Podcasts about Blekinge

Det som kändes som fantasier föra bara några år sen är idag verklighet och Sverige gör sig redo för att kunna evakuera sin befolkning. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Våren 2022 är halvmiljonstaden Mariupol i sydöstra Ukraina omringad. Belägringen av staden pågår i två månader och är bland de blodigaste attackerna mot civila i Europa sedan andra världskriget.Röda Korset och FN förhandlar fram så kallade humanitära korridorer som invånarna ska kunna fly genom. Men gång på gång attackeras korridorerna och långt ifrån alla som vill lämna staden lyckas. Hundratusentals ukrainare är i dag fortfarande fast i Mariupol eller har deporterats till Ryssland. Belägringen är ett tydligt exempel på hur farligt det kan vara för civilbefolkningen i krig och visar på att man behöver en plan för hur man snabbt ska massevakuera.– Det var ju fullständigt kaos med en massa olika typer av ad hoc -lösningar, säger Henrik Larsson, tillförordnad chef för avdelningen för befolkningsskydd på Myndigheten för civilt försvar.Sverige har ingen landgräns till Ryssland, så för att ryska styrkor ska kunna slå en järnring runt en svensk stad måste det ha gått riktigt illa. Men det finns andra hot och scenarion där vi kan behöva evakuera.Sverige övar– Det är ändå så att det är inte mer än två och en halv minut ungefär i sju timmar för en Iskander-robot innan den dimper ner här i Blekinge från Kaliningrad. Det här är ett faktum vi behöver prata om, hantera och planera för att skydda oss emot. Det är det som ligger för ögonen och har gjort sen 2022, säger Peter Ryman, som är försvarsdirektör på Länsstyrelsen i Blekinge. Och flera myndigheter och kommuner planerar nu att öva skarpt för hur man ska kunna massevakuera människor i Sverige. I höst ska Gotland genomföra en stor övning och i Blekinge genomförde nyligen ett 100-tal tjänstemän en ledningsövning på hur man ska evakuera 100 000 Blekingebor.– Det här har varit väldigt lärorikt på många olika sätt för här tvingas man in av organisationerna och fatta beslut på. ett osäkert underlag och under tidspress, säger Peter Ryman.128 av Sveriges kommuner har platser som riskerar att attackeras, för dem görs nu upp planer.– I kommun A kanske du har ett objekt och i kommun C har du tio objekt som riskerar att förbekämpas. Den förfiningen håller på nu, säger Henrik Larsson.Övningar tillsammans med FinlandSverige och Finland har ett nära samarbete och planerar tillsammans för eventuella massevakueringar från öst till väst. Och framöver kommer det hållas stora övningar för att få svar på vissa frågor.– Hur skulle gränsövergången se ut, exempelvis mellan Haparanda och Torneå? Att vi övar tillsammans med svensk och finsk tull, finsk gränsbevakning. Hur registrerar vi invånarna som kommer över?Men benägenheten att flytta på oss är inte så stor och det blir inte alltid lyckad. Under andra världskriget anlände 70 000 barn ensamma till Sverige från krigsdrabbade Finland. Men det satte spår av rotlöshet och psykisk ohälsa hos en del av barnen.– Ska du förflytta människor bör det vara med sammanhållna familjer eller släkter så långt det bara är möjligt. Ska du förflytta barn, så ska det vara med en ansvarsfull vuxen. Om inte förälder, så med någon som de kan knyta an till och känner trygghet med, säger David Bergman,doktor i psykologi och arbetar vid Försvarsmakten. Han har forskat på hur människor agerar i krig och kris.Evakuering-sista utvägenI Sverige är det länsstyrelserna som fattar beslut om evakueringar vid höjd beredskap. Och där balanserar myndigheten på en tunn lina mellan att vänta för länge så att folk inte hinner iväg eller att trycka på knappen för tidigt så att folk evakueras i onödan.– Våra kommunikatörer är i det här läget vår första linjens soldater. Det är de som kommer få jobba med att hantera desinformation och se till att rätt information trycks ut till allmänheten om vart man ska ta vägen och vad som gäller just nu. Det är oerhört viktigt att den här informationen har tajming också så att det inte kommer för sent för då blir det kaos och inte för tidigt för då blir det kaos., säger Peter Ryman.Evakuering av människor ska alltså ses som den sista utvägen, för att vi inte mår så bra av det, och inte ens är så benägna att göra det. Då bör man i en del situationer överväga andra alternativ.– Det absolut bästa för både individer och samhälle är att förbereda sig och hantera ökade påfrestningar exakt där man är. och också veta att det är så människor tenderar att hantera det. Man ska så långt som möjligt fortsätta få samhället att fungera även under påfrestande situationer. Krig är ett maratonlopp, inte en sprinterdistanser, säger David Bergman, krigspsykolog vid Försvarsmakten.TEXT: Sylvia DahlénMedverkande:David Bergman, doktor i psykologi vid Försvarsmakten. Henrik Larsson, tillförordnad chef, avdelningen för befolkningsskydd på Myndigheten för civilt försvar.Peter Ryman, försvarsdirektör, Länsstyrelsen i Blekinge.Ljudkällor: SR, TV4, CNN, YLE

Heute sind Skåne, Bohuslän, Gotland, Blekinge, Halland und Jämtland selbstverständliche Teile von Schweden. Aber Geschichte ist immer nur eine Momentaufnahme. Heute scheinen sie selbstverständlich zu Schweden zu gehören. Vor 400 Jahren aber gehörten sie noch zu Dänemark und Norwegen. Wie kam es also, dass diese Regionen schwedisch wurden? Darum geht es in dieser Folge aus der Serie "Streifzug durch Schwedens Geschichte". Komm mit in die Zeit zwischen 1643 und 1660.

Stormaktskungen Karl X Gustavs (1622-60) militära framgångar formade mycket av dagens svenska gränser i kamp mot arvfienden Danmark. Han tog risker som gav utdelning i form av den mest fördelaktiga freden i Sveriges historia freden i Roskilde 1658. Trots detta har han en undanskymd plats i historieskrivning.Redan som ung visade Karl Gustav prov på en administrativ och militär kapacitet, vilket skulle komma att bli avgörande för hans framtida styre. Överviktig och slutkörd dog han i lunginflammation bara 37 år gammal.I denna repris av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Björn Asker är docent i historia och före detta arkivråd vid Riksarkivet. Han har bland annat skrivit boken Karl X Gustav - En biografi.Karl X Gustav föddes den 8:e november 1622 på Nyköpingshus som son till pfalzgreven Johan Kasimir och prinsessan Katarina av Sverige. Han växte upp i Sverige, och hans uppfostran präglades av en gedigen utbildning där språk, historia, politik och krigiska färdigheter var centrala inslag. Han studerade en kort tid vid universitetet i Uppsala och företog en studieresa i Europa mellan 1638 och 1640. Under sin tid i Paris fick han utbildning vid den ledande riddarakademin.Vid tjugo års ålder reste han till den svenska armén i Tyskland, tjänstgjorde under Lennart Torstensson, befordrades till överste och deltog i flera sammandrabbningar, samt i krigståget mot Danmark 1643–1644. Karl X Gustav blev utnämnd till generalissimus för den svenska armén i Tyskland 1648–1650.Karl Gustav stod nära den svenska tronen som kusin till drottning Kristina, men som son till en tysk greve betraktades han i vissa kretsar som en utländsk inkräktare. Karl Gustavs föräldrar kämpade dock hårt för att ge honom en plats i tronföljden, helst genom äktenskap med drottning Kristina. Karl Gustav hoppades länge på detta giftermål, men till sist avvisade Kristina hans frieri. Trots detta utnämnde hon honom till sin efterträdare, och när hon abdikerade 1654 hyllades och kröntes Karl Gustav till kung samma dag.Karl X Gustavs regeringstid präglades av krig. Ett år efter tronbestigningen, sommaren 1655, ledde han Sverige i krig mot Polen. Karl Gustavs huvudmål med detta krig var att förvärva tullintäkter från Polens hamnar och förhindra Ryssland från att få tillgång till Östersjön. Men kriget gick inte som planerat, och när Sverige attackerades av Danmark vände han sina vapen mot det landet istället.Efter attacken mot Danmark 1657 ledde Karl X Gustav den svenska armén i ett av de mest framgångsrika fälttågen i Sveriges historia. Han tågade över Stora Bält på isen och besegrade den danska armén. Resultatet var Roskildefreden 1658, där Danmark tvingades avträda Skåne, Halland, Blekinge, Bornholm, Bohuslän och Trondheims län. Därmed regerade Karl X Gustav över ett större rike än någon annan svensk kung, före eller efter honom.Efter Roskildefreden gick Karl X Gustav åter i krig, denna gång med målet att fullständigt eliminera det danska hotet. Om han hade lyckats, skulle Norden ha varit förenat under en enda krona, som under medeltiden. Men Karl X Gustav dog plötsligt 1660, bara 37 år gammal. Hans död kan delvis tillskrivas hans ohälsosamma livsstil, men också den enorma arbetsbörda som hans ambitioner medfört.Bild: Porträtt från 1600-talet på Karl X Gustav i hjälmkrona med plym, blå mantel och kommandostav målad av David Klöcker Ehrenstrahl, Skoklosters slott, Wikipedia, Public Domain.Musik: Claudio Monteverdi-Quel Augelin Che Cantaav, The Tudor Consort, CC BY 3.0, via Wikimedia CommonsLyssna också på Hedvig Eleonora blev rikets första dam under 55 år. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Lantbrukspodden 15 minuter är Land Lantbruks nyhetspodd där vi på fredagar tar upp snackisar och nyheter inom jord och skog.Veckans rubriker:• Sverigedemokraterna byter fot i betesfrågan. Vi hör Jimmie Åkesson från gårdsbesök i Blekinge.• Arlas vice ordförande om fusionen.• Socialdemokraternas utspel om vildsvinen.• Travhästar i fokus för sista spjutspetskandidaten.• EU-kommissionären på ridtur i Vagnhärad.Programledare är Göran Berglund. Podden görs av Land Lantbruks redaktion. Vill du komma i kontakt med oss? Mejla lantbrukspodden@landlantbruk.se.

Karlavagnen är på plats på Sweden rock festival i Norje i Blekinge tillsammans med ca 40 000 besökare. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Vem har världens bästa rockröst? Vad betyder hårdrockskulturen för dig? Vilket är ditt bästa rockminne?Precis som vanligt ringer lyssnarna in och delar sina berättelser, men i detta avsnitt pratar vi även med publiken på plats på festivalen.Magnus Broni tankar upp Karlavagnen med rockbränsle från lyssnare över hela Sverige.Säg det med en sång på temat hårdrock, med Magnus Broni i KarlavagnenRing oss, mejla på karlavagnen@sverigesradio.se eller skriv till oss på Facebook eller Instagram. Slussen öppnar kl 21:00 och programmet börjar kl 21:40

Under sommaren 2025 gjorde Konst i Blekinge en utlysning till konstnärer om att utveckla sitt seriella berättande. Juryn valde Maria E Harrysson som stipendiat för sitt starka och egenartade konstnärskap där seriellt berättande är ett sätt att utforska människans komplexa relation till naturen. I det här avsnittet berättar hon om sin konstnärliga process för Konst i Blekinge-poddens Susanne Skog, som träffade henne i hennes ateljé i Malmö. ”Jag jobbar i princip alltid i serier av verk, säger konstnären Maria E Harrysson.” //Maria E Harrysson Hon hade dock aldrig satt ord på det - inte förrän förra sommaren då hon råkade få syn på Konst i Blekinges utlysning av ett stipendium inriktat just på seriell konst. Hon fick stipendiet, och har sedan dess bland annat ägnat sig åt en serie skulpturer i form av skalbaggar som inte bara bär på, utan rent av består av vad vi dagligen lämnar efter oss: diverse skräp. Den moderna människans dubbelseende i förhållande till naturen står ofta i fokus i Maria E Harryssons konst.

Andakten i P1 med prästen Maria Linnér från Lyckå i Blekinge. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Ur andakten: ”Som präst har jag många gånger mött konfirmandgrupper. Det är en spännande uppgift – nyfikna och osäkra tonåringar som är på väg att ta steget in i vuxenvärlden och jag uppmuntrar dem till att vara sig själva. Det är naturligtvis en fin intention, men ju längre jag lever inser jag att den uppgiften kanske är den svåraste av alla. Att helt ut vara sig själv”.Musik:Longing – Kari BinProducentLina Hedmarkliv@sverigesradio.se

Det dagas i ekhagen i Blekinge. Taltrast, koltrast, svarthätta, gransångare och bofink dominerar. Ringduva, skogsduva och bräkande får hörs också. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Inspelat av Christian Jangegård på Tromtö under Fågelsångsnatten 2026.

Andakten i P1 med prästen Maria Linnér från Lyckå i Blekinge. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Ur andakten: ”Jag får ofta frågan om varför jag ville bli präst. Det verkar vara något särskilt med oss präster som får människor att vilja fråga oss om det. Jag brukar svara lite olika beroende på hur ärligt ställd frågan är och hur lång tid jag har att svara. Det korta svaret som jag brukar ge är att när jag som gymnasieelev läste igenom en broschyr, som beskrev olika yrken och utbildningar, som ett fackförbund hade skickat ut till skolan, så tyckte jag att präst var det enda yrket som tilltalade mig på djupet. Jag vet nu inte om det är så att Gud kallar människor till att bli präster genom fackförbundsreklam – men i så fall funkade det i alla fall på mig.Musik:Longing – Kari BinProducentLina Hedmarkliv@sverigesradio.se

Andakten i P1 med prästen Maria Linnér från Lyckå i Blekinge. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Ur andakten: ”En sak som betytt oerhört mycket för mig i mitt sökande och min tro är just tystnaden. Kanske är den så viktig för mig för att jag är en ganska introvert och tystlåten person som trivs i avskildheten. Det är egenskaper som jag längs livets resa fått erövra för att inse vilken kraft det finns i tystanden – i såväl min egen som i Guds.Musik:Longing – Kari BinProducentLina Hedmarkliv@sverigesradio.se

P4 Blekinge är en kanal som utgår från din vardag. Lyssna på nyheter, väder, trafik, sport och välkänd musik. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

P4 Blekinge är en kanal som utgår från din vardag. Lyssna på nyheter, väder, trafik, sport och välkänd musik. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

På Konstfrämjandets karta har det länge sett lite magert ut i Blekinge. Men nu har det börjat röra på sig: till att börja med finns numera en blekingsk medlemsförening: PLX, som bland annat arrangerar sin musikfestival på Tjärö vartannat år. Men vad är det Konstfrämjandet gör? Hur funkar det och hur kan det göra skillnad? Per Hasselberg är konstnär och Konstfrämjandets verksamhetsledare. Han ser samverkan och organisering - men inte överorganisering - som den inte så hemliga hemligheten bakom hur man får saker att hända, vare sig man har mer eller mindre pengar. Susanne Skog har träffat honom och frågat vad "Konst för alla", som är Konstfrämjandets uppdrag, faktiskt innebär i praktiken. Not: ”Torun” som omnämns vid ett par tillfällen i inslaget syftar på Torun Ekstrand, konstutvecklare i Konst i Blekinge / Region Blekinge.

P4 Blekinge är en kanal som utgår från din vardag. Lyssna på nyheter, väder, trafik, sport och välkänd musik. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

P4 Blekinge är en kanal som utgår från din vardag. Lyssna på nyheter, väder, trafik, sport och välkänd musik. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Den tidiga medeltiden ligger mer än ett millennium bakom oss, och för många nutidsmänniskor är det en svårgripbar era, men än idag finns det gott om museer och platser där vi kan komma epoken nära. Oavsett om vi håller oss till Sverige eller om vi söker oss mot kontinenten eller brittiska öarna är det lättare än vi tror att komma perioden mellan romarrikets fall och vikingatiden in på livet. I detta highlights-avsnitt rör vi oss från Hagia Sofia och Yerebatan Saray i Istanbul över de mosaikklädda kyrkorna i italienska Ravenna och de visigotiska votivkronorna i Spanien till fascinerande platser i Nordeuropa, som irländska Skellig Michael, Björketorpsmonumentet i Blekinge och bildstenshallen i Gotlands museum. Vi bekantar oss med intakta verktygslådor från södra Norrland, en Buddhaskulptur från Helgö i Mälardalen, den karolingiska klosterporten i tyska Lorsch, Sutton Hoo-fynden från England och de undersköna bokilluminationer som kan beskådas i montrar i Dublin och London.I detta avsnitt av podden Harrisons dramatiska historia samtalar Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitet, och fackboksförfattaren Katarina Harrison Lindbergh om lämningar efter tidig medeltid och järnålder i dagens Europa, med djupdykningar om många föremål och platser.Bild: Yerebatan saray, eller Basilikacisternen, efter restaurering. Fotografi av Kurmanbek (2022). Wikipedia, Public Domain. Klippare: Aron SchuurmanProducent: Urban Lindstedt Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

P4 Blekinge är en kanal som utgår från din vardag. Lyssna på nyheter, väder, trafik, sport och välkänd musik. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

P4 Blekinge är en kanal som utgår från din vardag. Lyssna på nyheter, väder, trafik, sport och välkänd musik. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Peter Gustaf Petersson är målaren som tror att Afrika ligger några sjömil från Blekinge. Men det är inte PG:s största problem. Det är att han börjar förfalska mynt och sedlar i en tid när det bestraffas med prygel.

P4 Blekinge är en kanal som utgår från din vardag. Lyssna på nyheter, väder, trafik, sport och välkänd musik. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Var kom den svenske poliskonstapeln ifrån och vart tog han vägen? Thomas Steinfeld är dagens essäist. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.Om någon idag säger Bengt Berg så går kanske tankarna först och främst till den värmländske poeten. Men under första halvan av 1900-talet fanns en Bengt Berg hemmahörande i Hallstorp utanför Kalmar samt senare också på godset Eriksberg i Blekinge – som var en internationell berömdhet. Han var författare, fotograf och filmare och ägnade sitt liv åt att dokumentera djurens liv. Till allmän beundran kom han dem så nära som ingen annan på hans tid – havsörnen till exempel, eller träskonäbben, eller grågåsen. Störst var hans rykte i Tyskland, där han under trettio- och fyrtiotalen, vid sidan av Sven Hedin och Zara Leander, var den mest berömde svensken över huvud taget. Och liksom Hedin hyste också Bengt Berg stora och stadiga sympatier för den tyska fascismen. Så täta blev förbindelserna till ledande nationalsocialister som Heinrich Himmler och Hermann Göring att Säkerhetspolisen i november 1939 satte fågelskådaren under bevakning. Det finns en akt om Bengt Berg i Riksarkivet, där vissa delar är sekretessbelagda. I de omaskade passagerna blir man upplyst om att Säkerhetspolisen registrerade hans brev och telefonsamtal, särskilt de som kom från utlandet. Dessutom fick en poliskonstapel från Kalmar i uppdrag att hålla ett öga på den misstänkte, även om konstapeln meddelade att han ”personligen kände Berg och var övertygad om att denne ej hade något politiskt fuffens för sig”. Men Konstapeln hörde sig för bland folk i närheten av doktor Berg. Och visserligen fick han höra intressanta saker: Berg hade frågat de lokala fiskarna om vattendjupet i skärgården, han hade samlat uppgifter om kustbefästningarnas styrka, han hade lärt sig om kanonernas kaliber. Under ”fågelskyddets täckmantel”, som det heter i akten, hade han agerat som en spion som skulle förbereda en tysk landstigning i Blekinge. Konstapeln antecknade. Men som framgår i säkerhetspolisens akt var han inte främst intresserad av det militära. Polismannen följde den misstänktes utomäktenskapliga äventyr. Nyfikenheten gällde framför allt en kvinna från arbetsförmedlingen i Kalmar, ägarinnan till en pälskappa som hon enligt konstapeln knappast hade råd med. Yrket konstapel har en lång historia. Det finns redan i den romerska antiken, som comes stabuli, officeraren som höll uppsikt över hästarna. Sedan dess spökar han runt i historien, fram till att han – först i England, sedan också i andra europeiska länder – blev en polisman, oftast av lägre grad. Som sådan är han en figur från en övergångstid. Han uppstår med den liberala rättsstatens utveckling, och han försvinner i samma tid som yrket blir en statlig tjänst. En polisman ingår i en nationell myndighet; en konstapel däremot var en medborgare som bland annat utförde vissa statliga uppgifter. Framför allt på landsbygden kunde en konstapel anlitas för att driva in skatter, kontrollera främlingar eller avbryta ett slagsmål i krogen.Fram till långt in på 1800-talet arbetade en konstapel ofta bara på deltid. Och eftersom han skulle kunna gå tillbaka till sina andra uppgifter – att vara lärare, krämare eller, ofta, hemvärnsman – fick han smidigt växla från rollen som lagman till vanlig granne. Och även när yrket blev en heltidssysselsättning i början av 1900-talet, behöll konstapeln sin fasta förankring bland folket – så som konstapeln i Kalmar. Fördelen med konstapeln var att han kände till de lokala förhållandena, att han hade träffat de misstänkta redan när de var barn, att han var förtrogen med deras vanor och vägar. Nackdelen var att han inte hade råd att lämna den lokala gemenskapen för att enbart gå i lagens ärenden.Det tog alltså tid att frigöra konstapeln från resten av samhället, och eftersom det inte fanns några allmängiltiga föreställningar om vad som var ett brott, så gällde framför allt lokala normer – med följden att små illdåd som hade begåtts av fattigt eller kringdrivande folk ofta följdes av drastiska straff, medan förmögna och välkända medborgare kunde gå fria efter mycket värre förbrytelser. Också misstänksamheten måste professionaliseras, så att den kunde riktas mot var och en, utan respekt för vare sig makt eller rikedom. Därför förutsatte det nya yrket en statlig tjänst med en egen utbildning. Av samma anledning ´är det i staden som polismannen föds – inte på landsbygden.Övergången mellan den gamla, personliga ordningen till en allmän ordningsmakt med långtgående befogenheter tog mer än hundra år, fram till inrättandet av en enhetlig statlig myndighet under 1960-talet. Under mellantiden prövades många åtgärder för att jämna ut motsättningen mellan konstapelns brist på tillförlitlighet och nödvändigheten i att få kontroll över hela samhället. I Europa – framför allt i städernas mörka kvarter, där makten var svag och livet farligt – gjorde man som i Vilda västern: När en brottsling skulle gripas hängde man upp affischer med utlovade belöningar. Problemet blev förstås att angivaren, liksom förbrytaren, ofta kom från samma miljö – så att man aldrig kunde veta om belöningen gick till en ännu större bov.Polisens professionalisering medförde ett nytt problem och bevarade ett gammalt : För det första försvann, så klart, polismannens förtrogenhet med de lokala förhållandena. För det andra undkom man fortfarande inte svårigheterna att ta itu med överklassen. En rättsstat tillåter ingen olikbehandling. De flesta polismän kommer dock från en enkel bakgrund. Konstapeln kunde vika sig för makten. Den moderna polisen får i bästa fall blunda. I kriminalromanerna finns en lösning: privatdetektiven, som med största möjliga diskretion ger sig i kast med de mest komplicerade fallen. Men varken Kalmar eller Karlshamn förfogade över en kriminalitet stor nog för att livnära en professionell snok.I fallet Bengt Berg var konstapeln förmodligen den enda möjligheten att ta itu med en europeisk celebritet på landsbygden, som misstänktes vara förrädare. Som tur var gick den besvärliga situationen till slut över – genom att det ”Tredje riket” försvann. När bevakningen av Bengt Berg avslutades författade Säkerhetspolisen en sammanställning som avslutas med följande mening: ”Som slutomdöme torde kunna antagas, att Berg är (varit) tyskorienterad, men synes icke ha företagit någon illegal handling – i varje fall icke känd sådan.” Den sista meningen får man läsa långsamt. Den döljer en avgrund av möjligheter.

P4 Blekinge är en kanal som utgår från din vardag. Lyssna på nyheter, väder, trafik, sport och välkänd musik. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

P4 Blekinge är en kanal som utgår från din vardag. Lyssna på nyheter, väder, trafik, sport och välkänd musik. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

P4 Blekinge är en kanal som utgår från din vardag. Lyssna på nyheter, väder, trafik, sport och välkänd musik. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

P4 Blekinge är en kanal som utgår från din vardag. Lyssna på nyheter, väder, trafik, sport och välkänd musik. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

P4 Blekinge är en kanal som utgår från din vardag. Lyssna på nyheter, väder, trafik, sport och välkänd musik. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

P4 Blekinge är en kanal som utgår från din vardag. Lyssna på nyheter, väder, trafik, sport och välkänd musik. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Vi sänder från vårblomningen på Gålö med siktet inställt på gullviva, mandelblom, kattfot och blå viol. Och i Töreboda räddas en sydamerikansk padda. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Vi möter vårens blommor på Gålö i Stockholms södra skärgård. I gamla ekhagar och på strandängar som betats kontinuerligt under lång tid trivs många olika arter. Så här i mitten av maj blommar orkidén Adam och Eva men det finns också chans på både gullviva, mandelblom, kattfot och en och annan blå viol. Tillsammans med biologen och naturguiden Britta Ahlgren upplever fältreporter Jonatan Martinsson mångfalden på marken och i träden. Här finns nämligen en av Stockholms mångfaldsekar, ett träd som blivit grundligt inventerat för några år sedan. Dessutom spanar de lite extra ut mot fågelskäret utanför Gålö där en krushuvad pelikan uppehöll sig för några veckor sedan. Och så åker vi till Töreboda för att träffa en utrotningshotad padda från Ecuador! Naturbruksgymnasiet Sötåsen deltar nämligen i ett internationellt uppfödningsprogram för att rädda Atelopus balios, som arten heter. Reporter Sara Sällström pratar med djurvårdseleverna Tilde Karlsson, Ellen Rådberg och Alva Stäpel som är fascinerade av paddans historia och stolta över att få vara med och ta hand om den.Vi tittar tillbaka på förra lördagens Fågelsångsnatt. Hur många arter hörde vi, och vilka? Vilka var nattens höjdpunkter? Hur gick det i Fågeltornskampen och vilka har vunnit mössor i vårt fågelsångsquiz?Simon Zetterberg hörde ett märkligt surrande på Aspö i Blekinge. En fågel? Eller något annat? Vi ringer upp biologen Moa Pettersson för att få svar.I veckans kråkvinkel tar Karin Gyllenklev oss med på en dramatisk händelse på Danmarkssemestern. Inblandade var kråkor, harar och människor.Programledare är Mats Ottosson. Veckans naturfråga: En lundens invånare som prålar sig om våren, först i rött för att sedan gå mot blått via violett!Både det vetenskapliga och det svenska namnet handlar om ett vitalt organ.Släktet vi söker rekommenderas inte längre mot hosta och tuberkulos. De innehåller rent av cancerframkallande ämnen. Skicka ditt svar senast torsdag till naturmorgon@sverigesradio.se eller Naturmorgon, 359 30 Växjö. Glöm inte att skriva din postadress. Du har chans att vinna en röd termos, en fin tygkasse eller ett klassiskt tygmärke. Lycka till! Förra veckan frågade vi efter drakblodsträd. De tre som vann var Hertha Höglund i Tännäs, Anja Rautenberg i Uppsala och Bengt Andréasson i Sävedalen. Grattis alla tre!I programmet 16 maj berättade vi också vilka fem som vunnit varsin Fågelsångsnattsmössa. Det var: Helen Lindberg, Hedenäset, Arvid i Listerby, Gunilla Månsson, Stockholm, Christer Eriksson, Örebro och Johanna Larén-Sandgren, Växjö. Vi hör av oss till er för att få era postadresser. Grattis till er också!

P4 Blekinge är en kanal som utgår från din vardag. Lyssna på nyheter, väder, trafik, sport och välkänd musik. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

P4 Blekinge är en kanal som utgår från din vardag. Lyssna på nyheter, väder, trafik, sport och välkänd musik. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

P4 Blekinge är en kanal som utgår från din vardag. Lyssna på nyheter, väder, trafik, sport och välkänd musik. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

P4 Blekinge är en kanal som utgår från din vardag. Lyssna på nyheter, väder, trafik, sport och välkänd musik. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

P4 Blekinge är en kanal som utgår från din vardag. Lyssna på nyheter, väder, trafik, sport och välkänd musik. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

P4 Blekinge är en kanal som utgår från din vardag. Lyssna på nyheter, väder, trafik, sport och välkänd musik. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

P4 Blekinge är en kanal som utgår från din vardag. Lyssna på nyheter, väder, trafik, sport och välkänd musik. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

P4 Blekinge är en kanal som utgår från din vardag. Lyssna på nyheter, väder, trafik, sport och välkänd musik. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

P4 Blekinge är en kanal som utgår från din vardag. Lyssna på nyheter, väder, trafik, sport och välkänd musik. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

P4 Blekinge är en kanal som utgår från din vardag. Lyssna på nyheter, väder, trafik, sport och välkänd musik. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Åtta timmars radio om och med fågelsång. Direktsänt från Tåkern, Tromtö, Morups Tånge, Siggefora, Brånsjön och Björköby (Finland). Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Fågelsångsnatten är åtta timmar direktsänd fågelsångsradio, från fem platser i Sverige och en i Finland. Sändningen går att lyssna på i efterhand i två delar. Det här är del två av natten.För sjunde året i rad guidar programledare, reportrar och experter lyssnarna genom natten, från mörker via gryning till fullt dagsljus. Som vanligt finns mikrofoner utplacerade i många olika miljöer, men exakt vilka fåglar som kommer att höras vet inte ens experterna i förväg.En nyhet i år är att en av sändningsplatserna ligger i Österbotten i Finland.Programledarna Mats Ottosson och Jenny Berntson Djurvall håller samman maratonsändningen från en utestudio vid den klassiska fågelsjön Tåkern i Östergötland.Dessutom sänds fågelsång direkt från Tromtö i Blekinge, Morups Tånge i Halland, Brånsjön i Västerbotten, Björköby i Finland och Siggefora i Uppland.Här finns del två av natten: Från 04.02 till 07.55. Den första timmen, mellan 04.02 och 05.00, är fågelsång från alla sändningsplatser utan några kommentarer.Veckans naturfråga: Organismen vi söker kan leva i över 1000 år. Den står på stadiga rötter på kanarieöarna, och är inget för den hemofobe. Det är en fuktsamlarexpert vars namn får sagolik klang av bevingad reptil.Skicka ditt svar senast torsdag till naturmorgon@sverigesradio.se eller Naturmorgon, 359 30 Växjö. Glöm inte att skriva din postadress. Du har chans att vinna en röd termos, en fin tygkasse eller ett klassiskt tygmärke. Lycka till! Förra veckan frågade vi efter revir. De tre som vann var Annika Redhage i Borås, Katarina Swahnberg i Sävsjö och Jesper Ek i Örebro. Grattis alla tre!Härifrån sänds Fågelsångsnatten 2026:• Vid fågelsjön Tåkern i Östergötland leder programledarna Jenny Berntson Djurvall och Mats Ottosson sändningen från en utestudio, med chans att redan under nattens mörka timmar höra rördrom, sävsångare, småfläckig sumphöna, vattenrall och trumpetande tranor. På plats finns också expert Adam Bergner.• Vid Tromtö naturreservat på Blekingekusten lyssnar reporter Lisa Henkow och fågelexpert Susanne Åkesson efter grönsångare, bofink och trastkörer när det ljusnar – och hoppas också på stare.• Vid Morups Tånge på Hallandskusten följer reporter Lena Näslund och fågelexpert Didrik Vanhoenacker nattens och gryningens fågelliv, med chans på tofsvipa, rödbena, storspov, sånglärka och ängspiplärka. När det ljusnar rör de sig vidare mot Lönestig med förhoppning om näktergal, härmsångare och göktyta.• Vid våtmarksområdet Brånsjön, söder om Vännäsby i Västerbotten, pejlar reporter Joacim Lindwall och fågelexpert Lars Edenius in rastande sädgäss, sångsvanar och tranor, men också vadare som enkelbeckasin, ljungpipare och storspov. Med lite tur kan även ett orrspel höras från det intilliggande Storberget.• Vid Björköby i norra Kvarken i Finland finns reporter Joakim Lax och biolog Hans Hästbacka, med öronen både mot skärgården och in mot ön. Här finns chans att höra bland annat grågås, sångsvan, storskrake, morkulla, havsörn, taltrast, koltrast, bofink och rödhake.• Vid ett skogsbryn i Siggefora i Uppland placerar biologen Bo Söderström ut en mikrofon med chans på orrspel, lappuggla, trana, rödvingetrast, taltrast, enkelbeckasin, järpe och järnsparv.FågelsånglektionerTotalt finns nu 53 fågelsånglektioner att lyssna på i appen Sveriges Radio.Samlad information på hemsidan och sociala medierAll information om Fågelsångsnatten finns samlad på sverigesradio.se/naturmorgon. Bilder och filmer läggs också upp inför och under natten på facebook och instagram, där vi heter Naturmorgon.Programledare: Jenny Berntson Djurvall och Mats OttossonReportrar: Lisa Henkow, Joacim Lindwall, Lena Näslund och Joakim LaxExperter: Susanne Åkesson, Didrik Vanhoenacker, Lars Edenius, Adam Bergner och Hans HästbackaDigital redaktör: Karin GyllenklevProducenter: Roger Bengtsson och Helena SöderlundhAnsvarig för platsen vid Siggefora: Bo SöderströmTekniker: Martin Tuomolin, Elin-Marie Sedergren, Magnus Larsson, Kristoffer Hjälmberg, Oscar Lindholm, Christian Jangegård, Eskil Lövström, Anders Larsen

P4 Blekinge är en kanal som utgår från din vardag. Lyssna på nyheter, väder, trafik, sport och välkänd musik. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Åtta timmars radio om och med fågelsång. Direktsänt från Tåkern, Tromtö, Morups Tånge, Siggefora, Brånsjön och Björköby (Finland). Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Fågelsångsnatten är åtta timmar direktsänd fågelsångsradio, från fem platser i Sverige och en i Finland. Sändningen går att lyssna på i efterhand i två delar. Det här är del ett av natten.För sjunde året i rad guidar programledare, reportrar och experter lyssnarna genom natten, från mörker via gryning till fullt dagsljus. Som vanligt finns mikrofoner utplacerade i många olika miljöer, men exakt vilka fåglar som kommer att höras vet inte ens experterna i förväg.En nyhet i år är att en av sändningsplatserna ligger i Österbotten i Finland.Programledarna Mats Ottosson och Jenny Berntson Djurvall håller samman maratonsändningen från en utestudio vid den klassiska fågelsjön Tåkern i Östergötland.Dessutom sänds fågelsång direkt från Tromtö i Blekinge, Morups Tånge i Halland, Brånsjön i Västerbotten, Björköby i Finland och Siggefora i Uppland.Här finns del ett av natten: Från 00.02 till 04.00.Veckans naturfråga: Organismen vi söker kan leva i över 1000 år. Den står på stadiga rötter på kanarieöarna, och är inget för den hemofobe. Det är en fuktsamlarexpert vars namn får sagolik klang av bevingad reptil.Skicka ditt svar senast torsdag till naturmorgon@sverigesradio.se eller Naturmorgon, 359 30 Växjö. Glöm inte att skriva din postadress. Du har chans att vinna en röd termos, en fin tygkasse eller ett klassiskt tygmärke. Lycka till! Förra veckan frågade vi efter revir. De tre som vann var Annika Redhage i Borås, Katarina Swahnberg i Sävsjö och Jesper Ek i Örebro. Grattis alla tre!Härifrån sänds Fågelsångsnatten 2026:• Vid fågelsjön Tåkern i Östergötland leder programledarna Jenny Berntson Djurvall och Mats Ottosson sändningen från en utestudio, med chans att redan under nattens mörka timmar höra rördrom, sävsångare, småfläckig sumphöna, vattenrall och trumpetande tranor. På plats finns också expert Adam Bergner.• Vid Tromtö naturreservat på Blekingekusten lyssnar reporter Lisa Henkow och fågelexpert Susanne Åkesson efter grönsångare, bofink och trastkörer när det ljusnar – och hoppas också på stare.• Vid Morups Tånge på Hallandskusten följer reporter Lena Näslund och fågelexpert Didrik Vanhoenacker nattens och gryningens fågelliv, med chans på tofsvipa, rödbena, storspov, sånglärka och ängspiplärka. När det ljusnar rör de sig vidare mot Lönestig med förhoppning om näktergal, härmsångare och göktyta.• Vid våtmarksområdet Brånsjön, söder om Vännäsby i Västerbotten, pejlar reporter Joacim Lindwall och fågelexpert Lars Edenius in rastande sädgäss, sångsvanar och tranor, men också vadare som enkelbeckasin, ljungpipare och storspov. Med lite tur kan även ett orrspel höras från det intilliggande Storberget.• Vid Björköby i norra Kvarken i Finland finns reporter Joakim Lax och biolog Hans Hästbacka, med öronen både mot skärgården och in mot ön. Här finns chans att höra bland annat grågås, sångsvan, storskrake, morkulla, havsörn, taltrast, koltrast, bofink och rödhake.• Vid ett skogsbryn i Siggefora i Uppland placerar biologen Bo Söderström ut en mikrofon med chans på orrspel, lappuggla, trana, rödvingetrast, taltrast, enkelbeckasin, järpe och järnsparv.FågelsånglektionerTotalt finns nu 53 fågelsånglektioner att lyssna på i appen Sveriges Radio.Samlad information på hemsidan och sociala medierAll information om Fågelsångsnatten finns samlad på sverigesradio.se/naturmorgon. Bilder och filmer läggs också upp inför och under natten på facebook och instagram, där vi heter Naturmorgon.Programledare: Jenny Berntson Djurvall och Mats OttossonReportrar: Lisa Henkow, Joacim Lindwall, Lena Näslund och Joakim LaxExperter: Susanne Åkesson, Didrik Vanhoenacker, Lars Edenius, Adam Bergner och Hans HästbackaDigital redaktör: Karin GyllenklevProducenter: Roger Bengtsson och Helena SöderlundhAnsvarig för platsen vid Siggefora: Bo SöderströmTekniker: Martin Tuomolin, Elin-Marie Sedergren, Magnus Larsson, Kristoffer Hjälmberg, Oscar Lindholm, Christian Jangegård, Eskil Lövström, Anders Larsen

P4 Blekinge är en kanal som utgår från din vardag. Lyssna på nyheter, väder, trafik, sport och välkänd musik. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

P4 Blekinge är en kanal som utgår från din vardag. Lyssna på nyheter, väder, trafik, sport och välkänd musik. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

P4 Blekinge är en kanal som utgår från din vardag. Lyssna på nyheter, väder, trafik, sport och välkänd musik. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Vi träffar forskaren som undersöker hur och när den numera rödlistade strömmingen leker i Stockholms skärgård. Dessutom om bottentrålning i skyddade områden och hur Lars Edenius gör för att få fåglarna på band. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Senaste tiden har vi hört mycket om nedgången i strömmingspopulationerna i Östersjön – och krisen för kustfisket. Men vad vet vi egentligen om strömming? Vår fältreporter Lena Näslund hälsar på hos kustfiskaren Anders Jansson på Björkö i Stockholms södra skärgård. Han har fiskat hela sitt liv och sett strömmingsfångsterna minska till en tiondel av vad de var. Med finns också forskaren Monika Winder från Stockholms universitet. Hon leder ett projekt som ska ta reda på var och när strömmingen leker i Stockholms skärgård. Vårleken är berömd, men det finns också törnroslekare – alltså de som leker runt midsommar när törnrosorna blommar. Andra kommer in från havet till de yttersta skären för att leka på hösten. Rovströmming är stora strömmingar som definitivt inte bara äter plankton – och nu vill forskningen veta mer om strömmingens betydelse i skärgårdsekologin.Med en vecka kvar till Fågelsångsnatten får vi träffa en av experterna under natten: Lars Edenius. Han är en av Sveriges främsta fågelinspelare och har fått samtliga Västerbottens häcksfåglar på band. Vi ringer också upp Joakim Lax, reporter på Svenska YLE i Finland, för att höra om hans förväntningar inför att för första gången medverka i Fågelsångnatten. Och från en annan av sändningsplatserna, Tromtö i Blekinge, får vi en rapport från ljudtekniker Christian Jangegård och reporter Lisa Henkow.Och även om älgarna är huvudsaken i SVT:s slow tv-sändning Den stora älgvandringen är det många som följer vilka fåglar som hörs. Så pass många att Ida Franceen tog på sig att snickra en hemsida för älgvandringens fågellista. Vi ringer upp henne för att höra om vilka fåglar som hörts hittills i år och vilken fågel hon fortfarande hoppas på att få höra – samtidigt som älgarna simmar över älven.I sommar blir det förbjudet med trålfiske i skyddade marina områden. Undervattensfotografen Tobias Dahlin berättar hur han följt hur livet på bottnen far illa av trålningen. Men som det ser ut nu kommer det att bli ett undantag från trålförbudet i Kosterhavet. Lena Tingström från Havs- och vattenmyndigheten svarar på varför.I veckans kråkvinkel gläds Mats Ottosson över allt han slipper när han är i naturen.Programledare är Jenny Berntson Djurvall.Veckans naturfråga: Nu frågar vi efter något som ibland pinkas in, eller markeras på ljudligt vis.Strider om detta kan förekomma och storleken varierar från pyttesmå till många kvadratkilometer. Egentligen är det nog många som uppskattar att ha ett litet eget, även bland oss människor.Skicka ditt svar senast torsdag till naturmorgon@sverigesradio.se eller Naturmorgon, 359 30 Växjö. Glöm inte att skriva din postadress. Du har chans att vinna en röd termos, en fin tygkasse eller ett klassiskt tygmärke. Lycka till! Förra veckan frågade vi efter växtsläktet veronika. De tre som vann var Sandra Thiman i Gustavsberg, Sigbritt Carlsson i Kristinehamn och Peter Laudon i Varnhem. Grattis alla tre!

I vårt mest högt och lågtiga avsnitt hittills går vi igenom svenska klassiker för tredje gången. Den här gången är spännvidden mellan rymdskepp och plastkuber.Mattis inleder med att beskriva 37 Viggen (eller ja, ffa AJ- och JA-versionerna, även om de andra nämns) med allt vad det innebär av ”kostar som Blekinge” och ”ja, gav i praktiken en svårt datoriserad stridsvagn vingar”. Per håller sig i stället till det jordnära och går igenom Bandvagn 206; och då inte minst dess uppsjö av specialversioner vilka inbegrep alltifrån salvpjäsbestyckade vagnar till de som var särskilt anpassade för att bedriva pedagogisk förskoleverksamhet. Dessutom: här sitter jag i en kokong av napalm, Saab tappar bort sina verktyg, verkan går så jävla mycket framför skydd, en mutter på villovägar, det stora bytet till diesel, en förlorad form av manlig gemenskap, åtta procents kroppsfett som obesitas, Garm, och mycket mer!Beställ hem dina egna svenska klassiker hos vännerna på 3D milprint här: https://3dmilprint.com/collections/krigshistoriepodden?Support till showen http://supporter.acast.com/krigshistoriepodden. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Ekots dagliga, längre sändningar med nyheter och fördjupning. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Dagens Finland har uppstått i spänningen mellan två expansiva makter Sverige och Ryssland. Den östra riksdelen var en integrerad del av Sverige under en längre period än områden som Skåne och Blekinge.Integreringen av Finland i Sverige var en lång process som sträckte sig från vikingatiden till Nöteborgsfreden år 1323. Det var först när de svenskspråkiga befolkningsgrupperna fick stöd från den svenska statsmakten som de på allvar etablerades sig i Finland. Men rikssprängningen år 1808-09 innebar att vi skrev ut Finland från den svenska historien och glömde bort den svenskspråkiga i Finland. Detta är ett betalt samarbete med Svenska litteratursällskapet i Finland.I denna repris av podden Historia Nu samtalar programledaren med Martin Hårdstedt, professor i historia vid Umeå universitet och aktuell med boken Finlands svenska historia.Finland var aldrig en koloni till Sverige utan en integrerad del av landet precis som Södermanland eller Småland. Den finska allmogen och ståndspersoner var tidigt representerade på riksdagar och Finland beskattades inte hårdare är det som blev dagens Sverige. Viktigare var att både Sverige och Finland kom att inlämmas i den västliga kultursfären i och med den katolska kyrkans utbredning i både Sverige och Finland.Språket som identitetsmarkör blev viktig först under den ryska perioden när den finska nationalismen utvecklades. Svenska vs finska var ingen viktig fråga förrän självständigheten från Ryssland 1917. Identiteten var snarare knuten till den lokala platsen, religionen och den sociala positionen.Bild: Svecia, Dania et Norvegia, Regna Europæ Septentrionalia. Kopparsnitt publicerat i Amsterdam 1635. 1:4 400 000Musik: Finlandia av Sibelius, 1922, franförd av VESSELLA'S ITALIAN BAND, Internet Archive, Public Domain.Lyssna också på De mytiska finska korstågen eller hur Finland blev Sverige. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vid andra världskrigets utbrott i september 1939 stod Sverige inför hotet av en tysk invasion från havet. Och när Nazityskland i april 1940 invaderade Danmark och Norge blev hotbilden mot Sverige akut. Skånes kuster blev ett av rikets mest utsatta områden.Svaret på hotet blev skånelinjen, en över 50 mil lång befästningslinje som sträckte sig från Båstad i nordväst, längs Skånes sydkust och upp till Vieryd i Blekinge. Linjen kom att utgöra ryggraden i det svenska kustförsvaret under mer än ett halvsekel. Men frågan är om den inte var omodern redan när den byggdes?I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med författaren Marcus Törner om Skånelinjen – dess taktiska och strategiska betydelse, dess dramatiska tillkomst under andra världskriget och hur linjen levde vidare in i det kalla kriget. Törner är aktuell med boken Operation Rädda Danmark – Sveriges hemliga plan att rädda Danmark.Skånelinjen började planeras redan hösten 1938, som en reaktion på det försämrade säkerhetsläget i Europa efter Nazitysklands expansion. Sommaren därpå inleddes bygget av ett strandförsvar från Båstad i nordväst till Vieryd i Blekinge. Målet var att skydda Sverige mot en möjlig tysk invasion över Östersjön eller Öresund – särskilt efter ockupationen av Danmark och Norge i april 1940.Under bara ett år uppfördes över tusen bunkrar i rekordfart. Linjen, även kallad Per Albin-linjen efter statsministern Per Albin Hansson, blev ett konkret uttryck för Sveriges neutralitetspolitik i praktiken. Här rustade landet för att stå emot – om inte vinna – så åtminstone bromsa en angripare tills mobilisering kunde ske.Försvarslinjen byggdes i flera etapper mellan 1939 och 1940. Under högtrycksperioder göts upp till 16 värn per dag. Totalt uppfördes 1 063 värn i tolv grundmodeller och femton variationer, främst avsedda för kulsprutor, kanoner och observationsändamål. Värnen placerades med maximalt 1 200 meters mellanrum för att möjliggöra korseld längs strandlinjen – så kallad flankerande eldgivning. Endast ett fåtal värn var riktade direkt mot havet.Värnen konstruerades för att stå emot artilleribeskjutning och flygbombning, särskilt i strategiskt utsatta områden som Helsingborgstrakten. I flera fall kompletterades de med skyddsrum, förråd och signalförbindelser. Vissa sektioner fick flera försvarslinjer: en direkt vid stranden, en andra några hundra meter inåt land, och en tredje längre in som skyddslinje.På bara några månader förvandlades stränder, hamnar och kustbyar till en beväpnad mur – en betonglinje med flankerande eldgivning, pansarvärnskanoner och observationsbunkrar. I rekordfart reste Sverige sin sista försvarslinje. Skånelinjen, även kallad Per Albin‑linjen, som är en av de mest omfattande militära befästingsarbetena i svensk historia. Med över tusen bunkrar längs södra kusten var syftet att möta en tysk invasion från havet.Mellan 1939 och 1940 uppfördes 1 063 värn utmed kusten från Båstad i nordväst till Vieryd i östra Blekinge. Under högsommaren 1940 – när krigsrisken ansågs som som störst – färdigställdes upp till 16 värn per dag. Byggandet organiserades i etapper, och upp till åtta olika entreprenörer var engagerade enbart i Blekinge.Värnen byggdes för att tåla 21 cm artilleribeskjutning och flygbomber på upp till 300 kg, med personal inkallad genom beredskapssystemet.Bild: Värn 138 i Skånelinjen, fotograferat 1940 under andra världskriget. Anläggningen uppfördes som en del av det svenska kustförsvaret för att skydda landet mot en befarad invasion. Källa: Regionmuseet Skåne (regionmuseet.se), ”Foto: Okänd, 1940. Värn 138 i Per Albin-linjen i Skåne”. Public Domain.Musik: Musik: Time Is Running Out av Jon Presstone, Storyblock Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Det är Måndag! (Eller rättare sagt var det när avsnittet spelade in, sedan var det lite strul med uppladdningen.) Petrina, Jofi, och Armann snackar om saker som hänt i veckan. Till exempel om att vinna satirpris, en känd fotbollsagent som eldar upp bevis, och att vara coolast på förskolan. Men också om barn som älskar bearnaise, dubbelbananer, och onanerande hantverkare. I det patreonexklusiva svarar vi på en fråga om knark, avslöjar Malou von Sivers planer på att bli youtuber, och berättar om vilka förödande följder Ozempic fått på Stockholms gator. Det får du bara höra om du stöttar på http://patreon.com/mandag! Världens ballaste ståuppklubb ligger i Malmö och heter Under Jord! Biljettlänkar till alla kvällar finns på underjord.nu!   Nu finns ståuppföreställningen ÅRET ÄR 2025 med Johannes Finnlaugsson att streama online för en ynka skrynklig hundralapp. Det är det lätt värt! Besök https://underproduktion.se/jofistandup och fyll i dina uppgifter för att köpa.   Bor du i Blekinge? I så fall kan du se ovan nämnda Jofi live på Blekingeflabbet i Karlskrona nu på lördag! Biljetter finns på https://www.nortic.se/ticket/event/79128. Inom kort ska du också köpa biljetter till Jofi i Dalby, Armann i Stockholm, och Petrina i Ystad, men dom länkarna får du leta upp själv. Håll koll på grejer Petrina gör på http://petrina.se Om du stöttar podden på patreon så får du alla avsnitt i sin helhet utan reklam! Nu dessutom med etxra innehåll varje vecka där vi svarar på lyssnarfrågor! In och bli patron på http://patreon.com/mandag!