Podcasts about allts

Play Episode Listen Later Apr 18, 2026 35:04

Miljöpartiets språkrör om bränslepriser, om varför de vill höja skatterna mest och låna mest av alla partier och om Natomedlemskapet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Miljöpartiet går till val på att klara Sveriges klimatmål, varav vissa löper ut redan under nästa mandatperiod. Men de partier som Miljöpartiet vill samarbeta med efter valet vill inte satsa lika mycket på att få ner utsläppen. ”När vi tittar på oppositionspartierna är vi ju alla överens om att vi ska sänka utsläppen och klara målen. Det är en utgångspunkt. Där är vi eniga. Sedan finns det olika typer av politiska förslag om hur det här ska gå till. Där är det intressanta att Miljöpartiet är garanten för att vi klarar målen”, säger Daniel Helldén. Går till val på höjda bränslepriserNyligen föreslog regeringen tillfälligt sänkta bränsleskatter, för att stötta hushåll som drabbas av höga priser på bensin och diesel i spåret av Irankriget. Även Socialdemokraterna och Centerpartiet har föreslagit tillfälligt sänkta bränsleskatter. Miljöpartiet vill i stället se högre koldioxidskatt på fossila drivmedel, för att få ner utsläppen och klara klimatmålen. Så hur besvärligt är det att oppositionen inte är överens? ”Det var ju samma sak 2022 när Putin invaderade Ukraina och priserna rusade och man lade skulden på oss. Och alla andra partier satte igång och sa att man skulle sänka bränsleskatterna – vilket bara spädde på problemet och har gjort det ända fram till nu. Socialdemokraterna vill också sänka nu och det är ju helt fel väg att gå. Vi har ju med oss alla expertorgan på hur man ska göra. Vi har också lösningen på hur vi stöttar hushållen var de än är i landet. Socialdemokraterna måste ändra sig. Vi kan ju inte hålla på att sänka bränslepriserna i det här läget”, säger Daniel Helldén.Förslag: halva priset i kollektivtrafiken och transportstödNästa vecka kommer Miljöpartiet presentera sin vårbudgetmotion, där finns förslag om halverade priser i kollektivtrafik och ett transportstöd på knappt 3000 kronor till personer med låga inkomster i gles- och landsbygd. Det ska kompensera för de höjda bränslepriserna. Även hushåll utan bil ska få transportstödet.Miljöpartiet är det riksdagsparti som vill höja skatterna mest, de vill också låna mest av alla partier. Partiet står bakom försvarslånen på 300 miljarder kronor och vill dessutom ta statliga lån för att investera i klimatomställningen – något som skulle öka budgetunderskottet. Samtidigt går Socialdemokraterna till val på att städa upp i svensk ekonomi, med mindre underskott. Varför skulle de gå med på Miljöpartiets expansiva politik? ”Vi har en låg statsskuld, den är 35 procent. EU har ett tak, man får inte ha mer än 60 procent. Vi säger att 50 procent kan man ha. Det ger mycket pengar som vi kan investera som gör att Sverige växer sig starkare. Alltså med en grön politik, så blir Sverige starkare.”, säger Daniel Helldén.Nato: ”Skulle rösta ja idag” Miljöpartiet röstade nej till att Sverige skulle gå med i Nato men har nu accepterat medlemskapet. Sedan omröstningen 2023 har Donald Trump blivit president och överbefälhavare i USA och skapat stor osäkerhet kring det gemensamma försvaret. Trots det tror Daniel Helldén att de skulle rösta ja till medlemskap om det skulle avgöras idag. Är Nato en organisation som gör världen till en bättre plats? ”Upprustning är ju på ett sätt nånting som inte gör saker och ting bättre men när man har despoter som Putin, som attackerar sitt grannland, sätter igång en invasion på ett sätt som vi aldrig har sett, i alla fall så länge jag har levt på det sättet så är det något annat vi befinner oss i, vi måste hantera det. Så ur det perspektivet så skyddar ju det oss mot den galenskap som är i Ryssland”, säger Daniel Helldén. Gäst: Daniel Helldén (MP), språkrörProgramledare: Johar BendjelloulKommentar: Fredrik FurtenbachProducent: Maja Lagercrantz och Johanna Palmström Tekniker: Maria StockhausIntervjun spelades in 17 april 2026

Vinskolan 30 år (boken alltså)

Vinskolan

Play Episode Listen Later Apr 16, 2026 45:12

Pappa Mikael är ingen gröngöling när det gäller vin. Så mycket har ni förmodligen förstått vid det här laget, hoppas vi. Men hur många olika böcker han skrivit om vin kanske ni inte har koll på. En av böckerna, och den som vår podd är startade i, heter just Stora Vinskolan. Och i år fyller den 30 år som firas med en ny, fräsch uppdaterad upplaga. I det här avsnittet tar vi ett titt bakåt och framåt i vinbokmakande från Mikael. Hur gör man en bok? Hur gick det till 1996? Hur gör man nu? Det, och mer, i veckans avsnitt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

men acast mikael boken allts

Tårar: Låt fulgråten förgylla ditt liv

OBS

Play Episode Listen Later Apr 2, 2026 10:07

Sluta smålipa och börja hulka! Vi behöver den där riktigt djupa, snoriga gråten konstaterar bibliotekarien Elisabeth Skog. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Först sänd: 2019-02-18.Det finns en sida på nätet där man kan få hjälp att räkna ut både hur länge man gråtit och den sammanlagda volymen tårar. Jag fyllde i uppgifterna för en ledsam period; datum och klockslag och fick svart på vitt att total gråttid summerats till 2 timmar och 19 minuter och att tårarnas sammanlagda mängd uppgick till 2.8 dl. Om man studerar gråtens mekanismer får man veta hur bra det är att gråta och om nyttan med själva tårarna. Det renar och rensar både fysiskt och psykiskt, och det går inte att fuska sig till sådan sanering genom att till exempel skära lök. Det är den känslosamma, hulkande gråten och dess proteinfyllda tårar som ger resultat, denna cocktail av slem, fett och salter.Från medeltiden och fram till industrialismen var det på det stora hela accepterat att gråta.I gråten gör vi oss av med stresshormonet kortisol och känner oss lugnare efteråt. Och äkta tårar innehåller också enkefalin, vilket fungerar som kroppseget morfin, alltså både smärtlindrande och lugnande. Och inte nog med det, på grund av sin konsistens rinner just gråttårar långsammare ner för kinderna än lökskärar-tårar. Kanske för att vår omgivning ska hinna uppfatta dem och komma till undsättning? En av gråtens funktioner verkar också vara just kommunikativ, att vi ska bli sedda i vårt gråtande. När vi är mycket små, innan vi har ett språk är gråten en överlevnadsmekanism, vi gråter efter mat, kontakt, värme, vila. Gråtande barn var till och med populära motiv i heminredningen på 70-talet. Närbilder av rödmosiga barnansikten med stora tårar prydde både tavlor, brickor och korsstygnsbroderier. Synen på vårt gråtande har växlat under historiens lopp. Från medeltiden och fram till industrialismen var det på det stora hela accepterat att gråta. Inte minst under 1700-talet då män och kvinnor grät öppet och stort. Men det är viktigt att påpeka, som Karin Johannisson skriver, ”...att gråtspråket hade sina spelregler. Medicinska bedömningar och etiketten satte gränser för det acceptabla [...] tårarna var alltså strikt socialt och moraliskt kodade.”Samstämmiga uppgifter pekar alltså på hur välgörande det är med förlösande gråt. Det verkar finnas bevis för att det rentav skulle vara hälsovådligt att hålla tillbaka den. Högt blodtryck och hjärtproblem lurar på er med sammanbitna käkar, nersvald gråt och torra ögon. Ett i sammanhanget ofta använt citat är av den brittiske psykiatrikern Henry Maudsley (1835-1918) han lär ha sagt "The sorrow which has no vent in tears may make other organs weep”. Sorg som inte får sitt utlopp genom tårar kan få andra organ att gråta.Att inte gråta alls har ibland betraktats som något suspekt och skulle då botas som en sjukdom. Om du var kvinna kunde denna oförmåga dessutom ligga till grund för att du brändes på häxbål. Längre fram i tiden när gråtandet hade blivit en nästan enbart kvinnlig verksamhet betraktades det som ett bevis på homosexualitet om en kvinna inte kunde uppvisa gråt.Men nuförtiden, när kontroll och behärskning är de främsta dygderna, vilka får egentligen gråta nu?Svaret kanske kan utläsas via ett intrikat koordinatsystem med parametrar som klass, kön, frekvens och vad som orsakar tårarna. Dåvarande presidenten Barack Obama gråter på en presskonferens när han talar om en skolskjutning. Det framstår som en accepterad gråt och han får kredd.En japansk politiker Ryutaro Nonomura storgråter offentligt när han anklagats för att ha försnillat offentliga tillgångar och använt dem till familjeresor. Han blev hånad och skrattad åt. ”Den gråtande politikern” blev hans smeknamn.I djup fulgråt finns en direkt koppling mellan tårar och det osköna snorandetAtt tolka tårar visar sig vara problematiskt, det verkar till exempel accepterat för idrottare att gråta, både vid vinst och förlust, men mindre lämpligt att gråta öppet över andra personliga nederlag eller privat grämelse. Jag läser en frågespalt på nätet; en person som upplever sig vara extremt lättgråten frågar psykologen: Vad göra och finnes bot? Svaret lyder att om man har lätt för att gråta har man också nästan alltid skäl därtill. Många som har nära till gråt har förmodligen knipit ihop över saker under många år. Ta din gråt på allvar, gråt ut i floder. Ja ”Gråt tills jobbet är gjort.” lyder råden.Det handlar alltså inte bara om att gråta, utan om hur man gråter.En internationell studie visar att män gråter 6-17 gånger per år, kvinnor 30-64 gånger. En annan viktig aspekt i denna studie är hur djup gråten är. Ett mått på det är till exempel ifall gråten övergår i hulkande. I vår samtid har det uppstått ett ord för det här hulkande kvidande råa framsläppandet av vätskor, nämligen ”fulgråt”. Pernilla Wahlgren och Jenny Strömstedt med flera har vittnat om sin fulgråt i olika sammanhang. I djup fulgråt finns en direkt koppling mellan tårar och det osköna snorandet vilket förklaras genom en avrinningskanal från ögat till näsan. Kroppen ser till både att producera tårarna och att de ska ha någonstans att ta vägen.För att hela detta intrikata maskineri ska fungera behöver ögonen extra tillförsel av blod, små kärl under huden vidgas och svullnar och vi får ”det klassiska förgråtna ansiktsuttrycket”.Det är nämligen önskvärt att gråten är både ljudlig och djup eftersom förmågan att gråta ordentligt hänger ihop med sin motsats; att kunna skratta rejält. ”Känslor har en polär tendens, säger idéhistorikern och psykoterapeuten Claes Ekenstam i en intervju, ”de är ihopkopplade med varandra. Det betyder att om man blockerar en så blir det mindre även av en annan. Gråter du väldigt grunt eller inte alls så kan du inte heller skratta på det där djupa, befriande och härliga sättet”. Slut citat.Alltså, inte nog med att vi kan bli sjuka av att lägga på locket just när gråten börjar sjuda, denna självbehärskning kan dessutom beröva oss den härliga känslan av ett rungande gapskratt. fiktionen och dess gestalter kan vara en oväntad genväg till oss själva och att dela läsupplevelser med andra kan innebära en speciell form av intimitet.Men är det ens ok att skratta så där djupt och härligt som Ekenstam beskriver? Jag vet en arbetsplats där ljudliga skratt nyligen togs upp på listan över arbetsmiljöproblem, i höjd med dålig ventilation och krånglande kaffemaskiner.Kontroll och behärskning verkar betecknande för vår tid. Kroppen ska hållas i strama tyglar och det samma gäller känsloyttringar. Peter Englund avslutar sin essä ”Gråtens historia” med denna reflektion ”Skulle en människa ur förflutenheten se oss idag skulle hon säkert tycka att vi verkar vara känslokalla. För det som är underligt, det är inte att de grät så mycket, utan att vi gråter så lite.”Gråten har förpassats långt in de mest privata gemaken och kanske också skrattet?Var ska vi då ta vägen med allt? En bibliotekarie kanske skulle svara: låt oss gå till skönlitteraturen! Mötet med fiktionen och dess gestalter kan vara en oväntad genväg till oss själva och att dela läsupplevelser med andra kan innebära en speciell form av intimitet. Vi bildar en läsecirkel och i skydd av sidorna, i skuggan av de litterära karaktärerna, kan vi få syn på oss själva. Och skulle en man smyga med in, kanske rentav en som bara snittar på sex gråttillfällen per år så finns det en perfekt bok att läsa; 2015 gav nämligen ett amerikanskt förlag ut en antologi, som översatt till svenska får titeln ”Dikter som får vuxna män att gråta”.Vi går till böckerna och vi går till andra läsare. Vi stänger dörren om vår cirkel och låter tårarna rinna och de bullriga skratten eka.Elisabeth Skog, bibliotekarie KällorKarin Johannisson: ”Melankoliska rum” Albert Bonniers förlag (2009).Anthony and Ben Holden (red). Poems that make grown men cry. Simon & Schuster paperbacks (2015)Illustrerad vetenskap 1/9 2009: Varför svullnar ansiktet upp när man gråter?Svenska Dagbladet 30/7 2017: Därför är det dags för män att börja gråta.

men barack obama var att ett poems inte jag schuster sluts varf lyssna kanske skulle ditt svaret sorg kroppen sluta kontroll allts sveriges radios svenska dagbladet synen ten f pernilla wahlgren peter englund medicinska dikter jenny str albert bonniers ben holden ekenstam karin johannisson

Podd #249 – Signalbaserad försäljning

Sälj- och marknadspodden

Play Episode Listen Later Apr 2, 2026 43:52

Signalbaserad försäljning – det nya svarta? Att förstå och utnyttja signalbaserad försäljning kan revolutionera hur du når dina kunder. Denna teknik går bortom traditionell CRM- och marknadsautomation, genom att använda AI och ett omfattande nät av datakällor för att identifiera de rätta tillfällena för kontakt. Genom att fokusera på signaler snarare än bara statiska listor, kan du skapa mer relevanta och tidsanpassade kampanjer som verkligen träffar rätt i rätt ögonblick. Niklas Gustavsson, expert på marknadsföringsteknologi, förklarar varför detta är en av de mest transformerande trenderna för sälj och marknad idag. Du får insikt i hur system som Clay samlar in och tolkar data från över 150 olika källor – allt från LinkedIn till egna scraping-metoder – för att ge dig en djupare förståelse av dina potentiella kunder. Du lär dig också varför tajming, kontext och beteendeförändringar är nycklar för att lyckas med denna metod, och varför gamla, statiska strategier riskerar att bli ogenomträngliga i en snabbföränderlig värld. Det här avsnittet hjälper dig att se möjligheterna i att automatisera din prospektering och att bygga relationer som är mer precisa och mindre betungande. Missar du detta, riskerar du att hamna i ett tillstånd där din försäljning saknar kraft och träffsäkerhet. För företag som vill ligga i framkant i den digitala försäljningens tidsålder är detta ovärderlig kunskap – inte bara för att optimera försäljningen utan även för att förstå dina kunder bättre än någonsin. Oavsett om du är vd, säljchef eller marknadsförare, är detta avsnitt en ovärderlig guide för att förstå den nya rörelsen inom signalbaserad försäljning och hur du kan tillämpa den i din verksamhet för att nå fler, träffa rätt och skapa värdefulla relationer i en värld där information och timing är allt. Viktiga insikter: Signalbaserad försäljning använder AI och omfattande data för att träffa rätt i rätt ögonblick, vilket gör den mycket mer effektfull än traditionella metoder. Det är avgörande att skilja på listbaserad prospektering och signalbaserat arbete för att lyckas med automatisering och kontextuell kommunikation. Beteendeförändring och snabbhet är nycklar för att omsätta insikter till handling – att testa, justera och kontinuerligt förbättra är OERHÖRT viktigt. Denna teknik förändrar säljrollen och öppnar möjligheter att skapa en automatiserad, kontextuell och mycket mer relevant kontakt med potentiella kunder. Det är dags att omvärdera gamla vanor och ta steget in i den moderna, signalbaserade försäljningsrevolutionen. Kontakta Niklas om du vill prata mer om detta. Läs transkribering Anders Hermansson (02:05.403) Nicklas Gustafsson, hjärtligt välkommen till Sälj och marknadspodden! Niklas Gustavsson (02:09.742) Ja men tack så mycket! Anders Hermansson (02:11.739) Kul att dig här. Vi ska ju snacka om något som är lite ny. Ja, förhållandevis ny grej. Spännande tycker jag. Signalbaserad försäljning. Niklas Gustavsson (02:23.918) Ja precis, det finns väl många olika sätt. Signalbaserad försäljning, låter fantastiskt bra. Ja verkligen. Anders Hermansson (02:33.371) Eller hur? Det en ny term, det gillar vi alla. En ny grej som ska lösa alla problem. Ja, grymt. Du, men innan vi gör det här. Vem är du och hur kommer det sig att du liksom har börjat med det här sales automation spåret? Niklas Gustavsson (02:50.798) Jag har jobbat ganska länge inom marknadsföringsteknologi och kommer nog lite mer från marknadsidan än säljessidan. Om vi ska gå jättelångt tillbaka så år 2001-2002 med e-postmarknadsföring. 2008-2009 började vi prata om marketing automation. Anders Hermansson (03:13.561) Okej. Niklas Gustavsson (03:19.63) Sedan har jobbat som konsult och drivit bolag inom det här området. Jag har skrivit en bok. tror det var 2018 som den kom ut. Jag brukar säga att är slut såld men jag brukar aldrig tala om hur många ex den fanns i. Jag vet inte. Anders Hermansson (03:42.105) Du förhandlar just nu om en ny upplaga men vi får se vad det blir. Niklas Gustavsson (03:47.886) Jag vet att när skrev den boken så skrev jag inledningsvis att det känns lite dumt att skriva en bok för att det blir gammalt men det klart att det har varit kul att ha något i handen och kunna lämna ut något fysiskt att ta på. Jag vet inte om det är något att trycka upp igen. Sen så sålde jag en liten konsultlåda 20-23 någon gång inom marketing automation. Anders Hermansson (03:59.257) Exakt. Niklas Gustavsson (04:17.454) funderade då på vad ska jag göra nu? Jag tycker att man har sett många bolag som har CRM-system där CRM-systemet används mest som ett place of records. Det blir mest som en digital telefonkatalog eller en databas och det blir något jobbigt för säljarna att fylla i för att någon ska kunna titta på nån gång. I samband med det så hittade vi också Play. Anders Hermansson (04:54.873) Just det, en plattform som man gör det här. Kan du inte berätta lite om, för nu har vi redan lanserat den nya termen här, signalbaserad försäljning eller vad ska jag kalla det för då? Vad är skillnaden som gör skillnaden mellan det här och det traditionella markning automation CRM-grejen om man börjar i system på systemsidan? Niklas Gustavsson (05:18.126) Skillnaden är väl egentligen att man lägger på clay som ett lager på sitt CRM. Hubspot eller Salesforce är väl i huvudsak. Och sen så kan man då hitta alla intänts och signaler och allting som händer kring personerna och företagen. Om en person byter arbetsgivare till exempel. eller om ett företag som man har i sitt CRM publicerar en nyhet så får man in en signal om det och kan då agera på det. Det klart att det här är nog väldigt mycket i kombinationen med allting som sker inom AI för att det finns AI inbyggt i clay då som gör att man kan ha promptar eller agenter som agerar på de signaler som kommer in. Anders Hermansson (06:20.568) Just det. Vi kan komma in på det lite och Om du tittar på… Då tror jag att vi har fått en liksom en… Det är någon sorts… Det är en automatiserad omvärldsbevakare som plockar upp saker som händer kan man säga. Till att börja med och sen kan man agera på det då. Och hur skulle du säga att om man tittar på säljarnas beteende och vad är det de bord kan göra då och slipper göra och allt sånt här. Om man skulle implementera den här typen av säljstödsverktyg kan man väl kalla det för. Niklas Gustavsson (06:51.214) Det är väl mycket, om man börjar från början i en säljprocess så är det väl mycket prospekteringen som kan göras i Clay också då. Att hitta relevanta personer och prata med utifrån någonting. Dels att de är relevanta personer på ett relevant… på rätt bolag, att de är inom rätt ICP. Och sen att det sker saker som gör att timingen borde vara rätt. Så att hela prospekteringsprocessen kan läggas in mer automatiserad och säljaren kan fokusera mer på att bli ännu mer specialist. och prata med kunderna senare i beslutsprocessen. Anders Hermansson (07:54.072) Men du, det här med ICP, om man ska ersätta det till svenska så är det en form av drömkund, kan man säga, drömkundsprofil då. De man helst vill sälja till. vet man… Alltså, tillbörjar man man som har koll på det. Och det är ju en sak som ni kan lyssna på på säkert tio avsnitt i Säljmarknadsbådden när vi pratar om ICP och sånt och vikten av det. Men här blir det ju då väldigt, väldigt viktigt för att det här systemet ska kunna göra sitt jobb helt enkelt. Niklas Gustavsson (08:25.102) Så är det ju. Det är klart att många har massor med bolag i sitt CRM-system. Genom att vi har olika AI-modeller och sånt inbyggt i clay så kan vi då istället för att kanske prata om en scoring så kan vi då titta på de här bolagen och tala om vilken ICP eller om de är inom ICP och hur bra Hur good fit är det till ens ICP? Är det låg eller hög matchning mot den ICP som man har? Genom att du har, ja du kan få in massa olika datapunkter som inte bara är variabler i en databas utan också skrepa bolagens sajter eller titta på vad de gör eller Anders Hermansson (08:57.494) Jag fattar. Niklas Gustavsson (09:24.302) Du får väl klippa i det här sen. Nej precis, det vill du inte. Vi har ett gemensamt case som vi har jobbat med där ett intänt signal, om de är en god fit för våra gemensamma kunder, är ombo. Anders Hermansson (09:28.95) Nej. Anders Hermansson (09:33.75) Ha! Niklas Gustavsson (09:53.998) Bolagen åker på mässor och då kan precis för åker de och ställer ut på mässor. Om de åker och ställer ut på mässor då har de behov av de här tjänsterna så att då det finns ju inte registrerat inom databas men däremot så kan vi ju söka efter nyheter eller eller liksom hitta då att av de här tusen bolagen så är det de här 200 de åker väldigt mycket på mässor så att de skulle ha stor. Anders Hermansson (09:56.822) Och ställ dig ut på mässor. Niklas Gustavsson (10:23.854) är stor nytta av de tjänster som vår gemensamma kunder det här fallet tillhandahåller. Då är de i väldigt bra mappning mot ICP. Anders Hermansson (10:28.054) Fattar. Anders Hermansson (10:37.462) Just det. Det där är väldigt intressant. När jag pratade om ICP-er förr så tänkte att man ska kunna se på avstånd om det en ICP. Men då är det mer baserat på offentlig data som omsättning, bransch, antal anställda, affärsmodell och sådana där saker. Men här kan man med hjälp av maskinen göra en mycket djupa, mer detaljerad analys som du är inne på. Niklas Gustavsson (11:06.51) Ja, och det blir kanske någon form av mix mellan någon scoring och ECP-mappning då. För att är det inte så att bolaget ska åka på mässa utan det kanske är så att de använder mässor som sitt säljverktyg. Då har de nytta av våra tjänster. Eller att de Anders Hermansson (11:15.446) Ja, just det. Anders Hermansson (11:26.869) Just det. Niklas Gustavsson (11:35.022) de rekryterar bolag som rekryterar mer än de andra. De kanske har större behov av våra tjänster även om de inte har med rekrytering att göra. är alla digitala signaler som vi då kan få in med hjälp av Clay och de modeller som finns inbyggda där. Och så skicka in den informationen till CRM. Anders Hermansson (11:45.142) Mm. Anders Hermansson (12:03.253) Vad är det för datakällor som man kan gräva i för att få reda på de här grejerna? Niklas Gustavsson (12:14.19) Ja, dels så… Niklas Gustavsson (12:20.622) Klej har integrerat över 150 olika datakällor. LinkedIn är en datakälla. HG Insights är en annan datakälla. Apollo kan vara en tredje datakälla. är massa olika datakällor som är integrerade. Så normaliseras datan i Klej. Men sen kan du också då peka på egna datakällor. kan till exempel köra scraping mot alla bolag och scrapea bolagsdata därifrån. Om du vill ha senaste fem årens revenue-förändring eller eget kapitalförändring eller vinstförändring under de senaste fem åren så kan vi scrapea den datan därifrån. Anders Hermansson (12:56.245) Mm-hmm. Anders Hermansson (13:14.389) Mm. Niklas Gustavsson (13:16.686) Vi in den i systemet och göra saker baserat på det här. Anders Hermansson (13:25.013) Okej, och det du sa förut var att försöka mappa de förut som man har i sitt CRM mot en ICP. Bygger det alltid på att man börjar med en databas som man själv har i sitt CRM? Niklas Gustavsson (13:43.534) Nej det gör inte. När det gäller signalbaserat eller om man vill hitta intänts så. är det ju intänts eller signaler på företag eller personer som vi känner till. Men sen genom att du har de här över 150 datakällorna så kan du också använda det för att… Lägga in din, alltså så här ser vår idealkund ut och så får du fram din totala, adresserbara marknad. Så om du lägger in bolagen i en viss omsättning, en viss industri, en viss geografi och ett antal olika kriterier så får du också fram, det här är de företagen som finns. Vill du ha dem och vill du jobba med dem. Det blir för att source nya, någon form av list-storcing av nya kontakter eller nya bolag att jobba med och sen nya personer. Så det är det ena sättet att starta. Det andra sättet är att bevaka signaler på de här som man har sökt fram. Anders Hermansson (14:35.157) okay. Anders Hermansson (14:43.381) Just det. Niklas Gustavsson (15:03.598) eller på dem som man redan har. Anders Hermansson (15:05.972) Just det. Det här är intressant ju. Om vi nu tittar på att det har ju inte gjorts så här i alla år så att säga, utan nu finns det ju teknik då som möjliggör det här. Varför skulle du säga att det här är en relevant grej att fundera på nu? Givet hur saker och fungerar. Niklas Gustavsson (15:24.398) Det är väl som alltid när man håller på med det här tech-landskapet inom sälj och marknadsföring och naturligtvis så är det inom andra områden också. Anledningen till att det är relevant nu är att det kommer så mycket nya möjligheter hela tiden. Det kommer teknologi och funktioner och sådant som utvecklas exponentiellt. Och kostnaden av att inte göra någonting är ofta större än kostnaden av att göra saken. Man behöver väl på ett eller annat sätt utforska eller liksom… Anders Hermansson (16:11.604) Ja. Niklas Gustavsson (16:20.75) Nyttja de möjligheter som kommer fram helt enkelt. Anders Hermansson (16:24.02) Vad skulle du säga att i en säljare’s liv, vad är det för beteendeförändring som ska till för att man ska bli framgångsrik med det här? Niklas Gustavsson (16:36.654) Jag slits mellan att prata om säljare eller sälj som en funktion eller som en uppgift. Särskilt i ett typiskt svensk B2B-företag där man kanske inte är 30-18 säljare som man ofta är i de amerikanska bolagen. Det är ju kanske ofta utifrån det. Anders Hermansson (16:45.78) Mm? Mm? Niklas Gustavsson (17:06.574) som de större ekosystemen, Salesforce och HubSpot, bygger sina modeller. De bygger där utifrån att bolagsorganisation ser ut på ett visst sätt. Men jag har inga siffror på det, men jag tror att merparten av bolagen i Sverige och Skandinavien, de är inte… De är inte massor med säljare utan det är kanske en grundare, en vd, en försäljningschef eller några som ska göra, de ska sköta sälj samtidigt som de gör en massa andra saker. De har någon gång startat ett bolag, bolaget kanske omsätter 50 till 100 miljoner eller någonting och sedan Anders Hermansson (17:47.924) Mm. Niklas Gustavsson (17:55.47) Vill man ha tillväxt i det där för att man kanske vill göra en exit eller man vill göra bra vinst. Och då behöver då behöver ju säljet kanske byggas kring grundarens eller grundarteamets nätverk eller vdns nätverk eller man har kanske en eller två säljare som De är inte bara renodlade säljare. klart att det finns sådana bolag också. man tittar på de större mediahusen där det är renodlade säljare. Det som förändras mycket är att man kan lita på att det finns någonting som sker. Anders Hermansson (18:26.802) Nej jag fattar. Niklas Gustavsson (18:52.366) Det finns en motor som sköter den här prospekteringen. Samtidigt som som säljare har säljmöten eller samtidigt som jag som grundare vd sköter andra frågor som jag måste ta hand om i bolaget så vet jag att jag har ett stort nätverk på LinkedIn eller på andra kanaler och det sker, det är inte helt tyst utan det sker någonting Anders Hermansson (18:56.914) Mm-hmm. Mm. Anders Hermansson (19:09.841) Jästa. Niklas Gustavsson (19:21.294) i bakgrunden hela tiden som genererar aktivitet. Om man pratar om försäljning, om man lyssnar på de traditionella försäljningschefer, jag kommer ihåg en kille som jag jobbade med för många år sedan. Han sa att det den som lyfter luren flest gånger om dagen som säljer mest. Det är en klassisk gammal säljchefs-säjning. Anders Hermansson (19:28.177) Hysta. Anders Hermansson (19:44.146) Mm. Anders Hermansson (19:49.841) Ja, exakt. Niklas Gustavsson (19:50.446) Idag kanske vi inte lyfter luren på det här viset som man gjorde för 20 år sedan. Det är ju ändå så att det måste ske en viss aktivitet. Man måste höra av sig till dem som jag kanske hade kontakt med för två år sedan. För de har bytt jobb och är på något nytt ställe. Eller de har hamnat i en annan situation. Anders Hermansson (20:12.369) Mm-hmm. Niklas Gustavsson (20:17.902) Det är dags att ta en kontakt med det sådant som man både som säljare om man nu skulle vara renodlad säljare eller som vd med ett stort kontaktnät eller vilken person som helst. Man hinner inte med det och det är väl den stora förändringen. Med med den här typen av text. Anders Hermansson (20:42.961) Okej, jag försöker fantisera ihop en bild av hur vardagen skulle se ut för mig till exempel som deltidssäljare och allt i all på Business Reflex. Då rullar den här maskinen på och så plockar den upp signaler och den har ICP-profil och HEH. Vad händer rent konkret? jag ett mail så att nu ska du nog kontakta den här personen eller vad händer? Niklas Gustavsson (20:55.342) Mm. Niklas Gustavsson (21:10.926) Nej, alltså det är ett sätt som det skulle kunna vara men det vet vi hur det blir med task. Den listan är lätt att den bara byggs på och så sker inte det där. att det här outlösen sker ju per automatik. Det liksom triggas ett mail till den här personen. Det var länge sedan vi hade kontakt, det är över två år sedan. Jag ser att du har bytt jobb. Anders Hermansson (21:17.552) Mm. Anders Hermansson (21:22.576) Ja, exakt. Niklas Gustavsson (21:40.366) Läge och ta ett snack igen eller. Eller om det är då en ny person som man aldrig har pratat med förut så kan då Clay se att. Jag såg att du publicerade det här inlägget på LinkedIn som handlade om det här. Jag såg dessutom att du jobbar inom det här området. Vi hjälper bolag som och så vidare så att det blir liksom en. Det är där som är den här möjligheten nu då med att man att OpenAI och Claude och allting finns inbyggt i Klay och att det är connectat till alla de olika datakällorna så att det skulle kunna vara så att någon nu ser att hej Niklas, jag hörde att du var med i den här podden. om jag lägger upp det på min LinkedIn så skulle det kunna vara någon som tar kontakt med automatik med mig utan att de vet om det själva egentligen för det är promptningen i Clay som har gjort det här. Jag såg att ni var med i den här podden och hörde att ni pratade om det här och det här. Vore intressant att snacka med dig om de här och de här sakerna för du kanske har behov av att köpa våra tjänster. Anders Hermansson (22:40.079) Hej då! Anders Hermansson (22:51.023) Han fattar, okej. Anders Hermansson (23:02.927) Ja, det det. Nu försöker jag hitta modellen huvudet. ICP-definitionen låter mer statisk. Det är exempel du tog. Bolag har en viss storlek som är mycket på mässor. Det är binärt ett eller noll. Antingen det om det eller om inte. Då tycker jag att de ska ligga på min bevakningslista. Sen kollar jag efter signaler. Är det då den här timingen som är… Niklas Gustavsson (23:25.006) Nu. Anders Hermansson (23:35.503) Skulle du säga att tajmingen är en viktig komponent i det? Niklas Gustavsson (23:39.598) Ja, tajmingen och relevansen i vad man säger. Man pratar om att traditionell outbound är trasig och vi har förstört kanalen. Anders Hermansson (23:44.464) Mm. Anders Hermansson (23:54.255) Jag har minns sagt. Hej jag tittade på din website och va hur du det gjorde du inte. Niklas Gustavsson (23:59.726) Nej precis. Det är väl där som det verkligen finns möjlighet att få in ett kontext om personen och den situationen. Och sedan stoppa in sin affärsplan eller sin business DNA i den här agenten som då kan titta på personen som jag vill ta kontakt med. och skapa ett meddelande som faktiskt på riktigt blir relevant. Många har säkert testat själva i Chatt-QPT och liksom stoppat in då mottagarens website och lite annan information och sagt hjälp mig skriva ett outreach-meddelande till det här företaget. Och så får man fram förslag på det och så klipper man in det i sin mail och så skickar man ut den. Men grejen här är att det här sker helt per automatik. Ett exempel som jag tycker är riktigt bra är då en för egen del där det gick ut ett litet inmeddelande till en person som är vd på ett konsultbolag och så stod det så här, hej jag såg att era rapport omnämndes i regeringens beslutsunderlag angående det här och det här. Det var verkligen så att varken mottagaren, den här personen, här bolagen som hade gett ut rapporten, de visste naturligtvis om att de hade gjort rapporten men de visste inte att den hade omnämndes i regeringens beslutsunderlag. Anders Hermansson (25:28.398) Mm. Anders Hermansson (25:46.509) Mm. Niklas Gustavsson (25:47.822) Det blev extremt relevant. Jag ser inte det här förrän jag får ett svar av den här personen. Vad kul att du såg våra rapporter. Vart någonstans har du sett dem? Då blir det inte det här hej förnamn jag ser att du jobbar på bolaget X inom Industri Y. Anders Hermansson (25:56.237) Jästa. Anders Hermansson (26:03.117) Mm-hmm. Anders Hermansson (26:11.661) Ja, det. Niklas Gustavsson (26:13.006) Jag var inne på er webbsida och såg att ni erbjuder det här och det här. Det är ju precis som du sa att det är ju inte sant utan det är ju man har liksom skapat ett en template som man lagt in lite klamrar i det här mejlet att stoppa in förnamn, stoppa in motverketsbolags namn och industri. Här är det ju verkligen då hela Anders Hermansson (26:21.901) Hej. Niklas Gustavsson (26:40.494) Allt har skapats utifrån promptningen. Anders Hermansson (26:44.365) Fattar. Okej, här sättet att nå ut till folk, vad heter det, är det e-mail som med grejen? Niklas Gustavsson (26:54.286) Jag skulle säga att de kanaler som vi i huvudsak jobbar med är e-post och LinkedIn. jag skulle säga i tio fall av tio så är det båda de kanalerna lite tillspelsat. Men LinkedIn är en jättebra kanal också. Särskilt om man kommer lite längre. Det finns ju vissa begränsningar där på volym och sånt som inte finns på samma sätt på mail. Anders Hermansson (27:25.741) Ja, just det. Mm. Du, vad heter det… Jag tror jag pratade en del om vad AI kom in i bilden. Jag förstår ju att det är väl det som AI är bra på att tolka om ostrukturerad information till någon form av essens. Om man tittar på det här med… Om man ska göra det här, vad är vanligt misstag som man kan göra? Om man ska passa sig för. Niklas Gustavsson (27:49.326) Det vanligaste är att man egentligen bara gör som man har gjort förut. Man tar in nya verktyg och så tänker man att nu ska vi bara ha ett nytt outreach-verktyg. Så tänker man att man ska skala upp det. Anders Hermansson (28:07.916) Ja. Anders Hermansson (28:15.948) Mm. Niklas Gustavsson (28:19.534) Det är väl det vanligaste misstaget och att man jobbar listbaserat. Man tänker att vi ska söka fram nya företag och människor. Så ska vi nå ut till dem med samma sak. Anders Hermansson (28:35.629) Ja, det är som mailchimp liksom, fast man får in listan. Ja, okej. Niklas Gustavsson (28:38.446) Ja, Eller att man tänker att det är som sequenser i Hamsbot. Anders Hermansson (28:52.044) mer statiska. Niklas Gustavsson (28:52.43) Ja precis att man inte nyttjar signalerna och liksom promptningen för att skapa ett kontext av mottagaren innan man skapar utrymd meddelarna. Anders Hermansson (29:11.532) Ja, just det. Det som jag liksom hakar fast i ganska mycket det var ju det där med timingen. För gör du en sequens i Habsbottor, sen väntar du 14 dagar, så drar du med nummer 2 och så väntar du 14 dagar till. Då är ju det, du skjuter ju totalt blindt ur perspektivet. Vad håller mottagaren på med just nu, så att säga? Niklas Gustavsson (29:30.606) Ja, och så är det bara startat utifrån att du vill säga någonting till mottagaren. Det inte startat utifrån att mottagaren är i en viss situation. Det är inte startat utifrån att de har haft tre år med vinst eller det är inte startat utifrån att de har publicerat ett litet ininlägg eller att de… Eller det är heller inte startat utifrån att… Anders Hermansson (29:36.204) Exakt. Niklas Gustavsson (29:58.03) bolaget som mottagaren jobbar på har publicerat en viss nyhet inom ett visst ämne. Och de sakerna tyder ju på att mottagaren är i ett visst mindset och då vill man ju kanske hoka tag i det mindsetet som mottagaren är i för att de ska se det jag säger till dem så att man inte bara säger. Jag ser att du jobbar på företaget X. Jag vill berätta det här för dig utan att man. Anders Hermansson (30:11.148) Mm, exakt. Anders Hermansson (30:19.372) Åh, åh. Anders Hermansson (30:26.764) Exakt. Niklas Gustavsson (30:27.534) att man först ser dem och den situation som dom som mottagaren är. Anders Hermansson (30:35.98) Det leder mig lite in på det här med GDPR. Hur rimmar det med det här beteendet? Niklas Gustavsson (30:48.334) Ja, alltså… Man kan tänka så här att nu blir Niklas tyst och det där har han inte tänkt på. Men de frågorna kommer ju naturligtvis alltid upp. Allting som finns digitalt har ju någon någonstans gett en möjlighet till den de har lämnat den här informationen till att använda på ett eller annat sätt. Anders Hermansson (31:06.251) Mm. Niklas Gustavsson (31:26.158) Då har man ju liksom gett okej till att använda informationen. Publicerar jag nyhet på min hemsida så vill jag att Google ska hitta den nyheten och att den ska hittas av besökare eller av folk som söker efter den nyheten. Publicerar jag ett linked in-inlägg så vill jag att den ska synas och då är jag godkänt att Anders Hermansson (31:32.107) Mm-hmm. Niklas Gustavsson (31:55.79) att det syns i samband med att jag publicerar det på LinkedIn eller sannolikt i samband med att jag ens har ett LinkedIn-konto så är det godkänt en massa saker. Och vi får ju ofta liksom, eller jag ska inte säga att det sker ofta, det händer kanske en gång i månaden som våra kunder får frågan så här, var har ni hittat min e-postadress? Ja, för det är ju en vanlig grej då genom att Anders Hermansson (32:04.971) Mm. Anders Hermansson (32:18.986) Alla öster. Niklas Gustavsson (32:24.814) Genom att vi söker fram nya personer som avsändaren inte har haft någon dialog med sedan tidigare och så gör man en outreach till dem. Då kan ju de undra vart sjuttonen ni fått min mailadress. Och då är det alla de här olika datakällorna som då sitter på mailadresser och har liksom gjort till sin affärsidé att att hitta mailadresser och sälja där vidare i det ekosystemet. Anders Hermansson (32:52.202) Just det. Så det är som klerat i nivån innan, man säger så. Niklas Gustavsson (32:57.934) Ja precis. Sen är det här bara B2B. Då är det ju skälet att berättiga intresse. att anser man att den här informationen borde du vara intresserad av, då är det rätt att skicka den till dig för den är relevant för din arbetssituation eller för den situation som ert företag befinner sig. Men då har du full rätt att Anders Hermansson (33:06.218) Just det. Anders Hermansson (33:25.739) Öster. Niklas Gustavsson (33:27.822) att informera om möjligheter. Anders Hermansson (33:32.522) Just det. Jag brukar också säga, när i diskussioner med våra kunder om det här, brukar jag säga jag ingen jurist. Men det som man i de här bit-by-sammanhangen just kan lutas mot intresseavvägningsprincipen, att du är som professionell mottagare av information, inte skyddsvärd som ett barn är. Och det är ingen information om känslig data. Du är CFO, det är inte känslig information. Niklas Gustavsson (33:46.446) Ja. Anders Hermansson (34:02.218) som vi har på dig, så att säga. att det känns ju ganska… Men det är bra att beröra ämnet i alla fall för att när man tänker… Tanken går automatiskt dit när det blir så detaljerad information om en person i alla fall. Så… Ska vi försöka sammanfatta någon form av best practice om man nu liksom ska naila det här verkligen? Vad är det man behöver ha koll på för att kunna sätta igång och bli framgångsrik? Och hur ska man bete sig över tid för att fortsätta att bättre och bättre på det här? Niklas Gustavsson (34:03.47) Nej. Nej precis. Niklas Gustavsson (34:15.726) Så är det absolut. Niklas Gustavsson (34:33.773) Jag brukar säga det mer och mer, nu har hållit på med det här i två år ungefär och jobbat med både mindre och lite större bolag. Jag skulle säga att en av de absolut viktigaste sakerna är att skilja på list-thorsing och på sånt som då är signalbaserat. Anders Hermansson (35:02.473) Mm-hmm. Niklas Gustavsson (35:02.862) En signal kan också vara så här, nu har det gått 12 månader sedan vi förlorade en deal med det här företaget. Vi hade en diskussion med dem och vi lämnade en offert för 12 månader sedan. Det blev ingen affär då. Att per automatik komma tillbaka till dem. För det där vet man ju också att det blir inte gjort i CRM-systemet. Just det, ska höra av mig till det. Man jagar ju ständigt nya oftast. Anders Hermansson (35:11.209) Ja. Niklas Gustavsson (35:31.246) Så det kan ju också vara en signal, en information om att det borde ha kommit en signal som inte har kommit. De borde ha köpt men det de inte gjort. att de signalbaserade kampanjerna och skilja på dem och på list står sin kampanjer. Det skulle jag säga är en av de viktigaste sakerna. Och sen är det ju också att Att göra saker för att lära sig, att komma igång med någonting för att lära sig. Det något bland det viktigaste. Det kommer inte att bli perfekt. Det finns exempel där det blir fel också. Där man skriver om en gammal nyhet. slutet på mars och då var det ett exempel där vi sa att titta om det finns LinkedIn-inlägg som är mindre, alltså som är yngre än tre månader gamla. Ja då hittar du naturligtvis ett LinkedIn-inlägg som var god jul. Så då blev det att handla om LinkedIn Connect-request och medielandet handlade om god jul. Anders Hermansson (36:57.32) Jag fattar, det där är intressant. Det blir ju naturligtvis en verkstad där man behöver testa saker och tuna saker. Det kan ju vara en viktig sak att ta med sig. Det handlar inte om att installera som en ny glödlampa och så blir det ljusare och så har man den av eller på. Det här är liksom en process som kräver att man tunar den. Niklas Gustavsson (37:20.814) Ja det är det. Sen är det lite beroende på hur modig eller hur trygg man vill vara. Desto mer du går efter det här vi pratade om förut med klamrar för att bara stoppa in företags namn eller bransch och statiska mail eller statiska LinkedIn-meddelarna som går ut desto tryggare är det i att det inte kommer stå god jul. Anders Hermansson (37:45.831) Just det. Så är det ju. Niklas Gustavsson (37:48.494) Men det blir också väldigt tråkigt för mottagaren. Anders Hermansson (37:52.039) Eller så kommer det stå god jul, för han har glömt att uppdata sin sequence i sitt serial. Niklas Gustavsson (37:55.694) Ja, precis. Men det är inte heller så att det går ut. Det är också en ganska viktig sak som jag tror att man inte riktigt tänker på. Man kan ju faktiskt inte skicka hur många, även om du skickar sequences i HubSpot eller någon annanstans, så kan du ju inte dra iväg tusen mejl per dag från det ska gå från säljarens mejladress. Utan det finns ju ett max där och där är det liksom viktigt att då nyttja de här verktygen som säkerställer att det där sker på rätt sätt. det går ju liksom ofta så är ju grundinställningar i att vi börjar med 30 stycken personer per dag. Anders Hermansson (38:37.927) Just det. Niklas Gustavsson (38:49.71) Det går ett visst antal minuter emellan. Går det iväg något som är fel så kommer man ju hinna… Ja, det går till några stycken. Vi går in och tvikar på det här sättet. Anders Hermansson (38:59.751) Ja, just det. Anders Hermansson (39:04.616) Ja, just det. En grej som jag tycker är intressant här, är ju därmed beteendeförändringen. är ju samma sak som om man skulle ha på något annat sätt få igång en Leads, inkommande Leads. Det är ju just det där att man behöver ju vara redo då att ta emot och agera på de här mailsvaren. När någon reagerar på den där automatiska outreachen, då måste man ju faktiskt ha tid att… ta hand om de inkommande signaler som kommer från folk. För att inte är så att affären kommer göra sig av sig självt, antar jag, utan det är ju för att starta en konversation det här. Niklas Gustavsson (39:36.27) Vad är det för smut? Niklas Gustavsson (39:42.894) Så är det ju helt klart och man behöver ju ha med sig liksom de som sen ska ta mötet, boka mötet med kunden och ta dialogen. De behöver ju vara med i att det kommer att komma in på det här sättet. Vi har ju exempel där man har varit så inkörd på en viss process så att man missade, jag tror att det var nästan 100 Anders Hermansson (39:51.783) Exakt. Anders Hermansson (39:59.111) Just det. Niklas Gustavsson (40:11.758) 100 lids. De kom liksom in från vänster när organisationen var van i att vi har en dialer som står och ringer upp våra kunder. Så jag som säljare sitter bara här och tar de samtalen som kommer i dialen. Och så får jag nej på 99 av 100. Medan de här som har kommit in den andra vägen, de är ju varma så det kanske hade varit bättre effekt. Anders Hermansson (40:13.511) Ja, just det. Niklas Gustavsson (40:41.422) att jag hade kopplat bort mig från dialen och så hade jag ringt dem där. Då kanske jag hade fått ja på många fler. Anders Hermansson (40:47.014) Exakt. Anders Hermansson (40:51.046) Det du säger nu är viktigt att det nämns, även om det låter så otroligt självklart. Men just det där att man tänker igenom hela sin tratt ända till pengar på banken. Hur ska det gå till i alla steg? Och är alla beredda nu i den här tillverkningsprocessen av nya kunder? Det där kan man inte nog nämna. Niklas Gustavsson (40:58.99) Mm. Niklas Gustavsson (41:18.126) Det är oftast där som det Det här är nya verktyg. Det här är nya sätt att skapa tillväxt och att driva affärer. Det ett nytt sätt att sälja. Det är inte nya verktyg. Anders Hermansson (41:31.75) Ja, exakt. Nej. Bra grej. Om man ska försöka knyta ihop det här, nu har vi pratat om det här och kanske inspirerat folk och gett lite kunskap inom området. Vad skulle du säga om man sitter här som vd och blir lite särfande? Det där kanske vi borde titta på. Vad skulle vara absolut nästa aktivitet jag borde företag med för att se om det är relevant för mig att göra det här eller inte? Niklas Gustavsson (42:00.43) Nämen jag skulle säga att nästa relevant aktivitet är att göra någonting. Att börja skapa utrymme för att göra andra saker. Och då behöver man gå så pass långt ifrån det man gör nu. Anders Hermansson (42:08.902) Gör något. Niklas Gustavsson (42:27.694) Man behöver gå så pass långt från det man gör nu så att man inte fastnar i samma flöden eller samma mönster. Anders Hermansson (42:39.301) Mm. Om jag ska försöka tolka det du säger så att man behöver om man ska göra det så behöver man titta på det ur lite bredare perspektiv än att det bara är ja, vi köper den här programvaren och så lever den i sin lilla bubbla där utan det här är någonting som skulle påverka, är det så du menar, att det påverkar på lite bredare basis? Niklas Gustavsson (42:58.094) Ja precis och det är inte bara att öka outfrisen och att liksom, ja men vad bra då kan vi få en automatisering i det här. Så börjar vi få bjuda in till webinar eller till mässor eller till något med hjälp av det här. För då kommer man fastna i, bjuda in till webinar är ju en sak men det är ju någonting som vi vill tala om. Inifrån och ut. har ett webbinarie då och då. Det kanske vi vill nå ut med till nya personer men det är statiskt innehåll och då kan vi lika gärna kalla det som ett marketing mail från MailChimp eller från Hamspots. Så det är liksom. Ja, fundera på vad är det för saker som egentligen sker hos våra kunder som indikerar att de skulle kunna vara intresserade av våra tjänster eller produkter. Och hur skulle vi kunna hitta de signalerna? Anders Hermansson (43:59.14) Mm, smart. Ja, men det låter som en bra första fråga att ta tag i. Du, Niklas, supertack för att du öppnade upp den här världen kring signalbaserad försäljning och fick öka lite kunskap hos oss lyssnare och mig kring det här ämnet. Om man skulle vilja snacka mer om det här, hur får man tag på dig? Niklas Gustavsson (44:20.974) Det är mest LinkedIn. Det väl enklast. Det där vi hänger, mindwild.com och LinkedIn är väl enklast. Då lägger vi Lengting kanske någonstans. Anders Hermansson (44:24.164) Hallå? Det där vi hänger. Anders Hermansson (44:35.524) Grymt! Ja… Jag kan lägga länken i Zoonotes. Vad tror om det? Va? Ja men grymt! Tack så jättemycket för att du var med i Sälj Marknadsbådden! Niklas Gustavsson (44:41.774) Hallå? Niklas Gustavsson (44:47.758) Ja, men tack själv. Anders Hermansson (44:49.764) Hejdå! Niklas Gustavsson (44:51.246) Hejdå! The post Podd #249 – Signalbaserad försäljning appeared first on Business Reflex.

ai google man men dna leads va b2b apollo cfo med crm openai salesforce vem eller att sverige ett gdpr allt mm jag hubspot varf ska idag tack niklas sedan bra mailchimp utan genom icp klay skulle samtidigt nej hej tanken medan skandinavien vart dels podd kul oavsett bygger vore allts heh desto skillnaden exakt okej viktiga allting anledningen inifr bolag antingen ecp hejd givet missar fattar grymt bolagen niklas gustavsson hg insights

Leonardo DiCaprios nya stil och direktrapport från flyktingläger i Libanon

Eftermiddag i P3

Play Episode Listen Later Mar 24, 2026 45:25

Alla är galna i Leonardo DiCaprio, har han ägnat sig åt looksmaxing? Love Lyssarides direktrapport från Beirut där vi får höra röster inifrån ett flyktingläger. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Avsnittsbeskrivning: Den trendande nya göra slut-metoden! Halvvägs upp på ett berg, alpine divorce. Det är 20 år sedan Twitter skapades och Christopher ger oss sin favorittweet någonsin. Använder sig alla manliga skådespelare i Hollywood av looksmaxxing? Alltså nya sätt att göra sig snyggare, exempelvis Leonardo DiCaprio som verkar ha fått en glow up, vår populärkulturreporter Michelle Hallström förklarar. Den irländske skådisen Barry Keoghans har utsatts för hån och hat över sitt utseende och nu berättar han att det har blivit ett så stort problem att han inte vill lämna sitt hem.P3:s korre Love Lyssarides har besökt skolbyggnader som förvandlats till läger för internflyktingar i Libanon och ger oss en direktrapport därifrån, med ljudet av Israeliska drönare i bakgrunden.Programledare: Christopher Garplind och Hanna Hellquist

hollywood leonardo dicaprio beirut stil lyssna nya p3 libanon allts anv sveriges radios halvv hanna hellquist eftermiddag israeliska direktrapport love lyssarides michelle hallstr

Upplysningar: Vi behöver Spinozas radikala tänkande

OBS

Play Episode Listen Later Mar 19, 2026 9:16

En av hans böcker beskrevs som skriven av djävulen själv i helvetet. Henrik Lagerlund reflekterar över Baruch Spinoza och upplysningen som kom bort. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.Den historiska företeelse som går under namnet Upplysningen står i centrum för samtidens kulturkrig. Enligt gängse beskrivning var den en intellektuell rörelse under 1700-talet som satte förnuft, vetenskap och individuell frihet i centrum. Den utmanade religiös dogmatism, absolutism och traditionella auktoriteter. Upplysningen är även starkt förknippad med filosofiska idéer om rationalitet, empirisk kunskap och mänskliga rättigheter, tankar associerade med tidens giganter som Locke, Voltaire, Rousseau, Montesquieu och Kant. I vår tid finner man många seriösa och oseriösa förespråkare för upplysningsidealen som inte bara de historiskt rätta utan också de som är mest lämpade för att möta framtiden. Alltså en politisk fråga. Princetonpsykologen Steven Pinker kan nämnas som en av de mest högljudda förespråkarna för denna uppfattning.Men för att reda ut om Upplysningen är en gångbar politiskt idé bör vi först reda ut den historiska frågan: Vad var egentligen Upplysningen – bortom schablonerna?Ingen har gjort ett mer seriöst försök att besvara denna fråga än den brittiske filosofihistorikern Jonathan Israel. I tre enorma böcker har han analyserat inte bara Upplysningens verkliga innehåll, utan också dess framväxt. Och han argumenterar först för en viktig distinktion, två sorters upplysningar om man så vill. Den viktigaste är den radikala upplysningen som tar sin början med Spinoza omkring 1650 och den andra är den moderata upplysning som främst representeras av tänkare som John Locke och Immanuel Kant. Om den radikala upplysningen är ett ideal är den moderata upplysningen något som strävar efter genomslag och till att reformera stat och kyrka. Den innebar att den senare inte föreslog förändringar som motsade de grundläggande principerna bakom monarkin, aristokratin och kyrkan. Det betydde att den till exempel accepterade slaveriet och kolonialismen. Det är denna upplysning som är främst representerad inom litteraturen före den franska revolutionen.Den radikala upplysningen hade fram till dess främst verkat i skymundan. Den förkastade all religion och förespråkade demokrati i motsatts till monarkin och aristokratin, samtidigt som den insisterade på alla människors lika rättigheter och en världsbild baserad på modern vetenskap. Även så kända författare som Denis Diderot, Baron d'Holbach, Claude Adrien Helvétius fick hålla dessa sina åsikter delvis hemliga för myndigheterna och kyrkan. Och den stora inspirationskällan för denna radikala filosofi var alltså en judiskfödd linsslipare i Nederländerna som dog bara 44 år gammal: Baruch Spinoza.Hur radikalt den radikale tänkarens direkta inflytande över upplysningsfilosoferna var, visar Joahnim Israel i ännu en tegelsten: ”Spinoza: Life and Legacy” från 2023.När Spinoza dog 1677 var de flesta av hans skrifter otryckta, några få hade publicerats anonymt. Det var ett medvetet beslut på grund av deras tydliga ateistiska inslag, men efter hans död tog hans vänner i smyg initiativet till en samlad publicering. Samtidigt lanserade inkvisitionen med den holländske katoliken Johannes van Neercassel i spetsen ett försök att samla in och kväsa hela Spinozas litterära kvarlåtenskap. Inkvisitorn besökte även Spinozas förläggare i Amsterdam, men han lyckades lura van Neercassel. När utgåvan med efterlämnade skrifter tryckts fick den smugglas ut. Så nära var det att den radikala Upplysningen aldrig blev av.Bland skrifterna fanns Etiken, Spinozas viktigaste och mest inflytelserika verk. Det är en radikal och ytterst originell kritik av traditionell filosofi och teologi. Han avser att bevisa, bokstavligt talat härleda från uppenbara premisser, en ny syn på Gud, människan och universum. Trots att boken genomsyras av metafysik, fysik, antropologi och psykologi är syftet främst etiskt. Det består i att visa att vår lycka och vårt välbefinnande inte ligger i ett liv som är förslavat av de passioner och förgängliga ägodelar vi vanligtvis eftersträvar. Det består heller inte i det oreflekterade och dogmatiska förhållningssätt med vilket vi accepterar de vidskepelser som passerar för religion, utan snarare i ett liv i enlighet med förnuftet. För att klargöra och stödja dessa etiska slutsatser måste han dock först avmystifiera universum och visa vad det verkligen är för något.En av hans teser är att Gud är detsamma som naturen och att det endast finns en substans. Allt som existerar är modifieringar av denna enda substans. Det gäller också oss själva och våra medvetanden. Genom att förstå universum kan vi komma att förstå oss själva och eftersom vi inte helt kan kontrollera våra känslor bör vi istället försöka moderera dem. Vi är i grund och botten en del av naturen och kan aldrig helt avlägsna oss från den kausala serie som länkar oss till yttre ting. Vi kan dock motverka passionerna och uppnå en viss grad av lättnad från deras kaos. Det leder till ett lugn och en sorts lycka, men främst ett liv i enlighet med förnuftet.Det tydligaste upplysningstänkandet hos Spinoza finns dock i skriften Tractatus Theologico-Politicus, som publicerades anonymt 1670. En kritiker beskrev det som en bok “som skrivits av djävulen själv i helvetet”. Här förespråkas både individuell frihet och religionsfrihet, demokrati och tolerans, men Spinozas egentliga avsikt var att avslöja sanningen om de heliga skrifterna och därigenom underminera den politiska makt som utövades i den modern staten av religiösa auktoriteter.Men det var inte bara teologer och religösa auktoriteter som kritiserade Spinoza utan det gjorde även kända filosofer, även om den också hade sina försvarare. Israel visar att den engelska översättningen av Tractatus spelade en betydande roll i att formulera de idéer om separationen mellan kyrka och stat samt tankarna på den sekulära staten som låg bakom den så kallade “glorious revolution” i England 1688.Så, vad är det för fel med detta? Spinoza låter väl som en rebell i samtidens smak, en fritänkare i opposition mot grumliga auktoriteter. Är inte detta en filosofi för framtiden?Felet är att det inte är Spinozas radikala upplysning som överlevt, utan den moderata versionen – även om makten har växlats från kyrka och monarki till kapital, så är det en upplysning med förbehåll som påverkat utvecklingen. En där rasism och kolonialism har kunnat frodas. Och mer filosofiskt relevant: En där människan som subjekt frigjorts från naturen som objekt. Därför står vetenskapen och filosofin mållös inför framtidens utmaningar. Vad vi behöver är något av Spinozas panteism – en lära som sammanbinder människan med naturen, som får oss att på ett harmoniskt sätt leva i enlighet med den, istället för i opposition mot den. Det vore verklig upplysning.Henrik Lagerlundfilosof och författareLitteraturJonathan Israel:Radical Enlightenment: Philosophy and the Making of Modernity 1650-1750. Oxford University Press, 2001.Enlightenment Contested: Philosophy, Modernity and the Emancipation of Man 1650-1750. Enlightenment Contested, 2001.Democratic Enlightenment: Philosophy, Revolution and Human Rights 1750-1790. Enlightenment Contested, 2011.

430. Frågan: Varför gör vi inte som i Danmark?

Politiken

Play Episode Listen Later Mar 13, 2026 17:20

Peter Andersson från Skåne undrar hur det skulle se ut i Sverige om vi gjorde som i Danmark. Alltså utlyser val med en månads varsel. Vad skulle det finnas för fördelar respektive nackdelar med det? Torbjörn Nilsson minns en tid när valrörelserna i Sverige bara var några veckor. Henrik Torehammar har pratat med danskar. Maggie Strömberg tänker på sin egen arbetsbelastning. I SvD:s podd Politiken får du hjälp att ligga steget före i svensk inrikespolitik. Nya avsnitt varje tisdag och fredag. Producent är Tove Friman Leffler.

sverige inte danmark nya varf r nilsson torbj politiken allts producent peter andersson henrik torehammar maggie str

#84 Coachande ledarskap i en snabbföränderlig värld

Framtidsstudion

Play Episode Listen Later Mar 6, 2026 74:26

Allting flyter – 8 principer för coacha förändring är titeln på organisationspsykologen Jonas Mosskins senaste bok. I det här avsnittet möter han Framtidsstudions värd Fredrik Torberger, utbildad coach, i ett samtal om hur chefer kan använda coachande förhållningssätt för att leda medarbetare när vägen framåt är oklar. Alltså ett ledarskap som möjliggör den innovation som kan ta oss till ett framtida hållbart samhälle.Nyfiken på att boka Fredrik och Jonas i ett föredrag, kontakta helena.mella@kairosfuture.com. Prenumerera gärna på Jonas Mosskins nyhetsbrev För att ha koll på kommande avsnitt i Framtidsstudion, bli Kairos Future Friend och ta del av nyhetsbrevet Watching. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

watching acast fredrik ledarskap allts allting prenumerera nyfiken coachande

559. "Herregud, vilken grej alltså"

Trottosport

Play Episode Listen Later Mar 3, 2026 10:10

Lyssna på hela avsnittet genom att gå in på www.trottosport.nu/lyssna och följ instruktionerna. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

acast lyssna vilken allts herregud grej

Romina Pourmokhtari (L): ”Vi är inte färdiga med klimatarbete i Sverige”

Play Episode Listen Later Feb 21, 2026 35:02

Klimat- och miljöministern om varför Sverige beräknas missa alla klimatmål, om bränslepriser och elektrifiering. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Tidöpartierna lovade sänkta bränslepriser inför valet 2022. Det löftet höll de – till priset av att Sveriges klimatutsläpp kraftigt ökade under 2024. Därefter minskar utsläppen, men för långsamt för att leva upp till Parisavtalets nivåer. Resultatet är att Sverige ser ut att missa alla klimatmål – både de nationella och de gentemot EU, det visar regeringens klimatredovisning. ”Vi är inte färdiga med klimatarbete i Sverige. Det är mitt perspektiv på den frågan. Det här med att vi inte kommer att nå dem, man kan formulera sig som att vi behöver mer politik för att nå dem. När man tittar på exempelvis hur tidigare regeringar låg bättre till för att nå målen byggde det på en väldigt hög reduktionspliktsplan som alla partier, inklusive Miljöpartiet, nu har backat ifrån,” säger klimat- och miljöminister Romina Pourmokthari (L).När regeringen aviserade sänkt reduktionsplikt och sänkta bränsleskatter var budskapet att andra åtgärder skulle kompensera för de ökade utsläpp som ändringen skulle orsaka, men de åtgärder som hittills har presenterats har inte varit tillräckliga. Först i maj i år kommer den så kallade Styrmedelsutredningen att presentera sina förslag. ”Vi sänkte skatten på drivmedel och reduktionsplikten för att det var en stark vilja hos både det svenska folket och samtliga partier i Sveriges riksdag förutom Miljöpartiet. Vad man sen ska ersätta det med, det menar ju vi är elektrifiering. Därför satsar vi på många olika sätt med en bred palett av lösningar för att främja elektrifiering inom transportsektorn. Det menar vi är vägen framåt. Sen kan man ha med sig vad som rent tekniskt har hänt med reduktionsplikten. När vi tillträdde var reduktionsplikten väldigt hög. Det gjorde att priserna på biodrivmedel var väldigt höga. När vi sen sänkte det 2024 sjönk också priset på biodrivmedlen. Därför säger Liberalerna att reduktionsplikten borde vara ungefär tolv procent. M och KD har sagt att den borde vara sex procent. SD sa att den borde vara 0 % och nu är den på 10. Jag är inte nöjd, men jag skulle ändå säga att svenska väljare tydligt kan se vilken funktion Liberalerna fyller i svensk klimatpolitik.”, säger Romina Pourmokthari.”Baksmälla efter valet 2022”I veckan kritiserade Finanspolitiska rådet regeringen för att ha lånat för mycket och för att ha använt upp även nästa mandatperiods reformutrymme. Kommande regering kommer att få ett mycket svårt ekonomiskt läge. Även klimatutsläppen fungerar som en budget, och eftersom utsläppsminskningen stannat av under den här mandatperioden kommer Sverige behöva minska utsläppen extremt snabbt under nästa mandatperiod. Hur ansvarsfullt är det?”Det är en jättebra fråga, för jag håller med om att det finns en utsläppsbudget ungefär som att det finns en ekonomisk budget, så det är ett väldigt bra sätt att tänka. Jag har försökt få in det sättet att tänka i regeringens arbete genom att i Tidö-Klimat skriva in att vi ska ha det perspektivet kring utsläppen. Involvera finansdepartementet mer när vi arbetar med budgetar så att det inte bara blir ett nischat klimatområde. Men hur vi ska se till att komma ikapp? Jag tycker att det här bygger på att man.... Alltså vi lever i en demokrati. Vi har valrörelser där vissa frågor sticker upp. Alla minns att 2022 var det ett extremt fokus på höga elpriser och dyra priser vid pump. Då blir effekten att man får en baksmälla. Jag menar ju att sättet vi undviker att jobba så här framöver är ju att inte lägga alla ägg i samma korg, inte fokusera helt på ett sätt att lösa klimatfrågan, utan att ha en bred palett av många olika lösningar.”, säger Romina Pourmokthari.Sverige har fortfarande lägst utsläpp per capita i Europa, tack vare en stor andel fossilfri energi. Men de senaste åren har försprånget minskat och Sverige har de senaste åren sjunkit snabbt i en internationell klimatrankning. ”Ja, det är självklart ett problem att vi blir sämre, men det är viktigt att ha med sig, för narrativet som jag möter ute är oroade företag och oroade ungdomar som har bilden av att varje år har utsläppen ökat under vår mandatperiod. Regeringen slaktar klimat- och miljöbudgetar och massa annat som inte stämmer. Sverige är fortsatt bäst i EU på låga utsläpp. Det stämmer att det är inte minst pga att mitt parti, L, kämpade för kärnkraft istället för kolkraft och oljeimporter under 70- och 80 -talet. Det kräver att vi fortsätter bygga ut vår kärnkraft, vindkraft och har ett rent elsystem för det är grunden”, säger Romina Pourmokthari.Gäst: Klimat- och miljöminister Romina Pourmokthari (L)Programledare: Erika Mårtensson Kommentar: Daniel VärjöProducent: Maja LagercrantzTekniker: Fabian Begnert Intervjun spelades in fredag den 20 februari 2026.

men european union europa med sverige kd sd inte jag sveriges lyssna milj tid resultatet regeringen allts klimat sveriges radios kommande liberalerna ekots baksm romina pourmokhtari finanspolitiska

Kraftwerk – människorna som förälskade sig i maskiner

P3 Musikdokumentär

Play Episode Listen Later Feb 10, 2026 65:37

Det här är berättelsen om ett av musikhistoriens mest inflytelserika band. Etnisk folkmusik från industriområdet, skapad av tyska robotar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Inne på köpcentret Domus studsar jeansklädda ungdomar fram och tillbaka mellan butikerna. En skärm visar reklam för den hypermoderna träningsmetoden aerobics. Det är början av 80-talet och inuti köpcentrets lilla skivbutik har 14-årige Thomas Öberg och hans kompis precis hittat ett album som inte liknar någonting annat.– Omslaget är svart och mörkt och lite information.Skivan heter Radio Activity och är skapad av det mytomspunna, tyska bandet Kraftwerk från Dusseldorf. Uppslukade av nyfikenhet går Thomas och hans vän trevande fram till disken och ber expediten om att få lyssna på albumet. Han vet inte jättemycket om bandet, men det finns gott om rykten som cirkulerar. De bygger sina egna, elektroniska instrument. De vägrar att ge intervjuer. Ibland låter de robotar spela live, medan de själva står i publiken. Thomas är minst sagt förväntansfull när han placerar nålen på skivan.– Och den har bara ett ljud som knäpper. Så vi tittar på varandra. ”Vad fan är detta för något? Nej, men det måste vara hack i skivan”.En besviken Thomas kallar till sig expediten och ber självsäkert om ett annat lyssningsexemplar.– När han tar lurarna, då är låten i full gång och han bara liksom, ”Vad snackar ni om?”En lite mer försynt Thomas får tillbaka hörlurarna. Han tar på sig dem och efter det är allt förändrat. Han har aldrig hört något liknande. På gott och ont.– Alltså, detta var ju på något sätt nästan förbjudet. Det var så enformigt att jag trodde liksom att man kunde bli galen om man lyssnade.Ända sedan tidigt 70-tal har den elektroniska gruppen från Tyskland brutit mot konstens alla regler och därför nått framgång över hela världen. Resten av musikindustrin sjunger om sex och droger, har långt hår och skiter i allt. Kraftwerk skildrar motorvägar, miniräknare och behagliga morgonpromenader. Vissa ser dem som pionjärer. Andra ser dem som obegripligt plink-plonk. Ett hot mot allt vad musik ska representera.Det här är berättelsen om ett av musikhistoriens mest inflytelserika band. Etnisk folkmusik från industriområdet, skapad av tyska robotar.Medverkande: David Buckley, Thomas Öberg och Agnieszka Lewalski.Programmet gjordes av Robin Jonsson vintern 2026Programledare och producent Siri Hill Exekutiv producent Lars TruedssonSlutmix Fredrik NilssonP3 Musikdokumentär produceras av Tredje Statsmakten MediaEn viktig källa i programmet är Pop i Fokus (2001).Ljudklippen i programmet kommer från: Pop i Fokus (2001), dokumentären Kraftwerk: Pop Art (2013), WDR TV (1970), BBC (1975) och BBC2 (2009).

bbc pop fokus ett lyssna tyskland kraftwerk p3 nej inne sig ibland resten vissa programmet dusseldorf allts bbc2 sveriges radios domus radioactivity maskiner skivan etnisk omslaget

Henrik Vinge (SD): ”Jag tycker inte att den amerikanska administrationen ska lägga sig i det svenska valet”

Play Episode Listen Later Jan 31, 2026 35:02

Hör Henrik Vinge, vice partiledare för Sverigedemokraterna, om synen på Donald Trump, Liberalerna och om att återkalla medborgarskap. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Henrik Vinge, vice partiledare för Sverigedemokraterna och ordförande i justitieutskottet var på plats i Davos under årets upplaga av Världsekonomiskt forum, där mycket handlade om Donalds Trumps anspråk på Grönland och tullhot mot Sverige och andra europeiska länder. Henrik Vinge (SD) anser att Europa under de här dagarna visade att man kunde enas och dra en gemensam gräns. ”Man är kapabel att enas bakom de grundläggande principerna och man är beredd att stå upp mot USA i ett läge där de går över gränsen. Det gav mig hopp och en känsla av tillförsikt att vi kan ta oss ur den här tiden med en bibehållen ordning, där vi fortsatt kan värna en regelbaserad världsordning. En ordning där demokratiska länder kan lösa konflikter utan att ta till våld”, säger Henrik Vinge (SD).Bland andra utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M) har efter USA:s anspråk på Grönland lyft att det kan vara läge att reformera beslutsfattandet i EU, så att exempelvis fler beslut kan fattas med enkel majoritet och på så sätt få ett mer handlingskraftigt EU. Henrik Vinge (SD) vill värna och stärka EU-samarbetet när det gäller exempelvis försvarssatsningar, men tycker i nuläget att man ska gå försiktigt fram.”Vi behöver naturligtvis omvärdera en hel del saker kring relationerna till andra länder, relationerna till USA, samarbetet i Europa. Men vi kan inte lättvindigt ge upp vår nationella suveränitet. Jag tror att man behöver uttömma de möjligheter som finns att faktiskt kunna få ett effektivt beslutsfattande inom Europa innan man på allvar börjar diskutera att ge upp den typen av nationell suveränitet. För det skulle få väldigt stora konsekvenser på andra områden också”, säger Henrik Vinge. På vilket sätt har den senaste tidens händelser fått Sverigedemokraterna att omvärdera er syn på Trump-administrationen? ”Det är väl helt uppenbart att den utveckling som har skett i USA, den visar att den här Trump-administrationen, den infriar inte på något sätt de löften som jag tror att många personer som har politiska åsikter högerut hade hoppats på. Många såg det här som någon sorts revansch mot woke och vänsterkrafter, som hade dominerat i ett par decennier. Man ville se en uppgörelse med olika typer av vänsterpolitik. Det fick man kanske i viss mån, men det man också fick, det var en oförutsägbarhet och ett USA som inte längre är berett att ta det ansvar som alla andra förväntar sig att de ska ta. Det, sammantaget, tror jag att väldigt få känner sig nöjda med”, säger Henrik Vinge (SD).I november i fjol publicerades den amerikanska nationella säkerhetsstrategin. I den del som handlar om Europa lyfts det växande inflytandet från ”patriotiska europeiska partier” fram som något som ger anledning till stor optimism”. Det står även att USA:s mål bör vara att ”hjälpa Europa att korrigera sin nuvarande kurs”. Tolkar du det som att SD är ett av de partier man syftar på? ”Jag har inte fått några indikationer på att Trump-administrationen hyser den typen av känsla gentemot oss. Jag har aldrig stött på någon sådan kommentar från dem, att de skulle vara nöjda med våra framgångar. Så jag tror inte att det gäller oss”, säger Henrik Vinge (SD).Om Trump-administrationen skulle ge SD stöd inför valet på något sätt, skulle ni välkomna det? ”Jag tycker inte att den amerikanska administrationen ska lägga sig i det svenska valet, oavsett vilket parti man väljer att stödja. Och det tror jag faktiskt inte att de kommer göra”, säger Henrik Vinge (SD). Han fortsätter: ”Jag är inte säker på att de känner så inför oss givet att vi är så kritiska mot hur de agerar just nu.”Liberalernas låga väljarstödI Ekots senaste opinionsmätning fick Liberalerna 1,4 procent av väljarstödet, långt från fyraprocentsspärren till riksdagen. Henrik Vinge (SD) tycker att det låga väljarstödet ger SD anledning att fundera kring hur det ska gå att säkra en majoritet efter valet i höst. “Rent praktiskt har det i varje fall hittills varit så att alla fyra partier har behövts för att kunna få en majoritet. Det har ju varit analysen åtminstone sedan 2022”, säger Henrik Vinge (SD). Är det ett läge där ni behöver hjälpa Liberalerna att komma över fyra procent? ”Jag skulle inte utesluta det”, säger Henrik Vinge (SD).Finns det en tidpunkt under våren eller sommaren då Tidöväljare borde börja fundera på det där, kanske ge upp om Liberalerna, om deras siffror inte tar sig? ”Det finns en tidpunkt när man kommer att behöva fatta det beslutet. Men vilket beslut man ska fatta tycker jag är lite tidigt att säga”, säger Henrik Vinge (SD), som menar att man inte ska dra för hårda slutsatser utifrån hur siffrorna ser ut i januari med flera månader kvar till valdagen.”Men visst, naturligtvis är det så att de här frågorna hamnar på bordet givet opinionsläget, och vi kommer att behöva diskutera dem”, säger Henrik Vinge (SD).Utvisa eller fängsla alla gängkriminellaFör närvarande utreds och förbereds grundlagsändringar som skulle göra det möjligt att återkalla ett svenskt medborgarskap för vissa allvarliga brott, samt en kriminalisering av att delta i ett kriminellt gäng. Sverigedemokraterna vill utvisa eller fängsla alla gängkriminella, vilket Henrik Vinge presenterade innan jul. Hur det ska gå till att avgöra vem som är gängkriminell har Henrik Vinge (SD) inget rakt svar på. Han säger att det måste vara rättssäkert, och att det finns behov av gränsdragningar för att avgöra det.“I praktiken är det inte i första hand så att man ska avgöra om en person är gängkriminell, utan huruvida handlingen har varit ett led i en gängkriminell verksamhet eller en del av ett organiserat förfarande”, säger Henrik Vinge (SD). För SD är det viktigt att en bred krets av möjliggörare runt de kriminella inkluderas, exempelvis personer verksamma i den kriminella ekonomin. ”Det är det [den kriminella ekonomin, red anmärkning] som driver allting. Det möjliggörs av momsbedrägerier, välfärdsbedrägerier telefonbedrägerier. Man använder sig av internet, man använder sig av Posten. Man använder vanliga tjänster, men man gör det för sin kriminella verksamhet. De måste vi kunna komma åt om vi på allvar vill stoppa gängbrottsligheten.”Henrik Vinge vill även se åtgärder som rör anhöriga till gängkriminella, exempelvis att nära anhöriga till gängkriminella alltid ska få sin deklaration granskad av Skatteverket. “Ett annat sätt att sätta tryck på gängen skulle vara genom närstående och det sociala nätverket. Alltså att familjen runt en gängkriminell upplever att jag får min deklaration granskad, det blir struligare för mig när jag ska växla pengar och så vidare. Det innebär att familjen och människorna runt de gängkriminella får incitament att försöka säga nej. Vi vill inte ha dig i gängkriminalitet för du förstör för oss”, säger Henrik Vinge (SD), som tillägger att det måste ske på ett rättssäkert sätt. Vill se fortsatt sänkt matmomsNär finansminister Elisabeth Svantesson (M) gästade lördagsintervjun sa hon att matmomsen sannolikt kommer att höjas igen när den här tillfälliga sänkningen från den 1 april 2026 som Tidöpartierna kommit överens om löper ut den 31 december 2027. Ett besked som Henrik Vinge (SD) reagerade på. ”Jag har invändningar mot att finansministern säger att det troligen blir så att matmomsen höjs. Jag delar inte den uppfattningen. Det troliga är att matmomsen förblir låg, eller kanske sänks ytterligare. En rimlig utgångspunkt är att människor ska ha råd att köpa mat. En rimlig utgångspunkt är att vi inte ska höja skatten på mat. Det är visserligen sant att Sverige kommer att behöva investera i försvaret de kommande åren. Det kommer att kosta och vi kommer att behöva prioritera”, säger Henrik Vinge (SD)Innebär det här att om ni får bestämma så kommer den lägre momsen på mat att ligga kvar efter 2027?”Ja, vår uppfattning är att vi bör prioritera att spara in pengar på andra saker snarare än att höja skatten på mat. Så ja, vi anser inte att momsen på mat ska höjas.” Är det här ett tidigt vallöfte från SD?”Ja, vi anser att matmomssänkningen bör ligga kvar”, säger Henrik Vinge (SD).Programledare: Johar BendjelloulKommentar: Fredrik FurtenbachProducent: Johanna PalmströmTekniker: Susanne Martinsson och Heinz WeninnIntervjun spelades in torsdagen 29 januari 2026.

#312 - Tala naturligt (inte som en bok)

Måndagsvibe med Hannalicious och Lojsan

Play Episode Listen Later Jan 26, 2026 23:05

I det här avsnittet pratar vi om varför många som lär sig ett nytt språk ofta låter som en bok eller en robot istället för att tala naturligt. Det finns två stora anledningar. Jag går igenom varför det händer, och vad vi kan göra åt det. Så att du kan tala naturligt på svenska. Jag demonstrerar också några av språket jag kan. Det går ganska bra, men när jag ska byta från ryska till portugisiska gick det sådär, haha! Hoppas du lär dig något nytt och att det är trevligt att lyssna på:)) --- Swedish Pro League - start ny månad på måndagen 2/2! Få mer struktur och content varje vecka - utan stress Online-community med andra studenter Live-event varje vecka där alla får prata svenska För en 7 dagars gratis provperiod - klicka här! --- Transkribering Så jag kommer ihåg att jag träffade en kille, jag tror han var ryss. Och han talade väldigt bra engelska. Men han pratade väldigt märklig engelska, väldigt konstig engelska. Alltså, det lät som att han var nyhetsuppläsare på BBC. Alltså, han pratade väldigt, väldigt formellt, väldigt skriftligt. Men flytande, väldigt bra. Men som sagt, det lät konstigt. Och han hade aldrig varit i ett engelskspråkigt land. Han hade inga vänner som han pratade engelska med. Han hade bara lärt sig på. universitetet och studerat liksom. Och det lät väldigt konstigt. Och jag tror det är nånting som ofta händer när man studerar ett språk. Att man har svårt att låta naturlig när man pratar. Alltså, det är lätt att man pratar lite som en bok. Det är ett vanligt problem, och jag ser det med mina elever också. Vissa människor pratar lite som en robot, lite som en bok. Väldigt mycket skriftspråk, väldigt formellt. De personerna har också ofta svårt att förstå när andra pratar. Och så har vi andra personer som talar väldigt naturligt. Jag har till exempel en person som jag coachar privat nu. Han har lärt sig svenska i mindre än ett år. Men han talar väldigt bra och väldigt naturligt. Och förstår också mig väldigt, väldigt bra. Så. Varför är det en sån skillnad mellan olika personer? Vad gör man för att tala naturligt? Jag tror det finns två stycken huvudanledningar till det här. ..resten av transkriptet kan du läsa om du är patron eller med i Swedish Pro League

men bbc att inte jag varf tala hoppas vissa allts naturligt

Korallernas liv – och Niklas fågelår på cykel

Naturmorgon

Play Episode Listen Later Jan 17, 2026 94:41

Om korallernas samarbeten med alger inne i sina celler och hur de bygger upp livsmiljöer för andra arter. Och om att kryssa så många fåglar det går från en cykel. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Vi sänder direkt från ett levande korallrev – inne på Sjöfartsmuseet Akvariet i Göteborg. Här finns nämligen sedan några år tillbaka ett tropiskt korallrev med runt 100 olika arter av koraller. Men vad är egentligen en korall? Och hur funkar korallrevet som ekosystem – här bor ju inte bara koraller utan fiskar och andra djur är beroende av själva revet. Björn Källström, marinbiolog och forskningsledare på Sjöfartsmuseet Akvariet, och fältreporter Lisa Henkow tar oss med in i korallrevet. En naturtyp som är hotad, bland annat av korallblekning. För att säkra arternas fortlevnad byggs nu en biobank upp i akvariet, där koraller ska kunna föröka sig sexuellt. Det krävs en del pyssel för att få det att funka – bland annat måste månen stå rätt.Många fågelskådare drömmer om det som kallas ett ”big year”. Alltså att gå helt in för att kryssa så många fågelarter som möjligt på ett år. Förra året gjorde Niklas Holmström ett sådant. Men han gjorde det svårare för sig än de flesta – enda tillåtna fordon var cykel! Naturmorgons Mats Ottosson slog följe med honom en dag på Öland i höstas och fick höra hur huvud, kropp och bakdel klarat av utmaningen. Och också om olika listor. Förutom fågellistan, där förhoppningen var att nå upp till 300, listar Niklas även såväl antal fästingar som de godaste glassarna.Och på Naturmorgons sociala medier berättar våra lyssnare om sina naturlistor om allt från besökta nationalparker, fotograferade myggarter och vilka fåglar som besöker fågelmatningen till moss-streaks, anteckningar om väderlek och när kattugglan börjar hoa. Vi ringer upp Eva Mattsson, som har en smådäggdjurslista och i år hoppas få se tajganäbbmus och barbastell.På tal om näbbmöss. Hur är det att upptäcka en ny näbbmusart? Det vet Yonas Meheretu, forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet, som berättar om fyndet av den 3 gram tunga Crocidura stanleyi i Etiopien.Att kråkor och skator är smarta har vi hört. Men Naturmorgons lyssnare Anne vill lyfta fram koltrastar också. Förra vintern matade hon en koltrasthona med frön och äpplen på ett särskilt fat. I år har hon inte hunnit lägga ut någon mat – men ändå har just samma fat fått besök av en koltrast. Kan det varit samma individ och kan hon komma ihåg detta från förra vintern? Ekologiprofessor Susanne Åkesson svarar.I veckans kråkvinkel förlorar sig Joacim Lindwall helt i snön. Det finns så många olika slags snö. Och i snön finns en helt egen värld av smådjur.Programledare är Jenny Berntson Djurvall.

men bj att sj sveriges lyssna niklas programledare allts sveriges radios etiopien cykel akvariet naturmorgon joacim lindwall jenny berntson djurvall

”Ciggmannen” groomade Tess och Emelie – så avslöjades han

P1 Dokumentär: Miniserie

Play Episode Listen Later Jan 12, 2026 24:38

12-åriga Tess får ett meddelande i mobilen där en man vill se henne röka för pengar. Han trakasserar henne i flera år, men ett köp i en butik kommer bli ciggmannens misstag. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. En man i hantverkarkläder går in på ICA och lägger fram några sedlar på disken. Han köper ett kontantkort för att kunna ladda sin mobil. Från mobilen skickar han meddelanden till flickor där han vill att de ska röka cigaretter samtidigt som de visar upp sig i videochatten.Tess var bara 12 år när mannen först tog kontakt. Hon har kvar meddelanden i sin mobil.– Här har han skrivit “Ring och visa dig, jag är sugen. Jag har stånd redan så det går ju fort”, säger Tess som idag är i 20-års åldern.Mannen som använder olika konton och namn försöker få flickorna att klä av sig. Det börjar alltid med att de ska röka och få betalt.– Alltså, de börjar ju alltid på ett harmlöst sätt men någonstans så får han ju ändå klorna i dem. De känner väl en viss skuld och skam över att gå med på det här. Och sen är det ju väldigt lätt att det eskalerar, säger förre kriminalkommissarien Sven Alhbin som tittat närmare på fallet.Berättar för att hjälpa andraTess polisanmäler två gånger och det visar sig att det är fler flickor som utsatts för ”ciggmannen”, men det ska komma att ta flera år innan polisen lyckas spåra vem han är.För reporter Pernilla Wadebäck berättar Tess och hennes kompis Emelie för första gången om hur groomingen påverkat dem. De vill hjälpa andra utsatta.– Jag tycker det är jättebra att vi pratar om det. Jag hoppas ju att vi räddar folk nu liksom, säger Emelie.2022 infördes en ny lag där man måste legitimera sig för att köpa och ladda kontantkort, detta för att motverka att de ska kunna användas vid brott. Producent: Hannah Engberg, Tredje Statsmakten MediaSlutmix: Fredrik Nilsson, Tredje Statsmakten MediaExekutiv producent: Jenny Gustafsson, Sveriges Radio

ring jag lyssna mannen ica avsl emelie sveriges radio allts sveriges radios jades

När allt går åt helvete

Play Episode Listen Later Dec 12, 2025 14:49

Julen närmar sig med stormsteg men det är allt annat än en spikrak väg dit. Lojsan kämpar på med inte ett, två, tre utan FYRA bolag och tre barn hemma och Hanna fattar ingenting. Alltså, det är väl jobbigt nog att ta hand om en hund eller få ut en julgran ur lägenheten? Ni hör ju. Tacka gudarna för Johnny och Carinalicious! Följ oss på instagram och Tiktok @mandagsvibe, gå med i facebookgruppen "Måndagsvibbare" och skicka frågor, dilemman, am I the asshole och fuckboy or not till mandagsvibepodd@gmail.com. Hadeee!

tiktok allt julen fyra helvete allts tacka

#307 - Storytime! Hans och Greta

Play Episode Listen Later Dec 8, 2025 29:49

I det här avsnittet ska jag läsa en saga för er! Det är den klassiska sagan om Hans och Greta, av bröderna Grimm. Du har säkert hört den förut, så det blir nog inte för svårt att följa med i handlingen. Men även om du inte har hört den förut - oroa dig inte, jag läser långsamt och tydligt, och har förenklat texten litegrann. Transkript Hej där, välkommen till Simples Swedish Podcast. Idag ska jag faktiskt läsa en saga för dig. En saga, ja, det är en berättelse, en berättelse som man oftast läser för barn. Men det kan såklart vara trevligt att lyssna på en saga också som vuxen. Och den här sagan heter Hans och Greta. Och den skrevs av bröderna Grimm. Bröderna Grimm, ja. Så det är en gammal saga. En klassisk saga kan man säga. Så först av allt ska jag såklart tacka några patrons. Det är Eva, Conny, Himbeersommer, Effervescent, Eva, Svitlana, Nicole, Nour, Hungarian by Heart och Bartosz. Tusen tack till er för att ni stödjer den här podden. Okej, så nånting som är viktigt är att inte försöka förstå varje ord. Utan lyssna på helheten. Fokusera på det du förstår. Och försök bara följa med i handlingen. Alltså att följa med i det som händer. Jag ska förklara några ord först men sen när du lyssnar, prova att bara lyssna och försöka följa med i berättelsen. Så första ordet jag ska förklara är ordet ved. Och ved, det är trä som man eldar med. Så man till exempel går ut i skogen, hugger ner ett träd och sen så kan man göra ved av det trädet. Ved för att elda med. Och när man lägger ved och tänder en eld, då kallar man det för en brasa. Så du kan samla lite ved och tända en brasa. En eld alltså. Och man kan då sitta runt den här brasan, värma sig och ha det mysigt. En brasa. Sen har vi en smula. Och en smula är en liten, liten, liten bit av bröd eller en kaka eller liknande. Alltså, man kan till exempel smula sönder bröd. Alltså, man smular det till små, små, små bitar. Och de små, små bitarna kallar vi för smulor. Och vi har en styvmamma. En styvmamma är till exempel om jag har barn och jag gifter mig med en ny kvinna. Och den kvinnan blir som en ny mamma för barnen. Då kallar vi det för en styvmamma. Så det var några ord som kan vara bra att veta innan. Så ved, en brasa, en smula, att tända en brasa och en styvmamma. Okej, är du redo att lyssna på sagan om Hans och Greta? Okej, då börjar jag. Sagan om Hans och Greta I utkanten av en stor skog bodde en gång en fattig vedhuggare med sin fru och sina två barn. Barnen hette Hans och Greta. Pappans jobb gav inte så mycket betalt och det här året var det extra svårt. De hade inte ens råd med mat till hela familjen. En natt sa till sin fru: ”Vad skall det bli av oss? Hur skall vi kunna ge barnen mat, när vi inte ens har till oss själva.” ...för hela transkriptet - klicka här

men heart storytime hans hungarian jag grimm idag utan sagan ved nour tusen barnen allts bartosz okej effervescent fokusera svitlana pappans

700! Per Andersson väljer favoritavsnitt

Play Episode Listen Later Nov 21, 2025 89:18

Värvet fyller 700! Alltså avsnitt*. Till dags dato har vi haft politiker, komiker, artister, författare, läkare, konstnärer och en kunglighet, till exempel – massor av människor som passerat ateljén (som flyttat tre gånger!) genom de tretton åren.700 skäl att fira! Det gör vi genom att ringa upp en tidigare Värvet-gäst och låter den välja ett lite extra minnesvärt avsnitt från arkivet.I detta sista 700-avsnitt ringer vi ingen annan än den oefterhärmlige Per Andersson. Nej, inte Per Andersson journalisten – komikern och skådespelaren, såklart!*Vem tror du vi är, Slaget vid Zappolino?SAMTALSLEDARE: Kristoffer TriumfPRODUCENT: Mattias ÅsénKONTAKT: varvet@triumf.se och Instagram Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

acast vem nej allts slaget per andersson

Ica:s vd Nina Jönsson: Vi har inte gjort otillbörliga prishöjningar

Play Episode Listen Later Nov 15, 2025 35:00

Ica-gruppens vd Nina Jönsson om matpriserna, den kommande momssänkningen och konkurrensen i dagligvaruhandeln. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I Sverige har matpriserna ökat de senaste åren, störst var ökningen mellan 2021–2023 då priset steg med 28 procent. Även under 2025 har matpriserna stigit mer än inflationstakten, och har fortsatt att stiga i oktober. Nina Jönsson, vd för koncernen Ica-gruppen där bland annat Ica Sverige med Icas alla matbutiker ingår, tycker inte att konsumenterna ska vänja sig vid att matpriserna stiger mer än andra priser. Hon menar att ökningstakten för matpriserna är på väg ner.”Sen händer det saker i världen. Det är krig och extremväder, och vi vet inte hur svenska kronan kommer att utvecklas”, säger Nina Jönsson.Sedan matpriserna ökade kraftigt under 2022 har de stora dagligvaruföretagen Ica, Axfood och Coop kritiserats för obefogade prishöjningar – som inte kan förklaras av exempelvis inflation eller ökade kostnader – samt för stora vinster. Ica Maxi, som består av knappt hundra butiker, delade ut en miljard till sina ägare under 2024.Är det rimligt?”Ja, det är väldigt viktigt att vi har lönsamma butiker”, säger Nina Jönsson. Hon fortsätter:”Alla de butikerna som är mest framgångsrika möter sina största konkurrenter vid samma parkering. Ica-systemet vilar på att vi har ”Sverige-runt-pris”. Vi behöver några stora butiker som går bra för att vi ska kunna ha samma pris in till alla butiker. Vi har ju 181 butiker som har ett negativt resultat, så det är inte långt ifrån alla som är väldigt framgångsrika.”Nina Jönsson säger att hon förstår att vinsterna för de mest framgångsrika Ica-butikerna kan sticka i ögonen. ”Men de delar med sig hälften av sitt resultat tillbaka till Ica för att vi ska kunna investera”, säger Nina Jönsson. Kritik mot bristande konkurrensPå uppdrag av regeringen har Konkurrensverket granskat konkurrensförhållandena i livsmedelskedjan. För perioden 2022-2023 drar myndigheten slutsatsen att priserna på basvaror steg mer än kostnaderna, och att ”priserna hade kunnat vara lägre om konkurrenstrycket hade varit hårdare”. Nina Jönsson tycker inte att någon del av prishöjningarna på mat under senare år beror på att konkurrensen brister. ”Har vi gjort otillbörliga prishöjningar? Nej, det har vi inte”, säger Nina Jönsson.Hon tycker snarare att det är väldigt hård konkurrens i dagligvaruhandeln. Du sa att ingenting av prishöjningarna beror på att konkurrensen inte fungerar. Menar du att den här marknaden är perfekt? ”Det är hård konkurrens på marknaden”, säger Nina Jönsson. Lovar sänkta matpriserFrån den 1 april 2026 sänks matmomsen tillfälligt till sex procent, en reform som kostar nära 16 miljarder nästa år.Kan du lova att matpriserna i Ica-butikerna sänks motsvarande matmomsen från 1 april?“Absolut kommer vi att göra den skattesänkningen. Tittar man på när man förra gången gjorde en momssänkning. Riksrevisionsverket gjorde en utredning på det 2018 och konstaterade att hela sänkningen genomfördes. Så jag har inget skäl att tro att det inte skulle hända den här gången”, säger Nina Jönsson. Kan du också lova att den här sänkningen av matmomsen förs över fullt ut till kunderna också längre fram? Alltså när uppmärksamheten kring detta kanske inte är lika stor. Säg den 1 april 2027. ”Ja, absolut”, svarar Nina Jönsson.Inför sänkningen av matmomsen har Vänsterpartiet varnat för att butikerna först kommer smyghöja priserna, och sedan sänka dem när momsen sänks. Nina Jönsson avfärdar den risken. “Vi har ju inga såna planer. Det finns ju även regleringar som reglerar detta, att man inte kan agera så. Sen förväntar vi oss att producenterna inte gör några prishöjningar precis innan den här momssänkningen sker”, säger hon. Dagligvaruhandeln påverkas också av den kommande sänkning av arbetsgivaravgiften för unga. Men om de minskade utgifterna kommer leda till ytterligare sänkta matpriser är Ica-gruppens vd Nina Jönsson osäker på. “Det kan man aldrig säg”, säger hon.”Ica-handlarna driver sina egna verksamheter så vi kan inte centralt påverka priserna”. Det är en reform som kostar 6 miljarder. Kommer matpriserna att sänkas på grund av det? ”Absolut kommer det att ge möjlighet att kunna sänka”, säger Nina Jönsson.Programledare: Johar Bendjelloul Kommentator: Knut Kainz Rognerud Producent: Johanna Palmström Tekniker: Jakob Lalér Programmet spelades in på förmiddagen den 14 november.

men kritik coop sverige kommer inte lyssna sedan inf absolut vd nej ica programmet gjort i sverige allts sveriges radio play tittar icas menar lovar ekots axfood ica maxi konkurrensverket prish

700! Messiah Hallberg väljer favoritavsnitt

Play Episode Listen Later Nov 13, 2025 84:39

Värvet fyller 700! Alltså avsnitt*. Till dags dato har vi haft politiker, komiker, artister, författare, läkare, konstnärer och en kunglighet, till exempel – massor av människor som passerat ateljén (som flyttat tre gånger!) genom de tretton åren.700 skäl att fira! Det gör vi genom att ringa upp en tidigare Värvet-gäst och låter den välja ett lite extra minnesvärt avsnitt från arkivet.Den här gången ringer vi ingen mindre än komikern, programledaren och den numera folkkäre sommarprataren Messiah Hallberg.*Vem tror du vi är, Slaget vid Zappolino?SAMTALSLEDARE: Kristoffer TriumfPRODUCENT: Mattias ÅsénKONTAKT: varvet@triumf.se och Instagram Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

acast vem allts slaget messiah hallberg

700! Kristoffer Appelquist väljer favoritavsnitt

Play Episode Listen Later Nov 7, 2025 92:46

Värvet fyller 700! Alltså avsnitt*. Till dags dato har vi haft politiker, komiker, artister, författare, läkare, konstnärer och en kunglighet, till exempel – massor av människor som passerat ateljén (som flyttat tre gånger!) genom de tretton åren.700 skäl att fira! Det gör vi genom att ringa upp en tidigare Värvet-gäst och låter den välja ett lite extra minnesvärt avsnitt från arkivet.Den här gången ringer vi ingen mindre än komikern, programledaren och den näst tidigast värvade gästen, nämligen Kristoffer Appelquist. Lite kul, med tanke på att han var Kristian Luuks val häromveckan.*Vem tror du vi är, Slaget vid Zappolino?SAMTALSLEDARE: Kristoffer TriumfPRODUCENT: Mattias ÅsénKONTAKT: varvet@triumf.se och Instagram Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

acast vem lite allts slaget kristoffer appelquist

700! Fredrik Wikingsson väljer favoritavsnitt

acast vem allts slaget fredrik wikingsson

Play Episode Listen Later Oct 30, 2025 84:29

Värvet fyller 700! Alltså avsnitt*. Till dags dato har vi haft politiker, komiker, artister, författare, läkare, konstnärer och en kunglighet, till exempel – massor av människor som passerat ateljén (som flyttat tre gånger!) genom de tretton åren.700 skäl att fira! Det gör vi genom att ringa upp en tidigare Värvet-gäst och låter den välja ett lite extra minnesvärt avsnitt från arkivet.Den här gången ringer vi ingen mindre än programledaren, poddaren, filmmakaren och tidigt värvade Fredrik Wikingsson.*Vem tror du vi är, Slaget vid Zappolino?SAMTALSLEDARE: Kristoffer TriumfPRODUCENT: Mattias ÅsénKONTAKT: varvet@triumf.se och Instagram Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

#301 - Hitta ändlös motivation

Play Episode Listen Later Oct 27, 2025 21:04

Find endless motivation (nivå A2-B1) Joina 28 Day Free Swedish Challenge - klicka här! Har du problem med motivation? Här får du veta hur du hittar gränslös motivation att fortsätta lära dig svenska (eller vilket språk som helst). ----- Transkript Nej, fy fan vad tråkigt att lära sig spanska. Jag orkar inte gå på fler lektioner. Jag förstår inte grammatiken. Alltså, vad är ”gerundium”? Vadå dativ och ackusativ? Ja, så här tänkte jag om spanskan. Jag studerade spanska i fem år när jag gick i skolan. Jag tyckte det var jättetråkigt. Och det enda jag kunde säga efter de fem åren Det var - Hola, me llamo Fredrik. Una cerveza, por favor. Några år senare hade jag lärt mig flytande franska. Efter bara två år av studier helt själv. Utan lärare, utan resurser. Utan att veta så mycket alls om hur man lär sig språk. Så vad var skillnaden? Hur kunde jag gå i fem år och lära mig nästan ingen spanska och ha noll motivation, till att lära mig franska jätteeffektivt med jättemycket motivation? Hur fick jag så mycket motivation att lära mig franska så att jag bara badade i språket så mycket jag kunde? Utan att veta ens hur man lär sig språk. Det ska vi prata om idag. Först av allt så ska jag tacka några patrons. Det är Anna, Clay, Magda, Paul, Chris, Tatiana, Atul, Leri, Jay, Felipe, Ilki, Patrik, Le Huy, yourfriend480 och Milla. Så tack, tack till er för att ni stödjer den här podden. Det här är såklart Simple Swedish Podcast. Välkommen ska du vara. ..för hela transkriptet - klicka här!

motivation efter jag fredrik utan patrik milla hitta allts atul

700! Lina Thomsgård väljer favoritavsnitt

Play Episode Listen Later Oct 24, 2025 73:23

Värvet fyller 700! Alltså avsnitt*. Till dags dato har vi haft politiker, komiker, artister, författare, läkare, konstnärer och en kunglighet, till exempel – massor av människor som passerat ateljén (som flyttat tre gånger!) genom de tretton åren.700 skäl att fira! Det gör vi genom att ringa upp en tidigare Värvet-gäst och låter den välja ett lite extra minnesvärt avsnitt från arkivet.Den här gången ringer vi ingen mindre än journalisten, poddaren och tidigt värvade Lina Thomsgård.*Vem tror du vi är, Slaget vid Zappolino?SAMTALSLEDARE: Kristoffer TriumfPRODUCENT: Mattias ÅsénKONTAKT: varvet@triumf.se och Instagram Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

acast vem allts slaget lina thomsg

700! Kristian Luuk väljer favoritavsnitt

Play Episode Listen Later Oct 16, 2025 65:31

Värvet fyller 700! Alltså avsnitt*. Till dags dato har vi haft politiker, komiker, artister, författare, läkare, konstnärer och en kunglighet, till exempel – massor av människor som passerat ateljén (som flyttat tre gånger!) genom de tretton åren.700 skäl att fira! Det gör vi genom att ringa upp en tidigare Värvet-gäst och låter den välja ett lite extra minnesvärt avsnitt från arkivet.Först ut är ingen mindre än programledaren och early adoptern Kristian Luuk.*Vem tror du vi är, Slaget vid Zappolino?SAMTALSLEDARE: Kristoffer TriumfPRODUCENT: Mattias ÅsénKONTAKT: varvet@triumf.se och Instagram Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

acast vem allts slaget kristian luuk

#299 - Varför är de sämsta människorna så framgångsrika?

Play Episode Listen Later Oct 13, 2025 40:36

Why are worst people so successful? Nivå A2-B1 Känner du ibland att det är de manupilativa och hänsynslösa människorna som alltid "vinner" i livet, medan moraliska och anständiga personer inte lyckas lika bra? Det här ska vi prata om i dagens avsnitt! Vi ska också prata om hur man blir framgångsrik utan att vara en dålig människa. Avsnittet är baserat på den här videon. Stöd podden för 5€ per månad här. Transkript Varför är de sämsta människorna så framgångsrika? Ja, i det här avsnittet ska vi prata om varför de sämsta människorna verkar lyckas så bra och få så mycket makt. Alltså att de verkar bli så framgångsrika. och vi ska också prata om hur man själv kan lyckas i livet, vinna i livet, utan att offra sin integritet och förlora sin själ. Men först av allt ska vi såklart tacka några nya patrons. Och det är Valeriia, Andrew, Dimitra, Ilia, Timur, Simon, Miranda och Gülçin . Så tack till er för att ni stödjer den här podden. Och alla som vill stödja podden kan gå till www.patreon.com/swedishlinguist. Det kostar bara 5 euro i månaden. Så. Har du känt att de ärliga människorna, de vänliga och anständiga människorna? Läs hela transkriptet här

men avsnittet varf r framg timur ilia allts msta dimitra

#297 - Är vuxna eller barn bäst på språk?

Play Episode Listen Later Sep 29, 2025 24:30

Vi hör ofta att barn är så bra på språk. Ibland kan det kännas omotiverande - “är jag för gammal för att lära mig?”. Men är det verkligen sant att barn lär sig språk bättre än vuxna? Det ska vi prata om i det här avsnittet! --- Transkript Har du tänkt tanken att barn lär sig språk bättre än vuxna? Ja, det är många som tror att barn lär sig språk bättre än vuxna. Är det verkligen sant? Stämmer det verkligen? Det ska vi prata om i det här avsnittet. Välkommen till Simple Swedish Podcast och innan vi börjar så ska jag tacka Jing, Vivian, Mari och Elke för att ni stödjer den här podden genom att bli patrons och gå till patreon.com/swedishlinguist om du vill stödja podden och få transkript till alla avsnitt. Okej, så som sagt, många människor tror att barn lär sig språk bättre, snabbare, mer effektivt än vuxna. Och det kanske kan kännas lite omotiverande. Man kanske tänker att barn är språkgenier, jag kan inte lära mig så bra som ett barn, barn lär sig språk automatiskt bara genom att vara runt det. Så det kanske gör att man blir lite omotiverad, men är det verkligen sant? Okej, så först och främst, hur lär sig barn? och vi pratar kanske specifikt om ens första språk. Så hur lär sig barn sitt första språk? Jo, först och främst, man har ett konstant språkbad 24/7. Alltså, man är i språket hela, hela tiden. Man har sina föräldrar där och de pratar med dig hela tiden, de pratar med dig, de leker med dig, de tar hand om dig, de guidar dig, de är där hela tiden och kommunicerar med dig på det här språket. En annan faktor är att du har bara ett språk, så om du vill ha nånting så måste du använda det språket för att kommunicera. Så du har inget val, du måste prata på det språket för att få det du vill ha. ...för hela transkriptet, klicka här

man men eller barn ibland jing allts okej vuxna

Jakten på Svartenbrandt och det avgörande möbelkvittot

P1 Dokumentär: Miniserie

Play Episode Listen Later Sep 22, 2025 25:30

Vid ett postrån 1979 blir tre poliser skjutna och snart jagas rånarna över hela Stockholm. Men ett oväntat spår leder till en helt annan del av landet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Under 70-talets rånvåg är Lars-Inge Svartenbrandt en av de mest fruktade rånarna och han lyckas vid flera tillfällen rymma från sina fängelsestraff. – Jo men det visste vi att han var rejält farlig. Det var vardag i Stockholm med bankrån och postrån så det åkte man på ganska ofta, säger Gunnar Andersson som vid den här tiden arbetade som yttre befäl vid Östermalmspolisen i Stockholm.Öga mot öga med SvartenbrandtEn novemberdag 1979 larmas Gunnar Andersson och hans kollegor ut på ett pågående postrån i centrala Stockholm. När han kliver ur polisbussen för att kolla en övergiven Saab står han plötsligt öga mot öga med en av rånarna. Han ser direkt att det är Svartenbrandt och sekunden efter slungas Gunnar in i polisbussen - träffad av ett skott i axeln.– Alltså han tömde ett magasin på AK4:an rakt in i bussen, det skedde inom en sekund.Rånarjakten leder till GöteborgLars-Inge Svartenbrandt och hans kumpan Benny Lilja lyckas komma undan och medan jakten pågår i hela Stockholm har rånarna tagit sin tillflykt till Göteborg. Ett oväntat spår - ett möbelkvitto - kommer att avslöja deras gömställe.Göteborgspolisen posterar ut spanare kring den aktuella adressen och i en röd Golf sitter den då unge polisspanaren Sven Alhbin. – Kom igen nu, ska det inte hända nånting snart. Man blir ju stressad naturligtvis utav situationen, berättar Sven Alhbin om det dramatiska dygnet för 46 år sedan när rånarna greps.– Då upplevde jag för första gången att rädsla luktar.I det här avsnittet av Brottsutredarna med reporter Pernilla Wadebäck återser tidigare kriminalkommissarien Sven Alhbin platsen där allt fick sin upplösning och får för första gången möta före detta polisen Gunnar Andersson som blev svårt skadad i samband med rånarjakten.

man men golf stockholm ett kom lyssna vid rande saab jakten allts sveriges radio play gunnar andersson svartenbrandt

#294 - Hur pengar skapas

Play Episode Listen Later Sep 5, 2025 19:57

Har du någonsin tänkt på hur pengar blir till? Finns alla pengar redan, eller produceras dem av staten eller bankerna? Lyssna på det här avsnittet och lär dig både hur pengar skapas, och några viktiga ord på temat! Transkript Hallå, hallå och välkommen till Simple Swedish Podcast. Och idag ska vi prata om pengar. Vi ska kanske lite mer specifikt prata om hur pengar skapas. Alltså, ja, hur skapas pengar? Hur blir pengar till? Alltså, vem. skapar pengarna? Vem gör pengarna? Vem producerar pengarna? Hur. Ja, så det ska vi prata om idag. Väldigt, väldigt intressant ämne för jag tror att det är väldigt många som kanske inte vet. Jag visste inte. Men det är ganska galet faktiskt. när man tänker på det. Så först av allt ska jag tacka några nya patrons. Och det är Hani, Victor, Rob, Kris, Henry, Sviatoslav, Jayme, Daiana, Paul, Helen, Jorge, Henri, Varpu-Liisa. Förlåt om jag uttalade något namn fel. Och först av allt ska vi gå igenom några ord som är viktiga för att förstå det här. Och det första ordet är ett lån. Så ett lån, det är vad du får av till exempel banken. Så om du ska köpa ett hus och du inte har alla pengar för att köpa huset, då behöver du ta ett lån och det gör du hos banken, så du går till banken och säger att du ska köpa ett hus jag behöver ta ett lån och då förhoppningsvis får du ett lån av banken och det här lånet måste du betala tillbaka för att du står nu i skuld hos. ..om du vill läsa hela transkriptet, klicka här

men vem jag lyssna henri finns pengar hani allts daiana sviatoslav

#292 - Surströmming - världens mest stinkande mat?

Play Episode Listen Later Aug 19, 2025 16:08

Surströmming är kanske den mest virala svenska maten. Miljoner människor har sett videor där folk äter den stinkande fisken. Äter svenskar verkligen detta? Hur äter man det på “korrekt” vis? Och vad är historien bakom? Transkript Finns det någon annan svensk mat som har blivit så viral som surströmming? Alltså, det finns videor på YouTube med över 10 miljoner visningar och det verkar som att surströmming har blivit en av de mest kända ja, bland den mest kända svenska maten. Så, och folk säger, ja vi ska, vi ska äta världens mest stinkande mat. Alltså stinkande, alltså illaluktande, att det luktar illa. Och ja, de öppnar en burk med surströmming och vi får se deras reaktioner helt enkelt, hur de tycker det luktar så äckligt och sen ska de ju då äta surströmmingen också. Så ja, välkommen till Simple Swedish Podcast. Idag ska vi prata om, som sagt, kanske den mest virala svenska maten. Och innan vi börjar ska jag tacka tre nya patrons. Det är Daniel, Tina och Paweł. Så tack till er för att ni stödjer den här podden. För alla som stödjer podden så får man ju, förutom att det känns bra att stödja någonting som man lyssnar på, så får man ju transkript tillalla avsnitt och det är nästan 300 avsnitt nu. Och man får transkript till alla dem för bara 5 euro i månaden. Så gå till patreon.com/swedishlinguist. Så surströmming. Surströmming. Som ni vet så R och S blir så det är därför surströmming uttalas surströmming, surströmming. Och vad är surströmming? Det är fermenterad strömming. ..om du vill läsa hela transkriptet, klicka här

idag mest pawe allts miljoner surstr

#291 - Tala svenska med självförtroende - 5 steg

Play Episode Listen Later Aug 11, 2025 27:36

Här delar jag med mig av de viktigaste stegen för att bygga självförtroende i svenska. Hur skulle det kännas att tala svenska och känna dig säker och avslappnad i stället för nervös och osäker? Lyssna på avsnittet och kommentera - vad behöver du göra för att tala svenska med självförtroende? Nästa Free 6 Week Challenge börjar den 18 augusti! Registrera dig nu för att säkra din plats (sista dag att registrera sig är fredagen 15/8) Klicka här för att läsa mer och anmäla dig. Gå på 30 lektioner inom 6 veckor Alla lektioner är optimerade för att träna på konversation Perfekt för att bygga självförtroende och flyt på svenska Om du klarar utmaningen får du hela depositionen tillbaka! --- Transkript --- Händer det dig att du blir nervös när du ska prata svenska? Att du blir rädd eller blockerad? Att det bara står still i huvudet när du ska prata svenska? Eller händer det att svenskar alltid byter till engelska när du vill prata svenska? Eller du kanske byter till engelska? Eller du kanske bara generellt undviker att prata svenska för att du känner dig osäker, nervös, rädd. Det kanske till och med känns skamligt. Det finns många negativa känslor som är relaterade till självförtroende i att prata svenska. och när det kommer till att tala så är faktiskt självförtroende mycket, mycket viktigare än till exempel att ha bra grammatik. Men vi lär oss inte det här i skolan, för i skolan, så är allting väldigt teoretiskt, vi fokuserar på läsa och skriva och grammatik och sådana saker. Men när vi ska prata, det är då det är så viktigt att ha självförtroende. Ja, helt enkelt att ha förtroende för oss själva, att vi klarar att prata, att vi kan vara bekväma med att prata. Så det ska det handla om idag. Så välkommen till Simple Swedish Podcast. Och jag heter Fredrik. Och idag ska vi prata om hur man bygger självförtroende så att man kan känna sig avslappnad. Alltså tänk dig. Tänk dig att du känner dig avslappnad när du pratar svenska. Tänk dig att du kan ha kul och få kontakt med människor på svenska. Verklig kontakt med riktiga människor och bygga vänskap, relationer och sådana saker. Och tänk dig att ...för hela transkriptet, klicka här

men eller att lyssna fredrik svenska tala steg allts klicka week challenge verklig registrera

#290 - Religion i Sverige

Play Episode Listen Later Aug 4, 2025 21:02

Nivå: A2-B1 Lär dig om religion i Sverige samtidigt som du lär dig många viktiga ord på temat! --- Nästa Free 6 Week Challenge börjar den 18 augusti! Registrera dig nu för att säkra din plats (sista dag att registrera sig är fredagen 15/8) Klicka här för att läsa mer och anmäla dig. Gå på 30 lektioner inom 6 veckor Alla lektioner är optimerade för att träna på konversation Perfekt för att bygga självförtroende och flyt på svenska Om du klarar utmaningen får du hela depositionen tillbaka! --- Transkript Hallå där och välkommen till Simple Swedish Podcast avsnitt 290. Ja, 290 och det ska handla om religion. Lite mer specifikt religion i Sverige. Okej. Innan vi börjar ska jag tacka några patrons. Det är Sefika, Claudia, Essi-Noora, JB, Plan 9, John, Neil och Shveta. Så tusen tack till er för att ni stödjer den här podden. Ja, och jag kan också meddela att vi kommer starta våran nästa 6 Week Free Challenge den 18 augusti. Okej. Den 18 augusti startar nästa 3 Week Free Challenge. Okej. Och det här är för dig som redan kan en del svenska, kanske förstår mycket men har svårt att prata eller inte har så många möjligheter att prata. Så det här kommer kickstarta din svenska talförmåga. Talförmåga, alltså ens förmåga att tala. Alltså att man kan tala, att man kan prata. Så om du vill kickstarta det, alltså din talkapacitet kan man säga. Och verkligen börja prata mycket på svenska så är den här utmaningen perfekt för dig. Så jag lämnar mer information och länk i beskrivningen här. Okej. Så Sverige är ett av världens mest sekulära länder. Så vad betyder sekulär? Så sekulär är att det inte är så religiöst. Eh, ordet religiös, okej, det brukar vara lite svårt för folk. Religiös, religiös. Om jag är religiös, då betyder det att jag tror på Gud. ...för hela transkriptet, klicka här

religion plan lite sverige religi jb gud innan allts okej klicka week challenge registrera shveta talf

#288 - Topp 10 sätt att öva din talade svenska

Play Episode Listen Later Jul 14, 2025 36:41

Här kommer de 10 bästa sätten att öva på att tala svenska. Dessa tio olika metoder passar olika personligheter, olika nivåer, och olika livssituationer. Vilken är din favorit? Om du vill veta mer om Language Gym - klicka här Transkript Ja, men då hälsar jag dig välkommen till Simple Swedish Podcast. Och idag ska vi prata om ett väldigt viktigt ämne om man vill lära sig flytande svenska. Det handlar om att hitta människor att öva svenska med, att öva på att prata svenska och vi ska gå igenom 10 olika sätt att öva på att prata. Och det här är ingen topplista eller så, utan jag går igenom tio olika sätt. Jag pratar om vilka fördelar det finns, vilka nackdelar det finns, vem det här passar, alltså vem är det här sättet bra för. Jag pratar om hur svårt det är, eller hur svåra de här olika metoderna eller situationerna eller kontexterna är. Ja, så tio olika sätt att öva på att prata svenska. Så först, såklart, ska jag tacka några patrons. Så det är Somil, Amrel, Clau, Rhod, Jurgita, Kathleen, och 龙伟 Så tack, tack, tack till er för att ni stödjer den här podden. Okej, så vi kör på direkt här med nummer 1. Och nummer 1 är främlingar. Alltså människor som man inte känner, till exempel människor man träffar på stan, människor man pratar med i butiker. Det kan vara folk som jobbar i butikerna eller en restaurang eller det kan vara någon man träffar på en bar eller på gatan. Man frågar någon på gatan till exempel var ligger det här och det här. Ja, främlingar helt enkelt. Och det här, jag tror att människor ofta tänker på det här som någonting som är vanligt någonting som man vill kunna göra. Alltså, när folk tänker på att "Åh, jag ska lära mig det här språket" så att jag kan prata med främlingar på stan. Och man kanske tänker att man måste börja göra det här direkt. Alltså, man börjar lära sig ett språk och man känner okej, jag måste börja prata med främlingar på stan. Jag skulle säga att det här är bland svåraste man kan göra på ett språk som man lär sig. ..om du vill läsa hela transkriptet, klicka här

man dessa jag vilken svenska topp allts okej clau rhod jurgita talade

#284 - Svenska matvanor

Play Episode Listen Later Jun 16, 2025 20:47

Nivå: A2-B1 Swedish eating habits Vilka tider äter svenskarna? Vilka måltider finns? Vilken typ av mat är vanlig? Varifrån kommer influenserna? Dessa frågor får du svar på i dagens avsnitt! Intresserad av Free 6 Week Challenge? Klicka här! Transkript: Tjena tjena och välkommen till Simple Swedish Podcast! Idag ska vi prata om matvanor. Matvanor i Sverige, närmare bestämt. Och kanske jämföra dem lite med andra länder. Jag bor ju i Spanien och matvanorna här skiljer sig en del från matvanorna i Sverige. Så det ska vi prata om. Först vill jag bara nämna att om du är intresserad av våran Free Six Week Challenge så är ju den just nu stängd. Men du kan skriva upp dig på väntelistan. Och då får du information från oss först av alla när vi öppnar igen. Och Free Six Week Challenge, det är alltså vår utmaning att gå på 30 lektioner inom 6 veckor, alltså inom 42 dagar. Så du betalar en deposition, och sen om du klarar att gå på 30 lektioner inom 6 veckor, då får du hela depositionen tillbaka. Vilket är helt galet. Och vi har haft många människor som har gjort den här utmaningen redan. Och det har varit jättekul. Så jag lämnar en länk till det. Så det här är perfekt för dig som redan kan en del svenska och förstår en del svenska, men du behöver komma igång och prata mycket. Okej. Ja, så.. Då ska vi prata om matvanor. Alltså. Ja, vilka kulturella aspekter finns det till exempel när det kommer till tider? När äter man frukost? När äter man middag? Vilken sorts mat äter vi? Och så vidare. Så i Sverige, vi kan börja med tider. För i olika länder så äter man olika måltider vid olika tider. Vi säger faktiskt en måltid på svenska. Så en måltid är till exempel frukost eller lunch eller middag. Ja, vi kallar det för en måltid. Man kan också säga ett mål mat, det är en måltid. För att läsa hela transkriptet - klicka här

man men sverige dessa spanien jag idag vilka vilken svenska vilket allts okej klicka week challenge varifr intresserad

#281 - Förstå talad svenska

Play Episode Listen Later May 19, 2025 29:02

Nivå: A2-B1 Är du trött på att inte förstå vad folk säger till dig? Eller på att inte kunna använda poddar och serier på svenska utan undertexter? Då är det här avsnittet för dig! Jag ger dig alla mina tips för att få en bra hörförståelse. För att registrera dig för Free 6 Week Challenge och få hela din deposition tillbaka om du klarar att gå på 30 lektioner inom 6 veckor klicka här! Transkript: Tjena tjena! Det här är Simple Swedish Podcast. Jag heter Fredrik. Och idag ska vi prata om hörförståelse. Alltså att förstå det man hör. För det händer säkert ofta att du försöker lyssna på svenska men att du har väldigt svårt att förstå. Och kanske så förstår du den här podden lättare än de flesta andra poddar. Och det är för att jag talar lite långsammare med enklare ord och så. Och det är specifikt för att träna hörförståelse även om du inte är på en jättehög nivå. Men vi vill såklart nå en hög nivå i hörförståelse. Vi vill kunna förstå när människor pratar snabbt. Vi vill förstå vanliga poddar, tv-serier, filmer och kunna ha samtal på, ah svenska då för dig. Men de här teknikerna och de här strategierna, de som vi ska prata om idag, de fungerar såklart för alla språk. Och ja, innan vi börjar ska jag tacka några patrons såklart. Och det är Roberto, Brenda, Chris, Maija, J. Torres, Agnes, Jatthew, Raphael, Petar och Makino. Så, tack till er för att ni stödjer den här podden. Och en annan grej också innan vi börjar. Så, du kanske hörde om den här Free 6 week challenge som jag pratade om i ett par andra avsnitt, och det var så att den sålde slut ganska snabbt. Så vi sålde alla platser, vi utökade till och med från 50 till 60 platser, men de tog slut allihopa, så därför öppnar vi en ny Free 6 Week Challenge. Och den startar den 26:e (tjugosjätte) maj, alltså väldigt snart. Så om du vill vara med så se till att registrera dig så snart som möjligt. Senast på lördag. Och vi kommer ha ett onboarding call på söndag och sen på måndag den 26:e (tjugosjätte) maj så startar utmaningen. Och det är alltså att man går på 30 lektioner inom 6 veckor, och om man klarar det så får man sin deposition tillbaka. Så det är en väldigt, väldigt, väldigt bra deal. Och det är perfekt för dig som redan kan en del svenska men du behöver komma igång med att prata mycket. Länk finns i beskrivningen, okej. Så men nu ska vi prata, inte om att prata, utan om att förstå det man hör, hörförståelse, okej. Och hörförståelse är ju faktiskt väldigt, väldigt viktigt när man har samtal på svenska. För om du inte förstår personen du pratar med då blir det väldigt svårt att ha en konversation, okej. Och det finns två grundläggande färdigheter för en bra hörförståelse. Och det är, för det första, att förstå många ord. Så du måste kunna förstå många, många, många ord för att ha ett bra samtal och för att ha bra hörförståelse och du behöver också ha tränat ditt öra att förstå talspråk. Okej. Talspråk, det talade språket. Så du behöver ett stort ordförråd, förstå många ord. Och du behöver träna dig att förstå talspråk. Okej, så. Vi ska gå igenom fem punkter som är väldigt viktiga för att förstå talad svenska, eller vilket språk som helst. Och om du applicerar de här metoderna och teknikerna så kommer du garanterat att få mycket bättre hörförståelse. Så! ..för resten av transkriptet - klicka här

men torres eller jag fredrik svenska frst allts okej petar week challenge maija senast makino

#279 - Allemansrätten (rätten till naturen)

Play Episode Listen Later Apr 28, 2025 26:05

Nivå: A2-B1 I Sverige har vi något som kallas allemansrätten. Det betyder att vi har rätt att vara i naturen, plocka svamp och bär, bada, till och med sätta upp tält - även på privat mark. Det finns många viktiga regler att följa, som gör att denna fantastiska rättighet fungerar. Här går jag igenom allt! Vill du leva 9 dagar 100% på svenska, börja tänka på svenska, och samtidigt få en fantastisk upplevelse och vänner för livet? Ansök till sommarens Language Lock-in Boot Camp nu! Klicka här och ansök, och se om du har vad som krävs! Transkript Hallå hallå! Välkommen till Simple Swedish Podcast! Ja, idag ska vi prata om nånting som heter allemansrätten. Så, allemansrätten, det är, man kan säga att det är som en lag i Sverige som.. som gör att vi kan vara i naturen, njuta av naturen, vara på olika platser, till och med tälta och sådana saker. Men det finns många regler också, så det är inte bara en rättighet, också en skyldighet, eller många skyldigheter. Så det ska vi prata om idag, men först ska jag tacka några nya patrons. Så det är Sept, Anna, Hanno, Kai, Tock, Alessandro, Roy, Sten, Yulia och Mari! Så tack till er för att ni stödjer podden. För alla som vill stödja podden så går man till www.patreon.com/swedishlinguist. Ja, det var det vi skulle börja att säga. Så, ja, allemansrätten. Alltså, ja. Rätten som alla har att vara i naturen, att njuta av naturen helt enkelt. Man kan gå i naturen, cykla i naturen, paddla, alltså paddla kanot eller kajak, plocka bär, plocka svamp, till och med sätta upp tält. Okej, så. Och det här kan man göra också på mark som någon person äger, så också på privat mark eller liksom.. Ja, det finns lite olika regler som vi kommer till. Och det här systemet, det bygger på att man visar hänsyn till naturen, till djur, till markägare och så vidare, och att man inte stör och inte förstör, okej? Så att visa hänsyn, det betyder ungefär att man visar respekt, att man visar hänsyn, okej, så först och främst, vad får man göra? Alltså vad är okej att göra. ...för hela traskriptet, klicka här

man men bootcamp sverige ans sten hanno yulia naturen allts okej klicka tock

#278 - Orden 'klar' och 'att klara'