Podcasts about vargm

ROMA (ITALPRESS) - In questa edizione:- La Juve non perde terreno, crolla il Napoli a Torino - Inter-Verona avvelenata, la procura Figc convoca Sogliano - L'agonia di Nadal, niente Australian Open per lo spagnolo - Colpo di Milano a Trento, la Virtus cade a Reggio - La Barba al Palo - Quanti danni sta facendo la Vargm/gsl

Ulf Lundell släppte sin första skiva Vargmåne 1975. Då var han 24 år gammal och tyckte att det var ganska kul att reta folk genom att ha ring i örat. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Året efter kom hans roman ”Jack” som med tiden skulle anses vara 70-talets viktigaste generationsroman. Reporter i inslaget var Mats Hådell.

I P4 Jönköping Sveriges Radio hör du lokala nyheter, sport och kultur från Jönköpings län - Jönköping, Habo, Mullsjö, Aneby, Eksjö, Nässjö, Sävsjö, Tranås, Vetlanda, Gnosjö, Gislaved, Vaggeryd, Värnamo.

En av Sveriges stora kulturpersonligheter och en mångsidig artist. Släppte i maj boken Vardagar 3, som bygger på hans dagbok från 2019 och är den tredje boken i en serie. Hade en inplanerad konsertturné i sommar som fått ställas in på grund av coronapandemin. I den bransch som kallas livet - Saknad är vad jag känner den här sommaren. Däremot kommer jag inte att sakna midsommarafton själv på hotellrum, inte resorna, egentligen inga hotellrum alls. Men bandet, crewet och publiken förstås, det säger Ulf Lundell i sitt Sommar. Hela hans Sverigeturné har ställts in på grund av coronan.  - Jag är 70+, riskgrupp. 70 sägs vara det nya 50 eller 40. Eller till och med det nya 20. Det stämmer bäst tycker jag. Vid 20 är man av med tonåren och vid 70 är man av med hela livsstöket, utom minnena som skriker från backspeglarna förstås. Men man får slå av dom, eller bara vika in dom. Ulf Lundell läser ur en dagboksanteckning: - Målat hela dan. Hög tröskel till ateljén, men väl där kan jag komma in i en slags trance. Det blir vad det blir.  Överge aldrig en bild, det är mitt motto, vad det än gäller, inte bara måleri.  Han ser tillbaka på examensdagen från realskolan i Nacka när han och två andra visades ut bakvägen. Läraren hade bestämt sig under natten: - Mina föräldrar var nog rätt skärrade, ingen sekreterare, ingen ingenjör. Ingen grå mössa. Jag såg den där läraren sen, han med nattånger, som underkände oss tre bakvägsvandrare. Och tänkte så småningom, efter vrede och upprördhet och nederlag, att han kanske gjorde det enda rätta. Jag lånade, snarare stal, min systers lilla Facit Privat sen, och började skriva på allvar, 17 år, och för mej verkliga drömmar började blomma ut.  Med en blinkning till Frank Sinatra som hade svårt att sälja biljetter på en folkparksturné i Sverige 1953 och som året efter fick en Oscar för bästa biroll, säger Ulf Lundell. - Det är ups and downs i vår bransch. Och i den bransch som kallas Livet. Om Ulf Lundell Ulf Lundell är musiker, författare, bildkonstnär, 70 år. Född och uppväxt i Stockholm. Bosatt på Österlen. Tidigare Sommarvärd 1982, 1983, 1985 och 2007. En av Sveriges stora kulturpersonligheter och en mångsidig artist. Släppte i maj boken Vardagar 3, som bygger på hans dagbok från 2019 och är den tredje boken i en serie. Hade en inplanerad konsertturné i sommar som fått ställas in på grund av coronapandemin. Skivdebuterade 1975 med Vargmåne och skrev den mycket uppmärksammade generationsromanen Jack året därpå. Har sedan dess skrivit ett 20-tal romaner och diktsamlingar samt gett ut ett 40-tal album med kända låttitlar som Öppna landskap och Kär och galen. Är även verksam som bildkonstnär. Tycker att koltrasten är melankolins mästare. För längesen en sommar måste jag ställa in en spelning på Hultsfred. En journalist kom till hotellet och ville veta mer. Sjuk sa jag. Och, en inställd spelning är också en spelning. Det skulle jag aldrig säga om en inställd turné. Producent: Marie Nyreröd

Redan som liten känner sig Rebecka djurisk. Som tonåring börjar hon yla. Hon tror att hon alltid ska behöva leva med sin hemlighet att hon borde ha fötts som varg. Men en dag hittar hon sin flock.

Ulf Lundell är dubbelt aktuell med boken "Vardagar 2", en fragmentarisk dagbok, och skivan "Tranorna kommer". Mikael Timm läser, lyssnar och hittar en nationalskald. Sedan debuten 1975 med skivan "Vargmåne" har Ulf Lundell givit ut ett 30-tal skivor, ett 20-tal prosaböcker, plus flera diktsamlingar och sex pjäser. Dessutom är han verksam som målare. En allmänt känd och uppskattad poet, som mer än andra anses företräda nationella värden. Så definierar Nationalencyklopedin en nationalskald. Och det är väl vad Ulf Lundell är. Inte bara för enstaka verk som Öppna Landskap. Nej, det finns kriterier för att en författare skall kunna kallas nationalskald. Hen måste vara allvarlig. Ironiska postmodernister blir inte nationalskalder. Hens ord skall vara begripliga, möjliga att känna igen sig i. Framförallt måste en nationalskalds verk rymma Nationen. En nationalskald är en slags flyttbar staty. Landet. Tiden, Läsaren och Författaren måste röra sig i samma takt och i samma riktning. En samåkning genom tiden så att statyn står på rätt plats vid rätt tillfälle. Lundell uppfyller dessa krav. Rytmen, tiden och landet finns i hans ord och musik. Och så uppfyller han ett annat viktigt krav på en nationalskald: man måste kunna få syn på författaren bakom verket. Lundells synlighet kan ingen klaga på. Från de första slängiga intervjuerna på 70-talet. Över alla djupintervjuer, klippböcker, bilder och filmer från turnéer och privatliv. Till de senaste årens tillbakablickande intervju-gnäll. Rätt långt från hur det började. Jag minns ett franskt litteraturseminarium året efter att "Jack" kommit ut. De franska kritikerna undrade vilka svenska böcker som varit viktiga 1976. Jag svarade Jack och möttes av frågande blickar. Vadå Jacques? Ja, ja, sade en äldre svensk litteraturvetare. Det är en bok som sålt mycket men inte betyder något som litteratur. Den behöver vi inte prata om. Och så gick man vidare till viktigare författare. Nå, Lundell blev inte nationalskald för att han skriver bättre än andra som skrev på 70-talet. Och inte för att ha hållit den ungdomliga entusiasmen uppe. Nej, han är nationalskald för att han bevarat rytmen men ändrat tonfallet. Om Lundell debuterade som livsnjutare har han sedermera gjort gnället till en genre. Vilket är en prestation och dessutom säger något om hur Sverige förändrats. Någon gång på 90-talet sade Lundell i en intervju att det var intressant med rena ytor, att det inte finns något längre. Det kan vara oerhört skönt. Men "Vardagar" har inga rena ytor, tvärtom det är ett bråte av ord. Vardagar två bjuder 650 sidor tvekan, otrivsel, längtan bort, osmälta tankar, kritik mot det mesta allt legerat till gnäll. Konstfullt gnäll. Nu skriver han förstås inte om Sverige rakt ut. Han skriver om sig själv. Och ändå inte. Samtiden sipprar in vilket gör Nationalskaldens arbete svårare. Skalden måste tycka om nationen och det kan vara svårt i dessa dagar. Sedan gäller det att tycka om sig själv, ännu svårare när man är gammal. Och så det allra svåraste: att förstå dem som befolkar Nationen. Man skulle kunna hävda att "Vardagar 2" är en bok om tristess och därmed en modig bok. Tematiken är densamma som i romanen Allt är i rörelse som kom 2011: ensamhet, åldrande, svårigheten att hitta en fortsättning. Men de två volymerna "Vardagar" fungerar bättre än de sena romanerna. Språket är direktare, rytmen starkare. Kanske passar texten bäst för högläsning eller mummelsång. Fiktionen är borta och med den de skruvade beskrivningarna. Numera finns språkglädjen i sångerna. Visst. Det är pladdrigt. Men rytmiskt Det pågår. Och pågåendet är numera Lundells projekt. Att finnas kvar. Att känna att han finns kvar. Vilket är svårare än man kan tro. Se bara på Heidenstam som har mycket gemensamt med Lundell: bägge lämnade Stockholm för ett stort och isolerat hus på landet där de känner sig ensamma. Bägge gillar att spränga in barndomsreferenser, - stenarna där barn jag lekt - bägge skriver som äldre, fragmentarisk prosa, bägge dyrkar kvinnor men har svårt att leva med dem. Bägge undrar om de gjort rätt livsval. Bägge har allt sämre kontakt med omvärlden. Lundell har knappt ens en brevlåda i denna bok. Heidenstam designar sitt hus, Lundell målar. Men där tar likheterna slut. Heidenstam tystnade, Lundell gnetar på. Han gnetskriver sig genom en oändlig rad vardagar. Han försöker förstå. Med fåglarna går det bra. Med musiken lika så. Men med kvinnorna Som andra äldre män funderar Lundell på att köpa en ny bil, på varför sportkommentatorerna på tv säger vad de säger. Om varför kvinnor är som de är och hur sover de förresten? Stående i vattnet? Nej, förlåt. Den frågan gällde sälar. Lika obegripliga. Som kvinnor. Alltså. Tja, så där håller det på. Det är inte sinnligt, inte intellektuellt stimulerande, men på ett bakvänt sätt charmerande i sin blandning av sentimentalitet och distans. Fast jag är lite orolig. För Lundell. Det gäller hans missbruk. Ja, av media. Någon ung person borde tala om för honom att det inte är nyttigt att läsa så många tidningar och se så många tv-program. Och så har vi det här med mullvaden. I början av boken slår  nationalskalden ihjäl en liten mullvad. Det är okollegialt. Mullvaden ser dåligt, förstår föga av de stora sammanhangen men skovlar sig fram genom enorma mängder jord. Lundell skovlar sig genom enorma mängder ord. Heidenstam skulle ha blivit avundsjuk. Men Lundell slog alltså ihjäl en kollega. En författare kan tystna för mindre men eftersom både mullvadar och nationalskalder är kända för att vara envisa och ilskna kan vi lyckligtvis räkna med fler Vardagar för Sveriges ack, så älskade skrivande mullvad. Med så många skovlar ord om tidens gång förtjänar Lundell verkligen titeln nationalskald. Mikael Timm mikael.timm@sverigesradio.se

Vargmärkning, jakten på mörk materia och framgångsrik cancerbehandling. Det är något av det Vetandets värld berättat om under året. Idag bjuder redaktionen på lite av det vi gärna minns från programmen 2018. Peter Normark och Camilla Widebeck blandar och ger ur några av årets ungefär 200 Vetandets värld-program och undrar samtidigt: Vad vill du som lyssnar höra nästa år? Skriv till oss på vet@sverigesradio.se och berätta! Skriv gärna i rubriken på mailet att det ska till Vetandets värld. Peter Normark & Camilla Widebeck vet@sverigesradio.se

Sommarrepris. Det är dag 1 i Lundellbunkern och vår trio tar sig an Ulf Lundells första skiva, Vargmåne. PS: Stöd gärna Lundellbunkern Vol. 2! Det finns två sätt att chippa in: Stöd oss med valfritt månatligt belopp på Patreon. Swisha valfri donation till Swishnummer 0735-669762.

Vargmän till höger! Vargmän till vänster! Striden rasar ombord på Skumsnäckan! Hur ska det gå!?

Vargmän till höger! Vargmän till vänster! Striden rasar ombord på Skumsnäckan! Hur ska det gå!?

Vargmän till höger! Vargmän till vänster! Striden rasar ombord på Skumsnäckan! Hur ska det gå!?

Äventyren fortsätter på Gatves klippa. Kommer våra hjältar lyckas lämna ön med det andra oraklet i behåll?

Äventyren fortsätter på Gatves klippa. Kommer våra hjältar lyckas lämna ön med det andra oraklet i behåll?

Äventyren fortsätter på Gatves klippa. Kommer våra hjältar lyckas lämna ön med det andra oraklet i behåll?

Paula Fox har livserfarenheter som räcker och blir över. Och skriva kan hon! Boken Förtvivlade människor räddade livet på den amerikanske författarkollegan Jonathan Franzen, och räknas nu som en modern klassiker. Marie Lundström har hälsat på hos Paula Fox, och bjuder på en intervju fylld av skratt, smärta och katthår. Alla har vi väl en relation till Ulf Lundell? Sedan genombrottet med 70-talets generationsroman Jack och debutplattan Vargmåne så har denna musiker och författare jobbat på med en produktivitet som ett kärnkraftverk bara kan drömma om. I höst är han aktuell med boken Visenterna. Vår reporter Katarina Wikars har läst och begrundat. Michail Sjisjkin är en 53-årig författare som vunnit alla stora litterära priser i Ryssland du kan komma på. Han är också en stark röst i den offentliga kritiken av det nuvarande politiska styret i landet. Numera bor Sjisjkin i Schweiz, men vår reporter Fredrik Wadström träffade honom under ett Sverigebesök för att bl a prata om boken Venushår som nyss kommit på svenska. Det är också en glädje att kunna säga att Lundströms Bokradio "äger problemet med maktklyschor". Jajamen, här är vi "i framkant, på tå, sätter agendan, pekar med hela handen och sätter ned foten". Vi pratar makt och språk tillsammans med språkboksförfattaren Lars Melin, och Kajsa Giertz, teaterchef på Västmanlands teater.

Paula Fox har livserfarenheter som räcker och blir över. Och skriva kan hon! Boken Förtvivlade människor räddade livet på den amerikanske författarkollegan Jonathan Franzen, och räknas nu som en modern klassiker. Marie Lundström har hälsat på hos Paula Fox, och bjuder på en intervju fylld av skratt, smärta och katthår. Alla har vi väl en relation till Ulf Lundell? Sedan genombrottet med 70-talets generationsroman Jack och debutplattan Vargmåne så har denna musiker och författare jobbat på med en produktivitet som ett kärnkraftverk bara kan drömma om. I höst är han aktuell med boken Visenterna. Vår reporter Katarina Wikars har läst och begrundat. Michail Sjisjkin är en 53-årig författare som vunnit alla stora litterära priser i Ryssland du kan komma på. Han är också en stark röst i den offentliga kritiken av det nuvarande politiska styret i landet. Numera bor Sjisjkin i Schweiz, men vår reporter Fredrik Wadström träffade honom under ett Sverigebesök för att bl a prata om boken Venushår som nyss kommit på svenska. Det är också en glädje att kunna säga att Lundströms Bokradio "äger problemet med maktklyschor". Jajamen, här är vi "i framkant, på tå, sätter agendan, pekar med hela handen och sätter ned foten". Vi pratar makt och språk tillsammans med språkboksförfattaren Lars Melin, och Kajsa Giertz, teaterchef på Västmanlands teater.