POPULARITY
Kungsholmen i Stockholm har berikats med ett författarmonument ägnat arbetarförfattaren Maria Sandel, framhuggen av skulptören Sam Westerholm. Ett reportage av Karsten Thurfjell. Som allt annat inom kulturlivet blev arbetet och invigningen av Maria Sandelsmonumentet fördröjda av pandemin, men nu är stenen alltså färdig och på plats, i Sankt Göransparken vid Fleminggatans slut. Skulptören Sam Westerholm är född 1947 i Finland men utbildad i Sverige och sedan länge verksam utanför Ösmo på Södertörn, och kanske mest känd för sina huvuden i olika storlekar, ofta humoristiska, som han ställt ut i stora grupperingar, men också kyrkliga skulpturer och stenreliefer, alltså stentavlor med huggna bildmotiv. Han gjorde en Ivar Lo-staty med relieftavla vid Tungelsta station på uppdrag från arbetarrörelsen, och det gjorde han så bra att han från samma håll och från Maria Sandelsällskapet samt Stockholm stad fick uppdraget att göra en stenrelief om Maria Sandel. Karsten Thurfjell har besökt Sam Westerholm ett antal gånger under 1½ år och följt hans arbete med den här stentavlan. Maria Sandel var vår första kvinnliga arbetarförfattare. Hon föddes 1870 i en fattig familj på Kungsholmen. När hon var fyra år dog hennes far och hon måste tidigt börja arbeta. Men hon ville skriva, och vid 18 då hon emigrerat till USA där hon bodde fyra år, debuterade hon med några dikter i den svenskspråkiga tidningen Nordstjärnan. Tillbaka i Sverige gav hon trots knapp ekonomi, en svår hörselskada och en allt sämre syn ut sin första novellsamling 1908, när hon var 38. Den hette Vid svältgränsen, och beskrev tragiska kvinnoöden. Det blev sedan totalt sex skönlitterära böcker, samtidigt som hon skrev kampdikter och debattartiklar, framför allt i arbetarpressen. Hennes böcker är verkligen realistiska skildringar av hennes vardag bland de fattigaste arbetarfamiljerna, deras sorger och glädjeämnen kring sekelskiftet 1900. Hon väjde inte för något i sina skildringar, som homosexualitet, prostituerade, barnamörderskor eller pedofiler, i vilkas medvetande hon trängde in. Om det är någon man tänker på i texter om och av Maria Sandel så är det Emile Zola, också en som inte väjde för eländet. På sin tid var hon rätt känd, och efter sin död fick hon en gata på Kungsholmen uppkallad efter sig. Men när den nästa "gyllene generationen" arbetarförfattare klev fram på 30-talet, Ivar Lo, Harry Martinsson, Moa Martinsson, Eyvind Johnsson, hamnade hon i skuggan. Maria Sandel är fortfarande en referens för de som gärna läser arbetarförfattare, och några av böckerna trycks om då och då. Virveln och Droppar i folkhavet går att få tag på nu, men de andra hittar man nog enklast på bibliotek eller litteraturbanken.se. Vi börjar reportaget den 22 april 2020, då Sam Westerholm får ett 1,4 ton tungt block av skånsk Bjärlövsgranit levererat till sin ateljé utanför Ösmo på Södertörn. Pandemin är en dryg månad gammal och vi gör intervjun med munskydd på oss. Två veckor senare, den 10 september 2020 är jag hemma hos Sam Westerholm igen, i hans utomhusateljé nära Ösmo, för utomhus måste man vara när man hugger i sten. Stenblocket har nu alltså fått strukturen framhuggen, och från den skrivande Maria Sandel till vänster sträcker sig tre rader med olika scener ur hennes böcker, ungefär som serierutor, om man kan tänka sig serierutor huggna i tung, grå granit. Stenen är täckt av vitt damm, men med lite vattenspolning mörknar den, blir blankare och vackert gråbrun. Man kommer faktiskt att tänka på medeltida kyrkotavlor när man ser Sam Westerhoms scener. En är från romanen Droppar i folkhavet, som delvis utspelar sig bland prostituerade. Vi ser en man på gatan som uppfattar tre hetärer, som dom kallades, samtidigt som en ficktjuv stjäl hans plånbok ur rockfickan. Till vänster om dessa kramar två kvinnor varandra under intimt samspråk. I romanen kommer huvudpersonen hem till en grupp prostituerade där två av dessa kvinnor har en lesbisk förbindelse. Bordellens kvinnor skildras som dom är, utan fördömande, snarare som ett kollektiv där dom solidariskt hjälper varandra när någon råkar illa ut, vilket dom förstås ofta gör. I romanen Familjen Vinge en otäck beskrivning av en pedofil som är inneboende i en barnfamilj, en roman där Maria Sandel verkligen kunde beskriva den manliga blicken på ett riktigt otäckt sätt. I debuten, novellsamlingen Vid svältgränsen finns annars flera av dom teman som Sam Westerholm valt. Den övergivna kvinnan som föder ensam i hörnet, är en av många smärtsamma scener, precis som det unga kärleksparet i en innerlig kram, där hon drabbats av tuberkulos och snart kommer att dö. Titelnovellen handlar om en kvinna som arbetar på Separator där hon träffar en man som gör henne med barn utan att tala om att han är gift. Som ogift och gravid får hon sparken och kvinnofiguren på tavlan skildras som paria, en utstött ur den stora skara anställda som strax bredvid strömmar ut ur fabriken efter arbetsdagens slut. I slutet av novellen antyds det att hon i desperation fördriver fostret. Det har gått ytterligare en månad, och när jag kommer ut till Ösmo den 5 oktober 2020 är Sam upptagen med att lösa problemet med dom ytterst få porträttfoton som finns på Maria Sandel Vintern kommer, och när vi går in i 2021 är Sam Westerholm färdig med det mesta på sin stenrelief, men eftersom pandemin ingalunda är över, dröjer det ända till mitten av september innan stenen slutligen når sitt mål, där jag åter träffar Sam och Maria Sandelsällskapets ordförande Ewa Bergdahl. När vi står där och dividerar stannar en förbipasserande kvinna upp och närmar sig med nyfiken blick den nyresta stentavlan. Hon visar sig heta Carin Törner, journalist, illustratör och, förstås, medlem i Maria Sandelsällskapet. Hon råkade bli en av de allra första som såg Sam Westerholms stenrelief över Maria Sandel i Sankt Göransparken på Kungsholmen i Stockholm. Vi kan också rekommendera Utbildningsradions program Bildningsbyrån som förra året presenterade Maria Sandels författarskap i serien Tänka mot strömmen.
I en osäker tid kan vi ta hjälp av hur människor före oss har tänkt i både med- och motgång. I vår sommarspecial pratar vi om stoikerna och stoicismen. Kan man alltid älska sitt öde? Och hur går det i så fall till? Stoicismens rötter går ända tillbaka till Aten 300 år före vår tideräkning men har sedan dess tolkats och vidareutvecklats av filosofer och tänkare. Bland annat i Rom där till exempel kejsar Marcus Aurelius, Seneca och Epiktetos höll till. Det är mycket av deras tankar som ligger till grund för det vi pratar om i det här avsnittet! Amor fati - att älska sitt ödeBegreppet "amor fati" är centralt inom stoicismen och betyder ordagrant "att älska sitt öde". Kan man det och ska man alltid älska sitt öde? Ja, kanske åtminstone se meningen i det som sker. Det är en inställning som liknar den sinnesrobön många känner till: "Ge mig sinnesro att acceptera det jag inte kan förändra, mod att förändra det jag kan och förstånd att inse skillnaden." Påverka det du kan Det här kan vi ta hjälp av i den pandemisituation vi befinner oss just nu: att fokusera på vad vi själva kan påverka. För det är alltid något vi kan påverka, om så bara vår attityd. Vi tar exemplet med covid-19. Ingen av oss vare sig förutsåg eller önskade sig en pandemi. När den för med sig sånt som sorg, saknad och besvikelse är det visserligen viktigt att få älta och vara ledsen, arg och frustrerad över det som sker. Men det stoikerna lär oss är att inte fastna i de känslorna för länge! Stoicismens 4 dygderStoicismens fyra dygder som man kan ta hjälp av som vägvisare i livet är: visdom rättvisa mod måtta De hjälper oss att ta oss an verkligheten. Måttfullhet låter kanske inte så roligt alla gånger men det behöver inte gälla allt utan handlar om att ta tag i sina känslor. Att vara modig kan också vara att vara vis och måttfull. Att stå upp för rättvisa kräver känslor som ger oss mod, men med måtta. Visdom och rättvisa kan hjälpa oss att vara balanserade i det vi gör. Vi behöver med andra ord alla de här fyra egenskaperna. Att leva med areteBegreppet arete handlar om att leva med dygd, eller excellens. Att ge sig själv förutsättningarna att vara sitt bästa jag helt enkelt. Gå stolt framåt. Det är vi värda och det är också schysst mot dem vi har omkring oss! Att hitta sin sanna Nordstjärna och vandra mot den - är det livet? Vi kan ju inte vänta på att leva förrän vi kommer fram, åtminstone inte om vi ser livet som en resa. I så fall är vi nämligen inte framme förrän livet är slut. Men vad strävar vi efter på vår väg genom tillvaron? Vad är det som får oss att resa oss från alla livets dikeskörningar och kämpa vidare? Livet har vi alla fått till skänks, men livets mening är det upp till oss själva att formulera. Då och då behöver vi också lite lagom distans till oss själva och våra känslor för att se nyktert på tillvaron och fatta rätt beslut. Vi väljer att avsluta den här säsongen med ett citat från den stoiske filosofen Seneca som lyder : "Hela framtiden vilar i osäkerhet. Lev genast!" Vår samarbetspartner Twitch Health har följt vad som hände när många flyttade hem sina arbetsplatser i och med covid-19. Några slutsatser är: Fysisk aktivitet verkar gå ner och aktivitetsformerna förändras. Den psykiska hälsan kan på kort sikt påverkas negativt pga isolering och oro. Matvanor kan förändras. På kort sikt ser vi en del marknadsföring av kosttillsskott för att boosta immunförsvaret och då ska ge skydd mot virus och bakterier men det finns ingen evidens för att överdosering av vissa näringsämnen och kosttillskott minskar risken för smitta. På lång sikt kan pandemin få betydande negativ påverkan på folkhälsan eftersom många hälsoparametrar påverkas av lågkonjunkturen. Twitch Health vill gärna hjälpa arbetsplatser motverka de risker som kan uppstå och ta vara på de möjligheter som finns. Läs mer deras framtidsspaning inom hälsa och friskvård här. Vår samarbetspartner Motivation.se - Sveriges ledarskapssajt har många artiklar som kan ses som högst relevanta ur ett stoiskt perspektiv. En handlar om att all positiv förändring börjar med dig själv.
Det är sommar och året är 1925! Feminism! Klassamhället! Nordstjärneorden! Edvin Wide! Barnens ö! Praktfylla! Flugor! Duvor! See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.
UPPDATERAD BESKRIVNING: Nu sker det i Storbritannien. Står det svenska kungahuset på tur i en inte allt för avlägsen framtid? Rent hypotetiskt. Estelle kärar ner sig i Mohammed och gifter in honom i kungafamiljen i ett framtida Sverige med en väldigt växande muslimsk/arabisk befolkning. Mohammed tar då rollen som kung. Vad triggar gästerna mest av tanken att ha en Mohammed som kung? Att han: 1) Är muslim, eller 2) En arab utan tro? Med tanke på att vi lever i ett samhälle med olika åsikter, så finner vi även olika åsikter i podden. Till skillnad från mainstream media, så hör du olika åsikter här. Lyssna du också!VI BEHÖVER BÅDE NYA, OCH ÅTERKOMMANDE SOM DONERAR TILL PODDEN, STORT TACK:Bankgiro: 412 - 4384Swish: 073 846 37 64Meddelande: GåvaIDAG BETAR VI AV DESSA ÄMNEN:* Kung Mohammed och drottning Estelle.* Bort med snoppar, fram med snippor och en jäkla massa mångfald!* Vad säger du om trolljägaren Aschberg knackar på?* Ska hela samhället fyllas av ordningsvakter nu?* Samtycke för att få byta blöjor, och samtyckeslagen som komma skall.VECKANS MUSIKTIPS FRÅN OSS:LELLE:Månegarm - Nordstjärnans Tidsålderhttps://www.youtube.com/watch?v=ik9za7MmBQE&feature=youtu.beAMBJÖRN:The Master's Call - Marty Robbinshttps://www.youtube.com/watch?v=e22cEMXganQ&pbjreload=10NINA:Whitesnake - Saints An' Sinnershttps://www.youtube.com/watch?v=lvGmsPPg-vY&list=PLgLk-j8sdm7aYI39NH5oGvNwcyrY_O-wAPONTUS:Raubtier - Det finns bara krighttps://www.youtube.com/watch?v=dEO3fp_rdo8&feature=youtu.beCISSI:Guns N' Roses - Use your illusion 1 & 2https://www.youtube.com/watch?v=D-JDQ4ZWQPo&list=PL8BFsunD6h0J-8fek6gTS4MinzL-t-dfaMEDVERKANDE:Programledare: Lelle JohanssonGäster: Nina Drakfors, Ambjörn Börjesson, Cissi Caecilius & Pontus PerssonNÄSTA NYA PROGRAM:LÖRDAGEN DEN 26 MAJMejl: VERKLIGHETSCHECKEN@gmail.comFacebook: https://www.facebook.com/VERKLIGHETSCHECKEN/Twitter: https://twitter.com/VERKPODD
Det handlar om mannen som ålat sig in i Sveriges finaste kretsar och satt vårt världsanseende på spel. Så skulle man kunna beskriva mannen som blivit ett nav i krisen kring Svenska akademin. Men han är ju som en skugga, som alla pratar om, men - samtidigt nästan glöms bort. Vem ÄR han? Det undrar Nicke, och det blir ämnet för dagens möte i PPP-partiets udda väg fram mot valet. För han gillar att gräva och spekulera. Den här mannen kittlar hans nyfikenhet. Man tar sig väl inte in i de flottaste gemaken om man inte HAR nåt. Men VAD? Massmedia måste väl jaga honom dygnet runt. Tänk att få hans bild av verkligheten! Hur ser den ut? Vad kan han inte tjäna på den? Nån tidnings ensamrätt. Långfilm. Hollywood. Men - inte ett ord. Tyst som i graven. Finns han? Nicke stod i samma matkö som honom på Dramatiska institutet där han cirklade runt hela dagarna, utan att gå nån av utbildningarna…. Det påstås att han kom till Sverige som timmerflottare i mitten av 60-talet. Och säkert är att han tilldelades Nordstjärneorden 2015 av kulturminster Bah Kuhnke. En sån resa gör inte vem som helst - så vem är han? Vilka egenskaper besitter en sån person. Och skulle hans egna ord kasta ljus över fenomenet? Vi bara undrar, och förundras över att han fick både hållas och hyllas. Mötet avslutas med “Lyckliga gatan”, om vemodet över den förlorade oskulden. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.
Ylva Mårtens möter Li Zhiyi, Astrid Lindgrens kinesiske översättare. Li Zhiyi är professor emeritus i svenska vid Pekings universitet och var tidigare vice chefredaktör på Bildtidningen Kina. När herr Li studerade svenska i Sverige på 80-talet var han tvungen att läsa 500 sidor Strindberg varje vecka: Jag blev mycket ledsen och nästan galen. Jag upprepade Strindbergs ord. Jag älskar och hatar kvinnorna på samma gång!En av hans svenska vänner förstod att han borde läsa något annat än bara Strindberg så hon föreslog Pippi Långstrump som lämplig litteratur.Professor Li har översatt alla Astrid Lindgrens verk, många av August Strindbergs, Maria Gripe, Per Gustafsson, Selma Lagerlöf och Thomas Tranströmer.2005 blev professor Li utnämnd till riddare av Nordstjärneorden första graden för att han översatt August Strindbergs verk. På väggen hemma hos herr Li och hans fru i Peking sitter det inglasade diplomet för Nordstjärneorden, undertecknat Stockholms slott Karl Gustaf i juni 2005. Men professor Li är mest stolt över är översättningarna av Astrid Lindgrens verk och för det arbetet har han dock ännu inte fått något pris. Jag är lite besviken. Jag klagar mycket på att Astrid inte fick Nobelpriset!