Swedish writer of fiction and screenplays
POPULARITY
Categories
Länge gick uppfostran ut på att knäcka barns vilja. Eva-Lotta Hultén berättar om den svarta pedagogiken och varför olydnad kan vara så viktigt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.Som liten var jag inte så förtjust i Astrid Lindgrens böcker om Lotta på Bråkmakargatan. Kanske för att hon påminde lite för mycket om mig själv. Liksom hon var jag infallsrik, impulsiv och mycket bestämd. Det var inte alltid egenskaper som uppskattades av omgivningen. Men idag känner jag en stor ömhet när jag tänker på den kavata Lotta – självständig och ”envis som en gammal get”. Ett kapitel jag tycker särskilt mycket om är det där hon flyttar hemifrån.Lotta vaknar på fel sida en morgon och hennes mamma har dessutom lagt fram en tröja som ”killar och sticks” åt henne. Hon vägrar envist att ta den på sig eftersom hon hellre vill ha sin finklänning. Mamma säger nej och det blir ingen frukost förrän Lotta klätt på sig tröjan. Det har inte avsedd effekt. I stället för att falla till föga tar Lotta fram en sax och klipper sönder det förhatliga plagget. Men en så trotsig handling är ändå i grövsta laget, det inser hon, och så rymmer hon hemifrån.Den första hierarkiska struktur vi får lära känna är familjen. När en förälder begär att ett barn ska bete sig på ett visst sätt så gör den i själva verket två saker: lär barnet hur man bör uppföra sig och tränar det i att rätta sig efter förälderns krav. Uppmaningen ”ta på dig den där tröjan” innehåller också förhållningsordern ”och lyd mig”. Det fungerar inte på Lotta för hon är inte av den sort som anpassar sig. Vid ett annat tillfälle, när hon behöver ta medicin, så vägrar hon också det. Storebrodern Jonas förklarar förnumstigt att när han måste ta medicin så bestämmer han sig bara för att ta den och så gör han det. Lotta svarar att när hon måste ta medicin så bestämmer hon sig för att inte göra det, och så gör hon det inte.Ungar som är så obstinata som Lotta är undantag, även om många går igenom en kortare trotsperiod. Människobarn är synnerligen hjälplösa och att anpassa sig till den som vårdar en är den säkraste vägen till överlevnad. Det gör oss generellt extremt ”uppfostringsbara” – och sårbara även för indoktrinering och ren lydnadsfostran. Vilket gör att vi behöver fundera över om vi vill att barn ska göra rätt för att de förstår vad som är rätt eller för att de är rädda för straff, eller längtar efter gemenskap och belöningar.Länge sågs lydnad i sig som ett viktigt mål för uppfostran. I en barnuppfostringsbok som fick spridning under slutet av 1800-talet kan man läsa att ”Minsta motstånd som göres med vett och vilja, skall straffas allvarsamt; det är myndighets store hemlighet”. Boken ingick i en våg av skrifter om hur man bäst tuktar barn. Det var rentav fel att ägna sig åt övertalning för om barnet hade övertalats hade det ju faktiskt gjort som det själv ville. Det hade antagit föräldrarnas sätt att se på saken, men det hade inte böjt sig. Och det skulle barn lära sig. I flera böcker från denna tid beskrevs barn som potentiellt onda och i stort sett alla medel var tillåtna för att göra dem lydiga.Psykoanalytikern Alice Miller gjorde på 1980-talet i sin bok I begynnelsen var uppfostran en exposé över vad hon kallar den svarta pedagogiken. Den hade genomsyrat barnuppfostran i många århundraden och gick i korthet ut på att så tidigt som möjligt knäcka barns vilja. Alice Miller ansåg att denna svarta pedagogik hade fått, och fortsatte att få, allvarliga samhällskonsekvenser eftersom den gör vuxna människor oförmögna att skilja andras vilja från deras egen. Det brutala nedbrytandet av våra sanna jag börjar ofta så tidigt att vi inte klarar att ens senare i livet förstå vad som gjorts mot oss. Vår reflex när någon pekar med hela handen blir därför att underkasta oss utan att ifrågasätta.Barn som lyder lär sig att förlägga orsaken till sitt eget handlade utanför sig själva, och det gäller för både positiva och negativa handlingar. De gör gott om andra säger åt dem, gör ont av samma orsak och förhåller sig passiva om det saknas förhållningsorder, enligt Alice Miller. Hon använder ett så starkt uttryck för vad den svarta pedagogiken gör med barn som ”psykiskt mord”.Miller studerade ett antal av ledarna för Hitlers tredje rike och konstaterade att de alla hade fått en sträng och strikt uppfostran. När en auktoritär person som Hitler befallde, på ungefär samma sätt som deras egna föräldrar gjort under deras barndom, var det lätt för dem att falla in i rollen som lydigt barn.Om olydnad inte existerar som ett möjligt alternativ i ens tankevärld är motståndskraften mot illegitima order från myndigheter eller ledare utraderad.Lotta på Bråkmakargatan tar konsekvenserna av sitt hårdnackade motstånd mot både sticksiga tröjor och stränga förhållningsorder och installerar sig på grannen tant Bergs uthusvind. Där blir flykten från hemmet en rolig lek ända till kvällen. Men så kommer mörkret. Livet i det egna hushållet känns plötsligt både ensamt och skrämmande, trots sällskap av gosedjuret Bamsen. Ändå blir Lotta envist kvar. Hon klarar inte annat.Men Lotta har tur. Hennes föräldrar har inte anammat den svarta pedagogikens idéer om att bryta ner all opposition hos sitt barn. De förstår att dottern behöver hjälp att ta sig tillbaka in i familjegemenskapen utan att ge avkall på sin värdighet och integritet. Med stor kärlek hämtar de hem den nu gråtande Lotta. Något skäll för den förstörda tröjan hörs inte och Lottas mamma hjälper henne försiktigt att be om förlåtelse på ett sätt som fungerar för henne. Relationen är viktigare än ett klädesplagg.Lottas föräldrars sätt att hantera situationen påminner mig om de metoder som den danske familjeterapeuten Jesper Juul förespråkade, och går ut på att visa respekt för barnets integritet och ha ett demokratiskt förhållningssätt. Hans böcker blev populära bland föräldrar kring millennieskiftet, fyra decennier efter böckerna om Lotta. Men den svarta pedagogiken är tyvärr inte död ännu. Tvärtom, den blomstrar. Den som föreslår ökad hårdhet mot barn som lösning på allt från dåliga skolresultat och egensinne till kriminalitet får röster och likes.Det vi ständigt tycks glömma är att detta att inte kunna böja sig är både en styrka och en svaghet. De oböjliga barnen behöver ofta hjälp att ta sig ut ur hörn de målar in sig i, eller ännu hellre – stöd att inte ens hamna där. Förhoppningsvis inser Lottas mamma att hon nästa gång kan erbjuda fler alternativ än underkastelse eller totalt uppror. Finklänningen kanske inte är ett lämpligt val en vardag men högst sannolikt finns det andra kläder i garderoben.Men den som gör motstånd kan också behöva uppmuntran i sin förmåga att tänka och handla självständigt för det kommer ofta med ett pris – till exempel andras ilska. Som föräldrar kan vi låta våra barn få träna sig på att göra motstånd på ett klokt sätt genom att visa dem hur protester kan bli konstruktiva och hur förhandlingar kan leda till förändringar. Vi kan uppmuntra att barn framför åsikter, men tipsa om bra sätt att prata med varandra. För kanske är det de besvärliga barnen som besitter modet att leda upproret mot övermakten när vi verkligen behöver det.Eva-Lotta Hulténjournalist och författareProducent: Ann Lingebrandt LitteraturLars H Gustafsson: Växa – inte lyda, Norstedts 2010Jesper Juul: Här är jag! Vem är du? Om närvaro, respekt och gränser mellan vuxna och barn, Wahlström och Widstrand1999- Ditt kompetenta barn. På väg mot nya värderingar för familjen, Wahlström & Widstrand 1997- Din kompetenta familj, Bonnier Fakta 2009Astrid Lindgren: Lotta på Bråkmakargatan, Rabén och Sjögren1961Alice Miller: I begynnelsen var uppfostran, Wahlström & Widstrand, 1982
durée : 01:02:29 - Le grand podcast de voyage - Lauréate du prix Astrid Lindgren en 2025, Marion Brunet a fait paraître seize romans à destination des enfants, adolescents et adultes. Au cours de cette masterclasse, elle se confie au micro de Mathilde Wagman sur son travail de la langue et la façon dont naît la voix de ses personnages. - équipe : Christine Bernard, Alexandra Malka, Corinne Amar Vous aimez ce podcast ? Pour écouter tous les épisodes sans limite, rendez-vous sur Radio France
12 AugustSCHWEDEN CROSS OVER - VÖN GÖTEBORG ÜBER SKANE, SMALAND UND GOTLAND NACH STOCKHOLM In dieser Radioreise nimmt Sie Alexander Tauscher mit auf eine Tour unter dem Motto "Schweden Cross Over". Freuen Sie sich auf eine Reise von Göteborg über Halland, Skåne, Småland und Gotland bis nach Stockholm. Wir starten mit einer typischen schwedischen Fika bei Kalle Bengtsson in der Göteborger Konditorei Kampanilen. Håkan Strömberg erinnert uns im Stadtmuseum an einen schwedischen Boxweltmeister und an die Anfänge der Marke Volvo. Im Hafen von Göteborg gehen wir kurz an Bord der MS Juno. Kapitänin Annette sowie die die Gästeführer Maria und Hampus sprechen über das weltweit älteste noch aktive Passagierschiff. Uniformen aus aller Welt, aus den verschiedensten Bereichen von Airlines bis zu Krankenschwestern zeigt Gründer Niclas Östergren im Uniformmuseum am Rande von Trelleborg. Den südlichsten Punkt des schwedischen Festlands zeigt uns Mick Daly im Smygehuk Lighthouse Hostel. Hier kann man direkt am Leuchtturm übernachten. Småland geprägt von fast endlosen Wäldern und vielen Seen mit Wasserläufen. Unsere Reise führt uns mit Anna Aspenkog weiter nach Småland in die Heimat von Astrid Lindgren. Von dort aus gönnen wir uns einen kulinarischen Abstecher auf die Insel Gotland. Rikhard Hasselblad spricht über Trüffel als schwarzes Gold von Gotland in seinem Restaurant Smakrike. Die schwedische Hauptstadt Schweden stellt uns von Bord eines Kreuzfahrtschiffes der Lektor Kai Boldt vor. Schließlich besuchen wir einen friedvollen Ort und sprechen über einen Kämpfer für den Frieden. Dag Hammarskjöld's Backåkra als Hof, auf dem der spätere schwedische Dipolomat und Generalsekretär der Vereinten Nationen Dag Hammarskjöld lebte, zeigt uns Gunilla Herdenberg. Viel Spaß auf dieser Reise durch dieses skandinavische Land!
Es ist ein besonderes Erlebnis, auf einem historischen Kanal, auf einem historischen Schiff und eine, zumindest teilweise, Zeitreise ins 19. Jahrhundert. Reportage folgt. Dieser Podcast ist quasi der Vorab-Talk. Die MS Juno der „Götakanal Rederiactiebolaget“ Hauptakteurin ist das Schiff, das jetzt mit wenigen Unterbrechungen seit 152 Jahren auf dem Göta-Kanal unterwegs ist. Zwischen Göteborg und Stockholm oder zwischen Stockholm und Göteborg. Der Kanal (und die dazwischenliegenden Seen plus ein kleines Stückchen Ostsee) verbindet die Westküste mit der Ostküste des Landes. Was einst dem Transport von Waren galt, ist heute zur Zeitreise und zum außergewöhnlichen Genussabenteuer geworden. Ich durfte diese Reise auf der JUNO von Stockholm bis nach Göteborg mitmachen. Und vorweg schon mal gesagt: Ich habe dieses Abenteuer von der ersten bis zur letzten Sekunde genossen. Abfahrt: Stockholm, Skeppsbrokajen 103 – Foto: Rüdiger Edelmann / ttb-media TON-TEXT-BILD 4 Tage mit drei Übernachtungen war ich unterwegs. Es ging über knapp 300 Kilometer quer durch die schwedische Landschaft von der Hauptstadt Stockholm in die zweitgrößte Metropole des Landes nach Göteborg. Die JUNO ist das älteste von drei von der Göta-Rederei betriebenen Schiffe. Gleichzeitig hält sie einen Rekord: Sie ist das älteste noch in Betrieb befindliche Schiff, auf dem man auch übernachten kann. Technik? Die JUNO besitzt zwei 600 PS starke Volvo-Penta Dieselmotoren, die natürlich nicht so alt sind. Sie fährt 9 Knoten Höchstgeschwindigkeit (gut 16 km/h). Auf dem Kanal selber gilt eine Geschwindigkeitsbegrenzung von 5 Knoten (9,26 km/h) oder anders formuliert: Entdecke die Langsamkeit, so wie es vor ungefähr 150 Jahren war. Den gesamten ausführlichen Reisebericht wird es Anfang November geben, dann steht auch der Fahrplan für die Saison 2027 und man kann seine Reise besser buchen. JUNO-Talk mit Maria JUNO Check in und Boarding in Stockholm – Foto: Rüdiger Edelmann / ttb-media TON-TEXT-BILD Am 09. August um 8 Uhr 30 bin ich an Bord gegangen. Und als ich mich in meiner kleinen, feinen Minikabine eingerichtet hatte, lernte ich Maria kennen. Maria Kühler ist, als Reisebegleiterin, für die Passagiere da. Das habe ich nach dem Ablegen gleich mal genutzt, um mit ihr über all die Dinge zu reden, die da auf meine Mitfahrer:innen und mich zukommen sollten. Maria Kühler: Reisebegleiterin auf der MS JUNO – Foto: Rüdiger Edelmann / ttb-media TON-TEXT-BILD Wenn Ihr diesen Podcast gehört habt, wisst Ihr zumindest schon ziemlich gut Bescheid, was einen als Gast an Bord erwartet; welche Annehmlichkeiten geboten sind, welche kleinen Abenteuer bevorstehen und auch wie man auf der JUNO sein Leben als Gast organisiert. Letztlich hat sie mir all die Fragen beantwortet, die frau und mann so wissen will, bevor es richtig losgeht. Ausflug in die Geschichte Nicht nur diese Reise ist große Geschichte, die MS JUNO ist es auch. Und da gibt es viel zu erzählen. Natürlich will ich wissen, wie man früher gereist ist, denn so reist man ja auch noch heute wenn man wahlweise mit der JUNO, der DIANA oder der WILHELM THAN unterwegs ist. Schleuse von Forsvik: Kuchen von Maria für die singende religiöse Familie Kindboom – Foto: Rüdiger Edelmann / ttb-media TON-TEXT-BILD Das Angebot an Bord Auch Prominente waren schon in frühen Zeiten an Bord. Maria verrät es uns. Ich wollte wissen, welche festen Angebote an Bord warten. Schon mal vorweg: Auch auf der JUNO ist es wie auf anderen Kreuzfahrten: Kulinarisch kommt niemand zu kurz. Selbstverständlich ist dieses Angebot auch schwedisch geprägt, die tägliche ”Fika” mit Kaffee und süßen Backwaren inklusive. Fika Recherche – Foto: Rüdiger Edelmann / ttb-media TON-TEXT-BILD Wir reden über die Kabinen, den Luxus, den sie damals boten und wie das heute aussieht. Aber, ich hab ja schon gesagt, dass die Fahrt auch eine Zeitreise ist. Das beinhaltet einige besondere Bitten, die den Gästen an Bord unterbreitet werden. Lasst es Euch erzählen. Zur Zeitreise gehört auch, dass nicht ständig etwas los ist. Was also macht man? Zählt einfach hinsetzen und aufs Wasser schauen? – Ganz sicher ist: Man kann bequem zur Ruhe kommen und einfach mal die Zeit wie Astrid Lindgren nutzen. Sie sagte: Und dann muss man ja auch noch Zeit haben, einfach da zu sitzen und vor sich hin zu schauen. Ich weiß nicht, ob Astrid je an Bord war. Dieser Satz aber, hätte genau dort entstehen können. Verantwortung und Kommunikation: Maria mit Kapitänin Annette – Foto: Rüdiger Edelmann / ttb-media TON-TEXT-BILD Reportage folgt Wie schon geschrieben: Die große Reportage über mein JUNO-Abenteuer folgt in einigen Wochen, dann lüften wir auch die letzten Geheimnisse dieser wundervollen Reise. Diesr weitere Podcast erzählt vom ganz großen Abenteuer auf einem Schiff zu sitzen und Schweden gaaaanz langsaaaam an sich vorbeiziehen zu lassen Information & Links Göta – Kanal Göta-Kanal – Kreuzfahrten Tack so mycket, Maria – Foto: Rüdiger Edelmann / ttb-media TON-TEXT-BILDThe post Podcast 326 – TALK: Aufbruch in die Zeit des Göta-Kanals first appeared on Deutsches Reiseradio (German Travelradio).
In dieser Radioreise nimmt Sie Alexander Tauscher mit auf eine Tour unter dem Motto "Schweden Cross Over". Freuen Sie sich auf eine Reise von Göteborg über Halland, Skåne, Småland und Gotland bis nach Stockholm. Wir starten mit einer typischen schwedischen Fika bei Kalle Bengtsson in der Göteborger Konditorei Kampanilen. Håkan Strömberg erinnert uns im Stadtmuseum an einen schwedischen Boxweltmeister und an die Anfänge der Marke Volvo. Im Hafen von Göteborg gehen wir kurz an Bord der MS Juno. Kapitänin Annette sowie die die Gästeführer Maria und Hampus sprechen über das weltweit älteste noch aktive Passagierschiff. Uniformen aus aller Welt, aus den verschiedensten Bereichen von Airlines bis zu Krankenschwestern zeigt Gründer Niclas Östergren im Uniformmuseum am Rande von Trelleborg. Den südlichsten Punkt des schwedischen Festlands zeigt uns Mick Daly im Smygehuk Lighthouse Hostel. Hier kann man direkt am Leuchtturm übernachten. Småland geprägt von fast endlosen Wäldern und vielen Seen mit Wasserläufen. Unsere Reise führt uns mit Anna Aspenkog weiter nach Småland in die Heimat von Astrid Lindgren. Von dort aus gönnen wir uns einen kulinarischen Abstecher auf die Insel Gotland. Rikhard Hasselblad spricht über Trüffel als schwarzes Gold von Gotland in seinem Restaurant Smakrike. Die schwedische Hauptstadt Schweden stellt uns von Bord eines Kreuzfahrtschiffes der Lektor Kai Boldt vor. Schließlich besuchen wir einen friedvollen Ort und sprechen über einen Kämpfer für den Frieden. Dag Hammarskjöld's Backåkra als Hof, auf dem der spätere schwedische Dipolomat und Generalsekretär der Vereinten Nationen Dag Hammarskjöld lebte, zeigt uns Gunilla Herdenberg. Viel Spaß auf dieser Reise durch dieses skandinavische Land!
Este martes las eliminatorias nos traen un duelo lleno deestilo: Francia contra Suecia. Dos países con mucha personalidad y gran tradición. Y en nuestro campo literario, armamos un enfrentamientomágico y muy especial: Por Francia, la obra inmortal de Antoine de Saint-Exupéry:“El Principito”. Por Suecia, la niña más libre y poderosa de la literaturainfantil y universal creada por Astrid Lindgren: “Pipi Calzaslargas”. Dos libros que trascienden edades y siguen hablando directoal corazón. El Principito llega desde su asteroide con su sabiduríasencilla y profunda: nos enseña a mirar con el corazón, a cuidar nuestra rosa, a entender la amistad y lo que realmente es esencial en la vida. Es ternura, melancolía y poesía pura. Pipi Calzaslargas irrumpe con sus trenzas rojas, su fuerzadescomunal y su espíritu indomable. Vive sola, no obedece reglas, dice lo que piensa y nos recuerda que la verdadera libertad es ser uno mismo sin pedir permiso. Es aventura, humor, rebeldía y empoderamiento. Uno nos invita a soñar y a descubrir lo invisible. La otranos anima a vivir sin miedo y a romper todas las normas. ¿Quién ganará este hermoso partido literario? ¿Lasensibilidad poética y filosófica de El Principito o la energía salvaje y libre de Pipi Calzaslargas? Eso lo decidiremos juntos en este episodio. Así que trae tumejor sonrisa, un vaso de limonada o un té, y acompáñanos en este duelo lleno de imaginación y magia.
Vad Quislingdebatten mellan Anders Lindberg och Richard Jomshof har med Astrid Lindgren att göra är oklart men så är det. Dessutom visar Jonas på hur mycket ett prefix kan förändra något från negativt till positivt. Jonas Nilsson, Hasse Brontén och Svea Sigmond är tillbaka två gånger i veckan för att ge sin syn på sakernas tillstånd.Mejla in dina frågor till: inaktuellt@podplay.seFölj Inaktuellt på Instagram: inaktuelltpoddLyssna på Inaktuellt måndag och torsdag i Podplay-appen med Jonas Nilsson, Hasse Brontén och Svea Sigmond. De vadar dig genom nyhetsflödet med satir, humor och skärpa.
Biografía Astrid Lindgren, los cérvidos y, en aforismos: ¿Te haces preguntas?
En el espacio de Biografías hoy nos centramos en la vida y obra de la autora sueca Astrid Lindgren con Cristina Peregrina, editora de Kókinos.
AI can write you a perfect training programme in thirty seconds. It will not make you fit. This episode is about why most people are using AI to delay getting started — and the three moves that actually work instead.Ingvar Kamprad built IKEA on one principle: remove every unnecessary step so the essential thing can happen. That is exactly how AI should be applied to your health. Not to replace the work. To buy back the time that keeps you from doing it.Plus: what a week in Sweden with my kids — Astrid Lindgren's world in Småland, old friends, and training every single day on the road — taught me about what planning highlights actually looks like when you do it properly.Theme: Action. Three moves. Ten minutes.Never Start Over Again is your weekly Monday reset — hosted by Rickard Long.
”På jer er selv alle hovedhår talt”, siger Jesus i evangeliet til 7. søndag efter trinitatis. På billedet kan konstateres, at det er en lettere opgave på den ene end på den anden præst... Bo Heikendorf Petersen, der er præst i Slesvig, og Maibritt Josefsen Knudsen, Helligåndskirken i Flensborg, når i deres samtale omkring nye begravelsesformer og både Karen Blixen og Astrid Lindgren. Hør om de formår at holde hovedet koldt på en sommerdag, hvor en spurv nemt kunne falde til jorden på grund af hedeslag. Prædiken på vej er præster, der taler med andre præster og teologer om den kommende prædikentekst - til faglig inspiration og almindelig opbyggelse, til forberedelse for den, der skal prædike på søndag, og til glæde for alle, der vil lytte til en fri og teologisk kvalificeret samtale om de tekster, der skal prædikes over. Podcastserien blev lanceret i 2020 og er siden blevet produceret i skiftende samarbejde med folkekirkens stifter. Der er over 300 afsnit i serien, og der kommer hver uge et nyt til. Prædiken på vej bliver fra palmesøndag 2026 og det kommende år til i et samarbejde mellem Aarhus Stift og Folkekirkens Uddannelses- og Videnscenter.
Niklas Svensson berättar om att sno Ulf Elvings telefonbok, intervjua Astrid Lindgren om ishockey och om att träffa mördare till vardags. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
durée : 01:02:29 - Le grand podcast de voyage - Lauréate du prix Astrid Lindgren en 2025, Marion Brunet a fait paraître seize romans à destination des enfants, adolescents et adultes. Au cours de cette masterclasse, elle se confie au micro de Mathilde Wagman sur son travail de la langue et la façon dont naît la voix de ses personnages. - équipe : Mathilde Wagman, Henri Le Blanc, Peire Legras, Aurélie Marsset - invités : Marion Brunet Ecrivaine Vous aimez ce podcast ? Pour écouter tous les épisodes sans limite, rendez-vous sur Radio France
Um næstu helgi verður opnuð sýning á Kjarvalsstöðum; Smáborg, háborg –Reykjavík í mynd. Þetta er yfirlitssýning á verkum sem endurspegla Reykjavíkurborg frá sjónarhorni listamanna á því 240 ára tímabili sem hún hefur verið til sem kauptún. Við gerum okkur ferð á Kjarvalsstaði í þættinum og náum tali af sýningarstjórunum þeim Markúsi Þór Andréssyni, Sigurði Trausta Traustasyni og Sunnu Ástþórsdóttur. Freyja Þórsdóttir fjallar í pistli dagsins um listagyðjuna, innblástur, andatrú og ævintýri. Við sögu koma myndlistarkonan Tracy Emin og rithöfundurinn Astrid Lindgren. Einnig kynnum við okkur sýningu á ævistarfi Hallsteins Sigurðssonar á vinnustofu hans í Ystaseli 37. Sýningin kallast Endurlit og þar gefur að líta ólík verk úr áli, járni og steinsteypu ásamt skissum, heimildum og áður óséðu efni sem varpa ljósi á hugmynda vinnu og efnisrannsóknir. Það er Myndhöggvarafélagið í samstarfi við minningarsjóð Hallsteins og Listahátíð í reykjavík sem standa að sýningunni og sýningarstjórar eru Sean Patrick O'Brien og Ólöf Bóadóttir. Við ræðum við Ólöfu í þættinum.
Vad har Astrid Lindgren gemensamt med Usama bin Laden? Vad för mystisk hint finns det i Lukas och Matteus evangelium? Och vad har hänt med Antropic? Nästa vecka kör vi Gudfadern-podden! Stay tuned
Hợp tác trong lĩnh vực điện ảnh giữa Việt Nam và Thụy Điển được duy trì qua nhiều thế hệ, góp phần gìn giữ không chỉ những thước phim quý giá mà còn cả ký ức lịch sử của mỗi dân tộc.Từ những cuốn sách thiếu nhi nổi tiếng của nhà văn Astrid Lindgren đến những thước phim được lưu giữ qua chiến tranh rồi trở về Việt Nam sau nhiều thập kỷ, điện ảnh đang trở thành một trong những biểu tượng sinh động nhất của quan hệ hợp tác văn hóa giữa Việt Nam và Thụy Điển. Hơn nửa thế kỷ đồng hành, hai quốc gia không chỉ chia sẻ những giá trị nghệ thuật mà còn cùng gìn giữ ký ức lịch sử, lan tỏa các giá trị nhân văn và tăng cường sự kết nối giữa nhân dân hai nước.Các đại biểu tham dự Lễ khai mạc Tuần lễ phim thiếu nhi Việt Nam - Thụy Điển 2026
Pippi Calzaslargas, esa niña de nueve años pelirroja, desobediente, rebelde e independiente fue el primer icono feminista para las niñas. Creada por Astrid Lindgren (1907, Suecia) como respuesta al nazismo y a los horrores del Holocausto, luchaba por tener una voz propia y libertad.
Schweden ist für viele Schweizerinnen und Schweizer ein Sehnsuchtsort. Wir gehen der Frage nach, warum das so ist und tauchen ein in ein Land voller Natur, Freiheit und Gegensätze. Schweden gehört zu den Ländern mit einer beachtlichen Schweizer Community. Über 8'000 Schweizerinnen und Schweizer leben dort. Für viele ist das Land ein Sehnsuchtsort geprägt von Natur, Weite und dem Gefühl von Freiheit, aber auch von hoher Lebensqualität und neuen Perspektiven. Wir tauchen ein in ein Land der Gegensätze. Vom hohen Norden mit Nordlichtern und Mitternachtssonne bis in den Süden mit bunten Holzhäusern und Landschaften wie aus den Geschichten von Astrid Lindgren. Im Treffpunkt erzählen zwei Auslandschweizerinnen, die im Norden und Süden des Landes leben, was Schweden für sie so besonders macht. Nordeuropa Korrespondent Bruno Kaufmann spricht über kulturelle, gesellschaftliche und politische Besonderheiten.
En el campo de los más jóvenes, Fuensanta Marín nos habla de "Los Niños", de Astrid Lindgren, muy conocida en España por su personaje de Pippi Calzaslargas; también nos presenta "El robo de la Copa Mundial", de Ángela Cervantes, reconocida autora de literatura infantil y juvenil mexioamericana. Además, contamos en la selkección de esta semana con dos cómics de Paco Sordo, Premio Nacional del Cómic 2022: se trata de "Niko ¡Caos en el laboratorio", el último de la serie y, por otra parte, "El bosque de Oreka".Fuensanta Marín también selecciona esta semana dos obras para adultos. "El informe Brodie" es, según nos cuenta, una recopilación de cuentos de Jorge Luis Borges que supone una excelente propuesta como primera toma de contacto con el autor argentino. También contamos con "Principio, medio, fin", de Valeria Luiselli, una de las ensayistas mexicanas más reconocidas a escala internacional.Como colofón, Fuensanta Marín se refiere a dos novedades que se inscriben en el género policiaco: "Jaque a la reina" de los autores Sundström y Mikkelsen, e "Hijos de Eva", lo último del conocido autor John Connolly.
Amanda Hessle aus Freienbach (SZ) lebt seit bald 30 Jahren auf der Insel Torsö im Vänern-See im Süden von Schweden. Als Reiseleiterin zeigt sie Gästen ihr persönliches Schweden. Von stiller Natur im Süden bis zu den Weiten des Nordens. Eine Studienreise auf dem berühmte Göte Kanal in Schweden veränderte das Leben von Amanda Hessle. Die Reiseleiterin verliebte sich damals in den Steuermann des Kanalschiffes. Mittlerweile ist sie Mutter von drei erwachsenen Kindern. Seit 26 Jahren lebt sie auf der Insel Torsö im See Vänern. Torsö liegt in der Provinz Västra Götalands län und ist Teil der Gemeinde Mariestad. Nur über eine Brücke erreicht man das Festland. Als Reiseleiterin hat sich Amanda Hessle vor allem auf Reisen in den Norden spezialisiert und arbeitet für verschiedene Reiseanbieter: «Immer wieder darf ich Gästen aus der Schweiz in meiner Heimat willkommen heissen und zeige ihnen meine Herzensplätze.» Für viele Schweizerinnen und Schweizer ist Schweden ein Sehnsuchtsort und ein Land voller Gegensätze, sagt Amanda Hessle: «Der hohe Norden mit seinen Nordlichtern und der Mitternachtssonne. Andere zieht es in den Süden auf den Spuren von Astrid Lindgrens abenteuerlichen Geschichten.» Auf der Insel Torsö scheint die Zeit stillzustehen Amanda Hessle lebt in einem umgebauten Bauernhof inmitten der Natur: «Ich habe Obstbäume und viel Wald rund herum, unweit vom Vänern See.» Die Insel ist geprägt von Wäldern, sanften Hügeln, weiten Wiesen und unberührter Natur. Rund 400 Menschen leben hier auf vereinzelten Höfen und es hat eine kleine Inselschule mit etwa 30 Kindern: «Es ist ein Ort zum Durchatmen, weitab vom Tourismus. Torsö ist mir in all den Jahren ans Herz gewachsen!»
Verhuisplannen? Je kunt (als je een beetje geld hebt) in het voormalige huis van Annie M.G. Schmidt in Berkel en Rodenrijs gaan wonen! Jaap Friso vertelt er alles over in deze Grote Vriendelijke Update. Bas Maliepaard windt zich op over een moordenares die zogenaamd ook kinderboekenschrijfster is, we tippen weer drie prachtboeken en twee mooie Doorlezers bij 'Pippi Langkous' van Astrid Lindgren, we spreken over de AI-omslagen die uitgeverij Zwijsen voor de Zoeklicht-serie liet maken en hebben het maar weer eens over de boekverbanningen in Amerika. Theaterproducent Merel Ooms van Sterke Verhalen schuift aan om te vertellen over haar missie om goede kinderboeken als musical op de planken te brengen en columnist Katinka Polderman beet zich vast in de Narnia-serie van C.S. Lewis. Verwijzingen in deze aflevering Woningen Annie M.G. Schmidt Bekijk op Funda het huis dat Annie M.G. Schmidt in 1954 liet bouwen en waar ze tot begin jaren '80 woonde. Alle info over het geboortehuis van Annie in Kapelle vind je op deze website. Podcast Roald Dahl Meer over de podcast-serie 'The secret world of Roald Dahl' vind je hier. Lezen met goesting Bekijk de selectie Vlaamse kinderboeken van het initiatief Lezen met Goesting. Boekentips 'Alle dagen samen' Annejan Mieras Tekeningen: Ruth Hengeveld Lemniscaat 6+ 'Het boek van Bent' Robert van Dijk Hoogland & Van Klaveren 10+ 'ABC van de middeleeuwen' Marc ter Horst Tekeningen: Tjarko van der Pol Gottmer 6+
Enkelin der Verlagsgründer, aufgewachsen mit Astrid Lindgren, Paul Maar und Kirsten Boie: Julia Bielenberg führt heute den Hamburger Oetinger Verlag. Als frühere "bunter Vogel"-Ausnahmefrau im Bühnenverlag gestaltet sie mutig die digitale Zukunft des Kinderbuchs.
In minor keys è il titolo della sessantunesima esposizione internazionale d'arte della Biennale di Venezia curata da Koyo Kouoh. La curatrice svizzera camerunese è morta l'anno scorso ma il suo progetto è stato portato a termine dalla sua squadra curatoriale. Al di là delle polemiche che rischiano di metterla in ombra è una mostra ricca e ambiziosa. Il cantautore, dj e produttore eporediese Cosmo racconta il suo nuovo album La fonte. Al Piccolo teatro Strehler di Milano va in scena Oracle del regista e drammaturgo polacco Łukasz Twarkowski; uno spettacolo che, partendo dalla vita di Alan Turing, esplora un futuro incerto tra intelligenze artificiali sempre più sofisticate e stato di sorveglianza. L'autrice per l'infanzia Beatrice Alemagna ha illustrato il libro Lotta combinaguai scritto nel 1971 da Astrid Lindgren e appena uscito per Mondadori. CONLeonardo Merlini, giornalista di Aska news che collabora con InternazionaleCosmo, musicistaMattia Palma, critico teatrale e dramaturgBeatrice Alemagna, scrittrice e illustratrice Koyo Kouoh: https://www.youtube.com/watch?v=q_yNuFiNWGQCosmo: https://www.youtube.com/watch?v=J8wjioYdlc4 Oracle di Łukasz Twarkowski: www.youtube.com/watch?v=C2IgDgK6R_8Beatrice Alemagna: https://www.youtube.com/watch?v=TSxd3KgjvT4Ci piacerebbe sapere cosa pensi di questo episodio. Scrivici a podcast@internazionale.it Se ascolti questo podcast e ti piace, abbonati a Internazionale. È un modo concreto per sostenerci e per aiutarci a garantire ogni giorno un'informazione di qualità. Vai su internazionale.it/abbonatiConsulenza editoriale di Chiara NielsenProduzione di Claudio Balboni e Vincenzo De SimoneMusiche di Tommaso Colliva e Raffaele ScognaDirezione creativa di Jonathan Zenti
Dans cet extrait, Marion Cuerq, spécialiste des droits de l'enfant, revient sur la transformation profonde du regard porté sur l'enfance en Suède, amorcée bien avant les années 1980.Elle retrace l'émergence d'une nouvelle vision de l'enfant dès le début du XXe siècle, incarnée par des figures clés comme Ellen Key, grande opposante aux punitions corporelles, puis renforcée après la Seconde Guerre mondiale avec une remise en question de l'obéissance aveugle et la valorisation de l'éducation positive. À travers l'exemple emblématique de Fifi Brindacier, héroïne suédoise créée par Astrid Lindgren, Marion montre comment la culture populaire a contribué à installer une image d'enfant puissant, autonome et bienveillant, participant à une dynamique d'égalité et de progrès social.Marion nous permet de comprendre, au prisme de l'expérience suédoise, comment un pays a réussi à faire évoluer durablement sa conception de l'enfance en croisant projets politiques, mouvements sociétaux et changement en profondeur des mentalités. Elle explique notamment l'importance des politiques publiques et de la volonté d'horizontaliser les relations, aussi bien entre enfants et adultes qu'au sein même de la société, tout en soulignant le contraste avec la situation française où ce lien entre avancées sociales et choix politiques reste à construire.L'épisode intégral est à retrouver sur toutes les plateformes d'écoutes de podcast le 07/05/2026.
Linneas AI-psykolog, i grevinnans tid och Astrid Lindgren cancelled. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Hela veckans Morgonpasset i P3 hör du i Sveriges Radios app.David Druid får skarp kritik för slappt programlederi och inför ”Är det”-greppet. Linnea Wikblad om farorna med antibiotikaresistens. I dag är sista dagen att deklarera! Därför har vi deklarationsdaddy Johan Schauman från Skatteverket i studion för att hjälpa er med allt deklaration. Linnea har blivit en aktiegäri och David kommer ut som extremt händig. Vi frågar er: vad har ni för “outsider”-beteenden? Amsterdam förbjuder all fossilreklam och Linnea avslöjar om hon helst har ett eller tre bröst, svaret kommer chocka dig! Agnes Cohn från P3 Nyheter om dödsskeppet utanför Kap Verde och bitterhet på jobbet. Linnea WIkblad tvingas fasta pga blodprov och vi ifrågasätter sjukvården! Sen gästar legenden Niklas Strömstedt och vi snackar om varför galor blivit tråkiga, hur det var att leda Grammis och så får han försvara sin extremt heteronormativa låt “En kvinna och en man”. Sen har Linnea rensat och anklagas för stördhet.Tidpunkter i avsnittet:13:37 Nyhetsfördjupning: Döddsskeppet16:35 Deklarationsakuten43:41 Nyhetsfördjupning: Bitterhet på jobbet49:59 Blunda med Morgonpasset1:16:48 Niklas StrömstedtKapitellänkarna ovan leder till avsnittet utan musik i Sveriges Radios app.Programledare: David Druid och Linnea Wikblad.
Astrid Lindgren. „Junkeris Nilsas iš Ekos“. Skaito aktorius Sergejus Ivanovas.
Astrid Lindgren. „Junkeris Nilsas iš Ekos“. Skaito aktorius Sergejus Ivanovas.
Astrid Lindgren. „Junkeris Nilsas iš Ekos“. Skaito aktorius Sergejus Ivanovas.
Today's self-care practice is one that Rachel does every single spring. It's a way to step into the energy of this fresh season, to release everything that is built up inside, and to feel open and ready to invite in all the new things coming your way. We are going to do a spring scream. Rachel will share the most cathartic, sacred way to let this out. You'll feel so much lighter once you do. Tune in to begin. The book Rachel mentions in this episode is Ronja Rövardotter by Astrid Lindgren. To learn more about listener data and our privacy practices visit: https://www.audacyinc.com/privacy-policy Learn more about your ad choices. Visit https://podcastchoices.com/adchoices
"I'm Pippilotta Delicatessa Windowshade Longstocking, daughter of Captain Efraim Longstocking-Pippi for short—at your service." We watched TWO adaptations of Astrid Lindgren's classic novels, "The New Adventures of Pippi Longstocking" (1988) and the original Swedish "Pippi Longstocking" (1969), and we're seriously considering becoming exotic pet owners. Pippi Longstocking is the original "Quirky Girl" (sorry, Mayim Bialik), and we're all just chasing her level of coolness to this very day. She dressed like a weirdo, lived in a mansion with a pet monkey, her own horse, and a giant bag of gold— oh, and she could also lift grown men off the ground with her bare hands. The two versions of Pippi are definitely filled with nostalgia, but which version do you choose? It seems that the divide between Millennials, Elder Millennials, and the elusive Xennial can be drawn between the 1988 "New Adventures" starring Tami Erin and the 1969 "original" starring Inger Nilsson. Erin embodies the character for an entire generation, with her acrobatics and attitude, but those of us (ahem) senior members of the Pippi fan club are drawn to Nilsson and her company's more childish take on the characters. Can we forgive Pippi for being such a brat because Inger Nilsson is just a little kid, whereas Tami Erin gives the character a bit more tween sassy energy? Whichever Pippi you grew up with, we can all agree, we would have given up all our best toys just to be Pippi, even for just a day. Thank you for listening, and don't forget to subscribe, rate, and review us on Apple Podcasts! www.patreon.com/moviesthatmadeusgay Facebook/Instagram: @moviesthatmadeusgay Bluesky: @MTMUGPod.bsky.social Scott Youngbauer: Twitter @oscarscott / Instagram @scottyoungballer Peter Lozano: Twitter/Instagram @peterlasagna Cover Art by Shaun Piela
durée : 00:59:18 - Être et savoir - par : Louise Tourret - Décrypter, frissonner, trouver des indices : lire des enquêtes, n'est-ce pas aussi apprendre à lire ? Émission programmée à l'occasion du festival de littérature Quais du Polar qui se déroule du 03 au 05 avril à Lyon - invités : Jean-Claude Mourlevat Écrivain, auteur de nombreux romans destinés à la jeunesse, il a reçu le prix Astrid Lindgren en 2021; Matthieu Letourneux Professeur de littérature à l'université Paris-Nanterre.; Murielle Coueslan Directrice des éditions Rageot; Sara Guillaume Responsable programmation jeunesse et scolaire du festival de littérature Quais du Polar à Lyon
Astrid Lindgren. „Miške plėšiko nėra“. Skaito aktorius Aleksas Kazanavičius.
Poddens yngsta trotjänare Bea Magnstedt redogör för Astrid Lindgrens produktiva och intermediala femtiotal. Namn som nämns: Fitinghoff och Svinhufvud. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
Invasiva arter väcker starka känslor. De rör vid frågor om identitet, tradition och hur vi ser på naturen som en del av vårt arv. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Programmet sändes första gången 20260113.De är ett hot mot den biologiska mångfalden. Invasiva arter, som till exempel Parkslide, mårdhund och jätteloka, kommer med människans hjälp till nya platser där de konkurrerar ut de arter som redan fanns där.Men invasiva arter kan också säga något om kulturarv och mänskliga traditioner. Det menar etnologer som i sin forskning tittat närmare på arter som väcker känslor.Det kan till exempel handla om att de hotar att förstöra naturen så som man minns den från sin barndom. Att de förändrar ett tänkt idylliskt landskap, skildrat av Astrid Lindgren och fyllt av blommor som Evert Taube sjungit om.Reporter: Stefan Nordbergstefan.nordberg@sr.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.se
Mamma, företagsledaren, systern, popstjärnan, farmor, chefen, sjuksköterskan, kusinen, fotbollsspelaren, granntanten. Så här på internationella kvinnodagen undrar vi vem som är din kvinnliga förebild. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Vem är kvinnan - eller flickan - som haft en stor betydelse för dig, som gett dig kraft, lugn, mod, trygghet, en tro på dig själv? Kanske är det någon i din närhet, som lärarinnan, bonusmamman, moster, kassörskan i matbutiken, farmor, storasyster.Eller är det någon du inte alls känner som blivit din förebild? Kvinnan som kom till Sverige som flykting och nu är en framgångsrik företagsledare, Astrid Lindgren, Robyn, föreståndarinnan på ålderdomshemmet, skådespelerskan som är FN-ambassadör?Så här på Internationella kvinnodagen så vill vi gärna höra om den där kvinnan som du alltid beundrat, som blivit din förebild.Kvinnliga förebilder i Karlavagnen med Li SkarinRing oss, mejla på karlavagnen@sverigesradio.se eller skriv till oss på Facebook eller Instagram. Slussen öppnar kl 21:00 och programmet börjar kl 21:40.
In dieser Folge reisen wir mit unseren Kindern nach Schweden und finden endlich unser ganz persönliches Bullerbü. Zwischen Fika, Kanelbullar, frischem Fisch und einem ganz besonderen Mittsommerfest erleben wir den schwedischen Sommer mit all seinen Aromen und Geschichten.
Season 2, Episode 3 includes: Pippi Longstocking by Astrid Lindgren, translated by Susan Beard Chapters 5 & 6; Lotus Warrior by Yi Nantiro. Raggedy Auntie Reads Theme and Closing Song written, performed, and recorded by Jessie McKeon. ** Engage with Raggedy Auntie: linktr.ee/raggedyauntie **
Astrid Lindgren trägt ihre Kindheit so fest in ihrem Herzen, dass sie nur die Augen schließen muss, um die Bilder jener glücklichen Tage heraufzubeschwören. Sie liebt Bücher – und die Kreativität, die aus ihnen sprüht. Aus dieser Liebe zur Kindheit entstehen später Figuren, die Millionen Kinder prägen und Erwachsenen bis heute Halt geben: Pippi Langstrumpf, Ronja Räubertochter, Michel aus Lönneberga. Astrid Lindgren und ihre Bücher erlauben uns, wieder Kind zu sein. Zu lernen, sich zu widersetzen, Verantwortung zu übernehmen, nach der eigenen Moral zu handeln – und die Welt selbst zu deuten. In dieser Folge nehmen wir euch mit in die wundervolle Welt der Astrid Lindgren. Eine Produktion von Auf Ex Productions. Hosts: Leonie Bartsch & Linn Schütze Recherche: Tanja Kachler, Antonia Faltermaier Redaktion: Antonia Fischer Produktion: Lorenz Schütze, Antonia Bolln Quellen (Auswahl) Buch "Das entschwundene Land" von Astrid Lindgren Buch "Astrid Lindgren. Bilder ihres Lebens" von Jacob Forsell, Johan Erséus und Margareta Strömstedt Buch "Astrid Lindgren. Ein Lebensbild" von Margareta Strömstedt Buch "Astrid Lindgren. Ihr Leben" von Jens Andersen Buch "Astrid Lindgren" von Sybil Gräfin Schönfeldt Website [Astrid Lindgren](https://www.astridlindgren.com/de) Hintergrundinformationen, Bilder und Videos findet ihr auf unserem Instagram- oder TikTok-Kanal @true.lovepodcast. Oder auf unseren privaten Profilen @leonie_bartsch und @linnschuetze. Wir würden uns riesig freuen, wenn ihr den Podcast bewertet und teilt. Haben euch lieb & bis nächste Woche! Du möchtest mehr über unsere Werbepartner erfahren? [**Hier findest du alle Infos & Rabatte!**](https://linktr.ee/truelove_podcast) Du möchtest Werbung in diesem Podcast schalten? [**Dann erfahre hier mehr über die Werbemöglichkeiten bei Seven.One Audio!**](https://www.seven.one/portfolio/sevenone-audio)
Ist der Mensch grundsätzlich schlecht oder gut? Wäre es besser, „Wetten, dass..?“ ruhen zu lassen, oder ist die Kaulitz-Reanimierung notwendig in einer Welt, in der selbst Julian Reichelt sich im Sumpf der Dämonen danach sehnt, von Astrid Lindgren umarmt zu werden? Eine Saalwette in Emden und der Auftritt der eigenen Schwester in der Mini-Playback-Show. Der Tod des eigenen Vaters: der stille Punkt, an dem die Welt schweigt und man unwiderruflich auf sich selbst zurückfällt, wissend, dass das eigene Sein auch ein Stück seines ist und bleibt.Werbepartner fraenkEgal ob Bindungsangst, Geizhals oder Handysucht, bei deinem Handyvertrag brauchst du kein Drama.Lade dir die fraenk App herunter, nutze den Freundecode „FRIENDLY4“ und starte direkt mit extra Datenvolumen.Mehr Infos unter: fraenk.de/Friendlyfire.Werbepartner PhantasialandExecutive Producer: Ruben Schulze-FröhlichProducer: Kai SteinmetzProjektleitung: Annabell RühlemannSounddesign & Produktion: Carl von Gaisberg„Beisenherz und Polak – Friendly Fire“ ist ein Podcast aus den Wake Word Studios. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
Pippi Langstrumpf ist ganz klar unsere Kindheitsheldin. Das starke, mutige, freche Mädchen, eine Romanfigur von Astrid Lindgren. Ihre roten Haare, die Sommersprossen, die Villa Kunterbunt, ihre Abenteuer: alles frei erfunden – oder? Nicht ganz. Heute erzählen wir euch die Geschichte der echten Pippi Langstrumpf. Ester Blenda Nordström ist wohl die mutigste Reporterin, von der wir je gehört haben. Anfang des 20. Jahrhunderts rast sie nicht nur mit ihrem Motorrad durch Stockholm, sondern auch den spannendsten Geschichten des Landes hinterher. Sie tut etwas, das vor ihr noch kein schwedischer Journalist – und erst recht keine schwedische Journalistin – gewagt hat: Sie geht für ihre Reportagen undercover. Klingt ein bisschen nach Pippi Langstrumpf? Das ist ganz bestimmt kein Zufall. Ob sich Astrid Lindgren tatsächlich von der mutigen Reporterin Ester Blenda Nordström inspirieren ließ, beleuchten wir in dieser Folge von True Love. Eine Produktion von Auf Ex Productions. Hosts: Leonie Bartsch & Linn Schütze Recherche: Tanja Kachler, Antonia Faltermaier Redaktion: Antonia Fischer Produktion: Lorenz Schütze, Julian Ortleb Quellen (Auswahl) Buch "Life in Every Breath: Ester Blenda: Reporter, Adventurer, Pioneer" von Fatima Bremmer und Gloria Nneoma Onwuneme Buch "Pippi Langstrumpf. Alle Abenteuer in einem Band" von Astrid Lindgren Artikel [Emma](https://www.emma.de/artikel/die-echte-pippi-340679) [Dokumentation](https://www.esterblenda.com/projects/people-eyrmp) Hintergrundinformationen, Bilder und Videos findet ihr auf unserem Instagram- oder TikTok-Kanal @true.lovepodcast. Oder auf unseren privaten Profilen @leonie_bartsch und @linnschuetze. Wir würden uns riesig freuen, wenn ihr den Podcast bewertet und teilt. Haben euch lieb & bis in zwei Wochen! Du möchtest mehr über unsere Werbepartner erfahren? Hier findest du alle Infos & Rabatte!: https://linktr.ee/truelove_podcast Du möchtest Werbung in diesem Podcast schalten? Dann erfahre hier mehr über die Werbemöglichkeiten bei Seven.One Audio: https://www.seven.one/portfolio/sevenone-audioDu möchtest mehr über unsere Werbepartner erfahren? [**Hier findest du alle Infos & Rabatte!**](https://linktr.ee/truelove_podcast) Du möchtest Werbung in diesem Podcast schalten? [**Dann erfahre hier mehr über die Werbemöglichkeiten bei Seven.One Audio!**](https://www.seven.one/portfolio/sevenone-audio)
Hauke, Wilfried www.deutschlandfunkkultur.de, Interview
Invasiva arter väcker starka känslor. De rör vid frågor om identitet, tradition och hur vi ser på naturen som en del av vårt arv. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. De är ett hot mot den biologiska mångfalden. Invasiva arter, som till exempel Parkslide, mårdhund och jätteloka, kommer med människans hjälp till nya platser där de konkurrerar ut de arter som redan fanns där.Men invasiva arter kan också säga något om kulturarv och mänskliga traditioner. Det menar etnologer som i sin forskning tittat närmare på arter som väcker känslor.Det kan till exempel handla om att de hotar att förstöra naturen så som man minns den från sin barndom. Att de förändrar ett tänkt idylliskt landskap, skildrat av Astrid Lindgren och fyllt av blommor som Evert Taube sjungit om.Reporter: Stefan Nordbergstefan.nordberg@sr.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.se
Hör när Lillebror för första gången träffar Karlsson på taket, en genomklok och lagom tjock man i sina bästa år. Del 1 av 12. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Så går det till Karlsson flyger in i Lillebrors liv, full med bus och upptåg. Precis vad Lillebror har längtat efter!Om Lillebror och Karlsson på taket i BarnradionAstrid Lindgrens älskade bok ”Lillebror och Karlsson på taket” får nytt liv i Barnradion. I tolv avsnitt varvas Astrid Lindgrens inläsningar med nyinspelade repliker och ny musik.Boken är utgiven 1955 av Rabén & Sjögren.Medverkande och produktionManus och berättarröst: Astrid LindgrenKarlsson: Eric SternLillebror: Marley NorstadRegi: Klara FredénMusik: Georg Riedel och Ludvig JanssonLjuddesign: Miriam BerhanProducent: Madeleine NilssonManusbearbetning: Eva Staaf och Camilla van der Meer SöderbergExekutiva producenter: Marie Wennersten och Per PalmqvistIllustrationer: © Design Ilon Wikland ABKarlsson på taket: TM och © The Astrid Lindgren CompanyLillebror och Karlsson på taket görs av Munck Studios för Sveriges Radio.
Med premiär 25 december kan ni höra Astrid Lindgrens omtyckta berättelse Lillebror och Karlsson på taket i en helt ny ljudsaga. Perfekt familjelyssning! Hör Eric Stern i rollen som Karlsson, och Marley Norstad som Lillebror, varvat med Astrid Lindgrens egna inläsningar. Alla 12 avsnitt finns i Sveriges Radios app.Illustration: © Design Ilon Wikland ABKarlsson på taket: TM och © The Astrid Lindgren Company
Einmal Weihnachten wie in Bullerbü? Gerne doch! Christine trifft sich zum Adventstee mit der schwedischen Let´s Dance Tänzerin Isabel Edvardsson, die uns allen ein bisschen weihnachtliche Schweden-Magie in unseren stressigen Vorweihnachtsalltag bringt. Eine Folge voller Nostalgie und schöner Gedanken, die – zugegeben – eher nach Astrid Lindgren als nach Realität klingen, uns aber zu etwas mehr Familienromantik inmitten des Terminchaos im Advent inspirieren. Diese Folge ist ein bisschen Heile Welt für die Ohren. Na und? Gönnen wir uns... ist schließlich bald Weihnachten!+++++Mehr von Isabel Edvardsson:InstagramMehr von Christine Rickhoff:InstagramBücher von Christine Rickhoff:Für Mädchen ab 10 Jahre: Du bist 100% richtig*Buch mit Tipps gegen Angst ab 7 Jahre: Keine Angst vor der Angst*Schwangerschaftsbegleiter: Du & ich. Das Mama-Buch*Zum Eintragen und Verschenken: Dein Leben, deine Geschichte: Ein besonderes Erinnerungsalbum*Schwangerschaftskalender: Deine Schwangerschaft Tag für Tag**https://www.eltern.de/services/affiliate-links-auf-elternde+++ Weitere Infos zu unseren Werbepartnern finden Sie hier: https://linktr.ee/elterngespraech ++++++++++++++++++++Habt ihr Lob, Tadel oder Themenvorschläge und Fragen zu den Themen Partnerschaft sowie Erziehung? Schreibt Christine eine persönliche Mail an podcast@eltern.de. Außerdem erreicht ihr uns auf unserem Instagram-Account @elternmagazin oder folgt Christine auf Instagram @christinerickhoff. Wir würden uns freuen, wenn ihr unseren Podcast auf iTunes, Spotify oder Deezer abonniert und bewertet.+++Unsere allgemeinen Datenschutzrichtlinien finden Sie unter https://datenschutz.ad-alliance.de/podcast.html +++Wir verarbeiten im Zusammenhang mit dem Angebot unserer Podcasts Daten. Wenn Sie der automatischen Übermittlung der Daten widersprechen wollen, klicken Sie hier: https://datenschutz.ad-alliance.de/podcast.htmlUnsere allgemeinen Datenschutzrichtlinien finden Sie unter https://art19.com/privacy. Die Datenschutzrichtlinien für Kalifornien sind unter https://art19.com/privacy#do-not-sell-my-info abrufbar.
Zwei abstehende rote Zöpfe, zwei ungleiche Strümpfe und jede Menge Sommersprossen. Vor allem aber ein großes Herz mit viel Mut und einer überschäumenden Fantasie. So erschien Pippi Langstrumpf vor 80 Jahren in dem gleichnamigen Kinderbuch von Astrid Lindgren. Es war kurz nach Kriegsende, da eroberte sie in ihren viel zu großen schwarzen Schuhen zuerst die schwedischen und wenige Jahre später auch die deutschen Kinderzimmer und stellte alle Vorstellungen, wie Mädchen in Büchern und im Leben „zu sein hatten“, gründlich auf den Kopf. Nichts im Sinn mit „Plutimikation“, aber dafür eine unermüdliche „Sachen-Sucherin“. Ganz ohne Erwachsene in ihrer „Villa Kunterbunt“ und in jeder Hinsicht stark. Stark genug, ein Pferd in die Luft zu stemmen. Stark genug, sich ihrer Haut zu wehren. Stark genug, ungewöhnlich zu sein. Und stark genug, bei alledem freundlich und herzlich zu bleiben. Pippi Langstrumpf eckt an, auch nach 80 Jahren, und ihre Geschichten werfen, erst recht nach 80 Jahren, Fragen auf: Wie z.B. gehen wir heute damit um, dass ihr Vater auf einer Südseeinsel König wird und dort als Weißer über Menschen herrscht, die in den Originalausgaben mit dem N-Wort bezeichnet wurden? Wie gut passt Pippis Welt zu der von heute? Und: Sollten sich Kinder in jeder Hinsicht ein Beispiel an ihr nehmen? Beim Antworten-Suchen helfen uns: Dr. Iris Schäfer vom Institut für Jugendbuchforschung der Goethe-Uni Frankfurt, Micke Bayart, Autor des Buches „Als Pippi nach Deutschland kam“, Joshua Kwesi Aikins, wissenschaftlicher Mitarbeiter im Fachgebiet postkoloniale Studien der Uni Kassel, und Katrin Engelking, die aktuelle Illustratorin der deutschen Ausgaben von „Pippi Langstrumpf“. Podcast-Tipp: Bayern 2 - Radiowissen Astrid Lindgren - Wie der Krieg sie zur Kinderrechtlerin machte Als der Zweite Weltkrieg ausbricht, hält Astrid Lindgren als junge Frau ihre Eindrücke von der Zerstörung und Inhumanität der Nationalsozialisten in einem politischen Tagebuch fest. Es sind auch die Jahre, in denen sie Pippi Langstrumpf erfindet.
Zwei abstehende rote Zöpfe, zwei ungleiche Strümpfe und jede Menge Sommersprossen. Vor allem aber ein großes Herz mit viel Mut und einer überschäumenden Fantasie. So erschien Pippi Langstrumpf vor 80 Jahren in dem gleichnamigen Kinderbuch von Astrid Lindgren. Es war kurz nach Kriegsende, da eroberte sie in ihren viel zu großen schwarzen Schuhen zuerst die schwedischen und wenige Jahre später auch die deutschen Kinderzimmer und stellte alle Vorstellungen, wie Mädchen in Büchern und im Leben „zu sein hatten“, gründlich auf den Kopf. Nichts im Sinn mit „Plutimikation“, aber dafür eine unermüdliche „Sachen-Sucherin“. Ganz ohne Erwachsene in ihrer „Villa Kunterbunt“ und in jeder Hinsicht stark. Stark genug, ein Pferd in die Luft zu stemmen. Stark genug, sich ihrer Haut zu wehren. Stark genug, ungewöhnlich zu sein. Und stark genug, bei alledem freundlich und herzlich zu bleiben. Pippi Langstrumpf eckt an, auch nach 80 Jahren, und ihre Geschichten werfen, erst recht nach 80 Jahren, Fragen auf: Wie z.B. gehen wir heute damit um, dass ihr Vater auf einer Südseeinsel König wird und dort als Weißer über Menschen herrscht, die in den Originalausgaben mit dem N-Wort bezeichnet wurden? Wie gut passt Pippis Welt zu der von heute? Und: Sollten sich Kinder in jeder Hinsicht ein Beispiel an ihr nehmen? Beim Antworten-Suchen helfen uns: Dr. Iris Schäfer vom Institut für Jugendbuchforschung der Goethe-Uni Frankfurt, Micke Bayart, Autor des Buches „Als Pippi nach Deutschland kam“, Joshua Kwesi Aikins, wissenschaftlicher Mitarbeiter im Fachgebiet postkoloniale Studien der Uni Kassel, und Katrin Engelking, die aktuelle Illustratorin der deutschen Ausgaben von „Pippi Langstrumpf“. Podcast-Tipp: Bayern 2 - Radiowissen Astrid Lindgren - Wie der Krieg sie zur Kinderrechtlerin machte Als der Zweite Weltkrieg ausbricht, hält Astrid Lindgren als junge Frau ihre Eindrücke von der Zerstörung und Inhumanität der Nationalsozialisten in einem politischen Tagebuch fest. Es sind auch die Jahre, in denen sie Pippi Langstrumpf erfindet.
Nivå: A2-B1 Avsnitt 300 av Simple Swedish Podcast är dedikerat till Astrid Lindgren, författaren bakom så många älskade barnböcker som Pippi Långstrump, Emil i Lönneberga och Ronja Rövardotter. Jag berättar om hennes liv, från barndomen i Småland till hennes karriär som författare och förläggare. Astrid Lindgren var inte bara en författare utan också en aktiv samhällsdebattör som kämpade för rättvisa, särskilt för barn. Hennes böcker har blivit en viktig del av svensk kultur och litteratur. Klicka här för att stödja podden och få transkript till alla avsnitt Ronja Rövardotter på Netflix Astrid Lindgren på SVT Play
En lyssnare har en fråga om Astrid Lindgrens grav. Vi pratar om begravning och om Vita Arkivet, där man kan skriva hur man vill ha sin egen begravning. Men också: Vad menar Astrid Lindgren med Mose lag?
A government inquiry into family reunification rules includes a proposal that could allow some teenage children who have come here with their parents to stay after they have turned 18. We speak to some of those whose families have been affected. And the maybe most hotly debated topic of the week: the Swedish culture canon that has now been presented. No surprise it contains Ingmar Bergman, Astrid Lindgren and August Strindberg — but what is the tiled stove doing in there?And Alexander Isak's former Swedish football club is looking forward to some of the money from that record-breaking transfer sum to trickle down to them.