Health for wealth

Hur får man hälsa att hända på riktigt – inte som en tillfällig aktivitet, utan som en del av vardagen? I det här avsnittet av Health & Wealth möter vi Marcus Lager, vice vd på Twitch Health, som delar med sig av sin resa från gymgolv och naprapati till att idag möta HR, ledare och beslutsfattare för att hjälpa företag skapa hållbara beteenden över tid. Samtalet rör sig mellan personliga lärdomar, konkreta modeller och en tydlig kritik mot “smörgåsbords-hälsa” som blir välmenande – men ineffektiv.Från 16-årig gyminstruktör till vice vd: “Tidiga insatser hade kunnat ändra allt”Marcus beskriver hur hälsa i princip varit hans professionella hemmaplan hela vuxenlivet. Redan som 16-åring utbildade han sig till gyminstruktör. Där började en bana som tog honom via gymbranschen och rollen som personlig tränare vidare till naprapatutbildningen.Det som kom att påverka honom starkast var dock tiden inom företagshälsovård, där hans uppdrag var att hjälpa personer tillbaka till arbetslivet efter långtidssjukskrivningar. I multimodala team – med läkare, naprapater, beteendevetare, psykologer och andra kompetenser – såg han en återkommande smärtsam insikt:Om fler hade fått stöd tidigare hade många aldrig behövt hamna där.Frustrationen över att insatser ofta kommer sent blev en drivkraft. Han lämnade det kliniska arbetet, startade som konsult och ville “komma in tidigt” med föreläsningar, hälsotester och förebyggande stöd. På den vägen träffade han Twitch Healths grundare Fredrik Karlsson – och sedan 2011 är Marcus en del av bolaget.Idag beskriver han det som att han faktiskt får göra “precis det jag ville från början”: hjälpa arbetsplatser skapa förutsättningar för att hälsa ska bli av – innan det går för långt.Från “varför?” till “hur?”: hälsodialogen har mognatEn av Marcus tydligaste spaningar är att samtalet om hälsa på arbetsplatser har förändrats drastiskt. Tidigare handlade mycket om att övertyga beslutsfattare om att hälsa var viktigt – att ens få upp det på agendan. Idag möter han nästan aldrig frågan varför.Nu kommer frågan istället:“Vi vill – men hur gör vi, med de resurser vi har?”Det är en positiv förflyttning, men också en ny sorts utmaning: vilja finns, men många fastnar i otydlighet, lösryckta initiativ och brist på uppföljning. Marcus återkommer till en kärnpoäng: det är inte vad vi gör som oftast saknas – utan huret.Aktiveringstrappan: från förmåner till aktiverande ledarskapEn av avsnittets mest konkreta delar är Twitch Healths modell aktiveringstrappan, som hjälper organisationer se var de befinner sig – och vad nästa steg kan vara.Inget hälsarbete (få ligger här idag)Aktiviteter och förmåner (vanligast): bidrag, lopp, stegtävling, massageStrategiskt hälsoarbete: nyckeltal, KPI:er, systematik, resurser, uppföljningAktiverande ledarskap: chefer som sätter norm genom att ta hand om sin egen hälsaHälsosamt ledarskap: börja med dig självEn chef som själv är slutkörd kan inte hållbart bära andras hälsa.Twitch jobbar därför med reflekterande verktyg som “energiglaset”: vad fyller på energi i vardagen – och vad tömmer? Som en intern balansräkning. När chefer får syn på sina mönster och faktiskt gör förändringar händer något: de vill ofta ge vidare till sitt team, och normen skiftar. Här kan du höra avsnittet där jag och Fredrik Karlsson pratar om detta25 år sammanfattat i en bok: “Hälsa som blir av”Twitch Health firade 25 år och valde att samla lärdomarna i boken Hälsa som blir av – 25 års perspektiv på arbete, hälsa och aktivering. Blir du nyfiken på boken - kontakta Marcuseller Fredrik Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Hej! Jag hoppas du vill hjälpa oss och dig själv att göra podden ännu bättre! Jag har skapat en enkät på menti.com med några frågor som jag hoppas du vill svara på. För varje svar ger jag en slant till ett välgörande ändamål du får välja på slutet. Enkäten ligger öppen till 10:e mars och tar bara ett par minuter att svara på. Tusen tack för din hjälp!/ AnnieKlicka här för att komma till enkäten.Jobba mindre – som verktyg för smartare arbeteVad händer när svenska verksamheter testar 80% tid med bibehållen lön40-timmarsveckan infördes för över 50 år sedan. Ändå är det först de senaste åren som frågan om nästa steg fått verklig fart: går det att minska arbetstiden utan att tappa kvalitet och resultat – och samtidigt skapa ett mer hållbart arbetsliv?I det här avsnittet av Health for Wealth gästas jag av Anna-Carin Alderin, initiativtagare och projektledare för 4 Day Workweek i Sverige, med lång ledarbakgrund (bland annat från IKEA). Samtalet spelas in samma dag som Anna-Carin och teamet publicerar en ny svensk-norsk forskningsstudie om förkortad arbetstid.Anna-Carin är noga med att avdramatisera begreppet. 4 day workweek handlar inte alltid om att “ta bort en dag”. Kärnan är i stället detta:att nå 100% output (eller mer) på 80% av tiden – med 100% av lönen.Vilka vill testa – och varför?Nyfikenheten är bred: offentlig sektor, kommuner, privata företag och ideell sektor.De som faktiskt går in i ett test har ofta ett tydligt skäl:svårigheter att attrahera och behålla personalhöga sjukskrivningstalbehov av att modernisera arbetssätteller en genuin vilja att jobba smartare och mer hållbart.I studien finns en mix av verksamheter – bland annat regionalt sjukhus, kommunala verksamheter, energibolag, konsult- och revisionsverksamhet samt ideella aktörer.Vad är det som skapar effekten?Anna-Carin lyfter flera gemensamma “framgångsnycklar”. Den första är att arbetstidsförkortning skapar en arena att testa. Hon beskriver det som en spelplan: man går in tillsammans som verksamhet, laborerar, gör det tillåtet att förändra. Det blir inte ett individprojekt (“jag ska jobba mindre”), utan ett gemensamt skifte.Den andra nyckeln är förberedelserna. De verksamheter som lyckas pratar igenom varför de gör det, hur de ska följa upp och – kanske viktigast – vad som faktiskt ska ändras i vardagen för att frigöra tid.Sedan kommer de konkreta förändringarna.“Det handlar inte om att klämma ihop 40 på 32”Anna-Carin är tydlig: detta är inte “springa snabbare”. Det handlar om att identifiera vad som skapar mest värde och våga skala bort resten – det som ibland kallas “pseudoarbete”.Och i studien ser man en viktig sak: deltagarna upplever inte högre tempo. Snarare tvärtom – de upplever att förmågan att göra ett bra jobb ökar.Studien bygger på både enkätdata och kvalitativa data: hundratals enkätsvar, djupintervjuer, dagboksinlägg och verksamhetsdata.Anna-Carin lyfter bland annat att:upplevd stress minskarsömnen förbättras (i snitt längre sömn per natt och färre sömnsvårigheter)upplevd arbetsförmåga/produktivitet ökarflera verksamheter ser förbättrade verksamhetsresultat eller balansoch många ser förbättrad sjukstatistik under perioden.Hon betonar att produktivitet är svårt att mäta exakt mellan olika branscher, men att upplevd produktivitet och arbetsförmåga rör sig åt rätt håll – utan att arbetsintensiteten ökar.Läs om studien och rapporten här! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Att ställa rätt frågor kan göra större skillnad än vi ofta tror. Ibland räcker själva reflektionen för att något ska hända: en ökad känsla av lugn, mening, tacksamhet eller klarhet. Ibland leder svaren vidare till en insikt om att något faktiskt behöver förändras.I det här avsnittet av Health for Wealth vill jag därför skicka med dig just frågor. Frågor som stärker din känsla av sammanhang – KASAM.Känsla av sammanhang består av tre delar som hänger tätt ihop:Begriplighet – att förstå vad som händer, vad som förväntas och hur saker hänger ihopHanterbarhet – att uppleva att jag har resurser, stöd och inflytande nog att klara det som krävs och det jag villMeningsfullhet – att det jag gör känns viktigt, engagerande och värt min kraftDet här är förstås ingen quick fix. KASAM är dynamiskt och det som skapar mening, begriplighet och hanterbarhet förändras över tid – med livet, rollen, sammanhanget och det som händer runt omkring oss. Därför behöver vi regelbundet stanna upp och reflektera för att hitta de svar vi behöver för att både känna och agera.Frågor som stärker begriplighetFör tydlighet, klarhet, sammanhang och förutsägbarhet.Hur märks det i kroppen eller i ditt beteende när förväntningarna på dig är otydliga?Om någon tog över din roll i morgon – vad skulle den personen ha svårast att förstå?Vilka delar av din arbetsvardag förväntas du “bara acceptera”, men som du aldrig riktigt har fått förklarade för dig?– Vilken fråga skulle du behöva ställa för att få mer tydlighet här?Finns det något du ofta tänker: ”Det är nog bara jag som inte fattar”?(Ledtråd: det är det väldigt sällan.)Om ditt arbete var en karta – vilka skyltar saknas?Riktning? Prioritering? Tempo? Gränser?Att våga säga “det här har jag inte riktigt förstått” har en enorm inneboende potential – inte bara för dig, utan för många runt omkring dig.Frågor som stärker hanterbarhetFör resurser, handlingskraft och motståndskraft.Vad i ditt arbetsliv kräver idag mer energi än det ger tillbaka?– Är det något som ändå är värt energin, eller något som behöver justeras, avlastas eller tas bort?Om du fick ta bort en sak – utan att behöva kompensera för det – vad skulle det vara?Vem eller vad är din tydliga eller dolda säkerhetslina på jobbet?– Vad händer om den personen eller funktionen försvinner?När du känner dig överhopad eller negativt stressad – kan du se vilka handlingar, beslut eller händelser som ledde fram dit?– Finns det ett mönster?Om du var tvungen att be om hjälp med en sak på jobbet – och en privat – utan att det belastade någon annan, vad skulle du be om hjälp med?Många av oss är rädda för att belasta andra. Samtidigt vet vi att de flesta faktiskt tycker om att få hjälpa till. Och genom att be om hjälp kan du också bidra till att någon annan får känna sig betydelsefull.Frågor som stärker meningsfullhetFör motivation, riktning och engagemang.Vilken del av ditt arbete skulle du sakna allra mest om den försvann?När upplever du att tiden går fort – på ett bra sätt?Gärna både i jobbet och privat.Vad i din vardag gör dig stolt, även om ingen annan ser det?Om du fortsätter exakt som du gör nu i tre år till – känns det meningsfullt?Det som engagerar dig och känns viktigt – hur delar du med dig av det till dina kollegor eller din chef?Att sätta ord på vad som känns meningsfullt hjälper andra att förstå vad som är viktigt för dig – och ökar också chansen att du faktiskt får ägna mer tid åt just det.Så kan du använda frågornaDu kan ta med dig dem på en promenad och reflektera själv. Skriva ner tankar. Återkomma till dem över tid. Men de fungerar minst lika bra tillsammans med andra: i team, på möten, på konferenser eller runt fikabordet. Klipp isär dem, dra en fråga var, och se vad som händer i samtalet.Min förhoppning är att någon – eller några – av de här frågorna stärker just din känsla av sammanhang. På Kasam på jobbet kan du hitta fler reflektionsfrågor som hjälper dig och er att stärka er KASAM. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Avsnittet görs i samarbete med SkandiaTiteln på avsnittet är kanske inte den mest upplyftande: Sveriges sjukaste yrken. Men bakom de dystra siffrorna finns något viktigt – och hoppfullt. För i Skandias rapport med samma namn syns inte bara varningssignaler, utan också tydliga mönster kring vad som faktiskt går att påverka. Och kanske allra viktigast: mycket av den ohälsa vi ser i dag går att förebygga.I detta avsnitt fördjupar vi oss i vad vi faktiskt kan lära av rapporten för att förstå vad som skapar hållbarhet över tid, och vad som behöver förändras om vi vill att fler ska både göra bra och må bra på jobbet.Med i samtalet är Gabriel Lundström, hållbarhetschef på Skandia, och Marie Brännberg, gruppchef och psykolog på Sophiahemmet Reabcenter Tillsammans delar de både statistik, erfarenhet och reflektioner från “insidan och fältet” – och pekar på vad som faktiskt gör skillnad i praktiken.Rapporten ger oss viktig dataSkandia har följt utvecklingen av sjukskrivningar under lång tid. Redan runt 00-talet såg man ett tydligt skifte: från att sjukfrånvaro främst handlade om fysiska besvär, till att psykisk ohälsa successivt tog över som den vanligaste orsaken till längre sjukskrivningar.Yrken, statistik – och verkligheten bakom siffrornaRapporten visar tydliga mönster. Yrken med mycket kontakt med andra människor – som vård, omsorg, skola och försäljning – har höga sjukskrivningstal. Samtidigt ser man att bland tjänstemän och högutbildade är psykisk ohälsa den vanligaste orsaken till sjukskrivning.Men statistiken behöver tolkas varsamt. I yrken där man måste vara fysiskt på plats – till exempel inom vård och omsorg – går det inte att jobba med influensa. Där blir sjukskrivning det enda alternativet, vilket också påverkar statistiken. Det innebär att en del ohälsa aldrig syns i siffrorna. Gränslösheten – när arbete saknar slutMånga förväntas vara tillgängliga nästan hela tiden. När “alla andra” svarar sent, jobbar vid sjukdom eller aldrig riktigt loggar ut, blir det svårt att själv sätta gränser – även om det aldrig uttalas som ett krav.Här blir samspelet mellan struktur och kultur avgörande.Vad kan vi lära av militären?Både Gabriel och Marie betonar att människor klarar höga krav – om de är tydliga och kombineras med återhämtning. Det är otydliga, motsägelsefulla krav som skapar stress och ohälsa.Chefernas roll – och deras ökande belastningEn särskilt oroande trend i rapporten är att även chefer i ökande grad drabbas av psykisk ohälsa. Och det är problematiskt av flera skäl. Chefer är både bärare av arbetsmiljön – och själva i behov av hållbara förutsättningar. Marie beskriver hur arbetet med chefer ofta börjar i det mest grundläggande: schemat. Många chefer saknar helt luft i kalendern. När oförutsedda händelser uppstår – vilket de alltid gör – finns ingen marginal.Förebyggande arbete – tidigare än vi trorBåde Marie och Gabriel är tydliga: när det gäller stressrelaterad ohälsa finns stora möjligheter att förebygga – om man agerar tidigt. Ofta räcker det med några samtal i rätt tid.“Man kan inte ringa för tidigt” är ett mantra som återkommer.Kvinnors hälsa – en systemfrågaRapporten visar också att kvinnor fortfarande är sjukskrivna i högre utsträckning. Marie betonar att orsakerna sällan finns enbart på jobbet eller hemma – utan i kombinationen. Samtidigt påpekar Gabriel att Sverige har goda strukturella förutsättningar för jämställdhet – men att kulturen inte alltid följer med.Ledningens ansvar – från ord till handlingNär samtalet rundas av återkommer en central poäng: arbetsmiljö är affärskritiskt. Medarbetare som mår bra är mer nyfikna, kreativa och hållbara över tid. Och det räcker inte att säga att frågan är viktig – den måste prioriteras, följas upp och levas.Slutord: från prestation till förutsättningarDet här avsnittet erbjuder ingen quick fix. Men det erbjuder riktning. Vi kan inte längre säga att vi inte vet. Här kan du läsa Skandias rapport och här kan du läsa mer om hur Skandia kan stötta ert arbete. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Förändring – när kunskap inte räcker, men design gör skillnadVi vet idag mer än någonsin om vad som får människor att göra som de gör. Och ändå misslyckas vi ofta – både på jobbet och privat – med förändringar vi säger oss vilja ha. Vi informerar, utbildar och peppar, men beteenden rör sig inte. Enligt psykologen och beteendedesign-experten Niklas Laninge beror det ofta på en enkel mekanism: människor gör sällan det någon säger åt dem – de gör det som är enklast, tydligast och mest triggat i vardagen.Det är där beteendedesign kommer in: att rigga miljö, rutiner och påminnelser så att det önskade beteendet blir lättare att göra.Vad är ett beteende – egentligen?Niklas menar att många arbetsplatser fastnar i mål som är svåra att omsätta i handling: “delaktighet”, “trygghet”, “engagemang” och liknande. Det låter bra, men blir ofta otydligt.Beteenden är verb – saker människor gör – inte känslor, egenskaper eller kunskap.Arbetsplatsexemplet: från värdegrund till konkret rutinNiklas beskriver ett projekt på en stor myndighet där man ville öka “delaktighet” hos en stor grupp medarbetare som jobbade nära invånare i digitala kanaler. Organisationen hade rullat ut nya värdeord och förväntningar men såg ingen tydlig effekt.Arbetet började med att operationalisera: vad betyder delaktighet i just den här rollen? Det landade i att medarbetarnas insikter behövde nå dem som utvecklade och förbättrade de digitala tjänsterna. Beteendet blev därför att dokumentera och dela lärdomar systematiskt.Nästa steg var att identifiera hinder. Ett centralt hinder var att arbetsdagen var extremt schemalagd – det fanns ingen tid där beteendet faktiskt kunde ske. Resultatet blev att frekvensen ökade, och även kvaliteten ökade när förslagen bedömdes av externa granskare.Kan, vill och får man?För att förstå varför ett beteende inte händer lyfter Niklas COM-B-modellen som en användbar struktur. Den hjälper att sortera hinder i tre områden:Kan målgruppen göra beteendet?Vill man göra beteendet?Får man möjlighet att göra beteendet?Triggern: det som gör att det faktiskt händerÄven om förmåga, motivation och möjlighet finns kan ett nytt beteende utebli om det saknas en trigger – en signal som initierar beteendet i rätt ögonblick. Exempel som ofta fungerar i arbetslivet:Fasta möten med fast punkt på agendan (t.ex. att alla kort delar ett sätt de använt ett nytt verktyg)Digitala påminnelser i rätt tidpunktChefer som “köttochblod-triggers”: frågar, följer upp och visar själva hur de görHan är samtidigt försiktig med fasta möten: om de upplevs innehållslösa lär sig människor snabbt att “snooza” dem. Triggern behöver vara relevant.Miljön som designverktygNiklas betonar också miljöns roll. Förändring handlar inte bara om vilja – det handlar om vad som är möjligt och socialt bekvämt i den faktiska arbetsmiljön.Mäta rätt: bort från timmar, mot effektPå frågan hur man kan veta att nya arbetssätt “sitter” tar Niklas upp ett exempel där medarbetare rapporterade in antal timmar de använt AI. Han menar att det är fel angreppssätt, eftersom det riskerar att driva fram “fel användning” som endast ser bra ut i statistiken.Istället bör man som ledare kombinera data med kvalitativa följdfrågor: på vilket sätt hjälper verktyget dig? vad blev bättre? vad har du lärt dig? Det gör både uppföljningen mer meningsfull och kan samtidigt sprida konkreta exempel som underlättar för andra att ta efter.Etik: vilja, nytta och transparensNär det gäller etiken i beteendedesign menar Niklas att man kommer långt med två principer:Är det man försöker öka något människor själva vill göra och som gagnar dem?Är man transparent och använder sitt omdöme?När metoden används fel: gamification-fällanDet tydligaste exemplet Niklas ger på feltillämpning är gamification – att försöka lösa alla beteendeproblem med poäng, topplistor och spelifiering. Det kan förstärka saker som redan är ganska roliga, men fungerar sällan när hindren i grunden handlar om andra saker: tid, tydlighet, normer, trygghet eller rätt förutsättningar. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Det finns ord som fångar något många bär på men sällan sätter ord på. Mattering är ett sådant. Det betyder inte bara att “höra till”, utan att känna att man är betydelsefull – att man gör skillnad, att man behövs, att något saknas om man inte är där.Det är en skillnad som märks i kroppen: tillhörighet kan vara “jag får vara med”, medan mattering är “vi är inte kompletta utan dig”.Och forskningen bakom begreppet pekar mot något både enkelt och omvälvande: det är nästan omöjligt för en individ att på riktigt bry sig om jobbet om man inte först upplever att någon bryr sig om mig. Mattering blir alltså inte en “mysfråga”, utan en grundförutsättning för engagemang, motivation och hållbart välmående.I det här avsnittet pratar jag med Caroline Lornudd som har doktorerat inom ledarskap och jobbar både som ledarskapsforskare och ledarskapskonsult.Mattering kan beskrivas som två sammanflätade dimensioner:Att känna sig värderad – sedd, hörd, uppskattad för den man är, inte bara för det man presterar.Att få bidra med värde – att ens bidrag behövs, gör skillnad och har en tydlig plats i helheten.Det här är viktigt, för man kan känna sig omtyckt och inkluderad utan att känna sig betydelsefull. Man kan få beröm och ändå bära känslan: “de hade klarat sig lika bra utan mig.” Just därför blir mattering ett djupare lager än både trivsel och teamkänsla.Varför det spelar roll – på riktigtNär människor upplever mattering ser man flera positiva effekter: bättre psykiskt mående, mindre ensamhet och ångest, högre arbetstillfredsställelse, mer motivation och större vilja att bidra. Det påverkar också organisationsnivå: människor stannar längre, tar mer ansvar och vågar kliva in i ledarskap.Det finns dessutom forskning som pekar på att en del av effekten av transformerande ledarskap (som bygger på mening, utveckling och att se individen) går via just mattering. Alltså: en viktig anledning till att transformerande ledarskap fungerar är att människor känner sig betydelsefulla – både som personer och genom sina bidrag.Och här kommer en intressant tanke från webinaret med Zach Mercurio: kanske pratar vi för mycket om “engagemangskris” och för lite om matteringbrist. Om jag inte känner att jag spelar roll – varför skulle jag investera?I samtalet beskriver vi tre byggstenar som gör mattering konkret:Sedd (noticed): någon märker mig, ser mig, hör migBekräftad (affirmed): mina styrkor och mitt bidrag speglas specifiktBehövd (needed): min kompetens och mitt sätt att vara behövs härAnnie sätter svenska ord på det: välkommen, väntad, värdefull.Välkommen: “vi vill ha dig här.”Väntad: “vi märker när du inte är här.”Värdefull: “det du gör gör skillnad.”Det fina är att mattering sällan kräver stora program. Det handlar mer om kvaliteten i vardagliga interaktioner – och om att göra det osynliga synligt.Mattering handlar inte om att blåsa upp egon. Det handlar om att människor ska känna sig sedda, bekräftade och behövda – i lagom dos. Och det kräver ofta bara en sak: att vi säger det vi redan märker.Hoppas du blir inspirerad att prova!Effektiv Nu stöttar en hållbar arbetsvardagHur är det när du får ett nytt arbetsområde? Som beräknas ta 1-2 timmar. Men visar sig ta 5-8 timmar per vecka och andra arbetsuppgifter börjar bli lidande och stressen smyger sig på.Problemet är sällan du.Det är ofta en stor diskrepans mellan hur lång tid vi tror att en uppgift ska ta – och hur lång tid den faktiskt tar, särskilt när många parter är inblandade. Och om du jobbar hårdare i det tysta kan det vara svårt för en ledare att förstå den verkliga belastningen.Två viktiga nycklar Effektiv Nu ofta lyfter:Var generös i tidssättningen. Ge uppgifter mer tid än du tror från början.Visualisera din tid i kalendern. Jobba med färger eller kategorier så att du får en tydlig överblick över vad som faktiskt tar din tid och energi.Det skapar förutsättningar för dialog, prioritering och hållbara beslut – istället för tyst stress Läs mer om hur Effektiv Nu kan hjälpa er HÄR. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Att välja ett liv som bär och lyfterMånga människor beskriver samma känsla: livet går fort, dagarna fylls av krav och förväntningar och det blir svårare att höra sig själv. Inte alltid som en kris, utan mer som ett lågmält skav. Man gör det man “ska”, men känner sig ändå trött, splittrad eller ur synk. I den här julspecialen utforskar vi vad som händer när man vågar stanna upp och börja välja mer medvetet – inte genom att fly livet, utan genom att forma det.Katarina Jansson och Lotta Nordin från Bortom ekorrhjulet har i många år mött människor som längtar efter mer lugn, närvaro och riktning. Deras viktigaste budskap är enkelt men utmanande: ett hållbart liv börjar inte med stora beslut, utan med reflektion.Skavet är ofta signalen – inte problemetEn vanlig erfarenhet de möter är att människor vet att något inte känns rätt, men fastnar i frågan: ”Vad vill jag istället?” Många har följt normer så länge – kring arbete, prestation och livsval – att den egna viljan blivit svår att höra. Förmågan att lyssna inåt är, menar de, som en muskel som behöver tränas.Deras råd är att avdramatisera:Du behöver inte hitta en stor livsdröm.Du behöver inte veta exakt vart du ska.Det räcker att ta skavet på allvar och börja undersöka det.Släpp den stora målbilden – börja i känslanDe utmanar också föreställningen om att förändring måste vara dramatisk. Att “lämna ekorrhjulet” handlar inte nödvändigtvis om att byta allt, utan om att skifta fokus från hur livet ska se ut till hur det ska kännas.När allt känns tomt – börja kartläggaFör vissa är det inte bara otydligt vad man vill, utan helt tomt. Då föreslår Katarina och Lotta att man börjar i det konkreta i stället för i stora livsfrågor.Ett enkelt verktyg är tacksamhetsdagbok. De föreslår också att skriva ner en sak som skavt under dagen. Även där uppstår mönster – sådant som gång på gång tar mer energi än det ger.Här lyfter de ordet förnöjsamhet som något radikalt i vår tid. Att träna sig i att uppskatta det man redan har minskar behovet av snabba kickar och ständig konsumtion.Hitta din “bra-stund” och plocka isär denEtt annat sätt att nysta är att tänka tillbaka på en stund då man mådde bra och fråga sig: Vad var det egentligen som gjorde den stunden bra? Poängen är inte att återskapa exakt samma situation, utan att förstå vilka ingredienser som gav näring. Lek, experiment och små stegDe betonar vikten av att inte göra livsförändring till ännu ett projekt som ska optimeras. Det handlar snarare om lek, nyfikenhet och experiment. Att göra saker utan att de ska bli “bra”, nyttiga eller lönsamma.Förändring sker sällan i stora kliv, men ofta genom små justeringar:en lugn morgon i veckan,en timme mer för sig själv,ett nytt sammanhang att prova.När man bryter ner längtan i små, görbara steg blir den mindre skrämmande – och mer verklig.Normer, motstånd och vikten av likasinnadeKatarina och Lotta pratar öppet om hur normer styr oss: heltidsnormen, konsumtionsnormen, duktighetsnormen och åldersnormen. När man börjar välja annorlunda kan det skapa friktion – både inombords och i omgivningen.Därför är ett av deras viktigaste råd att söka sig till andra som redan tänker liknande. När dina val inte upplevs som konstiga i ditt sammanhang frigörs enormt mycket energi.Skapa en inre kompassDe förespråkar inte fasta planer, utan tydliga riktlinjer. En enkel kontrollfråga de återkommer till är:Tar det här mig närmare eller längre ifrån den vardag jag vill ha?Ett lugnt men modigt avslutDeras kanske mest avdramatiserande påminnelse är denna: att ställa en fråga, be om en justering eller prova något nytt gör sällan att något “exploderar”. Men att aldrig fråga gör att inget förändras.Att kliva bort från ekorrhjulet handlar därför inte om att skapa ett helt nytt liv, utan om att – steg för steg – forma en vardag som känns mer i linje med den man är och det man behöver just nu.Du som lyssnar på podden får med koden "health" rabatt på Katarina och Lottas guide till att skapa din bästa vardag. Du hittar den här. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Hur skapar vi en vardag som faktiskt bär – inte bara på jobbet utan i livet som helhet?I det här samtalet möter jag forskaren och arbetsterapeuten Louise Karlsson, som introducerar begreppet flexability: förmågan att både vara flexibel själv och att bemöta och bemötas med flexibilitet tillsammans med andra – kollegor, chefer och organisation. Poängen är att hälsa främjas när vi kan navigera mellan roller, krav och behov med stöd av en värdefull riktning eller mening.Louises forskning visar att låg hälsa ofta hänger ihop med obalans mellan vardagens aktiviteter och för få inslag som skapar delaktighet och samhörighet. Vägen framåt är sällan att “ta bort allt” utan att se över varför vi gör det vi gör – och ibland reframa. Tvätten blir uthärdlig (kanske till och med trivsam) med podd i öronen och en tanke på vad det faktiskt leder till.Återkommande arbetsuppgifter får nytt syfte när vi kopplar dem till effekten för någon annan. Det handlar också om att förstå sin egen återhämtning: behöver du socialt påfyllnad eller tyst paus? Små, medvetna val vecka för vecka bygger aktivitetsbalans.Ledarskapet blir avgörande. En närvarande och tydlig chef sätter ramar, lyssnar och matchar flexibilitet med verksamhetens behov. Ibland räcker ett bekräftande samtal; ibland krävs konkreta anpassningar under en period. Viktigt är också att chefen föregår med gott exempel – mejl på kvällar kan stärka osunda och ohållbara normer.Organisationer kan stärka flexability genom enkla strukturer: rimliga teamstorlekar, tydliga förväntningar i medarbetarsamtal och praktiska stöd som gör vardagen genomförbar. Rättvisa betyder inte alltid “lika för alla”, utan hållbara lösningar för var och en inom gemensamma ramar.Ett annat verktyg är mikroreflektion, att få fatt i sig sjålv i vardagen för att fråga ”vad var jag just med om – och hur påverkade det mig?”. När vi ser och namnger värdet i vardagens små handlingar växer känskan av meningsfullhet.Prova i veckanReframa en återkommande “måste-uppgift” så att den får mening eller bättre miljö.Lägg in två mikropauser för reflektion varje dag.Ta ett samtal om ramar för flexibilitet i ditt team – vad funkar nu, vad behöver vi mer av?Vår samarbetspartner Effektiv Nu är mån om effektiva arbetssätt och hållbar arbetsvardag. Centralt i detta är att hitta ett sätt att släppa dagen på ett bra sätt. Här är fyra tips som är med i Effektiv Nu´s utbildningar: Reflektera över dagen – Stanna upp, samla tankarna och få ur dig allt som snurrar.Skriv ned allt i uppgiftslistan – Fånga idéer, lösa trådar och det som behöver göras.Gör en sista genomgång av mejlen – Rensa inkorgen och fatta snabba beslut.Kolla morgondagens plan – Se över möten och prioriterade uppgifter för en lugn kväll utan jobb i bakhuvudet.Läs mer om hur Effektiv nu kan hjälpa er på deras hemsida. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

När förändring misslyckas handlar det sällan om strategi eller struktur. Ofta är det relationerna som brister: dialog, tillit, konflikthantering. Fyra av tio svenskar upplever konflikter på jobbet varje månad, och bara hälften tycker att kulturen uppmuntrar öppen dialog.I det här samtalet utforskar jag och Wille Sandels hur vi kan förstå människor, förhandla klokt och förebygga friktion– så att kommunikationen fungerar både när det brinner och när vardagen bara skaver. Wille är beteendevetare, tidigare polis (bl.a. nationella insatsstyrkan, förhandlargrupp, krisstöd) och numera organisationskonsult.PGU – person- och grupputveckling med uppgiften förstEn avgörande del av arbetet i Nationella insatsstyrkan är en utbildning där man inte bara tränade skytte och taktik – utan också relationer, konflikter och gruppdynamik.Bakgrunden var ett team där konflikterna var så stora att de skickades på ”teambuilding”: paddling och grillning. Trevligt – men ingenting blev löst. Där föddes PGU – Person- och grupputveckling.PGU fokuserade på:Öppenhet och trygghet Konflikthantering Feedback Person, grupp och uppgift Det viktiga: målet var operativ effekt, inte ”mysigare stämning”. Det goda klimatet blev en bieffekt av att man tränade relationer för att klara svåra, farliga arbetsuppgifter.AAR – enkel vana, stor effektWilles favoritverktyg för vanliga arbetsplatser är AAR – After Action Review. Den kan ta två minuter efter ett möte eller en halvdag efter ett projekt. Frågorna:Vad var målet?Nådde vi det?Vad gjorde vi bra?Vad gick sämre – och varför?Vad tar vi med till nästa gång?Gör man detta konsekvent:vässas arbetssättenstärks relationernasänks tröskeln för ärlighetVill du börja enkelt? Avsluta varje teammöte med:Nådde vi det vi sa? Vad gjorde vi bra? Vad gör vi annorlunda nästa gång?Tre fokus för dig som vill stärka kommunikationen1) FörståUtforska hur konflikter uppstår hos er – mönster, triggers, återkommande situationer.Tydliggör skillnaden mellan relationsfeedback och prestationsfeedback.2) FörhandlaHjälp människor hitta värdiga vägar ut: ”Hur skulle en lösning kunna se ut som du kan stå för?”Använd ”och samtidigt” istället för ”men”:”Jag hör att du är besviken och samtidigt behöver vi leverera X.”3) FörebyggaInför AAR som standard efter viktiga möten.Normalisera omtag: ”Det här blev inte bra, kan vi börja om?”Sätt enkla kommunikationsregler för möten, t.ex. ”Spegla först, fråga sen, ge råd sist.”Effektiv Nu är också måna om ett friktionsfritt samarbete. I det här avsnittet lyfter vi vikten av att de möten ni har både är värdeskapande och både förbereds, genomförs och följs upp smidigt. Läs mer här om hur de kan stötta er jobba bättre i er digitala arbetsmiljö. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Hälsa i förändring – från individuell prestation till social rörelseHälsa är inte en trend. Det är en förutsättning – för ett gott liv, för hållbara organisationer och för ett samhälle i balans. Men vad betyder hälsa i dag, och hur förändras vårt sätt att tänka kring välmående, träning och ansvar – både individuellt och kollektivt?I veckans avsnitt har Fredrik Karlsson från vår samarbetspartner Twitch Health bjudit in Brian Van Den Brink, träningschef på Friskis & Svettis för att reflektera över och spana på de stora strömningarna i hälsolandskapet. Det blir ett samtal om motivation, samhällstrender och framtidens sätt att skapa rörelse – både i kroppen och i kulturen.Efter år inom både byråvärlden, som tränare, egenföretagare och poddare, har han landat i rollen som träningschef på Friskis & Svettis – en organisation som sedan starten byggt hela sin idé på rörelseglädje, gemenskap och inkludering.Hälsans stora paradoxTrots att utbudet av träning, appar och hälsotjänster aldrig varit större, beskriver Brian en växande klyfta mellan aktiva och inaktiva.”De som redan tränar, tränar mer än någonsin. Men de som inte gör det – där går det åt fel håll.”Den stora boven? Tiden. Eller snarare känslan av brist på tid. Vi lever stillasittande liv, ofta framför skärmar, och även de mest upptagna dagarna kan gå utan att vi rört oss alls. Makrotrend 1: Ett åldrande samhälle och kampen för livslång hälsaEn av de tydligaste trenderna Brian ser framåt är den åldrande befolkningen.Samtidigt förändras synen på åldrande. Äldre porträtteras inte längre som passiva eller sköra, utan som vitala, nyfikna och aktiva.”Det är en positiv förskjutning. Man ser äldre som relevanta, och det gör mig faktiskt glad att bli äldre.”Makrotrend 2: Digitaliseringens baksidor – ensamhet och ytlighetDigitaliseringen har på många sätt gjort det lättare att ta hand om sin hälsa – med appar, träningsdata och digitala möten. Men Brian ser också dess baksidor: förlorad gemenskap och ökande ensamhet.Samtidigt växer en motrörelse fram: ”social fitness” – gemensamma upplevelser där rörelse möter gemenskap.”Folk längtar efter att ses. Det sociala blir en allt viktigare del av hälsa framåt.”Makrotrend 3: Hälsa som affärsstrategiBrian ser hur företag börjar gå från punktinsatser – friskvårdsbidrag och stegtävlingar – till ett bredare och mer strategiskt synsätt.Nyckeln är att förstå behoven innan man letar lösningar. Hälsa som inkluderar allaFör Brian är just inkluderingen central. ”Vi behöver fler sätt att få människor i rörelse – inte fler sätt att få redan aktiva att bli ännu mer aktiva.”Framtidens hälsa – social fitness och mänskliga mötenNär Brian blickar framåt mot 2026 ser han en fortsatt förskjutning mot sociala upplevelser.”Jag hoppas vi får se ännu mer av social fitness – där rörelse, musik, gemenskap och glädje möts.”Kanske är det just där framtidens hälsa finns. Mindre ensam träning, fler gemensamma upplevelser.Tre spaningar från avsnittet:Sociala sammanhang är framtidens fitness. Rörelse blir roligare och mer hållbar när vi gör den tillsammans.Hälsa är en samhällsfråga, inte bara en individuell. Vi måste bygga miljöer som gör det lätt att välja rätt.Företag som integrerar hälsa i sin kärnstrategi blir vinnare. Hållbara människor bygger hållbara resultat. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Nyfikenhet – en nyckel till hälsa, lärande och framgångI en tid när förändringstakten bara ökar har nyfikenheten gått från att vara något charmigt till att bli en nödvändighet. Den är inte längre bara en personlig egenskap, utan en förmåga som avgör hur väl vi – och våra organisationer – klarar oss i ett arbetsliv där vi ständigt behöver lära om, tänka nytt och samarbeta på nya sätt.I veckans avsnitt pratar jag med Peder Söderlind – forskare, författare och entreprenör – aktuell med boken Edge: Skapa nyfiken organisation. Vi pratar om hur nyfikenhet kan bli ett strategiskt verktyg för både välmående och framgång.Nyfikenhet som gemensam rörelsePeder definierar nyfikenhet som ”en gemensam rörelse mot något okänt”. Det handlar alltså inte bara om en individuell drivkraft, utan om något som uppstår mellan människor. När vi möts, delar tankar och vågar ställa frågor skapas ny kunskap – och organisationer som gör det till en vana blir mer innovativa, motståndskraftiga och lärande.Den nyfikna organisationen bygger på att medarbetare tillåts fråga, testa och tänka nytt. Det kräver trygghet, tid och ledare som inte har alla svar utan vågar säga: ”Jag är nyfiken på hur du ser det.”En affärsnytta med mänskligt djupNyfikenhet gör oss bättre på att fatta beslut, inte minst när vi vågar ta in nya perspektiv. Det minskar risken för att fastna i gamla hjulspår och hjälper oss att väga kortsiktig effektivitet mot långsiktig utveckling. Som Peder uttrycker det: ”Om vi alltid väljer den säkra lunchrestaurangen lär vi oss inget nytt.”Han påminner också om att ständig effektivitet är en fiende till nyfikenhet. När organisationer är så slimmade att ingen har tid att tänka nytt, riskerar de att förlora både innovationskraft och människor. Vi behöver luft i systemet för att kunna ställa de viktiga frågorna – de som formar framtiden.Nyfikenhet och välmående hänger ihopMänniskor med hög grad av nyfikenhet ser förändring som en möjlighet snarare än ett hot. De bär förändring lättare, samarbetar bättre och upplever högre grad av psykiskt välbefinnande. Att vara nyfiken är med andra ord en hälsostrategi. Det håller oss mentalt rörliga, socialt aktiva och gör att vi fortsätter utvecklas – hela livet.Så väcker du nyfikenhetenBörja i ledarskapet: Visa sårbarhet, ställ öppna frågor och uppmuntra till dialog.Skapa strukturer som stöder möten: Spontana samtal, gemensamma ytor och tid för reflektion stärker nyfikenhetskulturen.Belöna frågor – inte bara svar. Fira den bästa frågan på veckomötet.Träna den mentala muskeln: Nyfikenhet kräver energi. Sömn, rörelse och återhämtning är förutsättningar för att orka tänka nytt.Eller som Peder säger: ”Vi behöver vara som mest nyfikna när vi är som tröttast – det är då framtiden formas." Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Att fatta beslut på magkänsla hör till det förflutna. Samtidigt räcker det inte att stirra sig blind på siffror. Verkligt datadrivna organisationer använder både hårda och mjuka datapunkter – och förstår människorna genom datan och människorna bakom datan. I veckans Health for Wealth pratar vi om hur insikter, analys och nyfikenhet kan ge bättre beslut, starkare kultur och mer hållbara människor.Gästen är Miriam Sundholm, civilekonom med bakgrund som managementkonsult på Accenture i Stockholm och London. I dag arbetar hon som föreläsare och hälsostrateg och är numera en del av Oxy Group. Hennes drivkraft: att göra hälsa och välmående till en strategisk del av affären – inte en “mjuk” sidoverksamhet.Från reaktiv till proaktiv – stegen som gör skillnadMiriam beskriver en utvecklingstrappa som många känner igen:ReaktivtAnalytisktFördjupat analytisktProaktivtPoängen är att komma närmare nuet – till beteenden och insatser vi faktiskt kan påverka i dag, inte bara konstatera gårdagens utfall.Ledande och släpande KPI:er – och varför blandningen behövsFinansiella mått är ofta släpande: de visar ”så blev det”. De behövs – men de hjälper oss sällan att styra i tid. Därför behöver vi komplettera med operativa och ledandeindikatorer som går att påverka här och nu.Ett säljexempel: antal provkörningar är mer direkt påverkbart än månadens försäljning (som ofta speglar arbetet för flera månader sedan). Samma tänk gäller förändring och välmående: identifiera vilka beteenden och förutsättningar som leder till engagemang, kvalitet och kundvärde – och följ upp dem systematiskt.Mät oftare – men meningsfulltÅrsredovisningar och stora mätningar har sin plats, men för att navigera i vardagen behöver vi frekventa pulser. Här blir medarbetarundersökningar och pulsmätningar viktiga – om vi:förankrar varför vi frågar,återkopplar transparent, ochgör något av resultaten – tillsammans.Enkättrötthet uppstår när medarbetare inte ser syftet eller effekten. När chefer och team däremot använder datan som underlag för dialog, prioriteringar och förbättringar ökar psykologisk trygghet, tillit och engagemang.Börja i affärsmålen – och bryt nedAtt ”ha mycket data” är inte målet. Börja i era prioriterade affärsmål (tillväxt, lönsamhet, kvalitet, kundnöjdhet etc.) och bryt ner dem till relevanta nyckeltal. Vad vet vi korrelerar med målen? Nöjdare kunder? Lojalitet? Medarbetares mentala, fysiska och sociala välmående? Välj färre men vassare mått som ni förstår och kan påverka – och bygg rutiner för hur ni samlar in, analyserar och agerar på dem.Ledningens mottagarskap är avgörande.Datadriven hållbarhet – också socialtKrav och förväntningar på hållbarhetsrapportering ökar, och standarder utvecklas. Oavsett formell tidslinje tjänar de flesta verksamheter på att börja arbeta mer systematiskt med social hållbarhet i dag: att följa upp förutsättningar, hälsa och engagemang i den egna arbetsstyrkan. Kom igång – tre konkreta stegVälj 5–7 nyckeltal som speglar både resultat och förutsättningar (blanda finansiella, operativa, ledande och släpande).Pulsmät kvartalsvis eller månadsvis kring välmående och engagemang – med tydlig återkoppling och gemensam åtgärdsplan i teamen.Skapa en styr- och mötesrutin: vem äger datan, hur ofta tittar vi på den, vad gör vi när vi ser en avvikelse, och hur följer vi upp effekter? Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

En av fyra svenskar känner stress i sin digitala arbetsmiljö. Ofta beror det inte på viljan att göra rätt, utan på att vi saknar gemensamma spelregler. I detta avsnitt berättar Linn Heuberger och Emelie från Effektiv Nu hur enkla, tydliga överenskommelser – “interna trafikregler” – gör att arbetet flyter, möten ger energi och information hamnar där den ska. Poängen är inte att begränsa, utan att skapa förutsägbarhet så att alla kan lägga fokus där det faktiskt skapar värde.Vi pratar omVarför interna trafikregler ger framkomlighet i stället för pekpinnar.Tre startfrågor som alla team bör svara på.Hur regler för var, när och hur kommunikation sker stöttar erHur ni sätter mötesregler som faktiskt ger energi.Varför fil-lagring och namnsättning är en arbetsmiljöfråga, inte bara IT.Konkreta knep som minskar “gisslandmöten” och informationsstressEffektiv Nu hittar du här! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Salutogen ledning på riktigt – så skapar ni hälsa innan problemen uppstårSalutogenes handlar om att identifiera och stärka det som får oss att må bra. Patogenes om att hitta och åtgärda det som skapar ohälsa. I arbetslivet behöver vi förstås båda – men många fastnar i det reaktiva. I det här avsnittet går vi från ord till handling: hur vi leder hälsofrämjande på riktigt och bygger förutsättningar för meningsfullhet, begriplighet och hanterbarhet – på organisationsnivå, i ledarskapet och i vardagen hos varje medarbetare.Vi poddar om hur man skapar hälsa på jobbet, eftersom vi vet att människor som mår bra också kan prestera bra. Jag som leder podden heter Ann-Sofie Forsmark – hälsostrateg, ledarskapskonsult och författare – och i det här avsnittet knyter jag ihop forskningen med praktiken.Varför salutogenes – och varför nu?I snart 50 år har forskning visat vad som får både verksamheter och människor att må bra. På 1980-talet fick Aaron Antonovskys teori om salutogenes och KASAM (känsla av sammanhang) fäste. På 1990-talet började vi tala om friskfaktorer i arbetslivet. Under 2000-talet spreds begrepp som engagemang (som motpol till utbrändhet). 2010-talet och framåt har svenska kunskapsmyndigheter och forskningsprogram systematiserat vad som fungerar – exempelvis rättvisa, delaktighet och stödjande ledarskap. Med andra ord: vi saknar inte underlag längre – vi behöver arbeta med det.Det salutogena arbetssättet betyder att göra mer av det som får oss att fungera – med struktur, mod och uthållighet. Vi kommer aldrig göra allt perfekt. Men varje steg som ökar begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet gör skillnad – för hälsa, engagemang och resultat. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

De flesta organisationer gömmer sig dold potential för utveckling. Så här gör du för att hitta den.Den dolda potentialen kommer i många skepnader. I en tech-organisation kan det handla om patent och teknologisk kunskap. I en tjänsteorganisation kan den finnas i kundinsikter man ännu inte riktigt förstått. Potentialen kan också finnas mellan organisationer, i olika möjliga samarbeten.Mattias Axelson är doktor i företagsekonomi och forskare vid Handelshögskolan i Stockholm, House of Innovation. Han arbetar för att utveckla organisationers innovationsförmåga genom forskning, utbildning och rådgivning och har skrivit boken ”Dold potential. Så skapas innovation utanför kärnaffären”.Klassiska misstagVad är det man missar när man inte innoverar?Mattias nämner ett klassiskt exempel från telekomföretaget Ericsson. Där hade man tidigt teknologi och ritningar för något som liknade en surfplatta. Men det fanns ingen insikt om konsumentvärdet i en sån produkt och andra kom före ut på marknaden. Matthias fortsätter:– Man behöver få in externa perspektiv, vara nyfiken och öppen så att vi har förmågan att omtolka våra egna resurser i ljuset av behov vi än så länge kanske bara anar därute.Tid, resurser, attityder och mandatInnovation kräver tid och resurser, det är självklart. Och att vi jobbar med attityder så att vi inte fastnar i mentala hinder som klassikern ”så här har vi alltid gjort här och det ska vi alltid göra”. För att öppna upp för innovation behöver ledningen också ge människor mandat att testa saker och våga ta risker.Innovation handlar om att gå in i något nytt och se möjliga nyttor. Det kan vara ett arbetssätt, en ny tjänst, ett nytt material. Det kan vara en metod och behöver inte alltid vara en produkt. Det kan handla om att hitta ett värde i restprodukter och avfall vi brukar slänga.Rusta verksamheten för innovationMattias råd är att organisera och rusta verksamheten för innovation både på kort och lång sikt. Man behöver ha en struktur och nyckeltal men också en konkret plan för vad vad man ska göra den kommande månaden och veckan. Kan innovation vara en stående fråga på möten? Kan man avsätta pengar i budgeten för innovation? Hela systemet måste sitta ihop för innovation är ett extremt strukturerat arbete och nästan alltid ett maratonlopp.Samtidigt som det är avgörande att vara uthållig ska vi inte glömma snöbollseffekten. När bollen väl är i rullning kan det hända alla möjliga saker, men de blir aldrig verklighet om du inte börjar någonstans.Vår samarbetspartner Twitch Healths erbjudande Twitch on Demand är en plattform som samlar hela företagets hälsoerbjudande för medarbetarna. Den får igång träningen därhemma eller utomhus. Och det handlar lika mycket om mental som om fysisk hälsa. Alla hittar sina program och mäter framsteg utifrån behov och läge, allt ifrån mindfulness och pausprogram till intensiv konditionsträning. Chatt med hälsocoach ingår. Läs mer om Twitch on Demand här.Vår samarbetspartner motivation.se har många intressanta artiklar om innovation. Vi hittade en om att psykologin är avgörande för att innovera. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

När verkligheten stör våra planerVisioner, strategier, handlingsplaner – det är så vi ofta pratar om organisationer. Men Åsa Lundqvist Covey, doktor i management och komplexitet, menar att det är just där problemet börjar. Vi är duktiga på att beskriva framtiden, men alldeles för dåliga på att ta hänsyn till det som faktiskt händer här och nu.“Jag hade jobbat med ledningsgrupper i många år och märkte att vi utgick från ideal. Vi byggde framtidsbilder, men glömde hur människor faktiskt känner och reagerar i stunden. När mötet var slut låtsades vi som att alla var med – fast några var sura, andra osäkra och några skeptiska. Vi tog inte våra erfarenheter på allvar.”Det var detta “skav” som fick henne att börja forska om komplexitet och hur organisationer verkligen fungerar – inte hur vi önskar att de ska fungera. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Alla med dig – om relationernas betydelse på jobbetRelationer är avgörande för vårt välmående – och för vår prestation. Det är utgångspunkten i poddavsnittet med psykologen och mindfulnessläraren Daniel Ek om varför social hälsa på jobbet inte är ett ”mjukt värde” utan en av de starkaste framgångsfaktorerna för både individer och organisationer.Relationer som skyddsfaktorForskning visar tydligt att goda relationer är en av de viktigaste faktorerna för ett långt och hälsosamt liv. Den välkända Harvardstudien om lycka och hälsa pekar på att kvaliteten i våra relationer spelar större roll än både ekonomi och status. Ensamhet och social isolering är däremot lika skadligt för hälsan som rökning eller alkoholmissbruk.På jobbet har relationer en liknande skyddande effekt: de minskar stress, stärker vår psykiska hälsa, ökar motivationen och lägger grunden för innovation och lärande. Kort sagt – när vi känner oss trygga och sedda vill vi bidra.Arbetsplatsens kultur – en resurs eller en riskDaniel Ek beskriver hur människan är en hypersocial varelse. Vår identitet formas i mötet med andra, och arbetsplatsens kultur blir därför avgörande. I miljöer där tystnad eller hård jargong dominerar riskerar medarbetare att dämpa sin kreativitet, undvika att säga ifrån och i längden förlora både energi och engagemang. Omvänt skapas motivation och samarbete nästan automatiskt i miljöer som präglas av psykologisk trygghet och öppenhet.Ledarens roll – från kontroll till relationEn central framgångsfaktor är ledarskapet. Den traditionella bilden av chefen som expert och kontrollant räcker inte längre. I stället behöver chefer våga visa sig mänskliga, bjuda in till feedback, tillåta misstag och aktivt skapa utrymme för relationer. Små, tydliga kontexter kan göra stor skillnad – från enkla check-ins på möten till gemensamma aktiviteter som stärker tillhörigheten.Små handlingar med stor effektRelationer på jobbet byggs inte bara av strukturer och ledarskap, utan också av individuella initiativ. Att börja ett möte med en kort runda där alla får säga något, att ställa en personlig men inte privat fråga vid fikabordet, eller att ge en kollega uppskattning kan vara små steg som öppnar upp för större trygghet och gemenskap.Att motverka ensamhetEnsamhet på arbetsplatsen är mer utbrett än man kan tro – även bland dem som inte ser ensamma ut. Daniel Ek påminner om att de flesta människor uppskattar bekräftelse och kontakt. Att våga ta initiativ, söka stöd hos HR eller chefer och skapa små tillfällen av mänsklig närhet kan bryta den negativa spiral som ensamhet ofta leder till.SlutsatsRelationer på jobbet är inte en bonusfråga – de är fundamentet för både hälsa och prestation. När vi känner oss välkomna, väntade och värdefulla växer både individen och organisationen. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I det här avsnittet av Health for Wealth möter jag forskaren och entreprenören Camilla Rundberg. Hon berättar om sin forskning kring könsroller på arbetsplatsen och om programmet Uncommon Women, som hjälper kvinnor att identifiera och förändra osynliga strukturer i arbetslivet.Enligt Försäkringskassan står kvinnor för fyra av fem pågående sjukfall inom stressrelaterad psykisk ohälsa. Trots det handlar det inte om någon biologisk svaghet.I sin avhandling visar Camilla att kvinnor i snitt gör omkring 200 timmar extra per år av sådant arbete som inte syns i karriärsammanhang – som att organisera sociala aktiviteter, ta mötesanteckningar eller agera stödperson för kollegor.Programmet Uncommon WomenFör att möta dessa utmaningar har Camilla startat Uncommon Women – ett fem veckor långt digitalt tränings- och reflektionsprogram. Där får deltagarna reflektera, testa nya beteenden och dela erfarenheter i en trygg digital gemenskap.Vad organisationer kan göraCamilla lyfter flera konkreta steg för arbetsgivare som vill minska riskerna:Kartlägg det osynliga arbetet och fördela det rättvist.Strukturera karriärsamtal så att de verkligen handlar om utveckling.Utbilda chefer och medarbetare om genus och arbetskultur.Arbeta systematiskt med arbetsmiljö och jämställdhet, inte som sidoprojekt utan som en del av vardagen.SlutsatsCamilla Rundbergs forskning och programmet Uncommon Women visar att det går att synliggöra och förändra könsroller i arbetslivet. Det kräver mod från individen – men framför allt en vilja från organisationer att se och förändra de strukturer som annars riskerar att fortsätta i det tysta Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Stress och press är en del av livet. Hur kan vi hitta återhämtning på jobbet trots det? Lina Ejlertsson har svaren.Lina Ejlertsson doktorerar i folkhälsovetenskap vid Lunds universitet och hon har gjort en studie om återhämtning för vårdpersonal.Hon var trött på att prata om sjukskrivning, stress och allt det som var negativt. Hennes projektgrupp ville vända på det och istället ställa frågan: vad är det som får människor att trots all press gå till jobbet med glädje? En avgörande faktor är just återhämtning.Återhämtning är en pågående process där målet är att känna sig påfylld med ny energi. Vad som krävs för att nå dit är väldigt individuellt och det kan handla både om saker på jobbet och sånt som hör till privatlivet. Trots det ville Lina Ejlertsson och hennes projektgrupp ringa in gemensamma nämnare, sånt som hjälper många att få till sin återhämtning.Tre nycklar till återhämtningDeras studie resulterade i tre områden som man kan generalisera och använda även för andra yrkesgrupper:variationgemenskaphanterbarhetVariation handlar om flera aspekter: att variera tempo i arbetet men även plats där man jobbar.Gemenskap handlar om att få stöd och trygghet från sina kollegor. Att lära känna varandra, kunna skratta ihop, visa varandra uppskattning och återkoppling, alltså inte bara tänka positiva saker om varandra utan också säga det till varandra.Hanterbarhet handlar om att ha kontroll och ”koll på läget”. Det innebär att hinna göra klart saker och, om det är mycket att göra, veta hur man ska prioritera. Att ha möjlighet att påverka och tid för reflektion.De tre områdena går in i varandra och framgångsfaktorer kan vara både små och konkreta exempel som andningsövningar för att sänka stressen. Men har man hög arbetsbelastning och ingen sammanhållning, då hjälper det inte att skratta sig ur situationen utan då måste man förändra organisatoriska faktorer.Bygg rätt förutsättningarHur skapar man bra förutsättningar för återhämtning då? Ledare är viktiga, säger Lina Ejlertsson, och attityder, det som ”sitter i väggarna” påverkar. Man kan ställa sig frågor som ”vad säger kulturen hos oss?” Hur gör man när det känns fel att ta en paus? Då är det naturligtvis avgörande att ledare och arbetskamrater markera att det är ok att pausa.Sluta släcka bränderLina Ejlertsson understryker att det har stor effekt att jobba hälsofrämjande och inte bara släcka bränder när saker och ting redan har gått snett. Det finns stort stöd i forskningen för det.Hon har själv sett många exempel på ledare som vågar tänka långsiktigt och som jobbar med små medel över tid och får goda effekter. Hon har även sett fantastiska medarbetare som betyder mycket när en kollega har det tufft. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Hur får vi fler att vilja komma in – och hur gör vi kontoret till en plats där människor både mår och presterar bättre?I det här avsnittet möter jag, tillsammans med Fredrik Karlsson, VD på vår samarbetspartner Twitch Health, Hanna Mossfeldt, arbetsplatsstrateg på AMF Fastigheter, för ett samtal om kontorets roll efter pandemin: från kvadratmeter och möbler till beteenden, hjärnvänlig miljö och kultur. Vi pratar bland annat om:Varför närvaropolicys aldrig räcker utan måste backas upp av miljöer som ger fokus, samarbete och återhämtning.Att släppa “kvadratmeter per person” och istället fråga: Vad ska varje kvadratmeter åstadkomma för vår verksamhet?Hur variation och valfrihet (olika rumstyper, ljud/ljus/akustik, teknik) sänker stress och höjer kvaliteten i arbetet.Kontoret som kulturbärare: varför autenticitet slår “katalogfint” och hur rummet kan spegla varumärket.Att tänka kvarter, inte bara kvadrat – värdet av bottenvåningar, service, rörelse och cykelvänlighet.Hur man mäter användning (inte bara åsikter), testar, möblerar om och förbättrar kontinuerligt.Ensamhet, rörelse och välmående: många är effektiva hemma – men mår bättre när de ses på kontoret.Kort sagt: gör kontoret till en magnet. När platsen stödjer hjärnan, kroppen och uppdraget kommer människor oftare in — och då växer både välmåendet och affären.Key takeawaysBörja med varför (bolaget–laget–jaget). Syftet med närvaro måste vara tydligt och meningsfullt.Designa för jobbet, inte för normen. Balansera fokszoner, möten, kreativitet och mikropauser.Ge valmöjligheter. Olika rum och lösningar gör att alla hittar favoritlägen — det minskar stress.Bygg kultur i väggarna. Låt kontoret se ut som ni på riktigt.Tänk platsens ekosystem. Service, träning och logistik runtom kontoret driver frivillig närvaro.Mät och iterera. Kombinera enkäter med faktisk användningsdata och våga A/B-testa.Kommunicera tidigt och ofta. Involvera smart så att fler känner sig lyssnade på. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Hur mår vi egentligen på jobbet – och vad kan vi lära av siffrorna bakom Sveriges arbetsplatser? I det här avsnittet möter jag Tina Ekström, vd för Nyckeltalsinstitutet, som i över 17 år arbetat med att analysera data om arbetsmiljö, hälsa och jämställdhet.Vi pratar bland annat om:Vilket nyckeltal som bäst visar om en arbetsplats är hållbar – och varför rörlighet bland nyanställda är så avgörande.Hur chefstäthet påverkar både sjukfrånvaro och arbetsklimat, och varför för stora arbetsgrupper sliter hårt på både medarbetare och chefer.Gråzonen – de medarbetare som varken är helt friska eller helt sjuka, och varför tidiga insatser gör störst skillnad.Varför jämställdhet och blandade team är en av de starkaste faktorerna bakom både välmående och resultat.Kort sagt: när vi mäter rätt saker och vågar använda siffrorna som underlag, kan vi både förbättra hälsan på jobbet och stärka verksamheten Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vi har poddat om den sociologiska modellen KASAM, känsla av sammanhang, flera gånger. För oss har det blivit en favoritmodell för att beskriva vad som krävs för att både må och prestera bra i arbetslivet och dessutom hålla längs vägen. Kortfattat handlar KASAM på jobbet om att se till att vi VILL göra vårt jobb, att vi KAN göra det och att vi KLARAR av det.I det här avsnittet fördjupar vi oss i vad som krävs för att vi ska VILJA göra vårt jobb: meningsfullhet. Meningsfullhet både lyfter och bär oss i arbetslivet.Det som lyfter oss kan vara sånt som att:Organisationen har ett meningsfullt syfteMin roll känns meningsfull och det jag gör leder till något viktigtJag utvecklasMeningsfullheten behöver också bäras i vardagen. Några viktiga faktorer är:Att jag bemöts rättvistAtt organisationen är transparentAtt mina värderingar respekterasAtt jag har någon form av delaktighet och inflytandeAtt det finns samhörighet och samvaroI avsnittet nämner vi Ann-Sofies bok KASAM på jobbet som släpptes i maj 2024. Den är till för dig som är medarbetare, för dig som är chef och för dig som söker ett nytt jobb. Både när något skaver i din arbetssituation och när du vill förbättra den.—Den bästa hälsan är den som blir av, dag ut och dag in. På dina villkor. Det vet vår samarbetspartner Twitch Health. Därför jobbar de strategiskt och långsiktigt med aktivering för sina företagskunder. För hälsa som blir av. Läs mer här. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Hälsosamt ledarskap – en nyckel till hållbara cheferAtt vara chef är ett viktigt, men ibland tungt, uppdrag. Att ta hand om andra – samtidigt som man ska hålla ihop sig själv – är vad många chefer kämpar med varje dag.Enligt studier är chefer i dag mer pressade än tidigare, och färre vill ta på sig rollen. Det kräver därför nya perspektiv på ledarskap. I det här avsnittet pratar jag med Fredrik Karlsson, vd på vår samarbetspartner Twitch Health, om vad som krävs för att chefer ska kunna hålla – och växa – över tid.Vad är hälsosamt ledarskap?Hälsofrämjande ledarskap har länge handlat om att skapa god arbetsmiljö för andra. Men vad händer om chefen själv inte orkar?Därför behövs begreppet hälsosamt ledarskap – där chefen tar ansvar för och får förutsättningar för sin egen hälsa, energi och långsiktiga hållbarhet. Det handlar inte om att vara den mest vältränade personen i rummet, utan att bygga in återhämtning, riktning och balans i sitt dagliga arbete.– Det är inte egoistiskt att prioritera sig själv som chef. Det är en förutsättning för att kunna vara bra för andra, säger Fredrik.Värderingar som kompassEn viktig insikt är vikten av att känna till sina egna värderingar. "Action & reflection" – testa och tänk efterI programmen används en metod kallad action reflection. Cheferna får testa något konkret – som en andningsövning eller en värderingspromenad – och därefter reflektera själva och i grupp. Vad fungerade? Vad fungerade inte?– Bara att få 20 minuter för reflektion under en promenad har gett vissa deltagare nya insikter. Det är kraftfullt, säger Fredrik.Så bygger vi in hållbarhet i vardagenMånga organisationer saknar fortfarande inslag om chefers egen hållbarhet i sina ledarprogram. Skälen? Tidsbrist. Fyllda agendor. Men det går att komma runt.Släpp jobbet – på ditt sättFör att verkligen hålla behöver man kunna släppa jobbet. Alla behöver hitta sina egna sätt- men viktigast är att förstå att det är en del av uppdraget.Tips till dig som chef:Fundera på: Vad är det som ger och tar energi i min vardag?Fråga dig själv: Vad är det jag inte vill kompromissa med i mitt liv och mitt ledarskap?Våga prioritera dig själv – det är inte själviskt, det är nödvändigt.Reflektera regelbundet – exempelvis med ett “utvecklingssamtal med dig själv”.Gör plats för återhämtning i dina befintliga rutiner, inte utanför dem.Hälsa på jobbet börjar med dig – och din förmåga att må bra över tid.Vill du veta mer om programmet Hälsosamt ledarskap? Kontakta Fredrik Karlsson på twitchhealth.se eller via LinkedIn Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

När är det dags att stanna upp och fråga: "Vänta lite nu..."? I det här avsnittet möter vi föreläsaren och författaren Klas Hallberg i ett samtal om varför regler ibland står i vägen för verklig nytta – och hur vi kan återta vår omdömesförmåga."Rätt" räcker inte – exemplet ÅkeKlas berättar om Åke, 90 år, som träffat 66 läkare och fått 15 antibiotikakurer – utan att någon gjort fel, men utan att någon hjälpt honom. Det blev startpunkten för boken Rätt räcker inte, som Klas skrivit tillsammans med professorn Per Kristensson.Processperfektion utan värdeKlas lyfter också tre problem med det han kallar processperfektion utan värde: Tjänstepersoner gömmer sig bakom regelverk för att slippa ta ansvar.Systemet ger illusion av kontroll, men verkligheten får lida.Människor reduceras till dålig AI, vilket gör att de tappar mening i jobbet.Vi behöver mer SNHK-förmågaSå vad är lösningen? Att återerövra vår omdömesförmåga, menar Klas. Att våga pausa och fråga: "Är detta rimligt?"Men det kräver mod – och träning. Klas introducerar SNHK-metoden: Sitt Ner Håll Käften. Det är hans sätt att prata om meditation – ett verktyg för att träna på att observera sina egna tankar, utan att reagera direkt.Algoritmer vs. omdömeAlla arbetsplatser har både algoritmiska (exakta) och heuristiska (bedömningsbaserade) processer. Det är okej. Det viktiga är att vi vet vilken typ av situation vi befinner oss i.En pilot följer algoritmer när planet ska lyfta. Men när något oväntat händer på 10 000 meters höjd – då måste pilotens heuristiska träning ta över. Samma sak gäller i våra organisationer.Problemet uppstår när vi inte längre vet var gränsen går – eller när vi blivit rädda för att tänka själva.Key takeaways från Klas Hallberg

Sommarreflektion som stärker arbetsglädje och handlingskraftNär tempot och fokus skiftar under sommaren finns en chans att stanna upp – inte bara för att vila, utan också för att reflektera över hur vi har det, hur vi vill ha det och vad vi vill justera framåt. Den här guiden hjälper dig att ta en meningsfull paus och skapa framtidsfokus inför resten av året.Du kan reflektera ensam, i par eller tillsammans i grupp. Det viktiga är nyfikenhet, ärlighet och omtanke – inte prestation.Så här gör duTa 45–60 min där du får vara ifred eller där ni har en trygg yta som grupp.Svara gärna skriftligt – penna och papper gör tankarna mer konkreta.Du kan också prata och sedan skriva ned det viktigaste.Gör det enskilt först – och välj sedan vad du vill dela.REFLEKTIONSFRÅGOR – UPPDELAT I TEMANEnergi & välmåendeVad har gett mig mest energi under första halvåret?Vem har gett mig energi?När har jag känt mig som mitt bästa jag?Vad gjorde jag då, och med vilka var jag?Mening, fokus & prioriteringarI vilka stunder har jag känt mening eller engagemang (kanske till och med flow)?Vad har jag faktiskt prioriterat högt – medvetet eller omedvetet?Speglar min vardag det som jag säger är viktigt för mig?Vad har fått ta för mycket eller för lite plats i mitt liv?RelationerHur har jag vårdat de relationer som är viktigast för mig?Vilka relationer vill jag ge mer närvaro eller utveckla?Hur har jag varit omtänksam mot mig själv – i tanke, ord eller handling?Vad skulle jag behöva mer av för att ta bättre hand om mig själv framöver?Riktning & önskanVad vill jag säga JA mer till kommande halvår?Vad behöver jag säga NEJ till för att skapa plats för det?Vad behöver jag påminna mig om, och hur kan jag göra det?Tips: Post-it, bakgrundsbild, symbol, notis – en liten nudge.FramåtblickNär jag blickar tillbaka i december: Vad vill jag kunna säga att jag har upplevt mer av?Vilken känsla vill jag känna oftare?Vad behöver jag justera – lite eller mycket – för att ta mig i den riktningen?Tips på reflektionssättGör det till en ritual – t.ex. med kaffe i solen, på en promenad eller efter jobbet.Byt ut frågor om de inte passar – det viktiga är att du känner dig själv i processen.Läs igenom dina svar i slutet. Vad överraskar dig? Vad vill du faktiskt göra något av? Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Hur vet vi att vi är på väg åt rätt håll och på rätt plats? Hur ser vi vad vi gjort och lärt oss?Vi behöver zooma ut lite då och då och reflektera. Det känns sällan prioriterat när det är mycket att göra. Men att stanna upp och ställa några viktiga frågor kan vara guld värt både för närtid och framtid.Ett sätt är att använda perspektiven dåtid, nutid och framtid. Här är några förslag på frågor att reflektera kring.DåtidVad ville jag göra?Vad gjorde jag?Vad ledde det till?Vad beror det på?NutidHur har jag det just nu?Vad känns viktigt?Vad behöver jag?Vad önskar jag ska bli bättre?Vad är realistiskt med tanke på tid och resurser?FramtidVad vill jag uppnå? Vad är det för känsla jag vill åt?Hur vill jag ha det framåt? Vad vill jag uppleva? När jag har det bra, vad är det som präglar de stunderna?Hur prioriterar jag i allt som är lätt att planera in men svårare att genomföra?Fundera på hur du bygger en reflektionsrutin, kanske lite dagligen och lite mer veckovis. Vill du reflektera på egen hand eller i grupp eller både och? Stötta dig med att ha frågor som de här ovan på plats och bryt ner det i bitar så du kan ta en munsbit när det pasar. Lycka till!Vår samarbetspartner Twitch Health hjälper dig att undvika vanliga dikeskörningar när du vill mäta och påverka medarbetarnas hälsa. Förutom att förväxla låg sjukfrånvaro med hälsa finns en risk att tro att själva mätningen är hälsofrämjande. Gör tvärtom. Se till att hälsan faktiskt blir av. Läs mer här. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I detta avsnitt av djupdyker vi i en av de viktigaste arbetsmiljöförändringarna i modern tid – föreskriften om organisatorisk och social arbetsmiljö (OSA). Vår gäst är ingen mindre än Erna Zelmin, tidigare generaldirektör för Arbetsmiljöverket, som hade en avgörande roll i att få OSA på plats.OSA-föreskriften, som beslutades 2015 och trädde i kraft 2016, var ett tydligt skifte i hur vi ser på arbetsgivarens ansvar för den psykiska hälsan på arbetsplatsen. Inte längre bara en fråga om ergonomi eller fysiska risker – utan också om hur arbetet är organiserat, hur ledarskapet fungerar och hur vi beter oss mot varandra. Erna Zelmin delar med sig av sin syn på varför denna förändring var nödvändig, och vad som krävdes för att driva igenom den i praktiken.Hon berättar också om det breda samarbetet bakom föreskriften – hur forskare, fackförbund, arbetsgivarorganisationer och myndigheter arbetade tillsammans för att skapa något som både skulle hålla juridiskt och fungera i verkligheten. Vi får också höra hennes personliga drivkraft och tydliga budskap: det är oacceptabelt att människor blir sjuka av sitt arbete.Det här avsnittet är både en tillbakablick och en inspiration framåt. För även om OSA nu är en självklar del av arbetsmiljöarbetet, återstår det mycket att göra. Erna påminner oss om att arbetet med god arbetsmiljö måste vara systematiskt och långsiktigt – och att alla har en roll att spela: arbetsgivare, ledare och medarbetare.Lyssna på avsnittet för att förstå varför OSA blev och behövde bi ett sådant genombrott – och vad vi alla kan göra för att fortsätta bygga friska, hållbara arbetsplatser. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Hur tar HR plats i förarsätet – inte bara som stöd, utan som en strategisk kraft i förändring?I detta avsnitt gästas vi av Aleksandar Velevski, HR-chef på Sveriges Radio och vinnare av Årets HR-chef enligt Sveriges HR-förening.Aleksandar berättar hur HR på Sveriges Radio har transformerats från en traditionell stödfunktion till en aktiv del av verksamhetsutvecklingen. Under ledning av Aleksandar och hans chef har HR byggts om för att bättre möta organisationens behov – bland annat genom att dela upp roller i HR-partners och HR-generalister, där den ena driver förändring i ledningsgrupper och den andra säkerställer en effektiv, digitaliserad vardag.Men att leda förändring är inte alltid enkelt. I podden reflekterar Aleksandar över vad det innebär att gå från kollega till chef, att skapa tydlighet i komplexitet, och att inte glömma individens perspektiv när man fokuserar på organisationens utveckling. Han delar också ärligt med sig av misstag och insikter – som vikten av att förstå varje individs upplevelse av förlust i en förändring, även när syftet känns gott.

Psykisk ohälsa är en av vår tids största samhällsutmaningar. Stressrelaterade besvär ökar och enligt prognoser kommer psykisk ohälsa vara den dominerande folkhälsoutmaningen år 2030 – både i Sverige och globalt. I det här avsnittet pratar jag om detta angelägna ämne med socialförsäkringsminister Jakob Forssmed. Fokus ligger på regeringens nya strategi för psykisk hälsa och suicidprevention, som sträcker sig över tio år och bär det träffande namnet "Det handlar om livet".Ett paradigmskifte i synen på psykisk hälsaForssmed understryker att psykisk hälsa inte enbart är en fråga för hälso- och sjukvården. Den nya strategin pekar istället på behovet av ett samhällsomfattande ansvar där olika sektorer – skola, arbetsliv, civilsamhälle och myndigheter – aktivt bidrar till att främja psykiskt välbefinnande.Strategin har tagits fram i samarbete med ett 25-tal myndigheter som även ansvarar för uppföljning och implementering.Barn, unga och skärmvanorEtt särskilt fokus ligger på barn och ungas hälsa. Forssmed oroas över utvecklingen: ökad skärmtid, brist på sömn och fysisk aktivitet samt försämrade sociala relationer. Han påpekar att svenska tonåringar i snitt tillbringar 6,5 timmar om dagen vid skärm utanför skoltid – en livsstil som påverkar den psykiska hälsan negativt.Psykisk hälsa på schemat och elevhälsans rollRegeringen har tillsatt en elevhälsoutredning som ska återupprätta vårduppdraget inom skolan. Fokus ska ligga på att avhjälpa enklare psykiska besvär, förebygga stress och främja välmående bland barn och unga. Forssmed förespråkar även, personligen, att psykisk hälsa får en plats i undervisningen – ungefär som kroppslig hälsa. Arbetsplatsen som arena för förändringI podden har vi i nio år diskuterat hur arbetslivet påverkar vår hälsa. Forssmed är tydlig med att arbetsplatsen har en avgörande roll i den nationella strategin. Regeringen har därför tillsatt en särskild utredning för att ta fram riktlinjer för hållbara, hälsofrämjande arbetsmiljöer. Det handlar om att inte bara förebygga ohälsa, utan också aktivt stärka välbefinnandet.Begrepp som meningsfullhet, begriplighet och hanterbarhet – centrala i KASAM-modellen – lyfts fram som vägledande. Forssmed pekar även på strukturella problem inom offentlig sektor, som överbelastade chefer, etisk stress och ineffektiva IT-system som skapar frustration. Han efterlyser färre administrativa bördor och mer resurser för att möjliggöra fungerande arbetsmiljöer.Ekonomiska argument för att investera i hälsaRegeringen har inrättat en särskild utredning för att utveckla ett ramverk för hälsoekonomiska kalkyler. Syftet är att underlätta investeringar i förebyggande åtgärder genom att kunna visa på långsiktiga ekonomiska vinster. Kostnaderna för sjukskrivningar, personalomsättning och ohälsa är höga – men genom att räkna rätt kan dessa resurser istället användas för att bygga hållbara organisationer.Mot ensamhet – tillsammansEtt angeläget tema i samtalet är ensamhet. Forssmed har initierat ett företagsnätverk mot ensamhet där företag delar idéer och strategier för att skapa social gemenskap. Han uppmuntrar fler arbetsgivare att stödja ideellt engagemang bland sina medarbetare, inte som en kompensation för ett arbete som saknar mening, utan som ett komplement till det värde som redan skapas inom arbetsplatsens ramar.Jakob Forssmed avrundar samtalet med att poängtera att arbete inte ska ses som ett batteriurladdande moment som man sedan laddar upp under semestern. Arbetslivet måste istället vara en källa till både mening och återhämtning. Psykisk hälsa kan inte hanteras enbart genom vårdinsatser – det handlar om hela livet, alla aktörer och alla nivåer.Och just det: det handlar om livet. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Ska vi vara kreativa och innovativa behöver vi ha medarbetare som vågar tänka fritt och berätta vad de tänker.I en psykologiskt trygg grupp känner människor att de kan dela sina tankar, åsikter och känslor utan att behöva vara rädda för negativa konsekvenser. Det handlar om att skapa en atmosfär där öppenhet, ärlighet och sårbarhet uppmuntras och respekteras.Vi fick ett samtal med Caroline Lornudd som har doktorerat i ledarskap på Karolinska institutet och är utbildare, föreläsare och ledarskapsforskare. Caroline var tidigare med i avsnitt 72 om styrelsens roll för hälsoarbetet.Vad präglar en psykologiskt trygg grupp?Det kan man enkelt sammanfatta så här:Öppen dialog: att gruppmedlemmarna känner sig fria att uttrycka sina åsikter och idéer utan rädsla för fördomar eller kritik. Det handlar inte om att säga allt man tänker och vara fräck utan om att vara öppen inom respektfulla ramar.Tillit: att lita på de andra gruppmedlemmarnas goda intentioner.Respekt: att acceptera olika perspektiv och erfarenheter.Sårbarhet uppmuntras: gruppmedlemmarna känner sig trygga nog att vara autentiska och när de delar med sig av något personligt bemöts det respektfullt och uppmuntrande.Vad trygga grupper görEn norsk studie visar på fyra saker som framgångsrika, trygga grupper gör:1. Skapar samhörighet och lär känna varandra utöver det som krävs för arbetet. Det motverkar subgrupperingar och synsätt som ”vi och dem”.2. Förtydligar samarbetet med spelregler, förväntningar och tydliga strukturer för kommunikation.3. Stöttar varandra genom att visa intresse för hur det går för andra och hjälpa varandra.Caroline beskriver vikten av att visa sig sårbar så tidigt det går i en process för att visa på att här behöver vi våga lita på varandra. Det är extra angeläget när det är någon ny i gruppen. Och när någon ställer en undrande fråga, haka på och stötta det.Vår samarbetspartner Twitch Health tycker precis som vi att det är kul att många företag vill satsa på hälsa. Problemet är bara att hur många stegtävlingar man än startar och hur nära det än är till gymmet, så är det ofta något som saknas för att vi ska komma igång med och hålla i aktiviteter vi mår bra av. Twitch Health vet att det krävs stöd med aktivering, för hälsa som blir av. Läs mer på twitchhealth.se Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

HR-arbete med mod, driv och viktig effektI det här avsnittet har jag förmånen att intervjua Petra Skoglund – en senior HR-strateg med lång erfarenhet som global HR-direktör och Chief People Officer inom både börsnoterade bolag och snabbväxande techföretag.Vi pratade om hur HR kan spela en avgörande roll i dagens arbetsliv – där AI, snabbare förändringar och behovet av välmående på jobbet utmanar gamla arbetssätt. Petra delade med sig av konkreta och inspirerande exempel från sin karriär, bland annat från ett projekt på Bombardier där hon och hennes team halverade sjukskrivningstiden vid stressrelaterad ohälsa genom smart mätning, organisatorisk anpassning och tydligt chefstöd.Vi samtalar också om varför HR måste våga ha "edge" – våga bryta normer, ifrågasätta gamla rutiner (som till exempel hur vi tänker kring semester och korttidssjukfrånvaro) och stötta organisationen med både mod och empati.Petra lyfter vikten av att HR framöver måste bli en ännu starkare katalysator för lärande och trygg förändring, särskilt i en tid där AI förändrar roller och kompetensbehov i rasande fart. Genom tydlighet, stöttande strukturer och modigt ledarskap kan vi få fler att både må bra och prestera hållbart på jobbet.Det här avsnittet är fullt av konkreta råd, klokskap och energi för dig som vill driva HR-arbete som verkligen gör skillnad!✨ Kort sagt: HR behöver edge – och vi behöver mer mod, empati och tydlighet än någonsin. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Sedan föreskriften om organisatorisk och social arbetsmiljö (OSA) kom 2016 har ambitionen varit tydlig: arbetsrelaterad ohälsa, framför allt stress, ska minska genom att tydliggöra arbetsgivarens ansvar för faktorer som arbetsbelastning, krav–resursbalans och socialt klimat. Men trots goda intentioner och kloka paragrafer har sjukskrivningarna fortsatt. Vad saknas?I ett insiktsfullt samtal med HR-experten Karl Sandberg fördjupar vi oss i frågan: varför ”biter inte” föreskriften i praktiken?Karl lyfter att OSA ofta hanteras för pliktskyldigt – mallar fylls i, dokument sparas, men det verkliga samtalet om arbetets innehåll och förutsättningar uteblir. En riskbedömning utan en gemensam bild av vad det goda arbetet är blir som att navigera utan karta.Han betonar vikten av att OSA integreras i vardagens verksamhetsutveckling snarare än ses som ett fristående projekt. I stället för att fokusera enbart på enskilda stressade individer bör arbetsgrupperna kollektivt definiera vad som är rimligt, hållbart och meningsfullt arbete. ”OSA måste finnas i arbetsgruppen”, säger Karl. ”Det handlar om att förstå helheten, hur värde skapas – och vilka förutsättningar som krävs.”Ett centralt perspektiv är att OSA inte bara är en skyldighet, utan en möjlighet. Rätt använt blir det ett kraftfullt verktyg för både resultat och välmående. Och här spelar chefer en viktig roll – inte som ensamma bärare av ansvar, utan som vägvisare som bjuder in till dialog och gemensam reflektion.Till sist poängterar Karl behovet av att stärka skyddsombud och fackliga representanter – inte se dem som motståndare, utan som medskapare i ett hållbart arbetsliv. “Vi behöver ibland börja längst ut i organisationen – där verkligheten finns.” Sammanfattningsvis: OSA fungerar bäst när det används som det var tänkt – som ett levande stöd i vardagen, för bättre dialog, tydligare förväntningar och verklig balans mellan krav och resurser. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Tips för att rusta dig att vara trygg med en viktig uppgift i din ledarroll!I det här avsnittet får du konkreta tips och reflektioner för dig som är chef och vill bli tryggare i att ta det som ofta kallas för "svåra samtal" – men som kanske snarare är viktiga samtal. Samtal som kräver mod, omtanke och förberedelse.Varför känns vissa samtal svåra?Rädsla för konflikt eller starka reaktionerOro för att skada relationenOsäkerhet kring sin egen förmågaBrist på övning och verktygRädsla för "emotionell smitta" – att påverkas starkt av andras reaktionerExempel på samtalsämnen som kan kännas svåraBristande prestation eller oacceptabla beteendenOrganisationsförändringar som påverkar individenKonflikter eller olika förväntningarAllvarligare ärenden som varning eller uppsägningTre grundförutsättningar för att kunna ta viktiga samtalTrygghet i chefsrollenSjälvkännedom: Hur reagerar du i jobbiga situationer?Förtroendefull relation till medarbetareInför samtalet: förbered dig noggrantSäkerställ fakta: Vad vet du?Fokusera på beteenden – inte tolkningar eller attityderKoppla beteendet till negativa konsekvenserReflektera över dina egna känslor och intentionerFundera över möjliga orsaker bakom de beteenden du uppmärksammatBolla gärna med någon du litar på inför samtaletUnder samtalet: skapa förtroende och strukturBjud in tydligt och tryggt – gärna så snart som är möjligtHa en tydlig agenda, men var öppen för nya perspektivSkapa en trygg miljö för samtalet (kontor, promenad, neutral plats)Förbered dig på olika scenarier (tystnad, ilska, tårar, förnekelser)Undvik fredagar: Låt inte personen gå in i helgen med olösta känslorUnder samtalet: för struktur och tydlighetTa avstamp i ett gemensamt syfte: trygg arbetsmiljö och måluppfyllelseAnvänd SBI-modellen:Situation: Vad hände?Beteende: Vad observerades konkret?Impact: Vilken konsekvens får det?Lyssna aktivt på medarbetarens responsVisa förståelse för känslor men var tydlig med behovet av förändringInkludera medarbetaren i lösningen (om möjligt)Konkreta beteenden måste i vissa fall helt upphöraEfter samtaletSammanfatta vad ni kommit överens omSätt tid för uppföljningDebriefa och reflektera: Vad gick bra, vad lärde du dig?Avslutande medskickSvåra samtal är inte enkla – och det är just därför det kräver mod, omtanke och förberedelse. Det är sunt att känna obehag inför dem. Men du gör det inte för att vara besvärlig, utan för att vara en ansvarstagande och omtänksam ledare.Vill du ha mer hjälp med att utvecklas i detta? Kontakta oss på Oxygroup så berättar vi mer. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Svåra samtal med chefen kan vara extra knepiga. Här är några saker att tänka på inför en sån situation. (Och i nästa avsnitt pratar jag om vad du som chef kan behöva tänka på!)Välj vad du ska ta upp – och närVälj ett bra tillfälle när ni har tid och lugn och ro. Tänk igenom problemet. Vad är det som är jobbigt och vad är de bakomliggande faktorerna? På vilket sätt stör det dig i jobbet?Ha gärna ett förslag på lösning självDu visar att du tar ansvar genom att själv ha tänkt igenom situationen, vad du tror är orsakerna till problemen och föreslå en eller ett par sätt att lösa dem.Fundera på vad du förväntar dig för typ av svarÄr du ute efter att få stöd för ett visst beslut eller val? Eller är ditt syfte att få din chefs perspektiv på en situation? Det är inte fel att, innan du presenterar problemet, säga vad dina förväntningar på hen är.Reflektera och tänk efter innan du svararGe dig själv tid att smälta svaret. Tacka för återkopplingen och nya perspektiv. Säg att du ska tänka igenom det innan du svarar eller återkommer, om det behövs.Undvik att brusa upp. Det är inget konstigt att bli både arg och ledsen men förbered dig så att inte känslorna kommer i vägen för själva samtalet. Står mycket på spel, stå på dig. Men gör det i första hand med vänlighet – man blir oftare lyssnad på då.Be chefen förtydliga om saker och ting är oklaraStäll de följdfrågor du behöver för att förstå vad din chef menar. Förtydliga gärna med en extra fråga: Så du menar att jag ska göra så här?Lycka till med dina samtal. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vare sig vi bryr oss om hälsa eller prestation behöver vi förstå hur klimakteriet kan påverka arbetet.I detta engagerande och viktiga avsnitt får jag ett engagerande samtal med Monika Björn om kvinnohälsa, klimakteriet och vad arbetsgivare kan göra för att stötta kvinnor i arbetslivet genom denna livsfas. Med sin bakgrund som tränare, författare och expert på kvinnohälsa delar Monika insikter från både forskning, praktik och sina egna erfarenheter.Kvinnor lever längre – men i sämre hälsaVi hänvisar i samtalet med en internationell rapport från World Economic Forum och McKinsey Health Institute som visar att kvinnor visserligen lever längre än män, men spenderar 25 % mer av sina liv i dålig hälsa. Detta har stor påverkan både på individens livskvalitet och på samhället i stort. Monika lyfter att det fortfarande finns ett betydande forskningsglapp när det kommer till kvinnor och kvinnors hälsa. Trots vissa framsteg är kvinnokroppen fortfarande underrepresenterad i medicinsk forskning – även i Sverige.Hon beskriver hur så kallad "Bikini Science" fortfarande är vanligt förekommande: forskningspengar riktas till kvinnors fertila period och reproduktionsorgan, medan sjukdomar som påverkar kvinnor i stor omfattning, som osteoporos, Alzheimers, autoimmuna sjukdomar och hjärt-kärlsjukdomar, är eftersatta.Klimakteriet påverkar arbetslivet – men kan hanterasMonika delar med sig av siffror om klimakteriet och dess påverkan på kvinnors arbetsliv från den brittiska Fawcett-studien som visar att:59 % av kvinnorna behövde sjukskriva sig på grund av klimakteriebesvär10 % valde att helt lämna sitt arbeteDet mest slående är att många av kvinnorna i studien uttryckte att de önskat att de haft mer kunskap om klimakteriet – för att tidigare kunna söka hjälp. Vad pågår i hjärnan?Monika förklarar hur modern hjärnforskning med fMRI-scanning visar att kvinnors hjärnor faktiskt programmeras om under klimakteriet. Ämnesomsättningen i hjärnan förändras, vilket kan leda till minnesproblem, svårigheter att fokusera och känslor av självtvivel. Det som ibland avfärdas som stress eller inbillning är i själva verket en neuroendokrin transformation.Begreppet "hjärndimma" är vanligt förekommande, och Monika trycker på vikten av att inte misstolka detta som depression eller utmattning. De flesta kvinnor kommer ut på andra sidan och återfår sin kognitiva förmåga, men det behövs stöd och förståelse under processen.Vad kan arbetsgivare göra?Monika lyfter flera åtgärder som arbetsgivare kan ta till:Skapa information och resurser på intranätetRusta både medarbetare och cheferErbjuda flexibilitet vid behov (t.ex. vid sömnsvårigheter)Klimatanpassa arbetsmiljön för de som behöverHon påminner dock om att oavsett yttre anpassningar är hormonbehandling är det mest effektiva för många, och att kvinnor behöver få stöd att ta informerade beslut om sin hälsa.Avslutande tankarAtt prata om klimakteriet på jobbet handlar inte om att kvinnor måste "komma ut" med sina symptom. Det handlar om att erbjuda kunskap, stöd och struktur – till dem som vill. Det skapar en mer inkluderande och hållbar arbetsmiljö, där kvinnor inte behöver lämna arbetslivet mitt i sin mest erfarna och kompetenta fas.Monika avslutar med att rekommendera sin plattform Stark genom klimakteriet för vidare kunskap och inspiration. Ett varmt tack för hennes viktiga röst i debatten om kvinnohälsa – och ett starkt medskick till arbetsgivare: Det här är inte en kvinnofråga. Det är en arbetslivsfråga. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I en värld där biohacking, superfoods och prestationsoptimering tar plats i rubrikerna är det lätt att glömma bort vad hälsa egentligen handlar om. "Mastering the basics" innebär inte att följa den senaste trenden, utan att ta hand om de grundläggande behov som gör att vi fungerar, orkar och känner mening i vardagen. Det handlar om sömn, rörelse, näring, återhämtning och social hälsa. Och det är mycket enklare – och samtidigt svårare – än vad vi ibland vill tro. I det här avsnittet reflekterar Fredrik Karlsson, VD på vår samarbetspartner Twitch Health och jagHälsa utan pekpinnarI dagens samhälle blir hälsa ofta en prestationsfråga. Men de vanor som verkligen gör skillnad är inte dyra, komplicerade eller perfekta. De är ofta gratis, okrångliga och ibland till och med tråkiga. Men de funkar.Energi in, energi utEn bra modell att ha i bakhuvudet är den så kallade "energiglaset". Tänk dig ett glas fyllt med vatten – när det är fullt har du gott om energi. Belastningar tappar ur glaset, medan resurser fyller på. Nyckeln är inte att alltid vara på topp, utan att inte bli tom för länge.Sömn: Den viktigaste superkraftenEn god natts sömn stärker immunförsvaret, förbättrar vår kognitiva förmåga, reglerar hunger och mättnad, och gör oss mer balanserade mentalt. Men sömnen i sig kan vi inte kontrollera – den är en spegling av hur vi lever under dagen.Rörelse: Allt räknasForskning visar att de största hälsoeffekterna kommer när vi går från stillasittande till lite aktivitet. Därefter planar kurvan ut. Så börja enkelt. Gå en extra sväng. Stå upp och jobba. Allt räknas.Styrketräning: För framtidens livskvalitetStyrketräning blir allt viktigare med åren. Inte för att skulptera kroppen, utan för att behålla funktion och livskvalitet. Stark muskulatur minskar fallrisk, underlättar vardagliga rörelser och motverkar åldersrelaterade förluster. Nyckeln är att komma igång.Mat och energi: För att orka och må braMat är kanske det mest laddade av alla hälsoområden. Men den bästa kosten är ofta den enklaste. Grunden handlar om att äta för att må bra, för att tanka energi, och för att kroppen ska fungera. Undvik att fastna i svartvitt tänkande. "Allt eller inget" fungerar sällan. Tänk snarare "för det mesta". Det viktiga är helheten.Social hälsa: Den glömda grundenGoda, trygga relationer läker stress, ger oss mening och förstärker återhämtningen. Det behöver inte vara stora gester. Ett sms. En promenad. En snabb check-in.Arbetsplatsens roll: Struktur och kulturArbetsplatsen har en avgörande roll i att stötta hälsosamma vanor. Det handlar om att skapa:Struktur: t.ex. tydliga arbetstider, inga mejlkvällar, mötestider som respekterar dygnsrytmKultur: att det är uppmuntrat att ta paus, röra på sig och ha en balansSmå steg som räknasAtt skapa hälsa handlar inte om stora omvälvande förändringar. Det handlar snarare om att bygga och hålla i enkla vanor över tid, som stöttar och funkar i vardagen.Tips & Reflektionsfrågor för att ta hand om din hälsa – “Mastering the Basics”Fredriks frågor – för att komma från tanke till handling:Var har jag min största potential till förbättring?Vad känns roligt eller motiverande att ta tag i?Vad vill jag behålla?Vad kan jag börja med – om än något väldigt litet?När ska jag göra det?Annies tillägg – för att hitta din riktning och drivkraft:Vad önskar jag att jag hade mer energi till?Vad vill jag känna mer av?Vad för dig närmare den känslan?Vad kommer jag att tacka mig själv för – om en vecka? Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Svenska företag lägger varje år enorma summor på friskvårdsbidrag. Men hur ser man till att de gör nytta?Oskar Halling Ullberg är doktorand i folkhälsovetenskap vid Mälardalens Universitet och har forskat på hur friskvårdsarbete bedrivs och hur friskvårdsbidrag används.Runt 85 % av de som arbetar i Sverige erbjuds friskvårdsbidrag men bara 60-70% använder det fullt ut, enligt Oskars och hans kollegors studier.Det är svårt som forskare att studera om friskvårdsbidraget får effekt. Däremot kan forskningen visa vad som är viktigt att fokusera på och hur man ska göra.Tillräcklig summaFör att få effekt av friskvårdsbidraget är det bra att se till att summan räcker till något långsiktigt. Även om man kan köpa ett liftkort eller en massage för pengarna gör bidraget mer nytta om det räcker till åtminstone en del av ett gymkort eller något annat återkommande. Att summan är åtminstone 3000 kronor ökar användandet.Gör det enkelt – kanske genom en portalAtt göra det enkelt att använda friskvårdsbidraget gör också att fler utnyttjar det. Företag som anlitar en portaltjänst får högre nyttjandegrad. Inte minst för att medarbetare slipper ligga ute med pengarna själv och för att det blir mindre administration och kvittoredovisning.Prata om detAtt chefer pratar om friskvårdsbidraget bidrar också till att fler använder det. Det kan vara värt att ta upp då och då. Många glömmer helt enkelt bort det. En vinkel att prata om kan vara varför aktivitet i vardagen är viktig och hur det går att koppla till målen med själva arbetet: att man orkar mer, blir piggare och mår bättre.Främja aktivitet på arbetsplatsenOskar menar att man också ska fokusera mer på att göra den fysiska aktiviteten till att bli ett naturligt inslag i arbetsvardagen. Det kan vara sånt som att se till att det finns trappor att välja som alternativ till hiss. Den vardagliga rörelsen är viktig och här finns mycket att utveckla på arbetsplatser. Friskvård handlar ofta om det som händer på fritiden. Det blir för snävt och vi tappar den viktiga vardagsrörelsen.Andra exempel är att underlätta promenadmöten och möjliggöra transport till och från jobbet genom motion.LivspusseltjänsterOskars tips är att bredda perspektivet ännu mer och se bortom träning och kost. En del företag stöttar sina medarbetare med livspusseltjänster. Oskar berättar om företag som erbjuder matlådor att köpa med hem, något som också kan bidra till hälsa. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Gör det lättare att utvecklas, flytta fokus framåt!Feedforward är en metod för att ge framtidsinriktad feedback. Istället för att fokusera på vad som gick fel i det förflutna, handlar feedforward om hur man kan förbättra och utvecklas framåt.Konceptet har populariserats av Marshall Goldsmith, en av världens mest kända ledarskapscoacher, som insåg att traditionell feedback ofta leder till försvarsmekanismer och negativa reaktioner. Feedforward syftar därför till att skapa en positiv och lösningsfokuserad dialog.Varför Feedforward?Många organisationer och ledare vill skapa en feedback-kultur, men upplever att det är svårt att få det att fungera. Här är några vanliga utmaningar med feedback:Feedback kan kännas obekvämt att både ge och ta emot.Positiv feedback glöms ofta bort, medan negativ feedback kan skapa rädsla och osäkerhet.Feedback upplevs ibland som en bedömning snarare än utveckling.Genom att istället arbeta med feedforward kan organisationer skapa ett mer lättsamt, motiverande och utvecklande samtalsklimat.Fördelar med FeedforwardFramtidsorienterat – Fokuserar på förbättringsmöjligheter istället för att analysera misstag.Positivt och konstruktivt – Skapar en uppmuntrande kultur där medarbetare vågar utvecklas.Handlingsinriktat – Ger konkreta tips på vad som kan göras bättre nästa gång.Minskar motstånd och försvar – Upplevs som en hjälp snarare än kritik.Feedforward och arbetsmiljöAtt arbeta med feedforward ligger i linje med ett hälsosamt arbetsklimatoch en positiv organisationskultur. Det har en stark koppling till det salutogena perspektivet, där man fokuserar på det som fungerar och bygger vidare på det.Mer om feedforward finns i min bok Kasam på jobbet Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Att bygga en vinnande arbetsplats – och våga ta en ny vägAtt leda en organisation på ett sätt som skapar både affärsmässig framgång och en arbetsmiljö där medarbetarna trivs och utvecklas är en utmaning många ledare står inför. Jon Persson, vår första gäst i podden och tidigare vd och grundare av Cygni, har under många år visat att det är möjligt att bygga en arbetsplats som rankas som Sveriges bästa – sju år i rad enligt Great Place to Work. I det här samtalet reflekterar han över vad som gjorde Cygni unikt och vilka lärdomar han tar med sig från sina år som ledare.Att sätta medarbetarna först – på riktigtNär Jon grundade Cygni vid 30 års ålder var målet tydligt: att skapa den bästa arbetsplatsen för konsulter. Det var ingen tom slogan – det var en affärsidé. Beslut som skulle gynna medarbetarna prioriterades konsekvent, även framför kortsiktiga affärsmål. Ett av de mest uppmärksammade inslagen var att anställda själva fick välja sin chef. Det var en del av en större filosofi om självbestämmande och inflytande, där medarbetarna också var med och valde vilka kunder företaget skulle arbeta med.- "Det handlar om att bygga engagemang, gemenskap och lagkänsla. Vi ville att alla på Cygni skulle känna att det här är deras företag," berättar Jon.Delaktighet och decentralisering skapar engagemangEn annan nyckel till framgången var att Cygni aktivt involverade medarbetarna i beslutsfattandet. Genom att låta konsulter påverka vilka kunder företaget skulle arbeta med, och genom att ha en transparent vinstdelningsmodell, stärktes känslan av samhörighet och gemensamt ansvar.-"Många företag ser centralisering som ett sätt att behålla kontroll, men vi såg decentralisering som ett sätt att öka engagemang och innovationskraft," säger Jon.Han reflekterar också över hur många organisationer i lågkonjunkturer eller kriser reagerar genom att koncentrera beslutsfattandet till toppen. Det leder ofta till att engagemang och ansvarskänsla hos medarbetarna minskar. Istället förespråkar han subsidiaritetsprincipen – att beslut ska fattas på den lägsta ändamålsenliga nivån i organisationen.Lärdomar från åren som vdTrots alla framgångar var resan inte utan utmaningar. En av de svåraste insikterna Jon delar med sig av är vikten av att våga ta obekväma beslut i tid. Att vänta för länge med att hantera situationer där en anställd inte passade in i organisationen ledde ofta till större problem längre fram.- "Vi har ibland hoppats att saker skulle lösa sig av sig själva, men de gjorde sällan det. Det är bättre att agera tidigt än att låta en situation förvärras," säger han.Tre medskick till ledare som vill öka engagemanget i sin organisationFråga dig själv om beslutet verkligen behöver fattas av dig. - Kan du involvera medarbetarna? Skapa en kultur där beslut fattas så nära verksamheten som möjligt.Bygg en organisation där alla känner ägarskap. - Inflytande över chef, kunder och strategiska beslut skapar engagemang.Var modig nog att hantera problem tidigt. - Att undvika svåra samtal kan kännas bekvämt i stunden, men kan leda till större utmaningar längre fram.Jon Persson har nu lämnat rollen som vd för Cygni, men hans lärdomar och insikter kring ledarskap och organisationsutveckling lever kvar. Hans reflektioner ger viktiga perspektiv för alla som vill bygga en arbetsplats där människor trivs och presterar på topp. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Digitala miljöer blir en allt större del av mångas arbetsvardag. Och med det växer även frustration och stress kring sega system.Enligt en rapport från Arbetsmiljöverket upplever en fjärdedel av anställda svenskar digital stress på jobbet. Det kan bero på överdriven användning av digitala enheter, krav på ständig tillgänglighet, informationsöverbelastning och, eller brist på möjlighet att koppla av och återhämta sig. En studie av Stressforskningsinstitutet i Stockholm visade att ungefär hälften av de tillfrågade hade svårt att hantera den digitala arbetsmiljön och att det fanns en ökande tendens att blanda arbete och privatliv på grund av digitala kommunikationsmedel.Teknikstrul tar 75 minuter varje veckaEn studie från Novus på uppdrag av IT-företaget Avoki visade att svenskar i genomsnitt lägger 75 minuter varje arbetsvecka på onödigt teknikstrul. Det motsvarar 2 veckors arbetstid varje år, tid som skulle kunna användas för att öka produktiviteten och stärka den svenska konkurrenskraften, eller ge medarbetarna längre semester och återhämtning. Cirka hälften av svenskarna har 3-5 timmar digital arbetstid per dag, ett arbete som många gånger utförs i en undermålig och eftersatt IT-infrastruktur.– 51 procent säger att det tar mest tid att logga in i olika system.– 32 procent anser att det tar mest tid att hitta rätt dokument.– 27 procent anser att en bristfällig uppkoppling är den främsta tidsstölden.– 18 procent irriteras av kollegornas val av kommunikationskanaler.Här är våra tips för att minimera IT-stressen och om hur du hanterar problemen när de väl dyker upp.Respektera läroprocessenHantera frustrationen konstruktivtSätt tydliga förväntningar på närvaronHär är två tidigare avsnitt vi nämner:285: En värld utan IT-stress – är det möjligt? Ester Daniel Ytterbrink.169: Är det tid eller plats som avgör när du jobbar? Kristina Palm.Enligt vår partner Twitch Health finns det tre vanliga dikeskörningar många organisationer gör när de vill mäta och påverka medarbetarnas hälsa. Förutom att förväxla låg sjukfrånvaro med hälsa finns en risk att tro att själva mätningen är hälsofrämjande och en ovana att mäta sånt som sen faktiskt är svårt att påverka.Twitch Health hjälper istället sina kunder att mäta rätt saker, förankra i organisationen och se till att det finns en plan för att agera på resultatet. De ser helt enkelt till att hälsan faktiskt blir Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Investera rätt och effektivt!I det här avsnittet fördjupar vi oss i hälsa på arbetsplatsen och vilka trender som påverkar vårt sätt att arbeta med hållbar prestation och välmående. Vi går igenom insikter från trendlistor, diskuterar vilken roll arbetsgivare spelar och reflekterar över hur företag kan arbeta strategiskt med hälsa.Hälsotrender - nya som gamla?Vi inledde samtalet med att reflektera kring hälsotrender och vikten av att analysera dem kritiskt. Trendlistor är ofta klickvänliga, men vi behöver förstå vad som faktiskt är relevant för arbetsplatsen och vilka insatser som ger långsiktig effekt.Efter att ha analyserat över 200 trendlistor såg Fredrik att vissa områden återkommer gång på gång, medan andra är nya. De mest frekventa trenderna var:1️⃣ Teknologi & Hälsa – Wearables, AI och digital hälsocoaching2️⃣ Mental hälsa – Fokus på stresshantering och välmående3️⃣ Träning & Fitness – Fysisk hälsa som en fortsatt central del4️⃣ Återhämtning – Balansen mellan prestation och vila5️⃣ Gemenskap – Vikten av relationer och social hälsa6️⃣ Hälsa för äldre – En naturlig utveckling med en åldrande befolkning7️⃣ Hållbarhet & Livsstil – Miljömedvetna val i vardagen8️⃣ DNA & Personanpassning – Precisionsmedicin och individanpassade hälsotjänster9️⃣ Wellness-coaching – Coaching för att stötta livsstilsförändringarVi noterade att gemenskap och mental hälsa får allt större utrymme, vilket visar på en förflyttning från enbart fysisk hälsa till en mer holistisk syn på välmående.Hälsa på arbetsplatsen – från förmåner till strategiska insatserVi diskuterade även hälsoförmåner och vilken roll de spelar i en organisation. En vanlig utmaning är att många arbetsgivare fokuserar på vilka förmåner de erbjuder, snarare än hur de används och vilken effekt de har.Exempelvis har 95 % av arbetsgivarna friskvårdsbidrag, men frågan är om det verkligen leder till ökat välmående? Ett snyggt gym på arbetsplatsen är bara en lösning om kulturen och strukturerna möjliggör användning. Såhär ser en översikt ut av det som organisationer i Chefs undersökning erbjuder. Vi lyfte fram att arbetsgivare bör gå från önskelistor till effektiva insatser:✅ Istället för att bara fråga "Vad vill ni ha?" bör man fråga "Vad behöver ni för att må bra och prestera hållbart?"✅ Istället för att lägga pengar på individuella förmåner bör man investera i en arbetsmiljö där hälsa är en naturlig del av vardagen.Till exempel kan en möteskultur som stöttar återhämtning och social interaktion kan ha större hälsoeffekt än en friskvårdsförmån som få utnyttjar.

Våga det du vill – Mod, sårbarhet och att hantera motgångarAtt våga göra det vi innerst inne vill kräver något av oss – mod. Mod att misslyckas, mod att vara sårbara och mod att resa oss igen. Men vad innebär mod i praktiken? Hur tränar vi oss på det, och varför är det så svårt? Det här är frågor vi diskuterar med Loa Lava Brynjolfsdotter, föreläsare, författare och expert på modigt ledarskap.-------------------Mod och bekvämlighet – går de att kombinera?En av de mest intressanta diskussionerna rör Brené Browns citat:"Du kan ha mod och du kan vara bekväm, men du kan inte ha båda samtidigt."Loa, som har utbildats av Brené Brown och håller hennes ledarskapsprogram Dare to Lead i Sverige, förklarar att citatet ofta skapar förvirring."Det handlar inte om att vi alltid ska vara obekväma, utan om att modiga handlingar i sig aldrig är bekväma i stunden. Det kommer alltid att finnas en viss risk och en ovisshet."Däremot kan vi göra det lättare att vara modiga genom att skapa rätt förutsättningar runt oss – i team, organisationer och relationer."Om vi jobbar i ett team där det finns psykologisk trygghet, där vi vet att vi inte kommer att straffas för misstag, då blir det lättare att ta de modiga stegen."-------------------Misslyckande, motgångar och skam – vad är skillnaden?Misslyckanden, motgångar och skam är begrepp som ofta används synonymt, men Loa klargör skillnaderna:

Du kanske vill ta ordet oftare på möten? Eller vill slipa på dina presentationer?Att tala inför publik gör många av oss väldigt nervösa. Den amerikanske författaren Mark Twain lär ha sagt: ”There are two types of speakers: those that are nervous and those that are liars.” Det positiva med det här är att det finns mycket att vinna på att ta steget och våga tala, ändå. Först och främst för att det ibland är avgörande i livet att kunna göra sin röst hörd. Men också för att det ger en riktig kick att våga och lyckas. Din vilja spelar rollBara du vill något är du på god väg. Det som spelar störst roll är att du har ett budskap och att du ser något viktigt eller meningsfullt med det.Vad är du rädd för?Rädslor är helt normalt, de flesta är nervösa. För att komma vidare och inte fastna i rädslan, fundera på vad det egentligen är du är rädd för. Sätt fingret på de värsta farhågorna.Är det att du ska få tunghäfta, att publiken ska vara ointresserad eller att tekniken ska krångla? Vad är det värsta som kan hända?Förbered dig på rätt sakerNär du har det klart för dig blir nästa fråga vad du kan göra för att förbereda dig. Läs in på ämnet – men tänk inte att du måste kunna ALLT. Du måste bara kunna tillräckligt för just det tillfället du förberede. Fråga en kollega om hjälp att bolla idéer eller få stöd med tekniken.Släpp taget om dig självDet kanske viktigaste tipset av alla är att släppa taget om dig själv. Om du harklar dig eller verkar nervös, vad gör det så länge innehållet är angeläget? Det tankesättet kan hjälpa dig att komma förbi nervositeten. Fokusera på ditt budskap istället.Skapa en röd trådGe dig själv att förbereda en bra inledning, innehåll och avslutning. Ha en ram, en röd tråd.Engagera med frågorEngagera dem du har i rummet – hur inleder du? En fråga kan väcka intresse och göra det tryggare och roligare att börja.Repetera gärna och oftaMissa inte att repetera, var inte rädd för det. Sammanfatta regelbundet innan du tar nästa steg. Titta tillbaka och summera. Skicka ut en fråga då och då. för repetition och reflektion.Avslutet: hjälp lyssnarna att summera i 3-5 punkter. Vad vill du att de tar med sig?Det är inte din Powerpoint eller presentation som är det viktiga utan det du har att säga. Du ska inte ha mycket text för då konkurrerar texten i presentationen med det du säger och ingen hänger med. Använd en rubrik per bild eller max tre korta punkter.Använd kroppens resurser. Stå upp även om det är digitalt, då ger du bättre plats åt lungorna och andningen. Prata lugnt och låt människor få tid att ta emot ditt budskap. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Hur kan ett snällare förhållningssätt till dig själv vara din bästa motor? Hur kan självmedkänsla – ett begrepp som kanske inte känns lika handlingskraftigt som "disciplin" eller "engagemang" – faktiskt bli en hållbar drivkraft på arbetsplatsen? Det är temat för veckans avsnitt av Health for Wealth, där vi pratar om hur vi kan skapa hälsa på jobbet. Med oss har vi psykologen och stressexperten Sofia Viotti, aktuell med boken Självmedkänsla på jobbet.Vad är självmedkänsla egentligen?Självmedkänsla är ett begrepp som ibland missförstås som att "vara snäll och nöjd med sig själv", vilket kan väcka motstånd hos många. Sofia förklarar att det inte handlar om att bli passiv eller luta sig tillbaka. I själva verket är det tvärtom: självmedkänsla handlar om att stötta och peppa sig själv, ge sig kraft och mod att våga möta utmaningar, och skapa långsiktiga hållbara vanor.Självmedkänsla och prestationDet är lätt att tro att självmedkänsla står i motsats till prestation. Men enligt Sofia är det precis tvärtom. När vi skapar trygghet för oss själva aktiverar vi de delar av hjärnan som behövs för kreativitet, problemlösning och långsiktig prestation. Utan självmedkänsla hamnar vi ofta i ett självkritiskt eller stressat tillstånd, vilket gör oss sämre på att samarbeta, tänka långsiktigt och lösa komplexa uppgifter.Självmedkänsla på jobbet: Vad krävs?För att självmedkänsla ska bli en del av arbetsplatsen behöver både individer och organisationer bidra. På individnivå handlar det om att utveckla en inre dialog där vi regelbundet stämmer av med oss själva: Vad behöver jag just nu? Sofia betonar att bara ställa den frågan kan vara ett första steg mot att bryta stressiga mönster och visa sig själv omtanke.Konkret om självmedkänsla: Så börjar duSofia delar med sig av några praktiska tips för att stärka självmedkänslan:Ställ frågan: "Vad behöver jag just nu?"Börja smått – testa i tio minuterUtveckla förståelse för dig självSjälvmedkänsla som kultur på arbetsplatsenVi diskuterar också vikten av att normalisera självmedkänsla på arbetsplatsen. Istället för att se det som en "friskvårdsinsats" som individer själva ansvarar för, bör det integreras i organisationens kultur och struktur. Sofia föreslår att organisationer bör ha experter, exempelvis psykologer eller beteendevetare, som kan bidra till ledningsgruppens strategier för att skapa en trygg och produktiv arbetsmiljö.Självmedkänsla – en medvind som rör oss framåtEn av de viktigaste insikterna från samtalet är att självmedkänsla inte är motsatsen till framgång och prestation – det är en förutsättning för båda. Genom att stötta oss själva på ett omtänksamt och hållbart sätt kan vi inte bara må bättre, utan också prestera bättre och skapa en arbetsmiljö som gynnar både individer och organisationen som helhet.Så varför inte börja redan idag? Prova att ställa frågan: Vad behöver jag just nu? Kanske är svaret en paus, en promenad, eller bara en påminnelse om att du gör så gott du kan.Och om du vill fördjupa dig ytterligare, missa inte Sofia Viottis bok Självmedkänsla på jobbet. Den kan bli din guide till att skapa en medvind – både för dig själv och andra. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Långt från trender och prestation-nära vardagslivet!I det här avsnittet välkomnar jag Fredrik Karlsson, VD på Twitch Health som co-host i podden! Vi valde att prata lite om vilka vi är för att förhoppningsvis stärka bilden av att vi inte heller tycker att det här med att få till hälsan alltid är så lätt!Vad pratar vi om?Vi diskuterar hälsa ur ett resursperspektiv. Hälsa är inte något vi bockar av, utan en ständig tillgång som vi måste vårda. Det handlar om helheten – fysisk, mental, social och existentiell hälsa. Vi pratar också om vikten av att reflektera över våra livsroller och hur vi skapar balans mellan dem.Hälsa ska inte vara en "trend", men vi tar också upp hur hälsotrender kan påverka och varför det är viktigt att skapa hållbara vanor istället för att följa kortsiktiga lösningar. För oss handlar det om att bygga en grund för välmående som håller i längden.Vi betonar särskilt att:Reflektion och planering är nycklar till hälsa. Genom att stanna upp och fråga oss själva vad som är viktigt kan vi skapa riktning och prioritera det som verkligen gör skillnad.Bygga hållbara vanor: Små, positiva förändringar som integreras i vardagen är ofta mer kraftfulla än stora livsomställningar.Ställa rätt frågor: Att vara nyfiken på oss själva och våra beteenden hjälper oss att ta bättre beslut och skapa långsiktig balans.Fokusera på styrkor: Det handlar inte bara om att förbättra, utan också om att bevara det vi redan gör bra.Se hälsa som en investering: Att sätta vår personliga hälsa först är inte egoistiskt – det gör oss bättre i alla våra roller, både privat och professionellt.Sex viktiga frågor som guidar dig till din hälsa:Fredrik: Vilka är dina roller i livet, och vad är viktigast i dem? Reflektera över hur du vill må och känna dig i de olika rollerna.Annie: Vad är viktigt för dig att ägna din tid och energi åt? Om du inte fick säga något på ett dygn, skulle det synas hur du spenderar din tid och energi att du prioriterar det?Annie: Inför ett beslut: Hur får det här dig att må? Fråga dig själv hur något får dig att må om 10 minuter, 10 dagar och 10 år.Annie: Om du fortsätter som nu, var hamnar du då? Mentalt och fysiskt – hur ser din framtid ut om du inte gör någon förändring?Fredrik: Vad behöver du göra för att behålla eller förbättra ditt mående? Fokusera både på att stärka det som redan fungerar och på att förbättra där det behövs.Fredrik: Vad är dina styrkor och vad gör du redan bra? Identifiera det som fungerar och bygg vidare på det.SammanfattningsvisVi avslutar med att reflektera över vikten av att skapa mening och sammanhang i våra liv. Hälsa är ett brett begrepp som sträcker sig långt bortom trender och snabba lösningar – det handlar om att förstå vad vi behöver som människor och hur vi kan agera för att må bra både i vardagen och i våra roller.Vi hoppas att våra frågor och insikter inspirerar dig att reflektera över din egen hälsa och prioriteringar. Hör gärna av dig till Fredrik eller mig med feedback eller funderingar – vi vill fortsätta samtalet tillsammans med er som lyssnar.Följ oss också på våra sociala medier för fler tankar och tips kring hälsa och ledarskap. Tack för att du lyssnade! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Hur man stöttar en person som inte mår bra och samtidigt tar hand om sig självMånga av oss befinner oss någon gång i livet i en situation där vi har en anhörig, en vän eller en nära kollega som inte mår bra. I det här avsnittet har jag med mig Pernilla Aspe, terapeut och ledarskapskonsult, delar i detta poddavsnitt med sig av sina erfarenheter och verktyg för hur man kan navigera i denna ibland svåra roll.De vanligaste utmaningarna för anhörigaEnligt Pernilla är skuld en av de mest frekventa känslorna som drabbar personer som är anhöriga till någon som mår dåligt. Skulden kan vara dubbel:Skuld gentemot personen som mår dåligt, eftersom man kanske inte känner att man räcker till eller gör tillräckligt.Skuld gentemot andra delar av sitt liv, som jobb, andra relationer och barn som kanske inte får lika mycket uppmärksamhet.Denna skuld skapar en “klämsits” som gör att många känner sig otillräckliga på flera fronter samtidigt. Samtidigt kan det finnas en känsla av skam för att erkänna att man inte klarar av situationen.Hur man navigerar känslan av att inte räcka tillPernilla poängterar att det är avgörande att kartlägga sina resurser och energinivåer. Hon föreslår en proaktiv strategi för att identifiera:Vad tar energi?Vad ger energi?Vad är nödvändigt att prioritera?Tillåt dig att säga: ”Jag är trött”Ett av de viktigaste stegen för att hantera situationen är att kunna erkänna sina egna begränsningar och behov. Pernilla beskriver hur svårt det kan vara för många att tillåta sig själva att uttrycka saker som:”Det här är jobbigt.””Jag är trött och orkar inte mer.”Att erkänna detta innebär inte att man är en dålig förälder, partner eller kollega – det är snarare ett sätt att möta verkligheten och börja skapa lösningar. Pernilla menar att det är avgörande att söka trygga rum där man kan ventilera dessa känslor utan att bli dömd.Återhämtning och glädje – vad längtar du efter?För att orka stötta någon annan måste man själv fylla på energi. Men vad är återhämtning? Pernilla poängterar att det ser olika ut för olika individer och att det inte alltid är enkelt att veta vad man behöver. Hon föreslår frågor som:Vad längtar du efter?Hur kan du skapa utrymme för återhämtning?Att fånga det positiva – utan att ignorera det jobbigaPernilla betonar vikten av att kunna hitta de små positiva stunderna i en annars tuff vardag. Detta handlar inte om ”toxic positivity” eller att förneka svårigheter, utan om att låta både det jobbiga och det positiva existera sida vid sida.Reflektera över vad som gick bra idagTillåt dig att känna glädjeSätt gränser och våga be om hjälpSäg nej utan skuldBe om hjälpStötta på arbetsplatsen – rollen som chef och kollegaChefers rollSkapa en tillåtande kulturHjälp till med prioriteringarHa täta avstämningarKollegors rollLyssna utan att dömaFråga hur du kan stöttaDela glädje med fingertoppskänslaPernillas råd är en påminnelse om att vi alla är människor med begränsade resurser. Att ta hand om sig själv är inte egoistiskt – det är nödvändigt. Sköt om dig! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Att sätta och nå meningsfulla målI detta avsnitt får du konkreta tips på hur du kan sätta och arbeta mot meningsfulla mål för det nya året, med fokus på att bygga hållbara vanor och hitta tydlighet i riktningen. Det handlar om att skapa framsteg snarare än att bara bocka av uppgifter, och om att koppla mål till en känsla av syfte och meningsfullhet. Här är de fem huvudpunkterna:Sätt tydliga och meningsfulla målBörja med att identifiera vad du vill uppnå och, ännu viktigare, varför. Målen bör kopplas till en känsla, som lugn, energi eller stolthet. Dela in målen i känslomål (t.ex. att känna sig hälsosam), prestationsmål (t.ex. att uppnå en ny roll) eller vanemål (t.ex. att bygga långsiktiga rutiner). Genom att koppla målen till något som känns meningsfullt skapar du bättre förutsättningar för motivation.Skapa en flexibel planNär målen är tydliga är nästa steg att göra en plan med små och hanterbara steg som passar in i din vardag. Undvik att gå ut för hårt – en förändring är en process, inte en sprint. Till exempel kan en enkel start vara att avsätta fem minuter varje dag för att reflektera över vad som gick bra och vad som kan förbättras. Planen bör vara flexibel så att den går att anpassa till oförutsedda händelser.Gör det enkelt att ageraKoppla nya vanor till befintliga rutiner, som att reflektera efter lunch eller planera din dag medan du borstar tänderna. Gör det praktiskt enkelt genom att förbereda saker i förväg, som att lägga fram träningskläder. Använd också påminnelser, både fysiska och digitala, för att ge dig själv en knuff i rätt riktning när det behövs.Rusta dig för motgångarIdentifiera möjliga hinder och skapa strategier för att hantera dem. Använd WOOP-metoden: Wish (vad du vill uppnå), Outcome (effekten du vill ha), Obstacle (möjliga hinder) och Plan (hur du hanterar hindren). Exempelvis, om trötthet riskerar att hindra dig från träning, ha en plan för att motivera dig själv eller hitta ett alternativ som känns mer överkomligt.Följ upp och reflektera regelbundetUtvärdera dina framsteg genom att dokumentera och reflektera över förändringarna, även små framsteg. Använd exempelvis en kalender för att markera varje gång du genomför en handling kopplad till målet. Reflektera över hur det påverkar ditt välmående, och använd de positiva effekterna för att stärka motivationen och skapa energi för ytterligare förändringar.Sammanfattningsvis handlar meningsfull förändring om att sätta tydliga mål, ta små steg, vara flexibel och regelbundet reflektera över framgångar. Med rätt strategi kan du inte bara nå dina mål utan också bibehålla dem och skapa förutsättningar för långsiktig utveckling och välbefinnande.För dig som kan ta dig dit är du varmt välkommen på en öppen frukostföreläsning om att sätta mål som individ och yrkesrollen den 16:e januari på fina och trevliga Boulebar Liljeholmen. Här kan du läsa mer och anmäla dig– kostnadsfritt!Poddens långvariga samarbetspartner Twitch Health's motto är “hälsa som blir av”-för vad spelar det för roll om en organisation satsar massa pengar och tid på lösryckta hälsoinsatser som inte får effekt? De har lång erfarenhet, forskningsbaserad förankring och erfarenhet från företag i många olika marknader med olika förutsättningar och utmaningar. I och med det kan Twitch Health hjälpa er hela vägen från önskan om förbättrad hälsa till konkreta resultat som syns och kan mätas och viktigast av allt- och känns hos era medarbetare. Läs mer hur det går till på Twitchhealth.se Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Hälsa är inte en individuell prestation. Stress på jobbet har ofta med det större sammanhanget att göra.För nio år sen startade vi den här podden för att samhället verkade ha fastnat i en rävsax. Sociala medier flödade över av tips och råd om personlig hälsa, men ingen pratade om hur man skapar ett friskt sammanhang. På arbetsplatser där människor blev sjuka av stress erbjöds stressföreläsningar - som om det var individens fel att den kände sig pressad och otillräcklig. Men stress och ohälsa är organisatoriska och samhälleliga problem, inte bara individens ansvar.Vi insåg att om vi ville göra något åt det här var arbetslivet en bra plats att börja. De flesta har ett jobb, och lyckas vi motverka stressen där är chanserna goda att det spiller över även på resten av livet.Dessutom visade forskning och erfarenheter att människor som mår bra, kan prestera bra. Och för att må bra behöver vi goda samarbeten, rätt resurser, handlingsutrymme och trygga ledare, som har tid att leda.Medvetenheten har ökatSedan vi startade 2016 har medvetenheten kring arbetsrelaterad hälsa ökat. Det är mer legitimt att prata om stress och ohälsa, och frågorna finns nu oftare på ledningsnivå i både privat och offentlig sektor. Kunskapen om friskfaktorer och proaktiva insatser har också förbättrats.Konkreta handlingar är mer ovanligaTrots det finns en klyfta mellan insikt och handling. Många arbetsplatser saknar förmågan att säga ”vänta lite nu”, stanna upp och reflektera: Vad är syftet med det här? Är det här hållbart?I nio år har vi lyft konkreta verktyg och inspirerat till dialog om organisatoriska förändringar som stärker hälsan långsiktigt. Resultatet är över 300 poddavsnitt som kan guida dig som vill jobba med det här i din organisation.Nu är det dags för Boel att lämna podden och fokusera på annat, men Ann-Sofie fortsätter precis som vanligt. Du som lyssnar kan förvänta dig inspiration, idéer och tips varje vecka där du lyssnar på poddar.Vår samarbetspartner Twitch Health vet att chefen är en nyckelperson för hälsa på arbetsplatsen. Men det är inte alltid så lätt för chefen själv att få till hälsa som blir av. Det blir en paradox: chefsparadoxen! De här frågorna kan hjälpa dig att hantera chefernas utsatta position.Vår samarbetspartner Effektiv Nu hjälper tjänstemän att minska stress och arbeta hjärnsmart och mer hållbart genom att förbättra den digitala kompetensen, främst i Microsoft 365 och Google G Suite. Läs mer om hur ni kan förbättra den digitala arbetsmiljön och ägna hjärnkraften åt rätt saker på Effektiv Nus hemsida. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Hur kan vi rusta oss för ett utmanande liv och arbetsliv? Så att jobbet hjälper oss att hålla oss friska istället för motsatsen.Negativ stress är olika för olika personer. Det handlar förenklat om att de krav vi upplever överstiger våra upplevda resurser – över tid. Så hur kan vi komma till rätta med det som utmanar oss, på ett hanterbart sätt?Modellen KASAMSom så ofta i den här podden använder vi oss av modellen KASAM som du hittar ett helt avsnitt om här. Kortfattat handlar KASAM om att använda begreppen:* meningsfullhet* begriplighet* hanterbarhet… för att kartlägga de miljöer vi är verksamma i, i vårt fall arbetslivet. Det kan hjälpa oss att se vad vi behöver stärka och på så sätt bygga en buffert av personlig motståndskraft som skyddar oss mot mot negativ stress.Vissa saker som stressar oss kan vi inte påverka, som krig, inflation eller matpriser. Då behöver vi istället hitta sätt att hantera och förhålla oss till dem.Andra saker kan vi både påverka och rusta oss inför. Det kokar ofta ner till en enda sak: att få till återhämtning i vardagen.Strategier som hjälperHär är några strategier som kan hjälpa:* Att skaffa goda vanor för hälsan som sömn och motion. Att motion bryter ned skadliga ämnen kan du läsa om här. Att naturen hjälper kan du lyssna mer om här.* Att vårda dina viktigaste relationer – de är avgörande för hälsan.* Att sätta gränser mellan jobb och fritid för att kunna vara närvarande där du är.Tips från er lyssnareHär är fler tips från er lyssnare:* Vi är ofta noga med att komma i tid till jobbet. Det är lika viktigt att komma i tid till sin ledighet.* Släpp saker lite oftare. Testa och se vad som händer.* Var killräcklig. Våga ifrågasätta när mer och mer saker läggs till.* Reflektera över hur det du gör faktiskt får dig att må.* Vägen till väggen kan vara väldigt rolig.Vår samarbetspartner motivation.se har många artiklar om utmattning. Vi hittade en fin text av Anneli Godman om vad hon hade önskat att hon hade vetat och gjort innan hon blev utmattad. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Är din digitala arbetsmiljö ett verktyg eller en tidstjuv? Kanske både och? Med rätt kunskap och planering kan vi jobba smartare och minska stress.I en tid med många meddelandekanaler och ständiga notifieringar, blir frågan om hur vi skapar balans mellan effektivitet och återhämtning allt viktigare. Vi lät Linn Heuberger, försäljnings- och marknadschef, och Emelie Backlund, effektivitetskonsult, från Effektiv Nu ge sina bästa tips för hur de digitala verktyg vi har kan hjälpa oss istället för att stjälpa oss.Våra kalender- och mejlsystem, till exempel, är tänkta att hjälpa oss men blir ofta tvärtom källor till stress och ineffektivitet. Linn beskriver det som att många tjänstemän förväntas kunna tekniken utan att få någon riktig utbildning.
– Man får en dator och mobil, och sedan är det bara att köra. Vi löser det, men ofta går vi omvägar som stjäl tid.Ergonomi för hjärnanEmelie, med sin bakgrund som fysioterapeut, diskuterar vikten av "hjärn-ergonomi". Hon förklarar att en hållbar digital arbetsmiljö handlar om att skapa variation i arbetsdagen och planera den på ett sätt som undviker monotoni.
– Precis som kroppen behöver variation, behöver hjärnan det också. Vi måste balansera enkla och komplexa uppgifter och ta kontroll över vår dag, säger hon.Kontroll och struktur: nyckeln till effektivitetEtt återkommande tema är vikten av att skapa kontroll. Linn och Emelie lyfter flera praktiska tips:* Samla uppgifter på en plats: Genom att integrera mejl, att-göra-listor och kalender i ett system får vi överblick och kan prioritera bättre.* Minimera avbrott: Stäng av onödiga aviseringar för att skapa fokus.* Planera realistiskt: Skapa dynamiska planer och acceptera att inte allt kan hinnas med.Slut för dagen: en mental ritualEmelie lyfter den psykologiska effekten av att "städa skrivbordet", inte bara två gånger per år inför ledigheter, utan dagligen.
– Genom att göra en kort avstämning av vad som är klart och vad som behöver göras i morgon, kan vi släppa jobbet och få återhämtning, förklarar hon.I en värld av ständigt uppkopplat arbete är lösningen inte bara att lägga på fler verktyg, utan om att använda dem vi har rätt. Och att då och då ställa oss själva frågan "Lägger jag in tid på rätt saker?"Här kan du läsa mer om Effektiv Nu och deras utbildningar. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Analytisk förmåga, komplex problemlösning, stresstålighet, förhandlingsförmåga - ska vi klara dagens arbetsliv behöver vi ta bättre hand om våra hjärnor. Hur det kan gå till pratar vi om med Kristina Bähr, barnläkare, chefshandledare och författare som driver Hjärnpodden. Nu senast är hon aktuell med en bok riktad just till chefer.Kristina betonar att hjärnans syfte är att se till vår överlevnad. Det gör att vi ofta beter oss på ett sätt som inte uppfattas som rationellt. Vi skjuter upp saker, fattar irrationella beslut och kanske undviker svåra samtal, till exempel i ledarrollen, för att sådana samtal exponerar oss för att bli uteslutna ur gruppen.För att få hjärnan att fungera bra, behöver vi verkligen ta hand om den!Informationsregnet i vardagen motverar fokusEtt exempel på en utmaning som hjärnan idag utsätts för är all information. Vi nås hela tiden av meddelanden och kommunikation i många olika kanaler, som pockar på vår uppmärksamhet. Jämför det med för några årtionden sen, när posten kom en gång om dagen.Tyvärr blir det lätt att i det här informationsregnet låta den viktiga tanketiden stryka på foten. När vi ständigt blir avbrutna blir det också svårt att återkomma till det fokus vi behöver för att kunna fatta bra beslut och det kan bli omöjligt att få saker gjort. Det blir ohållbart för vår hälsa på sikt.Motverka avbrytandekulturenDet råder en "avbrytandekultur" och i dagens arbetsliv har vi också mycket metaarbete - alltså allt det pusslande med kalendrar och mötestider som krävs bara för att komma fram till punkten när vi kan ägna oss åt våra arbetsuppgifter.Vi behöver själva se till att blockera tid i almanackan för det som kräver vårt fokus, och vi kan alla behöva fundera på vem och vad som styr och äger vår agenda.Känslor ger oss viktig informationFör att ge våra hjärnor den motståndskraft - resiliens - de behöver, är det bra att fundera på hur vi fungerar och reagerar i olika situationer. Vi behöver förstå känslomässiga reaktioner, både våra egna och andras och se dem som de viktiga informationssignaler de är.Något annat som skapar resiliens är att vårda goda relationer och arbeta med sin problemlösningsförmåga.Är du i en chefsroll rekommenderar Kristina att reflektera över vad din roll innebär, vilket ansvar du har och hur det påverkar din relation till dina anställda.Vår samarbetspartner Effektiv Nu hjälper tjänstemän att minska stress och arbeta hjärnsmart och mer hållbart genom att förbättra den digitala kompetensen, främst i Microsoft 365 och Google G Suite. Deras utbildningar gör ni på era datorer, i er digitala miljö, genom att kombinera forskningsbaserade strategier med konkreta verktyg. Läs mer om hur ni kan förbättra den digitala arbetsmiljön och ägna hjärnkraften åt det som den är tänkt för på Effektiv Nus hemsida. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.