Podcasts about skolorna

Du kan lyssna på alla avsnitt av den här serien utan annonser, via Spotify eller Apple Podcaster. Agnes Hellström kommer från en förmögen familj och drömmer om att gå på internat. Skolorna har dock en mörk historia och de äldre eleverna har alltid haft en oinskränkt makt över de yngre. Pennalism, kamratuppfostran och misshandel med strykjärn. Vad händer egentligen på Sveriges internatskolor? Där kan den svenska överklassens barn bygga starka och livslånga vänskapsband. Men det kräver en total lojalitet – ingen får berätta för utomstående om vad som pågår. Agnes Hellström har själv varit elev på Sigtuna humanistiska läroverket och i den här dokumentären berättar hon från insidan om hur en internatskola fungerar och vad som händer när tystnaden bryts. Medverkande: Agnes Hellström, författare och journalist Producent: Therese Uddenfeldt Exekutiv producent: Tove Friman Leffler Ljudläggning och mixning: Kristoffer Kronander Producerat av Podlit

Matilda Rånge på P3 Nyheter förklarar morgonens stora nyheter, alltid tillsammans med programledarna för Morgonpasset i P3: Linnéa Wikblad och David Druid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Skolorna i Uddevalla börjar servera mer kött och husman efter klagomål från elever. Vissa tycker att det är toppen med mer bacon. Men andra känner sig bortglömda, eftersom elever som inte äter fläsk av till exempel religiösa anledningar får käka vegetariskt. Sen lämnar vi fläskkött och pratar lammkött. Det pågår nämligen en kulturdebatt om att kända kvinnor väljer att dejta yngre män i allt större utsträckning.

Är mobiltelefoner ett bra verktyg för lärande eller är de bara en störning i undervisningen? Kan de hjälpa till att förbättra utbildningen, eller leder de bara till fusk och sämre koncentration? I debatten deltar professor i pedagogik Fritjof Sahlström, rektor för Cygnaeus skola i Åbo Nicke Wulff, samt Rosa Sinervo som är studerande vid Katedralskolan i Åbo. Debatten leds av Pontus Nyqvist. E-post: slaget@yle.fi

Skolskjutningen i Vanda har chockerat hela landet. Ett 12-årigt barn misstänks för mord och två mordförsök. Offren är likaså bara 12 år gamla. Mycket har gått på tok då barn inte kan vara trygga i skolan, så uttryckte sig en representant för polisstyrelsen senare samma kväll i en tv-intervju. Nu uppmanar polisen oss att med låg tröskel anmäla barns avvikande beteende - för säkerhets skull. Vad är det som gått på tok och hur gör vi skolan trygg? Sari Huhtaoja som är lärare i årskurserna 1-6, Inger Damlin från Lärarförbundet och Micaela Romantschuk, verksamhetsledare för Hem och skola rf diskuterar under Bettina Sågboms ledning. E-post: slaget@yle.fi

Landets kommuner har på håll väldigt stora utmaningar då antalet barn minskar i drastisk takt. Det här syns redan exempelvis i Kimitoöns kommun där det hittills i år har fötts endast 16 barn och årskullen 2030 blir väldigt liten. Vad kan göras för att rädda kommunens skolor och är det ens möjligt? I Slaget efter 12 deltog Bob Karlsson, rektor för Kimitoöns gymnasium. Ghita Edmark, ordförande för SFP i Kimitoön samt Ann-Marie Kulla, SDP. Redaktör: Jesper Alm.

Nyheter från Frankrike på lätt franska. Skolorna börjar den 4 september i Frankrike och vi pratar med Axelle om hur det känns att gå till skolan igen. Vi pratar även om förberedelserna inför OS i Paris 2024 med Shaïnez. Dessutom lyssnar vi på Nuit Incolore, en ung artist som bland annat skriver musik om hur det är att vara adopterad.

Nyheter från Frankrike på medelsvår franska. Skolorna börjar den 4 september i Frankrike och vi pratar med Axelle om hur det känns att gå till skolan igen. Vi pratar även om förberedelserna inför OS i Paris 2024 med Maya och Shaïnez. Dessutom lyssnar vi på Nuit Incolore, en ung artist som bland annat skriver musik om hur det är att vara adopterad.

Forskare larmar nu om hittills okända sårbarheter i friskolesystemet. Skolorna riskerar att exploateras av utländska ägare som genom påverkansoperationer kan undergräva de demokratiska värderingar som den svenska skolan ska präglas av, skriver Henrik Höjer. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

När nazisterna tagit makten efter riksdagsbranden år 1933 och systematiskt krossat alla andra partier påbörjades arbetet med att omforma Tyskland efter den nazistiska ideologin.Allting nazisterna gör vid makten är en förberedelse inför det eftersträvade kriget för att skaffa sig lebensraum.Omvandlingen sker systematiskt. Skolorna nazifieras från småskolan till universiteten. Nazistiska organisationer ska matcha alla andra civila organisationer från fackföreningar och kyrkor till skytteföreningar. Ekonomin organiseras helt för att tjäna rustningsindustrin utan hänsyn till ekonomiska teorier eller sunt förnuft.I den nymixade reprisen av avsnitt 122 av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Martin Hårdstedt, professor i historia vid Umeå universitet, om Tredje Riket. Det är del tre i en serie om Tredje riket som baserar sig på Richard J Evens triologi om Tredje riket.Hitler vänder sig också mot oppositionella i det egna leden. I samband med de långa knivarnas natt mördades ledande SA-män som Ernst Röhm, en av få försökt utmana Hitlers oinskränkta makt.Musik: Richard Wagner's opera Götterdämmerung: Siegfriedsbegravningsmarsch avthe UnitedStates Marine Corps Band, creative commons; Wiki Media. Läs: Richard J Evens – Third Reich at Power. Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Den finländska skolans grundläggande princip är att erbjuda alla barn jämlika möjligheter till utbildning. Men nu ser vi en segregering som enligt forskare sker blixtsnabbt - fenomenet kallas skolshopping. Vad är det som händer och hur kan vi vända utvecklingen? Kurt Torsell från utbildningsstyrelsen, Micaela Romantschuk, verksamhetsledare vid Hem och skola, samt Mattias Fagerholm, chefredaktör för tidningen Läraren, diskuterar under ledning av Bettina Sågbom. E-post: slaget@yle.fi

Sidekick: Juha Itkonen. När boken översätts. Varm öl och mindre bastu - lyxenergispar. Putin höll tal och vänder allt upp och ner. Skolorna ska klara sig utan energi. Elon Musk köper twitter, men vad betyder det? Att älska/inte älska mänskligheten. Den konstruktiva debatten behövs. Den omutbara finländska tjänstemannen. Emoijs som kränker. Författare och ”författare”. 24 t steg inomhus. Wanhanajan joulu!

Kreativitet, problemlösning, utveckling och innovationer - de ses alla som oumbärliga förmågor som behövs i framtiden - så varför har konstämnen då en så blygsam och undanträngd roll i våra skolor? Vad borde förändras och vad blir bättre då konsten får ta plats? I Slaget efter tolv möts Nina Dahl-Tallgren teaterpedagog vid Wasa teater, Pamela Granskog från Utbildningsstyrelsen och Cecilia Huhtala från Finlands svenska skolungdomsförbund. Maria Nylund leder ordet. E-post: slaget@yle.fi

I krisberedskapsveckans andra Kalixpodd berättar utbildningschef Charlotte Sundqvist om hur skolornas beredskap ser ut i kris. Hon delar också med sig av erfarenheter från tidigare krishantering, exempelvis under covid-19-pandemin.Detta är den andra av fyra bonuspoddar som Kalix kommun sänder under Krisberedskapsveckan. Veckan genomförs alltid vecka 39 – vilket i år är den 26 september till den 2 oktober.Gäst: Charlotte Sundqvist, säkerhetschef vid Kalix kommun.Programledare: Reine Sundqvist, informationsansvarig, Kalix kommun.

För första gången sen krigets början får barnen i den ukrainska huvudstaden återvända till klassrummen. Hör också om skolstart i Filippinerna, Kina, Norge och USA. Nu i veckan välkomnas Kievs skolbarn tillbaka till sina klassrum. Vår korrespondent Lubna El-Shanti berättar om oro och förväntan, och om hur ukrainska barn leker för att bearbeta det de varit med om under kriget. Ett annat land där skolorna nu har startat för första gången på länge är Filippinerna. Där har barnen haft hemundervisning sen pandemins början för över två år sen. Vår Asienkorresponden Peder Gustafsson berättar och ger också en bild från skolstarten i Myanmar och Thailand.I Kina innebär hela skoltiden en enorm press på barn och föräldrar. Vår Kinakommentator Hanna Sahlberg som själv haft barn i kinesisk skola berättar om skolstartsförberedelser och kinesisk föräldrars stress och förväntningar och om hur staten nu försöker minska pressen.I Norge blev det en snopen skolstart för tusentals barn eftersom lärarförbundet tagit ut hundratals lärare i strejk. Anledningen är krav på högre lön. Norgekorrespondent Carina Holmberg ger oss en rapport.Ett land där skolan hamnat i den politiska hetluften är USA. Inför höstens mellanårsval slåss republikaner och demokrater om skolan ska undervisa om bland annat amerikansk historia och om sex och samlevnad. Washingtonkorrespondent Cecilia Khavar berättar om kulturkriget kring skolan och bjuder också på en bild av hur det är att skola in ett barn amerikansk skola för första gången.Programledare: Kajsa BoglindTekniker: Stina Fagerberg

Skolorna har börjat. Många har återvänt till sina arbeten efter sommarsemestern. Kvar har många minnen av sol och bad. Kanske bjöd sommaren på vila eller blev det istället raka motsatsen? Är ditt bästa sommarminne då din familj samlades runt grillen eller en middag i sommarkvällen. Har du en minnesvärd upplevelse av en tidig gryningspromenad eller när du gick barfota i gräs eller grävde ner fötterna i sanden. Var ditt bästa sommarminne då du fick ligga i hängmattan och läsa en bok eller lyssna på ett bra radioprogram? Fick du nya vänner på en resa.Vilka stunder av sommar kommer du att tänka tillbaka på när höstmörkret och vinter kommer?Ring och berätta på måndag.Eftersom det är Sveriges Radio Finska som producerar Karlavagnen på måndagar så kan du få tala finska med programledaren.Ring på telefonnummer 020 22 10 30. Skriv gärna till oss på våra sociala medier eller på mailadressen karlavagnen@sverigesradio.seKarlavagnen på Facebook. Karlavagnen på Instagram.Programledare: Pia HerreraProgrammet startar kl. 21:40 i P4 och Sveriges Radio Finska. Telefonslussen öppnar klockan 21:00.Producent: Maria RepitschAnsvarig utgivare: Anne Sseruwagi, Sveriges Radio Finska

I detta avsnitt får vi ta del av erfarenheter från en mamma, Charlotta Nord, vars fyra barn gått fyra år på elitskolor i Palo Alto i USA. Skolorna som barnen gått på tillhör de högst rankade i Kalifornien, någon till och med bland de främsta i landet. Eleverna på dessa skolor har i de allra flesta fall mycket hög socioekonomisk bakgrund och skolorna har resurser utöver de vanliga. Kanske kan vi ändå lära av och inspireras av dessa elitskolor?

I detta avsnitt får vi ta del av erfarenheter från en mamma, Charlotta Nord, vars fyra barn gått fyra år på elitskolor i Palo Alto i USA. Skolorna som barnen gått på tillhör de högst rankade i Kalifornien, någon till och med bland de främsta i landet. Eleverna på dessa skolor har i de allra flesta fall mycket hög socioekonomisk bakgrund och skolorna har resurser utöver de vanliga. Kanske kan vi ändå lära av och inspireras av dessa elitskolor?

Det rasar en debatt om värderingar, familjers rätt till uppfostran och information om sexuella minoriteter i den amerikanska skolvärlden. Flera republikanskt styrda delstater stiftar nu lagar som ska förbjuda lärare att ta upp sexuell diversitet i grundskolan.  Är det här en central fråga som ska få den vita medelklassen att rösta republikanskt i nästa val? I Slaget efter tolv diskuterar finlandssvenskamerikanen Nicholas Kujala och historikern Oscar Winberg. Programledare: Stefan Winiger E-post: slaget@yle.fi

Nu sprids corona av barn och unga. Men smittspårningen släpar efter, och föräldrar säger att meddelanden om exponering i skolan kommer på tok för sent. Vem styr kampen mot corona i skolorna? Läraren Sari Huhtaoja, Micaela Romatschuk från föreningen hem och skola, Kurt Torsell från utbildningsstyrelsen samt föräldern Lasse Grönroos diskuterar under ledning av Bettina Sågbom. E-post: slaget@yle.fi

Antalet skjutningar i Sverige är högre än vi någonsin varit vana vid. Det handlar ofta om uppgörelser inom den organiserade brottsligheten, men de som skjuter har ofta visat sig likgiltiga för vem som råkar komma emellan. Fyra av tio skjutningar där någon skadats eller dött, under de senaste fyra åren, inträffade i närheten av en förskola eller skola, enligt DN:s granskning. Hör reporter Åsa Erlandsson om vilka konsekvenser våldet får - för elever, personal och beslutsfattare.

Kristna Immanuelskolan i Dalarna har ett rykte om sig att vara en trygg miljö för utsatta barn men en annan bild framträder nu från personal, elever och föräldrar. Enligt vittnesmål är det en ”sektliknande” kultur på skolan där barn som behövt stöd istället fått handpåläggning och bön. Aftonbladet har i en serie artiklar tittat närmare på några av landets över 60 öppet religiösa skolor. I det här avsnittet av Aftonbladet Daily berättar en av reportrarna bakom granskningen, Natalia Kazmierska, om en problematisk kultur bakom skolfasaden. Vad är det som kommit fram? Hur har det varit att granska den här lilla världen? Varför är friskolor så heta i debatten just nu? Gäst: Natalia Kazmierska, reporter på Aftonbladet. Programledare: Amanda Hemberg Lind.

Många flyr kriminella gäng i Haiti. Morgan Johanssons pressträff om marknadshyror. Skjuten av kriminellt gäng. Skolorna i höst. EU -toppmöte. Vänstern ger regeringen 48 timmar på sig att komma med besked. Kina. Sveriges första helt 3D-skrivna hus.

EU -toppmöte. Fotboll. Morgan Johanssons pressträff marknadshyror. Kina. Sveriges första helt 3D-skrivna hus. Vänstern ger regeringen 48 timmar på sig att komma med besked. Skolorna i höst. Skjuten av kriminellt gäng.

Livesamtal från 6 januari 2021 där vi svarar på frågor om artikel i DN. Med Emil Bergholtz, Anders Vahlne och Jan Lötvall. Länk till DN-artikel: https://www.dn.se/debatt/att-oppna-skolorna-i-januari-ar-att-ta-mycket-stora-risker/ Det här samtalet finns även att se på Facebook och Youtube: https://www.facebook.com/VetenskapsforumCovid19/videos/683656275661076 https://youtu.be/4PQuPLyEy_I Vill du stötta vårt arbete? Du kan bli medlem i Vetenskapsforum Covid-19 här: https://vetcov19.se/bli-medlem/ Du kan även donera till vårt arbete: https://vetcov19.se/donera/ Vinjett: Screen Saver Kevin MacLeod (incompetech.com) Licensed under Creative Commons: By Attribution 3.0 License creativecommons.org/licenses/by/3.0/

Nu kan även högstadieskolor ha undervisning på distans. Skolorna ska få bestämma om det behövs för att minska smittspridningen, säger utbildningsministern Anna Ekström. | Chefen för den viktiga Myndigheten för samhällsskydd och beredskap slutar. Han fick mycket kritik efter att han reste till Spanien under julen. | Två unga män döms till fängelse för grova brott mot två tonåriga pojkar på en kyrkogård. | Läs texterna till nyheterna på webbsidan: www.sverigesradio.se/lattsvenska Programledare: Ingrid Forsberg & Jenny Hallberg.

När nazisterna tagit makten efter riksdagsbranden år 1933 och systematiskt krossat alla andra partier påbörjades arbetet med att omforma Tyskland efter den nazistiska ideologin.Allting nazisterna gör vid makten är en förberedelse inför det eftersträvade kriget för att skaffa sig lebensraum.Omvandlingen sker systematiskt. Skolorna nazifieras från småskolan till universiteten. Nazistiska organisationer ska matcha alla andra civila organisationer från fackföreningar och kyrkor till skytteföreningar. Ekonomin organiseras helt för att tjäna rustningsindustrin utan hänsyn till ekonomiska teorier eller sunt förnuft.I avsnitt 122 av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Martin Hårdstedt, professor i historia vid Umeå universitet, om Tredje Riket. Det är del tre i en serie om Tredje riket som baserar sig på Richard J Evens triologi om Tredje riket.Hitler vänder sig också mot oppositionella i det egna leden. I samband med de långa knivarnas natt mördades ledande SA-män som Ernst Röhm, en av få försökt utmana Hitlers oinskränkta makt.Musik: Richard Wagner's opera Götterdämmerung: Siegfriedsbegravningsmarsch avthe UnitedStates Marine Corps Band, creative commons; Wiki Media. Läs: Richard J Evens – Third Reich at Power. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Nyhetssändning från kulturredaktionen P1, med reportage, nyheter och recensioner.

Debatten pågår över hela världen inför höstens skolstart. I Sverige öppnar gymnasieskolorna som stängdes för att hindra smittspridning. Lärarna är oroliga: Hur ska vi kunna kunna hålla distans med upp till 33 elever i samma klassrum? I Tyskland har samtliga skolor varit stängda sedan mitten på mars – nu öppnar de igen samtidigt som oron för en andra våg stiger. Gäster: Mikael Delin, reporter, och Lina Lund, korrespondent i Berlin. Programledare: Sanna Torén Björling. Producent: Sabina Marmullakaj. Exekutiv producent: Augustin Erba. Teknik: Jonas Lindskov, Bauer Media.

Skolorna börjar och frågetecknen är många inför hösten. Kommer skolorna att kunna hålla öppet som vanligt eller blir det åtminstone delvis distansundervisning igen? Hur förberett är skolväsendet och vilka blir konsekvenserna för eleverna - och lärarna? I Slaget efter tolv diskuterar Kurt Torsell från utbildningsstyrelsen, Emilie Jäntti från Finlands svenska skolungdomsförbund och Inger Nabb, rektor i Vikinga skola i Vasa. Programledare: Filip Stén E-post: slaget@yle.fi

Sidekick: Maria Wasström. Ensam hemma! Skolorna öppnade och många är glada. 70+ måste få gå ut. Att sikta på att bli åttonde. Sverigefärjan lockar. Övernatta på offentliga toaletter. Samarbete över generationerna på jordbruken. Charles & Diana. Vi får vänta på självkörande bilar. Ekorrar som faller från himlen, Robothunden bevakar.

Sidekick: Anders Helenius. Heliga Walpurgis! Kultur under tiden. Skolorna öppnar! De praktiska frågorna. Det går lite hårt på twitter. Anders är den enda icke-experten. Dejta via zoom. Egoismen på sociala medier. Förhållningssättet till djur: från kärlek till mordtankar. Läraren som inte kunde läsa. Smink för män.

Nyheter från den spanskspråkiga världen på lätt spanska i ett långsamt tempo. Quechua är ett av ursprungsbefolkningens språk i Peru. En ung peruansk artist ökar uppmärksamheten för språket genom att göra modern musik. Skolorna i Spanien är stängda på grund av coronaviruset. Hur hanterar eleverna det? Vår reporter, Sofía Martínez, intervjuar elever från sitt hem. Programmet avslutas med musik som handlar om vad du kan göra när du tvingas stanna hemma.

Nyheter på engelska från den engelskspråkiga världen. Coronaviruset påverkar oss alla. Inte minst skolor och arbetsliv. Vår reporte Kate pratar med den brittiske journalisten Theo, som normalt sett jobbar i Ryssland, men är fast i England. Skolorna i Storbritannien är stängda. Hur hanterar eleverna det? Den professionella fotbollen har uppehåll. En online-fotbollsturnering har startats för att stilla begäret.

Nyheter på lätt engelska från den engelskspråkiga världen. Den professionella fotbollen har uppehåll på grund av coronaviruset. En online-fotbollsturnering har startats för att stilla begäret. Skolorna i Storbritannien är stängda. Hur hanterar eleverna det? Björnar vaknar allt tidigare ur sina iden på grund av klimatförändringarna. Hur påverkar det björnarna? Och hur kan björnarnas nya vanor påverka oss?

Nyheter från den spanskspråkiga världen på medelsvår spanska. Quechua är ett av ursprungsbefolkningens språk i Peru. En ung peruansk artist ökar uppmärksamheten för språket genom att göra modern musik. Skolorna i Spanien är stängda på grund av coronaviruset. Hur hanterar eleverna det? Vår reporter, Sofía Martínez, intervjuar elever från sitt hem. Vi avslutar programmet med en virtuell musikfestival!

Nyheter från den spanskspråkiga världen på lätt spanska i ett långsamt tempo. Quechua är ett av ursprungsbefolkningens språk i Peru. En ung peruansk artist ökar uppmärksamheten för språket genom att göra modern musik. Skolorna i Spanien är stängda på grund av coronaviruset. Hur hanterar eleverna det? Vår reporter, Sofía Martínez, intervjuar elever från sitt hem. Programmet avslutas med musik som handlar om vad du kan göra när du tvingas stanna hemma.

Nyheter på engelska från den engelskspråkiga världen. Coronaviruset påverkar oss alla. Inte minst skolor och arbetsliv. Vår reporte Kate pratar med den brittiske journalisten Theo, som normalt sett jobbar i Ryssland, men är fast i England. Skolorna i Storbritannien är stängda. Hur hanterar eleverna det? Den professionella fotbollen har uppehåll. En online-fotbollsturnering har startats för att stilla begäret.

Nyheter på lätt engelska från den engelskspråkiga världen. Den professionella fotbollen har uppehåll på grund av coronaviruset. En online-fotbollsturnering har startats för att stilla begäret. Skolorna i Storbritannien är stängda. Hur hanterar eleverna det? Björnar vaknar allt tidigare ur sina iden på grund av klimatförändringarna. Hur påverkar det björnarna? Och hur kan björnarnas nya vanor påverka oss?

Nyheter från den spanskspråkiga världen på medelsvår spanska. Quechua är ett av ursprungsbefolkningens språk i Peru. En ung peruansk artist ökar uppmärksamheten för språket genom att göra modern musik. Skolorna i Spanien är stängda på grund av coronaviruset. Hur hanterar eleverna det? Vår reporter, Sofía Martínez, intervjuar elever från sitt hem. Vi avslutar programmet med en virtuell musikfestival!

Distansundervisningen i skolorna har nu pågått en vecka - och kommer att fortsätta åtminstone till mitten av maj. Hur har det gått och hur blir fortsättningen? I Slaget efter tolv diskuterar rektor inger Nabb från Vikinga skola, Utbildningsstyrelsens direktör för svenskspråkig utbildning Kurt Torsell och verksamhetsledaren för förbundet hem och Skola, Micaela Romantschuk. Ordet leds av Filip Stén E-post: slaget@yle.fi

Coronaviruset stänger skolorna som nu mycket hastigt går över till distansundervisning. Hur förberedda är vi och vilka krav ställer det här undantagstillståndet på elever, lärare och föräldrar? I Slaget efter tolv diskuterar Vikinga skolas rektor Inger Nabb, universitetslärare Charlotta Hilli och Micaela Romantschuk som är verksamhetsledare vid förbundet Hem och skola. Ordet leds av Filip Stén. Yle Vega kl 12.03

Nu i höst har det legat en tung tät smog över Indiens huvudstad New Delhi, och stadens politiker har liknat staden vid en gaskammare. De farliga luftpartiklarna har fått skolor att stänga och anses förkorta livet för de boende i staden med flera år. Föroreningarna är så höga, så därför har jag masken på mig när jag går ut, säger Salik Ram Sharma. Han är ute och rastar hunden två gånger per dag, annars försöker han hålla sig inomhus. - Jag har inga problem med hälsan, men bär masken för att inte bli sjuk, säger han. Han är förvånande nog en av få jag möter som bär andningsmask denna eftermiddag strax före skymning när föroreningarna brukar vara extra höga. Masken är mörkblå. Luften omkring oss är tjock av smog och det är svårt att andas även i en grön oas som denna vackra park med kulturarvslämningar från moghul-tiden. Lodhi garden ligger i New Delhis välbärgade kvarter och hit kommer många för att springa, promenera och göra yoga. På bänkarna brukar de gamla sitta och prata, men i dag är det tomt.  Det finns de som har fyra, fem bilar, men de använder bara en eller två. Om de istället promenerade, tog cykeln eller en rickshaw skulle föroreningarna minska, menar Salik Ram Sharma. Samma morgon visade telefonen 472 mikrogram av de små farliga PM 2.5 partiklarna som letar sig in i lungorna och hjärt-kärl-systemet. Världshälsoorganisationens rekommendation är max 25 mikrogram per kubikmeter per dygn. Det känns i kroppen att luften är giftig. Det är bara några dagar sedan jag kom hit, men jag redan svårt för att andas och har ett ständigt tryck över bröstet. Ögonen svider, halsen likaså, i munnen hänger en påträngande smak av metall kvar. Det går inte att undvika föroreningarna. Vi måste ju gå ut, man bär andningsmask och hoppas på att det ska bli bättre, säger Anuradha. Hon väntar på att jobb-åren ska vara över så att hon och maken kan flytta ifrån staden när de pensionerar sig. Skolorna har återigen hållit stängt några dagar den här veckan och bilar får bara köra varannan dag beroende på numret på registreringsskylten. Det är mycket trafik och bilköer ändå i en stad med 20 miljoner invånare. Det saknas medvetenhet om de här frågorna, om man sätter på sig masken stirrar folk på en. Många har inte kunskap och det är sorgligt, säger Anuradha. Varje år kring diwali, den hinduiska ljusfesten i slutet av oktober, försämras luftkvaliteten i huvudstadsområdet, eftersom många firar genom att skjuta raketer och avfyra smällare. Men fyrverkerierna bär så klart inte ensamt skulden. I delstaterna norr om Delhi, i Haryana och Punjab, bränner bönderna stubb för att fälten snabbt ska kunna beredas för en ny sådd. Under vintern blåser vindarna från nordväst och transporterar partiklarna till huvudstadsområdet. Politikerna skyller gärna problemet på bönderna, men det finns många anledningar till att New Delhi och tretton andra indiska städer hör till världens smutsigaste sett till luftkvalitet. De förorenande källorna är många; ett stort antal fordon, utsläpp från industrin och damm från väg- och fastighetsbyggen, säger Shambhavi Shukla, som arbetar med luft- och hållbarhetsfrågor på Centre for science and environment, ett institut som sedan 1982 arbetat för att öka medvetenheten kring miljöförstöringens konsekvenser. Det finns regler för att täcka över sand och jord vid byggen men de följs inte. Många bränner också sitt avfall utomhus. Och bilarna blir bara fler, menar Shambhavi Shukla. Under det tidiga 2000-talet minskade antalet bilar i New Delhi men 2007 vände den utvecklingen, säger Shambhavi Shukla. Nu ökar antalet fordon med 1500 om dagen. 2016 var det första riktiga krisåret då smogen parkerade sig över New Delhi under lång tid och frågan fick mycket uppmärksamhet. En rad åtgärder har vidtagits. Kolverken i närheten av staden har lagts ner och små industrier använder numera gas som energikälla. När det är som värst beordras tillverkningsindustrin hålla stängt. Och luften har faktiskt förbättrats fram tills nu. Hur statistiken blir efter den här smog-säsongen återstår att se. Men en av dem som inte tycker att politikerna gör tillräckligt är generaldirektören för Commonwealth Human Rights Initiative, som i veckan skickade hem sin personal och bad de arbeta hemifrån istället. När allt kommer omkring så är det en grundläggande rättighet att andas ren luft så om man arbetar med mänskliga rättigheter måste man värna de anställdas rättigheter, säger Sanjoy Hazarika, och tillägger att han inte vill utsätta personalen för den exponering som det innebär att resa till och från arbetet. Enligt Världshälsoorganisationen dör 100 000 indiska barn varje år på grund av PM 2.5 partiklarna. Och chefskirurgen på ett av stadens sjukhus Arvind Kumar har i en intervju med nyhetsbyrån AFP sagt att förekomsten av cancer bland icke-rökare har ökat lavinartat. 50 procent av lungcancer-patienterna var 2018 icke-rökare. Sanjoy Hazarika på Commonwealth Human Rights Initiative har tidigare arbetat med miljöfrågor, och är kritisk till regeringens sätt att hantera frågan på. De verkar inkapabla till att implementera de bra beslut som fattats och att mobilisera folkligt stöd för de här frågorna, säger Sanjoy Hazarika. Tillbaka i Lodhi Garden träffar jag Mega Talukdar som bott i New Delhi i fyra år. Hon går runt i parken i fotograferar. Hon säger att de flesta inte verkar bry sig om föroreningarna särskilt inte den äldre generationen. Själv skippar hon fyrverkerierna och åker kommunalt istället för med eget fordon för att inte bidra till problemen. När jag frågar hur hon mår så börjar skämta om sin egen hälsa. Under hela min barndom har jag haft andningsproblem men konstigt nog påverkar inte föroreningarna mig nu. Om sju år upptäcker jag nog att jag har en ny okänd sjukdom eftersom jag klarat mig nu, skojar Mega Talukdar. Naila Saleem, New Dehli naila.saleem@sverigesradio.se

Hur borde skolan stödja de tvåspråkiga eleverna på bästa sätt? Fungerar den så kallade mofi-finskan - eller behöver de tvåspråkiga eleverna något mer för att få en nyanserad och stark finska? Och på vems ansvar är det egentligen att finskan utvecklas? I Slaget efter tolv diskuterar rektor Elise Kurtén som skrivit läromedel i finska, Katri Hansell från Åbo Akademi och föräldern Jasmin Javén-Veräjänkorva. Maria Nylund leder ordet. Slaget efter tolv fredag 25.10 klockan 12:03 i Yle Vega. E-post: slaget@yle.fi

Skolorna kan förbättras om rektorerna får större möjlighet att verka som pedagogiska ledare, visar flera skolutredningar. Men vad innebär det egentligen att som rektor verka som pedagogisk ledare, och hur kan detta ledarskap utvecklas? Det är detta som Anette Forssten Seiser undersöker i sin doktorsavhandling Stärkt pedagogiskt ledarskap: Rektorer granskar sin egen praktik. I vårt samtal … Continue reading "42 – Stärkt pedagogiskt ledarskap"

I veckans avsnitt av PåJobbet möter vi Kristina Lindhe, VD på Lexington Company. Det är mycket prat om entreprenörskap och kanske framför allt inom it-tech-industrin nuförtiden. Skolorna utbildar i entreprenörskap … Continue reading → The post Avsnitt 49 – Kristina Lindhe – Den förskönade bilden av att vara entreprenör appeared first on Påjobbet.

Utbildning är något som berör alla. Det kommer oftast högst upp på listor över vad väljare bryr sig om inför val, och alla har en åsikt om hur skolan ska bedrivas. Detta är i första hand en podcast om globala frågor, men just utbildningsmålet är någonting som vi även kan ta in i en svensk kontext. Det handlar om att göra utbildningen jämlik och göra det möjligt för människor att fortsätta lära hela livet. En tid av snabba förändringar ställer allt högre krav på utbildningen, och allt fler makthavare lyfter upp utbildningens roll för att fortsätta utvecklas och nå de globala målen. Skolorna ska vara av god kvalité, gratis grundläggande utbildning och högre utbildning till ett överkomligt pris. Det fjärde avsnittet av Global Agenda handlar om utbildning, och jag pratar med Ihsan Kellecioglu från Rädda Barnen, som fokuserar sin tid på att stärka utbildningar i socioekonomiskt utsatta områden runt om i Sverige.

Vad är nätmobbning? Hur kan skolor och elever motverka det? Det är några av frågorna som Olle Lindholm, masterstudent i strategisk kommunikation diskuterar i veckans avsnitt. "Skolorna behöver skapa ett öppet kommunikationsklimat i skolan. Försök integrera hela värdegrunden i undervisningen, inte bara sporadiskt med temaveckor eller temadagar", säger Olle. I Studentkvarten får du träffa studenter som berättar om sådant som de lärt sig under utbildningen.

När skoldagen är slut och klasskamraterna går hem fortsätter Rayan och Maryam till sin andra skola. Det är Al Salam-föreningen som driver skolverksamhet efter skoltid för barn i Malmö med ursprung i arabvärlden. Skolan startades av Iman Fakhro och hennes systrar när de såg att barnen i området där de bodde betedde sig illa mot varandra. Bara i Malmö finns ett fyrtiotal komplementära skolor, berättar forskaren och läraren Laid Bouakaz, som har kartlagt fenomenet. Skolorna drivs av frivilliga krafter, ofta av föreningar med rötter i andra länder. Vad får eleverna i de här skolorna som de inte får i den vanliga skolan?

EQ, social kompetens, positivt tänkande tar tid från svenska, matte och engelska. I många svenska skolor får den vanliga undervisningen maka på sig för att ge plats åt livskunskap - ett ämne som inte finns med i några nationella kursplaner. Det visar en granskning som Sveriges Radios Kaliber har gjort. Ett lagbrott anser Skolinspektionen, som nu inleder en egen granskning. Samtidigt vittnar eleverna om kränkande behandling på lektionerna. Och rektorer och skolchefer är besvikna på program som sålts in med falsk marknadsföring. Kaliber fortsätter granskningen av livskunskapen - ämnet som inte finns.

Programmet Tvärs från 7 april 1970 handlade om vandaliseringen i skolorna. Varför förstör eleverna sina skolor? Varför sparkar dom sönder skåp och möbler? Skolorna är för stora och för anonyma säger bl.a. skolpsykologen Barbro Viking. Sänt 1970-04-07.

Programmet Tvärs från 7 april 1970 handlade om vandaliseringen i skolorna. Varför förstör eleverna sina skolor? Varför sparkar dom sönder skåp och möbler? Skolorna är för stora och för anonyma säger bl.a. skolpsykologen Barbro Viking. Sänt 1970-04-07.

LYSSNA! Tisdag den 8 februari Idag ska vi få träffa eleverna i Namibia Primary School, en statlig grundskola och High Line Secondary School, ett statligt gymnasium. Båda i stadsdelen Katutura. Valery Kauta, 25 år skjutsar oss i sin lilla ljusblå bil. Valery bor fortfarande hemma och jobbar som revisor. Klockan halvsju på morgonen måste vi bege oss hemifrån, för skolan börjar klockan sju varje morgon och slutar klockan ett. Varför? Det är en kombination av olika orsaker, har Frieda Kauta, som är pensionerad lärare berättat för mig. Staten har inte råd att hålla skolan öppen längre. Klasserna är stora, ca 45 elever i varje klass, varken barn eller lärare orkar jobba längre. Många barn från fattiga familjer har inte ätit frukost och skolan har inte råd att bjuda på lunch. En av Frieda Kautas systrar, Magdalena Kozonguizi arbetar här som lärare. Hon hjälper oss till rätta. Vi går in och ut ur klassrum. Och ställer frågan: Hur är det att vara ett barn i Namibia? Alla som svarar, mest pojkar, vet att de har rätt att inte bli slagna hemma. På lärarrummet sitter en affisch på väggen. Texten lyder: Om du tycker att det här ser ut som en kvinna - så har du stora problem. Bilden föreställer en knuten näve som slår hårt på en sandsäck, en sån man har när man tränar boxning. När vi träffar barnen en och en utan lärare som övervakar så svarar alla utan undantag: Om vi inte gör läxorna eller pratar för mycket så slår lärarna oss med the stick. Hur ska jag fråga rektorn om the stick? Alla vet ju vilka barn jag träffat! Då kommer de få ännu mera stryk. Men det ger sig för när jag och rektorn möts på hans kontor så har han en bit grön trädgårdsslang i handen. Slangen är the stick. Jag intervjuar honom, och efter en del ursäkter erkänner att han slår barnen, men han vet att det inte är tillåtet längre enligt namibisk lagstiftning. Jag intervjuade Julias pappa, Jozikee Kauta, innan jag åkte hit. Han flydde från våld och apartheid i Namibia när han var 17 år och bosatte sig i Sverige. Han berättar för mig hur våldet både i skolan och i hemmen fortfarande är ett stort problem. Apartheidsystemet påverkade allt och alla och smög sig även in i mellan föräldrar och barn. Svarta föräldrar såg ner på sig själva och kallade sina egna barn för samma kränkande ord som vita kunde häva ur sig. Det är kanske inte så konstigt, men när jag hörde Jozikee berättade detta för mig så förstod jag mer vad apartheid kan göra med oss människor.  Reporter i Namibia Ylva Mårtens Foto: Julia Kauta Koyate och Ylva Mårtens