Podcasts about barnens

Liberalernas partiledare om friskolor, kriget i Gaza och svenskarnas värderingar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Under Liberalernas landsmöte senare i höst ska partiet ta ställning till vilken regering de ska ställa sig bakom efter valet nästa år. I Ekots lördagsintervju upprepar partiledaren Simona Mohamsson att hon tycker att Tidö-samarbetet som det ser ut idag fungerar bra, och att hon helst skulle se en liberal statsminister.”Det vore konstigt om jag inte tycker att liberaler borde ha den mäktigaste posten. Men det samarbete vi har idag i Tidösamarbetet funkar bra. Jag ser inte varför vi ska ändra på det.”, säger Simona Mohamsson.Men SD kräver att få sitta i en regering efter valet. Är du beredd att släppa fram Ulf Kristersson som statsminister om han vill leda en regering med SD -ministrar?”Min utgångspunkt är att vi ska fortsätta ha det samarbetet vi har. Jag tycker ytterst att frågor om hur man ska hantera Sverigedemokraterna eller Vänsterpartiet behöver ställas till dem som ska komma fram med ett regeringsförslag. Men min utgångspunkt är att vi ska fortsätta med det samarbetet på det sättet vi har idag, även efter nästa val.”, säger Simona Mohamsson.Vinstbegränsningar för friskolorEtt statlig utredning har lagt fram förslag om vinstförbud för bland annat nystartade friskolor, skolor som missköter sig samt skolor som får riktade statsbidrag. Skolverket anser att förslaget om vinstförbud för nystartade skolor kommer att gynna de stora skolkoncernerna.Vad tror du, kommer ditt förslag att leda till det?”Jag försöker vara väldigt tydlig och kan vara tydlig igen här till dig. Jag kommer inte att utesluta något när det gäller att kunna mota de krafter i svensk skola som inte är intresserade av barnens utbildning och sätter andra intressen före. Vi har sett hur extremister har tagit ut pengar, eller haft våffelstugor. Men vi har också sett konsekvenserna. Det handlar om obehöriga lärare, glädjebetyg eller att man skär ner på utbildning.” säger Simona Mohamsson.”Mitt löfte är att lägga fram förslag som har majoritet i Sveriges riksdag för att se till att barnens utbildning går före börsintressen. Det kommer jag att göra.” säger Simona Mohamsson.Utredningsförslagen kommer göra det möjligt för skolföretagen att fortsätta ta ut vinst.På vilket sätt tycker du att det är bra att det finns möjligheter att dela ut vinst till aktieägare i skolbolagen?”Barnens utbildning är ingen vara som vilken vara som helst. Det är inte mjölk som du ska kunna plocka ner från hyllan i mataffären. Jag tycker inte att systemet vi har idag har fungerat för att alla barn ska kunna ha en rättvis start i skolan. Därför gör vi om det. Jag utesluter inte något för att bevisa att det är just barnen som ska gå före andra intressen.” säger Simona MohamssonDet låter på dig som att du inte alls tycker det är bra att det finns möjlighet att dela ut vinster till aktieägare i skolbolagen?”Jag tycker att det är dåligt när man skär ner på barnens kunskap och möjlighet till skola genom att ha obehöriga lärare stora barngrupper och betygsinflation. Det är dåligt, inte bara för barnen och skolgången utan också för att det är våra gemensamma skattepengar som ska gå till en av välfärdens viktigaste byggsten: skola och utbildning.” säger hon.Vill inte flytta Sveriges ambassad i IsraelFör en tid sen sa KD:s partiledare Ebba Busch att hon vill att Sverige ska flytta sin ambassad i Israel från Tel Aviv till Jerusalem, vilket väckte en del uppståndelse. Vad tycker du om det förslaget?”Jag tycker att vår roll ska vara att fokusera på minska det humanitära lidandet och få hem gisslan. Jag tror att det är ganska dåligt om Sverige, istället för att tillsammans med andra europeiska länder kroka arm för realistiska förslag som kan få Israel att få in humanitärt stöd och pusha Hamas att släppa gisslan, istället fokuserar på andra frågor. Det är olyckligt och fel i tiden.” säger Simona Mohamsson.Också Liberalerna har ställt sig bakom att flytta den svenska ambassaden till Jerusalem, vid lämplig tidpunkt, som partiet formulerade det när frågan var uppe i partiets riksdagsgrupp 2019. Men frågan är laddad, eftersom Israel har annekterat den östra delen, och både Israel och Palestina betraktar Jerusalem som sin huvudstad. Inget EU-land har för närvarande sin ambassad i staden.Simona Mohamsson vill inte driva frågan nu.”Jag uppfattar inte att det är lämpligt just nu. Fokus behöver vara att Sverige tillsammans med andra europeiska länder ökar pressen på Israel för att få in viktig nödhjälp för att stoppa den humanitära katastrofen och få hem gisslan”, säger Simona MohamssonProgramledare: Johar Bendjelloul Kommentar: Helena GissénProducent: Johanna PalmströmTekniker: Jakob LalérIntervjun spelades in på förmiddagen fredagen den 5 september 2025.

Den 26 januari 1966 försvinner tre syskon, Jane, Arnna och Grant Beaumont, spårlöst från Glenelg Beach i Adelaide. Det är Australiens nationaldag och stranden är full av människor. Men någon gång mellan förmiddagens sol och eftermiddagens skuggor försvinner de tre barnen utan ett spår.Trots en massiv polisinsats, otaliga teorier och decennier av spekulationer har fallet aldrig fått en lösning. Vem var den okände mannen barnen sågs med? Varför hittades aldrig några bevis?I det här avsnittet tar Jens Nielsen med oss till en av världens mest förbryllande försvinnanden, ett fall som förändrade ett helt lands syn på trygghet. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vuxna drack inte mjölk det svenska bondesamhället – tvärtom ansågs det slösaktigt att dricka mjölken istället för att göra ost eller smör. Detta skulle förändras under 1900-talet när mjölkpropaganda fick oss att förknippa mjölken med modernitet och hälsa.En kraftfull, statligt stödd mjölkpropaganda som påverkade allt från skolbespisningar till mejeributikernas utbud förändrade vår relation till mjölken. Bakom denna framgångsrika kampanj låg en föreställning om mjölken som något unikt svenskt – en oskuldsfull och naturlig dryck som kunde bidra till att bygga ett starkare folk. På 1950-talet drack svensken i snitt 220 liter mjölk om året.I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Håkan Jönsson, etnolog och författare till boken Mjölk – en kulturanalys av mejeridiskens nya ekonomi.Mjölken kom att bära moderna värden som hygien, rationalitet och framsteg, samtidigt som den förknippades med barndom, nation och trygghet. Men detta var ingen slump. Genom ett samspel mellan industri, politik och medicinsk expertis lyckades mejerinäringen positionera mjölken som något mer än bara föda – den blev en ideologisk dryck.Ända in på 1900-talet betraktades färsk mjölk med viss misstänksamhet – som något omoraliskt och slösaktigt i ett bondesamhälle där grädde och smör var mer värdefulla. Först med industrialiseringens framsteg, såsom pastörisering och urban distribution, började färsk mjölk säljas i större skala till stadsbor. När den medicinska forskningen samtidigt började lyfta fram mjölkens innehåll av vitaminer, mineraler och protein, blev drycken en naturlig bundsförvant i kampen mot undernäring – särskilt bland barn och arbetarklass.En avgörande aktör i denna utveckling var Föreningen Mjölkpropagandan, grundad 1923. Föreningen bedrev omfattande informations- och reklamverksamhet i form av broschyrer, filmer, skollektioner, mjölkveckor och inte minst de populära mjölkbarerna. På Stockholmsutställningen 1930 lanserades mjölkbarerna som en del av en ny funktionalistisk och modern livsstil. Mjölken blev där en symbol för det rationella samhället – homogeniserad, standardiserad och förpackad i fyrkantiga kartonger.Mjölkens symbolik användes också i formandet av en svensk identitet. Den ansågs vara ursvensk, till skillnad från kontinentala drycker som vin eller kaffe. Reklam och undervisning genomsyrades av budskap om mjölkens naturlighet och dess koppling till ett sunt nordiskt ideal. Den var en dryck som kunde ena både högern och vänstern: för bonderörelsen var den en ekonomisk livlina, för socialdemokratin ett redskap för att förbättra folkhälsan.Mjölkens politiska laddning fick också mer problematiska uttryck. Under 1930-talet användes den i rasideologiska sammanhang för att illustrera skillnader mellan det "rena" nordiska och det "exotiska" andra. Ett känt exempel är en barnteckning från 1934 där en vit flicka dricker mjölk medan en svart pojke dricker kaffe – med budskapet att den svenska flickan gör det rätta valet.Bild: Mjölkbar vid Svandammen i Uppsala under firandet av Barnens dag år 1934. Barn och vuxna samlade i ett somrigt utomhusmiljö, arrangerat av Barnens Dags Riksförbund. Fotografi av Paul Sandberg. Digitalt Museum. Identifikationsnummer: PS05839. Licens: Public Domain).Musik: Kaffe utan grädde är en sång av Gösta Jonsson utgiven av Mjölkcentralen på 78-varvare 1938. Sången betraktades som reklam och bannlystes därför i Sveriges Radio. Youtube. Public Domain.Lyssna också på Propagandans heliga uppdrag.Klippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Några tankar om krocken mellan elit och ungdomsidrott. Om siffror, vinna, utbildningen och lust. Enjoy! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Bergarten serpentin gör att sällsynta växter som skrednarv och isdraba trivs på fjället Graipesvare. Och i jämtländska Ammerån har barnen gjort egna gömställen åt fiskrom. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Marsfjällets naturreservat är ett vidsträckt skyddat fjällområde i södra Lappland. Här finns kalfjäll, urskog, myrar och fjällbjörkskog men också flera artrika fjäll. Ett av dem är Graipesvare och här, i skuggan av Marsfjällets topp på 1 587 meter, kommer Naturmorgons fältreporter Jonatan Martinsson befinna sig på lördag. Tillsammans med biologen Isak Vahlström, som har området som sin hemmaplan, botaniserar han bland kalfjällets växter och tittar närmare på vilken roll berggrunden spelar för floran. Här finns nämligen både kalkrika marker och områden där bergarten serpentin dominerar. Den senare är rik på tungmetaller vilket ställer krav på de arter som växer där. Det innebär att det går att hitta sällsynta växter som skrednarv, isdraba och spenslig fjällnejlika men också mer vanliga fjällväxter som fjällsippa och fjällgentiana på Graipesvare.Och så möter vi Ida Berntsson, Charlie Halvarsson och Edvin Ramsell från Grevåkersskolan i Hammerdal i Jämtland. De har tillverkat lerfigurer som de lagt ner i Ammerån. Där blir figurerna till lekgrus, alltså bra gömställen för laxars och öringars rom. Konstnären Malin Lindmark Vrijman och Anna Rost från Länsstyrelsen i Jämtland har handlett eleverna i ett kultur- och naturprojekt.Vi håller oss kvar i fjällen och bjuder på en fågelsånglektion där vi får lära oss hur fjällets småfåglar låter. Faktiskt är det fågelsånglektion nummer 50 i ordningen!En fågel som det går riktigt bra för är nattskärran, och dess märkliga, surrande läte går att höra i sommarnatten, framför allt i de södra och mellersta delarna av landet. Gabriel Norevik, forskare vid Lunds universitet, berättar om nattskärrans fascinerande flyttvanor – den rör sig nämligen i takt med månen!Vi ringer också upp Stina Weststrand, intendent på Göteborgs botaniska trädgård, som just nu befinner sig i Tarfaladalen i Kebnekaisemassivet tillsammans med kollegan Sara Ulriksson. De ska kolla in var olika intressanta vilda arktiska växterna finns, så att det går att återvända om några månader för att samla in fröer från dem till en fröbank.I veckans kråkvinkel funderar Jenny Berntson Djurvall på hur det skulle vara om vi INTE hade färdiga namn till de andra arterna.Programledare är Mats Ottosson.

Konflikt ger sig in i den spelbubbla där många barn och unga befinner sig vardagligen och hör om rasism, sexism och våldsbejakande extremism. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det finns en skuggsida i dataspelsvärlden där extremister, ofta med högerextrema förtecken, rör sig i onlinespel som Roblox och Minecraft. En skuggsida där n-ordet blivit så vanligt att många slutat bry sig.Det säger Henry Påltoft och Åsa Mitchell som båda spelat onlinespel länge, men som också reflekterar över den hårda jargongen.Morgon Finnsiö på stiftelsen Expo jämför spelmiljön med en fritidsgård som allt för ofta saknar vuxna som säger ifrån när spelare angriper varandra med rasistiska och sexistiska glåpord.Men så finns det också andra ännu mörkare platser dit förövare vill locka barn med hjälp av omtyckta spel. Ekots reporter Felix Öste Personne åkte till Hässelby där flera uppmärksammade överfall skett, med kopplingar till den sadistiska sektliknande gruppen 764. Och den amerikanske grävande reportern Ali Winston berättar hur gruppen skapades av en tonåring i Texas under pandemin och hur den också har kopplingar till gamingmiljön.Så vad kan vi göra för att skydda barn från grupperingar som 764 och andra våldsbejakande grupper?Per Strömbäck på Dataspelsbranschen kommenterar vad branschen har för ansvar. Och Elin Palmstierna på Rädda Barnens orostelefon för föräldrar och andra vuxna delar med sig av sina tips om hur man kan tala med sin barn och spelandet och vad de är med om i spelvärlden online.Programledare: Kajsa Boglindkajsa.boglind@sr.seReporter: Felix Öste PersonneTekniker: Jakob LalérProducent: Anja Sahlberganja.sahlberg@sr.se

Layel på Barnens Nyhem: Richard, Jessie och Joviah 20250622 by Nyhemsveckan

Layel på Barnens Nyhem: Rebecka Ander Kidz+ 250621 by Nyhemsveckan

Layel på Barnens Nyhem: Intressegrupper 20250620 by Nyhemsveckan

Layel på Barnens Nyhem: Gabriella, Nellie, Matteus på barnmöten 20250619 by Nyhemsveckan

Layel på Barnens Nyhem: Gustav, Ottilia och Matilda i Knattetältet 20250618 by Nyhemsveckan

Layel på Barnens Nyhem: Susanne, Gabriel och Gemima på Barnmöte 20250617 by Nyhemsveckan

Tommy Log - Barnens Nyhem 20250617 by Nyhemsveckan

Layel på Barnens Nyhem: Linda, Johanna och Pumba på Halv7:eighteleven 20250616 by Nyhemsveckan

Intervju: Maria Johansson i Barnens nyhems infodisk 20250616 by Nyhemsveckan

Semesterdags: så blir ledigheten ledigare! & Vad väcker din svartsjuka? & Veckans storm i vattenglas: Magnus har gig och Marit blir sur spel-änka… Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I det här avsnittet berättar Nettan Candolf om Malin Sjöqvist om utvecklingsarbetet Tillsammans för barnens bästa, vad som har genomförts och vad som pågår nu. Lina Larsson och Osman Aytar berättar om följeforskningen kring arbetet. De delar också med sig av tips inför den här typen av utvecklingsarbeten. Du hittar relevanta länkar och transkribering av avsnittet på https://www.fou.sormland.se/materialpublicerat/fou-podden/

Det är vår och det har firats födelsedagar. Då är det onödigt att inte ta en stund och filosofera över personligheter. Barnens och ens egen. Vad gör föräldraskapet med ens personlighet? Och hur förankrar man den när barnen är så stora att de klarar sig själva? Är det i trädgården det sker? Och nog är det är samma sak med ett samhälle som med den enskilda personen, det behöver jorda sig och bygga rötter. Simone Weil, Åsa Wilke, Hildegard av Bingen, Mimmi Staaf och Hanna Hofman-Bang är några av dom som dyker upp mellan klosterträdgårdar, engelska parker och skärgårdskobbar. Välkommen att lyssna! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Buster har kämpat på som singelpappa och är minst sagt utmattad, men frågan är om det verkligen räckte hela vägen? Allt från att hitta en balans i hushållet till om det är värt att acceptera en otrohet diskuteras. Det är högt och lågt i vanlig ordning!Följ oss på instagram @lojsanbuster för att ta del av allt vi pratar om i podden och mer därtill! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I ett nytt avsnitt av kalla Kylskåpsradion har Åsskar fått en värmande komplimang och Gabriel pratar om högtider och lediga dagar i olika länder. Dom diskuterar varför det är barnens dag i Sydkorea och lär sig om FNs deklaration om de mänskliga rättigheterna! Vad är det för skillnad på rättigheter och maträtter och vad är egentligen en deklaration? Det blir även massor av skämt innan Gabriel berättar om barnkonventionen och varför det finns särskilda rättigheter för barn. Dom pratar även om varför rättigheter hör ihop med skyldigheter.  Dagens ord: Barnkonventionen Produceras av Frälsningsarmén www.kylskåpsradion.se

Vi fortsätter med temat från förra avsnittet då vi sammanstrålade med den svenske temästaren Per Oscar Brekell i Tokyo. Idag får vi bland annat en förklaring till varför det gröna teet - det som kallas för matcha - blivit så populärt. Ja faktiskt så mycket så att man från fabrikanternas sida varnar för att det är på väg att bli en bristvara i världen.Podden vill också passa på att önska särskilt våra lyssnare i Japan en glad Golden Week.Flera nationella helgdagar infaller i tät följd mellan slutet av april och början av maj. Under denna tid tar många ledigt för att resa, vara med på festivaler eller helt enkelt umgås med familj och vänner.​Årets Golden Week startade den 29 april och pågår till den 6 maj. Helgdagarna är dom här:​29 april – Shōwa-dagen (Shōwa no Hi): Till minne av kejsar Shōwas födelsedag. Känd som Hirohito under sin regentperiod som varade fram till 1989.3 maj – Konstitutionsdagen (Kenpō Kinenbi): Firas till minne av den japanska konstitutionen från 1947.4 maj – Grönskans dag (Midori no Hi): En dag för att uppskatta naturen.5 maj – Barnens dag (Kodomo no Hi): En högtid för att fira barns hälsa och lycka. Familjer hissar karpformade vimplar (koinobori) för att symbolisera styrka och framgång för sina barn.6 maj – Ersättningshelgdag för Grönskans dag: Eftersom 4 maj 2025 infaller på en söndag, flyttas helgdagen till måndag 6 maj. ​Det ska tilläggas att dom som kan också tar ledigt den 30 april till 2 maj och då får man en sammanhängande ledighet på upp till åtta dagar. ​NYHETERDen japanska centralbanken Bank of Japan (BOJ) mer än halverar sin prognos över den ekonomiska tillväxten för budgetåret. Centralbankschefen Kazuo Ueda pekar ut USA:s hot om kraftigt höjda importtullar som den enskilt viktigaste orsaken till de pessimistiska tongångarna. Från tidigare aviserade 1,1 procents tillväxt talar banken nu om 0,5 procent.Från och med den 3 april införde Trumpadministrationen en tull på 25 % på alla importerade fordon, inklusive personbilar från Japan. ​Till det ska läggas den 10 %-iga generella importtull som trädde ikraft för alla varor från länder utanför Nordamerika den 5 april. Totalt alltså 35 %-iga importtullar som japanska biltillverkare nu måste förhålla sig till. Det ska tilläggas att personbilar är Japans överlägset största exportvara.Bank of Japan tillkännagav även att man i nuläget väljer att hålla styrräntan oförändrad eftersom inflationstakten mattats av betänkligt den senaste månaden.Den japanska valutan yen tappade ytterligare mark efter beskeden från centralbanken, vilket måhända är bra för besökare, men sämre för de japanska hushållen som får betala mer för importerade varor.En 28-årig man har gripits i Osaka efter han kört in i en grupp skolelever som var på väg hem från skolan.Sju av barnen skadades så pass allvarligt att de fick föras till sjukhus, samtliga ska dock vara vid medvetande enligt uppgifter från polisen.Den misstänkte som är hemmahörande i Tokyo har i förhör sagt att han var ute efter att döda barnen. Motivet ska ha varit att han mått psykiskt dåligt.Ett japanskt företag har börjat leverera inhemskt producerat hållbart flygbränsle till bland andra Japan Airlines som blandar upp det med vanlig flygfotogen. Bränslet tillverkas av begagnad matolja som samlas in från restauranger i Japan.Företaget planerar att producera upp till 30 000 ton matoljebaserat flygbränsle per år. blandar det med vanligt flygbränsle.Enligt den japanska regeringen samlas det årligen in ungefär 400 000 ton begagnad matolja. Den största delen - 90 procent används till djurfoder och kemiska produkter.Japan Airlines uppger för dagstidningen Japan Times att man planerar att år 2030 låta matoljebaserat bränsle stå för 10% av den totala bränsleanvändningen.Enligt en undersökning från jobbmatchningsföretaget MyNavi säger sig nära hälften, eller 45% av alla heltidsanställda i Japan nu vara så kallade “silent quitters” och bara göra det absolut minsta som krävs av dem på jobbet.Beteendet är vanligast bland yngre, där många i åldern 20 till 30 år uppger att de prioriterar sin fritid mer än arbetet.De fyra viktigaste orsakerna till att workaholic Japan nu alltså tycks genomgå en förändring i det tysta är de yngre känner sig missnöjda med arbetsplatsen, upplever att deras insatser inte värderas, och att de är ointresserade av att göra karriär.Basebollstjärnan Shohei Ohtani fortsätter att toppa tidningarnas förstasidor i Japan, men den här gången handlar det inte om sport. Utan om att Ohtani som spelar för Los Angeles Dodgers, nyligen blivit pappa och valt att ta pappaledigt.Trots att japanska män har rätt till 52 veckors pappaledighet med lön är det bara en tredjedel som tar ut någon ledighet överhuvudtaget.Ohtanis beslut att ta pappaledighet när hans dotter föddes väckte stor uppmärksamhet, och han har nu fått smeknamnet "Papa-tani."Ohtanis val att ta ledigt har fått både andra idrottsmän och företag att fundera på att införa liknande policies i Japan. Flera japanska idrottsförbund och företag, som Toyota, har nu börjat erbjuda pappaledighet för sina anställda.Innan vi slår på stora trumman och basunerar ut att en pappaledighetsrevolution är nära förestående i Japan, ska vi kanske tillägga att Ohtani och hans klubb Dodgers enades om att tre dagars pappaledighet kunde vara tillräckligt. This is a public episode. If you would like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit japanpodden.substack.com

I dagens avsnitt får vi höra den somriga sagan "Barnens magiska krabbfiske i Glommen", önskad av syskonen Tyra, 8 år, och Lilly, 5 år, från Borås tillsammans med deras kusiner Iris, 8 år, och Nils, 6 år, från Skummeslöv.Följ med barnen när de ger sig ut på sommarlovsäventyr i fiskebyn Glommen! Med en gammal sjömans hemliga recept – köttbullar och kattmat – som krabbagn får de en fångst långt utöver det vanliga. Plötsligt dras de ner i virvlande vatten till havets botten där en stor och talangfull val bjuder dem på en magisk dansshow. En sprudlande sommarsaga om vänskap, mod och oväntade undervattensäventyr!Som alltid bjuder vår kära Aida på spännande fakta. Idag om autografer! Visste du att människor har samlat på namnteckningar i över 2500 år, ända sedan en persisk drottning började spara hälsningar från berömda personer?Stötta podden och få tillgång till nya sagor! Gå med i Magiska Godnattsagor-klubben!Skicka in förslag på kommande sagor via www.magiskagodnattsagor.seFölj oss på Facebook & InstagramSökord: magiska godnattsagor, godnattsaga, barn, läggdags, podcast för barn, barnlitteratur, ai, godnatt

Hur gick det med regnskogen som svenska barn ville rädda på 1980-talet? Ett av barnen har som vuxen återvänt till skogen för att se vad som hänt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Marcus Haraldsson var ett av de barn på över 4000 svenska skolor som engagerade sig för projektet Barnens regnskog. Han och kompisarna samlade in pengar som gick till att köpa skog i Costa Rica för att hindra att den avverkades.Idag är han frilansjournalist och har skrivit en bok där han går till botten med vad som hände med pengarna och vilket inflytande barnen hade i en tid när Costa Ricas miljöpolitik genomgick stora förändringar.Reporter: Sara SällströmProducent: Lars Broström

Ingen gillar en gnällspik brukar det heta, men hur kommer det sig då att vi så ofta ägnar oss åt det? I veckans avsnitt: De inte alltid så självklara orsakerna till gnäll, och hur man får bukt med eget och andras dränerade klagande. Lina & Björn minns egna gnällepisoder, gnällare med Rosa Parks-komplex, jobb på arbetsplatser med riktig gnällkultur och semester med en gravt ocharmig mästergnällare.Klipp:10:44 Black Christmas(1974) - the moaner17:18 Kindergarten Cop come-on-stop-whining31:25 Gnäll Måns · Barnens favoriterRedigering: Peter MalmqvistKontakta oss på dummamanniskor@gmail.com. Vill du slippa reklamen? Prenumerera på Dumma Människor för 19 kr/månaden (ink moms). https://plus.acast.com/s/dummamanniskor. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Konflikt ger sig in i den spelbubbla där många barn och unga befinner sig vardagligen och hör om rasism, sexism och våldsbejakande extremism. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det finns en skuggsida i dataspelsvärlden där extremister, ofta med högerextrema förtecken, rör sig i onlinespel som Roblox och Minecraft. En skuggsida där n-ordet blivit så vanligt att många slutat bry sig.Det säger Henry Påltoft och Åsa Mitchell som båda spelat onlinespel länge, men som också reflekterar över den hårda jargongen.Morgon Finnsiö på stiftelsen Expo jämför spelmiljön med en fritidsgård som allt för ofta saknar vuxna som säger ifrån när spelare angriper varandra med rasistiska och sexistiska glåpord.Men så finns det också andra ännu mörkare platser dit förövare vill locka barn med hjälp av omtyckta spel. Ekots reporter Felix Öste Personne åkte till Hässelby där flera uppmärksammade överfall skett, med kopplingar till den sadistiska sektliknande gruppen 764. Och den amerikanske grävande reportern Ali Winston berättar hur gruppen skapades av en tonåring i Texas under pandemin och hur den också har kopplingar till gamingmiljön.Så vad kan vi göra för att skydda barn från grupperingar som 764 och andra våldsbejakande grupper?Per Strömbäck på Dataspelsbranschen kommenterar vad branschen har för ansvar. Och Elin Palmstierna på Rädda Barnens orostelefon för föräldrar och andra vuxna delar med sig av sina tips om hur man kan tala med sin barn och spelandet och vad de är med om i spelvärlden online.Programledare: Kajsa Boglindkajsa.boglind@sr.seReporter: Felix Öste PersonneTekniker: Jakob LalérProducent: Anja Sahlberganja.sahlberg@sr.se

Otrohet: ”Min mans kvinnliga kollega skickar sexiga filmer, bör jag lita på honom?” & Vilse i bonusfamiljen & ”Barnens pappa stack, hur pratar jag med barnen?” Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Nyheterna Radio 12.00

Tempo Dokumentärfestival invigdes med filmen Yalla Parkour om en unga män som utövar parkour på Gazas stränder, mitt bland explosioner, flyktingläger och ruiner. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Den prisade dokumentären ”Yalla Parkour” är producerad av Malmöbaserade Basel Mawlawi. P1 Kulturs Lisa Bergström har träffat regissören Areeb Zuaiter och huvudrollsinnehavaren Ahmed Matar. Träningen på de raserade husen är på liv och död i stunden men det är också träning för en möjlig framtida frihet. För honom blev parkour en väg ut ur Gaza. Numera bor han i Stockholm.HON FILMADE SINA EGNA BARN – NU FÅR ”ALEQUE & ISSAY” VÄRLDSPREMIÄRPå onsdagskvällen är det världspremiär för dokumentären ”Aleque & Issay” på Tempo dokumentärfestival i Stockholm. Där får vi följa en svensk familjs flytt till Beijing i Kina med tre små barn, varav det yngsta syskonet, endast 3-4 år, är speaker. Barnens mamma och filmens regissör, Tora Mkandawire Mårtens, är gäst i P1 Kultur.KULTURMINISTERN OCH FRAMTIDEN FÖR SVENSK FILMI veckan presenterades den nya filmutredningen, med tre huvudpunkter: Sänkt moms på biobiljetter, en lag om strömningsavgifter och en ny filmfond på 300 miljoner kronor. P1 Kulturs Nina Asarnoj tog pulsen på kulturminister Parisa Liljestrand – hur ser hon på framtiden för svensk film?NU KLIVER ”STENBECK” IN I VARDAGSRUMMEN I NY TV-SERIEPå fredag är det premiär för ”Stenbeck” på SVT – en verklighetsbaserad dramaserie om den kontroversiella finansmannen Jan Stenbeck som motvilligt tar över familjeföretaget Kinnevik och omvandlar det till ett banbrytande medieimperium. Serien är regisserad av Goran Kapetanovic efter ett manus av Alex Haridi, Helene Lindholm och Lotta Erikson, baserat på Per Anderssons biografi ”Stenbeck: en biografi över en framgångsrik affärsman”. P1 Kulturs Björn Jansson har träffat Goran Kapetanovic.OSCARSBELÖNADE ”NO OTHER LAND” KASTAR LJUS ÖVER KONFLIKTEN PÅ VÄSTBANKENDokumentärfilmen ”No other land” utspelar sig i området Masafer Yatta på Västbanken från 2019 till oktober 2023. Vi får följa en palestinsk aktivist (Basel Adra) och en israelisk journalist (Yuval Abraham) som gör motstånd med kameran som vapen, när byar jämnas med marken för att göra plats åt ett militärt övningsområdet. Filmen prisades som Bästa dokumentär på både Berlins filmfestival, på European Film Awards och nu senast på Oscarsgalan. P1 Kulturs Lisa Bergström ringde upp en av upphovsmännen, Basel Adra.ESSÄ: VÄVEN ÄR EN METAFOR FÖR TEXTEN”Tygets tyngd” heter essäserien som sänts i OBS i veckan. Serien avslutas med en essä om väven. För väven har en avgörande plats i den stora berättelsen om människan, men den kan faktiskt också ses som en del av vår litteraturhistoria. För det är inte väven som är en metafor för texten – utan precis tvärtom. Det konstaterar författaren Maria Küchen.Programledare: Lisa BergströmProducent: Henrik Arvidsson

Den här veckan tar vi en kort paus för att arbeta vidare med vår nya säsong om Amerika, sent 1900-tal – en tid av moralpanik, spiritism och kulturella förändringar. Vi är snart tillbaka med fler avsnitt, men under tiden får ni ett smakprov från vårt senaste Patreon-avsnitt om Beaumont-barnens mystiska försvinnande.Den 26 januari 1966 försvinner tre syskon spårlöst från en strand i Adelaide, mitt på ljusa dagen. Vittnen ser dem i sällskap med en okänd man, men trots en enorm utredning förblir fallet olöst.Vill ni höra hela avsnittet? Bli Patreon-medlem och få tillgång till detta och många fler exklusiva avsnitt! Följ oss också på Instagram, Brottshistoria, för att få senaste nytt om när vi är tillbaka. Get bonus content on Patreon Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Psykoanalytikern och författaren Per Magnus Johansson samtalar med författaren och journalisten Ylva Mårtens om hennes två nya böcker: antologin ”Barnens 1000 första dagar” på Ordfront förlag och kärleksromanen ”Sjömansflickan” på förlaget Kaunitz-Olsson.  Inspelat i december 2024 på Göteborgs Litteraturhus

Världens största biståndsgivare har fryst sitt stöd. Människor står utan hiv-medicin, vaccin och mat. Är det här slutet för USA:s bistånd? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. USA är med bred marginal världens största biståndsgivare. Så när Trumps administration nu vill lägga ner biståndsmyndigheten USAID får det direkt enorma konsekvenser. Vi landar i Goma i Kongo-Kinshasa - där biståndet finansierar flyktingläger, och hjälper barn hitta sina föräldrar. Har vi nått peak-aid?Medverkande: Peter Waiswa, läkare och forskare i folkhälsa på Makerere-universitetet i Kampala i Uganda, Sabayu Semikolet och Ange Asifwe, boende i flyktingläger i Goma, Kongo-Kinshasa, Oana Mihai Rädda Barnens humanitära chef i Kongo-Kinshasa, Matthew Kavanaugh, forskare och chef för Center for Global Health Policy and Politics, Georgetown University i Washington, Annika Berg, idéhistoriker vid Stockholms universitet, Nilima Gulrajani, forskare på tankesmedjan ODI i London, Sveriges biståndsminister Benjamin Dousa, moderat.Reportar: Ginna Lindberg, Sara Heyman, Mona Ismail Jama, Therese Rosenvinge.Tekniker: Fabian Begnert Programledare: Kajsa Boglindkajsa.boglind@sr.seProducent: Ulrika Bergqvistulrika.bergqvist@sr.se

Jonny berättar att han varit och köpt kläder med sin son. Han erkänner att inte hade full koll på barnens klädstorlek och måste ringa hem till sin fru för att fråga henne.  Det fanns en viss igenkänningsfaktor i Jonnys berättelse hos Tomas och Johannes. De har samma situation i hemmet, alltså deras respektive har hand om kläduppköpen.  Utöver att de blottar sin okunskap om barnens klädstorlek snackar de om vem de skulle ringa det sista samtalet till om liemannen knackar på dörren, om det är okej att svika sina vänner när man spelar brädspel och om att öppna duschdörren vid fel tillfälle. 

På juldagsmorgonen 1945 förvandlades familjen Sodders hem i West Virginia till aska. Fem av barnen försvann spårlöst, och fallet är än idag ett av historiens mest förbryllande mysterier. Var det en tragisk olycka, eller något mörkare?Vill du höra hela berättelsen? När Jens Nielsen berättar om detta mystiska fall i vårt senaste Patreon avsnitt. För bara 20 kronor i månaden får du tillgång till detta och alla våra andra avsnitt – med minst ett nytt varje månad. Stötta oss lite extra för 40 kronor i månaden och hjälp oss fortsätta skapa podden.Sök efter Brottshistoria på Patreon och lyssna vidare!Instagram: @Brottshistoria_Kontakt: brottshistoria@gmail.comÄlskar du Brottshistoria? Stöd vår podcast och få tillgång till exklusivt innehåll, bonusavsnitt och mycket mer på Patreon! Get bonus content on Patreon Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Såååå olyckligt kär! & Skiljas efter 60: ”Helt andra saker att väga in” & Hjälp, mina relationer rinner ut i sanden! & Magnus välkomnar en ny passion… Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Så vill regeringen och FHM skapa nya normer kring skärmar. Tyskland på väg mot nyval. Regeringen och S vill se samtyckeslag i EU. Mystiska drönare förbryllar i USA - och al-Assads första uttalande från exilen i Ryssland. Programledare: Magnus Thorén.

Nu är det äntligen dags för barnjuryn från Eklandaskolan i Mölndal att diskutera och bedöma den första av fem nominerade böcker till Barnradio bokpris 2024. Drakar och demoner: Uppvaknandet är en berättelse om modet som krävs för att våga följa det man innerst inne tror på. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Drakar och Demoner: Uppvaknandet av E.P. Uggla är ett spännande äventyr i fantasyrollspelets värld. För att slippa bli bortgift måste Tamea ut på ett farligt äventyr för att finna sin bror. Hon är säker på att han kan lösa alla hennes problem. Men allt blir svårare än vad hon hade trott. Och i mötet med träskmonster, jättespindlar och orcher blir inget som Tamea har tänkt sig.Årets barnjury består av sjätteklassarna Olivia Wistrand, Ella Jacobsson, Kasper Axelsson, Sebastian Wollter och Jakob Puls.Juryn pratar om alla nominerade böcker i varsitt avsnitt under vecka 44 och utser sen den bästa av dem alla. Vinnaren avslöjas i den stora finalen lördag 2 november kl. 12:03 i P4.Alla nominerade böcker riktar sig mot 9 till 12-åringar.Barnradions bokpris är ett samarbete mellan Sveriges Radio och UR och programmet produceras av Cubas Produktion.

Isabella och Sheila diskuterar balansen mellan lyx och enkelhet i barnens uppväxt. Isabella reflekterar över sina ekonomiska lärdomar för barnen och hur hon hanterar deras förväntningar, medan Sheila delar sina tankar om skärmtid och föräldraansvar. Dessutom, Isabellas senaste Italienresa och kommande resa till Grekland. Och Sheilas rant. Välkomna!Obvi klippt av @thepodfather_magnus Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Det kallas för "verklighetens Succession". Världens mäktigaste mediemogul, Rupert Murdoch, verkar ana att han snart ska dö. Nu försöker 93-åringen se till att makten över hans imperium ärvs av bara ett av barnen. Men de andra syskonen sätter emot. Det har lett till en snårig familjestrid, som nu avgörs i en obskyr liten domstol i ökenstaden Reno. Programledare och producent: Elinor Ahlborn. Med Björn Af Kleen, USA-korrespondent på DN.

Reklambefriad återutsändning av ett avsnitt från 2022, som tidigare endast kunde ses i sin helhet bakom betalvägg.Kay Pollak är filmregissör, författare och föredragshållare om självhjälp. 1981 vann han en Guldbagge för bästa regi för filmen "Barnens ö". Även filmen "Så som i himmelen" har fått internationell uppmärksamhet då den bland annat nominerades till en Oscar för bästa utländska film 2004. Han har även skrivit flera framgångsrika böcker om personlig utveckling och självhjälp.Här hittar du alla samtal från Hur kan vi?Utforska Hurkanvipedia för att lära dig mer Stötta Hur kan vi? 3.0 genom att bli månadsgivare härBoka oss till ditt team, ledningsgrupp eller företag Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Det har blivit en ny tradition i Historiepodden att varje gång vi firar jämnt antal hundra avsnitt bjuder vi in en auktoritet på ett ämne vi just då funderar mycket på. När avsnitt 400 stod för dörren ville vi veta allt om rasande kungar. Den gången ringde vi Herman Lindqvist.Men den här gången vände vi blicken inåt. 500 avsnitt på 10 år… vad betyder det egentligen. Är Historiepodden nu formellt en långkörare? För att få svar på den frågan skickade vi skyndsamt ett fax till Sveriges ledande popkulturella auktoritet: Kalle Lind.Det blev ett slingrande avsnitt där ”Blondie”, ”Rederiet”, ”Spanska inkvisitionen”, ”Barnens brevlåda”, ”Den amerikanska statens relation till sin afro-amerikanska befolkning” och hundra andra potentiella långkörare tröskades igenom. Kördes i långbänk om till tillåts parafrasera Fälldin.Det är som vanligt när vi firar ett lite annorlunda avsnitt men det var ett rent nöje att prata med Kalle Lind. Hoppas ni tycker det är roligt att lyssna till! Lyssna på våra avsnitt fritt från reklam: https://plus.acast.com/s/historiepodden. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Stalkers, springmask, copycats. Och sen kommer vi fram till att allt är barnens fel. Har de tackat oss nog?En podd från Aller media. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Sveriges Radios veckomagasin om veckan som gått och veckan som kommer med reportage, intervjuer, kommentarer och satir. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I första timmen:Om barnens villkor i Gazakriget. Gäster: Lisa Hultman, professor i freds och konfliktkunskap vid Uppsala Universitet och Sofia Bidö, psykolog verksam hos Rädda Barnen.I Kiruna säger kommunen nej till ny gruva. Varför?Reportage från Göteborg där en diskussion om minnestavlor blossat upp. Det handlar om minnet av de svenska sjömän som dog under andra världskriget. Men vem ska ta hand om tavlorna? Följ med till källaren där de nu ligger.Krönika av David Thurfjell.Panelen med Mattias Svensson, SvD, Zina Al-Dewany, Aftonbladet, Kajsa Kettil, Borås Tidning.I andra timmen:Miljöpartiet får nytt språkrör: Amanda Lind. Men hos Miljöpartiet delas ledarskapet mellan två. Så hur fungerar ett lyckat samarbete mellan två språkrör?Politisk turbulens i Spanien. Premiärminister Sanchez har tagit ”timeout” men ger besked om framtiden på måndag.Anti-israeliska protester sprider sig globalt. Hör reflektion av korrespondent Cecilia Uddén.Om AI-manipulerade filmer och ljud, s.k. deepfakes. Hur används det här runt om i världen nu under detta ”supervalår”?Reportage från Costa Rica där traditioner från naturmedicinen bland ursprungsbefolkningen väcker större intresse.Kåseri Emil Jensen.Programledare: Jesper LindauTekniker: Linus SjöholmProducent: Cecilia Tengmark

David Druid blir mobbad p.g.a. hans matlåda och Linnea Wikblad berättar om sitt pubertetstrauma. My Vingren och Erik Glaad från Expo har wallraffat högerextrema ungdomsgäng. Ahmed Berhan och Kodjo Akolor har blandats ihop med varandra - och båda svarar på fadäsen. Henrik Nyblom fuckar ur på synten och berättar om det nya livet på landet. Babs Drougge från P3 Nyheter om den bortsläpande Greta Thunberg och vad han gav gonorré gav ett ansikte gör idag. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programledare: David Druid och Linnea Wikblad.

Familjer till barn med könsdysfori tar hjälp av kliniker utomlands sedan rekommendationer om transvård ändrats i Sverige. Hugos mamma hämtar testosteron i Köpenhamn varje månad. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. 15-årige Hugo föddes som Klara, men har alltid, sedan han var riktigt liten, själv uppfattat sig som pojke. Hugo har konstaterad könsdysfori, vilket innebär att det kön man tilldelades vid födseln inte stämmer med ens könsidentitet. Sedan Hugo var 10 har han fått stopphormoner av den svenska transvården.StopphormonMen 2022 kom Socialstyrelsen med nya rekommendationer för transvården i Sverige: behandling av unga ska endast ges inom ramen för forskningsstudier. För Hugo innebar det att han inte längre skulle få stopphormon av den svenska vården - och inte heller testosteron, som behövdes för att hans kropp skulle utvecklas till den kille han uppfattar sig som. Hugos kropp skulle bli en kvinnas.TestosteronEn gång i månaden åker nu Hugos mamma Frida med tåg från Västkusten till Köpenhamn, för att hämta ut testosteron på ett danskt apotek. Medicinen skrivs ut av Hugos läkare på en privat klinik i England, som han går på regelbundna besök hos via webben. Prover får han ta på privata kliniker i Sverige och vården får familjen bekosta själv.KönsbekräftandeOch Hugos familj är inte ensamma om att ha gjort ett drastiskt val. Även de långa köerna för utredning i Sverige har fått familjer att vända sig utomlands. Kliniken i England, där Hugo får sin könsbekräftande vård, uppger att dom har hundratals patienter från Sverige.Köer till transvårdDokumentärskaparen Ester Chiedza Roxberg har genom en sluten diskussionsgrupp fått kontakt med familjer som fått se vården avbrytas för sina barn - och familjer som tröttnat på att vänta på utredning i årslånga köer medan de riskerar sina barns psykiska hälsa. För en av familjerna, som valde att vänta på den svenska vården, blev katastrofen ett faktum.Vi har bytt ut namnen på de personer som medverkar i programmet. Ett program från 2024.Reporter Ester Chiedza RoxbergProducent Lotta MalmstedtSlutmix Mattias Miselli

Från 2020. Teresa och Sofia växer upp under 70-talet i en familj där de blir agade som en del av uppfostran. Men en debatt om att förbjuda aga blossar upp efter att en treåring misshandlats till döds. Nya avsnitt från P3 Dokumentär hittar du först i Sveriges Radio Play. Teresa och Sofia får slag i ansiktet och i bakhuvudet, om de inte gör som de blir tillsagda. Deras mamma tycker att det är viktigt att de lär sig ha respekt för vuxna. Hon agar sina barn för att hon vill deras bästa, att de ska bli väluppfostrade.Men efter dödsmisshandeln av en treåring växer motståndet mot aga. Det finns inget uttryckligt förbud mot att slå barn i den svenska lagstiftningen. De har inte samma skydd som vuxna.Nu grundas föreningen BRIS, Barnens rätt i samhället. Genom en massiv påverkanskampanj jobbar de för att ändra vuxnas attityder till barnaga. Läkare, politiker och författare engagerar sig och under några år vänder svenska folket sin inställning till aga. Allt fler tycker att det är fel att slå barn i uppfostringssyfte.Politiker som vill ändra lagen möter motstånd, trots folkets ändrade attityder. En av förgrundsgestalterna är socialdemokraten Birgitta Dahl, men hon är nära att ge upp kampen för barns rättigheter. Hon får inte gehör för sina åsikter. Men 1979 kommer det in två förslag till riksdagen om ett förbud. Det blir upp till de folkvalda att fatta ett beslut.Medverkande:”Teresa”, som blir agad när hon växer upp.”Sofia”, Teresas storasyster som också blir agad.Teresas och Sofias mamma.Birgitta Dahl (S), tidigare riksdagspolitiker.Cecilia Modig, författare och socionom, som utrett förbudet mot barnaga för regeringen och Rädda barnen.Emma Kristensson Bennwik, barnrättsspecialist på BRIS, barnens rätt i samhället.En dokumentär av: Jonna Burén.Producent: Ida Lundqvist.Dokumentären är producerad 2020.

Han bytte stetoskopet mot skrivmaskinen. Sedan dess har det blivit i runda slängar 40 böcker. Men varifrån kommer PC Jersilds lite kyliga blick på samtiden? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I sina böcker utforskar han människan, tekniken, medicinen och etiken. PC Jersild, som på sextiotalet lämnade läkaryrket och valde att bli författare på heltid, har skrivit flera svenska moderna klassiker. Han har också varit kolumnist och debattör, och suttit som sakkunnig i SMER - Statens medicinsketiska råd.Som författare hemfaller han ofta åt satiren som grepp, tonen är osentimental och uppfattas av vissa som kylig. Karaktärer i romaner som Grisjakten (1968) och Babels hus (1978) är kuggar i ett gigantiskt maskineri av byråkrati och effektiviseringar. Att hålla distans mellan sig själv och känslorna lärde han sig redan som ung – varför då?”Pappa dog knall fall, lite oförtjänt”Likt 10-årige Reine i klassikern ”Barnens ö" (1976) slog PC Jersild som pojke vakt om sin egen självständighet, och ville helst inte ens börja skolan. Uppväxten i Norra Ängby väster om Stockholm var påver, och i familjen fanns en konflikt mellan den djupt religiösa fadern och modern. Men där fanns också en äldre bror som var sjuk i lungtuberkulos. I den unge PC Jersild utvecklades en stark dödsångest, som med tiden har bytts ut mot en filosofisk och politisk övertygelse. Att var och en ska ha rätt att bestämma över sitt eget livs slut – att dödshjälp ska bli lagligt i Sverige.Hör PC Jersild om att vara hopplöst förälskad i en ung Barbro Lindgren, om att tidigt genomskåda idén om himlen och helvetet och om att vara skeptisk till det översvallande och manipulativa.Programledare: Martin WicklinProducent: Fanny HedenmoKontakt: sondagsintervjun@sr.se

I framtiden håller våra makthavare sina debatter i sängen - iklädda pyjamas. Och så är tacksamheten under uppluckring och passar vi oss inte lever vi snart i en värld där vuxna är ute efter att stjäla barnens jul! Om detta sias det om bland annat i Spanarna. I panelen hör vi Per Naroskin, Helena von Zweigbergk och Jessika Gedin. Framtidsregissör för sammankomsten denna vecka är Per Sinding-Larsen. Varmt välkommen in i salongen hos Spanarna! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Per Naroskin, Helena von Zweigbergk och Jessika Gedin spår framtiden i SpanarnaSpanarna är ett underhållningsprogram som kombinerar fria betraktelser av samtiden med lika fria profetior om framtiden framförda av en skarpsynt och klurig panel med glimten i ögat.Spanarna sänds i P1, fredagar klockan 15.04 och med repris på lördagar klockan 9.03. Programmet släpps som podd, fredagar i Sveriges Radio Play.Veckans panel i Spanarna - 1 december 2023:Per Naroskin: Tack och otack – tacksamheten är i uppluckring. Helena von Zweigbergk: Barnens jul är stulen!Jessika Gedin: Gå och lägg dig!Programledare är Per Sinding-Larsen och musiken väljs av Berit Nygren.Producent för Spanarna i P1 är Ronnie Ritterland.Tekniker: Christer Tjernell.HÄR kan du lyssna på alla program som finns publicerade i vårt arkiv

Carlos var tidigare rädd för strutsar och örnar som han trodde kunde döda människor. Nu är han ett av de barn i lokalbefolkningen som fått lära sig mer om Sydafrikas vilda djur på Daktari bush school. Överallt här är naturen omringad av en allt mer tätbefolkad landsbygd. Invånarna är inte sällan fattiga, och saknar tid att tänka på lejon eller elefanter när det behöver skaffas mat, eller ett jobb. Och lokalbefolkningen har sällan möjlighet att besöka de safariparker som lockar så många turister från utlandet. Men i särskilda skolor ges kunskap som förhoppningsvis kan öka viljan att bevara den trängda vildmarken. Projekten vill framför allt väcka intresset för natur och djur hos fattiga barn, vilket också kan innebära en karriär i framtiden. Vetenskapsradion På djupet handlar om hur arbetet med att skydda sydafrikansk natur underlättas, när skolbarn och bybor engageras.Medverkande: Michèle Merrifield, medgrundare Daktari bush school; Thandeka Mathenjwa, gästansvarig och anläggningschef Skukuza forskningsstation; Nicia Giva, forskare på Eduardo Mondlane-universitetet i Moçambique, som också forskat på Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala; Carlos, barn som besöker Daktari bush school.Reporter: Stefan Nordbergstefan.nordberg@sr.seProducent: Björn Gunérbjorn.guner@sr.se

En mirakulös historia när de fyra barnen upptäcks efter 40 dagar i Amazonas djungel. Den var den första maj som ett flygplan kraschade i den Colombianska delen av Amazonas. Barnens mamma, piloten och en annan vuxen hittades döda men då var barnen spårlöst försvunna och i och med det inleddes en stor sökinsats. I Aftonbladet Daily pratar vi om hur barnen kunde överleva. Var det tack vare de äldsta barnet, flickan Leslie? Hur mår barnen nu och varför kraschade planet? Gäst: Kerstin Nilsson, reporter på Aftonbladet. Programledare: Eva Ericsson. Kontakt: podcast@aftonbladet.se

Vissa försvarar sitt land med gevär, andra med fotbollsskor. Ukraina gick inte till VM, men den här spelargruppen uppnådde något mycket viktigare.Слава Україні - Slava Ukraini!