Podcasts about katedralskolan

1980-talet förknippas ofta med pastellfärger, glitter och glamour. Men det var också årtiondet när kalla kriget nådde sin kulmen, då AIDS spreds över världen och hotet om ett stundande kärnvapenkrig var påtagligt. Dagens avsnitt handlar om några av de dramatiska händelser som formade 1980-talet. Gäst är historikern Olle Larsson, lektor vid Katedralskolan i Växjö, författare till boken ”Det dramatiska 1980-talet”, samt programledare för podcasten En oväntad historia. Vi samtalar om kapprustningen mellan USA och Sovjetunionen, om kärnkraft, AIDS, ubåtskränkningar och om 1980-talet kan ge oss några lärdomar om vår egen oroliga nutid.Bli medlem på Patreon: https://www.patreon.com/bildningskomplexet och få exklusiva avsnitt och övriga avsnitt reklamfritt före alla andra, eller stötta podden på SWISH på 0709262541Instagram: https://www.instagram.com/bildningskomplexet/ Facebook: https://www.facebook.com/BildningskomplexetE-post: benjaminelfors@gmail.comMusikproduktion: Ivar EddingOmslag: Emma Westin/Matthew Sundin Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Är mobiltelefoner ett bra verktyg för lärande eller är de bara en störning i undervisningen? Kan de hjälpa till att förbättra utbildningen, eller leder de bara till fusk och sämre koncentration? I debatten deltar professor i pedagogik Fritjof Sahlström, rektor för Cygnaeus skola i Åbo Nicke Wulff, samt Rosa Sinervo som är studerande vid Katedralskolan i Åbo. Debatten leds av Pontus Nyqvist. E-post: slaget@yle.fi

På Lerbäckskolan har skolbibliotekarie Hilda och IKT-ansvarige Bodil ett nära samarbete. I detta avsnitt berättar de om en utställning de lånat in från Katedralskolan. Den ingick som en del i deras Fake News-vecka. Lyssna på hur de lagt upp det och på vad utställningen innehöll. Bilder från utställningen: HärTjänst för att skapa bilder med logga "Breaking News": Här

I tre års tid har massor av gymnasiestuderande dagligen kämpat med lång matematik och lång fysik. De här ämnena ger nämligen de högsta poängen då man ska söka in till ett universitet eller en högskola. Den reform som skulle underlätta och förenkla livet för studerandena ledde blixtsnabbt till att allt började kretsa kring den långa matematiken. Nu ska det här korrigeras - men frågan är hur? I Slaget efter tolv på torsdag möts Gunilla Widén, prorektor vid Åbo Akademi, Cecilia Huhtala, ordförande för Finlands svenska skolungdomsförbund och Lena Malmio, lärare i bildkonst vid Katedralskolan i Åbo. Maria Nylund leder diskussionen. E-post: slaget@yle.fi

Tonåringar knivhugger andra tonåringar mitt på blanka eftermiddagen – i parken, vid åstranden eller på gården till ett bostadsområde. De hämnas, de rånar och de skriker glåpord åt förbipasserande. Många Åbobor tycker att staden verkar förändras på ett obehagligt sätt – men hur långtgående slutsatser kan man dra av det som händer och hur orolig ska man vara? I Slaget efter tolv möts gymnasiestuderandena Adeline Snickars och Filip Schauman från Katedralskolan i Åbo, Heidi Lindevall, brottspåföljdstjänsteman vid Åbo stad och Stephan Sundqvist, överkommissarie vid polisinrättningen i Sydvästra Finland. Maria Nylund leder ordet.

Dackefejden som startade vid midsommar år 1542 är det största bondeupproret i Nordens historia. Upprorsmannen Nils Dacke organiserade ett överfall på Gustav Vasas fogdar söder om Kalmar. Upproret spred sig snabbt till andra delar av Småland.I november 1542 kontrollerade upprorsmännen större delen av Småland, södra Östergötland och Öland. Kungen Gustav Vasa tvingades att förhandla om stillestånd och den 8 november slöts ett avtal om en ettårig vapenvila. Men Gustav Vasa hade aldrig för avsikt att acceptera en upprorsman vid makten.Det fanns ett utbrett missnöjde med den ogudaktige kungen som hade drivit in kyrkans egendomar och infört ”det kätterska lutheriet”. Allmogen ville inte överge sina fäders tro. Att mässan numer hölls på svenska kritiserades med ”att ett spenebarn snart från en dyngvagn kunde vissla fram en mässa.”Gustav Vasa hade sedan han kom till makten stärkt statsmakten och effektiviserat skatteuppbörden. Många extraskatter tyngde folket. År 1541 lade kungen beslag på 370 kilo silver från småländska kyrkor.Nils Dacke kom från en småbondesläkt som bodde i både de sydligaste delarna av Södra Möre härad (Kalmar län) och i det angränsande danska Blekinge. Redan år 1536 hade Nils Dacke dödat en fogde och levt som fredslös tills han betalade en bot på 200 riksdaler. Han blev ledaren för dackeupproret efter att han anfallit fogdar och en frälseman.I mars 1543 sårades Nils Dacke svårt i en strid med Gustav Vasa legotrupper när en kula gick igen hans båda lår. Dacke flydde och återupptog inte kampen mot Gustav Vasa förrän vid midsommar. Men kungamakten var för stark och Nils Dacke tvingades fly mot riksgränsen, men dödades några veckor senare. Upproret var nedslaget.Upprorsmän spårades upp förhördes under tortyr. Några avrättades och steglades medan andra fick sina gårdar beslagtagna och tvingades betala dryga böter.I reprisen av det nymixade avsnitt 53 av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Olle Larsson, dr i historia och lektor i historia vid Katedralskolan i Växjö som är aktuell med biografin Gustav Vasa – En furste bland furstar.Musiken i avsnittet är Claudio Monteverdis Quel Augelin Che Canta framförd av The Tudor Consort och utgiven under Creative Commons under Attribution 3.0 International License. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information. Become a member at https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt.

Amanda & Elin har varit och skuggat på Katedralskolan och en utav dom ska vara Lucia. Se & hör! Sturpodden är en podd från unga till unga, som produceras av ungdomshuset Stureplan i Skara. Du hittar podden på fler ställen, följ länk nedan: linktr.ee/sturepodden

I detta avsnitt har vi gett oss ut på samtalsturné där vårt allra första stopp blivit hos IKEA Museum i Älmhult. Samtalet kretsar kring det som får människor att välja att stanna kvar på ett och samma ställe – hela livet. I samtalet medverkar Olle Larsson, lektor i historia vid Katedralskolan i Växjö, Sara Vaarning Vetter, projektledare för ett kompetensutvecklingsprojekt (KIR) åt Älmhults kommun samt Mattias Lindqvist som leder arbetet med att få människor att vilja arbeta i, leva och besöka Älmhult på uppdrag av IKEA Älmhult AB djupdyka i dagens frågeställningar. Avsnittet är inspelat inför publik i museets foajé. Vill ditt museum arrangera ett samtal för podden? Maila info@sverigesmuseer.se och anmäl intresse.

Årets studentfirande blir annorlunda på grund av corona-pandemin, så mycket står klart. Men vad får man göra och inte? Hur kommer polisen agera? Linus och Benjamin har bjudit in Wilma och Lea från Katedralskolan som hade med sig en hel del frågor, och Kristian Malzoff från polisens corona-stab ger svar.

Stressnivån för årets abiturienter har stigit till till nya höjder den här veckan - studentexamensproven avläggs på löpande band och för abiturienten är det mycket som står på spel. I år är det dessutom i första hand studentexamensproven som avgör om du får en studieplats eller inte. Kommer universiteten och högskolorna att ta coronaepidemin i beaktande? I Slaget efter tolv deltar ordföranden för Finlands svenska skolungdomsförbund Emilie Jäntti, Gurli-Maria Gardberg som är utbildningsservicens områdeschef vid Åbo Akademi och vi hör också Robin Lundell som är specialsakkunnig vid Studentexamensnämndens kansli och abiturienterna Linnea Gyllenberg och Hugo Enroth från Katedralskolan i Åbo. Maria Nylund leder ordet.E-post: slaget@yle.fi

I veckans avsnitt av Correns Nyhetspodd tittar vi närmare på 2019 års stora följetong. Den om ekonomiska felaktigheter på Katedralskolan. Till vår hjälp har vi våra reportrar Jenny Eriksen och Annika Ekstedt som har bevakat ärendet under det senaste året. Programledare: Simon Spence

Dackefejden som startade vid midsommar år 1542 är det största bondeupproret i Nordens historia. Upprorsmannen Nils Dacke organiserade ett överfall på Gustav Vasas fogdar söder om Kalmar. Upproret spred sig snabbt till andra delar av Småland.I november 1542 kontrollerade upprorsmännen större delen av Småland, södra Östergötland och Öland. Kungen Gustav Vasa tvingades att förhandla om stillestånd och den 8 november slöts ett avtal om en ettårig vapenvila. Men Gustav Vasa hade aldrig för avsikt att acceptera en upprorsman vid makten.Det fanns ett utbrett missnöjde med den ogudaktige kungen som hade drivit in kyrkans egendomar och infört ”det kätterska lutheriet”. Allmogen ville inte överge sina fäders tro. Att mässan numer hölls på svenska kritiserades med ”att ett spenebarn snart från en dyngvagn kunde vissla fram en mässa.”Gustav Vasa hade sedan han kom till makten stärkt statsmakten och effektiviserat skatteuppbörden. Många extraskatter tyngde folket. År 1541 lade kungen beslag på 370 kilo silver från småländska kyrkor. Nils Dacke kom från en småbondesläkt som bodde i både de sydligaste delarna av Södra Möre härad (Kalmar län) och i det angränsande danska Blekinge. Redan år 1536hade Nils Dacke dödat en fogde och levt som fredslös tills han betalade en bot på 200 riksdaler. Han blev ledaren för dackeupproret efter att han anfallit fogdar och en frälseman.I mars 1543 sårades Nils Dacke svårt i en strid med Gustav Vasa legotrupper när en kula gick igen hans båda lår. Dacke flydde och återupptog inte kampen mot Gustav Vasa förrän vid midsommar. Men kungamakten var för stark och Nils Dacke tvingades fly mot riksgränsen, men dödades några veckor senare. Upproret var nedslaget.Upprorsmän spårades upp förhördes under tortyr. Några avrättades och steglades medan andra fick sina gårdar beslagtagna och tvingades betala dryga böter.I avsnitt 53 av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Olle Larsson, dr i historia och lektor i historia vid Katedralskolan i Växjö som är aktuell med biografin Gustav Vasa – En furste bland furstar.Musiken i avsnittet är Claudio Monteverdis Quel Augelin Che Canta framförd av The Tudor Consort och utgiven under Creative Commons under Attribution 3.0 International License.Seeacast.com/privacyfor privacy and opt-out information. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Elever som hoppas på en studieplats vid en högskola får inleda sommarlovet med en spänd väntan på besked. Men hur ska man bete sig för att säkert få en plats vid en högskola? Stora reformer har genomförts och nu ska de krävande inträdesproven till högskolorna bort. Betygen blir istället avgörande och framför allt den långa matematiken - den har blivit en inträdesbiljett till högskolorna. Varför prioriteras matematiken och vad får det för konsekvenser att allt fler väljer lång matte för att säkerställa en fortsatt studieplats? Det diskuterar gymnasieeleven Jessika Peltola (till höger på bilden) från Katedralskolan i Åbo, Bicca Olin från Finlands svenska skolungdomsförbund och Gurli-Maria Gardberg (till vänster på bilden) som är utbildningsservicens områdeschef vid Åbo Akademi. Ordet leds av Maria Nylund. Slaget efter tolv 31.5 klockan 12:03 i Yle Vega.E-post: slaget@yle.fi

I hela sitt liv har Maya Mbog Rosén fått utstå rasistiska och kränkande kommentarer på grund av sin etnicitet. Maya går på Katedralskolan i Lund. Tillsammans med andra elever på skolan försöker hon motverka det som de upplever som systematisk rasism. Därför har de bildat gruppen People of color. Men de stöter på oväntat motstånd.

I hela sitt liv har Maya Mbog Rosén fått utstå rasistiska och kränkande kommentarer på grund av sin etnicitet. Maya går på Katedralskolan i Lund. Tillsammans med andra elever på skolan försöker hon motverka det som de upplever som systematisk rasism. Därför har de bildat gruppen People of color. Men de stöter på oväntat motstånd.

Gymnasieeleverna Louise Helmfrid och Marika Sjöblom startade elevföreningen "People of Color Katedral" för elever som liksom de själva upplevt strukturell rasism på Katedralskolan i Uppsala. Intresset var stort, men skolledningen satte stopp för planerna. Man kunde inte acceptera att föreningen ville vara separatistisk och bara släppa in dem som själva upplevt rasism. Katedralskolan lockar med ett rikt föreningsliv, högt i tak och en tillåtande atmosfär, en beskrivning som Louise och Marika inte längre håller med om. Vad är problemet med separatism? Och hur långt sträcker sig elevers rätt till inflytande i praktiken?

Gymnasieeleverna Louise Helmfrid och Marika Sjöblom startade elevföreningen "People of Color Katedral" för elever som liksom de själva upplevt strukturell rasism på Katedralskolan i Uppsala. Intresset var stort, men skolledningen satte stopp för planerna. Man kunde inte acceptera att föreningen ville vara separatistisk och bara släppa in dem som själva upplevt rasism. Katedralskolan lockar med ett rikt föreningsliv, högt i tak och en tillåtande atmosfär, en beskrivning som Louise och Marika inte längre håller med om. Vad är problemet med separatism? Och hur långt sträcker sig elevers rätt till inflytande i praktiken?