Podcasts about strindbergs

Mina ord heter boken där konstnären Cecilia Edefalk samtalar med döda konstnärskollegor, allra mest med Strindberg. Hon ser sig som en förmedlare och nedtecknar den ström av ord hon ser framför sig. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det allra första mötet med Strindberg ägde rum i Tegnérlunden en sommardag 2003, och sedan dess har hon återvänt många gånger, trots att han kallade henne slyna och var arg för att hon var sen. Han hade också åsikter om hur hon skulle måla sina änglamålningar och hur hon skulle leva sitt liv. Han har varit väldigt användbar, säger hon. Cecilia Edefalk ser något, införlivar det i sig, återvänder till det och omdanar det. Så beskriver författaren Magnus Florin hennes konstnärliga arbetsmetod i efterordet. Ofta blir det scener av målningar, variationer på samma tema som förändras och förskjuts under lång tid.Hon beskriver kontakterna med andra sidan som att famla tills det nappar, att tro på förmågan. Kanske är mitt membran tunnare, säger hon. Hon har under årens lopp gjort flera målningar med Strindberg som motiv, som ”Ande August”, och ett videoverk om deras samtal, som bland annat visats på Bonniers konsthall och Strindbergsmuséet. ”Jag tänker göra ett verk med vårt samtal.” ”Vafalls!” Musiken i reportaget är ur Beethovens pianosonat i d-moll, i vilken Strindberg tyckte sig höra anderöster och därför gav namnet ”Spöksonaten”.Ett reportage av Katarina Wikars.

Klubben korar årets drog, årets våldtäkt och årets konspiration, om Strindbergs ensamma jul med en kanna mjölk och hur Jesus styvfar Josef är en beta-man, d.v.s. en perfekt blog husband. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Nanna Olasdotter Hallberg och Moa Wallin om kulturveckan som gått.

1924 publicerades André Bretons Surrealistiska manifestet och surrealismen kom att få ett stort inflytande på livsideal, konst, litteratur, film och populärkultur. Vilken plats tar den i dag? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det är nog många som kan se Salvador Dalís konstverk "Minnets envishet" framför sig – alltså målningen med smältande klockor från 1931 – och surrealismens påverkan på konsten är odiskutabel.Men, André Bretons "Surrealistiska manifest" var inte i första hand en bruksanvisning för konstnärer, utan framför allt en skrift som förespråkade det omedvetnas och drömmarnas betydelse för en människa, fantasins frigörelse och revolten mot det som beskrivs som en rationell verklighet. De surrealistiska idéerna fick en enorm spridning, men hur ser surrealismens inflytande ut i dag?Samtal i dagens P1 Kultur med Jonas Ellerström, författaren, poet och ledamot av Samfundet De Nio, Sveriges Radios korrespondent Cecilia Blomberg som besökt den stora pågående surrealismutställningen på Centre Pompidou i Paris och kulturredaktionens Mårten Arndtzén, som sett Moderna muséets nya surrealismutställning "Den underjordiska himlen". PÅ PROMENAD MED AUGUSTPRISNOMINERADE TORA WALL "Skogen. I folktro, sägner och sagor" heter folkloristen Tora Walls bok som är en av de sex nominerade i Augustprisets kategori Årets svenska fackbok. Den berättar om skogens betydelse som magisk plats för oss människor och hur den gett upphov till alla möjliga sorters övernaturliga väsen i folktron, där fantasi mött verklighet. P1 Kulturs reporter Nina Asarnoj träffade författaren i Skuruparken i Stockholm för ett samtal om skogens magi och hur den har gett näring till sagor och traditioner. KLASSIKERN OM AUGUST STRINDBERGS "FADREN" August Strindbergs pjäs "Fadren" har väckt kontrovers, såväl när den kom som i vår tid. Ändå fortsätter detta sena 1800-talsdrama att vara ett av Strindbergs mest spelade. Varför? Teaterkritikern Maria Edström tar sig an "Fadren"! PREMIÄR FÖR DOKUMENTÄREN "LOST AND FOUND" Omtalade regissören Raoul Peck, som gjorde den hyllade dokumentären "I am not your negro" om författaren James Baldwin, är aktuell med nya "Lost and found". Den handlar om Sydafrikas första svarta frilansfotograf Ernest Cole och hur han dokumenterade apartheidregimens förtryck med sina bilder. Kulturredaktionens Björn Jansson har träffat Raoul Peck. Programledare Karsten ThurfjellProducent Maria Götselius

Strindbergs pjäs Fadren har väckt kontrovers, såväl när den kom som i vår tid. Ändå fortsätter detta sena 1800-talsdrama att vara ett av Strindbergs mest spelade. Varför? Teaterkritikern Maria Edström tar sig an Fadren. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. August Strindberg satt i Bayern vid förra seklets slut och var sur på allt från samhället till gredelina biljardbollar, och inte minst hela kvinnosaken. Han fattade pennan mot dessa ”kvinno-marodörer” och började skriva ”Fadren”.Ett ”sorgespel” om Ryttmästaren som av sin hustru Laura fås att tvivla på att han är far till sitt barn Bertha. Språket, den dramaturgiska precisionen och det komplicerade mansporträttet gör att pjäsen fortfarande är så levande.Utdrag ur August Strindbergs ”Fadren” i Radioteaterns 1998 i regi av Staffan Valdemar Holm och i radioversion av Anders Carlberg. Medverkande: Krister Henriksson, Stina Ekblad, Anna Björk, Gunnel Lindblom, Per Mattsson, Jan Waldekranz.

Teodor och David läser vad som kan vara Strindbergs absolut sämsta bok. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Teodor och David har kommit fram till "Götiska rummen", som när den kom 1904 var Strindbergs första huvudsakligen fiktiva roman på över 20 år. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Kritcirkeln har kikat in bakom tre olika versioner av Tim Burtons magiska kritdörr. Vi har gått på Europapremiären av musikalen Beetlejuice på Östgötateatern i Norrköping, sett om den gamla kultfilmen från 1988 och dessutom sett premiären av den sprillans nya uppföljaren på bio. Dessutom har vi varit på Östfrontens musikteatertolkning av Strindbergs Pelikanen på Strindbergs intima teater i Stockholm, och så kommenterar vi den tråkiga nyheten om att Konträr tvingas ställa in höstens repertoar. Vid Kritcirkelns mikrofoner som vanligt: Loretto Villalobos och Cecilia Djurberg (producent & redigering) I detta avsnitt nämns följande uppsättningar: Beetlejuice av Scott Brown, Anthony King & Eddie Perfect - efter en film av Michael McDowell, Larry Wilson & Tim Burton Regi: Markus Virta Koreografi: Camilo Ge Bresky Översättning: Calle Norlén Orkestrering: Kris Kukul & Eddie Perfect Musikaliskt ansvariga: Nils-Petter Ankarblom & Kristin Stenerhag Scenografi & kostym: Stine Martinsen Ljusdesign: Palle Palmé Mask & peruk: John Hanna Medverkande: Peter Jansson, Sayuri Yukawa, Caroline Harrysson, Tobias Almborg, Lara Eide, Östgötateaterns orkester, mfl Scen: Östgöta Teatern, Stora Teatern, Norrköping Pelikanen efter August Strindberg Text: Dag Thelander Musik: Per Wickström Regi: Lovisa T Onnermark Scenografi, kostym och maskdesign: Hanna Cecilia Lindkvist Ljus: Gustave Lund Medverkande: Lidia Bäck, Ida Löfholm och Malin Karlsson, samt piano: Sara Hermansson Scen: Östfronten på Strindbergs Intima Teater Upplevelsepaket: Relation av Rasmus Gisby, Hjalmar Wide, Maja Frykberg Andersson Regi: Rasmus Gisby, Maja Frykberg Andersson Scenografi: Dario Samardzic Kostym: Ulrika Lindqvist Ljusdesign: Maria Ros Scen: Ledningen på Fri Scen, Kulturhuset Stadsteatern 1974 av och med Jenny Möller Jensen och Ebba Petrén Ljus: Froste Myrin Scen: PotatoPotato & Nyxxx på Konträr

Om krigets fasor, om trosvisshet, tvekan, övergivenhet och sorg. I ett härjat land av tiggare över slagfälten i Leipzig, förbi luftslott och likstinkande läger till ett dimhöljt Lützen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Grå slagfält, hunger och kyla... Ett vandringsdrama om kung Gustaf Adolfs krigståg i Tyskland, som börjar midsommaren 1630 och slutar med att han, Lejonet från Norden, just som han bestämt sig för hemfärd, hinns upp av döden.August Strindberg hade länge ansett Gustaf II Adolf som en tråkig kung, men han ändrade sig när han insåg ämnets dramatiska möjligheter.Urpremiären skedde i Berlin 1903, den svenska premiären först 1912. Under repetitionstiden avled Strindberg och dramat blev en minnesföreställning.Gustav Adolf av August StrindbergI rollerna: Kungen – Max von Sydow, Drottningen – Anita Björk, Tott – Halvar Björk, Torstensson – Henrik Schildt, Rålamb – Per Myrberg, Horn – Hans Strååt, Grubbe – Willy Peters, Banér – Bengt Eklund, Guvenören – Toivo Pawlo, Marcus – Allan Edwall, von Schwarzenberg – Georg Rydeberg, Kvartermästaren – Ivar Wahlgren, Fältväbeln – Sven Magnuson, Trumpetaren – Petter Falck, Martin Mjölnare – Jan-Erik Lindqvist, Mjölnarhustrun/Jordegumman – Margaretha Krook, Oxenstierna – Holger Löwenadler, Fogden i Wolgast – Tord Stål, Stadstjänaren – Arne Strand, Dödgrävaren – Sigge Fischer, Värden – Manne Grünberger, Boktryckaren – Ragnar Falck, Råttfångaren – Karl-Erik Flens, Vakten vid Lützen – Bernt Callenbo, Smeden – Nils FritzStatister: Bernt Olsson, Kurt Junling, Kurt Broström Berättare: Bengt BlomgrenMusik, dirigent: Lennart HedwallMusikmedverkan: Erik Arnbom, Bengt Arsenius, Bertil Jakonsson, Rune Kårvall, Tore Rönnebäck, Gunnar Schmith, Anders Soldén, Göran Åkestedt, Bengt ÖverströmPå luta: Thomas Birth Gosskören under ledning av Åke ÅhlénLjud: Ernst FogelbergInspicient: Bo KarlssonScripta: Barbro HesselgrenRegi: Börje MellvigI pjäsen som utspelar sig under det 30-åriga kriget, speglar Strindbergs rollfigurer den tidens syn på olika religionsinriktningar. Inspelningen är från 1962.

Duon tar er den här veckan igenom ett av Strindbergs absolut sämsta verk. Kanske det sämsta någonsin. Pjäsen heter Svanevit och innehåller Strindbergklassiker som sexiga tonårstjejer och elaka kvinnor. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

David och Teodor fortsätter sin oändliga resa genom Strindbergs katalog, och den här veckan har det blivit dags för Kronbruden - en pjäs full av nationalromantik och övernaturliga inslag. Men det är inte ett äkta Bläck Metal-avsnitt om man inte också har tid att prata om en olycklig japanesare. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Världens tredje äldsta kyrka och moskéer med anor från Filistéerna och ytterligare ungefär 200 kulturhistoriskt intressanta byggnader och platser har förstörts eller skadats i och med Israels krig mot Hamas. Vad har gått förlorat och varför är det viktigt? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Samtal med Feras Hammami, Institutionen för kulturvård vid Göteborgs universitet och Maria Dahlström, intendent på Världskulturmuseet.80-TALETS ARKITEKTUR – RIVET INNAN DET BLEV ÄLSKAT80-talets arkitektur hann inte bli folkkär innan den började tas bort. Idag rivs många 80-talskomplex för att ge plats för nya lägenhetshus på attraktiva platser. Men det finns de som gör motstånd mot rivningarna – kan 80-talets arkitektur leda in i framtiden? Reportageserie av Katarina Wikars.SCENVÅREN BÖRJAR MED DÖDSDANS – OCH FORTSÄTTER MED KROPP OCH KÄNSLOR Scenvåren är här! Teaterkritiker Jenny Teleman har sett Dödsdansen på Strindbergs intima teater i Stockholm och har bläddrat i vårens teaterprogram – mer kropp och känslor, mindre politik, är hennes spaning.ESSÄ: ÄR DEN EVIGA ÅTERKOMSTEN HÄR FÖR ATT STANNA?Tiden rör sig obönhörligt framåt. Men samtidigt är känslan av att allt går i en cirkel kanske mer påtaglig än någonsin. All ny kultur tycks som en lätt variation på kända teman, som om hela historien samlat ihop sig till en alltmer trögflytande sörja. Kommer allt att stanna helt eller explodera? I dagens essä funderar Dan Jönsson medan han ser Napoleon återigen ta fram konjakspluntan ur innerfickan.Programledare: Saman BakhtiariProducent: Eskil Krogh Larsson

Varför är skilsmässa ett så ypperligt litterärt tema? Mikaela, Rebecka och Lyra tar sig an denna skärningspunkt mellan kärlek och hat över vin och praliner i ett hotellrum. Första delen handlar om skilsmässans status idag, Marika Stiernstedts och Ludvig Nordströms miserabla äktenskap och Strindbergs misshandel av sin hustrus hund. Prenumerera för att få tillgång till hela avsnittet! Prenumerera här för att slippa reklamen, få tillgång till exklusivt extramaterial och stötta Gästabudet så att vi kan göra ännu fler och bättre avsnitt. https://plus.acast.com/s/gastabudet. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I detta poddavsnitt handlar det om Strindbergs pjäs från 1899, Folkungasagan. Ett medeltidsdrama som kretsar kring kungen Magnus Eriksson men som även kan följa vanliga människor. Hör vad David och Teodor tycker om historien och ta del av vad som stod i tidningen under den tid då Folkungasagan släpptes.Idé och medverkande: David Andersson & Teodor Stig-MatzProduktionsbolag: Polpo Play ABwww.polpoplay.com Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I detta avsnitt av podden fortsätter David och Teo läsa August Strindbergs "Naturvetenskapliga skrifter 1" och närmare bestämt "Jardin des plantes". Dom är måttligt imponerade av innehållet, men ändå fascinerade av Strindbergs tankegångar. Till exempel funderar författaren över om saker dör, eller bara förändras. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Föredragshållare: Per Magnus Johansson, psykoanalytiker, idéhistoriker, författare. Moderator: Björn Sahlberg, leg psykolog, leg psykoterapeut, psykoanalytiker (IPA) Arrangeras av: Svenska psykoanalytiska föreningen och ABF Stockholm Inspelat 20 september 2023, ABF Stockholm   Sigmund Freud tar sig an upplevelsen av ensamhet och övergivenhet i andra kapitlet av Jenseits des Lustprinzips, publicerad 1920. Där berättar han, utifrån iakttagelsen av en liten pojke, hur denne finner en väg att bemästra sin ensamhet. August Strindberg skriver om den övergivna människan i Ensam, som utkom 1903. Strindberg berättar om hur han i det dagliga livet överskrider det solitära livets utsatthet. Vad förenar och vad skiljer Strindbergs beskrivning av ensamheten med Freuds analys av människans villkor?    

I veckans avsnitt ger sig David och Teo, tillsammans med Strindberg in i naturkunskapens värld då man läst några av Strindbergs märkligaste verk, i vilka han kritiserar den förhärskande naturvetenskapen och prövar egna lösningar på grundläggande frågeställningar inom bland annat kemi, kosmologi, optik.En samtida recensent karakteriserade Strindbergs naturvetenskapliga skrifter med orden: "i hela världsalltet finnes nu intet, om hvilket den mannen ej har sin absolut egenhändiga uppfattning, stick i stäf mot hvarje annan normal människas" (Thorild Wulff J:r). Strindbergs kreativitet förnekar sig dock inte.Tack för att du lyssnar Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

1907 fick Ett drömspel premiär med Harriet Bosse som Indras dotter på Fria teatern i Stockholm. Jenny Teleman om dramats turbulenta tillkomst och ett äktenskap i upplösning. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Ett tag hade hade de det nog rätt fint - den 23-åriga Harriet Bosse och den 52-åriga August Strindberg. I maj 1901 gifte sig de sig, samma år som han gjorde klart det mångskiftande och chockmoderna dramat "Ett Drömspel". Det skulle dock ta hela sex år till premiären på pjäsen som Strindberg helt avspänt kallade "mitt mest älskade drama, min största smärtas barn." "Men luften... sinade hemma hos Herr världstrött och Fru världshungrig." Förutom från det egna kaotiska äktenskapet har "Ett drömspel" influenser från buddhismen, den indiska mytologin och Freuds "Drömtydning". Recensionerna 1907 var förbryllat negativt-positiva och regissören Olof Molander planerade en åttonde uppsättning på dödsbädden. Jenny Teleman berättar om dramat som egentligen är en konstfilm och en hästspark till lönearbete.

Teo och David har läst Strindbergs sena 1900-tals texter som han skrev i Paris. En ny högre utvecklingsform av skönlitteratur" kallade Strindberg dessa psykologiska skisser och berättelser. Beteckningen vivisektion, det vill säga vetenskapliga experiment på levande djur, motiverades av att Strindberg ofta hade "lefvande personer" som "föremål för undersökningen". Syftet med vivisektionerna var enligt författaren också att "afslöja all öfvertro i religion, konst, vetenskap, demokrati och socialism". Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Toppmöte mellan Joe Biden och de nordiska ländernas ledare. Ny premiärminister ska utses i Thailand. Hur ska man undvika bråk med släkten i sommarstugan? Saudiarabien vill investera i damtennis. Fredsmöte i Egypten om striderna i Sudan. Turkiets förändrade relation till omvärlden. Spansk vårdpersonal ska lösa personalbrist i Boden. Dorotea är nu minst i Sverige. Strindbergs stulna dagbok återfunnen efter 50 år.

Sverige fyller 500 år, räknat från när Gustav Vasa blev kung. P1 Kultur bad fem litteraturexperter välja varsitt verk på svenska från varje sekel. Här är deras val hopflätade till en midsommarkrans. P1 Kultur gjorde detta galna experiment inför nationaldagen 6 juni. Nu till midsommarafton har vi bundit en blomsterkrans - eller en sammanvävd gobeläng - av de fem specialisters litteraturval. Vissa av bokvalen är djupt personliga, andra lika djupt principiella i hur just den boken byggde Sverige som nation. Flera är uppbyggliga och trösterika. Någon kan läsas som förebild, underhållning och skräckexempel. Samtidigt.Först hör vi litteraturvetaren Ingrid Elam samtala med Kulturredaktionens Mattias Berg om sitt val från perioden 1523-1623: Gustav Vasas Bibel, som kom 1541. Sedan författaren och nyblivna Akademiledamoten Anna-Karin, som berättar för vår reporter Jenny Teleman hur viktig 1600-talspoeten Lasse Lucidor blev för henne - både som lyriker och gestalt där under gravstenen. Därefter väljer Johan Hilton, Kulturchef på Göteborgs-Posten, Erik Johan Stagnelius dikt "Vän i förödelsens stund" från perioden 1723-1823, som varit hans stöd och tröst under två speciella perioder i livet. Reporter här är Lina Kalmteg.Näst sist ut är författaren Gabriella Håkansson, som väljer August Strindbergs roman "En dåres försvarstal". Den skrevs först på franska, på slutet av 1800-talet - och kom ut på svenska först efter Strindbergs död. En ung kvinna av i dag kan absolut känna igen sig i den här underhållande skräckskildringen av en mans psykopatologi, på gott och ont, berättar Håkansson för vår reporter Jesper Cederstrand.Den som avslutar tidslinjen är Expressens kulturchef Victor Malm. Han har, från det senaste seklet av Sveriges moderna historia, valt Willy Kyrklunds roman "Mästaren Ma". Den kom ut 1952 och gav Malm ett helt nytt sätt att se på vad svensk litteratur kan göra. Reporter här är Maria Askerfjord Sundeby.Till sist får litteraturvetaren Ingrid Elam även avsluta programmet, med en titt på alla valen. Vad ger de för bild av svensk litteratur? Hur rättvisande är den? Och, i detta extremt snäva urval - vad är det viktigaste av allt som inte kom med?Uppläsare i programmet är Nina Asarnoj. Musiken är hämtad ur Ture Rangströms Symfoni Nummer 1 i C-moll och Franz Berwalds Symfoni nr 3 i C-dur.Producent: Mattias Bergmattias.berg@sr.se

Sverige fyller 500 år, räknat från när Gustav Vasa blev kung. P1 Kultur bad fem litteraturexperter välja varsitt verk på svenska från varje sekel. Här är deras val hopflätade till en midsommarkrans. P1 Kultur gjorde detta galna experiment inför nationaldagen 6 juni. Nu till midsommarafton har vi bundit en blomsterkrans - eller en sammanvävd gobeläng - av de fem specialisters litteraturval. Vissa av bokvalen är djupt personliga, andra lika djupt principiella i hur just den boken byggde Sverige som nation. Flera är uppbyggliga och trösterika. Någon kan läsas som förebild, underhållning och skräckexempel. Samtidigt.Först hör vi litteraturvetaren Ingrid Elam samtala med Kulturredaktionens Mattias Berg om sitt val från perioden 1523-1623: Gustav Vasas Bibel, som kom 1541. Sedan författaren och nyblivna Akademiledamoten Anna-Karin, som berättar för vår reporter Jenny Teleman hur viktig 1600-talspoeten Lasse Lucidor blev för henne - både som lyriker och gestalt där under gravstenen. Därefter väljer Johan Hilton, Kulturchef på Göteborgs-Posten, Erik Johan Stagnelius dikt "Vän i förödelsens stund" från perioden 1723-1823, som varit hans stöd och tröst under två speciella perioder i livet. Reporter här är Lina Kalmteg.Näst sist ut är författaren Gabriella Håkansson, som väljer August Strindbergs roman "En dåres försvarstal". Den skrevs först på franska, på slutet av 1800-talet - och kom ut på svenska först efter Strindbergs död. En ung kvinna av i dag kan absolut känna igen sig i den här underhållande skräckskildringen av en mans psykopatologi, på gott och ont, berättar Håkansson för vår reporter Jesper Cederstrand.Den som avslutar tidslinjen är Expressens kulturchef Victor Malm. Han har, från det senaste seklet av Sveriges moderna historia, valt Willy Kyrklunds roman "Mästaren Ma". Den kom ut 1952 och gav Malm ett helt nytt sätt att se på vad svensk litteratur kan göra. Reporter här är Maria Askerfjord Sundeby.Till sist får litteraturvetaren Ingrid Elam även avsluta programmet, med en titt på alla valen. Vad ger de för bild av svensk litteratur? Hur rättvisande är den? Och, i detta extremt snäva urval - vad är det viktigaste av allt som inte kom med?Uppläsare i programmet är Nina Asarnoj. Musiken är hämtad ur Ture Rangströms Symfoni Nummer 1 i C-moll och Franz Berwalds Symfoni nr 3 i C-dur.Producent: Mattias Bergmattias.berg@sr.se

Mäster Olofs kamp för en förnyelse av kyrkan. Hans motpol är den katolska trons representanter och hans djupt troende mor. När han så gifter sig med Gert Bokpräntares dotter förskjuter modern honom. Strindbergs ungdomsverk om kungstrotsaren och reformatorn Olaus Petri. Om hur den unge reformatorn en pingstafton i Strängnäs upplevde kallelsen, hur han trotsigt stridsglad utkämpade den första drabbningen med de katolska biskoparna och hur han blev Gustav Vasas predikant i Storkyrkan.Den visar hur hans strid även fördes på det privata planet mod den fromt reaktionära modern, hur hans gärning kom i konflikt med hans kärlek till den unga Kristina och hur han efter Västerås riksdag och reformationens formella seger på den fanatiske vederdöparen Bert Bokpräntarens maning började stämpla mot kungen, som han ansåg vara för materialistisk, samt hur han slutligen, på skampallen i Storkyrkan gjorde avbön för dessa stämplingar.I rollerna: Mäster Olof – Lars Ekborg, Gert Bokpräntare – Ulf Palme, Gustav Vasa – Bengt Eklund, Hans Brask biskop i Linköping – Gunnar Olsson, Måns Sommar biskop i Strängnäs – Semmy Friedmann, Riksmarsk Lars Siggeson – Åke Claesson, Adelsmannen – Hans Sundberg, Laurentius Andrae – Hans Strååt, Olofs bror Laurentius Petri – Lars Lind, Olofs moder – Margareta Krook, Gerts dotter Kristina – Helena Brodin, Skeppare Hans Windrank – Allan Edwall, Smålänningen – Håkan Serner, Tysk – Josef Halfen, Dansk – Ivar Wahlgren, Svartbröderna Mårten och Nils – Åke Fridell och Björn Gustafson, Knipperdollink – Manne Grünberger, Knekten – Svenolof Bern, Likdrängen – Sigge Fischer, Scholares Vilhelm och Hans – Lars Edström och Helge Skoog, Kyrkvaktaren – Ivar Wahlgren, Kyrkvaktarens hustru – Nina Scenna, Betjänten – Axel Högel, De tre borgarna – Segol Mann, Mac Hertzman-Ericsson och Gordon Löwenadler, Borgarkvinnan – Eva Scholander-Alw, Skökan – Barbro LarssonProducent: Bengt BlomgrenRegi: Bengt EkerotEfter några dramatiska försök i sin ungdom skrev Strindberg reformationsdramat Mäster Olof. Ett skådespel fyllt av idealitet och revolutionärt patos; främst gestaltat genom Gert Bokpräntare.Strindberg gav i dramat uttryck för sin ungdoms slitning mellan kallets och verklighetens krav. Dramat refuserades ett antal gånger och Strindberg gjorde därför en rad omarbetningar; den sista versupplagan var skriven på fri knittel: medeltidens och reformationstidens dominerande versform, en fyrtaktig blandad vers, nästan alltid parvis rimmad men annars mycket fritt formad.Det var för övrigt med Mäster Olof man valde att inviga Kungliga Dramatiska Teatern i Stockholm, den 18 februari 1908.En inspelning från 1961.

Jag bjöd in Teodor Stig-Matz från podcasten Bläck Metal, en podcast där han läser igenom alla Strindbergs verk. Vi pratar bland annat om Strindbergs litterära förmåga, att han släppte en pjäs i novellform bara för att jävlas, problemen med kungahuset och hans syn på kvinnor. Lyssna Teodors podcast 'Bläck Metal': https://open.spotify.com/show/1GDOFBF7kXWXzPLKMrHaJO?si=743f322dc6e041da Stötta gärna Popkultur med Joseph på Patreon för exklusivt innehåll och annat skoj: https://www.patreon.com/popkultur Följ mig gärna på instagram och twitter, där heter jag popkulturjoseph https://twitter.com/popkulturjoseph https://www.instagram.com/popkulturjoseph/ Kom gärna på Popkultur med Joseph-quizet om du bor i Stockholm. Tisdagar kl 18.30 på Bar Brooklyn, Debaser Strand. Facebookevent finns alltid till nästa quiz på Debasers officiella facebooksida, håll koll där för eventuella datumbyten. Nästa quiz är onsdagen den 19:e april och inte tisdagen den 18:e. Vinjetten är av Gustaf Ramsby och Kalle Scherman Loggan är designad av Ante Wiklund

I veckans avsnitt: Ministrar, riksdagsledamöter och påhittade språk. Alla har dom det gemensamt att de längs fotknölarna sågas i veckans vivisektion av Strindbergs verk.Välkomna till ännu ett avsnitt av Bläck Metal och tack för att du lyssnar!Idé och medverkande: David Andersson & Teodor Stig-MatzProducent/Klippning: : Micke SolkulleProduktionsbolag: polpo playwww.polpoplay.com Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Teo har fått ett tjusigt stipendium och läppjar Rosé i Provence och varning utfärdas att om du är ny lyssnare är inte detta avsnitt en lämplig inkörsport till podcasten. David är, dagen till ära, sekreterare och avslöjar bland annat vilket av Strindbergs verk som upptar mest av hans tankekraft. Trots mycket luddig slumpgenerator väljs varsin stark uppställning både med hjärta och hjärna. Vem väljer Mäster Olof ? Blir Tjänstekvinnans son del ett vald?Vem står sist kvar och hoppas på att bli vald? Eventuellt får de flesta frågor ett svar i detta bonusavsnitt.Välkomna till ännu ett avsnitt av Bläck Metal och tack för att du lyssnar!Idé och medverkande: David Andersson & Teodor Stig-MatzProducent/Klippning: : Micke SolkulleProduktionsbolag: polpo playwww.polpoplay.com Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I veckans avsnitt: David och Teo tar sig an en klassiker i Strindbergs värld. Ett verks som tydligen gör sig bättre på scen än som lektyr. Välkomna till ännu ett avsnitt av Bläck Metal och tack för att du lyssnar!Idé och medverkande: David Andersson & Teodor Stig-MatzProducent/Klippning: : Micke SolkulleProduktionsbolag: polpo playwww.polpoplay.com Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I veckans avsnitt rumlar David och Theo ihop med Strindberg runt i Köpenhamn. Det skjuts med revolver, rids på statyer och Strindbergs sedvanliga aversion mot det mesta diskuteras.Välkomna till ännu ett avsnitt av Bläck Metal och tack för att du lyssnar!Idé och medverkande: David Andersson & Teodor Stig-MatzProducent/Klippning: : Micke SolkulleProduktionsbolag: polpo playwww.polpoplay.com Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I veckans avsnitt: Teo och David åker snålskjuts på Strindbergs resa bland franska vinrankor, sjuka av vinlus och David förfasas över den franska statens snålhet.Välkomna till ännu ett avsnitt av Bläck Metal och tack för att du lyssnar!Idé och medverkande: David Andersson & Teodor Stig-MatzProducent/Klippning: : Micke SolkulleProduktionsbolag: polpo playwww.polpoplay.com Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vi åker till Stockholms skärgård och ser hur svenskar levde där för 150 år sedan i August Strindbergs ögon. Hemsöborna är hans mest kända roman, en frodig folklivsskildring. Vi diskuterar också varför man som högerman inte ska ogilla Strindberg. Inlägget Hemsöborna – Strindbergs skildring av livet i Stockholms skärgård dök först upp på Radio Svegot.

Om Sveriges svadabälte och allt alla regissörer bara vill göra Medea ... fast i Filippa K-kläder ... i rymden ... så att en samtida publik kan känna igen sig.Punkterna i programmet: 433, 496

Hur kommer det sig att den äldre grannen varje dag öppnar allas brevlådelock? Två bröder bestämmer sig för att gå till botten med det hela och spionera på honom. Specialskriven radionovell i uppläsning av Tobias JacobssonDe båda bröderna bor i en liten ort någonstans i Sverige, och grannens beteende förbryllar dem. Men under försöken att spionera blir de upptäckta och inbjuds att slå följe med honom.Lars Landgren, född 1985, är gymnasielärare och författare. Han debuterade 2021 med romanen Ljusnan du mörka. Lars Landgrens berättelser rör sig gärna i skymningslandet mellan lantligt vardagliga scener och det övernaturliga. Han har flera gånger bidragit till Sveriges Radios podcast Creepypodden, där hans mystiskt färgade skräckskildringar blivit populära bland lyssnarna.Tobias Jacobsson, född 1983, är skådespelare och standupkomiker, utexaminerad från Teaterhögskolan i Stockholm 2007. På scenen har han medverkat i bl.a. Romeo och Juliet på Dalateatern och  Fritänkaren på Strindbergs intima teaterAv: Lars LandgrenInläsning: Tobias JacobssonTeknik och slutmix: Jacob LalérProducent: Ludvig Josephsson

Humorduon Dilan och Moa har hyllats för sin föreställning Drömspelen på Strindbergs Intima Teater. Det är 100 procent improvisationsteater, byggt på Strindbergs “Ett Drömspel”, men där inget är förutbestämt och allt skapande sker i stunden med hjälp av publikens inspel. Hör om hur de slopar manus och lyckas improvisera en ny historia med nya karaktärer varje kväll. Som dessutom är sjukt rolig! Det här är ett samtal om vad som händer när du är i fullständig närvaro och hur du kan öva upp din förmåga att vara spontan och lyhörd.Vi mötte Dilan Apak och Moa Lundqvist, en humorduo som gjort sig kända för att till fullo behärska improvisationsteater. De driver tillsammans podden Dilan & Moa, har serien Dilan och Moa på SVT och har tävlat i På Spåret.Du får höra mer om hur de lyckas hålla ihop alla spår: från publikens inspel, Strindbergs originalpjäs “Ett Drömspel”, handlingen de successivt bygger upp och replikerna från varandra.Programledare: Beata Wickbom.Producent: Jens Back.Mixning: Stray Dog Studios.Podden görs med stöd av Kulturrådet. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Kim får Irene Svenonius namn rätt! Vi minns Margaux flyga-inrikes-på-bjudresa-med-kreditkorts-kampanj och läser Blinkists sammanfattningar av Schopenhauer och Marx.

I veckans avsnitt: Självbiografi eller roman baserad på sitt eget liv, inte helt lätt att avgöra när David och Teo tar sig an det på förhand tveksamma verk som blev en av Strindbergs största läsupplevelser!? Välkomna till ännu ett avsnitt av Bläck Metal och tack för att du lyssnar!Idé och medverkande: David Andersson & Teodor Stig-Matz Producent/Klippning: : Micke SolkulleProduktionsbolag: polpo playwww.polpoplay.com Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I veckans avsnitt: Teo och David låter Strindbergs kanske mest kända politiska skrift bli föremål för ett helt eget avsnitt, sina klena 20 sidor till trots. Men det är inte alltid storleken som gör boken. En belgisk fotbollsmålvakt skapar viss förvirring och det pratas om anarkister, Marx och Feminism, det sistnämnda verkar dock inte vara något som Strindberg tagit fasta på, den här gången heller. Eller!? Välkomna till ännu ett avsnitt av Bläck Metal och tack för att du lyssnar!Idé och medverkande: David Andersson & Teodor Stig-Matz Producent/Klippning: : Mikael Solkulle/Claes FunkeProduktionsbolag: polpo play www.polpoplay.com

I veckans avsnitt: David och Teo läser ett av Strindbergs mest skandalomsusade verk från 1884. Välkomna till ännu ett avsnitt av Bläck Metal och tack för att du lyssnar!Idé och medverkande: David Andersson & Teodor Stig-Matz Producent/Klippning: : Mikael Solkulle/Claes FunkeProduktionsbolag: polpo play www.polpoplay.com

I veckans avsnitt: David och Teo läser Strindbergs dikter och suckarna duggar tätt. Det blir knippel och fri vers men inget som imponerar på våra luttrade vägvisare. Välkomna till ännu ett avsnitt av Bläck Metal och tack för att du lyssnar!Idé och medverkande: David Andersson & Teodor Stig-Matz Producent/Klippning: : Mikael Solkulle/Claes FunkeProduktionsbolag: polpo play www.polpoplay.com

I veckans avsnitt: Carl Larsson, Ola Rapace och "Geniet" Söderholm dyker upp i Strindbergs värld. Ett läxförhör hålls och det finns meningsskiljaktigheter i studion. Välkomna till ännu ett avsnitt av Bläck Metal och tack för att du lyssnar!Idé och medverkande: David Andersson & Teodor Stig-Matz Producent/Klippning: : Mikael Solkulle/Claes FunkeProduktionsbolag: polpo play www.polpoplay.com

I veckans avsnitt: David och Teo har sett den från 70-talet stjärnspäckade tv-serien baserad på Strindbergs bestseller Röda Rummet. Allan Edwall brilljerar, Per Ragnar låter som Martin Timell och Grynet Molvig pratar ett hittepå språk. En av huvudrollerna är starkt förknippade med klimathjältinnan Greta Thunberg, men vad har Olof Palme med veckans avsnitt att göra? Välkomna till ännu ett avsnitt av Bläck Metal och tack för att du lyssnar!Idé och medverkande: David Andersson & Teodor Stig-Matz Producent/Klippning: : Mikael SolkulleProduktionsbolag: polpo play www.polpoplay.com

David och Teo får denna vecka en gäst till studion, Ellen Holm. Ellen är litteraturvetare, antikvariatägare och medlem i Strindbergs sällskapet.  Följ gärna podden på Instagram @bl.a.ckmetal Idé och Programledare Teodor Stig-Matz och David Andersson Producent Micke Solkulle, Polpo Play Klippning Micke Solkulle/Claes Funke Bläck Metal produceras av produktionsbolaget Polpo Play www.polpoplay.com

David och Teo tar tag i Strindbergs samlade artiklar från vitt skilda tidningar. Det blir brev från Stockholm, sågningar av konst och Strindberg strider om den allmänna värnpliktens vara eller icke vara. 

Är det alltid mammas fel? Får en mamma ångra sitt barn? Är det möjligt att vara en god moder? Idag står MODERN, detta eviga ämne på dagordningen i Söndagsskolan. Vi dryftar bra och dåliga mödrar, bullmammor, elaka styvmödrar, frånvarande mammor och självupptagna dito. Utan tvekan omgärdas moderskap av både normer, krav och förväntningar - hur förhåller vi oss till det? Joan Crawford, Sylvia Plath och Strindbergs relation till moderskapet skärskådas. PLUS: Invändningar mot essentialismen och nykonservatism. Producerat av Silverdrake Förlag Redaktör: Marcus Tigerdraake Klipp: Patrik Sundén marcus@silverdrakeforlag.se www.silverdrakeförlag.se

Kvinnan: soldat, mor, gnällapa, narr eller golddigger? Gästabudet pratar om Strindbergs underskattade kvinnosyn, moderskapets autofiktion, Joan Didions mörka sida, George Eliots sociologiska blick på äktenskapet och Sophie Calles självmystifikationer. Dessutom ett och annat om systerskapets eventuella lögnaktighet, hur man får män att bära saker åt en och vilka samtida kvinnliga författarskap vi håller högst. Med Mikaela Blomqvist, Lyra Ekström Lindbäck, Rebecka Kärde och Victor Malm. 

Kvinnan: soldat, mor, gnällapa, narr eller golddigger? Gästabudet pratar om Strindbergs underskattade kvinnosyn, moderskapets autofiktion, Joan Didions mörka sida, George Eliots sociologiska blick på äktenskapet och Sophie Calles självmystifikationer. Dessutom ett och annat om systerskapets eventuella lögnaktighet, hur man får män att bära saker åt en och vilka samtida kvinnliga författarskap vi håller högst. Med Mikaela Blomqvist, Lyra Ekström Lindbäck, Rebecka Kärde och Victor Malm. 

Die Zeit ist aus den Fugen, die Figuren des Dramatikers August Strindbergs sind es auch. Seine "Fräulein Julie" durfte am 14. März 1889 nur im Rahmen einer geschlossenen Veranstaltung uraufgeführt werden.

Uppståndelsen kring statsminister Magdalena Anderssons städfirma har aktualiserat frågan om villkoren i städbranschen. Hur ser de ut egentligen? Vad kan man göra som privatperson för att veta att firman man anlitar har schyssta villkor för personalen? Sedan många år tillbaka finns det en möjlighet för städföretag att ansöka om auktorisation, en sorts kvalitetsgaranti. Idag reder vi ut vad det innebär och om det är garanti för att allt går rätt till? Thomas Kolbe, ordförande för auktorisationsnämnden gästar programmet.I förra veckan pratade vi om hur det går till att välja ärkebiskop i Sverige och då mindes Thomas olika ärkebiskopar från historien. Idag fördjupar vi oss i en av dem. Haquin Spegel född som Håkan Spegel i Ronneby 1645. Vad är det som har gett honom en plats i svensk litteraturhistoria psalmerna eller den trohjärtade skapelseberättelsen Guds verk och Hvila? Vi reder ut det tillsammans med Tommy Olofsson, författare och litteraturvetare. Thomas stämmer även upp psalm 243 tillsammans med Erland von Heijne på piano.Vi har också bjudit in Anna Pettersson som är chef för Strindbergs intima teater. Vi vill ta reda på om platsen i salongen där Strindberg brukade sitta borde märkas ut eller om en viss vaghet är mer i skaldens anda?Programledare: Louise EpsteinBisittare: Thomas NordegrenProducent: Olle Björkman

Premiärerna duggar tätt och sen förra avsnittet har vi hunnit se, och se ikapp, Elektra på Dramaten, Fotboll i Jemen på Tribunalen, Utopier i verkligheten på Strindbergs intima teater samt Musikanternas uttåg på Sara Kulturhus i Skellefteå. Vi pratar om bra och dålig dramatik, om Michael Thalheimers påskägg och Cecilia avslöjar sin nya kritiska käpphäst. Med: Cecilia Djurberg och Loretto Villalobos

Det kompakta mörker som en gång ramade in vår tillvaro har för de flesta ersatts av ett ständigt, konstgjort ljus. Vad har det gjort med oss? Det frågar sig poeten Erik Lindman Mata i denna essä. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Hur var det egentligen, vid det förra sekelskiftet, att vänta ut den gamla tidens ljus och bländas av det nya? Vi kan tänka oss en diptyk två bilder bredvid varandra. Fotogenlampan, utgångspunkten, är den första bilden. Den elektriska belysningen, resmålet, är den andra. Ett mörkt Stockholm, sparsamt upplyst av några få oljelampor, ställd mot vår tids ständigt lysande stad, fylld av skärmar, gatubelysning och elektricitet. Människan tycks vid slutet av 1800-talet ha stått inför en grundläggande, taktil konflikt, den mellan elden och elektriciteten. Man ser framför sig hur stearinljuset dör ut, precis när lampan tänds. I det här fallet är dessutom inte väntan på det gamlas utslocknande enbart en metafor. Det hör nämligen till stearinljusens egenhet att de är dömda att brinna ut. Till skillnad från det elektriska ljuset medför stearinljuset en överblickbar väntan. Det förefaller liksom redan från början vara utmätt, medan elektriciteten tycks pågå i det oändliga. Den här konflikten mellan eld och elektricitet hittar man också i Magnus Florins bok Lykttändaren.  Där undersöker Florin alla de sorters ljus som återfinns hos August Strindberg, både som taktil rekvisita och som lysande metaforer. Och ljusen hos Strindberg är många. Vem är i besittning av elden och ljuset? I Fadren, skriver Florin till exempel, sammanhänger kontrollen över lampan med makt vem är i besittning av elden och ljuset?. Man kan alltså tänka sig, att övergången till en annan sorts ljus inte bara hotar elden, utan också den som kontrollerade den. Läser man i stället det ökända brevet till Siri von Essen, i vilket Strindberg konstaterar att hans eld är den största i Sverige, då handlar det inte längre om kontroll, utan om en eld som, i Florins ord, kan föra med sig ljus och värme, men också brand och förintelse. Detta förödande ljus står i sin tur i kontrast till dynamon som återfinns i Ordalek och småkonst, vilken Strindberg beskrev som en hemsk [elektricitetsmaskin] som sitter nere i källaren [] mörk i mörkret och malar ljus åt hela qvarteret. Hos Strindberg ser det alltså ut, som om väntan på att det gamla ska brinna ut, är allt annat än en stillsam process; det är en ständig pendelrörelse mellan mörker och ljus, brand och förnyelse, natt och dag, vinter och sommar. Kanske var det så elektricitetens inträde kändes som när en årstid övergår i en annan. Efter en lång, mörk vinter blir det äntligen vår. Årstidernas olika ljus återkommer ofta hos Strindberg. Fadren utspelar sig vid vintersolståndet, i den mörkaste vintern, Fröken Julie på sommarens längsta och ljusaste dag. Och i kammarspelet Oväder berörs uttryckligen förhållandet mellan årstidsväxlingen och stadens ljus. I centrum för Oväder står en gammal man som tillbringar sommaren i staden. Men eftersom han skyr de ljusa sommarnätterna så mycket, håller han sig inomhus ända till dess den första lyktan tänds då vet han nämligen att hösten äntligen nalkas. [Tänder] de bara första lyktan, säger Strindbergs protagonist, så känner jag mig lugn igen och kan gå min aftonpromenad. Men var det verkligen som en årstid det kändes? Kan man verkligen kalla den omvälvande övergången till elektricitet för en vår? När Strindberg beskriver den moderna gaslampans obönhörliga, vita sken med orden livet blir offentligt, då handlar det inte om årstider. Där föregriper han en mer avgörande förändring. Han beskriver hur det elektriska ljuset helt ska komma att ta över och genomlysa varenda vrå i hemmet. Det är ingen ständig växling mellan mörker och ljus, utan något grundläggande och nytt som sker. Kanske bör man snarare förstå den här övergången som analog med tidmätningens historiska utveckling. Ljuset hos Strindberg är som sagt kopplat till makt. Det är lykttändaren som har i uppdrag att vid mörkrets inbrott tända lyktorna i staden. I både Fadren och Dödsdansen är det fråga om en kamp om vem som har makt att tända och släcka lamporna Ryttmästaren eller Laura, Edgar eller Alice. På samma sätt kan man föreställa sig, att övergången från en kyrklig till en borgerlig-sekulär tid under 1300-talets slut, just var en fråga om makt. När de föränderliga temporaltimmarna, det vill säga de timmar som utgick från dagsljusets varierande längd, ersattes med en för fabriken mer passande mekanisk tid, då var det en rörelse bort från det enskilda och mot det offentliga. I stället för att binda tiden till händelser solen går upp, ett ljus brinner ned och arbetet till uppgifter åkern skördas, huset målas , så spändes tiden ut som ett abstrakt rutnät av dagar, timmar och minuter. Kyrkans tidigare sparsamma klockringningar för bön, mässa osv., ersattes med fabrikernas och rådhusens ständiga, stränga ringande. Motsvarigheten till Strindbergs tröskel dvs. väntan på att det gamla ljuset ska brinna ut, inträdet av det belysta, offentliga livet skulle alltså vara det som så småningom utvecklades till taylorismens effektiviserade fabrik, och som i vår tid får sitt tydligaste uttryck i vårdföretagens mätningar av hur lång tid det egentligen behövs för att byta blöja på en 80-åring. Men det finns risker med en sån här analogi. Det är lätt att man, som den svenske historikern Lennart Lundmark gör i sin bok Tiden är bara ett ord, alltför snabbt tecknar bilden av en entydig, klar utveckling. Först naturlig, sen abstrakt tid; först tystnad, sen klämtande. Stearinljusen finns ju fortfarande kvar, för att inte tala om solen. För som den tyske historikern Gustav Bilfinger påpekade redan i slutet av 1800-talet är bilden av den tysta förmekaniska tiden rätt och slätt felaktig. Jämte kyrkans kanoniska klockringningar fanns det edsklockor som kallade till möte, särskilda smedklockor, vinklockor som ringde när barerna skulle stänga, arbetsklockor, vaktklockor, varningsklockor, förnödenhetsklockor osv.. I staden rådde alltså ingen tystnad före de mekaniska slaguren, utan snarare tvärtom kakofoni. Vad säger detta om övergången från eld till elektricitet? Kanske att inga övergångar sker över en natt, att till och med de största revolutioner måste få tid på sig att växa klart, eller att det riktigaste sättet att ta sig an världen och historien på, är just genom att uppmärksamma överflödet av nyanser, i stället för att måla med breda penseldrag. Vissa bilder är nämligen mer slående än upplysande; som när Gunilla Palmstierna-Weiss berättar för Florin, hur hon som barn inte kunde somna förrän lykttändaren gick förbi på gatan och tände gaslamporna. Tolkar man den utsagan som om det gällde en övergång mellan två tillstånd, mellan ett då och ett nu, då missar man nåt viktigt. Gaslyktorna, likt de mekaniska uren, är konkreta, materiella ting. De har inte försvunnit i något slags irreversibel utveckling. Jag menar stearinljusen finns ju fortfarande kvar, för att inte tala om solen. Kanske finns det anledning att påminna sig om detta, att det gamla på sätt och vis lever kvar. Om vi vill och anstränger oss, kan vi fortfarande dröja lite i mörkret. Erik Lindman Mata

Hon har tidigare gjort musik om stora och svåra frågor som moderskap, separation, att få en cancerdiagnos och att utsättas för en våldtäkt. Nu är Jenny Wilson tillbaka med vad hon säger är hennes mest nakna album någonsin "Mästerverket". Jenny Wilson är gäst i dagens P1 Kultur. BAREN SOM FLYDDE DIKTATURENS BELARUS  Tidigare var Karma Bar en mötesplats för kulturarbetare och journalister i Belarus huvudstad Minsk. Men i takt med att förtrycket skruvats upp har allt fler intellektuella lämnat landet många har sökt sig till grannlandet Ukraina. Men var ska alla dessa människor mötas nu? P1 Kulturs Fredrik Wadström har besökt Karma Bar som helt enkelt flyttat sin verksamhet i samma riktning som de politiska flyktingarna, till Kiev. SUZANNE BRÖGGER ÅTERVÄNDER TILL KLASSISKA TEXTER Den danska författaren Suzanne Brögger är aktuell med hybridboken "Med egen hand", som består av reseberättelser, intervjuer och essäer. Vissa av texterna har hon återvänt till under många år, och hon har också skrivit i dialog eller opposition med sina äldre titlar. Samhället har ju förändrats under 50 år. Katarina Wikars som följt henne sedan debattboken "Fräls oss ifrån kärleken" på sjuttiotalet känner med stigande glädje igen tematiken. EXPERIMENTLUSTA PÅ TEATERN EFTER PANDEMIN Imorgon lyfts pandemirestriktionerna och en era inom scenkonsten når sitt slut återigen går det att spela för fulla salonger istället för via digitala experimentlösningar för hemmapubliken. Den stora frågan är: kan nytänkandet flytta med upp på scenen nu? Jo, P1 Kulturs teaterkritiker Jenny Teleman har sett Tillbaka till Reims på Dramaten och Fröken Julie på Strindbergs intima teater och ser tecken på experimentlusta. ESSÄ: GRÄNSERNAS ÅTERKOMST LÄR OSS ATT FRAMSTEG ÄR TILLFÄLLIGA  På sistone har vi sett hur gränsposteringar återigen bemannats och taggtråd rullats ut där gränsen nyss bara var något abstrakt. Till och med urgamla gränser, som hade fallit i glömska, återvänder som spöken från det förflutna, noterar Thomas Steinfeld i denna essä. Programledare: Saman Bakhtiari Producent: Eskil Krogh Larsson

1907 fick "Ett drömspel" premiär med Harriet Bosse som Indras dotter på Fria teatern i Stockholm. Jenny Teleman om dramats turbulenta tillkomst och ett äktenskap i upplösning. Ett tag hade hade de det nog rätt fint - den 23-åriga Harriet Bosse och den 52-åriga August Strindberg. I maj 1901 gifte sig de sig, samma år som han gjorde klart det mångskiftande och chockmoderna dramat "Ett Drömspel". Det skulle dock ta hela sex år till premiären på pjäsen som Strindberg helt avspänt kallade "mitt mest älskade drama, min största smärtas barn." "Men luften... sinade hemma hos Herr världstrött och Fru världshungrig." Förutom från det egna kaotiska äktenskapet har "Ett drömspel" influenser från buddhismen, den indiska mytologin och Freuds "Drömtydning". Recensionerna 1907 var förbryllat negativt-positiva och regissören Olof Molander planerade en åttonde uppsättning på dödsbädden. Jenny Teleman berättar om dramat som egentligen är en konstfilm och en hästspark till lönearbete.