Podcast appearances and mentions of gustaf arrhenius

Gustaf Arrhenius är professor i praktisk filosofi och vd för Institutet för framtidsstudier, som i 50 års tid har försett politiker och beslutsfattare med forskning kring de stora samhällsfrågorna. Vilka linjer mot framtiden kan man förutspå med hyfsad säkerhet, och vilka är desto svårare? Vårt samtal äger rum på Nordiska museet i Stockholm, under konferensen Vår Framtid. // Programledare: Christian von Essen // Läs mer på hejaframtiden.se och prenumerera på nyhetsbrevet!

Teknikoptimism eller klimatkollaps, berättelserna om framtiden sporrar och skrämmer. Men vad är egentligen framtiden och hur ska vi hantera den? Programmet sändes första gången 9 januari 2021. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Är framtiden något långt borta i en egen bubbla, eller sitter den ihop med oss i vår samtid?Behöver vi demokratisera framtiden, göra den mer konkret och möjlig för fler att påverka?Vi lever i en värld där ideologiska rörelser drar åt olika håll och demokratin har svårt att hantera frågor som sträcker sig över både generationer och nationsgränser.Vad kräver det av samhället för att människor ska ta hänsyn till framtida generationer?Går det att skapa nya framtidsvisioner?Hur styr vi framtidsvisionerna och hur styr framtidsvisionerna oss?Filosofiska rummet gästas av Jenny Andersson, professor i idé- och lärdomshistoria vid Uppsala universitet, Gustaf Arrhenius, vd för institutet för Framtidsstudier och professor i praktisk filosofi och Linda Soneryd, professor i sociologi vid Göteborgs universitet.Programledare: Cecilia StrömbergProducent: Marie Liljedahl

In this first English episode of Filosofisk podcast, Peter Singer and Torbjörn Tännsjö join us for a discussion about utilitarianism. Questions addressed include using utilitarianism in decision-making, the moral weight of suffering, and the ethics of disability. The guests' philosophical recommendations: “The Repugnant Conclusion” on Stanford Encyclopedia of Philosophy, written by Gustaf Arrhenius, Jesper Ryberg, and Torbjörn Tännsjö (https://plato.stanford.edu/archives/spr2017/entries/repugnant-conclusion/); ethical issues concerning animal welfare, the value of biodiversity, and the long-term future; “The Precipice: Existential Risk and the Future of Humanity”, a book written by Toby Ord. Filosofisk podcast publishes philosophical discussions (usually in Swedish, but sometimes in English) with invited guests. The hosts are Stina Björkholm, Olle Risberg, and Nils Sylvan. The podcast is produced by Filosofisk tidskrift and the Swedish publisher Thales, and new episodes are released once every two months. Filosofisk tidskrift is on Facebook: www.facebook.com/filosofisktidskrift To get in touch with us, please use: podcast@filosofisktidskrift.se

Teknikoptimism eller klimatkollaps, berättelserna om framtiden sporrar och skrämmer. Men vad är egentligen framtiden och hur ska vi hantera den? Är framtiden något långt borta i en egen bubbla, eller sitter den ihop med oss i vår samtid? Behöver vi demokratisera framtiden, göra den mer konkret och möjlig för fler att påverka? Vi lever i en värld där ideologiska rörelser drar åt olika håll och demokratin har svårt att hantera frågor som sträcker sig över både generationer och nationsgränser. Vad kräver det av samhället för att människor ska ta hänsyn till framtida generationer? Går det att skapa nya framtidsvisioner? Hur styr vi framtidsvisionerna och hur styr framtidsvisionerna oss? Filosofiska rummet gästas av Jenny Andersson, professor i idé- och lärdomshistoria vid Uppsala universitet, Gustaf Arrhenius, vd för institutet för Framtidsstudier och professor i praktisk filosofi och Linda Soneryd, professor i sociologi vid Göteborgs universitet. Programledare: Cecilia Strömberg Producent: Marie Liljedahl

Den första halvan av år 2020 har passerat, och det har varit ett halvår som vi sent kommer att glömma. I det här avsnittet tänkte vi blicka tillbaka på det här årets första sex månader, och fundera över vilka långsiktiga samhälleliga förändringar som krisen kan leda till.Gäst i avsnittet är Gustaf Arrhenius, professor i praktisk filosofi och VD för Institutet för Framtidsstudier. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Framtiden tycks ha tagit paus. Men hur ska vi ta oss an den, när den kommer stormande igen? Filosofiska rummet diskuterar framtidsforskning i veckans samtal. Framtiden är ett tvetydigt fenomen. I en mening är den fullständigt oåtkomlig för oss, i en annan det som så mycket av våra strävanden går ut på att förändra eller förutsäga. I Sverige har så kallade framtidsstudier bedrivits sedan 1960-talet; en tvärvetenskaplig forskningsgren som länge var direkt knuten till politiken men som idag är mer fristående och beroende av finansiering från olika källor. Vår aktuella belägenhet är också tvetydig. Ett virus har fått framtiden att verka mer avlägsen än någonsin samtidigt menar de allra flesta klimatforskare att framtiden snabbt rycker närmare och kräver att vi snabbt tar ställning. Men hur ser framtidsforskningen ut idag? Vem betalar för den och vad betyder det för dess rön? Kan forskning om framtiden vara opartisk eller bör den tvärtom stå så nära politiken som det bara går, så att kunskapen också kan leda till handling? Filosofiska rummet lägger framtiden på bordet i veckans samtal med Gustaf Arrhenius, professor i filosofi och VD för Institutet för Framtidsstudier; Lars Ingelstam, professor emeritus i teknik och social förändring samt Åsa Svenfelt, forskare inom strategiska hållbarhetsstudier på KTH. Programledare: Tithi Hahn Producent: Mårten Arndtzén

Det svenska undantaget i coronahantering förklaras av filosofiprofessorerna Erik Angner och Gustaf Arrhenius. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Debattens vågor går höga internationellt om Sverige är släpphänt i sin syn på Covid-19-pandemin, eller om vi bara är annorlunda. Samhällsvetarpodden har pratat med de praktiska filosoferna Erik Angner och Gustaf Arrhenius om olika länders historia, traditioner, sociala normer och legala strukturer, och hur det påverkar olika strategier i kristid. Erik Angner befinner sig i studion och Gustaf Arrhenius på distans.

Hypotetiskt, tillspetsat: bör vi offra ungas och kommande generationers framtida välfärd till förmån för dagens äldre och sjuka? Filosoferna Nils-Eric Sahlin och Gustaf Arrhenius filosoferar. Om några månader vet vi hur svårt Corona-pandemin drabbat Sverige. Än så länge får vi förbereda oss på det värsta: att många fler behöver intensivvård än vad det finns plats för. Hur prioriterar vi då? Filosofer har varit med att utforma Socialstyrelsens prioriteringsregler. Frågan som allt fler diskuterar nu är om vi bör stänga ner hela samhällsekonomin för att minimera antalet smittade, med risk för konkurser, massarbetslöshet och rejält sänkta skatteinkomster för statskassan - vilket kan drabba vårdskolaomsorg för dagens unga och framtida generationer. Eller kan vi offra några människor på vägen? Är det rimligt att resonera så cyniskt? Å andra sidan, är det rimligt att bortse från dagens ungas framtida väl och ve? Om detta värstafalls-scenario, detta val mellan pest och kolera i coronatider, samtalar chefen för Institutet för framtidsstudier Gustaf Arrhenius, professor i praktisk filosofi, med professorn i medicinsk etik vid Lunds universitet Nils-Eric Sahlin. Programledare är Lars Mogensen, producent Thomas Lunderquist.

För 70 år sedan gick fartyget Albatross jorden runt med målet att skriva planetens klimathistoria. Med ombord fanns Gustaf Arrhenius och Curt Landén, som hörs i programmet och som båda gick bort nyligen. Albatrossexpeditionen 1947-48 har ett lätt romantiskt skimmer över sig sig, men var i själva verket en forskningsresa kantad av personliga konflikter och med många långa månader av hårt arbete under ekvatorns stekheta sol. Det mest revolutionerande under resan var användandet av det nya kolvlodet, en uppfinning som möjliggjorde att man kunde ta upp 20 meter långa bottenproppar på flera tusen meters djup proppar vars skiktningar avslöjar planetens klimathistoria under miljoner år. Med: Curt Landén, pensionerad sjökapten och elev ombord på expeditionsfartyget Albatross 1947-48, Gustaf Arrhenius, professor Scripps Institute of Oceanography Kalifornien, Peder Roberts, vetenskapshistoriker KTH Stockholm. Programmet är en repris från den 19 juni 2018. Mats Carlsson-Lénart vet@sverigesradio.se

Världen har blivit mycket bättre de senaste seklen och människans möjligheter har aldrig varit större. Samtidigt riskerar vi att förlora hela vår existens. Det skriver forskarna som vill hjälpa världen på rätt väg. International Panel on Social Progress, IPSP har jobbat i tre år för att enas om lösningar för en bättre värld. Det handlar om allt från demokrati och rättsstat till hur alla ska få en god hälsa och hur ekonomin kan stöpas om för att gynna en god utveckling. Panelen samlar 260 forskare som har arbetat i samma anda som den internationella klimatpanelen. Den utgörs av statsvetare, ekonomer och sociologer men också forskare från andra ämnesområden. De kommer från alla kontinenter. Kan det här hjälpa världen på rätt väg? Vetandets värld diskuterar det med två av forskarna bakom rapporten: Gustaf Arrhenius, filosof, vd för Institutet för framtidsstudier och Denny Vågerö, professor i medicinsk sociologi vid Stockholms Universitet, och med Robert Watt vid Stockholm Environment Institute som inte varit delaktig i arbetet. Här hittar du panelens hela rapport och manifest. Camilla Widebeck camilla.widebeck@sverigesradio.se

Vi väljer politiker för fyra år i taget. Men de ska hantera frågor som sträcker sig århundraden framåt i tiden till exempel klimatet. Hur ska vår demokrati klara långsiktiga frågor som denna?    Hur vår demokrati kan hantera framtidsutmaningen, och hur vi skulle kunna reformera den för att den skulle kunna klara det bättre, diskuterar vi med en filosof och en statsvetare. Gustaf Arrhenius är professor i filosofi och vd för Institutet för framtidsstudier. Ludvig Beckman är professor i statsvetenskap vid Stockholms Universitet och även han knuten till Institutet för Framtidsstudier. Båda anser att framtida generationer borde ha en egen ombudsman. Camilla Widebeck camilla.widebeck@sverigesradio.se

För 70 år sedan gick fartyget Albatross jorden runt med målet att skriva planetens klimathistoria. Med ny teknik togs prover i oceanernas bottnar men expeditionen präglades av svåra konflikter. Albatrossexpeditionen 1947-48 har ett lätt romantiskt skimmer över sig sig, men var i själva verket en forskningsresa kantad av personliga konflikter och med många långa månader av hårt arbete under Ekvatorns stekheta sol. Det mest revolutionerande under resan var användandet av det nya kolvlodet, en uppfinning som möjliggjorde att man kunde ta upp 20 meter långa bottenproppar på flera tusen meters djup proppar vars skiktningar avslöjar planetens klimathistoria under miljoner år. Med: Curt Landén, pensionerad sjökapten och elev ombord på expeditionsfartyget Albatross 1947-48, Gustaf Arrhenius, professor Scripps Institute of Oceanography Kalifornien, Peder Roberts, vetenskapshistoriker KTH Stockholm. Mats Carlsson-Lénart vet@sverigesradio.se

Alice Teodorescu, Lasse Dencik och Gustaf Arrhenius diskuterar vad värderingar är, i vilken mån det finns svenska sådana och hur de i så fall bör hävdas. Partiledarnas frenetiska flaggviftande under sommarens Almedalsvecka har orsakat en livlig debatt om svenska värderingar. Med en liberal debattör, en socialpsykolog och en filosof försöker nu Filosofiska rummet reda ut begreppen: Finns det något sådant som svenska värderingar, vilka är de i så fall, i vilken grad bör de hävdas - och mot vad?Alice Teodorescu, Lasse Dencik och Gustaf Arrhenius deltar i diskussionen med programledare Lars Mogensen.Producent: Thomas Lunderquist.

Kan hjärnan bli full? Hur kan olika personers minnen av samma händelser vara så olika? Hur kommer det sig att kognitiv beteendeterapi är till hjälp? Gustaf Arrhenius, VD vid Institutet för Framtidsstudier och professor i filosofi vid Stockholms Universitet leder ett podsamtal med Christian Broberger, docent i neurovetenskap vid Karolinska Institutet, Mia Lindskog, forskare inom neurovetenskap vid Karolinska Institutet och Henrik Zetterberg, professor i neurokemi vid Göteborgs universitet, samtliga ledamöter i Sveriges unga akademi. Vi spelade in podden på Bokmässan 2013.

Gustaf Arrhenius är professor i praktisk filosofi vid Stockholms universitet och chercheur associé vid Collège d’études mondiales. Arrhenius forskningsområden ligger framför allt inom moralisk och politisk filosofi och han är speciellt intresserad i frågor som rör skärningspunkten mellan moralisk och politisk filosofi och medicinsk och samhällsvetenskaplig forskning (t.ex. ekonomi, juridik och statsvetenskap). Han är den svenska koordinatorn för det Fransk-svenska ... Read More

Sverker Sörlin idé och miljöhistoriker och Gustaf Arrhenius, praktisk filosof, diskuterar kring vad människan som individ och som del av ett globalt kollektiv kan göra åt den klimatkastrof många forskare förutspår. Polarisar smälter, extremväder, torka, sötvattenbrist, sjukdomar och epidemier.  Vad ska människan göra för att stoppa den galopperande katastrof många experter förutspår? Hur ser vi på vårt individuella och kollektiva ansvar? Är vi beredda att göra de uppoffringar som kan komma att krävas? Och vad kan humanister bidra med för visioner om ett framtida samhälle? Gäster är Sverker Sörlin, idéhistoriker o professor i miljöhistoria vid KTH och Gustaf Arrhenius, professor i praktisk filosofi och verksam vid Collège d´etudes mondial i Paris. Programledare och Producent Peter Sandberg Boktips: Tillsammans – en filosofisk debattbok om hur vi kan rädda vårt klimat av Folke Tersman.