Vetenskapspodden

Skalbaggar och fjärilar kan orientera sig efter jordens magnetfält och stjärnhimlen. Forskningen kräver finurliga knep som kan låta som rena skämten - men som ger svar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det är som ett sjätte sinne, magnetsinnet hos de långflyttande bogongfjärilarna i Australien. Och kanske är det i så fall ett sjunde sinne som dyngbaggarna använder när de rullar sina bollar i spikraka linjer. Vi hälsar på forskarna i Lund som ägnat hela sina yrkesliv åt att studera dessa insekter, och som Lena följt under lång tid och då hon fått vara med vid fantastiska upptäcker. Amerikanska flygvapnet är intresserade av fjärilarnas kapacitet, som de kanske kunde dra nytta av, berättar professor Eric Warrant, och andra forskare vill gärna bygga robotar som är lika starka som dyngbaggar som Marie Dacke studerar. Och apropå robotar så har sådana nu börjat spela badminton, men hur bra går det?Gäster i podden: Marie Dacke, professor i sinnesbiologi; Eric Warrant, professor i zoologi, båda vid Lunds universitet. Poddledare: Lena Nordlundlena.nordlund@sr.seProducent: Björn Gunérbjorn.guner@sr.seAvsnittet är inspelat i LARM-studion vid Humlab, Lunds universitet.

På platsen där Vasa bärgades visar sig vrakdelar finnas kvar, som nu hittats med avancerad teknik och envisa dykare som Jim Hansson. Och nya analyser av de kvarlevor som hittats på skeppet ger bättre förståelse för vilka de var. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Dykande marinarkeologen Jim Hansson är rejält upprymd över det han sett på botten utanför Beckholmen i Stockholm, alldeles i närheten av Vasamuseet. Han berättar varför fynden är så spännande och hur pusslet läggs med dem som nya bitar, i kombination med kunskap om andra vrak från stormaktstiden.Fred Hocker har varit med och lett arbetet med den nya utställningen om människorna på Vasa, och berättar om varför den man där som kallades Gustav nu är en kvinna och heter Gertrud, och hur forskarna kan veta hur Helge, som dog vid sin kanon, verkligen såg ut.Vi hör också om varför detta, tidernas kanske främsta svenska skrytfartyg, egentligen sjönk, om hur det står till med regalskeppet idag, och om vilka drömfynd som återstår för forskarna att göra.Dessutom om schimpanser som hittar läkemedel i naturen för sina skador.Gäster i podden: Jim Hansson, marinarkeolog museet Vrak; Fred Hocker, forskningsledare Vasamuseet.Poddledare: Lena Nordlundlena.nordlund@sr.seProducent: Björn Gunérbjorn.guner@sr.se

Några av världens allra främsta universitet har blivit måltavla i Trumpadministrationens kamp mot galna marxister som presidenten kallar ledningen där. Vad blir följderna? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Ginna Lindberg, SR:s USA-korrespondent har följt frågan och ger en resumé och bild av stämningen. Hon har själv fått frågor av akademiker om hur de ska göra för att flytta till Europa med sin forskning. Historikern Johan Östling ser med oro på utvecklingen, som till viss del påminner om när de fria universiteten ”likriktades” i Tyskland på 1930-talet, vilket ledde till stor forskarflykt och att landet förlorade sin ledande ställning till USA. Och en av Sveriges främsta kemister, Pernilla Wittung Stafshede, förbereder sig just nu för att flytta från Göteborg till USA. Hur tänker hon? Dessutom hör vi om hur hårdrock och fotboll kan orsaka skalv som märks på seismiska instrument.Medverkande: Ginna Lindberg, USA-korrespondent; Johan Östling, professor i historia vid Lunds Universitet; Pernilla Wittung Stafshede, professor i kemisk biologi på Chalmers tekniska högskola i Göteborg.Poddledare: Lena Nordlundlena.nordlund@sr.seProducent: Björn Gunérbjorn.guner@sr.se

Varför sjunger egentligen fåglar, hur kan vissa fåglar härma andras läten, hur går det till när en trasthanne sjunger honor att tro att han inte redan är familjefar? Och hur blir Fågelsångsnatten i P1 i år? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vetenskapspodden laddar upp inför Fågelsångsnatten med en grundkurs i fågelsångens värld kryddad med oväntade knep hos vokalisterna. Vi hör om årets nyheter, förväntningar och farhågor från programledare och experter. Jenny Berntson Djurvall avslöjar årets stora nyhet, Susanne Åkesson berättar om otrogna trastars förändrade sång, och Didrik Vanhoenacker får en enkel plastlinjal att låta som flera av de hackspettar han hoppas få höra. Dessutom om forskning på hur man ska tappa ett ägg för att det inte ska gå sönder. Medverkande: Susanne Åkesson, professor i zooekologi, Lunds universitet; Didrik Vanhoenacker, jourhavande biolog Naturhistoriska riksmuseet; Jenny Berntson Djurvall, programledare Naturmorgon, samtliga medverkande i Fågelsångsnatten i P1 17 maj. Poddledare: Lena Nordlundlena.nordlund@sr.seProducent: Björn Gunérbjorn.guner@sr.se

Över 100 gånger på en dag hörde och såg Mia Blomgren ordet stress i sin närhet. Vad beror det på? Och hur kan vi hantera upplevelsen av att allt går fortare och blir värre? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Mia Blomgren har gjort P1-dokumentären Som en skållad råtta om hur folk hon möter ser på stress. Själv har hon en del tankar om vad allt tal om stress beror på. Mats Lekander, psykolog och stressforskare, menar att läget knappast är värre nu än tidigare och att vi idag faktiskt jobbar mindre än förr. Han tycker att begreppet stress har blivit urvattnat och att det inte är till vidare hjälp att prata så mycket om hur mycket av det vi går omkring med. Och han har fått en ny idol genom Mias dokumentär: fattigpensionären Anita som säger att hon aldrig varit stressad. Dessutom hör vi om kartagernas genetiska ursprung. Gäster i podden: Mia Blomgren, dokumentärmakare Sveriges Radio; Mats Lekander, professor i hälsopsykologi vid Karolinska Institutet och föreståndare för Stockholm stress center vid Stockholms Universitet. Poddledare: Lena Nordlundlena.nordlund@sr.seProducent: Björn Gunérbjorn.guner@sr.se

Bollspel som liknar träning i klubbar har varit vanligt inom skolidrotten, trots att det inte borde vara så. Och friluftsliv har fått stryka på foten. Men hur främjar man bäst alla barns lust att röra sig? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vetenskapspodden åker till Örebro och träffar forskare vid universitetet där som ägnar sig åt idrottslärarutbildning. Jan Mustell har studerat bollspel, som länge verkar varit överrepresenterat vid skolans idrottslektioner, och ofta på sätt som exkluderar många. Men kanske håller något på att hända, visar hans avhandling. Karin Sjödin forskar på friluftsliv, som enligt styrdokumenten borde få mer utrymme, och som hon menar kan vara ett bra alternativ till rörelse för många, unga som gamla. Att hoppa över en bäck på en vandring och pausa när man känner sig lite trött kan passa vissa bättre än att pressa sig på idrottsplatsen. Dessutom hör vi om forskning kring hur världens alla urinoarer kunde stänka mindre. Medverkande: Jan Mustell och Karin Sjödin, båda universitetsadjunkter inom idrottsvetenskap, Örebro Universitet. Poddledare: Lena Nordlundlena.nordlund@sr.seProducent: Björn Gunérbjorn.guner@sr.se

Nyligen vann en anonym person i Sverige 1,25 miljarder kronor på ett lottospel. Hur påverkar en sådan storvinst vinnarens liv? Och varför spelar folk fast chansen att vinna är så liten? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Erik Lindqvist, professor i nationalekonomi, har studerat hur livet förändras för den som vinner flera miljoner. Erik Angner, professor i praktisk filosofi, är också nationalekonom. Han forskar om lycka, som han menar faktiskt kan köpas för pengar. Men han säger också att att ekonomer och filosofer ser olycka på värdet av lycka. Gäster i podden: Erik Lindqvist, professor i nationalekonomi; Erik Angner, professor i praktisk filosofi, båda vid Stockholms universitet. Poddledare: Lena Nordlundlena.nordlund@sr.seProducent: Björn Gunérbjorn.guner@sr.se

Marcus Wandt om nya dramatiska detaljer om varför två amerikanska astronauter blev kvar över 9 månader i rymden, om ordbråket mellan Elon Musk och Wandts kamrat, och om honom själv på ISS och nu ett år senare. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. NASA-astronauterna Williams och Wilmore trodde en stund att de varken skulle komma fram till ISS eller tillbaka till jorden. Marcus Wandt berättar om hur han själv skulle tänkt i ett sådant läge, och om andra likheter och skillnader mellan rymdkatastroffilmen Gravity och verkligheten. Vi pratar också om den rymdstation som snart ska ersätta ISS, och om hur NASA:s planer på jämlikhet och mångfald för kommande månfärder ser ut att justeras. Dessutom om varför 10 000 skorpioner bor i en mur i England. Gäst i Vetenskapspodden: Marcus Wandt, astronaut.Poddledare: Lena NordlundProducent och medverkande: Björn Gunér

Medicinen är till stor hjälp för många, men Johan Cedersjö undrar efter 10 år vem och hurdan han egentligen är, med och utan tabletternas inverkan. Och är det rimligt att mer än var tionde svensk tar antidepressiva? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Avsnittet är en repris från 13/1.Journalisten Johan Cedersjö söker i podd-serien ”Det sista pillret” svar på hur medicinen, efter att verkligen ha hjälpt honom, även påverkat hans liv och personlighet. Och vem blir han nu utan medicinen? Tillsammans med faktagranskaren Torill Kornfeldt och kolleger har han också nystat i historien om hur antidepressiv medicin snabbt blev ett av världens mest använda läkemedel, och hur det kan vara så trots att ingen fortfarande vet precis hur de fungerar.Medverkande: Johan Cedersjö och Torill Kornfeldt, journalister på Tredje Statsmakten.Poddledare: Lena Nordlundlena.nordlund@sr.seProducent: Björn Gunérbjorn.guner@sr.se

Trigga din nyfikenhet med spännande fakta om universum, AI, människokroppen och mycket mer i Sveriges Radios podd om vetenskap. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Dagens unga blir alltmer konservativa kring könsroller och parrelationer, och soft girl-trenden förespråkar stressfritt betalt hemmaliv för unga kvinnor. Vart tog kampen för jämställdhet vägen? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vi hör om 60- och 70-talets statsanställda influerare som skulle få ut hemmafruar i arbetslivet, långt ifrån dagens motsvarigheter på nätet som lockar med soft hemmaliv. Bland förra årets nyord fanns soft girl, som enligt Språkrådets definition är en ung kvinna som bejakar värden som anses mjuka, exempelvis skönhet och familjeliv, och som väljer bort karriären.Och för någon månad sen kom ungdomsbarometern och enligt den har andelen killar och tjejer som vill att killen betalar på dejten ökat stort, bland både tjejer och killar. På tio år har det blivit dubbelt så många tjejer som vill uppfattas mjuka och feminina.Lena försöker förstå sig på utvecklingen med hjälp av två forskare som har följt utvecklingen och en radiokollega som har gjort en dokumentär om de så kallade aktiveringsinspektörerna som kom före jämställdhetspolitikens breda intåg. Dessutom kort om risken för dålig gruppdynamik drama på isolerad forskningsstation och i rymden. Gäster i podden: Åsa Lundqvist, professor i sociologi vid Lunds universitet, som har forskat om familjepolitik och jämställdhet; Veronica Flyman, doktorand vid Göteborgs universitet som forskar i sociologi om familjer och singelskap; Cecilia Ohlén, radiojournalist som gjort P4-dokumentären När inspektören fick hemmafruarna att lämna spisen.Poddledare: Lena Nordlundlena.nordlund@sr.seProducent: Björn Gunérbjorn.guner@sr.se

Tänk dig att du får en dödlig sjukdom och är helt beroende av en främling för att kunna bli frisk. Och att den främlingen måste vara mer lik dig än dina egna barn! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. För den som drabbas av allvarliga former av leukemi och andra blodsjukdomar kan en stamcellstransplantation vara enda sättet att rädda livet. Så var det för artisten Charlotte Engelkes, som efteråt gjorde en föreställning med sång och dans om det märkliga i att få en annan persons celler i sig. Lena såg showen 2022 och mötte då även den unge tyske man som genom sin donation räddat Charlottes liv. I samband med det träffade också han och Charlotte varandra för första gången.I år är det 50 år sedan den första transplantationen av det här slaget gjordes i Sverige, och Hans Hägglund, som varit en av Charlottes läkare under behandlingen, skriver en bok på ämnet. Han berättar om utmaningarna och den senaste utvecklingen på området. Och Charlotte har i år firat sin nya födelsedag när hon ”fyllde sex år”, med barnkalas. Dessutom pratar vi om möjliga positiva hälsoaspekter av den rådande bastufebern. Gäster i podden: Charlotte Engelkes, sångare, dansare, skådespelare och regissör som genomgick en stamcellstransplantation 2019; Hans Hägglund, överläkare och specialist på blodsjukdomar på Karolinska Universitetssjukhuset, samt ”bastudoktor”. Poddledare: Lena Nordlundlena.nordlund@sr.seProducent: Björn Gunérbjorn.guner@sr.se

Romarrikets värsta fiende med Hannibal och hans stridselefanter i spetsen, och ett rike som bör förgöras. Där tar kunskapen om Karthago slut för många av oss. Men idag är det kanske mer relevant än på länge, så idag får vi en grundkurs. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Tobias Svanelid från Vetenskapsradion Historia har varit på plats där Medelhavets första stormakt föddes och sökt spåren efter den fantastiska stad som jämnades med marken. Arkeologen Kenneth Silver från Medelhavsmuseet tänker på Karthago oftare än de flesta tänker på romarriket, och maktkampen mellan rikena påminner till stor del om vår egen tid, säger han. Och Lena blir till sin överraskning riktigt intresserad av historia. Dessutom hör vi om de nyfödda ullhåriga mössen, som är ett steg på väg i försöken att återskapa den utdöda ullhåriga mammuten. Gäster i podden: Tobias Svanelid, programledare Vetenskapsradion historia; Kenneth Silver, arkeolog, historiker och intendent på Medelhavsmuseet. Poddledare: Lena Nordlundlena.nordlund@sr.seProducent: Björn Gunérbjorn.guner@sr.se

Spänningssökande, på jakt efter snabba belöningar och dåligt konsekvenstänkande är utmärkande drag. Men fantastisk anpassningsförmåga och snabb social utveckling hör också till tonårshjärnans specialiteter. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Alex är 14 år när han grips av polis, på väg till ett morduppdrag med skarpladdat vapen. ”Jag var uttråkad” är en del av hans förklaring till att han hamnade där, och han hade svårt att se konsekvenserna av det han var på väg att göra. Men det finns mycket annat i hans liv än tonårshjärnans speciella sätt att fungera som ledde dit, berättar Petra Berggren, reporter på P3 Krim.Och det finns en evolutionär och social poäng med hur tonåringars hjärnor fungerar, säger psykologen Armita Golkar, som vill påminna om hur otroligt anpassningsbar och lättlärd man är i tonåren – så är det tyvärr aldrig senare i livet, säger hon. Gäster i podden: Armita Golkar, psykologiforskare, Stockholms universitet; Petra Berggren, reporter och programledare P3 Krim. Poddledare: Lena Nordlundlena.nordlund@sr.seProducent: Björn Gunérbjorn.guner@sr.se

Den nya AI-tekniken kommer förändra samhället i grunden, hör vi, men måste man försöka hänga med? Vad är skillnaden mellan deepfakes och Deepseek, och hur kan EU hänga med i utvecklingen? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Sven, techreporter på Sveriges Radio, förklarar vad den kinesiska ai-chatbotten Deepseek är och varför det ses som ett nytt ”sputnik-ögonblick” för USA. Camilla har följt det stora internationella mötet ”AI action summit” i Paris. Lena känner olust inför tekniken, och är samtidigt rädd att bli akterseglad som en gammal hamnarbetare i Liverpool. Men Macrons fejkade discodans och fina långa hår ger lite AI-glädje.Dessutom om varför delfinhanar verkar gilla att kissa rakt upp i luften.Gäster i podden: Sven Carlsson, techreporter på Sveriges Radio; Camilla Widebeck, Vetenskapsradion. Poddledare: Lena Nordlundlena.nordlund@sr.seProducent: Björn Gunérbjorn.guner@sr.sevetenskapspodden@sr.se

President Trump vill stoppa den finansiering av HIV-läkemedel som räddat livet på 25 miljoner människor i världen de senaste 20 åren. Vad betyder det, och kan det leda till resistenta hiv-virus där dagens läkemedel inte biter? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Medicinreportrarna Sara Heyman och Annika Östman har, precis som Lena, följt hiv-frågan under lång tid. De forskare de nu pratat med, bland dem Anna Mia Ekström vid Karolinska institutet och Salim Abdool Karim i Sydafrika, är nu kanske mer bekymrade än någonsin tidigare. För i kampen mot det lömska viruset som gått ganska bra, och där det 2024 tändes nytt hopp när en ny skyddande spruta kom, ser läget nu helt annorlunda ut efter att president Trump och hans regering beslutat att avbryta världens största satsning på hiv-bistånd. Vi hör också om forskningen som syftar till att uppnå det perfekta kokta ägget, och Björn har testat metoden.Gäster i podden: Sara Heyman, reporter Sveriges Radio, tidigare global hälsokorrespondent; Annika Östman, medicinreporter Vetenskapsradion. Poddledare: Lena Nordlundlena.nordlund@sr.seProducent: Björn Gunérbjorn.guner@sr.se

Sedan den storskaliga invasionen inleddes har de fört miljontals människor i säkerhet, och sedan åker tågpersonalen tillbaka mot faran. Hur kan tågen gå så bra i Ukraina, när vi tycker Sverige har sådana problem med järnvägen? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Fotojournalisten Jelle Krings har följt järnvägsarbetarna i Ukraina ända sedan Rysslands storskaliga angreppskrig började. Många av dem har dött eller skadats, och hur de vågar, orkar och klarar att hålla igång trafiken är en inspirerande symbol för motståndet, säger han. Och tågen håller tidtabellen!Jelle Krings öppningstalade vid konferensen Transportforum, där även punktligheten i den svenska tågtrafiken, som 2024 var den sämsta på 14 år, diskuterades. Björn har följt frågan och han och Lena har pendlat med tåg i 20 år - under den tiden har tågresandet i Sverige fördubblats utan att järnvägen knappt byggts ut. Hur dåliga är egentligen dagens svenska tåg på att komma i tid, och hur skulle det gå i kris eller krig här? Järnvägsforskaren Anders Peterson har både förklaringar och förslag, men fler stinsar här hemma finns inte på hans lista. Medverkande: Jelle Krings, frilansande fotojournalist från Nederländerna.Gäst i podden: Anders Peterson, biträdande professor trafiksystem vid Linköpings universitet.Poddledare: Lena Nordlundlena.nordlund@sr.seProducent: Björn Gunérbjorn.guner@sr.se

Byxor med inbyggd krockkudde eller lite glamorösare broddar som fler vill ha på sig - kan det hjälpa för att minska de allvarliga skadorna vid halka? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Lena är en av många som fallit och slagit sig den senaste tiden och det behövdes inte ens någon is för att hon skulle halka. Men vintrarna verkar föra med sig halka till allt större delar av vårt land och olyckorna där bara en enskild gångtrafikant är inblandad kostar samhället många miljarder och leder faktiskt till fler dödsfall än man vill tro. Vi hör om forskningen som ska hjälpa och det handlar om allt från airbags i byxan till smart datainsamling i realtid med tusentals vanliga bilar. Och kanske kan broddar och kroppsskydd få högre status i framtiden? Vi möter forskare på temat på trafikkonferensen Transportforum och har med oss en gäst som vi redan tidigare kallat ”halkans fiende nummer ett”.Medverkande: Jenny Eriksson, statistiker VTI; Svante Berg, trafikkonsult Movea; Hawzheen Karim, innovationsledare ViaPM.Gäst i podden: Viveca Wallqvist, forskare RISE.Poddledare: Lena Nordlundlena.nordlund@sr.seProducent: Björn Gunérbjorn.guner@sr.se

Medicinen är till stor hjälp för många, men Johan Cedersjö undrar efter 10 år vem och hurdan han egentligen är, med och utan tabletternas inverkan. Och är det rimligt att mer än var tionde svensk tar antidepressiva? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Journalisten Johan Cedersjö söker i podd-serien ”Det sista pillret” svar på hur medicinen, efter att verkligen ha hjälpt honom, även påverkat hans liv och personlighet. Och vem blir han nu utan medicinen? Tillsammans med faktagranskaren Torill Kornfeldt och kolleger har han också nystat i historien om hur antidepressiv medicin snabbt blev ett av världens mest använda läkemedel, och hur det kan vara så trots att ingen fortfarande vet precis hur de fungerar. Vetenskapspodden har nu ny längd, 30 minuter, och nya sändningstider i FM. Medverkande: Johan Cedersjö och Torill Kornfeldt, journalister på Tredje Statsmakten. Poddledare: Lena Nordlundlena.nordlund@sr.seProducent: Björn Gunérbjorn.guner@sr.se

Lena och Niklas Källner klarade sig bättre i På spåret än de hade väntat sig, och ibland kom de ihåg fakta de själva inte trodde de kunde. Hur fungerar minnet under stress? Och kan det hjälpa att plugga inför en frågesport som den här? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. På spåret rullar vidare i SVT och Niklas och Lena tycker det är lite skönt ändå att inte vara med i årets säsong, med tanke på den mentala press de upplevde inför tävlandet. Minnesforskaren Lars Nyberg förklarar varför lite stress kan göra nytta när det gäller att rota fram svaren ur det undermedvetna. Vi lär oss också av landets regerande minnesmästare hur man kan göra för att lägga namn på minnet, och så hör vi att våra hjärnor tack och lov inte fungerar som en hårddisk som kan bli full. Dessutom avslöjar Niklas en mindre känd faktor bakom framgång i tävlingen.Avsnittet är en repris från 31 oktober 2024.Medverkande: Niklas Källner, journalist och författare; Lars Nyberg, professor neurovetenskap Umeå universitet.Poddledare: Lena Nordlundlena.nordlund@sr.seProducent: Björn Gunérbjorn.guner@sr.se

Vetenskapspodden tipsar om Vinter med fysikprofessorn och författaren Bodil Jönsson, som engagerar sig mot kunskapsförnekelse och kunskapsrelativism. Bodil Jönsson nådde ut till den breda allmänheten med storsäljande boken ”Tio tankar om tid” 1999 och svarade på frågor om fysik i tv-programmet Fråga Lund. I sina senaste böcker ”Factup!” och ”Så fint att KUNSKAP finns!” uppmanar Bodil Jönsson till engagemang mot sådant hon kallar kunskapsunderminerande.

Tänk dig att någon du älskar plötsligt riskerar att dö - och att du har missat att lära dig hur du kan förhindra det. Så vill vi inte ha det, så därför går vi på kurs. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Julen är tyvärr en tid då hjärtstopp är extra vanligt och med anledning av det så handlar Vetenskapspodden om första hjälpen, en repris från i höstas. Vad ska man göra och tänka om någon i ens närhet till exempel plötsligt segnar ner och slutar andas? Vi går en snabbkurs med en sjuksköterska som utbildar i första hjälpen, och pratar om att många svenskar faktiskt har gått en kurs men ändå händer det att ingen ingriper trots att det finns många där. Vi hör om nya smarta tekniska lösningar för att sprida larm till livräddningskunniga i allmänheten och om gamla och ibland mindre smarta sätt att försöka rädda liv genom historien.Avsnittet är en repris från 26 september 2024.Medverkande: Rachel Singer, sjuksköterska och utbildare i första hjälpen vid företaget Falck; Sara Heyman, reporter vid Sveriges Radio, tidigare global hälsokorrespondent OCH sjuksköterska, Jacob Hollenberg, professor, överläkare och chef för Hjärtstoppscentrum vid Södersjukhuset; Gunilla Velin, som drabbades av hjärtstopp och räddades av främmande människor genom HLR och hjärtstartare, och som nu engagerar sig i HLR.Poddledare: Lena Nordlundlena.nordlund@sr.seProducent: Björn Gunérbjorn.guner@sr.sevetenskapspodden@sr.se

Varje år upptäcker vetenskapen okända arter av djur och växter, men ofta är de redan utrotningshotade. Nu växer AI fram som ett redskap även för naturvård, vilket kan behövas, för arternas överlevnad hänger ihop med andra kriser på ett komplicerat sätt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Sara Sällström berättar om två nya stora rapporter om hur den biologiska mångfalden kan räddas, och om hur ai kan hjälpa till att kartlägga det intrikata samspelet mellan djur, växter och människor. Marie-Louise Kristola har nyheter om hur vi bäst använder naturen för att koppla av, och Lena och Björn tänker mitt i mörkaste vintern på varsin solvarm sommarbrygga nära skog och hav. Och så vi spanar in vampyr-igelkotten, spökpalmen och krokodilsalamandern på årets listor över nyupptäckta arter.Medverkande: Sara Sällström, Vetenskapsradion; Marie-Louise Kristola, Klotet.Ljudtekniker: Victor Bortas Rydberg.Poddledare: Lena Nordlundlena.nordlund@sr.seProducent: Björn Gunérbjorn.guner@sr.se

Vi möter den kanske sportigaste av årets pristagare på tennisplanen, morgonen efter Nobelfesten. Och så allt det bästa om de vetenskapliga priserna ur vår särskilda nobelsändning, och ljuskonst med penicillin och viktiga maskar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Poddens producent får testa sina tennisfärdigheter mot Simon Johnson, och höra ett tips från coachen som särskilt gäller smarta typer som ekonomipristagaren. Och så serverar vi det matnyttigaste ur P1:s nobelsändning där Lena och Lina Kalmteg från kulturradion pratar årets prisade vetenskap med Björn och Annika. Dessutom får vi möta femteklassarna som gjort ljuskonst om upptäckten av världens kanske viktigaste läkemedel, och följer med medicinpristagaren till konstverket om hans egen upptäckt. Medverkande: Lina Kalmteg, Annika Östman.Poddledare: Lena NordlundProducent: Björn Gunér

Finns det något vi alla kan lära oss av nobelpristagares sätt att tänka, och vad är det som utmärker deras idéer och sätt att fullfölja dem? Hör nobelprisexperten som kommer med en ny bok om just det. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vi har idéhistorikern och nobelpriskännaren Gustav Källstrand på besök, som nu släpper boken ”Tänk som en nobelpristagare” - och den börjar INTE med Albert Einstein utan med en färskare pristagare, varför då undrar vi? Vi påminner oss om några nobelpristagare vi själva mött och deras sätt att tänka, och så hör vi om vilken annan sorts pristagare Lena faktiskt kan tänka som.Avsnittet är en repris från 24 oktober 2024.Medverkande: Gustaf Källstrand, idéhistoriker och författare, verksam vid Nobelmuseum i Stockholm.Poddledare: Lena Nordlundlena.nordlund@sr.seProducent: Björn Gunérbjorn.guner@sr.se

Världen samlar sig ovanligt mycket kring miljöfrågorna just nu. Efter klimatmötet i Baku som avlöste mötet om biologisk mångfald i Colombia, så pågår nu ett stort möte i Sydkorea om problemen med plast. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Ekots Annika Digreus är på plats i sydkoreanska Busan och ger oss en rapport från det avgörande mötet för att få till det första globala avtalet om plast. Anders Wennersten, också miljöreporter på Ekot, har just kommit hem från klimatmötet COP 29 i Baku, Azerbajdzjan, där en överenskommelse nåddes till slut men en som många är besvikna över, särskilt i världens fattigare länder. Lena och Björn har inte varit på några stora miljömöten men istället tittat på danska klimatdramaserien ”En familj som vår” som går på TV4, och som med sedvanlig dansk dramabriljans kan väcka den som somnat från klimatfrågan.Medverkande: Annika Digreus och Anders Wennersten, båda klimat- och miljöreportrar på Ekot.Ljudtekniker: David HellgrenPoddledare: Lena Nordlundlena.nordlund@sr.seProducent: Björn Gunérbjorn.guner@sr.sevetenskapspodden@sr.se

Tropiska molnskogar och torrskogar är mindre kända än regnskogarna, men minst lika spännande och oerhört artrika, hör vi från Colombia. Och dimman vid dånande vattenfall skapar unika livsvillkor även här hemma i Sverige. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Skogar med namn som hämtade ur sagornas värld tar vi oss in i med hjälp av Sara som varit i Colombia. Och det som rasslar ner från ett träd där och kunde ha träffat henne är varken löv eller grenar utan något helt annat. Joacim tar oss med till svenska svämskogar, forsdimmeskogar och en unik urskog som glimmar som av silver. Björn minns sökandet efter tigrar och en skogstyp som nog inte finns, och besöket i ett land med mindre trädtäckning än Vatikanstaten, men som satsar på skogen. Och så har Lena har varit i det stora äpplet där det finns planer för fler plataner.Medverkande: Sara Sällström, Joacim Lindwall, Lena Nordlund, alla på Vetenskapsradion.Poddledare och producent: Björn Gunérbjorn.guner@sr.sevetenskapspodden@sr.se

När elfärjan accelererar höjer den sig över vattenytan och flyger fram. Ner under ytan sticker stag till bärplan som håller upp båten och ger den minimalt vattenmotstånd. Nu ska båten testas i trafik. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. En snabb och energisnål elfärja som kan ta en till jobbet är nog attraktivt för många resenärer. Vattenvägarna i Stockholm har stor oanvänd potential, menar forskare på IVL Svenska Miljöinstitutet. Nu kommer ett pilotprojekt för att testa den här tekniken på sjön. I höst kan man prova att åka den snabba bärplansfärjan mellan Ekerö och Stockholm.Det här avsnittet sändes första gången i juni 2024.I Vetenskapspodden hörs: Björn Gunér, Peter Normark Poddledare: Camilla WidebeckProducent: Peter Normark

Rapporteringen från USA i samband med valet är enorm, och här hemma dyker amerikanska ord, filmer och maträtter upp nästan överallt nästan hela tiden. Hur kommer det sig att vi är så fixerade vid vad som händer på andra sidan Atlanten? Och är det ett problem? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vi struntar i själva valet och pratar om amerikabilden i Sverige med forskaren Dag Blanck, och med författaren Mats-Eric Nilsson om hur vårt språk, vår gatubild och vår kultur svämmas över av den konstanta störtfloden från Förenta staterna. Vi minns vår egen reportageresa till New York och funderar på hur bra bild den staden ger av landet USA. Och så påminns vi om att våra länder trots allt är väldigt olika, vad vi än vill tro. Medverkande: Dag Blanck, professor och föreståndare, Institutet för Nordamerikastudier, Uppsala universitet; Mats-Eric Nilsson, journalist och författare till boken ”Kåppi pejst [copy paste] : Hur vi härmar USA mer än ever”.Poddledare: Lena Nordlundlena.nordlund@sr.seProducent: Björn Gunérbjorn.guner@sr.sevetenskapspodden@sr.se

Lena och Niklas Källner klarade sig bättre i På spåret än de hade väntat sig, och ibland kom de ihåg fakta de själva inte trodde de kunde. Hur fungerar minnet under stress? Och kan det hjälpa att plugga inför en frågesport som den här? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Nu drar På spåret igång igen i SVT och Niklas och Lena tycker det är lite skönt ändå att inte vara med i årets säsong, med tanke på den mentala press de upplevde inför tävlandet. Minnesforskaren Lars Nyberg förklarar varför lite stress kan göra nytta när det gäller att rota fram svaren ur det undermedvetna. Vi lär oss också av landets regerande minnesmästare hur man kan göra för att lägga namn på minnet, och så hör vi att våra hjärnor tack och lov inte fungerar som en hårddisk som kan bli full. Dessutom avslöjar Niklas en mindre känd faktor bakom framgång i tävlingen.Medverkande: Niklas Källner, journalist och författare; Lars Nyberg, professor neurovetenskap Umeå universitet. Poddledare: Lena Nordlundlena.nordlund@sr.seProducent: Björn Gunérbjorn.guner@sr.s

Finns det något vi alla kan lära oss av nobelpristagares sätt att tänka, och vad är det som utmärker deras idéer och sätt att fullfölja dem? Hör nobelprisexperten som kommer med en ny bok om just det. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vi har idéhistorikern och nobelpriskännaren Gustav Källstrand på besök, som nu släpper boken ”Tänk som en nobelpristagare” - och den börjar INTE med Albert Einstein utan med en färskare pristagare, varför då undrar vi? Vi påminner oss om några nobelpristagare vi själva mött och deras sätt att tänka, och så hör vi om vilken annan sorts pristagare Lena faktiskt kan tänka som.Medverkande: Gustaf Källstrand, idéhistoriker och författare, verksam vid Nobelmuseum i Stockholm.Poddledare: Lena Nordlundlena.nordlund@sr.seProducent: Björn Gunérbjorn.guner@sr.se

Kan förflytta sig på land, simmar 800 mil för att dö och har gäckat forskare i tusen år. Vetenskapspodden reder ut dagens ål-mani och varför den förtjänar sin hajp. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vad är grejen med ålen egentligen? I år är det fem år sen boken Ålevangeliet av författaren Patrik Svensson kom ut. Den har getts ut i 35 länder, sålts i jättestora upplagor, fått mängder av priser, blivit till opera och i översättningen ”The book of eels” hamnat på New York Times topplista. En bok om en fisk! Vetenskapspodden reder ut vad det är med ålen som anses vara så mystiskt, och varför den förtjänar sin hajp.Programledare: Lena NordlundProducent: Björn Gunér Medverkande: Karin Gyllenklev och Emelie Bredmar

Årets priser är ovanligt rätt i tiden - två av dem har koppling till AI och pristagarna själva hör till dem som varnar för riskerna med tekniken. De livsviktiga proteinerna är ett annat gemensamt tema och så dyker djuren upp lite överallt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vi summerar den intensiva veckan och den spännande forskningen. Lena minns när hon skrämde sina gravida vänner med vad som kunnat hända om inte mikroRNA funnits, innan hon själv kände till det nu prisade ämnet. Camilla försöker förklara de tidiga stegen i utvecklingen av artificiell intelligens men vad är skillnaden mellan begreppet ”katt” och själva djuret? Annika frågar kemipristagaren hur viktigt gaming är för att lyckas som AI-forskare och Björn hittar lugnande råd om att man inte måste vara den smartaste killen i rummet för att nå långt. Det räcker att hitta... ja vad? Medverkande: Annika Östman och Camilla Widebeck, reportrar Vetenskapsradion.Ljudtekniker: Jakob LalérPoddledare: Lena Nordlundlena.nordlund@sr.seProducent: Björn Gunérbjorn.guner@sr.se

Ny spelfilm om covid inom äldrevården och en dokumentär om Peter som överlevde 18 dygn i respirator och har fått en bättre syn på livet och döden. Båda påminner de om en tid som många av oss redan lagt bakom oss. Hur är det möjligt, hur är det för de som inte kunnat glömma, och kan vi prata om goda följder av pandemin? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Nya storfilmen ”Så länge hjärtat slår” är inspirerad av Johanna Sjövalls dokumentärer Det illojala vårdbiträdet om Stine som slog larm om missförhållanden på äldreboendet där hon jobbade, och nu väntas HD-domen i ärendet. Johanna berättar om sina egna intryck av hur svårt det var för anställda och anhöriga under pandemins första tid, och hur de fortfarande plågas.Sofia Kottorp har gjort något så överraskande som en upplyftande dokumentär om Peter som var ”ett andetag från döden” i covid, och som hittat ett sätt att hantera sin traumatiska nära döden-upplevelse och komma stärkt ur det hela.Och Lenas kompis Claes Löfgren har börjat tappa hoppet efter fyra år av postcovid som inte går över.Traumapsykologen Filip Arnberg förklarar hur det kan komma sig att de flesta av oss redan lagt denna svåra och märkliga tid bakom oss, och hur det är för dem som inte kunnat göra det.Medverkande: Johanna Sjövall, reporter Ekot; Sofia Kottorp, dokumentärmakare SR; Filip Arnberg, docent i klinisk psykologi, programdirektör vid Kunskapscentrum för katastrofpsykiatri, Akademiska Sjukhuset Uppsala.Ljudtekniker: Victor Bortas RydbergPoddledare: Lena Nordlundlena.nordlund@sr.seProducent Björn Gunérbjorn.guner@sr.sevetenskapspodden@sr.se

Tänk dig att någon du älskar plötsligt riskerar att dö - och att du har missat att lära dig hur du kan förhindra det. Så vill vi inte ha det, så därför går vi på kurs. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det är nationell beredskapsvecka och Vetenskapspodden handlar om första hjälpen. Vad ska man göra och tänka om någon i ens närhet till exempel plötsligt segnar ner och slutar andas? Vi går en snabbkurs med en sjuksköterska som utbildar i första hjälpen, och pratar om att många svenskar faktiskt har gått en kurs men ändå händer det att ingen ingriper trots att det finns många där. Vi hör om nya smarta tekniska lösningar för att sprida larm till livräddningskunniga i allmänheten och om gamla och ibland mindre smarta sätt att försöka rädda liv genom historien.Medverkande: Rachel Singer, sjuksköterska och utbildare i första hjälpen vid företaget Falck; Sara Heyman, reporter vid Sveriges Radio, tidigare global hälsokorrespondent OCH sjuksköterska, Jacob Hollenberg, professor, överläkare och chef för Hjärtstoppscentrum vid Södersjukhuset; Gunilla Velin, som drabbades av hjärtstopp och räddades av främmande människor genom HLR och hjärtstartare, och som nu engagerar sig i HLR.Poddledare: Lena Nordlundlena.nordlund@sr.seProducent: Björn Gunérbjorn.guner@sr.sevetenskapspodden@sr.se

Berusade maskar i en labyrint, grisar som kan andas med rumpan, och så skalbaggar med små kepsar som gör dem sämre på att navigera efter stjärnorna. Är det bara kul eller också viktigt? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Ig Nobel-priset ges till forskning som först får oss att skratta och därefter tänka efter. Lena minns när hon var med vid en viktig upptäckt om hur dyngbaggarna så mästerligt kan navigera i spikraka linjer, och vi hör vad en av forskarna bakom upptäckten tänker om att få ett humorpris för sitt hårda och banbrytande arbete. Lars berättar om hur chili insprutad i näsan kan lura folk att tåla smärta bättre, och Björn återvänder till forskningen om varför bananskal är så hala, och varför det är viktigt att veta. Gäst i podden är neuroforskaren och Ig Nobel-entusiasten Gustav Nilssonne som menar att humor är viktigt både för att forskare ska stå ut och som motvikt till Nobelprisets prestige, pompa och ståt. Och så listar vi förstås de mest minnesvärda Ig Nobel-priserna genom åren. Medverkande: Gustav Nilssonne, docent i neurovetenskap vid Karolinska Institutet; Lars Broström, Vetenskapsradion. Ljudtekniker: Elvira BjörnfotPoddledare: Lena Nordlundlena.nordlund@sr.seProducent: Björn Gunérbjorn.guner@sr.sevetenskapspodden@sr.se

Hur packar man rätt och lagom mycket mat för en fjälltur, och hur mycket trängsel står vi och naturen ut med? Och hur handskas man med en ilsken ren på en parkeringsplats? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. På Lenas första och enda fjälltur blev det bråk om hur länge en chokladkaka skulle sparas. Rätt mat på vandringen är viktigt för att turen ska bli bra, men vad som är rätt mat att bära med sig är lite knepigare att säga. Björn berättar om fjällvandringen han just kommit tillbaka från med snacks kvar i ryggsäcken, Lars Broström reder ut hur man ska tänka kring energiintag och förbrukning, och Joacim Lindwall från Naturmorgon slår ett slag för lata och avspända fjällturer där en påse chips gärna kan få följa med. Poddledare: Lena Nordlundlena.nordlund@sr.seProducent: Björn Gunérbjorn.guner@sr.se

Åska och blixtar fascinerar oss, och även brännskadeläkaren och blixtforskaren. Många är kanske onödigt rädda, men andra av oss borde nog vara mer försiktiga. Hur farliga är egentligen blixtar, vad är det som händer i åskmolnet och i kroppen, och hur undviker man att skadas? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Var Lena dumdristig när hon satt kvar på uteserveringen i åskvädret, vilka kan inte unna sig ”lyxen” att ta skydd inomhus, hur kan träd både vara farliga och till hjälp vid åskväder, och varför är Uppsala ett världskänt centrum för blixtforskning? Gäst i podden är Fredrik Huss, blixtkunnig överläkare och ansvarig Brännskadecentrum, akademiska sjukhuset i Uppsala, och så har Björn hälsat på hos blixtforskningsnestorn Vernon Cooray, professor emeritus i elektricitetslära vid Uppsala Universitet. Poddledare: Lena Nordlundlena.nordlund@sr.se Producent: Björn Gunérbjorn.guner@sr.sevetenskapspodden@sr.se

För skolelever är det nu vardag att använda AI-verktyg till hjälp i skolarbetet. Är det fel, när chattbottar används allt mer inom arbetslivet? Och numera använder många medieföretag AI-röster, hur bra blir det och varför gör inte SR så? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. SR:s reporter Anders Diamant har gjort programmet ”Tack mamma, pappa och ChatGPT” som visar att den generativa artificiella intelligensen är självklar att använda för många elever, men gärna utan att lärarna förstår det. Skolpersonal säger att de är medvetna om att verktygen används, och att de kan göra nytta i deras eget arbete, om de utnyttjas på rätt sätt. Men vad är det?I Sveriges Radio ska inga artificiella röster användas, säger Olle Zachrison, chef för AI och nyhetsstrategi på företaget, men vi testar ändå att göra AI-kloner på våra egna röster. Och så konstaterar vi att humor fortsatt är en utmaning för chattbottar, men att de är kanske oroväckande bra på mycket annat. Det verkar vara dags att vänja sig vid att den generativa AI:n är här för att stanna och se hur vi bäst förhåller oss den. Lena Nordlund och Björn Gunér har Anders Diamant och Olle Zachrisson som gäster.Programledare: Lena Nordlundlena.nordlund@sr.seProducent: Björn Gunérbjorn.guner@sr.se

I Norge odlas lax som aldrig förr. Men miljontals laxar dör i sina kassar. Nu vet vi att fiskar kan känna både smärta och stress. Så varför skulle vi inte bry oss om fiskarna lika mycket som andra djur som vi håller? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Drygt 60 miljoner laxar dog förra året i de havsbaserade odlingarna längs den norska kusten, enligt det norska veterinärinstitutets fiskhälsorapport. Det är en sjättedel av den odlade laxen.Vi människor dödar fler fiskar än vi dödar djur av något annat slag. Kanske går det lättare om man tänker att de inte upplever något i samband med att de blir fångade och dödade. Men forskning visar att fiskar upplever smärta. Kan det påverka hur vi behandlar dem? Programmet är en repris från 21 mars 2024.I Vetenskapspodden hörs: Jenny Berntson Djurvall, Naturmorgon i P1, Sara Sällström och Stefan Nordberg från vetenskapsredaktionen.Poddledare: Camilla WidebeckProducent: Peter Normark

På poloplanen i Buenas Aires står åtta till synes identiska hästar med sina ryttare. De hyllar Cuartetera, en legendarisk polohäst som dött. Hon lever vidare, menar annonsören, för hästarna på poloplanen består av Cuarteteras kloner. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det här utspelade sig i november 2023 under en hyllningsceremoni till polohästen Dolfina Cuartetera, där man alltså ställde fyra Cuartetera-kloner mot klonernas avkomma. Hästpololaget La Dolfina gick senare till final i december med hjälp av åtminstone två kloner till den här legendariska hästen. Dolfina förlorade finalen, men för tredje året i rad blev hästklonen Cuartetera B06 utsedd till bästa häst i argentinska Polo-mästerskapet. I de flesta ridtävlings-sammanhang är det inte tillåtet med kloner eller genredigering. Men i argentinsk hästpolo får man använda klonade hästar. Ett av företagen som framställer klonade hästar försöker dessutom genredigera klonerna för att få fram ännu snabbare och starkare hästar. Repris från 23 maj 2024.I Vetenskapspodden hörs: Katarina Sundberg, Gustaf Klarin och Sara Sällström.Poddledare: Camilla WidebeckProducent: Peter Normark

I solsystemets utkanter roterar den blåskimrande planeten Neptunus. Men bortom den finns en mängd isiga objekt som beter sig märkligt. Påverkas dom av en nionde planet? Professor Michael Brown tror det. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Frågan om den nionde planeten har varit ett kaninhål för många forskare och planetjägare att ramla ner i. Så finns ens Planet Nio? Nu kan vi vara brännande nära ett svar, tror Michael Brown, professor i planetär astronomi vid Caltech, California Institute of Technology. Repris från 16 maj 2024.I Vetenskapspodden hörs: Sara Sällström och Blenda Setterwall Klingert.Poddledare: Camilla WidebeckProducent: Peter Normark