Podcasts about strindbergs

Var finns kvinnan ägg? Hjälper bruna bönor potensen? Frågan om livets uppkomst har lett till många spännande teorier, konstaterar Fredrik Sjöberg. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Först sänd 2017-09-05.Biologen och rabulisten Bengt Lidforss berättade en gång om ett samtal med Strindberg, om befruktningens mysterier. Det var i Berlin på 1890-talet, på den tiden de och andra av deras kaliber söp skallen av sig på stamkrogen Zum schwarzen Ferkel, den svarta grisen. I essän ”Strindberg som naturforskare” skriver sålunda Lidforss:”Han lutade sig fram över bordet och sänkte rösten till en hemlighetsfull viskning:Ja – och kvinnan! Tänk, när vi börja avslöja henne på allvar! Hur tror du att det är beställt med hennes ägg? Har du sett ett kvinnoägg? Nej! Jag? Nej! Men Buffon, som var en jävla man, har funnit befruktade kvinnoägg i hannarnas sädesledare! Har du mod att tänka ut tanken? Det är mannen som lägger äggen och kvinnan är fågelboet! Hon kan ersättas, undanskaffas! Det gäller blott att hålla en konstant temperatur av 37 grader och bereda ett lämpligt näringsfluidum. Och så är mannen emanciperad! Fullständigt!”Ja, Strindberg hade en enastående förmåga att vara efter sin tid. I slutet av 1800-talet var mysteriet redan löst. Man visste hur befruktningen fungerade, låt vara att själva genetiken ännu var okänd. Men det hade tagit förvånansvärt lång tid. Bara några decennier tidigare hade Strindbergs teorier kunnat passera som tänkvärda. I århundraden hade forskarna famlat i blindo.Hur blir egentligen barn till? Varifrån kommer de? Ingen visste. Jo, alla visste såklart var de brukade dyka upp, och att sex mellan en man och en kvinna på ett eller annat sätt hade med saken att göra. Men sen var det stopp. Förresten var man inte alltid helt säker på att det räckte med en man; bland ursprungsfolken i Sydamerika fanns de som ansåg att en havande kvinna gjorde bäst i att ligga med så många män hon bara orkade, ända fram till nedkomsten, helst män med olika begåvning – en bra jägare, en bra historieberättare, en bra älskare och så vidare. Tanken var att barnet byggdes på undan för undan, ungefär som en snöboll.I den gamla världen var man inte mycket klokare; författaren Edward Dolnick berättar i boken ”The Seeds of life” historien om hur en kvinna i Grenoble, på 1600-talet, födde ett gossebarn vilket var trevligt men ändå lite dumt eftersom hennes man vid det laget hade varit utomlands i fyra år. Otrohet bestraffade hårt, och här fanns dessutom pengar med i spelet; den bortreste mannen var mycket förmögen. Saken hamnade i domstol. Och kvinnan vann målet – pojken fick ärva pengarna – tack vare en färgstark historia om att hon hade legat med sin make i en dröm som var så verklighetstrogen att hon blev med barn.På den tiden var det heller inte ovanligt att en kvinna som hade råkat bli gravid på bygden, ägnade sig åt att stirra på ett porträtt föreställande sin äkta man, dagar i sträck, för det kunde vem som helst räkna ut, att det var så det gick till när ett barn kom att likna sin far. Alla visste ju att modern till ett harmynt barn hade sett en hare. Och redan Aristoteles var för sin del säker på att en man i gott skick, med torrt krut i torpeden, eller vad det nu hette på hans tid, välsignade sin hustru med söner, medan män som i något avseende var undermåliga eller tillfälligt försvagade fick hålla till godo med döttrar. Hur skulle det annars gå till?Studier av könsorganen hjälpte inte heller. Den medicinska vetenskapens fader, Hippokrates, begrep visserligen att mannens testiklar antagligen hörde till pjäsen, men skapade ingen större klarhet med sin teori om att säd från höger testikel gav upphov till söner, medan döttrarnas ursprung var den vänstra.Sådär höll de på, långt in i modern tid. När den vetenskapliga revolutionens hjältar, Copernicus, Newton och de andra, lyckas klarlägga fysikens lagar, står kunskapen om vår egen fortplantning och stampar på samma fläck. Det enda man var helt överens om var att Gud hade hittat på alltihop. Resten var öppet för spekulation. Så sent som på 1670-talet fanns exempelvis de som på fullt allvar trodde att mannens organ vid själva erektionen fylldes av luft, ungefär som en flärpa, en sån där papperstuta som förekommer på barnkalas, och att väderdrivande födoämnen som bruna bönor därför kunde rekommenderas i samband med sex.Och när man vid samma tid upptäckte att sädesvätskan var full av pyttesmå sprattlande spermier, enades vetenskapsmännen om att detta var fråga om helt ointressanta parasiter. Med hjälp det nyligen uppfunna mikroskopet hade man fått syn på mängder av maskar och annan ohyra, så slutsatsen låg nära till hands. Att spermierna skulle ha med befruktningen att göra, det trodde man inte. Möjligen indirekt, genom att vispa den värdefulla vätskan med sina svansar, så att den inte koagulerade.Tidigt formerade sig forskarna i två rivaliserande läger. Dels de som trodde att kvinnan bidrog mest när ett barn blev till, dels de som likt senare Strindberg tänkte sig henne mera som en blomkruka där mannen sådde ett frö som i princip innehöll en komplett människa, låt vara i mikroformat. Grälet pågick ända in på 1800-talet, och alla var i någon mening styrda av den store glädjedödaren Augustinus; hans tröttsamma tankar om att allt som har med lust att göra är syndigt.Edward Dolnick berättar hela denna historia, från urtiden fram till de cellbiologiska genombrotten vid mitten av 1800-talet, när allt slutligen föll på plats, och man kan läsa boken som ett stycke underhållande vetenskapshistoria, men under ytan finns också annat. Reflektioner som pekar mera framåt.Att det tog så lång tid berodde inte i första hand på att man saknade mikroskop och andra tekniska förutsättningar; anledningen var mera själva tänkandet. Man kan inte utforska det man inte kan föreställa sig, och i det här fallet kunde ingen tänka sig en värld utan Gud. Den saken var inget problem för Newton; han kunde revolutionera fysiken utan att ge upp sin tro på en gudomlig plan, och likadant var det som bekant med Linné. De ordnade och räknade, utan att bekymra sig om var allt kom ifrån. Det visste de ju redan.Den inställningen visade sig vara ohållbar i frågan om sex och fortplantning. Legenden om Gud blockerade bara. Det är först med Darwins ”Om arternas uppkomst” – 1859 – som tänkandet blir tillräckligt fritt, och när sedan den digitala och genetiska informationsöverföringen långt senare blev intellektuellt allmängods, försvann de sista hindren för en sann bild av barnens tillblivelse.Men kanske är vi tillbaka på ruta ett. Det finns ett vetenskapligt problem i dag som på många sätt liknar den gamla frågan om befruktningen, ett mysterium som väldigt många forskare sysslar med och skriver lärda böcker om – frågan om vårt medvetande.Hur blir egentligen tankar till? Var kommer de ifrån? Ingen vet. Eller jo, alla vet förstås i vilken kroppsdel de dyker upp, och att evolutionen på ett eller annat sätt har med saken att göra. Men sen är det stopp.Om något blockerar förståelsen, och i så fall vad, vet ingen. Men teorierna är många och fantasifulla. Det finns till och med de som tror att våra idéer är en sorts immateriella parasiter, och vi bara värddjur. Fast det där tror jag inte på. Men ändå, också misslyckade hypoteser kan vara tänkvärda, och vad som är användbart vet man inte förrän efteråt. Vilket påminner mig om att jag är lite hungrig. Jag tror det får bli bruna bönor i dag.Fredrik Sjöberg, författare och biolog LitteraturEdward Dolnick: The Seeds of life – From Aristotle to da Vinci, From Sharks' Teeth to Frogs' Pants, the Long Strange Quest to Discover Where Babies Come From. Basic books, 2017.

Trädgårdsarbete var centralt i George Orwells och många författares liv. Selma Yousif Mesbah sticker ner händerna i jorden i jakt på ett hem. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.Förra sommaren åkte jag hem. För första gången på sjutton år satte jag fot i min gamla hemstad Varberg. Det har varit så lätt att undkomma det förflutna genom att undvika platserna där det har utspelats. Ser jag inte längre radhuslängan jag växte upp i känner jag inte heller den leda, det uppror eller den glädje jag kanske kände när jag bodde där. Min uppväxt får istället endast figurera i mina minnen, där kan den bli vad jag vill att den ska vara, utan att drabbas av det förflutnas strålning som platsen avger. Därmed blev min återkomst lite av ett antiklimax, jag konfronterades inte med min barndom på något sätt. Min hemstad var bara gator, hus, cykelvägar och så stränderna såklart. De underbara stränderna. Jag kom ihåg dem, men jag kände inte igen dem som en del av mitt liv, för de var inte längre det.Radhuslängan, som tidigare var ljusgul, var målad i olika nyanser av grå och trädgården, den fanns inte längre. När vi flyttade in i det nybyggda huset var trädgården bara en plätt med jord. Mina föräldrar sådde gräs och planterade en vacker avenbokshäck. Ett äppelträd och ett plommonträd som växte sig precis så höga att jag mot slutet av min tonår kunde hänga upp en hängmatta mellan dem. Det fanns en trio bärbuskar bestående av krusbär och svarta och röda vinbär. Timjan, kaprifol och i hörnet av trädgården fanns en kompost i trä. Ett par rosenbuskar som kom att klättra på pelarna upp mot balkongen, som skapade en vacker båge av väldoftande rosor, vars blekrosa och vita blomblad regnade ner på uppbrutna bitar av mörkgrå altaskiffer.Allt detta var nu borta. Stenarna, buskarna, träden, till och med häcken hade ryckts upp och ersatts med ett vitmålat träplank. Det hade byggts en altan som täckte halva trädgården och på den stod en loungegrupp i svart plast, resten var gräs. Inte en enda blomma fanns att finna. Inte ett bär, en frukt eller ört. Resten av längans tomter följde ungefär samma mall, med ett trädäck eller en altan, svarta utemöbler och så gräs. Kanske en studsmatta. Det som tidigare varit en prunkande plats av liv och skönhet tedde sig nu som helt död och jag frågade mig om detta är de nya idealen för gemene man att eftersträva, det gråa, det tomma, det svarta gjort av plast. Är detta vad den nya världsordningen inspirerar till? Är detta allt som den rikedom vi alla lär oss att sträva efter symboliserar? Tomhet, idel tomhet.Strindberg beklagar sig i skriften Pessimismen i den moderna trädgårdskonsten över hur trädgårdarna kring förra sekelskiftet förlorat sin prakt. Han undrar om det nya modet skapats av ett behov av självplågeri som låg i tidens anda, eller om besattheten av den intetsägande plantan Palettblad upprättats av blomhatare. Kanske är det bara han som blivit gammal. Som ser tillbaka på stockrosorna från sin ungdoms trädgård med en nostalgisk blick som bara den åldrande som motstår sig förändring kan göra. Jag har också blivit äldre, men jag har svårt att tro att det är en romantisering av det förgångna som gör att jag nästan fysiskt reagerar på tomrummet som uppstått i det levandes ställe. Vem kan på riktigt säga att hon föredrar ingenting framför någonting? Det döda framför det levande. Att kunna gå barfota ut direkt på gräset, plocka sig några bär till frukosten, några plommon att njuta i hängmattan, några rosor att dofta på, ta in i små vaser och pryda huset med. Betrakta alla djur som lockas till trädgården, fjärilar, fåglar, humlor och bin, en liten igelkott som flyttar in bakom komposten och tittar fram ibland. Den ilar genom trädgården med sin vankelmodiga gångstil. Ingenting av detta går att uppleva med ett plank och en regntålig soffgrupp. De är döda ting och kanske påminner de mig, precis som de förhatliga palettbladen påminde Strindberg, om vårt och hela mänsklighetens gradvisa förfall. Men i en trädgård finns ingen död, där förnyas allting, skapar om sig självt, döden förutsätter livet, och i det ligger ett hopp, en framtid som ständigt vecklar ut sig som rosenblad om sommaren. En evig ungdom.En hoppets trädgård kan vi finna på den engelska landsbygden, där författaren George Orwell, mest känd för dystopin ”1984” och satiren ”Djurfarmen”, levde ett stilla liv på ett klassiskt engelskt torp. Förutom skrivandet var trädgårdsarbete, i synnerhet grönsaksodling, det han ansåg som det viktigaste i livet. Han var en slags konservativ anarkist, som längtade efter de små förindustriella engelska byarna, med sina små trädgårdar, där alla kände alla. Någon sa om honom att han var så mycket av en kommunist att han aldrig kunde kalla sig det, eftersom kommunisterna själva inte praktiserade kommunism. Att skapa en trädgård enbart för nytta var en fälla en socialistisk lagd person lätt kunde hamna i, därför var det för honom lika viktigt att odla skönhet och skapa en vacker trädgård. Han planterade några rosenbuskar som blommar än idag och som Rebecca Solnit förundras över, när hon besöker hans trädgård. I boken ”Orwell's roses” undersöker hon en mindre känd del av den framgångsrika författarens liv; hans djupa intresse och kärlek för naturen och hur hans trädgårdsarbete på ett sätt var en förutsättning för hans skrivande. Det var ett konkret världsförbättrande att ägna sig åt med handgripligt arbete, som gav synliga resultat, till skillnad från det abstrakta och helt och hållet mentala skrivandet, vars effekter är svårare att registrera.Men att odla sin egen trädgård påminner på flera sätt om att sitta och skriva på en roman. Det är båda praktiker som ställer sig lite utanför tiden, som skapar ett eget rum där vissa specifika förutsättningar råder, en alternativ verklighet. Som vänder sig bortåt, inåt och mot evigheten samtidigt. Det är kanske i jakten på det eviga livet som den skrivande trädgårdsmästaren finner en komplett balans mellan det odödliga ordet och det ständigt återkommande livet i en trädgård. Skrivandet är en mental ventil, medan grävandet i trädgårdslandet en organisk process som befäster oss som en del av naturens kretslopp. Vi blir dubbelt odödliga, både som ande och som kropp. En livförsäkring.Men samtidigt blir vi mer levande i detta liv, när vi inte bara utvecklar eller uppmuntrar en sida av våra personer, vår märkliga existens som medvetna däggdjur, utan omfamnar helheten. Ett praktexempel på att man inte måste välja, vi kan leva som avancerade tänkande varelser, och som en del av jorden, samtidigt. Till och med Strindberg insåg att det var lönlöst att endast bittert beklaga sin samtids oestetiska trädgårdar i skrift, och försökte odla så mycket han bara kunde när tillfälle gavs. Kanske i ett försök att återskapa ungdomens trädgård, och äntligen få komma hem. Selma Yousif Mesbahskribent och skrivpedagogLitteraturBlomstermålningar och djurstycken - August Strindberg, Albert Bonnier förlag 1888Orwell's roses - Rebecca Solnit, Viking 2021

Konsten att suga Dramatens tutte! Vi har sett tre föreställningar på temat svenska ikoner och botaniserar i det svenskaste Sverige har, nämligen Selma Lagerlöf, August Strindberg och Fäbodjäntan. Dessutom lite om hollywoodskådespelaren Timothée Chalamets antiintellektuella diss av hela opera- balettvärlden och ännu lite mer om vad som är - och inte är - en klassisk operaröst. (Rosalía vs Frankrikes Eurovisionbidrag Monroe!) Medverkande: Loretto Villalobos och Cecilia Djurberg (prod och klippning) I programmet hörs ljud och musik med tillstånd från respektive upphovsperson ur föreställningarna: Fäbodjäntan av Lisen Rosell, Amanda Apetrea, Nadja Hjorton, Daniel Åkerström-Sten, Chrisander Brun och Åsa Jacobsson (ljud & musik) på Dramaten, Stockholm Selma och en vacker saga från en lycklig tid av Mats Larsson Gothe & Maria Sundqvist, regi Kajsa Giertz, på Wermlands opera, Karlstad Ensam efter August Strindberg på Strindbergs intima teater i koncept, manus och regi av Anna Pettersson, ljud/musik Gustave Lund och Dramatenskådespelaren Thérèse Brunnander på scen Deepstaria av Wayne McGregor, gästspel på Dansens hus i Stockholm

I ugens Radio Information sætter vi os om et fiktivt julebord og taler om ytringsfrihedens vilkår i Europa, om Informations nu Cavling-nominerede F-35-serie og om August Strindbergs notoriske kvindehad – ikke mindst til maleren Sofie Holten --- Hvad har den tidligere britiske fodboldspiller Joey Barton til fælles med den folkekære irske forfatter Sally Rooney? Svar: De er begge ramt af de stadigt mere snævre rammer for ytringsfrihed i Storbritannien.  Barton modtog for nylig en dom på seks måneders betinget fængsel, 200 timers samfundstjeneste og i alt cirka 200.000 pund for sine antifeministiske og anstødelige kommentarer på nettet om en kvindelig fodboldkommentator. Og Sally Rooney risikerer at blive anholdt, hvis hun lander i Storbritannien, fordi hun vil donere penge til Palestine Action, der arrangerer demonstrationer, laver blokader og opfordrer til civil ulydighed.  Også i Tyskland bliver tusindvis af mennesker retsforfulgt på grund af ytringer på internettet. Og i Danmark har vi de seneste år haft en række sager om såkaldt »billigelse af terror«. Så har den amerikanske vicepræsident, J.D. Vance, ret, når han siger, at Europa har et problem med ytringsfriheden? Mathias Sindberg udlægger sagen. Den 9. januar bliver Danmarks fineste journalistpris, Cavling-prisen, uddelt, og Information er igen i år blandt de nominerede. Sammen med journalister fra DanWatch har Sebastian Gjerding og Lasse Skou Andersen afdækket, hvordan dansk militært udstyr er endt i Israel og blevet brugt til at bombe i Gaza – på trods af de vedvarende anklager om Israels krigsforbrydelser og forbrydelser mod menneskeheden. De to kigger forbi og fortæller om deres nu prisnominerede projekt. Vi får også besøg af Lone Nikolajsen og Peter Nielsen, som begge bidrager til årets julekalender, Bordplanen. Her fortæller skiftende journalister om en kendt person – levende eller død – som de gerne ville sidde ved siden af til et middagsselskab. Nu er der imidlertid sket det, at Lone har inviteret en notorisk kvindehader, August Strindberg, til bords, som har et personligt mellemværende med Peters borddame, Sofie Holten – så nu er der lagt op til skandale ved årets fiktive julebord. Hør, hvad det alt sammen går ud på – og få rigelige mængder sladder fra den fælles kulturhistorie.

Teodor och David snackar om Strindbergs pjäs Brända tomten! Den handlar om tomten, inte om tomten. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Rumlare eller geni, modernisator eller bråkstake? Hur ska vi förstå August Strindberg i dag? I samband med lanseringen av boken Fantasi och frihet: August Strindberg i urval samlades en panel för att diskutera Strindbergs liv, verk och inflytande.   I avsnittet medverkar Björn Hasselgren, redaktör för boken och senior fellow vid Timbro, Ann Heberlein, teologie doktor i etik och författare till bokens inledning, Katrine Kielos, journalist och författare samt Teodor Stig-Matz, journalist, författare och medvärd av Strindbergpodden “Bläck Metal” Boken finner du här

1999 var det jämt 150 år sedan Strindberg föddes. Då sändes i P1 ett Strindbergbrev varje dag hela året. 365 brev med kommentarer och specialskriven musik av Bernt Andersson. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Producent: Tommy Johansson

Strindbergs tavlor ”återupptäcktes” på 1960-talet – men kanske borde man ha låtit dem vara? Måleriet åker nämligen snålskjuts på den mer intressanta biografin, menar Otto Ruin.

Det gamla rullbandet snurrade tyst vidare efter föreställningens avannons. Och plötsligt, efter ett par minuter, hördes den här scenen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Upptäckten gjordes när vi lyssnade igenom pjäsen inför Strindbergsåret 2012. Den som lyssnade satt och skrev en kort sammanfattning av Kronbruden och hade inte stängt av rullbandspelaren. Och tur var väl det!I manuskriptet hittar man scenen alldeles i slutet av pjäsen, efter att Jordemor manat Kersti att ta hennes kappa och ”spring, spring” och innan den allra sista scenen där Länsman talar om myrorna och myrkungen.Någon förklaring till varför man valt att inte ta med scenen har vi tyvärr inte hittat. Men vi är väldigt glada att vi hittade den bortklippta scenen!

Mina ord heter boken där konstnären Cecilia Edefalk samtalar med döda konstnärskollegor, allra mest med Strindberg. Hon ser sig som en förmedlare och nedtecknar den ström av ord hon ser framför sig. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det allra första mötet med Strindberg ägde rum i Tegnérlunden en sommardag 2003, och sedan dess har hon återvänt många gånger, trots att han kallade henne slyna och var arg för att hon var sen. Han hade också åsikter om hur hon skulle måla sina änglamålningar och hur hon skulle leva sitt liv. Han har varit väldigt användbar, säger hon. Cecilia Edefalk ser något, införlivar det i sig, återvänder till det och omdanar det. Så beskriver författaren Magnus Florin hennes konstnärliga arbetsmetod i efterordet. Ofta blir det scener av målningar, variationer på samma tema som förändras och förskjuts under lång tid.Hon beskriver kontakterna med andra sidan som att famla tills det nappar, att tro på förmågan. Kanske är mitt membran tunnare, säger hon. Hon har under årens lopp gjort flera målningar med Strindberg som motiv, som ”Ande August”, och ett videoverk om deras samtal, som bland annat visats på Bonniers konsthall och Strindbergsmuséet. ”Jag tänker göra ett verk med vårt samtal.” ”Vafalls!” Musiken i reportaget är ur Beethovens pianosonat i d-moll, i vilken Strindberg tyckte sig höra anderöster och därför gav namnet ”Spöksonaten”.Ett reportage av Katarina Wikars.

Klubben korar årets drog, årets våldtäkt och årets konspiration, om Strindbergs ensamma jul med en kanna mjölk och hur Jesus styvfar Josef är en beta-man, d.v.s. en perfekt blog husband. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Nanna Olasdotter Hallberg och Moa Wallin om kulturveckan som gått.

Strindbergs pjäs Fadren har väckt kontrovers, såväl när den kom som i vår tid. Ändå fortsätter detta sena 1800-talsdrama att vara ett av Strindbergs mest spelade. Varför? Teaterkritikern Maria Edström tar sig an Fadren. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. August Strindberg satt i Bayern vid förra seklets slut och var sur på allt från samhället till gredelina biljardbollar, och inte minst hela kvinnosaken. Han fattade pennan mot dessa ”kvinno-marodörer” och började skriva ”Fadren”.Ett ”sorgespel” om Ryttmästaren som av sin hustru Laura fås att tvivla på att han är far till sitt barn Bertha. Språket, den dramaturgiska precisionen och det komplicerade mansporträttet gör att pjäsen fortfarande är så levande.Utdrag ur August Strindbergs ”Fadren” i Radioteaterns 1998 i regi av Staffan Valdemar Holm och i radioversion av Anders Carlberg. Medverkande: Krister Henriksson, Stina Ekblad, Anna Björk, Gunnel Lindblom, Per Mattsson, Jan Waldekranz.

1924 publicerades André Bretons Surrealistiska manifestet och surrealismen kom att få ett stort inflytande på livsideal, konst, litteratur, film och populärkultur. Vilken plats tar den i dag? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det är nog många som kan se Salvador Dalís konstverk "Minnets envishet" framför sig – alltså målningen med smältande klockor från 1931 – och surrealismens påverkan på konsten är odiskutabel.Men, André Bretons "Surrealistiska manifest" var inte i första hand en bruksanvisning för konstnärer, utan framför allt en skrift som förespråkade det omedvetnas och drömmarnas betydelse för en människa, fantasins frigörelse och revolten mot det som beskrivs som en rationell verklighet. De surrealistiska idéerna fick en enorm spridning, men hur ser surrealismens inflytande ut i dag?Samtal i dagens P1 Kultur med Jonas Ellerström, författaren, poet och ledamot av Samfundet De Nio, Sveriges Radios korrespondent Cecilia Blomberg som besökt den stora pågående surrealismutställningen på Centre Pompidou i Paris och kulturredaktionens Mårten Arndtzén, som sett Moderna muséets nya surrealismutställning "Den underjordiska himlen". PÅ PROMENAD MED AUGUSTPRISNOMINERADE TORA WALL "Skogen. I folktro, sägner och sagor" heter folkloristen Tora Walls bok som är en av de sex nominerade i Augustprisets kategori Årets svenska fackbok. Den berättar om skogens betydelse som magisk plats för oss människor och hur den gett upphov till alla möjliga sorters övernaturliga väsen i folktron, där fantasi mött verklighet. P1 Kulturs reporter Nina Asarnoj träffade författaren i Skuruparken i Stockholm för ett samtal om skogens magi och hur den har gett näring till sagor och traditioner. KLASSIKERN OM AUGUST STRINDBERGS "FADREN" August Strindbergs pjäs "Fadren" har väckt kontrovers, såväl när den kom som i vår tid. Ändå fortsätter detta sena 1800-talsdrama att vara ett av Strindbergs mest spelade. Varför? Teaterkritikern Maria Edström tar sig an "Fadren"! PREMIÄR FÖR DOKUMENTÄREN "LOST AND FOUND" Omtalade regissören Raoul Peck, som gjorde den hyllade dokumentären "I am not your negro" om författaren James Baldwin, är aktuell med nya "Lost and found". Den handlar om Sydafrikas första svarta frilansfotograf Ernest Cole och hur han dokumenterade apartheidregimens förtryck med sina bilder. Kulturredaktionens Björn Jansson har träffat Raoul Peck. Programledare Karsten ThurfjellProducent Maria Götselius

Teodor och David läser vad som kan vara Strindbergs absolut sämsta bok. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Teodor och David har kommit fram till "Götiska rummen", som när den kom 1904 var Strindbergs första huvudsakligen fiktiva roman på över 20 år. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Kritcirkeln har kikat in bakom tre olika versioner av Tim Burtons magiska kritdörr. Vi har gått på Europapremiären av musikalen Beetlejuice på Östgötateatern i Norrköping, sett om den gamla kultfilmen från 1988 och dessutom sett premiären av den sprillans nya uppföljaren på bio. Dessutom har vi varit på Östfrontens musikteatertolkning av Strindbergs Pelikanen på Strindbergs intima teater i Stockholm, och så kommenterar vi den tråkiga nyheten om att Konträr tvingas ställa in höstens repertoar. Vid Kritcirkelns mikrofoner som vanligt: Loretto Villalobos och Cecilia Djurberg (producent & redigering) I detta avsnitt nämns följande uppsättningar: Beetlejuice av Scott Brown, Anthony King & Eddie Perfect - efter en film av Michael McDowell, Larry Wilson & Tim Burton Regi: Markus Virta Koreografi: Camilo Ge Bresky Översättning: Calle Norlén Orkestrering: Kris Kukul & Eddie Perfect Musikaliskt ansvariga: Nils-Petter Ankarblom & Kristin Stenerhag Scenografi & kostym: Stine Martinsen Ljusdesign: Palle Palmé Mask & peruk: John Hanna Medverkande: Peter Jansson, Sayuri Yukawa, Caroline Harrysson, Tobias Almborg, Lara Eide, Östgötateaterns orkester, mfl Scen: Östgöta Teatern, Stora Teatern, Norrköping Pelikanen efter August Strindberg Text: Dag Thelander Musik: Per Wickström Regi: Lovisa T Onnermark Scenografi, kostym och maskdesign: Hanna Cecilia Lindkvist Ljus: Gustave Lund Medverkande: Lidia Bäck, Ida Löfholm och Malin Karlsson, samt piano: Sara Hermansson Scen: Östfronten på Strindbergs Intima Teater Upplevelsepaket: Relation av Rasmus Gisby, Hjalmar Wide, Maja Frykberg Andersson Regi: Rasmus Gisby, Maja Frykberg Andersson Scenografi: Dario Samardzic Kostym: Ulrika Lindqvist Ljusdesign: Maria Ros Scen: Ledningen på Fri Scen, Kulturhuset Stadsteatern 1974 av och med Jenny Möller Jensen och Ebba Petrén Ljus: Froste Myrin Scen: PotatoPotato & Nyxxx på Konträr

Om krigets fasor, om trosvisshet, tvekan, övergivenhet och sorg. I ett härjat land av tiggare över slagfälten i Leipzig, förbi luftslott och likstinkande läger till ett dimhöljt Lützen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Grå slagfält, hunger och kyla... Ett vandringsdrama om kung Gustaf Adolfs krigståg i Tyskland, som börjar midsommaren 1630 och slutar med att han, Lejonet från Norden, just som han bestämt sig för hemfärd, hinns upp av döden.August Strindberg hade länge ansett Gustaf II Adolf som en tråkig kung, men han ändrade sig när han insåg ämnets dramatiska möjligheter.Urpremiären skedde i Berlin 1903, den svenska premiären först 1912. Under repetitionstiden avled Strindberg och dramat blev en minnesföreställning.Gustav Adolf av August StrindbergI rollerna: Kungen – Max von Sydow, Drottningen – Anita Björk, Tott – Halvar Björk, Torstensson – Henrik Schildt, Rålamb – Per Myrberg, Horn – Hans Strååt, Grubbe – Willy Peters, Banér – Bengt Eklund, Guvenören – Toivo Pawlo, Marcus – Allan Edwall, von Schwarzenberg – Georg Rydeberg, Kvartermästaren – Ivar Wahlgren, Fältväbeln – Sven Magnuson, Trumpetaren – Petter Falck, Martin Mjölnare – Jan-Erik Lindqvist, Mjölnarhustrun/Jordegumman – Margaretha Krook, Oxenstierna – Holger Löwenadler, Fogden i Wolgast – Tord Stål, Stadstjänaren – Arne Strand, Dödgrävaren – Sigge Fischer, Värden – Manne Grünberger, Boktryckaren – Ragnar Falck, Råttfångaren – Karl-Erik Flens, Vakten vid Lützen – Bernt Callenbo, Smeden – Nils FritzStatister: Bernt Olsson, Kurt Junling, Kurt Broström Berättare: Bengt BlomgrenMusik, dirigent: Lennart HedwallMusikmedverkan: Erik Arnbom, Bengt Arsenius, Bertil Jakonsson, Rune Kårvall, Tore Rönnebäck, Gunnar Schmith, Anders Soldén, Göran Åkestedt, Bengt ÖverströmPå luta: Thomas Birth Gosskören under ledning av Åke ÅhlénLjud: Ernst FogelbergInspicient: Bo KarlssonScripta: Barbro HesselgrenRegi: Börje MellvigI pjäsen som utspelar sig under det 30-åriga kriget, speglar Strindbergs rollfigurer den tidens syn på olika religionsinriktningar. Inspelningen är från 1962.

Duon tar er den här veckan igenom ett av Strindbergs absolut sämsta verk. Kanske det sämsta någonsin. Pjäsen heter Svanevit och innehåller Strindbergklassiker som sexiga tonårstjejer och elaka kvinnor. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

David och Teodor fortsätter sin oändliga resa genom Strindbergs katalog, och den här veckan har det blivit dags för Kronbruden - en pjäs full av nationalromantik och övernaturliga inslag. Men det är inte ett äkta Bläck Metal-avsnitt om man inte också har tid att prata om en olycklig japanesare. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Världens tredje äldsta kyrka och moskéer med anor från Filistéerna och ytterligare ungefär 200 kulturhistoriskt intressanta byggnader och platser har förstörts eller skadats i och med Israels krig mot Hamas. Vad har gått förlorat och varför är det viktigt? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Samtal med Feras Hammami, Institutionen för kulturvård vid Göteborgs universitet och Maria Dahlström, intendent på Världskulturmuseet.80-TALETS ARKITEKTUR – RIVET INNAN DET BLEV ÄLSKAT80-talets arkitektur hann inte bli folkkär innan den började tas bort. Idag rivs många 80-talskomplex för att ge plats för nya lägenhetshus på attraktiva platser. Men det finns de som gör motstånd mot rivningarna – kan 80-talets arkitektur leda in i framtiden? Reportageserie av Katarina Wikars.SCENVÅREN BÖRJAR MED DÖDSDANS – OCH FORTSÄTTER MED KROPP OCH KÄNSLOR Scenvåren är här! Teaterkritiker Jenny Teleman har sett Dödsdansen på Strindbergs intima teater i Stockholm och har bläddrat i vårens teaterprogram – mer kropp och känslor, mindre politik, är hennes spaning.ESSÄ: ÄR DEN EVIGA ÅTERKOMSTEN HÄR FÖR ATT STANNA?Tiden rör sig obönhörligt framåt. Men samtidigt är känslan av att allt går i en cirkel kanske mer påtaglig än någonsin. All ny kultur tycks som en lätt variation på kända teman, som om hela historien samlat ihop sig till en alltmer trögflytande sörja. Kommer allt att stanna helt eller explodera? I dagens essä funderar Dan Jönsson medan han ser Napoleon återigen ta fram konjakspluntan ur innerfickan.Programledare: Saman BakhtiariProducent: Eskil Krogh Larsson

Varför är skilsmässa ett så ypperligt litterärt tema? Mikaela, Rebecka och Lyra tar sig an denna skärningspunkt mellan kärlek och hat över vin och praliner i ett hotellrum. Första delen handlar om skilsmässans status idag, Marika Stiernstedts och Ludvig Nordströms miserabla äktenskap och Strindbergs misshandel av sin hustrus hund. Prenumerera för att få tillgång till hela avsnittet! Prenumerera här för att slippa reklamen, få tillgång till exklusivt extramaterial och stötta Gästabudet så att vi kan göra ännu fler och bättre avsnitt. https://plus.acast.com/s/gastabudet. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I detta poddavsnitt handlar det om Strindbergs pjäs från 1899, Folkungasagan. Ett medeltidsdrama som kretsar kring kungen Magnus Eriksson men som även kan följa vanliga människor. Hör vad David och Teodor tycker om historien och ta del av vad som stod i tidningen under den tid då Folkungasagan släpptes.Idé och medverkande: David Andersson & Teodor Stig-MatzProduktionsbolag: Polpo Play ABwww.polpoplay.com Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I detta avsnitt av podden fortsätter David och Teo läsa August Strindbergs "Naturvetenskapliga skrifter 1" och närmare bestämt "Jardin des plantes". Dom är måttligt imponerade av innehållet, men ändå fascinerade av Strindbergs tankegångar. Till exempel funderar författaren över om saker dör, eller bara förändras. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Föredragshållare: Per Magnus Johansson, psykoanalytiker, idéhistoriker, författare. Moderator: Björn Sahlberg, leg psykolog, leg psykoterapeut, psykoanalytiker (IPA) Arrangeras av: Svenska psykoanalytiska föreningen och ABF Stockholm Inspelat 20 september 2023, ABF Stockholm   Sigmund Freud tar sig an upplevelsen av ensamhet och övergivenhet i andra kapitlet av Jenseits des Lustprinzips, publicerad 1920. Där berättar han, utifrån iakttagelsen av en liten pojke, hur denne finner en väg att bemästra sin ensamhet. August Strindberg skriver om den övergivna människan i Ensam, som utkom 1903. Strindberg berättar om hur han i det dagliga livet överskrider det solitära livets utsatthet. Vad förenar och vad skiljer Strindbergs beskrivning av ensamheten med Freuds analys av människans villkor?    

I veckans avsnitt ger sig David och Teo, tillsammans med Strindberg in i naturkunskapens värld då man läst några av Strindbergs märkligaste verk, i vilka han kritiserar den förhärskande naturvetenskapen och prövar egna lösningar på grundläggande frågeställningar inom bland annat kemi, kosmologi, optik.En samtida recensent karakteriserade Strindbergs naturvetenskapliga skrifter med orden: "i hela världsalltet finnes nu intet, om hvilket den mannen ej har sin absolut egenhändiga uppfattning, stick i stäf mot hvarje annan normal människas" (Thorild Wulff J:r). Strindbergs kreativitet förnekar sig dock inte.Tack för att du lyssnar Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

1907 fick Ett drömspel premiär med Harriet Bosse som Indras dotter på Fria teatern i Stockholm. Jenny Teleman om dramats turbulenta tillkomst och ett äktenskap i upplösning. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Ett tag hade hade de det nog rätt fint - den 23-åriga Harriet Bosse och den 52-åriga August Strindberg. I maj 1901 gifte sig de sig, samma år som han gjorde klart det mångskiftande och chockmoderna dramat "Ett Drömspel". Det skulle dock ta hela sex år till premiären på pjäsen som Strindberg helt avspänt kallade "mitt mest älskade drama, min största smärtas barn." "Men luften... sinade hemma hos Herr världstrött och Fru världshungrig." Förutom från det egna kaotiska äktenskapet har "Ett drömspel" influenser från buddhismen, den indiska mytologin och Freuds "Drömtydning". Recensionerna 1907 var förbryllat negativt-positiva och regissören Olof Molander planerade en åttonde uppsättning på dödsbädden. Jenny Teleman berättar om dramat som egentligen är en konstfilm och en hästspark till lönearbete.

Teo och David har läst Strindbergs sena 1900-tals texter som han skrev i Paris. En ny högre utvecklingsform av skönlitteratur" kallade Strindberg dessa psykologiska skisser och berättelser. Beteckningen vivisektion, det vill säga vetenskapliga experiment på levande djur, motiverades av att Strindberg ofta hade "lefvande personer" som "föremål för undersökningen". Syftet med vivisektionerna var enligt författaren också att "afslöja all öfvertro i religion, konst, vetenskap, demokrati och socialism". Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Toppmöte mellan Joe Biden och de nordiska ländernas ledare. Ny premiärminister ska utses i Thailand. Hur ska man undvika bråk med släkten i sommarstugan? Saudiarabien vill investera i damtennis. Fredsmöte i Egypten om striderna i Sudan. Turkiets förändrade relation till omvärlden. Spansk vårdpersonal ska lösa personalbrist i Boden. Dorotea är nu minst i Sverige. Strindbergs stulna dagbok återfunnen efter 50 år.

Sverige fyller 500 år, räknat från när Gustav Vasa blev kung. P1 Kultur bad fem litteraturexperter välja varsitt verk på svenska från varje sekel. Här är deras val hopflätade till en midsommarkrans. P1 Kultur gjorde detta galna experiment inför nationaldagen 6 juni. Nu till midsommarafton har vi bundit en blomsterkrans - eller en sammanvävd gobeläng - av de fem specialisters litteraturval. Vissa av bokvalen är djupt personliga, andra lika djupt principiella i hur just den boken byggde Sverige som nation. Flera är uppbyggliga och trösterika. Någon kan läsas som förebild, underhållning och skräckexempel. Samtidigt.Först hör vi litteraturvetaren Ingrid Elam samtala med Kulturredaktionens Mattias Berg om sitt val från perioden 1523-1623: Gustav Vasas Bibel, som kom 1541. Sedan författaren och nyblivna Akademiledamoten Anna-Karin, som berättar för vår reporter Jenny Teleman hur viktig 1600-talspoeten Lasse Lucidor blev för henne - både som lyriker och gestalt där under gravstenen. Därefter väljer Johan Hilton, Kulturchef på Göteborgs-Posten, Erik Johan Stagnelius dikt "Vän i förödelsens stund" från perioden 1723-1823, som varit hans stöd och tröst under två speciella perioder i livet. Reporter här är Lina Kalmteg.Näst sist ut är författaren Gabriella Håkansson, som väljer August Strindbergs roman "En dåres försvarstal". Den skrevs först på franska, på slutet av 1800-talet - och kom ut på svenska först efter Strindbergs död. En ung kvinna av i dag kan absolut känna igen sig i den här underhållande skräckskildringen av en mans psykopatologi, på gott och ont, berättar Håkansson för vår reporter Jesper Cederstrand.Den som avslutar tidslinjen är Expressens kulturchef Victor Malm. Han har, från det senaste seklet av Sveriges moderna historia, valt Willy Kyrklunds roman "Mästaren Ma". Den kom ut 1952 och gav Malm ett helt nytt sätt att se på vad svensk litteratur kan göra. Reporter här är Maria Askerfjord Sundeby.Till sist får litteraturvetaren Ingrid Elam även avsluta programmet, med en titt på alla valen. Vad ger de för bild av svensk litteratur? Hur rättvisande är den? Och, i detta extremt snäva urval - vad är det viktigaste av allt som inte kom med?Uppläsare i programmet är Nina Asarnoj. Musiken är hämtad ur Ture Rangströms Symfoni Nummer 1 i C-moll och Franz Berwalds Symfoni nr 3 i C-dur.Producent: Mattias Bergmattias.berg@sr.se

Sverige fyller 500 år, räknat från när Gustav Vasa blev kung. P1 Kultur bad fem litteraturexperter välja varsitt verk på svenska från varje sekel. Här är deras val hopflätade till en midsommarkrans. P1 Kultur gjorde detta galna experiment inför nationaldagen 6 juni. Nu till midsommarafton har vi bundit en blomsterkrans - eller en sammanvävd gobeläng - av de fem specialisters litteraturval. Vissa av bokvalen är djupt personliga, andra lika djupt principiella i hur just den boken byggde Sverige som nation. Flera är uppbyggliga och trösterika. Någon kan läsas som förebild, underhållning och skräckexempel. Samtidigt.Först hör vi litteraturvetaren Ingrid Elam samtala med Kulturredaktionens Mattias Berg om sitt val från perioden 1523-1623: Gustav Vasas Bibel, som kom 1541. Sedan författaren och nyblivna Akademiledamoten Anna-Karin, som berättar för vår reporter Jenny Teleman hur viktig 1600-talspoeten Lasse Lucidor blev för henne - både som lyriker och gestalt där under gravstenen. Därefter väljer Johan Hilton, Kulturchef på Göteborgs-Posten, Erik Johan Stagnelius dikt "Vän i förödelsens stund" från perioden 1723-1823, som varit hans stöd och tröst under två speciella perioder i livet. Reporter här är Lina Kalmteg.Näst sist ut är författaren Gabriella Håkansson, som väljer August Strindbergs roman "En dåres försvarstal". Den skrevs först på franska, på slutet av 1800-talet - och kom ut på svenska först efter Strindbergs död. En ung kvinna av i dag kan absolut känna igen sig i den här underhållande skräckskildringen av en mans psykopatologi, på gott och ont, berättar Håkansson för vår reporter Jesper Cederstrand.Den som avslutar tidslinjen är Expressens kulturchef Victor Malm. Han har, från det senaste seklet av Sveriges moderna historia, valt Willy Kyrklunds roman "Mästaren Ma". Den kom ut 1952 och gav Malm ett helt nytt sätt att se på vad svensk litteratur kan göra. Reporter här är Maria Askerfjord Sundeby.Till sist får litteraturvetaren Ingrid Elam även avsluta programmet, med en titt på alla valen. Vad ger de för bild av svensk litteratur? Hur rättvisande är den? Och, i detta extremt snäva urval - vad är det viktigaste av allt som inte kom med?Uppläsare i programmet är Nina Asarnoj. Musiken är hämtad ur Ture Rangströms Symfoni Nummer 1 i C-moll och Franz Berwalds Symfoni nr 3 i C-dur.Producent: Mattias Bergmattias.berg@sr.se

Mäster Olofs kamp för en förnyelse av kyrkan. Hans motpol är den katolska trons representanter och hans djupt troende mor. När han så gifter sig med Gert Bokpräntares dotter förskjuter modern honom. Strindbergs ungdomsverk om kungstrotsaren och reformatorn Olaus Petri. Om hur den unge reformatorn en pingstafton i Strängnäs upplevde kallelsen, hur han trotsigt stridsglad utkämpade den första drabbningen med de katolska biskoparna och hur han blev Gustav Vasas predikant i Storkyrkan.Den visar hur hans strid även fördes på det privata planet mod den fromt reaktionära modern, hur hans gärning kom i konflikt med hans kärlek till den unga Kristina och hur han efter Västerås riksdag och reformationens formella seger på den fanatiske vederdöparen Bert Bokpräntarens maning började stämpla mot kungen, som han ansåg vara för materialistisk, samt hur han slutligen, på skampallen i Storkyrkan gjorde avbön för dessa stämplingar.I rollerna: Mäster Olof – Lars Ekborg, Gert Bokpräntare – Ulf Palme, Gustav Vasa – Bengt Eklund, Hans Brask biskop i Linköping – Gunnar Olsson, Måns Sommar biskop i Strängnäs – Semmy Friedmann, Riksmarsk Lars Siggeson – Åke Claesson, Adelsmannen – Hans Sundberg, Laurentius Andrae – Hans Strååt, Olofs bror Laurentius Petri – Lars Lind, Olofs moder – Margareta Krook, Gerts dotter Kristina – Helena Brodin, Skeppare Hans Windrank – Allan Edwall, Smålänningen – Håkan Serner, Tysk – Josef Halfen, Dansk – Ivar Wahlgren, Svartbröderna Mårten och Nils – Åke Fridell och Björn Gustafson, Knipperdollink – Manne Grünberger, Knekten – Svenolof Bern, Likdrängen – Sigge Fischer, Scholares Vilhelm och Hans – Lars Edström och Helge Skoog, Kyrkvaktaren – Ivar Wahlgren, Kyrkvaktarens hustru – Nina Scenna, Betjänten – Axel Högel, De tre borgarna – Segol Mann, Mac Hertzman-Ericsson och Gordon Löwenadler, Borgarkvinnan – Eva Scholander-Alw, Skökan – Barbro LarssonProducent: Bengt BlomgrenRegi: Bengt EkerotEfter några dramatiska försök i sin ungdom skrev Strindberg reformationsdramat Mäster Olof. Ett skådespel fyllt av idealitet och revolutionärt patos; främst gestaltat genom Gert Bokpräntare.Strindberg gav i dramat uttryck för sin ungdoms slitning mellan kallets och verklighetens krav. Dramat refuserades ett antal gånger och Strindberg gjorde därför en rad omarbetningar; den sista versupplagan var skriven på fri knittel: medeltidens och reformationstidens dominerande versform, en fyrtaktig blandad vers, nästan alltid parvis rimmad men annars mycket fritt formad.Det var för övrigt med Mäster Olof man valde att inviga Kungliga Dramatiska Teatern i Stockholm, den 18 februari 1908.En inspelning från 1961.

I veckans avsnitt: Ministrar, riksdagsledamöter och påhittade språk. Alla har dom det gemensamt att de längs fotknölarna sågas i veckans vivisektion av Strindbergs verk.Välkomna till ännu ett avsnitt av Bläck Metal och tack för att du lyssnar!Idé och medverkande: David Andersson & Teodor Stig-MatzProducent/Klippning: : Micke SolkulleProduktionsbolag: polpo playwww.polpoplay.com Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Jag bjöd in Teodor Stig-Matz från podcasten Bläck Metal, en podcast där han läser igenom alla Strindbergs verk. Vi pratar bland annat om Strindbergs litterära förmåga, att han släppte en pjäs i novellform bara för att jävlas, problemen med kungahuset och hans syn på kvinnor. Lyssna Teodors podcast 'Bläck Metal': https://open.spotify.com/show/1GDOFBF7kXWXzPLKMrHaJO?si=743f322dc6e041da Stötta gärna Popkultur med Joseph på Patreon för exklusivt innehåll och annat skoj: https://www.patreon.com/popkultur Följ mig gärna på instagram och twitter, där heter jag popkulturjoseph https://twitter.com/popkulturjoseph https://www.instagram.com/popkulturjoseph/ Kom gärna på Popkultur med Joseph-quizet om du bor i Stockholm. Tisdagar kl 18.30 på Bar Brooklyn, Debaser Strand. Facebookevent finns alltid till nästa quiz på Debasers officiella facebooksida, håll koll där för eventuella datumbyten. Nästa quiz är onsdagen den 19:e april och inte tisdagen den 18:e. Vinjetten är av Gustaf Ramsby och Kalle Scherman Loggan är designad av Ante Wiklund

Teo har fått ett tjusigt stipendium och läppjar Rosé i Provence och varning utfärdas att om du är ny lyssnare är inte detta avsnitt en lämplig inkörsport till podcasten. David är, dagen till ära, sekreterare och avslöjar bland annat vilket av Strindbergs verk som upptar mest av hans tankekraft. Trots mycket luddig slumpgenerator väljs varsin stark uppställning både med hjärta och hjärna. Vem väljer Mäster Olof ? Blir Tjänstekvinnans son del ett vald?Vem står sist kvar och hoppas på att bli vald? Eventuellt får de flesta frågor ett svar i detta bonusavsnitt.Välkomna till ännu ett avsnitt av Bläck Metal och tack för att du lyssnar!Idé och medverkande: David Andersson & Teodor Stig-MatzProducent/Klippning: : Micke SolkulleProduktionsbolag: polpo playwww.polpoplay.com Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I veckans avsnitt: David och Teo tar sig an en klassiker i Strindbergs värld. Ett verks som tydligen gör sig bättre på scen än som lektyr. Välkomna till ännu ett avsnitt av Bläck Metal och tack för att du lyssnar!Idé och medverkande: David Andersson & Teodor Stig-MatzProducent/Klippning: : Micke SolkulleProduktionsbolag: polpo playwww.polpoplay.com Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I veckans avsnitt rumlar David och Theo ihop med Strindberg runt i Köpenhamn. Det skjuts med revolver, rids på statyer och Strindbergs sedvanliga aversion mot det mesta diskuteras.Välkomna till ännu ett avsnitt av Bläck Metal och tack för att du lyssnar!Idé och medverkande: David Andersson & Teodor Stig-MatzProducent/Klippning: : Micke SolkulleProduktionsbolag: polpo playwww.polpoplay.com Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I veckans avsnitt: Teo och David åker snålskjuts på Strindbergs resa bland franska vinrankor, sjuka av vinlus och David förfasas över den franska statens snålhet.Välkomna till ännu ett avsnitt av Bläck Metal och tack för att du lyssnar!Idé och medverkande: David Andersson & Teodor Stig-MatzProducent/Klippning: : Micke SolkulleProduktionsbolag: polpo playwww.polpoplay.com Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vi åker till Stockholms skärgård och ser hur svenskar levde där för 150 år sedan i August Strindbergs ögon. Hemsöborna är hans mest kända roman, en frodig folklivsskildring. Vi diskuterar också varför man som högerman inte ska ogilla Strindberg. Inlägget Hemsöborna – Strindbergs skildring av livet i Stockholms skärgård dök först upp på Radio Svegot.

Om Sveriges svadabälte och allt alla regissörer bara vill göra Medea ... fast i Filippa K-kläder ... i rymden ... så att en samtida publik kan känna igen sig.Punkterna i programmet: 433, 496

Hur kommer det sig att den äldre grannen varje dag öppnar allas brevlådelock? Två bröder bestämmer sig för att gå till botten med det hela och spionera på honom. Specialskriven radionovell i uppläsning av Tobias JacobssonDe båda bröderna bor i en liten ort någonstans i Sverige, och grannens beteende förbryllar dem. Men under försöken att spionera blir de upptäckta och inbjuds att slå följe med honom.Lars Landgren, född 1985, är gymnasielärare och författare. Han debuterade 2021 med romanen Ljusnan du mörka. Lars Landgrens berättelser rör sig gärna i skymningslandet mellan lantligt vardagliga scener och det övernaturliga. Han har flera gånger bidragit till Sveriges Radios podcast Creepypodden, där hans mystiskt färgade skräckskildringar blivit populära bland lyssnarna.Tobias Jacobsson, född 1983, är skådespelare och standupkomiker, utexaminerad från Teaterhögskolan i Stockholm 2007. På scenen har han medverkat i bl.a. Romeo och Juliet på Dalateatern och  Fritänkaren på Strindbergs intima teaterAv: Lars LandgrenInläsning: Tobias JacobssonTeknik och slutmix: Jacob LalérProducent: Ludvig Josephsson

Humorduon Dilan och Moa har hyllats för sin föreställning Drömspelen på Strindbergs Intima Teater. Det är 100 procent improvisationsteater, byggt på Strindbergs “Ett Drömspel”, men där inget är förutbestämt och allt skapande sker i stunden med hjälp av publikens inspel. Hör om hur de slopar manus och lyckas improvisera en ny historia med nya karaktärer varje kväll. Som dessutom är sjukt rolig! Det här är ett samtal om vad som händer när du är i fullständig närvaro och hur du kan öva upp din förmåga att vara spontan och lyhörd.Vi mötte Dilan Apak och Moa Lundqvist, en humorduo som gjort sig kända för att till fullo behärska improvisationsteater. De driver tillsammans podden Dilan & Moa, har serien Dilan och Moa på SVT och har tävlat i På Spåret.Du får höra mer om hur de lyckas hålla ihop alla spår: från publikens inspel, Strindbergs originalpjäs “Ett Drömspel”, handlingen de successivt bygger upp och replikerna från varandra.Programledare: Beata Wickbom.Producent: Jens Back.Mixning: Stray Dog Studios.Podden görs med stöd av Kulturrådet. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Kim får Irene Svenonius namn rätt! Vi minns Margaux flyga-inrikes-på-bjudresa-med-kreditkorts-kampanj och läser Blinkists sammanfattningar av Schopenhauer och Marx.

I veckans avsnitt: Självbiografi eller roman baserad på sitt eget liv, inte helt lätt att avgöra när David och Teo tar sig an det på förhand tveksamma verk som blev en av Strindbergs största läsupplevelser!? Välkomna till ännu ett avsnitt av Bläck Metal och tack för att du lyssnar!Idé och medverkande: David Andersson & Teodor Stig-Matz Producent/Klippning: : Micke SolkulleProduktionsbolag: polpo playwww.polpoplay.com Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I veckans avsnitt: Teo och David låter Strindbergs kanske mest kända politiska skrift bli föremål för ett helt eget avsnitt, sina klena 20 sidor till trots. Men det är inte alltid storleken som gör boken. En belgisk fotbollsmålvakt skapar viss förvirring och det pratas om anarkister, Marx och Feminism, det sistnämnda verkar dock inte vara något som Strindberg tagit fasta på, den här gången heller. Eller!? Välkomna till ännu ett avsnitt av Bläck Metal och tack för att du lyssnar!Idé och medverkande: David Andersson & Teodor Stig-Matz Producent/Klippning: : Mikael Solkulle/Claes FunkeProduktionsbolag: polpo play www.polpoplay.com

I veckans avsnitt: David och Teo läser ett av Strindbergs mest skandalomsusade verk från 1884. Välkomna till ännu ett avsnitt av Bläck Metal och tack för att du lyssnar!Idé och medverkande: David Andersson & Teodor Stig-Matz Producent/Klippning: : Mikael Solkulle/Claes FunkeProduktionsbolag: polpo play www.polpoplay.com

I veckans avsnitt: David och Teo läser Strindbergs dikter och suckarna duggar tätt. Det blir knippel och fri vers men inget som imponerar på våra luttrade vägvisare. Välkomna till ännu ett avsnitt av Bläck Metal och tack för att du lyssnar!Idé och medverkande: David Andersson & Teodor Stig-Matz Producent/Klippning: : Mikael Solkulle/Claes FunkeProduktionsbolag: polpo play www.polpoplay.com

I veckans avsnitt: Carl Larsson, Ola Rapace och "Geniet" Söderholm dyker upp i Strindbergs värld. Ett läxförhör hålls och det finns meningsskiljaktigheter i studion. Välkomna till ännu ett avsnitt av Bläck Metal och tack för att du lyssnar!Idé och medverkande: David Andersson & Teodor Stig-Matz Producent/Klippning: : Mikael Solkulle/Claes FunkeProduktionsbolag: polpo play www.polpoplay.com

I veckans avsnitt: David och Teo har sett den från 70-talet stjärnspäckade tv-serien baserad på Strindbergs bestseller Röda Rummet. Allan Edwall brilljerar, Per Ragnar låter som Martin Timell och Grynet Molvig pratar ett hittepå språk. En av huvudrollerna är starkt förknippade med klimathjältinnan Greta Thunberg, men vad har Olof Palme med veckans avsnitt att göra? Välkomna till ännu ett avsnitt av Bläck Metal och tack för att du lyssnar!Idé och medverkande: David Andersson & Teodor Stig-Matz Producent/Klippning: : Mikael SolkulleProduktionsbolag: polpo play www.polpoplay.com

Die Zeit ist aus den Fugen, die Figuren des Dramatikers August Strindbergs sind es auch. Seine "Fräulein Julie" durfte am 14. März 1889 nur im Rahmen einer geschlossenen Veranstaltung uraufgeführt werden.

Uppståndelsen kring statsminister Magdalena Anderssons städfirma har aktualiserat frågan om villkoren i städbranschen. Hur ser de ut egentligen? Vad kan man göra som privatperson för att veta att firman man anlitar har schyssta villkor för personalen? Sedan många år tillbaka finns det en möjlighet för städföretag att ansöka om auktorisation, en sorts kvalitetsgaranti. Idag reder vi ut vad det innebär och om det är garanti för att allt går rätt till? Thomas Kolbe, ordförande för auktorisationsnämnden gästar programmet.I förra veckan pratade vi om hur det går till att välja ärkebiskop i Sverige och då mindes Thomas olika ärkebiskopar från historien. Idag fördjupar vi oss i en av dem. Haquin Spegel född som Håkan Spegel i Ronneby 1645. Vad är det som har gett honom en plats i svensk litteraturhistoria psalmerna eller den trohjärtade skapelseberättelsen Guds verk och Hvila? Vi reder ut det tillsammans med Tommy Olofsson, författare och litteraturvetare. Thomas stämmer även upp psalm 243 tillsammans med Erland von Heijne på piano.Vi har också bjudit in Anna Pettersson som är chef för Strindbergs intima teater. Vi vill ta reda på om platsen i salongen där Strindberg brukade sitta borde märkas ut eller om en viss vaghet är mer i skaldens anda?Programledare: Louise EpsteinBisittare: Thomas NordegrenProducent: Olle Björkman