Podcasts about klimatf

Boken heter "Att låta världen få veta - Handbok i klimatjournalistik" och gäst är Alexandra Urisman Otto.Klimatförändringarna utgör en av vår tids mest avgörande utmaningar. Utsläppen av växthusgaser håller på att driva mänskligheten mot ett okänt och osäkert framtidsläge. Vi riskerar att lämna det temperaturintervall som varit gynnsamt för mänskligt liv och samhällsutveckling. För att kunna bromsa denna utveckling krävs, enligt FN:s klimatpanel IPCC, omfattande och snabba förändringar i hela samhället. I detta har journalistiken ett särskilt stort ansvar. I boken har författarna tagit hjälp av ledande forskare, experter och journalister över hela världen för att ta fram grundkunskaperna om klimatkrisen, resonemangen om lösningarna och perspektiven som måste finnas i bevakningen.Några av frågorna som diskuteras i programmet är: Hur ska journalister och redaktioner hantera klimatkrisen i förhållande till det journalistiska uppdraget, nyhetslogiken och läsarna? Om man inte ska hantera klimatkrisen som "vilket ämne som helst", hur ska man agera istället? Hur kan journalistiken hantera känslor av uppgivenhet eller (över)tron på att ”det kommer lösa sig”?Support till showen http://supporter.acast.com/larafranlarda. Bli medlem på Patreon: https://www.patreon.com/larafranlarda så får du tillgång till exklusiva avsnitt och övriga avsnitt reklamfritt. https://plus.acast.com/s/larafranlarda. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Klimatförändringar och de utmaningar som väntar oss i framtiden, existentiella och samhälleliga, är teman som allt oftare skildras i konsten. I Dimitris Alevras roman Det här är ljuset är en fruktansvärd storm på väg att ödelägga Lund. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Huvudpersonen Sofia återvänder till den gamla hemstaden för att försöka samla ihop spillrorna av sin olycksdrabbade familj. Finns det något kvar att rädda innan katastrofen kommer och det är för sent? P1 Kulturs reporter Anna Tullberg har träffat Dimitris Alevras för att prata med honom om ”Det här är ljuset” - och om författaren som en framtidens meteorolog.

Kaffepriset rusar. Torka och dåliga skördar. Hur påverkas rosterierna? Kommer arabica ersättas av andra arter? Och hur smakar kaffesurrogaten? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – Klimatförändringarna märks väldigt tydligt i länder där kaffe odlas, säger Anna Nordström, provsmakare på Löfbergs. Och man kan inte förutsäga vad som ska hända med torka, regn och skördar.Arabica är det absolut vanligaste kaffe i världen. Det odlas också mycket robusta. Båda hotas nu av både torka och för mycket regn.– Jag tänker på det ibland: Vad ska vi njuta av om arabican försvann? säger Johan Ekfeldt, som var med och grundade Sveriges första specialkafferosteri Johan & Nyström, och sen 2018 driver kafferosteriet Gringo.I sitt labb testar han kaffesubstitut gjorda på cikoria (som var vanligt under andra världskriget), på dadelkärnor, lupin, spelt, en blandning gjord på cikoria, vete, kornmalt, fikon och ekollon, och substitut gjort på maskrosrot. Dessutom har Johan rostat maskrosrötter själv.Som jämförelse smakar vi också på arabica, robusta och liberica, ett art som nämns som en möjlig ersättare om arabica och robusta inte längre går att odla.Dr Aaron Davis är botanist och forskar på kaffe och klimat vid den botaniska trädgården Kew Gardens i London. Han har ägnat en stor del av sitt liv åt att hitta ”nya” kaffearter. – Vi har hittat väldigt konstiga kaffen, säger Aaron Davis. En del smakar förfärligt, medan andra är mer angenäma. Och det finns möjliga ersättare till arabica och robusta.Varken Anna Nordström eller Johan Ekfeldt tror att kaffepriset kommer sjunka igen.– Det har varit för lågt pris, framför allt här i Sverige, säger Anna.Bönderna ser ingen framtid i kaffeodling. Det är inte lönsamt och inte förutsägbart. Det är svårt att hitta folk som vill jobba med kaffe.– Till ett kilo kaffe ska nån plocka mellan fyra till fem tusen kaffebär, säger Johan Ekfeldt. Som sen ska skalas, sorteras, torkas, skeppas, rostas och ut till handeln. Och så kostar det några kronor per kopp.

De som brukar jorden märker att något har hänt med klimatet, säger lantbrukaren Fredrik Andersson. Nu anpassar han markerna för att klara av mer nederbörd och torka. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Klimatförändringarna kan ge oss en varmare och längre odlingssäsong. Men även mer extremt väder. Mer regn som faller vid fel tidpunkt, med torka och översvämningar som följd. Därför har lantbrukaren Fredrik Andersson bland annat anlagt en damm för att kunna fånga upp vatten och hindra det från att översvämma odlingsmarkerna. Och för att kunna använda vattnet när regnet inte faller. Att ta hand om det dyrbara vattnet kommer bli viktigare för svenska lantbrukare om vi ska klara vår matförsörjning. I Klotet hörs: Tomas Lindblad, vetenskapsjournalist, Elin Röös, forskar på hållbar matproduktion vid SLU. Programledare: Marie-Louise KristolaProducent: Peter Normark

Tre experter förklarar varför matpriserna inte kommer sjunka. Vi måste börja betala för alla kostnader, som t ex jordbrukets påverkan på miljön. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. De tre experterna är:Helena Hansson, professor i nationalekonomi med inriktning på jordbrukssektorns ekonomi, vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.Lars-Erik Lundkvist, näringspolitisk expert på lantbrukarnas riksförbund, LRF.Och Sara Sundquist, näringspolitisk expert med fokus på hållbarhetsfrågor på Livsmedelsföretagen.De senaste veckornas matprisdebatt har mest handlat om livsmedelskedjornas roll. Men livsmedelsystemet är mycket större än så, och ganska komplicerat.Klimatförändringar och en orolig omvärld påverkar priserna.Dessutom har vi hittills inte betalat den verkliga kostnaden för maten. Jordbrukets påverkan på miljön har t ex inte räknats in i priset. Dagens livsmedelsystem är tärande ur ett klimatperspektiv och vad gäller den biologiska mångfalden. De kostnaderna måste börja räknas in i livsmedelspriset.Det är obekväma sanningar som det inte pratas så mycket om.En omfattande omställning har påbörjats och måste fortsätta. När den är genomförd kanske matpriserna kan komma att sänkas.

Kan vi få och när i så fall får vi nytta av det digitaliserade skogsbruket i praktiken? Kommer dagens skogliga rådgivare att bli överflödig inom en snar framtid?  I detta andra poddavsnitt om digitaliserat skogsbruk berättar Johan Fransson mer om den forskning som bedrivs inom området. Johan Fransson är professor i skogsbrukets digitalisering. Han är sedan tre år anställd på institutionen för Skog och träteknik på Linnéuniversitet i Växjö. Tidigare arbetade Johan under 30 år på Sveriges lantbruksuniversitet i Umeå. Vi som samtalar med Johan om det framtida digitaliserade skogsbrukets möjligheter är Hanna Nero, Åke Carlsson och Harald Säll. När får vi nytta av det digitaliserade skogsbruket i praktiken? Kommer dagens skogliga rådgivare att bli överflödig inom en snar framtid?  Det är många frågor som väcks då vi samtalar om den forskning som Linnéuniversitetet med flera bedriver i skogarna utanför Växjö. Hur går forskningen vidare med användning av AI-teknik i kombination med drönarbilder, laserskanning, hyperspektrala bilder, radarbilder och grunddata från koldioxidbalanser som fångat mängder med information i forskningsskogen utanför Växjö? Kan det här leda till att vi formar framtidens skogar för att bättre klara klimatförändringar liksom ökad biologisk mångfald, höjda sociala värden och större hänsyn till kultur och fornminnen? Att dessutom lägga på ytterligare skikt med ljudupptagningar med fågelkvitter gör bilden ännu mer intressant och fullständig. I ett förändrat klimat kan vi inte begära att naturen själv skall lösa bevarandet av alla värden och ekosystemtjänster vi förväntar oss ska finnas kvar på en viss plats. Vegetationszonerna flyttar sig 1,5 cm per minut viket gör det nödvändigt att binda så mycket koldioxid som möjligt över tid i skogarna och samtidigt lösa frågorna om bevarande av biologisk mångfald.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I många dagar har vi fått följa med hur de omfattande bränderna i Kalifornien fortsätter att rasa. Också här i Finland följer räddningsmyndigheterna med utvecklingen, och för dem står det helt klart att klimatförändringen redan nu innebär en ökad risk för skogsbränder också hos oss. Dessutom ökar risken för bland annat stormskador, översvämningar, värmeböljor och insektsangrepp. Så hur förberedda är vi i Finland på förändringar som ett varmare klimat oundvikligen för med sig? I Slaget – dagens debatt möts Johan Munck av Rosenschöld från Finlands miljöcentral, överläkare Mikaela Grotenfelt-Enegren från Institutet för hälsa och välfärd, och Axel Hagelstam, direktör vid Försörjningsberedskapscentralen. Maria Nylund leder diskussionen i Slaget – dagens debatt tisdag 14.1 klockan 12:03 i Yle Vega. E-post: slaget@yle.fi

Snö och kyla är del av vilka vi är. Nu när glaciärer smälter och snödagarna bli färre väcks nya tankar om vår historia, identitet och kultur. Vilka blir vi utan snö och kyla? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Snö och kyla har väckt intresse genom historien hos vetenskapsmän, filosofer och konstnärer.På 1500-talet skrev kyrkomannen Olaus Magnus boken Historia om de nordiska folken, där han i patriotiska ordalag beskrev människornas liv och vanor i det nordliga landskapet. Under 1600-talet började filosofin intressera sig för snö och kyla. Descartes, som myten säger avskydde kyla, var mycket fascinerad av skönheten hos snökristaller och is och förundras av deras stora variationer och vädrets oförutsägbarhet. Även inom konsten har vintervita landskap fångat konstnärernas och betraktarnas beundran, ofta med romantiska och nationalistiska förtecken. Vårt sätt att se på frusen natur har ändrats både inom filosofin och konsten. Klimatförändringarnas som innebär att glaciärer smälter och snögränserna förflyttas har väckt nya frågor. Människans relation och ansvar till naturen betonas. Annan kunskap om snö och kyla som många urfolk besitter lyfts fram. Ett begrepp som solastalgi har myntats för att beskriva den sorg som uppstår när den miljö man lever i förändras för alltid. Vad betyder snö och kyla för människan? Vilka lärdomar kan vi ta med oss från historien och vad händer med vår identitet när snö och is smälter?Medverkande: Cecilia Sjöholm, professor i estetik vid Södertörns högskola och Sverker Sörlin, professor i miljöhistoria vid KTH och författare, nu senast till boken Snö - en historia.Programledare: Cecilia Strömberg WallinProducent: Marie LiljedahlResearch: Anton ÅhlbergVeckans tips:Böcker:How Forests Think: Toward an Anthropology Beyond the Human - Eduardo KohnJuice - Tim Winton

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Homosexuella kvinnor och Transkvinnor står i fokus i förhandlingarna om klimatförändringar, stora diskussioner om Cybersex uppdagar sig på nätet och en av Hollywoods framgångssagor berättar om sitt liv i nya memoarer......KÄLLOR:https://www.thepinknews.com/2024/11/21/luke-evans-hollywood-gay-memoir/https://www.thepinknews.com/2024/11/21/the-vatican-saudi-arabia-iran-and-russia-block-vital-climate-deal-over-gay-and-trans-issues/

Språket möjliggjorde samarbete och gav upphov till något djupare – förmågan att skapa berättelser. De allra första berättelserna växte fram ur människans unika förmåga att återge och tolka händelser.Berättelser blev ett sätt att överföra kunskap från en generation till nästa, vilket gav våra förfäder ett verktyg att förstå både sin omgivning och sin plats i världen. Från de tidigaste spåren av mänskligt berättande till de episka sagor som har traderats genom muntlig tradition i årtusenden.Detta är det första av två avsnitt av podden Historia Nu om berättandets betydelse för mänskligheten. Programledare Urban Lindstedt samtalar med Jonathan Lindström som är aktuell med boken Världens äldsta historia – Hjältar, gudinnor och myter under 300 000 år.Den moderna människan uppstod för cirka 300 000 år. Genom att kunna kommunicera detaljerat och förmedla känslor kunde tidiga människor samarbeta på ett helt nytt sätt jämfört med andra arter. Dessutom blev språket en viktig del i att bygga gemenskap, eftersom det möjliggjorde delandet av idéer, erfarenheter och seder – något som var avgörande för kulturens utveckling.Den första berättelsen uppstod förmodligen redan för över 100 000 år sedan, när Homo sapiens hade utvecklat ett mer komplext språk. Tidiga berättelser handlade sannolikt om den omedelbara verkligheten – jakthistorier, möten med rovdjur eller dramatiska naturfenomen. Dessa berättelser hade en praktisk funktion: att dela erfarenheter och lära andra hur man skulle bete sig i olika situationer, samt att skapa en känsla av gemenskap och identitet inom gruppen.Genom att skapa ordnade narrativ kunde våra förfäder känna sig tryggare i en annars kaotisk värld. Berättelser om farliga djur, förändringar i vädermönster och migreringar hjälpte till att förbereda och skydda mänskliga samhällen. Berättelser var ett sätt att stärka sammanhållningen inom grupper, genom att föra vidare kollektiv kunskap som var avgörande för överlevnad. Dessutom stärkte berättelserna den sociala sammanhållningen inom gruppen, vilket ökade chanserna för samarbete och överlevnad.Klimatförändringar, som perioder av torka och kyla, ställde människan inför utmaningar som krävde anpassning och uppfinningsrikedom. Dessa förändringar pressade människogrupper att migrera och att finna nya sätt att överleva. Det var under dessa tider av prövning som berättelser om hjältemod, uthållighet och andliga förklaringar till naturfenomen började ta form. Dessa berättelser gav inte bara praktisk kunskap, utan också tröst och hopp i tider av osäkerhet.Urschamanen var en figur som stod i kontakt med andevärlden och naturens krafter och kunde förmedla budskap och insikter till sin stam. Berättelserna om shamaner fungerade som en bro mellan den synliga och osynliga världen och gav tidiga människor en förklaring till oförklarliga händelser som sjukdom, död och väderfenomen. Shamanismens berättelser kan ses som en form av tidig religion som hjälpte människor att förstå sin plats i världen.Bild: Grottmålningar från den sena istiden, som de i Lascaux i Frankrike, visar exempel på forntida berättelser som inte bara återgav jakt och djurliv, utan även ritualer och andliga symboler. Wikipedia.Musik: Electra To The Baltic Sea Full av Giuseppe Rizzo, Storyblock Audio.Lyssna också på Språkens historia – från proto-indoeuropeiska till rinkebysvenska.Klippare: Emanuel Lehtonen Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Stigande temperaturer och olika sorters extremväder minskar skördar världen över. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Olivolja, apelsinjuice och kakao är exempel på varor som bara i år blivit dyrare, mycket på grund av klimatförändringar, enligt forskare och olika expertorgan. Nu finns studier som visar hur stigande temperaturer pressat upp priset på olika matvaror, och att den här trenden ser ut att fortsätta.Medverkande: Göran Bergkvist, professor i ogräsekologi och ogräsreglering vid SLU i Uppsala.Programledare: Marie-Louise Kristolamarie-louise.kristola@sr.se

Plötsligt börjar flygplanet du sitter i att skaka - i allra värsta fall så mycket att saker och passagerare slungas omkring - och turbulensen kan vara svår att förutse. Nyligen ledde allvarlig turbulens till en olycka på ett plan där en person dog och många skadades, och strax efteråt var det ett annat flyg som drabbades - men vad beror det på och hur kan det hanteras? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Medverkande: Linus Dock - flygmeteorolog vid SMHI och tidigare pilot och Gunilla Svensson - professor i meteorologi vid Stockholms universitet. Ljudtekniker: Nisse LundinProducent och reporter: Blenda Setterwall Klingert blenda.klingert@sverigesradio.seProgramledare: Björn Gunér bjorn.guner@sverigesradio.se

Nyheter på lätt svenska med Jenny Pejler och Ingrid Forsberg. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Fler kan strejka inom vården. Bussars gastankar förstörs, eftersom det kan vara farligt att använda bussarna. Intervju med Vänsterpartiets toppkandidat i EU-valet, Jonas Sjöstedt. Klimatförändringar leder till mer pollen under längre tid.

Juniornyheterna om att vårdpersonal kanske kommer strejka. Klimatförändringarna gör att pollensäsongen håller på längre, vilket gör det jobbigt för alla allergiker. Joe Biden vill ha en egen meme lord för att få fler väljare och sist om snart 9-åriga Benjamin Alvarez Bodén i Vagger, som vill att alla barn ska få äta tårta på fössta tossdan i mass. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Det är alltid bäst att börja i källaren om man ska prata om Storbritanniens människor och historia. Det säger Sir John Akomfrah om sin utställning på årets Venedigbiennal till P1 Kulturs Cecilia Blomberg. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Lyssna på ett längre reportage via länken nedan.

Ryssland och Kazakstan, delar av Kina, och så Burundi och Kenya i Östafrika drabbas alla just nu av extrema översvämningar och för en dryg vecka sedan var det ökenstaden Dubai som dränktes i extrema skyfall. Hur stark är kopplingen till klimatförändringarna i dom här fallen, hur kan man veta det och vad spelar det för roll? Veckans program handlar om det och den så kallade attributionsforskningen som vill förstå vad som ligger bakom extremvädren. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Medverkande: Gabriele Messori, professor i meterologi vid Uppsala Universitet och Marie-Louise Kristola, programledare för Vetenskapsradions miljöprogram Klotet och tidigare klimatkorrespondent för Sveriges Radio. Ljudtekniker: David HellgrenProducent och reporter: Blenda Setterwall Klingert blenda.klingert@sverigesradio.seProgramledare: Björn Gunérbjorn.guner@sverigesradio.se

Klimatförändringarna ställer helt nya krav på våra samhällen för att vägar, fastigheter och stenbelagda torg ska klara av de skyfall och kraftiga regn som i framtiden bara väntas bli allt vanligare. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I vinter har Hörby och flera andra kommuner i Skåne drabbats av svåra översvämning då hela hus hamnat under vatten och bäckar och vattendrag stigit långt över sina breddar.Kommunerna har under senare år blivit bättre på att anpassa sig till det förändrade klimatet - men är generellt sett långt ifrån redo för extremvädren. Klotets Niklas Zachrisson har besökt Sveriges sydligaste landskap för att ta reda på hur beredskapen egentligen ser ut när vår del av världen bara förväntas bli allt blötare.Medverkande:Sofie Storbjörk - forskare i klimatanpassning vid Linköpings universitetKarin Hjerpe - verksamhetsledare för Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning vid SMHIKenneth Persson - forskningschef på Sydvatten Bo-Anders Nilsson - ordförande Ringsjöbadens samfällighetLotta Brundin Gyllensten - översvämningsdrabbadEva Hallberg - kommundirektör, Eslövs kommunMikael Wallberg - exploateringschef Eslövs kommunJan-Erik Persson - översvämningsdrabbadGöran Olofsson - avdelningschef kommunservice Hörby kommunReporter och programledare: Niklas ZachrissonProducent: Anders Wennersten

Presentation av gruppen som arbetar med podden Skogen och klimatet. Hur påverkas skogen av torka och vilka trädslag bör vi välja? Vi talar med professor Johan Bergh på Linnéuniversitetet om koldioxidbindning och hur vi bör anlägga våra framtida skogar för att dessa ska bli mer robusta och tåliga. Vi samtalar också med lövskogsexperten Anders Ekstrand på Södra om lövskogsbruk och alternativa trädslag.  Inspelat den 7 november 2023.

Sveriges Radios veckomagasin om veckan som gått och veckan som kommer med reportage, intervjuer, kommentarer och satir. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I första timmen:Valspurt i FinlandKommer den finska presidentens relation till Moskva att förändras?Svenska Saskia Pantell skulle mördas i Irans misstänkta terrorplanSnart fettisdagen: varför finns så många olika semlor?Katarina Barrling grattar Elsa Beskow på 150-års dagen i krönikaPanelen med Leonidas Aretakis från Flamman, Tove Lifvendahl från Svenska Dagbladet och Erik Helmerson från Dagens Nyheter om språkrör som avgår, matpriser och Jamal El-HajI andra timmen:Blir Jamal El-Haj politisk vilde i riksdagen?Har Sverige tappat sin position som bäst i klassen i miljöfrågor?Public Service: ”Visitationszoner klassisk sossepolitik”Regeringen, bankerna och polisen i bedrägerimöteMycket känslor när casino i Göteborg stängerMark Levengoods kåseri: Hon sa till mig: ”Gud hatar att du är homosexuell”Programledare: Hélène BennoTekniker: Sophie AnderssonProducenter: Peter Bjurbo och Mia Odabas

Klimatförändringar och försämrad geostrategisk utveckling ger sämre säkerhet till sjöss, skriver Niklas Granholm som är forskningsledare vid Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI. Den geostrategiska barometern pekar på allt sämre väder, kanske storm. Inläsare: Staffan Dopping

❤️

❤️

Beatrice Rindevall från Naturskyddsföreningen gästar Martina och svarar på våra frågor om klimatförändringarna.

James Hansen är en smått legendarisk forskare för att han så pass tidigt varnade för klimatförändringen. Tanken på barnbarnen och frustrationen över att så lite görs drev honom till att bli aktivist. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Men vad händer när forskarna blir aktivister för att nå ut med sina budskap? Klimatförändringen ställer frågan på sin spets. Hur mycket kan en forskare debattera och demonstrera, utan att tappa sin trovärdighet? I Vetenskapspodden hörs: Marie-Louise Kristola, SR:s klimatkorrespondent, Björn Gunér, Vetenskapsredaktionen, Daniel Värjö, reporter Klotet.Poddledare: Camilla WidebeckProducent: Peter Normark

Vad betyder snö för dig? Ett vitt tyst täcke som lovar skidåkning bland granar och berg? Gnistrande landskap i morgonljuset? Eller barn som gör snögubbar i skymningen? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det sägs att eskimåer har cirka 70 ord för snö och att en snöflinga inte är den andra lik. Hur det än är så är det få som lämnas oberörda när snön faller och lägger sig som ett tyst täcke över stad och land.Klimatförändringarna kommer att göra vita vintrar allt grönare i Sverige, i alla fall om vi fortsätter släppa ut växthusgaser i den mängd vi gör idag. Idag lever några av oss med snö stora delar av året, medan andra har tur om de får se snön några dagar på vintern, innan det töar bort. Vad tänker du när den första snön faller? Och vad gör du helst i snö?Är du världsmästare i snöbollsrullning? Är du familjens motvilliga skottare? Åkte du spark till skolan? Har du flyttat till snön? Eller ifrån den? Vad har du hitta på i snö? Klättrat, åkt, kört, vandrat, byggt, tävlat, bävat, skottat, fastnat? Vad betyder snön för dig? Berätta i Karlavagnen!Allt om snö i Karlavagnen med Christian OlssonRing oss, mejla på karlavagnen@sverigesradio.se eller skriv till oss på Facebook och Instagram. Slussen öppnar kl 21:40 och programmet börjar kl 23:15.

AI-teknik kan underlätta samexistensen mellan människa och rovdjur, enligt Benny Gäfvert på WWF. Vi sänder också från småländska Emån som innehåller allt mindre vatten. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Livet i småländska Emån är speciellt, med mycket få sjöar och läget vid den varma och torra Östersjökusten. Emån hyser 35 olika fiskarter - bland annat mal, öring, färna, gös och gädda. Grundvattenbrist, torka och ökat vattenuttag gör att Emån riskerar att inte längre nå havet - alltså snöras av från Östersjön. Klimatförändringarna och mindre mängd vatten i ån påverkar vattentemperaturen och fiskarna i ån - lax och öring tål inte för höga vattentemperaturer, medan malen trivs bra i varmare vatten.Fältreporter i och vid Emån är Lisa Henkow, på plats i Karlshammar i Mönsterås kommun, tillsammans med Peter Johansson och Jens Nilsson från Emåförbundet, samt Ingrid Palmblad Örlander, enhetschef på vattenenheten på Länsstyrelsen i Kalmar.Och så träffar vi Benny Gäfvert, WWFs nationella expert på rovdjursfrågor. Hemma på sin gård utanför Järvsö, där han har både får och höns, berättar han om flera nya projekt för att underlätta samexistensen mellan människa och rovdjur. Det handlar bland annat om virtuella fårstaket och en hundväst som ska avskräcka vargar. Totalt satsar WWF drygt 8 miljoner kronor för att minska konflikterna mellan rovdjur och människor. Vi pratar med Maria Brandt, naturvägledare på Biotopia i Uppsala, om vad de planerar att göra. Och om det verkligen leder någonstans med dialogmöten?På Alnö utanför Sundsvall blev Maud Blomberg vittne till när en korsspindelhane närmade sig en hona med förhoppning om att para sig. Det slutade som det ofta gör – han blev ett inspunnet paket. Spindelexperten Monika Sunhede berättar vad det egentligen är som händer.Vi tar oss också till Kreta där reporter Hjalmar Dahm och botanist Thomas Arnström hittar unika träd - almen Zelkova abelicea och lönnen Acer sempervirens.I veckans kråkvinkel hör vi Karin Gyllenklev.Programledare är Joacim Lindwall.

Styrning av grundvatten, att dra gator i rätt väderstreck och att måla tak och fasader i ljusa färger för att minska hettan. Vår klimatkorrespondent berättar om gamla knep som nu kan göra stor nytta när klimatförändringarna ger mer extremväder. När radions globala klimatkorrespondent Marie-Louise Kristola summerar det senaste årets reportageresor handlar mycket om gammal kunskap som verkar ha gått förlorad, men nu kan göra nytta. Vi hör också om skyfallen i Italien, om hur jordbrukare i Egypten kämpar mot försaltning av marken, och om de franska tevemeteorologerna som nu har ett tydligt klimatförändringsperspektiv med i sina sändningar. Programmet är en direktsändning från Kulturhuset i Stockholm i samband med arrangemanget "Möt radiokorrespondenterna. Medverkande: Marie-Louise KristolaProgramledare: Björn Gunérbjorn.guner@sr.seProducent: Anders Wennerstenanders.wennersten@sr.se

Rekordbeslag av kokain så påverkas gängen. Fortsatt hot om militärt ingripande i Niger mot juntan. Kriget hyllas i nya ryska skolböcker. Klimatförändringar i svenskparadis. Här bötfälls misogyna låttexter Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

USA:s utrikesminister i Kina för första gången på fem år. Allbrightstiftelsens rapport, Kvinnor som drabbas av delade magmuskler. Socialministern möter sociala media-bolagen. Läget i Ukraina. Justititeutskottet och Gunnar Strömmer i Farsta. Späckhuggare leker och attackerar båtar vid Iberiska kusten. Klimatförändringar. Dragkulturen i skuggan av draglagarna. Final i funkisfestivalen

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen.

Idag förknippar vi fästingar med TBE och Borrelia. Men i framtiden så kan vi vi stå inför nya smittsamma utmaningar. Klimatförändringar påverkar fästingläget i landet och nu vill Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) vill att allmänheten ska rapportera in alla fästingar som upptäcks. Vilka ovanliga fästingarter har hittills upptäckts i Sverige? Hur ser utbredningen ut? Hur ser utbredningen ut bland vanliga fästingar? Vad tror experter om framtiden? Det här pratar vi om i Aftonbladet Daily. Gäst: Anna Omazic, forskare på SVA. Programledare: Eva Ericsson. Kontakt: podcast@aftonbladet.se

I höstas höll klimatforskaren Lennart Bengtsson ett föredrag om klimatförändringar. Men nu vägrar Folkuniversitetet betala för föreläsningen – och säger att Bengtsson har en ”avvikande uppfattning” i klimatfrågan.– Hans slutsatser skiljer sig från den gängse synen, säger Martin Höög, stiftelserektor vid Folkuniversitetet region norr.Skriven av Henrik Höjer. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

"Klimatförändringarna är ett abstrakt misslyckande för mänskligheten. Genom att benämna det hoppas jag min musik kan hjälpa människor att bearbeta situationen". Weyes Blood är artistnamnet för musikern Natalie Mering, född 1988 i Kalifornien. Hennes senaste och hyllade album heter "And in the Darkness, Hearts Aglow" och är del två i en tänkt trilogi som konstnärligt masserar vår samtid och kollektiva ångest. Det första heter "Titanic rising" och kom 2019. "Vi har varit igenom omstörtande skiften förr i mänsklighetens historia, men den här gången är det speciellt. Hearts Aglow handlar om de osynliga krafter som fått oss att förlora handlingsförmågan", säger hon.Kulturredaktionens Anna Tullberg träffade Natalie Mering när hon spelade i Stockholm i januari.

FN:s klimatpanel har ett dystert budskap i sin senaste rapport. Klimatförändringarna är som en tidsinställd bomb. Men det finns stora möjligheter för finanssektorn att hjälpa klimatet. Programledare: Erika MårtenssonMedverkande: Beatrice Crona, professor vid Stockholm Resilience Center vid Stockholms universitet och Kristian Åström, ekonomikommentator

FN:s klimatpanel har ett dystert budskap i sin senaste rapport. Klimatförändringarna är som en tidsinställd bomb. Men det finns stora möjligheter för finanssektorn att hjälpa klimatet. Programledare: Erika MårtenssonMedverkande: Beatrice Crona, professor vid Stockholm Resilience Center vid Stockholms universitet och Kristian Åström, ekonomikommentator

FN djupt bekymrade över Twitter. Nya robotangrepp och flyglarm i Ukraina. Maxa julklapparna och ge bort rätt. Klimatförändringar riskera fler skjutningar enligt studie. Lunds universitet avbryter samarbete med Furuviksparken. Kritik mot Vetlandapolisen. Akvarium har exploderat i Berlin.Turkiet och oppositionen. 12 000 nya dokument kring Kennedymordet.

Klimatförändringarna märks bland annat genom det varma väder som drabbat Europa i somras, och genom förra årets skyfall. Jorden blir faktiskt både torrare och blötare, men tyvärr tar inte dessa ut varandra. Håller det onormala vädret på att bli normalt? Erik Kjellström, professor i klimatologi på SMHI svarar.FördjupningÄr dagens extremväder morgondagens normalväder? Lyssna på en längre intervju med Kjellström i avsnitt 85 av Vad Vi Vets podd “Perspektiv” som du hittar här i din poddapp. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Jag är kvar på Lulesamiskt område och möter den sprudlande positiva renskötaren Sanna Vannar från Sirges sameby. Hon har varit ordförande för Sáminuorra och har tusen järn i elden.  Gillar du avsnittet? Dela gärna på sociala medier och skriv en recension, det gör att fler hittar podcasten. Besök min hemsida samesystrar.se och följ gärna på Instagram och Facebook. 

Kjell A.Nordström och Per Schlingmann är några av Europas mest eftertraktade föreläsare. Med Kjells bakgrund som doktor i internationellt företagande och Pers erfarenheter som PR-konsult och rådgivare skapar de tillsammans något helt unikt när de slår sina kloka hjärnor ihop. Efter succérna med ”Urban Express” och ”Corona Express” är de nu aktuella med uppföljaren ”Momentum”. I det här avsnittet så tar vi ett helhetsgrepp och pratar om vad kriserna som världen just nu står inför har för effekter, och hur de närmsta åren kommer att se ut. Vi pratar om hur de kommer påverka vårt sätt att leva, arbeta och hur våra samhällen kan komma att ändras i grunden. Tusen tack för att du lyssnar!Anmäl dig till Framgångsdagarna 1-3 november via Framgångsakademin.Beställ "Mitt Framgångsår".Följ Alexander Pärleros på Instagram.Följ Alexander Pärleros på Tiktok.Bästa tipsen från avsnittet i Nyhetsbrevet.I samarbete med Convendum.Kjell A. Nordström & Per Schlingmann - Momentum: vad krig, klimatkris och virus förändrar Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Kjell A.Nordström och Per Schlingmann är några av Europas mest eftertraktade föreläsare. Med Kjells bakgrund som doktor i internationellt företagande och Pers erfarenheter som PR-konsult och rådgivare skapar de tillsammans något helt unikt när de slår sina kloka hjärnor ihop. Efter succérna med ”Urban Express” och ”Corona Express” är de nu aktuella med uppföljaren ”Momentum”. I det här avsnittet så tar vi ett helhetsgrepp och pratar om vad kriserna som världen just nu står inför har för effekter, och hur de närmsta åren kommer att se ut. Vi pratar om hur de kommer påverka vårt sätt att leva, arbeta och hur våra samhällen kan komma att ändras i grunden. Tusen tack för att du lyssnar!Anmäl dig till Framgångsdagarna 1-3 november via Framgångsakademin.Beställ "Mitt Framgångsår".Följ Alexander Pärleros på Instagram.Följ Alexander Pärleros på Tiktok.Bästa tipsen från avsnittet i Nyhetsbrevet.I samarbete med Convendum.Kjell A. Nordström & Per Schlingmann - Momentum: vad krig, klimatkris och virus förändrar Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Om vi blir fler som utvecklar hållbara koncept och idéer samt sprider dessa kan exponentiell klimatomställning uppstå. Författaren Rebecka beskriver hur.

Södra Europa drabbades av allvarliga skogsbränder i somras, som kan förklaras både av en svår värmebölja och förändrad markanvändning som gynnar elden. Men i Sverige och i världen har bränderna minskat. Klimatförändringarna har gjort värmeböljorna kraftfullare i Sydeuropa, medan de i Sverige lett till varmare men också blötare förhållanden, säger Johan Sjöström, skogsbrandforskare på RISE, och därmed har risken för skogsbränder inte ökat här. Snarare är det sällsynt med stora skogsbränder i vårt land, men somrarna 2014 och 2018 utgör tydliga undantag. Vi besöker den skog i Småland som drabbades av den värsta branden i landet under förra året, men som få hört talas om eftersom elden kunde släckas i tid. Johan Sjöström visar oss tecken på branden, liksom sätt för det svenska skogsbruket att minska brandrisken.I södra Europa har betande djur tidigare haft en dämpande effekt på brandrisken, men utflyttning från landsbygden till städerna har gjort markerna mer eldfängda. Nu prövas att återinföra får och getter i sydeuropeiska länder just för att de ska beta bort lättantändliga buskar och gräs. Vi hör också om Kalifornien, som har världens största brandkårer, och världens största flotta av vattenbombande helikoptrar och flygplan, men ändå årligen drabbas av svåra bränder. Enligt brandhistoriken Stephen Pyne måste amerikanerna få bort stora delar av den eldfängda undervegationen i Kalifornien, och kanske ta lärdom av det förebyggande arbete som pågår i Europa för att förhindra okontrollerade skogsbränder. I Vetenskapsradion På djupet hör vi även att mark- och skogsbränderna i världen totalt sett minskar, och om vad det beror på. Medverkande: Johan Sjöström, skogsbrandforskare RISE; Stephen Pyne, brandhistoriker Arizona State University.Reporter: Gustaf Klarin gustaf.klarin@sr.seProducent: Björn Gunér bjorn.guner@sr.se 

Nyheter från den spanskspråkiga världen på medelsvår spanska. Klimatförändringar, krig och pandemin gör att utvecklingen i världen går bakåt. Latinamerika är särskilt utsatt. Utmaningar på sociala medier kan vara roliga men i vissa fall går det överstyr. En katalansk rappare vill motivera ungdomar att lära sig mer om livet och sig själva.

Klimatförändringarna märks bland annat genom det varma väder som drabbat Europa senaste veckan, och genom förra årets skyfall. Jorden blir faktiskt både torrare och blötare, men tyvärr tar inte dessa ut varandra. Håller det onormala vädret på att bli normalt? Erik Kjellström, professor i klimatologi på SMHI svarar.FördjupningÄr dagens extremväder morgondagens normalväder? Lyssna på en längre intervju med Kjellström i avsnitt 85 av Vad Vi Vets podd “Perspektiv” som du hittar här i din poddapp. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Klimatförändringen och utarmningen av arterna är två globala ödesfrågor som Miljöpartiet vill spela in i årets valrörelse. Men allra viktigast är självförsörjningen av mat. I stället för att sänka skatten på diesel och se över reduktionsplikten för att hjälpa bönderna vill partiet snabbt införa ett generellt jordbruksavdrag. I Lantbrukspoddens valspecial möter du fram till valet riksdagspartiernas talespersoner i landsbygdsfrågor. I det här avsnittet träffar Land Lantbruks reporter Gunilla Ander miljöpartiets talesperson Maria Gardfjell som har sina rötter i Norrland där hon driver släktens skogsbruk. Maria Gardfjell hävdar att vårens politiska skogsdebatt om hur skyddet av fåglar krockar med äganderätten bottnar i ett missförstånd. Och i skrämseltaktik från skogsindustrin. Har du synpunkter eller förslag på ämnen och gäster till podden? Mejla oss på lantbrukspodden@landlantbruk.se.

Klimatförändringarna gör vår planet varmare. I Europa var till exempel sommaren 2021 den hetaste någonsin. Men hur hanterar vi människor egentligen hetta? Hur har vi som art anpassats till olika temperaturer? Och är våra samhällen anpassade för värmeböljor?Den som ska svara på de frågorna är frilansjournalisten Izabella Rosengren, aktuell med boken ”Hetta - Om människan i en varmare värld”Programledare: Fritte FritzsonProducent: Ida WahlströmKlippning: Marcus TigerdraakeSignaturmelodi: Vacaciones - av Svantana i arrangemang av Daniel AldermarkGrafik: Jonas PikeFacebook: https://www.facebook.com/alltduvelatveta/Instagram: @alltduvelatveta / @frittefritzsonTwitter: @frittefritzsonHar du förslag på avsnitt eller experter: Gå in på www.fritte.se och leta dig fram till kontakt!Podden produceras av Blandade Budskap AB och presenteras i samarbete med AcastFoto Izabella Rosengren: Sara Johari See acast.com/privacy for privacy and opt-out information. Become a member at https://plus.acast.com/s/alltduvelatveta.