Podcasts about allts

Klimat- och miljöministern om varför Sverige beräknas missa alla klimatmål, om bränslepriser och elektrifiering. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Tidöpartierna lovade sänkta bränslepriser inför valet 2022. Det löftet höll de – till priset av att Sveriges klimatutsläpp kraftigt ökade under 2024. Därefter minskar utsläppen, men för långsamt för att leva upp till Parisavtalets nivåer. Resultatet är att Sverige ser ut att missa alla klimatmål – både de nationella och de gentemot EU, det visar regeringens klimatredovisning. ”Vi är inte färdiga med klimatarbete i Sverige. Det är mitt perspektiv på den frågan. Det här med att vi inte kommer att nå dem, man kan formulera sig som att vi behöver mer politik för att nå dem. När man tittar på exempelvis hur tidigare regeringar låg bättre till för att nå målen byggde det på en väldigt hög reduktionspliktsplan som alla partier, inklusive Miljöpartiet, nu har backat ifrån,” säger klimat- och miljöminister Romina Pourmokthari (L).När regeringen aviserade sänkt reduktionsplikt och sänkta bränsleskatter var budskapet att andra åtgärder skulle kompensera för de ökade utsläpp som ändringen skulle orsaka, men de åtgärder som hittills har presenterats har inte varit tillräckliga. Först i maj i år kommer den så kallade Styrmedelsutredningen att presentera sina förslag. ”Vi sänkte skatten på drivmedel och reduktionsplikten för att det var en stark vilja hos både det svenska folket och samtliga partier i Sveriges riksdag förutom Miljöpartiet. Vad man sen ska ersätta det med, det menar ju vi är elektrifiering. Därför satsar vi på många olika sätt med en bred palett av lösningar för att främja elektrifiering inom transportsektorn. Det menar vi är vägen framåt. Sen kan man ha med sig vad som rent tekniskt har hänt med reduktionsplikten. När vi tillträdde var reduktionsplikten väldigt hög. Det gjorde att priserna på biodrivmedel var väldigt höga. När vi sen sänkte det 2024 sjönk också priset på biodrivmedlen. Därför säger Liberalerna att reduktionsplikten borde vara ungefär tolv procent. M och KD har sagt att den borde vara sex procent. SD sa att den borde vara 0 % och nu är den på 10. Jag är inte nöjd, men jag skulle ändå säga att svenska väljare tydligt kan se vilken funktion Liberalerna fyller i svensk klimatpolitik.”, säger Romina Pourmokthari.”Baksmälla efter valet 2022”I veckan kritiserade Finanspolitiska rådet regeringen för att ha lånat för mycket och för att ha använt upp även nästa mandatperiods reformutrymme. Kommande regering kommer att få ett mycket svårt ekonomiskt läge. Även klimatutsläppen fungerar som en budget, och eftersom utsläppsminskningen stannat av under den här mandatperioden kommer Sverige behöva minska utsläppen extremt snabbt under nästa mandatperiod. Hur ansvarsfullt är det?”Det är en jättebra fråga, för jag håller med om att det finns en utsläppsbudget ungefär som att det finns en ekonomisk budget, så det är ett väldigt bra sätt att tänka. Jag har försökt få in det sättet att tänka i regeringens arbete genom att i Tidö-Klimat skriva in att vi ska ha det perspektivet kring utsläppen. Involvera finansdepartementet mer när vi arbetar med budgetar så att det inte bara blir ett nischat klimatområde. Men hur vi ska se till att komma ikapp? Jag tycker att det här bygger på att man.... Alltså vi lever i en demokrati. Vi har valrörelser där vissa frågor sticker upp. Alla minns att 2022 var det ett extremt fokus på höga elpriser och dyra priser vid pump. Då blir effekten att man får en baksmälla. Jag menar ju att sättet vi undviker att jobba så här framöver är ju att inte lägga alla ägg i samma korg, inte fokusera helt på ett sätt att lösa klimatfrågan, utan att ha en bred palett av många olika lösningar.”, säger Romina Pourmokthari.Sverige har fortfarande lägst utsläpp per capita i Europa, tack vare en stor andel fossilfri energi. Men de senaste åren har försprånget minskat och Sverige har de senaste åren sjunkit snabbt i en internationell klimatrankning. ”Ja, det är självklart ett problem att vi blir sämre, men det är viktigt att ha med sig, för narrativet som jag möter ute är oroade företag och oroade ungdomar som har bilden av att varje år har utsläppen ökat under vår mandatperiod. Regeringen slaktar klimat- och miljöbudgetar och massa annat som inte stämmer. Sverige är fortsatt bäst i EU på låga utsläpp. Det stämmer att det är inte minst pga att mitt parti, L, kämpade för kärnkraft istället för kolkraft och oljeimporter under 70- och 80 -talet. Det kräver att vi fortsätter bygga ut vår kärnkraft, vindkraft och har ett rent elsystem för det är grunden”, säger Romina Pourmokthari.Gäst: Klimat- och miljöminister Romina Pourmokthari (L)Programledare: Erika Mårtensson Kommentar: Daniel VärjöProducent: Maja LagercrantzTekniker: Fabian Begnert Intervjun spelades in fredag den 20 februari 2026.

Podd #247: Tillväxtmodellen I detta avsnitt av Sälj- och marknadspodden dyker Lars Dahlberg och Anders Hermansson djupare in i vad som egentligen krävs för att lyckas med tillväxt i det moderna B2B-landskapet. Med inspiration från en färsk undersökning bland VDar och tillsammans med insikter från David Tegenmark, diskuteras de vanligaste frustrerande hindren för tillväxt – och, viktigast av allt, hur man överbryggar dem. Avsnittet presenterar en modern tillväxtmodell som bygger på två maskiner: en för att skaffa nya kunder och en annan för att långsiktigt utveckla lönsamhet och värde i befintlig kundbas. Genom hela samtalet betonas vikten av samarbete mellan sälj, marknad och produkt – ”treenigheten” som måste jobba mot samma mål för att skapa verklig affärsnytta. Lyssna om du vill få grepp om… – Vad Lifetime Value (LTV) och Customer Acquisition Cost (CAC) egentligen innebär för hela affärsmodellen. – Hur tydliga funnels och mätbarhet kan optimera sälj- och marknadsinsatser. – Varför verklig tillväxt kräver att sälj, marknad och produkt trivs och samarbetar. Missade du att mäta det som faktiskt skapar tillväxt i din egen verksamhet? Då är det här avsnittet för dig! Boka ett möte för en GAP-analys. Vi sa 15 minuter i podden, men det är värt att lägga 30 på detta! Läs transkribering Lars Dahlberg [00:00:06]: Hej och välkomna till ännu ett avsnitt av Sälj- och marknadspodden. Det här är podcasten för dig som vill ha ny inspiration och kunskap om hur man marknadsför och säljer till den moderna business-to-business-köparen. Jag som sitter i studion idag heter Lars Dahlberg och med mig har jag min kära vapendragare Anders Hermansson. Anders Hermansson [00:00:26]: Tja Lasse! Lars Dahlberg [00:00:28]: Det är spännande. Vi ska göra ett nytt spännande avsnitt ihop, du och jag, kring lite nya tankar och idéer. Anders Hermansson [00:00:36]: Ja, exakt. Vi har gjort en undersökning där vi pratade med vdar om deras frustration kring tillväxt och nu har vi klurat här och kommit fram till hur man ska lösa hela problemet. Lars Dahlberg [00:00:49]: Precis, så vi har kallat det här lite grann för någon sorts modern tillväxtmodell och vi ska väl också nämna att det har varit en annan viktig person inblandad i det här arbetet som heter David Tegenmark som driver företaget Certus Growth. Så mycket krudos till David här kopplat till de tankar och idéer som vi tänkte vi skulle ger. Om vi skulle rulla tillbaka lite till den här undersökningen, den här rapporten, så landade väl den egentligen i att det var tre större, vad kan man kalla det för, frustrationer. Det ena handlade väldigt mycket om att vdn var i någon sorts epicentrum kring den här tillväxtfrågan och hade väldigt svårt att hantera den situationen. En annan handlade mycket om det här med att man inser att den här intäktsmaskinen eller tillväxtmaskinen är väldigt oförutsägbar. Och den tredje delen av den här rapporten handlar mycket om att det finns en massa strukturella hinder för att man ska kunna skala och driva tillväxt som man vill. Och det är mycket inspiration nu från den här undersökningen som ligger till grunden för att ta fram det här. De här tankarna och idéerna kring den här tillväxtmodellen som vi ska prata om nu och som du också har nämnt i början. Lars Dahlberg [00:02:03]: Så jag tänkte så här, vi börjar väl lite med, vad är egentligen rotorsaken, Anders skulle du säga, till att det här är ett problem? Anders Hermansson [00:02:15]: Ja, jag tycker så här, jag försökte knåda de här resultaten av den här undersökningen och det jag tycker man kan härleda saker till, det första är att det liksom inte Man ser inte på det här som en riktig process på samma sätt som till exempel en onboarding process med kund. Det är nog en ganska standardiserad process där många olika personer vet vad de ska göra för att det ska bli bra i slutänden. Men man har liksom lite grann känslan av att sälja marknaden nästan som en experimentlåda där man gör saker lite grann med goda avsikter såklart. Man har inte fått till en process. Lars Dahlberg [00:02:55]: Nej, exakt. Det har vi pratat om många gånger att det är för lite process på marknaden. Även på produkt skulle vi vilja säga att det inte finns någon riktigt bra sammanhållen process som involverar alla de här tre parterna för att man ska kunna få fokus på de här tillväxtfrågorna. Anders Hermansson [00:03:13]: Nej, precis. Och sen är det väl det här. Det stormar ju där ute med massa erbjudanden och massa quick fixes. Folk lovar guld och gröna skogar med massmejl. Oj, genererade wow-saker. Det finns mycket shiny objects där ute att testa. Och det gör att det blir ännu rörigare. För man vet inte, man har liksom inget bra sammanhang att sätta in de där små olika testgrejerna. Anders Hermansson [00:03:41]: Vissa grejer kan ju vara jättebra, men just när det bara är en massa lösa tester av grejer som man kör en gång och inte är tillräckligt uthållig för att veta om de egentligen är något nytt eller inte, då blir det ju väldigt svårt att få ordning på saker och ting. Lars Dahlberg [00:03:54]: Ja, jag skulle vilja säga också att det är fortfarande väldigt märkligt, men det är en viktig orsak till de här problemen är att man tänker alldeles för mycket inifrån sig själv istället för att tänka utifrån och in och verkligen anpassa sig efter det, utifrån perspektivet både produkt, marknad och sälj. Och det kanske låter märkligt när vi har pratat om det så många gånger i den här podden, men det är väldigt mycket fortfarande ett grundproblem. Anders Hermansson [00:04:22]: Ja, men jag tror det. Det känns som en mänsklig grej. Det är väl det som håller igång typ 70 procent av all konsultverksamhet. Att det är svårt att se sin egen verksamhet utifrån. Man är liksom, man älskar den och man är ett med den. Och då blir det rätt lätt ett internt perspektiv. Lars Dahlberg [00:04:41]: Och sen var det ju också väldigt tydligt i de här undersökningarna att det här världsläget vi befinner oss i och den här konjunkturen och allt sånt där skapar en väldig massa Massa stress som gör att det blir utmaningar med de här grejerna. Och du och jag pratade bara om det här om dagen, att det faktiskt ser ut som det finns lite ljusglimtar på himlen, i alla fall för det svenska näringslivet. Så det känns ju lovande, för det var länge sedan man hörde. Anders Hermansson [00:05:08]: Verkligen. 2,26 tillväxt under 2026. Det är stor skillnad. Det vore kul om konsumtionen kom igång och att det tripplar över på bit-och-bisidan. Vi får väl se. Lars Dahlberg [00:05:21]: Jag tror ändå att det handlar om att vänja sig vid det här röriga, osäkra läget. Höga risknivåer kommer att fortsätta ändå, även om det ser lite ut och lutar åt rätt håll när vi spelar in den här podden i början på februari 2026. Men du, ska vi hoppa in lite grann på det här med hur man gör då? Det finns ju ett grundläggande tänk här som är väldigt viktigt och som väldigt många inte riktigt har tänker på, tänker jag. Anders Hermansson [00:05:50]: Vill du börja? Om man ska slänga en massa akronymer, men alltså livstidsvärde för en kund, LTV, Lifetime Value och sen hur mycket det kostar att få in en ny kund, alltså Customer Acquisition Cost eller CAC som man då slänger sig med ibland. Min erfarenhet är att det kommer in långt i efterhand så att man inte ser vad det blev, om man tänker så. Istället för att ha det som utgångspunkt i sin strategi och planering. Man måste ha en ekonomisk syn på hela den här processen, vad den ska leverera för någonting och vad den får kosta. Och hur mycket cash den kräver för att hållas igång, så att säga. Det handlar ju om att man ska ju naturligtvis generera nya kunder så man får en ny sån här vad heter det, om man nu har en abonnemangsaffärsmodell så man får in månadsintäkter, årsintäkter, monthly recurring revenue och så. Och sen så handlar det om en annan viktig nyckelpost som har mer att göra med kundbasen, nämligen hur växer intäkten på en kund av sig själv, alltså det här net revenue retention då. Det vi pratar om här är en modell för att… Anders Hermansson [00:07:02]: att man ska få tillväxt. Så det handlar inte bara om nya livs på nya kunder utan det kan mycket väl vara så att den största potentialen man har det är att öka sin net revenue retention, att få mer försäljning på befintlig kund som gör att man växer. Sen så kommer man ju alltid behöva skaffa nya kunder naturligtvis, man har en viss churn såklart. Men det är liksom en första grundläggande sak att man börjar i den änden, i den ekonomiska änden och försöker modellera saker där utifrån. Lars Dahlberg [00:07:29]: Jag brukar säga att det handlar om att tänka att det är två olika maskiner. Den ena som ska skapa nya kunder och som har en kostnad för att göra det. Som också ska generera intäkter kopplat till nya kunder. Och en lönsamhet kopplad till nya kunder. Och det ska finansiera att du skaffar dig nya kunder. Sen när du har kunder. Då ska du ha en annan maskin som skapar lönsamheten i bolaget och hanterar alla andra kostnader i bolaget som utvecklar kunder och utvecklar värdet med kunderna över tid på något sätt. Det kan bli rätt sunt att tänka så. Anders Hermansson [00:08:10]: Och där finns det ju tricket kan man säga. Det är inte en lösning för alla bolag. Men just om man säljer stora komplexa lösningar så är det väldigt intressant att se om man kan få fram en instegsaffär. Och det man ska tänka på prissättning på den här instegsaffären. Den ska täcka kacken. Kostnader för att få in den här instegsaffären. Så att man får plus minus noll resultat där. Man behöver inte gå med jättemycket vinst på den. Anders Hermansson [00:08:36]: För sen måste man ju ha en gedigen process för att konvertera då kunder som har köpt Instex affären till full kunder så att säga så man får den här Lifetime Value som du pratar om och tjäna pengar på sikt. Lars Dahlberg [00:08:47]: Därför att det är det här som väldigt mycket blir grunden i att skapa en ökad lönsamhet i bolaget och att kunna bevisa att man har en process som gör att man kan ta hand om fler kunder in och utveckla fler kunder för att skapa mer kunden över tiden. Och som då i sin tur också på något sätt driver värdet av bolaget. Anders Hermansson [00:09:14]: Nu är det inte alla bolag som är ägardrivna, men jag tycker det finns en sundhet i att tänka som ägare. Att varje kund vi får in här som kommer att växa av sig själv är värd så mycket och beroende på P-tal och andra saker så sätter det ett värde på bolaget. Kan man dessutom först visa att man har en lönsam verksamhet som växer Och sen kan man visa att den gör det på grund av att man har en skalbar modell som går att beskriva och inte bara beroende på att ägaren springer runt som en gallning och gör allting. Då kommer värderingen på bolaget att gå upp väldigt mycket. Lars Dahlberg [00:09:54]: Och det här är väldigt mycket grunden till framgång kopplat till den här modellen nu som vi kommer att prata mer om. Men för att man ska kunna landa i det här som vi precis har pratat om så gäller det att göra ett jobb med sitt erbjudande så att man har liksom ett erbjudande och produkter och ett erbjudande som gör det möjligt att göra det på det här sättet som vi precis har beskrivit. Det har vi pratat om i många andra avsnitt och är en väldigt viktig grund. Man är väldigt noga med att definiera sin idealkund baserat på var man kan addera max värde nånstans. Definiera de personer som man behöver påverka för att det ska bli en affär för en. Och förstå vad det är för grundläggande problem som vi kan lösa med hjälp av en första affär eller instegsaffär. Där vi kan bevisa oss, skapa maximalt värde snabbt och se det mera då kunna ha en grund i att utveckla kunden ifrån. Och det är också liksom en väldigt viktig princip att man tänker så när man då ska leverera sin första affär, sin instegsaffär, att den ska inte bara leverera ett värde utan den ska ju också skapa behov av att vilja köpa mer så att man har goda förutsättningar att kunna utveckla kunden och värdet av kunden långsiktigt över tid och ha en låg körn, alltså en lågt antal förlorade kunder helt enkelt. Anders Hermansson [00:11:24]: Det kan man säga är någon sorts test på om man har lyckats med den här matchen mellan sitt erbjudande och sin ICP-persona. Om man har misslyckats, det vet man, om man ständigt är utsatt för enorm prispress och det är väldigt många konkurrenter som hävdar att de kan erbjuda precis samma sak som dig, då kan man säga, då har du inte gjort ditt jobb när det gäller din målmarknad ICP och ditt erbjudande ur ett värdeperspektiv. Lars Dahlberg [00:11:47]: För att laborera lite runt det här erbjudandet, det är ju en paketeringsfråga. Du har din produkt eller din tjänst och den kanske är samma många gånger när du ska leverera, men du paketerar den på ett väldigt attraktivt sätt och gör ett erbjudande av den. tydligt kopplad till kombination av ICP-personer och tydlig problem och verkligen lägger manken till att få det här att bli så bra och attraktivt som möjligt så att du ska kunna så lätt som möjligt vinna rätt typ av kunder med minsta möjliga motstånd om man säger så. Anders Hermansson [00:12:24]: Exakt. Lars Dahlberg [00:12:25]: Så att det här hur man gör det här och alltihopa ska vi inte doktorera i nu men det är återigen viktiga grundparameter för att få hela den här modellen att fungera och att kunna göra den här typen av beräkningar som vi precis pratade om nyss då med KAK och NetKak Payback och LTV och de här olika kombinerna. Anders Hermansson [00:12:45]: Exakt. Lars Dahlberg [00:12:47]: Ja Anders, nu har vi pratat lite om grunden här och vi har varit inne på det här med erbjudandet lite. Jag tror att det är dags att vi kommer in på en annan väldigt viktig princip för att man ska få den här moderna tillväxtmodellen att fungera och det handlar om att man behöver implementera ett koncept som vi kallar för fandels och man behöver skapa tydliga fandels och de här måste jobba ihop mot samma mål och målet i det här fallet är ju då att styra mot det vi verkligen vill det vill säga att få till de här inställnings affärerna och få till våra nya kunder kopplat till dem för att vi ska kunna utveckla dem så att Det är det det handlar om, men jag tänker att vi kanske måste beskriva det här med Fannes lite närmare först. Hur skulle du definiera det, Anders? Anders Hermansson [00:13:37]: Den stora skillnaden tycker jag är att man… Man tänker efter innan om vad saker och ting ska leda till i nästa steg. Det är ju ganska ofta man hör talas om att man faktiskt är med också. Ja, nu måste vi köra Google Ads liksom. Och så slänger man upp Google Ads och kastar pengar på det och skickar folk till första sidan på webben. Ganska värtlöst. Och man tänker inte på vad som ska hända i nästa steg. Och samma sak också, nu är vi på mässa och så träffar vi folk och sen åker vi hem och glöm bort att vi var på mässa. Anders Hermansson [00:14:09]: Alltså det är så här som här med funnels, det handlar om att rita upp flödet väldigt grafiskt, snyggt och prydligt så man förstår vad en aktivitet ska leda till i nästa steg. Ända till så att det står pengar på banken. Då får man riktiga flöden som man kan laborera med och exekvera på. Det är själva konceptet. Lars Dahlberg [00:14:34]: Vi kan komma in på lite mer exempel sen när vi har pratat om det här lite mer. Du pratade om en sak i inledningen på den här podden och det du då sa det var så här att många provar och hoppar på olika grejer och testar sig fram. Det här blir mer liksom tydlig metod att vi har ett antal olika funders som ser ut på det här sättet och som fungerar på det här viset och de hänger ihop på det här sättet och ska leda till det här. Och så jobbar man som tålmodigt med att se till att de faktiskt fungerar och leder till det vi verkligen vill inte hoppa runt och prova hit och dit utan ett mer systematiskt approach. Anders Hermansson [00:15:14]: Absolut. Man kan ha experimentfunnels. Det är klart att man ska testa nya grejer, men då ska man veta vad det är man testar och förstå hur länge man behöver testa någonting för att veta om det funkar eller inte. Och man ska redan innan man sätter igång och testar definiera om det där funkar. Vad betyder det funkar? Lars Dahlberg [00:15:34]: Just det. Och då kommer man in på det att varje sån här funnel i sig behöver mätas, så man behöver kanske sätta mål på den. De olika ska vara med och bidra på olika sätt och summan av vad fandeln ska bidra till ska leda till målet. I den bästa världen har man x antal olika fandeln som jobbar ihop och man optimerar var och en för sig för att skapa en effektiv helhet. Och då behöver man också kanske sätta lite budget på de här grejerna och förstå vad det faktiskt innebär kopplat till kostnader och sådana saker och vad man förväntar sig att respektive ska resultera i för att man ska kunna slå ihop allihopa och att det ser det mer ledigt i de mål vi har satt upp och som vi har gjort beräkningar runt när det gäller vår kost och hur vi ska konvertera nya kunder på det här och så vidare. Anders Hermansson [00:16:29]: Man blir ju mer mer avancerad naturligtvis börjar ju inte och mäta allting och definiera allting och så där, men vartefter man vänjer sig vid vid att jobba datadrivet kan vi säga och får igång sina processer på ett vettigt sätt, då kan man bli mer och mer avancerad i och hur noga man är och mäter saker och ting och det gör ju att man får ju olika kakt då beroende på olika funnels och då vet man ju efter ett tag vad de här olika investeringarna i både sälj och marknadstid ger i ROI, så att säga. Så då kan man optimera sin resursallokering efter det. Lars Dahlberg [00:17:07]: Ja, jag tycker att många jag har träffat genom åren som håller på och jobbar och försöker själva för att få ordning och fart på sin affärsgenerering och marknadsföring, försäljning och så vidare, att man helt plötsligt inte har koll på vad som faktiskt är orsak och verkan och vad som driver och ger rena och ger andra och så där och man har helt enkelt oordning så man har inte gjort det här jobbet med att rita upp sina fannas och strukturera upp det på det sättet som vi beskriver så struktur här är ju liksom A och O och då gäller det ju också att ha liksom det som sitt fokus och det är ju så det finns ju väldigt mycket teknik och tech och olika typer av grejer runt det här Så man kan tänka sig testa. Det viktiga är att man har koll på strukturen först och sedan så får man se vad man ska applicera för teknik på den, tänker jag. Anders Hermansson [00:17:58]: Exakt. Man ska inte gå på alla löften om alla fantastiska teknikplattformar kan göra och sedan försöka modellera sin process efter det, utan tänk till först, designa flödena först och sedan applicera den teknik som kan hjälpa dig att uppnå det du vill. Lars Dahlberg [00:18:14]: Ja, men sen en grej till, jag tänker att vi skulle lägga till lite kring det här fannestänket, för det är väl ändå här kanske det rör hemma bäst, det är att när man så att säga skapar sin kommunikation och ska driva det här, att man tänker mer B2C än B2B, att man ska träffa människor i maggropen, snarare än att det ska vara relevant utifrån företagets perspektiv som den här specifika personen vi kommunicerar på jobbar på. Anders Hermansson [00:18:40]: Just det, för det är så många som lovar saker som är lite glider unna lätt, alltså mer lids eller kortare tid här, spar lite tid där. Ja, men egentligen, om jag nu känner att jag vill spara tid, då är jag antagligen för att jag är jättestressad eller något sånt där. Då vill man hellre bli av med sin stress, så att säga, istället för att det är lite grann akademiskt att spara tid. Lars Dahlberg [00:19:07]: Ska vi ge några exempel på några vanliga funnels inom Svenska mindre medelstora bolag som jobbar med programvaruteknik och tjänster och sånt. Anders Hermansson [00:19:21]: Ja, men man kan väl… Det finns lite olika sätter att gruppera på, men det finns ju funnels som är direkt to offer. Om man har en sofistikerad marknad som letar efter det man har att sälja, då kan man ju faktiskt ha funnels som går direkt till offer. Lars Dahlberg [00:19:41]: Ja, och för att komplettera det då så kan vi ha en founder som går direkt till någon form av lidmagnet, någon form av väldigt värdefull content man har satt upp som man vill marknadsföra och får man människor bli intresserade och inspirerade av det där och tycka att det är kul så kan ju det sedumera då leda till ens offer, till exempel. Anders Hermansson [00:20:01]: Ja, då kallas det för en indirekt founder. Lars Dahlberg [00:20:04]: Ja, det är väl två exempel. Anders Hermansson [00:20:08]: Vi kanske ska Det är bra om vi tar fler exempel som har med säljare att göra. Det som säljare gör, till exempel en LinkedIn funnel, när man som säljare går ut och letar reda på folk på LinkedIn och försöker skapa dialog och bygga förtroende där, som sedermera då bör leda till möte där man Ja, kanske starta en säljprocess eller göra en discovery meeting eller något sånt. Så det är ju lika mycket säljaktiviteter som också ska beskrivas i den här, i form av funnels. Så man kan mäta konvertering i olika steg i den processen. Lars Dahlberg [00:20:47]: Exakt, det tycker jag också var ett bra exempel du tog upp där, för det är någonting som man gör för lite av, den här typen av relationsskapande funnels. som väldigt ofta är långsiktigt. Ja, här skulle vi kunna sitta och dra massa exempel. Jag tänker att vi går vidare lite grann, för att vi har en väldigt viktig punkt kvar kring det här, som handlar om det här med hur man definierar roller, ansvar och process då, runt hela tänket som vi har pratat om här nu. För lyckas man inte med det, då kommer man inte att nå resultaten, helt enkelt. Anders Hermansson [00:21:23]: Ja, just det, exakt. Så man kan ju säga så att de De tre discipliner som vi ser är väldigt centrala i den här processen för att skapa nya affärer. Det är ju säljmarknad och produkt. Produktutveckling i ett tjänstebolag, tjänsteutveckling, tjänstepaketering, vad det kan vara för någonting och de som knåpar på själva företags erbjudande. Det som man ska leverera för att skapa värde hos kund. Så produkt, sälj och marknad är som en trenighet som måste definitivt gå i takt. Det finns lite utmaningar med det här för att de här tre olika har vant sig vid att tänka lite olika tidsperspektiv när man tänker olika långsiktigt. Det är inte för att någon är bättre än den andra utan det är för att deras traditionella jobb ser ut så. Anders Hermansson [00:22:09]: Men här behöver de här tre komma ihop sig. Lars Dahlberg [00:22:15]: Ja, verkligen. Och det är också när man kombinerar de här tre kompetenserna som man verkligen kan få till också det här som vi har pratat om tidigare, det här med ICPS-personas och verkligen definiera vassa erbjudanden och sådana saker. För den man behöver, den kombinationskompetensen för att lyckas få till den biten skulle jag säga också. Det finns ingen snack om den saken. Man måste beaka att man har olika typer av erfarenheter och kompetenser som behövs. Säljarna vet ofta väldigt mycket om kunderna. Marknaden vet mycket om hur man kommunicerar och skapar bra erbjudanden på många sätt och produkt kan ju faktiskt erbjudas enligt grundprodukten som ska paketeras. Ja, men vad ska man säga så här? Det är liksom lite två huvudprocesser, va Anders, eller? Anders Hermansson [00:23:02]: Ja, exakt. För vi kan ju säga så här, nej men se till nu att produkt, sälj och marknad jobbar ihop. Ja, det var ju lättare sagt än gjort så att säga, eftersom alla de här tre har ju sina viktiga jobb inom sina discipliner. Men om man tittar på, man försöker liksom skära det här på andra ledden, då finns det två huvudprocesser egentligen som vi diskuterar här. Och det är i de här processerna som de här tre disciplinerna ska samarbeta. Och det är då vi kan ta dem i ordning kontent processen alltså den process där man ska ta fram det kontent som krävs för att föda alla fanns som man har designat just det. Lars Dahlberg [00:23:39]: Och kontent hade ju verkligen din vida bemärkelse. Allting egentligen som man behöver för att kommunicera med alla aspekter i alla faser. Anders Hermansson [00:23:48]: Ja precis och det är ju man kan ju säga att majoriteten av digitala assets då det kan vara filmer det kan vara text och lite allt möjligt, men även då om man kör live-webinars så är det ett content och så vidare. Så att allting, precis som du säger, och det här ska vara ett samarbetsprojekt för just när de här tre disciplinerna samarbetar kring det här, det är då man får till den här riktiga kvaliteten i content som krävs för att det ska liksom göra någon skillnad och engagera människor. Så det är den ena processen om man kanske inte behöver gå in vidare på den, men det finns liksom en poäng med att Den här är en lite fristående process som jobbar i batchvis, så man inte hela tiden jobbar med knivet på strupen och bara måste få ut någonting till nästa nyhetsbrev som ska ut i Marbitti, utan man har liksom artiklar på lager och så vidare i bästa fall då. Så det är en annan, så att säga, puls kring den här content-processen. Den andra processen är då promotion, alltså hur man får ut detta content med en massa olika kanaler enligt definitioner som man har gjort i sina funnels. Och där kan man ju säga att där ligger ju tyngdpunkten av arbete på marknad och sälj. Men det finns många sätt, beroende på bransch, det finns många sätt som produkt också kan vara med i promotion processen. Ett exempel är att man till exempel bygger in funktionalitet om man nu är en SaaS. Anders Hermansson [00:25:10]: att man bygger in funktionalitet i produkten som informerar befintliga kunder om nya funktioner till exempel, då är ju det en growth hack då som där produkt är synnerligen involverade i att skapa en möjlighet till promotion. Lars Dahlberg [00:25:25]: Och sen tycker jag det är viktigt att se det här lite grann som att promotion är det som skapar behov av content. Så man skapar content kopplat till de behoven som man definierar kopplat till det där. Inte bara skapa content på någon sorts random sätt. Anders Hermansson [00:25:40]: Exakt. Lars Dahlberg [00:25:41]: Utan det är liksom det som är grunden till behovet. Exakt. Och därmed också förstår man ju också mycket mer om vilken takt och vad som behöver komma ut först och vad som behöver komma ut sen när man väl har bestämt sig för hur man ska jobba med sina fannels och hur de ser ut så att säga. Anders Hermansson [00:25:56]: Ja exakt jag vet när jag pratar med David om det här på Certus så pratar man om att dimensionera upp sin content-maskin baserad på hur många fannels man har och hur intensiva de är så att man vet att man ska producera flera bloggposter i månaden till exempel för det krävs för att vi ska få ut vårt nyhetsbrev och sådana där saker och det ska Så man är väldigt målinriktad på det här sättet då. Det är också så att, det har ju vi märkt du och jag, eller erfarit under alla åren Lasse, att contentprocessen är lite såhär styrmodigt behandlad. Man klämmer ur sig någonting när man har tid typ. Nu krävs det en stor förståelse för att om den där contentprocessen inte funkar, då kommer maskinen att stanna. Lars Dahlberg [00:26:36]: Ja, och om man gör allt det här rätt från grunden och använder AI på ett smart sätt så blir det ju också lättare att producera det här innehållet med bra kvalitet faktiskt, så att man ska kunna klara av att hänga med med produktionen av det innehåll som faktiskt behövs för att stötta det här. som är en väldigt viktig framgångsfaktor. Men när man sen tänker sig vidare, så vi touchar lite grann på den med optimeringen av själva fanden, så optimeringen av själva processen. Vi måste också tänka optimering med sitt content och mäta och se hur content faktiskt fungerar. Och sen så behöver man ju också optimera erbjudandet hela tiden. Och inte bara ligga på latsidan där, utan hela tiden ifrågasätta hur man ska utveckla det och förbättra det och vässa det och skapa kanske nya då som man kanske måste testa och sådär. Anders Hermansson [00:27:29]: Exakt, och det här är viktigt att säga då, kanske sagt det förut, men erbjudandet är ju inte själva produkten. Tänk att man löser några olika problem med sin produkt så omvärlden och livet hos den här ICP eller personen som man vill hjälpa. med sin produkt. Deras verklighet förändras ju, så det kanske är något nytt problem som dyker upp för dem som de prioriterar högst numera. Vi kanske inte var för ett halvår sedan, men nu är det jätteviktigt med compliance helt plötsligt. Ja, då är det ju det problemet vi då lyfter fram i vårt erbjudande. Även om vi har kunnat lösa det hela tiden så var inte det högst prioriterat förut, men nu är det det, så att säga. Man måste hitta olika vinklar för att träffa rätt på ett högt prioriterat problem som man kan lösa hos sin ICP-person. Lars Dahlberg [00:28:23]: Ja, att mäta vad datadriven, det har vi ju pratat om i många år kopplat till det här, men det är ju verkligen A och O för att man ska lyckas och implementera den här modellen. Och går man tillbaka då och tittar på sina beräkningar som man då har gjort kring CAC och NETCAC, Payback och hur man ska utveckla Customer Lifetime Value och sådana saker, så är det ju några grejer som är jätteviktiga. Man måste ju kunna simulera vad man har för konverteringsgrader från en första kontakt på något sätt till ett lid. Man måste förstå vad det kostar att skapa ett lid. Man måste förstå vad det är för konverteringsgrad från ett lid till en steg dessutom kanske till ett första möte och se det med den enda framtiden på sin instegsaffär så att man kan förstå effekten av det här och hela tiden justera sina beräkningar så att de stämmer mer och mer överens med verkligheten. För när man gör det här från första gången då blir det mycket antaganden och sånt förstås. Men sen när man kör på riktigt så lär man sig vad det är för data som det blir och vad man sen då måste kunna räkna med. Anders Hermansson [00:29:31]: Och nu har du sagt en massa saker som man måste göra här och grejen är den att. att prata med någon häromdagen. Jag sa det att om man nu vill ha reda på om man har feber eller inte. Då måste man göra sig omaket och köpa en febertermometer. Alltså investera i någonting som gör att man kan mäta. Och sedan måste man stoppa in den där jäkla febertermometern i fritt valt hål för att sedan använda den så att man kan mäta. Det här gäller samma sak här. Man måste investera så att den här processen blir mätbar och sedan fortsätta investera i de resurser som krävs för att ständigt mäta det här. Anders Hermansson [00:30:05]: Annars är man i det där landet igen när man testar och kastar bollar och lite åt alla håll och kanter, liksom, och ser vad som träffar. Lars Dahlberg [00:30:13]: Ja, i princip kan man säga så här, om du säger att du är vd och lyssnar på det här, som är någon sorts ytterst ansvarig för den här verksamheten, om man inte kan liksom mäta det här och visa på hur det ska leda till de resultaten vi vill, så är det ju faktiskt ingen idé att hälla på en massa pengar på det. Anders Hermansson [00:30:28]: Nej, det är ju väldigt stor chansning då. Det är ju hög risk att man häller pengar på fel ställe. Lars Dahlberg [00:30:35]: Och sen är det liksom en arbetsmetod för att driva processen framåt med lite olika typer av möten. Det här bör man inte nödvändigtvis exakt implementera på det här viset, men det här är i alla fall ett sätt att implementera det på som kommer kunna fungera för väldigt många. Vi har pratat om David här och han har ju varit mycket involverad i att definiera den här grundprocessen. Och den skulle jag säga, den börjar ju med någonting som är extremt centralt. Det är att man tänker growth meeting. Och man verkligen har ett möte som tydligt, så att säga, tittar på hur den här maskinen är designad och hur den fungerar. Och vad den levererar för resultat för att identifiera de områden där man måste göra någonting annorlunda för att få den att fungera bättre. Och den här personen har liksom på något sätt då det övergripande ansvaret för att de här tre ska funka ihop, det vill säga produkt, sälj och marknad och att man hela tiden ska optimera sig i rörelse mot målen. Anders Hermansson [00:31:45]: Ja, precis. Och det här mötet är ju inte ett strategiskt möte, utan det är ner Ner och kolla på dashboards och ner och grotta runt i data och sedan så bestämma hur man ska förändra då en funnel eller lägga till en ny exponent funnel till exempel till sin karta och driftsätta den och man har de här mötena typiskt varje eller varannan vecka. Lars Dahlberg [00:32:10]: Just det, och sen pratar vi om det här med content och att det är så himla viktigt, så man behöver ha kanske ett eget forum då, där man pratar om det och har väldigt mycket fokus på det för att se till att man producerar det som, det som så att säga, maskinen behöver då. Och det kanske man behöver också ha en gång eller varannan vecka, beroende lite på. Anders Hermansson [00:32:31]: Ja, det är också om man ska producera content världsvis, då kanske det är så att man får på något sätt Beställningar från Growth-teamet då som har Growth-mötena, sen kan det vara samma individer, det behöver inte vara en hel horde med människor, men man liksom lägger upp to dos när man har Growth-mötet för att man måste ha ett visst behov av content. Sen kan det ju vara så att den här content-processen som sagt att man gör saker i batch, då kan det mycket väl vara så att ett sådant här content-mässan, det är en synnerligen kreativ session, där alla som ska vara med sedan och skapa content brainstormar tillsammans om hur man ska kunna hitta olika vinklar och sådana där grejer. Och sen så går man ju åt varsitt håll då och gör, producerar texter och andra saker. Men den här processen är ju supercentral för att, som vi sa förut, att maskinen inte ska stanna. Så det gäller att ha kontinuerliga möten. Det är en mötesdriven process det också. Lars Dahlberg [00:33:26]: Sen skulle jag säga att man behöver ha ett mötesform som man kan kalla för Sales Execution Meeting. Beroende lite på vad man har för förutsättningar med halvkomplex till komplex B2B så är det otroligt viktigt att titta på processen från första Discovery Meeting till order förstås. Men det kan också vara att man måste titta specifikt på processen från att ett lead uppstår tills det att ett lead är kvalificerat och det blir ett discovery meeting. Alltså leads management hanteringen. Det är det sak man måste prata om separat och jobba med separat för att få till rätt process och rätt beteenden hos dem som ansvarar för att göra det här. Anders Hermansson [00:34:10]: Ja, jag skulle komplettera det här med att om det är så att man har en outbound, vad heter det, aktivitet som säljarna ska göra, till exempel hänga på LinkedIn eller vad om ni ska göra kallringar för den delen, så ska man gå igenom även de aktiviteterna här så att folk gör det de ska i den volym som krävs och med den kvalitet som krävs då för att se vad man kan skruva på även i den processen. Lars Dahlberg [00:34:33]: Sen är det någon form av styrgrupp eller advisory meeting där man verkligen tittar på de övergripande målen, om de behöver justeras och hur vi lever upp till dem. Själva strategin i sig, erbjudandet definitivt om det behöver skruvas på eller läggas till eller ändras på och att man håller sig inom de givna budgetramarna man har satt upp. Anders Hermansson [00:34:57]: Det här är ju typiskt ett möte som man har lite mer sällan skulle jag säga kvartal kanske och här är det superviktigt att man är med och synka med produkt planerna. För det kan ju vara sådana konkreta saker som att det är någonting som ska lanseras till exempel. Eller vad det nu kan vara för någonting som gör att det kan till exempel vara så att nu ska vi gå in mot ett nytt segment och då kommer ju det om man tar det seriöst och inte bara måla läppstift på grisen utan då kanske det innebär att man behöver tweaka saker i sin produkt. Så det här måste ju synkas naturligtvis. Precis. Lars Dahlberg [00:35:32]: Och om man då skulle försöka sammanfatta det här lite grann. Vad är det egentligen som är är kanske mer viktigt att ta fasta på som är annorlunda nu när vi beskriver det här mot vad många kanske tänker sig att man ska göra eller kanske gör i viss mån för att få det här att funka. Vad skulle du säga Anders i någon sorts sammanfattning på det som är verkligen annorlunda. Anders Hermansson [00:35:56]: Jag tänker mer konkret blir en skillnad rent konkret blir till exempel att man designar sina funnels och beskriver dem utgår från den här kartan när man diskuterar sälj och marknad och hur man ska skapa nya affärer helt enkelt. Det är en väldigt konkret annan aktivitet jämfört med förut. Lars Dahlberg [00:36:20]: Och sen verkligen ta det här med att sätta, på något sätt det är säkert produkt och marknad och sälj. ihop lite grann på något vis, men att man verkligen tar det på allvar och sätter alla i samma process och driver allting gemensamt på samma mål och utnyttjas i gemensamma kompetenser. Det har ju många år pratats om att sälj och marknad inte sitter i samma båt, men här är det ju liksom verkligen också att införa produkt och att se till att det är en verkligt viktig del i att få det här att funka. Det är som tre enheten som är en kritisk som inte många tror jag kanske tar på riktigt allvar. Anders Hermansson [00:36:58]: Ja just det och lösningen på det där ständiga problemet just det är ju att skära den här processen på andra ledden kring en promotion och en kontentprocess då så att det handlar inte om en marknadsprocess, en säljprocess och en produktprocess för det har man ju redan. Det här samarbetet handlar om att skära på andra ledden så att alla blir engagerade i de här två grejerna istället. Lars Dahlberg [00:37:20]: Sen skulle jag nog säga att det för väldigt många är väldigt annorlunda att tänka kring erbjudandet på det sättet som vi beskriver här med en väldigt tydlig instigsaffär som ska lösa ett väldigt tydligt problem för en väldigt tydlig ISP och persona och skapa värde och sedan generera intäkter, absolut, som ska återinvesteras men som framförallt ska skapa grunden för att kunna utveckla rätt kunder med en lönsamhet och en tillväxt över tid. Anders Hermansson [00:37:48]: Och det här med erbjudandet kort bara det är ju om man ska tänka vad betyder skillnaden där och vad är skillnaden med skillnaden? Det är ju ofta så när man tänker på sitt erbjudande så tänker man man börjar meningen med vi har. Om man tänker istället du får så har man kommit en liten bit på vägen i alla fall när det gäller paketering av erbjudandet. Lars Dahlberg [00:38:06]: Precis. Ja, det är väl en bra sammanfattning på de viktigaste skillnaderna. Som vanligt, det kanske låter lite självklart, men det är ju alltid det kritiska framgångsfaktorn i själva exekveringen. Att se till att sätta de här grejerna på plats, men sen att också jobba med att exekvera det konsekvent och fördela roller och ansvar för att få det här att hända. Anders Hermansson [00:38:31]: Och inte gå totalt bananas från dag ett och bara tro att man ska mäta allting i minsta detalj. slänga allt gammalt över bord och sånt utan det här är en förändringsprocess. Det är ett lite nytt sätt att tänka och det kluriga med det är att det finns alltså den stora förändringen och skillnaden här det är liksom små nyansskillnader i tänk. Det är inte något helt nytt revolutionerande. Ungefär som när vi började läsa när man gick liksom från vad heter tejprulle och sax när man höll på med marknadsföring till digitalt. Det var så det var så här det är väldigt binärt. Antingen är man digital eller inte. Här är det inte lika tydligt. Anders Hermansson [00:39:08]: Det finns ett antal nyckelaktiviteter och nyckeltankar man ska ha i huvudet för att det här ska flyga. Lars Dahlberg [00:39:17]: Ja, och jag skulle säga så här att det här med att de som oftast är svagast på ett bolag kopplat till ett procestänk, det är ju ofta marknad, sälj och produkt faktiskt. Jag tror kanske produkt kanske är bäst när det gäller process. Men det är en utmaning att att stöpa det här i liksom ett process, strukturerat process, tänk. Men det är ändå extremt viktig framgångsfaktor att få till. Anders Hermansson [00:39:48]: Om man skulle faktisera vårt erbjudande så är det så här, vi har en metod här, en modell, men du får alltså sinnesro och lite kontroll, lite koll på läget helt enkelt, om vad dina olika marknader och sälj, vad heter det, investeringar ger för utfall och du får liksom ett beslutsunderlag och och kunna styra det här på ett professionellt sätt helt enkelt? Lars Dahlberg [00:40:12]: Ja, vi brukar försöka kläcka ut oss något så här konkret tips att göra. Vi tänker lite spontant tänker jag. Jag tänker så här att det gäller att samla produkt och marknad och sälj såklart. Och då är det ju liksom den här grundsynen på det här med hur vi bygger ihop mixen av det här med idealkund, persona, produkt och erbjudande. Att vi har samma syn på det. Det tror jag ändå är en grundparameter på något sätt. Anders Hermansson [00:40:43]: Ja precis, vi har ju faktiskt en assessment eller inventering man kan göra om man vill boka ett kort möte med oss så kan vi gå igenom hur man tar tempen på nuläget helt enkelt. Vad man har de här olika sakerna som bör vara på plats, om de är inte alls på plats eller om de är lite på plats eller om de är fantastiska. Då får man en liten startpunkt för vilken ända man ska börja. Lars Dahlberg [00:41:08]: Precis. Kan du höra av er till oss så kan vi hjälpa er med temperaturtagningen. Ska vi göra som vanligt då att vi ska försöka tipsa dem om det där vi alltid brukar tipsa dem om när vi avslöjar. Anders Hermansson [00:41:24]: Vi har ju ett riktigt bra tips. Lars Dahlberg [00:41:27]: Det är ju det vi alltid kör på. Men vad ni än gör där ute så ska ni vara relevanta. Anders Hermansson [00:41:34]: Hej då! The post Podd #247: Tillväxtmodellen appeared first on Business Reflex.

Det här är berättelsen om ett av musikhistoriens mest inflytelserika band. Etnisk folkmusik från industriområdet, skapad av tyska robotar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Inne på köpcentret Domus studsar jeansklädda ungdomar fram och tillbaka mellan butikerna. En skärm visar reklam för den hypermoderna träningsmetoden aerobics. Det är början av 80-talet och inuti köpcentrets lilla skivbutik har 14-årige Thomas Öberg och hans kompis precis hittat ett album som inte liknar någonting annat.– Omslaget är svart och mörkt och lite information.Skivan heter Radio Activity och är skapad av det mytomspunna, tyska bandet Kraftwerk från Dusseldorf. Uppslukade av nyfikenhet går Thomas och hans vän trevande fram till disken och ber expediten om att få lyssna på albumet. Han vet inte jättemycket om bandet, men det finns gott om rykten som cirkulerar. De bygger sina egna, elektroniska instrument. De vägrar att ge intervjuer. Ibland låter de robotar spela live, medan de själva står i publiken. Thomas är minst sagt förväntansfull när han placerar nålen på skivan.– Och den har bara ett ljud som knäpper. Så vi tittar på varandra. ”Vad fan är detta för något? Nej, men det måste vara hack i skivan”.En besviken Thomas kallar till sig expediten och ber självsäkert om ett annat lyssningsexemplar.– När han tar lurarna, då är låten i full gång och han bara liksom, ”Vad snackar ni om?”En lite mer försynt Thomas får tillbaka hörlurarna. Han tar på sig dem och efter det är allt förändrat. Han har aldrig hört något liknande. På gott och ont.– Alltså, detta var ju på något sätt nästan förbjudet. Det var så enformigt att jag trodde liksom att man kunde bli galen om man lyssnade.Ända sedan tidigt 70-tal har den elektroniska gruppen från Tyskland brutit mot konstens alla regler och därför nått framgång över hela världen. Resten av musikindustrin sjunger om sex och droger, har långt hår och skiter i allt. Kraftwerk skildrar motorvägar, miniräknare och behagliga morgonpromenader. Vissa ser dem som pionjärer. Andra ser dem som obegripligt plink-plonk. Ett hot mot allt vad musik ska representera.Det här är berättelsen om ett av musikhistoriens mest inflytelserika band. Etnisk folkmusik från industriområdet, skapad av tyska robotar.Medverkande: David Buckley, Thomas Öberg och Agnieszka Lewalski.Programmet gjordes av Robin Jonsson vintern 2026Programledare och producent Siri Hill Exekutiv producent Lars TruedssonSlutmix Fredrik NilssonP3 Musikdokumentär produceras av Tredje Statsmakten MediaEn viktig källa i programmet är Pop i Fokus (2001).Ljudklippen i programmet kommer från: Pop i Fokus (2001), dokumentären Kraftwerk: Pop Art (2013), WDR TV (1970), BBC (1975) och BBC2 (2009).

Vad bör du tänka på för att få till en bra struktur när du har nytt jobb? I veckans avsnitt av Klart! delar jag med mig av fyra saker jag tycker att du då ska ta fasta på. Vad gjorde du när det gäller struktur som hjälpte dig senast du började en ny tjänst? Skriv till mig och berätta, för jag är nyfiken på att höra.  Alltså, vad GÖR en struktör? Klart! finns också som veckobrev till din mejl, för dig som hellre läser än lyssnar (eller gör både ock!). David Stiernholm är struktör. Han hjälper människor och företag att bli mer effektiva genom att skapa bättre ordning och struktur. Hans motto: allting kan göras enklare! David är flitigt anlitad som föreläsare av allt från väletablerade storföretag till entreprenörsföretag i stark tillväxt. Han utmärker sig genom sina superkonkreta verktyg och metoder som du direkt kan använda på jobbet och hemma. Under en föreläsning med David Stiernholm upptäcker du att struktur är både befriande och roligt. Och att du blir mindre stressad och mer effektiv.

Hur tänker man egentligen? Alltså, på vilket sätt kommer och går tankarna? Ser man bilder, hör ljud, ord eller är det känslor? I veckans avsnitt diskuterar Amanda & Tindra de olika sätten man kan tänka på och delar också med sig av hur dom själva tänker. Samtalet leder vidare in på saker som aggressivt irriterar dom och hur det hör ihop med hur man tänker(och inte). Hur tänker du? Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Hör Henrik Vinge, vice partiledare för Sverigedemokraterna, om synen på Donald Trump, Liberalerna och om att återkalla medborgarskap. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Henrik Vinge, vice partiledare för Sverigedemokraterna och ordförande i justitieutskottet var på plats i Davos under årets upplaga av Världsekonomiskt forum, där mycket handlade om Donalds Trumps anspråk på Grönland och tullhot mot Sverige och andra europeiska länder. Henrik Vinge (SD) anser att Europa under de här dagarna visade att man kunde enas och dra en gemensam gräns. ”Man är kapabel att enas bakom de grundläggande principerna och man är beredd att stå upp mot USA i ett läge där de går över gränsen. Det gav mig hopp och en känsla av tillförsikt att vi kan ta oss ur den här tiden med en bibehållen ordning, där vi fortsatt kan värna en regelbaserad världsordning. En ordning där demokratiska länder kan lösa konflikter utan att ta till våld”, säger Henrik Vinge (SD).Bland andra utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M) har efter USA:s anspråk på Grönland lyft att det kan vara läge att reformera beslutsfattandet i EU, så att exempelvis fler beslut kan fattas med enkel majoritet och på så sätt få ett mer handlingskraftigt EU. Henrik Vinge (SD) vill värna och stärka EU-samarbetet när det gäller exempelvis försvarssatsningar, men tycker i nuläget att man ska gå försiktigt fram.”Vi behöver naturligtvis omvärdera en hel del saker kring relationerna till andra länder, relationerna till USA, samarbetet i Europa. Men vi kan inte lättvindigt ge upp vår nationella suveränitet. Jag tror att man behöver uttömma de möjligheter som finns att faktiskt kunna få ett effektivt beslutsfattande inom Europa innan man på allvar börjar diskutera att ge upp den typen av nationell suveränitet. För det skulle få väldigt stora konsekvenser på andra områden också”, säger Henrik Vinge. På vilket sätt har den senaste tidens händelser fått Sverigedemokraterna att omvärdera er syn på Trump-administrationen? ”Det är väl helt uppenbart att den utveckling som har skett i USA, den visar att den här Trump-administrationen, den infriar inte på något sätt de löften som jag tror att många personer som har politiska åsikter högerut hade hoppats på. Många såg det här som någon sorts revansch mot woke och vänsterkrafter, som hade dominerat i ett par decennier. Man ville se en uppgörelse med olika typer av vänsterpolitik. Det fick man kanske i viss mån, men det man också fick, det var en oförutsägbarhet och ett USA som inte längre är berett att ta det ansvar som alla andra förväntar sig att de ska ta. Det, sammantaget, tror jag att väldigt få känner sig nöjda med”, säger Henrik Vinge (SD).I november i fjol publicerades den amerikanska nationella säkerhetsstrategin. I den del som handlar om Europa lyfts det växande inflytandet från ”patriotiska europeiska partier” fram som något som ger anledning till stor optimism”. Det står även att USA:s mål bör vara att ”hjälpa Europa att korrigera sin nuvarande kurs”. Tolkar du det som att SD är ett av de partier man syftar på? ”Jag har inte fått några indikationer på att Trump-administrationen hyser den typen av känsla gentemot oss. Jag har aldrig stött på någon sådan kommentar från dem, att de skulle vara nöjda med våra framgångar. Så jag tror inte att det gäller oss”, säger Henrik Vinge (SD).Om Trump-administrationen skulle ge SD stöd inför valet på något sätt, skulle ni välkomna det? ”Jag tycker inte att den amerikanska administrationen ska lägga sig i det svenska valet, oavsett vilket parti man väljer att stödja. Och det tror jag faktiskt inte att de kommer göra”, säger Henrik Vinge (SD). Han fortsätter: ”Jag är inte säker på att de känner så inför oss givet att vi är så kritiska mot hur de agerar just nu.”Liberalernas låga väljarstödI Ekots senaste opinionsmätning fick Liberalerna 1,4 procent av väljarstödet, långt från fyraprocentsspärren till riksdagen. Henrik Vinge (SD) tycker att det låga väljarstödet ger SD anledning att fundera kring hur det ska gå att säkra en majoritet efter valet i höst. “Rent praktiskt har det i varje fall hittills varit så att alla fyra partier har behövts för att kunna få en majoritet. Det har ju varit analysen åtminstone sedan 2022”, säger Henrik Vinge (SD). Är det ett läge där ni behöver hjälpa Liberalerna att komma över fyra procent? ”Jag skulle inte utesluta det”, säger Henrik Vinge (SD).Finns det en tidpunkt under våren eller sommaren då Tidöväljare borde börja fundera på det där, kanske ge upp om Liberalerna, om deras siffror inte tar sig? ”Det finns en tidpunkt när man kommer att behöva fatta det beslutet. Men vilket beslut man ska fatta tycker jag är lite tidigt att säga”, säger Henrik Vinge (SD), som menar att man inte ska dra för hårda slutsatser utifrån hur siffrorna ser ut i januari med flera månader kvar till valdagen.”Men visst, naturligtvis är det så att de här frågorna hamnar på bordet givet opinionsläget, och vi kommer att behöva diskutera dem”, säger Henrik Vinge (SD).Utvisa eller fängsla alla gängkriminellaFör närvarande utreds och förbereds grundlagsändringar som skulle göra det möjligt att återkalla ett svenskt medborgarskap för vissa allvarliga brott, samt en kriminalisering av att delta i ett kriminellt gäng. Sverigedemokraterna vill utvisa eller fängsla alla gängkriminella, vilket Henrik Vinge presenterade innan jul. Hur det ska gå till att avgöra vem som är gängkriminell har Henrik Vinge (SD) inget rakt svar på. Han säger att det måste vara rättssäkert, och att det finns behov av gränsdragningar för att avgöra det.“I praktiken är det inte i första hand så att man ska avgöra om en person är gängkriminell, utan huruvida handlingen har varit ett led i en gängkriminell verksamhet eller en del av ett organiserat förfarande”, säger Henrik Vinge (SD). För SD är det viktigt att en bred krets av möjliggörare runt de kriminella inkluderas, exempelvis personer verksamma i den kriminella ekonomin. ”Det är det [den kriminella ekonomin, red anmärkning] som driver allting. Det möjliggörs av momsbedrägerier, välfärdsbedrägerier telefonbedrägerier. Man använder sig av internet, man använder sig av Posten. Man använder vanliga tjänster, men man gör det för sin kriminella verksamhet. De måste vi kunna komma åt om vi på allvar vill stoppa gängbrottsligheten.”Henrik Vinge vill även se åtgärder som rör anhöriga till gängkriminella, exempelvis att nära anhöriga till gängkriminella alltid ska få sin deklaration granskad av Skatteverket. “Ett annat sätt att sätta tryck på gängen skulle vara genom närstående och det sociala nätverket. Alltså att familjen runt en gängkriminell upplever att jag får min deklaration granskad, det blir struligare för mig när jag ska växla pengar och så vidare. Det innebär att familjen och människorna runt de gängkriminella får incitament att försöka säga nej. Vi vill inte ha dig i gängkriminalitet för du förstör för oss”, säger Henrik Vinge (SD), som tillägger att det måste ske på ett rättssäkert sätt. Vill se fortsatt sänkt matmomsNär finansminister Elisabeth Svantesson (M) gästade lördagsintervjun sa hon att matmomsen sannolikt kommer att höjas igen när den här tillfälliga sänkningen från den 1 april 2026 som Tidöpartierna kommit överens om löper ut den 31 december 2027. Ett besked som Henrik Vinge (SD) reagerade på. ”Jag har invändningar mot att finansministern säger att det troligen blir så att matmomsen höjs. Jag delar inte den uppfattningen. Det troliga är att matmomsen förblir låg, eller kanske sänks ytterligare. En rimlig utgångspunkt är att människor ska ha råd att köpa mat. En rimlig utgångspunkt är att vi inte ska höja skatten på mat. Det är visserligen sant att Sverige kommer att behöva investera i försvaret de kommande åren. Det kommer att kosta och vi kommer att behöva prioritera”, säger Henrik Vinge (SD)Innebär det här att om ni får bestämma så kommer den lägre momsen på mat att ligga kvar efter 2027?”Ja, vår uppfattning är att vi bör prioritera att spara in pengar på andra saker snarare än att höja skatten på mat. Så ja, vi anser inte att momsen på mat ska höjas.” Är det här ett tidigt vallöfte från SD?”Ja, vi anser att matmomssänkningen bör ligga kvar”, säger Henrik Vinge (SD).Programledare: Johar BendjelloulKommentar: Fredrik FurtenbachProducent: Johanna PalmströmTekniker: Susanne Martinsson och Heinz WeninnIntervjun spelades in torsdagen 29 januari 2026.

Under en bastusejour på Kallis i Malmö kom våra lyssnare Jesper och Daniel att börja prata om Örebropartiet och deras ambition att komma in i riksdagen via det som kallas tolvprocentsspärren. Alltså att ett parti som får 12 procent i en valkrets kan komma in i riksdagen även om det inte fåt över fyra procent nationellt. Nu vill Jesper och Daniel höra hela historien om tolvprocentsspärren. När och varför tillkom den. Torbjörn Nilsson går, som vanligt, till böckerna och Henrik Torehammar har ringt sina kompisar på statsvetenskapen. Har du en fråga till podden ? Mejla politiken@svd.se. Glöm inte att du får den bästa upplevelsen om du lyssnar i appen. Där kan du också höra publiksuccén om Jimmie Åkesson. Fyra avsnitt om Sveriges viktigaste politiker.

I det här avsnittet pratar vi om varför många som lär sig ett nytt språk ofta låter som en bok eller en robot istället för att tala naturligt. Det finns två stora anledningar. Jag går igenom varför det händer, och vad vi kan göra åt det. Så att du kan tala naturligt på svenska.  Jag demonstrerar också några av språket jag kan. Det går ganska bra, men när jag ska byta från ryska till portugisiska gick det sådär, haha! Hoppas du lär dig något nytt och att det är trevligt att lyssna på:)) --- Swedish Pro League - start ny månad på måndagen 2/2! Få mer struktur och content varje vecka - utan stress Online-community med andra studenter Live-event varje vecka där alla får prata svenska För en 7 dagars gratis provperiod - klicka här! --- Transkribering Så jag kommer ihåg att jag träffade en kille, jag tror han var ryss. Och han talade väldigt bra engelska. Men han pratade väldigt märklig engelska, väldigt konstig engelska. Alltså, det lät som att han var nyhetsuppläsare på BBC. Alltså, han pratade väldigt, väldigt formellt, väldigt skriftligt. Men flytande, väldigt bra. Men som sagt, det lät konstigt. Och han hade aldrig varit i ett engelskspråkigt land. Han hade inga vänner som han pratade engelska med. Han hade bara lärt sig på. universitetet och studerat liksom. Och det lät väldigt konstigt. Och jag tror det är nånting som ofta händer när man studerar ett språk. Att man har svårt att låta naturlig när man pratar. Alltså, det är lätt att man pratar lite som en bok. Det är ett vanligt problem, och jag ser det med mina elever också. Vissa människor pratar lite som en robot, lite som en bok. Väldigt mycket skriftspråk, väldigt formellt. De personerna har också ofta svårt att förstå när andra pratar. Och så har vi andra personer som talar väldigt naturligt. Jag har till exempel en person som jag coachar privat nu. Han har lärt sig svenska i mindre än ett år. Men han talar väldigt bra och väldigt naturligt. Och förstår också mig väldigt, väldigt bra. Så. Varför är det en sån skillnad mellan olika personer? Vad gör man för att tala naturligt? Jag tror det finns två stycken huvudanledningar till det här.   ..resten av transkriptet kan du läsa om du är patron eller med i Swedish Pro League

Många B2B-bolag (särskilt inom IT, SaaS och tjänster) tittar på offentlig sektor och tänker: för krångligt, för lång säljcykel, för mycket upphandling. Samtidigt är offentlig sektor Sveriges största marknad och för många bolag kan den bli en stabil, långsiktig intäktsbas som dessutom går att skala snabbare än man tror. I det här avsnittet gästas Sälj- och marknadspodden av Mauritz Wahlqvist, grundare av Go Public Sector. Med över 20 års erfarenhet av att sälja mot kommuner, regioner, myndigheter och offentligt ägda bolag hjälper han oss att slå hål på myterna och visar vad som faktiskt krävs för att lyckas. Under avsnittet pratar vi om: Varför offentlig sektor är en av Sveriges mest attraktiva tillväxtmarknader och varför så många ändå väljer bort den. De 5 vanligaste misstagen när bolag testar offentlig sektor (och varför “vi svarar på en upphandling och ser vad som händer” ofta blir dyrt). Hur du kartlägger behovet med hjälp av transparensen: gamla upphandlingar, vinnande anbud, budgetar och befintliga leverantörer. Hur du väljer rätt segment: kommuner, regioner, myndigheter eller kommunala bolag – och vad som skiljer dem åt i praktiken. Varför du måste komma in tidigt: hur du bygger dialog och påverkar innan upphandlingen väl ligger ute (och varför det inte är “förbjudet att prata”). Hur du påverkar “brett” i offentlig sektor: användare, verksamhet, IT, upphandling och ibland även politiken. Hur du skapar en plan som fungerar: content, utbildning, 1-till-1-relationer digitalt och ett varumärke som signalerar stabilitet. Varför offentlig sektor kan ge en snöbollseffekt när du levererar hög kvalitet – och hur du tar det vidare till fler kunder. Lyssna och ta nästa steg Vill du undersöka om offentlig sektor är rätt väg för ditt bolag? Börja med att tänka som Mauritz beskriver i avsnittet: kartlägg behovet, välj segment, bygg relationer och svara först därefter på rätt upphandlingar. Nyfiken på Go Public Sector? Boka ett kostnadsfritt inledande möte och få en snabb bild av potential, segment och nästa steg. Läs mer om deras upplägg: GoPublicNow, GoPublic Sector Marketing och GoPublic Tender. Följ Mauritz på LinkedIn Vill du få fler insikter från oss på Business Reflex? Anmäl dig till vår informationslista för fler case, verktyg och insikter om modern B2B-marknadsföring och försäljning. Läs transkribering Lars Dahlberg [00:00:11]: Hej och välkomna till ännu ett avsnitt av Säljmarknadspodden från Business Reflex. Det här är podcasten för dig som vill ha ny inspiration och kunskap om hur man marknadsför och säljer till den moderna business-to-business-köparen. Jag som sitter i studion idag heter Lars Dahlberg. Dagens avsnitt handlar om hur vi kan växa vår verksamhet mot en marknad som omsätter över tusen miljarder kronor. Det är offentlig sektor i Sverige. Och hur kan det här bli en möjlighet för de som kanske inte har vågat ta steget fullt ut och satsa på den här marknaden? Men jag hoppas också att avsnittet ska kunna inspirera er som har börjat jobba med offentlig sektor men kanske inte lyckats få det till en riktig framgångsfaktor ännu. För att komma till botten med det här intressanta ämnet har jag bjudit in Mauritz Wahlqvist som är en viktig expert inom området. Så jag tänker så här att över till intervjun med Mauritz Wahlqvist. Lars Dahlberg [00:01:09]: Hej och välkommen till Sälj- och marknadspodden Mauritz Wahlqvist. Mauritz Wahlqvist [00:01:14]: Hej! Lars Dahlberg [00:01:15]: Väldigt roligt att ha dig med i podden måste jag säga. Mauritz Wahlqvist [00:01:19]: Ja men det är superkul att få vara med så det är riktigt spännande. Lars Dahlberg [00:01:23]: Ja, och du och jag har ju faktiskt känt varandra ändå i relativt många år i lite affärssammanhang. Men nu befinner du dig i ett litet nytt sammanhang och nu har det varit dags att göra podcast, känner jag med dig. Och innan vi börjar, tänker jag, komma in på dagens ämne så får du nog berätta lite mer för lyssnarna vem du är, för du har ju inte varit med i podden tidigare. Mauritz Wahlqvist [00:01:47]: Ja men gärna Lars. Ja som sagt vi har ju faktiskt jobbat ihop under, eller jag har faktiskt varit en kund i två olika företag, både hos Formpipe och nu senast hos Artvise. Men nu är det som sagt ett annat läge. Så att, nej men Mauritz Wahlqvist som sagt och har jobbat de sista 20 åren inom it-branschen, programvarubolag, SaaS-bolag, tjänstebolag och jobbat väldigt mycket mot offentlig sektor. Jag skulle säga att kanske 80 procent av mitt arbete har varit mot offentlig sektor och jobbat och sålt mot dem och med dem under många år. Så det är väl lite av det som jag har gjort. Lars Dahlberg [00:02:27]: Ja, och du har rätt nyligen gått och startat företaget Go Public Sector. Mauritz Wahlqvist [00:02:32]: Ja, det stämmer. Lars Dahlberg [00:02:35]: Jag tänker att du får berätta lite mer om varför du startar det här företaget. Det har väldigt mycket med dagens ämne att göra. Mauritz Wahlqvist [00:02:42]: Absolut. Kul. Jag har väl sett att det finns ett behov ute på marknaden, framför allt för små och medelstora bolag, att faktiskt ta steget att börja jobba mot offentlig sektor. Det finns väldigt mycket förutfattade meningar om hur det är att sälja mot offentlig sektor och hur det är att jobba med offentlig sektor. Många av de myterna vill jag slå hål på för de är faktiskt fel i många delar. Men det finns också en lite större perspektiv som jag har runt det här när jag har funderat och det är både såklart ur företagsperspektiv. Varför ska man inte jobba mot offentlig sektor? Det finns en hel del tankar jag möter när jag träffar mindre bolag. Det tar för lång tid, det är för krångligt och vi kan inte räkna hem affären. Mauritz Wahlqvist [00:03:33]: Samtidigt behöver offentlig sektor de här lösningarna som finns ute på marknaden. De behöver nya och innovativa lösningar runt digitalisering, effektivisering och att skapa hög kvalitet. Därför tycker jag att bolagen verkligen bör titta på det här. Det är ett stabilt och långsiktigt affär. Det är mindre konjunkturkänsligt och möjligheten till förutsägbar tillväxt är en viktig del. Lars Dahlberg [00:04:02]: Det finns en jätteintressant win-win för våra parter. Både för företaget att satsa mer på det här för att driva sin tillväxt, men också för offentlig sektor att kunna anamma nya typer av tekniker som verkligen behövs för att effektivisera vårt kära samhälle. i dessa tuffa tider. Och vi kommer ägna oss då en hel del åt det här med offentlig sektor och hur man kanske kan tänka runt det här för att få det att bli en viktig tillväxtmotor för den. Och jag tänkte egentligen spela in den frågan till dig nu direkt här. Varför är egentligen offentlig sektor så intressant att titta på men också kanske samtidigt så svår för många skulle du säga? Mauritz Wahlqvist [00:04:49]: Det är en väldigt bra fråga med tanke på att offentlig sektor är Sveriges största marknad. Den upphandlingspliktiga volymen är drygt 1 000 miljarder om året. Det är en enormt stor marknad men ändå är det många mindre och medelstora bolag mer eller mindre aktivt väljer att inte leverera på den marknaden, vilket är lite förvånande. Jag tror att det beror på att man tror att det är mycket svårare och mycket mer komplicerat än vad det egentligen är. Det är också en marknad som inte är särskilt homogen. Du har ju både statliga myndigheter, vi har regioner, det som förut hette landsting, Vi har kommuner och offentliga bolag. Det är en stor bredd på olika verksamheter med många olika typer av behov. Det här borde passa många tillväxtbolag väldigt bra att jobba mot den här branschen. Lars Dahlberg [00:05:52]: Du nämner en helt galen siffra, över 1 000 miljarder. Hur mycket är det i förhållande till Sveriges BNP? Mauritz Wahlqvist [00:06:00]: Det är ungefär 18 procent av Sveriges BNP och på en ganska homogen marknad. Vi har 290 kommuner som alla har exakt samma uppgift att driva egentligen. Vi har 21 regioner som är några av Sveriges största arbetsgivare som också har samma typ av verksamhet som de ska driva. Alla lyder under samma lagar och samma krav på sig och har också I grunden samma utmaning att öka servicen till oss medborgare samtidigt som man måste minska sina kostnader. Lars Dahlberg [00:06:37]: Nu pratar vi om offentlig sektor i Sverige. Vi kanske inte har det som är ett specifikt ämne i podden i dag– –men nu vet jag också lite grann om hur det ser ut i de andra nordiska länderna– –där marknaderna och hur marknaderna fungerar ser ändå likartat ut. De marknaderna är också väldigt stora. Inte lika lätta för ett svenskt bolag att ta sig in på, men i alla fall. Mauritz Wahlqvist [00:07:03]: Ja, och de lyder ju under samma lagstiftning och samma regleringar. Mycket av det här styrs av EU. Även om Norge inte är med i EU så följer de väldigt mycket liknande med offentlighetsprinciper och hur man handlar via offentlig upphandling och de delarna. Så det finns många likheter i Norden, men även i övriga Europa ska i alla fall följa samma lagstiftning. Man vill kanske vara lite mer kreativ ju längre söderut man kommer i Europa. Lars Dahlberg [00:07:31]: Ja, att det här är en stor tillväxtmöjlighet, möjlighet att utveckla sin verksamhet mot den här marknaden, det tror jag alla förstår nu när vi sitter och pratar om det. Men det finns ju, precis som du har varit inne på, många som då inte har gett sig in på det här eller tänker på det här eller inte vågar eller har vågat lite grann men inte liksom vågat ta steget fullt ut. Vad skulle du säga är utmaningarna som de här företagen ser, som står och velar eller har prövat men inte vågat satsa? Mauritz Wahlqvist [00:07:57]: Här ska vi se att det finns fem stora områden som är ett hinder och som gör att man kanske inte riktigt vågar ta steget eller tror att man inte kan ta steget. Och de finns också en del saker som man kanske har bränt sig på då man kanske börjar i fel ända och det är väl egentligen den viktigaste att man ska börja i rätt ända. Det är inte alls ovanligt att man tittar på 17 000 upphandlingar som kommer ut varje år och tycker att det här verkar vara nåt för oss. Och så svarar man på en upphandling utan att riktigt veta vad man ska leverera eller vad kunden vill ha. Så det är inte att rekommendera att börja med att svara på en upphandling. Man måste först ta reda på finns det ett behov och var det behovet egentligen finns för den tjänst och den lösning som jag redan idag gör och säljer för att det är då man kan få en bra effekt där man ser vilket behov man har och finns. egentligen synka det med det erbjudande man har för att faktiskt veta att vad är det jag ska offerera till till offentlig sektor. Här är ju en enorm fördel med den transparens och offentlighetsprincipen som vi har i offentlig sektor. Mauritz Wahlqvist [00:09:18]: Det här går ju att ta reda på ganska lätt. Man kan titta på gamla upphandlingar man kan läsa vinnande anbud man har en bra koll på vilka leverantörer som levererar, det är lätt att få ut budgetar på de här delarna. Allt det här är ju offentliga handlingar som är lätta att komma åt för att faktiskt kunna göra en riktigt bra analys av var man ska. Och det är väl det som blir nästa del. Vem ska jag sälja till? Jag har en lösning som jag tycker är jättebra. Jag vet att behovet finns på offentlig sektor, men vem i offentlig sektor eller vilken del av offentlig sektor ska jag sälja det här till? Lars Dahlberg [00:09:59]: Så man börjar ofta med att gå på fel segment eller man har inte tänkt till kring den här segmentsfrågan? Mauritz Wahlqvist [00:10:03]: Ja, ganska ofta så ramlar man över en kund i offentlig sektor lite grann utan att egentligen ha tänkt till att vilken kund är det som har mest nytta och var kan jag göra bäst affärer, mest lönsamma affärer för mig och bolaget. Vilket också i sin tur brukar bli den mest kostnadseffektiva lösningen för kunden. Så det är viktigt. Vad vidare då? Ett annat klassiskt är ju att man kommer in för sent. Man sitter där och har fått en upphandling och tycker, titta de vill ju precis ha den tjänsten eller den produkten eller den lösningen jag har. egentligen är beslutet redan taget hos myndigheterna. Här finns det ju ett fel tänk eller någonting som väldigt många tror att man får inte prata med offentlig sektor för att då går man förbi lagen om offentlig upphandling och det gör att jag kommer bli diskad och det är helt fel. Man ska prata med kunden innan man svarar på en upphandling. Mauritz Wahlqvist [00:11:07]: Och de får prata med oss leverantörer och vill gärna göra det också. Min erfarenhet är att det är mycket lättare att få till ett möte med en kommun eller en myndighet än ett privat bolag. För de är intresserade av att lyssna på vad vi har och vad vi kan erbjuda. Och det är ju där vi då är inne och kommer in på nästa del som är så viktigt. Det är ju att påverka kunden och påverka dem tillräckligt brett. Lars Dahlberg [00:11:34]: Man förstår inte att det är det man borde göra. Man stämper helt enkelt att göra det. Då blir det en utmaning. Man förstår inte att man ska göra det. Mauritz Wahlqvist [00:11:44]: Man borde inte att man inte förstår att man bara slösar pengar på att marknadsföra sig mot offentlig sektor. Att ha alla möten, att göra all den digitala marknadsföringen till exempel. Men det är A och O för att när upphandlingen kommer ut Då får man inte prata med kunden längre. Då är likabehandlingsprincipen oerhört viktig. Kunden kommer inte att prata med en leverantör under den processen– –för risken att få en överprövning, att hela upphandlingen går i stöpet. Det här måste man göra innan. Då lär man sig också väldigt mycket om vad kunden egentligen efterfrågar. I ett upphandlingsmaterial är det oerhört svårt för kunden att uttrycka vad det egentligen är för problem de vill lösa och för oss som leverantörer att läsa in och förstå vad det egentliga problemet är. Mauritz Wahlqvist [00:12:37]: Det får man ju till sig i dialogen i tidsskedet. Lars Dahlberg [00:12:41]: Ja, och jag tänker att… Är det inte så att det är extra viktigt att tänka brett? Säljer man till privatsektor är det ju också konsensusbeslut och lite så. Men det är extra viktigt att förstå det när det gäller just offentlig sektor, eller hur? Mauritz Wahlqvist [00:13:01]: Det kanske är en av de stora sakerna som skiljer sig– –mellan privata kommersiella bolag och offentlig sektor. Hela DNA i offentlig sektor bygger på demokrati och medbestämmande. Det är kärnan i hela vårt samhällsapparat. Tittar man på kommuner och regioner är de direkt styrda av sina politiker– –men även myndigheterna indirekt. De lyder under riksdag och regering på olika sätt. Demokrati och medbestämmande är en oerhört viktig del i hela verksamheten och då måste vi som leverantör förstå det och också bearbeta på rätt sätt. Vi behöver bearbeta användarna som ska använda systemet, vi behöver bearbeta runt verksamheter, runt omkring som ska vara med. IT måste självklart vara med i en del om man levererar ett IT-projekt eller någon IT-lösning man levererar. Mauritz Wahlqvist [00:13:55]: Upphandlingen, upphandlingsorganisationen, bearbeta dem och förstå hur det fungerar med lagen om offentlig upphandling och hela den delen men även politiker, politiker är en viktig del och framförallt i år när det är valår då är den politiska styrningen extra viktig att komma ihåg att faktiskt ha med i sin. Lars Dahlberg [00:14:16]: Bearbetning Det gäller att skynda sig och ta tag i den här marknaden nu. Mauritz Wahlqvist [00:14:20]: Absolut. Lars Dahlberg [00:14:23]: Det är de här problemen som vi snackar om och utmaningarna här och du touchar lite grann också på hur man kanske ska tänka för att hantera dem. Jag tänker om vi skulle försöka ge oss in på den frågeställningen och lite mer konkret beskriva hur man ska tänka för att hantera de här utmaningarna och faktiskt lyckas med någon satsning mot offentlig sektor. Vad skulle du säga, hur man måste tänka? Mauritz Wahlqvist [00:14:51]: Ja och här är ju en viktig del och det är ju därifrån egentligen beroende av det här som som hela mitt initiativ att starta public sektor kommer att hur ska vi hjälpa faktiskt bolag att ta rätt steg och göra bra affärer och det första är ju att kartlägga behovet innan man gör någonting annat. Det är absolut steg numret och titta sig själv i spegeln. Har vi ett erbjudande som löser ett behov. Och de allra allra flesta har det för att offentlig sektor är så otroligt bred verksamhet så att det är väldigt få bolag som inte har någonting som faktiskt direkt kan lösa ett behov hos offentlig sektor. Och titta på hur ser problemet ut idag. Vilka kan vara potentiella användare av tjänsten eller lösningen? Och hur jobbar man i dag? För det blir ju ett ändringshanteringsprojekt här också ofta. Vi ska ju ändra beteenden för att kanske kunna jobba mer effektivt och på ett annat sätt framöver. Lars Dahlberg [00:15:54]: Ja, och visst är det så, Mauritz också, att det absolut var så att vi kan lösa behov och har lösningar på de här behoven som det inte alls pågår upphandlingar kring just nu. Mauritz Wahlqvist [00:16:07]: Definitivt. Om vi tittar på Sverige och den innovationskraft som finns bland framför allt våra små och medelstora bolag så tas det fram fantastiska nya lösningar som inte ens jag visste att jag hade behov av för bara någon månad sedan. Som ni har sett här förstå att det här har jag ett behov av och det är precis samma sak för offentlig sektor. Det kommer fram så mycket smarta lösningar som löser ett stort problem hos den här marknaden. Men då såklart, då måste vi tala om det för dem. Vi måste få dem att förstå att de har ett behov av den här lösningen, att det hjälper dem. Och det är ju en viktig del i den här processen. Att inte bara tro att nu kommer, nu har jag hittat ett segment, nu kommer sparvarna ramla ner, jag kan fånga in dem. Mauritz Wahlqvist [00:16:53]: Nej, man måste faktiskt se till att gå ut till kunderna och berätta och få dem att förstå att det här löser mina problem. Och på det sättet också hjälpa dem att forma sina kravspesar, sina upphandlingar, så att de får rätt saker när de sedan väl handlar. Lars Dahlberg [00:17:09]: Ja, du har också varit inne och pratat om utmaningen kring segment– –och hur man ska prioritera olika segment. Men kan du ge lite vägledning, lite grovt, hur man bör tänka? Mauritz Wahlqvist [00:17:21]: Absolut. Man delar ofta upp dem i kommuner, regioner, myndigheter och kommunala bolag. Där kan man se framför allt på kommuner. Det är ju en diverse fabrik. De gör allt från biståndshantering till ploga vägar till att bygga skolor till att ta hand om våra nära och kära när de blir äldre. Det är en enorm bredd på den verksamheten. Det finns inget privat bolag som ligger i närheten av att ha den utmaningen i den En bred affärsverksamhet. Verkligen. Mauritz Wahlqvist [00:18:00]: Så här finns det mycket verksamhetsnära lösningar som kan stötta in och göra. Det är nog inte många lösningar som inte kan hjälpa de här kunderna. Det är mycket genomsyrar ju av den demokratiska processen i kommuner och de lyssnar ju mycket på och vill öka sin service mot sina medborgare. Det skulle jag säga är en viktig del. Regioner, ganska stora, ofta stora komplexa processer. Ganska avancerade lösningar kräver de ofta. Stora arbetsgivare med stora ansvar. Självklart hela vården som ligger där är en jätteviktig del för hela vårt samhälle. Mauritz Wahlqvist [00:18:46]: Men mycket andra delar som hanterar kollektivtrafik och de delarna. Ofta komplexa processer och större volymer i enskilda affärer. Myndigheterna däremot, de är ju lite annorlunda, de har ju ett mycket smalare uppdrag. Där har ju en myndighet ett tydligt uppdrag som den ska genomföra, men det finns också stora volymer som de hanterar, vilket gör att det kan vara ganska enkelt att –att få en ROI på effektivisering. Kan man effektivisera Skatteverkets hantering av deklarationer med 2 %– –så är det stora pengar som man kan spara in. Det finns volymdelen där. Och de kommunala bolagen är mer det som många är vana vid. Vanliga bolag som ofta har vinstkrav på sig, precis som vilket bolag som. Lars Dahlberg [00:19:41]: Helst. Ja, typen av sådana här bolag är fastighetsbolag, energibolag och den typen av verksamheter ganska. Mauritz Wahlqvist [00:19:50]: Ofta. Ja, det är ju verksamheter som ligger nära medborgarna som de gör. Av gammal hävd är det många gamla energibolag som har varit kommunallägda och som har varit delar av kommunen som sedan har blivit bolag och är idag en viktig inkomstkälla för många kommuner. Jag vet att Skellefteå Kraft är den största enskilda intäktsdelen för Skellefteå kommun. De är viktiga bolag för kommunerna, för finansieringen av vår. Lars Dahlberg [00:20:20]: Välfärd. Du var inne på att många inte förstår att man faktiskt ska komma in och påverka tidigt. Men hur ska man lyckas med. Mauritz Wahlqvist [00:20:31]: Det? Här är det viktigt att man har en dialog med potentiella kunder. Det här handlar inte om lobby. Det är ett ord som har blivit lite skamfilat i Sverige, lobbyverksamhet. Där handlar det om att bidra med kunskap. och utbilda kunderna för de vill också bli mycket duktigare. De vill bli effektivare. De vill kunna omfördela resurser från administrativa uppgifter till saker som är mycket mera nära medborgarna. Så det finns en stor vilja i offentlig sektor att ta till sig den kunskap och den innovationskraft som finns ute bland alla bolag. Mauritz Wahlqvist [00:21:14]: Viktigt är ju att förstå verksamhetens vardag för oss som leverantörer. Att förstå vilka utmaningar de sitter med och vad de har för utmaningar. För de är annorlunda mot privata aktörer. Här är det inte vinstkrav. Det är inte att maximera intäkterna. Det här är maximera servicen som gäller. Maximera service och bli effektivare. Så att det är en annan typ av vardag ofta de har. Mauritz Wahlqvist [00:21:40]: Men i grunden så är det ju samma sak. Man vill göra mer för mindre pengar. Lars Dahlberg [00:21:45]: Egentligen. Så det visar att man verkligen förstår deras behov och verksamhet och inspirerar dem kring hur de kan tänka nytta annorlunda och med hjälp av den kunskapen bygga relationer helt. Mauritz Wahlqvist [00:21:54]: Enkelt. Precis och hjälper dem att definiera deras behov för att det är ju också viktigt för de måste kunna definiera sina behov för att kunna få ner det i sina upphandlingsunderlag för att sen faktiskt kunna upphandla det här så vi faktiskt sen kan gå in och vinna upphandlingen och bli en leverantör till. Lars Dahlberg [00:22:09]: Dem. Ja, sen är det ju liksom en väldigt speciell process det här ändå, trots allt, när man bara pratar om det här med upphandlingar. Hur tänker du runt det, Mauritz? Du har ju väldigt mycket erfarenhet runt det. Mauritz Wahlqvist [00:22:26]: Här. Ja, och det är helt rätt. Det här är den stora skillnaden- och det som skrämmer många leverantörer i dag- att ta steget in på offentlig sektor. Det är här jag hoppas och vill hjälpa de här bolagen att förstå att det inte är så svårt. Det finns en massa rykten och missförstånd om hur det egentligen är att sälja till offentlig sektor. Men har man förstått behovet, valt ut ett segment man vill jobba med, byggt sina relationer, lyckats påverka användare och beslutsfattare, då är det bara att börja välja ut vilka av de 17 000 upphandlingarna som man ska svara på. Och det är såklart väldigt viktigt att välja rätt. Här gäller det att hitta relevanta upphandlingar, fokusera på de där man redan har en relation med kunden, Men ändå hålla koll på att det kan finnas andra upphandlingar. Mauritz Wahlqvist [00:23:24]: Ofta smittar det av sig. Många myndigheter och kommuner pratar med varandra. Det kan gå ganska fort att få en spridningseffekt. Man kan börja se upphandlingskrav som ligger i linje med den leverans man har, även med kunder man inte har pratat med. typ och segment och geografi för att leverera på sina upphandlingar. Det är. Lars Dahlberg [00:23:50]: Viktigt. Det där är också en väldigt intressant grej du kommer in på tycker jag just att i privatsektor så är det inte så att konkurrenterna kan ju bli påverkade av varandra självklart men här är det på ett helt annat sätt. Här har någon gjort någonting riktigt bra så det är ganska stor sannolikhet att många andra blir influerade av det och faktiskt tar efter och man delar på sina erfarenheter och sådär. Det kan börja rulla på snöbollen ganska bra. Vi säger automatiskt, låter ju kanske lite väl skäftigt kanske. Men ändå, den situationen kan lättare uppstå inom offentlig sektor än vad den kan göra inom privat sektor och i olika. Mauritz Wahlqvist [00:24:32]: Branscher. Ja men så är det ju verkligen. Jag har suttit i många gemensamma utvecklingsprojekt där vi har varit ibland mer än en leverantör och flera kommuner eller myndigheter tillsammans jobbat både finansierat tillsammans men även Jag skulle vilja se den leverantören som lyckas få Swedbank och Handelsbankens kundtjänstchefer i samma rum att prata om hur man ska utveckla en effektiv kundtjänstlösning mot sina kunder. Det kommer aldrig att ske. I offentlig sektor är det nästan vardag att man gör det här och de vill gärna göra det. Plus att det finns ju oerhört mycket nätverk inom offentlig sektor med både lokala nätverk och även nationella nätverk när man pratar med varandra om saker och ting man gör. Så att med att skapa rätt relationer, att se till att få några av de första affärerna leverera med hög kvalitet, då har man satt en otroligt bra grund för en riktigt lönsam tillväxtmaskin framåt i offentlig. Lars Dahlberg [00:25:39]: Sektor. Det låter lite som att man när man väl har bestämt sig att satsa och så vidare, att man behöver skapa någon form av plan för att få till det här på något sätt. Men vad säger du att den sydöstern mest skulle kunna tänkas bestå av? Jag vill toucha på det lite grann, men. Mauritz Wahlqvist [00:25:55]: Ändå. Här tror jag att det är väldigt viktigt med utbildningsdelen. Att utbilda, hjälpa kunderna. De är otroligt kunskapstörstiga i offentlig sektor och kanske också har lite mer tid att ta del av den här typen av information om hur man löser så. Att skapa content för den här kundgruppen som är relevant. Att sätta upp och bygga processer för att bygga en digital relation 1 till 1 mellan leverantörer och kund är oerhört viktigt. Sen är det en viktig del att skapa ett trovärdigt varumärke. Man ska komma ihåg att trovärdighet är jätteviktigt. Mauritz Wahlqvist [00:26:36]: Oerhört viktigt. För offentlig sektor är stabilitet och långsiktighet mycket viktigare än en snabb lösning. Man vill veta att man har en leverantör som kan hjälpa en länge. Och kontrakten är ju ofta långa. Jag har ju varit med och skrivit 20-åriga it-kontrakt med kunder. Nu är inte det det vanliga. Men det vanliga är ett standardavtal. Det brukar vara ett treårsavtal med två plus två års förlängning. Mauritz Wahlqvist [00:27:02]: I stort sett alla kunder förlänger sina avtal. Det har också att göra med… Det är en jobbig process för kommuner och myndigheter att göra upphandlingen. Man kan räkna med att ett avtal är mellan fem och åtta år. Relationen är oftast mycket längre, även om det kanske byter avtalsform under vägens gång. Bygga på den och bygga på kvalitet till de här kunderna så har man en väldigt stabil intäktskälla för lång tid framåt. Sen är det ju så, offentlig sektor går ju inte i konkurs så man behöver inte vara orolig att man inte får betalt. Myndigheter kan läggas ner, men de följer alltid sina avtal även om de läggs ner. Mauritz Wahlqvist [00:27:54]: Det är en oerhört trygg inkomstkälla som faktiskt kan vara med och hjälpa till att finansiera små och mindre entreprenörsbolag att utveckla sina erbjudanden även mot privatsektor. Det är ett ganska billigt riskkapital man kan få in för att få hjälp att utveckla sin lösning genom att få in en. Lars Dahlberg [00:28:16]: Kund. Det känns som det börjar bli dags att knyta ihop säcken kring alla de fördelar det faktiskt kan landa i om man vågar ta steget och satsa och utveckla sin verksamhet mot offentlig sektor. Vad skulle du säga är de största vinsterna om man verkligen gör det här. Mauritz Wahlqvist [00:28:36]: Rätt? Alltså det är ju stabila intäkter och långsiktig tillväxt får man med de här kunderna. Absolut. Låg risk. Som sagt en trygg kund att jobba med offentlig sektor. möjlighet att skala ganska snabbt. Vi har som sagt 290 kommuner. Har du gjort en bra lösning till en kommun så har du väldigt stor möjlighet att skala det här snabbt. Och sedan har du ju med dig i det här att du faktiskt kan utifrån det du gör på offentlig sektor ta med dig och stärka ditt erbjudande mot privat sektor. Mauritz Wahlqvist [00:29:10]: Både att du får finansiellt möjlighet att göra det, men även att du faktiskt kan nyttja den insikt och det samarbete som du har med kunderna på offentlig sektor. Och sen är det ju så att om man använder och nyttjar offentlighetsprincipen på rätt sätt så är det en guldgruva till information som man för ut, som man kan lätt börja följa marknaden, få information, insikter som en privat marknad aldrig kan ge på samma. Lars Dahlberg [00:29:41]: Sätt. Ja, jättebra. Men du, de som sitter och lyssnar här nu och känner att det här skulle jag nog vilja utforska lite mer. Jag skulle nog vilja förstå lite mer och ta någon sorts nästa steg. Vad skulle du säga att man. Mauritz Wahlqvist [00:29:56]: Gör? Alltså det första man gör det är ju såklart att man hör av sig till mig och så bokar vi ett enkelt kostnadsfritt möte där vi tittar på var är ni idag. Jag menar det finns många som har gjort några affärer på offentlig sektor. Det finns några som aldrig har gjort det så man börjar med att titta var är ni idag och hur kan man ta nästa steg. Hur ser lösningen, produkten eller tjänsten ut? Var passar den in hos de olika segmenten? Vilket segment är bäst? Vilket har störst potential? Och finns det ett verkligt behov för det här? När man har fått ihop allt det här, då ska man titta på hur man kan ta nästa steg. Där har vi på GoPublicSector ett antal olika paketerade startpaket. Vi har något som är GoPublicNow som är egentligen att om man inte alls har jobbat med offentlig sektor kunna titta på göra en snabb förstudie för att få hela bilden klar för sig om det här är rätt att satsa på. Har man kommit lite längre och förstått att det är en intressant marknad så har vi paketerat ut erbjuden runt GoPublic Sektor Marketing för att faktiskt på ett bättre och mer effektivt sätt kunna marknadsföra sig mot de här kunderna och påverka dem i rätt riktning. Vi har också GoPublic Tender som är egentligen ett stöd i upphandlingsprocessen att matcha ditt erbjudande mot offentlig sektors upphandlingar för att svara på rätt upphandlingar egentligen. Mauritz Wahlqvist [00:31:32]: Så vi kan hjälpa till i hela den här processen eller bara i delar men det vi vill vara och det som jag känner är viktigt är att få nya små medelstora bolag att ta steget att faktiskt bli en leverantör för offentlig sektor. För det är bra för bolaget. Det är bra för offentlig sektor och det är faktiskt bra för. Lars Dahlberg [00:31:53]: Samhället. Med tanke på din gedigna kunskap om hela den här marknaden och vad de upphandlar och hur marknaden fungerar så är det ganska lätt för dig i ett möte att kunna hjälpa någon att förstå om det här är värt att lägga lite mer tid på att utforska närmare och bygga det här business caset som du är inne på. Så en liten rådgivningsmöte helt enkelt. Hur får man tag på dig då Mauritz om man är nyfiken på det. Mauritz Wahlqvist [00:32:22]: Här? Ja, antingen går man in på LinkedIn och letar upp mig där eller så går man in på gopublicsector.se och läser mer om de olika tjänsterna vi har och skickar en kontaktförfrågan och så bokar vi ett möte så tar vi och tittar på hur just dina förutsättningar ser ut för att bli en leverantör på offentlig sektor. Lars Dahlberg [00:32:44]: Härligt. Mauritz, det är sent fredag eftermiddag när vi spelar in det här, så jag tänker att det börjar nog bli dags att wrap it up och tacka dig så jättemycket för att du har varit med här och förhoppningsvis inspirerat företag som kanske bara provar eller som inte alls har provat att utveckla sin business och offentlig sektor och gör det till en tillväxtmotor. Tack så jättemycket för att du kom att vara med. Mauritz Wahlqvist [00:33:11]: Tack snälla för att jag fick vara med. Jätteroligt. Och jag hoppas att alla ska titta mot offentlig sektor. Sen säger jag att alla ska bli leverantörer. Men titta dit. Det kostar ingenting att åtminstone utforska om det finns en möjlighet. Precis. Lars Dahlberg [00:33:25]: Och till alla som lyssnar så säger jag precis som vanligt oavsett om ni satsar mot offentlig sektor eller inte så ska ni se till att vara relevanta. The post Podd #246 – Hur kan offentlig sektor bli min nästa tillväxtmarknad? appeared first on Business Reflex.

Om korallernas samarbeten med alger inne i sina celler och hur de bygger upp livsmiljöer för andra arter. Och om att kryssa så många fåglar det går från en cykel. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Vi sänder direkt från ett levande korallrev – inne på Sjöfartsmuseet Akvariet i Göteborg. Här finns nämligen sedan några år tillbaka ett tropiskt korallrev med runt 100 olika arter av koraller. Men vad är egentligen en korall? Och hur funkar korallrevet som ekosystem – här bor ju inte bara koraller utan fiskar och andra djur är beroende av själva revet. Björn Källström, marinbiolog och forskningsledare på Sjöfartsmuseet Akvariet, och fältreporter Lisa Henkow tar oss med in i korallrevet. En naturtyp som är hotad, bland annat av korallblekning. För att säkra arternas fortlevnad byggs nu en biobank upp i akvariet, där koraller ska kunna föröka sig sexuellt. Det krävs en del pyssel för att få det att funka – bland annat måste månen stå rätt.Många fågelskådare drömmer om det som kallas ett ”big year”. Alltså att gå helt in för att kryssa så många fågelarter som möjligt på ett år. Förra året gjorde Niklas Holmström ett sådant. Men han gjorde det svårare för sig än de flesta – enda tillåtna fordon var cykel! Naturmorgons Mats Ottosson slog följe med honom en dag på Öland i höstas och fick höra hur huvud, kropp och bakdel klarat av utmaningen. Och också om olika listor. Förutom fågellistan, där förhoppningen var att nå upp till 300, listar Niklas även såväl antal fästingar som de godaste glassarna.Och på Naturmorgons sociala medier berättar våra lyssnare om sina naturlistor om allt från besökta nationalparker, fotograferade myggarter och vilka fåglar som besöker fågelmatningen till moss-streaks, anteckningar om väderlek och när kattugglan börjar hoa. Vi ringer upp Eva Mattsson, som har en smådäggdjurslista och i år hoppas få se tajganäbbmus och barbastell.På tal om näbbmöss. Hur är det att upptäcka en ny näbbmusart? Det vet Yonas Meheretu, forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet, som berättar om fyndet av den 3 gram tunga Crocidura stanleyi i Etiopien.Att kråkor och skator är smarta har vi hört. Men Naturmorgons lyssnare Anne vill lyfta fram koltrastar också. Förra vintern matade hon en koltrasthona med frön och äpplen på ett särskilt fat. I år har hon inte hunnit lägga ut någon mat – men ändå har just samma fat fått besök av en koltrast. Kan det varit samma individ och kan hon komma ihåg detta från förra vintern? Ekologiprofessor Susanne Åkesson svarar.I veckans kråkvinkel förlorar sig Joacim Lindwall helt i snön. Det finns så många olika slags snö. Och i snön finns en helt egen värld av smådjur.Programledare är Jenny Berntson Djurvall.

I det här avsnittet f¨år du förståelse för varför du inte nått dina hälsomål än. Jag kommer även att lära dig hur du behöver tänka för att lyckas då disciplin inte räcker hela vägen. För du vet väl att din kropp följer ditt sinne. Alltså är det sinnet vi behöver förändra (mindset) Är du redo för stöd av mig och ett community så är 66 dagar med Lina Lagom för dig. Här hittar du information: https://program.linalagom.se/lagom-metoden

12-åriga Tess får ett meddelande i mobilen där en man vill se henne röka för pengar. Han trakasserar henne i flera år, men ett köp i en butik kommer bli ciggmannens misstag. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. En man i hantverkarkläder går in på ICA och lägger fram några sedlar på disken. Han köper ett kontantkort för att kunna ladda sin mobil. Från mobilen skickar han meddelanden till flickor där han vill att de ska röka cigaretter samtidigt som de visar upp sig i videochatten.Tess var bara 12 år när mannen först tog kontakt. Hon har kvar meddelanden i sin mobil.– Här har han skrivit “Ring och visa dig, jag är sugen. Jag har stånd redan så det går ju fort”, säger Tess som idag är i 20-års åldern.Mannen som använder olika konton och namn försöker få flickorna att klä av sig. Det börjar alltid med att de ska röka och få betalt.– Alltså, de börjar ju alltid på ett harmlöst sätt men någonstans så får han ju ändå klorna i dem. De känner väl en viss skuld och skam över att gå med på det här. Och sen är det ju väldigt lätt att det eskalerar, säger förre kriminalkommissarien Sven Alhbin som tittat närmare på fallet.Berättar för att hjälpa andraTess polisanmäler två gånger och det visar sig att det är fler flickor som utsatts för ”ciggmannen”, men det ska komma att ta flera år innan polisen lyckas spåra vem han är.För reporter Pernilla Wadebäck berättar Tess och hennes kompis Emelie för första gången om hur groomingen påverkat dem. De vill hjälpa andra utsatta.– Jag tycker det är jättebra att vi pratar om det. Jag hoppas ju att vi räddar folk nu liksom, säger Emelie.2022 infördes en ny lag där man måste legitimera sig för att köpa och ladda kontantkort, detta för att motverka att de ska kunna användas vid brott. Producent: Hannah Engberg, Tredje Statsmakten MediaSlutmix: Fredrik Nilsson, Tredje Statsmakten MediaExekutiv producent: Jenny Gustafsson, Sveriges Radio

Det finns ord som fångar något många bär på men sällan sätter ord på. Mattering är ett sådant. Det betyder inte bara att “höra till”, utan att känna att man är betydelsefull – att man gör skillnad, att man behövs, att något saknas om man inte är där.Det är en skillnad som märks i kroppen: tillhörighet kan vara “jag får vara med”, medan mattering är “vi är inte kompletta utan dig”.Och forskningen bakom begreppet pekar mot något både enkelt och omvälvande: det är nästan omöjligt för en individ att på riktigt bry sig om jobbet om man inte först upplever att någon bryr sig om mig. Mattering blir alltså inte en “mysfråga”, utan en grundförutsättning för engagemang, motivation och hållbart välmående.I det här avsnittet pratar jag med Caroline Lornudd som har doktorerat inom ledarskap och jobbar både som ledarskapsforskare och ledarskapskonsult.Mattering kan beskrivas som två sammanflätade dimensioner:Att känna sig värderad – sedd, hörd, uppskattad för den man är, inte bara för det man presterar.Att få bidra med värde – att ens bidrag behövs, gör skillnad och har en tydlig plats i helheten.Det här är viktigt, för man kan känna sig omtyckt och inkluderad utan att känna sig betydelsefull. Man kan få beröm och ändå bära känslan: “de hade klarat sig lika bra utan mig.” Just därför blir mattering ett djupare lager än både trivsel och teamkänsla.Varför det spelar roll – på riktigtNär människor upplever mattering ser man flera positiva effekter: bättre psykiskt mående, mindre ensamhet och ångest, högre arbetstillfredsställelse, mer motivation och större vilja att bidra. Det påverkar också organisationsnivå: människor stannar längre, tar mer ansvar och vågar kliva in i ledarskap.Det finns dessutom forskning som pekar på att en del av effekten av transformerande ledarskap (som bygger på mening, utveckling och att se individen) går via just mattering. Alltså: en viktig anledning till att transformerande ledarskap fungerar är att människor känner sig betydelsefulla – både som personer och genom sina bidrag.Och här kommer en intressant tanke från webinaret med Zach Mercurio: kanske pratar vi för mycket om “engagemangskris” och för lite om matteringbrist. Om jag inte känner att jag spelar roll – varför skulle jag investera?I samtalet beskriver vi tre byggstenar som gör mattering konkret:Sedd (noticed): någon märker mig, ser mig, hör migBekräftad (affirmed): mina styrkor och mitt bidrag speglas specifiktBehövd (needed): min kompetens och mitt sätt att vara behövs härAnnie sätter svenska ord på det: välkommen, väntad, värdefull.Välkommen: “vi vill ha dig här.”Väntad: “vi märker när du inte är här.”Värdefull: “det du gör gör skillnad.”Det fina är att mattering sällan kräver stora program. Det handlar mer om kvaliteten i vardagliga interaktioner – och om att göra det osynliga synligt.Mattering handlar inte om att blåsa upp egon. Det handlar om att människor ska känna sig sedda, bekräftade och behövda – i lagom dos. Och det kräver ofta bara en sak: att vi säger det vi redan märker.Hoppas du blir inspirerad att prova!Effektiv Nu stöttar en hållbar arbetsvardagHur är det när du får ett nytt arbetsområde? Som beräknas ta 1-2 timmar. Men visar sig ta 5-8 timmar per vecka och andra arbetsuppgifter börjar bli lidande och stressen smyger sig på.Problemet är sällan du.Det är ofta en stor diskrepans mellan hur lång tid vi tror att en uppgift ska ta – och hur lång tid den faktiskt tar, särskilt när många parter är inblandade. Och om du jobbar hårdare i det tysta kan det vara svårt för en ledare att förstå den verkliga belastningen.Två viktiga nycklar Effektiv Nu ofta lyfter:Var generös i tidssättningen. Ge uppgifter mer tid än du tror från början.Visualisera din tid i kalendern. Jobba med färger eller kategorier så att du får en tydlig överblick över vad som faktiskt tar din tid och energi.Det skapar förutsättningar för dialog, prioritering och hållbara beslut – istället för tyst stress Läs mer om hur Effektiv Nu kan hjälpa er HÄR. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Stålspåren i golvet på Centralen är till för att hjälpa synsvaga, har vi lärt oss. Novus verkar visa att SD är inne i en andra andning. Expressen redovisar importerad kriminalitet i form av våldtäkter inom hemtjänsten. Ruggigt. Susanna dömer ut Estoniautredningen som statlig gruppterapi. Vi minns med glädje att vi har en härlig bok, Life at the top, om de finaste penthousevåningarna på Manhattan. Har man inte råd att bo där kan man åtminstone läsa om lyorna och titta på dem. Vanity Fairs stora artikel om Trumps stabschef Susie Wiles är fantastisk att läsa. Men varför talar hon så frispråkigt? Peggy Noonan tror att Wiles gjort misstaget att vilja bli förstådd. Vi undrar om hon inte vill ta ut lite distans, därför att det börjar gå lite knackigt för Trump. Liberalerna vill ha litteraturämne i plugget. Susanna applåderar. Johan är förvånad över att det inte redan finns. Veckans i särklass mest smaklösa: samma dag som judar mördas i Sydney publicerar Sydsvenskan ett stort, helt okritiskt idolreportage över Palestinaaktivister i Malmö. Bland dessa en person engagerad i organisationer närstående till Muslimska brödraskapet. Alltså just sådana personer som gör att judar flyr Malmö. Hur kan en sådan ohederlig partsinlaga leta sig in på nyhetsplats? Någon har helt förlorat greppet på tidningen. Man kanske ska tänka mer på mineraljakten och Bergsstaten. Årets jultips är att pryda bilen med en krans. Johan gläder sig åt att ha fått en sändning Steve Roper och Mike Nomad. Och julfilmen ni inte vill missa är Holiday Inn, med Bing Crosby, Fred Astaire och Irving Berlins musik. Hotellkedjan tog sitt namn av filmen. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Andliga klubben har bjudit in Jennie som mailade sin frågan till oss. Jennies fråga var om hur vi ser på hur ett barn blir till ur ett andligt och astrologiskt perspektiv. I detta avsnitt Ett detta avsnitt använder panelens sina olika förmågor för att kunna svara på Jennis fråga.Det är nämligen så att jag den senaste tiden börjat fundera allt mer kring det här när barn blir till ur ett spirituellt och astrologiskt perspektiv. Alltså när de skapas, när de föds och hur förlossningen blir. Om man på förhand kanske bestämt vilka föräldrar/vilken förälder man ska komma till, undra om man också har planerat ankomsten astrologiskt - alltså när och under vilka astrologsika influenser/ förutsättningar man ska föds under.. Å hur det isf i sin tur lirar med den blivande moderns ägglossning och att det faktiskt blir tillfälle att skapa ett barn precis vid ägglossning så allt blir "som tänkt".. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Julen närmar sig med stormsteg men det är allt annat än en spikrak väg dit. Lojsan kämpar på med inte ett, två, tre utan FYRA bolag och tre barn hemma och Hanna fattar ingenting. Alltså, det är väl jobbigt nog att ta hand om en hund eller få ut en julgran ur lägenheten? Ni hör ju. Tacka gudarna för Johnny och Carinalicious! Följ oss på instagram och Tiktok @mandagsvibe, gå med i facebookgruppen "Måndagsvibbare" och skicka frågor, dilemman, am I the asshole och fuckboy or not till mandagsvibepodd@gmail.com. Hadeee!

Det är Lucia i studion och gänget har lite skräckblandad förtjusning över Elaines hemliga luciatåg. Något man bara förtjusas över är att Martin Stenmarck gästar oss i julens livmoder, hans eget citat, och sjunger i tredje advent och att jullåtsbattlet äntligen är i gång på allvar! Må bästa lag vinna! (Alltså lag nummer 4 med Bastujul!)

Många svenska B2B‑bolag sitter just nu fast mellan två verkligheter. Å ena sidan: tuffare marknad, dyrare kapital, osäker omvärld. Å andra sidan: ägare, styrelse och team som förväntar sig fortsatt tillväxt. Under hösten 2025 har vi på Business Reflex intervjuat ett 30-tal svenska B2B‑VD:ar. En röd tråd är tydlig: självförtroendet kring tillväxt har fått sig en rejäl törn. Man vågar inte investera, har svårt att fokusera och upplever att kapitalet dragit sig undan samtidigt som AI både lockar och skrämmer. I det här avsnittet av Sälj‑ och marknadspodden går vi på djupet i den här nya verkligheten tillsammans med Peter Almberg och Anders Dahlgren från Katalysen ett investeringsbolag som i nio år jobbat hands‑on med entreprenörsledda bolag som kört fast, och hjälpt dem ta sig vidare genom att lösa de verkliga problemen bakom tillväxten. Under avsnittet pratar vi om: Varför osäkerheten i omvärlden gjort att många VD:ar förlorat modet att satsa och hur du som entreprenör faktiskt har ett försprång jämfört med stora bolag. Hur du kan tänka kring risk och investeringar: när är det rätt läge att trycka på gasen, även när vattenytan bara precis är över näsan? Varför så många bolag tappar fokus och exekvering och konkret hur du kan använda styrelse, ledningsgrupp och veckovisa avstämningar för att hålla kursen. Den nya kapitallogiken: det är inte brist på pengar, men kraven har ändrats från “tillväxt till varje pris” till kassaflöde, robust modell och tydligt definierade problem. Hur du bör prata med investerare idag: radikal transparens kring dina problem och hur du visar exakt vad deras kapital ska användas till för att lösa dem. Hur du som VD ska förhålla dig till AI – friend eller foe?: var AI faktiskt kan ge effekt i din kärnaffär, och var marginalerna riskerar att försvinna. Varför samarbeten och partnerskap ofta är den snabbaste vägen till ett unikt erbjudande och hur du kan “lösa varandras problem” istället för att bara jaga nästa kund ensam. Det kanske viktigaste av allt: varför ärlighet kring problem och vilja till samarbete är två av de starkaste tillväxtmuskel­rna du kan bygga nu. Lyssna och ta nästa steg: Anmäl dig till vår informationslista för fler insikter, case och verktyg framåt. Håll dig uppdaterad – anmäl dig här → Vill du ta del av vår rapport som bygger på djupintervjuer med över 30 svenska B2B-VD:ar och avslöjar varför intäktsmaskinen hackar och vad som faktiskt fungerar idag. Läs mer och hämta undersökningen kostnadsfritt här → Vill du komma i kontakt med Katalysen gör du det enklast här. Du kan också följa Anders och Peter på LinkedIn: Anders Dahlgren Peter Almberg Läs transkribering Lars Dahlberg [00:00:10]: Hej och välkomna till ännu ett avsnitt av Säljmarknadspodden från Business Reflex. Det här är podcaster för dig som vill ha ny inspiration och kunskap om hur man marknadsfolk säljer till den moderna business-to-business-köparen. Under hösten 2025 så har vi varit med och gjort en undersökning som handlar om utmaningar kring tillväxt för svenska B2B-bolag. I den här undersökningen så är det tydligt att många har tappat kontrollen och framförallt självförtroende kopplat till tillväxt. Jag har därför valt att idag bjuda in två personer till podden som har väldigt mycket erfarenhet kring det här med att stötta bolag som kört fast i sin tillväxt och som också har varit med och bidragit med mycket tankar och input i undersökningen. Vi hoppar över till intervjun med Peter Almberg och Anders Dahlgren från Katalysen. Lars Dahlberg [00:01:00]: Hej och välkomna till Sälj- och marknadspodden. Peter Almberg och Anders Dahlgren [00:01:04]: Hej, hej, hej. Lars Dahlberg [00:01:06]: Härligt. Nu vaknar det till. Jätteroligt att ha er här, Peter och Anders. Vi träffades i samband med att vi genomförde en undersökning under hösten 2025. där vi intervjuade er och en massa vd här i Sverige kring utmaningarna runt tillväxt för svenska B2B-bolag. Nu är den här rapporten släppt. Den heter Tillväxtens nya verklighet. Insikter varje B2B-vd behöver veta nu. Lars Dahlberg [00:01:44]: Man kan ladda ner den på Business Reflex hemsida. Ni hade så otroligt intressant input in till den här undersökningen. Lars Dahlberg [00:01:55]: Riktigt kul att ni är här. Anders Dahlgren [00:01:57]: Kul att höra. Vi är tacksamma att vi får chansen att ställa upp och vara med. Peter Almberg och Anders Dahlgren [00:02:02]: Stort tack. Lars Dahlberg [00:02:04]: Ni har inte varit med i podden tidigare. Det här är första gången som ni är med. Vi har haft en del återkommande gäster. Det finns säkert en del av våra lyssnare som känner till er. För säkerhetsskull behöver ni göra en liten introduktion. Vem av er vill börja? Introducera er och företaget som ni jobbar för. Anders Dahlgren [00:02:25]: Jag kan börja. Anders Dahlgren heter jag och är i dag vd för Katalysen. Katalysen är ett svenskt investeringsbolag med internationell koppling. Grundat för nio år sedan, så vi har tioårsjubileum nästa år. Anders Dahlgren [00:02:47]: Vi är ett bolag som jobbar med kort och gott med att lösa problem. Vi hjälper entreprenörer att bygga sina bolag och när man är entreprenör så ställs man inför många utmaningar genom hela sitt byggande. I början så är det väldigt många små och med tiden så blir det färre men kanske större. Och det är väl inte där vårt fokus har skiftat också från att jobba med bolag i väldigt tidiga skeden, där de har massa små utmaningar och behöver stöttning på flera håll, till att idag jobba med lite större eller medelstora bolag som kanske står inför två stora problem. Där vi tillsammans med investerare och experter i ett kollektiv hjälper till att lösa de här problemen. Och på så sätt så bygger vi en portfölj. Och idag har vi en portfölj bestående av 24 bolag. Anders Dahlgren [00:03:48]: Och med mig här har jag Peter Almberg och Anders Dahlgren, min kollega, styrelseordförande och även grundare tillika. Peter Almberg och Anders Dahlgren [00:03:55]: Tack, tack. Som Anders sa så heter jag Peter Almberg och jag har egentligen jobbat hela mitt liv med ungefär det jag jobbar med idag, sedan mitten på 80-talet. I stort sett alltid entreprenörsledda bolag, där jag ändå har varit entreprenören själv. eller hjälpt en annan entreprenör att bygga sitt bolag. Vi startade som Anders sa Katalysen för nio år sedan och Anders har ju berättat att vi har egentligen i stort sett 100 procentigt fokus på att lösa problem. En del av problemet som många känner till- är att det ofta finns ett kapitalbehov. Men ofta döljer sig andra problem- som kan innebära att det är svårt att hitta- de pengarna man behöver för till exempel tillväxt. Då har vi väldigt mycket fokus på det andra problemet. Peter Almberg och Anders Dahlgren [00:04:58]: För om man löser det andra problemet- så är det mycket enklare att hitta det kapitalet som behövs, som också behövs. Så vi har lite grann nischat oss mot problemlösning och vänder oss framför allt emot entreprenörsledda bolag. Vi jobbar, som Anders sa, ihop med experter och investerare och entreprenörer och i den gruppen så finns det väldigt mycket olika erfarenheter och kunskaper och resurser som om de används på rätt sätt och om folk jobbar tillsammans med till exempel ett konkret problem så brukar det bli ett väldigt bra resultat. Men just det här med att man jobbar tillsammans är en väldigt viktig En väldigt viktig aspekt och väldigt ovanligt, tyvärr. Lars Dahlberg [00:06:02]: Man har nästan inte så svårt att tänka sig det. Nu har jag haft lite prat med er innan, när vi gjorde undersökningen, så jag har blivit lite upplyst. Jag tror att många av lyssnarna nu är väldigt spända på det här poddavsnittet. Vi kommer att komma in på ett antal av de här stora problemen. Vi kommer att ha en del resonemang runt de möjliga lösningarna. Jag känner att det här är kopplat till den typen av bolag ni jobbar med. Men jag tror att alla lyssnare förstår vad det är för företag vi pratar om med tanke på er fina introduktion. Jag tänker mig så här. Lars Dahlberg [00:06:48]: Att vi kastar oss vidare in i det här poddavsnittet och så som jag tänker lite det var att när vi gjorde undersökning och ni var med och bidrog så var det fyra grejer som jag tog fasta vid och de här fyra sakerna det var tänkt att vi skulle borra lite grann i under avsnittet. Den första Det är intressant att bolag inte vågar investera och satsa. Det har blivit svårare att få till modet nu än vad det var förr. Sen har man den andra frågan. Man kanske inte lyckas få rätt fokus för att kunna klara av att exekvera. Sen kommer vi naturligtvis in på den frågan som Peter belyste, kopplat till brist på kapital och tillväxt och de för tillväxt och så vidare. Sen tänkte jag att vi skulle gå in på det här ämnet som handlar om det här med AI och hur det påverkar på olika sätt. Jag vet att ni har väldigt intressanta tankar att bidra med. Lars Dahlberg [00:07:59]: Hur känns det? Peter Almberg och Anders Dahlgren [00:08:01]: Det känns toppen. Anders Dahlgren [00:08:03]: Det låter bra. Det låter spännande. Lars Dahlberg [00:08:05]: Bra. Då kör vi igång. Ska vi ta det första ämnet först? Eller ska vi ändå på ordningen? Vi kör på. Bra. Då kastar vi oss in på frågan om att man tappar självförtroendet– –och inte vågar investera och inte vågar satsa. Vad gör ni där ute när det gäller det här? Peter Almberg och Anders Dahlgren [00:08:25]: En sak… Ett problem rent allmänt sett, kanske i livet, men också… för företagen är ju osäkerhet. Osäkerhet är alltid ett stort problem när det råder osäkerhet. För det innebär att man var i sig kanske säger ja eller nej till saker. Man har svårt att sätta ner foten och bestämma sig. Man är rädd för att var man än tar för beslut så blir det fel beslut. Jag brukar säga nu för tiden att hela världen är egentligen som ett stort venture nu. Peter Almberg och Anders Dahlgren [00:09:13]: De senaste kanske året har det liksom förvandlats från till någonting nytt av många olika skäl och ett venture är ju egentligen… Ett av kännetecknerna för ett venture är ju nånstans osäkerhet. Peter Almberg och Anders Dahlgren [00:09:35]: Jag tror att många är ovana vid det. Men jag tror att det är en övergående. Jag tror att det är nånting som är övergående. För om det är nånting människor är, så är vi duktiga på att anpassa oss. Till slut har vi anpassat oss efter den här… osäkerheten som vi har omkring oss och är beredda att fatta beslut även om det råder osäkerhet. Jag kan tänka mig att vi är där snart eller kanske redan nu. Peter Almberg och Anders Dahlgren [00:10:10]: Det är väl en aspekt som jag vill lyfta fram. Lars Dahlberg [00:10:15]: Vi är vana med den här risk-situationen. Det är ett helt annorlunda sätt. Allting förändrar sig så snabbt hela tiden. Det är nya förutsättningar och spelplaner. Nu börjar vi förstå att vi måste klara av att tackla den typen av situation. Vi kan inte bara sitta där och inte agera. Peter Almberg och Anders Dahlgren [00:10:37]: Jag tycker att man ser det. Till och med ser man att vissa politiker… Till och med inom politiken. De är ju ofta ganska långsamma med att… att visa upp sådana sidor. Det värsta har vi bakom oss i varje fall vad gäller säkerheten som många känner. att de flesta har accepterat det faktumet nu. Anders Dahlgren [00:11:12]: Sen är ju liksom en entreprenör och entreprenörskap är i osäkerhet från grunden. Vågar man satsa på sin dröm eller sin idé? Oftast har man ju idéer som man tror ska ta över världen eller bidra väldigt mycket i alla fall till samhället på olika sätt. Och det vet man om att när man släpper kajen så kommer det bli en turbulent resa. Det kommer vara väldigt mycket upp och ner. Och det är ju så vi jobbar med våra bolag från och till. Det kan vara att man jobbar med ett bolag intensivt i ett halvår, ett år eller till och med två år och sen håller man bara månadlig, vecklig kontakt och stämmer av under några år och sen kanske det kommer en ny resa som påbörjas. Men det som också påverkar de här entreprenörerna, det är ju vad som händer runt om i världen. Är det turbulent? Var är nyhetsflöden som det har varit? Som Peter sa det sista året har det varit en otrolig berg- och dalbana. Anders Dahlgren [00:12:10]: Det är klart att det påverkar ens vilja att liksom, okej, nu behöver vi äntligen komma så vi går runt eller kommer till ytan eller nu behöver vi äntligen generera vinst. Ska vi satsa allt, vända upp och ner på det här, satsa nu för den stora tillväxten och kanske Ta in nya pengar eller låna pengar eller vad man nu väljer att göra. Man tar ju ett nytt risktagande. Ska man göra det när man egentligen kommit ut med näsan över vattenytan? Så det är klart det är jättesvårt. Det är jättestora frågor. Peter Almberg och Anders Dahlgren [00:12:39]: En annan grej också att entreprenörer är ju oftast mer, anpassar sig ju snabbare. till saker än vad stora företag gör så är man då i ett entreprenörsledt bolag och så har man stora kunder och så tycker man att det är svårt att sälja till de här stora kunderna så beror det väldigt mycket på att de stora kunderna det tar längre tid för dem att anpassa sig så att entreprenörerna är snabbare helt enkelt och de stora företagen är långsammare. Så det har också en väldigt stor inverkan. Det är ändå kunderna som är en väldigt viktig del av tillväxten. Alltid. Lars Dahlberg [00:13:28]: Entreprenörerna har ju en fördel här. De är vana att tänka på att man måste anpassa sig. Man behöver vara mer agil och snabbfotad och sånt. Peter Almberg och Anders Dahlgren [00:13:40]: En stor fördel, till och med. Peter Almberg och Anders Dahlgren [00:13:44]: Men de stora bolagen har ju den fördelen att de ofta har De kan överleva längre eftersom de har en stabilare bas och en uthållighet på ett annat sätt än en entreprenör. De flesta entreprenörer är inte lika. Peter Almberg och Anders Dahlgren [00:14:07]: Välfinansierade som de stora bolagen. Självklart finns det undantag. Peter Almberg och Anders Dahlgren [00:14:13]: Precis. Lars Dahlberg [00:14:15]: Det finns en massa möjligheter och fördelar. Lars Dahlberg [00:14:19]: Bygghänslingar och sånt som gör att man kanske inte vågar. Även om man egentligen är bättre positionerad för att göra det. Peter Almberg och Anders Dahlgren [00:14:28]: Jag skulle tro att stora bolag i framtiden kommer att ledas mycket mer som entreprenörsledda bolag leds idag. De kommer att vara tvungna att bli mer entreprenöriella i storbolagen för att Förmågan att anpassa sig är otroligt viktig i en värld som förändras snabbt. Och det kan vi vara säkra på att den här världen kommer att göra. Det kommer att ske mycket saker här framåt. Lars Dahlberg [00:15:08]: Jag tycker det låter som att den här tanken du hinner på, Peter, handlar mycket om att tänka Tänk på sin kund och sin kundskund. Titta på vad som händer på marknaden väldigt aktivt– –för att vara aktivt anpassningsbar. De större bolagen, och framför allt bolag i traditionella branscher– –som jobbar och lever där, är jätteviktiga med tanke på när förändringarna väl kommer. Peter Almberg och Anders Dahlgren [00:15:42]: Jag håller med. Om man ser sig själv som ett B2B-bolag till exempel, men ens egen kund har kunder. Peter Almberg och Anders Dahlgren [00:16:02]: Och de kunderna är konsumenter, så måste man till och med tänka på hela vägen till konsumenten. Så det blir någonstans B2B2C. Det är otroligt viktigt att tänka utifrån och inte inifrån sin egen verklighet man lever i. Anders Dahlgren [00:16:26]: Det handlar ju om att förstå sin grund. Och kundens kund. Förstår du din kund, då förstår du vad kundens kund är. Så det är jätteviktigt. Och därmed också örat mot rälsen och förstå vad är det som, vad behöver de och vad behöver jag leverera till dem eller bli levererad till dem. Och därmed, det är det som din fördel som entreprenören har, att man kan vara lite snabb. Givetvis ska man behålla fokus på det man tror på, men ändå vara ganska lyrad för att se vad som händer. Lars Dahlberg [00:16:55]: Alltså det är ungefär så här. Kära entreprenörer som lyssnar på den här podden. Ni ska inte bara sitta där och inte våga satsa. Nu är det värsta läget. Tänk utifrån er och utnyttja era fördelar. Var smidiga och agila och våga satsa. Det är väl någon slags summa man kan tjäna på diskussionen? Anders Dahlgren [00:17:19]: Så är det och det är många som tänker så och då kanske man får hitta en bra partner. Nu pratar jag inte bara om konsulter utan någon som är inom samma genre som kompletterar som man kan satsa tillsammans med. Man är ju sedan själv, om man har det motigt själv så finns det många andra som har det motigt. Det är lite så vi på Katalysen jobbar tillsammans med vårt nätverk och det vi kallar experter och investerare. Om vi hittar nånting där vi kan ha samma intressen, gemensamt mål, då blir det ingen konkurrens utan då blir det istället att vi jobbar alla tillsammans. Lars Dahlberg [00:17:55]: Just det, för att hitta kombinationen av olika förutsättningar kring kapital och andra kompetenser och synergier och ge en mer råg i ryggen och våga satsa kopplat till den typen av resonemang. Peter Almberg och Anders Dahlgren [00:18:07]: Ja, man kan också tänka i termer av det handlar ju alltid och alltid gjort om paketering. Och kan man till exempel med hjälp av en partner sätta ihop ett paket som är unikt jämfört med konkurrenternas? Eftersom man då har ett partnerskap med någon som har en kompletterande tjänst kanske eller produkt. så har man något unikt att komma med till kunden tack vare att man har slutit ett partnerskap med någon. Det är ett typexempel också på hur man kan skapa ett grymt bra erbjudande utan att utveckla något nytt själv. Lars Dahlberg [00:18:48]: Exakt. Hitta smarta vägar fram. Då tänkte jag att vi skulle ta och byta ämne. Min nästa lilla spaning, som vi pratade om i videoundersökningen, var att man inte lyckas att klara av att fokusera och exekvera. Utan det flyter iväg, det far iväg. Och att det är ett stort problem. Speaker B [00:19:17]: Vad vill ni kommentera för det här? Anders Dahlgren [00:19:19]: Det där kan väl ta sig olika vägar. Dels olika vägar i form av att man säger att man har en tjänst som man utvecklar eller som man erbjuder och som entreprenör som är alltid väldigt många idéer så man måste plocka ner de viktigaste och det är svårt och får man då dessutom någon form av gensvar och önskan från både sina ägare men kanske från marknaden, då tror man att det är vägen att gå. Och då kan man ju fastna i det här att vi saknar någonting som man fortsätter utveckla, utveckla, utveckla utan att kunna komma… Det blir aldrig riktigt färdigt kanske. Man gör så många u-turns till exempel. Lars Dahlberg [00:20:06]: Precis, det kommer saker som påverkar. Peter Almberg och Anders Dahlgren [00:20:08]: Vissa människor tycker att det är roligt och stimulerande att jobba med nya, att ta fram nya produkter och ta fram drivs av det och tycker att det blir lite tråkigt när man har. Lars Dahlberg [00:20:28]: Är. Peter Almberg och Anders Dahlgren [00:20:29]: Färdig med något, då vill man snabbt hoppa på nästa grej. Så vissa människor är ju sådana. Andra människor är ju sådana att de aldrig blir färdiga med något. För det är ju läskigt att gå ut till marknaden med något. Så man blir inte riktigt klar. Man väljer att finslipa för länge innan man vågar gå ut. Och sen är ju vissa människor jäkligt duktiga på att få saker gjorda. Och andra människor är inte så bra på det. Peter Almberg och Anders Dahlgren [00:21:00]: De är bra på något annat istället. Ibland handlar det bara om att behålla fokus. Se till att man behåller fokus. Och det är mycket enklare att göra om det finns andra i ens närhet som hjälper en att behålla fokus. En aktiv styrelse eller ett management team som består av lite olika individer eller en partner. Vi jobbar ofta så att vi har veckovisa möten med de bolag vi jobbar med och det handlar Jag vet inte, men till det största värdet av de här veckovisa mötena är egentligen att man ser till att man behåller fokus. Att alla inblandade behåller fokus och blir påminda om vad fokuset är och inte fladdrar iväg och tycker att någonting annat är roligare för stunden. Anders Dahlgren [00:21:58]: Eller viktigare, skulle jag säga. Det är också ett vanligt problem med det man har erfarit själv när man är entreprenör. Att du får en förfrågan eller en kund. Anders Dahlgren [00:22:09]: Vill ha något specifikt. Eller bara att det räcker om man inte är en stor kund. Och då ser du potentialen. Fast ingenting är färdigt men du får den här förfrågan och du börjar titta på den. Och du gör allt du kan för att möta ut på att kunna försöka vinna det här. Men sen har det gått två månader och du har lagt alldeles mycket fokus och glömt vardagsaffären. Som Peter säger, det här med att stötta ledningen i bolag som ofta är en styrelsefråga, men det kanske finns någon form av ledningsgrupp också där man kan hjälpa till så att man håller fokus. Bra med nya affärer, men 80 procent är den vardagliga businessen för det är den som gör att vi överlever. Anders Dahlgren [00:22:52]: Det är klart att vi ska titta på viktiga affärer. förfrågningar som kommer in. Men det kan inte vara det enda vi gör. Det är ganska vanligt att man fastnar i det där. Lars Dahlberg [00:23:01]: Min känsla är just det här som du är inne på. Det är otroligt viktigt att entreprenören har den här tajta partnern som är duktig på exekveringen. Att vi gör det som behövs för att det ska kunna bli någon sorts business av det. Inte bara massa härliga fantastiska idéer. Men sen tycker jag också lite grann att Man märker att det kommer spännande saker som entreprenörer vill springa på. Men man har inte koll på att det kanske inte är så bra business om man ska räkna resultat. Det är en kul grej, men det måste bli verkstad och ekonomi gör det här också. Aktieägare och man själv ska i slutänden också bli nöjd. Lars Dahlberg [00:23:45]: Det är lätt att tappa bort det i all jäkla givet att det finns en sådan verklighet. Anders Dahlgren [00:23:50]: Ett bra råd är att tidigt försöka få delar eller en engagerad styrelse. De är oftast billiga, framför allt i relativt unga bolag, om man lyckas få in dem i styrelsen. Då är de engagerade och ett väldigt viktigt bollplank. Peter Almberg och Anders Dahlgren [00:24:15]: Jag håller med om det. Det du tog upp med att det är lätt att tro att gräset är grönare på andra sidan. Det är ett skyddsmekanism som människor har. Men ofta är det inte det. Det handlar om att göra nånting bra med det man har. Anders Dahlgren [00:24:40]: Och göra jobbet själv. Man har själv gjort misstaget att tagit in någon form av expert i något fall, konsulter som man skrapat ihop och så tänker man att det här kommer att bli bra och då förväntar man också en ganska snabb return on investment på det där, vilket oftast tar längre tid och man har kanske inte uthålligheten och då istället får göra det själv nu när man är expert. Men man måste nog se helheten och förstå. Dels måste du förstå det själv, men vad vill du göra jobbet? Lars Dahlberg [00:25:14]: Ja, vi hoppar vidare till den tredje punkten här. Det är väldigt klart för väldigt många att det har blivit mycket tuffare att få tillgång till kapital för att jobba och driva tillväxt. Det kan ses som ett stort hinder och en stor utmaning. Hur ska man tänka här? Anders Dahlgren [00:25:38]: I grunden kanske det inte är brist på kapital. Förutsättningarna för att få tillgång till kapitalet har väl förändrats hos investerarna. Från kanske för tio år sen en speciell marknad en väldigt speciell marknad fram till 2022 där pengar var gratis och alla var rädda för att missa nästa stora unicorn eller missa opportunity. Inflationen ökade så man behövde någonstans investera pengarna för att de inte skulle minska i värde oavsett om det var en stor eller liten investerare eller bara en privat investerare som hade pengar på banken. Det brände lite i fickan om du hade lite koll på ekonomi. Det fanns mycket kapital att tillgå från de flesta, från väldigt många bolag. Det har förändrats avsevärt idag. En bra idé som har kommit över kassaflödespositivt, även om det är lite, har enormt mycket större chanser idag att få kapital än tidigare. Anders Dahlgren [00:26:48]: Tidigare pratade man om tillväxt, nu pratar man inte om tillväxt på samma sätt. Nu vill man säga att det finns ett fundament att stå på. Då är man villig att stå på in pengar. Sen kanske inte lika billigt som tidigare, men ändå till en rimligare värdering. Lars Dahlberg [00:27:03]: Just det. Så man måste ha kommit längre… i sitt bevis av sin affär i dag? Anders Dahlgren [00:27:10]: Om det finns nåt generellt så skulle jag säga ja. Om vi tittar på hur vi jobbar så jobbar vi, som vi sa inledningsvis, mot bolag som besitter ett eller två, oftast två, större problem. Ett finansiellt problem och kanske ett operationellt problem. Om vi kommer till en investerare och säger att vi har ett spännande case, är ni synliga på att investera? De ska göra det här och det här. Då kan det vara ganska svårt, rent av iskallt. Men när vi kommer till samma investerare och presenterar att vi har ett spännande case, de har ett finansiellt behov, men framför allt har de det här problemet. De har även en fungerande modellprodukt som de har hamnat i en svår situation på grund av något annat än produkten. Om vi löser det, och ni är med och finansierar det här. Anders Dahlgren [00:28:02]: Vad tror ni om det? Det låter jättespännande. Det blir en helt annan dialog, för det finns ju någonting som man kan lita sig mot direkt när man har löst det finansiella och operationella. Man ska inte… Man finansierar inte de här… Det kanske händer om fem eller tio år, för det kan hända ganska mycket snabbare. Peter Almberg och Anders Dahlgren [00:28:23]: Ja, men man vill… Jag tror att det här med… Vad pengarna ska användas till. Vad investerarens pengar ska användas till är väldigt mycket viktigare nu än förut. Lars Dahlberg [00:28:37]: Man måste ha det mycket mer konkret. Det här som är problemet är att pengarna ska användas till att lösa det. Peter Almberg och Anders Dahlgren [00:28:43]: Man ska inte vara rädd för att prata om problem med investerare. Jag tror att investerare uppskattar Raka rör. Det har de alltid gjort, men mer än nånsin. Anders Dahlgren [00:28:55]: –Transparens. Peter Almberg och Anders Dahlgren [00:28:56]: –Ja, transparens. Om man har ett problem… Eller om man, som Anders sa, har två problem… Det ena är att man behöver tillväxtkapital och det andra är att man har nåt annat problem. Då ska man inte vara rädd för att berätta det. Peter Almberg och Anders Dahlgren [00:29:16]: Och kan man gå till en investerare och säga hur man ska lösa det där problemet med investerarens pengar så är sannolikheten att man får in kapitalet mycket högre än om man mer generellt bara säger att man behöver kapital. Lars Dahlberg [00:29:33]: Ja, det kan jag känna när ni tar upp det här. Vi har jobbat mycket med entreprenörer också. De vill inte se problemen så mycket. De ser bara möjligheter. Problemen är ganska lätta att lösa. Det är bara att lösa dem. Men det där ska man ha en helt annan inställning. Man ska definiera problemen, ta problemen på allvar- och prata med investerarna om att det här är problemen. Peter Almberg och Anders Dahlgren [00:30:02]: Om man vill göra det lite enkelt för sig och förstå psykologin i det hela så kan man se det som att som entreprenör man går till en investerare, man ber investeraren att fixa det som investeraren kan fixa, det vill säga pengarna. Men mot det ska man fixa det andra problemet själv. Aktionären fixar det ena problemet och investeraren fixar det andra problemet. Då förstår man lite grann… Vad ska vi säga? Lars Dahlberg [00:30:33]: Man får också kroka arm med perspektiv på det här. Peter Almberg och Anders Dahlgren [00:30:35]: Lite så. Peter Almberg och Anders Dahlgren [00:30:38]: Det är en stor skillnad för investerare att köpa aktier på börsen jämfört med att köpa aktier i ett privat bolag. Köper man aktier på börsen så finns det inget kött och blod. När man köper aktier i ett privat bolag så finns det kött i människor man investerar i. Peter Almberg och Anders Dahlgren [00:31:07]: Det är en väldig skillnad på många sätt. Peter Almberg och Anders Dahlgren [00:31:14]: Man ska tänka mycket på vilka problem man har som man kan lösa själv. Och så ska man bli investerare att hjälpa till med pengar. Anders Dahlgren [00:31:28]: Och vara transparens med de här utmaningarna. För idag gillar inte investerare, eller väl ingen, som gillar osäkerhet. Och det är så osäkert ändå i hela makroklimatet som alla bolag befinner sig i. När man själv har varit entreprenör har man inte tänkt på det från det hållet. Man vill inte blotta sig. Man vill visa sig stark. Men vara tydlig med det problem som finns och varför du behöver hjälp och hur investeringar ska användas. Du vinner mycket mer på det. Anders Dahlgren [00:31:57]: Du får förtroende direkt. Lars Dahlberg [00:31:58]: Jag kände det också väldigt starkt. Just det här med transparensen, att man vågar vara transparent. Lars Dahlberg [00:32:07]: Ja hörni, det var treanden. Nu har vi det här jättestora som horar över oss alla. Det här med AI. Är det liksom, vad säger man, friend eller foe? Och framförallt, hur ska man se till att det faktiskt levererar någon sorts värde? Eller ROI, vad man så kallar det för. Jag tycker att det snurrar en hel del runt det där. Men man måste ju faktiskt kunna räkna hem det också så att det leder till nånting. Hur känner vi? Hur ska man tänka här? Det här är ju liksom både ett hinder… Peter Almberg och Anders Dahlgren [00:32:43]: För att börja med så tror jag att man ska se att i stort sett alla, både företag och människor, bör se på AI som någonting som är positivt och någonting som är negativt. Det har ingen betydelse om man är människa eller om man är bolag. Det har fördelar och nackdelar. Det har fördelar och nackdelar i världen som sådan, men också för bolaget man kanske äger och för individen som man är. Peter Almberg och Anders Dahlgren [00:33:26]: Och så ska man välja, och det gäller alla tror jag, och så ska man då kanske då titta på sig själv specifikt och sitt bolag specifikt. Vilka för- och nackdelar har jag, så att säga, eller mitt bolag? och göra någon form av analys. Och då ska man väl ta hjälp, lite hjälp eftersom AI ändå är ganska komplicerat och det är både enkelt… Antagligen ska man ta någon form av hjälp. Anders Dahlgren [00:33:57]: Det är så brett och du har någon relation till det privata eller du bara använder det som en language model och skriver texter eller vad det än är. Men det är så otroligt brett så man måste koka ner det och nästan få någon form av Om inte annat prata med många olika parter kring det hela för att förstå det. Peter Almberg och Anders Dahlgren [00:34:17]: Prata kanske med kolleger i branschen. Prata med andra branscher. Prata med. –affärsvänner och prata med såna som talar sanning. Peter Almberg och Anders Dahlgren [00:34:32]: Men nånstans kommer man nog att kunna komma fram till en lista för- och nackdelar– –för sitt eget bolag. Baserat på för- och nackdelar kan man skapa en strategi– –skulle jag säga, relaterat till AI. Om man knyter den till det här med investerare, som vi pratade om innan– –så är det också en väldigt bra grej att kunna ta upp. Lars Dahlberg [00:35:03]: För det är också så att man kan bli inspirerad av många andra i andra branscher. sätt för möjligheter och för hot. Vad kan jag dra för paralleller av det? Peter Almberg och Anders Dahlgren [00:35:18]: Det är också en sak som spökar i alla branscher. Även hos investerarna spökar det här. Vissa investerare ställer inte frågan. Som du sa, det är nästan lite tjatigt med AI nu. Om man kan presentera en väldigt enkel AI-strategi för sitt eget bolag– som är enkel att förstå och som det är enkelt att hålla med om. Det kommer en investerare att tycka väldigt bra om. För då behöver de inte ställa frågan och så förstår de att man har tänkt efter som bolag. Peter Almberg och Anders Dahlgren [00:36:04]: Och alla bolag… Det är för- och nackdelar för alla bolag. Det har ingen betydelse vem man är, det är både för- och nackdelar. Anders Dahlgren [00:36:13]: Jag tror man måste förstå hur man ska förhålla sig till AI. Är du inte ett bolag som utvecklar en form av AI-modell utan du är ett e-commerce-bolag eller något annat? Då ska du förstå, okej hur kan AI användas i min core business för att förstärka, förbättra, göra oss tydligare och bättre i grundupplevelsen eller vad det är. Många tror nog att vi måste bli mycket mer AI Vi måste få in mer AI i vår business. Och då vet man inte hur man ska förhålla sig till det. Utan utgås det från vad är det vi gör, vad gör vi bra, kan vi effektivisera någonting. Och välj den AI-modellen, strategin som passar din core. Peter Almberg och Anders Dahlgren [00:36:57]: Exakt. Jag håller med. Det är precis det jag försökte säga, fast Anders gjorde det mer tydligt. Precis. Peter Almberg och Anders Dahlgren [00:37:08]: På ett väldigt konkret sätt. Vilka för- och nackdelar har mitt bolag? Och inte en AI-strategi för att locka till sig… Inte som en pappersprodukt, utan det verkliga värdet. De verkliga fördelarna och de verkliga nackdelarna. Anders Dahlgren [00:37:33]: Om vi pratar om investerare vill de förstå hur man förhåller sig till AI. Många slänger in det i att man är AI-powered i sin businessmodell. Men det där skjuts hål på ganska fort. Anders Dahlgren [00:37:50]: Förstå själv, då kan du förklara det för, nu kanske inte investerarna är den viktigaste målgruppen, men i och med att vi jobbar mot dem så ser vi de frågor som kommer upp och de vill ha de svaren. Men det är ju viktigt för den som driver bolaget också, entreprenörerna, att förstå. Lars Dahlberg [00:38:08]: Jag kan säga såhär, jag personligen har kanske mest kommit in med kunder och sådär att diskutera hur det kan effektivisera arbetet, framförallt inom de änden marknadsföring, försäljning och sådana saker. Men det man ofta gör när man börjar prata om det är att man ganska enkelt kan leda in det också på att få kunden att fundera lite i vad det är. Ja, men vänta nu lite grann. Det här kanske kan också leda till att ni kan faktiskt förändra ert eget erbjudande och göra det ni gör idag så att säga. Det finns mitt erbjudande-aspekten där AI kan tillföra mycket. Du kan erbjuda nya saker till kunder. Men det är också hur du utför ditt arbete. Det finns hot och möjligheter på båda sidorna. Lars Dahlberg [00:38:55]: Jag känner att många tänker mer inåt. Vi kan göra saker smartare och effektivare- snarare än att använda det för att förbättra vårt erbjudande och värdet av vår affär. Anders Dahlgren [00:39:09]: Jag tror det är nog lättare för en AI-modell att effektivisera inåt än utåt. För du kan ju din målgrupp och din marknad bäst. AI kan ha en tanke, men den kanske tar tvärsnitt av hela branschen utan att förstå produkten eller tjänsten och ska bygga ett erbjudande på det. Så när du vänder utåt så tror du måste hålla AI väldigt hårt i handen och moderera det åt rätt håll. Vilket är rimligt. Peter Almberg och Anders Dahlgren [00:39:39]: Men det kan också vara ett sätt att när man väl gräver i det här och funderar på de här för- och nackdelarna så kan det mycket väl vara så att man kommer på någonting väldigt intressant. som inte har med AI att göra men som har med kunderbjudandet att göra mer generellt och prissättning kanske. För att en sak är säker och det är ju det att inom de områden där AI har enklast, där det är enklast att applicera AI Det är områden där man inte kommer att ha några marginaler i framtiden. Det kommer att bli… Det blir för enkelt, helt enkelt. Då kanske det är nåt annat som man ska prissätta på ett annat sätt än vad man gör i dag för att klara av den… Vad ska vi kalla det för? Den förändringen som AI leder till i just den bransch man är i. Och fokusera på någonting som AI inte klarar av att hantera. Peter Almberg och Anders Dahlgren [00:40:57]: Och bli bra på det. Lars Dahlberg [00:40:59]: Hitta det som sin nisch. Peter Almberg och Anders Dahlgren [00:41:01]: Ja, lite så. Men man tar definitivt hjälp av Om det är då något bolag man känner till som till exempel har automatiserat sin support, för det vet jag är ganska vanligt med hjälp av AI, då ska man ju prata med, om man känner en sådan entreprenör eller ett sådant företag så ska man ju prata med dem och höra vad de gjorde, hur gjorde de, till exempel. För då får man Då lär man sig jättemycket och förstår mycket bättre hur svårt eller enkelt det är att göra det själv. Lars Dahlberg [00:41:40]: Jag tänker knyta tillbaka till det ni var inne på inledningsvis i podden. Det finns två stora problem. Kapital och ett stort problem som hindrar oss att kunna växa snabbare. Vi måste lösa för att kunna växa snabbare. och få mer fall på tillväxt, så att se hur AI kan bidra till det problemet specifikt, konkret och så där. Ja hörni, man pratar mycket här om kära ämnen, men jag känner att vi kanske skulle behöva rulla av lite grann här. Vad skulle ni säga Om vi ska försöka summera det till något konkret tips på slutet. Kanske inte så jätteenkelt, men om vi har någonting att komma med för att… Lars Dahlberg [00:42:25]: Ja, något konkret som folk kan ta med sig som ni sa på podden. Kanske kan hjälpa dem lite. Peter Almberg och Anders Dahlgren [00:42:31]: Jag tycker att en… I varje fall för dem… företagen som behöver riskkapital, vilket är ganska vanligt. Så tror jag det här vi pratade om med att man ska vara ärlig kring sina problem är en jätteviktig aspekt. Man ska inte vara rädd för det. Alla har problem och den som talar om sina egna problem upplevs som självsäker. Det vill jag påstå, inte som osäker, utan som självsäker. Och vill man investera i någon som är självsäker och ärlig? Ja, det vill man. Peter Almberg och Anders Dahlgren [00:43:18]: Vill man investera i någon som inte är självsäker och känns lite oärlig? Nej. Peter Almberg och Anders Dahlgren [00:43:25]: Jag tror att problem och tillgång till kapital är en väldigt viktig del. Lars Dahlberg [00:43:32]: En viktig del. Med tanke på allt vi har pratat om här– –så kanske den absolut viktigaste grejen för lyssnaren att ta med sig– –är att vara väldigt ärlig med problemen. Det är mycket nyckeln till framgång, framför allt i den värld vi lever i just nu. Anders Dahlgren [00:43:48]: Jag håller med och jag borde tillägga en sak som vi har lärt oss väldigt mycket av för att hantera både allting runt omkring oss och det är samarbete. Var aldrig rädd för samarbete, för då har. Anders Dahlgren [00:44:08]: Man gemensamma intressen och gemensamma mål. Så man behöver det. Framförallt om man är ett relativt ungt bolag. För du har svårt, och kanske om du har konkurrenter som har kommit längre, det blir svårt att stå emot dem själv. Men som Peter var inne på tidigare, det kanske finns en konkurrent eller komplement som kämpar lika mycket som man själv gör. Se om man kan göra någonting tillsammans, man kan samarbeta. Ring upp dem och fråga, ska vi göra en bra affär tillsammans? För att gå liksom one to one mot konkurrenten eller någon annan. Peter Almberg och Anders Dahlgren [00:44:46]: Precis så tror jag. Alltså vi, om det är någonting som jag tycker är, som Anders och jag har varit med om, som jag tycker är jätte, jag vet inte, var en ögonöppnare för mig här på sistone. Det var i vissa möten som vi har haft, där vi har pratat om våra problem och sen har vi ställt frågan till dem vi har pratat med, har ni några problem? Och då brukar de berätta om sina problem eftersom vi berättar om våra. Och sen så avslutar vi med att säga, kan vi inte fundera lite grann på hur vi kan lösa varandras problem? Det brukar bli väldigt bra diskussion och skapa värde. Just det här med samarbete, jag tror att det kommer vara centralt också relaterat till allt det här som händer inom AI. AI är väldigt bra i alla stuprör. om vi nu kallar alla verksamheter för något form av stuprör. Men AI kommer inte bli bra på att hantera två stuprör samtidigt. Peter Almberg och Anders Dahlgren [00:45:57]: Det tar tid. Och om det är tre stuprör samtidigt så kommer det ta ändå längre tid. Så om man tillsammans med ett annat företag kan paketera ett erbjudande som ingen annan har i ens egen bransch. Man har nånting unikt att sälja tack vare ett samarbete. Det tror jag kan vara… Om du frågar mig så är det oerhört intressant. Lars Dahlberg [00:46:35]: Jag skulle också vilja sammanfatta det här lite grann. Lars Dahlberg [00:46:40]: Det är kanske inte de här två grejerna som entreprenörer har sett sig bäst på. Att vara väldigt ärlig med sina problem och tydliga med det. Och vara väldigt duktiga på att söka samarbeten. Man kan lite bäst själv. Man ska generalisera lite här. Men hörrni, tack så jättemycket för att ni var med i Säljmarknadspodden. Tack för ett jätteviktigt bidrag till den här undersökningen jag har jobbat med och nu även det här poddavsnittet. Jag tänkte avsluta med att om man vill komma i kontakt med er här Peter och Anders, på Katalysen. Lars Dahlberg [00:47:12]: Vad hittar man i det enklaste? Anders Dahlgren [00:47:14]: Absolut det enklaste är att gå in på vår hemsida katalysen.com. Där finns alla våra kontaktuppgifter och vi är alltid intresserade av att lyssna på problem och se om vi kan hjälpa till. Det har framgått. Nej, men närligt. Det vi pratade om senast är att det låter så enkelt, men det är inte så enkelt. Men när man har gjort det några gånger så är det inte så svårt heller. Så våga stå på dig och vara transparent och blottna lite grann. Så blir det bra. Anders Dahlgren [00:47:43]: Toppen. Vi. Lars Dahlberg [00:47:43]: Kommer att lägga med en länk till er webb så klart så att ni kan hitta er ganska lätt. Och sen så länkar vi till er på LinkedIn om man vill konnekta på LinkedIn om det är okej för er. Jättebra. Peter Almberg och Anders Dahlgren [00:47:55]: Det är toppen. Tack. Lars Dahlberg [00:47:57]: Så jättemycket. Med det vill jag säga till alla lyssnare– –det vi alltid säger i Säljmarknadspodden. Vad ni än gör där ute ska ni se till att vara relevanta. Tack och hej! The post Podd #243 – Så hittar du mod, kapital och fokus i tillväxtens nya verklighet appeared first on Business Reflex.

I det här avsnittet ska jag läsa en saga för er! Det är den klassiska sagan om Hans och Greta, av bröderna Grimm. Du har säkert hört den förut, så det blir nog inte för svårt att följa med i handlingen. Men även om du inte har hört den förut - oroa dig inte, jag läser långsamt och tydligt, och har förenklat texten litegrann. Transkript Hej där, välkommen till Simples Swedish Podcast. Idag ska jag faktiskt läsa en saga för dig. En saga, ja, det är en berättelse, en berättelse som man oftast läser för barn. Men det kan såklart vara trevligt att lyssna på en saga också som vuxen. Och den här sagan heter Hans och Greta. Och den skrevs av bröderna Grimm. Bröderna Grimm, ja. Så det är en gammal saga. En klassisk saga kan man säga. Så först av allt ska jag såklart tacka några patrons. Det är Eva, Conny, Himbeersommer, Effervescent, Eva, Svitlana, Nicole, Nour, Hungarian by Heart och Bartosz. Tusen tack till er för att ni stödjer den här podden. Okej, så nånting som är viktigt är att inte försöka förstå varje ord. Utan lyssna på helheten. Fokusera på det du förstår. Och försök bara följa med i handlingen. Alltså att följa med i det som händer. Jag ska förklara några ord först men sen när du lyssnar, prova att bara lyssna och försöka följa med i berättelsen. Så första ordet jag ska förklara är ordet ved. Och ved, det är trä som man eldar med. Så man till exempel går ut i skogen, hugger ner ett träd och sen så kan man göra ved av det trädet. Ved för att elda med. Och när man lägger ved och tänder en eld, då kallar man det för en brasa. Så du kan samla lite ved och tända en brasa. En eld alltså. Och man kan då sitta runt den här brasan, värma sig och ha det mysigt. En brasa. Sen har vi en smula. Och en smula är en liten, liten, liten bit av bröd eller en kaka eller liknande. Alltså, man kan till exempel smula sönder bröd. Alltså, man smular det till små, små, små bitar. Och de små, små bitarna kallar vi för smulor. Och vi har en styvmamma. En styvmamma är till exempel om jag har barn och jag gifter mig med en ny kvinna. Och den kvinnan blir som en ny mamma för barnen. Då kallar vi det för en styvmamma. Så det var några ord som kan vara bra att veta innan. Så ved, en brasa, en smula, att tända en brasa och en styvmamma. Okej, är du redo att lyssna på sagan om Hans och Greta? Okej, då börjar jag. Sagan om Hans och Greta I utkanten av en stor skog bodde en gång en fattig vedhuggare med sin fru och sina två barn. Barnen hette Hans och Greta. Pappans jobb gav inte så mycket betalt och det här året var det extra svårt. De hade inte ens råd med mat till hela familjen. En natt sa till sin fru: ”Vad skall det bli av oss? Hur skall vi kunna ge barnen mat, när vi inte ens har till oss själva.” ...för hela transkriptet - klicka här

Fanny Ekstrand och Carin Falk fortsätter december med sitt jultema i Kortkort – men den här gången listar Carin fem ”julfilmer som inte är julfilmer”. Alltså filmer som inte utspelar sig under jul, men som ändå är exakt den sortens Manhattan-romcom-värme, karriärskvinnekaos och feelgood-delusion man behöver i december. Ett avsnitt för alla som vill maxa sin december med romantik, storstad, kontorsdrama och chic escapism i 90–120 minuter åt gången – utan att behöva se The Holiday för 117:e gången.

Många som gått över till agila arbetssätt har upplevt att gå från euforin av att slippa rigida kontrollsystem och detaljerade pappersplaner till att uppleva frustrationen över att målstyrningen kastats ut som barnet med badvattnet. Staffan Nöteberg har lång erfarenhet av att jobba med organisationsutveckling i en agil kontext. Hans senaste bok Guiding Star OKRs - A New Approach to Setting and Achieving Goals beskriver en metod för att jobba med styrning och målsättning i en agil kontext. Han trycker framför allt på behovet av att det värde man vill realisera måste styra utvecklingen. Alltså att affären eller samhällsnyttan behöver vara utgångspunkten så att man inte skjuter från höften och skapar mängder av osorterade aktiviteter som inte hänger ihop. Vi har ett samtal om Staffans metoder som utgår från en lång erfarenhet av att lotsa några av Sveriges största företag i deras agila transformation. Staffan är dessutom en bästsäljande författare med hundratusentals sålda ex av hans böcker om pomodorometoden och monotasking. Han driver även Komplexitetspodden tillsammans med Ola Ellnestam. Länk till Staffans bok Guiding Star OKRs https://www.bokus.com/bok/9798888651285/guiding-star-okrs/ Staffan på Linkedin https://www.linkedin.com/in/staffannoteberg/ Sonders guide transformation till en mer agil organisation https://info.sonder.se/guiden-transformation-for-en-mer-agil-organisation?_gl=1*y3q3w7*_gcl_au*MTgzNDExMjU3NC4xNzU2OTEyNTYw

Värvet fyller 700! Alltså avsnitt*. Till dags dato har vi haft politiker, komiker, artister, författare, läkare, konstnärer och en kunglighet, till exempel – massor av människor som passerat ateljén (som flyttat tre gånger!) genom de tretton åren.700 skäl att fira! Det gör vi genom att ringa upp en tidigare Värvet-gäst och låter den välja ett lite extra minnesvärt avsnitt från arkivet.I detta sista 700-avsnitt ringer vi ingen annan än den oefterhärmlige Per Andersson. Nej, inte Per Andersson journalisten – komikern och skådespelaren, såklart!*Vem tror du vi är, Slaget vid Zappolino?SAMTALSLEDARE: Kristoffer TriumfPRODUCENT: Mattias ÅsénKONTAKT: varvet@triumf.se och Instagram Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Ica-gruppens vd Nina Jönsson om matpriserna, den kommande momssänkningen och konkurrensen i dagligvaruhandeln. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I Sverige har matpriserna ökat de senaste åren, störst var ökningen mellan 2021–2023 då priset steg med 28 procent. Även under 2025 har matpriserna stigit mer än inflationstakten, och har fortsatt att stiga i oktober. Nina Jönsson, vd för koncernen Ica-gruppen där bland annat Ica Sverige med Icas alla matbutiker ingår, tycker inte att konsumenterna ska vänja sig vid att matpriserna stiger mer än andra priser. Hon menar att ökningstakten för matpriserna är på väg ner.”Sen händer det saker i världen. Det är krig och extremväder, och vi vet inte hur svenska kronan kommer att utvecklas”, säger Nina Jönsson.Sedan matpriserna ökade kraftigt under 2022 har de stora dagligvaruföretagen Ica, Axfood och Coop kritiserats för obefogade prishöjningar – som inte kan förklaras av exempelvis inflation eller ökade kostnader – samt för stora vinster. Ica Maxi, som består av knappt hundra butiker, delade ut en miljard till sina ägare under 2024.Är det rimligt?”Ja, det är väldigt viktigt att vi har lönsamma butiker”, säger Nina Jönsson. Hon fortsätter:”Alla de butikerna som är mest framgångsrika möter sina största konkurrenter vid samma parkering. Ica-systemet vilar på att vi har ”Sverige-runt-pris”. Vi behöver några stora butiker som går bra för att vi ska kunna ha samma pris in till alla butiker. Vi har ju 181 butiker som har ett negativt resultat, så det är inte långt ifrån alla som är väldigt framgångsrika.”Nina Jönsson säger att hon förstår att vinsterna för de mest framgångsrika Ica-butikerna kan sticka i ögonen. ”Men de delar med sig hälften av sitt resultat tillbaka till Ica för att vi ska kunna investera”, säger Nina Jönsson. Kritik mot bristande konkurrensPå uppdrag av regeringen har Konkurrensverket granskat konkurrensförhållandena i livsmedelskedjan. För perioden 2022-2023 drar myndigheten slutsatsen att priserna på basvaror steg mer än kostnaderna, och att ”priserna hade kunnat vara lägre om konkurrenstrycket hade varit hårdare”. Nina Jönsson tycker inte att någon del av prishöjningarna på mat under senare år beror på att konkurrensen brister. ”Har vi gjort otillbörliga prishöjningar? Nej, det har vi inte”, säger Nina Jönsson.Hon tycker snarare att det är väldigt hård konkurrens i dagligvaruhandeln. Du sa att ingenting av prishöjningarna beror på att konkurrensen inte fungerar. Menar du att den här marknaden är perfekt? ”Det är hård konkurrens på marknaden”, säger Nina Jönsson. Lovar sänkta matpriserFrån den 1 april 2026 sänks matmomsen tillfälligt till sex procent, en reform som kostar nära 16 miljarder nästa år.Kan du lova att matpriserna i Ica-butikerna sänks motsvarande matmomsen från 1 april?“Absolut kommer vi att göra den skattesänkningen. Tittar man på när man förra gången gjorde en momssänkning. Riksrevisionsverket gjorde en utredning på det 2018 och konstaterade att hela sänkningen genomfördes. Så jag har inget skäl att tro att det inte skulle hända den här gången”, säger Nina Jönsson. Kan du också lova att den här sänkningen av matmomsen förs över fullt ut till kunderna också längre fram? Alltså när uppmärksamheten kring detta kanske inte är lika stor. Säg den 1 april 2027. ”Ja, absolut”, svarar Nina Jönsson.Inför sänkningen av matmomsen har Vänsterpartiet varnat för att butikerna först kommer smyghöja priserna, och sedan sänka dem när momsen sänks. Nina Jönsson avfärdar den risken. “Vi har ju inga såna planer. Det finns ju även regleringar som reglerar detta, att man inte kan agera så. Sen förväntar vi oss att producenterna inte gör några prishöjningar precis innan den här momssänkningen sker”, säger hon. Dagligvaruhandeln påverkas också av den kommande sänkning av arbetsgivaravgiften för unga. Men om de minskade utgifterna kommer leda till ytterligare sänkta matpriser är Ica-gruppens vd Nina Jönsson osäker på. “Det kan man aldrig säg”, säger hon.”Ica-handlarna driver sina egna verksamheter så vi kan inte centralt påverka priserna”. Det är en reform som kostar 6 miljarder. Kommer matpriserna att sänkas på grund av det? ”Absolut kommer det att ge möjlighet att kunna sänka”, säger Nina Jönsson.Programledare: Johar Bendjelloul Kommentator: Knut Kainz Rognerud Producent: Johanna Palmström Tekniker: Jakob Lalér Programmet spelades in på förmiddagen den 14 november.

Värvet fyller 700! Alltså avsnitt*. Till dags dato har vi haft politiker, komiker, artister, författare, läkare, konstnärer och en kunglighet, till exempel – massor av människor som passerat ateljén (som flyttat tre gånger!) genom de tretton åren.700 skäl att fira! Det gör vi genom att ringa upp en tidigare Värvet-gäst och låter den välja ett lite extra minnesvärt avsnitt från arkivet.Den här gången ringer vi ingen mindre än komikern, programledaren och den numera folkkäre sommarprataren Messiah Hallberg.*Vem tror du vi är, Slaget vid Zappolino?SAMTALSLEDARE: Kristoffer TriumfPRODUCENT: Mattias ÅsénKONTAKT: varvet@triumf.se och Instagram Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Värvet fyller 700! Alltså avsnitt*. Till dags dato har vi haft politiker, komiker, artister, författare, läkare, konstnärer och en kunglighet, till exempel – massor av människor som passerat ateljén (som flyttat tre gånger!) genom de tretton åren.700 skäl att fira! Det gör vi genom att ringa upp en tidigare Värvet-gäst och låter den välja ett lite extra minnesvärt avsnitt från arkivet.Den här gången ringer vi ingen mindre än komikern, programledaren och den näst tidigast värvade gästen, nämligen Kristoffer Appelquist. Lite kul, med tanke på att han var Kristian Luuks val häromveckan.*Vem tror du vi är, Slaget vid Zappolino?SAMTALSLEDARE: Kristoffer TriumfPRODUCENT: Mattias ÅsénKONTAKT: varvet@triumf.se och Instagram Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Värvet fyller 700! Alltså avsnitt*. Till dags dato har vi haft politiker, komiker, artister, författare, läkare, konstnärer och en kunglighet, till exempel – massor av människor som passerat ateljén (som flyttat tre gånger!) genom de tretton åren.700 skäl att fira! Det gör vi genom att ringa upp en tidigare Värvet-gäst och låter den välja ett lite extra minnesvärt avsnitt från arkivet.Den här gången ringer vi ingen mindre än programledaren, poddaren, filmmakaren och tidigt värvade Fredrik Wikingsson.*Vem tror du vi är, Slaget vid Zappolino?SAMTALSLEDARE: Kristoffer TriumfPRODUCENT: Mattias ÅsénKONTAKT: varvet@triumf.se och Instagram Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Find endless motivation (nivå A2-B1) Joina 28 Day Free Swedish Challenge - klicka här!  Har du problem med motivation? Här får du veta hur du hittar gränslös motivation att fortsätta lära dig svenska (eller vilket språk som helst).  ----- Transkript   Nej, fy fan vad tråkigt att lära sig spanska. Jag orkar inte gå på fler lektioner. Jag förstår inte grammatiken. Alltså, vad är ”gerundium”? Vadå dativ och ackusativ? Ja, så här tänkte jag om spanskan. Jag studerade spanska i fem år när jag gick i skolan. Jag tyckte det var jättetråkigt. Och det enda jag kunde säga efter de fem åren Det var - Hola, me llamo Fredrik. Una cerveza, por favor. Några år senare hade jag lärt mig flytande franska. Efter bara två år av studier helt själv. Utan lärare, utan resurser. Utan att veta så mycket alls om hur man lär sig språk. Så vad var skillnaden? Hur kunde jag gå i fem år och lära mig nästan ingen spanska och ha noll motivation, till att lära mig franska jätteeffektivt med jättemycket motivation? Hur fick jag så mycket motivation att lära mig franska så att jag bara badade i språket så mycket jag kunde? Utan att veta ens hur man lär sig språk. Det ska vi prata om idag. Först av allt så ska jag tacka några patrons. Det är Anna, Clay, Magda, Paul, Chris, Tatiana, Atul, Leri, Jay, Felipe, Ilki, Patrik, Le Huy, yourfriend480 och Milla. Så tack, tack till er för att ni stödjer den här podden. Det här är såklart Simple Swedish Podcast. Välkommen ska du vara.   ..för hela transkriptet - klicka här!

Värvet fyller 700! Alltså avsnitt*. Till dags dato har vi haft politiker, komiker, artister, författare, läkare, konstnärer och en kunglighet, till exempel – massor av människor som passerat ateljén (som flyttat tre gånger!) genom de tretton åren.700 skäl att fira! Det gör vi genom att ringa upp en tidigare Värvet-gäst och låter den välja ett lite extra minnesvärt avsnitt från arkivet.Den här gången ringer vi ingen mindre än journalisten, poddaren och tidigt värvade Lina Thomsgård.*Vem tror du vi är, Slaget vid Zappolino?SAMTALSLEDARE: Kristoffer TriumfPRODUCENT: Mattias ÅsénKONTAKT: varvet@triumf.se och Instagram Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Värvet fyller 700! Alltså avsnitt*. Till dags dato har vi haft politiker, komiker, artister, författare, läkare, konstnärer och en kunglighet, till exempel – massor av människor som passerat ateljén (som flyttat tre gånger!) genom de tretton åren.700 skäl att fira! Det gör vi genom att ringa upp en tidigare Värvet-gäst och låter den välja ett lite extra minnesvärt avsnitt från arkivet.Först ut är ingen mindre än programledaren och early adoptern Kristian Luuk.*Vem tror du vi är, Slaget vid Zappolino?SAMTALSLEDARE: Kristoffer TriumfPRODUCENT: Mattias ÅsénKONTAKT: varvet@triumf.se och Instagram Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Why are worst people so successful? Nivå A2-B1 Känner du ibland att det är de manupilativa och hänsynslösa människorna som alltid "vinner" i livet, medan moraliska och anständiga personer inte lyckas lika bra? Det här ska vi prata om i dagens avsnitt! Vi ska också prata om hur man blir framgångsrik utan att vara en dålig människa. Avsnittet är baserat på den här videon. Stöd podden för 5€ per månad här.   Transkript Varför är de sämsta människorna så framgångsrika? Ja, i det här avsnittet ska vi prata om varför de sämsta människorna verkar lyckas så bra och få så mycket makt. Alltså att de verkar bli så framgångsrika. och vi ska också prata om hur man själv kan lyckas i livet, vinna i livet, utan att offra sin integritet och förlora sin själ. Men först av allt ska vi såklart tacka några nya patrons. Och det är Valeriia, Andrew, Dimitra, Ilia, Timur, Simon, Miranda och Gülçin . Så tack till er för att ni stödjer den här podden. Och alla som vill stödja podden kan gå till www.patreon.com/swedishlinguist. Det kostar bara 5 euro i månaden. Så. Har du känt att de ärliga människorna, de vänliga och anständiga människorna? Läs hela transkriptet här

Ja... håll i er våra goda lyssnare. Mycket har hänt under veckan. Det är hotellägare som häktats för att han ska ha våldtagit en tjej under 18 år... Det hände ett och annat när polisen kom hem till Ponta R. Hur mycket pengar får hans tjej för att vara med på hans kanaler? Svaret kommer nog att chocka er. Och ja... Vanja Engström äter Ipren för att kunna intervjuas. Så mycket kan vi säga! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vi hör ofta att barn är så bra på språk. Ibland kan det kännas omotiverande - “är jag för gammal för att lära mig?”. Men är det verkligen sant att barn lär sig språk bättre än vuxna? Det ska vi prata om i det här avsnittet! --- Transkript Har du tänkt tanken att barn lär sig språk bättre än vuxna? Ja, det är många som tror att barn lär sig språk bättre än vuxna. Är det verkligen sant? Stämmer det verkligen? Det ska vi prata om i det här avsnittet. Välkommen till Simple Swedish Podcast och innan vi börjar så ska jag tacka Jing, Vivian, Mari och Elke för att ni stödjer den här podden genom att bli patrons och gå till patreon.com/swedishlinguist om du vill stödja podden och få transkript till alla avsnitt. Okej, så som sagt, många människor tror att barn lär sig språk bättre, snabbare, mer effektivt än vuxna. Och det kanske kan kännas lite omotiverande. Man kanske tänker att barn är språkgenier, jag kan inte lära mig så bra som ett barn, barn lär sig språk automatiskt bara genom att vara runt det. Så det kanske gör att man blir lite omotiverad, men är det verkligen sant? Okej, så först och främst, hur lär sig barn? och vi pratar kanske specifikt om ens första språk. Så hur lär sig barn sitt första språk? Jo, först och främst, man har ett konstant språkbad 24/7. Alltså, man är i språket hela, hela tiden. Man har sina föräldrar där och de pratar med dig hela tiden, de pratar med dig, de leker med dig, de tar hand om dig, de guidar dig, de är där hela tiden och kommunicerar med dig på det här språket. En annan faktor är att du har bara ett språk, så om du vill ha nånting så måste du använda det språket för att kommunicera. Så du har inget val, du måste prata på det språket för att få det du vill ha. ...för hela transkriptet, klicka här

Vid ett postrån 1979 blir tre poliser skjutna och snart jagas rånarna över hela Stockholm. Men ett oväntat spår leder till en helt annan del av landet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Under 70-talets rånvåg är Lars-Inge Svartenbrandt en av de mest fruktade rånarna och han lyckas vid flera tillfällen rymma från sina fängelsestraff. – Jo men det visste vi att han var rejält farlig. Det var vardag i Stockholm med bankrån och postrån så det åkte man på ganska ofta, säger Gunnar Andersson som vid den här tiden arbetade som yttre befäl vid Östermalmspolisen i Stockholm.Öga mot öga med SvartenbrandtEn novemberdag 1979 larmas Gunnar Andersson och hans kollegor ut på ett pågående postrån i centrala Stockholm. När han kliver ur polisbussen för att kolla en övergiven Saab står han plötsligt öga mot öga med en av rånarna. Han ser direkt att det är Svartenbrandt och sekunden efter slungas Gunnar in i polisbussen - träffad av ett skott i axeln.– Alltså han tömde ett magasin på AK4:an rakt in i bussen, det skedde inom en sekund.Rånarjakten leder till GöteborgLars-Inge Svartenbrandt och hans kumpan Benny Lilja lyckas komma undan och medan jakten pågår i hela Stockholm har rånarna tagit sin tillflykt till Göteborg. Ett oväntat spår - ett möbelkvitto - kommer att avslöja deras gömställe.Göteborgspolisen posterar ut spanare kring den aktuella adressen och i en röd Golf sitter den då unge polisspanaren Sven Alhbin. – Kom igen nu, ska det inte hända nånting snart. Man blir ju stressad naturligtvis utav situationen, berättar Sven Alhbin om det dramatiska dygnet för 46 år sedan när rånarna greps.– Då upplevde jag för första gången att rädsla luktar.I det här avsnittet av Brottsutredarna med reporter Pernilla Wadebäck återser tidigare kriminalkommissarien Sven Alhbin platsen där allt fick sin upplösning och får för första gången möta före detta polisen Gunnar Andersson som blev svårt skadad i samband med rånarjakten.

Har du någonsin tänkt på hur pengar blir till? Finns alla pengar redan, eller produceras dem av staten eller bankerna? Lyssna på det här avsnittet och lär dig både hur pengar skapas, och några viktiga ord på temat! Transkript Hallå, hallå och välkommen till Simple Swedish Podcast. Och idag ska vi prata om pengar. Vi ska kanske lite mer specifikt prata om hur pengar skapas. Alltså, ja, hur skapas pengar? Hur blir pengar till? Alltså, vem. skapar pengarna? Vem gör pengarna? Vem producerar pengarna? Hur. Ja, så det ska vi prata om idag. Väldigt, väldigt intressant ämne för jag tror att det är väldigt många som kanske inte vet. Jag visste inte. Men det är ganska galet faktiskt. när man tänker på det. Så först av allt ska jag tacka några nya patrons. Och det är Hani, Victor, Rob, Kris, Henry, Sviatoslav, Jayme, Daiana,  Paul, Helen, Jorge, Henri, Varpu-Liisa. Förlåt om jag uttalade något namn fel. Och först av allt ska vi gå igenom några ord som är viktiga för att förstå det här. Och det första ordet är ett lån. Så ett lån, det är vad du får av till exempel banken. Så om du ska köpa ett hus och du inte har alla pengar för att köpa huset, då behöver du ta ett lån och det gör du hos banken, så du går till banken och säger att du ska köpa ett hus jag behöver ta ett lån och då förhoppningsvis får du ett lån av banken och det här lånet måste du betala tillbaka för att du står nu i skuld hos. ..om du vill läsa hela transkriptet, klicka här  

En barnläkarundersökning på BB, även kallad "BLUS", är en rutinmässig kontroll av det nyfödda barnet innan hemgång. Undersökningen utförs av en barnläkare och syftar till att upptäcka eventuella hälsoproblem eller avvikelser som kan kräva ytterligare åtgärder. Vi möter återigen proffsiga barnläkaren Oscar Berg i poddstudion, Oscar som tar oss med på ”resan” genom den lilla bebiskroppen. Och han förklarar varför, när, var, hur och vad som ingår i undersökningen, samt beskriver vad som händer vid eventuella avvikelser. Visste du förresten att ett "blåsljud" första dygnen hos nyfödda är väldigt vanligt och beror på att bebishjärtat anpassar sig till det nya livet utanför livmodern. Alltså från mysiga moderlivet till det tuffare jordelivet :-) Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Surströmming är kanske den mest virala svenska maten. Miljoner människor har sett videor där folk äter den stinkande fisken. Äter svenskar verkligen detta? Hur äter man det på “korrekt” vis? Och vad är historien bakom? Transkript Finns det någon annan svensk mat som har blivit så viral som surströmming? Alltså, det finns videor på YouTube med över 10 miljoner visningar och det verkar som att surströmming har blivit en av de mest kända ja, bland den mest kända svenska maten. Så, och folk säger, ja vi ska, vi ska äta världens mest stinkande mat. Alltså stinkande, alltså illaluktande, att det luktar illa. Och ja, de öppnar en burk med surströmming och vi får se deras reaktioner helt enkelt, hur de tycker det luktar så äckligt och sen ska de ju då äta surströmmingen också. Så ja, välkommen till Simple Swedish Podcast. Idag ska vi prata om, som sagt, kanske den mest virala svenska maten. Och innan vi börjar ska jag tacka tre nya patrons. Det är Daniel, Tina och Paweł. Så tack till er för att ni stödjer den här podden. För alla som stödjer podden så får man ju, förutom att det känns bra att stödja någonting som man lyssnar på, så får man ju transkript tillalla avsnitt och det är nästan 300 avsnitt nu. Och man får transkript till alla dem för bara 5 euro i månaden. Så gå till patreon.com/swedishlinguist. Så surströmming. Surströmming. Som ni vet så R och S blir så det är därför surströmming uttalas surströmming, surströmming. Och vad är surströmming? Det är fermenterad strömming. ..om du vill läsa hela transkriptet, klicka här

Här delar jag med mig av de viktigaste stegen för att bygga självförtroende i svenska. Hur skulle det kännas att tala svenska och känna dig säker och avslappnad i stället för nervös och osäker? Lyssna på avsnittet och kommentera - vad behöver du göra för att tala svenska med självförtroende? Nästa Free 6 Week Challenge börjar den 18 augusti! Registrera dig nu för att säkra din plats (sista dag att registrera sig är fredagen 15/8) Klicka här för att läsa mer och anmäla dig. Gå på 30 lektioner inom 6 veckor Alla lektioner är optimerade för att träna på konversation Perfekt för att bygga självförtroende och flyt på svenska Om du klarar utmaningen får du hela depositionen tillbaka! --- Transkript --- Händer det dig att du blir nervös när du ska prata svenska? Att du blir rädd eller blockerad? Att det bara står still i huvudet när du ska prata svenska? Eller händer det att svenskar alltid byter till engelska när du vill prata svenska? Eller du kanske byter till engelska? Eller du kanske bara generellt undviker att prata svenska för att du känner dig osäker, nervös, rädd. Det kanske till och med känns skamligt. Det finns många negativa känslor som är relaterade till självförtroende i att prata svenska. och när det kommer till att tala så är faktiskt självförtroende mycket, mycket viktigare än till exempel att ha bra grammatik. Men vi lär oss inte det här i skolan, för i skolan, så är allting väldigt teoretiskt, vi fokuserar på läsa och skriva och grammatik och sådana saker. Men när vi ska prata, det är då det är så viktigt att ha självförtroende. Ja, helt enkelt att ha förtroende för oss själva, att vi klarar att prata, att vi kan vara bekväma med att prata. Så det ska det handla om idag. Så välkommen till Simple Swedish Podcast. Och jag heter Fredrik. Och idag ska vi prata om hur man bygger självförtroende så att man kan känna sig avslappnad. Alltså tänk dig. Tänk dig att du känner dig avslappnad när du pratar svenska. Tänk dig att du kan ha kul och få kontakt med människor på svenska. Verklig kontakt med riktiga människor och bygga vänskap, relationer och sådana saker. Och tänk dig att ...för hela transkriptet, klicka här

Nivå: A2-B1 Lär dig om religion i Sverige samtidigt som du lär dig många viktiga ord på temat! --- Nästa Free 6 Week Challenge börjar den 18 augusti! Registrera dig nu för att säkra din plats (sista dag att registrera sig är fredagen 15/8) Klicka här för att läsa mer och anmäla dig. Gå på 30 lektioner inom 6 veckor Alla lektioner är optimerade för att träna på konversation Perfekt för att bygga självförtroende och flyt på svenska Om du klarar utmaningen får du hela depositionen tillbaka! --- Transkript Hallå där och välkommen till Simple Swedish Podcast avsnitt 290. Ja, 290 och det ska handla om religion. Lite mer specifikt religion i Sverige. Okej. Innan vi börjar ska jag tacka några patrons. Det är Sefika, Claudia, Essi-Noora, JB, Plan 9, John, Neil och Shveta. Så tusen tack till er för att ni stödjer den här podden. Ja, och jag kan också meddela att vi kommer starta våran nästa 6 Week Free Challenge den 18 augusti. Okej. Den 18 augusti startar nästa 3 Week Free Challenge. Okej. Och det här är för dig som redan kan en del svenska, kanske förstår mycket men har svårt att prata eller inte har så många möjligheter att prata. Så det här kommer kickstarta din svenska talförmåga. Talförmåga, alltså ens förmåga att tala. Alltså att man kan tala, att man kan prata. Så om du vill kickstarta det, alltså din talkapacitet kan man säga. Och verkligen börja prata mycket på svenska så är den här utmaningen perfekt för dig. Så jag lämnar mer information och länk i beskrivningen här. Okej. Så Sverige är ett av världens mest sekulära länder. Så vad betyder sekulär? Så sekulär är att det inte är så religiöst. Eh, ordet religiös, okej, det brukar vara lite svårt för folk. Religiös, religiös. Om jag är religiös, då betyder det att jag tror på Gud. ...för hela transkriptet, klicka här

I det här avsnittet dyker vi ner i en känsla som de flesta av oss bär på, men som sällan får ta plats: tvivel. Tvivel på sig själv, på sina val, på framtiden, på relationer – ja, till och med på livet ibland.Vi pratar om hur det känns när tvivlet smyger sig in och får oss att ifrågasätta allt vi trodde vi var säkra på. När det inte går att skilja magkänsla från rädsla, och när det blir svårt att veta om man ska kämpa vidare eller släppa taget.Varför är vi så rädda för att tvivla? Och kan tvivel faktiskt vara en viktig del av utveckling, snarare än ett tecken på att vi är fel ute?Ett ärligt, reflekterande och stundtals tröstande samtal om en känsla vi alla behöver våga möta – och kanske till och med lyssna på. Programledare: Ida Höckerstrand & Sofie Hallberg Klippning: Sofie Hallberg Instagram: @angestpodden @idahockerstrand @sofiehallbergFacebook: ÅngestpoddenTikTok: @therealangestpoddenHar du förslag på ämnen, ett dilemma eller gäster du skulle vilja höra i Ångestpodden?Mejla oss gärna: angestpodden@ingetfilter.seBehöver du prata med någon?https://hjalplinjen.semind.se spes.se suicidezero.se teamtilia.sebris.se Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I veckans podd har Tobias fortsatt sin turné runt Sverige.Gabriel har haft sin traditionella körhelg i Katrineholm.Vi hyllar Björn Skifs fantastiska karriär.Varför dyker munsår alltid upp när man som minst vill ha dom?Till sist listar vi dom gånger vi låtsas veta vad vi gjorde men inte hade en aning.Nu kör vi!Kontakt: hello@poddagency.comI säng med Tobias & Gabriel produceras av Poddagency Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Här kommer de 10 bästa sätten att öva på att tala svenska. Dessa tio olika metoder passar olika personligheter, olika nivåer, och olika livssituationer. Vilken är din favorit? Om du vill veta mer om Language Gym - klicka här Transkript Ja, men då hälsar jag dig välkommen till Simple Swedish Podcast. Och idag ska vi prata om ett väldigt viktigt ämne om man vill lära sig flytande svenska. Det handlar om att hitta människor att öva svenska med, att öva på att prata svenska och vi ska gå igenom 10 olika sätt att öva på att prata. Och det här är ingen topplista eller så, utan jag går igenom tio olika sätt. Jag pratar om vilka fördelar det finns, vilka nackdelar det finns, vem det här passar, alltså vem är det här sättet bra för. Jag pratar om hur svårt det är, eller hur svåra de här olika metoderna eller situationerna eller kontexterna är. Ja, så tio olika sätt att öva på att prata svenska. Så först, såklart, ska jag tacka några patrons. Så det är Somil, Amrel, Clau, Rhod, Jurgita, Kathleen, och 龙伟 Så tack, tack, tack till er för att ni stödjer den här podden. Okej, så vi kör på direkt här med nummer 1. Och nummer 1 är främlingar. Alltså människor som man inte känner, till exempel människor man träffar på stan, människor man pratar med i butiker. Det kan vara folk som jobbar i butikerna eller en restaurang eller det kan vara någon man träffar på en bar eller på gatan. Man frågar någon på gatan till exempel var ligger det här och det här. Ja, främlingar helt enkelt. Och det här, jag tror att människor ofta tänker på det här som någonting som är vanligt någonting som man vill kunna göra. Alltså, när folk tänker på att "Åh, jag ska lära mig det här språket" så att jag kan prata med främlingar på stan. Och man kanske tänker att man måste börja göra det här direkt. Alltså, man börjar lära sig ett språk och man känner okej, jag måste börja prata med främlingar på stan. Jag skulle säga att det här är bland svåraste man kan göra på ett språk som man lär sig. ..om du vill läsa hela transkriptet, klicka här

Nivå: A2-B1 Swedish eating habits Vilka tider äter svenskarna? Vilka måltider finns? Vilken typ av mat är vanlig? Varifrån kommer influenserna? Dessa frågor får du svar på i dagens avsnitt! Intresserad av Free 6 Week Challenge? Klicka här! Transkript: Tjena tjena och välkommen till Simple Swedish Podcast! Idag ska vi prata om matvanor. Matvanor i Sverige, närmare bestämt. Och kanske jämföra dem lite med andra länder. Jag bor ju i Spanien och matvanorna här skiljer sig en del från matvanorna i Sverige. Så det ska vi prata om. Först vill jag bara nämna att om du är intresserad av våran Free Six Week Challenge så är ju den just nu stängd. Men du kan skriva upp dig på väntelistan. Och då får du information från oss först av alla när vi öppnar igen.   Och Free Six Week Challenge, det är alltså vår utmaning att gå på 30 lektioner inom 6 veckor, alltså inom 42 dagar.   Så du betalar en deposition, och sen om du klarar att gå på 30 lektioner inom 6 veckor, då får du hela depositionen tillbaka. Vilket är helt galet. Och vi har haft många människor som har gjort den här utmaningen redan. Och det har varit jättekul. Så jag lämnar en länk till det. Så det här är perfekt för dig som redan kan en del svenska och förstår en del svenska, men du behöver komma igång och prata mycket. Okej. Ja, så.. Då ska vi prata om matvanor. Alltså. Ja, vilka kulturella aspekter finns det till exempel när det kommer till tider? När äter man frukost? När äter man middag? Vilken sorts mat äter vi? Och så vidare. Så i Sverige, vi kan börja med tider. För i olika länder så äter man olika måltider vid olika tider. Vi säger faktiskt en måltid på svenska. Så en måltid är till exempel frukost eller lunch eller middag. Ja, vi kallar det för en måltid. Man kan också säga ett mål mat, det är en måltid.   För att läsa hela transkriptet - klicka här  

Biljetter till Mord Mot Mords avskedsturné finns på: mordmotmord.sePå Babel i Malmö berättade Anna om när Mark Kilroy försvann utanför en bar i Matamormos, Mexiko, och hur hans kidnappning ledde till att den mordiska sekten Narcosatanists och dess ledare Adolfo Costanzo kunde avslöjas. Karin berättar om Britta Nielsen, uppskattad mångårig anställd på den danska socialstyrelsen, medaljbelönad av drottningen för trogen tjänst och... storsvindlare? Alltså verkligen megastorsvindlare.

Nivå: A2-B1 Är du trött på att inte förstå vad folk säger till dig? Eller på att inte kunna använda poddar och serier på svenska utan undertexter? Då är det här avsnittet för dig! Jag ger dig alla mina tips för att få en bra hörförståelse. För att registrera dig för Free 6 Week Challenge och få hela din deposition tillbaka om du klarar att gå på 30 lektioner inom 6 veckor klicka här! Transkript: Tjena tjena! Det här är Simple Swedish Podcast. Jag heter Fredrik. Och idag ska vi prata om hörförståelse. Alltså att förstå det man hör. För det händer säkert ofta att du försöker lyssna på svenska men att du har väldigt svårt att förstå. Och kanske så förstår du den här podden lättare än de flesta andra poddar. Och det är för att jag talar lite långsammare med enklare ord och så. Och det är specifikt för att träna hörförståelse även om du inte är på en jättehög nivå. Men vi vill såklart nå en hög nivå i hörförståelse. Vi vill kunna förstå när människor pratar snabbt. Vi vill förstå vanliga poddar, tv-serier, filmer och kunna ha samtal på, ah svenska då för dig. Men de här teknikerna och de här strategierna, de som vi ska prata om idag, de fungerar såklart för alla språk. Och ja, innan vi börjar ska jag tacka några patrons såklart. Och det är Roberto, Brenda, Chris, Maija, J. Torres, Agnes, Jatthew, Raphael, Petar och Makino. Så, tack till er för att ni stödjer den här podden. Och en annan grej också innan vi börjar. Så, du kanske hörde om den här Free 6 week challenge som jag pratade om i ett par andra avsnitt, och det var så att den sålde slut ganska snabbt. Så vi sålde alla platser, vi utökade till och med från 50 till 60 platser, men de tog slut allihopa, så därför öppnar vi en ny Free 6 Week Challenge. Och den startar den 26:e (tjugosjätte) maj, alltså väldigt snart. Så om du vill vara med så se till att registrera dig så snart som möjligt. Senast på lördag. Och vi kommer ha ett onboarding call på söndag och sen på måndag den 26:e (tjugosjätte) maj så startar utmaningen. Och det är alltså att man går på 30 lektioner inom 6 veckor, och om man klarar det så får man sin deposition tillbaka. Så det är en väldigt, väldigt, väldigt bra deal. Och det är perfekt för dig som redan kan en del svenska men du behöver komma igång med att prata mycket. Länk finns i beskrivningen, okej. Så men nu ska vi prata, inte om att prata, utan om att förstå det man hör, hörförståelse, okej. Och hörförståelse är ju faktiskt väldigt, väldigt viktigt när man har samtal på svenska. För om du inte förstår personen du pratar med då blir det väldigt svårt att ha en konversation, okej. Och det finns två grundläggande färdigheter för en bra hörförståelse. Och det är, för det första, att förstå många ord. Så du måste kunna förstå många, många, många ord för att ha ett bra samtal och för att ha bra hörförståelse och du behöver också ha tränat ditt öra att förstå talspråk. Okej. Talspråk, det talade språket. Så du behöver ett stort ordförråd, förstå många ord. Och du behöver träna dig att förstå talspråk. Okej, så. Vi ska gå igenom fem punkter som är väldigt viktiga för att förstå talad svenska, eller vilket språk som helst. Och om du applicerar de här metoderna och teknikerna så kommer du garanterat att få mycket bättre hörförståelse. Så! ..för resten av transkriptet - klicka här

I veckans avsnitt av ”Så in i Själen”, så fortsätter samtalet med Matchmaking agenturen Lemarc, som jobbar inom nischen conscious matchmaking, helt enkelt medveten matchning. Alltså inte som en traditionell dating agentur, utan som en relationsbyggande agentur. De representerar ca. 20-25 klienter per år med att hitta kärleken Om ni missat del 1 av de här samtalen så släpptes det den 14 april avsnitt 224. Elin Ribjer, som är huvudansvarig för matchmaking på, Lemarc , är tillbaka och den här gången tillsammans med Sanna Letzénsom är huvudansvarig för Coaching. Sanna är certifierad coach och terapeut med fokus på relationer och stresshantering. Utöver sin roll hos Lemarc driver hon även en egen mottagning. Men hos Lemarc är hennes huvudfokus att hjälpa varje klient att komma närmare/uppnå den relation som de längtar efter. I det här avsnittet kommer det att handla mycket om det. Att se sin egen relationshistorik, bli medveten om vad man vill förändra och läka - och hur man drömmer om att en relation ska vara. Jag har haft mina tre möten med Lemarc och gått igenom allt det, så jag kommer att dela med mig av mina upplevelser från de mötena. Varmt välkomna till en relationsresa i ”Så in i Själen”. Här kommer länkar för att gå med i båda nätverken kostnadsfritt med chansen att matchas med en klient: Lemarc Thomas Matchmaking (Svensk och internationell service): https://lemarcthomas.com/inbjudan-medlemRelate Matchmaking (Svensk service): https://app.relate-matchmaking.com/membership Vill man läsa mer om oss på Lemarc så kan man kika på vår hemsida: https://lemarcthomas.com/Producerat av Silverdrake Förlagwww.silverdrakeforlag.seRedaktör: Marcus Tigerdraakemarcus@silverdrakeforlag.seKlipp: Victoria Tigerdraakevictoria.tigerdraake@gmail.com Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Nivå: A2-B1 I Sverige har vi något som kallas allemansrätten. Det betyder att vi har rätt att vara i naturen, plocka svamp och bär, bada, till och med sätta upp tält - även på privat mark. Det finns många viktiga regler att följa, som gör att denna fantastiska rättighet fungerar. Här går jag igenom allt! Vill du leva 9 dagar 100% på svenska, börja tänka på svenska, och samtidigt få en fantastisk upplevelse och vänner för livet? Ansök till sommarens Language Lock-in Boot Camp nu! Klicka här och ansök, och se om du har vad som krävs!   Transkript   Hallå hallå! Välkommen till Simple Swedish Podcast! Ja, idag ska vi prata om nånting som heter allemansrätten. Så, allemansrätten, det är, man kan säga att det är som en lag i Sverige som.. som gör att vi kan vara i naturen, njuta av naturen, vara på olika platser, till och med tälta och sådana saker. Men det finns många regler också, så det är inte bara en rättighet, också en skyldighet, eller många skyldigheter. Så det ska vi prata om idag, men först ska jag tacka några nya patrons. Så det är Sept, Anna, Hanno, Kai, Tock, Alessandro, Roy, Sten, Yulia och Mari! Så tack till er för att ni stödjer podden. För alla som vill stödja podden så går man till www.patreon.com/swedishlinguist. Ja, det var det vi skulle börja att säga. Så, ja, allemansrätten. Alltså, ja. Rätten som alla har att vara i naturen, att njuta av naturen helt enkelt. Man kan gå i naturen, cykla i naturen, paddla, alltså paddla kanot eller kajak, plocka bär, plocka svamp, till och med sätta upp tält. Okej, så. Och det här kan man göra också på mark som någon person äger, så också på privat mark eller liksom.. Ja, det finns lite olika regler som vi kommer till. Och det här systemet, det bygger på att man visar hänsyn till naturen, till djur, till markägare och så vidare, och att man inte stör och inte förstör, okej? Så att visa hänsyn, det betyder ungefär att man visar respekt, att man visar hänsyn, okej, så först och främst, vad får man göra? Alltså vad är okej att göra. ...för hela traskriptet, klicka här

Nivå: A2-B1 I dagens avsnitt kommer du att lära dig exakt vad följande ord betyder, och vad skillnaden är: klar vs tydlig och färdig att vara/bli klar (med) att göra/läsa/titta/lyssna klart (och skillnaden mot 'sluta' och 'avsluta') att klara att klara sig Redo?  -------------------- Länk till Language Gym - Träna dig till flytande svenska med 100+ konversationslektioner i månaden Klicka här för att bli patron för bara 5€ per månad och få transkript till alla avsnitt  -------------------- Transkript Hallå, hallå! Välkommen till Simple Swedish Podcast. Och idag ska vi prata om några ord på svenska som är väldigt lika och som ofta är lite svåra för folk. Och det är ordet klar, att vara klar med någonting, att göra klart någonting, att någonting är klart, att klara någonting, att klara sig. Okej, många olika betydelser och det kan vara lite knepigt att förstå. Därför gör jag ett avsnitt om det för att reda ut det här. Reda ut, alltså att man tar reda på vad som är vad och efter det så kommer allt vara klart och tydligt. Vi ska dela upp det lite grann. Vi börjar med adjektivet klar. Adjektivet 'klar' kan ju såklart betyda ungefär tydlig eller uppenbar. Alltså till exempel det som jag sa, 'klart och tydligt'. Alltså till exempel, jag hör dig klart och tydligt. Det betyder att jag hör dig bra. Det är inga oljud, det är inga problem utan jag hör dig tydligt. Och man kan säga att vi fick klara besked. Det betyder att vi fick tydliga besked. Det var inga konstigheter, det var inte oklart, det var inte svårt att förstå utan det var tydligt. Det var klara besked. Och vi har ju ord och uttryck som till exempel självklart eller såklart eller det är klart. Det betyder.. på engelska är det 'of course'. Alltså att någonting är.. Det är klart att det är så liksom. Det är klart. Självklart. Såklart. ....för resten av transkriptet klicka här!

Nivå: A2-B1 Vill ha mer flytande konversationer på svenska? Fastnar du ofta på ord? Blir du stressad när du inte förstår vad folk säger? Byter folk ofta till engelska? Då är det här avsnittet till dig! Jag går igenom 7 tips du kan använda NU för att få mer flyt i dina konversationer. Gå med i 6-veckors-utmaningen! Gå på 30 lektioner på under 6 veckor och få tillbaka hela depositionen! Klicka här för att läsa mer. Platserna är begränsade så skriv in dig asap! Utmaningen startar 14/4. ------------------- Transkript Känner du att du vill ha mer flyt i dina konversationer på svenska?   Känner du att du fastnar på ord hela tiden?   Alltså att du varje gång du försöker säga någonting så stannar du för att du hittar inte rätt ord.   Känner du att du blir frustrerad av att ta människors tid?   Eller kanske stress av att inte förstå vad den andra personen säger?   Och händer det ofta att folk byter till engelska?   Ja, om du har svarat ja på någon av de här frågorna, då är det här avsnittet för dig helt enkelt.   Så välkommen till Simple Swedish Podcast.   Jag heter Fredrik och i det här avsnittet så ska jag ge dig sju tips för att bli mer flytande..för att tala mer flytande och klara konversationer bättre på svenska.   Och i slutet så ska jag också berätta om en väldigt spännande utmaning som är perfekt för dig som vill bygga självförtroende när du talar svenska.   Och det bästa av allt, om du klarar utmaningen så kan den bli helt gratis faktiskt.   Så ja, det pratar jag om i slutet.   Innan vi börjar med avsnittet ska jag tacka några nya patrons.   Och det är Vio, Pratyasha, Alexander, Camille, Laura, Kelly och Sarah. Så tack till er för att ni stödjer den här podden.   Ja, nu ska jag dela med mig av de här sju tipsen för att tala mer flytande och klara konversationer på svenska bättre. Så här.   Tips nummer ett. Det är att hålla det enkelt.   För folk gör det ofta väldigt komplicerat för sig själva.   För att man är van att göra det på sitt modersmål.   Man är van att kunna säga..använda komplex grammatik och komplex meningsstruktur och vara väldigt nyanserad och detaljerad.   Så man är van vid det.   Men när man pratar på ett språk, på ett främmande språk, försök använda mindre komplexitet.   ....för resten av transkriptet, klicka här!

Vi ger oss in i andra hälften av 1600-talet, vibrationerna av den svenska stormaktens glansfulla klang genjuder alltjämt i europa. Men ursprunget till klanget, hemlandet och kronan, har tomt i kassakistan. Det ekar i den, och apropå det, om man ändå haft några ekar! Alltså riktiga ekar som växer, men dessa tillsammans med allt annat av värde har förmyndarregeringen gett bort till sig själva och resten av den svenska eliten. Den svenska stormaktens förvaltning går inte bara på knäna, den är bankrutt. Något måste göras, likt i våra egna tider krävs det krafttag för att rycka upp både statens verksamhet och försvar. Fram träder på 1670-talet, den unge kungen Karl XI. Han kommer att visa att ingenting är omöjligt när ändamålet helgar medlen, och det spelade ingen roll hur många tårar hans forna förmyndarregering kunde klämma fram. Det var dags att betala tillbaka. Lyssna på våra avsnitt fritt från reklam: https://plus.acast.com/s/historiepodden. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Nivå: B1-B2 (del 1/2) Jag går igenom länderna där den här podden är som mest populär, och berättar vad jag kan om dessa länder. Hur bra kunskap har jag om ditt land? För att läsa mer om bootcampet - klicka här För att registrera dig för ett gratis Q&A-webbinarium: Söndag 16/3 15:00 - registrera dig här Måndag 17/3 19:00 - registrera dig här I dessa möten träffar du mig och kan ställa frågor direkt till mig om bootcampet! --- Transkript Hallå, hallå! Välkommen, välkommen till Simple Swedish Podcast.   Och idag så ska vi göra en liten spontan idé som jag fick nu.   För jag satt och kollade på statistik över liksom vilka länder mina lyssnare kommer ifrån.   Så, ja, du som lyssnar på den här podden, alltså personer som dig, vilka länder kommer ni ifrån?   För ja, jag kan se statistik på det. Och jag var nyfiken, så jag kollade lite på det.   Och jag tänkte att jag skulle gå igenom topp 10 och berätta vad jag vet om det landet.   Och jag har inte kollat upp någonting i förväg.   Så det kommer bli ett litet test för att kolla min geografiska kunskap.   Och jag ser mig själv som ganska bra på geografi.   Så, ja, jag är lite nervös att det inte ska gå bra.   Men såklart, först av allt ska jag tacka några patrons..och jag ska stänga av ljudet på min telefon också.   Sätta den på ljudlös, det kan vara bra när man spelar in poddar.   Så, nya patrons är Vic, Ronja..Ronja, trevligt namn. Gillar det namnet.. Наталья, Julia, Wesley och Friederike.   Också bra namn, Friederike. Nästan som jag, Fredrik. Och ja, tack till er för att ni stödjer podden.   Alla som stödjer podden på Patreon får ju transkript till alla avsnitt och kan också känna sig stolta över att de stödjer podden såklart.   Om någon annan vill det så är det www.patreon.com/swedishlinguist.   Och sen har ju vi öppnat ansökningarna också för sommarens Language Lock In Boot Camp.   Och jag tänkte bara berätta de tre sakerna som jag personligen gillar mest med bootcampet.   Eller kanske snarare de tre aktiviteterna som jag tycker bäst om, och som folk också brukar säga att det är det som de gillar mest.   Och det är ju dels att vi paddlar en vikingabåt.   Så vi sitter allihopa i en och samma båt.   Lite som en metafor för själva bootcampet. Att vi alla sitter i samma båt, att vi lär oss svenska allihopa.   Inte jag då, men alla deltagarna.   Och man måste vara synkroniserade när man paddlar den här båten.   Och det är lite svårt i början men det brukar gå bra till slut, och det brukar vara väldigt uppskattat. Det är en kul grej.   Och det kommer vi absolut göra i bootcampet i sommar också. Om det inte blir så att det blir..det kan ju hända saker med vädret som det alltid kan i Sverige.   Men det har vi alltid på schemat på sommarbootcampet.   En annan grej är att vi bjuder in pensionärer från den lokala pensionärsföreningen på fika i lock-in-villan.   Och det gör vi mot slutet av upplevelsen.   Och det är lite som ett test för att man ska förstå att man faktiskt kan prata svenska med svenskar.   Och det brukar vara jättekul, uppskattat både av deltagarna och av pensionärerna som kommer. Ja, jättetrevligt.   Och sen den tredje saken..okej det är ingen aktivitet men det är själva den här familjekänslan som vi bygger upp.   Att det är en väldigt trygg plats.   Så ja, ansökningarna är öppna för Language Lock-in Boot Camp.   Så gå in på www.languagelockin.com och ansök till bootcampet om du är intresserad av det.   Vi har redan folk som har börjat anmäla sig så se till att göra det snabbt om du vill ha din plats.   Okej, så jag tänkte faktiskt att jag skulle prata lite snabbare idag som lite variation. Så som sagt så tänkte jag att jag skulle prata om topp 10 länder där jag har flest lyssnare.   Alltså där flest människor lyssnar på den här podden.   Och det finns ju två sätt att räkna på det här.   Dels i absoluta tal. Så att liksom.. Och då skulle Sverige..Sverige är såklart överst.   Så att flest lyssnare har jag i Sverige.   Det är..43% av alla lyssnare till den här podden är i Sverige.   ..om du vill läsa hela transkriptet, klicka här!