Podcasts about amerikanska

Mediestödet, som ska värna det offentliga samtalet, är inte anpassat för en tid då AI kan generera en nyhetssajt på några sekunder och infrastrukturen ägs av illojala aktörer. Det skriver Carl Heath, forskare och ledamot av Mediestödsnämnden, i en essä om internets tredje epok – där amerikanska techjättar nu desperat försöker framstå som europeiska. Inläsare: Staffan Dopping

Trumps återkomst har gett Peking ett gyllene tillfälle att utmana dollarn. Kina pratar nu om ett multipolärt valutasystem. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Kina har under lång tid flyttat fram sin ekonomiska position med en ambition om att göra sig oberoende av och utmana USA. Kan renminbi, ”folkets valuta”, vinna mark när Trumps tullpolitik och geopolitiska drag skakar om den finansiella världsordningen? Mycket talar för det när flera länder vänder sig tydligare mot Peking.Amerikanska dollarn har sedan andra världskriget varit den valuta som dominerat globalt. Kommer vi se tillbaka på Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina som vändningen som gjorde det möjligt för Kina att kliva fram, och vad krävs för att Kina på allvar ska utmana dollarns ställning i världen?Medverkande: Sveriges Radios Kinakorrespondent Moa Kärnstrand, Ekots Kinareporter Hanna Sahlberg och Sveriges Radios ekonomikommentator Knut Kainz RognerudProgramledare: Björn DjurbergProducent: Therese RosenvingeResearch: Oskar SellströmLjudklipp: Bloomberg, DWS news (Youtube).

Finlands och Europas beroende av amerikanska techjättar oroar politiker, som menar att vi måste satsa på vår egen digitala suveränitet – och det snabbt! EU-parlamentariker kräver att Finland så fort som möjligt måste minska sitt beroende av techjättar som Microsoft, Amazon och Google, eftersom man inte längre litar på USA på samma sätt som förr. Är det överhuvudtaget möjligt för oss att frigöra oss från de amerikanska teknologibolagen, och vilka risker utsätter vi oss för? I Slaget medverkar europaparlamentariker Li Andersson (Vf), Mikael Storbjörk från företaget UpCloud och professorn i informationsteknologi Jerker Björkqvist från Åbo Akademi. Maria Nylund leder diskussionen. E-post: slaget@yle.fi

Ett långt och hjärtligt uppsnack om bland annat mål inför 2026.Ett likaledes långt huvudämne om helt andra mål, nämligen måltiderna. Vi pratar om kostråd generellt, var kommer dem ifrån, vad har dem haft för konsekvenser hittills och vilka råd ger Robert F. Kennedy jr amerikanerna framåt?Veckan partners:www.funmed.se Kod: COLTINGwww.coltingcoaching.se

Hör Henrik Vinge, vice partiledare för Sverigedemokraterna, om synen på Donald Trump, Liberalerna och om att återkalla medborgarskap. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Henrik Vinge, vice partiledare för Sverigedemokraterna och ordförande i justitieutskottet var på plats i Davos under årets upplaga av Världsekonomiskt forum, där mycket handlade om Donalds Trumps anspråk på Grönland och tullhot mot Sverige och andra europeiska länder. Henrik Vinge (SD) anser att Europa under de här dagarna visade att man kunde enas och dra en gemensam gräns. ”Man är kapabel att enas bakom de grundläggande principerna och man är beredd att stå upp mot USA i ett läge där de går över gränsen. Det gav mig hopp och en känsla av tillförsikt att vi kan ta oss ur den här tiden med en bibehållen ordning, där vi fortsatt kan värna en regelbaserad världsordning. En ordning där demokratiska länder kan lösa konflikter utan att ta till våld”, säger Henrik Vinge (SD).Bland andra utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M) har efter USA:s anspråk på Grönland lyft att det kan vara läge att reformera beslutsfattandet i EU, så att exempelvis fler beslut kan fattas med enkel majoritet och på så sätt få ett mer handlingskraftigt EU. Henrik Vinge (SD) vill värna och stärka EU-samarbetet när det gäller exempelvis försvarssatsningar, men tycker i nuläget att man ska gå försiktigt fram.”Vi behöver naturligtvis omvärdera en hel del saker kring relationerna till andra länder, relationerna till USA, samarbetet i Europa. Men vi kan inte lättvindigt ge upp vår nationella suveränitet. Jag tror att man behöver uttömma de möjligheter som finns att faktiskt kunna få ett effektivt beslutsfattande inom Europa innan man på allvar börjar diskutera att ge upp den typen av nationell suveränitet. För det skulle få väldigt stora konsekvenser på andra områden också”, säger Henrik Vinge. På vilket sätt har den senaste tidens händelser fått Sverigedemokraterna att omvärdera er syn på Trump-administrationen? ”Det är väl helt uppenbart att den utveckling som har skett i USA, den visar att den här Trump-administrationen, den infriar inte på något sätt de löften som jag tror att många personer som har politiska åsikter högerut hade hoppats på. Många såg det här som någon sorts revansch mot woke och vänsterkrafter, som hade dominerat i ett par decennier. Man ville se en uppgörelse med olika typer av vänsterpolitik. Det fick man kanske i viss mån, men det man också fick, det var en oförutsägbarhet och ett USA som inte längre är berett att ta det ansvar som alla andra förväntar sig att de ska ta. Det, sammantaget, tror jag att väldigt få känner sig nöjda med”, säger Henrik Vinge (SD).I november i fjol publicerades den amerikanska nationella säkerhetsstrategin. I den del som handlar om Europa lyfts det växande inflytandet från ”patriotiska europeiska partier” fram som något som ger anledning till stor optimism”. Det står även att USA:s mål bör vara att ”hjälpa Europa att korrigera sin nuvarande kurs”. Tolkar du det som att SD är ett av de partier man syftar på? ”Jag har inte fått några indikationer på att Trump-administrationen hyser den typen av känsla gentemot oss. Jag har aldrig stött på någon sådan kommentar från dem, att de skulle vara nöjda med våra framgångar. Så jag tror inte att det gäller oss”, säger Henrik Vinge (SD).Om Trump-administrationen skulle ge SD stöd inför valet på något sätt, skulle ni välkomna det? ”Jag tycker inte att den amerikanska administrationen ska lägga sig i det svenska valet, oavsett vilket parti man väljer att stödja. Och det tror jag faktiskt inte att de kommer göra”, säger Henrik Vinge (SD). Han fortsätter: ”Jag är inte säker på att de känner så inför oss givet att vi är så kritiska mot hur de agerar just nu.”Liberalernas låga väljarstödI Ekots senaste opinionsmätning fick Liberalerna 1,4 procent av väljarstödet, långt från fyraprocentsspärren till riksdagen. Henrik Vinge (SD) tycker att det låga väljarstödet ger SD anledning att fundera kring hur det ska gå att säkra en majoritet efter valet i höst. “Rent praktiskt har det i varje fall hittills varit så att alla fyra partier har behövts för att kunna få en majoritet. Det har ju varit analysen åtminstone sedan 2022”, säger Henrik Vinge (SD). Är det ett läge där ni behöver hjälpa Liberalerna att komma över fyra procent? ”Jag skulle inte utesluta det”, säger Henrik Vinge (SD).Finns det en tidpunkt under våren eller sommaren då Tidöväljare borde börja fundera på det där, kanske ge upp om Liberalerna, om deras siffror inte tar sig? ”Det finns en tidpunkt när man kommer att behöva fatta det beslutet. Men vilket beslut man ska fatta tycker jag är lite tidigt att säga”, säger Henrik Vinge (SD), som menar att man inte ska dra för hårda slutsatser utifrån hur siffrorna ser ut i januari med flera månader kvar till valdagen.”Men visst, naturligtvis är det så att de här frågorna hamnar på bordet givet opinionsläget, och vi kommer att behöva diskutera dem”, säger Henrik Vinge (SD).Utvisa eller fängsla alla gängkriminellaFör närvarande utreds och förbereds grundlagsändringar som skulle göra det möjligt att återkalla ett svenskt medborgarskap för vissa allvarliga brott, samt en kriminalisering av att delta i ett kriminellt gäng. Sverigedemokraterna vill utvisa eller fängsla alla gängkriminella, vilket Henrik Vinge presenterade innan jul. Hur det ska gå till att avgöra vem som är gängkriminell har Henrik Vinge (SD) inget rakt svar på. Han säger att det måste vara rättssäkert, och att det finns behov av gränsdragningar för att avgöra det.“I praktiken är det inte i första hand så att man ska avgöra om en person är gängkriminell, utan huruvida handlingen har varit ett led i en gängkriminell verksamhet eller en del av ett organiserat förfarande”, säger Henrik Vinge (SD). För SD är det viktigt att en bred krets av möjliggörare runt de kriminella inkluderas, exempelvis personer verksamma i den kriminella ekonomin. ”Det är det [den kriminella ekonomin, red anmärkning] som driver allting. Det möjliggörs av momsbedrägerier, välfärdsbedrägerier telefonbedrägerier. Man använder sig av internet, man använder sig av Posten. Man använder vanliga tjänster, men man gör det för sin kriminella verksamhet. De måste vi kunna komma åt om vi på allvar vill stoppa gängbrottsligheten.”Henrik Vinge vill även se åtgärder som rör anhöriga till gängkriminella, exempelvis att nära anhöriga till gängkriminella alltid ska få sin deklaration granskad av Skatteverket. “Ett annat sätt att sätta tryck på gängen skulle vara genom närstående och det sociala nätverket. Alltså att familjen runt en gängkriminell upplever att jag får min deklaration granskad, det blir struligare för mig när jag ska växla pengar och så vidare. Det innebär att familjen och människorna runt de gängkriminella får incitament att försöka säga nej. Vi vill inte ha dig i gängkriminalitet för du förstör för oss”, säger Henrik Vinge (SD), som tillägger att det måste ske på ett rättssäkert sätt. Vill se fortsatt sänkt matmomsNär finansminister Elisabeth Svantesson (M) gästade lördagsintervjun sa hon att matmomsen sannolikt kommer att höjas igen när den här tillfälliga sänkningen från den 1 april 2026 som Tidöpartierna kommit överens om löper ut den 31 december 2027. Ett besked som Henrik Vinge (SD) reagerade på. ”Jag har invändningar mot att finansministern säger att det troligen blir så att matmomsen höjs. Jag delar inte den uppfattningen. Det troliga är att matmomsen förblir låg, eller kanske sänks ytterligare. En rimlig utgångspunkt är att människor ska ha råd att köpa mat. En rimlig utgångspunkt är att vi inte ska höja skatten på mat. Det är visserligen sant att Sverige kommer att behöva investera i försvaret de kommande åren. Det kommer att kosta och vi kommer att behöva prioritera”, säger Henrik Vinge (SD)Innebär det här att om ni får bestämma så kommer den lägre momsen på mat att ligga kvar efter 2027?”Ja, vår uppfattning är att vi bör prioritera att spara in pengar på andra saker snarare än att höja skatten på mat. Så ja, vi anser inte att momsen på mat ska höjas.” Är det här ett tidigt vallöfte från SD?”Ja, vi anser att matmomssänkningen bör ligga kvar”, säger Henrik Vinge (SD).Programledare: Johar BendjelloulKommentar: Fredrik FurtenbachProducent: Johanna PalmströmTekniker: Susanne Martinsson och Heinz WeninnIntervjun spelades in torsdagen 29 januari 2026.

Nytt späckat avsnitt ute av Calles amerikanska stjärnor. Denna gång görs en djupdykning i USA nordöstligaste delstat, känd för sin vilda natur, klippiga stränder och djupa skogar. Vi uppmärksammar möjligheterna till valsafari, hockeylegenden Paul Kariya och hans bror Steve, nationalparken Acadia, samt reder ut förvirringen kring namnet och staden Portland. Trevlig lyssning!

Den amerikanska högern – tidigare så totalt enad under president Donald Trump – har börjat krackelera. I veckans första En grej till-avsnitt pratar vi vad det beror på: Charlie Kirks död, Nick Fuentes judehat, Tucker Carlsons America First, Ben Shapiros Israel First, JD Vances indiska fru samt Trumps fortsatta försök att mörka Epstein-dramat. Enjoy! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Nyheterna Radio 08:00

Denna gång beger vi oss till Wyoming – “The Equality State” eller “The Cowboy State” som den också kallas. Mycket är kopplat till statens pionjärhistoria – med ranchliv, olje- och gasfyndigheter och dessutom tidigt införande av kvinnlig rösträtt i staten. Dessutom pratar vi om dess vidsträckta natur med med ett mycket rikt djurliv, men berör också kändisar som Harrison Ford, Kanye West, Sandra Bullock och flera andra som har levt eller lever delstaten. Mycket nöje! wyoming_mixdownLadda ner

Amerikanska techbolag står inför en krasch som i sin tur kan utlösa en global finanskris. Tror somliga. Den senaste tidens nedgångar är bara ett hack i en uppåtgående kurva. Tror andra. Men marknaden visar allt fler tecken på osäkerhet inför höga värderingar och gigantiska investeringar i nya datacenter. Av Kristian Åström Inläsare: Kristian Åström

I avsnittet om Nebraska pratar vi en hel del om musik, bland annat Conor Oberst från indiegruppen Bright Eyes och Bruce Springsteen som 1982 gjorde ett album som döptes efter delstaten. Dessutom diskuterar vi mat och lite sport, men tipsar även om sevärdheter och bjuder på anekdoter och trivia från platser i området.

Amerikanska rapporter har överraskat positivt under kvartalet och denna vecka väntar rapport från NVIDIA som har potential att påverka utvecklingen för den amerikanska techsektorn. Vidare diskuterar vi den amerikanska nedstängningen, förutsättningarna inför Fed-mötet i december, europeisk makrodata samt utvecklingen för globala sektorer under året.Läs mer i våra veckoanalyser, månadsutblick och strategirapporter som håller dig uppdaterad med det senaste inom marknads- och makroekonomi.

Den amerikanska statsapparaten är återigen igångBlandat på Wall Street i gårVi ser även blandad utveckling i Asien Stockholmsbörsen ser ut att öppna försiktigt upp

Efter en vecka av Ai-press rekylerar börsen upp. Hur har nedstängningen påverkat USA:s ekonomi och hur ska du som investerare tänka nu? DN:s Felicia Åkerman och Jon Arnell på von Euler & partners gästar studion. Programledare Douglas Ekberg och Fredrik Lennander.

This is a free preview of a paid episode. To hear more, visit www.assarchristian.seHenrik Schildt är statsvetare inom politisk filosofi och djupt rotad i den amerikanska konservatismen, där han under lång tid har arbetat och verkat. I dag är han verksam inom ett ledande techföretag, där han arbetar med långsiktig samhällsanalys och studier av olika demografiers beteendemönster.I dag gästar han för ett samtal om den förlorade svenskheten och de parallella verkligheter som vuxit fram till följd av etablissemangets ovilja att adressera de samhällsproblem som många upplever.Det blir ett djuplodande samtal om islam, sekterism och de mindre positiva motreaktioner som vuxit fram ur dessa problem – och inte minst om framtidshoppet från andra sidan Atlanten.* Introduktion: (00:00)* Svensk identitet och nationell självbild: (03:45)* Media, makt och parallella verkligheter: (10:20)* Unga män, manlighet och förfall: (18:00)* Aktivism och kulturkonflikter: (26:15)* Migration, medborgarskap och integration: (35:10)* Politik, rädsla och mediernas roll: (45:00)* Amerikanska perspektiv och avslutning: (54:30)―――Läs mer:Henrik Schildt: “Tänkaren som USA:s nya elit tror på” (Kvartal)Henrik Schildt: I Saw How Georgetown's Prestigious School of Foreign Service Coddles Violent Anti-Semites (Free Beacon)Christian Peterson: “Den sovande aktivisten som aldrig växte upp” (Substack)Christian Peterson: “Från gängkriminalitet till islamism – sanningen om “läraren” Tara Saleh” (Substack)Christian Peterson: Socialdemokraterna tvångsflyttar svenska elever för integrationen (Samnytt) ―――Stötta min journalistik!Bli prenumerant (60 kr/mån) för att stödja min journalistik och för att ta del av exklusivt material samtidigt som du är med och stödjer mitt arbete.Det går även bra att swisha ett bidrag till 123-697 89 69, märk i så fall insättningen med “bidrag”. Stort tack för ditt stöd!―――Har du tips?Har du ett tips som du vill dela med dig av? Du kan begära och få källskydd genom att kontakta tips@assarchristian.se.―――Följ mig i sociala medier!* X* Telegram* Instagram* Facebook* YouTube* Rumble

I dagens poddavsnitt utforskar Calle och Oskar Washington State, en av USA:s mest mångfacetterade delstater. Vi tar oss genom dess imponerande natur, från de frodiga regnskogarna i Olympic National Park till de majestätiska bergstopparna i Cascade Range. Vi belyser också Washingtons vinregion och de stadsliv i Seattle, där innovation möter kreativitet. Avsnittet ger en inblick […]

Montana – den stora himlens delstat. Här möts oändliga slätter och dramatiska bergskedjor, där naturen fortfarande känns vild och orörd. Delstaten är känd för sina vidsträckta nationalparker, som Glacier National Park och delar av Yellowstone, men också för sin rika historia av cowboys, guldgrävare och ursprungsfolk.Med bara drygt en miljon invånare på en yta större […]

I dagens avsnitt beger vi oss till Montana. Det blir ett livligt samtal om delstatens sevärdheter och kändisar. Utöver det bjuder vi på lite sport- och matsnack.

Amerikanska polisen var nöjd: Världshistoriens största tillslag hade gjorts, och en Kinesisk bedragare hade fått tillgångar värda 15 miljarder dollar frysta. Men hur kunde en scammer tjäna lika mycket som några afv världens största företag? Vi berättar historien om Sydostasiens scam-bunkrar: platser där människor tvångsarbetar och där grisar slaktas i jakt på offrens pengar.

Följ med oss till hjärtat av Amerika – från historiska städer som Cleveland och Cincinnati till oväntade guldkorn på landsbygden. Vi tittar på delstatens mat, kultur, sport och musik.

Efter att flera högerpolitiker i USA tycker att Wikipedia är för politiskt korrekt vill Elon Musk starta ett eget uppslagsverk på nätet. I Morgonpasset pratar vi mer om varför man tycker Wikipedia är för vänster, och hur Grokipedia kan tänkas se ut. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

En tyfon av elände, varför Amerikanska bilar är så stora, samt Slaget vid Blair Mountain, det näst största väpnade upploppet i Amerikansk historia

Veckopanelen med Luay Mohageb, Bob Hansson och Madina Refoi under ledning av Staffan Dopping. Sverige och Ungern är i luven på varandra. Tidöpartierna vill införa ett tak för bidrag till familjer med fyra barn och fler. Amerikanska tv-programledare som uttalar sig förgripligt om den mördade Charlie Kirk kan köras på porten. S vill att polisen kvickt ska kunna stänga HVB-hem som drivs av kriminella, och SD-profilen Jessica Stegrud ångrar att hon filmade med sin mobil på Stockholms Central.

Veckopanelen med Luay Mohageb, Bob Hansson och Madina Refoi under ledning av Staffan Dopping. Sverige och Ungern är i luven på varandra. Tidöpartierna vill införa ett tag för bidrag till familjer med fyra barn och fler. Amerikanska tv-programledare som uttalar sig förgripligt om den mördade Charlie Kirk kan köras på porten. Socialdemokraterna vill att polisen kvickt ska kunna stänga HVB-hem som drivs av kriminella, och SD-profilen Jessica Stegrud ångrar att hon filmade med sin mobil på Stockholms Central.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I år är det 160 år sedan amerikanska inbördeskriget tog slut och därför passar vi på att återpublicera vår sommarföljetong från 2018. Det är en hissnande dramatisk historia fullspäckad med färgstarka karaktärer, hjärta och smärta. Bakgrunden till inbördeskriget har vi avhandlat i avsnitt 204, men det går utmärkt att lyssna på dessa avsnitt utan att ha hört det, bara man är beredd på att kastas in i berättelsen direkt.För att lyssna på avsnitt utan reklam och med månatligt extramaterial, bli en av prenumeranterna "Grimbergs utvalda" för 36kr/månadenhttps://historiepodden.supercast.com/ Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I veckans huvudepisod pratar vi om Amats bilsemester genom södra och västra Sverige. Sen diskuterar vi situationen i Texas där republikanerna är i färd att rita om valdistrikten – allt i ett försök att säkra fler platser i representanthuset. Sammantaget: racet mot att avveckla det som återstår av den amerikanska demokratin fortsätter. I slutet snackar vi regeringens ”press” på Israel, en press som motsätts av både SD och KD. Vi tar även upp turerna kring journalistuppropet som bland annat kräver att journalister släpps in i Gaza. Enjoy! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Svenskarna hade nyss anlänt till USA och knappt hunnit rota sig eller lära sig språket. Ändå kom tusentals skandinaver att frivilligt slåss i det amerikanska inbördeskriget. De flesta på unionssidan.Trots språkliga hinder och kulturellt främlingskap drog tusentals skandinaver på sig uniformen. Allt ifrån tjänstlediga adliga officerare som Ernst von Vegesack till utvandrade meniga kavallerister som bröderna Gron från Småland deltog i kriget.Detta är det första av två avsnitt av podden Historia Nu där programledaren Urban Lindstedt samtalar med journalisten och författaren Niclas Sennerteg, aktuell med boken Gettysburg – svenskarna som stred i amerikanska inbördeskriget.Det amerikanska inbördeskriget rasade mellan 1861 och 1865 och är det dödligaste kriget i USA:s historia, med över 750 000 döda. Konflikten bröt ut när elva sydstater bröt sig ur unionen i protest mot att Abraham Lincoln vann presidentvalet och farhågorna om att slaveriet skulle begränsas eller avskaffas. Nordstaterna ville bevara unionen och så småningom även avskaffa slaveriet, medan sydstaterna kämpade för självstyre och bevarandet av en slavbaserad ekonomi.Men kriget handlade om mer än slaveri. Det var också en kamp om ekonomiska intressen, statlig kontra federal makt och en djup kulturell klyfta mellan nord och syd.Tusentals skandinaver deltog i kriget, nästan uteslutande på nordstaternas sida. För många var beslutet att strida långt ifrån självklart. Dessa var människor som nyligen lämnat fattigdom och svält i Sverige för ett bättre liv – och nu stod de inför att riskera livet i ett krig vars orsaker ofta var komplexa och oklara för dem.Ändå drogs de med. Inte bara av plikten eller pengarna, utan av hopp, press och identitet. För vissa var det ett sätt att visa sin lojalitet mot sitt nya land, för andra handlade det om att motverka den växande främlingsfientligheten mot immigranter. Att slåss för unionen blev ett sätt att bevisa att man hörde hemma i det amerikanska samhället.Många svenskar värvade sig frivilligt. Ibland för att få medborgarskap, ibland för att få lön – men också av övertygelse. Slaveriets brutalitet var känd även i Sverige, och för vissa blev kampen mot detta system ett moraliskt kall. Men lika ofta var det praktiska skäl som avgjorde: att ha mat, få ett sammanhang, tjäna pengar eller helt enkelt följa sina kamrater.Det finns också belägg för att en mindre grupp svenskar stred för sydstaterna. De var oftast bosatta i sydliga delstater redan innan kriget och värvades lokalt. Deras motiv kunde variera: socialt tryck, lokal lojalitet eller rädsla att sticka ut. Men deras berättelser är långt färre och mindre dokumenterade än de som stred för unionen.Bildtext: Unionstrupper ur general William T.H. Brooks division, en del av Sedgwicks kår, skyttegravspositionerade vid västra stranden av Rappahannockfloden i Fredericksburg, strax före slaget den 3 maj 1863 under Chancellorsvillekampanjen. Foto: A. J. Russell, National Archives [Public Domain], via archives.govMusik: Ferdinand Himmelreich, Last Hope, kompositör: Louis Moreau Gottschalk, inspelad 16 oktober 1923, Edison Records, katalognummer 51285, matriskod 8773, University of California Santa Barbara, Internet Archive. https://archive.org/details/edison-51285_01_8773Lyssna också på Slavägarna som skrev USA:s konstitution.Klippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Det manliga p-pillret är här (snart), England är mästare och då borde nakenbad vara olagligt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Hela veckans Morgonpasset i P3 hör du i Sveriges Radio Play.David är tillbaka på jobbet och snackar fattiga all inclusive och Margret har aldrig varit ute i skogen. Så fungerar nakenbadslagen och säger man RöGGle eller Rööögle? P3 Nyheters Matilda Rånge rapporterar om Trumps nya tullpaket och amerikanska turisters ilska över hur europeiska drycker serveras ljumna. SVT:s sportreporter Johan Kücükaslan gästar studion och snackar om damernas fotbolls-EM och mästerskapsvinnaren England! Han delar även med sig av en Tiktok-spaning à la aura. Rolf Tardell gick från svensk politikrapportering till kantarellplockning, idag är med oss i studion och pratar svampplockning, nya kantarellboken och de absolut bästa kantarellrecepten.Tidpunkter i avsnittet:13:09 Nyhetsfördjupning: Trumps tullpaket.16:56 Johan Kücükaslan.38:34 Nyhetsfördjupning: Amerikanska turisters ilska över ljumma drycker.1:04:16 Rolf Tardell.Kapitellänkarna ovan leder till avsnittet utan musik i Sveriges Radio Play.Programledare: David Druid och Margret Atladottir.

Dagens ämnen: 0:00 Intro 4:50 Rapporter Integrum, Evolution m.fl. 14:19 Amerikanska rapporter 18:20 Teman 25:55 Flat Capital 27:45 Tigo 30:38 Sentiment 35:33 Försvar 39:16 Veckans Fill or Kill   www.instagram.com/fillorkillpodden  Tack RoboMarkets! http://gorobo.pro/2aue    @RoboMarketsSE  Tack Virtune! www.virtune.com  

Amerikansk handelspolitik har historiskt sett ofta präglats av protektionism. Frågan är nu om vi ser ett tillfälligt utslag av nostalgi eller en verklig återkomst, frågar sig Lars Magnusson, professor i ekonomisk historia vid Uppsala universitet. Inläsare: Staffan Dopping

När universitetsvärlden i USA pressas hårt av Trump-administrationen hoppas EU och Sverige få välkomna amerikanska toppforskare hit istället. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Omvärlden ser Sverige som en delstat i USA, och i den jämförelsen har vi ungefär samma attraktionskraft som Ohio, säger professor Karl Wennberg på Handelshögskolan i Stockholm. Han saknar en långsiktig strategi för att locka hit utländska, och nu främst amerikanska forskare, i skarp konkurrens med omvärlden. Sverige erbjuder välfärdstrygghet och långa traditioner, men lönerna och den akademiska friheten är mycket lägre än i många andra länder. Medverkar gör också professor Susan Dynarski från Harvard, Karolinska Institutets prorektor Martin Bergö, professor Miriah Meyer från USA, numera vid Linköpings universitet, och Henrik Bresman, svensk professor verksam i Singapore.Reporter: Ylva Carlqvist Warnborgvet@sr.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.se

Den svenska affärsmannen och entreprenören Olof K Gustavsson misstänks för över 100 brott i USA. Amerikanska myndigheter anklagar honom för att ha drivit ett blufföretag tillsammans med den ökända knarkkungen Pablo Escobars bror. Snart ställs Olof K inför rätta och om han döms menar Olof K själv att han riskerar över 2000 år i amerikanskt fängelse. Vem är Olof K Gustafsson och vad är det han misstänks ha gjort? Gäst: Gustaf Tronarp, reporter, Aftonbladet. Programledare/producent: Sally Sjöberg. Klipp från: SVD, SVT, Aftonbladet. Kontakt: podcast@aftonbladet.se

Den svenskfödde historieprofessorn Fredrik Logevall på Harvard sitter mitt i konflikten mellan Trump och forskarvärlden. Kvartal fick en pratstund med honom. Av Henrik Höjer Inläsare: Staffan Dopping

Vid Lexington 1775 avlossades skottet som ekade världen över och markerade starten på Amerikas frihetskrig. Dessutom om kylskåpets 100-åriga historia! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. För 250 år sedan mötte brittiska soldater och amerikanska rebeller vid byarna Lexington och Concord. Britternas uppdrag var att avväpna rebellerna och hitta deras vapengömmor, men istället drevs man på flykten i två slag som kommit att markera startpunkten på det Amerikanska frihetskriget.Tobias Svanelid samtalar med Ingvar Sjöblom om vad som hände vid Lexington och Concord 1775 och hur den här historien har påverkat dagens USA.Dessutom om kylskåpets historia. En svensk uppfinning som för 100 år sedan tog världen med storm och förändrade vårt sätt att lagra och laga mat!Och så svarar Dick Harrison på frågan om varför vi egentligen behöver lära oss historia!

Nytt avslöjande i USA. Hänger försvarsministern löst? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Amerikanska medier rapporterar att försvarsminister Pete Hegseth ska ha diskuterat kommande attacker mot Huthirebeller i Jemen i en gruppchatt med bland andra sin fru och sin bror.Uppgifterna kommer en dryg månad efter det avslöjats att en rad ministrar – inklusive Hegseth – diskuterat planerna i en annan chatt där en journalist var inbjuden av misstag.Vi pratar också om Högsta domstolens beslut att pausa Trumps deportationer av påstådda gängkriminella från Venezuela och om hur världens finansminister flockas i DC för att försöka nå en uppgörelse med USA.Medverkande: Ginna Lindberg och Roger Wilson, Sveriges Radios USA-korrespondenter samt Fernando Arias, programledare på Konflikt i P1 och tidigare USA-korrespondent.Programledare: Sara StenholmProducent: Viktor Mattsson

Den amerikanska revolutionen var mer än bara en kamp om representation och frihet. I Boston var flera av de ledande revolutionärerna rika handelsmän som såg sina affärsintressen hotade av brittiska tullar. I Philadelphia och New York växte motståndsnätverk fram som försvarade rätten till fri handel.Under 1700-talet var dessa tre städer sammanlänkade genom ett livligt nätverk av både laglig handel och en omfattande smuggling. Tillsammans utgjorde de ett slags ekonomiskt kluster som agerade mer som rivaler än lydiga provinser under London. Genom smuggling och handelsförbindelser med franska, portugisiska och nederländska hamnar byggde de upp ett parallellt system som effektivt kringgick brittiska handelshinder.I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med ekonomhistorikern Jeremy Land om de ekonomiska orsakerna bakom den amerikanska revolutionen. Han är aktuell med boken Colonial Ports, Global Trade, and the Roots of the American Revolution (1700–1776).När vi tänker på den amerikanska revolutionen är det ofta dramatiska scener som dyker upp: Boston Tea Party, vapenskrammel vid Lexington och Concord, rop om frihet och självständighet. Men kampen för ekonomisk frihet från kolonialmakten Storbritannien föregick den politiska självständigheten.Storbritannien försökte tygla denna utveckling med lagar och tullar, men saknade resurser för att få full kontroll. Tulltjänstemän var få och ofta korrumperade, och lokala handelsmän hade både pengar och makt att göra motstånd. Denna relativa ekonomiska frihet ledde till en form av mental och praktisk självständighet långt innan självständighetsförklaringen skrevs. Boston, New York och Philadelphia började agera som ekonomiska aktörer med egna intressen – inte som kuggar i ett imperium.När britterna på 1760-talet skärpte tonen med skatter som Stamp Act och Townshend Acts utbröt inte bara vrede – utan också organiserat motstånd. Bojkotter, smuggling och politisk mobilisering blev vardag. Det var handelsmännen, de ekonomiska motorerna i kolonierna, som ofta stod i spetsen för revolutionen.Det är i skärningspunkten mellan ekonomi och politik som den amerikanska revolutionen verkligen tar form. De koloniala hamnarna var inte bara strategiska punkter på en karta – de var hjärtat i en ekonomisk förändring som gjorde revolutionen oundviklig.Det var köpmännen i hamnstäderna som i praktiken började skriva självständighetens förhistoria. Långt innan de första skotten avlossades i Lexington, pågick en annan kamp – tystare, men minst lika avgörande – i hamnmagasin, på handelsfartyg och i de koloniala gatornas skuggor.Bild: Förstörelsen av teet i Bostons hamn, en ikonisk litografi från 1846 av Nathaniel Currier; uttrycket "Boston Tea Party" hade ännu inte blivit vedertaget. Notera att få av männen som kastade teet som faktiskt var förklädda till ursprungsamerikaner enligt den vanliga historien.Musik: ”Chester” är en patriotisk hymn komponerad av William Billings och sjöngs under det amerikanska revolutionskriget. Chester av William Billings (kompositör), William Schuman (arrangör). framförd av United States Marine Corps Band, 2014. Wikimedia Commons, Public Domain.Lyssna också på Göteborgs briljanta historia.Klippare: Emanuel Lehtonen Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

USA är en sån shitshow just nu att vi blev tvungna att spela in ett till avsnitt. I veckans En grej till-episod pratar vi Donald Trumps fortsatta försök att annektera Grönland, liberalers ständiga hopp om att kunna förhandla med extremhögern, syftet med affirmative action, att USA försöker pressa europeiska företag att sluta med inkluderingsarbete + mycket mer. Enjoy! Stötta oss på Patreon för regelbundna bonusavsnitt + mer! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I veckans huvudepisod pratar vi skandalen som skakat om USA senaste veckan: nyheten om att flera höjdare inom Trumpadministrationen använt chattappen Signal för att diskutera krigsplaner och andra känsliga ämnen. Vi snackar uteblivna konsekvenser, brist på ansvarstagande och administrationens försök att tona ned händelsen. I andra halvan diskuterar vi svenska journalisten Joakim Medin som nyligen fängslades i Turkiet och nu står falskt anklagad för samröre med terrorgrupper. I slutet hinner vi med lite om Leif GW Persson och Johan Pehrsons tv-bråk om liberalernas förslag att man vill kunna tvångsomhänderta gängkriminellas barn redan på BB. Vårt politikerförakt bara växer.  Stötta oss på Patreon för regelbundna bonusavsnitt + mer! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

För trettio år sedan fick vanliga svenskar tillgång till internet, vilket lade grunden för ett kommunikationsskifte i klass med tryckpressens genombrott. Det tidiga internet präglades av frihet och en nyfiken upptäckarglädje på ett i huvudsak svenskt internet.Tio år senare kontrollerades de viktigaste internettjänsterna, såsom Google och Facebook, av en handfull män i Silicon Valley. Vårt informationsflöde styrdes av algoritmer präglade av amerikansk teknikdeterminism. När smarttelefonerna sedan slog igenom blev många människor algoritmernas slavar.I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar historikern och förläggaren Hugo Nordland med journalisten och författaren Urban Lindstedt om den svenska internethistorien. Lindstedt är aktuell med boken Framtidslöftet: Historien om hur internet förändrade Sverige.Sverige, som redan på 1950-talet byggde några av världens främsta datorer, var en bördig grogrund för den digitala revolutionen. När persondatorerna på 1980-talet började ersätta stordatorerna experimenterade svenska datavetare med anslutningar till det amerikanska Arpanet, som senare skulle utvecklas till internet.I början av 1990-talet präglades Sverige av förändring. Efter kalla krigets slut och Berlinmurens fall dominerade nyliberala idéer både globalt och i Sverige. Offentliga monopol avskaffades, marknader avreglerades och den tekniska utvecklingen öppnade dörrar för entreprenörer att utmana gamla strukturer. Telekomsektorn avreglerades 1993, vilket innebar slutet för Televerkets monopol och banade väg för framväxten av kommersiella internetleverantörer som Swipnet.Internet slog igenom i Sverige under denna period av nyliberalism och teknikoptimism. Svenskarna lockades av löftet om nya möjligheter för den vanliga människan att göra sin röst hörd. Företagen verkade på en friktionsfri marknad där förmögenhet tycktes vara inom räckhåll utan större ansträngning. Sverige gick från en medievärld där två statliga tv-kanaler försökte informera – och ibland tråka ut – befolkningen till ett kaos av underhållning och desinformation. Att handla i fysiska butiker ersattes av omedelbar digital tillfredsställelse, skärpt av algoritmer.Under 2000-talet skedde ett paradigmskifte. Amerikanska tjänster som Google och Facebook introducerades och fick snabbt genomslag även i Sverige. Google, med sin enkla och kraftfulla sökmotor, gjorde det möjligt att på några sekunder hitta information som tidigare krävde timmar av research. Facebook, som slog igenom globalt runt 2007, förändrade hur svenskar kommunicerade, skapade nätverk och delade sina liv online.Bild: Sveriges digitala revolution – från de första internetanslutningarna på 1990-talet till dagens algoritmstyrda informationsflöde. Teknikoptimism, avreglering och globala plattformar har format hur svenskar kommunicerar, handlar och tar del av nyheter. DreamHack Summer 2008. Av Possan. CC BY 2.0Musik; Button Masher. Av Amber Waldron. Storyblock Audio.Klippare: Emanuel Lehtonen Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Flera bedömare ser likheter mellan vad som nu sker i USA och Maos kulturrevolution. I Kina menar nymaoistiska tänkare att Trump bara kopierar den store diktatorn. Ola Wong skriver om läxan från Kinas stora kulturrevolution. Inläsare: Staffan Dopping

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vem är det som bestämmer egentligen? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Amerikanska statsanställda har fått ett mejl där de uppmanas lista vad de fick gjort på jobbet förra veckan. Elon Musk meddelar att de som inte svarar på mejlet kommer att få sparken. Men flera myndighetschefer trotsar Doge-chefen.Vad är det som gäller egentligen?Vi pratar också om de europeiska ledarnas försök att övertyga Donald Trump om att inte överge Ukraina. I tisdags var Frankrikes Emanuel Macron på besök i Vita huset och på torsdag väntas Storbritanniens Keir Starmer anlända.Besöken äger rum samtidigt som Donald Trump ger Ukraina skulden för kriget och gör gemensam sak med Putin i FN genom att inte fördöma Rysslands krig.Medverkande: Ginna Lindberg och Roger Wilson, Sveriges Radios USA-korrespondenterProgramledare: Sara StenholmProducent: Viktor Mattsson

Nationalekonomer har fått hård kritik för sina reformprogram i Ryssland på 1990-talet. Men mycket kan även sägas om de statsvetare som förordat eftergiftspolitiken mot Ryssland, skriver Östeuropaprofessorn Stefan Hedlund. Inläsare: Staffan Dopping

Musk och Trump skär ner den Amerikanska statens kostnader. Demokratins undergång säger vissa – en nödvändig upprensning menar andra.   Vad är egentligen DOGE? Bryter Trumpregimen verkligen mot demokratins spelregler? Och vad händer med ett samhälle som sätter byråkratiska processer framför verkliga resultat?   Dessa frågor tar jag upp i veckans video om “DOGE & DEMOKRATI”.

Det är den tiden på året! Amerikanska versionen av Love is Blind är snart tillbaka med sin åttonde säsong, och vi har fått en smygtitt på deltagarna. Vilka sticker ut? Vilka är vi out på?. Vem ser ut som en KKK-medlem? Och varför är kvinnoskor osynliga för Amat? Enjoy!  Stötta oss på Patreon för regelbundna bonusavsnitt + mer! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Veckans huvudavsnitt är här och vi börjar med att prata om Jons lyckade turnéfinal på Scalateatern i Stockholm. Sen diskuterar vi Trumps många utspel med bara dagar kvar till att han åter blir president. Han vill ha Grönland, Kanada och Panamakanalen, och vill döpa om Mexikanska gulfen till Amerikanska gulfen. Är hela grejen bara ett sätt att skifta fokus från revan mellan Elon Musk och MAGA som uppstod över julhelgen? Enjoy! Stötta oss på Patreon för regelbundna bonusavsnitt + mer! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.