Podcasts about allts

Nivå: A2-B1 Swedish eating habits Vilka tider äter svenskarna? Vilka måltider finns? Vilken typ av mat är vanlig? Varifrån kommer influenserna? Dessa frågor får du svar på i dagens avsnitt! Intresserad av Free 6 Week Challenge? Klicka här! Transkript: Tjena tjena och välkommen till Simple Swedish Podcast! Idag ska vi prata om matvanor. Matvanor i Sverige, närmare bestämt. Och kanske jämföra dem lite med andra länder. Jag bor ju i Spanien och matvanorna här skiljer sig en del från matvanorna i Sverige. Så det ska vi prata om. Först vill jag bara nämna att om du är intresserad av våran Free Six Week Challenge så är ju den just nu stängd. Men du kan skriva upp dig på väntelistan. Och då får du information från oss först av alla när vi öppnar igen.   Och Free Six Week Challenge, det är alltså vår utmaning att gå på 30 lektioner inom 6 veckor, alltså inom 42 dagar.   Så du betalar en deposition, och sen om du klarar att gå på 30 lektioner inom 6 veckor, då får du hela depositionen tillbaka. Vilket är helt galet. Och vi har haft många människor som har gjort den här utmaningen redan. Och det har varit jättekul. Så jag lämnar en länk till det. Så det här är perfekt för dig som redan kan en del svenska och förstår en del svenska, men du behöver komma igång och prata mycket. Okej. Ja, så.. Då ska vi prata om matvanor. Alltså. Ja, vilka kulturella aspekter finns det till exempel när det kommer till tider? När äter man frukost? När äter man middag? Vilken sorts mat äter vi? Och så vidare. Så i Sverige, vi kan börja med tider. För i olika länder så äter man olika måltider vid olika tider. Vi säger faktiskt en måltid på svenska. Så en måltid är till exempel frukost eller lunch eller middag. Ja, vi kallar det för en måltid. Man kan också säga ett mål mat, det är en måltid.   För att läsa hela transkriptet - klicka här  

I en ny artikelserie har SVT beskrivit det så kallade mellanförskapet som "mixade barn" upplever. Alltså sådana som har en svensk förälder och en utländsk. I detta inslag talar vi om fenomenet, dess konsekvenser och de blandades framtid i Sverige.Läs mer och bli en del av Det fria Sverige på https://www.detfriasverige.seBecome a supporter of this podcast: https://www.spreaker.com/podcast/det-fria-sverige--4339034/support.

I en ny artikelserie har SVT beskrivit det så kallade mellanförskapet som "mixade barn" upplever. Alltså sådana som har en svensk förälder och en utländsk. I detta inslag talar vi om fenomenet, dess konsekvenser och de blandades framtid i Sverige.

Hej somna.Jag känner att det är en sån där kväll då det faktiskt känns bra att prata. Alltså inte bara bra som i “jag gör mitt jobb”-bra, utan genuint bra. Som om det finns en mening i att sitta här och låta tankarna glida omkring. Och det gör de verkligen.Jag pratar om logopeder, fartsyndande ankor, automatdörrar som släpper in fel art, och känslan av att stå stilla medan en skugga rör sig under isen. Jag försöker förstå min ångest och inser att min hjärna kanske inte är trasig, utan bara gammal och välmenande.Det här är inget rop på hjälp, somna. Det här är bara jag som är här, med dig, för att prata om det som pågår — under ytan, i luften, i mig och kanske också lite i dig.Nu börjar vi.Sov gott!Mer om Henrik, klicka här: https://linktr.ee/HenrikstahlLyssna utan reklam, få extraavsnitt, spellistor med mera på: https://somnamedhenrik.supercast.com/ Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Biljetter till Mord Mot Mords avskedsturné finns på: mordmotmord.sePå Babel i Malmö berättade Anna om när Mark Kilroy försvann utanför en bar i Matamormos, Mexiko, och hur hans kidnappning ledde till att den mordiska sekten Narcosatanists och dess ledare Adolfo Costanzo kunde avslöjas. Karin berättar om Britta Nielsen, uppskattad mångårig anställd på den danska socialstyrelsen, medaljbelönad av drottningen för trogen tjänst och... storsvindlare? Alltså verkligen megastorsvindlare.

Det är onsdag vilket innebär att det är onsdagspanelsamtal i Studio Allsvenskan.Självfallet har vi med oss Max Jonas Dahlquist, tillsammans med Hugo, Tim och Henke i panelen.Vi nämner tre spelare var som borde få chansen i A-landslaget nu. Håller ni med oss om våra kandidater? Missade vi någon?Därefter diskuterar vi varför man tittar på allsvenska fotbollsmatcher där ditt lag inte spelar. Varför gör man det?Sedan är det dags att plocka ut en drömuppställning i Max allsvenska sändningar. Alltså vilken kommentator, expertkommentator, reporter, programledare och vilka studioexperter hade du velat ha?Kom med förslag på era egna drömuppställningar.Dessutom tar vi ut svärmorsdrömselvan.Håller ni med oss om elvan? Vilka missade vi?Avsnittet finns ute överallt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Tre unga män som ska skyddas från olika gäng placeras i samma stödboende. Bara månader senare dödas en person i ett narkotikabråk.Lyssna på det granskande reportaget, om avhoppare, omsorgsbolag och en dödsmisshandel. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ”SOS 112 vad har inträffat?”En ung kvinna, märkbart skärrad, har ringt 112.”Vad är det som har hänt?”Det är mitt i natten en kväll i september.”Ja men lugn, vi ska hjälpa till här.”Skrik och rop på gatan gör att grannar reagera och tittar ut. I mörkret ser de ett gäng killar och någon skriker ”Jag ska döda dig”.”Berätta för mig vad du ser. Vet ni om någon är skadad?”Personerna på gatan springer plötsligt iväg, men en kille ligger kvar.Den unga tjejen går ut med larmoperatören i telefon.”De är på väg, de måste ligga still där, håll tryck på blödningen där.”Ambulans och polis kommer till platsen och polisen Fredrik blir förundersökningsledare:– Och han är väl ganska illa däran redan ambulansen kommer dit. Men jag tror att de dödförklarar honom på sjukhus då, på akuten.”Ett rörigt ärende”Flera av de inblandade på båda sidor i bråket är skadade. En yxa och flera knivar har använts. Fredriks uppgift blir att försöka bevisa vem som gjorde vad den där natten.– Det var ett rörigt ärende och ska man erkänna så från början så tänkte man väl typ att det här kommer vi aldrig kunna reda ut.Det här är inte bara en vanlig gänguppgörelse i den långa raden av mord under våldsvågen – tre av de häktade är avhoppare som samhället betalar miljonbelopp för skydda.En av killarna kallar vi Adam, honom hittar polisen blodig i sängen i sin lägenhet – precis vid brottsplatsen.Adam kommer till Sverige som sexåring, han växer upp i en mindre svensk kommun med sin mamma, sin styvpappa och så småningom en lillebror. Han spelar fotboll i den lokala klubben, är musikintresserad och när han går på högstadiet startar han ett konto för att dela pranks och utmaningar.Det är mycket konflikter hemma och när han är 16 år placeras han för första gången i ett jourhem.Ett år senare stoppar polisen honom på en busshållplats och skriver i sin rapport att det doftade mycket kraftigt av cannabis. Urinprov från hans jourhem visar att han även använder kokain, benso och Tramadol.Mindre än ett år senare griper polisen honom igen, då på ett hotellrum med narkotika och pengar. Polisen larmar socialtjänsten om att Adam umgås med välkända kriminella.Under våldsvågen blir Adam vittne till ett uppmärksammat mord. Han är då 19 år och vill han bryta med sitt gamla liv. Och socialtjänsten börjar leta efter en skyddsplacering.Stora behovVåldsvågen - med allt yngre förövare - har lett till ett skriande behov av platser på Sis, HVB-hem och även i avhopparverksamhet.I en konferenslokal vid Odenplan i Stockholm befinner sig närmare 200 socialsekreterare och en rad privata omsorgsföretag.Annelie Blomqvist jobbar på HVB-guiden.– Socialtjänsten behöver ju hitta hela tiden nya verksamheter eller nya ställen där de kan placera sina klienter. Så här får ju de träffas på kan man säga neutral mark och kunna skapa kontakter egentligen ett nätverk.Här precis närmast ingången står företaget Patia, de bjuder på godis och energidryck. Vi frågar:Vad säljer ni här idag? Vad vill ni erbjuda socialsekreterarna?– Vi har både stödboende, träningslägenheter, speciallösningar, familjehem... Men sen har vi också... Vad har jag missat? Avhopparverksamhet!Patia beskriver att de har ett rikstäckande stödprogram för personer som vill lämna en kriminell livsstil. De kan få bo i skyddslägenheter och bemannade stödboenden på flera orter i Sverige. Här köper Adams socialtjänst en plats för att han ska få hjälp och skydd.Ska inte vara nära narkotikaPå stödboendet där Adam hamnar arbetar Hanna, som vi kallar henne. Hon berättar varför hon började jobba där:– Just att man kan få till en förändring i en människas liv, ge de här ungdomarna saker som de inte har fått under sin uppväxt, kontinuitet, stabilitet, någon som står kvar framför allt och inte sviker, få dem att lita på vuxenvärlden– Man är ju inte där för pengarna liksom då hade man varit någon helt annanstansI Adams vårdplan står det bland annat att han inte ska ”vistas i riskfyllda miljöer bland individer som brukar narkotika och begår brott.”I samma hus där Patia ger Adam en lägenhet har de också placerat två killar som också lever under hot, fast från andra gäng.– Det ledde till att de blev vänner och precis som det blir när man sitter inne på anstalt att de lärde sig av varandra, de umgicks och påverkade varandra väldigt negativt.På stödboendet bor också andra ungdomar. Men en viktig skillnad finns – för avhoppare får Patia mer betalt:– Det är en mycket högre prislapp på en som är klassificerad som avhoppare än en vanlig stödboendeplacerad ungdom. Då var det att de skulle få x antal timmar terapi per vecka, strukturerad aktivitet per vecka...alltså det var väldigt mycket mer rigid planering, mycket mer noggrant med tanke på timpriset.Socialtjänsten betonar hur viktigt det är att en av killarna ska kunna gå klart gymnasiet, men trots det går det en hel termin utan att Patia ordnar en plats.Samma kontaktpersonPolisutredaren Fredrik får en bild av att de tre killarna inte har särskilt mycket att göra på dagarna:– Nej men jag tror att de hade väl lite för mycket fritid. De skulle nog behövt gå i skolan eller gå klart sin gymnasieutbildning eller någon lärlingsplats kanske.De har – alla tre - samma kontaktperson. Men i stället för att försöka hålla isär dem för han dem samman - på gemensamma aktiviteter. En gång åker de till badhuset tillsammans – en annan gång för att köpa pizza.På det här sättet kunde kontaktpersonen redovisa att han spenderat tid med var och en av sina klienter, trots att man umgåtts i grupp.– Det var ju helt klart för ekonomisk vinning att man sammanförde dem. De fick ju inget egentligen av det de behövde, inget alls.Stödboendet ligger i ett hyreshusområde med smutsiga fasader. Lekplatsen bredvid kallas av boende i närheten för knarklekplatsen, eftersom föräldrar brukar hitta kanyler där.En sommarkväll minns Hanna särskilt väl:– Det här var en lördag jag jobbade, jag hade fått både sms och samtal från grannar för att det hade luktat cannabis i trappuppgången, det var högljutt och det var uppenbart en fest som pågick sent på natten.Det är inte första gången grannarna klagar. Det har under flera års tid kommit in mängder med klagomål till hyresvärden och till Inspektionen för vård och omsorg – IVO – om högljudda fester och att det luktar hasch.”Helt okontrollerat”När vi försöker prata några av grannarna är det ingen som vill tala öppet. Det har varit stödboenden här länge men allt blev värre när Patia kom menar en granne:– Ja, det blev sämre. Det var helt okontrollerat. Det är helt okontrollerat.Hanna säger att hon får höra av sin chef att grannarna är gnälliga, men hon menar att klagomålen verkligen inte var överdrivna.Hon berättar att den här lördagsnatten ringer hon Adams kontaktperson om den stökiga festen men att han inte ser någon anledning att åka dit:– Och sen dagen efter så kommer kontaktpersonen till mig på kontoret och säger att nej, jag har tagit urinprov på de här tre killarna nu och alla är rena, så att det har inte försiggått något intag av droger.– Vilket vi tyckte var väldigt väldigt konstigt för vi vi kände ju på lukten och såg ju vad som pågick liksom.Efter den här festen flyttas Adam till en ny lägenhet, som inte ligger i samma hus, men i samma område.Men det dröjer inte länge innan det ringer hos Patia igen. Den här gången är det polisen.– Patia får ett samtal att det har varit en ett mord eller någon har dött som är placerad på Patia, först tror man att det är den här killen som har blivit mördad men sen får man reda på att det är han och eventuellt då två andra som har haft ihjäl en annan kille.Flera häktadeNu sitter plötsligt flera av Patias klienter häktade – misstänkta för mord. Polisutredningen leds av Fredrik och han upptäcker att de tre avhopparna inte bara tog droger:– Och utredningen visar ju att de sålde ju knark. De gick ju med sådana här, som vi säger, becknarväskor. Vi tog in mycket filmmaterial så jag ser att de går med sina becknarväskor och de säger ju själva i förhör att de sålde droger och köpte droger.Adam har försökt kräva in en drogskuld och det har lett till flera bråk. Den här natten tar killen – som senare blir dödad – med sig sina kompisar och letar efter Adam.De är runt tio personer från båda sidor som möts utanför Adams lägenhet, han har bett sina vänner ta med sig knivar och tar själv med sig en kökskniv. Adams kompis, hamnar på marken och får slag och sparkar.– Och så hugger han en av de här killarna i ryggen. Två gånger... Sista gången så sitter kniven kvar.En av grannarna som ringt efter ambulans går ut på gatan.”Kan du fråga om han är skadad? Vi ska hjälpa till där”Hon ser en kniv ligga på marken. En kille blöder jättemycket, det är Adam som har huggit honom i ryggen:– Så att han själv erkänner ju. Men han hävdar nödvärn. Och vi kunde bevisa att det var han som hade gjort det här dödande hugget.Adams kontaktperson besöker honom i häktet och kallas även till polisen som vittne, i förhöret får han frågan om sin roll i verksamheten:– Jag är samordnare och kontaktperson på företaget Patia AB på deras avhopparverksamhet. Jag är beteendevetare och terapeut. Mitt uppdrag är att jobba med deras beteende, samt återintegrera i samhället.Enligt andra placerade ungdomar – som vi har pratat med – skryter killarna om att deras kontaktperson mörkade resultaten på deras drogtester för socialtjänsten.– Syftet var väl att ha kvar placeringarna för det här är ju ett drogfritt boende”Var ju jättefulla”Socialtjänsten hade som krav att placeringarna skulle vara drogfria. Men i domstolshandlingar kan vi se att socialtjänsten inte fick veta vad som pågick. Där står också att killarnas utveckling beskrevs som positiv av Patia.Trots att polisens tester visar att killarna rökt på före dödsmisshandeln, hävdar en av killarna i förhör att han varit drogfri under hela sommaren och att de kan kolla det med hans kontaktperson.Polisen Fredrik får bilden av att de här killarna har kunnat festa mycket:– Och de var ju jättefulla. Det säger de ju själva. Och de hade väl rökt på också. Och just i den lägenheten var det en hel del yxhugg inne i lägenheten och att man kan ha en yxa i lägenheten om man nu är placerad på ett speciellt boende. Det borde man ju kanske reagera på.Det visar sig att en av killarna inte ens bor i sin lägenhet på stödboendet – utan hyr ut den.– Jag tror det var fem eller sex tusen kronor i månaden. Och då kan man ju undra om man nu har kontroll på de här killarna och besöker dem regelbundet, så borde man ju inse att den här killen bor ju inte ens här.Killen bor istället hos sin flickvän som också är placerad hos Patia. Där hittar man också en skyddsväst slängd på golvet.– Sådana grejer har ju, ja det är klart att man tycker att det är anmärkningsvärt.På Patias stödboende erbjuds inget krisstöd och Hanna upplever att cheferna försöker tysta ner det som hänt.– Det är en människa som har dött – vad gör vi liksom – men det var en väldigt laid back manana-attityd.Hon har nu förstått att avhopparnas kontaktperson också är deras terapeut. Han har dessutom spelat en stor roll för att få hit klienterna:– Han hade bra kontakter, med tydligen socialsekreterare och polisen, och att han då kunde fixa in avhopparklienter till Patia.Kniv från IkeaDet var flera knivar som användes i bråket. Jag visar Hanna en bild på kniven som gav det dödande hugget:– Ja, det är den kniven man får när man flyttar in på Patia, i det här kökskittet så får de de här sakerna från Ikea, bland annat är de här två knivarna som ingår och ja…jag är omskakad och ja, jag har fortfarande inte smält att jag har jobbat där det känns det känns fruktansvärt.Enligt lag ska den som bedriver vård och omsorg anmäla allvarliga missförhållanden eller händelser där det funnits risk för det till Inspektionen för vård och omsorg, Ivo – en så kallad Lex Sarah-anmälan.Trots att en person dött i anslutning till Patias verksamhet, att Adam kunnat sälja droger under placeringen och att han och andra ungdomar har kunnat missbruka – så görs ingen anmälan.– Alltså det handlar ju bara om att undanhålla allt för Ivo, det är ju så man jobbar, det är ju ett systemfel liksom som är gigantiskt.Vi pratar med killarnas kontaktperson. Han förnekar att han skulle ha agerat på det sätt som beskrivs.”Fick inget gehör”Vi söker Patias VD Janne Menander, som vill att vi mejlar frågor.Flera tidigare chefer och anställda på Patia berättar hur företaget försökt tysta ner allvarliga händelser som sexuella övergrepp och våldsdåd, på andra platser i landet.De flesta vill bara prata med oss anonymt, de hänvisar till att de skrivit på tystnadsavtal – bara en vågar berätta öppet:– Lovisa Broström heter jag. Jag är socionom sedan 16 år tillbaka.Lovisa började jobba på Patia 2019.– Jag upptäckte ganska snabbt att det var väldigt dåligt på väldigt många olika nivåer. Utan det var väldigt tydligt att det var fokus på profit och marknadsföring. Och inte på den kvalitet som ändå utlovades.– Och jag fick inget gehör när jag tog det uppåt eller tog det vidare. Det var så mycket som lovades i ramavtal som faktiskt inte fanns. Eller som man sa att ”vi kan skriva så här”.Lovisa hade hand om deras skyddsplaceringar och besökte deras boenden i hela landet:– När jag var där så blev det också tal om att ta emot kriminella avhoppare. Då kände jag att alla varningssignaler blinkar för fullt. För det är ju just det här att man gamblar med liv och död. Att man tar risker. Att man placerar någon i skyddade boende som inte är tillräckligt säkra.– Och samma sak där, att stoppa ihop personer som kanske inte ska ha samröre med varandra till exempel heller. Det kan ju också bli potentiellt farligt.”Man tackar ja först”Det går bra för Patia, företaget växer i hög takt och omsatte 2023 mer än en kvarts miljard.Lovisa säger att det hela tiden handlar om att få placeringar, företaget påstår att man har personal – fast man inte har det.– Utan man tackar ja först. Och sen så med alla medel så ser man till att det löser sig till varje pris.– Det fanns inte tillräckligt kompetent personal till exempel med den erfarenhet som krävs för att hantera sådana här komplexa ärenden.På stödboendet där Adam placeras har Patia anställt två personer som båda är dömda för brott. För drygt 10 år sedan dömdes en av dem för narkotikabrott och vapenbrott, den andra för grov kvinnofridskränkning – hans ex och barn har själva bott på ett skyddat boende för att skyddas från honom, men han fick jobb på Patia Skydd. Något som Hanna reagerade på.– Det känns ju inte jättebra, det känns helt galet.De dömda är vänner till Adams kontaktperson.Lovisa stod till slut inte ut med alla brister hon såg i skyddsverksamheten hos Patia. Och innan de startade sin avhopparverksamhet slutade hon.– Ja, jag sa upp mig utan att ha något annat jobb. Det har jag aldrig gjort förut, men det gjorde jag då.Varför gjorde du det?– Därför att jag som både socialarbetare och medmänniska inte kan stå för den här typen av arbete. Och att skattemedel behandlas på det här viset är i min värld inte förenligt med en socialarbetarkodex. Eller hur samhället ska fungera.Jag berättar vad som hände när Adam och de andra killarna.– Det är väl exakt det här som är liksom skräckexempel på vad som faktiskt kan hända. Här kan det bli en fara för allmänheten. Om man sätter en person i en lägenhet. Och inte liksom lever upp till det man lovar, säger Lovisa.Patia tillbakavisarVi får mejl från Patia. De skriver att de inte vill kommentera händelserna vi granskat, med hänvisning till sekretess, men att man alltid utreder allvarliga händelser i samverkan med berörda myndigheter, och att man inte känner igen den bild som förmedlas.Patia tillbakavisar uppgifterna om att klienter förts samman av ekonomiska skäl, och skriver att det alltid görs en riskanalys inför en placering. Patia har ”en nolltolerans mot våld och kriminalitet och arbetar systematiskt med säkerhet, oavsett sammanhang”.Företaget uppger dessutom att deras verksamhet är präglad av engagemang, kvalitet och professionalism och att man har ungefär 1000 uppföljningsmöten, tillsyner och granskningar varje år från olika myndigheter, och att det visar att man inte mörkat några missförhållanden.Adams kontaktperson slutade på Patia efter den har händelsen och företaget väljer också att flytta avhopparverksamheten från stödboendet.”Blev sämre för killarna”Adam, som ville lämna en kriminell livsstil och frivilligt sökte hjälp, var tidigare dömd för narkotikabrott. Nu är han dömd till 6 års fängelse för dråp. De andra inblandade dömdes för grovt brott mot knivlagen och narkotikabrott. – De fick ju inte den hjälpen som socialtjänsten har köpt. Det slutade med ett dödsfall och fängelsestraff och domar för alla tre så det blev ju mycket sämre för de här killarna än vad det var när de kom, deras framtid är ju mörkare nu än den var då.Granskningen bygger på en rad intervjuer, samtal och olika typer av dokumentation.Hanna och Adam, heter egentligen något annat. Adams och kontaktpersonens röster är utbytta.

Nivå: A2-B1 Är du trött på att inte förstå vad folk säger till dig? Eller på att inte kunna använda poddar och serier på svenska utan undertexter? Då är det här avsnittet för dig! Jag ger dig alla mina tips för att få en bra hörförståelse. För att registrera dig för Free 6 Week Challenge och få hela din deposition tillbaka om du klarar att gå på 30 lektioner inom 6 veckor klicka här! Transkript: Tjena tjena! Det här är Simple Swedish Podcast. Jag heter Fredrik. Och idag ska vi prata om hörförståelse. Alltså att förstå det man hör. För det händer säkert ofta att du försöker lyssna på svenska men att du har väldigt svårt att förstå. Och kanske så förstår du den här podden lättare än de flesta andra poddar. Och det är för att jag talar lite långsammare med enklare ord och så. Och det är specifikt för att träna hörförståelse även om du inte är på en jättehög nivå. Men vi vill såklart nå en hög nivå i hörförståelse. Vi vill kunna förstå när människor pratar snabbt. Vi vill förstå vanliga poddar, tv-serier, filmer och kunna ha samtal på, ah svenska då för dig. Men de här teknikerna och de här strategierna, de som vi ska prata om idag, de fungerar såklart för alla språk. Och ja, innan vi börjar ska jag tacka några patrons såklart. Och det är Roberto, Brenda, Chris, Maija, J. Torres, Agnes, Jatthew, Raphael, Petar och Makino. Så, tack till er för att ni stödjer den här podden. Och en annan grej också innan vi börjar. Så, du kanske hörde om den här Free 6 week challenge som jag pratade om i ett par andra avsnitt, och det var så att den sålde slut ganska snabbt. Så vi sålde alla platser, vi utökade till och med från 50 till 60 platser, men de tog slut allihopa, så därför öppnar vi en ny Free 6 Week Challenge. Och den startar den 26:e (tjugosjätte) maj, alltså väldigt snart. Så om du vill vara med så se till att registrera dig så snart som möjligt. Senast på lördag. Och vi kommer ha ett onboarding call på söndag och sen på måndag den 26:e (tjugosjätte) maj så startar utmaningen. Och det är alltså att man går på 30 lektioner inom 6 veckor, och om man klarar det så får man sin deposition tillbaka. Så det är en väldigt, väldigt, väldigt bra deal. Och det är perfekt för dig som redan kan en del svenska men du behöver komma igång med att prata mycket. Länk finns i beskrivningen, okej. Så men nu ska vi prata, inte om att prata, utan om att förstå det man hör, hörförståelse, okej. Och hörförståelse är ju faktiskt väldigt, väldigt viktigt när man har samtal på svenska. För om du inte förstår personen du pratar med då blir det väldigt svårt att ha en konversation, okej. Och det finns två grundläggande färdigheter för en bra hörförståelse. Och det är, för det första, att förstå många ord. Så du måste kunna förstå många, många, många ord för att ha ett bra samtal och för att ha bra hörförståelse och du behöver också ha tränat ditt öra att förstå talspråk. Okej. Talspråk, det talade språket. Så du behöver ett stort ordförråd, förstå många ord. Och du behöver träna dig att förstå talspråk. Okej, så. Vi ska gå igenom fem punkter som är väldigt viktiga för att förstå talad svenska, eller vilket språk som helst. Och om du applicerar de här metoderna och teknikerna så kommer du garanterat att få mycket bättre hörförståelse. Så! ..för resten av transkriptet - klicka här

Samarbetet med SIG Security innebär att IT-säkerhetspodden gör avsnitt av föreningens olika föredrag. Dagens avsnitt bygger på en FOKUS-kväll om det systematiska arbetet med informationssäkerhet med Tobias Ander från Secure By Me. Vad är egentligen ett ledningssystem? Vad innebär ett riskbaserat arbetssätt och hur fungerar det i praktiken? Var ska man börja? Och varför behöver olika företag med olika kulturer tackla informationssäkerhet på olika vis? Tobias Ander beskriver även hur man ska undvika så informationssäkerhetsarbetet inte blir en pappersprodukt. Alltså bara något man gör för att uppfylla en certifiering eller efterleva ett regelverk. TÄVLING Vi lottar ut två exemplar av hans bok. Allt du behöver göra för att delta är att dela denna post på Facebook, X eller LinkedIn. Tävlingen pågår fram tills 1 juni 2025.

I veckans avsnitt av ”Så in i Själen”, så fortsätter samtalet med Matchmaking agenturen Lemarc, som jobbar inom nischen conscious matchmaking, helt enkelt medveten matchning. Alltså inte som en traditionell dating agentur, utan som en relationsbyggande agentur. De representerar ca. 20-25 klienter per år med att hitta kärleken Om ni missat del 1 av de här samtalen så släpptes det den 14 april avsnitt 224. Elin Ribjer, som är huvudansvarig för matchmaking på, Lemarc , är tillbaka och den här gången tillsammans med Sanna Letzénsom är huvudansvarig för Coaching. Sanna är certifierad coach och terapeut med fokus på relationer och stresshantering. Utöver sin roll hos Lemarc driver hon även en egen mottagning. Men hos Lemarc är hennes huvudfokus att hjälpa varje klient att komma närmare/uppnå den relation som de längtar efter. I det här avsnittet kommer det att handla mycket om det. Att se sin egen relationshistorik, bli medveten om vad man vill förändra och läka - och hur man drömmer om att en relation ska vara. Jag har haft mina tre möten med Lemarc och gått igenom allt det, så jag kommer att dela med mig av mina upplevelser från de mötena. Varmt välkomna till en relationsresa i ”Så in i Själen”. Här kommer länkar för att gå med i båda nätverken kostnadsfritt med chansen att matchas med en klient: Lemarc Thomas Matchmaking (Svensk och internationell service): https://lemarcthomas.com/inbjudan-medlemRelate Matchmaking (Svensk service): https://app.relate-matchmaking.com/membership Vill man läsa mer om oss på Lemarc så kan man kika på vår hemsida: https://lemarcthomas.com/Producerat av Silverdrake Förlagwww.silverdrakeforlag.seRedaktör: Marcus Tigerdraakemarcus@silverdrakeforlag.seKlipp: Victoria Tigerdraakevictoria.tigerdraake@gmail.com Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I det tvåhundrafjortonde avsnittet av ”Maratonlabbet - en podcast om löpning” pratar vi med Anton Gustafsson som vann sitt andra SM-guld på 100km förra helgen i Växjö. Han sprang distansen på 6.28.04 trots att han inför loppet hade problem med både låga järnnivåer och en trasig baksida. Anton säger sig sikta mot 6.10 inom 1-2 år vilket skulle innebära svenskt rekord med över tio minuter och en snittfart på 3.42 per kilometer. Alltså 37 minuter på milen, tio gånger i rad! Hör Anton berätta om de planerna och hans otroliga träningsperiod i Thailand där han snittade 3 mil löpning per dag i tre månader. Vi får även höra Eriks race report från SM på 24-timmars där han hade ett mindre bra dygn och på grund av yrsel och illamående ”bara” tog sig drygt 22 mil. Dessutom har vi med oss kirurgen och landslagsläkaren Adam Stenman som berättar allt om järn och järnbrist. Vad har järnet för roll i kroppen, vad händer med måendet och prestationen om man får järnbrist eller till och med anemi, varför får man det och vad ska man göra åt det är frågor som besvaras. Följ Maratonlabbet under den åttonde säsongen för att lära er mer om löpning och för att se om Johan Forsstedt och Erik Olofsson klarar sina smala mål på 10 kilometer, halvmaraton, Lidingöloppet, maraton och ultralöpning. Koden ”ML20” ger 20 procents rabatt på www.ymrtrackclub.com och på www.outnorth.com får du 100 kronor rabatt med koden ”MARATONLABBET” om du handlar för över 1000 kronor. Det gäller på hela sortimentet, även redan nedsatta produkter, förutom elektronik och varor märkta med Outnorth Price.

⁠Klicka HÄR för att börja prenumera på alla avsnitt!Hello Frankies! Jag gick bara hem från jobbet och råkade snubbla rakt in i ett true crime-avsnitt i mitt eget huvud. Välkommen till ännu ett fullmatat avsnitt där vardagen känns som en Netflix-dokumentär, kroppen faller isär och genusdebatten fått skrattförbud.I det här avsnittet:

Nivå: A2-B1 I Sverige har vi något som kallas allemansrätten. Det betyder att vi har rätt att vara i naturen, plocka svamp och bär, bada, till och med sätta upp tält - även på privat mark. Det finns många viktiga regler att följa, som gör att denna fantastiska rättighet fungerar. Här går jag igenom allt! Vill du leva 9 dagar 100% på svenska, börja tänka på svenska, och samtidigt få en fantastisk upplevelse och vänner för livet? Ansök till sommarens Language Lock-in Boot Camp nu! Klicka här och ansök, och se om du har vad som krävs!   Transkript   Hallå hallå! Välkommen till Simple Swedish Podcast! Ja, idag ska vi prata om nånting som heter allemansrätten. Så, allemansrätten, det är, man kan säga att det är som en lag i Sverige som.. som gör att vi kan vara i naturen, njuta av naturen, vara på olika platser, till och med tälta och sådana saker. Men det finns många regler också, så det är inte bara en rättighet, också en skyldighet, eller många skyldigheter. Så det ska vi prata om idag, men först ska jag tacka några nya patrons. Så det är Sept, Anna, Hanno, Kai, Tock, Alessandro, Roy, Sten, Yulia och Mari! Så tack till er för att ni stödjer podden. För alla som vill stödja podden så går man till www.patreon.com/swedishlinguist. Ja, det var det vi skulle börja att säga. Så, ja, allemansrätten. Alltså, ja. Rätten som alla har att vara i naturen, att njuta av naturen helt enkelt. Man kan gå i naturen, cykla i naturen, paddla, alltså paddla kanot eller kajak, plocka bär, plocka svamp, till och med sätta upp tält. Okej, så. Och det här kan man göra också på mark som någon person äger, så också på privat mark eller liksom.. Ja, det finns lite olika regler som vi kommer till. Och det här systemet, det bygger på att man visar hänsyn till naturen, till djur, till markägare och så vidare, och att man inte stör och inte förstör, okej? Så att visa hänsyn, det betyder ungefär att man visar respekt, att man visar hänsyn, okej, så först och främst, vad får man göra? Alltså vad är okej att göra. ...för hela traskriptet, klicka här

Jimmie Åkesson om likheten mellan SD:s ideologi och Trumps, om varför han vill banta myndigheter och så kommenterar han för första gången partiets valanalys efter EU-valet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I maj har Jimmie Åkesson varit partiledare för Sverigedemokraterna i 20 år. Under de senaste månaderna har världspolitiken präglats av Donald Trump och USA:s nya utrikespolitik som förändrat världsordningen. Jimmie Åkesson säger så här om Trumps återkomst till Vita huset:”Det är klart att det samlade intrycket av det Trump har åstadkommit hittills under de här månaderna är väl inte så positivt, vare sig för Sverige eller för Europa eller för världen i stort för den delen. Det som möjligen skulle kunna ses som positivt mitt i allt kaos är väl att han har fått Europa att förstå att vi faktiskt måste rusta upp vår egen försvarsförmåga. Det är väl den positiva effekt som man kan se, men annars är det ju mestadels negativt”, säger Jimmie Åkesson.Hårdare migrationspolitik, strängare straff och mindre klimatpolitik är frågor som förenar Trumps och Sverigedemokraternas väljare. Men Jimmie Åkesson säger att det är svårt att jämföra svensk och amerikansk politik:”Det är klart att vi har mer gemensamt med det republikanska partiet i USA än vad vi har med Demokraterna. Men det handlar ju om att vi har också en konservativ utgångspunkt. Sen är vi ju ett socialkonservativt parti, och det är väl ett begrepp som är ganska, ja, en ideologisk utgångspunkt som är ganska begränsad i ett land som USA, tänker jag”, säger Jimmie Åkesson.Flera Sverigedemokrater, inklusive Jimmie Åkesson, har uttryckt att Sverige borde inspireras av DOGE, Trumps effektiviseringsgrupp som leds av Elon Musk och som skurit ner i amerikanska myndigheter och sagt upp tjänstemän som inte är lojala med Trump. Tidningen ETC har rapporterat att sverigedemokraten Björn Söder har går runt med en lista på vilka tjänstemän i regeringskansliet som skrivit under ett visst upprop.Tycker Åkesson att det är ett problem att svenska tjänstemän har politiska åsikter eller är engagerade i politiska partier?”Nej, det måste inte vara ett problem så länge det inte går ut över det arbete som de ska utföra eftersom deras arbete är i demokratins tjänst. De är demokratins och därmed folkets förlängda arm. Det som de arbetar med är ett uttryck för den demokratiska viljan, den demokratiska vilja som uttrycks i demokratiska val. Det är deras uppdrag och kan man inte acceptera det, då kan man inte arbeta på de arbeten som de här människorna har”, säger Jimmie Åkesson.Vill kunna utvisa utan rättslig prövningJimmie Åkesson vill att regeringen själv ska få rätt att utvisa utlänningar som ”skadar rikets intressen”, alltså inte bara personer som hotar rikets säkerhet. Han och partiets migrationspolitiska talesperson hänvisar till en utlänningslag som fanns i Sverige mellan 1914 och 1976. Enligt internationell rätt ska personer som utvisas ha rätt att överklaga och få beslutet prövat i en domstol, men Jimmie Åkesson tycker inte att det behövs någon rättslig prövning:”Det är ju en grundsyn där jag tror att både du och jag och säkert också hela det vänsterliberala etablissemanget skiljer oss åt. Det vill säga att jag tycker inte att det är en mänsklig rättighet att vara i Sverige. Som utlänning i Sverige så är din rättsstatus ganska begränsad i min värld. Särskilt när det gäller rätten att vara i Sverige. Den är på våra villkor. Om jag säger till någon, eller jag, om den svenska staten säger till en utlänning i Sverige att du får inte vara här längre, då är det bara för den personen att acceptera det, enligt min uppfattning”, säger Jimmie ÅkessonNy attack mot TV4:s granskningEU-valet förra året var det första valet där Sverigedemokraterna backade, från 15 till 13 procent. Nyligen kom partiets valanalys. Där står att en orsak var att partiet inte längre fick några missnöjesröster eftersom partiet nu ingår i regeringsunderlaget: ”För första gången någonsin röstade ingen på Sverigedemokraterna för att protestera mot en sittande regering”. En annan slutsats är att partiets attacker mot medier inte hade någon mobiliserande effekt på väljarna.Bakgrunden är att TV4:s Kalla Fakta en tid före EU-valet avslöjade Sverigedemokraternas anonyma konton som styrdes från kommunikationsavdelningen. Då gick Jimmie Åkesson till attack mot TV4 och kallade den journalistiska granskningen för en ”inhemsk påverkanskampanj”. Detta kan, enligt valanalysen, ha skadat förtroendet för enskilda partiföreträdare. Men i Ekots lördagsintervju går Jimmie Åkesson till hård attack mot TV4 igen.”Man sa alltså att man skulle avslöja hur Sverigedemokraterna systematiskt ägnar sig åt hat och hot och desinformation på internet. Det lyckades man alltså inte avslöja. Men däremot så dramatiserade man de här inslagen på ett sätt som den värsta propagandaministern i Nazityskland skulle nog vara stolt över det här propagandamästerverket.”Vadå, förlåt, du jämför nu TV4 med nazismen eller vadå?”Nej, men alltså alla propagandister i världshistorien då, skulle nog vara väldigt stolta över och avundsjuka på det propagandistiska mästerverket som Kalla Fakta lyckades.”Men förlåt, det här är inte journalistik menar du utan det är någonting helt annat?”Nej, det är propaganda, hundra procent. Alltså man lyckades inte avslöja det man ville och då behövde man förstärka det på olika sätt. Man intervjuar en fiktiv person iklädd rånarluva i ett mörkt parkeringshus, till exempel, utan något som helst syfte egentligen.”Ni har ju anonyma konton, ni har en organiserad verksamhet som styr innehållet på de här hemliga kontona, de här personerna kallade det själva för en trollfabrik. Ser du några problem i att du som politiker svärtar ner förtroendet för fria medier som lyfter fram det här?”Fast man lyfte inte fram det, man låtsades att man lyfte fram det fast man egentligen... Man berättade en helt annan historia, man motiverade det med att man sen hittade ett antal anonyma, mer eller mindre ska jag säga, anonyma konton på TikTok som ägnade sig åt humor. Man kan tycka att det var fel, jag tycker själv att det är en gråzon, absolut. Vi har, jag vill säga det, vi har inga anonyma konton längre, vare sig på TikTok eller andra sociala medier. Vi har inte för avsikt att starta några nya sådana konton heller. Därför att det är en gråzon, jag tycker att det är en onödig debatt. Då är det bättre att vi inte ägnar oss åt det.”Gäst: Jimmie Åkesson, partiledare Sverigedemokraterna Programledare: Katarina von ArndtKommentar: Fredrik Furtenbach Teknik: Heinz WenninProducent: Maja LagercrantzIntervjun spelades in på förmiddagen fredag den 25 april 2025.

TÄVLING! Vinn en föreningsbod från Hörmann.In på Studio Allsvenskans Instagram och följ reglerna i inlägget:https://www.instagram.com/p/DH3ANWsMZeD/Årets fotbollsdeal är här! TV4 och Studio Allsvenskan har just nu ett samarbete där du för endast 249 kr/månaden får TV4:s Sportpaket (Allsvenskan, Superettan, Serie A, LaLiga, Svenska Cupen, Sveriges herrlandskamper plus massa mer). Ordinarie pris är 349 kr/månaden så detta erbjudande innebär 100 kr rabatt varje månad! Gå in på https://www.tv4play.se/kampanj/studioallsvenskan för att ta del av erbjudandet!Det är torsdag och Studio Allsvenskan kan duka upp till matchavsnitt.Alltså att vi sätter oss och diskuterar onsdagens matcher.En ynnest.Stormatchen mellan Hammarby och Malmö, Tim på plats: hur såg det ut? Vad hände innan matchen, under och efter?Vi diskuterar allt detta och landar i en längre diskussion gällande rotation. Bör man rotera så här tidigt på säsongen?Häcken fortsätter att blanda och ge och Degerfors vinner med 4-3. Hur såg det ut? Hugo har kikat lite taktiskt på vad som går snett i Häcken.Vi hyllar självklart Degerfors också.Mjällby städade av Halmstad borta på Örjans vall utan några som helst problem och vi landar såklart i en hyllning till laget från Listerlandet.Slutligen snackar vi självklart även om den stökiga matchen på Borås arena där Elfsborg besegrade Sirius med 4-3.Kan man vänta sig mer av Elfsborg ändå? Och vad är det som är dåligt i Sirius?Plus att Henke bjuder på ett mini-fönster mot fotbollsvärlden.Missa inte Studio Allsvenskans torsdagsavsnitt.Ute överallt.Studio Allsvenskan finns även på Patreon, där du får ALLA våra avsnitt reklamfritt direkt efter inspelning. Dessutom får du tillgång till våra exklusiva poddserier där vi släpper avsnitt tisdag till fredag varje vecka. Bli medlem här!Följ Studio Allsvenskan på sociala medier: Twitter!Facebook!Instagram!Youtube!•TikTok! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Nivå: A2-B1 I dagens avsnitt kommer du att lära dig exakt vad följande ord betyder, och vad skillnaden är: klar vs tydlig och färdig att vara/bli klar (med) att göra/läsa/titta/lyssna klart (och skillnaden mot 'sluta' och 'avsluta') att klara att klara sig Redo?  -------------------- Länk till Language Gym - Träna dig till flytande svenska med 100+ konversationslektioner i månaden Klicka här för att bli patron för bara 5€ per månad och få transkript till alla avsnitt  -------------------- Transkript Hallå, hallå! Välkommen till Simple Swedish Podcast. Och idag ska vi prata om några ord på svenska som är väldigt lika och som ofta är lite svåra för folk. Och det är ordet klar, att vara klar med någonting, att göra klart någonting, att någonting är klart, att klara någonting, att klara sig. Okej, många olika betydelser och det kan vara lite knepigt att förstå. Därför gör jag ett avsnitt om det för att reda ut det här. Reda ut, alltså att man tar reda på vad som är vad och efter det så kommer allt vara klart och tydligt. Vi ska dela upp det lite grann. Vi börjar med adjektivet klar. Adjektivet 'klar' kan ju såklart betyda ungefär tydlig eller uppenbar. Alltså till exempel det som jag sa, 'klart och tydligt'. Alltså till exempel, jag hör dig klart och tydligt. Det betyder att jag hör dig bra. Det är inga oljud, det är inga problem utan jag hör dig tydligt. Och man kan säga att vi fick klara besked. Det betyder att vi fick tydliga besked. Det var inga konstigheter, det var inte oklart, det var inte svårt att förstå utan det var tydligt. Det var klara besked. Och vi har ju ord och uttryck som till exempel självklart eller såklart eller det är klart. Det betyder.. på engelska är det 'of course'. Alltså att någonting är.. Det är klart att det är så liksom. Det är klart. Självklart. Såklart. ....för resten av transkriptet klicka här!

Det här faktiskt, rent tekniskt, vårt hundrade avsnitt av det här ljudmediet podcast! Så det firar vi med champagne, dels i glaset, men också i själva informationen. Vi har ju pratat om Champagne innan – men aldrig på det här sättet. Det blir ett strukturerat regionsavsnitt: historia, producenter, regioner, vintyper och druvor. Allt det där du behöver för bli en upplyst och lycklig konsument. 100 avsnitt va! Vilken grej! Skål! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Sverige har i största hemlighet utbildat flera hundra ukrainska soldater på Sveriges mest avancerade vapen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I över tre år har Sverige skickat vapen till Ukraina. I början var det främst enskilda vapen som är relativt enkla att använda, som pansarskott.Ukraina behövde också tyngre och mer avancerade vapensystem. Det hade Sverige och man var villig att donera dem, men för att ge effekt på slagfältet räckte det inte bara med att ge vapen, ukrainarna behövde utbildas också.– Det var ett stort skifte att gå från att skänka enskilda vapen till att ge bort ett helt sammanhängande system, och bidra med utbildning, säger Karl Engelbrektson, idag pensionär men under 2022 var han arméchef och central i Ukraina-stödet.Den första utbildningsinsatsen skedde redan hösten 2022 på luftvärnssystemet robot 70 som Sverige samma höst beslutat att donera till Ukraina. Därefter följde utbildningar på stridsfordon 90, stridsvagn 122 och artillerisystemet Archer.Den svenska försvarsmakten är väl lämpad för att utbilda en stor skara människor.– Tack vare vårt värnpliktssystem så har vi en gedigen tradition i att utbilda civila människor för militärt syfte, säger Engelbrekson.Det finns flera stor och avgörande skillnader mellan att utbilda svenska värnpliktiga jämfört med ukrainska soldater. En är skicket på en del av ukrainarna:– Det var de som kom mer eller mindre direkt från fronten. De var väldigt trötta och vissa led av PTSD och hade varit med om en hel del hemskheter, säger en av instruktörerna som utbildade på stridsfordon 90.Att lida av PTSD är såklart inte bra för den som ska genomgå en avancerad utbildning, men det är inte heller tandvärk.– Vi var tvungna att genomföra operation tandfe, och ta hand om tandhälsan på framförallt de äldre soldaterna, För det går inte att genomföra en utbildning om du har tandvärk, säger Joakim, som utbildade ukrainare på stridsvagn 122.Så det fanns flera hinder innan ens själva utbildningen kunde starta. En annan svårighet är att all utbildning ska ske i hemlighet och det det kunde vara svårare än man först förutsett, för hur förser man 100-tals storkonsumenter av cigaretter utan att det märks?– Vi försökte sprida ut inköpen. Du kan ju inte komma och köpa hundra limpor cigg på en ICA -butik utan man får köra runt på stan och handla på olika ställen.Den kanske största och svåraste skillnaden jämfört med en traditionell värnpliktsutbildningen var tidspress.– Vi behövde komprimera utbildningen och skära bort sådant som inte är absolut nödvändigt. Vad är det de här killarna måste kunna för att överleva, eller ännu hellre, vad måste de kunna för att bli farliga för fienden?I Sverige utbildas man att strida i större förband, men är svårt och tar tid så det togs bort.– Utan vi skulle utbilda besättningar som kunde jobba tillsammans i sin stridsföringsgrupp som vi kallar det. Alltså ha förståelse för vagnen och kunna hantera den. När det kommer till själva krigandet eller stridandet skulle Ukraina själv stå för den metoden. Den här tidspressen berodde på att Ukraina är i desperat behov av allt de kan få, men efter en del diskussioner kom uppdraget att ändras.– Vi kan inte bara skicka avancerad materiell i händerna på människor och så ska man själv klura ut hur man stridstekniskt och taktiskt använder detta, säger Engelbrektson.Resultat i krigetDet går att följa kriget i Ukraina väldigt detaljerat, nästan på individnivå och de svenska instruktörerna har sett hur färdigheter från utbildningarna används i kriget. – Jag har ju sett att de har använt robot 70 mot KA-52 som är en rysk attackhelikopter till exempel, säger Fredrik som var instruktör på luftvärn.– De filmerna jag tagit del av visar att de vet hur man krigar med stridsvagnarna, säger stridsvagns-instruktör Joakim.Det finns också exempel där ukrainarna stridit på ett sätt de inte blivit tränade i.– När kriget har tagit en vändning åt det statiska där nyttjar de inte stidsvagnen genom att göra avgörande pansaranfall utan de använder stridsvagnarna för att ge understöd. Det är kanoner som man flyttar fram och skjuter understödjande eld med, säger Joakim.KänslosamtExakt hur lång utbildningen ukrainarna fick i Sverige är hemlig men även om den var avsevärt kortare än det dryga år ett värnpliktig får så har mötet med de ukrainska kollegorna satt spår och gjort att kriget kommit närmare.– Om man tittar på en nyhetssändning och man ser stridsvagn 122 i Ukraina och jag vet att jag har suttit i den, jag har utbildat den personen som syns i TV, eller vilket media det än är, då kommer kriget lite närmare, säger Joakim. Instruktörerna på de övriga vapensystemen ger en liknande bild. – Vi försöka verkligen ge dem alla förutsättningar för att de ska lyckas med sin uppgift. Och att då se de åka iväg, då vet man att nu är det liksom, det är nu de ska göra sitt och alla kommer inte komma tillbaka.Text: Kalle GlasMedverkande:Joakim, Kapten och stridsvagns instruktör vid Markstridsskolan i Skaraborgs regementeFredrik, Fanjunkare, utbildningsansvarig vid Halmstad LuftvärnsregementeAnonym instruktör på Stridsfordon 90Karl Engelbrektson, Generalmajor och tidigare Arméchef.Claes Aronsson, ProgramledareKalle Glas, Programledare och ProducentLJUD: SR, CNN och Försvarsmakten

I veckans avsnitt av ”Så in i Själen”, har jag bjudit in Elin Ribjer, som är huvudansvarig för matchmaking samt Camilla Zamek som är Matchmaker på den internationella agenturen, Lemarc Thomas Matchmaking. Ni som såg förra säsongen av SVT programmet ”Gift vid första ögonkastet” fick bekanta er med agenturens grundare Lemarc Thomas, där han var en av coacherna runt paren. Agenturen Lemarc Thomas Matchmaking jobbar inom nischen conscious matchmaking, helt enkelt medveten matchning.Agenturen har ca. 20-25 klienter per år med att hitta kärleken. De lär känna sina klienter på djupet för att kunna matcha utifrån en rad aspekter. Varje klients resa är unik och skräddarsydd efter deras behov. De lägger stort fokus på att förbereda klienterna för den relation de längtar efter. Och de tar sig endast an klienter som söker genuina och långsiktiga relationer. Alltså inte som en traditionell dating agentur, utan som en relationsbyggande agentur. Varmt välkomna till en relationsresa i ”Så in i Själen”. Här kommer länkar för att gå med i båda nätverken kostnadsfritt med chansen att matchas med en klient: Vill man läsa mer om oss på Lemarc så kan man kika på: https://lemarcthomas.com/Lemarc Thomas Matchmaking (Svensk och internationell service): https://lemarcthomas.com/inbjudan-medlem Relate Matchmaking (Svensk service): https://app.relate-matchmaking.com/membershipProducerat av Silverdrake Förlagwww.silverdrakeforlag.seRedaktör: Marcus Tigerdraakemarcus@silverdrakeforlag.seKlipp: Victoria Tigerdraakevictoria.tigerdraake@gmail.com Följ denna länk för att del av Så in Själens första ljudbok, samt välja att lyssna på podden reklamfritt, få tillgång till avsnitten och hela intervjuserier tidigare. https://plus.acast.com/s/sa-in-i-sjalen. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

På ungdomsmottagningen får vi många frågor om preventivmedel. Tyvärr finns det också många myter som sprids. Alltså saker om preventivmedel som helt enkelt inte stämmer. Lyssna på två barnmorskor, Ylva Bergström & Isabella Grönvall, som är experter på preventivmedel. De berättar om allt du inte visste om preventivmedel. De reder också ut vad som stämmer och inte. Häng med!

I studion: Fredrik Söderholm, August Bohlin, Sanna Dollan, Max Söderholm, Daniel Gilbert och Philip Pettersson från MusikhjälpenFredag! Philip Pettersson från Musikhjälpen är äntligen här och cashshar ut sin BUD-grej! Max Söderholm! Sanna Dollan! Daniel Gilbert är tillbaka!Vi ringer Sverige Scooter Braun Rasmus Gozzi och ställer honom till svars för misshandeln av Fröken snusk! ALltså den förmodade psykiska och ekonomiska! Vi ser om han svarar! Exklusiv med en blind om hundbajs! Från Ringvägen! Sanna mina ord om LIBåterföreningen - vad hände sen!Dessutom!Stort grepp på ensamhet!Dollan har ett veckans gås klipp!Support till showen http://supporter.acast.com/gott-snack-med-fredrik-soderholm. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I studion: Fredrik Söderholm, August Bohlin, Sanna Dollan, Max Söderholm, Daniel Gilbert och Philip Pettersson från MusikhjälpenFredag! Philip Pettersson från Musikhjälpen är äntligen här och cashshar ut sin BUD-grej! Max Söderholm! Sanna Dollan! Daniel Gilbert är tillbaka!Vi ringer Sverige Scooter Braun Rasmus Gozzi och ställer honom till svars för misshandeln av Fröken snusk! ALltså den förmodade psykiska och ekonomiska! Vi ser om han svarar! Exklusiv med en blind om hundbajs! Från Ringvägen! Sanna mina ord om LIBåterföreningen - vad hände sen!Dessutom!Stort grepp på ensamhet!Dollan har ett veckans gås klipp!Support till showen http://supporter.acast.com/gott-snack-med-fredrik-soderholm. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vilka personliga rekord finns det där ute? Vi fortsätter på vår rekordjakt! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Ett nyfiket och underhållande aktualitetsprogram med lyssnaren i fokus.Hur många pyttesmå silverringar behövs för att göra en ringbrynja till en Barbie-docka? Jo, drygt 12 660 stycken och 400 timmars arbete, enligt lyssnaren Jörgen. Hunden Robin Hood samlade in 357 övergivna golfbollar till sin husse och matte och Ulla ringde in och berättade om sina över 50 virkade sängöverkast, både till enkel- och dubbelsängar.I extramaterialet får vi höra anledningen till att Hanna förvarar sin mobil i en kastrull när hon sover och Christer bjuder på sin rekord-rätt; tofukorv med äpple. Alltså den rätt han åt varje dag till lunch i drygt ett decennium.

Nivå: A2-B1 Vill ha mer flytande konversationer på svenska? Fastnar du ofta på ord? Blir du stressad när du inte förstår vad folk säger? Byter folk ofta till engelska? Då är det här avsnittet till dig! Jag går igenom 7 tips du kan använda NU för att få mer flyt i dina konversationer. Gå med i 6-veckors-utmaningen! Gå på 30 lektioner på under 6 veckor och få tillbaka hela depositionen! Klicka här för att läsa mer. Platserna är begränsade så skriv in dig asap! Utmaningen startar 14/4. ------------------- Transkript Känner du att du vill ha mer flyt i dina konversationer på svenska?   Känner du att du fastnar på ord hela tiden?   Alltså att du varje gång du försöker säga någonting så stannar du för att du hittar inte rätt ord.   Känner du att du blir frustrerad av att ta människors tid?   Eller kanske stress av att inte förstå vad den andra personen säger?   Och händer det ofta att folk byter till engelska?   Ja, om du har svarat ja på någon av de här frågorna, då är det här avsnittet för dig helt enkelt.   Så välkommen till Simple Swedish Podcast.   Jag heter Fredrik och i det här avsnittet så ska jag ge dig sju tips för att bli mer flytande..för att tala mer flytande och klara konversationer bättre på svenska.   Och i slutet så ska jag också berätta om en väldigt spännande utmaning som är perfekt för dig som vill bygga självförtroende när du talar svenska.   Och det bästa av allt, om du klarar utmaningen så kan den bli helt gratis faktiskt.   Så ja, det pratar jag om i slutet.   Innan vi börjar med avsnittet ska jag tacka några nya patrons.   Och det är Vio, Pratyasha, Alexander, Camille, Laura, Kelly och Sarah. Så tack till er för att ni stödjer den här podden.   Ja, nu ska jag dela med mig av de här sju tipsen för att tala mer flytande och klara konversationer på svenska bättre. Så här.   Tips nummer ett. Det är att hålla det enkelt.   För folk gör det ofta väldigt komplicerat för sig själva.   För att man är van att göra det på sitt modersmål.   Man är van att kunna säga..använda komplex grammatik och komplex meningsstruktur och vara väldigt nyanserad och detaljerad.   Så man är van vid det.   Men när man pratar på ett språk, på ett främmande språk, försök använda mindre komplexitet.   ....för resten av transkriptet, klicka här!

Vi ger oss in i andra hälften av 1600-talet, vibrationerna av den svenska stormaktens glansfulla klang genjuder alltjämt i europa. Men ursprunget till klanget, hemlandet och kronan, har tomt i kassakistan. Det ekar i den, och apropå det, om man ändå haft några ekar! Alltså riktiga ekar som växer, men dessa tillsammans med allt annat av värde har förmyndarregeringen gett bort till sig själva och resten av den svenska eliten. Den svenska stormaktens förvaltning går inte bara på knäna, den är bankrutt. Något måste göras, likt i våra egna tider krävs det krafttag för att rycka upp både statens verksamhet och försvar. Fram träder på 1670-talet, den unge kungen Karl XI. Han kommer att visa att ingenting är omöjligt när ändamålet helgar medlen, och det spelade ingen roll hur många tårar hans forna förmyndarregering kunde klämma fram. Det var dags att betala tillbaka. Lyssna på våra avsnitt fritt från reklam: https://plus.acast.com/s/historiepodden. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Nivå: B1-B2 (del 1/2) Jag går igenom länderna där den här podden är som mest populär, och berättar vad jag kan om dessa länder. Hur bra kunskap har jag om ditt land? För att läsa mer om bootcampet - klicka här För att registrera dig för ett gratis Q&A-webbinarium: Söndag 16/3 15:00 - registrera dig här Måndag 17/3 19:00 - registrera dig här I dessa möten träffar du mig och kan ställa frågor direkt till mig om bootcampet! --- Transkript Hallå, hallå! Välkommen, välkommen till Simple Swedish Podcast.   Och idag så ska vi göra en liten spontan idé som jag fick nu.   För jag satt och kollade på statistik över liksom vilka länder mina lyssnare kommer ifrån.   Så, ja, du som lyssnar på den här podden, alltså personer som dig, vilka länder kommer ni ifrån?   För ja, jag kan se statistik på det. Och jag var nyfiken, så jag kollade lite på det.   Och jag tänkte att jag skulle gå igenom topp 10 och berätta vad jag vet om det landet.   Och jag har inte kollat upp någonting i förväg.   Så det kommer bli ett litet test för att kolla min geografiska kunskap.   Och jag ser mig själv som ganska bra på geografi.   Så, ja, jag är lite nervös att det inte ska gå bra.   Men såklart, först av allt ska jag tacka några patrons..och jag ska stänga av ljudet på min telefon också.   Sätta den på ljudlös, det kan vara bra när man spelar in poddar.   Så, nya patrons är Vic, Ronja..Ronja, trevligt namn. Gillar det namnet.. Наталья, Julia, Wesley och Friederike.   Också bra namn, Friederike. Nästan som jag, Fredrik. Och ja, tack till er för att ni stödjer podden.   Alla som stödjer podden på Patreon får ju transkript till alla avsnitt och kan också känna sig stolta över att de stödjer podden såklart.   Om någon annan vill det så är det www.patreon.com/swedishlinguist.   Och sen har ju vi öppnat ansökningarna också för sommarens Language Lock In Boot Camp.   Och jag tänkte bara berätta de tre sakerna som jag personligen gillar mest med bootcampet.   Eller kanske snarare de tre aktiviteterna som jag tycker bäst om, och som folk också brukar säga att det är det som de gillar mest.   Och det är ju dels att vi paddlar en vikingabåt.   Så vi sitter allihopa i en och samma båt.   Lite som en metafor för själva bootcampet. Att vi alla sitter i samma båt, att vi lär oss svenska allihopa.   Inte jag då, men alla deltagarna.   Och man måste vara synkroniserade när man paddlar den här båten.   Och det är lite svårt i början men det brukar gå bra till slut, och det brukar vara väldigt uppskattat. Det är en kul grej.   Och det kommer vi absolut göra i bootcampet i sommar också. Om det inte blir så att det blir..det kan ju hända saker med vädret som det alltid kan i Sverige.   Men det har vi alltid på schemat på sommarbootcampet.   En annan grej är att vi bjuder in pensionärer från den lokala pensionärsföreningen på fika i lock-in-villan.   Och det gör vi mot slutet av upplevelsen.   Och det är lite som ett test för att man ska förstå att man faktiskt kan prata svenska med svenskar.   Och det brukar vara jättekul, uppskattat både av deltagarna och av pensionärerna som kommer. Ja, jättetrevligt.   Och sen den tredje saken..okej det är ingen aktivitet men det är själva den här familjekänslan som vi bygger upp.   Att det är en väldigt trygg plats.   Så ja, ansökningarna är öppna för Language Lock-in Boot Camp.   Så gå in på www.languagelockin.com och ansök till bootcampet om du är intresserad av det.   Vi har redan folk som har börjat anmäla sig så se till att göra det snabbt om du vill ha din plats.   Okej, så jag tänkte faktiskt att jag skulle prata lite snabbare idag som lite variation. Så som sagt så tänkte jag att jag skulle prata om topp 10 länder där jag har flest lyssnare.   Alltså där flest människor lyssnar på den här podden.   Och det finns ju två sätt att räkna på det här.   Dels i absoluta tal. Så att liksom.. Och då skulle Sverige..Sverige är såklart överst.   Så att flest lyssnare har jag i Sverige.   Det är..43% av alla lyssnare till den här podden är i Sverige.   ..om du vill läsa hela transkriptet, klicka här!

I jubileumsavsnittet snackar vi om textil! Allt från produktion, till konsumtion och till avfall. Alltså, vi går igenom det både uppströms och nedströms! Sysav fick besök av EU-parlamentarikern Alice Bah Kuhnkes slow fashion-nätverk. Handläggare Yvonne Augustsson från Naturvårdverket går igenom det nya kravet om att sortera ut textilier. I avsnittet ger Alice, Yvonne och riksdagsledamoten Märta Stenevi sina bästa textiltips. Ann har skämt ut sig inför tonåringar och Rustan kan inte ha kjol.Podden produceras av Sysav med miljöpedagogerna Ann Nerlund och Rustan Nilsson. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I det här avsnittet bad vi er lyssnare bikta er. Alltså ni fick skicka in bekännelser helt anonymt. Vi läser upp och pratar om dom. Att kissa på sig i vuxen ålder, komma på otrohet, inte kunna sitt jobb och kanske leva på A-kassa hela sommaren? Drömmen om att få säga ”I curse the day you were born” och så har vi tittat på tv.Programledare: Ida Höckerstrand & Sofie Hallberg Klippning: Sofie Hallberg Instagram: @angestpodden @idahockerstrand @sofiehallbergFacebook: ÅngestpoddenTikTok: @therealangestpoddenHar du förslag på ämnen, ett dilemma eller gäster du skulle vilja höra i Ångestpodden?Mejla oss gärna: angestpodden@ingetfilter.seBehöver du prata med någon?https://hjalplinjen.semind.se spes.se suicidezero.se teamtilia.sebris.se Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Trumps försök att agera fredsmäklare splittrar västvärlden. Om det blir ett avtal som gynnar Ryssland kan Sverige stå näst på tur. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Under sin presidentvalskampanj lovade Donald Trump att avsluta kriget i Ukraina på hundra dagar. Ett vallöfte han menade allvar med, men det är bara en huvudstad i Europa som verkar jubla.– Moskva har svårt att dölja sin förtjusning över den här händelseutvecklingen. Det Trump gör är att bekräfta deras världsbild om hur världen är beskaffad, säger Maria Engqvist, analytiker på Rysslandsprogrammet på Totalförsvarets Forskningsinstitut.Det här har fått analytiker att dra historiska paralleller, bland annat till Münchenöverenskommelsen 1938. Hitler ville införliva en del av Tjeckoslovakien i det tyska riket. Krav som flera länder, med Storbritannien i spetsen, gick med på. Tjeckoslovakien fick inte ens vara med vid förhandlingarna.– Tanken var ju såhär: det här är det sista han vill ha och sedan har vi säkrat fred i Europa. Men det var i princip tvärtom, säger Fredrik Wesslau forskare vid centrum för Östeuropastudier på Utrikespolitiska institutet.Några månader senare invaderade Tyskland Polen och andra världskriget var ett faktum.En annan historisk fredsförhandling som det går att dra paralleller till är Jalta-konferensen som hölls i andra världskrigets slutskede 1945. Stormakterna, USA, Storbritannien och Ryssland, gjorde upp om hur världens skulle delas upp. Stalin kunde nöjt åka hem till Moskva med vetskapen om att hans land fått en rejäl buffertzon i Europa.– Och jag tycker man ser de tendenserna i Trump-administrationen, att det är såhär de ser världen. Och det är mycket möjligt att det kommer bli en slags överenskommelse mellan Washington och Moskva när USA säger okej, såhär, Östeuropa, Ukraina, det tillhör Rysslands intressesfär, vi har inget där att göra, säger Wesslau.Nato svajarUkraina känner sig överkörda, men det gör även övriga Europa. Och en fråga som börjat ställas allt mer är hur intresserade Trump och USA är av Nato.– Trump har ju tydligt uttalat att Europas säkerhet är Europas problem. Så man kan fundera på om USA skulle ställa upp i någon större omfattning. Det är den ena biten. Och sen har vi då kärnvapenavskräckningen. Och det kan bara bli rena spekulationer. Gäller den fortfarande eller gäller den inte?, säger generalmajor Karlis Neretnieks som varit brigadchef inom Försvarsmakten och även rektor på Försvarshögskolan.Europa har på senare år börjat rusta upp ganska ordentligt. Men enligt många bedömare är det både för lite och för sent. Som ett exempel kan man titta på produktionskapaciteten av artillerigranater. Ryssland tros kunna producera fem miljoner per år, medans Europa väntas kunna komma upp i 720 000 per år, men först 2028.Hotet mot SverigeDet finns en risk att Ryssland kommer ut ur Ukrainakriget som vinnare samtidigt som Nato är försvagat. Det skulle betyda att Ryssland kan flytta stora mängder soldater och materiel från slagfälten i Ukraina till andra områden.– Då kan man frigöra i storleksordningen, kanske 200 000 man och 2 000 stridsvagnar. Man kanske kan frigöra två- till tretusen artilleripjäser, säger generalmajor Karlis Neretnieks.Risken är att Ukraina utsätt för en attack igen, men även andra länder riskerar att attackeras. Ett område som pekas ut är Baltikum men för att lyckas med den operationen måste Ryssland först ta Gotland som kommer vara en viktig bas för att hjälpa till att försvara Baltikum.– För att se till att de inte kan få den hjälpen. Så är den naturliga [21:36] åtgärden att bygga någon sorts. Ska vi kalla det för mur. Genom Östersjön på ett eller annat sätt. Alltså hindra så att NATO inte kan flyga över Östersjön. Inte köra fartyg över Östersjön. Och det gör [21:51] man. I första hand genom att ta Gotland naturligtvis, säger generalmajor Karlis Neretnieks.

Nivå: ~A2-B1 Karl XII (den tolfte) är en av de mest omdebatterade och kontroversiella figurerna i svensk historia. Ett av de mest framgångsrika militära genierna men också personen som gjorde att Sverige förlorade sin status som stormakt i Europa. Om du gillar historia måste du lyssna på det här avsnittet! --- Vill du leva ditt liv på svenska i 9 dagar i sommar? Vill du åka på en fantastisk semester till en av de svenskaste platserna som finns? Vill du få en upplevelse du aldrig kommer glömma och få självförtroende i svenska? Då är Language Lock In Boot Camp för dig! Anmälningarna är öppna - anmäl dig nu för att säkra din plats! Klicka här för mer info --- Transkript Tjena tjena! Välkommen till Simple Swedish Podcast. Och idag har vi ett intressant avsnitt. Det är ett avsnitt om svensk historia. Närmare bestämt om Karl XII (den tolfte). Karl XII är absolut en av de mest kända figurerna i svensk historia. Och kanske tillsammans med Gustav Vasa, den mest kända kungen som vi har haft. Så jag tänkte att det skulle vara kul att göra ett avsnitt om honom. För ja, det var en viktig del i svensk historia. Och jag tror att det blir ganska långt, det här avsnittet, så hoppas du uppskattar det. Innan vi börjar ska jag såklart tacka två nya patrons. Det är Hana och Stephanie. Tack för att ni stödjer den här podden. För alla som vill stödja podden och få transkript till alla avsnitt, gå till www.patreon.com/swedishlinguist. Och jag vill också, innan vi börjar, bara prata lite kort om någonting väldigt viktigt. För skulle du vilja leva hela ditt liv på svenska i nio dagar? Skulle du vilja ha ett intensivt språkbad för att bygga ditt självförtroende i svenska? Låter det intressant med en fantastisk semester och en stark upplevelse som du kommer att komma ihåg hela livet? Ja, då är Language Lock-in Boot Camp för dig. Och vi har öppnat för anmälningar så du kan anmäla dig till sommarens Language Lock-in Boot Camp som kommer att vara i augusti. Ja, en riktigt cool, häftig upplevelse att vara i den här villan i Dalarna, den här historiska villan i nio dagar. Så ja, gå till www.languagelockin.com och där hittar du all information och du kan se vad andra människor har sagt, du kan se videor från bootcampet och så vidare. www.languagelockin.com, så anmäl dig nu till det. Vi ska prata om Karl den tolfte. Han var en väldigt ung kung. Han var bara 15 år när han blev kung. Han spenderade större delen av sitt vuxna liv i det stora nordiska kriget. Det stora nordiska kriget var ett stort krig som hände i Norden. Han var huvudfigur i det kriget för Sverige. Han är en av de mest omdebatterade kungarna och en av de mest kontroversiella kungarna i svensk historia. Han är sedd som både en krigshjälte och ett militärt geni men också personen som förstörde stormakten Sverige. För på den här tiden så var Sverige en stormakt i Europa. En stormakt, alltså ett land med väldigt mycket makt. Och han är som sagt en av de viktigaste och mest intressanta personerna i Sveriges historia skulle jag säga. Så innan vi börjar prata om honom så vill jag ge lite historisk bakgrund. För det här hände i början på 1700-talet, alltså för 300 år sedan. Så lite historisk bakgrund på det. Så på 1500-talet, då blev det slut på Kalmarunionen och början på den moderna nationen Sverige, med Gustav Vasa. Och han startade en ny era i svensk historia när Kalmarunionen upplöstes. Och lyssna gärna på avsnitt 193. För där pratar jag om Kalmarunionen. Väldigt intressant också. Så det var på 1500-talet. Och sen då på 1600-talet, det var då som Sverige började bli en stormakt. Och ekonomin blev starkare och starkare och man byggde en stark militär också. För målet var att kontrollera Östersjön. Så Östersjön är ju det här havet mellan Sverige, Finland och Baltikum och ja, i söder, Polen. Så det här havet kallas för Östersjön. Och Sverige ville kontrollera hela Östersjön för att det var väldigt mycket fördelar med det, med handel och så. Och Sverige började erövra nya områden. Alltså innan det här så var Sverige, man kan säga, det som är Sverige nu minus de södra delarna. För att typ Skåne, Halland och Blekinge, det var fortfarande en del av Danmark på den här tiden. Så Sverige var det som är Sverige nu minus de södra delarna plus Finland. För Finland var länge, länge en del av Sverige. Men efter det 30-åriga kriget..det var en väldigt stor händelse i europeisk historia. Och det hände då på 1600-talet. Ett jättejättestort krig i hela Europa. Och Sverige var på den vinnande sidan. Och ja, så man tog de här delarna från Danmark som nu är Skåne, Blekinge, Halland och så. Man tog också Baltikum, och vissa delar av norra Tyskland faktiskt. Så att Sverige blev väldigt stort och Sverige blev faktiskt en så kallad stormakt. Tillsammans med Frankrike, Osmanska riket och England. Så de andra stormakterna i Europa kan man säga var Frankrike, Osmanska riket och England. Och Ryssland var liksom på väg att bli en stormakt. För att nu var det liksom Peter den Store som regerade i Ryssland. Tsaren Peter den store. Och (under) den här tiden så blev det lite som en kraftmätning mellan Sverige och Ryssland. För både Sverige och Ryssland var liksom på väg upp. På väg att bli stormakter. Och på 1600-talet så kan man säga att Sverige lyckades bli en stormakt. Medan Ryssland, ja, de blev det senare, nästa århundrade. Så det var lite historisk bakgrund, 1500 och 1600-talet. Jag har gjort ett avsnitt om Sveriges stormaktstid, avsnitt nummer 227. Så gå och lyssna på det också för att få ännu mer historisk bakgrund. ..för hela transkriptet - klicka här!

Landets största förespråkare för rädisor tar blasten ur munnen och berättar hur man gör när man odlar och äter det bästa som finns. Alltså rädisor. Mycket nöje!

Nivå: A2-B1 Att se på svenska filmer och serier med svenska undertexter är ett av de bästa verktyg som finns för att träna på språket. Men hur använder man undertexter på bästa sätt? Det ska vi prata om i det här avsnittet! Länk till Februariutmaningen här. Länk till Language Reactor här. Länk till transkript till alla avsnitt här. --- Transkript Hallå där och välkommen till Simple Swedish Podcast. Idag ska vi prata om undertexter. Alltså de här texterna som man har i filmer och serier och så vidare, för att förstå vad folk säger på andra språk. Så till exempel om jag tittar på en film från Japan, då måste jag använda undertexter för att förstå vad de säger. Men det finns lite olika saker att prata om när det kommer till undertexter och att lära sig språk. Så det ska vi prata om idag. Först ska jag tacka några nya patrons. Det är Alicja, Oliver, Ana-Maria, Duncan och Karen.   Stort tack till er för att ni stödjer den här podden. Transkript till alla patrons som ni vet på www.patreon.com/swedishlinguist.  Om man är patron på 10-euronivån får man också en uttalsövning varje vecka. Så ja, alla vet att uttal är viktigt men också ganska svårt. Så därför kan det vara bra att få en uttalsövning varje vecka. Om man är patron på 10-euronivån alltså.  Så, undertexter. Först och främst är det ju stor skillnad mellan olika länder i hur mycket man använder undertexter och inte. ..för hela transkriptet, klicka här!  

Sveriges nya överbefälhavare om den misstänkta hybridkrigföringen på Östersjöns botten där flera kablar har skadats. Och om varför upprustningen av försvaret gått för långsamt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det talas nu om undervattensarenan som en ny krigsarena. Den senaste tiden har flera undervattenskablar skadats i Östersjön. I slutet av december misstänks fartyget Eagle S ha släpat sitt ankare längs havsbotten och skadat kablar mellan Estland och Finland. Och i november rörde sig det det kinesiska fartyget Yi Peng 3 i närheten av två kabelbrott – en av kablarna som skadades löpte mellan Sverige och Litauen.”Den här typen av incidenter har blivit något vanligare de senaste åren. Jag tror inte att det är någon tillfällighet, utan vi kan inte utesluta att det är en del av en bredare ansats. Och en del av det är att skapa sårbarheter, utnyttja sårbarheter och påvisa sårbarheter. Alltså att skrämma genom att påvisa hur beroende olika länder är av energitillförsel och kommunikation genom datakablar. Så det här är en komponent som vi tills vidare måste vi betrakta som en del i tillämpningen av hybrida metoder”, säger Michael Claesson.Sverige kommer att bidra i Natos bevakning av infrastrukturen i Östersjön med marina förband, till exempel med underrättelseutbyte och fartygsförband. Överbefälhavaren håller med den förra marinchefen Ewa Skoog Haslum om att Sverige inte tillräckligt förstått vikten av att skydda infrastrukturen på havsbotten tidigare.”Det här är ett uppvaknande för stora delar av världen. Frankrike var tidigt ute med att peka på riskerna med infrastrukturen på havsbotten. Vi har ju sett de här tendenserna till kartläggningar utav olika känsliga förbindelser, kablage och pipelines tidigare. Så det är en dimension som vi hade kunnat se tidigare”, säger Michael Claesson.Försvarsmakten måste växa fortareDet pågår just nu en historisk återuppbyggnad av det svenska försvaret. I december beslutades om den nya totalförsvarsplanen som ska gälla fram till 2030 och i samband med det kom överbefälhavare Michael Claesson med en ny strategisk plan för hur Försvarsmakten ska nå målen. Han säger att det viktigaste för att kunna växa är att koordinera personal, materiel, infrastruktur och övningsverksamhet på ett sätt som gör att krigsförmåga uppstår, något som han menar att Försvarsmakten inte gjort tillräckligt bra hittills.”Vi har inte varit vana vid att växa på det sättet på många herrans år. Utan snarare tvärtom att avveckla med den typ av rationalitet som följer av det. Det vill säga att avveckla så snabbt som möjligt. Då spelar det ingen roll om det är materiel, personal eller infrastruktur, bara det går fort och att kostnaderna sjunker. Nu är det en annan logik, nu är det den operativa förmågan och den operativa effekten som måste skapas”, säger Michael Claesson.Risken för att bli offer för rysk hybridkrigföringSvenskarna bör vara mer rädda för den ryska hybridkrigföringen än att bli invaderade, har överbefälhavare Michael Claesson sagt tidigare. Att påverka det politiska samtalet är nämligen också en typ av krigföring idag. Målet för det är att skapa splittring och försvaga tilliten till myndigheter och politik. Därför är det bra att i viss mån agera mer samlat, menar Michael Claesson. Svenska politiker måste samtala på ett ansvarstagande och rimligt sätt, för att inte Sverige ska riskera att bli offer för rysk hybridkrigföring. Men de behöver för den skull inte helt sluta tycka olika – utan det handlar mer om hur det politiska samtalet förs.”Att hålla en ton, att föra en saklig debatt, att vara faktabaserad – alla de aspekterna kan ses som oändligt viktiga för att bibehålla en trovärdighet och därmed bygga förtroende i allmänhetens ögon för den politiska debatten”, säger Michael Claesson.Michael Claesson ser idag flera uttryck för att de ryska försöken att påverka våra demokratiska samhällen får effekt. Även att den tillträdande presidenten Donald Trumps rådgivare Elon Musk samtalar med den tyska partiledaren för det högernationalistiska partiet AfD på sin plattform X ser han som något som samspelar med de ryska hybridattackerna. ”Det är klart att den typen av dialog och den typen av öppningar, med de förutsättningarna att det sker obegränsat och okommenterat, att det är förstärkning av en sida och en typ av budskap. Så det är klart att det finns risker och sårbarheter i detta, som skapar öppningar för andra aktörer att sätta spinn på den typ av budskap och den typ av resonemang”, säger Michael Claesson.Gäst: Michael Claesson, överbefälhavare Programledare: Katarina von ArndtKommentar: Mats Eriksson, politisk reporter på EkotTekniker: Johanna CarellProducent: Hedvig HolgerssonIntervjun spelades in fredagen den 10 januari.

Jessica är taggad på det nya året, speciellt nu när hon precis kommit hem från en välbehövd semester i Marbella. Hon är också pepp på att ta hand om sin kropp och berättar bland annat vilken sorts träning som nu kommer att hamna i fokus. Tänker hon att ge sin rehab lite mer uppmärksamhet? Och vad är det för ny, lite udda, besatthet som hon vill anamma? Och vad var det som nyligen hände som fick henne att tänka ett extra varv när det kommer till hennes älskade hästhoppning? Lovisa å sin sida känner att det brinner lite i knutarna gällande längdskid-träningen. Hon har visserligen redan hunnit ägnat många timmar i skidspåret denna vinter, men eftersom hon både ska åka Vasaloppet och dessutom ska till Norge den 15 mars för skidloppet “Birkebeinerrennet”, så vill hon fila på tekniken en hel del, detta med tanke på terrängen som det norska loppet är känt för. I veckans avsnitt pratar Lovisa och Jessica också om värdeord för det här året. Alltså, hur kommer de att jobba med det mentala för att lyckas nå sina visioner? Lovisa har (såklart) förberett en lista med handfasta reflektionsuppgifter som kan hjälpa dig att hålla fokus och inte falla bort från dina personliga prioriteringar. Hon och Jessica går igenom varje tips och kommer med ytterligare inputs som kan hjälpa dig att maxa ditt 2025, på alla sätt som du själv önskar!Klipps av Gabriella Lahti. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Sverige står inför ett jättebeslut. Politikerna måste bestämma om Sverige ska fortsätta utveckla stridsflygplan, eller inte. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Senaste gången Sverige diskuterade ett vägval för stridsflyget var i slutet på 70- och början på 80-talet. Då ville regeringen med Ola Ullsten som statsminister lägga ned utvecklingen av stridsflyg i Sverige, och det var på väg att bli så.– Det var ju ganska nära egentligen inför att Gripen, den första versionen, skulle börja utvecklas. Det var inte så långt bort att det blev ett amerikanskt flygplan istället, säger Martin Lundmark som är lektor på institutionen för försvarssystem på Försvarshögskolan. För Saab som bygger planen är beskedet en katastrof så de tar fram en lösning som de hoppas ska få politikerna att ändra sig. Ett helt nytt plan för jakt, attack och spaning: JAS. Det lyckas. 1982 fattar riksdagen beslutet att Saab ska fortsätta att utveckla nästa stridsflyg som blir Jas Gripen. Nu, drygt 40 år senare, är det dags för en ny debatt.– Alltså det här är miljarder med skattepengar vi pratar om, säger Per Olsson som är försvarsekonom på Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI.Före år 2030 ska politikerna bestämma sig för hur nästa stridsflyg ska tas fram. Det finns tre alternativ: Låta Saab tillverka även nästa plan, utveckla ett plan med andra länder eller köpa ett från utlandet. Det finns ett starkt politiskt stöd i riksdagen för att låta Saab fortsätta att utveckla svenska stridsflyg men det pågår en utredning av alternativen som ska ligga till grund för beslutet.Obemannade stridsflygPå Saab pågår redan tester av tekniken i framtidens stridsflyg som ska tas i drift när Jas Gripen E pensioneras efter år 2050. En fråga är om nästa stridsflyg ska ha piloter ombord.– Jag tror att vi kommer att se obemannade inom ett antal år som flyger bredvid bemannade. Så vi kommer att se en mix av obemannat och bemannat på resan framåt, säger Peter Nilsson som är chef för en del av Saab som heter Advanced Programs med cirka 250 anställda. De har fått i uppgift av svenska staten att titta på hur nästa svenska stridsflyg kan se ut.Saab ska testa en prototyp för ett obemannat flygplan och en massa andra saker. Det handlar om 3D-printade metaller, AI i cockpiten för att avlasta piloten, med mera.För Saab skulle det vara en katastrof om företaget inte fick fortsätta att tillverka svenska stridsflyg, men oavsett vilket beslut politikerna landar i kommer det få stora effekter för Sverige.– Sverige är ju ett av de väldigt få länder som tillverkar stridsplan och detta är ju någonting som gör Sverige ganska unikt i världen överhuvudtaget, säger Elisabeth Braw som är seniorforskare i säkerhetspolitik på tankesmedjan Atlantic Council.Medverkande:Martin Lundmark, lektor på FörsvarshögskolanPer Olsson, försvarsekonom på Totalförsvarets forskningsinstitutElisabeth Braw, seniorforskare på tankesmedjan Atlantic CouncilPeter Nilsson, Chef för Advanced Programs på SaabProgramledare: Karin Hållsten och Claes AronssonProducent: Kalle GlasLjud från: Sveriges Radio, SVT

Nivå: A2-B1 I det här avsnittet berättar jag lite om julen, hur vi firar den i Sverige och även om nyår. Jag tipsar också om flera andra avsnitt som kan vara intressanta att lyssna på just nu! Men först och främst det bästa erbjudandet någonsin för att gå med i Language Gym: 100 live-lektioner varje månad där du får prata mycket med riktiga människor. Ett unikt program som fortsätter att bli bättre och bättre. Normalt pris för en månad 1199 SEK - nu bara 399 SEK (~35€), och efteråt kan du fortsätta eller sluta, bestäm själv! Klicka här för att ta del av erbjudandet - sista dagen 25/12! Gör 2025 till året du lär dig flytande svenska! Transkript Nämen tjena tjena! Välkommen till Simple Swedish Podcast. Och nu är det ju väldigt, väldigt snart jul. Du kanske lyssnar på det här på julafton eller på juldagen eller efter jul. Så jag tänkte att jag ska prata lite om jul. Och först av allt vill jag bara påminna om vårt väldigt, väldigt trevliga erbjudande på Language Gym. Alltså det bästa erbjudandet någonsin för Language Gym. Och det är till dig som har studerat svenska ett tag. Du har resurser för att läsa, för att lyssna. Du kan prata, kanske inte på en jättehög nivå. Men du kan prata svenska. Men du bara får inte tillräckligt mycket träning på att prata för att lära dig flytande svenska. Så om det är du, då är det här absolut för dig. Och en månad i Language Gym är vanligtvis 1199 SEK. Men nu får du den månaden för 399 kronor. Ungefär 35 euro. Och efter den månaden kan du välja själv om du vill fortsätta eller om du vill sluta. Men första månaden, obegränsat med lektioner bara 399. Det är 67% rabatt. Och det gäller fram till den 25 (tjugofemte). Så om du hör det här innan den 25 (tjugofemte) så är det bråttom. Så se till att nästa år det är året du tar nästa steg och lär dig flytande svenska. Och det är perfekt att starta med Language Gym så du får mycket träning i att prata och med verkliga människor. Okej, det var sista gången jag pratar om det här erbjudandet i podden. Så följ länken i beskrivningen om du är intresserad av det här. Så nu tänkte jag prata lite om jul och nyår. Jag har gjort avsnitt om det här förut, till exempel avsnitt 17 (sjutton). Det var länge sedan så därför tänkte jag att jag gör ett nytt avsnitt om jul. Jag tänkte prata lite om nyår också. ....för att läsa hela transkriptet till detta och alla andra avsnitt, klicka här!

I mars i år släpps mannen som kallats en av Sveriges värsta serievåldtäktsmän. Hans nya namn och adress sprids snabbt i sociala medier kvinnor känner sig rädda och varnar varandra åtta månader senare grips han på nytt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. 2021 dömdes den då 34-årige Nytorgsmannen till fem års fängelse för sju våldtäkter, åtta sexuella övergrepp och flera andra brott mot totalt 19 kvinnor. Domen fick mycket kritik – från flera håll, åklagaren hade yrkat på 12 års fängelse. I mars i år släpptes Nytorgsmannen villkorligt, efter att ha avtjänat två tredjedelar av sitt straff. Även det kritiserades bland annat för att hans återfallsrisk bedömdes som hög och för att han misskött sig i fängelset. Eftersom han misstänktes ha begått många av brotten i sin lägenhet vid Nytorget på Södermalm i Stockholm så har han vistelseförbud där. Istället flyttar han till Skåne, först till Malmö och sedan till den lilla staden Simrishamn på Österlen – där ryktet snabbt sprids i sociala medier. ”Alltså de varnade varandra. Jag minns att det var någon som uttryckte sig som så att samhället måste stå enade och skydda invånarna”, säger Emma Lawesson, reporter på Ystads Allehanda. Oron för att Nytorgsmannen ska begå nya sexbrott är stor. ”Det var flera av de kvinnor jag pratade med som berättade att de hade ändrat sitt sätt att leva. De vågade inte cykla hem från jobbet utan de ringde sina män för att bli hämtade och de varnade sina döttrar från att gå ut”, säger Emma Lawesson. I mitten av november grips Nytorgsmannen på nytt, misstänkt för att ha våldtagit en tonårsflicka i en annan skånsk ort dit han flyttat. Han sitter nu häktad på sannolika skäl misstänkt för våldtäkt. Själv nekar han till brott. I det här avsnittet hör du om utredningen från 2020 och brotten Nytorgsmannen dömdes för då, tiden i frihet och den nya misstanken mot honom. Programledare: Petra Berggren och Linus LindahlProducent: Jenny HellströmReporter: Elsa Åberg Ljudtekniker: Johan HörnqvistKontakt: p3krim@sverigesradio.seTipstelefon: 0734-61 29 15 (samma på Signal)

Nivå: A2-B1 Ett av de mest populära ämnena är hur man når en hög nivå i svenska språket. Jag har sett det hända många gånger, och här ville jag dela med mig av vad jag har sett verkligen fungera. Både för mig själv och för andra. Projektet Language Gym är något jag är med och bygger med exakt det målet, och jag har sett hur bra det fungerar. Nu i december kan jag ge dig vårt bästa erbjudande hittills: Första månaden för 399 SEK (~35€) med obegränsade bokningar. Bestäm själv om du vill fortsätta eller avsluta efter det. Ordinarie pris per månad 1199 SEK, alltså 67% rabatt! 100 lektioner i månaden, livlig community med folk från hela världen och erfarna, engagerade lärare. Låter det här som något för dig? Klicka här för att ta del av erbjudandet! Viktigt: Language Gym är för dig som redan kan tala svenska, åtminstone på en grundläggande nivå. Perfekt för dig som inte längre är nybörjare, och känner att du behöver en plats där du får träna mycket på att prata. ------------------- ------------------- ------------------- Ett smakprov (sample) på transkriptet: Ja, men hallå, hallå på dig, det här är Simple Swedish Podcast och jag heter Fredrik. Och ja du, idag ska vi prata om hur man lär sig att prata bra på svenska. Eller på vilket språk som helst. Och kanske lite specifikt då hur man blir avancerad. Inte, så här, hur man börjar prata, inte hur man går från nybörjare till medelnivå. Utan mer hur man når en lite mer avancerad nivå. Hur man blir flytande, kan man väl säga.   För att när man är i början, alltså när man är nybörjare, då går allting ganska fort. Man måste inte öva varje dag. Och man måste mest bara öva, öva och så. Och man avancerar.   Men när man har nått en..ah, lite mer medelnivå och man vill nå en mer avancerad nivå. Man vill lära sig prata flytande.   Man vill kunna bara prata med folk om olika saker utan att det är problem, problem, problem hela tiden. Utan att man känner sig stressad, stressad. Svårt att hitta alla ord och man förstår inte vad andra säger och så vidare. Den nivån är ganska svår att nå och det är väldigt många som ger upp innan man har nått den nivån.   Så det har jag pratat om förut många gånger. Men jag tror att det är bra att prata om det många gånger och det verkar som att det är ett populärt ämne också.   Och i slutet av avsnittet kommer jag att prata om någonting som jag tror kan vara väldigt intressant för dig. Så lyssna till slutet.   Och först vill jag säga att, ja, jag som alla andra har kollat på min Spotify Wrapped för det gångna året. Och det är över 3000 personer som har haft den här podden som sin mest lyssnade podd. Så 3000 personer, eller mer än 3000 personer, har lyssnat mest av alla poddar på Simple Swedish Podcast. Så kul om du är en av dem lyssnarna! Tack ska du ha, och jag vet att du inte gör det för min skull men tack ändå.   Och grattis till dig också för att det betyder att du tar det på allvar att lära dig svenska. Alltså att Att verkligen engagera sig mycket med olika resurser, det är ju en väldigt viktig del av att nå en hög nivå i ett språk.   Att man verkligen liksom badar i språket och spenderar mycket tid med språket. Sen ska jag också tacka några nya patrons - Gabriel, Ehsan, Jazz, Séverine, Pedro, Andrew, Shu, Diana, Leo och Kristóf. Tack, tack till er för att ni stödjer den här podden genom att bli patron. Ja, så att nå en avancerad nivå där man kan prata mer eller mindre flytande. Alltså ‘flytande' är inte någonting väldigt specifikt, utan ‘flytande' kan betyda lite olika saker. ....för att läsa hela transkriptet till detta och alla andra avsnitt, klicka här!

IFK Göteborg har gjort sig av med både en teknisk direktör och ordförande. Och ännu mer lär hända på kamratgården. Det har spelats tre kval i allsvenskan och superettan, och i samtliga matcher var det hemmalaget som segrade. Alltså blev lagen kvar i sina serier. Dessutom har flera svenskar gjort supersuccé för sina lag runt om i europa. Med: Wilhelm Edlund

Nivå: ~A2-B1 Nu har Trump vunnit valet i USA, men varför var det han och inte Kamala Harris som vann? Eftersom jag själv inte har så bra koll så tittade på några videor från kanaler jag gillar för att informera mig, och det här är vad jag kom fram till! För vår gratis community på Skool - klicka här! Stöd podden och få transkript till avsnitten - bli patron för bara 5€ per månad – klicka här! ------------------- Instagram: swedish.linguist YouTube: Swedish Linguist Website: www.swedishlinguist.com Language Lock-in – Boot Camp Language Lock-in – Language Gym ------------------- Ett smakprov (sample) på transkriptet: Ja men hallå hallå där! Och ja, jag hälsar dig välkommen till min podd, Simple Swedish Podcast. Ja jag sitter här i Valencia och senaste avsnittet, då pratade jag om den här naturkatastrofen som har hänt här. Och jag var faktiskt där i tisdags. Jag och några vänner vi cyklade dit.   Och ja, först var vi på en plats där vi hämtade lite olika förnödenheter typ mat, hygienartiklar och sådana saker.   Och våran plan var att cykla in och försöka komma så långt som möjligt och leverera de här produkterna, och hoppas att det hjälper på något sätt. Så vi cyklade dit och vi hamnade till slut..ja. Alltså i början så var det ganska mycket som var städat redan. Det är fortfarande..det ser helt galet ut.   Men ju längre in man kommer desto mer skrot ligger det på gatorna och ju mer lera är det på gatorna och ju mindre städat och ju mindre fixat och så. Det var faktiskt en ganska surrealistisk upplevelse. Men vi kom till en plats där vi pratade med några människor och de berättade var vi kunde lämna våra grejer.   Det var i en kyrka faktiskt, där de hade någon slags uppsamlingsplats.   Och där frågade de om vi kunde gå till en annan plats och hämta saker därifrån och komma tillbaka, så vi gjorde det också.   Sen cyklade vi tillbaka faktiskt, för att det kom nya varningar om nya regn. Så jag har varit där och jag har sett det, och det är ganska surrealistiskt, och ganska hemskt såklart. Men samtidigt så ser man hur mycket folk som kommer för att hjälpa. Så det är väldigt häftigt att se.   Men det är också ganska galet att staten, eller de lokala myndigheterna, har misslyckats så grovt med att organisera den här hjälpen.   I alla fall, det var inte det vi skulle prata om i det här avsnittet för att jag pratade redan om det i förra avsnittet. I det här avsnittet tänkte jag prata om att Donald Trump har vunnit valet i USA. Jag tänkte prata om varför han har vunnit och vad vi kan förvänta oss ska hända framåt. Hur kommer det här påverka, speciellt världen? Först vill jag tacka några patrons. Det är Sergio, Toan, Tanya, Aaron, Pirooz, Adi, Oleg, Maksymilian, Ed, Peter, Aleksandra och Anthony. Tack för att ni stödjer den här podden! Jag vill också rekommendera att gå till vår gratis community. Den finns på www.skool.com/swedish.   ....för att läsa hela transkriptet till detta och alla andra avsnitt, klicka här!

I det här avsnittet av NHL-podden plöjer firma Bjurman/Ekeliw igenom alla 32 klubbar och utser vem som är respektive lags mest värdefulla spelare. Alltså inte bästa nödvändigtvis, utan den som är allra mest oumbärlig. Dessutom säsongens första lilla ”Awards-gala” – här är spelarna som hittills leder racet om Hart, Norris, Vezina och Calder Trophy.

Nivå: B1-B2 Jag reste nyligen till Marrakech i Marocko, och jag bad ChatGPT att ställa 10 frågor till mig om resan. Här svarar jag på dessa frågor! I det här avsnittet pratar jag i vanlig takt, så det är lite svårare att följa med. Om du tycker det är lite svårt kan du få transkript till detta och de andra avsnitten för bara 5€ per månad – klicka här! Gå med i vår GRATIS community på Skool. Där kan du skriva med alla andra, ställa frågor, och hitta läromaterial för att förbättra din svenska. Klicka här för att gå med! ------------------- Instagram: swedish.linguist YouTube: Swedish Linguist Website: www.swedishlinguist.com Language Lock-in: https://www.languagelockin.com/ ------------------- Ett smakprov (sample) på transkriptet: Okej, då hälsar jag dig välkommen till Simple Swedish Podcast med mig, Fredrik. Jag sitter här i Valencia och spelar in det här avsnittet.   Och jag tänkte att det här avsnittet kommer gå lite snabbare, så jag tänkte jag pratar i lite mer normalt tempo den här gången. Oftast så pratar jag lite långsammare för att även du som har lite lägre nivå ska kunna följa med.   Men ibland tycker jag att det kan vara användbart att ha ett avsnitt på lite högre nivå, lite snabbare. Om det här går lite snabbt för dig så kan du såklart ta hjälp av transkriptet. Du får transkript till alla poddar eller alla avsnitt om du blir Patreon för bara 5 euro per månad.   Då går du till www.patreon.com/swedishlinguist. Och några som har gjort det är:   Sara, Doris, Fardowsa, Lukáš, Milja, Michael, Ania, Christophe, Fiona, Alexander Så tack till er för att ni stödjer den här podden. Så, temat för idag det är att jag tänkte faktiskt berätta om min resa till Marocko. Så förra veckan var jag i Marocko. Och jag var där i fem dagar. Och jag tänkte berätta om det.   Och för att göra det lite nytt, ett litet nytt koncept, så gjorde jag så att jag bad ChatGPT att ställa frågor till mig. Alltså, jag skrev till ChatGPT typ “kan du ge mig tio frågor som är troliga att folk skulle ställa till mig om min resa?” Och jag tänkte gå igenom de här frågorna en efter en och besvara dem helt enkelt. Så, lite information som jag gav till ChatGPT först, det var att jag åkte dit med min flickvän och vi var där i fem dagar. Det var det enda jag sa till ChatGPT.   Så, den första frågan jag fick av ChatGPT, det var:   Vilka städer besökte ni under er tid i Marocko?   ....för att läsa hela transkriptet till detta och alla andra avsnitt, klicka här!

Är det bra att lära sig språk med folk som inte är modersmålstalare? Lär man sig fel? Kan man bara lära sig svenska med svenskar? Den här typen av påståenden diskuterar jag i det här avsnittet! För att läsa mer om Language Lock-in Boot Camp och anmäla dig - klicka här. För att stödja podden och få transkript till avsnitten - bli patron för bara 5€ per månad – klicka här! ------------------- Instagram: swedish.linguist YouTube: Swedish Linguist Website: www.swedishlinguist.com Language Lock-in: https://www.languagelockin.com/ ------------------- Ett smakprov (sample) på transkriptet: Tjena, tjena och välkommen till Simple Swedish Podcast, avsnitt 249. Ja, jag har hållit på med den här podden ett tag nu. Och idag ska jag prata om fördelar och nackdelar med att lära sig språk tillsammans med andra människor som också lär sig.   Alltså, till exempel, jag lär mig ryska, säg att jag skulle öva tillsammans med andra som också lär sig ryska. Eller om du som lär dig svenska skulle öva tillsammans med andra som också lär sig svenska. Alltså andra som inte är modersmålstalare, som inte är svenskar helt enkelt. För ibland, eller ofta kanske, så tänker folk att “nej, jag kommer inte lära mig någonting tillsammans med andra som lär sig.”   “Jag kommer inte lära mig tillsammans med dem.” “För att kunna lära mig språket behöver jag prata bara med modersmålstalare.” Så det är någonting som folk säger och tänker ganska ofta. Alltså att man måste prata mycket med modersmålstalare, specifikt med modersmålstalare, för att lära sig ett språk.   Så, vi ska se..prata lite om ifall det här är sant, eller om det kanske inte är så. Och en modersmålstalare, ja, det är ju då såklart en person som talar språket som sitt modersmål. Så svenska är mitt modersmål, så jag är en modersmålstalare av svenska. Så behöver man då prata jättemycket med modersmålstalare för att lära sig ett språk bra? Och prata mycket behöver man absolut göra för att lära sig att prata bra såklart.   Måste det vara med modersmålstalare? Det är frågan. Och jag har ju varit med och utvecklat två program. Dels Language Lock-in Boot Camp och dels Language Gym. Och i båda de här programmen så lär man sig mycket tillsammans med andra som också lär sig.   Och i början var jag lite tveksam, för jag visste inte om det skulle fungera. Hur bra lär man sig av att prata tillsammans med andra som inte är modersmålstalare? För det var frågan jag också hade.   ....för att läsa hela transkriptet till detta och alla andra avsnitt, klicka här!

Att göra sig dummare än man är på riktigt ligger i tiden! Men varför då? Häng med vår skarpsynta trio i Spanarna och få koll på vad alla borde snacka mer om just nu. I panelen spanar manusförfattaren Calle Norlén, TV-producenten Annika Sundberg och psykologen Per Naroskin. Programledare är Per Sinding-Larsen. Varmt välkomna in i radiovärmen med oss! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Att vara ”weird” är en form av offensiv obryddhet. Alltså att göra sig dummare än man är kan tyvärr vara en dystopisk framtidsutsaga som blir sann. Om detta spanas det om i Spanarna i P1 liksom om att vem som helst kan dra igång något som kan bli något. Spanarna i Sveriges Radio P1 tolkar tendenser och tecken i tiden och siar om det som komma skall.I veckans panel 6 september spanar följande gäng:Per Naroskin: Vi bryr oss inte!Calle Norlén: Ta det lugnt Krösa-Maja!Annika Sundberg: Tossiga trender och floskliga flugor!Spanarna i P1 – programmet görs av:Programledare är Per Sinding-LarsenProducent: Ronnie RitterlandTekniker: Heniz WenninMusikredaktör: Berit NygrenSpanarna i Sveriges Radio P1 är ett underhållningsprogram och en podd för dig som är nyfiken på vad vi har att vänta av framtiden på gott och ont och gärna hör det spekuleras om detta med glimten i ögat.Spanarna sänds direkt i P1, fredagar klockan 15.04 och med repris på lördagar klockan 9.03. Programmet släpps som podd, fredagar i Sveriges Radio Play.

Nivå: A2-B1 I det här avsnittet lär du dig några galna fakta om träd, om betydelsen av träd för människan och för Sverige, och en massa bra ord! Anmäl dig till Katrins gratis webinarium "Låt som en svensk" - klicka här! ------------------- För att stödja podden och få transkript till avsnitten - bli patron för bara 5€ per månad – klicka här! Letar du efter en plats dit du alltid kan gå för att träna din svenska varje dag? Har du svårt att få tillräckligt med tid att PRATA svenska? Vi har löst ditt problem, och det heter The Language Gym! Klicka här för att läsa mer! ------------------- Instagram: swedish.linguist YouTube: Swedish Linguist Website: www.swedishlinguist.com Language Lock-in: https://www.languagelockin.com/ ------------------- Ett smakprov (sample) på transkriptet: Hallå där! Välkommen till Simple Swedish Podcast. Jag heter Fredrik och idag ska vi prata om träd. För träd tycker jag väldigt mycket om. Jag älskar faktiskt träd. Jag tycker träd är riktigt härliga livsformer. Så därför tänkte jag göra ett avsnitt om det. Berätta lite intressanta fakta och lära er några bra ord som har med träd att göra. Först och främst ska vi bara tacka några nya Patrons. Och det är Olga, Eric, Arthur, Matthew, d dR, Mariann, Katrina, Julia, Qing Xi och Ann. Så tack till er för att ni stödjer den här podden. Det är ju transcript till alla avsnitt som man får när man stödjer podden. Det kostar bara 5 euro per månad. Om man betalar lite mer, 10 euro per månad, då får man också uttalsövningar varje vecka, och tillgång till våra chattrum på Discord där du kan prata med mig och de andra. Jag vill också berätta om ett webbinarium som kommer vara den 29 augusti. Det är Katrin Berndt som håller i det, och det är om hur man låter mer svensk. Yes, jag lämnar en länk till det webbinariet i beskrivningen. Det är helt gratis så missa inte det. Bra, då ska vi prata lite om träd. För jag älskar träd. Alltså skog har alltid varit min favoritnatur. Skog alltså. Om du har många många träd, då har du en skog. ....för att läsa hela transkriptet till detta och alla andra avsnitt, klicka här!

Nivå: ~A2 I det här lite lättare avsnittet förklarar jag skillnaden mellan dessa tre ord, plus ett fjärde! Jag gör detta eftersom jag har fått frågan många gånger, bland annat på Discord. Om du är patron på 10€-nivån kan du skriva till mig direkt på Discord och ställa frågor! Klicka här för att bli patron. Om du är med i Language Gym får du också tillgång till en massa chattrum på Discord - läs mer här! Ett smakprov (sample) på transkriptet: Hallå där. Välkommen till Simple Swedish Podcast. Och idag så ska jag prata om skillnaden mellan orden byta, ändra, förändra och flytta. För jag har fått den här frågan mer än en gång. Och det är också något som kanske är lite svårt att förstå. För de här orden kan ofta alla betyda ‘change' på engelska. I alla fall de tre första där. Och ja, jag har fått den här frågan flera gånger ganska nyligen på Discord. Om du vill vara med och skriva med mig och andra personer på Discord så kan du antingen bli Patreon på 10-euronivån. För det går du till www.patreon.com/swedishlinguist.   Du får faktiskt också tillgång till Discord om du är med i The Language Gym.   För där har vi en väldigt aktiv server, där vi kan skriva med varandra och man kan ställa frågor till mig och till de andra lärarna på Language Gym.   Så ja, om du vill bli medlem på Language Gym, gå till www.languagelockin.com och klicka på Language Gym. Men ja, som sagt, jag fick den här frågan fler än en gång. Så jag tänkte att jag ska förklara skillnaden mellan de här orden. Så först och främst ordet ‘att byta'. Alltså byter, bytte, har bytt.   ....för att läsa hela transkriptet till detta och alla andra avsnitt, klicka här!

Nivå: A2-B1 Att ha en språkförälder är något som kan vara väldigt viktigt när man vill nå en hög nivå i ett språk. Men vad är en språkförälder, och hur hittar man en? -------------------- For English, scroll down! -------------------- För att stödja podden och få transkript till avsnitten - bli patron för bara 5€ per månad – klicka här! Vill du lära dig att prata flytande svenska? Är du frustrerad att svenskar alltid byter till engelska? Kolla in den här GRATIS videon och du kommer förstå exakt vad du behöver göra! Följ den här länken och klicka på ”join the free training”. -------------------- Having a language parent is something that can be very important when you want to reach a high level in a language. But what is a language parent, and how do you find one? To support the podcast and get transcripts to the weekly episodes – become a patron for only 5€ per month - click here! Wanna become fluent in Swedish? Are you frustrated over Swedes always switching to English? Check out this FREE video, and you'll understand exactly what you need to do! Follow this link, and click on ”join the free training”. ------------------- Instagram: swedish.linguist YouTube: Swedish Linguist Website: www.swedishlinguist.com Language Lock-in: https://www.languagelockin.com/ ------------------- Ett smakprov (sample) på transkriptet:   Hallå där! Välkommen till Simpa Swedish Podcast. Ja, jag sitter inte i mitt hem just nu för att jag har inget hem längre. Jag är officiellt hemlös. Ja, det är så att jag har flyttat ut från lägenheten där jag bodde, där jag har bott det senaste året, eftersom jag kommer vara bortrest. Alltså jag vara..jag kommer resa lite och jag kommer vara i Sverige resten av sommaren. Min plan är att komma tillbaka hit till Valencia i september. Därför har jag inte hittat en ny lägenhet, för att jag tänker att det är ju onödigt att betala för en lägenhet i två månader när jag inte är här. Så ja, jag kommer behöva leta efter ny lägenhet när jag kommer tillbaka hit till Valencia i september. Det är i alla fall planen. Så nu är jag hemlös i alla fall. Och ja, jag har varit det många gånger i mitt liv så det känns inte som en så stor grej, ärligt talat.   Idag ska vi prata om ett väldigt väldigt användbart koncept när man vill nå en hög nivå i ett språk. När man vill lära sig tala flytande. Det konceptet kallar vi för språkförälder. Så innan jag börjar förklara det så vill jag tacka Ben, Moritz, och Sylwia för att ni är nya patrons och ni stödjer den här podden.   Så tack till er för att ni stödjer podden och ni får transcript till alla avsnitt. En annan grej med Patreon är att jag kommer börja med uttalsövningar för alla patrons på 10-euronivån. Och jag kommer göra det istället för extraavsnitt. Jag tror att det är det..jag gjorde en omröstning på Patreon och det verkar som att folk..ja, ni vill hellre ha uttalsövningar än extra avsnitt.   Så det kommer jag att göra. Och det är ju faktiskt väldigt användbart med uttalsövningar. www.patreon.com/swedishlinguist för det. Så vi ska prata om konceptet språkförälder. Så först och främst vill jag tacka Fun Swedish för att de introducerade mig för det här konceptet. Så vad är då en språkförälder?   ....för att läsa hela transkriptet till detta och alla andra avsnitt, klicka här!

I det här avsnittet går jag igenom en lista med de fem värsta hoten mot mänskligheten. Listan har jag hittat på 80000hours.org, ett väldigt intressant projekt som jag kan rekommendera att kolla in. Speciellt om du är intresserad av mänsklighetens framtid, och hur vi alla kan verka för att göra gott och ha en positiv inverkan på världen. Läs mer om Language Gym här. För att stödja podden och få transkript till avsnitten - bli patron för bara 5€ per månad – klicka här! ------------------- Instagram: swedish.linguist YouTube: Swedish Linguist Website: www.swedishlinguist.com Language Lock-in: https://www.languagelockin.com/ ------------------- Ett smakprov (sample) på transkriptet:   Hej där! Välkommen till Simple Swedish Podcast. Idag pratar jag i lite mer normal hastighet. Så om du har svårt att förstå, då rekommenderar jag att bli patron så att du får transcript till alla de här avsnitten. Några som har blivit patron är Alla 55, Sujata, Shahram och Etezadpour. Tack till er för att ni stödjer den här podden. För dig som vill bli patron, gå till www.patreon.com/swedishlinguist. Idag ska vi prata om existentiella hot. Topp 5 existentiella hot mot mänskligheten. Den här listan har jag hittat på en hemsida som heter www.80000hours.org. Det är ett väldigt spännande projekt det här, 80,000 hours. Det är en del av den så kallade effective altruism-rörelsen. Effektiv Altruism skulle det bli på svenska. Det är ett väldigt intressant koncept. De försöker alltså hitta det mest effektiva sättet att göra så mycket gott för världen och för mänskligheten som möjligt. Deras uppgift är, hur gör vi så mycket bra för världen så effektivt som möjligt? Och så försöker de ge tips på hur man själv kan ha en sån här positiv inverkan på världen. Genom till exempel att välja sin karriär. Det finns massa olika saker där. Jag har vetat om det här länge och har tyckt att det varit ett väldigt häftigt projekt länge. Så kolla gärna in det, www.80000hours.org.   Jag tänkte gå igenom den här listan, inte för att skrämmas och skapa någon slags panik, utan mer för att informera, och för att se vad man faktiskt kan göra. De här topp fem existentiella hoten, de är rankade efter hur stor påverkan en extra person som jobbar med det kan ha. Det finns olika kriterier. Inte bara hur destruktivt det här är, utan också andra saker, som till exempel hur negligerat någonting är. Så om det är en miljon människor som jobbar med ett problem och det är jättemycket pengar som är tillsatt för det problemet, okej, det kan vara ett väldigt allvarligt problem.. ..men det kan finnas ett annat problem som kanske är lite mindre allvarligt, men om det bara är hundra personer som jobbar med det, då kan det faktiskt vara ett större hot. Inte för att det utfallet skulle bli värre, utan för att det är mycket mer negligerat. Alltså mycket färre människor som jobbar med det, mycket mindre pengar som är tillsatt och så.   Så det är lite så den här listan fungerar.   ....för att läsa hela transkriptet till detta och alla andra avsnitt, klicka här!

Nivå: A1-A2 "Sneaky English loanwords" Det finns många engelska lånord i svenskan. Men visste du att vissa av dem inte betyder samma sak i de båda språket? Ord som 'najs', 'cool', 'mejl' och 'chatt', till exempel. Dessa ord ska vi prata om idag! För att stödja podden och få transkript till avsnitten - bli patron för bara 5€ per månad – klicka här! Prenumerera på mitt nyhetsbrev och få mejl med artiklar, intressant information och uppdateringar varje vecka, allt på LÄTT SVENSKA. Dessutom får du en GRATIS PDF med de 20 vanligaste misstagen folk gör i svenska. Klicka här och prenumerera på nyhetsbrevet! ------------------- Instagram: swedish.linguist YouTube: Swedish Linguist Website: www.swedishlinguist.com Language Lock-in: https://www.languagelockin.com/ ------------------- Ett smakprov (sample) på transkriptet: Hej där och välkommen till ett lätt avsnitt av Simple Swedish Podcast. Så idag ska vi prata om engelska ord i svenska språket som betyder något annat än vad man kanske tror.   Alltså ord som är..det är tydligt att det är engelska ord. Så man kanske tror att det betyder samma sak på svenska som på engelska, men det kanske inte alltid gör det. Så, det finns såklart många, många engelska ord i svenska språket. Vi kallar det för lånord.   Ja, ett lånord, det är alltså ett ord som svenska språket, i det här fallet, har lånat från engelskan. Och det finns lånord från många olika språk, ja, i alla språk. Det finns också svenska lånord i engelskan. Till exempel ‘smorgasbord' och ‘ombudsman'. Men nu ska vi prata om engelska lånord i svenska.   ....för att läsa hela transkriptet till detta och alla andra avsnitt, klicka här!