Health for wealth

När är det dags att stanna upp och fråga: "Vänta lite nu..."? I det här avsnittet möter vi föreläsaren och författaren Klas Hallberg i ett samtal om varför regler ibland står i vägen för verklig nytta – och hur vi kan återta vår omdömesförmåga."Rätt" räcker inte – exemplet ÅkeKlas berättar om Åke, 90 år, som träffat 66 läkare och fått 15 antibiotikakurer – utan att någon gjort fel, men utan att någon hjälpt honom. Det blev startpunkten för boken Rätt räcker inte, som Klas skrivit tillsammans med professorn Per Kristensson.Processperfektion utan värdeKlas lyfter också tre problem med det han kallar processperfektion utan värde: Tjänstepersoner gömmer sig bakom regelverk för att slippa ta ansvar.Systemet ger illusion av kontroll, men verkligheten får lida.Människor reduceras till dålig AI, vilket gör att de tappar mening i jobbet.Vi behöver mer SNHK-förmågaSå vad är lösningen? Att återerövra vår omdömesförmåga, menar Klas. Att våga pausa och fråga: "Är detta rimligt?"Men det kräver mod – och träning. Klas introducerar SNHK-metoden: Sitt Ner Håll Käften. Det är hans sätt att prata om meditation – ett verktyg för att träna på att observera sina egna tankar, utan att reagera direkt.Algoritmer vs. omdömeAlla arbetsplatser har både algoritmiska (exakta) och heuristiska (bedömningsbaserade) processer. Det är okej. Det viktiga är att vi vet vilken typ av situation vi befinner oss i.En pilot följer algoritmer när planet ska lyfta. Men när något oväntat händer på 10 000 meters höjd – då måste pilotens heuristiska träning ta över. Samma sak gäller i våra organisationer.Problemet uppstår när vi inte längre vet var gränsen går – eller när vi blivit rädda för att tänka själva.Key takeaways från Klas Hallberg

Sommarreflektion som stärker arbetsglädje och handlingskraftNär tempot och fokus skiftar under sommaren finns en chans att stanna upp – inte bara för att vila, utan också för att reflektera över hur vi har det, hur vi vill ha det och vad vi vill justera framåt. Den här guiden hjälper dig att ta en meningsfull paus och skapa framtidsfokus inför resten av året.Du kan reflektera ensam, i par eller tillsammans i grupp. Det viktiga är nyfikenhet, ärlighet och omtanke – inte prestation.Så här gör duTa 45–60 min där du får vara ifred eller där ni har en trygg yta som grupp.Svara gärna skriftligt – penna och papper gör tankarna mer konkreta.Du kan också prata och sedan skriva ned det viktigaste.Gör det enskilt först – och välj sedan vad du vill dela.REFLEKTIONSFRÅGOR – UPPDELAT I TEMANEnergi & välmåendeVad har gett mig mest energi under första halvåret?Vem har gett mig energi?När har jag känt mig som mitt bästa jag?Vad gjorde jag då, och med vilka var jag?Mening, fokus & prioriteringarI vilka stunder har jag känt mening eller engagemang (kanske till och med flow)?Vad har jag faktiskt prioriterat högt – medvetet eller omedvetet?Speglar min vardag det som jag säger är viktigt för mig?Vad har fått ta för mycket eller för lite plats i mitt liv?RelationerHur har jag vårdat de relationer som är viktigast för mig?Vilka relationer vill jag ge mer närvaro eller utveckla?Hur har jag varit omtänksam mot mig själv – i tanke, ord eller handling?Vad skulle jag behöva mer av för att ta bättre hand om mig själv framöver?Riktning & önskanVad vill jag säga JA mer till kommande halvår?Vad behöver jag säga NEJ till för att skapa plats för det?Vad behöver jag påminna mig om, och hur kan jag göra det?Tips: Post-it, bakgrundsbild, symbol, notis – en liten nudge.FramåtblickNär jag blickar tillbaka i december: Vad vill jag kunna säga att jag har upplevt mer av?Vilken känsla vill jag känna oftare?Vad behöver jag justera – lite eller mycket – för att ta mig i den riktningen?Tips på reflektionssättGör det till en ritual – t.ex. med kaffe i solen, på en promenad eller efter jobbet.Byt ut frågor om de inte passar – det viktiga är att du känner dig själv i processen.Läs igenom dina svar i slutet. Vad överraskar dig? Vad vill du faktiskt göra något av? Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Hur vet vi att vi är på väg åt rätt håll och på rätt plats? Hur ser vi vad vi gjort och lärt oss?Vi behöver zooma ut lite då och då och reflektera. Det känns sällan prioriterat när det är mycket att göra. Men att stanna upp och ställa några viktiga frågor kan vara guld värt både för närtid och framtid.Ett sätt är att använda perspektiven dåtid, nutid och framtid. Här är några förslag på frågor att reflektera kring.DåtidVad ville jag göra?Vad gjorde jag?Vad ledde det till?Vad beror det på?NutidHur har jag det just nu?Vad känns viktigt?Vad behöver jag?Vad önskar jag ska bli bättre?Vad är realistiskt med tanke på tid och resurser?FramtidVad vill jag uppnå? Vad är det för känsla jag vill åt?Hur vill jag ha det framåt? Vad vill jag uppleva? När jag har det bra, vad är det som präglar de stunderna?Hur prioriterar jag i allt som är lätt att planera in men svårare att genomföra?Fundera på hur du bygger en reflektionsrutin, kanske lite dagligen och lite mer veckovis. Vill du reflektera på egen hand eller i grupp eller både och? Stötta dig med att ha frågor som de här ovan på plats och bryt ner det i bitar så du kan ta en munsbit när det pasar. Lycka till!Vår samarbetspartner Twitch Health hjälper dig att undvika vanliga dikeskörningar när du vill mäta och påverka medarbetarnas hälsa. Förutom att förväxla låg sjukfrånvaro med hälsa finns en risk att tro att själva mätningen är hälsofrämjande. Gör tvärtom. Se till att hälsan faktiskt blir av. Läs mer här. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I detta avsnitt av djupdyker vi i en av de viktigaste arbetsmiljöförändringarna i modern tid – föreskriften om organisatorisk och social arbetsmiljö (OSA). Vår gäst är ingen mindre än Erna Zelmin, tidigare generaldirektör för Arbetsmiljöverket, som hade en avgörande roll i att få OSA på plats.OSA-föreskriften, som beslutades 2015 och trädde i kraft 2016, var ett tydligt skifte i hur vi ser på arbetsgivarens ansvar för den psykiska hälsan på arbetsplatsen. Inte längre bara en fråga om ergonomi eller fysiska risker – utan också om hur arbetet är organiserat, hur ledarskapet fungerar och hur vi beter oss mot varandra. Erna Zelmin delar med sig av sin syn på varför denna förändring var nödvändig, och vad som krävdes för att driva igenom den i praktiken.Hon berättar också om det breda samarbetet bakom föreskriften – hur forskare, fackförbund, arbetsgivarorganisationer och myndigheter arbetade tillsammans för att skapa något som både skulle hålla juridiskt och fungera i verkligheten. Vi får också höra hennes personliga drivkraft och tydliga budskap: det är oacceptabelt att människor blir sjuka av sitt arbete.Det här avsnittet är både en tillbakablick och en inspiration framåt. För även om OSA nu är en självklar del av arbetsmiljöarbetet, återstår det mycket att göra. Erna påminner oss om att arbetet med god arbetsmiljö måste vara systematiskt och långsiktigt – och att alla har en roll att spela: arbetsgivare, ledare och medarbetare.Lyssna på avsnittet för att förstå varför OSA blev och behövde bi ett sådant genombrott – och vad vi alla kan göra för att fortsätta bygga friska, hållbara arbetsplatser. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Hur tar HR plats i förarsätet – inte bara som stöd, utan som en strategisk kraft i förändring?I detta avsnitt gästas vi av Aleksandar Velevski, HR-chef på Sveriges Radio och vinnare av Årets HR-chef enligt Sveriges HR-förening.Aleksandar berättar hur HR på Sveriges Radio har transformerats från en traditionell stödfunktion till en aktiv del av verksamhetsutvecklingen. Under ledning av Aleksandar och hans chef har HR byggts om för att bättre möta organisationens behov – bland annat genom att dela upp roller i HR-partners och HR-generalister, där den ena driver förändring i ledningsgrupper och den andra säkerställer en effektiv, digitaliserad vardag.Men att leda förändring är inte alltid enkelt. I podden reflekterar Aleksandar över vad det innebär att gå från kollega till chef, att skapa tydlighet i komplexitet, och att inte glömma individens perspektiv när man fokuserar på organisationens utveckling. Han delar också ärligt med sig av misstag och insikter – som vikten av att förstå varje individs upplevelse av förlust i en förändring, även när syftet känns gott.

Psykisk ohälsa är en av vår tids största samhällsutmaningar. Stressrelaterade besvär ökar och enligt prognoser kommer psykisk ohälsa vara den dominerande folkhälsoutmaningen år 2030 – både i Sverige och globalt. I det här avsnittet pratar jag om detta angelägna ämne med socialförsäkringsminister Jakob Forssmed. Fokus ligger på regeringens nya strategi för psykisk hälsa och suicidprevention, som sträcker sig över tio år och bär det träffande namnet "Det handlar om livet".Ett paradigmskifte i synen på psykisk hälsaForssmed understryker att psykisk hälsa inte enbart är en fråga för hälso- och sjukvården. Den nya strategin pekar istället på behovet av ett samhällsomfattande ansvar där olika sektorer – skola, arbetsliv, civilsamhälle och myndigheter – aktivt bidrar till att främja psykiskt välbefinnande.Strategin har tagits fram i samarbete med ett 25-tal myndigheter som även ansvarar för uppföljning och implementering.Barn, unga och skärmvanorEtt särskilt fokus ligger på barn och ungas hälsa. Forssmed oroas över utvecklingen: ökad skärmtid, brist på sömn och fysisk aktivitet samt försämrade sociala relationer. Han påpekar att svenska tonåringar i snitt tillbringar 6,5 timmar om dagen vid skärm utanför skoltid – en livsstil som påverkar den psykiska hälsan negativt.Psykisk hälsa på schemat och elevhälsans rollRegeringen har tillsatt en elevhälsoutredning som ska återupprätta vårduppdraget inom skolan. Fokus ska ligga på att avhjälpa enklare psykiska besvär, förebygga stress och främja välmående bland barn och unga. Forssmed förespråkar även, personligen, att psykisk hälsa får en plats i undervisningen – ungefär som kroppslig hälsa. Arbetsplatsen som arena för förändringI podden har vi i nio år diskuterat hur arbetslivet påverkar vår hälsa. Forssmed är tydlig med att arbetsplatsen har en avgörande roll i den nationella strategin. Regeringen har därför tillsatt en särskild utredning för att ta fram riktlinjer för hållbara, hälsofrämjande arbetsmiljöer. Det handlar om att inte bara förebygga ohälsa, utan också aktivt stärka välbefinnandet.Begrepp som meningsfullhet, begriplighet och hanterbarhet – centrala i KASAM-modellen – lyfts fram som vägledande. Forssmed pekar även på strukturella problem inom offentlig sektor, som överbelastade chefer, etisk stress och ineffektiva IT-system som skapar frustration. Han efterlyser färre administrativa bördor och mer resurser för att möjliggöra fungerande arbetsmiljöer.Ekonomiska argument för att investera i hälsaRegeringen har inrättat en särskild utredning för att utveckla ett ramverk för hälsoekonomiska kalkyler. Syftet är att underlätta investeringar i förebyggande åtgärder genom att kunna visa på långsiktiga ekonomiska vinster. Kostnaderna för sjukskrivningar, personalomsättning och ohälsa är höga – men genom att räkna rätt kan dessa resurser istället användas för att bygga hållbara organisationer.Mot ensamhet – tillsammansEtt angeläget tema i samtalet är ensamhet. Forssmed har initierat ett företagsnätverk mot ensamhet där företag delar idéer och strategier för att skapa social gemenskap. Han uppmuntrar fler arbetsgivare att stödja ideellt engagemang bland sina medarbetare, inte som en kompensation för ett arbete som saknar mening, utan som ett komplement till det värde som redan skapas inom arbetsplatsens ramar.Jakob Forssmed avrundar samtalet med att poängtera att arbete inte ska ses som ett batteriurladdande moment som man sedan laddar upp under semestern. Arbetslivet måste istället vara en källa till både mening och återhämtning. Psykisk hälsa kan inte hanteras enbart genom vårdinsatser – det handlar om hela livet, alla aktörer och alla nivåer.Och just det: det handlar om livet. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Ska vi vara kreativa och innovativa behöver vi ha medarbetare som vågar tänka fritt och berätta vad de tänker.I en psykologiskt trygg grupp känner människor att de kan dela sina tankar, åsikter och känslor utan att behöva vara rädda för negativa konsekvenser. Det handlar om att skapa en atmosfär där öppenhet, ärlighet och sårbarhet uppmuntras och respekteras.Vi fick ett samtal med Caroline Lornudd som har doktorerat i ledarskap på Karolinska institutet och är utbildare, föreläsare och ledarskapsforskare. Caroline var tidigare med i avsnitt 72 om styrelsens roll för hälsoarbetet.Vad präglar en psykologiskt trygg grupp?Det kan man enkelt sammanfatta så här:Öppen dialog: att gruppmedlemmarna känner sig fria att uttrycka sina åsikter och idéer utan rädsla för fördomar eller kritik. Det handlar inte om att säga allt man tänker och vara fräck utan om att vara öppen inom respektfulla ramar.Tillit: att lita på de andra gruppmedlemmarnas goda intentioner.Respekt: att acceptera olika perspektiv och erfarenheter.Sårbarhet uppmuntras: gruppmedlemmarna känner sig trygga nog att vara autentiska och när de delar med sig av något personligt bemöts det respektfullt och uppmuntrande.Vad trygga grupper görEn norsk studie visar på fyra saker som framgångsrika, trygga grupper gör:1. Skapar samhörighet och lär känna varandra utöver det som krävs för arbetet. Det motverkar subgrupperingar och synsätt som ”vi och dem”.2. Förtydligar samarbetet med spelregler, förväntningar och tydliga strukturer för kommunikation.3. Stöttar varandra genom att visa intresse för hur det går för andra och hjälpa varandra.Caroline beskriver vikten av att visa sig sårbar så tidigt det går i en process för att visa på att här behöver vi våga lita på varandra. Det är extra angeläget när det är någon ny i gruppen. Och när någon ställer en undrande fråga, haka på och stötta det.Vår samarbetspartner Twitch Health tycker precis som vi att det är kul att många företag vill satsa på hälsa. Problemet är bara att hur många stegtävlingar man än startar och hur nära det än är till gymmet, så är det ofta något som saknas för att vi ska komma igång med och hålla i aktiviteter vi mår bra av. Twitch Health vet att det krävs stöd med aktivering, för hälsa som blir av. Läs mer på twitchhealth.se Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

HR-arbete med mod, driv och viktig effektI det här avsnittet har jag förmånen att intervjua Petra Skoglund – en senior HR-strateg med lång erfarenhet som global HR-direktör och Chief People Officer inom både börsnoterade bolag och snabbväxande techföretag.Vi pratade om hur HR kan spela en avgörande roll i dagens arbetsliv – där AI, snabbare förändringar och behovet av välmående på jobbet utmanar gamla arbetssätt. Petra delade med sig av konkreta och inspirerande exempel från sin karriär, bland annat från ett projekt på Bombardier där hon och hennes team halverade sjukskrivningstiden vid stressrelaterad ohälsa genom smart mätning, organisatorisk anpassning och tydligt chefstöd.Vi samtalar också om varför HR måste våga ha "edge" – våga bryta normer, ifrågasätta gamla rutiner (som till exempel hur vi tänker kring semester och korttidssjukfrånvaro) och stötta organisationen med både mod och empati.Petra lyfter vikten av att HR framöver måste bli en ännu starkare katalysator för lärande och trygg förändring, särskilt i en tid där AI förändrar roller och kompetensbehov i rasande fart. Genom tydlighet, stöttande strukturer och modigt ledarskap kan vi få fler att både må bra och prestera hållbart på jobbet.Det här avsnittet är fullt av konkreta råd, klokskap och energi för dig som vill driva HR-arbete som verkligen gör skillnad!✨ Kort sagt: HR behöver edge – och vi behöver mer mod, empati och tydlighet än någonsin. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Sedan föreskriften om organisatorisk och social arbetsmiljö (OSA) kom 2016 har ambitionen varit tydlig: arbetsrelaterad ohälsa, framför allt stress, ska minska genom att tydliggöra arbetsgivarens ansvar för faktorer som arbetsbelastning, krav–resursbalans och socialt klimat. Men trots goda intentioner och kloka paragrafer har sjukskrivningarna fortsatt. Vad saknas?I ett insiktsfullt samtal med HR-experten Karl Sandberg fördjupar vi oss i frågan: varför ”biter inte” föreskriften i praktiken?Karl lyfter att OSA ofta hanteras för pliktskyldigt – mallar fylls i, dokument sparas, men det verkliga samtalet om arbetets innehåll och förutsättningar uteblir. En riskbedömning utan en gemensam bild av vad det goda arbetet är blir som att navigera utan karta.Han betonar vikten av att OSA integreras i vardagens verksamhetsutveckling snarare än ses som ett fristående projekt. I stället för att fokusera enbart på enskilda stressade individer bör arbetsgrupperna kollektivt definiera vad som är rimligt, hållbart och meningsfullt arbete. ”OSA måste finnas i arbetsgruppen”, säger Karl. ”Det handlar om att förstå helheten, hur värde skapas – och vilka förutsättningar som krävs.”Ett centralt perspektiv är att OSA inte bara är en skyldighet, utan en möjlighet. Rätt använt blir det ett kraftfullt verktyg för både resultat och välmående. Och här spelar chefer en viktig roll – inte som ensamma bärare av ansvar, utan som vägvisare som bjuder in till dialog och gemensam reflektion.Till sist poängterar Karl behovet av att stärka skyddsombud och fackliga representanter – inte se dem som motståndare, utan som medskapare i ett hållbart arbetsliv. “Vi behöver ibland börja längst ut i organisationen – där verkligheten finns.” Sammanfattningsvis: OSA fungerar bäst när det används som det var tänkt – som ett levande stöd i vardagen, för bättre dialog, tydligare förväntningar och verklig balans mellan krav och resurser. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Tips för att rusta dig att vara trygg med en viktig uppgift i din ledarroll!I det här avsnittet får du konkreta tips och reflektioner för dig som är chef och vill bli tryggare i att ta det som ofta kallas för "svåra samtal" – men som kanske snarare är viktiga samtal. Samtal som kräver mod, omtanke och förberedelse.Varför känns vissa samtal svåra?Rädsla för konflikt eller starka reaktionerOro för att skada relationenOsäkerhet kring sin egen förmågaBrist på övning och verktygRädsla för "emotionell smitta" – att påverkas starkt av andras reaktionerExempel på samtalsämnen som kan kännas svåraBristande prestation eller oacceptabla beteendenOrganisationsförändringar som påverkar individenKonflikter eller olika förväntningarAllvarligare ärenden som varning eller uppsägningTre grundförutsättningar för att kunna ta viktiga samtalTrygghet i chefsrollenSjälvkännedom: Hur reagerar du i jobbiga situationer?Förtroendefull relation till medarbetareInför samtalet: förbered dig noggrantSäkerställ fakta: Vad vet du?Fokusera på beteenden – inte tolkningar eller attityderKoppla beteendet till negativa konsekvenserReflektera över dina egna känslor och intentionerFundera över möjliga orsaker bakom de beteenden du uppmärksammatBolla gärna med någon du litar på inför samtaletUnder samtalet: skapa förtroende och strukturBjud in tydligt och tryggt – gärna så snart som är möjligtHa en tydlig agenda, men var öppen för nya perspektivSkapa en trygg miljö för samtalet (kontor, promenad, neutral plats)Förbered dig på olika scenarier (tystnad, ilska, tårar, förnekelser)Undvik fredagar: Låt inte personen gå in i helgen med olösta känslorUnder samtalet: för struktur och tydlighetTa avstamp i ett gemensamt syfte: trygg arbetsmiljö och måluppfyllelseAnvänd SBI-modellen:Situation: Vad hände?Beteende: Vad observerades konkret?Impact: Vilken konsekvens får det?Lyssna aktivt på medarbetarens responsVisa förståelse för känslor men var tydlig med behovet av förändringInkludera medarbetaren i lösningen (om möjligt)Konkreta beteenden måste i vissa fall helt upphöraEfter samtaletSammanfatta vad ni kommit överens omSätt tid för uppföljningDebriefa och reflektera: Vad gick bra, vad lärde du dig?Avslutande medskickSvåra samtal är inte enkla – och det är just därför det kräver mod, omtanke och förberedelse. Det är sunt att känna obehag inför dem. Men du gör det inte för att vara besvärlig, utan för att vara en ansvarstagande och omtänksam ledare.Vill du ha mer hjälp med att utvecklas i detta? Kontakta oss på Oxygroup så berättar vi mer. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Svåra samtal med chefen kan vara extra knepiga. Här är några saker att tänka på inför en sån situation. (Och i nästa avsnitt pratar jag om vad du som chef kan behöva tänka på!)Välj vad du ska ta upp – och närVälj ett bra tillfälle när ni har tid och lugn och ro. Tänk igenom problemet. Vad är det som är jobbigt och vad är de bakomliggande faktorerna? På vilket sätt stör det dig i jobbet?Ha gärna ett förslag på lösning självDu visar att du tar ansvar genom att själv ha tänkt igenom situationen, vad du tror är orsakerna till problemen och föreslå en eller ett par sätt att lösa dem.Fundera på vad du förväntar dig för typ av svarÄr du ute efter att få stöd för ett visst beslut eller val? Eller är ditt syfte att få din chefs perspektiv på en situation? Det är inte fel att, innan du presenterar problemet, säga vad dina förväntningar på hen är.Reflektera och tänk efter innan du svararGe dig själv tid att smälta svaret. Tacka för återkopplingen och nya perspektiv. Säg att du ska tänka igenom det innan du svarar eller återkommer, om det behövs.Undvik att brusa upp. Det är inget konstigt att bli både arg och ledsen men förbered dig så att inte känslorna kommer i vägen för själva samtalet. Står mycket på spel, stå på dig. Men gör det i första hand med vänlighet – man blir oftare lyssnad på då.Be chefen förtydliga om saker och ting är oklaraStäll de följdfrågor du behöver för att förstå vad din chef menar. Förtydliga gärna med en extra fråga: Så du menar att jag ska göra så här?Lycka till med dina samtal. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vare sig vi bryr oss om hälsa eller prestation behöver vi förstå hur klimakteriet kan påverka arbetet.I detta engagerande och viktiga avsnitt får jag ett engagerande samtal med Monika Björn om kvinnohälsa, klimakteriet och vad arbetsgivare kan göra för att stötta kvinnor i arbetslivet genom denna livsfas. Med sin bakgrund som tränare, författare och expert på kvinnohälsa delar Monika insikter från både forskning, praktik och sina egna erfarenheter.Kvinnor lever längre – men i sämre hälsaVi hänvisar i samtalet med en internationell rapport från World Economic Forum och McKinsey Health Institute som visar att kvinnor visserligen lever längre än män, men spenderar 25 % mer av sina liv i dålig hälsa. Detta har stor påverkan både på individens livskvalitet och på samhället i stort. Monika lyfter att det fortfarande finns ett betydande forskningsglapp när det kommer till kvinnor och kvinnors hälsa. Trots vissa framsteg är kvinnokroppen fortfarande underrepresenterad i medicinsk forskning – även i Sverige.Hon beskriver hur så kallad "Bikini Science" fortfarande är vanligt förekommande: forskningspengar riktas till kvinnors fertila period och reproduktionsorgan, medan sjukdomar som påverkar kvinnor i stor omfattning, som osteoporos, Alzheimers, autoimmuna sjukdomar och hjärt-kärlsjukdomar, är eftersatta.Klimakteriet påverkar arbetslivet – men kan hanterasMonika delar med sig av siffror om klimakteriet och dess påverkan på kvinnors arbetsliv från den brittiska Fawcett-studien som visar att:59 % av kvinnorna behövde sjukskriva sig på grund av klimakteriebesvär10 % valde att helt lämna sitt arbeteDet mest slående är att många av kvinnorna i studien uttryckte att de önskat att de haft mer kunskap om klimakteriet – för att tidigare kunna söka hjälp. Vad pågår i hjärnan?Monika förklarar hur modern hjärnforskning med fMRI-scanning visar att kvinnors hjärnor faktiskt programmeras om under klimakteriet. Ämnesomsättningen i hjärnan förändras, vilket kan leda till minnesproblem, svårigheter att fokusera och känslor av självtvivel. Det som ibland avfärdas som stress eller inbillning är i själva verket en neuroendokrin transformation.Begreppet "hjärndimma" är vanligt förekommande, och Monika trycker på vikten av att inte misstolka detta som depression eller utmattning. De flesta kvinnor kommer ut på andra sidan och återfår sin kognitiva förmåga, men det behövs stöd och förståelse under processen.Vad kan arbetsgivare göra?Monika lyfter flera åtgärder som arbetsgivare kan ta till:Skapa information och resurser på intranätetRusta både medarbetare och cheferErbjuda flexibilitet vid behov (t.ex. vid sömnsvårigheter)Klimatanpassa arbetsmiljön för de som behöverHon påminner dock om att oavsett yttre anpassningar är hormonbehandling är det mest effektiva för många, och att kvinnor behöver få stöd att ta informerade beslut om sin hälsa.Avslutande tankarAtt prata om klimakteriet på jobbet handlar inte om att kvinnor måste "komma ut" med sina symptom. Det handlar om att erbjuda kunskap, stöd och struktur – till dem som vill. Det skapar en mer inkluderande och hållbar arbetsmiljö, där kvinnor inte behöver lämna arbetslivet mitt i sin mest erfarna och kompetenta fas.Monika avslutar med att rekommendera sin plattform Stark genom klimakteriet för vidare kunskap och inspiration. Ett varmt tack för hennes viktiga röst i debatten om kvinnohälsa – och ett starkt medskick till arbetsgivare: Det här är inte en kvinnofråga. Det är en arbetslivsfråga. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I en värld där biohacking, superfoods och prestationsoptimering tar plats i rubrikerna är det lätt att glömma bort vad hälsa egentligen handlar om. "Mastering the basics" innebär inte att följa den senaste trenden, utan att ta hand om de grundläggande behov som gör att vi fungerar, orkar och känner mening i vardagen. Det handlar om sömn, rörelse, näring, återhämtning och social hälsa. Och det är mycket enklare – och samtidigt svårare – än vad vi ibland vill tro. I det här avsnittet reflekterar Fredrik Karlsson, VD på vår samarbetspartner Twitch Health och jagHälsa utan pekpinnarI dagens samhälle blir hälsa ofta en prestationsfråga. Men de vanor som verkligen gör skillnad är inte dyra, komplicerade eller perfekta. De är ofta gratis, okrångliga och ibland till och med tråkiga. Men de funkar.Energi in, energi utEn bra modell att ha i bakhuvudet är den så kallade "energiglaset". Tänk dig ett glas fyllt med vatten – när det är fullt har du gott om energi. Belastningar tappar ur glaset, medan resurser fyller på. Nyckeln är inte att alltid vara på topp, utan att inte bli tom för länge.Sömn: Den viktigaste superkraftenEn god natts sömn stärker immunförsvaret, förbättrar vår kognitiva förmåga, reglerar hunger och mättnad, och gör oss mer balanserade mentalt. Men sömnen i sig kan vi inte kontrollera – den är en spegling av hur vi lever under dagen.Rörelse: Allt räknasForskning visar att de största hälsoeffekterna kommer när vi går från stillasittande till lite aktivitet. Därefter planar kurvan ut. Så börja enkelt. Gå en extra sväng. Stå upp och jobba. Allt räknas.Styrketräning: För framtidens livskvalitetStyrketräning blir allt viktigare med åren. Inte för att skulptera kroppen, utan för att behålla funktion och livskvalitet. Stark muskulatur minskar fallrisk, underlättar vardagliga rörelser och motverkar åldersrelaterade förluster. Nyckeln är att komma igång.Mat och energi: För att orka och må braMat är kanske det mest laddade av alla hälsoområden. Men den bästa kosten är ofta den enklaste. Grunden handlar om att äta för att må bra, för att tanka energi, och för att kroppen ska fungera. Undvik att fastna i svartvitt tänkande. "Allt eller inget" fungerar sällan. Tänk snarare "för det mesta". Det viktiga är helheten.Social hälsa: Den glömda grundenGoda, trygga relationer läker stress, ger oss mening och förstärker återhämtningen. Det behöver inte vara stora gester. Ett sms. En promenad. En snabb check-in.Arbetsplatsens roll: Struktur och kulturArbetsplatsen har en avgörande roll i att stötta hälsosamma vanor. Det handlar om att skapa:Struktur: t.ex. tydliga arbetstider, inga mejlkvällar, mötestider som respekterar dygnsrytmKultur: att det är uppmuntrat att ta paus, röra på sig och ha en balansSmå steg som räknasAtt skapa hälsa handlar inte om stora omvälvande förändringar. Det handlar snarare om att bygga och hålla i enkla vanor över tid, som stöttar och funkar i vardagen.Tips & Reflektionsfrågor för att ta hand om din hälsa – “Mastering the Basics”Fredriks frågor – för att komma från tanke till handling:Var har jag min största potential till förbättring?Vad känns roligt eller motiverande att ta tag i?Vad vill jag behålla?Vad kan jag börja med – om än något väldigt litet?När ska jag göra det?Annies tillägg – för att hitta din riktning och drivkraft:Vad önskar jag att jag hade mer energi till?Vad vill jag känna mer av?Vad för dig närmare den känslan?Vad kommer jag att tacka mig själv för – om en vecka? Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Svenska företag lägger varje år enorma summor på friskvårdsbidrag. Men hur ser man till att de gör nytta?Oskar Halling Ullberg är doktorand i folkhälsovetenskap vid Mälardalens Universitet och har forskat på hur friskvårdsarbete bedrivs och hur friskvårdsbidrag används.Runt 85 % av de som arbetar i Sverige erbjuds friskvårdsbidrag men bara 60-70% använder det fullt ut, enligt Oskars och hans kollegors studier.Det är svårt som forskare att studera om friskvårdsbidraget får effekt. Däremot kan forskningen visa vad som är viktigt att fokusera på och hur man ska göra.Tillräcklig summaFör att få effekt av friskvårdsbidraget är det bra att se till att summan räcker till något långsiktigt. Även om man kan köpa ett liftkort eller en massage för pengarna gör bidraget mer nytta om det räcker till åtminstone en del av ett gymkort eller något annat återkommande. Att summan är åtminstone 3000 kronor ökar användandet.Gör det enkelt – kanske genom en portalAtt göra det enkelt att använda friskvårdsbidraget gör också att fler utnyttjar det. Företag som anlitar en portaltjänst får högre nyttjandegrad. Inte minst för att medarbetare slipper ligga ute med pengarna själv och för att det blir mindre administration och kvittoredovisning.Prata om detAtt chefer pratar om friskvårdsbidraget bidrar också till att fler använder det. Det kan vara värt att ta upp då och då. Många glömmer helt enkelt bort det. En vinkel att prata om kan vara varför aktivitet i vardagen är viktig och hur det går att koppla till målen med själva arbetet: att man orkar mer, blir piggare och mår bättre.Främja aktivitet på arbetsplatsenOskar menar att man också ska fokusera mer på att göra den fysiska aktiviteten till att bli ett naturligt inslag i arbetsvardagen. Det kan vara sånt som att se till att det finns trappor att välja som alternativ till hiss. Den vardagliga rörelsen är viktig och här finns mycket att utveckla på arbetsplatser. Friskvård handlar ofta om det som händer på fritiden. Det blir för snävt och vi tappar den viktiga vardagsrörelsen.Andra exempel är att underlätta promenadmöten och möjliggöra transport till och från jobbet genom motion.LivspusseltjänsterOskars tips är att bredda perspektivet ännu mer och se bortom träning och kost. En del företag stöttar sina medarbetare med livspusseltjänster. Oskar berättar om företag som erbjuder matlådor att köpa med hem, något som också kan bidra till hälsa. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Gör det lättare att utvecklas, flytta fokus framåt!Feedforward är en metod för att ge framtidsinriktad feedback. Istället för att fokusera på vad som gick fel i det förflutna, handlar feedforward om hur man kan förbättra och utvecklas framåt.Konceptet har populariserats av Marshall Goldsmith, en av världens mest kända ledarskapscoacher, som insåg att traditionell feedback ofta leder till försvarsmekanismer och negativa reaktioner. Feedforward syftar därför till att skapa en positiv och lösningsfokuserad dialog.Varför Feedforward?Många organisationer och ledare vill skapa en feedback-kultur, men upplever att det är svårt att få det att fungera. Här är några vanliga utmaningar med feedback:Feedback kan kännas obekvämt att både ge och ta emot.Positiv feedback glöms ofta bort, medan negativ feedback kan skapa rädsla och osäkerhet.Feedback upplevs ibland som en bedömning snarare än utveckling.Genom att istället arbeta med feedforward kan organisationer skapa ett mer lättsamt, motiverande och utvecklande samtalsklimat.Fördelar med FeedforwardFramtidsorienterat – Fokuserar på förbättringsmöjligheter istället för att analysera misstag.Positivt och konstruktivt – Skapar en uppmuntrande kultur där medarbetare vågar utvecklas.Handlingsinriktat – Ger konkreta tips på vad som kan göras bättre nästa gång.Minskar motstånd och försvar – Upplevs som en hjälp snarare än kritik.Feedforward och arbetsmiljöAtt arbeta med feedforward ligger i linje med ett hälsosamt arbetsklimatoch en positiv organisationskultur. Det har en stark koppling till det salutogena perspektivet, där man fokuserar på det som fungerar och bygger vidare på det.Mer om feedforward finns i min bok Kasam på jobbet Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Att bygga en vinnande arbetsplats – och våga ta en ny vägAtt leda en organisation på ett sätt som skapar både affärsmässig framgång och en arbetsmiljö där medarbetarna trivs och utvecklas är en utmaning många ledare står inför. Jon Persson, vår första gäst i podden och tidigare vd och grundare av Cygni, har under många år visat att det är möjligt att bygga en arbetsplats som rankas som Sveriges bästa – sju år i rad enligt Great Place to Work. I det här samtalet reflekterar han över vad som gjorde Cygni unikt och vilka lärdomar han tar med sig från sina år som ledare.Att sätta medarbetarna först – på riktigtNär Jon grundade Cygni vid 30 års ålder var målet tydligt: att skapa den bästa arbetsplatsen för konsulter. Det var ingen tom slogan – det var en affärsidé. Beslut som skulle gynna medarbetarna prioriterades konsekvent, även framför kortsiktiga affärsmål. Ett av de mest uppmärksammade inslagen var att anställda själva fick välja sin chef. Det var en del av en större filosofi om självbestämmande och inflytande, där medarbetarna också var med och valde vilka kunder företaget skulle arbeta med.- "Det handlar om att bygga engagemang, gemenskap och lagkänsla. Vi ville att alla på Cygni skulle känna att det här är deras företag," berättar Jon.Delaktighet och decentralisering skapar engagemangEn annan nyckel till framgången var att Cygni aktivt involverade medarbetarna i beslutsfattandet. Genom att låta konsulter påverka vilka kunder företaget skulle arbeta med, och genom att ha en transparent vinstdelningsmodell, stärktes känslan av samhörighet och gemensamt ansvar.-"Många företag ser centralisering som ett sätt att behålla kontroll, men vi såg decentralisering som ett sätt att öka engagemang och innovationskraft," säger Jon.Han reflekterar också över hur många organisationer i lågkonjunkturer eller kriser reagerar genom att koncentrera beslutsfattandet till toppen. Det leder ofta till att engagemang och ansvarskänsla hos medarbetarna minskar. Istället förespråkar han subsidiaritetsprincipen – att beslut ska fattas på den lägsta ändamålsenliga nivån i organisationen.Lärdomar från åren som vdTrots alla framgångar var resan inte utan utmaningar. En av de svåraste insikterna Jon delar med sig av är vikten av att våga ta obekväma beslut i tid. Att vänta för länge med att hantera situationer där en anställd inte passade in i organisationen ledde ofta till större problem längre fram.- "Vi har ibland hoppats att saker skulle lösa sig av sig själva, men de gjorde sällan det. Det är bättre att agera tidigt än att låta en situation förvärras," säger han.Tre medskick till ledare som vill öka engagemanget i sin organisationFråga dig själv om beslutet verkligen behöver fattas av dig. - Kan du involvera medarbetarna? Skapa en kultur där beslut fattas så nära verksamheten som möjligt.Bygg en organisation där alla känner ägarskap. - Inflytande över chef, kunder och strategiska beslut skapar engagemang.Var modig nog att hantera problem tidigt. - Att undvika svåra samtal kan kännas bekvämt i stunden, men kan leda till större utmaningar längre fram.Jon Persson har nu lämnat rollen som vd för Cygni, men hans lärdomar och insikter kring ledarskap och organisationsutveckling lever kvar. Hans reflektioner ger viktiga perspektiv för alla som vill bygga en arbetsplats där människor trivs och presterar på topp. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Digitala miljöer blir en allt större del av mångas arbetsvardag. Och med det växer även frustration och stress kring sega system.Enligt en rapport från Arbetsmiljöverket upplever en fjärdedel av anställda svenskar digital stress på jobbet. Det kan bero på överdriven användning av digitala enheter, krav på ständig tillgänglighet, informationsöverbelastning och, eller brist på möjlighet att koppla av och återhämta sig. En studie av Stressforskningsinstitutet i Stockholm visade att ungefär hälften av de tillfrågade hade svårt att hantera den digitala arbetsmiljön och att det fanns en ökande tendens att blanda arbete och privatliv på grund av digitala kommunikationsmedel.Teknikstrul tar 75 minuter varje veckaEn studie från Novus på uppdrag av IT-företaget Avoki visade att svenskar i genomsnitt lägger 75 minuter varje arbetsvecka på onödigt teknikstrul. Det motsvarar 2 veckors arbetstid varje år, tid som skulle kunna användas för att öka produktiviteten och stärka den svenska konkurrenskraften, eller ge medarbetarna längre semester och återhämtning. Cirka hälften av svenskarna har 3-5 timmar digital arbetstid per dag, ett arbete som många gånger utförs i en undermålig och eftersatt IT-infrastruktur.– 51 procent säger att det tar mest tid att logga in i olika system.– 32 procent anser att det tar mest tid att hitta rätt dokument.– 27 procent anser att en bristfällig uppkoppling är den främsta tidsstölden.– 18 procent irriteras av kollegornas val av kommunikationskanaler.Här är våra tips för att minimera IT-stressen och om hur du hanterar problemen när de väl dyker upp.Respektera läroprocessenHantera frustrationen konstruktivtSätt tydliga förväntningar på närvaronHär är två tidigare avsnitt vi nämner:285: En värld utan IT-stress – är det möjligt? Ester Daniel Ytterbrink.169: Är det tid eller plats som avgör när du jobbar? Kristina Palm.Enligt vår partner Twitch Health finns det tre vanliga dikeskörningar många organisationer gör när de vill mäta och påverka medarbetarnas hälsa. Förutom att förväxla låg sjukfrånvaro med hälsa finns en risk att tro att själva mätningen är hälsofrämjande och en ovana att mäta sånt som sen faktiskt är svårt att påverka.Twitch Health hjälper istället sina kunder att mäta rätt saker, förankra i organisationen och se till att det finns en plan för att agera på resultatet. De ser helt enkelt till att hälsan faktiskt blir Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Investera rätt och effektivt!I det här avsnittet fördjupar vi oss i hälsa på arbetsplatsen och vilka trender som påverkar vårt sätt att arbeta med hållbar prestation och välmående. Vi går igenom insikter från trendlistor, diskuterar vilken roll arbetsgivare spelar och reflekterar över hur företag kan arbeta strategiskt med hälsa.Hälsotrender - nya som gamla?Vi inledde samtalet med att reflektera kring hälsotrender och vikten av att analysera dem kritiskt. Trendlistor är ofta klickvänliga, men vi behöver förstå vad som faktiskt är relevant för arbetsplatsen och vilka insatser som ger långsiktig effekt.Efter att ha analyserat över 200 trendlistor såg Fredrik att vissa områden återkommer gång på gång, medan andra är nya. De mest frekventa trenderna var:1️⃣ Teknologi & Hälsa – Wearables, AI och digital hälsocoaching2️⃣ Mental hälsa – Fokus på stresshantering och välmående3️⃣ Träning & Fitness – Fysisk hälsa som en fortsatt central del4️⃣ Återhämtning – Balansen mellan prestation och vila5️⃣ Gemenskap – Vikten av relationer och social hälsa6️⃣ Hälsa för äldre – En naturlig utveckling med en åldrande befolkning7️⃣ Hållbarhet & Livsstil – Miljömedvetna val i vardagen8️⃣ DNA & Personanpassning – Precisionsmedicin och individanpassade hälsotjänster9️⃣ Wellness-coaching – Coaching för att stötta livsstilsförändringarVi noterade att gemenskap och mental hälsa får allt större utrymme, vilket visar på en förflyttning från enbart fysisk hälsa till en mer holistisk syn på välmående.Hälsa på arbetsplatsen – från förmåner till strategiska insatserVi diskuterade även hälsoförmåner och vilken roll de spelar i en organisation. En vanlig utmaning är att många arbetsgivare fokuserar på vilka förmåner de erbjuder, snarare än hur de används och vilken effekt de har.Exempelvis har 95 % av arbetsgivarna friskvårdsbidrag, men frågan är om det verkligen leder till ökat välmående? Ett snyggt gym på arbetsplatsen är bara en lösning om kulturen och strukturerna möjliggör användning. Såhär ser en översikt ut av det som organisationer i Chefs undersökning erbjuder. Vi lyfte fram att arbetsgivare bör gå från önskelistor till effektiva insatser:✅ Istället för att bara fråga "Vad vill ni ha?" bör man fråga "Vad behöver ni för att må bra och prestera hållbart?"✅ Istället för att lägga pengar på individuella förmåner bör man investera i en arbetsmiljö där hälsa är en naturlig del av vardagen.Till exempel kan en möteskultur som stöttar återhämtning och social interaktion kan ha större hälsoeffekt än en friskvårdsförmån som få utnyttjar.

Våga det du vill – Mod, sårbarhet och att hantera motgångarAtt våga göra det vi innerst inne vill kräver något av oss – mod. Mod att misslyckas, mod att vara sårbara och mod att resa oss igen. Men vad innebär mod i praktiken? Hur tränar vi oss på det, och varför är det så svårt? Det här är frågor vi diskuterar med Loa Lava Brynjolfsdotter, föreläsare, författare och expert på modigt ledarskap.-------------------Mod och bekvämlighet – går de att kombinera?En av de mest intressanta diskussionerna rör Brené Browns citat:"Du kan ha mod och du kan vara bekväm, men du kan inte ha båda samtidigt."Loa, som har utbildats av Brené Brown och håller hennes ledarskapsprogram Dare to Lead i Sverige, förklarar att citatet ofta skapar förvirring."Det handlar inte om att vi alltid ska vara obekväma, utan om att modiga handlingar i sig aldrig är bekväma i stunden. Det kommer alltid att finnas en viss risk och en ovisshet."Däremot kan vi göra det lättare att vara modiga genom att skapa rätt förutsättningar runt oss – i team, organisationer och relationer."Om vi jobbar i ett team där det finns psykologisk trygghet, där vi vet att vi inte kommer att straffas för misstag, då blir det lättare att ta de modiga stegen."-------------------Misslyckande, motgångar och skam – vad är skillnaden?Misslyckanden, motgångar och skam är begrepp som ofta används synonymt, men Loa klargör skillnaderna:

Du kanske vill ta ordet oftare på möten? Eller vill slipa på dina presentationer?Att tala inför publik gör många av oss väldigt nervösa. Den amerikanske författaren Mark Twain lär ha sagt: ”There are two types of speakers: those that are nervous and those that are liars.” Det positiva med det här är att det finns mycket att vinna på att ta steget och våga tala, ändå. Först och främst för att det ibland är avgörande i livet att kunna göra sin röst hörd. Men också för att det ger en riktig kick att våga och lyckas. Din vilja spelar rollBara du vill något är du på god väg. Det som spelar störst roll är att du har ett budskap och att du ser något viktigt eller meningsfullt med det.Vad är du rädd för?Rädslor är helt normalt, de flesta är nervösa. För att komma vidare och inte fastna i rädslan, fundera på vad det egentligen är du är rädd för. Sätt fingret på de värsta farhågorna.Är det att du ska få tunghäfta, att publiken ska vara ointresserad eller att tekniken ska krångla? Vad är det värsta som kan hända?Förbered dig på rätt sakerNär du har det klart för dig blir nästa fråga vad du kan göra för att förbereda dig. Läs in på ämnet – men tänk inte att du måste kunna ALLT. Du måste bara kunna tillräckligt för just det tillfället du förberede. Fråga en kollega om hjälp att bolla idéer eller få stöd med tekniken.Släpp taget om dig självDet kanske viktigaste tipset av alla är att släppa taget om dig själv. Om du harklar dig eller verkar nervös, vad gör det så länge innehållet är angeläget? Det tankesättet kan hjälpa dig att komma förbi nervositeten. Fokusera på ditt budskap istället.Skapa en röd trådGe dig själv att förbereda en bra inledning, innehåll och avslutning. Ha en ram, en röd tråd.Engagera med frågorEngagera dem du har i rummet – hur inleder du? En fråga kan väcka intresse och göra det tryggare och roligare att börja.Repetera gärna och oftaMissa inte att repetera, var inte rädd för det. Sammanfatta regelbundet innan du tar nästa steg. Titta tillbaka och summera. Skicka ut en fråga då och då. för repetition och reflektion.Avslutet: hjälp lyssnarna att summera i 3-5 punkter. Vad vill du att de tar med sig?Det är inte din Powerpoint eller presentation som är det viktiga utan det du har att säga. Du ska inte ha mycket text för då konkurrerar texten i presentationen med det du säger och ingen hänger med. Använd en rubrik per bild eller max tre korta punkter.Använd kroppens resurser. Stå upp även om det är digitalt, då ger du bättre plats åt lungorna och andningen. Prata lugnt och låt människor få tid att ta emot ditt budskap. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Hur kan ett snällare förhållningssätt till dig själv vara din bästa motor? Hur kan självmedkänsla – ett begrepp som kanske inte känns lika handlingskraftigt som "disciplin" eller "engagemang" – faktiskt bli en hållbar drivkraft på arbetsplatsen? Det är temat för veckans avsnitt av Health for Wealth, där vi pratar om hur vi kan skapa hälsa på jobbet. Med oss har vi psykologen och stressexperten Sofia Viotti, aktuell med boken Självmedkänsla på jobbet.Vad är självmedkänsla egentligen?Självmedkänsla är ett begrepp som ibland missförstås som att "vara snäll och nöjd med sig själv", vilket kan väcka motstånd hos många. Sofia förklarar att det inte handlar om att bli passiv eller luta sig tillbaka. I själva verket är det tvärtom: självmedkänsla handlar om att stötta och peppa sig själv, ge sig kraft och mod att våga möta utmaningar, och skapa långsiktiga hållbara vanor.Självmedkänsla och prestationDet är lätt att tro att självmedkänsla står i motsats till prestation. Men enligt Sofia är det precis tvärtom. När vi skapar trygghet för oss själva aktiverar vi de delar av hjärnan som behövs för kreativitet, problemlösning och långsiktig prestation. Utan självmedkänsla hamnar vi ofta i ett självkritiskt eller stressat tillstånd, vilket gör oss sämre på att samarbeta, tänka långsiktigt och lösa komplexa uppgifter.Självmedkänsla på jobbet: Vad krävs?För att självmedkänsla ska bli en del av arbetsplatsen behöver både individer och organisationer bidra. På individnivå handlar det om att utveckla en inre dialog där vi regelbundet stämmer av med oss själva: Vad behöver jag just nu? Sofia betonar att bara ställa den frågan kan vara ett första steg mot att bryta stressiga mönster och visa sig själv omtanke.Konkret om självmedkänsla: Så börjar duSofia delar med sig av några praktiska tips för att stärka självmedkänslan:Ställ frågan: "Vad behöver jag just nu?"Börja smått – testa i tio minuterUtveckla förståelse för dig självSjälvmedkänsla som kultur på arbetsplatsenVi diskuterar också vikten av att normalisera självmedkänsla på arbetsplatsen. Istället för att se det som en "friskvårdsinsats" som individer själva ansvarar för, bör det integreras i organisationens kultur och struktur. Sofia föreslår att organisationer bör ha experter, exempelvis psykologer eller beteendevetare, som kan bidra till ledningsgruppens strategier för att skapa en trygg och produktiv arbetsmiljö.Självmedkänsla – en medvind som rör oss framåtEn av de viktigaste insikterna från samtalet är att självmedkänsla inte är motsatsen till framgång och prestation – det är en förutsättning för båda. Genom att stötta oss själva på ett omtänksamt och hållbart sätt kan vi inte bara må bättre, utan också prestera bättre och skapa en arbetsmiljö som gynnar både individer och organisationen som helhet.Så varför inte börja redan idag? Prova att ställa frågan: Vad behöver jag just nu? Kanske är svaret en paus, en promenad, eller bara en påminnelse om att du gör så gott du kan.Och om du vill fördjupa dig ytterligare, missa inte Sofia Viottis bok Självmedkänsla på jobbet. Den kan bli din guide till att skapa en medvind – både för dig själv och andra. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Långt från trender och prestation-nära vardagslivet!I det här avsnittet välkomnar jag Fredrik Karlsson, VD på Twitch Health som co-host i podden! Vi valde att prata lite om vilka vi är för att förhoppningsvis stärka bilden av att vi inte heller tycker att det här med att få till hälsan alltid är så lätt!Vad pratar vi om?Vi diskuterar hälsa ur ett resursperspektiv. Hälsa är inte något vi bockar av, utan en ständig tillgång som vi måste vårda. Det handlar om helheten – fysisk, mental, social och existentiell hälsa. Vi pratar också om vikten av att reflektera över våra livsroller och hur vi skapar balans mellan dem.Hälsa ska inte vara en "trend", men vi tar också upp hur hälsotrender kan påverka och varför det är viktigt att skapa hållbara vanor istället för att följa kortsiktiga lösningar. För oss handlar det om att bygga en grund för välmående som håller i längden.Vi betonar särskilt att:Reflektion och planering är nycklar till hälsa. Genom att stanna upp och fråga oss själva vad som är viktigt kan vi skapa riktning och prioritera det som verkligen gör skillnad.Bygga hållbara vanor: Små, positiva förändringar som integreras i vardagen är ofta mer kraftfulla än stora livsomställningar.Ställa rätt frågor: Att vara nyfiken på oss själva och våra beteenden hjälper oss att ta bättre beslut och skapa långsiktig balans.Fokusera på styrkor: Det handlar inte bara om att förbättra, utan också om att bevara det vi redan gör bra.Se hälsa som en investering: Att sätta vår personliga hälsa först är inte egoistiskt – det gör oss bättre i alla våra roller, både privat och professionellt.Sex viktiga frågor som guidar dig till din hälsa:Fredrik: Vilka är dina roller i livet, och vad är viktigast i dem? Reflektera över hur du vill må och känna dig i de olika rollerna.Annie: Vad är viktigt för dig att ägna din tid och energi åt? Om du inte fick säga något på ett dygn, skulle det synas hur du spenderar din tid och energi att du prioriterar det?Annie: Inför ett beslut: Hur får det här dig att må? Fråga dig själv hur något får dig att må om 10 minuter, 10 dagar och 10 år.Annie: Om du fortsätter som nu, var hamnar du då? Mentalt och fysiskt – hur ser din framtid ut om du inte gör någon förändring?Fredrik: Vad behöver du göra för att behålla eller förbättra ditt mående? Fokusera både på att stärka det som redan fungerar och på att förbättra där det behövs.Fredrik: Vad är dina styrkor och vad gör du redan bra? Identifiera det som fungerar och bygg vidare på det.SammanfattningsvisVi avslutar med att reflektera över vikten av att skapa mening och sammanhang i våra liv. Hälsa är ett brett begrepp som sträcker sig långt bortom trender och snabba lösningar – det handlar om att förstå vad vi behöver som människor och hur vi kan agera för att må bra både i vardagen och i våra roller.Vi hoppas att våra frågor och insikter inspirerar dig att reflektera över din egen hälsa och prioriteringar. Hör gärna av dig till Fredrik eller mig med feedback eller funderingar – vi vill fortsätta samtalet tillsammans med er som lyssnar.Följ oss också på våra sociala medier för fler tankar och tips kring hälsa och ledarskap. Tack för att du lyssnade! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Hur man stöttar en person som inte mår bra och samtidigt tar hand om sig självMånga av oss befinner oss någon gång i livet i en situation där vi har en anhörig, en vän eller en nära kollega som inte mår bra. I det här avsnittet har jag med mig Pernilla Aspe, terapeut och ledarskapskonsult, delar i detta poddavsnitt med sig av sina erfarenheter och verktyg för hur man kan navigera i denna ibland svåra roll.De vanligaste utmaningarna för anhörigaEnligt Pernilla är skuld en av de mest frekventa känslorna som drabbar personer som är anhöriga till någon som mår dåligt. Skulden kan vara dubbel:Skuld gentemot personen som mår dåligt, eftersom man kanske inte känner att man räcker till eller gör tillräckligt.Skuld gentemot andra delar av sitt liv, som jobb, andra relationer och barn som kanske inte får lika mycket uppmärksamhet.Denna skuld skapar en “klämsits” som gör att många känner sig otillräckliga på flera fronter samtidigt. Samtidigt kan det finnas en känsla av skam för att erkänna att man inte klarar av situationen.Hur man navigerar känslan av att inte räcka tillPernilla poängterar att det är avgörande att kartlägga sina resurser och energinivåer. Hon föreslår en proaktiv strategi för att identifiera:Vad tar energi?Vad ger energi?Vad är nödvändigt att prioritera?Tillåt dig att säga: ”Jag är trött”Ett av de viktigaste stegen för att hantera situationen är att kunna erkänna sina egna begränsningar och behov. Pernilla beskriver hur svårt det kan vara för många att tillåta sig själva att uttrycka saker som:”Det här är jobbigt.””Jag är trött och orkar inte mer.”Att erkänna detta innebär inte att man är en dålig förälder, partner eller kollega – det är snarare ett sätt att möta verkligheten och börja skapa lösningar. Pernilla menar att det är avgörande att söka trygga rum där man kan ventilera dessa känslor utan att bli dömd.Återhämtning och glädje – vad längtar du efter?För att orka stötta någon annan måste man själv fylla på energi. Men vad är återhämtning? Pernilla poängterar att det ser olika ut för olika individer och att det inte alltid är enkelt att veta vad man behöver. Hon föreslår frågor som:Vad längtar du efter?Hur kan du skapa utrymme för återhämtning?Att fånga det positiva – utan att ignorera det jobbigaPernilla betonar vikten av att kunna hitta de små positiva stunderna i en annars tuff vardag. Detta handlar inte om ”toxic positivity” eller att förneka svårigheter, utan om att låta både det jobbiga och det positiva existera sida vid sida.Reflektera över vad som gick bra idagTillåt dig att känna glädjeSätt gränser och våga be om hjälpSäg nej utan skuldBe om hjälpStötta på arbetsplatsen – rollen som chef och kollegaChefers rollSkapa en tillåtande kulturHjälp till med prioriteringarHa täta avstämningarKollegors rollLyssna utan att dömaFråga hur du kan stöttaDela glädje med fingertoppskänslaPernillas råd är en påminnelse om att vi alla är människor med begränsade resurser. Att ta hand om sig själv är inte egoistiskt – det är nödvändigt. Sköt om dig! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Att sätta och nå meningsfulla målI detta avsnitt får du konkreta tips på hur du kan sätta och arbeta mot meningsfulla mål för det nya året, med fokus på att bygga hållbara vanor och hitta tydlighet i riktningen. Det handlar om att skapa framsteg snarare än att bara bocka av uppgifter, och om att koppla mål till en känsla av syfte och meningsfullhet. Här är de fem huvudpunkterna:Sätt tydliga och meningsfulla målBörja med att identifiera vad du vill uppnå och, ännu viktigare, varför. Målen bör kopplas till en känsla, som lugn, energi eller stolthet. Dela in målen i känslomål (t.ex. att känna sig hälsosam), prestationsmål (t.ex. att uppnå en ny roll) eller vanemål (t.ex. att bygga långsiktiga rutiner). Genom att koppla målen till något som känns meningsfullt skapar du bättre förutsättningar för motivation.Skapa en flexibel planNär målen är tydliga är nästa steg att göra en plan med små och hanterbara steg som passar in i din vardag. Undvik att gå ut för hårt – en förändring är en process, inte en sprint. Till exempel kan en enkel start vara att avsätta fem minuter varje dag för att reflektera över vad som gick bra och vad som kan förbättras. Planen bör vara flexibel så att den går att anpassa till oförutsedda händelser.Gör det enkelt att ageraKoppla nya vanor till befintliga rutiner, som att reflektera efter lunch eller planera din dag medan du borstar tänderna. Gör det praktiskt enkelt genom att förbereda saker i förväg, som att lägga fram träningskläder. Använd också påminnelser, både fysiska och digitala, för att ge dig själv en knuff i rätt riktning när det behövs.Rusta dig för motgångarIdentifiera möjliga hinder och skapa strategier för att hantera dem. Använd WOOP-metoden: Wish (vad du vill uppnå), Outcome (effekten du vill ha), Obstacle (möjliga hinder) och Plan (hur du hanterar hindren). Exempelvis, om trötthet riskerar att hindra dig från träning, ha en plan för att motivera dig själv eller hitta ett alternativ som känns mer överkomligt.Följ upp och reflektera regelbundetUtvärdera dina framsteg genom att dokumentera och reflektera över förändringarna, även små framsteg. Använd exempelvis en kalender för att markera varje gång du genomför en handling kopplad till målet. Reflektera över hur det påverkar ditt välmående, och använd de positiva effekterna för att stärka motivationen och skapa energi för ytterligare förändringar.Sammanfattningsvis handlar meningsfull förändring om att sätta tydliga mål, ta små steg, vara flexibel och regelbundet reflektera över framgångar. Med rätt strategi kan du inte bara nå dina mål utan också bibehålla dem och skapa förutsättningar för långsiktig utveckling och välbefinnande.För dig som kan ta dig dit är du varmt välkommen på en öppen frukostföreläsning om att sätta mål som individ och yrkesrollen den 16:e januari på fina och trevliga Boulebar Liljeholmen. Här kan du läsa mer och anmäla dig– kostnadsfritt!Poddens långvariga samarbetspartner Twitch Health's motto är “hälsa som blir av”-för vad spelar det för roll om en organisation satsar massa pengar och tid på lösryckta hälsoinsatser som inte får effekt? De har lång erfarenhet, forskningsbaserad förankring och erfarenhet från företag i många olika marknader med olika förutsättningar och utmaningar. I och med det kan Twitch Health hjälpa er hela vägen från önskan om förbättrad hälsa till konkreta resultat som syns och kan mätas och viktigast av allt- och känns hos era medarbetare. Läs mer hur det går till på Twitchhealth.se Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Hälsa är inte en individuell prestation. Stress på jobbet har ofta med det större sammanhanget att göra.För nio år sen startade vi den här podden för att samhället verkade ha fastnat i en rävsax. Sociala medier flödade över av tips och råd om personlig hälsa, men ingen pratade om hur man skapar ett friskt sammanhang. På arbetsplatser där människor blev sjuka av stress erbjöds stressföreläsningar - som om det var individens fel att den kände sig pressad och otillräcklig. Men stress och ohälsa är organisatoriska och samhälleliga problem, inte bara individens ansvar.Vi insåg att om vi ville göra något åt det här var arbetslivet en bra plats att börja. De flesta har ett jobb, och lyckas vi motverka stressen där är chanserna goda att det spiller över även på resten av livet.Dessutom visade forskning och erfarenheter att människor som mår bra, kan prestera bra. Och för att må bra behöver vi goda samarbeten, rätt resurser, handlingsutrymme och trygga ledare, som har tid att leda.Medvetenheten har ökatSedan vi startade 2016 har medvetenheten kring arbetsrelaterad hälsa ökat. Det är mer legitimt att prata om stress och ohälsa, och frågorna finns nu oftare på ledningsnivå i både privat och offentlig sektor. Kunskapen om friskfaktorer och proaktiva insatser har också förbättrats.Konkreta handlingar är mer ovanligaTrots det finns en klyfta mellan insikt och handling. Många arbetsplatser saknar förmågan att säga ”vänta lite nu”, stanna upp och reflektera: Vad är syftet med det här? Är det här hållbart?I nio år har vi lyft konkreta verktyg och inspirerat till dialog om organisatoriska förändringar som stärker hälsan långsiktigt. Resultatet är över 300 poddavsnitt som kan guida dig som vill jobba med det här i din organisation.Nu är det dags för Boel att lämna podden och fokusera på annat, men Ann-Sofie fortsätter precis som vanligt. Du som lyssnar kan förvänta dig inspiration, idéer och tips varje vecka där du lyssnar på poddar.Vår samarbetspartner Twitch Health vet att chefen är en nyckelperson för hälsa på arbetsplatsen. Men det är inte alltid så lätt för chefen själv att få till hälsa som blir av. Det blir en paradox: chefsparadoxen! De här frågorna kan hjälpa dig att hantera chefernas utsatta position.Vår samarbetspartner Effektiv Nu hjälper tjänstemän att minska stress och arbeta hjärnsmart och mer hållbart genom att förbättra den digitala kompetensen, främst i Microsoft 365 och Google G Suite. Läs mer om hur ni kan förbättra den digitala arbetsmiljön och ägna hjärnkraften åt rätt saker på Effektiv Nus hemsida. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Hur kan vi rusta oss för ett utmanande liv och arbetsliv? Så att jobbet hjälper oss att hålla oss friska istället för motsatsen.Negativ stress är olika för olika personer. Det handlar förenklat om att de krav vi upplever överstiger våra upplevda resurser – över tid. Så hur kan vi komma till rätta med det som utmanar oss, på ett hanterbart sätt?Modellen KASAMSom så ofta i den här podden använder vi oss av modellen KASAM som du hittar ett helt avsnitt om här. Kortfattat handlar KASAM om att använda begreppen:* meningsfullhet* begriplighet* hanterbarhet… för att kartlägga de miljöer vi är verksamma i, i vårt fall arbetslivet. Det kan hjälpa oss att se vad vi behöver stärka och på så sätt bygga en buffert av personlig motståndskraft som skyddar oss mot mot negativ stress.Vissa saker som stressar oss kan vi inte påverka, som krig, inflation eller matpriser. Då behöver vi istället hitta sätt att hantera och förhålla oss till dem.Andra saker kan vi både påverka och rusta oss inför. Det kokar ofta ner till en enda sak: att få till återhämtning i vardagen.Strategier som hjälperHär är några strategier som kan hjälpa:* Att skaffa goda vanor för hälsan som sömn och motion. Att motion bryter ned skadliga ämnen kan du läsa om här. Att naturen hjälper kan du lyssna mer om här.* Att vårda dina viktigaste relationer – de är avgörande för hälsan.* Att sätta gränser mellan jobb och fritid för att kunna vara närvarande där du är.Tips från er lyssnareHär är fler tips från er lyssnare:* Vi är ofta noga med att komma i tid till jobbet. Det är lika viktigt att komma i tid till sin ledighet.* Släpp saker lite oftare. Testa och se vad som händer.* Var killräcklig. Våga ifrågasätta när mer och mer saker läggs till.* Reflektera över hur det du gör faktiskt får dig att må.* Vägen till väggen kan vara väldigt rolig.Vår samarbetspartner motivation.se har många artiklar om utmattning. Vi hittade en fin text av Anneli Godman om vad hon hade önskat att hon hade vetat och gjort innan hon blev utmattad. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Är din digitala arbetsmiljö ett verktyg eller en tidstjuv? Kanske både och? Med rätt kunskap och planering kan vi jobba smartare och minska stress.I en tid med många meddelandekanaler och ständiga notifieringar, blir frågan om hur vi skapar balans mellan effektivitet och återhämtning allt viktigare. Vi lät Linn Heuberger, försäljnings- och marknadschef, och Emelie Backlund, effektivitetskonsult, från Effektiv Nu ge sina bästa tips för hur de digitala verktyg vi har kan hjälpa oss istället för att stjälpa oss.Våra kalender- och mejlsystem, till exempel, är tänkta att hjälpa oss men blir ofta tvärtom källor till stress och ineffektivitet. Linn beskriver det som att många tjänstemän förväntas kunna tekniken utan att få någon riktig utbildning.
– Man får en dator och mobil, och sedan är det bara att köra. Vi löser det, men ofta går vi omvägar som stjäl tid.Ergonomi för hjärnanEmelie, med sin bakgrund som fysioterapeut, diskuterar vikten av "hjärn-ergonomi". Hon förklarar att en hållbar digital arbetsmiljö handlar om att skapa variation i arbetsdagen och planera den på ett sätt som undviker monotoni.
– Precis som kroppen behöver variation, behöver hjärnan det också. Vi måste balansera enkla och komplexa uppgifter och ta kontroll över vår dag, säger hon.Kontroll och struktur: nyckeln till effektivitetEtt återkommande tema är vikten av att skapa kontroll. Linn och Emelie lyfter flera praktiska tips:* Samla uppgifter på en plats: Genom att integrera mejl, att-göra-listor och kalender i ett system får vi överblick och kan prioritera bättre.* Minimera avbrott: Stäng av onödiga aviseringar för att skapa fokus.* Planera realistiskt: Skapa dynamiska planer och acceptera att inte allt kan hinnas med.Slut för dagen: en mental ritualEmelie lyfter den psykologiska effekten av att "städa skrivbordet", inte bara två gånger per år inför ledigheter, utan dagligen.
– Genom att göra en kort avstämning av vad som är klart och vad som behöver göras i morgon, kan vi släppa jobbet och få återhämtning, förklarar hon.I en värld av ständigt uppkopplat arbete är lösningen inte bara att lägga på fler verktyg, utan om att använda dem vi har rätt. Och att då och då ställa oss själva frågan "Lägger jag in tid på rätt saker?"Här kan du läsa mer om Effektiv Nu och deras utbildningar. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Analytisk förmåga, komplex problemlösning, stresstålighet, förhandlingsförmåga - ska vi klara dagens arbetsliv behöver vi ta bättre hand om våra hjärnor. Hur det kan gå till pratar vi om med Kristina Bähr, barnläkare, chefshandledare och författare som driver Hjärnpodden. Nu senast är hon aktuell med en bok riktad just till chefer.Kristina betonar att hjärnans syfte är att se till vår överlevnad. Det gör att vi ofta beter oss på ett sätt som inte uppfattas som rationellt. Vi skjuter upp saker, fattar irrationella beslut och kanske undviker svåra samtal, till exempel i ledarrollen, för att sådana samtal exponerar oss för att bli uteslutna ur gruppen.För att få hjärnan att fungera bra, behöver vi verkligen ta hand om den!Informationsregnet i vardagen motverar fokusEtt exempel på en utmaning som hjärnan idag utsätts för är all information. Vi nås hela tiden av meddelanden och kommunikation i många olika kanaler, som pockar på vår uppmärksamhet. Jämför det med för några årtionden sen, när posten kom en gång om dagen.Tyvärr blir det lätt att i det här informationsregnet låta den viktiga tanketiden stryka på foten. När vi ständigt blir avbrutna blir det också svårt att återkomma till det fokus vi behöver för att kunna fatta bra beslut och det kan bli omöjligt att få saker gjort. Det blir ohållbart för vår hälsa på sikt.Motverka avbrytandekulturenDet råder en "avbrytandekultur" och i dagens arbetsliv har vi också mycket metaarbete - alltså allt det pusslande med kalendrar och mötestider som krävs bara för att komma fram till punkten när vi kan ägna oss åt våra arbetsuppgifter.Vi behöver själva se till att blockera tid i almanackan för det som kräver vårt fokus, och vi kan alla behöva fundera på vem och vad som styr och äger vår agenda.Känslor ger oss viktig informationFör att ge våra hjärnor den motståndskraft - resiliens - de behöver, är det bra att fundera på hur vi fungerar och reagerar i olika situationer. Vi behöver förstå känslomässiga reaktioner, både våra egna och andras och se dem som de viktiga informationssignaler de är.Något annat som skapar resiliens är att vårda goda relationer och arbeta med sin problemlösningsförmåga.Är du i en chefsroll rekommenderar Kristina att reflektera över vad din roll innebär, vilket ansvar du har och hur det påverkar din relation till dina anställda.Vår samarbetspartner Effektiv Nu hjälper tjänstemän att minska stress och arbeta hjärnsmart och mer hållbart genom att förbättra den digitala kompetensen, främst i Microsoft 365 och Google G Suite. Deras utbildningar gör ni på era datorer, i er digitala miljö, genom att kombinera forskningsbaserade strategier med konkreta verktyg. Läs mer om hur ni kan förbättra den digitala arbetsmiljön och ägna hjärnkraften åt det som den är tänkt för på Effektiv Nus hemsida. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Att jobba är i grunden bra för vårt välmående. Så här stärker vi det som får oss att må bra i arbetslivet.I del 2 av den här miniserien på tre poddavsnitt pratar vi om vad man kan göra innan problem och ohälsa uppstår. Det finns väl beforskade friskfaktorer och i det här avsnittet fokuserar vi på dem som främjar vår hälsa.1. En rättvis och transparent organisationMedarbetare behöver förstå varför beslut fattas i organisationen och känna att de är välmotiverade. Arbetsplatsen ska upplevas rättvis och transparent. Det bäddar för tillit.2. Ett närvarande, tillitsfullt och engagerat ledarskapDet kan se ut som väldigt höga mål, inte minst för ledarna som ska leva upp till dem, men det handlar om att cheferna ska ha tid och förutsättningar att leda. Ledarna visar vägen framåt, hjälper till med tydlighet och möter medarbetare med att bland annat stämma av förväntningar och krav.3. Delaktighet och inflytandeInflytande är viktigt för att känna autonomi och eget handlingsutrymme. Medarbetare behöver uppleva att de får vara med och påverka och utveckla verksamheten och sin arbetssituation. Det är dessutom ofta medarbetarna som har bäst insikter om vad som kan förbättras. Vi vet att Sveriges bästa verksamheter hela tiden jobbar med små förbättringar snarare än att enstaka, stora förändringar.4. En välutvecklad kommunikation och återkopplingI ett öppet samtalsklimat där alla kan komma till tals skapas förutsättningar för att få fram de bästa idéerna och för att bygga starka relationer. Regelbunden återkoppling både på individuella och gemensamma ansträngningar behöver byggas in i såväl struktur som kultur.5. Prioritering av arbetsuppgifterNär kraven ökar riskerar vi att ständigt lägga till fler och fler saker som ska göras. Istället behöver vi balans mellan krav och resurser. För att nå dit måste vi ligga före så att det är lätt att prioritera redan innan att-göra-listan blir för lång.6. Kompetensutveckling hela arbetslivetDe flesta vill känna att de utvecklas som yrkespersoner. Här behövs strukturer för att ta tillvara på och sprida kompetens och för var och ens personliga utveckling.Vår samarbetspartner Oxy Group vet att bra kommunikation är avgörande för ett gott ledarskap, effektivitet och lönsamhet. Ändå slarvar många chefer med det här. Att informera om viktiga saker i ett mejl går fort, men är det effektivt? Får du ett kvitto på om det du ville förmedla nått fram? Knappast. I ett blogginlägg skriver Kristina Sundbaum om hur du kan bli bättre på kommunikation genom att tänka på dina medarbetare lite mer som kunder. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vi behöver lära oss saker allt oftare i våra arbetsroller. Men det räcker inte alltid med en kurs. Det vi lär oss måste bli en del i arbetsvardagen.Jeanette Almberg är chef för Akademin på Sveriges Radio. Med 20 år i branschen, både på Sveriges Radio och tidigare Länsförsäkringar AB, har hon tillsammans med sina team tilldelats priset för Sveriges bästa utbildningsavdelning. Hennes syn på lärande har utvecklats genom åren och speglar en förflyttning från traditionella utbildningsmodeller till ett mer dynamiskt och verksamhetsnära sätt att lära.Jeanette beskriver hur lärandet tidigare innebar formella kurser, utan tillräcklig koppling till den praktiska användningen. Ofta saknades uppföljning och reflektion kring hur man skulle omsätta kunskaperna i praktiken. Lärandet idag har kommit långt, säger Jeanette. Nu är det mer verksamhetsnära, tillgängligt och sker i små steg över tid, även om det finns mer att göra.En av Jeanettes viktigaste insikter är att lärandet måste vara till nytta här och nu – inte om ett halvår. Det är bättre med korta pass utspridda över tid än intensiva tvådagarskurser. Att vara en aktiv representant för sin verksamhet snarare än en passiv deltagare hjälper hjärnan att ta till sig ny kunskap. Genom att ta med sig frågor och behov från sitt team och föra tillbaka nya insikter skapas stolthet och tyngd hos deltagaren.Jeanette betonar att lärande ska ske kontinuerligt och inte enbart vara en budgetfråga. Organisationer måste definiera sina behov och anpassa sin kultur för att stödja lärande i vardagen. Exempel på detta är att utnyttja möten för gemensam reflektion och införa verktyg som teamen själva kan använda, som ”after action reviews”.Jeanettes insikter, tillsammans med forskning om kollektiv intelligens av exempelvis Philip Runsten och Andreas Wärn, visar vägen mot mer reflekterande och anpassningsbara lärandeorganisationer.Vår samarbetspartner Twitch Health vet att chefen är en nyckelperson för hälsa på arbetsplatsen. Men det är inte alltid så lätt för chefen själv att få till hälsa som blir av. Snarare har många chefer det svårt att balansera sin egen arbetsbelastning och stress samtidigt som de ska hjälpa sina medarbetare som ofta är under tryck. Det blir en paradox: en chefsparadox! De här frågorna från Twitch Health kan hjälpa dig att hantera den här paradoxen. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Att sätta en strategi och att genomföra den är två vitt skilda saker. Tyvärr visar studier att de flesta strategier inte ens är i närheten av att genomföras, och därmed inte heller ger de önskade resultaten.En studie publicerad i Harvard Business Review fann att så många som 60-90% av företagsstrategier inte genomförs effektivt. Det beror ofta på en kombination av faktorer som bristande intern kommunikation, otillräckliga resurser eller dåligt ledarskap under genomförandefasen. Det är i genomförandefasen de flesta strategier fallerar. Bara 10-30% blir någonsin fullt genomförda med de önskade resultaten.I det här avsnittet fick vi ett samtal med Johan Grönstedt, författare till boken The Execution Revolution. Johan har en bakgrund som managementkonsult och är strategi- och produktchef på mjukvarubolaget Howwe Technologies. Han har jobbat med strategigenomförande i hela sitt liv och ser det som en lagsport. Eftersom vi människor är hopplöst dåliga på att genomföra de förändringar vi planerar, säger han, behöver varje ledare bli en bra förändringsledare.Vanliga misstagStrategin börjar uppifrån och ledningsgruppspersoner är ambitiösa människor som gärna sätter för många mål. De kan sällan prioritera tillräckligt och prioriterar ofta inte samma mål ens i en och samma ledningsgrupp. På medarbetarnivå har 13% rätt uppfattning om vad strategin handlar om. Det är klart att vi misslyckas när vi leker viskleken.Så prioriterar niForskning säger att om du sätter fler än 3 mål minskar chansen att lyckas med dem. Sätter du 4-5 mål lyckas oftast 1-2.Det är en jätteutmaning i en ledningsgrupp att kunna säga nej till saker. Så vad kan man göra istället? Titta på listan av mål och rösta om vilka mål som är viktigast istället för att ta bort mål. Vilka mål har högst affärsvärde? Med den här metoden kan det gå fort att hitta de 1-2 viktigaste målen. Lyckas man med dem kan man lyckas med de andra också.Så lyckas ni med själva genomförandetVåra hjärnor funkar så att vi lätt fastnar i det reaktiva och operativa i vår vardag, aktiviteter som att besvara våra mejl. Det tränger undan tiden för det proaktiva arbetet, långsiktiga frågor som över tid har större effekt. Johan rekommenderar oss att hitta ett antal nyckelaktiviteter som verkligen skulle göra skillnad och se till att lägga åtminstone 10% av tiden på dem.Håll i över tidOch sen då? Hur hittar vi ett system där vi orkar hålla i förändringen över tid? Ett sätt är att lägga in frågor som: "Vad var din plan? Vad blev utfallet? Vad är planen nu?" under en kvart i början av era ordinarie veckomöten. Då skapar ni en frizon för era nyckelaktiviteter i era kalendrar och ser dessutom till att följa upp dem regelbundet. Det ger en enorm effekt på uthålligheten.Man kan också behöva sätta deadlines för det som är viktigt på lång sikt så att det inte plötsligt blir både viktigt och bråttom när vi har lagt för mycket tid på reaktiva aktiviteter. Ställ en strategisk planeringsfråga som "Vad ska vara sant om 12 månader?" Bryt ner svaret och gå bakåt i kalendern från 12 månaderspunkten, så upptäcker du att vissa saker är markant mer bråttom än någon hade trott.---Vi har nästan alla en digital arbetsmiljö och många av oss har helt sonika fått sätta igång med den utan någon träning. Det är något som vår samarbetspartner Effektiv Nu har fångat upp. De erbjuder utbildning för organisationer som vill bli mer produktiva och samtidigt minska stress. Där lär de ut hur man arbetar smart med sin teknik tillsammans på ett hållbart sätt. Läs mer här. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Stressrelaterad ohälsa är på rekordnivåer och befaras öka. Samtidigt: att göra något viktigt tillsammans på jobbet främjar hälsan. Så hur gör vi för att må bättre?Enligt Arbetsmiljöverkets rapport i mars 2023 dör 700 personer varje år av just jobbrelaterad stress. Men att jobba, att göra något viktigt tillsammans är i grunden är hälsofrämjande. Eller, det kan vara det om vi jobbar på ett bra och hållbart sätt. Och det som får oss att må bra är som tur är även det som får verksamheten att gå bra.Arbetsmiljöverkets rapport pekar på att boven är hög arbetsbelastning och det är lätt att tänka att det betyder “för mycket att göra” men det är inte så enkelt. Det är när kraven överstiger resurserna över tid.En god arbetsmiljö skapar affärsnyttaArbetsmiljöverket rekommenderar ett gott systematiskt arbetsmiljöarbete. Många har svårt att koppla det till affärsmässighet. Man tänker lätt att det är något som HR ska ta hand om. Men det är inget som kommer av sig självt och dessutom helt avgörande att få ordning på, både för att komma tillrätta med ohälsa och för att det finns en sån enorm affärsnytta att vinna.Det här är enligt Arbetsmiljöverket de krav som behöver balanseras.Oklara förväntningar på arbetsinsats. Obesvarade frågor om saker som ”vad ska jag göra” till hur det ska göras, och av vem.Påfrestningar som genereras av hot och våldsrisker. Här behöver både risker undanröjas och stöd finnas.Krävande kontakter med klienter, kunder, anhöriga med flera. Att ha med människor att göra är inte alltid så lätt! Vi behöver rusta varandra med stöd systematiskt.Krav som genereras av komplexa IT-system. Här krävs resurser, tid och tydlighet kring när det kan bli bättre.Stor arbetsmängd. Det kan handla om för få resurser i form av personal, för lite tid eller för höga krav. Det finns kanske alltid mer att göra än vi har tid till. Hur jobbar vi då metodiskt med prioriteringar?Ständiga förändringar. Ledarens roll att skapa tydlighet är enormt viktig för att minska risk för psykisk ohälsa. Vi behöver också göra det klart vad en förändring handlar om och ska leda till?Jobba med motsatsen för att lyckasLösningen på dessa utmaningar är att jobba med motsatsen:Skapa tydlighet i förväntningar.Vårda goda relationer och stötta varandra.Hitta sätt att hantera IT-system.Hantera prioriteringar metodiskt.Diskutera hur vi navigerar i förändringar.Här hittar du OSA-frågorna som vi nämner i avsnittet.Vår samarbetspartner Oxy Group har uppmärksammat att många verksamheter präglas av oroliga tider just nu. En viktig del för att möta osäkerhet är att rusta ledare med en förmåga att skapa tydlighet och lugn. Därför har Oxy Group satt ihop ett guidande material som stöd till dig som leder i osäkra tider. Titta på oxygroup.se en bit ner på förstasidan. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Hur klarar chefer att både leda andra och ta hand om sig själva i ett pressat arbetsliv?Chefsparadoxen handlar om att chefer ska stötta sina medarbetare i att navigera och prioritera genom arbetslivet samtidigt som de behöver utföra samma balansakt för sig själva. Det kan lätt bli för mycket.I det här avsnittet samtalar Ann-Sofie med Fredrik Karlsson, vd hos vår samarbetspartner Twitch Health, om hur chefer kan hantera det här utmanande problemet.Många chefer saknar rätt förutsättningar, som tid att leda. Inte sällan är förväntningarna från omvärlden dessutom orimligt höga.Kanske har vi glömt bort chefernas egen hälsa? För att en arbetsplats ska fungera behöver vi börja med cheferna, precis som att vi lär oss ombord på ett flygplan att vi ska sätta på oss själva syrgasmasken först, innan vi hjälper andra.Vad kan en chef göra för att hålla och må bra i längden? En chef behöver kunna sätta gränser, ta svåra samtal och följa upp andras arbete. Men chefen behöver också en förmåga att bygga motståndskraft för att kunna hantera motgångar och ladda om batterierna. Aktiviteter som mindfulness och andningsövningar kan vara till god hjälp, men också att planera in tid för reflektion.Det är avgörande för alla att ta hand om sin sömn, motionera och äta bra, men kanske ännu viktigare för chefen som ska stötta sina medarbetare när de har det kämpigt. Får man basbehoven på plats blir det lättare både att hantera känslor och att fatta bra beslut. En chef behöver också bygga sitt sociala stöd i form av till exempel mentorer eller rådgivare, så att chefsrollen blir mindre ensam.Twitch Health hjälper företag med hållbart ledarskap och det är mer än bara en utbildning, det handlar om att få hjälp göra saker annorlunda i vardagen. En chef som tar hand om sin egen återhämtning kan inspirera sina medarbetare att göra samma sak.Här kan du läsa tips från Twitch Health om vanor, rutiner och förutsättningar för att få till ett ledarskap som håller i längden. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Idag ska vi utmana den invanda sanningen om så kallade "smarta" mål. Kan snabba mål vara bättre?Det handlar egentligen inte alls om snabbhet utan om den engelska förkortningen FAST, en metod för att sätta mål som har vunnit mark hos bolag som Google, Intel och Netflix.Vi har läst en artikel skriven av ett team på det amerikanska universitetet MIT Sloan School of Management, som har undersökt det här sättet att jobba med mål.FAST istället för SMARTSMART = specifika, mätbara, accepterbara, realistiska, tidsbundna mål.FAST = frekvent diskuterade, ambitiösa, specifika och transparenta mål. Vad smarta mål missarModellen med SMART:a mål hjälper oss att göra mål tydliga. Men den missar vikten av att diskutera målen under hela den tidsperiod när vi jobbar mot målet. Den kan leda till onödigt låg ambition och riskerar dessutom att var och en jobbar i sin egen silo och att vi inte lär av varandra och hjälps åt att dra åt samma håll.F – frekvent diskuteradeOm vi pratar om målen, ofta, kan vi ha dem i åtanke vid viktiga beslut och när vi tilldelar resurser och tid. Då tjänar de oss bättre, hjälper oss att hålla fokus på vad som är viktigast och att utvärdera hur det går. Dessutom blir det lättare att anpassa målen när verkligheten förändras.A – ambitiösaEnligt FAST-modellen ska mål vara svåra att nå men inte omöjliga. Om förväntan är 100% måluppfyllnad för att t ex få en bonus i slutet av året riskerar vi att bli mindre ambitiösa. Om vi istället förväntar oss 60-70% måluppfyllnad, som man enligt artikeln gör hos Google, blir det lättare att vara innovativ längs vägen, våga misslyckas och kunna vara innovativa.S – specifikaDen här delen skiljer sig inte så mycket från SMART-modellen, målet ska vara mätbart. Men förutom att vi ska kunna mäta målet är det också viktigt att definiera både vad det är vi egentligen vill uppnå och vilka konkreta handlingar som tar oss dit.T – transparentaHär rekommenderar förespråkarna för FAST-modellen att både mål och prestation ska vara helt transparenta för alla i ett bolag, såväl för grupper som individer. Dels för att grupptrycket blir en positiv kraft men också för att vi ska kunna lära oss av varandra, undvika dubbeljobb och förbättra samarbete.Vår samarbetspartner Effektiv Nu vet att många jobbar varje dag med digitala verktyg och plattformar som de inte nyttjar på bästa sätt. Därför är deras mission att hjälpa medarbetare att minska digital stress, frigöra tid och använda sina digitala program och verktyg mer effektivt. Läs mer om deras utbildningar här. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Att vara ute i naturen är något så ovanligt som ett gratis mirakelmedel. Det sänker stress, hjälper oss att tänka och minnas bättre och stärker vår mentala återhämtning.Trots alla fördelar tycker många att det är både svårt och tidskrävande att ta sig ut. Det vill vi råda bot på och därför bjöd vi in natur- och friskvårdsguiden Bosse Rosén som gäst. Bosse var under många år ambulansförare tills han lämnade det yrket för att istället hjälpa människor må bra av naturen.Dagsljus, rörelse och kravlöshetDu får en mängd fördelar när du tar dig ut i naturen. Till att börja med: du rör på dig, Det blir väldigt funktionell rörelse eftersom det inte finns några platta ytor. Du får också dagsljus, något som stöttar vår inre dygnsrytm och hjälper dig att sova bättre. Du kommer i kontakt med bakterier som är bra för din hälsa. Och sist men inte minst: en kravlös stund i ett sammanhang där du känner att du är del av något större kan göra underverk för din mentala hälsa.Att känna att man andasVad händer med människor när de går ut, frågar vi Bosse. Jo, axlarna sjunker, vi saktar ner tempot och landar i stunden. Bosse berättar om en kvinna som efter en relativt kort promenad sa att för första gången på länge kunde hon känna att hon andades.Stresshormonet minskade med 21%Landskapsarkitekten och professorn MaryCarol Hunter genomförde en studie där ett antal människor såg till att tillbringa åtminstone 10 minuter utomhus, tre gånger i veckan, åtta veckor i rad. Det gjorde att deras nivåer av stresshormonet kortisol minskade med 21%. En medicin med den effekten skulle bli en storsäljare. Men eftersom ingen tjänar pengar på att vi är ute i naturen når tyvärr inte den informationen ut till alla.Några minuter natur varje dagDet behöver inte vara svårt och man behöver inte ta sig till stora skogar och naturparker för att få en gnutta natur. Det räcker med den grönska du har nära. Bara någon minut kan göra skillnad. Bosse rekommenderar att du utgår ifrån att du ska få en dos natur varje dag och snarare funderar på var och när det ska ske istället för om.Vår tidigare poddgäst, chefen Johanna Lundqvist tar ut sina medarbetare i skogen.Vi har också poddat om Stick ut-projektet med tips om hur man flyttar ut arbetsuppgifter och möten utomhus.Hos vår samarbetspartner motivation.se kan du läsa mer om hur naturen hjälper oss att hålla oss friska. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Hur kan vi samarbeta smartare så att allas perspektiv och kompetens kommer till sin rätt?Helheten är större än summan av än delarna brukar man säga. När fler perspektiv och kompetenser bidrar presterar vi bättre på jobbet. Men hur gör man för att få det att funka?Vi fick ett samtal på temat kollektiv intelligens med Alexander Löfgren som är doktor i industriell ekonomi och organisation vid KTH. Alexander är också författare och konsult på Influence och hjälper till att utveckla kollektiv intelligens i offentlig och privat sektor. Han betonar vikten av att hitta enkla sätt att samarbeta i en komplex värld.Förmågan att fatta de bästa beslutenKollektiv intelligens baseras på forskning från bland annat Handelshögskolan. Det handlar om förmågan att kunna fatta de bästa besluten och att också agera på dem. Det kan handla om att lösa vanliga vardagsproblem men också om hur vi tar tag i större utmaningar och problem med hjälp av all kompetens och alla perspektiv som finns i organisationen.För att spränga silos mellan grupper i en organisation behöver vi ofta utmana invanda strukturer och processer. Däremot kan vi inte jobba i ett tomrum, så någon form av struktur behövs förstås. Alexander ger exempel som liknar agil metodik, när man gör saker i små steg, med mycket samverkan, i snabba återkopplingsloopar.Mikrosystem för mikrobeslutEtt bra sätt att börja är att se över vilka som är beroende av varandra på vilka sätt. Han rekommenderar att skapa något han kallar mikrosystem med mikroarenor, för att kunna fatta mikrobeslut. Det är tillfälliga strukturer, som till exempel återkommande möten under en begränsad period, där människor från olika delar av organisationen ses och delar med sig av tankar och förslag och där beslut kan fattas i steg, Det här sättet att jobba frigör handlingskraft.Vi behöver också sätta vår karta och vår kompass för ett sånt här samarbete. Vilka spelregler gäller och hur ska vi samarbeta över olika roller och kompetenser? Vad krävs av var och en? Vad krävs av just mig för att jag ska kunna bidra till gruppen på bästa sätt?Alexander rekommenderar att se till att processen är meningsskapande. Ibland är vi lite väl snabba i prestationsdimensionen och det gör att slutmålet ofta är mycket tydligare än vägen dit. Om vi tar ett steg tillbaka och diskuterar syftet och var och ens motivation för att bidra, uppstår meningsfullheten. Blir du nyfiken att lära dig mer om det här kan du läsa Alexanders bok Smart samarbete.Vår samarbetspartner Twitch Health ser till att hälsan blir av på arbetsplatser. De vet lika väl som du och jag att chefen är en nyckelperson för hälsa på arbetsplatsen. Men det är inte alltid så lätt för chefen själv att få till hälsa som blir av. Snarare har många chefer det svårt att balansera sin egen arbetsbelastning och stress samtidigt som de ska hjälpa sina medarbetare som ofta är under tryck. Det blir en paradox: en chefparadox! De här frågorna från Twitch Health kan hjälpa dig att hantera den här paradoxen. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I många budskap som når oss varje dag: i reklam, sociala medier och i vanliga samtal, kan man få för sig att hälsa är en prestation. Men det är fel.Hälsa är en resurs. Hälsan är inte ett mål i sig, utan något vi behöver för att klara av livet och nå våra mål, vilka nu de är. Ofta hamnar vi snett när vi tänker på hälsa som en prestation.Hälsan ska stötta och bära ossHälsan är något vi behöver ha med oss hela tiden, något som ska stötta oss och bära oss genom livet och arbetslivet. Inte vara betungande!Hälsan kan vara en plattform att både ta sats från och landa på. Frågan att ställa sig blir "vad ska du ha din hälsa till?" Det hjälper oss också flytta fokus från det yttre till den inre hälsan. Det är skönt att känna att man orkar med sitt liv.Vad behöver du just nu?Reflektera över vilka du hälsovanor du behöver för att stötta dig i livet som det är just nu.Hur kan du skapa den där studsmattan, där du får kraft och fart till det du vill och behöver? Hur kan du hitta ett sätt att varva ned när du är uppe i varv i din utmaning så att du kan landa och få stöd?Våga skapa luckor för det du behöver just nu. Våga skapa tid för ett tomrum, för reflektion.Mer om boken vi pratar om i avsnittet hittar du här. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Skvaller. Inget man är stolt över men något de flesta ägnar sig åt ibland. Hur blir vi av med det? Och är det alltid dåligt?Nog har ordet skvaller en negativ klang men som med det mesta är det inte bara svart eller vitt. Det finns skvaller som vi faktiskt mår bra av. I det här avsnittet djupdyker vi i ämnet skvaller. Hur definieras det egentligen? Vad består det av och varför? Och hur gör vi för att minska det dåliga skvallret men behålla det som är bra?Skvaller på gott och ontInom forskningen definieras skvaller som informationsutbyte om en person som inte är närvarande. Vårt behov av skvaller hänger ihop med evolutionen. Vi skapar samhörighet och intimitet genom förtroliga samtal. Det i sin tur kan gynna samarbetet.Samtidigt kan negativt skvaller skapa missnöje på arbetsplatser. Särskilt om det tenderar att vara en utbredd vana att prata illa om andra bakom deras rygg.Vad medarbetare kan göraVi läste en intressant artikel hos vår samarbetspartner motivation.se om hur man förebygger negativt skvaller på jobbet. Texten är skriven av en tidigare gäst hos oss här i podden, psykologen Anders Rydell, och han har en hel del tips för vad varje medarbetare kan göra:* Lämna skvallerelden - helt enkelt lämna en plats där det snackas skit. Vågar du inte kan du byta ämne eller glida iväg* Släck ut skvallerbeteendet - visa ointresse och likgiltighet. Ett annat sätt att lämna skvallerelden.* Peppa skvallraren att ta upp problemet med den som är källan till missnöjet.* Utmana skvallrarens tolkningar och slutsatser. Kan vi snälltolka lite mer?* Innan du själv säger något negativt - fundera på om det är till nytta för verksamheten.* Be om feedback i preventivt syfte. Och feedback är svårt så det behöver vi skapa strukturer för.Vad chefer och ledning kan göra* Skapa en arena för spegling och självreflektion - gå runt bordet och prata om hur man bidragit respektive krånglat till det för verksamheten den senaste tiden.* Ordning-och-reda-konferenser för att reda ut oklarheter. Sånt som bidrar till rykten och feltolkningar om det inte reds ut.* Förtydliga logiken bakom förändringar - varför gör man dem?* Förtydliga det tänkta goda syftet bakom förändringar - vad är de tänkta att leda till?* Använd sammanfattningsprincipen - be medarbetare själva sammanfatta hur de uppfattar ovanstående så att chefer och ledning får en kvittens på om saker och ting uppfattats som det var tänkt eller inte.Vår samarbetspartner Oxy Group utvecklar team, ledare och organisationer och hjälper till med vanliga problem som t ex:* Samarbeten som gnisslar* Otydlighet i den hybrida arbetsmodellen* Svårt att hitta och behålla personal* Förändring som inte händer* Konflikter som stjäl tid och energi* Lågintensiv ohälsa som kostar pengar och effektivitet.För att få bukt med sånt här behövs effektfulla och långsiktiga insatser som funkar i arbetsvardagen. Oxy Group hjälper till med analysen av vad problemen faktiskt består av och hur man kan komma tillrätta med dem. Läs mer på www.oxygroup.se. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Att komma utanför kontorets väggar då och då är bra för hälsan och gör oss kreativa. Så här gör du för att ta med dig jobbet ut i naturen.Att mötas, diskutera och jobba utomhus är bra för kreativiteten. Det kan få oss att tänka i nya banor och förändra dynamiken i gruppen. Utemöten ger oss miljöombyte, rörelse och välbehövligt dagsljus, för att inte tala om gemensamma upplevelser.Vår gäst i det här avsnittet är Annika Widmark, som hjälper människor med att få till arbete utomhus. Hon är facilitator, coach, stresspedagog och friskvårdsguide med en bakgrund som agil coach.Annika har exempel på hur det går att få till naturupplevelser även mitt i centrala städer som Stockholm. Det finns oaser av natur överallt och där det inte finns träd och grönska finns det ofta närhet till vatten. Det kan räcka att vända ryggen mot trafiken, titta på vattnet och göra en reflektionsövning så får vi positiv natureffekt.Tre format för att jobba ute* Promenadmöte. Ska du ha ett samtal med 1-2 andra personer? Promenera medan ni pratar. Är ni på olika platser, ta ett telefonsamtal medan var och en går på sitt håll.* Jojo-vandring. Dags för en gruppdiskussion? Bestäm en mötespunkt utomhus. Dela upp gruppen i mindre grupper två och två och ge alla en fråga att diskutera. Skicka iväg varje par på en "jojo-vandring" där man går iväg från mötespunkten och sätter en timer på fem minuter. Efter de första fem minuterna är det dags att gå tillbaka för att sen dela med sig av insikter och slutsatser till hela gruppen.* Ute-workshop. Behöver ni jobba fram ett resultat tillsammans? Börja med en jojo-vandring. Byt power-pointen mot en "flower-point": ett par skivor tjock A3-kartong med instruktioner eller fakta. Byt post-it-lappar mot mindre kartongkort för att skriva ner insikter som sen kan fästas på ett snöre mellan två träd med hjälp av klädnypor.Att tänka på inför ett utemöte* Planera kläder efter väder* Ta reda på praktiska saker som var det finns toaletter* Informera och förbered gruppen så att ingen blir överraskad* Ha en plan B om det ösregnarLycka till med era utemöten! Läs gärna mer och få inspiration på Utochinsikter.se.Du kan också lyssna på våra tidigare avsnitt om att flytta ut kontoret i naturen och om att hämta hälsan i naturen. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

För att utvecklas behöver vi ha raka diskussioner där vi tycker olika. Men hur gör man för att lyckas?I en organisation där vi vill fatta de bästa och mest välgrundade besluten krävs utvecklande diskussioner där olika ståndpunkter lyfts. Det kräver att vi klarar av att vara oense om en fråga utan att se det som ett problem. Vi behöver låta bli att sopa olika åsikter under mattan och samtidigt klara av raka diskussioner där vi håller isär sak och person.Helt enkelt: hur ser vi till att kunna vara oense i sak för att utvecklas? Hur kan vi ha förmågan att lyssna på varandra fast vi tycker olika? Det kräver struktur och eftertanke för att inte sluta med att vi bara blir osams!Odla nyfikenheten i gruppenTill att börja med är det bra att inse att för de flesta av oss känns det lättare och trevligare att hålla med varandra än att säga emot. Så för att lyckas behöver vi sätta oss över de känslorna.Ett sätt att förbereda sig på en utvecklande och rak diskussion är att jobba på sin inställning. Kan du hitta ett sätt att bli öppen för att - kanske - ändra åsikt i en fråga om du får höra tillräckligt bra argument? Lyssna på dina kollegor som om du var verkligt nyfiken snarare än att bara vänta in din tur för att säga ditt.Påminn om det gemensamma måletFör att alla ska kunna hitta ett sånt utgångsläge är det smart att först enas om de gemensamma målen och att alla är överens om dem.Mötesledaren har en avgörande roll i den här sortens samtal. Det är den personen som fördelar ordet, som påminner deltagarna om det gemensamma målet och som summerar och visar vägen till nästa steg.Sätt strukturen för samtaletSamtalet behöver en struktur, som bland annat gör det tydligt:* vem som får tala och när* om samtalet är till för att vädra åsikter eller faktiskt lösa problem* hur vi gör för att hålla isär sak och personDen här sortens samtal är inte självspelande pianon och behöver ledas på ett tydligt och rättvist sätt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vi har läst boken “Never split the difference. Negotiating as if your life depended on it”.Boken är skriven av Chris Voss, tidigare förhandlare för FBI. Han säger att en viktig framgångsfaktor är att lyssna. Alla människor, i alla situationer, vill bli förstådda. Det handlar alltså INTE om att komma till förhandlingen med de starkaste argumenten, och snabbt rapa upp dem så att motparten blir svarslös.Ta det lugntDen andre vill bli lyssnad på. Stressar du kan det kännas som att du kör över din motpart. Tid är också bra för att du kan få mer information om hens drivkrafter.Var öppenDu har förstås en bild av hur samtalet kommer att gå till och vad din motpart har i åtanke. Men verkligheten kanske är en annan. Försök att ha ett så öppet sinne som möjligt.Den som vet mest vinnerDet finns säkert anledningar till att din motpart skulle kunna möta dig. Inte bara halvvägs, utan 100%. Men istället för att gripa efter de positiva halmstråna och tro att du är i hamn ska i första hand leta efter hindren, trösklarna, det som ligger i vägen för att hen går dig till mötes.Att inte låtsas om dem försämrar ditt läge. Men till att börja med kanske du inte ens vet vilka hinder motparten ser framför sig. Ta reda på dem!Rubricering – beskriv problemenOm du får höra: Ditt löneanspråk ligger över den budget jag har fått. Istället för att genast argumentera MOT detta ska du beskriva hindret/problemet, t ex “Så din budget är begränsad”. I boken kallas det “labelling”, som på svenska betyder ungefär ”rubricering”. Det får motparten att känna sig förstådd.Ju mer vi kan prata om det som är problematiskt, desto bättre band skapar vi mellan oss. (Att prata om vädret skapar inte lika starka band)Spegla din motpartRepetera de tre senaste orden (eller tre av de viktigaste orden) som den andre nyss sa. Vi dras till människor som liknar oss. Det här ett sätt att skapa ett band mellan den du pratar med och dig själv. Det är också ett sätt att få den andre att prata mer, så att du får mer information. Men kom ihåg att vara tyst när du speglat/repeterat så att den andre får prata!Ställ kalibrerade frågor. Kalibrerade frågor börjar med “vad” eller “hur”, t ex:* Vad har du för hinder i den här situationen?* Vad skulle krävas för att din budget skulle kunna öka?* Hur skulle du kunna gå mig till mötes?* Hur ska jag jag kunna gå vidare härifrån?När du använder kalibrerade frågor hamnar bollen på din motparts planhalva och i bästa fall hjälper hen dig att lösa ditt problem.Ett nej från din motpart är braOm du säger: Jag vill ha 6% löneökning. Och så drar du dina argument. Så säger chefen: ”Nej det är för mycket.” Då tänker du kanske: nu är det kört. Men när du har fått den andre att säga nej ska du se det som något bra. Varför det?Fördelen för dig är att din motpart får känna kontroll och visa var gränsen går. Det är faktiskt något bra. Det är nu den verkliga förhandlingen kan börja och ett sätt att gå vidare från ett nej från motparten är att ställa kalibrerade frågor.Konkret om löneförhandling* Låt motparten lägga sitt bud först.* Sätt ett extremt ankare som är högre än det du vill ha.* Sätt ditt anspråk i udda tal.Vår samarbetspartner motivation.se har många artiklar om mänskligt beteende. Den här veckan har vi valt en som handlar om hur man lyckas med svåra samtal och det är ju något förhandlingar kan vara ett exempel på. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Förra året, 2023, var ett mörkt år för byggbranschen med ett rekordhögt antal arbetsplatsolyckor. Oftast är det inte reglerna det är fel på, utan hur vi beter oss.I det här avsnittet pratar vi med Malin Söderson som 2022 fick utmärkelsen Årets byggkvinna, bland annat för sitt arbete med att motverka machokulturen i sin bransch. Till vardags är hon vd på saneringsföretaget Iskad.Machokultur - att hålla tystByggbranschen är mansdominerad och även om arbetet med att förebygga olyckor handlar om många olika delar så är det ett faktum att det vi brukar kalla för machokultur lägger hinder i vägen. Förutom en tuff och sexistisk jargong, är det här några exempel på machokultur:* att inte berätta hur man mår* att inte våga säga ifrån när man inte vet eller kan något* att inte våga berätta om man är rädd för någotDen tuffa jargongen kan vara ett sätt att undvika att tala om sånt som är svårt. I byggbranschen, där man ständigt behöver vara på tårna för att undvika olyckor, kan det vara både skadligt och farligt.Malin ger ett exempel: om en person i byggbranschen som är höjdrädd inte vågar säga det till sina kollegor, kanske för att man tror att det inte är "manligt" eller okej, hur blir det att jobba på hög höjd med den personen? Hur blir säkerheten då? Hur kapabel är den personen att kunna hjälpa någon annan i en svår situation om den är livrädd?Då är det bättre att berätta att man är rädd för höjder, eller rädd för trånga utrymmen, så kan man fördela arbetet på ett sätt som funkar för alla redan från början. Det kan också handla om att säkerheten sätts på spel när medarbetare inte vågar berätta om de inte kan hantera en maskin eller lösa ett problem, men åtar sig uppgiften ändå.Många män som mår dåligt berättar inteI sin roll som vd har Malin länge jobbat med att få sina medarbetare att våga berätta hur de mår. Många män som mår dåligt isolerar sig, börjar träna intensivt eller köra bil fort ... allt utom att berätta hur dåligt de egentligen mår.Det är inte bara farligt för den som jobbar i miljöer där säkerheten är viktig. Det gör också att självmordsrisken ökar. 70 % av alla självmord begås av män och det är den vanligaste dödsorsaken bland män i ålder 15-44 år.Alla som börjar jobba på Iskad utbildas om risker och säkerhet. Men de pratar också om hur man motverkar machokultur för att istället bana väg för en säker arbetsmiljö och social trygghet. När man vet att man inte ska förutsätta att alla kan allt, blir det tryggt att ställa frågor. Även om hur kollegorna mår.Att hjälpa medarbetare som inte mår bra med vård och coachning är kanske en kostnad i stunden, säger Malin, men egentligen är det en långsiktig investering för att slippa att medarbetare blir sjuka. Det kostar ännu mer: i pengar, frånvaro och i individuellt lidande. Vi hoppas fler inspireras av Malins prisbelönta sätt att arbeta! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Hur vet vi att vi är på väg åt rätt håll och på rätt plats? Hur ser vi vad vi gjort och lärt oss?Vi behöver zooma ut lite då och då och reflektera. Det känns sällan prioriterat när det är mycket att göra. Men att stanna upp och ställa några viktiga frågor kan vara guld värt både för närtid och framtid. Ett sätt är att använda perspektiven dåtid, nutid och framtid. Här är några förslag på frågor att reflektera kring.DåtidVad ville jag göra?Vad gjorde jag?Vad ledde det till?Vad beror det på?NutidHur har jag det just nu?Vad känns viktigt?Vad behöver jag?Vad önskar jag ska bli bättre?Vad är realistiskt med tanke på tid och resurser?FramtidVad vill jag uppnå? Vad är det för känsla jag vill åt?Hur vill jag ha det framåt? Vad vill jag uppleva? När jag har det bra, vad är det som präglar de stunderna?Hur prioriterar jag i allt som är lätt att planera in men svårare att genomföra?Fundera på hur du bygger en reflektionsrutin, kanske lite dagligen och lite mer veckovis. Vill du reflektera på egen hand eller i grupp eller både och?Stötta dig med att ha frågor som de här ovan på plats och bryt ner det i bitar så du kan ta en munsbit när det pasar. Lycka till!Vår samarbetspartner Twitch Health hjälper dig att undvika vanliga dikeskörningar när du vill mäta och påverka medarbetarnas hälsa. Förutom att förväxla låg sjukfrånvaro med hälsa finns en risk att tro att själva mätningen är hälsofrämjande. Gör tvärtom. Se till att hälsan faktiskt blir av. Läs mer här. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

På två år sänkte de sjukfrånvaron från 9,3 procent till 7,6 procent. Vi tog reda på hur det gick till.Vi fick ett samtal med Linda Öhman, projektledare och HR-strateg på Haninge kommun som jobbat med det framgångsrika projektet Hållbara arbetsplatser. Målet var att utveckla det som medarbetare behöver för att må bra på sina arbetsplatser och skapa förutsättningar för alla att göra ett bra jobb.Linda berättar att de har tagit ett helhetsgrepp och jobbat systematiskt med byggstenar från forskningen och med stöd av lagen om organisatorisk och social arbetsmiljö. De har också fokuserat på vad forskningen säger om friskfaktorer: det som håller oss friska.Tre bärande delarMycket handlar om samtal som kan sammanfattas i tre delar:1. Uppdragskartor för både ledning och medarbetare.2. Kartläggning för att göra det tydligt vad som behövs för att må bra och prestera bra.3. Analysverktyg som bygger på modellen NÖHRA: nuläge, önskat läge, hinder, resurser och aktiviteter.Både chefer och HR har varit processledare i tät kontakt med skyddsombud, och arbetet har skett i befintliga möten och strukturer som redan fanns på plats.Projektet har lett till att sjukfrånvaron har minskat, medan medarbetarengagemanget har ökat. Det betyder inte att jobbet är slut, tvärtom säger Linda. Det behöver hela tiden följas upp och tas om hand. Och det som hela tiden är i fokus är förutsättningar för att medarbetare ska kunna göra ett bra jobb och må bra längs vägen.Lyssna gärna på våra tidigare avsnitt med Zara Kvist Lindgren, HR-strateg i Södertälje kommun som fick sjukfrånvaron i Södertälje kommun att minska från 8,2 till 6,2% och avsnittet om hur en hemtjänstenhet i Halmstad ökade hälsan med 300%. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vem gör det osynliga arbetet?Vem gör allt det där som måste göras men som inte är nåns jobb? Att koka kaffe, att ta anteckningar, att välkomna nyanställda. Jo, kvinnorna.Kvinnor tar oftare på sig att göra de här uppgifterna och chefer är 50 % mer benägna att be kvinnor göra dem. I en studie på en amerikansk konsultfirma visade det sig att kvinnor lägger en hel månad, ungefär 200 timmar per år, på sånt som inte är en del av deras roll och inte heller är meriterande. Det här typen av arbete kallas osynligt arbete. Men det är knappast osynligt för den som utför det.Allt vi inte serIda Östensson är opinionsbildare, jämlikhetskonsult, feminist och föreläsare i jämlikhetsfrågor. Hon är grundare av stiftelsen Make Equal som jobbar med lösningsfokuserat jämlikhetsarbete och även grundare av Fatta-rörelsen som kämpar mot sexuellt våld och för samtycke i praktik och lagstiftning. Ida är tillsammans med Thor Rutgersson aktuell med boken ”Allt vi inte ser. Så påverkas du av det osynliga arbetet – hemma och på jobbet”.Den högre arbetsbelastningen gör kvinnor sjukareFörutom att kvinnor lägger avsevärt mycket mer tid på osynligt arbete på jobbet gör de samma sak även i hemmet. Inte konstigt att kvinnor mår sämre och löper 41 procent större risk att drabbas av stressrelaterad psykisk ohälsa, enligt siffror från Försäkringskassan.Det osynliga arbetet är viktigt för att arbetsplatsen ska fungera och för att folk ska trivas där. Men det bidrar inte till karriär- och löneutvecklingen och kräver sällan specifika förkunskaper. Ofta är det sånt som syns först när det inte görs.Gör det osynliga synligt – här är listornaFärre än 17% av arbetsgivarna jobbar systematiskt med det osynliga arbetet. Det här behöver vi förändra, säger Ida. Här hittar du listor du kan använda för att gå igenom: vem är det som gör det osynliga jobbet, på ditt jobb och i ditt hem? Gör det synligt, helt enkelt! Det osynliga arbetet försämrar kvinnors ekonomiNästa steg är att fördela det osynliga arbetet rättvist mellan män och kvinnor. Både på jobbet och hemma. För det här är inga småsaker. Att kvinnan tar ett större ansvar för det osynliga arbetet har ett ekonomiskt pris. Kvinnor tar ut 70% av all föräldraledighet idag och får därmed både lägre lön och pension. Men för varje månad en man är föräldraledig ökar kvinnans årsinkomst med 7% i snitt!På jobbet har cheferna huvudansvaret för att synliggöra problemet och se till att fördelningen av arbete är tydligt. Men du som medarbetare kan också göra saker lite annorlunda. Som när frågan kommer på ett möte: vem tar anteckningarna idag? Om du är den som brukar säga ja, testa att istället se dig om runt bordet. Vad gör de andra? Hur duckar de? Att du inte svarar ja hjälper fler att se vad det egentligen är som händer.Hos vår samarbetspartner motivation.se har vi den här veckan valt ut en text skriven av Ann-Sofies Oxy Group-kollega Urban Björn, om varför mångfald och inkludering är avgörande för affären. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vi har jobbat 40 timmar i veckan i decennier. Är det dags att ändra det nu? Har vi råd? Har vi råd att låta bli?Med allt snack om teknik och AI som ska ta över våra jobb i framtiden - är det inte världens guldläge nu att justera normen 8 timmars arbetsdag? Och få tid för annat än jobb i livet? Samtidigt: någon måste betala. Oavsett hur vi gör en sån reform finns det en kostnad, åtminstone till en början. Så vem ska ta notan?Det här passar vi på att prata om i veckans avsnitt, medan arbetstidsförkortning har blivit ett hett ämne i dagsdebatten.Arbetstid - en historisk översikt1973 infördes femdagarsvecka och 40 timmars arbetsdag.Åttatimmarsdagen infördes 1919. Då var arbetsveckan 48 timmar eftersom man jobbade sex dagar i veckan. i början av 1900-talet var den genomsnittliga arbetstiden 60 timmar i veckan. Då var det kvinnornas jobb att ta hand om barnen.Semester blev en lagstadgad rättighet i Sverige 1938. Då fick alla arbetare två veckors semester. Sen utökades antalet veckor gradvis och 1978 kom rätten till fem veckors semesterledighet.Det är alltså mer än 50 år sen arbetstiden förändrades med hjälp av stora reformer. Däremot har sättet vi arbetar på förändrats jättemycket sen 1970-talet: idag jobbar vi digitalt, många kan jobba var som helst och när som helst. För vissa är det en frihet som förbättrar deras liv och för andra är det en plåga, med många gig-jobb som är underbetalda och där man antagligen behöver jobba mycket mer än åtta timmar för att kunna försörja sig. Fakta om nuläget* Kvinnor jobbar färre timmar än män: siffror från SCB visar att män jobbar 33,8 och kvinnor 29,3 timmar i veckan.* Danmark har 37 timmars arbetsvecka, Norge 37,5.* I höst inleds ett test med fyra dagars arbetsvecka på 20 arbetsplatser. Det är en del av en forskningsstudie och ska pågå i ett halvår - medarbetarna ska jobba 80 procent med bibehållen lön.* Toyota Center i Göteborg införde 6h arbetsdag för nästan 20 år sen med positiva siffror för såväl hälsa (färre sjukskrivningar) och trivsel som lönsamhet.Tekniken gör det enklare att jobba mer effektivt, men utnyttjar vi det för att må bättre?
Intensiteten i arbetet och belastningen på hjärnan har ökat. Det finns inte mycket i systemet som bromsar oss: digitala system är igång dygnet om.Det är svårt att jämföra unika verksamheter med varandra. Kanske är det yrken där man möter människor, som vård, skola och omsorg, där också sjukfrånvarokostnaderna är höga, som ska få gå i bräschen och där anställda kan må bäst av detta? Vi har poddat om arbetstidsförkortning i vården tidigare.Vår samarbetspartner Twitch Health slår huvudet på spiken när de säger att vi behöver mer hälsa som blir av. När företag gör hälsosatsningar behöver de pågå över tid. Hänga ihop med verksamhetens identitet och människornas behov. Allt det där hjälper Twitch Health till med. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vi gallrar i djungeln av hälsotrender och dieter med faktagranskaren Jacob Gudiol. Alla vill må bra. De flesta av oss vet egentligen vad vi behöver göra för att motverka ohälsa. Ändå svämmar sociala medier över av braskande hälsotips som ofta både skrämmer och ger oss dåligt samvete. Nya trender dyker upp varje månad. Ibland är det ett visst superbär man ska äta, ibland är det fasta som gäller och rätt vad det är gör alla grönsakssmoothies. Det kan kännas som en djungel. Hur ska man veta vad som stämmer och vad som är påhitt eller överdrifter?Till att börja med: hälsa är en unik upplevelse och det som funkar för just dig kanske inte är exakt samma saker som funkar för någon annan. Men när det gäller generella påståenden om mat, träning och levnadsvanor kopplat till hälsa är det självklart vetenskap och forskning vi ska luta oss emot.Jacob Gudiol – faktagranskare av hälsopåståenden
Vi bjöd in Jacob Gudiol, fysioterapeut och hälsoprofil med en master i Sport Science som utsågs till Årets Folkbildare 2021. Han har gjort det till sin uppgift att vara faktagranskare och hjälper oss att sålla i flödet. Han utbildar, bloggar, poddar, twittrar och instagrammar för att sprida fakta om hälsa och träning. Han är hyllad och blir naturligtvis också ifrågasatt. Men många använder honom som en pålitlig källa till vad forskningen visar inom de här områdena.Vi fastnar i våra åsikter
Vi människor håller gärna fast vid vår världsbild och våra övertygelser. Det gör det svårare för fakta att tränga igenom i informationsbruset, säger Jacob.Det är lättare att hänga på en ny trend och få känslan av att man ”gör rätt” än att sätta sig in i verklig fakta som alltid innehåller nyanser och gråskalor. Men bara medvetenheten om det här kan hjälpa oss att stå emot och ifrågasätta när det dyker upp påståenden runt fikabordet och i sociala medier.Höj varningsflaggan när någon1. paketerar sin hälsogrej med uppenbara självklarheter som att vi sitter för mycket och äter för mycket glass.2. påstår att en enda råvara eller diet är lösningen på allt.3. länkar till en enstaka forskningsstudie istället för att beskriva forskningsläget som helhet.4. missar att sätta fakta i ett sammanhang.5. undviker att nämna eventuella brister med den egna hälsogrejen.6. säljer produkter kopplat till sin hälsogrej.7. låter bli att svara på kritik eller svarar aggressivt.Det är svårt att sälja in nyanser
Verklig hälsa kommer av vanor som vi håller i över långa tidsperioder, som att röra på oss regelbundet, sköta sömnen så gott vi kan och att inte äta så mycket ”utrymmesmat” som läsk, chips, kakor och godis. Problemet är att det inte blir ett lika ”hett” och ”nytt” budskap som att snacka om en ny diet eller ett ny superråvara. Medan det där heta och nya tyvärr är lätt att tjäna uppmärksamhet och pengar på.I avsnittet hör du Jacob berätta hur han ser på några av de kost- och hälsotrender som det pratas mycket om just nu och hur du kan göra för att hitta fakta och bra källor.Och kom ihåg: när vi luras att sträva mot perfektion med orimliga förväntningar på vår hälsa blir vi ofta missnöjda. Livet går upp och ner. En viss acceptans av det är också hälsa.Vår samarbetspartner motivation.se, Sveriges ledarskapssajt har många artiklar om hälsa. Den här veckan har vi valt en text om att ta hand om sig fysiskt för att må bättre psykiskt. Trevlig läsning! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Digitala miljöer blir en allt större del av mångas arbetsvardag. Och med det växer även frustration och stress kring sega system.Enligt en rapport från Arbetsmiljöverket upplever en fjärdedel av anställda svenskar digital stress på jobbet. Teknikstrul tar 75 minuter varje veckaEn studie från Novus på uppdrag av IT-företaget Avoki visade att svenskar i genomsnitt lägger 75 minuter varje arbetsvecka på onödigt teknikstrul. Det motsvarar 2 veckors arbetstid varje år, tid som skulle kunna användas för att öka produktiviteten och stärka den svenska konkurrenskraften, eller ge medarbetarna längre semester och återhämtning. Cirka hälften av svenskarna har 3-5 timmar digital arbetstid per dag, ett arbete som många gånger utförs i en undermålig och eftersatt IT-infrastruktur.Så slipper du IT-stressenHär är våra tips för att minimera IT-stressen och om hur du hanterar problemen när de väl dyker upp.Respektera läroprocessenVi kan inte förutsätta att det bara är att sätta igång med tekniken. Vi underskattar ofta behovet av tid för att lära oss hur saker och ting funkar. Se till att ingen behöver dölja vad de inte kan. Det ska vara fint att ställa frågor.Hantera frustrationen konstruktivtVissa problem går att påverka men det kan ta tid. Då behöver vi hantera frustrationen som uppstår längs vägen. Det här är en arbetsmiljöfråga. Diskutera igenom vad ni kan göra när ett system hänger sig eller inte funkar. Finns det en plan B? Kan vi göra något annat under tiden? Hur kan vi lägga upp arbetsvardagen så att vi inte blir stressade i situationer när det inte tjänar något till?Se till att problemen rapporteras in på ett vettigt sätt, till rätt personer, så att de blir lösta.Sätt tydliga förväntningar på närvaronSe till att förväntningarna blir tydliga i hela organisationen. När ska vem vara tillgänglig, för vem, var och när? Ledare behöver förekomma problemen och inte bara tro att det löser sig. Diskutera med anställda och i de grupper som jobbar ihop. Var kommunicerar vilka, vad och när? Till slut behöver vi alla hitta ett personligt förhållningssätt. Känner du att du har möjlighet att koppla bort jobbet så att du kan vara ledig på din fritid? Om någon går över dina gränser eller era gemensamma gränser, vad gör du då och hjälper det på sikt?Här är två tidigare avsnitt vi nämner:285: En värld utan IT-stress – är det möjligt? Ester Daniel Ytterbrink.169: Är det tid eller plats som avgör när du jobbar? Kristina Palm.Enligt vår partner Twitch Health finns det tre vanliga dikeskörningar många organisationer gör när de vill mäta och påverka medarbetarnas hälsa. Förutom att förväxla låg sjukfrånvaro med hälsa finns en risk att tro att själva mätningen är hälsofrämjande och en ovana att mäta sånt som sen faktiskt är svårt att påverka.Twitch Health hjälper istället sina kunder att mäta rätt saker, förankra i organisationen och se till att det finns en plan för att agera på resultatet. De ser helt enkelt till att hälsan faktiskt blir av. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Har du fått din yrkesroll eller har du skapat den? Job crafting handlar om att själv påverka hur man gör sitt jobb och hur man ser på sina jobbuppgifter.Veckans gäst Ellen Jaldestad är forskare på avdelningen för ergonomi på KTH. Hon har studerat hur medarbetare själva kan forma och förändra sitt arbete och på det sättet både må bättre och bli mer engagerade i sitt jobb. Begreppet Job crafting, förklarar Ellen, handlar om tre perspektiv:Uppgifterna – Att påverka det man faktiskt gör i rollen.Relationerna – Att påverka vilka man samverkar med och hur, i sitt arbete.Tankarna – Att påverka hur man ser på sitt jobb och vad jobbet leder till.Att syssla med job crafting gör medarbetaren själv, det är inget någon annan kan beställa fram. Däremot gör man det förstås inte i ett vacuum. Det finns flera saker till exempel en chef kan göra för att främja job crafting.Det första är att inleda samtal om hur medarbetare ser på och tänker kring sin roll. Nästa steg är att ge utrymme och tid för den sortens reflektion och att vara beredd att stötta processen med olika slags resurser. En chef kan stötta medarbetares job crafting både genom att öka det slags utmaningar som personen efterfrågar och genom att minska krav som hindrar personens önskade utveckling i sin arbetsroll.I Ellens avhandling studerade hon medarbetare inom industrin och vården. I flera fall såg hon personal som utvecklades enormt och kunde skapa specialistroller med stöd av sina chefer.I avsnittet nämner vi den sociologiska modellen KASAM ”Känsla av sammanhang. Här hittar du tre tidigare avsnitt som handlar om just KASAM:5: Det friska sammanhanget151: KASAM med Årets hälsofrämjande chef320: Meningsfullhet som bär oss i vardagenGod lyssning! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Hur kan vi lämna ekorrhjulet där vi bara gör mer av samma saker och istället bygga något bättre? Att tänka fritt låter härligt. Men det är lättare sagt än gjort. Vi styrs av tysta överenskommelser om vad som är rätt och fel. Därför fastnar vi lätt i att bara repetera den senaste mode-business-klyschan istället för att verkligen tänka fritt. Och nytt.Ida Hult är etnolog, strateg och föreläsare som har haft ledande roller och uppdrag för bolag som Ikea, If, Ericsson och Arla Foods. Ida har också skrivit boken Ärvda svar. Där drar hon ner brallorna på stora delar av arbetslivet som det ser ut idag. Vi jagar runt med fulla kalendrar och gör en massa saker, som att sätta ihop snygga presentationer fulla med buzzwords. Men många gånger leder det ingenvart.Tvättade budskap
Ett av många hinder för nytänkande är att nya idéer och insikter poleras och anpassas i sin väg uppåt i hierarkin. Då blir det svårt att få igenom budskap som sticker ut, som kanske utmanar och innebär risker. Bara det faktum att vi kallar problem för ”utmaningar” är ett slags tvättning. Det framstår inte som lika avgörande då. Udden försvinner.Tunna insikter
Många jobbar datadrivet idag och stoltserar gärna med det. Ida är kritisk till det hon kallar för ”tunna data” som bara blir ett ytskrap. Det kan vara målgruppsbeskrivningar baserade på ålder, geografi och ett antal gemensamma beteenden. Problemet är att tunna data ger tunna insikter, eller ”tunnsikter” som Ida kallar dem. För att få insikter med djup som hjälper oss att fatta beslut behöver vi oftare fråga ”varför”. Vi behöver också ge oss ut i verkligheten och undersöka hur saker och ting förhåller sig.Vi kan det förflutna men beslutar om det okända: framtiden
I sin bok skriver Ida Hult: “All vår kunskap handlar om det förflutna. Och alla våra beslut om framtiden. Vi kan inte göra framsynta framsteg genom att följa mallen.”
Hon konstaterar också: “Att vända blicken mot den vardag vi sitter fast i, och säga att detta är framtiden om vi inte förändrar något här och nu, är inget vi gärna gör.”Gör mindre, tänk mer
Så hur förflyttar vi oss till ett läge där vi kan släppa klyschorna och tänka fritt? Jo, vi borde göra mindre och tänka mer, säger Ida. Stanna kvar i problemen och utforska dem.
 Men hur bryter man med inbitna vanor i en organisation där det ofta premieras att snabbt hitta lösningar och börja agera?Den tionde kvinnan
Det gäller att inte åka med. Man måste tvinga sig själv att tänka nytt: kapa sin egen hjärna som Ida säger. Prova att utmana dig själv eller dina kollegor med greppet ”den tionde kvinnan”. Det betyder att vart tionde projekt ska göras på ett annat sätt än det vanliga. Den tionde personen i en dialog har ett ansvar att argumentera emot konsensus, och så vidare. Vi behöver hitta ”hjärnstopp” för att hjälpa oss själva att hitta en annan väg.Vår samarbetspartner motivation.se, Sveriges ledarskapssajt, är fullspäckad med artiklar om arbetslivet, organisationskultur och ledarskap. Den här veckan har vi valt en text som handlar om att kreativitet inte kommer på beställning. Att däremot skapa tid för att låta tankarna vandra, att dagdrömma helt enkelt, sätter igång kreativiteten. Intressant, tycker vi! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vi går igenom vad som behövs för att känna meningsfullhet på jobbet.Vi har poddat om den sociologiska modellen KASAM, känsla av sammanhang, flera gånger. För oss har det blivit en favoritmodell för att beskriva vad som krävs för att både må och prestera bra i arbetslivet och dessutom hålla längs vägen. Kortfattat handlar KASAM på jobbet om att se till att vi VILL göra vårt jobb, att vi KAN göra det och att vi KLARAR av det.I det här avsnittet fördjupar vi oss i vad som krävs för att vi ska VILJA göra vårt jobb: meningsfullhet. Meningsfullhet både lyfter och bär oss i arbetslivet.Det som lyfter oss kan vara sånt som att:* Organisationen har ett meningsfullt syfte* Min roll känns meningsfull och det jag gör leder till något viktigt* Jag utvecklasMeningsfullheten behöver också bäras i vardagen. Några viktiga faktorer är:* Att jag bemöts rättvist* Att organisationen är transparent* Att mina värderingar respekteras* Att jag har någon form av delaktighet och inflytande* Att det finns samhörighet och samvaroI avsnittet nämner vi Ann-Sofies bok KASAM på jobbet som släpps i maj 2024. Den är till för dig som är medarbetare, för dig som är chef och för dig som söker ett nytt jobb. Både när något skaver i din arbetssituation och när du vill förbättra den.---Den bästa hälsan är den som blir av, dag ut och dag in. På dina villkor. Det vet vår samarbetspartner Twitch Health. Därför jobbar de strategiskt och långsiktigt med aktivering för sina företagskunder. För hälsa som blir av. Läs mer här. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.