Podcasts about Samtiden

Samtiden säger att vi ska uthärda och aldrig ge upp. Men att alltid avsluta saker leder till tyranni, konstaterar David Wästerfors. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.Det går lätt i början, du nästan flyger fram. Musiken i hörlurarna lyfter dig, stegen känns självklara, skorna sitter perfekt. Marken liksom fjädrar när du springer din favoritrunda i kvarteret, på väg mot parken.Men efter ett tag blir andningen tyngre. Benen känns stumma, humöret förmörkas. Det här blir för tufft, du har överskattat dig själv, du måste ge upp.Men hur då, egentligen? Stanna och gå tillbaka – så nesligt och meningslöst. Stanna och vila – även det ganska nesligt. Det blir svårt att komma i gång igen, kanske omöjligt.Du känner igen motståndet och de dystra tankarna. Du biter ihop och härdar ut. Du fortsätter, fortsätter, fortsätter.En sådan här bild av kamp och envishet utgör en kontrast till bilden av att ge upp. Att ge upp gör oss sällan stolta eller malliga. Vi döljer gärna våra övergivna projekt och avbrutna löparrundor eller bäddar ned dem i fraser och lånade resonemang. ”Jag kände mig krasslig”, ”musten gick ur mig”, ”vädret slog om”, ”jag fick ett samtal”. Att ge upp brukar kräva en förklaring – en kulturellt tillgänglig ursäkt – vilket motsatsen inte alls kräver, alltså att lyckas, att fullfölja något.Hjältar i filmer eller spänningsromaner ger sig inte, däri ligger själva hjältestatusen. Motgångar infinner sig förstås, men till slut reser de sig. Men hjältarna blir tragiska om de helt saknar förmåga att i vissa lägen ta ett steg tillbaka och omgruppera. Att fortsätta slåss när slaget är förlorat blir ingen hjältesaga, bara ett kvitto på bristande ödmjukhet och realism.Vi säger väl aldrig ”hon är riktigt bra på att ge upp” eller ”att ge upp kan vara bra för dig”, men vi kan legitimera en avbruten strävan med att vi lärt känna våra begränsningar. Att tillåta sig ge upp i en prestationsorienterad kultur kan rättfärdigas precis så, som om vi förväntas finna en lärdom även i nederlaget, en tröstande liten vinst.Ungefär de här tankarna finner jag i den brittiske essäisten Adam Phillips bok ”On Giving Up”. Jag känner mig lite lurad av titeln eftersom bara den första texten handlar om att ge upp. Resten handlar om andra saker, till exempel om känslan av att vara vid liv eller om nöjet i att censurera sig själv.Adam Phillips är psykoanalytiker och förlorar sig naturligtvis i Sigmund Freud och psykoanalysens interna angelägenheter. På sidan 67 är jag nära att ge upp. Phillips tolkning av intrigerna mellan Freud och hans kronprins Carl Jung på det internationella psykoanalytiska förbundets kongress i München 1913 intresserar mig måttligt. Jag har andra olästa böcker i hyllorna. Varför ska jag lägga tid på just den här?Men skam den som ger sig. Jag fortsätter, fortsätter, fortsätter.Phillips lånar en aforism av Franz Kafka för att formulera vårt kanske vanligaste trick för att motstå frestelsen att ge upp. Vid en viss punkt, skrev Kafka, finns ingen väg tillbaka, ”och det är den punkten som måste nås”. Om vi bara lyckas avverka en så lång bit av löparrundan att vi lika gärna kan fortsätta – att vi hellre kan fortsätta, att det känns för sent att vända om – ja, då minskar risken för att vi kapitulerar. Vi kan med andra ord arrangera våra egna och andras handlingar så att frestelsen göms undan eller minimeras.Framgång består i att nå Kafkas punkt, att se till att bomma igen fönstren och stänga nödutgången. Men Phillips lyfter också fram det faktum att ”giving up” är tvetydigt. På svenska är den här tvetydigheten dold, men på engelska blir den uppenbar: ”to give up smoking”, ”to give up drinking”. Att ”ge upp” kan stå för något vi ibland beundrar och vill ta efter. Det finns en sorts ”ge upp” när vi tror att vi kan förändras och en annan sort när vi tror att vi inte kan det. I båda fallen offras något, men värderingen av det som offras varierar.Den här tvetydigheten i handlingen att ge upp är talande. Att alltid avsluta saker blir tyranni, ett slags förtryck som begränsar vårt medvetande. Det kan ge oss tunnelseende eller en avsmalnad uppfattningsförmåga, som om vi inte kunde föreställa oss något annat än ”framåt, framåt!” Att ge upp kan då synliggöra andra vägar – åt sidan eller bakåt. Vi kan också få syn på vårt beroende av andra som kanske fångar upp oss när vi faller, som kommer med en kopp te och några lindrande ord – och påminner om alternativ.Att ge upp har fått dåligt rykte i vår kultur, men ett milt och försiktigt sätt att erkänna sig besegrad skiljer sig från ett drastiskt. Det måste inte ses som skamligt.Ett självmord är den mest slutliga och radikala kapitulation vi kan föreställa oss. Självmord anses fel, ett kulturell tabu, tidigare var det kriminaliserat. Och ogillandet av självmordet kanske på ett underförstått sätt bidrar till att även små kapitulationer har fått något skamset över sig, som om hela ens identitet skulle gå till spillo i och med att Projekt A eller B kapsejsar.En mjukare modell finns i sömnen. Varje kväll ger vi upp när vi avslutar dagen och lägger oss i sängen. Vi överger ambitionerna, planerna, vår fåfänga strävan och våra offentliga roller. Vi överlämnar oss till det planlösa, det omedvetna. Att somna utgör en vardaglig variant av att erkänna sig besegrad, kulturellt godkänd och mentalt stärkande.Vi vill inte vara en ständigt vaken, sömnlös person – vi vet hur lättretlig en sådan person är. Vi vill vara en återställd och utvilad människa, alltså en som igår kväll gav upp. Men vi gav inte upp för alltid, vi gav bara upp just där och då.Inför varje strid mot de vita kolonisatörer i Nordamerika under 1800-talet brukade urfolket the Crow uppföra soldansen, en vädjande och stärkande dans med militära inslag. Men folket kuvades och stod inför utplåning. Vad skulle de göra med soldansen när det inte längre fanns någon mening att slåss? Tre alternativ stod till buds: att fortsätta dansa som om inget hade hänt, trots att den heliga funktionen försvunnit; att hitta på en ny mening med dansen, kanske definiera den som hälsobringande eller en vädjan om vackert väder; eller helt enkelt ge upp.The Crow gav upp soldansen kring 1875. Det blev ett sätt att bekräfta den kulturella förstörelsen. Risken fanns att dansen annars skulle degenerera till en nostalgisk parodi på sig själv. Därmed blev det också möjligt för urfolket att röra sig bortom sitt nederlag och inte fastna i det förflutna. Det var dags att – hur orättvist det än var – arbeta fram mer pragmatiska relationer till den där vita överheten.Det är inte givet att den som tvingas ge upp verkligen avstår från att skapa något.När den prisade författaren Sami Said intervjuades i radion och fick frågan ”hur vet du att du är klar?” citerade han sin kollega Claes Hylinger som sagt att det vet man aldrig som författare. Man blir faktiskt aldrig färdig med sitt manus. Man ger upp.Said beskrev hur han sitter med sina tusentals sidor – utkast och fragment i överflöd – och in i det sista är genuint osäker på hur hans roman ska se ut.Till slut skickar han in ändå, ”skit samma”. Och sen trycks boken.David Wästerforssociolog

I dette afsnit taler jeg med Dorthe Enger. Vi taler om samtiden om tidens udfordringer, og om hvordan det religiøse, spirituelle og filosofiske, kan være med til at danne det nuværende forhold til os selv, hinanden og verden.Dorthe Enger er forfatter og foredragsholder. Hun er cand.mag. i engelsk, religion og filosofi og har en master i gymnasieledelse. Hun er uddannet astrolog, og så er hun under uddannelse som psykoterapeut ved Vedfelt Instituttet. Dorthes hjemmeside: https://www.dorthe-enger.dk/om/Alexanders hjemmeside: http://alexandergrigat.dk/Den forbudte skole: https://denforbudteskole.dk/Kontakt mig på: Alexandergrigat@Denforbudteskole.dk

Veckans spanare är Camilla Lif, Jonathan Lindström och Katarina Barrling. Programledare Kristian Luuk. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans panel 28 mars 2025Camilla Lif - välkommen du sköna nya fokusförmåga!Jonathan Lindström - om den hyperpersonliga användarupplevelsenKatarina Barrling - om den krävande samtidenProgrammet görs av:Programledare: Kristian LuukProducent: Märta MyrstenerTekniker: Alma SegeholmMusikredaktör: Berit NygrenSpanarna i P1 är ett underhållning för dig som är nyfiken på samtiden och framtiden. Här spekuleras med glimten i ögat.

Spesialutgave av Kontrollutvalget. Andre nestleder Thom Jambak i Utdanningsforbundet utdyper hva han mente med essayet Slipp lærerne fri, som han skrev i tidsskriftet Samtiden før jul. Her finner du essayet: https://www.samtiden.no/fra-papirutgaven/slipp-laereren-fri/1280578

Centerpartiets existentiella kris är långt ifrån över och i Tyskland brottas det traditionella högerpartiet CDU med en brandmur. Samtiden är som att slungas tillbaka till decemberöverenskommelsens dagar. Ligger Ulf Kristersson i framkant nu? Eller är Europas viktigaste parti rädda för en Tidö-uppgörelse på ett sagoslott i Bayern? Henrik Torehammar redogör för det glåmiga vintervädret under Weimarrepublikens sista dagar. Torbjörn Nilsson fortsätter att fundera på Ursula von der Leyen.

Ibland är samtiden så samtida att bara den äldsta litteraturen är god nog. Henrik Nilsson återser ett gammalt epos och fångas av fragmenten. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.Det händer att jag känner en viss övermättnad på samtida litteratur och tänker på den portugisiske poeten Fernando Pessoas rader: ”Så många samtida dikter! Så många poeter alldeles av idag – alla intressanta, allt intressant … / Ah, men ändå bara nästan …” Om en ny teaterpjäs läser jag då att den är ”brännande aktuell”, och genast falnar min nyfikenhet. Konstverken som lägger sig alltför tätt inpå sin tid, romanerna som på ett alltför inställsamt sätt marscherar i takt med dagarna – det är inte bara det att de åldras så snabbt; de är gagnlösa redan nu, på grund av den snäva synen på vad detta nu egentligen rymmer.En sådan konstnärligt trång dag tar jag istället ut det allra äldsta ur bokhyllan, Gilgamesheposet. Det bygger på berättelser om Gilgamesh – kung i staden Uruk – som skrevs ner på kilskriftstavlor för ungefär fyratusen år sedan på det numera utdöda språket sumeriska. En del av dessa berättelser ledde efter hand fram till själva eposet på det fornsemitiska språket akkadiska, som talades under lång tid i Mesopotamien. Under denna nästan tusen år långa process ändrades delar av innehållet och inriktningen, och Gilgamesh utvecklades mot en mer komplex gestalt.När jag börjar läsa avslöjar ett hundöra i boken att det inte är första gången jag ger mig i kast med eposet. Varför övergav jag Gilgamesh och hans vän Enkidu redan under deras färd mot Cederskogen i tavla IV? Det är ju inte någon omfattande textmassa. För en nutida läsare kan vandringen ändå te sig mödosam, full av förvirrande sidospår och lösa stenar. Ibland kommer man till en plats som är mycket lik en man redan tror sig ha passerat. Andra gånger måste man hitta vägen utan stigmarkeringar, eftersom det här och var saknas rader eller hela stycken. Men det gäller att ta många raster och samtidigt acceptera att upprepningarna och de lösa stenarna är en del av vandringen. Dessutom gör det ingenting om man inte fullföljer läsningen vid första försöket. Gilgamesh är van vid att vänta på sina läsare. Han tros visserligen ha en verklig förlaga, som levde för ungefär 4700 år sedan. Men därefter tog de myter över som gör honom inte till en enhetligt fixerad personlighet, utan snarare till en skugga som med skiftande konturer rör sig genom seklerna. En avgörande händelse ägde rum år 1850 vid utgrävningarna av den assyriska kungen Assurbanipals bibliotek i dagens Irak, då arkeologer under ruinerna upptäckte de lertavlor med kilskrift som man ett par decennier senare lyckades tyda. Dessa ligger till grund för den standardversion av eposet som vår egen tids översättningar bygger på. En standardversion som förändras efterhand som forskare hittar nya fragment att foga till helheten.Till skillnad från vid första försöket kan jag den här gången inte sluta läsa om Gilgamesh. Snart tycker jag att doften av cederträ slår upp från boksidorna, och jag börjar leka med tanken på att inrätta tillvaron i dubbeltimmar – 12 istället för 24 – liksom babylonierna gjorde. Jag tror att alla läsare finner sina delar av eposet som talar just till dem. Är det kanske när ursprungsmänniskan Enkidu – skapad som Gilgamesh dubbelgångare för att avlasta invånarna i Uruk från kungens överskottsenergi – lämnar vilddjuren han levt med och blir människa? Eller när Gilgamesh efter att ha vandrat genom en lång beckmörk tunnel når fram till den skimrande juvelträdgården, i en passage som korresponderar med Edens lustgård i Bibeln, sagosamlingen Tusen och en natt och vissa buddhistiska texter?För mig når berättelsen sin smärtpunkt när Enkidu dör och Gilgamesh blir medveten om sin egen dödlighet. Då övergår äventyren i tvivel, och övermodet byts mot ett ifrågasättande av den egna existensen. Trots utmattande resor visar sig odödligheten vara omöjlig att uppnå, vilket leder till en sorts försoning hos Gilgamesh. När han mot slutet av eposet återvänder till sin hemstad säger han stolt till sin följeslagare: ”Gå upp på Uruks murar, vandra runt! Inspektera grunden, granska murverket!” Det är inte bara till Uruk Gilgamesh återvänder, utan också till sitt eget liv – det enda han har.Knut Tallqvists första svenska översättning av eposet publicerades 1945 och finns fortfarande tillgänglig. 2001 kom Lennart Warrings och Taina Kantolas betydligt mer omfattande översättning där forskningen fyllt igen en hel del luckor. Fortfarande saknas dock så många rader och avsnitt att det ibland känns som att lyssna till någon som talar högt och fragmentariskt i sömnen under en feberyra.Ett forskningsprojekt försöker nu med AI:s hjälp fylla de resterande luckorna utifrån den omfattande databasen Fragmentarium som översätter babyloniska fragment. Är vi alltså på väg mot den fullständiga versionen av Gilgamesheposet? Och varför längtar jag inte efter att arbetet ska slutföras? Jag minns något jag såg i en skranglig tågvagn mellan den grekiska hamnstaden Pireus och Aten för några år sedan. Snett mitt emot mig satt en kvinna i shorts. På sitt ena lår hade hon tatuerat en kort fras på engelska: ”Die with …” Det tredje och sista ordet i tatueringen gick inte att urskilja eftersom det täcktes av handväskan hon höll i. Jag brann av nyfikenhet att få veta fortsättningen, men förstod att jag knappast kunde be henne lyfta på handväskan. Min fråga var också Gilgameshs fråga: Hur ska vi dö? Och hur ska vi vara dödliga? I efterhand förstår jag att tatueringen fortfarande verkar i mig just eftersom jag aldrig fick veta fortsättningen på den. På ett liknande sätt är luckorna i eposet förvisso ett hinder. Men samtidigt är det genom ofullständigheten som verket lever vidare och går oss till mötes. Efter att gång på gång läst om Gilgamesheposet tror jag mig nu förstå varför jag inte fullföljde läsningen första gången, och varför jag så tidigt vek ett hundöra i boken. Efter att Gilgamesh och Enkidu drabbat samman och stångats som tjurar i Uruk, omfamnar de varandra och blir vänner. Men Enkidu har svårt att anpassa sig till människornas liv i staden och blir deprimerad. Gilgamesh föreslår då att de ska bege sig till Cederskogen och kämpa mot monstret Humbaba. Det är egentligen ett dumdristigt kamikazeuppdrag. Men vad går upp mot ett omöjligt äventyr för att väcka livsandarna? ”Tag min hand, min vän, låt oss gå tillsammans”, säger Gilgamesh. I det ögonblicket är det som om den uråldriga kilskriften också vänder sig rakt till sin avlägsna läsare och säger: ”Tag min hand, min läsare, låt oss gå tillsammans.” Där vill jag hejda de båda vännerna – under den farliga vandringen mot skogsbrynet med höga cederträd, då mod och rädsla väger lika och striden ännu inte börjat. Lämnar man Gilgamesh och Enkidu där, lämnar man dem aldrig. Henrik Nilssonförfattare och essäist LitteraturGilgamesh-eposet. Översättning Knut Tallqvist (Modernista, 2022).Gilgamesheposet. Översättning Lennart Warring och Taina Kantola (Natur & Kultur, 2001).

Vi måste göra motstånd. Samtiden präglas av sociala och ekologiska kriser och samhället vi lever i har visat sig oförmöget att möta dem. Därför utgör dessa kriser snarare öppningar, där en annan värld är möjlig. Motståndets natur utforskar nya möjliga vägar framåt för en radikal miljö- och klimatpolitik. I samband med höstens stormar och orkaner […]

Jakob och Ellen pratar om den stegrande repressionen mot klimataktivister världen över och jämför med Palestinarörelsen. Vi har inte råd att se på när andra rörelser förföljs – starka band av solidaritet är viktigare än någonsin. [Uppladdat igen för radera lång tystnad] Tack till Gabriel Stenborg för jinglar. Vi måste göra motstånd. Samtiden präglas av […]

På nittiotalet slog hon igenom med feministbibeln Under det rosa täcket nu är Nina Björk aktuell med Medan vi lever. Om tidigare böcker ofta handlat om strukturer som skapar ofriheter, handlar det nu om de friheter vi ändå har inom systemen om hur man lever ett så gott liv som möjligt, just här, just nu. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. DÄRFÖR HINDRAS REGISSÖREN MARYAM MOGHADAM ATT RESA TILL SVERIGEPå fredag är det svensk biopremiär för filmen ”En liten bit av kakan”, i närvaro av regissören Maryam Moghadam – så var planen i alla fall. Nu har hon belagts med utreseförbud från Iran och kommer inte att kunna lämna landet. Orsaken: att hennes film bryter mot i princip alla Iranska regler för vad som är tillåtet att visa på film. Samtal med P1 Kulturs Saman Bakhtiari.HOPPLÖST HOPPFULL POP MED IONNALEEDet har gått över ett decennium sedan artisten Ionnalees (Jonna Lee) internationella genombrott med det audiovisuella projektet iamamiwhoami. Nu är hon tillbaka med ny ”hopplöst hoppfull drömpop” i form av albumet ”Close your eyes” som också kommer i en svensk version, ”Blund”. Ionnalee är gäst i programmet.HJALMAR SÖDERBERGS HELGA GÅR IGENI höst har en över 100 år gammal klassiker fått nytt liv: Inte mindre än två nya romaner har skrivit vidare på Hjalmar Söderbergs ”Dr Glas” - båda två för att ta reda på vad som egentligen hände med romanfiguren Helga, efter att Söderbergs roman tagit slut. Vi har träffat författarna Bengt Ohlsson och Åsa Nilsonne.ESSÄ: KLÅDANS POETIK – OM EKSEMETS EVIGA ÅTERKOMST Det kommer alltid en ny vinter, eller en ny livskris, och då kan man vara säkra på att eksemet slår till igen. Maja Andreasson funderar i dagens essä över den kroniska klådans praktik och metaforik.Programledare: Lisa WallProducent: Eskil Krogh Larsson

Avsnitt 244. Förläggaren funderar över hur flera segment av bokutgivningen numera har hittat ett hem i stiftelseägda förlag. Förlag som blivit ovanligt många. På gott och ont enligt förläggaren. Att säga att journalisten älskar att kritisera andra journalister är att ta i en aning, men inte mycket. Den här gången en älskad måltavla – kulturjournalisterna – som sviker sitt uppdrag när de inte recenserar ljudböcker. Om detta och annat de inte vågar göra drar han en lans för här. Det här blev konstigt. Men förläggaren tipsar om en bok som gjord för journalisten. Jag menar vem av oss är kokboksfanatiker? Och nej det är ingen kokbok det handlar om men om en legendarisk förläggare för bland andra Julia Child. Till sist läser förläggaren ur en Expressenartikel. Men var på er vakt. Tro inte det ni vill tro för då har ni fel...   00 22         Alla dessa stiftelseägda förlag 05 10         För kulturjournalister tillhör ljudböckerna b - laget 14 33         Förläggaren läser en bok om en legendarisk förläggare 20 41         När biblioteken sänkte en viktig bok

I veckans avsnitt av Ledarpodden avhandlas ämnet brudöverlämning. Kanske lite oväntat har frågan kommit att bli het och diskuteras nu flitigt på landets kultursidor. De socialdemokratiska motionärerna till Svenska kyrkans kyrkomöte menar att det handlar om en ojämställd sedvänja och om osvenska traditioner och att företeelsen därför bör förbjudas.   Men alla skriver inte under på det. För många giftassugna handlar brudöverlämning inte om något egendomsutbyte utan om en romantisk gest – kanske ett uppskattande av den äldre generationen.   Samtidigt ställer frågan principen om de kristna samfundens roll på sin spets. Samtiden är allt mer individualistisk och kundorienterad. Hur man ser på frågan om individens önskemål i kyrkorummet säger kanske något om hur man ser på individualism kontra kyrkans gemenskap? Är kyrkan en leverantör för individer eller har kyrkan en rätt att sätta upp egna ramar för sin verksamhet?   Inte bara det. I podden diskuteras även H.M. Konungens syn på och försvar av kronprinsessans brudöverlämning.   Medverkar gör Steven Crosson, ledarskribent, Öyvind Tholvsen, ledarskribent, Elisabeth Sandlund, kolumnist, och Jacob Zetterman, reporter.

I dette afsnit taler jeg med Emil Grinder-Hansen om mythos og mytologi, og relevansen for mennesket og samtiden. Emils hjemmeside: https://grinderhansen.dk/ Den Forbudte Skole: https://denforbudteskole.dk/ Kontakt mig på : alexandergrigat@denforbudteskole.dk --- Send in a voice message: https://podcasters.spotify.com/pod/show/denforbudteskole/message

I dette afsnit fortsætter Niels og jeg samtalerne om pragmatisk dharma, denne gang taler vi om dybere praksis og væsentligheden af dyb praksis i samtidens kriser. Niels er udkommet med en skøn bog om meditation og den kan findes her: https://www.saxo.com/dk/en-sti-gennem-indsigtens-landskaber_bog_9788773394267 Niels hjemmeside : https://pragmatiskbuddhisme.dk Den Forbudte Skole: https://denforbudteskole.dk/ --- Send in a voice message: https://podcasters.spotify.com/pod/show/denforbudteskole/message

Vi måste göra motstånd. Samtiden präglas av sociala och ekologiska kriser och samhället vi lever i har visat sig oförmöget att möta dem. Därför utgör dessa kriser snarare öppningar, där en annan värld är möjlig. Motståndets natur utforskar nya möjliga vägar framåt för en radikal miljö- och klimatpolitik. I detta avsnitt pratar Jacob och Ellen om […]

Liv, Mirjam och Sara Simon från Krakels socialistiska föräldragrupp delar med sig av några av de diskussioner och insikter som gruppen har haft. Senkapitalismens föräldraskap präglas av bebismanualism, momfluencers och ett ganska ensamt livspussel, men att bli förälder öppnar också för att se samhället på nya sätt och att önska sig något annat av det. Hur kan vi bryta föräldraskapets isolering och individualism och finna nya kollektiva omsorgsformer? Vad innebär ett politiskt föräldraskap och att uppfostra en aktivist? Och hur gör vi plats för barn i vänstersammanhang? Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

En alltför högljudd ensamhet av den tjeckiske författaren Bohumil Hrabal är en mustig skröna, modernistisk kortroman, skarp samhällskritik och en delvis självbiografisk berättelse allt på en gång. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Sedan den skrevs i början av 1970-talet har det visat sig vara aktuell i varje decennium – alltid på olika sätt. Kanske är det just det som gör ett konstverk till en klassiker?Hur lyckas Bohumil Hrabal väva samman sin egen situation med landets och världens? Han kunde inte publicera boken i Tjeckoslovakien och den cirkulerade i handskrivna och maskinskrivna kopior fram tills publicering blev möjlig efter kommunismens fall 1989. Men innan dess hade Hrabal gjort ett försök till avbön för han ville inte lämna landet.Regissören och dramatikern Dmitri Plax berättar också om sitt arbete med att överföra Hrabals text till en scenisk kommentar om vår samtid. Vi får höra delar av Dramaten.Doc:s uppsättning från december 2023 framförd av Gunnel Fred och Kristina Törnquist.”En alltför högljudd ensamhet” av Bohumil Hrabal är översatt av Karin Mossdal.

Vår expert på samtiden Christoffer Nyqvist berättar allt om samtiden. Mycket kul om crypto, göta kanal och annat. Se till att det blir daglig podd i mars också via swish: 123 039 67 96 Vår största donators twitch: tantsqueeee - Twitch

Vi måste göra motstånd. Samtiden präglas av sociala och ekologiska kriser och samhället vi lever i har visat sig oförmöget att möta dem. Därför utgör dessa kriser snarare öppningar, där en annan värld är möjlig. Motståndets natur utforskar nya möjliga vägar framåt för en radikal miljö- och klimatpolitik. I detta avsnitt pratar Jacob och Ellen vidare […]

Christopher Garplind har (av misstag) blivit lämnad i sticket - av Hanna Hellquist. Även du har blivit lämnad i sticket! Är My Little Pony lite bögig? Professor i kyrkohistoria Joel Halldorf pratar om den religiösa fastans betydelse i vår samtid. Och vad kan man säga om Gunilla Perssons saker som blivit beslagtaget? Väskexperten Margret Doge Atladottir reder ut värdet på grejerna! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programledare: Christopher Garplind och Hanna Hellquist.

Godmorgons samtidsexpert Christoffer Nyqvist är inne för att berätta allt om samtiden! Idag en del om Finland och annat. Se till att det blir daglig podd i februari också via swish: 123 039 67 96

Tre gäster med humor, stil och flärd dissekerar nutidens politiska snackisar och smärtpunkter. Vänstern har slutat prata om högern som ett hot om fascism för att istället mobba Kristersson för att han är töntig. Kommer Magdalena Andersson att kunna tiga ihjäl Jamal El Hajs Hamasflirtande trots att det finns bildbevis? Annika Strandhäll (S) vill ha minskad arbetstid, är det en bra idé? Varför hittade man inga spår av kokain i riksdagen hos Moderaterna? Hur påverkar det bilden av Sd att Jimmie Åkesson reser till Israel för att diskutera hur man kan bekämpa antisemitismen? Vad säger det om Mp:s migrationspolitik att partiets enda just nu arbetande språkrör inte vet vad ett humantärt visum är? Gäster: Patrik Kronqvist, politisk redaktör på Expressen, Dick Erixon, publisher på Riks och Samtiden, Henrik Jalalian politisk redaktör på ETC. Programledare: Nina Solomin, kulturchef på magasinet Fokus. 

Vi måste göra motstånd. Samtiden präglas av sociala och ekologiska kriser och samhället vi lever i har visat sig oförmöget att möta dem. Därför utgör dessa kriser snarare öppningar, där en annan värld är möjlig. Motståndets natur utforskar nya möjliga vägar framåt för en radikal miljö- och klimatpolitik. I detta avsnitt pratar Jacob och Ellen om […]

Godmorgons samtidsexpert Christoffer Nyqvist är med för att berätta senaste nytt om samtiden! Städning, katter, Indien & Göta Kanal 4 avhandlas. Se till att det blir daglig podd i februari också via swish: 123 039 67 96

Anne Honnemyr starter det nye året med å spørre Kristian Nesbu Vatne om noe han sa i talen på julaften. De snakker videre om Guds- og Bibelens perspektiv på samtiden og fremtiden. Spørsmål til samtale Hva sitter dere igjen med etter å ha hørt talen? Anne og Kristian prøver å tegne et bilde av samtiden, men fokuserer mest på kriser. Hva syns dere stemmer og hva stemmer ikke? Hva mangler? Hvordan reagerer folk på kriser? Så viser de til Bibelen og leter etter mot og håp der. Kristian forteller at Salme 90 minner oss om at 1) Gud er evig og 2) at vi kan komme til han med bønn og klage. Les gjerne litt i Salme 90. F.eks vers 1 til 4. Ser dere det samme? Eller ser dere noe mer som gir håp og mot? Anne forteller at hun er inspirert av boken Åpenberringen - en samtidsvisjon av Hans Johan Sagrusten. Hun stopper ved Åpenbaringen 2,13 hvor det står ei lita setning "Jeg vet hvor du bor". Dette opplever Anne som trøst. "Den er en hilsen fra Gud til sin menighet på jorda." Finner du trøst i det? Videre ser hun på Åpenbaringen 4,1-2. Les teksten. Hvordan kan vi finne mot og trøst i teksten? I siste del så Kristian på Salme 40 hvor det handler om å vente og håper på Herren. Les gjerne Salme 40,1-4. Anne leste fraÅpenbaringen 7, 9-10 og vers 14-15. Fokuset var at vi kristne må holde sammen for å klare å stå igjenom trengselen. Hvordan kan vi som kristent fellesskap støtte hverandre i håpet om en evighet med Jesus?

En politisk panel summerar 2023. Vilket var årets succé? Årets bottennapp? Årets överraskning? Gäster: Enna Gerin, biträdande chef tankesmedjan Katalys, Dick Erixon, publisher för Riks och Samtiden och Johan Hakelius politisk chefredaktör på Fokus. Programledare: Nina Solomin  

Redaktören Ann Sandin-Lindgren funderar över vilka böcker hon ska läsa under julledigheten. Hon ringer upp förläggaren Björn Eklund på Karnevals förlag och frågar om böcker som beskriver vår samtid. De tar upp många intressanta böcker. Vilka böcker går bäst? Hur fungerar ett förlag som ger ut böcker av oliktänkande.

23 november. Sverigedemokraterna träffas i helgen för sina landsdagar. Dick Erixon, chefredaktör på Samtiden, och Markus Uvell, partner på Nordic Public Affairs, diskuterar partiets utveckling med Andreas Ericson och konstaterar att det otåligt väntar på genomslag för sin politik.

Vi måste göra motstånd. Samtiden präglas av sociala och ekologiska kriser och samhället vi lever i har visat sig oförmöget att möta dem. Därför utgör dessa kriser snarare öppningar, där en annan värld är möjlig. Motståndets natur utforskar nya möjliga vägar framåt för en radikal miljö- och klimatpolitik. I detta avsnitt pratar Jacob och Ellen om […]

Jenny Strömstedt och Henrik Johnsson mot Julia Frändfors och Fredrik Söderholm Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Lejonparten av oktober har vi tillsammans med dig, älskade lyssnare, klarat av och nu måste det väl snart vända? Lantzkampen är, trots världsläget, som vanligt tillbaka och skämtar om veckans minst hemska nyheter.I kvällens avsnitt ställer vi oss frågorna som inte får plats i andra program. Till exempel: Vad förenar åländska och svenska liberaler? Är Lantzkampen en del av det gamla Sverige? Vad tycker egentligen Finland om bastudebatten som uppstått i Jämtland? Och skickade John Hassler en hemlig hälsning till miljöpartister när han presenterade sin utredning om hur Sveriges klimatpolitik bör utvecklas?Tävlar gör stjärnpoddarna Julia Frändfors och Fredrik Söderholm mot producentstjärnan Henrik Johnsson och TV-stjärnan Jenny Strömstedt.Programledare: Annika LantzVikarierande domare tillika redaktör: Anton JordåsProducent: Rickard Nerbe Tekniker: Tobias Carlsson

Sveriges Radios veckomagasin om veckan som gått och veckan som kommer med reportage, intervjuer, kommentarer och satir. Timme ettEtt drygt dygn efter att den palestinska, islamistiska terrororganisationen Hamas inledde ett storskaligt anfall mot Israel - vad har hänt och varför?Hur påverkar sprängningarna boende och hela bostadsområden på längre sikt, när den första chocken och paniken har lagt sig?I veckan återstartade flera amerikanska talkshows efter manusförfattarstrejken - vilken roll spelar de i det amerikanska samhället?Krönika av Nina Wormbs om Nobelveckan och kunskapsproduktion som en tävling.Panelen med Tove Lifvendahl, Svenska Dagbladet, Anders Lindberg, Aftonbladet, och Dick Erixon, Samtiden.Timme tvåVi återvänder till striderna mellan Israel och Hamas - hur kan man tänka sig att situationen utvecklas? Tracy Efra i södra Israel och Sami Abu Saleem i Gaza beskriver ett skräckfyllt dygn och en stor oro för utvecklingen.Regeringen har gett Försvarsmakten i uppdrag att stötta Polisen i arbetet mot gängen men vad får, och vad får militären inte, hjälpa Polisen med så som lagstiftningen ser ut nu?Franska, finska och tyska korrespondenterna i Sverige om det stora intresset för den svenska gängkriminaliteten och en Sverigebild i fritt fall.Satir av Public Service.Idag inleds älgjakten på flera håll i mellersta och södra Sverige men enligt en del jägare är älgbristen så akut att jakten borde ställas in.Kåseri av Augustin Erba om tunnelbana i Göteborg och framtidstro.Programledare: Nina BennerProducent: Felicia HassanTekniker: Alma Segeholm

En av konstnären Ernst Josephsons mest kända målningar från 1884 hänger på Waldemarsudde i Stockholm. Den målning som skulle visa för världen vad han ville som konstnär. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. En målning som gjorde uppror mot Konstakademiens föreskrivna ideal och som istället banade väg för naturalismen och friluftsmåleriet. Och samtidigt som Strömkarlen blivit vår sinnebild för hur vi nu uppfattar Näcken, fann målningen ingen nåd i samtiden då alla ratade den.En Klassiker av konstkritikern Mats Arvidsson från 2009.

I Fråga Carin tar Carin von Walden upp en fråga från en klient som handlar om "vem vill jag vara i den nya samtiden"? Carin ger olika perspektiv på frågan och bjuder in lyssnaren till att utforska olika frågeställningar. Avsnittet är endast 10 minuter men innehållet ger både kunskap och olika synsätt på utmanande händelser.

Den här veckan tänkte vi prata om saker som SPÅRAR UR. Samtiden ä liksom ur led på så många olika sätt? Men vi fastnade endel i senaste veckans pro-ana diskussion. Om att inte bli påverkad och triggad, men ändå stressad över hur den smala normen ska påverka samhället och därmed också en själv. Om Heroin-chic och Spice Girls. Om konsekvenser, statusmarkörer och smalhets som ny lyxvara. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Samtiden knackar på! Pinfärska ämnen avhandlas när Emma pratar om våtmarker, Mia listar Red-Flags och Ina berättar om en sommar-romans.Trevlig lyssning!Största tacket till våra patroner på https://www.patreon.com/FlashbackForeverEmmas trådar:https://www.flashback.org/t3535533https://www.flashback.org/p82031118#p82031118https://www.flashback.org/t342544https://www.flashback.org/p80124141#p80124141https://www.flashback.org/t3405825https://www.flashback.org/p79683042#p79683042https://www.flashback.org/t2375299https://www.flashback.org/p81288608#p81288608https://www.flashback.org/p19876090#p19876090Mias trådar:https://www.flashback.org/t3325030https://www.flashback.org/t3324819https://www.flashback.org/t3325597Inas tråd:https://www.flashback.org/t1979819 Get bonus content on Patreon Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Det förflutnas fragment vävs samman med samtiden hos två av konstnärerna i sommarens utställning på Havremagasinet i Boden. Under paraplynamnet Kollektivet visar konsthallen Havremagasinet sju olika utställningar som berättar om solidaritet, kraften i samverkan och gemenskap.Två av konstnärerna väljer att lyfta glömda och gömda kvinnliga konstnärer och deras hantverk. Elina Juopperi vill bevara och inte förstöra och väljer att stapla vävda ranor till en kub som ska verka lika tung som Tony Smiths ikoniska stålkub från 1962.Kristina Müntzing söker i 1920-talsfotografen Ida Ekelunds glömda och gömda fotoskatt. Hon visualiserar minnet av det förflutna genom att skära sönder stora fotocollage där andra material vävs in.Reporter Helene Almhelene.alm@sr.se

Vi måste göra motstånd. Samtiden präglas av sociala och ekologiska kriser och samhället vi lever i har visat sig oförmöget att möta dem. Därför utgör dessa kriser snarare öppningar, där en annan värld är möjlig.. Motståndets natur utforskar nya möjliga vägar framåt för en radikal miljö- och klimatpolitik. I detta avsnitt tar vi tempen på läget […]

Jonas Strandberg är framförallt Youtuber. Denna vecka bjuder vi på en skarp samtidsanalys. Det finns ett bonusavsnitt (mest med Jonas Strandberg) på 22 minuter för dig som donerar valfri summa till den här podden på Patreon: https://www.patreon.com/arkivsamtal Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Samtiden är mörk och postergirl för samtiden, influncern Margaux Dietz, tar mörkret till nya nivåer. Efter att en video där Margaux hänger ut en utslagen, däckad man på sin Youtube har kritiken rasat. Folk vill hänga Margaux på torget, men är det inte egentligen så att hon beter sig helt korrekt enligt tiderna vi lever i? Rosanna Charles från podden "Två meter dumheter" gästar! Learn more about your ad choices. Visit podcastchoices.com/adchoices

Äntligen har vi lyckats lura in Björn Gustafsson (den yngre) i MP-studion! David Druid och Kodjo Akolor delar med sig av sina starkaste Björn Gustafsson-minnen och Linnea Wikblad känner sig lite utanför komikervännernostalgin. Babs Drougge på P3 Nyheter tar oss igenom kritiken mot influencern Margaux Dietz och vi alla har något att säga om videon, drevet och SAMTIDEN! Annizeth Åberg förklarar regeringens första budget. Dessutom: Vi minns barnstjärnan Aaron Carter som gick bort i helgen. Programledare: David Druid, Kodjo Akolor och Linnea Wikblad

Hur kommer Sverigedemokraternas relation med Moderaterna att utvecklas? Hur väl kommer Socialdemokraterna att lyckas som oppositionsparti? Och hur mycket av Tidöavtalet kommer gå att genomföra? Det är frågor som vi samtalar om i veckans Hotspot, som bland annat handlar om förstagångsväljarna, Alliansen och realpolitikens återkomst. Gäster i programmet är Dick Erixon, ansvarig utgivare för Samtiden och chefredaktör för Riks, och Widar Andersson, politisk redaktör på Folkbladet.

Det er mye som skal ut av skapet i Kim Leines nye roman. Begjæret undergraver både prinsipper og moral, sier Marta Norheim. Hør episoden i appen NRK Radio

Spanarna har spanat! Vi inledde veckans sittning lite i moll med att fundera på hur framtidens begravningar kan komma att se ut men det bjöds också på betraktelser från datorernas tyranni och så avslutade vi lite härligt och högintensivt med en ordentlig omgång spyor i samtiden. Veckans panel i Spanarna: Annika Sundberg, Patrik Hadenius och Helena von Zweigbergk. Ingen helg utan Spanarna brukar vi ju säga. För vilket sätt att inleda helgen passar väl inte bättre än ihop med trion i spanarpanelen och programledaren Ingvar Storm förstås.Veckans panel i Spanarna: Annika Sundberg, Patrik Hadenius och Helena von ZweigbergkSmart underhållning, härlig helgkänsla och inte minst kluriga framtidsprofetior bjuds det på i Spanarna när TV-producenten Annika Sundberg, språkvetaren Patrik Hadenius och författaren Helena von Zweigbergk slår sig ner hos Ingvar Storm i Spanarna. Visst hänger du med?Annika Sundberg: Den sista föreställningen. Patrik Hadenius: Datorernas tyranni. Helena von Zweigbergk: Spyor i samtiden.Spanarna i Sveriges Radio P1Spanarna är ett radioprogram och en podd med fredagskänsla för dig som vill bli både underhållen och utmanad i sinnet. Exakt vad det ska handla om är det bara spanarna själva som vet och de får absolut inte avslöja sina ämnen vare sig för varandra eller programledaren Ingvar Storm.Varje vecka är det en ny mix spanare som tar sig an uppdraget att på cirka tio minuter var försöka förutspå framtiden utifrån att med egen och personlig blick försöka tolka tidens tecken. Varmt välkommen att hänga med på resan!Här kan du lyssna på samtliga spaningar i vårt arkiv!Spanarnas officiella sida på FacebookPå Spanarnas officiella sida på Facebook kan du diskutera med andra spanarlyssnare.Undrar du något annat? Varmt välkommen att skriva ett mejl till oss!spanarna@sverigesradio.se

«I would only urge that in considering these deep issues of educability we keep our perspective broad and remember that the human race has a biological past from which we can read lessons for the culture of the present. We cannot adapt to everything, and in designing a way to the future we would do well to examine again what we are and what our limits are. Such a course does not mean opposition to change but, rather, using man's natural modes of adapting to render change both as intelligent and as stable as possible.» Jerome Bruner, 1972   “In order to decide whether we want to modify some feature of a system, it is helpful to consider why the system has that feature in the first place.” Nick Bostrom et al, 2021   “Knowing how genetic and cultural evolution over millennia shaped us helps explain today's human predicament, how hard that predicament is to deal with, and underlines how abnormal human life is in the twenty-first century. [...] We believe it is only by examining what is known of physically modern Homo sapiens' entire 300,000-year history, including the ways in which human psychology has been shaped by both genetic and cultural evolution and their interactions, that the current threats to humanity can be understood and possibly averted.” Erlich et al 2022 Hvor skal vi starte? Skal vi forbedre mennesket ytterligere, gjennom teknologiske fremskritt, eller er vi så feiljusterte at vi først må forsøke å finne tilbake til tilstander vi er mer tilpasset? Hvis mange aspekter ved det moderne liv gjør oss syke og triste, skal vi finne løsningen i teknologisk fremskritt eller i vår evolusjonære fortid?  Spørsmålet er selvsagt ikke så svart-hvitt, og vi gjør sikkert lurt i å se i begge retninger. Men vi må forsøke å se styrker og svakheter i begge perspektiver. Spoiler: Vi har en følelse av at det evolusjonære perspektivet er undervurdert og ofte misforstått. Vi finner ingen svar om vi bare spør «hva er naturlig?», men vi har mye å hente i å forstå hva slags miljøer og situasjoner vi har utviklet oss i.  I episoden diskuterer vi hovedsakelig to artikler, Nick Bostrom, Anders Sandberg og Matthew van der Merwes «The Ecolutionary Optimality Challenge» og Paul og Anne Erlichs «Returning to “Normal”? Evolutionary Roots of the Human Prospect», som begge to diskuterer filosofiske og biologiske aspekter ved disse spørsmålene.   Kilder: Berg, Bolsø og Hellstrand, “Posthumanistiske muligheter og transhumanistiske blindspor i det antropocene”, Tidsskrift for kjønnsforskning, årgang 44, nr. 4-2020, s. 285–298 Nick Bostrom, Anders Sandberg, and Matthew van der Merwe, (2021), “The Evolutionary Optimality Challenge”, in Handbook of Bioethical Decisions, eds. Erick Valdés & Juan Alberto Lecaros (Springer, forthcoming), https://nickbostrom.com/evolutionary-optimality.pdf Braanen Sterri, “Revolusjon over evolusjon”, Samtiden, nr.4-2017 https://akselsterri.no/2018/09/30/revolusjon-over-evolusjon/#more-487 Bruner, Jerome, (1972), "Nature and uses of immaturity", American Psychologist, 27(8), ss.687–708 Paul R Ehrlich, Daniel T Blumstein, The Great Mismatch, BioScience, Volume 68, Issue 11, November 2018, Pages 844–846, https://doi.org/10.1093/biosci/biy110 Paul R Ehrlich, Anne H Ehrlich, Returning to “Normal”? Evolutionary Roots of the Human Prospect, BioScience, Volume 72, Issue 8, August 2022, Pages 778–788, https://doi.org/10.1093/biosci/biac044   Tidligere episoder om disse tema: https://larsogpaal.libsyn.com/episode-4-hva-er-naturlig https://larsogpaal.libsyn.com/episode-27-hva-er-paleo https://larsogpaal.libsyn.com/episode-18-juleepisode-2016-fasting https://larsogpaal.libsyn.com/episode-33-om-evolusjonsbiologi-med-leif-edward-ottosen-kennair https://larsogpaal.libsyn.com/episode-62-meninger-argumenter-og-identitet-med-ole-martin-moen https://larsogpaal.libsyn.com/episode-105-om-konsekvensetikk-og-skolepolitikk-med-aksel-braanen-sterri   ---------------------------- Logoen vår er laget av Sveinung Sudbø, se hans arbeider på originalkopi.com Musikken er av Arne Kjelsrud Mathisen, se facebooksiden Nygrenda Vev og Dur for mer info.  ----------------------------  Takk for at du hører på. Ta kontakt med oss på vår facebookside eller på larsogpaal@gmail.com Det finnes ingen bedre måte å få spredt podkasten vår til flere enn via dere lyttere, så takk om du deler eller forteller andre om oss.  Både Lars og Pål skriver nå på hver sin blogg, med litt varierende regelmessighet. Du finner dem på disse nettsidene: https://paljabekk.com/ https://larssandaker.blogspot.com/ Alt godt, hilsen Lars og Pål

Panelsamtal med statsvetaren Jonas Hinnfors och ledarskribenterna Dick Erixon, Samtiden, Amanda Sokolnicki, DN, Linda Jerneck, Expressen och Lisa Pelling, Dagens Arena om den tillträdande regeringens politiska överenskommelse. En dryg månad efter valet presenterade M, KD, L och SD igår Tidöavtalet som beskriver vilken politik som regeringsunderlaget ska föra under mandatperioden. Lördagsintervjuns panel analyserar avtalets politiska innehåll och formen för samarbetet. Programledare: Johar Bendjelloul Producent: Maja Lagercrantz Tekniker: Elin Hagman

Hur har Sverigedemokraternas politiska resa sett ut de senaste tio åren? Vilka frågor diskuteras internt i partiet just nu? Och vad händer när Jimmie Åkesson slutar som partiledare? Det är några av frågorna som vi samtalar om i veckans Hotspot, som är det första för säsongen. Vi pratar bland annat om GAL-TAN-skalan, Dansk Folkeparti och folkhemsbegreppet. Gäst i programmet är Dick Erixon, ansvarig utgivare för tidningen Samtiden och Youtube-kanalen Riks.

Sveriges Radios veckomagasin om veckan som gått och veckan som kommer med reportage, intervjuer, kommentarer och satir. Hettan hotar matproduktionen i regeringskrisande ItalienDen värsta torkan på 70 år pratas det om i norra Italien. Inte bara skördarna är hotade utan även en hel del av vinstockarna. Torkan har också blivit en av de mest akuta frågorna politiskt som även den lyckats splittra den sköra italienska samlingsregeringens olika intressen. Vad som händer nu efter premiärminister Mario Draghis avgång i torsdags och det nyval som kommer följa gör det än mer osäkert. Cecilia Blomberg, Sveriges Radios utsända i Sydeuropa, åkte till Po-slätten för att träffa drabbade och höra om vad som nu står på spel.Hur ska vi prata om vädret för att rädda klimatet?I ett samtal med Maria Wolrat-Söderberg, forskare på från Södertörns högskola, och Maria Augutis, meteorolog på SVT, söker vi svar på hur våra erfarenheter och upplevelser av extremväder kan leda till ett ändrat beteende och rädda klimatet. Och bjuder på en hypotetisk väderprognos som inte bara berättar vad det blir för väder utan också de bakomliggande klimatorsakerna.Sommaren före valet krigsåret 1940 - likheter med årets valFör första gången sedan andra världskriget har i år ett land invaderat ett europeiskt land. Och som bekant har det ju lett till att Sverige och Finland gett upp sin alliansfrihet och ansökt om medlemskap i Nato.I vår serie om dramatiska somrar före valet har nu turen kommit till året 1940. Då pågick andra världskriget i Europa - våra grannländer hade just invaderats och det var oklart om det ens skulle hållas ett val. Timme ett:Torkan hotar matproduktionen i ItalienVad krävs för att vi ska koppla vädret till klimatförändringarna?Har Gud någon plats i skolan?Ryssland, Iran och Turkiet - hur ensam är Putin?Krönika av Ulrika KnutsonPanelen med Maria Eriksson, SvD, Dick Ericksson, Samtiden och Peter Gustavsson, Aftonbladet.Timme två:Sommaren före valet 1940Hur påverkas årets riksdagsval av kriget i Ukraina?Pensionärer kan tvingas flytta på grund av hyresökning på 100 procentUtkant Sverige: Manlighet under pressatfotGothia Cup och EM-framgångar - när blir fotbollen jämställd?Kåseri av Helena von ZweigbergkProgramledare: Pekka KenttäläProducent: Ulrika FjällborgTekniker: Martin Seipel

Dilan och Moa pratar PK!!!!! Hör om hur det både är PKs förtjänst och oförtjänst att Dilan och Moa fick göra sodom! Mer: ebba busch thors likheter med en urkuk hai! Samt: mer. kjamaj

Wolfgang Wee Uncut Miniserie med Terje Tvedt: 7 Bøker Mot Strømmen.Episode 7: Verdenshistorie: Med Fortiden Som Speil.Denne boken om verdenshistorie er en av de mest solgte bøkene skrevet av en forsker i Norge. Så hva var bakgrunnen for den, hvilke valg gjorde han når det gjaldt tema og problemstillinger, og hva uttrykker den når det gjelder syn på forholdet mellom fortid og nåtid og betydningen av historien generelt? Vi snakker også om de første sivilisasjonen og om kontroversielle spørsmål som imperienes historie, det osmanske riket og Ming-dynastiet, om USA og Kinas historie og om teorien om at det blir krig mellom dem, og om den historisk sett nye ideen om at politikere kan styre over isbreenes smelting. Terje Tvedt er professor, forfatter og dokumentarfilmskaper. Han har særlig forsket og formidlet norsk bistands- og migrasjonshistorie, Afrika- og globalhistorie og særlig vannressursers betydning kulturer.I denne podkastserien snakker jeg med professor Terje Tvedt om sju utvalgte titler fra hans omfattende forfatterskap. Tvedts forskning har konsentrert seg om tre områder: Moderne norsk idéhistorie knyttet opp til bistand, utenrikspolitikk og integrering; britisk kolonihistorie med særlig søkelys på Afrika og Nilområdet; og verdenshistorie med fokus på fremveksten av den moderne verden og om forholdet mellom mennesket og vann. Han står også bak en rekke dokumentarfilmer.Felles for de sju bøkene er at alle kaster et uvanlig og kritisk lys på svært sentrale samfunnsspørsmål i dag ved å plassere dem i en større historisk sammenheng. I tillegg er de originale og motstrøms, de er alle uavhengige av politiske bindinger og hensyn, og de er fulle av konkrete historier som ellers ikke er blitt fortalt.Terje Tvedt | 7 Bøker Mot Strømmen (1:7) | Bilder av “De Andre”. Om utviklingslandene i bistandsepoken.Se hele episoden her: https://youtu.be/QWVPdxJJ4Z8Terje Tvedt | 7 Bøker Mot Strømmen (2:7) | En reise i vannets historie Se hele episoden her: https://youtu.be/llILE5EHFRYTerje Tvedt | 7 Bøker Mot Strømmen (3:7) | Verdensbilder og selvbilder: en humanitær stormakts intellektuelle historieSe hele episoden her: https://youtu.be/tx4eKuqZKpUTerje Tvedt | 7 Bøker Mot Strømmen (4:7) | Utviklingshjelp, Utenrikspolitikk og Makt. Den Norske ModellenSe hele episoden her: https://youtu.be/sQvYG9e-Pe8Terje Tvedt | 7 Bøker Mot Strømmen (5:7) | Nilen – Historiens elvSe hele episoden her: https://youtu.be/ulANYiUtc7ETerje Tvedt | 7 Bøker Mot Strømmen (6:7) | Det Internasjonale Gjennombruddet: Fra “Ettpartistat” til Flerkulturell StatSe hele episoden her: https://youtu.be/MHwXE_wsb1wTerje Tvedt | 7 Bøker Mot Strømmen (7:7) | Verdenshistorie. Med fortiden som speil. Se hele episoden her: https://youtu.be/LptwBxHDiKE16:57 Fortolkningen av Kina i vesten32:00 Er vestens ideer gått ut på dato?36:12 Eurosentrisme 42:00 Nåtidstyranniet 45:45 Er vi overfokusert på samtiden?53:00 Historiens stereotypier 57:17 Samtiden er unødvendig1:05:00 Vår tro på at vi beseiret og domestiserte naturen1:08:00 Klimafornektende bok?1:11:08 Debatten om klimaendringer 1:18:50 Er Europas Tid Som Makthaver Over?1:20:50 Erdogan og Det Osmanske Riket 1:27:00 Russlands historiske ekspansjon 1:30:15 Maktanalyse Av USA vs Kina1:58:05 Maktanalyse Av Kina2:13:00 Hvorfor Er Hongkong og Taiwan Så Viktige For Kina? 2:21:15 Terje Tvedts neste bok See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Wolfgang Wee Uncut Miniserie med Terje Tvedt: 7 Bøker Mot Strømmen.Episode 7: Verdenshistorie: Med Fortiden Som Speil.Denne boken om verdenshistorie er en av de mest solgte bøkene skrevet av en forsker i Norge. Så hva var bakgrunnen for den, hvilke valg gjorde han når det gjaldt tema og problemstillinger, og hva uttrykker den når det gjelder syn på forholdet mellom fortid og nåtid og betydningen av historien generelt? Vi snakker også om de første sivilisasjonen og om kontroversielle spørsmål som imperienes historie, det osmanske riket og Ming-dynastiet, om USA og Kinas historie og om teorien om at det blir krig mellom dem, og om den historisk sett nye ideen om at politikere kan styre over isbreenes smelting. Terje Tvedt er professor, forfatter og dokumentarfilmskaper. Han har særlig forsket og formidlet norsk bistands- og migrasjonshistorie, Afrika- og globalhistorie og særlig vannressursers betydning kulturer.I denne podkastserien snakker jeg med professor Terje Tvedt om sju utvalgte titler fra hans omfattende forfatterskap. Tvedts forskning har konsentrert seg om tre områder: Moderne norsk idéhistorie knyttet opp til bistand, utenrikspolitikk og integrering; britisk kolonihistorie med særlig søkelys på Afrika og Nilområdet; og verdenshistorie med fokus på fremveksten av den moderne verden og om forholdet mellom mennesket og vann. Han står også bak en rekke dokumentarfilmer.Felles for de sju bøkene er at alle kaster et uvanlig og kritisk lys på svært sentrale samfunnsspørsmål i dag ved å plassere dem i en større historisk sammenheng. I tillegg er de originale og motstrøms, de er alle uavhengige av politiske bindinger og hensyn, og de er fulle av konkrete historier som ellers ikke er blitt fortalt.Terje Tvedt | 7 Bøker Mot Strømmen (1:7) | Bilder av “De Andre”. Om utviklingslandene i bistandsepoken.Se hele episoden her: https://youtu.be/QWVPdxJJ4Z8Terje Tvedt | 7 Bøker Mot Strømmen (2:7) | En reise i vannets historie Se hele episoden her: https://youtu.be/llILE5EHFRYTerje Tvedt | 7 Bøker Mot Strømmen (3:7) | Verdensbilder og selvbilder: en humanitær stormakts intellektuelle historieSe hele episoden her: https://youtu.be/tx4eKuqZKpUTerje Tvedt | 7 Bøker Mot Strømmen (4:7) | Utviklingshjelp, Utenrikspolitikk og Makt. Den Norske ModellenSe hele episoden her: https://youtu.be/sQvYG9e-Pe8Terje Tvedt | 7 Bøker Mot Strømmen (5:7) | Nilen – Historiens elvSe hele episoden her: https://youtu.be/ulANYiUtc7ETerje Tvedt | 7 Bøker Mot Strømmen (6:7) | Det Internasjonale Gjennombruddet: Fra “Ettpartistat” til Flerkulturell StatSe hele episoden her: https://youtu.be/MHwXE_wsb1wTerje Tvedt | 7 Bøker Mot Strømmen (7:7) | Verdenshistorie. Med fortiden som speil. Se hele episoden her: https://youtu.be/LptwBxHDiKE16:57 Fortolkningen av Kina i vesten32:00 Er vestens ideer gått ut på dato?36:12 Eurosentrisme 42:00 Nåtidstyranniet 45:45 Er vi overfokusert på samtiden?53:00 Historiens stereotypier 57:17 Samtiden er unødvendig1:05:00 Vår tro på at vi beseiret og domestiserte naturen1:08:00 Klimafornektende bok?1:11:08 Debatten om klimaendringer 1:18:50 Er Europas Tid Som Makthaver Over?1:20:50 Erdogan og Det Osmanske Riket 1:27:00 Russlands historiske ekspansjon 1:30:15 Maktanalyse Av USA vs Kina1:58:05 Maktanalyse Av Kina2:13:00 Hvorfor Er Hongkong og Taiwan Så Viktige For Kina? 2:21:15 Terje Tvedts neste bok See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Nisse är i otakt med samtiden. Manne försöker att inte lägga ut avklädda bilder i sociala medier. Samt intervju med förtjusande Didrik Forssberg. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.