Podcasts about amerikanska

I dagens podd tar Calle och Johan ett titt på delstaten Indiana. Det bjuds på anekdoter om staden Indianapolis, som kanske främst är känd för racingloppet Indy500, Guns N' Roses sångaren Axl Roses tveksamma personlighet och mycket annat. Välkommen att lyssna!

Ann Sandin-Lindgren berättar om hur det var 1967 då de första fyra amerikanska Vietnam-desertörerna kom till Sverige och hamnade i Tyresö och en av dem, Rick Bailey, blev hennes fosterbror. Om hennes föräldrar Åke Sandin och Sofie Wenander som var djupt engagerade i fredsrörelsen och tillsammans med många andra startade TUFF - Tyresö Ulands- och Fredsförening. Om krigen som förändrade världen och opinionen och hur mycket hon saknar den fredsrörelse som skulle behövas i denna krigens tid. Se bilder nedan.

Behövs sådana som Trump? och i så fall på vilket sätt? Vi diskuterar ett samtal med Eric Weinstein om Trump.

I dagens Börslunch tar vi oss in på räntemarknaden. Spreadarna på amerikanska företagsobligationer är rekordlåga, har detta koppling till oro kring USA:s statsfinanser? Riksbanken lämnade räntan oförändrad i morse, men vad väntas framöver? Gäster är Therese Persson, förvaltare på Lannebo och Daniel Karlgren, investeringschef på Captor.

Amerikanska börser handlas på rekordnivåer efter en sommar där AI- och tech-tåget rusat fram på marknaderna. Samtidigt har Donald Trumps tullnivåer konkretiserats på nivåer som kanske inte är så långt ifrån vad som aviserades på Liberation Day i april. Hur går det här ihop? Vad betyder det för makro- och marknadsutsikterna? Och hur agerar vår portföljchef Peter Nelson? Denna podcast är utgiven av DNB Carnegie Private Banking inom DNB Carnegie Investment Bank AB (publ). Risker Investeringar i finansiella instrument är förknippade med risk och en investering kan både öka och minska i värde eller komma att bli värdelös. Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning. Ingen del av podcasten skall uppfattas som en uppmaning eller rekommendation att utföra eller disponera över någon typ av investering eller att ingå några andra transaktioner. De uppfattningar som redogjorts för i podcasten återspeglar de medverkandes uppfattning för tillfället och kan således komma att ändras. Informationen i podcasten tar inte hänsyn till någon specifik mottagares särskilda investeringsmål, ekonomiska situation eller behov. Informationen är inte att betrakta som en personlig rekommendation eller ett investeringsråd. Adekvat och professionell rådgivning skall alltid inhämtas innan några investeringsbeslut fattas och varje sådant investeringsbeslut fattas självständigt av kunden och på dennes eget ansvar. DNB Carnegie frånsäger sig allt ansvar för direkt eller indirekt förlust eller skada som grundar sig på användandet av information i podcasten.

I år är det 160 år sedan amerikanska inbördeskriget tog slut och därför passar vi på att återpublicera vår sommarföljetong från 2018. Det är en hissnande dramatisk historia fullspäckad med färgstarka karaktärer, hjärta och smärta. Bakgrunden till inbördeskriget har vi avhandlat i avsnitt 204, men det går utmärkt att lyssna på dessa avsnitt utan att ha hört det, bara man är beredd på att kastas in i berättelsen direkt.För att lyssna på avsnitt utan reklam och med månatligt extramaterial, bli en av prenumeranterna "Grimbergs utvalda" för 36kr/månadenhttps://historiepodden.supercast.com/ Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I veckans huvudepisod pratar vi om Amats bilsemester genom södra och västra Sverige. Sen diskuterar vi situationen i Texas där republikanerna är i färd att rita om valdistrikten – allt i ett försök att säkra fler platser i representanthuset. Sammantaget: racet mot att avveckla det som återstår av den amerikanska demokratin fortsätter. I slutet snackar vi regeringens ”press” på Israel, en press som motsätts av både SD och KD. Vi tar även upp turerna kring journalistuppropet som bland annat kräver att journalister släpps in i Gaza. Enjoy! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Svenskarna hade nyss anlänt till USA och knappt hunnit rota sig eller lära sig språket. Ändå kom tusentals skandinaver att frivilligt slåss i det amerikanska inbördeskriget. De flesta på unionssidan.Trots språkliga hinder och kulturellt främlingskap drog tusentals skandinaver på sig uniformen. Allt ifrån tjänstlediga adliga officerare som Ernst von Vegesack till utvandrade meniga kavallerister som bröderna Gron från Småland deltog i kriget.Detta är det första av två avsnitt av podden Historia Nu där programledaren Urban Lindstedt samtalar med journalisten och författaren Niclas Sennerteg, aktuell med boken Gettysburg – svenskarna som stred i amerikanska inbördeskriget.Det amerikanska inbördeskriget rasade mellan 1861 och 1865 och är det dödligaste kriget i USA:s historia, med över 750 000 döda. Konflikten bröt ut när elva sydstater bröt sig ur unionen i protest mot att Abraham Lincoln vann presidentvalet och farhågorna om att slaveriet skulle begränsas eller avskaffas. Nordstaterna ville bevara unionen och så småningom även avskaffa slaveriet, medan sydstaterna kämpade för självstyre och bevarandet av en slavbaserad ekonomi.Men kriget handlade om mer än slaveri. Det var också en kamp om ekonomiska intressen, statlig kontra federal makt och en djup kulturell klyfta mellan nord och syd.Tusentals skandinaver deltog i kriget, nästan uteslutande på nordstaternas sida. För många var beslutet att strida långt ifrån självklart. Dessa var människor som nyligen lämnat fattigdom och svält i Sverige för ett bättre liv – och nu stod de inför att riskera livet i ett krig vars orsaker ofta var komplexa och oklara för dem.Ändå drogs de med. Inte bara av plikten eller pengarna, utan av hopp, press och identitet. För vissa var det ett sätt att visa sin lojalitet mot sitt nya land, för andra handlade det om att motverka den växande främlingsfientligheten mot immigranter. Att slåss för unionen blev ett sätt att bevisa att man hörde hemma i det amerikanska samhället.Många svenskar värvade sig frivilligt. Ibland för att få medborgarskap, ibland för att få lön – men också av övertygelse. Slaveriets brutalitet var känd även i Sverige, och för vissa blev kampen mot detta system ett moraliskt kall. Men lika ofta var det praktiska skäl som avgjorde: att ha mat, få ett sammanhang, tjäna pengar eller helt enkelt följa sina kamrater.Det finns också belägg för att en mindre grupp svenskar stred för sydstaterna. De var oftast bosatta i sydliga delstater redan innan kriget och värvades lokalt. Deras motiv kunde variera: socialt tryck, lokal lojalitet eller rädsla att sticka ut. Men deras berättelser är långt färre och mindre dokumenterade än de som stred för unionen.Bildtext: Unionstrupper ur general William T.H. Brooks division, en del av Sedgwicks kår, skyttegravspositionerade vid västra stranden av Rappahannockfloden i Fredericksburg, strax före slaget den 3 maj 1863 under Chancellorsvillekampanjen. Foto: A. J. Russell, National Archives [Public Domain], via archives.govMusik: Ferdinand Himmelreich, Last Hope, kompositör: Louis Moreau Gottschalk, inspelad 16 oktober 1923, Edison Records, katalognummer 51285, matriskod 8773, University of California Santa Barbara, Internet Archive. https://archive.org/details/edison-51285_01_8773Lyssna också på Slavägarna som skrev USA:s konstitution.Klippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Joakim berättar om en influenser som fick en oväntad ursäkt och Amanda tar upp ännu ett försök till censur i USA.Vi önskar även att ni lyssnare skickar in berättelser, tankar, åsikter som Joakim kan ta upp och diskutera om några veckor när Amanda tar mammaledigt från podden!KÄLLOR: https://www.instagram.com/reel/DMEF9JaqrSn/https://people.com/man-receives-apology-from-high-school-bully-20-years-later-exclusive

I veckans avsnitt spanar vi in några av nyheterna från veckan som gått. På vår radar noterar vi handelsavtalet mellan USA och Europa, det historiska raset i Novo Nordisk som fick Köpenhamnsbörsen att falla 15% som mest och sist men inte minst tittar vi på några amerikanska kontraktstillverkare som kanske kan gynnas av homeshoring-trenden och Made in USA nu när allt fler bolag säger att de flyttar produktion till landet för att slippa tullar.Delikat lyssning på er,NicklasDe pengar som placeras kan både öka och minska i värde och det är inte säkert att du får tillbaka hela det insatta kapitalet. Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Det manliga p-pillret är här (snart), England är mästare och då borde nakenbad vara olagligt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Hela veckans Morgonpasset i P3 hör du i Sveriges Radio Play.David är tillbaka på jobbet och snackar fattiga all inclusive och Margret har aldrig varit ute i skogen. Så fungerar nakenbadslagen och säger man RöGGle eller Rööögle? P3 Nyheters Matilda Rånge rapporterar om Trumps nya tullpaket och amerikanska turisters ilska över hur europeiska drycker serveras ljumna. SVT:s sportreporter Johan Kücükaslan gästar studion och snackar om damernas fotbolls-EM och mästerskapsvinnaren England! Han delar även med sig av en Tiktok-spaning à la aura. Rolf Tardell gick från svensk politikrapportering till kantarellplockning, idag är med oss i studion och pratar svampplockning, nya kantarellboken och de absolut bästa kantarellrecepten.Tidpunkter i avsnittet:13:09 Nyhetsfördjupning: Trumps tullpaket.16:56 Johan Kücükaslan.38:34 Nyhetsfördjupning: Amerikanska turisters ilska över ljumma drycker.1:04:16 Rolf Tardell.Kapitellänkarna ovan leder till avsnittet utan musik i Sveriges Radio Play.Programledare: David Druid och Margret Atladottir.

Dagens ämnen: 0:00 Intro 4:50 Rapporter Integrum, Evolution m.fl. 14:19 Amerikanska rapporter 18:20 Teman 25:55 Flat Capital 27:45 Tigo 30:38 Sentiment 35:33 Försvar 39:16 Veckans Fill or Kill   www.instagram.com/fillorkillpodden  Tack RoboMarkets! http://gorobo.pro/2aue    @RoboMarketsSE  Tack Virtune! www.virtune.com  

Det är dags för del 2 av detta specialavsnitt av Martinson Möter, en podd från fadderbarnsorganisationen Compassion. Avsnittet släpps i samband med Mattias Martinsons nya skiva “Mer än ord” som precis har haft release. Du hittar skivan på alla streaming-plattformar där ute. Skivan “Mer än ord” är skapad i samarbete med Compassion och David Media. En EP med 6 sånger skrivna av Mattias tillsammans med både gamla och nya vänner med en gemensam längtan om att skapa något större. Skriva sånger som rör dom stora frågorna och förenar diakoni och tillbedjan. Skivan är producerad av den Norske producenten, trumslagaren och multi-instrumentalisten Konrad Lunde. Medverkar gör också gitarristen Johannes Groth och pianisten och keyboardisten Torjus Vierli. På sång hör du även Therese Martinson, Ina Backendal, Dorothea Granath, Alfred Nygren, David André Østby och Mathias Ekelyck. Och när sången känns sådär extra stor, bred och majestätisk så är det tack vare kören Vivid Gospel. Skivan är mixad av Kristian Sæland.I dagens podd så går Johannes och Mattias igenom alla låtar på skivan. Dom reflekterar kring texterna och Mattias berättar om hur låtarna kom till och om vilka han skrivit tillsammans med. Mattias tar avstamp i hur sånger som snuddar vid missionskallelsen om att nå “The lost, the least and the lonely” slår an något i honom som är väldigt grundläggande för hans värderingar. Något som gått som en röd tråd genom hans liv ända sedan han som barn följde med sin mamma till RIA och fick finnas nära “människor på glid i livet” och hur t.ex. berättelsen om Karl Bertil Jonssons Julafton närt hans Kristna diakoni och plikt. Han berättar om hur sorgen och förlusten efter en nära vän 2014 gjorde det omöjligt att skriva sånger under lång tid och hur resan med sångerna till “Mer än ord” och vägen till att vilja och våga skriva igen var att göra det tillsammans med andra. Han berättar med värme om första mötet med producenten och trummisen Konrad Lunde som direkt kändes som en “lillebrorsa” och hur Mattias blev helt golvad av Konrads passion och entusiasm vid trummorna. Så pass att han drar likheten till “Animal” i “The Muppet Show”. Mattias berättar också om hur han tillsammans med musikerna i studion i Norge, med hjälp av stora cymbaler, vintage-instrument och analoga syntar skapade unika sound och hur Mattias kärlek till den Amerikanska västkustmusiken fått ett avtryck på skivan. Mer än ord är ett resultat av Mattias längtan att skapa en platta med sånger som säger nått sant om Gud, om världen, om den fattiges behov och barmhärtighet. Han vill sätta en lovsångstrend som rör dom här stora frågorna och Mattias vill ta ansvar för att sjunga om det.Varmt välkomna att lyssna! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

ChelseaPoddens yngsta duo, Samuel Krondahl och Benjamin Gerina Sinik tar sig igenom Chelseas två senaste möten i CWC –LAFC och Flamengo. Avsnittet lägger ganska stort fokus på att förklara Marescas misslyckade experiment mot Rubo-Negro, ett fiasko som kulminerade i ett nytt huvudtapp från födelsedagsbarnet Nicolas Jackson. Rättfärdigar Jackson en plats i truppen efter ytterligare ett dåligt uppvisande eller ska klubben försöka skeppa honom till Italien? Utöver matcher och transferrykten, pratar podden om panelens initiala tankar kring det nypublicerade Premier League-spelschemat, såväl som hur ägandeskapet har framtvingat en tydligt ställningstagande av Chelsea Supporters Trust.

Nyheterna Radio 12:00

Dollarn har stabiliserats och läget ljusnat på finansiella marknader. Vägen fram kan dock bli skakig då nya tullar och skatteförslag fortsätter att rulla in i rask takt. I fokus denna vecka: Broadcoms rapport, ECB:s besked, svensk inflation och amerikanska jobbsiffror.Läs mer i våra veckoanalyser, månadsutblick och strategirapporter som håller dig uppdaterad med det senaste inom marknads- och makroekonomi.

Skalbaggar och fjärilar kan orientera sig efter jordens magnetfält och stjärnhimlen. Forskningen kräver finurliga knep som kan låta som rena skämten - men som ger svar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det är som ett sjätte sinne, magnetsinnet hos de långflyttande bogongfjärilarna i Australien. Och kanske är det i så fall ett sjunde sinne som dyngbaggarna använder när de rullar sina bollar i spikraka linjer. Vi hälsar på forskarna i Lund som ägnat hela sina yrkesliv åt att studera dessa insekter, och som Lena följt under lång tid och då hon fått vara med vid fantastiska upptäcker. Amerikanska flygvapnet är intresserade av fjärilarnas kapacitet, som de kanske kunde dra nytta av, berättar professor Eric Warrant, och andra forskare vill gärna bygga robotar som är lika starka som dyngbaggar som Marie Dacke studerar. Och apropå robotar så har sådana nu börjat spela badminton, men hur bra går det?Gäster i podden: Marie Dacke, professor i sinnesbiologi; Eric Warrant, professor i zoologi, båda vid Lunds universitet. Poddledare: Lena Nordlundlena.nordlund@sr.seProducent: Björn Gunérbjorn.guner@sr.seAvsnittet är inspelat i LARM-studion vid Humlab, Lunds universitet.

Amerikansk handelspolitik har historiskt sett ofta präglats av protektionism. Frågan är nu om vi ser ett tillfälligt utslag av nostalgi eller en verklig återkomst, frågar sig Lars Magnusson, professor i ekonomisk historia vid Uppsala universitet. Inläsare: Staffan Dopping

När universitetsvärlden i USA pressas hårt av Trump-administrationen hoppas EU och Sverige få välkomna amerikanska toppforskare hit istället. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Omvärlden ser Sverige som en delstat i USA, och i den jämförelsen har vi ungefär samma attraktionskraft som Ohio, säger professor Karl Wennberg på Handelshögskolan i Stockholm. Han saknar en långsiktig strategi för att locka hit utländska, och nu främst amerikanska forskare, i skarp konkurrens med omvärlden. Sverige erbjuder välfärdstrygghet och långa traditioner, men lönerna och den akademiska friheten är mycket lägre än i många andra länder. Medverkar gör också professor Susan Dynarski från Harvard, Karolinska Institutets prorektor Martin Bergö, professor Miriah Meyer från USA, numera vid Linköpings universitet, och Henrik Bresman, svensk professor verksam i Singapore.Reporter: Ylva Carlqvist Warnborgvet@sr.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.se

Den svenska affärsmannen och entreprenören Olof K Gustavsson misstänks för över 100 brott i USA. Amerikanska myndigheter anklagar honom för att ha drivit ett blufföretag tillsammans med den ökända knarkkungen Pablo Escobars bror. Snart ställs Olof K inför rätta och om han döms menar Olof K själv att han riskerar över 2000 år i amerikanskt fängelse. Vem är Olof K Gustafsson och vad är det han misstänks ha gjort? Gäst: Gustaf Tronarp, reporter, Aftonbladet. Programledare/producent: Sally Sjöberg. Klipp från: SVD, SVT, Aftonbladet. Kontakt: podcast@aftonbladet.se

Den svenskfödde historieprofessorn Fredrik Logevall på Harvard sitter mitt i konflikten mellan Trump och forskarvärlden. Kvartal fick en pratstund med honom. Av Henrik Höjer Inläsare: Staffan Dopping

Vid Lexington 1775 avlossades skottet som ekade världen över och markerade starten på Amerikas frihetskrig. Dessutom om kylskåpets 100-åriga historia! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. För 250 år sedan mötte brittiska soldater och amerikanska rebeller vid byarna Lexington och Concord. Britternas uppdrag var att avväpna rebellerna och hitta deras vapengömmor, men istället drevs man på flykten i två slag som kommit att markera startpunkten på det Amerikanska frihetskriget.Tobias Svanelid samtalar med Ingvar Sjöblom om vad som hände vid Lexington och Concord 1775 och hur den här historien har påverkat dagens USA.Dessutom om kylskåpets historia. En svensk uppfinning som för 100 år sedan tog världen med storm och förändrade vårt sätt att lagra och laga mat!Och så svarar Dick Harrison på frågan om varför vi egentligen behöver lära oss historia!

Nytt avslöjande i USA. Hänger försvarsministern löst? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Amerikanska medier rapporterar att försvarsminister Pete Hegseth ska ha diskuterat kommande attacker mot Huthirebeller i Jemen i en gruppchatt med bland andra sin fru och sin bror.Uppgifterna kommer en dryg månad efter det avslöjats att en rad ministrar – inklusive Hegseth – diskuterat planerna i en annan chatt där en journalist var inbjuden av misstag.Vi pratar också om Högsta domstolens beslut att pausa Trumps deportationer av påstådda gängkriminella från Venezuela och om hur världens finansminister flockas i DC för att försöka nå en uppgörelse med USA.Medverkande: Ginna Lindberg och Roger Wilson, Sveriges Radios USA-korrespondenter samt Fernando Arias, programledare på Konflikt i P1 och tidigare USA-korrespondent.Programledare: Sara StenholmProducent: Viktor Mattsson

Den amerikanska revolutionen var mer än bara en kamp om representation och frihet. I Boston var flera av de ledande revolutionärerna rika handelsmän som såg sina affärsintressen hotade av brittiska tullar. I Philadelphia och New York växte motståndsnätverk fram som försvarade rätten till fri handel.Under 1700-talet var dessa tre städer sammanlänkade genom ett livligt nätverk av både laglig handel och en omfattande smuggling. Tillsammans utgjorde de ett slags ekonomiskt kluster som agerade mer som rivaler än lydiga provinser under London. Genom smuggling och handelsförbindelser med franska, portugisiska och nederländska hamnar byggde de upp ett parallellt system som effektivt kringgick brittiska handelshinder.I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med ekonomhistorikern Jeremy Land om de ekonomiska orsakerna bakom den amerikanska revolutionen. Han är aktuell med boken Colonial Ports, Global Trade, and the Roots of the American Revolution (1700–1776).När vi tänker på den amerikanska revolutionen är det ofta dramatiska scener som dyker upp: Boston Tea Party, vapenskrammel vid Lexington och Concord, rop om frihet och självständighet. Men kampen för ekonomisk frihet från kolonialmakten Storbritannien föregick den politiska självständigheten.Storbritannien försökte tygla denna utveckling med lagar och tullar, men saknade resurser för att få full kontroll. Tulltjänstemän var få och ofta korrumperade, och lokala handelsmän hade både pengar och makt att göra motstånd. Denna relativa ekonomiska frihet ledde till en form av mental och praktisk självständighet långt innan självständighetsförklaringen skrevs. Boston, New York och Philadelphia började agera som ekonomiska aktörer med egna intressen – inte som kuggar i ett imperium.När britterna på 1760-talet skärpte tonen med skatter som Stamp Act och Townshend Acts utbröt inte bara vrede – utan också organiserat motstånd. Bojkotter, smuggling och politisk mobilisering blev vardag. Det var handelsmännen, de ekonomiska motorerna i kolonierna, som ofta stod i spetsen för revolutionen.Det är i skärningspunkten mellan ekonomi och politik som den amerikanska revolutionen verkligen tar form. De koloniala hamnarna var inte bara strategiska punkter på en karta – de var hjärtat i en ekonomisk förändring som gjorde revolutionen oundviklig.Det var köpmännen i hamnstäderna som i praktiken började skriva självständighetens förhistoria. Långt innan de första skotten avlossades i Lexington, pågick en annan kamp – tystare, men minst lika avgörande – i hamnmagasin, på handelsfartyg och i de koloniala gatornas skuggor.Bild: Förstörelsen av teet i Bostons hamn, en ikonisk litografi från 1846 av Nathaniel Currier; uttrycket "Boston Tea Party" hade ännu inte blivit vedertaget. Notera att få av männen som kastade teet som faktiskt var förklädda till ursprungsamerikaner enligt den vanliga historien.Musik: ”Chester” är en patriotisk hymn komponerad av William Billings och sjöngs under det amerikanska revolutionskriget. Chester av William Billings (kompositör), William Schuman (arrangör). framförd av United States Marine Corps Band, 2014. Wikimedia Commons, Public Domain.Lyssna också på Göteborgs briljanta historia.Klippare: Emanuel Lehtonen Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

USA är en sån shitshow just nu att vi blev tvungna att spela in ett till avsnitt. I veckans En grej till-episod pratar vi Donald Trumps fortsatta försök att annektera Grönland, liberalers ständiga hopp om att kunna förhandla med extremhögern, syftet med affirmative action, att USA försöker pressa europeiska företag att sluta med inkluderingsarbete + mycket mer. Enjoy! Stötta oss på Patreon för regelbundna bonusavsnitt + mer! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I veckans huvudepisod pratar vi skandalen som skakat om USA senaste veckan: nyheten om att flera höjdare inom Trumpadministrationen använt chattappen Signal för att diskutera krigsplaner och andra känsliga ämnen. Vi snackar uteblivna konsekvenser, brist på ansvarstagande och administrationens försök att tona ned händelsen. I andra halvan diskuterar vi svenska journalisten Joakim Medin som nyligen fängslades i Turkiet och nu står falskt anklagad för samröre med terrorgrupper. I slutet hinner vi med lite om Leif GW Persson och Johan Pehrsons tv-bråk om liberalernas förslag att man vill kunna tvångsomhänderta gängkriminellas barn redan på BB. Vårt politikerförakt bara växer.  Stötta oss på Patreon för regelbundna bonusavsnitt + mer! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

För trettio år sedan fick vanliga svenskar tillgång till internet, vilket lade grunden för ett kommunikationsskifte i klass med tryckpressens genombrott. Det tidiga internet präglades av frihet och en nyfiken upptäckarglädje på ett i huvudsak svenskt internet.Tio år senare kontrollerades de viktigaste internettjänsterna, såsom Google och Facebook, av en handfull män i Silicon Valley. Vårt informationsflöde styrdes av algoritmer präglade av amerikansk teknikdeterminism. När smarttelefonerna sedan slog igenom blev många människor algoritmernas slavar.I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar historikern och förläggaren Hugo Nordland med journalisten och författaren Urban Lindstedt om den svenska internethistorien. Lindstedt är aktuell med boken Framtidslöftet: Historien om hur internet förändrade Sverige.Sverige, som redan på 1950-talet byggde några av världens främsta datorer, var en bördig grogrund för den digitala revolutionen. När persondatorerna på 1980-talet började ersätta stordatorerna experimenterade svenska datavetare med anslutningar till det amerikanska Arpanet, som senare skulle utvecklas till internet.I början av 1990-talet präglades Sverige av förändring. Efter kalla krigets slut och Berlinmurens fall dominerade nyliberala idéer både globalt och i Sverige. Offentliga monopol avskaffades, marknader avreglerades och den tekniska utvecklingen öppnade dörrar för entreprenörer att utmana gamla strukturer. Telekomsektorn avreglerades 1993, vilket innebar slutet för Televerkets monopol och banade väg för framväxten av kommersiella internetleverantörer som Swipnet.Internet slog igenom i Sverige under denna period av nyliberalism och teknikoptimism. Svenskarna lockades av löftet om nya möjligheter för den vanliga människan att göra sin röst hörd. Företagen verkade på en friktionsfri marknad där förmögenhet tycktes vara inom räckhåll utan större ansträngning. Sverige gick från en medievärld där två statliga tv-kanaler försökte informera – och ibland tråka ut – befolkningen till ett kaos av underhållning och desinformation. Att handla i fysiska butiker ersattes av omedelbar digital tillfredsställelse, skärpt av algoritmer.Under 2000-talet skedde ett paradigmskifte. Amerikanska tjänster som Google och Facebook introducerades och fick snabbt genomslag även i Sverige. Google, med sin enkla och kraftfulla sökmotor, gjorde det möjligt att på några sekunder hitta information som tidigare krävde timmar av research. Facebook, som slog igenom globalt runt 2007, förändrade hur svenskar kommunicerade, skapade nätverk och delade sina liv online.Bild: Sveriges digitala revolution – från de första internetanslutningarna på 1990-talet till dagens algoritmstyrda informationsflöde. Teknikoptimism, avreglering och globala plattformar har format hur svenskar kommunicerar, handlar och tar del av nyheter. DreamHack Summer 2008. Av Possan. CC BY 2.0Musik; Button Masher. Av Amber Waldron. Storyblock Audio.Klippare: Emanuel Lehtonen Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Flera bedömare ser likheter mellan vad som nu sker i USA och Maos kulturrevolution. I Kina menar nymaoistiska tänkare att Trump bara kopierar den store diktatorn. Ola Wong skriver om läxan från Kinas stora kulturrevolution. Inläsare: Staffan Dopping

I veckans avsnitt kikar vi lite närmare på BofA senaste förvaltarenkät som vittnar om en del framatik, dessutom en stor notering på G i Sverige och Klarnas notering som går av stapeln i USA. Sist men inte minst ett delikat nyhetssvep. Trevlig lyssning, Nicklas

Fredrik och Kristoffer behövde lite terapisnack om tiden vi lever i. Rika vita män uppblåsta på sin egen självbild, allas våra egna roller i att bygga upp de skadliga myterna, onödigt vinnartänk, och en hel del annat. Det kändes faktiskt bättre efteråt. Små semlor, små mjukglassar, och mindre och mer lokal mjukvara, är det en väg framåt? Ett stort tack till Cloudnet som sponsrar vår VPS! Har du kommentarer, frågor eller tips? Vi är @kodsnack, @thieta, @krig, och @bjoreman på Mastodon, har en sida på Facebook och epostas på info@kodsnack.se om du vill skriva längre. Vi läser allt som skickas. Gillar du Kodsnack får du hemskt gärna recensera oss i iTunes! Du kan också stödja podden genom att ge oss en kaffe (eller två!) på Ko-fi, eller handla något i vår butik. Länkar Radiolab U7d - Lars Wikmans podd som publiceras direkt från telefonen Mormoner Novell Yosemite Superkalderan i Yellowstone, inte Yosemite Mindscape med Sean Carroll - avsnitt 305 om det politiska läget i USA Bill Gates Bill och Melinda Gates stiftelse Jeff Bezos Elon Musk Elons lögner om att vara bra på spel Paypal och Elon Musks inblandning Sam Harris och hans öppna brev om Elon Musk Stöd oss på Ko-fi Agil lokförare-klistermärket Simulationshypotesen AGI - artificiell generell intelligens Jira Trello Boring cash cow The cathedral and the bazaar Eric S. Raymond Mastodon-kramdjuret Skuggans gröna café i Långtora Titlar Det naturalistiska skådespelet Professionellt provocerande Smutsigt och naturalistiskt Spela in på en potatis Hela amerikanska drömmen på ett bräde Liten man, stor hatt Samma kaldera Motsatsen till demokrati (på alla nivåer) Myten om Elon Musk Okunskap och ignorans Det mysiga geniet Ingen ska ju ha så mycket Fantastiskt tragiska människor Jag måste ha ett högre syfte Gud vill mig extra väl Vi har ingen annan idé Grundkunskapen att ifrågasätta Styrkan i en kulturell myt Påta i sin egen trädgård För vår gemensamma skull Jira med G Webben är räddningen Frikoppla sig från imperierna Små semlor och små mjukglassar

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Amerikanska företrädare är på väg till Moskva, enligt Trump. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Efter de havererade relationerna mellan Ukraina och USA, lägger länderna nu fram förslag om vapenvila till Ryssland.Dessutom, hör om hur banden mellan Moskva och Donald Trump går långt tillbaka. Från planer på Trump Tower i Moskva till skönhetstävlingar till anklagelser om politisk påverkan.Gäster är Carolina Vendil Palin, forskningsledare för Rysslandsprogrammet vid Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI. Stefan Ingvarsson, analytiker vid Centrum för Östeuropastudier vid Utrikespolitiska Institutet. Sveriges Radios tidigare Rysslandskorrespondent Johanna Melén och Ukrainakorrespondent Lubna El-Shanti.Programledare: Fredrik WadströmProducent: Marina Nilsson Malmström

Ring P1 från Stockholm om bland annat bojkott av amerikanska varor, bedrägerier mot äldre, och upprustningen i Europa. Programledare: Johar Bendjelloul, ansvarig utgivare: Sabina Schatzl Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vem är det som bestämmer egentligen? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Amerikanska statsanställda har fått ett mejl där de uppmanas lista vad de fick gjort på jobbet förra veckan. Elon Musk meddelar att de som inte svarar på mejlet kommer att få sparken. Men flera myndighetschefer trotsar Doge-chefen.Vad är det som gäller egentligen?Vi pratar också om de europeiska ledarnas försök att övertyga Donald Trump om att inte överge Ukraina. I tisdags var Frankrikes Emanuel Macron på besök i Vita huset och på torsdag väntas Storbritanniens Keir Starmer anlända.Besöken äger rum samtidigt som Donald Trump ger Ukraina skulden för kriget och gör gemensam sak med Putin i FN genom att inte fördöma Rysslands krig.Medverkande: Ginna Lindberg och Roger Wilson, Sveriges Radios USA-korrespondenterProgramledare: Sara StenholmProducent: Viktor Mattsson

Nationalekonomer har fått hård kritik för sina reformprogram i Ryssland på 1990-talet. Men mycket kan även sägas om de statsvetare som förordat eftergiftspolitiken mot Ryssland, skriver Östeuropaprofessorn Stefan Hedlund. Inläsare: Staffan Dopping

Efter att Sydstaterna besegrats i ett blodigt inbördeskrig mellan åren 1861 och 1865 skulle unionen återupprättas. Sydstaterna delades in ockupationszoner som styrdes av Nordstatsarmén och civila befattningshavare som tillsatts av Nordstaterna ända fram till 1877.De tidigare svarta slavarna fick betala ett högt pris för de vita sydstaternas bitterhet över att de förlorat kriget. Övergrepp var vanliga och ett lapptäcke av delstatslagar gjorde det möjligt att förvägra de svartas sina rättigheter ända fram till 1960-talet.I detta avsnitt av Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med professor Martin Hårdstedt om följderna av det amerikanska inbördeskriget. Detta är det tredje och sista, delen i vår serie om det amerikanska inbördeskriget. Första delen hör och andra delen du här.Fortfarande idag går det att skönja konfliktlinjer från det amerikanska inbördeskriget i det amerikanska samhället. Mordet presidenten Abraham Lincoln fem dagar efter krigsslutet kom bara att öka spänningarna. Och rasismen tog knappast slut med att slaveriet avskaffades.Det amerikanska inbördeskriget har blivit en nyckelhändelse i USA:s historia. Slaveriet avskaffas och USA får uppleva en traumatisk splittring som ledde till det dödligaste kriget i amerikansk historia. För den svarta befolkningen i den amerikanska södern fortsatte livet att präglas av hot, trakasserier och mord i många år framåt. Och många vita hävdade att sydstaternas brytning med unionen var rättfärdigad.Bild: The Peacemakers – målning från 1868 av George P.A. Healy, Wikimedia Commons. Skildrar William Tecumseh Sherman, Ulysses S. Grant, Abraham Lincoln och David Dixon Porter under ett strategiskt samtal på ångfartyget River Queen i krigets slutskede, mars 1865.Lyssna också på Monument och statyer – historien i det offentliga rummet.Musik: Blue Devils av Raighes Factory, Storyblock Audio.  (Detta är en nymixad repris) Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Slaget vid Gettysburg blev en viktig vändpunkt i det amerikanska inbördeskriget. Före Gettysburg i juli 1863 var det amerikanska inbördeskriget ännu inte avgjort. Sydstatsgeneralen Robert E. Lee vilja få till ett avgörande i kriget utmynnade i slaget vid Gettysburg i Pennsylvania – och han förlorade.Det går att beskriva det amerikanska inbördeskriget som ett utnötningskrig som Sydstaterna förlorade på grund av Lees allt för offensiva krigsföring i Nordstaterna. När Nordstaterna också lyckades få kontrollen över krigsscenen i väster låg vägen öppen för att krossa Sydstaterna.Detta är det andra avsnitt av tre om det amerikanska inbördeskriget. Programledaren Urban Lindstedt samtalar med professor Martin Hårdstedt om hur det amerikanska inbördeskriget avgörs under åren 1863-65.Slaget vid Gettysburg den 1-3 juli 1863 var ett av de blodigaste under hela inbördeskriget med närmare 50 000 döda och sårade. Gettysburg är ett av de viktigaste avgörandena i kriget. Nordstatstrupperna kunde också ta kontroll över den strategiskt viktiga Mississippidalen efter att nordstatsflottan 1862 erövrat New Orleans och erövrat Vicksburg i ett belägringskrig.Senare intogs och brändes Atlanta, varifrån nordstatsarmén tågade genom Georgia. I december1864 intog man Savannah vid kusten. Sydstaternas huvudarmé blev inringad i Virginia, och den 9 april 1865 kapitulerade sydstatsgeneral Robert E. Lee.Det amerikanska inbördeskriget har blivit en nyckelhändelse i USA:s historia. Slaveriet avskaffas och USA får uppleva en traumatisk splittring som ledde till det dödligaste kriget i amerikansk historia. För den svarta befolkningen i den amerikanska södern fortsatte livet att präglas av hot, trakasserier och mord i många år framåt. Och många vita hävdade att sydstaternas brytning med unionen var rättfärdigad.Musik: When Johnny Comes Marching Home – framförd 1990 av USMA Band, Wikimedia Commons. Patriotisk sång om längtan efter soldaternas hemkomst, skriven 1863 av Patrick Gilmore under pseudonymet Louis Lambert. Bild: Döda unionssoldater efter slaget vid Gettysburg som anses vara den viktigaste vändpunkten i det amerikanska inbördeskriget. Fotograferat den 5 eller 6 juli, 1863, av. Timothy H. O'Sullivan, Library of Congress, Wikipedia, Public domain.Lyssna också på del ett Det amerikanska inbördeskriget – USA:s blodigaste krig.(detta är en nymixad repris) Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Spansk-amerikanska kriget 1898 utlöstes av en olycka den 15 februari när det amerikanska pansarskeppet USS Maine exploderade och sjönk i Havannas hamn på Kuba. Kuba var spansk och det amerikanska fartyget var på plats för att skydda amerikanska intressen och amerikanska medborgare.Händelsen blev den tändande gnistan i en konflikt mellan Spanien och USA om in flytandet i Västindien och på Filippinerna. Kriget 1898 skapade ett amerikanskt imperium och avslutade Spaniens ställning som kolonialmakt på det västra halvklotet.I detta avsnitt av Militärhistoriepodden pratar Martin Hårdstedt och Peter Bennesved om ett kort men ändå på många sätt betydelsefullt krig. Kanske tillhör det spansk-amerikanska kriget 1898 de lite bortglömda militära konflikter som trots allt har fått stora konsekvenser.USA tog i och med kriget på allvar steget fullt ut mot att bli en imperiemakt. Detta var inte en självklarhet. USA hade under 1700-talets slut skapats genom en frihetskamp bort från det brittiska styret. Nu i slutet av 1800-talet fanns starka krafter som ville utveckla USA till en imperiemakt.Kriget 1898 brukar i Spanien betecknas som den stora katastrofen. Spanien var långt ifrån sina fornstora dagar på 1500- och 1600-talet då landet var en ledande stat i Europa och världen. Kriget mot USA kom synnerligen ovälkommet och den spanska regimen hade inga resurser att föra kriget, men måste samtidigt anta utmaning för att inte riskera att få hemmaopinionen mot sig.Krigets utgång med förlusten av allt det som återstod av besittningarna i Västindien och Filippinerna innebar att Spanien var en europeiska stat med mindre områden i Nordafrika. En mental kris infall sig som faktiskt i slutänden tvärtemot vad man hade kunnat tänka sig stärkte spanjorerna. Ur katastrofen 1898 föddes en vitaliserat Spanien. Den nya generationen av spanjorer blickade framåt och lade imperiet bakom sig.Kriget blev ur militär synvinkel en blygsam historia. Framföra allt handlade det om hur den överlägsna amerikansk flottan snabbt besegrade den spansk flottan. På Kuba landsteg en amerikansk expeditionskår som så småningom kunde intag Santiago. På Filippinerna kontrollerades Manila snabbt, men det amerikanska maktövertagandet blev inte så enkelt på övriga delar av ögruppen. På kriget 1898 följde ett inbördeskrig mot filippinska separatister som inte ville leva under amerikanskt styre.Den som vill läsa vidare kan med fördel välja Angus Konstams San Juan Hill 1898 : America's emergence as a world power (1998) eller Joseph Smith The Spanish-American War : conflict in the Caribbean and the Pacific, 1895-1902 (1994).Lyssna också på Kom ihåg Alamo – nederlaget som byggde Texas.Bild: Spanskt infanteri på Filipinerna under Spansk-amerikanska kriget 1898, Wikipedia, Public Domain. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Det amerikanska inbördeskriget är USA:s blodigaste krig som det fortfarande går att skönja spåren efter idag. Inbördeskriget kom att förebåda de totala krig som kom att föröda Europa på 1900-talet.Trots den enorma skalan var det ett amatörernas krig vilket resulterade stora förluster på bägge sidor. Det var också det första moderna kriget där nya militära teknologier som pansarbåtar och repetergevär kom att utnyttjas i stora slag med enorma förluster till följd.I detta avsnitt av Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med professor Martin Hårdstedt om kriget som delade USA. Detta är första delen av tre i vår serie om det amerikanska inbördeskriget.I början av 1861 gick sju amerikanska delstater samman för att gemensamt lämna Amerikas Förenta Stater och bilda Amerikas Konfedererade Stater. Stora dispyter om slaveri mellan det nordliga och sydliga USA hade lett till en spänd politisk situation och valet av Abraham Lincoln till USA:s sextonde president 1860 fällde avgörandet.Så småningom utgjordes de konfedererade staterna, eller sydstaterna, av sammanlagt elva delstater. För den nytillträdda presidenten i nord väntade en svår uppgift – att åter ena landet till en gemensam union. Detta skulle utmynna i en fyra år lång väpnad konflikt och ett krig som skulle sätta djupa spår i den amerikanska historien.Mellan 1861 och 1865 utkämpades det amerikanska inbördeskriget mellan Amerikas Förenta Stater och Amerikas Konfedererade stater. Kriget kännetecknas av sina framträdande generaler, de politiska val som präglat bilden av Abraham Lincoln och det faktum att det anses vara konflikten som satte stopp för slaveriet i USA.Trots att sydstaterna utkämpade ett defensivt krig som inledningsvis gick till deras fördel brukar man ofta betrakta 1863 som den avgörande vändpunkten. Nordstaterna fick övertaget och 1865 kapitulerade sydstaterna. Totalt dog mellan 500 000 och 1 000 000 människor till följd av kriget.3000 svenskar eller svenskättlingar slogs i det amerikanska inbördeskriget. De flesta för nordstaterna men även för konfederationen. Det fanns även ett svenskt kompani som ingick 57:e Illinoisregementet.Bild: Slaget vid Antietam. Potomac-armén: Gen. Geo. B. McClellan, comm., Sept. 17' 1862. - 1' 2' 4' 6' 9' 12' Corps & Pleasanton's cav. div. engaged., Wikimedia Commons. Lyssna också på Kom ihåg Alamo – Nederlaget som byggde Texas.Musik: Battle Hymn of The Republic – framförd 1999 av The Concert Band of the United States Air Forces in Europe Band, Wikimedia Commons. Patriotisk sång skriven 1862 av abolitionisten Julia Ward Howe.(detta är en nyymixad repris) Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Musk och Trump skär ner den Amerikanska statens kostnader. Demokratins undergång säger vissa – en nödvändig upprensning menar andra.   Vad är egentligen DOGE? Bryter Trumpregimen verkligen mot demokratins spelregler? Och vad händer med ett samhälle som sätter byråkratiska processer framför verkliga resultat?   Dessa frågor tar jag upp i veckans video om “DOGE & DEMOKRATI”.

Det är den tiden på året! Amerikanska versionen av Love is Blind är snart tillbaka med sin åttonde säsong, och vi har fått en smygtitt på deltagarna. Vilka sticker ut? Vilka är vi out på?. Vem ser ut som en KKK-medlem? Och varför är kvinnoskor osynliga för Amat? Enjoy!  Stötta oss på Patreon för regelbundna bonusavsnitt + mer! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Igår svors Donald Trump in som USA:s 47:e president och inledde därmed sin andra mandatperiod i Vita huset. I sitt invigningstal målade han upp en vision av en ny era för amerikansk styrka, med löften om att ena landet och leverera resultat. Till skillnad från hans tal 2017, där han talade om "American carnage", betonade han nu optimism, nationell enhet och att uppfylla Martin Luther Kings dröm om lika möjligheter för alla. Samtidigt var budskapet tydligt: kriminalitet, illegal invandring och det han kallar den korrupta politiska eliten ska bekämpas med full kraft.I dagens avsnitt av Rak höger diskuterar jag detta med två gäster som båda har följt amerikansk politik noggrant, men ur olika perspektiv. Ronie Berggren, författare och grundare av podden Amerikanska nyhetsanalyser, var en av de första svenskarna att öppet stödja Trump inför valet 2016. Han har bland annat skrivit boken Donald Trump - en synnerligen amerikansk president (Nomen 2020) och driver i dag Bulletins USA-podd. Han menar att Trump är en missförstådd ledare som nu, mer erfaren och strategisk, kan driva igenom de reformer han tidigare stoppades från.Min andra gäst är Arvid Hallén, som är samhällsdebattör och chef för tankesmedjan Oikos. Till skillnad från Berggren ser han Trumps återkomst med en mer skeptisk blick. Han pekar på att Trump fortfarande bär på samma svagheter som tidigare – en splittrande ledarstil och en oförmåga att bygga långsiktiga strukturer.Vi pratar om hur Trumps budskap har förändrats från 2017 till 2025. Är han en mer försonande ledare idag? Ronie ser ett tydligare fokus i Trumps nya linje, medan Arvid ifrågasätter om presidenten verkligen har förmågan att leverera mer än kulturkrig. Vi diskuterar också vad Trumps återkomst betyder för den konservativa rörelsen både i USA och här i Europa. Samt om han kommer köpa Grönland eller inte, och vad det i så fall innebär för europeisk säkerhet. Det handlar också om tullar, Kina och handelskrig.Men nu till dagens samtal. Du lyssnar på Rak höger med mig, Ivar Arpi.Prenumerera eller stötta Rak högerI takt med att fler blir betalande prenumeranter har Rak höger kunnat expandera med fler skribenter och mer innehåll. Vi får inget presstöd, vi tar inte emot pengar från någon intresseorganisation eller lobbygrupp. Det är endast tack vare er prenumeranter vi kan fortsätta vara självständiga röster i en konform samtid. Så stort tack för att ni är med, utan er hade det inget av detta varit möjligt.Den som vill stötta oss på andra sätt än genom en prenumeration får gärna göra det med Swish, Plusgiro, Bankgiro, Paypal eller Donorbox.Swishnummer: 123-027 60 89Plusgiro: 198 08 62-5Bankgiro: 5808-1837Utgivaren ansvarar inte för kommentarsfältet. (Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) vill att jag skriver ovanstående för att visa att det inte är jag, utan den som kommenterar, som ansvarar för innehållet i det som skrivs i kommentarsfältet.) This is a public episode. If you'd like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit www.enrakhoger.se/subscribe

Veckans huvudavsnitt är här och vi börjar med att prata om Jons lyckade turnéfinal på Scalateatern i Stockholm. Sen diskuterar vi Trumps många utspel med bara dagar kvar till att han åter blir president. Han vill ha Grönland, Kanada och Panamakanalen, och vill döpa om Mexikanska gulfen till Amerikanska gulfen. Är hela grejen bara ett sätt att skifta fokus från revan mellan Elon Musk och MAGA som uppstod över julhelgen? Enjoy! Stötta oss på Patreon för regelbundna bonusavsnitt + mer! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Kort smakprov, för att höra detta avsnitt bli prenumerant för 39 kr i månaden på https://underproduktion.se/stormensutveckling Om det uppstår problem mejla support@underproduktion.se Amerikanska presidentvalet och socialdemokraternas nya partiporgram ses som tecken på den slutgiltiga döden för "woke". Ola pratar om vad för slags politiskt projekt det var/är, bland annat apropå ilskan mot Agnes Wold i debatten om transvården. Liv fortsätter prata om ökningen av psykiatriska diagnoser och huruvida vi kan få ett mindre auktoritärt samhälle genom att normalisera psykisk hälsa. Bok som refereras: Nikolas Rose - Our psychiatric future Olas artikel: https://www.aftonbladet.se/kultur/a/pPVv76/saturday-night-live-50-sasonger-ola-soderholm Content på Inkonst: https://inkonst.com/event/content-lumor/

Är det klokt att som 50-åring köpa lägenhet utan hiss?Vi skänker glädje på ålderns höst.Vi pratar om programledarna i årets Mello.Tobias tvingar Gabriel att informera om efterdyningarna av det Amerikanska valet.Till sist listar vi tre saker som vi tror att den andre skulle hatas att utsättas för.Nu kör vi!I säng med Tobias & Gabriel är en produktion av Poddagency Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Ukraina får skjuta Amerikanska raketer in i Ryssland. Skådespelaren Allan Svensson har dött. En ny musikstudio har öppnat i Uppsala. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I det tredje avsnittet i vår valspecial bjuder vi återigen in författaren och journalisten Göran Rosenberg, som är aktuell på nytt med nyutgåvan av hans klassiska bok ”Friare kan ingen vara” (1991). Vi pratar Ronald Reagans påverkan på Jons hemstad, skillnaderna mellan republikanerna då och nu, den kluvna synen på sin egen historia, vår ökande oförmåga att kommunicera med varandra, USA:s nya oligarki, varför man måste vara galen för att bli vald och vad som egentligen är den amerikanska idén. Vi pratar också om maktdelningsprincipen (mellan presidenten, högsta domstolen och kongressen) som landsfäderna trodde var idiotsäker. Och deras övertygelse om att USA var för stort för att så kallade factions skulle växa sig tillräckligt stora för att hota landet. De förutsåg uppenbarligen inte framväxten av en sådan faction: MAGA-sekten.  Stötta oss på Patreon för regelbundna bonusavsnitt + mer! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Premiär för slutspurten av vår valspecial! Varje dag inför det amerikanska valet släpper vi ett nytt avsnitt där vi djupdyker i olika aspekter som kommer att påverka utgången. I första episoden pratar vi electoral college-systemet och hur man kan förlora trots att man får flest röster, hur att inte ”ha” kongressen på sin sida omöjliggör att genomföra sin politik, konceptet med swing states och varför det ofta upplevs som att endast ett få delstater spelar roll, hur väl amerikaner själva har koll på sitt eget politiska system + mer. Enjoy!  Stötta oss på Patreon för regelbundna bonusavsnitt + mer! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.