Podcasts about amerikanska

Hämnden är farlig och ociviliserad. Men det gäller också brotten och systemen som inte ger kvinnor upprättelse, konstaterar Maria Andersson Vogel. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. För en tid sedan besökte jag Aten för första gången. Det visade sig vara omöjligt att befinna sig där utan att förhålla sig till Akropolis, den klippa i centrala Aten där Parthenon, templet som tillägnades gudinnan Athena, Atens beskyddare, tronar allra högst. Vart man än vänder sig i staden är templet och de andra ruinerna synliga, något som förstärks om kvällen då mörkret lägger sig över bebyggelsen men inte över Akropolis som lyses upp av enorma strålkastare.Egentligen var jag där för att gå på konferens, men tanken på att åka hem från Aten utan att ha bestigit den där klippan var otänkbar. Eftersom det var mycket varmt gick jag en morgon upp extra tidigt och promenerade uppåt genom stadens gränder. Utanför ingången till tempelområdet var det redan fullt av människor trots att klockan ännu inte slagit åtta. När grindarna öppnade vallfärdade jag tillsammans med de andra uppåt längs slingrande stigar, andäktig.Och så, på den södra sidan av klippan, i en dal nedanför, bredde Dionysosteatern ut sig. Åsynen av den fick det att svindla i mig. Där hade, för mer än två tusen år sedan, människor samlats för att bevittna uppföranden av de tragedier som nu är en helt självklar del av vår kultur. Dramer, myter och karaktärer som vi alla refererar och förhåller oss till, ibland utan att vi ens är medvetna om det.Men när vi ser en modern uppsättning av dessa klassiker är det ofta en ofullständig rest. Tragedierna var från början mer eller mindre sammanhängande trilogier, och bara en har överlevt med alla delar intakta – Aischylos ”Orestien” från 458 före Kristus. Det är berättelsen om kung Agamemnon som offrar sin dotter Ifigenia för att kunna segla och kriga mot Troja, men som vid hemvändandet möts av hustrun Klytaimnestras mödravrede och hämnd. Den blodiga familjekonflikten trappas upp av att Orestes, sonen, i sin tur hämnas mordet på fadern genom att döda sin mor.I den sista delen av trilogin jagas han av Erinnyerna, hämndgudinnorna som i allmänt tal är mer kända under sitt romerska namn, Furierna. Men dramat tar en annan vändning när Athena kliver in och ställer Orestes inför en jurydomstol, i vilken han frikänns. De fruktade hämndgudinnorna förlorar sin rättskipande makt och blidkas genom att Athena utnämner dem till stadens skyddsgudinnor.Det är en episk berättelse om hämnd och rättvisa, och den brukar tolkas som en gestaltning av civilisationens triumf, av övergången från blodshämnd till ett rättskipande system. Men är det hela sanningen?Den amerikanska professorn i klassiska studier, Emily Wilson, menar att vad Orestien mer än något annat handlar om är kvinnlig vrede och förlust. Till skillnad från många andra läser hon inte dramat som en triumf för ett mer civiliserat rättssystem, utan som en berättelse om hur det manliga politiska systemet förtrycker det kvinnliga. Genom att pacificera Furierna pacificeras också den kvinnliga vreden.Finns det en särskild kvinnlig vrede, och en specifikt kvinnlig hämnd? Den frågan har jag grubblat över ett tag nu. Egentligen tror jag ju inte att kön har så mycket med saken att göra. Varför skulle kvinnors ilska över oförrätter vara annorlunda än mäns? På samma sätt är det svårt att förstå varför kvinnors hämndlystnad skulle vara väsensskild.Men skälen till att vreden börjar koka, de händelser som väcker hämndlystenheten, de tycks mig ibland vara specifika. Och ofta, såväl i litteraturen som i verkligheten, vara förknippad med patriarkalt våld – mot kvinnorna och deras barn. För rättskipande system som bygger på argumentation istället för våld i all ära, men när systemet inte ger de utsatta upprättelse, vad gör man då?Den amerikanska journalisten Elizabeth Flock tar sig an den frågan i sin bok betitlad just ”The furies” – Furierna. Hon följer tre kvinnor som alla tagit saken i egna händer. En av dem är Brittany i USA, som under en natt utsätts för grov våldtäkt och till sist dödar sin förövare i vad hon menar är självförsvar. Här finns också Angoori i Indien, en kastlös kvinna som får hus och mark konfiskerade och startar ett kvinnoseparatistiskt gäng med syfte att hjälpa andra utsatta. Och vi har Cicek i den kurdiska delen av Syrien, som tar till vapen och ansluter sig till YPG och kampen för ett fritt Kurdistan.Gemensamt för berättelserna är hur samhällssystemen brustit både när det kommer till skydd mot våld och möjligheten till upprättelse. De tre kvinnornas våldsamma motstånd är rakt igenom intimt sammantvinnat med mäns våld och patriarkalt förtryck. Det är stundtals omöjligt att skilja trådarna som spinner fram ett offer från de som spinner fram en förövare.Där Brittany ställs inför rätta för mordet på sin förövare, liksom i ett flertal av amerikanska stater, finns en lagstiftning som tillåter våldsamt, också dödligt, motstånd om du blir attackerad. För kvinnor i Brittanys situation hjälper den dock föga. Lagen stammar från 1800-talet med ett ursprungligt syfte att tillåta män skydda sin egendom, i vilken kvinnor och barn vid den tiden ingick. Inte heller dagens lagstiftning är utformad för att omfatta den verklighet som Brittany delar med alltför många kvinnor. Amerikanska forskare pekar på hur lagen är skapad utifrån ett manligt perspektiv med fokus på hot utifrån medan den ignorerar våld i hemmet, vilket kvinnor oftare utsätts för. Med ens är det som att vi är tillbaka vid Dionysosteatern, där det manliga politiska systemet vann och den kvinnliga vreden tystades.Det är talande att Athena, som i Aischylos drama har utslagsrösten, inte hänvisar till neutralitet eller det allmänna bästa när hon friar Orestes, utan till att hon är född ur Zeus huvud, och inte av en mor, sätter mannens rätt framför kvinnans.Men gör vi rätt att som Elizabeth Flock använda epitetet furier för dagens kvinnor som, när samhällets system brister, möter förtryck med våld? Utifrån en traditionell tolkning av Aischylos drama innebär epitetet att deras vrede och försök till upprättelse blir något förhistoriskt och förlegat, ett agerande som med förnuftig blick kan avfärdas som barbariskt. Kanske är frågan felställd. För inte är det i första hand kvinnornas strategier för upprättelse som bör tolkas som barbariska, utan det systematiska våld de utsätts för, av såväl enskilda individer som samhällssystem?Parallellt med att jag läser Orestien arbetar jag med ett intervjumaterial med unga kvinnor i och omkring den så kallade gängmiljön. Utsattheten är så omfattande att det stundtals är svårt att andas, samtidigt som gränsdragningarna mellan offer och förövare ibland är helt utsuddade. De unga kvinnornas berättelser är fulla av sexuellt våld, men få berättar om hjälp till upprättelse. Några har istället tagit saken i egna händer. Givetvis är det ingenting att uppmuntra, men där jag sitter med flödet av berättelser om våldsutsatthet är det omöjligt att fördöma.Så länge de rättskipande systemen inte klarar av att ge kvinnor som utsätts för barbariskt våld, just för att de är kvinnor, skydd och upprättelse hoppas jag att furierna stannar. Inte för att legitimera våldsam hämnd, men som en garant för att kvinnors rättmätiga vrede får ta plats. Det är inte de utsatta som bör pacificeras, det är våldsutövarna.Maria Andersson Vogelskribent och doktor i socialt arbete LitteraturAischylos: Orestien – Agamemnon, Gravoffret och Eumeniderna. Översättning av Emil Zilliacus. Geber, 1929– 1930.Flock, Elizabeth (2024). The furies. Three women and their violent fight for justice. Penguin Books.Light Caroline, Thomas Janae, Yakubovich Alexa (2023). Gender and Stand Your Ground Laws: A Critical Appraisal of Existing Research. J Law Med Ethics, 51 (1): 53-63.Naffine, Ngaire (2020). Criminal Law and the Man Problem. Bloomsbury Publishing.Wilson, Emily (2020). Ah how miserable! London Review of Books, 42 (19).

I dagens avsnitt av UFO-Sveriges dyker vi rakt ner i den senaste stornyheten från andra sidan Atlanten. Den amerikanska regeringen har precis offentliggjort en massiv samling på 162 dokument, bilder och videoklipp som tidigare varit strikt sekretessbelagda. Tobias Lindgren leder och Clas Svahn ger oss en bild av vad detta är för dokument. Är det början på den "totala transparens" som utlovats,  ser vi bara toppen av ett isberg täckt av maskningar eller är det bara gammal skåpmat?  Några snabbfakta om dokumenten (8 maj 2026): Totalt 162 filer har avhemligats, fördelat på PDF-dokument, videor och fotografier. Materialet kommer från en bred samverkan mellan Pentagon, FBI, NASA och det amerikanska utrikesdepartementet. Rapporterna täcker incidenter från 1940-talet ända fram till 2026, med observationer från platser som Japan, Syrien, Papua Nya Guinea och till och med månytan. Bland bilderna finns exempel som visar på oförklarade ljuspunkter och fenomen från Apolloprojektets olika resor till månen. Pentagon betonar att materialet rör fall där den amerikanska underrättelsetjänsten trots omfattande resurser inte har kunnat fastställa fenomenens natur. Fortsättning följer då detta bara sägs vara den första omgången av dokument. 

Den amerikanska nationalen för min ras är väl värd pengarna att besöka. Det är alltifrån en vanlig utställning till lydnad och klipptävling. Det mesta som man kan göra med sin pudel kan man göra här. För mig som utställningsintresserad och avelsintresserad är det högintressant att se alla dessa hundar och träffa många människor med samma intressen.Information om amerikanska utställningar kan man få genom www.infodog.comVill du bidra till podden kan du göra det genom buy me a coffee!

det är vår hörreni! det pirrar u hela kroppen och knoppar brister eller vad är det man brukar säga? aja nu finns ett nytt avsnitt ute, pöss Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

De amerikanska utställningsreglerna skiljer sig ganska mycket från våra. Eftersom världen har blivit mindre genom sociala medier och det dagligen kommer inlägg från USA så kan det vara bra att ha lite koll. I det här avsnittet går vi igenom de viktigaste reglerna.Bidrag till podden tas tacksamt emot genom buy me a coffee.

Börsglädjen håller i sig och vi har lämnat "Fear" i CNN:s Fear & Greed Index. Techjättarna har bjudit på en rejäl revansch samtidigt som defensivt gått sämst - risk on helt enkelt. Dessutom berättar vi om vårt fabriksbesök hos Cloetta, en stor nyhet där man nu kan importera utdelningshistorik från Avanza och Nordnet samt att vi kikar närmare på vilka aktier som gått allra bäst senaste veckan. Det och mycket mer!Delikat lyssning på er,Nicklas & VictorDe pengar som placeras kan både öka och minska i värde och det är inte säkert att du får tillbaka hela det insatta kapitalet. Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Per har en fråga kring bojkott av amerikanska tjänster. Han tycker att det känns svårt att hitta alternativ till exempelvis Anthropic eller Open AI om man ska jobba med agenter. Men även andra tjänster kan vara svåra att byta ut. Björn Jeffery har åkt till Danmark för att söka efter alternativ och slogs av hur små de är. Sophia Sinclair avslöjar sina erfarenheter av Protonmail och Henning Eklund kommer med sitt enda tips: Kalender.se. Med humor och initierade källor tar SvD:s journalister med dig när framtiden skapas. Med Björn Jeffery, Sophia Sinclair och Henning Eklund. Producent och redaktör Tove Friman Leffler.

Ekots dagliga, längre sändningar med nyheter och fördjupning. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Nyheterna Radio 10:00

Amerikanska toppolitiker beskriver kriget mot Iran som en kristen plikt och evangelistiska predikanter pratar om ett heligt krig. Hundratals amerikanska soldater har anmält sina befäl för att dessa citerar Bibelverser och apokalyptiska profetior då de motiverar manskapet. Hur fick en radikal kristen höger ett sådant inflytande i amerikansk politik? Vad menas med apokalyptisk kristen sionism, och vilka konsekvenser får den för hur kriget i Mellanöstern utspelas? Jani Edström, baptistpastor och religionslärare i Brändö gymnasium samt Pekka Lindqvist som är universitetslektor i exegetik och judaistik vid Åbo Akademi, diskuterar under ledning av Bettina Sågbom. E-post: slaget@yle.fi

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Avsnitt 308. Modernista har gjort det möjliga till sin affärsidé utan någon större omtanke om kvaliteten, om läsarna. Det intressanta för oss är att bokhandel och bibliotek i värsta fall tänker likadant. Eller så är de, i bästa fall, ouppmärksamma och okunniga. Hur som så sprids Modernistas klassikerutgåvor med gamla översättningar. Modernista bryter mot tidigare praxis att inte ge ut böcker som är fria – böcker där författares eller översättares rättigheter inte längre är aktuella – om de redan finns på marknaden i nyöversättningar eller renoverade översättningar. Så Modernistas utgåvor är billiga att ge ut och konkurrerar med dyrare nyöversättningar där förlag vill ge läsarna en modern språkdräkt. Och, som sagt, bokhandel och bibliotek skiter i det eller har noll koll och sprider utgåvorna utan att markera för läsarna vad det är för versioner. Det är sällan vi blir överraskade men när Jonas Tellander (Storytels grundare) med kolleger startade en ny tjänst för egenutgivande författare, GoRead, blev vi just det. Överraskade. Inte bara för att tjänsten redan från början ser ut att vara, vad man på engelska kallar en ”game changer”. Den talar direkt till ett behov på marknaden och i ett läge där teknikutvecklingen har kommit så långt att idén kan fungera på relativt hög nivå. Författaren lägger upp sitt manus, resten sköts med hjälp av AI fram till färdig digital bok, antingen som traditionell pappersbok, ljudbok eller e-bok. Kostnaderna för den som vill få ut sin bok är mer än överkomliga och kan troligen pressa undan alla nuvarande hybridföretag från marknaden. Först testas tjänsten på den svenska marknaden. Om den håller så kommer den att introduceras i Norden och på engelska. Men en stor fråga är; om de lyckas kan de tvinga marknaden att försvara sig på ett sätt vi kanske inte helt gillar… Författaren Christina Larsson krävde av Piratförlaget att de inte skulle ge ut en bok av Andreas Lindergård därför att den var ett plagiat av hennes egen kommande bok och att författaren bröt mot ett avtal de båda skrivit på. I slutändan backade Piratförlaget, efter nio månader. Men deras argumentation saknade en del att önska. De hänvisade till att det skedde av hänsyn till läsarna och den egna författaren. Inte ett ord om ett förlags naturliga position att försvara upphovsrätten. Massmarknadspocketen försvann nyligen från den amerikanska marknaden när den sista stora försäljningskanalen slutade sälja det minsta pocketformatet vid årsskiftet. Vi minns ett format som spelat stor roll för amerikaners läsning. Och funderar över hur utvecklingen ser ut i Sverige. I vår ”serie” där vi letar efter titlar som sticker ut eller/och som har intressanta historier att berätta har vi kommit till Natur & Kulturs återutgivning av Shakespears samlade dramer.   00 20         Modernistas unkna affärsidé 09 00         GoRead en ny tjänst för egenutgivare 18 26         Piratförlaget vandrar baklänges till Kanossa 21 10         Farväl till den amerikanska massmarknadspocketen 25 54         Några tankar inför årets bokrea 28 07         Natur & Kulturs satsar stort på att nyöversätta Shakespeare

Mediestödet, som ska värna det offentliga samtalet, är inte anpassat för en tid då AI kan generera en nyhetssajt på några sekunder och infrastrukturen ägs av illojala aktörer. Det skriver Carl Heath, forskare och ledamot av Mediestödsnämnden, i en essä om internets tredje epok – där amerikanska techjättar nu desperat försöker framstå som europeiska. Inläsare: Staffan Dopping

Trumps återkomst har gett Peking ett gyllene tillfälle att utmana dollarn. Kina pratar nu om ett multipolärt valutasystem. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Kina har under lång tid flyttat fram sin ekonomiska position med en ambition om att göra sig oberoende av och utmana USA. Kan renminbi, ”folkets valuta”, vinna mark när Trumps tullpolitik och geopolitiska drag skakar om den finansiella världsordningen? Mycket talar för det när flera länder vänder sig tydligare mot Peking.Amerikanska dollarn har sedan andra världskriget varit den valuta som dominerat globalt. Kommer vi se tillbaka på Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina som vändningen som gjorde det möjligt för Kina att kliva fram, och vad krävs för att Kina på allvar ska utmana dollarns ställning i världen?Medverkande: Sveriges Radios Kinakorrespondent Moa Kärnstrand, Ekots Kinareporter Hanna Sahlberg och Sveriges Radios ekonomikommentator Knut Kainz RognerudProgramledare: Björn DjurbergProducent: Therese RosenvingeResearch: Oskar SellströmLjudklipp: Bloomberg, DWS news (Youtube).

Finlands och Europas beroende av amerikanska techjättar oroar politiker, som menar att vi måste satsa på vår egen digitala suveränitet – och det snabbt! EU-parlamentariker kräver att Finland så fort som möjligt måste minska sitt beroende av techjättar som Microsoft, Amazon och Google, eftersom man inte längre litar på USA på samma sätt som förr. Är det överhuvudtaget möjligt för oss att frigöra oss från de amerikanska teknologibolagen, och vilka risker utsätter vi oss för? I Slaget medverkar europaparlamentariker Li Andersson (Vf), Mikael Storbjörk från företaget UpCloud och professorn i informationsteknologi Jerker Björkqvist från Åbo Akademi. Maria Nylund leder diskussionen. E-post: slaget@yle.fi

Ett långt och hjärtligt uppsnack om bland annat mål inför 2026.Ett likaledes långt huvudämne om helt andra mål, nämligen måltiderna. Vi pratar om kostråd generellt, var kommer dem ifrån, vad har dem haft för konsekvenser hittills och vilka råd ger Robert F. Kennedy jr amerikanerna framåt?Veckan partners:www.funmed.se Kod: COLTINGwww.coltingcoaching.se

Hör Henrik Vinge, vice partiledare för Sverigedemokraterna, om synen på Donald Trump, Liberalerna och om att återkalla medborgarskap. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Henrik Vinge, vice partiledare för Sverigedemokraterna och ordförande i justitieutskottet var på plats i Davos under årets upplaga av Världsekonomiskt forum, där mycket handlade om Donalds Trumps anspråk på Grönland och tullhot mot Sverige och andra europeiska länder. Henrik Vinge (SD) anser att Europa under de här dagarna visade att man kunde enas och dra en gemensam gräns. ”Man är kapabel att enas bakom de grundläggande principerna och man är beredd att stå upp mot USA i ett läge där de går över gränsen. Det gav mig hopp och en känsla av tillförsikt att vi kan ta oss ur den här tiden med en bibehållen ordning, där vi fortsatt kan värna en regelbaserad världsordning. En ordning där demokratiska länder kan lösa konflikter utan att ta till våld”, säger Henrik Vinge (SD).Bland andra utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M) har efter USA:s anspråk på Grönland lyft att det kan vara läge att reformera beslutsfattandet i EU, så att exempelvis fler beslut kan fattas med enkel majoritet och på så sätt få ett mer handlingskraftigt EU. Henrik Vinge (SD) vill värna och stärka EU-samarbetet när det gäller exempelvis försvarssatsningar, men tycker i nuläget att man ska gå försiktigt fram.”Vi behöver naturligtvis omvärdera en hel del saker kring relationerna till andra länder, relationerna till USA, samarbetet i Europa. Men vi kan inte lättvindigt ge upp vår nationella suveränitet. Jag tror att man behöver uttömma de möjligheter som finns att faktiskt kunna få ett effektivt beslutsfattande inom Europa innan man på allvar börjar diskutera att ge upp den typen av nationell suveränitet. För det skulle få väldigt stora konsekvenser på andra områden också”, säger Henrik Vinge. På vilket sätt har den senaste tidens händelser fått Sverigedemokraterna att omvärdera er syn på Trump-administrationen? ”Det är väl helt uppenbart att den utveckling som har skett i USA, den visar att den här Trump-administrationen, den infriar inte på något sätt de löften som jag tror att många personer som har politiska åsikter högerut hade hoppats på. Många såg det här som någon sorts revansch mot woke och vänsterkrafter, som hade dominerat i ett par decennier. Man ville se en uppgörelse med olika typer av vänsterpolitik. Det fick man kanske i viss mån, men det man också fick, det var en oförutsägbarhet och ett USA som inte längre är berett att ta det ansvar som alla andra förväntar sig att de ska ta. Det, sammantaget, tror jag att väldigt få känner sig nöjda med”, säger Henrik Vinge (SD).I november i fjol publicerades den amerikanska nationella säkerhetsstrategin. I den del som handlar om Europa lyfts det växande inflytandet från ”patriotiska europeiska partier” fram som något som ger anledning till stor optimism”. Det står även att USA:s mål bör vara att ”hjälpa Europa att korrigera sin nuvarande kurs”. Tolkar du det som att SD är ett av de partier man syftar på? ”Jag har inte fått några indikationer på att Trump-administrationen hyser den typen av känsla gentemot oss. Jag har aldrig stött på någon sådan kommentar från dem, att de skulle vara nöjda med våra framgångar. Så jag tror inte att det gäller oss”, säger Henrik Vinge (SD).Om Trump-administrationen skulle ge SD stöd inför valet på något sätt, skulle ni välkomna det? ”Jag tycker inte att den amerikanska administrationen ska lägga sig i det svenska valet, oavsett vilket parti man väljer att stödja. Och det tror jag faktiskt inte att de kommer göra”, säger Henrik Vinge (SD). Han fortsätter: ”Jag är inte säker på att de känner så inför oss givet att vi är så kritiska mot hur de agerar just nu.”Liberalernas låga väljarstödI Ekots senaste opinionsmätning fick Liberalerna 1,4 procent av väljarstödet, långt från fyraprocentsspärren till riksdagen. Henrik Vinge (SD) tycker att det låga väljarstödet ger SD anledning att fundera kring hur det ska gå att säkra en majoritet efter valet i höst. “Rent praktiskt har det i varje fall hittills varit så att alla fyra partier har behövts för att kunna få en majoritet. Det har ju varit analysen åtminstone sedan 2022”, säger Henrik Vinge (SD). Är det ett läge där ni behöver hjälpa Liberalerna att komma över fyra procent? ”Jag skulle inte utesluta det”, säger Henrik Vinge (SD).Finns det en tidpunkt under våren eller sommaren då Tidöväljare borde börja fundera på det där, kanske ge upp om Liberalerna, om deras siffror inte tar sig? ”Det finns en tidpunkt när man kommer att behöva fatta det beslutet. Men vilket beslut man ska fatta tycker jag är lite tidigt att säga”, säger Henrik Vinge (SD), som menar att man inte ska dra för hårda slutsatser utifrån hur siffrorna ser ut i januari med flera månader kvar till valdagen.”Men visst, naturligtvis är det så att de här frågorna hamnar på bordet givet opinionsläget, och vi kommer att behöva diskutera dem”, säger Henrik Vinge (SD).Utvisa eller fängsla alla gängkriminellaFör närvarande utreds och förbereds grundlagsändringar som skulle göra det möjligt att återkalla ett svenskt medborgarskap för vissa allvarliga brott, samt en kriminalisering av att delta i ett kriminellt gäng. Sverigedemokraterna vill utvisa eller fängsla alla gängkriminella, vilket Henrik Vinge presenterade innan jul. Hur det ska gå till att avgöra vem som är gängkriminell har Henrik Vinge (SD) inget rakt svar på. Han säger att det måste vara rättssäkert, och att det finns behov av gränsdragningar för att avgöra det.“I praktiken är det inte i första hand så att man ska avgöra om en person är gängkriminell, utan huruvida handlingen har varit ett led i en gängkriminell verksamhet eller en del av ett organiserat förfarande”, säger Henrik Vinge (SD). För SD är det viktigt att en bred krets av möjliggörare runt de kriminella inkluderas, exempelvis personer verksamma i den kriminella ekonomin. ”Det är det [den kriminella ekonomin, red anmärkning] som driver allting. Det möjliggörs av momsbedrägerier, välfärdsbedrägerier telefonbedrägerier. Man använder sig av internet, man använder sig av Posten. Man använder vanliga tjänster, men man gör det för sin kriminella verksamhet. De måste vi kunna komma åt om vi på allvar vill stoppa gängbrottsligheten.”Henrik Vinge vill även se åtgärder som rör anhöriga till gängkriminella, exempelvis att nära anhöriga till gängkriminella alltid ska få sin deklaration granskad av Skatteverket. “Ett annat sätt att sätta tryck på gängen skulle vara genom närstående och det sociala nätverket. Alltså att familjen runt en gängkriminell upplever att jag får min deklaration granskad, det blir struligare för mig när jag ska växla pengar och så vidare. Det innebär att familjen och människorna runt de gängkriminella får incitament att försöka säga nej. Vi vill inte ha dig i gängkriminalitet för du förstör för oss”, säger Henrik Vinge (SD), som tillägger att det måste ske på ett rättssäkert sätt. Vill se fortsatt sänkt matmomsNär finansminister Elisabeth Svantesson (M) gästade lördagsintervjun sa hon att matmomsen sannolikt kommer att höjas igen när den här tillfälliga sänkningen från den 1 april 2026 som Tidöpartierna kommit överens om löper ut den 31 december 2027. Ett besked som Henrik Vinge (SD) reagerade på. ”Jag har invändningar mot att finansministern säger att det troligen blir så att matmomsen höjs. Jag delar inte den uppfattningen. Det troliga är att matmomsen förblir låg, eller kanske sänks ytterligare. En rimlig utgångspunkt är att människor ska ha råd att köpa mat. En rimlig utgångspunkt är att vi inte ska höja skatten på mat. Det är visserligen sant att Sverige kommer att behöva investera i försvaret de kommande åren. Det kommer att kosta och vi kommer att behöva prioritera”, säger Henrik Vinge (SD)Innebär det här att om ni får bestämma så kommer den lägre momsen på mat att ligga kvar efter 2027?”Ja, vår uppfattning är att vi bör prioritera att spara in pengar på andra saker snarare än att höja skatten på mat. Så ja, vi anser inte att momsen på mat ska höjas.” Är det här ett tidigt vallöfte från SD?”Ja, vi anser att matmomssänkningen bör ligga kvar”, säger Henrik Vinge (SD).Programledare: Johar BendjelloulKommentar: Fredrik FurtenbachProducent: Johanna PalmströmTekniker: Susanne Martinsson och Heinz WeninnIntervjun spelades in torsdagen 29 januari 2026.

Nytt späckat avsnitt ute av Calles amerikanska stjärnor. Denna gång görs en djupdykning i USA nordöstligaste delstat, känd för sin vilda natur, klippiga stränder och djupa skogar. Vi uppmärksammar möjligheterna till valsafari, hockeylegenden Paul Kariya och hans bror Steve, nationalparken Acadia, samt reder ut förvirringen kring namnet och staden Portland. Trevlig lyssning!

Den amerikanska högern – tidigare så totalt enad under president Donald Trump – har börjat krackelera. I veckans första En grej till-avsnitt pratar vi vad det beror på: Charlie Kirks död, Nick Fuentes judehat, Tucker Carlsons America First, Ben Shapiros Israel First, JD Vances indiska fru samt Trumps fortsatta försök att mörka Epstein-dramat. Enjoy! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Amerikanska techbolag står inför en krasch som i sin tur kan utlösa en global finanskris. Tror somliga. Den senaste tidens nedgångar är bara ett hack i en uppåtgående kurva. Tror andra. Men marknaden visar allt fler tecken på osäkerhet inför höga värderingar och gigantiska investeringar i nya datacenter. Av Kristian Åström Inläsare: Kristian Åström

Efter att flera högerpolitiker i USA tycker att Wikipedia är för politiskt korrekt vill Elon Musk starta ett eget uppslagsverk på nätet. I Morgonpasset pratar vi mer om varför man tycker Wikipedia är för vänster, och hur Grokipedia kan tänkas se ut. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

En tyfon av elände, varför Amerikanska bilar är så stora, samt Slaget vid Blair Mountain, det näst största väpnade upploppet i Amerikansk historia

Veckopanelen med Luay Mohageb, Bob Hansson och Madina Refoi under ledning av Staffan Dopping. Sverige och Ungern är i luven på varandra. Tidöpartierna vill införa ett tak för bidrag till familjer med fyra barn och fler. Amerikanska tv-programledare som uttalar sig förgripligt om den mördade Charlie Kirk kan köras på porten. S vill att polisen kvickt ska kunna stänga HVB-hem som drivs av kriminella, och SD-profilen Jessica Stegrud ångrar att hon filmade med sin mobil på Stockholms Central.

Veckopanelen med Luay Mohageb, Bob Hansson och Madina Refoi under ledning av Staffan Dopping. Sverige och Ungern är i luven på varandra. Tidöpartierna vill införa ett tag för bidrag till familjer med fyra barn och fler. Amerikanska tv-programledare som uttalar sig förgripligt om den mördade Charlie Kirk kan köras på porten. Socialdemokraterna vill att polisen kvickt ska kunna stänga HVB-hem som drivs av kriminella, och SD-profilen Jessica Stegrud ångrar att hon filmade med sin mobil på Stockholms Central.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I år är det 160 år sedan amerikanska inbördeskriget tog slut och därför passar vi på att återpublicera vår sommarföljetong från 2018. Det är en hissnande dramatisk historia fullspäckad med färgstarka karaktärer, hjärta och smärta. Bakgrunden till inbördeskriget har vi avhandlat i avsnitt 204, men det går utmärkt att lyssna på dessa avsnitt utan att ha hört det, bara man är beredd på att kastas in i berättelsen direkt.För att lyssna på avsnitt utan reklam och med månatligt extramaterial, bli en av prenumeranterna "Grimbergs utvalda" för 36kr/månadenhttps://historiepodden.supercast.com/ Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I veckans huvudepisod pratar vi om Amats bilsemester genom södra och västra Sverige. Sen diskuterar vi situationen i Texas där republikanerna är i färd att rita om valdistrikten – allt i ett försök att säkra fler platser i representanthuset. Sammantaget: racet mot att avveckla det som återstår av den amerikanska demokratin fortsätter. I slutet snackar vi regeringens ”press” på Israel, en press som motsätts av både SD och KD. Vi tar även upp turerna kring journalistuppropet som bland annat kräver att journalister släpps in i Gaza. Enjoy! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Svenskarna hade nyss anlänt till USA och knappt hunnit rota sig eller lära sig språket. Ändå kom tusentals skandinaver att frivilligt slåss i det amerikanska inbördeskriget. De flesta på unionssidan.Trots språkliga hinder och kulturellt främlingskap drog tusentals skandinaver på sig uniformen. Allt ifrån tjänstlediga adliga officerare som Ernst von Vegesack till utvandrade meniga kavallerister som bröderna Gron från Småland deltog i kriget.Detta är det första av två avsnitt av podden Historia Nu där programledaren Urban Lindstedt samtalar med journalisten och författaren Niclas Sennerteg, aktuell med boken Gettysburg – svenskarna som stred i amerikanska inbördeskriget.Det amerikanska inbördeskriget rasade mellan 1861 och 1865 och är det dödligaste kriget i USA:s historia, med över 750 000 döda. Konflikten bröt ut när elva sydstater bröt sig ur unionen i protest mot att Abraham Lincoln vann presidentvalet och farhågorna om att slaveriet skulle begränsas eller avskaffas. Nordstaterna ville bevara unionen och så småningom även avskaffa slaveriet, medan sydstaterna kämpade för självstyre och bevarandet av en slavbaserad ekonomi.Men kriget handlade om mer än slaveri. Det var också en kamp om ekonomiska intressen, statlig kontra federal makt och en djup kulturell klyfta mellan nord och syd.Tusentals skandinaver deltog i kriget, nästan uteslutande på nordstaternas sida. För många var beslutet att strida långt ifrån självklart. Dessa var människor som nyligen lämnat fattigdom och svält i Sverige för ett bättre liv – och nu stod de inför att riskera livet i ett krig vars orsaker ofta var komplexa och oklara för dem.Ändå drogs de med. Inte bara av plikten eller pengarna, utan av hopp, press och identitet. För vissa var det ett sätt att visa sin lojalitet mot sitt nya land, för andra handlade det om att motverka den växande främlingsfientligheten mot immigranter. Att slåss för unionen blev ett sätt att bevisa att man hörde hemma i det amerikanska samhället.Många svenskar värvade sig frivilligt. Ibland för att få medborgarskap, ibland för att få lön – men också av övertygelse. Slaveriets brutalitet var känd även i Sverige, och för vissa blev kampen mot detta system ett moraliskt kall. Men lika ofta var det praktiska skäl som avgjorde: att ha mat, få ett sammanhang, tjäna pengar eller helt enkelt följa sina kamrater.Det finns också belägg för att en mindre grupp svenskar stred för sydstaterna. De var oftast bosatta i sydliga delstater redan innan kriget och värvades lokalt. Deras motiv kunde variera: socialt tryck, lokal lojalitet eller rädsla att sticka ut. Men deras berättelser är långt färre och mindre dokumenterade än de som stred för unionen.Bildtext: Unionstrupper ur general William T.H. Brooks division, en del av Sedgwicks kår, skyttegravspositionerade vid västra stranden av Rappahannockfloden i Fredericksburg, strax före slaget den 3 maj 1863 under Chancellorsvillekampanjen. Foto: A. J. Russell, National Archives [Public Domain], via archives.govMusik: Ferdinand Himmelreich, Last Hope, kompositör: Louis Moreau Gottschalk, inspelad 16 oktober 1923, Edison Records, katalognummer 51285, matriskod 8773, University of California Santa Barbara, Internet Archive. https://archive.org/details/edison-51285_01_8773Lyssna också på Slavägarna som skrev USA:s konstitution.Klippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Det manliga p-pillret är här (snart), England är mästare och då borde nakenbad vara olagligt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Hela veckans Morgonpasset i P3 hör du i Sveriges Radio Play.David är tillbaka på jobbet och snackar fattiga all inclusive och Margret har aldrig varit ute i skogen. Så fungerar nakenbadslagen och säger man RöGGle eller Rööögle? P3 Nyheters Matilda Rånge rapporterar om Trumps nya tullpaket och amerikanska turisters ilska över hur europeiska drycker serveras ljumna. SVT:s sportreporter Johan Kücükaslan gästar studion och snackar om damernas fotbolls-EM och mästerskapsvinnaren England! Han delar även med sig av en Tiktok-spaning à la aura. Rolf Tardell gick från svensk politikrapportering till kantarellplockning, idag är med oss i studion och pratar svampplockning, nya kantarellboken och de absolut bästa kantarellrecepten.Tidpunkter i avsnittet:13:09 Nyhetsfördjupning: Trumps tullpaket.16:56 Johan Kücükaslan.38:34 Nyhetsfördjupning: Amerikanska turisters ilska över ljumma drycker.1:04:16 Rolf Tardell.Kapitellänkarna ovan leder till avsnittet utan musik i Sveriges Radio Play.Programledare: David Druid och Margret Atladottir.

Dagens ämnen: 0:00 Intro 4:50 Rapporter Integrum, Evolution m.fl. 14:19 Amerikanska rapporter 18:20 Teman 25:55 Flat Capital 27:45 Tigo 30:38 Sentiment 35:33 Försvar 39:16 Veckans Fill or Kill   www.instagram.com/fillorkillpodden  Tack RoboMarkets! http://gorobo.pro/2aue    @RoboMarketsSE  Tack Virtune! www.virtune.com  

Amerikansk handelspolitik har historiskt sett ofta präglats av protektionism. Frågan är nu om vi ser ett tillfälligt utslag av nostalgi eller en verklig återkomst, frågar sig Lars Magnusson, professor i ekonomisk historia vid Uppsala universitet. Inläsare: Staffan Dopping

När universitetsvärlden i USA pressas hårt av Trump-administrationen hoppas EU och Sverige få välkomna amerikanska toppforskare hit istället. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Omvärlden ser Sverige som en delstat i USA, och i den jämförelsen har vi ungefär samma attraktionskraft som Ohio, säger professor Karl Wennberg på Handelshögskolan i Stockholm. Han saknar en långsiktig strategi för att locka hit utländska, och nu främst amerikanska forskare, i skarp konkurrens med omvärlden. Sverige erbjuder välfärdstrygghet och långa traditioner, men lönerna och den akademiska friheten är mycket lägre än i många andra länder. Medverkar gör också professor Susan Dynarski från Harvard, Karolinska Institutets prorektor Martin Bergö, professor Miriah Meyer från USA, numera vid Linköpings universitet, och Henrik Bresman, svensk professor verksam i Singapore.Reporter: Ylva Carlqvist Warnborgvet@sr.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.se

Den svenska affärsmannen och entreprenören Olof K Gustavsson misstänks för över 100 brott i USA. Amerikanska myndigheter anklagar honom för att ha drivit ett blufföretag tillsammans med den ökända knarkkungen Pablo Escobars bror. Snart ställs Olof K inför rätta och om han döms menar Olof K själv att han riskerar över 2000 år i amerikanskt fängelse. Vem är Olof K Gustafsson och vad är det han misstänks ha gjort? Gäst: Gustaf Tronarp, reporter, Aftonbladet. Programledare/producent: Sally Sjöberg. Klipp från: SVD, SVT, Aftonbladet. Kontakt: podcast@aftonbladet.se

Den svenskfödde historieprofessorn Fredrik Logevall på Harvard sitter mitt i konflikten mellan Trump och forskarvärlden. Kvartal fick en pratstund med honom. Av Henrik Höjer Inläsare: Staffan Dopping

Vid Lexington 1775 avlossades skottet som ekade världen över och markerade starten på Amerikas frihetskrig. Dessutom om kylskåpets 100-åriga historia! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. För 250 år sedan mötte brittiska soldater och amerikanska rebeller vid byarna Lexington och Concord. Britternas uppdrag var att avväpna rebellerna och hitta deras vapengömmor, men istället drevs man på flykten i två slag som kommit att markera startpunkten på det Amerikanska frihetskriget.Tobias Svanelid samtalar med Ingvar Sjöblom om vad som hände vid Lexington och Concord 1775 och hur den här historien har påverkat dagens USA.Dessutom om kylskåpets historia. En svensk uppfinning som för 100 år sedan tog världen med storm och förändrade vårt sätt att lagra och laga mat!Och så svarar Dick Harrison på frågan om varför vi egentligen behöver lära oss historia!

Nytt avslöjande i USA. Hänger försvarsministern löst? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Amerikanska medier rapporterar att försvarsminister Pete Hegseth ska ha diskuterat kommande attacker mot Huthirebeller i Jemen i en gruppchatt med bland andra sin fru och sin bror.Uppgifterna kommer en dryg månad efter det avslöjats att en rad ministrar – inklusive Hegseth – diskuterat planerna i en annan chatt där en journalist var inbjuden av misstag.Vi pratar också om Högsta domstolens beslut att pausa Trumps deportationer av påstådda gängkriminella från Venezuela och om hur världens finansminister flockas i DC för att försöka nå en uppgörelse med USA.Medverkande: Ginna Lindberg och Roger Wilson, Sveriges Radios USA-korrespondenter samt Fernando Arias, programledare på Konflikt i P1 och tidigare USA-korrespondent.Programledare: Sara StenholmProducent: Viktor Mattsson

Den amerikanska revolutionen var mer än bara en kamp om representation och frihet. I Boston var flera av de ledande revolutionärerna rika handelsmän som såg sina affärsintressen hotade av brittiska tullar. I Philadelphia och New York växte motståndsnätverk fram som försvarade rätten till fri handel.Under 1700-talet var dessa tre städer sammanlänkade genom ett livligt nätverk av både laglig handel och en omfattande smuggling. Tillsammans utgjorde de ett slags ekonomiskt kluster som agerade mer som rivaler än lydiga provinser under London. Genom smuggling och handelsförbindelser med franska, portugisiska och nederländska hamnar byggde de upp ett parallellt system som effektivt kringgick brittiska handelshinder.I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med ekonomhistorikern Jeremy Land om de ekonomiska orsakerna bakom den amerikanska revolutionen. Han är aktuell med boken Colonial Ports, Global Trade, and the Roots of the American Revolution (1700–1776).När vi tänker på den amerikanska revolutionen är det ofta dramatiska scener som dyker upp: Boston Tea Party, vapenskrammel vid Lexington och Concord, rop om frihet och självständighet. Men kampen för ekonomisk frihet från kolonialmakten Storbritannien föregick den politiska självständigheten.Storbritannien försökte tygla denna utveckling med lagar och tullar, men saknade resurser för att få full kontroll. Tulltjänstemän var få och ofta korrumperade, och lokala handelsmän hade både pengar och makt att göra motstånd. Denna relativa ekonomiska frihet ledde till en form av mental och praktisk självständighet långt innan självständighetsförklaringen skrevs. Boston, New York och Philadelphia började agera som ekonomiska aktörer med egna intressen – inte som kuggar i ett imperium.När britterna på 1760-talet skärpte tonen med skatter som Stamp Act och Townshend Acts utbröt inte bara vrede – utan också organiserat motstånd. Bojkotter, smuggling och politisk mobilisering blev vardag. Det var handelsmännen, de ekonomiska motorerna i kolonierna, som ofta stod i spetsen för revolutionen.Det är i skärningspunkten mellan ekonomi och politik som den amerikanska revolutionen verkligen tar form. De koloniala hamnarna var inte bara strategiska punkter på en karta – de var hjärtat i en ekonomisk förändring som gjorde revolutionen oundviklig.Det var köpmännen i hamnstäderna som i praktiken började skriva självständighetens förhistoria. Långt innan de första skotten avlossades i Lexington, pågick en annan kamp – tystare, men minst lika avgörande – i hamnmagasin, på handelsfartyg och i de koloniala gatornas skuggor.Bild: Förstörelsen av teet i Bostons hamn, en ikonisk litografi från 1846 av Nathaniel Currier; uttrycket "Boston Tea Party" hade ännu inte blivit vedertaget. Notera att få av männen som kastade teet som faktiskt var förklädda till ursprungsamerikaner enligt den vanliga historien.Musik: ”Chester” är en patriotisk hymn komponerad av William Billings och sjöngs under det amerikanska revolutionskriget. Chester av William Billings (kompositör), William Schuman (arrangör). framförd av United States Marine Corps Band, 2014. Wikimedia Commons, Public Domain.Lyssna också på Göteborgs briljanta historia.Klippare: Emanuel Lehtonen Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

USA är en sån shitshow just nu att vi blev tvungna att spela in ett till avsnitt. I veckans En grej till-episod pratar vi Donald Trumps fortsatta försök att annektera Grönland, liberalers ständiga hopp om att kunna förhandla med extremhögern, syftet med affirmative action, att USA försöker pressa europeiska företag att sluta med inkluderingsarbete + mycket mer. Enjoy! Stötta oss på Patreon för regelbundna bonusavsnitt + mer! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I veckans huvudepisod pratar vi skandalen som skakat om USA senaste veckan: nyheten om att flera höjdare inom Trumpadministrationen använt chattappen Signal för att diskutera krigsplaner och andra känsliga ämnen. Vi snackar uteblivna konsekvenser, brist på ansvarstagande och administrationens försök att tona ned händelsen. I andra halvan diskuterar vi svenska journalisten Joakim Medin som nyligen fängslades i Turkiet och nu står falskt anklagad för samröre med terrorgrupper. I slutet hinner vi med lite om Leif GW Persson och Johan Pehrsons tv-bråk om liberalernas förslag att man vill kunna tvångsomhänderta gängkriminellas barn redan på BB. Vårt politikerförakt bara växer.  Stötta oss på Patreon för regelbundna bonusavsnitt + mer! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

För trettio år sedan fick vanliga svenskar tillgång till internet, vilket lade grunden för ett kommunikationsskifte i klass med tryckpressens genombrott. Det tidiga internet präglades av frihet och en nyfiken upptäckarglädje på ett i huvudsak svenskt internet.Tio år senare kontrollerades de viktigaste internettjänsterna, såsom Google och Facebook, av en handfull män i Silicon Valley. Vårt informationsflöde styrdes av algoritmer präglade av amerikansk teknikdeterminism. När smarttelefonerna sedan slog igenom blev många människor algoritmernas slavar.I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar historikern och förläggaren Hugo Nordland med journalisten och författaren Urban Lindstedt om den svenska internethistorien. Lindstedt är aktuell med boken Framtidslöftet: Historien om hur internet förändrade Sverige.Sverige, som redan på 1950-talet byggde några av världens främsta datorer, var en bördig grogrund för den digitala revolutionen. När persondatorerna på 1980-talet började ersätta stordatorerna experimenterade svenska datavetare med anslutningar till det amerikanska Arpanet, som senare skulle utvecklas till internet.I början av 1990-talet präglades Sverige av förändring. Efter kalla krigets slut och Berlinmurens fall dominerade nyliberala idéer både globalt och i Sverige. Offentliga monopol avskaffades, marknader avreglerades och den tekniska utvecklingen öppnade dörrar för entreprenörer att utmana gamla strukturer. Telekomsektorn avreglerades 1993, vilket innebar slutet för Televerkets monopol och banade väg för framväxten av kommersiella internetleverantörer som Swipnet.Internet slog igenom i Sverige under denna period av nyliberalism och teknikoptimism. Svenskarna lockades av löftet om nya möjligheter för den vanliga människan att göra sin röst hörd. Företagen verkade på en friktionsfri marknad där förmögenhet tycktes vara inom räckhåll utan större ansträngning. Sverige gick från en medievärld där två statliga tv-kanaler försökte informera – och ibland tråka ut – befolkningen till ett kaos av underhållning och desinformation. Att handla i fysiska butiker ersattes av omedelbar digital tillfredsställelse, skärpt av algoritmer.Under 2000-talet skedde ett paradigmskifte. Amerikanska tjänster som Google och Facebook introducerades och fick snabbt genomslag även i Sverige. Google, med sin enkla och kraftfulla sökmotor, gjorde det möjligt att på några sekunder hitta information som tidigare krävde timmar av research. Facebook, som slog igenom globalt runt 2007, förändrade hur svenskar kommunicerade, skapade nätverk och delade sina liv online.Bild: Sveriges digitala revolution – från de första internetanslutningarna på 1990-talet till dagens algoritmstyrda informationsflöde. Teknikoptimism, avreglering och globala plattformar har format hur svenskar kommunicerar, handlar och tar del av nyheter. DreamHack Summer 2008. Av Possan. CC BY 2.0Musik; Button Masher. Av Amber Waldron. Storyblock Audio.Klippare: Emanuel Lehtonen Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Flera bedömare ser likheter mellan vad som nu sker i USA och Maos kulturrevolution. I Kina menar nymaoistiska tänkare att Trump bara kopierar den store diktatorn. Ola Wong skriver om läxan från Kinas stora kulturrevolution. Inläsare: Staffan Dopping

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vem är det som bestämmer egentligen? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Amerikanska statsanställda har fått ett mejl där de uppmanas lista vad de fick gjort på jobbet förra veckan. Elon Musk meddelar att de som inte svarar på mejlet kommer att få sparken. Men flera myndighetschefer trotsar Doge-chefen.Vad är det som gäller egentligen?Vi pratar också om de europeiska ledarnas försök att övertyga Donald Trump om att inte överge Ukraina. I tisdags var Frankrikes Emanuel Macron på besök i Vita huset och på torsdag väntas Storbritanniens Keir Starmer anlända.Besöken äger rum samtidigt som Donald Trump ger Ukraina skulden för kriget och gör gemensam sak med Putin i FN genom att inte fördöma Rysslands krig.Medverkande: Ginna Lindberg och Roger Wilson, Sveriges Radios USA-korrespondenterProgramledare: Sara StenholmProducent: Viktor Mattsson

Nationalekonomer har fått hård kritik för sina reformprogram i Ryssland på 1990-talet. Men mycket kan även sägas om de statsvetare som förordat eftergiftspolitiken mot Ryssland, skriver Östeuropaprofessorn Stefan Hedlund. Inläsare: Staffan Dopping

Musk och Trump skär ner den Amerikanska statens kostnader. Demokratins undergång säger vissa – en nödvändig upprensning menar andra.   Vad är egentligen DOGE? Bryter Trumpregimen verkligen mot demokratins spelregler? Och vad händer med ett samhälle som sätter byråkratiska processer framför verkliga resultat?   Dessa frågor tar jag upp i veckans video om “DOGE & DEMOKRATI”.

Det är den tiden på året! Amerikanska versionen av Love is Blind är snart tillbaka med sin åttonde säsong, och vi har fått en smygtitt på deltagarna. Vilka sticker ut? Vilka är vi out på?. Vem ser ut som en KKK-medlem? Och varför är kvinnoskor osynliga för Amat? Enjoy!  Stötta oss på Patreon för regelbundna bonusavsnitt + mer! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Veckans huvudavsnitt är här och vi börjar med att prata om Jons lyckade turnéfinal på Scalateatern i Stockholm. Sen diskuterar vi Trumps många utspel med bara dagar kvar till att han åter blir president. Han vill ha Grönland, Kanada och Panamakanalen, och vill döpa om Mexikanska gulfen till Amerikanska gulfen. Är hela grejen bara ett sätt att skifta fokus från revan mellan Elon Musk och MAGA som uppstod över julhelgen? Enjoy! Stötta oss på Patreon för regelbundna bonusavsnitt + mer! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Kort smakprov, för att höra detta avsnitt bli prenumerant för 39 kr i månaden på https://underproduktion.se/stormensutveckling Om det uppstår problem mejla support@underproduktion.se Amerikanska presidentvalet och socialdemokraternas nya partiporgram ses som tecken på den slutgiltiga döden för "woke". Ola pratar om vad för slags politiskt projekt det var/är, bland annat apropå ilskan mot Agnes Wold i debatten om transvården. Liv fortsätter prata om ökningen av psykiatriska diagnoser och huruvida vi kan få ett mindre auktoritärt samhälle genom att normalisera psykisk hälsa. Bok som refereras: Nikolas Rose - Our psychiatric future Olas artikel: https://www.aftonbladet.se/kultur/a/pPVv76/saturday-night-live-50-sasonger-ola-soderholm Content på Inkonst: https://inkonst.com/event/content-lumor/