Podcasts about amerikanska

Amerikanska rapporter har överraskat positivt under kvartalet och denna vecka väntar rapport från NVIDIA som har potential att påverka utvecklingen för den amerikanska techsektorn. Vidare diskuterar vi den amerikanska nedstängningen, förutsättningarna inför Fed-mötet i december, europeisk makrodata samt utvecklingen för globala sektorer under året.Läs mer i våra veckoanalyser, månadsutblick och strategirapporter som håller dig uppdaterad med det senaste inom marknads- och makroekonomi.

Den amerikanska statsapparaten är återigen igångBlandat på Wall Street i gårVi ser även blandad utveckling i Asien Stockholmsbörsen ser ut att öppna försiktigt upp

Efter en vecka av Ai-press rekylerar börsen upp. Hur har nedstängningen påverkat USA:s ekonomi och hur ska du som investerare tänka nu? DN:s Felicia Åkerman och Jon Arnell på von Euler & partners gästar studion. Programledare Douglas Ekberg och Fredrik Lennander.

This is a free preview of a paid episode. To hear more, visit www.assarchristian.seHenrik Schildt är statsvetare inom politisk filosofi och djupt rotad i den amerikanska konservatismen, där han under lång tid har arbetat och verkat. I dag är han verksam inom ett ledande techföretag, där han arbetar med långsiktig samhällsanalys och studier av olika demografiers beteendemönster.I dag gästar han för ett samtal om den förlorade svenskheten och de parallella verkligheter som vuxit fram till följd av etablissemangets ovilja att adressera de samhällsproblem som många upplever.Det blir ett djuplodande samtal om islam, sekterism och de mindre positiva motreaktioner som vuxit fram ur dessa problem – och inte minst om framtidshoppet från andra sidan Atlanten.* Introduktion: (00:00)* Svensk identitet och nationell självbild: (03:45)* Media, makt och parallella verkligheter: (10:20)* Unga män, manlighet och förfall: (18:00)* Aktivism och kulturkonflikter: (26:15)* Migration, medborgarskap och integration: (35:10)* Politik, rädsla och mediernas roll: (45:00)* Amerikanska perspektiv och avslutning: (54:30)―――Läs mer:Henrik Schildt: “Tänkaren som USA:s nya elit tror på” (Kvartal)Henrik Schildt: I Saw How Georgetown's Prestigious School of Foreign Service Coddles Violent Anti-Semites (Free Beacon)Christian Peterson: “Den sovande aktivisten som aldrig växte upp” (Substack)Christian Peterson: “Från gängkriminalitet till islamism – sanningen om “läraren” Tara Saleh” (Substack)Christian Peterson: Socialdemokraterna tvångsflyttar svenska elever för integrationen (Samnytt) ―――Stötta min journalistik!Bli prenumerant (60 kr/mån) för att stödja min journalistik och för att ta del av exklusivt material samtidigt som du är med och stödjer mitt arbete.Det går även bra att swisha ett bidrag till 123-697 89 69, märk i så fall insättningen med “bidrag”. Stort tack för ditt stöd!―――Har du tips?Har du ett tips som du vill dela med dig av? Du kan begära och få källskydd genom att kontakta tips@assarchristian.se.―――Följ mig i sociala medier!* X* Telegram* Instagram* Facebook* YouTube* Rumble

I dagens poddavsnitt utforskar Calle och Oskar Washington State, en av USA:s mest mångfacetterade delstater. Vi tar oss genom dess imponerande natur, från de frodiga regnskogarna i Olympic National Park till de majestätiska bergstopparna i Cascade Range. Vi belyser också Washingtons vinregion och de stadsliv i Seattle, där innovation möter kreativitet. Avsnittet ger en inblick […]

Montana – den stora himlens delstat. Här möts oändliga slätter och dramatiska bergskedjor, där naturen fortfarande känns vild och orörd. Delstaten är känd för sina vidsträckta nationalparker, som Glacier National Park och delar av Yellowstone, men också för sin rika historia av cowboys, guldgrävare och ursprungsfolk.Med bara drygt en miljon invånare på en yta större […]

I dagens avsnitt beger vi oss till Montana. Det blir ett livligt samtal om delstatens sevärdheter och kändisar. Utöver det bjuder vi på lite sport- och matsnack.

Amerikanska polisen var nöjd: Världshistoriens största tillslag hade gjorts, och en Kinesisk bedragare hade fått tillgångar värda 15 miljarder dollar frysta. Men hur kunde en scammer tjäna lika mycket som några afv världens största företag? Vi berättar historien om Sydostasiens scam-bunkrar: platser där människor tvångsarbetar och där grisar slaktas i jakt på offrens pengar.

Följ med oss till hjärtat av Amerika – från historiska städer som Cleveland och Cincinnati till oväntade guldkorn på landsbygden. Vi tittar på delstatens mat, kultur, sport och musik.

Efter att flera högerpolitiker i USA tycker att Wikipedia är för politiskt korrekt vill Elon Musk starta ett eget uppslagsverk på nätet. I Morgonpasset pratar vi mer om varför man tycker Wikipedia är för vänster, och hur Grokipedia kan tänkas se ut. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Amerikanska staten är nedstängd, det byts premiärminister på löpande band och en mängd makrostatistik presenteras. Hälsovårdssektorn rusar medan oljepriset rasar och snart går vi mot en ny rapportsäsong. Som tur har vi vår strateg Henrik i studion som klargör kring händelserika veckor.Läs mer i våra veckoanalyser, månadsutblick och strategirapporter som håller dig uppdaterad med det senaste inom marknads- och makroekonomi.

Precis som här i Sverige har de amerikanska småbolagen underpresterat mot storbolagen de senaste åren, trots att de historiskt vuxit mycket snabbare.I dagens Börslunch gästas vi av Linn Hansson, förvaltare hos Carnegie och Niklas Larsson, förvaltare hos Cliens som berättar varför amerikanska småbolag bör vara en självklar tillgång i portföljen.

Låttexter som poesi, med översättningar som tolkar amerikanska fenomen på svenska. Här samlas egna tolkningar, beställda översättningar och berättelsen om kärleken till de amerikanska artisterna och deras ord som präglat karriären. Mikael Wiehe i samtal med Helle Klein, direktor Sigtunastiftelsen. Medarrangörer Ordfront och Sigtunastiftelsen

Det regerande Liberaldemokratiska Partiet står inför ett ordförandeskifte sedan Shigeru Ishiba i förra veckan meddelade att han avgår från posten efter bara ett år. Vi kopplar upp oss mot Jakob Edberg som är en av de främsta experterna på japansk politik. Jakob är en flitig och uppskattad gäst i podden och ger här sin syn på saken. Är det månne dags för Japan att få sin första kvinnliga premiärminister?NYHETEREfter det att premiärminister Shigeru Ishiba mer eller mindre tvingades lämna sin post på grund av svaga valresultat och hård kritik från det egna partiet så pågår nu en öppen kamp inom det Liberaldemokratiska Partiet om vem som ska ta över.Bland huvudkandidaterna nämns den ultrakonservativa Sanae Takaichi, som vill låna för att finansiera reformer och Shinjiro Koizumi, som är son till den förre premiärministern Junichiro Koizumi. Yoshimasa Hayashi och Toshimitsu Motegi är outsiders som bägge har fokus på penningpolitik och stabilitet. Frågor om inflation och levnadsomkostnader dominerar debatten. Partiledarvalet avgörs den 4 oktober.USA:s utrikesminister Marco Rubio, Japans Takeshi Iwaya och Sydkoreas Cho Hyun möttes i samband med FN:s generalförsamlings möte i New York på tisdagen och uttryckte då oro över Kinas militära aktiviteter i vattnen runt Taiwan. Även Kinas växande territorialanspråk i Sydkinesiska havet kritiserades. Nordkoreas kärnvapenprogram kom också upp till diskussion under mötet och de tre nationerna lovade tätare säkerhetssamarbete. Mötet ses som en markering om Japans allt tydligare roll i regionens säkerhet.När det gäller utvecklingen i Mellanöstern varnade utrikesminister Takeshi Iwaya i ett anförande Israel för att blockera en tvåstatslösning. Från Tokyos sida framhåller man att palestinierna har rätt till en egen stat. ”Frågan är inte om utan när,” sade Iwaya om ett framtida erkännande. Japan uppmanar Israel att avstå från bosättningar och andra ensidiga åtgärder. Uttalandet markerar en ovanligt skarp linje från japansk diplomati. Samtidigt betonar regeringen behovet av hållbar fred. Den humanitära situationen i området beskrivs som mycket bekymmersam.Ny statistik från Socialdepartementet visar att Japan nu kan stoltsera med nästan hundratusen personer som är hundra år eller äldre. Det är 55:e året i rad som antalet ökar, enligt departementet. Orsakerna till att japanerna lever allt längre uppges vara vård i världsklass, en tradition av näringsrik kost och starka sociala nätverk. Samtidigt väcker utvecklingen oro för framtiden. Vem ska ta hand om alla äldre? Frågan om äldrevård och pensionssystem pressar redan Japans ekonomi.EkonomiI Bank of Japan kvartalsundersökning, den så kallade Tankan-undersökningen för september väntas enligt ekonomiska bedömare en försiktig optimism i industrins förtroende. Stora tillverkningsföretag uppger att det ser något ljusare på läget nu än tidigare. Prognosen för kommande månader är dock dämpad. Exportberoende företag oroas av global svaghet och osäker efterfrågan. Amerikanska tullar på japanska bilar har lättats något, vilket ger visst hopp. Men riskerna är många, från oljepriser till valutafluktuationer.SportHöstens stora sumoturnering i Tokyo har nått strax över halvtid. Hōshōryū leder efter imponerande segrar och ser ut att kunna gå hela vägen. Men nykorade stormästaren yokozunan Ōnosato är fortfarande jagar tätt bakom. Även Hokutofuji och Aonishiki har gjort intryck med skrällsegrar mot högre rankade motståndare. Turneringen lockar fullsatta läktare till sumoarenan Ryōgoku Kokugikan.Nordkorea vill skicka runt 150 idrottare till Asiatiska spelen i Nagoya nästa år. Men landet omfattas av inreseförbud till Japan sedan flera år tillbaka. Undantag har ibland gjorts för internationella tävlingar, men frågan väcker politisk debatt. Kritiker varnar för att legitimera Pyongyang. Förespråkare menar att sport och politik bör hållas isär. Ett beslut väntas inom kort.Gå gärna in och prenumerera på Japanpoddens kanal på plattformen Substack. Då får du ett mail varje gång vi publicerar något. This is a public episode. If you would like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit japanpodden.substack.com

En tyfon av elände, varför Amerikanska bilar är så stora, samt Slaget vid Blair Mountain, det näst största väpnade upploppet i Amerikansk historia

Veckopanelen med Luay Mohageb, Bob Hansson och Madina Refoi under ledning av Staffan Dopping. Sverige och Ungern är i luven på varandra. Tidöpartierna vill införa ett tak för bidrag till familjer med fyra barn och fler. Amerikanska tv-programledare som uttalar sig förgripligt om den mördade Charlie Kirk kan köras på porten. S vill att polisen kvickt ska kunna stänga HVB-hem som drivs av kriminella, och SD-profilen Jessica Stegrud ångrar att hon filmade med sin mobil på Stockholms Central.

Veckopanelen med Luay Mohageb, Bob Hansson och Madina Refoi under ledning av Staffan Dopping. Sverige och Ungern är i luven på varandra. Tidöpartierna vill införa ett tag för bidrag till familjer med fyra barn och fler. Amerikanska tv-programledare som uttalar sig förgripligt om den mördade Charlie Kirk kan köras på porten. Socialdemokraterna vill att polisen kvickt ska kunna stänga HVB-hem som drivs av kriminella, och SD-profilen Jessica Stegrud ångrar att hon filmade med sin mobil på Stockholms Central.

I dagens avsnitt diskuterar Fedja och Jacob sektorn som växer 100% snabbare än vanlig retail: recommerce. Vad är egentligen recommerce och hur jobbar deras bolag med återbruk? Dessutom: Västerbottenssåpa live med radioreklam, produktutvecklingsprocesser och ny standard för clean skincare.Innehåll02.28 min - Vad händer med Västerbottenssåpa och Orange Juice just nu?12.41 min - Hur sätter (0-100+) brands sin forecast? 15.40 min - Västerbottenssåpa är live med radioreklam.20.44 min - Produktutvecklingsprocesser - hur mycket ska man customize?23.26 min - Under Your Skin tar in kapital och tar sig an den Amerikanska marknaden och ny standard för clean skincare.31.00 min - Vad är egentligen Recommerce? 42.00 min - Hur arbetar Jacob och Fedjas bolag med återbruk? Här hittar du Fedja & Jacob:https://se.linkedin.com/in/porobic https://www.linkedin.com/in/jacobwibomwesterberg/ 

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I dagens podd tar Calle och Johan ett titt på delstaten Indiana. Det bjuds på anekdoter om staden Indianapolis, som kanske främst är känd för racingloppet Indy500, Guns N' Roses sångaren Axl Roses tveksamma personlighet och mycket annat. Välkommen att lyssna!

Ann Sandin-Lindgren berättar om hur det var 1967 då de första fyra amerikanska Vietnam-desertörerna kom till Sverige och hamnade i Tyresö och en av dem, Rick Bailey, blev hennes fosterbror. Om hennes föräldrar Åke Sandin och Sofie Wenander som var djupt engagerade i fredsrörelsen och tillsammans med många andra startade TUFF - Tyresö Ulands- och Fredsförening. Om krigen som förändrade världen och opinionen och hur mycket hon saknar den fredsrörelse som skulle behövas i denna krigens tid. Se bilder nedan.

Behövs sådana som Trump? och i så fall på vilket sätt? Vi diskuterar ett samtal med Eric Weinstein om Trump.

I dagens Börslunch tar vi oss in på räntemarknaden. Spreadarna på amerikanska företagsobligationer är rekordlåga, har detta koppling till oro kring USA:s statsfinanser? Riksbanken lämnade räntan oförändrad i morse, men vad väntas framöver? Gäster är Therese Persson, förvaltare på Lannebo och Daniel Karlgren, investeringschef på Captor.

Amerikanska börser handlas på rekordnivåer efter en sommar där AI- och tech-tåget rusat fram på marknaderna. Samtidigt har Donald Trumps tullnivåer konkretiserats på nivåer som kanske inte är så långt ifrån vad som aviserades på Liberation Day i april. Hur går det här ihop? Vad betyder det för makro- och marknadsutsikterna? Och hur agerar vår portföljchef Peter Nelson? Denna podcast är utgiven av DNB Carnegie Private Banking inom DNB Carnegie Investment Bank AB (publ). Risker Investeringar i finansiella instrument är förknippade med risk och en investering kan både öka och minska i värde eller komma att bli värdelös. Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning. Ingen del av podcasten skall uppfattas som en uppmaning eller rekommendation att utföra eller disponera över någon typ av investering eller att ingå några andra transaktioner. De uppfattningar som redogjorts för i podcasten återspeglar de medverkandes uppfattning för tillfället och kan således komma att ändras. Informationen i podcasten tar inte hänsyn till någon specifik mottagares särskilda investeringsmål, ekonomiska situation eller behov. Informationen är inte att betrakta som en personlig rekommendation eller ett investeringsråd. Adekvat och professionell rådgivning skall alltid inhämtas innan några investeringsbeslut fattas och varje sådant investeringsbeslut fattas självständigt av kunden och på dennes eget ansvar. DNB Carnegie frånsäger sig allt ansvar för direkt eller indirekt förlust eller skada som grundar sig på användandet av information i podcasten.

I USA ska chipjättar dela Kinaintäker med staten I Asien stiger börserna i den öppna handeln I Sverige ser Stockholmsbörsen ut att öppna uppåt.

I år är det 160 år sedan amerikanska inbördeskriget tog slut och därför passar vi på att återpublicera vår sommarföljetong från 2018. Det är en hissnande dramatisk historia fullspäckad med färgstarka karaktärer, hjärta och smärta. Bakgrunden till inbördeskriget har vi avhandlat i avsnitt 204, men det går utmärkt att lyssna på dessa avsnitt utan att ha hört det, bara man är beredd på att kastas in i berättelsen direkt.För att lyssna på avsnitt utan reklam och med månatligt extramaterial, bli en av prenumeranterna "Grimbergs utvalda" för 36kr/månadenhttps://historiepodden.supercast.com/ Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I veckans huvudepisod pratar vi om Amats bilsemester genom södra och västra Sverige. Sen diskuterar vi situationen i Texas där republikanerna är i färd att rita om valdistrikten – allt i ett försök att säkra fler platser i representanthuset. Sammantaget: racet mot att avveckla det som återstår av den amerikanska demokratin fortsätter. I slutet snackar vi regeringens ”press” på Israel, en press som motsätts av både SD och KD. Vi tar även upp turerna kring journalistuppropet som bland annat kräver att journalister släpps in i Gaza. Enjoy! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Svenskarna hade nyss anlänt till USA och knappt hunnit rota sig eller lära sig språket. Ändå kom tusentals skandinaver att frivilligt slåss i det amerikanska inbördeskriget. De flesta på unionssidan.Trots språkliga hinder och kulturellt främlingskap drog tusentals skandinaver på sig uniformen. Allt ifrån tjänstlediga adliga officerare som Ernst von Vegesack till utvandrade meniga kavallerister som bröderna Gron från Småland deltog i kriget.Detta är det första av två avsnitt av podden Historia Nu där programledaren Urban Lindstedt samtalar med journalisten och författaren Niclas Sennerteg, aktuell med boken Gettysburg – svenskarna som stred i amerikanska inbördeskriget.Det amerikanska inbördeskriget rasade mellan 1861 och 1865 och är det dödligaste kriget i USA:s historia, med över 750 000 döda. Konflikten bröt ut när elva sydstater bröt sig ur unionen i protest mot att Abraham Lincoln vann presidentvalet och farhågorna om att slaveriet skulle begränsas eller avskaffas. Nordstaterna ville bevara unionen och så småningom även avskaffa slaveriet, medan sydstaterna kämpade för självstyre och bevarandet av en slavbaserad ekonomi.Men kriget handlade om mer än slaveri. Det var också en kamp om ekonomiska intressen, statlig kontra federal makt och en djup kulturell klyfta mellan nord och syd.Tusentals skandinaver deltog i kriget, nästan uteslutande på nordstaternas sida. För många var beslutet att strida långt ifrån självklart. Dessa var människor som nyligen lämnat fattigdom och svält i Sverige för ett bättre liv – och nu stod de inför att riskera livet i ett krig vars orsaker ofta var komplexa och oklara för dem.Ändå drogs de med. Inte bara av plikten eller pengarna, utan av hopp, press och identitet. För vissa var det ett sätt att visa sin lojalitet mot sitt nya land, för andra handlade det om att motverka den växande främlingsfientligheten mot immigranter. Att slåss för unionen blev ett sätt att bevisa att man hörde hemma i det amerikanska samhället.Många svenskar värvade sig frivilligt. Ibland för att få medborgarskap, ibland för att få lön – men också av övertygelse. Slaveriets brutalitet var känd även i Sverige, och för vissa blev kampen mot detta system ett moraliskt kall. Men lika ofta var det praktiska skäl som avgjorde: att ha mat, få ett sammanhang, tjäna pengar eller helt enkelt följa sina kamrater.Det finns också belägg för att en mindre grupp svenskar stred för sydstaterna. De var oftast bosatta i sydliga delstater redan innan kriget och värvades lokalt. Deras motiv kunde variera: socialt tryck, lokal lojalitet eller rädsla att sticka ut. Men deras berättelser är långt färre och mindre dokumenterade än de som stred för unionen.Bildtext: Unionstrupper ur general William T.H. Brooks division, en del av Sedgwicks kår, skyttegravspositionerade vid västra stranden av Rappahannockfloden i Fredericksburg, strax före slaget den 3 maj 1863 under Chancellorsvillekampanjen. Foto: A. J. Russell, National Archives [Public Domain], via archives.govMusik: Ferdinand Himmelreich, Last Hope, kompositör: Louis Moreau Gottschalk, inspelad 16 oktober 1923, Edison Records, katalognummer 51285, matriskod 8773, University of California Santa Barbara, Internet Archive. https://archive.org/details/edison-51285_01_8773Lyssna också på Slavägarna som skrev USA:s konstitution.Klippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Det manliga p-pillret är här (snart), England är mästare och då borde nakenbad vara olagligt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Hela veckans Morgonpasset i P3 hör du i Sveriges Radio Play.David är tillbaka på jobbet och snackar fattiga all inclusive och Margret har aldrig varit ute i skogen. Så fungerar nakenbadslagen och säger man RöGGle eller Rööögle? P3 Nyheters Matilda Rånge rapporterar om Trumps nya tullpaket och amerikanska turisters ilska över hur europeiska drycker serveras ljumna. SVT:s sportreporter Johan Kücükaslan gästar studion och snackar om damernas fotbolls-EM och mästerskapsvinnaren England! Han delar även med sig av en Tiktok-spaning à la aura. Rolf Tardell gick från svensk politikrapportering till kantarellplockning, idag är med oss i studion och pratar svampplockning, nya kantarellboken och de absolut bästa kantarellrecepten.Tidpunkter i avsnittet:13:09 Nyhetsfördjupning: Trumps tullpaket.16:56 Johan Kücükaslan.38:34 Nyhetsfördjupning: Amerikanska turisters ilska över ljumma drycker.1:04:16 Rolf Tardell.Kapitellänkarna ovan leder till avsnittet utan musik i Sveriges Radio Play.Programledare: David Druid och Margret Atladottir.

Dagens ämnen: 0:00 Intro 4:50 Rapporter Integrum, Evolution m.fl. 14:19 Amerikanska rapporter 18:20 Teman 25:55 Flat Capital 27:45 Tigo 30:38 Sentiment 35:33 Försvar 39:16 Veckans Fill or Kill   www.instagram.com/fillorkillpodden  Tack RoboMarkets! http://gorobo.pro/2aue    @RoboMarketsSE  Tack Virtune! www.virtune.com  

Amerikansk handelspolitik har historiskt sett ofta präglats av protektionism. Frågan är nu om vi ser ett tillfälligt utslag av nostalgi eller en verklig återkomst, frågar sig Lars Magnusson, professor i ekonomisk historia vid Uppsala universitet. Inläsare: Staffan Dopping

När universitetsvärlden i USA pressas hårt av Trump-administrationen hoppas EU och Sverige få välkomna amerikanska toppforskare hit istället. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Omvärlden ser Sverige som en delstat i USA, och i den jämförelsen har vi ungefär samma attraktionskraft som Ohio, säger professor Karl Wennberg på Handelshögskolan i Stockholm. Han saknar en långsiktig strategi för att locka hit utländska, och nu främst amerikanska forskare, i skarp konkurrens med omvärlden. Sverige erbjuder välfärdstrygghet och långa traditioner, men lönerna och den akademiska friheten är mycket lägre än i många andra länder. Medverkar gör också professor Susan Dynarski från Harvard, Karolinska Institutets prorektor Martin Bergö, professor Miriah Meyer från USA, numera vid Linköpings universitet, och Henrik Bresman, svensk professor verksam i Singapore.Reporter: Ylva Carlqvist Warnborgvet@sr.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.se

Den svenska affärsmannen och entreprenören Olof K Gustavsson misstänks för över 100 brott i USA. Amerikanska myndigheter anklagar honom för att ha drivit ett blufföretag tillsammans med den ökända knarkkungen Pablo Escobars bror. Snart ställs Olof K inför rätta och om han döms menar Olof K själv att han riskerar över 2000 år i amerikanskt fängelse. Vem är Olof K Gustafsson och vad är det han misstänks ha gjort? Gäst: Gustaf Tronarp, reporter, Aftonbladet. Programledare/producent: Sally Sjöberg. Klipp från: SVD, SVT, Aftonbladet. Kontakt: podcast@aftonbladet.se

Den svenskfödde historieprofessorn Fredrik Logevall på Harvard sitter mitt i konflikten mellan Trump och forskarvärlden. Kvartal fick en pratstund med honom. Av Henrik Höjer Inläsare: Staffan Dopping

Vid Lexington 1775 avlossades skottet som ekade världen över och markerade starten på Amerikas frihetskrig. Dessutom om kylskåpets 100-åriga historia! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. För 250 år sedan mötte brittiska soldater och amerikanska rebeller vid byarna Lexington och Concord. Britternas uppdrag var att avväpna rebellerna och hitta deras vapengömmor, men istället drevs man på flykten i två slag som kommit att markera startpunkten på det Amerikanska frihetskriget.Tobias Svanelid samtalar med Ingvar Sjöblom om vad som hände vid Lexington och Concord 1775 och hur den här historien har påverkat dagens USA.Dessutom om kylskåpets historia. En svensk uppfinning som för 100 år sedan tog världen med storm och förändrade vårt sätt att lagra och laga mat!Och så svarar Dick Harrison på frågan om varför vi egentligen behöver lära oss historia!

Nytt avslöjande i USA. Hänger försvarsministern löst? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Amerikanska medier rapporterar att försvarsminister Pete Hegseth ska ha diskuterat kommande attacker mot Huthirebeller i Jemen i en gruppchatt med bland andra sin fru och sin bror.Uppgifterna kommer en dryg månad efter det avslöjats att en rad ministrar – inklusive Hegseth – diskuterat planerna i en annan chatt där en journalist var inbjuden av misstag.Vi pratar också om Högsta domstolens beslut att pausa Trumps deportationer av påstådda gängkriminella från Venezuela och om hur världens finansminister flockas i DC för att försöka nå en uppgörelse med USA.Medverkande: Ginna Lindberg och Roger Wilson, Sveriges Radios USA-korrespondenter samt Fernando Arias, programledare på Konflikt i P1 och tidigare USA-korrespondent.Programledare: Sara StenholmProducent: Viktor Mattsson

Den amerikanska revolutionen var mer än bara en kamp om representation och frihet. I Boston var flera av de ledande revolutionärerna rika handelsmän som såg sina affärsintressen hotade av brittiska tullar. I Philadelphia och New York växte motståndsnätverk fram som försvarade rätten till fri handel.Under 1700-talet var dessa tre städer sammanlänkade genom ett livligt nätverk av både laglig handel och en omfattande smuggling. Tillsammans utgjorde de ett slags ekonomiskt kluster som agerade mer som rivaler än lydiga provinser under London. Genom smuggling och handelsförbindelser med franska, portugisiska och nederländska hamnar byggde de upp ett parallellt system som effektivt kringgick brittiska handelshinder.I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med ekonomhistorikern Jeremy Land om de ekonomiska orsakerna bakom den amerikanska revolutionen. Han är aktuell med boken Colonial Ports, Global Trade, and the Roots of the American Revolution (1700–1776).När vi tänker på den amerikanska revolutionen är det ofta dramatiska scener som dyker upp: Boston Tea Party, vapenskrammel vid Lexington och Concord, rop om frihet och självständighet. Men kampen för ekonomisk frihet från kolonialmakten Storbritannien föregick den politiska självständigheten.Storbritannien försökte tygla denna utveckling med lagar och tullar, men saknade resurser för att få full kontroll. Tulltjänstemän var få och ofta korrumperade, och lokala handelsmän hade både pengar och makt att göra motstånd. Denna relativa ekonomiska frihet ledde till en form av mental och praktisk självständighet långt innan självständighetsförklaringen skrevs. Boston, New York och Philadelphia började agera som ekonomiska aktörer med egna intressen – inte som kuggar i ett imperium.När britterna på 1760-talet skärpte tonen med skatter som Stamp Act och Townshend Acts utbröt inte bara vrede – utan också organiserat motstånd. Bojkotter, smuggling och politisk mobilisering blev vardag. Det var handelsmännen, de ekonomiska motorerna i kolonierna, som ofta stod i spetsen för revolutionen.Det är i skärningspunkten mellan ekonomi och politik som den amerikanska revolutionen verkligen tar form. De koloniala hamnarna var inte bara strategiska punkter på en karta – de var hjärtat i en ekonomisk förändring som gjorde revolutionen oundviklig.Det var köpmännen i hamnstäderna som i praktiken började skriva självständighetens förhistoria. Långt innan de första skotten avlossades i Lexington, pågick en annan kamp – tystare, men minst lika avgörande – i hamnmagasin, på handelsfartyg och i de koloniala gatornas skuggor.Bild: Förstörelsen av teet i Bostons hamn, en ikonisk litografi från 1846 av Nathaniel Currier; uttrycket "Boston Tea Party" hade ännu inte blivit vedertaget. Notera att få av männen som kastade teet som faktiskt var förklädda till ursprungsamerikaner enligt den vanliga historien.Musik: ”Chester” är en patriotisk hymn komponerad av William Billings och sjöngs under det amerikanska revolutionskriget. Chester av William Billings (kompositör), William Schuman (arrangör). framförd av United States Marine Corps Band, 2014. Wikimedia Commons, Public Domain.Lyssna också på Göteborgs briljanta historia.Klippare: Emanuel Lehtonen Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

USA är en sån shitshow just nu att vi blev tvungna att spela in ett till avsnitt. I veckans En grej till-episod pratar vi Donald Trumps fortsatta försök att annektera Grönland, liberalers ständiga hopp om att kunna förhandla med extremhögern, syftet med affirmative action, att USA försöker pressa europeiska företag att sluta med inkluderingsarbete + mycket mer. Enjoy! Stötta oss på Patreon för regelbundna bonusavsnitt + mer! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I veckans huvudepisod pratar vi skandalen som skakat om USA senaste veckan: nyheten om att flera höjdare inom Trumpadministrationen använt chattappen Signal för att diskutera krigsplaner och andra känsliga ämnen. Vi snackar uteblivna konsekvenser, brist på ansvarstagande och administrationens försök att tona ned händelsen. I andra halvan diskuterar vi svenska journalisten Joakim Medin som nyligen fängslades i Turkiet och nu står falskt anklagad för samröre med terrorgrupper. I slutet hinner vi med lite om Leif GW Persson och Johan Pehrsons tv-bråk om liberalernas förslag att man vill kunna tvångsomhänderta gängkriminellas barn redan på BB. Vårt politikerförakt bara växer.  Stötta oss på Patreon för regelbundna bonusavsnitt + mer! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

För trettio år sedan fick vanliga svenskar tillgång till internet, vilket lade grunden för ett kommunikationsskifte i klass med tryckpressens genombrott. Det tidiga internet präglades av frihet och en nyfiken upptäckarglädje på ett i huvudsak svenskt internet.Tio år senare kontrollerades de viktigaste internettjänsterna, såsom Google och Facebook, av en handfull män i Silicon Valley. Vårt informationsflöde styrdes av algoritmer präglade av amerikansk teknikdeterminism. När smarttelefonerna sedan slog igenom blev många människor algoritmernas slavar.I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar historikern och förläggaren Hugo Nordland med journalisten och författaren Urban Lindstedt om den svenska internethistorien. Lindstedt är aktuell med boken Framtidslöftet: Historien om hur internet förändrade Sverige.Sverige, som redan på 1950-talet byggde några av världens främsta datorer, var en bördig grogrund för den digitala revolutionen. När persondatorerna på 1980-talet började ersätta stordatorerna experimenterade svenska datavetare med anslutningar till det amerikanska Arpanet, som senare skulle utvecklas till internet.I början av 1990-talet präglades Sverige av förändring. Efter kalla krigets slut och Berlinmurens fall dominerade nyliberala idéer både globalt och i Sverige. Offentliga monopol avskaffades, marknader avreglerades och den tekniska utvecklingen öppnade dörrar för entreprenörer att utmana gamla strukturer. Telekomsektorn avreglerades 1993, vilket innebar slutet för Televerkets monopol och banade väg för framväxten av kommersiella internetleverantörer som Swipnet.Internet slog igenom i Sverige under denna period av nyliberalism och teknikoptimism. Svenskarna lockades av löftet om nya möjligheter för den vanliga människan att göra sin röst hörd. Företagen verkade på en friktionsfri marknad där förmögenhet tycktes vara inom räckhåll utan större ansträngning. Sverige gick från en medievärld där två statliga tv-kanaler försökte informera – och ibland tråka ut – befolkningen till ett kaos av underhållning och desinformation. Att handla i fysiska butiker ersattes av omedelbar digital tillfredsställelse, skärpt av algoritmer.Under 2000-talet skedde ett paradigmskifte. Amerikanska tjänster som Google och Facebook introducerades och fick snabbt genomslag även i Sverige. Google, med sin enkla och kraftfulla sökmotor, gjorde det möjligt att på några sekunder hitta information som tidigare krävde timmar av research. Facebook, som slog igenom globalt runt 2007, förändrade hur svenskar kommunicerade, skapade nätverk och delade sina liv online.Bild: Sveriges digitala revolution – från de första internetanslutningarna på 1990-talet till dagens algoritmstyrda informationsflöde. Teknikoptimism, avreglering och globala plattformar har format hur svenskar kommunicerar, handlar och tar del av nyheter. DreamHack Summer 2008. Av Possan. CC BY 2.0Musik; Button Masher. Av Amber Waldron. Storyblock Audio.Klippare: Emanuel Lehtonen Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Flera bedömare ser likheter mellan vad som nu sker i USA och Maos kulturrevolution. I Kina menar nymaoistiska tänkare att Trump bara kopierar den store diktatorn. Ola Wong skriver om läxan från Kinas stora kulturrevolution. Inläsare: Staffan Dopping

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vem är det som bestämmer egentligen? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Amerikanska statsanställda har fått ett mejl där de uppmanas lista vad de fick gjort på jobbet förra veckan. Elon Musk meddelar att de som inte svarar på mejlet kommer att få sparken. Men flera myndighetschefer trotsar Doge-chefen.Vad är det som gäller egentligen?Vi pratar också om de europeiska ledarnas försök att övertyga Donald Trump om att inte överge Ukraina. I tisdags var Frankrikes Emanuel Macron på besök i Vita huset och på torsdag väntas Storbritanniens Keir Starmer anlända.Besöken äger rum samtidigt som Donald Trump ger Ukraina skulden för kriget och gör gemensam sak med Putin i FN genom att inte fördöma Rysslands krig.Medverkande: Ginna Lindberg och Roger Wilson, Sveriges Radios USA-korrespondenterProgramledare: Sara StenholmProducent: Viktor Mattsson

Nationalekonomer har fått hård kritik för sina reformprogram i Ryssland på 1990-talet. Men mycket kan även sägas om de statsvetare som förordat eftergiftspolitiken mot Ryssland, skriver Östeuropaprofessorn Stefan Hedlund. Inläsare: Staffan Dopping

Efter att Sydstaterna besegrats i ett blodigt inbördeskrig mellan åren 1861 och 1865 skulle unionen återupprättas. Sydstaterna delades in ockupationszoner som styrdes av Nordstatsarmén och civila befattningshavare som tillsatts av Nordstaterna ända fram till 1877.De tidigare svarta slavarna fick betala ett högt pris för de vita sydstaternas bitterhet över att de förlorat kriget. Övergrepp var vanliga och ett lapptäcke av delstatslagar gjorde det möjligt att förvägra de svartas sina rättigheter ända fram till 1960-talet.I detta avsnitt av Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med professor Martin Hårdstedt om följderna av det amerikanska inbördeskriget. Detta är det tredje och sista, delen i vår serie om det amerikanska inbördeskriget. Första delen hör och andra delen du här.Fortfarande idag går det att skönja konfliktlinjer från det amerikanska inbördeskriget i det amerikanska samhället. Mordet presidenten Abraham Lincoln fem dagar efter krigsslutet kom bara att öka spänningarna. Och rasismen tog knappast slut med att slaveriet avskaffades.Det amerikanska inbördeskriget har blivit en nyckelhändelse i USA:s historia. Slaveriet avskaffas och USA får uppleva en traumatisk splittring som ledde till det dödligaste kriget i amerikansk historia. För den svarta befolkningen i den amerikanska södern fortsatte livet att präglas av hot, trakasserier och mord i många år framåt. Och många vita hävdade att sydstaternas brytning med unionen var rättfärdigad.Bild: The Peacemakers – målning från 1868 av George P.A. Healy, Wikimedia Commons. Skildrar William Tecumseh Sherman, Ulysses S. Grant, Abraham Lincoln och David Dixon Porter under ett strategiskt samtal på ångfartyget River Queen i krigets slutskede, mars 1865.Lyssna också på Monument och statyer – historien i det offentliga rummet.Musik: Blue Devils av Raighes Factory, Storyblock Audio.  (Detta är en nymixad repris) Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Musk och Trump skär ner den Amerikanska statens kostnader. Demokratins undergång säger vissa – en nödvändig upprensning menar andra.   Vad är egentligen DOGE? Bryter Trumpregimen verkligen mot demokratins spelregler? Och vad händer med ett samhälle som sätter byråkratiska processer framför verkliga resultat?   Dessa frågor tar jag upp i veckans video om “DOGE & DEMOKRATI”.

Det är den tiden på året! Amerikanska versionen av Love is Blind är snart tillbaka med sin åttonde säsong, och vi har fått en smygtitt på deltagarna. Vilka sticker ut? Vilka är vi out på?. Vem ser ut som en KKK-medlem? Och varför är kvinnoskor osynliga för Amat? Enjoy!  Stötta oss på Patreon för regelbundna bonusavsnitt + mer! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.