Podcasts about amerikanska

Avsnitt 275. Det är mycket om ljudböcker i det här avsnittet. Vi börjar med en liten rapport från Spotify-land, det vill säga deras lansering på Europas stora marknader och deras planer för Norden. Gör Förläggareföreningen och Författarförbundet rätt när de fördelar Copyswede-miljonerna på förlag, författare och översättare? Är fördelningskriterierna kosher? Vi ger er bakgrunden. Amerikanska ljudboksförlaget RB Media försöker etablera sig i Sverige. Lyckas de kan det, enligt förläggaren, vända upp och ner på den svenska ljudboksmarknaden. Författaren Denise Rudberg tyckte det var dags att ge en författares syn på förlagstrohet och författares drivkrafter i Förlagspodden. Ville vi? Det ville vi. Så förläggaren satte sig ner för ett samtal.   00 21         Lägesrapport från Spotify 08 34         Fördelningen av Copyswede-miljonerna, del två 14 04         Jätte som kan förändra den svenska ljudboksmarknaden 18 25         Samtal med Denise Rudberg

Den amerikanska revolutionen var mer än bara en kamp om representation och frihet. I Boston var flera av de ledande revolutionärerna rika handelsmän som såg sina affärsintressen hotade av brittiska tullar. I Philadelphia och New York växte motståndsnätverk fram som försvarade rätten till fri handel.Under 1700-talet var dessa tre städer sammanlänkade genom ett livligt nätverk av både laglig handel och en omfattande smuggling. Tillsammans utgjorde de ett slags ekonomiskt kluster som agerade mer som rivaler än lydiga provinser under London. Genom smuggling och handelsförbindelser med franska, portugisiska och nederländska hamnar byggde de upp ett parallellt system som effektivt kringgick brittiska handelshinder.I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med ekonomhistorikern Jeremy Land om de ekonomiska orsakerna bakom den amerikanska revolutionen. Han är aktuell med boken Colonial Ports, Global Trade, and the Roots of the American Revolution (1700–1776).När vi tänker på den amerikanska revolutionen är det ofta dramatiska scener som dyker upp: Boston Tea Party, vapenskrammel vid Lexington och Concord, rop om frihet och självständighet. Men kampen för ekonomisk frihet från kolonialmakten Storbritannien föregick den politiska självständigheten.Storbritannien försökte tygla denna utveckling med lagar och tullar, men saknade resurser för att få full kontroll. Tulltjänstemän var få och ofta korrumperade, och lokala handelsmän hade både pengar och makt att göra motstånd. Denna relativa ekonomiska frihet ledde till en form av mental och praktisk självständighet långt innan självständighetsförklaringen skrevs. Boston, New York och Philadelphia började agera som ekonomiska aktörer med egna intressen – inte som kuggar i ett imperium.När britterna på 1760-talet skärpte tonen med skatter som Stamp Act och Townshend Acts utbröt inte bara vrede – utan också organiserat motstånd. Bojkotter, smuggling och politisk mobilisering blev vardag. Det var handelsmännen, de ekonomiska motorerna i kolonierna, som ofta stod i spetsen för revolutionen.Det är i skärningspunkten mellan ekonomi och politik som den amerikanska revolutionen verkligen tar form. De koloniala hamnarna var inte bara strategiska punkter på en karta – de var hjärtat i en ekonomisk förändring som gjorde revolutionen oundviklig.Det var köpmännen i hamnstäderna som i praktiken började skriva självständighetens förhistoria. Långt innan de första skotten avlossades i Lexington, pågick en annan kamp – tystare, men minst lika avgörande – i hamnmagasin, på handelsfartyg och i de koloniala gatornas skuggor.Bild: Förstörelsen av teet i Bostons hamn, en ikonisk litografi från 1846 av Nathaniel Currier; uttrycket "Boston Tea Party" hade ännu inte blivit vedertaget. Notera att få av männen som kastade teet som faktiskt var förklädda till ursprungsamerikaner enligt den vanliga historien.Musik: ”Chester” är en patriotisk hymn komponerad av William Billings och sjöngs under det amerikanska revolutionskriget. Chester av William Billings (kompositör), William Schuman (arrangör). framförd av United States Marine Corps Band, 2014. Wikimedia Commons, Public Domain.Lyssna också på Göteborgs briljanta historia.Klippare: Emanuel Lehtonen Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

EFN Börslunch summerar en halsbrytande vecka, präglad av kursras, ränterusning och en vinstvarning från Hexagon.Dessutom står en rapportsäsong för dörren. Amerikanska storbanker drar igång redan i eftermiddag och sedan smäller det under hela påskveckan.Mattias Eriksson från kapitalförvaltaren PAM och Oscar Karlsson på Enter Fonder smälter intrycken och snackar även om bolag som Plejd, Storytel och Karnov. Programledare är Elin Wiker och Jesper Norberg.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Nyheterna Radio 15:00

I veckans avsnitt diskuterar vi kritik mot Kriminalvården, situationen i USA och att nordiska advokatsamfunden sätter ned foten, och rättsstatliga principer i Sverige – luckras de upp? Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

USA är en sån shitshow just nu att vi blev tvungna att spela in ett till avsnitt. I veckans En grej till-episod pratar vi Donald Trumps fortsatta försök att annektera Grönland, liberalers ständiga hopp om att kunna förhandla med extremhögern, syftet med affirmative action, att USA försöker pressa europeiska företag att sluta med inkluderingsarbete + mycket mer. Enjoy! Stötta oss på Patreon för regelbundna bonusavsnitt + mer! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I veckans huvudepisod pratar vi skandalen som skakat om USA senaste veckan: nyheten om att flera höjdare inom Trumpadministrationen använt chattappen Signal för att diskutera krigsplaner och andra känsliga ämnen. Vi snackar uteblivna konsekvenser, brist på ansvarstagande och administrationens försök att tona ned händelsen. I andra halvan diskuterar vi svenska journalisten Joakim Medin som nyligen fängslades i Turkiet och nu står falskt anklagad för samröre med terrorgrupper. I slutet hinner vi med lite om Leif GW Persson och Johan Pehrsons tv-bråk om liberalernas förslag att man vill kunna tvångsomhänderta gängkriminellas barn redan på BB. Vårt politikerförakt bara växer.  Stötta oss på Patreon för regelbundna bonusavsnitt + mer! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

För trettio år sedan fick vanliga svenskar tillgång till internet, vilket lade grunden för ett kommunikationsskifte i klass med tryckpressens genombrott. Det tidiga internet präglades av frihet och en nyfiken upptäckarglädje på ett i huvudsak svenskt internet.Tio år senare kontrollerades de viktigaste internettjänsterna, såsom Google och Facebook, av en handfull män i Silicon Valley. Vårt informationsflöde styrdes av algoritmer präglade av amerikansk teknikdeterminism. När smarttelefonerna sedan slog igenom blev många människor algoritmernas slavar.I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar historikern och förläggaren Hugo Nordland med journalisten och författaren Urban Lindstedt om den svenska internethistorien. Lindstedt är aktuell med boken Framtidslöftet: Historien om hur internet förändrade Sverige.Sverige, som redan på 1950-talet byggde några av världens främsta datorer, var en bördig grogrund för den digitala revolutionen. När persondatorerna på 1980-talet började ersätta stordatorerna experimenterade svenska datavetare med anslutningar till det amerikanska Arpanet, som senare skulle utvecklas till internet.I början av 1990-talet präglades Sverige av förändring. Efter kalla krigets slut och Berlinmurens fall dominerade nyliberala idéer både globalt och i Sverige. Offentliga monopol avskaffades, marknader avreglerades och den tekniska utvecklingen öppnade dörrar för entreprenörer att utmana gamla strukturer. Telekomsektorn avreglerades 1993, vilket innebar slutet för Televerkets monopol och banade väg för framväxten av kommersiella internetleverantörer som Swipnet.Internet slog igenom i Sverige under denna period av nyliberalism och teknikoptimism. Svenskarna lockades av löftet om nya möjligheter för den vanliga människan att göra sin röst hörd. Företagen verkade på en friktionsfri marknad där förmögenhet tycktes vara inom räckhåll utan större ansträngning. Sverige gick från en medievärld där två statliga tv-kanaler försökte informera – och ibland tråka ut – befolkningen till ett kaos av underhållning och desinformation. Att handla i fysiska butiker ersattes av omedelbar digital tillfredsställelse, skärpt av algoritmer.Under 2000-talet skedde ett paradigmskifte. Amerikanska tjänster som Google och Facebook introducerades och fick snabbt genomslag även i Sverige. Google, med sin enkla och kraftfulla sökmotor, gjorde det möjligt att på några sekunder hitta information som tidigare krävde timmar av research. Facebook, som slog igenom globalt runt 2007, förändrade hur svenskar kommunicerade, skapade nätverk och delade sina liv online.Bild: Sveriges digitala revolution – från de första internetanslutningarna på 1990-talet till dagens algoritmstyrda informationsflöde. Teknikoptimism, avreglering och globala plattformar har format hur svenskar kommunicerar, handlar och tar del av nyheter. DreamHack Summer 2008. Av Possan. CC BY 2.0Musik; Button Masher. Av Amber Waldron. Storyblock Audio.Klippare: Emanuel Lehtonen Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Är bojkott rätt metod för att påverka ett lands regering och hur effektivt har bojkotter varit genom historien? Frågan har fått ny aktualitet med anledning av den kampanj för att bojkotta amerikanska varor som dragit i gång i sociala medier efter Trumps tillträde som president.  Gäst: Eva Ossiansson, varumärkesforskare, vid Göteborgs universitet. Programledare: Jon Andersson.

Flera bedömare ser likheter mellan vad som nu sker i USA och Maos kulturrevolution. I Kina menar nymaoistiska tänkare att Trump bara kopierar den store diktatorn. Ola Wong skriver om läxan från Kinas stora kulturrevolution. Inläsare: Staffan Dopping

I veckans avsnitt kikar vi lite närmare på BofA senaste förvaltarenkät som vittnar om en del framatik, dessutom en stor notering på G i Sverige och Klarnas notering som går av stapeln i USA. Sist men inte minst ett delikat nyhetssvep. Trevlig lyssning, Nicklas

Det är inte uteslutet att Riksbanken redan nu öppnar för en räntehöjning i närtid. Det säger Annika Winsth. Hon och Johan Javeus ser samtidigt en betydande risk för en recession i USA och tvingas omvärdera synen att Donald Trump skulle låta sig begränsas av börs- och tillväxtras. Dessutom får vi en ordentlig sågning av hela debatten om matpriserna och ett förslag på hur EU slipper tullar och samtidigt löser USA:s statsfinansiella problem.

Fredrik och Kristoffer behövde lite terapisnack om tiden vi lever i. Rika vita män uppblåsta på sin egen självbild, allas våra egna roller i att bygga upp de skadliga myterna, onödigt vinnartänk, och en hel del annat. Det kändes faktiskt bättre efteråt. Små semlor, små mjukglassar, och mindre och mer lokal mjukvara, är det en väg framåt? Ett stort tack till Cloudnet som sponsrar vår VPS! Har du kommentarer, frågor eller tips? Vi är @kodsnack, @thieta, @krig, och @bjoreman på Mastodon, har en sida på Facebook och epostas på info@kodsnack.se om du vill skriva längre. Vi läser allt som skickas. Gillar du Kodsnack får du hemskt gärna recensera oss i iTunes! Du kan också stödja podden genom att ge oss en kaffe (eller två!) på Ko-fi, eller handla något i vår butik. Länkar Radiolab U7d - Lars Wikmans podd som publiceras direkt från telefonen Mormoner Novell Yosemite Superkalderan i Yellowstone, inte Yosemite Mindscape med Sean Carroll - avsnitt 305 om det politiska läget i USA Bill Gates Bill och Melinda Gates stiftelse Jeff Bezos Elon Musk Elons lögner om att vara bra på spel Paypal och Elon Musks inblandning Sam Harris och hans öppna brev om Elon Musk Stöd oss på Ko-fi Agil lokförare-klistermärket Simulationshypotesen AGI - artificiell generell intelligens Jira Trello Boring cash cow The cathedral and the bazaar Eric S. Raymond Mastodon-kramdjuret Skuggans gröna café i Långtora Titlar Det naturalistiska skådespelet Professionellt provocerande Smutsigt och naturalistiskt Spela in på en potatis Hela amerikanska drömmen på ett bräde Liten man, stor hatt Samma kaldera Motsatsen till demokrati (på alla nivåer) Myten om Elon Musk Okunskap och ignorans Det mysiga geniet Ingen ska ju ha så mycket Fantastiskt tragiska människor Jag måste ha ett högre syfte Gud vill mig extra väl Vi har ingen annan idé Grundkunskapen att ifrågasätta Styrkan i en kulturell myt Påta i sin egen trädgård För vår gemensamma skull Jira med G Webben är räddningen Frikoppla sig från imperierna Små semlor och små mjukglassar

Idag kommenterar vi helgens amerikanska luftangrepp mot Houthi-rebellerna i Jemen. Vilka konsekvenser kan detta få för regionen? Vad säger det om den nya amerikanska utrikespolitiska linjen? Och hur kan situationen utvecklas framöver? Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Fullspäckat som vanligt!Northvolt ansöker om konkursEuropas hållhake på Trump: amerikanska statspapper?Kronan starkareNya yrket: sparpsykologIsraels centralbank fortsätter projekt med framtagande av digitala centralbanksvalutor, s.k. CBDC.Myndigheten för digital förvaltning, Digg, får i årets regleringsbrev uppdrag att ta fram en digital plånbokSå mycket kostar myndigheternas podcastproduktionTrump skriver under dekret om att staten ska upprätta en Bitcoin-reservUtvecklingen och implementering av Region Skånes nya IT-system för sjukhusen, Millennium, har kostat 43 miljoner under december.Amerikanska representanthuset röstar igenom tillfällig budget med lika stora utgifter som tidigare och spricka i MAGA kan skönjasVon Der Leyen skriver på X att.. ja vad skriver hon?Trevlig lyssning!Donera månadsvis: www.underorion.se/stottaSwish: 123 696 24 43För att skriva lyssnarbrev, ställa frågor eller annat så använd kontaktformuläret på: https://underorion.se/about/aHjälp podcasten genom att donera månadsvis, swisha eller skicka krypto!Donationer ger oss möjligheten att kunna fortsätta utan reklam och utan annan finansiering som gör oss mindre oberoende.Donera månadsvis via https://www.underorion.se/stottaSwisha till: 123 696 24 43Bitcoinbc1qemxd23jleknkg9jcrlvve300whfd9a3zt3mzyyAvsnittet spelades in 13 mars 2025. 

Amerikanska företrädare är på väg till Moskva, enligt Trump. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Efter de havererade relationerna mellan Ukraina och USA, lägger länderna nu fram förslag om vapenvila till Ryssland.Dessutom, hör om hur banden mellan Moskva och Donald Trump går långt tillbaka. Från planer på Trump Tower i Moskva till skönhetstävlingar till anklagelser om politisk påverkan.Gäster är Carolina Vendil Palin, forskningsledare för Rysslandsprogrammet vid Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI. Stefan Ingvarsson, analytiker vid Centrum för Östeuropastudier vid Utrikespolitiska Institutet. Sveriges Radios tidigare Rysslandskorrespondent Johanna Melén och Ukrainakorrespondent Lubna El-Shanti.Programledare: Fredrik WadströmProducent: Marina Nilsson Malmström

Ring P1 från Stockholm om bland annat bojkott av amerikanska varor, bedrägerier mot äldre, och upprustningen i Europa. Programledare: Johar Bendjelloul, ansvarig utgivare: Sabina Schatzl Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Linnéa Beijer på P3 Nyheter förklarar morgonens stora nyheter, alltid tillsammans med programledarna för Morgonpasset i P3: Margret Attladottir och David Druid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vi börjar med att prata om att tusentals svenskar nu vill bojkotta amerikanska varor. Sen det havererade mötet mellan Trump och Zelenskyj så väller det in folk till en fb-grupp som uppmanar till köpstopp av varor från USA. Arrangören beskriver det som ett sätt att i alla fall kunna göra nånting, men frågan är om det kommer att märkas.Sen går vi vidare och då handlar det om ett mjölkpaket som väckt reaktioner. Arla har gjort ett pyssel på mjölkpaketet som visar en tecknad mjölbonde som heter Hamid. Det har lett till reaktioner på X.

Vem är det som bestämmer egentligen? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Amerikanska statsanställda har fått ett mejl där de uppmanas lista vad de fick gjort på jobbet förra veckan. Elon Musk meddelar att de som inte svarar på mejlet kommer att få sparken. Men flera myndighetschefer trotsar Doge-chefen.Vad är det som gäller egentligen?Vi pratar också om de europeiska ledarnas försök att övertyga Donald Trump om att inte överge Ukraina. I tisdags var Frankrikes Emanuel Macron på besök i Vita huset och på torsdag väntas Storbritanniens Keir Starmer anlända.Besöken äger rum samtidigt som Donald Trump ger Ukraina skulden för kriget och gör gemensam sak med Putin i FN genom att inte fördöma Rysslands krig.Medverkande: Ginna Lindberg och Roger Wilson, Sveriges Radios USA-korrespondenterProgramledare: Sara StenholmProducent: Viktor Mattsson

Nationalekonomer har fått hård kritik för sina reformprogram i Ryssland på 1990-talet. Men mycket kan även sägas om de statsvetare som förordat eftergiftspolitiken mot Ryssland, skriver Östeuropaprofessorn Stefan Hedlund. Inläsare: Staffan Dopping

Efter att Sydstaterna besegrats i ett blodigt inbördeskrig mellan åren 1861 och 1865 skulle unionen återupprättas. Sydstaterna delades in ockupationszoner som styrdes av Nordstatsarmén och civila befattningshavare som tillsatts av Nordstaterna ända fram till 1877.De tidigare svarta slavarna fick betala ett högt pris för de vita sydstaternas bitterhet över att de förlorat kriget. Övergrepp var vanliga och ett lapptäcke av delstatslagar gjorde det möjligt att förvägra de svartas sina rättigheter ända fram till 1960-talet.I detta avsnitt av Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med professor Martin Hårdstedt om följderna av det amerikanska inbördeskriget. Detta är det tredje och sista, delen i vår serie om det amerikanska inbördeskriget. Första delen hör och andra delen du här.Fortfarande idag går det att skönja konfliktlinjer från det amerikanska inbördeskriget i det amerikanska samhället. Mordet presidenten Abraham Lincoln fem dagar efter krigsslutet kom bara att öka spänningarna. Och rasismen tog knappast slut med att slaveriet avskaffades.Det amerikanska inbördeskriget har blivit en nyckelhändelse i USA:s historia. Slaveriet avskaffas och USA får uppleva en traumatisk splittring som ledde till det dödligaste kriget i amerikansk historia. För den svarta befolkningen i den amerikanska södern fortsatte livet att präglas av hot, trakasserier och mord i många år framåt. Och många vita hävdade att sydstaternas brytning med unionen var rättfärdigad.Bild: The Peacemakers – målning från 1868 av George P.A. Healy, Wikimedia Commons. Skildrar William Tecumseh Sherman, Ulysses S. Grant, Abraham Lincoln och David Dixon Porter under ett strategiskt samtal på ångfartyget River Queen i krigets slutskede, mars 1865.Lyssna också på Monument och statyer – historien i det offentliga rummet.Musik: Blue Devils av Raighes Factory, Storyblock Audio.  (Detta är en nymixad repris) Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Tempot är högt när president Donald Trump gått in för att skära ned i den amerikanska förvaltningen. Målet sägs vara att minska på byråkratin, spara skattepengar och komma åt korruptionen. Arbetet styrs av den nya effektiveringsmyndigheten DOGE som leds av affärstitanen Elon Musk. Anhängarna jublar medan kritiker och rättsexperter slår larm och ifrågasätter lagligheten i Trumpadministrationens åtgärder. Slaget tar upp de senaste veckornas utveckling i USA med experterna Oscar Winberg, forskardoktor vid Åbo universitet, och Adam Hjortén, lektor i Nordamerikanska studier vid Uppsala universitet. Ville Hupa leder ordet. E-post: slaget@yle.fi

Slaget vid Gettysburg blev en viktig vändpunkt i det amerikanska inbördeskriget. Före Gettysburg i juli 1863 var det amerikanska inbördeskriget ännu inte avgjort. Sydstatsgeneralen Robert E. Lee vilja få till ett avgörande i kriget utmynnade i slaget vid Gettysburg i Pennsylvania – och han förlorade.Det går att beskriva det amerikanska inbördeskriget som ett utnötningskrig som Sydstaterna förlorade på grund av Lees allt för offensiva krigsföring i Nordstaterna. När Nordstaterna också lyckades få kontrollen över krigsscenen i väster låg vägen öppen för att krossa Sydstaterna.Detta är det andra avsnitt av tre om det amerikanska inbördeskriget. Programledaren Urban Lindstedt samtalar med professor Martin Hårdstedt om hur det amerikanska inbördeskriget avgörs under åren 1863-65.Slaget vid Gettysburg den 1-3 juli 1863 var ett av de blodigaste under hela inbördeskriget med närmare 50 000 döda och sårade. Gettysburg är ett av de viktigaste avgörandena i kriget. Nordstatstrupperna kunde också ta kontroll över den strategiskt viktiga Mississippidalen efter att nordstatsflottan 1862 erövrat New Orleans och erövrat Vicksburg i ett belägringskrig.Senare intogs och brändes Atlanta, varifrån nordstatsarmén tågade genom Georgia. I december1864 intog man Savannah vid kusten. Sydstaternas huvudarmé blev inringad i Virginia, och den 9 april 1865 kapitulerade sydstatsgeneral Robert E. Lee.Det amerikanska inbördeskriget har blivit en nyckelhändelse i USA:s historia. Slaveriet avskaffas och USA får uppleva en traumatisk splittring som ledde till det dödligaste kriget i amerikansk historia. För den svarta befolkningen i den amerikanska södern fortsatte livet att präglas av hot, trakasserier och mord i många år framåt. Och många vita hävdade att sydstaternas brytning med unionen var rättfärdigad.Musik: When Johnny Comes Marching Home – framförd 1990 av USMA Band, Wikimedia Commons. Patriotisk sång om längtan efter soldaternas hemkomst, skriven 1863 av Patrick Gilmore under pseudonymet Louis Lambert. Bild: Döda unionssoldater efter slaget vid Gettysburg som anses vara den viktigaste vändpunkten i det amerikanska inbördeskriget. Fotograferat den 5 eller 6 juli, 1863, av. Timothy H. O'Sullivan, Library of Congress, Wikipedia, Public domain.Lyssna också på del ett Det amerikanska inbördeskriget – USA:s blodigaste krig.(detta är en nymixad repris) Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Spansk-amerikanska kriget 1898 utlöstes av en olycka den 15 februari när det amerikanska pansarskeppet USS Maine exploderade och sjönk i Havannas hamn på Kuba. Kuba var spansk och det amerikanska fartyget var på plats för att skydda amerikanska intressen och amerikanska medborgare.Händelsen blev den tändande gnistan i en konflikt mellan Spanien och USA om in flytandet i Västindien och på Filippinerna. Kriget 1898 skapade ett amerikanskt imperium och avslutade Spaniens ställning som kolonialmakt på det västra halvklotet.I detta avsnitt av Militärhistoriepodden pratar Martin Hårdstedt och Peter Bennesved om ett kort men ändå på många sätt betydelsefullt krig. Kanske tillhör det spansk-amerikanska kriget 1898 de lite bortglömda militära konflikter som trots allt har fått stora konsekvenser.USA tog i och med kriget på allvar steget fullt ut mot att bli en imperiemakt. Detta var inte en självklarhet. USA hade under 1700-talets slut skapats genom en frihetskamp bort från det brittiska styret. Nu i slutet av 1800-talet fanns starka krafter som ville utveckla USA till en imperiemakt.Kriget 1898 brukar i Spanien betecknas som den stora katastrofen. Spanien var långt ifrån sina fornstora dagar på 1500- och 1600-talet då landet var en ledande stat i Europa och världen. Kriget mot USA kom synnerligen ovälkommet och den spanska regimen hade inga resurser att föra kriget, men måste samtidigt anta utmaning för att inte riskera att få hemmaopinionen mot sig.Krigets utgång med förlusten av allt det som återstod av besittningarna i Västindien och Filippinerna innebar att Spanien var en europeiska stat med mindre områden i Nordafrika. En mental kris infall sig som faktiskt i slutänden tvärtemot vad man hade kunnat tänka sig stärkte spanjorerna. Ur katastrofen 1898 föddes en vitaliserat Spanien. Den nya generationen av spanjorer blickade framåt och lade imperiet bakom sig.Kriget blev ur militär synvinkel en blygsam historia. Framföra allt handlade det om hur den överlägsna amerikansk flottan snabbt besegrade den spansk flottan. På Kuba landsteg en amerikansk expeditionskår som så småningom kunde intag Santiago. På Filippinerna kontrollerades Manila snabbt, men det amerikanska maktövertagandet blev inte så enkelt på övriga delar av ögruppen. På kriget 1898 följde ett inbördeskrig mot filippinska separatister som inte ville leva under amerikanskt styre.Den som vill läsa vidare kan med fördel välja Angus Konstams San Juan Hill 1898 : America's emergence as a world power (1998) eller Joseph Smith The Spanish-American War : conflict in the Caribbean and the Pacific, 1895-1902 (1994).Lyssna också på Kom ihåg Alamo – nederlaget som byggde Texas.Bild: Spanskt infanteri på Filipinerna under Spansk-amerikanska kriget 1898, Wikipedia, Public Domain. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Det amerikanska inbördeskriget är USA:s blodigaste krig som det fortfarande går att skönja spåren efter idag. Inbördeskriget kom att förebåda de totala krig som kom att föröda Europa på 1900-talet.Trots den enorma skalan var det ett amatörernas krig vilket resulterade stora förluster på bägge sidor. Det var också det första moderna kriget där nya militära teknologier som pansarbåtar och repetergevär kom att utnyttjas i stora slag med enorma förluster till följd.I detta avsnitt av Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med professor Martin Hårdstedt om kriget som delade USA. Detta är första delen av tre i vår serie om det amerikanska inbördeskriget.I början av 1861 gick sju amerikanska delstater samman för att gemensamt lämna Amerikas Förenta Stater och bilda Amerikas Konfedererade Stater. Stora dispyter om slaveri mellan det nordliga och sydliga USA hade lett till en spänd politisk situation och valet av Abraham Lincoln till USA:s sextonde president 1860 fällde avgörandet.Så småningom utgjordes de konfedererade staterna, eller sydstaterna, av sammanlagt elva delstater. För den nytillträdda presidenten i nord väntade en svår uppgift – att åter ena landet till en gemensam union. Detta skulle utmynna i en fyra år lång väpnad konflikt och ett krig som skulle sätta djupa spår i den amerikanska historien.Mellan 1861 och 1865 utkämpades det amerikanska inbördeskriget mellan Amerikas Förenta Stater och Amerikas Konfedererade stater. Kriget kännetecknas av sina framträdande generaler, de politiska val som präglat bilden av Abraham Lincoln och det faktum att det anses vara konflikten som satte stopp för slaveriet i USA.Trots att sydstaterna utkämpade ett defensivt krig som inledningsvis gick till deras fördel brukar man ofta betrakta 1863 som den avgörande vändpunkten. Nordstaterna fick övertaget och 1865 kapitulerade sydstaterna. Totalt dog mellan 500 000 och 1 000 000 människor till följd av kriget.3000 svenskar eller svenskättlingar slogs i det amerikanska inbördeskriget. De flesta för nordstaterna men även för konfederationen. Det fanns även ett svenskt kompani som ingick 57:e Illinoisregementet.Bild: Slaget vid Antietam. Potomac-armén: Gen. Geo. B. McClellan, comm., Sept. 17' 1862. - 1' 2' 4' 6' 9' 12' Corps & Pleasanton's cav. div. engaged., Wikimedia Commons. Lyssna också på Kom ihåg Alamo – Nederlaget som byggde Texas.Musik: Battle Hymn of The Republic – framförd 1999 av The Concert Band of the United States Air Forces in Europe Band, Wikimedia Commons. Patriotisk sång skriven 1862 av abolitionisten Julia Ward Howe.(detta är en nyymixad repris) Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Johanna Grüter på P3 Nyheter förklarar morgonens stora nyheter, alltid tillsammans med programledarna för Morgonpasset i P3: Margret Atladottir och Branne Pavlovic. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I dag snackar vi om att flera journalistföreningar i USA nu protesterar mot Vita Huset, efter att Trump bannat nyhetsbyrån AP från att komma in i Ovala rummet. Och allt bottnar i ett namnbyte.

Musk och Trump skär ner den Amerikanska statens kostnader. Demokratins undergång säger vissa – en nödvändig upprensning menar andra.   Vad är egentligen DOGE? Bryter Trumpregimen verkligen mot demokratins spelregler? Och vad händer med ett samhälle som sätter byråkratiska processer framför verkliga resultat?   Dessa frågor tar jag upp i veckans video om “DOGE & DEMOKRATI”.

Klä er varmt och följ med Calle och Oskar genom isiga vidder, imponerande berg och avlägsna samhällen. I dagens avsnitt går turen till, den till ytan största delstaten, Alaska. Trevlig lyssning!

Linnea Rönnqvist pratar om dem stora förvirring som råder kring världens största biståndsgivare, statliga amerikanska organisationen USAID. Både Elon Musk och Donald Trump har sagt att man vill stänga ner USAID och anställda får just nu inte gå till jobbet. Mer USA: Alice Dadgostar ger oss det senaste i det amerikanska tullkriget, för nu pausas tullarna mot Kanada och Mexiko efter att de båda länderna bland annat gått med på att skicka 10 000 soldater till gränserna. Hon pratar också om att den så kallade kyssrättegången nu dragit igång, där dåvarande ordförande i det spanska fotbollsförbundet Luis Rubiales står åtalad för sexuellt övergrepp efter att ha kysst landslagsspelaren Jennifer Hermoso.Dessutom: Amerikanska flingpaket flyter runt på västkusten, dokumentären om den statliga hamburgerkedjan Clock, Ryssland startar eget Eurovision och en perfekt råttstorm. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Linnea Rönnqvist pratar om dem stora förvirring som råder kring världens största biståndsgivare, statliga amerikanska organisationen USAID. Både Elon Musk och Donald Trump har sagt att man vill stänga ner USAID och anställda får just nu inte gå till jobbet. Mer USA: Alice Dadgostar ger oss det senaste i det amerikanska tullkriget, för nu pausas tullarna mot Kanada och Mexiko efter att de båda länderna bland annat gått med på att skicka 10 000 soldater till gränserna. Hon pratar också om att den så kallade kyssrättegången nu dragit igång, där dåvarande ordförande i det spanska fotbollsförbundet Luis Rubiales står åtalad för sexuellt övergrepp efter att ha kysst landslagsspelaren Jennifer Hermoso.Dessutom: Amerikanska flingpaket flyter runt på västkusten. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Det är den tiden på året! Amerikanska versionen av Love is Blind är snart tillbaka med sin åttonde säsong, och vi har fått en smygtitt på deltagarna. Vilka sticker ut? Vilka är vi out på?. Vem ser ut som en KKK-medlem? Och varför är kvinnoskor osynliga för Amat? Enjoy!  Stötta oss på Patreon för regelbundna bonusavsnitt + mer! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Igår svors Donald Trump in som USA:s 47:e president och inledde därmed sin andra mandatperiod i Vita huset. I sitt invigningstal målade han upp en vision av en ny era för amerikansk styrka, med löften om att ena landet och leverera resultat. Till skillnad från hans tal 2017, där han talade om "American carnage", betonade han nu optimism, nationell enhet och att uppfylla Martin Luther Kings dröm om lika möjligheter för alla. Samtidigt var budskapet tydligt: kriminalitet, illegal invandring och det han kallar den korrupta politiska eliten ska bekämpas med full kraft.I dagens avsnitt av Rak höger diskuterar jag detta med två gäster som båda har följt amerikansk politik noggrant, men ur olika perspektiv. Ronie Berggren, författare och grundare av podden Amerikanska nyhetsanalyser, var en av de första svenskarna att öppet stödja Trump inför valet 2016. Han har bland annat skrivit boken Donald Trump - en synnerligen amerikansk president (Nomen 2020) och driver i dag Bulletins USA-podd. Han menar att Trump är en missförstådd ledare som nu, mer erfaren och strategisk, kan driva igenom de reformer han tidigare stoppades från.Min andra gäst är Arvid Hallén, som är samhällsdebattör och chef för tankesmedjan Oikos. Till skillnad från Berggren ser han Trumps återkomst med en mer skeptisk blick. Han pekar på att Trump fortfarande bär på samma svagheter som tidigare – en splittrande ledarstil och en oförmåga att bygga långsiktiga strukturer.Vi pratar om hur Trumps budskap har förändrats från 2017 till 2025. Är han en mer försonande ledare idag? Ronie ser ett tydligare fokus i Trumps nya linje, medan Arvid ifrågasätter om presidenten verkligen har förmågan att leverera mer än kulturkrig. Vi diskuterar också vad Trumps återkomst betyder för den konservativa rörelsen både i USA och här i Europa. Samt om han kommer köpa Grönland eller inte, och vad det i så fall innebär för europeisk säkerhet. Det handlar också om tullar, Kina och handelskrig.Men nu till dagens samtal. Du lyssnar på Rak höger med mig, Ivar Arpi.Prenumerera eller stötta Rak högerI takt med att fler blir betalande prenumeranter har Rak höger kunnat expandera med fler skribenter och mer innehåll. Vi får inget presstöd, vi tar inte emot pengar från någon intresseorganisation eller lobbygrupp. Det är endast tack vare er prenumeranter vi kan fortsätta vara självständiga röster i en konform samtid. Så stort tack för att ni är med, utan er hade det inget av detta varit möjligt.Den som vill stötta oss på andra sätt än genom en prenumeration får gärna göra det med Swish, Plusgiro, Bankgiro, Paypal eller Donorbox.Swishnummer: 123-027 60 89Plusgiro: 198 08 62-5Bankgiro: 5808-1837Utgivaren ansvarar inte för kommentarsfältet. (Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) vill att jag skriver ovanstående för att visa att det inte är jag, utan den som kommenterar, som ansvarar för innehållet i det som skrivs i kommentarsfältet.) This is a public episode. If you'd like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit www.enrakhoger.se/subscribe

Veckans huvudavsnitt är här och vi börjar med att prata om Jons lyckade turnéfinal på Scalateatern i Stockholm. Sen diskuterar vi Trumps många utspel med bara dagar kvar till att han åter blir president. Han vill ha Grönland, Kanada och Panamakanalen, och vill döpa om Mexikanska gulfen till Amerikanska gulfen. Är hela grejen bara ett sätt att skifta fokus från revan mellan Elon Musk och MAGA som uppstod över julhelgen? Enjoy! Stötta oss på Patreon för regelbundna bonusavsnitt + mer! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Kort smakprov, för att höra detta avsnitt bli prenumerant för 39 kr i månaden på https://underproduktion.se/stormensutveckling Om det uppstår problem mejla support@underproduktion.se Amerikanska presidentvalet och socialdemokraternas nya partiporgram ses som tecken på den slutgiltiga döden för "woke". Ola pratar om vad för slags politiskt projekt det var/är, bland annat apropå ilskan mot Agnes Wold i debatten om transvården. Liv fortsätter prata om ökningen av psykiatriska diagnoser och huruvida vi kan få ett mindre auktoritärt samhälle genom att normalisera psykisk hälsa. Bok som refereras: Nikolas Rose - Our psychiatric future Olas artikel: https://www.aftonbladet.se/kultur/a/pPVv76/saturday-night-live-50-sasonger-ola-soderholm Content på Inkonst: https://inkonst.com/event/content-lumor/

Föreläsaren, författaren och mediestrategen Brit Stakston bevakade det amerikanska presidentvalet på plats och har skrivit flertalet texter om detta på Blankspot. Med dessa texter som utgångspunkt pratar vi med henne om valet, de techmiljardärer som haft en minst sagt märkbar påverkan på resultatet, och om framtiden.Du kan läsa Brit Stakstons texter om detta och mer på Blankspot:https://blankspot.se/Du kan se och höra Axel läsa en hel massa av dessa texter här:https://youtu.be/OMbv2ub-Tychttps://youtu.be/DunIzg7_Y1YAxels anteckningar till dessa texter finns här:https://shorturl.at/pToqVKlippt av klipparpojken.Allt om och med oss: https://beacons.ai/haveristernaVinjett av Dubmood: https://dubmood.bandcamp.comGrafik av Christoffer Svanströmer: https://www.instagram.com/csvanstromer Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Är det klokt att som 50-åring köpa lägenhet utan hiss?Vi skänker glädje på ålderns höst.Vi pratar om programledarna i årets Mello.Tobias tvingar Gabriel att informera om efterdyningarna av det Amerikanska valet.Till sist listar vi tre saker som vi tror att den andre skulle hatas att utsättas för.Nu kör vi!I säng med Tobias & Gabriel är en produktion av Poddagency Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Ukraina får skjuta Amerikanska raketer in i Ryssland. Skådespelaren Allan Svensson har dött. En ny musikstudio har öppnat i Uppsala. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I veckans podd hijack:ar Gabriel Abbey Road i London.Tobias har blivit tvångsmatad med vidrig mat på TUI-flyg.Väljer Gabriel den snabbaste vägen ut när brandlarmet går?Vi summerar Amerikanska valet och undrar "hur går det nu?"Till sist listar vi tre personer som vi tror skulle ha besegrat Trump.Nu kör vi!I säng med Tobias & Gabriel är en produktion av Poddagency Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

BONUSAVSNITT!

Lätt svenska med Oskar är en podcast för alla som vill lära sig svenska. Lyssna varje dag och lär dig svenska tillsammans med mig! ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠My website⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠ where you can buy my book: https://www.lattsvenskamedoskar.com/ -- Lätt Svenska med Oskar finns också på ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠Youtube⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠! Support the show? ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠Become a Patron⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠ to access transcripts, the Discord Server and more: https://www.patreon.com/lattsvenskamedoskar ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠Buy me a coffee⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠ and become a Discord member on: https://ko-fi.com/lattsvenskamedoskar Mail: oskar@studionystrom.com I'm also on ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠Instagram⁠

Många har redan förhandsröstat i det amerikanska valet. Opinionsundersökningarna säger att det är väldigt jämt mellan demokraternas Kamala Harris och republikanernas Donald Trump. Vilken betydelse får en valseger för ekonomin och börsen. Vilka branscher sticker ut? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programledare: Petra BergmanMedverkande: Maria Landeborn, sparekonom Danske Bank och Mattias Sundling aktiestrateg Handelsbanken

I det tredje avsnittet i vår valspecial bjuder vi återigen in författaren och journalisten Göran Rosenberg, som är aktuell på nytt med nyutgåvan av hans klassiska bok ”Friare kan ingen vara” (1991). Vi pratar Ronald Reagans påverkan på Jons hemstad, skillnaderna mellan republikanerna då och nu, den kluvna synen på sin egen historia, vår ökande oförmåga att kommunicera med varandra, USA:s nya oligarki, varför man måste vara galen för att bli vald och vad som egentligen är den amerikanska idén. Vi pratar också om maktdelningsprincipen (mellan presidenten, högsta domstolen och kongressen) som landsfäderna trodde var idiotsäker. Och deras övertygelse om att USA var för stort för att så kallade factions skulle växa sig tillräckligt stora för att hota landet. De förutsåg uppenbarligen inte framväxten av en sådan faction: MAGA-sekten.  Stötta oss på Patreon för regelbundna bonusavsnitt + mer! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Premiär för slutspurten av vår valspecial! Varje dag inför det amerikanska valet släpper vi ett nytt avsnitt där vi djupdyker i olika aspekter som kommer att påverka utgången. I första episoden pratar vi electoral college-systemet och hur man kan förlora trots att man får flest röster, hur att inte ”ha” kongressen på sin sida omöjliggör att genomföra sin politik, konceptet med swing states och varför det ofta upplevs som att endast ett få delstater spelar roll, hur väl amerikaner själva har koll på sitt eget politiska system + mer. Enjoy!  Stötta oss på Patreon för regelbundna bonusavsnitt + mer! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Det är dags att knyta ihop säcken för den amerikanska revolutionen. Att vinna kriget visade sig på många sätt vara enklare än att skapa en ny nation. Samtidigt som man stod inför enorma ekonomiska problem kämpade man med stor intern splittring. Vi tar en vild resa längs en väg av uppror och nya grundlagar. Centralt för avsnittet är George Washington. Den store ledaren som blev landets första president. Men splittringen nationen stod inför syntes även i hans ministär där Thomas Jefferson och Alexander Hamilton föreställde sig två hela olika USA. Lyssna på våra avsnitt fritt från reklam: https://plus.acast.com/s/historiepodden. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I ett av Historiepoddens längsta avsnitt någonsin går vi igenom det amerikanska frihetskrigets utveckling från 1779 till belägringen av Yorktown 1781. Det blir franska flottor, holländska saluter, engelska generaler med skiftande temperament och entusiasm, amerikanska penningproblem och påflugna diplomater. De södra kolonierna blir den nya krigsarenan när britterna försöker övervinna dessa till sin sida, men när även framgångarna liknar motgångar börjar man få problem.Läslista:“Den första saluten” - Barbara Tuchman“USA:s historia” - Lennart Pehrson“Amerikanska historier” - Ulla Britta Ramklint“Amerikansk gryning” - Jöran Mjöberg “Amerikas saga” - Jens Sisgaard“15 avgörande slag” - Hans-Dieter OttoVärldens Historia 5/2023 Lyssna på våra avsnitt fritt från reklam: https://plus.acast.com/s/historiepodden. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Här kommer del två av våra stora sommarföljetong om den amerikanska revolutionen. I det här avsnittet växer krigets omfattning, den amerikanska kontinentalkongressen fattar beslut om oavhängighet och fransmännen kastar in sin mössa i ringen. Det blir mustiga personporträtt, dramatiska slag och mycket mer därtill. Lyssna på våra avsnitt fritt från reklam: https://plus.acast.com/s/historiepodden. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.