Podcasts about allts

Biljetter till Mord Mot Mords avskedsturné finns på: mordmotmord.sePå Babel i Malmö berättade Anna om när Mark Kilroy försvann utanför en bar i Matamormos, Mexiko, och hur hans kidnappning ledde till att den mordiska sekten Narcosatanists och dess ledare Adolfo Costanzo kunde avslöjas. Karin berättar om Britta Nielsen, uppskattad mångårig anställd på den danska socialstyrelsen, medaljbelönad av drottningen för trogen tjänst och... storsvindlare? Alltså verkligen megastorsvindlare.

Nivå: A2-B1 Är du trött på att inte förstå vad folk säger till dig? Eller på att inte kunna använda poddar och serier på svenska utan undertexter? Då är det här avsnittet för dig! Jag ger dig alla mina tips för att få en bra hörförståelse. För att registrera dig för Free 6 Week Challenge och få hela din deposition tillbaka om du klarar att gå på 30 lektioner inom 6 veckor klicka här! Transkript: Tjena tjena! Det här är Simple Swedish Podcast. Jag heter Fredrik. Och idag ska vi prata om hörförståelse. Alltså att förstå det man hör. För det händer säkert ofta att du försöker lyssna på svenska men att du har väldigt svårt att förstå. Och kanske så förstår du den här podden lättare än de flesta andra poddar. Och det är för att jag talar lite långsammare med enklare ord och så. Och det är specifikt för att träna hörförståelse även om du inte är på en jättehög nivå. Men vi vill såklart nå en hög nivå i hörförståelse. Vi vill kunna förstå när människor pratar snabbt. Vi vill förstå vanliga poddar, tv-serier, filmer och kunna ha samtal på, ah svenska då för dig. Men de här teknikerna och de här strategierna, de som vi ska prata om idag, de fungerar såklart för alla språk. Och ja, innan vi börjar ska jag tacka några patrons såklart. Och det är Roberto, Brenda, Chris, Maija, J. Torres, Agnes, Jatthew, Raphael, Petar och Makino. Så, tack till er för att ni stödjer den här podden. Och en annan grej också innan vi börjar. Så, du kanske hörde om den här Free 6 week challenge som jag pratade om i ett par andra avsnitt, och det var så att den sålde slut ganska snabbt. Så vi sålde alla platser, vi utökade till och med från 50 till 60 platser, men de tog slut allihopa, så därför öppnar vi en ny Free 6 Week Challenge. Och den startar den 26:e (tjugosjätte) maj, alltså väldigt snart. Så om du vill vara med så se till att registrera dig så snart som möjligt. Senast på lördag. Och vi kommer ha ett onboarding call på söndag och sen på måndag den 26:e (tjugosjätte) maj så startar utmaningen. Och det är alltså att man går på 30 lektioner inom 6 veckor, och om man klarar det så får man sin deposition tillbaka. Så det är en väldigt, väldigt, väldigt bra deal. Och det är perfekt för dig som redan kan en del svenska men du behöver komma igång med att prata mycket. Länk finns i beskrivningen, okej. Så men nu ska vi prata, inte om att prata, utan om att förstå det man hör, hörförståelse, okej. Och hörförståelse är ju faktiskt väldigt, väldigt viktigt när man har samtal på svenska. För om du inte förstår personen du pratar med då blir det väldigt svårt att ha en konversation, okej. Och det finns två grundläggande färdigheter för en bra hörförståelse. Och det är, för det första, att förstå många ord. Så du måste kunna förstå många, många, många ord för att ha ett bra samtal och för att ha bra hörförståelse och du behöver också ha tränat ditt öra att förstå talspråk. Okej. Talspråk, det talade språket. Så du behöver ett stort ordförråd, förstå många ord. Och du behöver träna dig att förstå talspråk. Okej, så. Vi ska gå igenom fem punkter som är väldigt viktiga för att förstå talad svenska, eller vilket språk som helst. Och om du applicerar de här metoderna och teknikerna så kommer du garanterat att få mycket bättre hörförståelse. Så! ..för resten av transkriptet - klicka här

Samarbetet med SIG Security innebär att IT-säkerhetspodden gör avsnitt av föreningens olika föredrag. Dagens avsnitt bygger på en FOKUS-kväll om det systematiska arbetet med informationssäkerhet med Tobias Ander från Secure By Me. Vad är egentligen ett ledningssystem? Vad innebär ett riskbaserat arbetssätt och hur fungerar det i praktiken? Var ska man börja? Och varför behöver olika företag med olika kulturer tackla informationssäkerhet på olika vis? Tobias Ander beskriver även hur man ska undvika så informationssäkerhetsarbetet inte blir en pappersprodukt. Alltså bara något man gör för att uppfylla en certifiering eller efterleva ett regelverk. TÄVLING Vi lottar ut två exemplar av hans bok. Allt du behöver göra för att delta är att dela denna post på Facebook, X eller LinkedIn. Tävlingen pågår fram tills 1 juni 2025.

I det tvåhundrafjortonde avsnittet av ”Maratonlabbet - en podcast om löpning” pratar vi med Anton Gustafsson som vann sitt andra SM-guld på 100km förra helgen i Växjö. Han sprang distansen på 6.28.04 trots att han inför loppet hade problem med både låga järnnivåer och en trasig baksida. Anton säger sig sikta mot 6.10 inom 1-2 år vilket skulle innebära svenskt rekord med över tio minuter och en snittfart på 3.42 per kilometer. Alltså 37 minuter på milen, tio gånger i rad! Hör Anton berätta om de planerna och hans otroliga träningsperiod i Thailand där han snittade 3 mil löpning per dag i tre månader. Vi får även höra Eriks race report från SM på 24-timmars där han hade ett mindre bra dygn och på grund av yrsel och illamående ”bara” tog sig drygt 22 mil. Dessutom har vi med oss kirurgen och landslagsläkaren Adam Stenman som berättar allt om järn och järnbrist. Vad har järnet för roll i kroppen, vad händer med måendet och prestationen om man får järnbrist eller till och med anemi, varför får man det och vad ska man göra åt det är frågor som besvaras. Följ Maratonlabbet under den åttonde säsongen för att lära er mer om löpning och för att se om Johan Forsstedt och Erik Olofsson klarar sina smala mål på 10 kilometer, halvmaraton, Lidingöloppet, maraton och ultralöpning. Koden ”ML20” ger 20 procents rabatt på www.ymrtrackclub.com och på www.outnorth.com får du 100 kronor rabatt med koden ”MARATONLABBET” om du handlar för över 1000 kronor. Det gäller på hela sortimentet, även redan nedsatta produkter, förutom elektronik och varor märkta med Outnorth Price.

⁠Klicka HÄR för att börja prenumera på alla avsnitt!Hello Frankies! Jag gick bara hem från jobbet och råkade snubbla rakt in i ett true crime-avsnitt i mitt eget huvud. Välkommen till ännu ett fullmatat avsnitt där vardagen känns som en Netflix-dokumentär, kroppen faller isär och genusdebatten fått skrattförbud.I det här avsnittet:

Nivå: A2-B1 I Sverige har vi något som kallas allemansrätten. Det betyder att vi har rätt att vara i naturen, plocka svamp och bär, bada, till och med sätta upp tält - även på privat mark. Det finns många viktiga regler att följa, som gör att denna fantastiska rättighet fungerar. Här går jag igenom allt! Vill du leva 9 dagar 100% på svenska, börja tänka på svenska, och samtidigt få en fantastisk upplevelse och vänner för livet? Ansök till sommarens Language Lock-in Boot Camp nu! Klicka här och ansök, och se om du har vad som krävs!   Transkript   Hallå hallå! Välkommen till Simple Swedish Podcast! Ja, idag ska vi prata om nånting som heter allemansrätten. Så, allemansrätten, det är, man kan säga att det är som en lag i Sverige som.. som gör att vi kan vara i naturen, njuta av naturen, vara på olika platser, till och med tälta och sådana saker. Men det finns många regler också, så det är inte bara en rättighet, också en skyldighet, eller många skyldigheter. Så det ska vi prata om idag, men först ska jag tacka några nya patrons. Så det är Sept, Anna, Hanno, Kai, Tock, Alessandro, Roy, Sten, Yulia och Mari! Så tack till er för att ni stödjer podden. För alla som vill stödja podden så går man till www.patreon.com/swedishlinguist. Ja, det var det vi skulle börja att säga. Så, ja, allemansrätten. Alltså, ja. Rätten som alla har att vara i naturen, att njuta av naturen helt enkelt. Man kan gå i naturen, cykla i naturen, paddla, alltså paddla kanot eller kajak, plocka bär, plocka svamp, till och med sätta upp tält. Okej, så. Och det här kan man göra också på mark som någon person äger, så också på privat mark eller liksom.. Ja, det finns lite olika regler som vi kommer till. Och det här systemet, det bygger på att man visar hänsyn till naturen, till djur, till markägare och så vidare, och att man inte stör och inte förstör, okej? Så att visa hänsyn, det betyder ungefär att man visar respekt, att man visar hänsyn, okej, så först och främst, vad får man göra? Alltså vad är okej att göra. ...för hela traskriptet, klicka här

Jimmie Åkesson om likheten mellan SD:s ideologi och Trumps, om varför han vill banta myndigheter och så kommenterar han för första gången partiets valanalys efter EU-valet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I maj har Jimmie Åkesson varit partiledare för Sverigedemokraterna i 20 år. Under de senaste månaderna har världspolitiken präglats av Donald Trump och USA:s nya utrikespolitik som förändrat världsordningen. Jimmie Åkesson säger så här om Trumps återkomst till Vita huset:”Det är klart att det samlade intrycket av det Trump har åstadkommit hittills under de här månaderna är väl inte så positivt, vare sig för Sverige eller för Europa eller för världen i stort för den delen. Det som möjligen skulle kunna ses som positivt mitt i allt kaos är väl att han har fått Europa att förstå att vi faktiskt måste rusta upp vår egen försvarsförmåga. Det är väl den positiva effekt som man kan se, men annars är det ju mestadels negativt”, säger Jimmie Åkesson.Hårdare migrationspolitik, strängare straff och mindre klimatpolitik är frågor som förenar Trumps och Sverigedemokraternas väljare. Men Jimmie Åkesson säger att det är svårt att jämföra svensk och amerikansk politik:”Det är klart att vi har mer gemensamt med det republikanska partiet i USA än vad vi har med Demokraterna. Men det handlar ju om att vi har också en konservativ utgångspunkt. Sen är vi ju ett socialkonservativt parti, och det är väl ett begrepp som är ganska, ja, en ideologisk utgångspunkt som är ganska begränsad i ett land som USA, tänker jag”, säger Jimmie Åkesson.Flera Sverigedemokrater, inklusive Jimmie Åkesson, har uttryckt att Sverige borde inspireras av DOGE, Trumps effektiviseringsgrupp som leds av Elon Musk och som skurit ner i amerikanska myndigheter och sagt upp tjänstemän som inte är lojala med Trump. Tidningen ETC har rapporterat att sverigedemokraten Björn Söder har går runt med en lista på vilka tjänstemän i regeringskansliet som skrivit under ett visst upprop.Tycker Åkesson att det är ett problem att svenska tjänstemän har politiska åsikter eller är engagerade i politiska partier?”Nej, det måste inte vara ett problem så länge det inte går ut över det arbete som de ska utföra eftersom deras arbete är i demokratins tjänst. De är demokratins och därmed folkets förlängda arm. Det som de arbetar med är ett uttryck för den demokratiska viljan, den demokratiska vilja som uttrycks i demokratiska val. Det är deras uppdrag och kan man inte acceptera det, då kan man inte arbeta på de arbeten som de här människorna har”, säger Jimmie Åkesson.Vill kunna utvisa utan rättslig prövningJimmie Åkesson vill att regeringen själv ska få rätt att utvisa utlänningar som ”skadar rikets intressen”, alltså inte bara personer som hotar rikets säkerhet. Han och partiets migrationspolitiska talesperson hänvisar till en utlänningslag som fanns i Sverige mellan 1914 och 1976. Enligt internationell rätt ska personer som utvisas ha rätt att överklaga och få beslutet prövat i en domstol, men Jimmie Åkesson tycker inte att det behövs någon rättslig prövning:”Det är ju en grundsyn där jag tror att både du och jag och säkert också hela det vänsterliberala etablissemanget skiljer oss åt. Det vill säga att jag tycker inte att det är en mänsklig rättighet att vara i Sverige. Som utlänning i Sverige så är din rättsstatus ganska begränsad i min värld. Särskilt när det gäller rätten att vara i Sverige. Den är på våra villkor. Om jag säger till någon, eller jag, om den svenska staten säger till en utlänning i Sverige att du får inte vara här längre, då är det bara för den personen att acceptera det, enligt min uppfattning”, säger Jimmie ÅkessonNy attack mot TV4:s granskningEU-valet förra året var det första valet där Sverigedemokraterna backade, från 15 till 13 procent. Nyligen kom partiets valanalys. Där står att en orsak var att partiet inte längre fick några missnöjesröster eftersom partiet nu ingår i regeringsunderlaget: ”För första gången någonsin röstade ingen på Sverigedemokraterna för att protestera mot en sittande regering”. En annan slutsats är att partiets attacker mot medier inte hade någon mobiliserande effekt på väljarna.Bakgrunden är att TV4:s Kalla Fakta en tid före EU-valet avslöjade Sverigedemokraternas anonyma konton som styrdes från kommunikationsavdelningen. Då gick Jimmie Åkesson till attack mot TV4 och kallade den journalistiska granskningen för en ”inhemsk påverkanskampanj”. Detta kan, enligt valanalysen, ha skadat förtroendet för enskilda partiföreträdare. Men i Ekots lördagsintervju går Jimmie Åkesson till hård attack mot TV4 igen.”Man sa alltså att man skulle avslöja hur Sverigedemokraterna systematiskt ägnar sig åt hat och hot och desinformation på internet. Det lyckades man alltså inte avslöja. Men däremot så dramatiserade man de här inslagen på ett sätt som den värsta propagandaministern i Nazityskland skulle nog vara stolt över det här propagandamästerverket.”Vadå, förlåt, du jämför nu TV4 med nazismen eller vadå?”Nej, men alltså alla propagandister i världshistorien då, skulle nog vara väldigt stolta över och avundsjuka på det propagandistiska mästerverket som Kalla Fakta lyckades.”Men förlåt, det här är inte journalistik menar du utan det är någonting helt annat?”Nej, det är propaganda, hundra procent. Alltså man lyckades inte avslöja det man ville och då behövde man förstärka det på olika sätt. Man intervjuar en fiktiv person iklädd rånarluva i ett mörkt parkeringshus, till exempel, utan något som helst syfte egentligen.”Ni har ju anonyma konton, ni har en organiserad verksamhet som styr innehållet på de här hemliga kontona, de här personerna kallade det själva för en trollfabrik. Ser du några problem i att du som politiker svärtar ner förtroendet för fria medier som lyfter fram det här?”Fast man lyfte inte fram det, man låtsades att man lyfte fram det fast man egentligen... Man berättade en helt annan historia, man motiverade det med att man sen hittade ett antal anonyma, mer eller mindre ska jag säga, anonyma konton på TikTok som ägnade sig åt humor. Man kan tycka att det var fel, jag tycker själv att det är en gråzon, absolut. Vi har, jag vill säga det, vi har inga anonyma konton längre, vare sig på TikTok eller andra sociala medier. Vi har inte för avsikt att starta några nya sådana konton heller. Därför att det är en gråzon, jag tycker att det är en onödig debatt. Då är det bättre att vi inte ägnar oss åt det.”Gäst: Jimmie Åkesson, partiledare Sverigedemokraterna Programledare: Katarina von ArndtKommentar: Fredrik Furtenbach Teknik: Heinz WenninProducent: Maja LagercrantzIntervjun spelades in på förmiddagen fredag den 25 april 2025.

TÄVLING! Vinn en föreningsbod från Hörmann.In på Studio Allsvenskans Instagram och följ reglerna i inlägget:https://www.instagram.com/p/DH3ANWsMZeD/Årets fotbollsdeal är här! TV4 och Studio Allsvenskan har just nu ett samarbete där du för endast 249 kr/månaden får TV4:s Sportpaket (Allsvenskan, Superettan, Serie A, LaLiga, Svenska Cupen, Sveriges herrlandskamper plus massa mer). Ordinarie pris är 349 kr/månaden så detta erbjudande innebär 100 kr rabatt varje månad! Gå in på https://www.tv4play.se/kampanj/studioallsvenskan för att ta del av erbjudandet!Det är torsdag och Studio Allsvenskan kan duka upp till matchavsnitt.Alltså att vi sätter oss och diskuterar onsdagens matcher.En ynnest.Stormatchen mellan Hammarby och Malmö, Tim på plats: hur såg det ut? Vad hände innan matchen, under och efter?Vi diskuterar allt detta och landar i en längre diskussion gällande rotation. Bör man rotera så här tidigt på säsongen?Häcken fortsätter att blanda och ge och Degerfors vinner med 4-3. Hur såg det ut? Hugo har kikat lite taktiskt på vad som går snett i Häcken.Vi hyllar självklart Degerfors också.Mjällby städade av Halmstad borta på Örjans vall utan några som helst problem och vi landar såklart i en hyllning till laget från Listerlandet.Slutligen snackar vi självklart även om den stökiga matchen på Borås arena där Elfsborg besegrade Sirius med 4-3.Kan man vänta sig mer av Elfsborg ändå? Och vad är det som är dåligt i Sirius?Plus att Henke bjuder på ett mini-fönster mot fotbollsvärlden.Missa inte Studio Allsvenskans torsdagsavsnitt.Ute överallt.Studio Allsvenskan finns även på Patreon, där du får ALLA våra avsnitt reklamfritt direkt efter inspelning. Dessutom får du tillgång till våra exklusiva poddserier där vi släpper avsnitt tisdag till fredag varje vecka. Bli medlem här!Följ Studio Allsvenskan på sociala medier: Twitter!Facebook!Instagram!Youtube!•TikTok! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Nivå: A2-B1 I dagens avsnitt kommer du att lära dig exakt vad följande ord betyder, och vad skillnaden är: klar vs tydlig och färdig att vara/bli klar (med) att göra/läsa/titta/lyssna klart (och skillnaden mot 'sluta' och 'avsluta') att klara att klara sig Redo?  -------------------- Länk till Language Gym - Träna dig till flytande svenska med 100+ konversationslektioner i månaden Klicka här för att bli patron för bara 5€ per månad och få transkript till alla avsnitt  -------------------- Transkript Hallå, hallå! Välkommen till Simple Swedish Podcast. Och idag ska vi prata om några ord på svenska som är väldigt lika och som ofta är lite svåra för folk. Och det är ordet klar, att vara klar med någonting, att göra klart någonting, att någonting är klart, att klara någonting, att klara sig. Okej, många olika betydelser och det kan vara lite knepigt att förstå. Därför gör jag ett avsnitt om det för att reda ut det här. Reda ut, alltså att man tar reda på vad som är vad och efter det så kommer allt vara klart och tydligt. Vi ska dela upp det lite grann. Vi börjar med adjektivet klar. Adjektivet 'klar' kan ju såklart betyda ungefär tydlig eller uppenbar. Alltså till exempel det som jag sa, 'klart och tydligt'. Alltså till exempel, jag hör dig klart och tydligt. Det betyder att jag hör dig bra. Det är inga oljud, det är inga problem utan jag hör dig tydligt. Och man kan säga att vi fick klara besked. Det betyder att vi fick tydliga besked. Det var inga konstigheter, det var inte oklart, det var inte svårt att förstå utan det var tydligt. Det var klara besked. Och vi har ju ord och uttryck som till exempel självklart eller såklart eller det är klart. Det betyder.. på engelska är det 'of course'. Alltså att någonting är.. Det är klart att det är så liksom. Det är klart. Självklart. Såklart. ....för resten av transkriptet klicka här!

Sverige har i största hemlighet utbildat flera hundra ukrainska soldater på Sveriges mest avancerade vapen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I över tre år har Sverige skickat vapen till Ukraina. I början var det främst enskilda vapen som är relativt enkla att använda, som pansarskott.Ukraina behövde också tyngre och mer avancerade vapensystem. Det hade Sverige och man var villig att donera dem, men för att ge effekt på slagfältet räckte det inte bara med att ge vapen, ukrainarna behövde utbildas också.– Det var ett stort skifte att gå från att skänka enskilda vapen till att ge bort ett helt sammanhängande system, och bidra med utbildning, säger Karl Engelbrektson, idag pensionär men under 2022 var han arméchef och central i Ukraina-stödet.Den första utbildningsinsatsen skedde redan hösten 2022 på luftvärnssystemet robot 70 som Sverige samma höst beslutat att donera till Ukraina. Därefter följde utbildningar på stridsfordon 90, stridsvagn 122 och artillerisystemet Archer.Den svenska försvarsmakten är väl lämpad för att utbilda en stor skara människor.– Tack vare vårt värnpliktssystem så har vi en gedigen tradition i att utbilda civila människor för militärt syfte, säger Engelbrekson.Det finns flera stor och avgörande skillnader mellan att utbilda svenska värnpliktiga jämfört med ukrainska soldater. En är skicket på en del av ukrainarna:– Det var de som kom mer eller mindre direkt från fronten. De var väldigt trötta och vissa led av PTSD och hade varit med om en hel del hemskheter, säger en av instruktörerna som utbildade på stridsfordon 90.Att lida av PTSD är såklart inte bra för den som ska genomgå en avancerad utbildning, men det är inte heller tandvärk.– Vi var tvungna att genomföra operation tandfe, och ta hand om tandhälsan på framförallt de äldre soldaterna, För det går inte att genomföra en utbildning om du har tandvärk, säger Joakim, som utbildade ukrainare på stridsvagn 122.Så det fanns flera hinder innan ens själva utbildningen kunde starta. En annan svårighet är att all utbildning ska ske i hemlighet och det det kunde vara svårare än man först förutsett, för hur förser man 100-tals storkonsumenter av cigaretter utan att det märks?– Vi försökte sprida ut inköpen. Du kan ju inte komma och köpa hundra limpor cigg på en ICA -butik utan man får köra runt på stan och handla på olika ställen.Den kanske största och svåraste skillnaden jämfört med en traditionell värnpliktsutbildningen var tidspress.– Vi behövde komprimera utbildningen och skära bort sådant som inte är absolut nödvändigt. Vad är det de här killarna måste kunna för att överleva, eller ännu hellre, vad måste de kunna för att bli farliga för fienden?I Sverige utbildas man att strida i större förband, men är svårt och tar tid så det togs bort.– Utan vi skulle utbilda besättningar som kunde jobba tillsammans i sin stridsföringsgrupp som vi kallar det. Alltså ha förståelse för vagnen och kunna hantera den. När det kommer till själva krigandet eller stridandet skulle Ukraina själv stå för den metoden. Den här tidspressen berodde på att Ukraina är i desperat behov av allt de kan få, men efter en del diskussioner kom uppdraget att ändras.– Vi kan inte bara skicka avancerad materiell i händerna på människor och så ska man själv klura ut hur man stridstekniskt och taktiskt använder detta, säger Engelbrektson.Resultat i krigetDet går att följa kriget i Ukraina väldigt detaljerat, nästan på individnivå och de svenska instruktörerna har sett hur färdigheter från utbildningarna används i kriget. – Jag har ju sett att de har använt robot 70 mot KA-52 som är en rysk attackhelikopter till exempel, säger Fredrik som var instruktör på luftvärn.– De filmerna jag tagit del av visar att de vet hur man krigar med stridsvagnarna, säger stridsvagns-instruktör Joakim.Det finns också exempel där ukrainarna stridit på ett sätt de inte blivit tränade i.– När kriget har tagit en vändning åt det statiska där nyttjar de inte stidsvagnen genom att göra avgörande pansaranfall utan de använder stridsvagnarna för att ge understöd. Det är kanoner som man flyttar fram och skjuter understödjande eld med, säger Joakim.KänslosamtExakt hur lång utbildningen ukrainarna fick i Sverige är hemlig men även om den var avsevärt kortare än det dryga år ett värnpliktig får så har mötet med de ukrainska kollegorna satt spår och gjort att kriget kommit närmare.– Om man tittar på en nyhetssändning och man ser stridsvagn 122 i Ukraina och jag vet att jag har suttit i den, jag har utbildat den personen som syns i TV, eller vilket media det än är, då kommer kriget lite närmare, säger Joakim. Instruktörerna på de övriga vapensystemen ger en liknande bild. – Vi försöka verkligen ge dem alla förutsättningar för att de ska lyckas med sin uppgift. Och att då se de åka iväg, då vet man att nu är det liksom, det är nu de ska göra sitt och alla kommer inte komma tillbaka.Text: Kalle GlasMedverkande:Joakim, Kapten och stridsvagns instruktör vid Markstridsskolan i Skaraborgs regementeFredrik, Fanjunkare, utbildningsansvarig vid Halmstad LuftvärnsregementeAnonym instruktör på Stridsfordon 90Karl Engelbrektson, Generalmajor och tidigare Arméchef.Claes Aronsson, ProgramledareKalle Glas, Programledare och ProducentLJUD: SR, CNN och Försvarsmakten

I veckans avsnitt av ”Så in i Själen”, har jag bjudit in Elin Ribjer, som är huvudansvarig för matchmaking samt Camilla Zamek som är Matchmaker på den internationella agenturen, Lemarc Thomas Matchmaking. Ni som såg förra säsongen av SVT programmet ”Gift vid första ögonkastet” fick bekanta er med agenturens grundare Lemarc Thomas, där han var en av coacherna runt paren. Agenturen Lemarc Thomas Matchmaking jobbar inom nischen conscious matchmaking, helt enkelt medveten matchning.Agenturen har ca. 20-25 klienter per år med att hitta kärleken. De lär känna sina klienter på djupet för att kunna matcha utifrån en rad aspekter. Varje klients resa är unik och skräddarsydd efter deras behov. De lägger stort fokus på att förbereda klienterna för den relation de längtar efter. Och de tar sig endast an klienter som söker genuina och långsiktiga relationer. Alltså inte som en traditionell dating agentur, utan som en relationsbyggande agentur. Varmt välkomna till en relationsresa i ”Så in i Själen”. Här kommer länkar för att gå med i båda nätverken kostnadsfritt med chansen att matchas med en klient: Vill man läsa mer om oss på Lemarc så kan man kika på: https://lemarcthomas.com/Lemarc Thomas Matchmaking (Svensk och internationell service): https://lemarcthomas.com/inbjudan-medlem Relate Matchmaking (Svensk service): https://app.relate-matchmaking.com/membershipProducerat av Silverdrake Förlagwww.silverdrakeforlag.seRedaktör: Marcus Tigerdraakemarcus@silverdrakeforlag.seKlipp: Victoria Tigerdraakevictoria.tigerdraake@gmail.com Följ denna länk för att del av Så in Själens första ljudbok, samt välja att lyssna på podden reklamfritt, få tillgång till avsnitten och hela intervjuserier tidigare. https://plus.acast.com/s/sa-in-i-sjalen. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

På ungdomsmottagningen får vi många frågor om preventivmedel. Tyvärr finns det också många myter som sprids. Alltså saker om preventivmedel som helt enkelt inte stämmer. Lyssna på två barnmorskor, Ylva Bergström & Isabella Grönvall, som är experter på preventivmedel. De berättar om allt du inte visste om preventivmedel. De reder också ut vad som stämmer och inte. Häng med!

I studion: Fredrik Söderholm, August Bohlin, Sanna Dollan, Max Söderholm, Daniel Gilbert och Philip Pettersson från MusikhjälpenFredag! Philip Pettersson från Musikhjälpen är äntligen här och cashshar ut sin BUD-grej! Max Söderholm! Sanna Dollan! Daniel Gilbert är tillbaka!Vi ringer Sverige Scooter Braun Rasmus Gozzi och ställer honom till svars för misshandeln av Fröken snusk! ALltså den förmodade psykiska och ekonomiska! Vi ser om han svarar! Exklusiv med en blind om hundbajs! Från Ringvägen! Sanna mina ord om LIBåterföreningen - vad hände sen!Dessutom!Stort grepp på ensamhet!Dollan har ett veckans gås klipp!Support till showen http://supporter.acast.com/gott-snack-med-fredrik-soderholm. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I studion: Fredrik Söderholm, August Bohlin, Sanna Dollan, Max Söderholm, Daniel Gilbert och Philip Pettersson från MusikhjälpenFredag! Philip Pettersson från Musikhjälpen är äntligen här och cashshar ut sin BUD-grej! Max Söderholm! Sanna Dollan! Daniel Gilbert är tillbaka!Vi ringer Sverige Scooter Braun Rasmus Gozzi och ställer honom till svars för misshandeln av Fröken snusk! ALltså den förmodade psykiska och ekonomiska! Vi ser om han svarar! Exklusiv med en blind om hundbajs! Från Ringvägen! Sanna mina ord om LIBåterföreningen - vad hände sen!Dessutom!Stort grepp på ensamhet!Dollan har ett veckans gås klipp!Support till showen http://supporter.acast.com/gott-snack-med-fredrik-soderholm. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vilka personliga rekord finns det där ute? Vi fortsätter på vår rekordjakt! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Ett nyfiket och underhållande aktualitetsprogram med lyssnaren i fokus.Hur många pyttesmå silverringar behövs för att göra en ringbrynja till en Barbie-docka? Jo, drygt 12 660 stycken och 400 timmars arbete, enligt lyssnaren Jörgen. Hunden Robin Hood samlade in 357 övergivna golfbollar till sin husse och matte och Ulla ringde in och berättade om sina över 50 virkade sängöverkast, både till enkel- och dubbelsängar.I extramaterialet får vi höra anledningen till att Hanna förvarar sin mobil i en kastrull när hon sover och Christer bjuder på sin rekord-rätt; tofukorv med äpple. Alltså den rätt han åt varje dag till lunch i drygt ett decennium.

Nivå: A2-B1 Vill ha mer flytande konversationer på svenska? Fastnar du ofta på ord? Blir du stressad när du inte förstår vad folk säger? Byter folk ofta till engelska? Då är det här avsnittet till dig! Jag går igenom 7 tips du kan använda NU för att få mer flyt i dina konversationer. Gå med i 6-veckors-utmaningen! Gå på 30 lektioner på under 6 veckor och få tillbaka hela depositionen! Klicka här för att läsa mer. Platserna är begränsade så skriv in dig asap! Utmaningen startar 14/4. ------------------- Transkript Känner du att du vill ha mer flyt i dina konversationer på svenska?   Känner du att du fastnar på ord hela tiden?   Alltså att du varje gång du försöker säga någonting så stannar du för att du hittar inte rätt ord.   Känner du att du blir frustrerad av att ta människors tid?   Eller kanske stress av att inte förstå vad den andra personen säger?   Och händer det ofta att folk byter till engelska?   Ja, om du har svarat ja på någon av de här frågorna, då är det här avsnittet för dig helt enkelt.   Så välkommen till Simple Swedish Podcast.   Jag heter Fredrik och i det här avsnittet så ska jag ge dig sju tips för att bli mer flytande..för att tala mer flytande och klara konversationer bättre på svenska.   Och i slutet så ska jag också berätta om en väldigt spännande utmaning som är perfekt för dig som vill bygga självförtroende när du talar svenska.   Och det bästa av allt, om du klarar utmaningen så kan den bli helt gratis faktiskt.   Så ja, det pratar jag om i slutet.   Innan vi börjar med avsnittet ska jag tacka några nya patrons.   Och det är Vio, Pratyasha, Alexander, Camille, Laura, Kelly och Sarah. Så tack till er för att ni stödjer den här podden.   Ja, nu ska jag dela med mig av de här sju tipsen för att tala mer flytande och klara konversationer på svenska bättre. Så här.   Tips nummer ett. Det är att hålla det enkelt.   För folk gör det ofta väldigt komplicerat för sig själva.   För att man är van att göra det på sitt modersmål.   Man är van att kunna säga..använda komplex grammatik och komplex meningsstruktur och vara väldigt nyanserad och detaljerad.   Så man är van vid det.   Men när man pratar på ett språk, på ett främmande språk, försök använda mindre komplexitet.   ....för resten av transkriptet, klicka här!

Vi ger oss in i andra hälften av 1600-talet, vibrationerna av den svenska stormaktens glansfulla klang genjuder alltjämt i europa. Men ursprunget till klanget, hemlandet och kronan, har tomt i kassakistan. Det ekar i den, och apropå det, om man ändå haft några ekar! Alltså riktiga ekar som växer, men dessa tillsammans med allt annat av värde har förmyndarregeringen gett bort till sig själva och resten av den svenska eliten. Den svenska stormaktens förvaltning går inte bara på knäna, den är bankrutt. Något måste göras, likt i våra egna tider krävs det krafttag för att rycka upp både statens verksamhet och försvar. Fram träder på 1670-talet, den unge kungen Karl XI. Han kommer att visa att ingenting är omöjligt när ändamålet helgar medlen, och det spelade ingen roll hur många tårar hans forna förmyndarregering kunde klämma fram. Det var dags att betala tillbaka. Lyssna på våra avsnitt fritt från reklam: https://plus.acast.com/s/historiepodden. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Nivå: B1-B2 (del 1/2) Jag går igenom länderna där den här podden är som mest populär, och berättar vad jag kan om dessa länder. Hur bra kunskap har jag om ditt land? För att läsa mer om bootcampet - klicka här För att registrera dig för ett gratis Q&A-webbinarium: Söndag 16/3 15:00 - registrera dig här Måndag 17/3 19:00 - registrera dig här I dessa möten träffar du mig och kan ställa frågor direkt till mig om bootcampet! --- Transkript Hallå, hallå! Välkommen, välkommen till Simple Swedish Podcast.   Och idag så ska vi göra en liten spontan idé som jag fick nu.   För jag satt och kollade på statistik över liksom vilka länder mina lyssnare kommer ifrån.   Så, ja, du som lyssnar på den här podden, alltså personer som dig, vilka länder kommer ni ifrån?   För ja, jag kan se statistik på det. Och jag var nyfiken, så jag kollade lite på det.   Och jag tänkte att jag skulle gå igenom topp 10 och berätta vad jag vet om det landet.   Och jag har inte kollat upp någonting i förväg.   Så det kommer bli ett litet test för att kolla min geografiska kunskap.   Och jag ser mig själv som ganska bra på geografi.   Så, ja, jag är lite nervös att det inte ska gå bra.   Men såklart, först av allt ska jag tacka några patrons..och jag ska stänga av ljudet på min telefon också.   Sätta den på ljudlös, det kan vara bra när man spelar in poddar.   Så, nya patrons är Vic, Ronja..Ronja, trevligt namn. Gillar det namnet.. Наталья, Julia, Wesley och Friederike.   Också bra namn, Friederike. Nästan som jag, Fredrik. Och ja, tack till er för att ni stödjer podden.   Alla som stödjer podden på Patreon får ju transkript till alla avsnitt och kan också känna sig stolta över att de stödjer podden såklart.   Om någon annan vill det så är det www.patreon.com/swedishlinguist.   Och sen har ju vi öppnat ansökningarna också för sommarens Language Lock In Boot Camp.   Och jag tänkte bara berätta de tre sakerna som jag personligen gillar mest med bootcampet.   Eller kanske snarare de tre aktiviteterna som jag tycker bäst om, och som folk också brukar säga att det är det som de gillar mest.   Och det är ju dels att vi paddlar en vikingabåt.   Så vi sitter allihopa i en och samma båt.   Lite som en metafor för själva bootcampet. Att vi alla sitter i samma båt, att vi lär oss svenska allihopa.   Inte jag då, men alla deltagarna.   Och man måste vara synkroniserade när man paddlar den här båten.   Och det är lite svårt i början men det brukar gå bra till slut, och det brukar vara väldigt uppskattat. Det är en kul grej.   Och det kommer vi absolut göra i bootcampet i sommar också. Om det inte blir så att det blir..det kan ju hända saker med vädret som det alltid kan i Sverige.   Men det har vi alltid på schemat på sommarbootcampet.   En annan grej är att vi bjuder in pensionärer från den lokala pensionärsföreningen på fika i lock-in-villan.   Och det gör vi mot slutet av upplevelsen.   Och det är lite som ett test för att man ska förstå att man faktiskt kan prata svenska med svenskar.   Och det brukar vara jättekul, uppskattat både av deltagarna och av pensionärerna som kommer. Ja, jättetrevligt.   Och sen den tredje saken..okej det är ingen aktivitet men det är själva den här familjekänslan som vi bygger upp.   Att det är en väldigt trygg plats.   Så ja, ansökningarna är öppna för Language Lock-in Boot Camp.   Så gå in på www.languagelockin.com och ansök till bootcampet om du är intresserad av det.   Vi har redan folk som har börjat anmäla sig så se till att göra det snabbt om du vill ha din plats.   Okej, så jag tänkte faktiskt att jag skulle prata lite snabbare idag som lite variation. Så som sagt så tänkte jag att jag skulle prata om topp 10 länder där jag har flest lyssnare.   Alltså där flest människor lyssnar på den här podden.   Och det finns ju två sätt att räkna på det här.   Dels i absoluta tal. Så att liksom.. Och då skulle Sverige..Sverige är såklart överst.   Så att flest lyssnare har jag i Sverige.   Det är..43% av alla lyssnare till den här podden är i Sverige.   ..om du vill läsa hela transkriptet, klicka här!

I jubileumsavsnittet snackar vi om textil! Allt från produktion, till konsumtion och till avfall. Alltså, vi går igenom det både uppströms och nedströms! Sysav fick besök av EU-parlamentarikern Alice Bah Kuhnkes slow fashion-nätverk. Handläggare Yvonne Augustsson från Naturvårdverket går igenom det nya kravet om att sortera ut textilier. I avsnittet ger Alice, Yvonne och riksdagsledamoten Märta Stenevi sina bästa textiltips. Ann har skämt ut sig inför tonåringar och Rustan kan inte ha kjol.Podden produceras av Sysav med miljöpedagogerna Ann Nerlund och Rustan Nilsson. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Jag fortsätter serien där jag avhandlar och går igenom duktiga musiker. Vi närmar oss slutet och nu har jag  kommit fram till de med sina stämband som instrument. Alltså handlar detta avsnitt om sångare eller i detta fall sångerskor. Jag har valt att hålla isär manliga och kvinnliga vokalister. Damerna först innebär en genomgång av sångerskor som på något vis gjort avtryck eller fört utvecklingen framåt. Förstås finns också namn med helt enkelt för deras fantastiska röster.  

I det här avsnittet bad vi er lyssnare bikta er. Alltså ni fick skicka in bekännelser helt anonymt. Vi läser upp och pratar om dom. Att kissa på sig i vuxen ålder, komma på otrohet, inte kunna sitt jobb och kanske leva på A-kassa hela sommaren? Drömmen om att få säga ”I curse the day you were born” och så har vi tittat på tv.Programledare: Ida Höckerstrand & Sofie Hallberg Klippning: Sofie Hallberg Instagram: @angestpodden @idahockerstrand @sofiehallbergFacebook: ÅngestpoddenTikTok: @therealangestpoddenHar du förslag på ämnen, ett dilemma eller gäster du skulle vilja höra i Ångestpodden?Mejla oss gärna: angestpodden@ingetfilter.seBehöver du prata med någon?https://hjalplinjen.semind.se spes.se suicidezero.se teamtilia.sebris.se Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

När Robert Fransson flyttade in i en stuga utanför Hudiksvall visste han inte att MSB larmat om översvämningsrisk på platsen och priset han skulle behöva betala för det. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. En dag när Robert Fransson tittar ut genom fönstret i sitt nya hus ser han att sandstranden vid sjön 30 meter bort har börjat krympa.– Jag såg ju bara att strandlinjen flyttades upp lite. Jag tänkte att det är lite mer nederbörd nu, så det är inte så konstigt, säger han.Men vattnet fortsätter att stiga, och efter några dagar når det huset.– Det var ju då vi förstod att det här kommer ju inte gå så bra.Sjövattnet dränker husgrunden. Huset står på plintar på en slänt, och Robert är orolig för att marken blivit så lös att plintarna ska släppa så att huset rasar ner.– För det som ger sig först är en tillbyggnad som står på de här plintarna. Huvudbyggnaden står ju lite längre bak, så den står lite bättre till. Så vi var ju oroliga att den här skulle ge sig i framkant och tippa ner. Och då drar den ju med sig väggen på kåken bakom också. Och där ligger bland annat min dotter och sover.Robert och hans familj hittade den lilla röda stugan utanför Hudiksvall två år före översvämningen. Från början var den tänkt som ett fritidshus. – Min fru och jag, vi gick och jobbade jättemycket. Hon hade gått in i väggen två gånger och jag var väl nära och kände att jag stressar för mycket och lever egentligen inte som jag vill. När man ställer den relationen, när man får uppleva något annat som är precis den raka motsatsen. Det är kanske först då som jag i alla fall började reflektera över min egen vardag.Så de sålde huset utanför Stockholm, och flyttade till stugan.Det krävdes en hel del jobb och pengar för att göra om den till ett riktigt hem. Taket läckte, det fanns bara ett utedass och isoleringen var dålig. Men kommunen godkände deras byggplaner.Och så kom de där dagarna i maj 2018, när sjövattnet steg och steg.Robert intervjuades av P4 Gävleborg om sin kamp mot översvämningen. Då sa han så här:– För en vecka sen förstod jag att det här kommer inte sluta bra, för då var det framme vid altanen som sitter ihop med huset. Då förstod jag att jag måste göra något. Då ringde jag försäkringsbolaget och de säger att man har en plikt att skydda sin fastighet från skador för annars får man inte ut nånting. Den här pumpen som går här står precis vid husets grund. Men om det fortsätter så här så har jag inget hus kvar.Robert hämtade också 70 ton jord till tomten, och byggde fördämningar med lastpallar och presenningar.Och till sist sjönk sjövattnet undan. Men huset hade ändå tagit skada.– Så en dag sedan, då trampade jag igenom köksgolvet. Och jag tänkte, vad är det här för någonting? Och så tog jag hit en snickare som började riva och det visade sig att det var både köksgolvet, vardagsrumsgolvet och hela toaletten, det var ju hussvamp överallt, den hade käkat upp allting.Men Robert hade klarat sig bättre än vissa andra i området.– Det är en del jag känner som också fiskar. De sa det är en kåk här som flyter i sjön, har du klarat dig? Det är alltså helt bisarrt, en kåk som ligger och guppar ute i vattnet.Efter översvämningen reparerar Robert huset. De bor i den intilliggande gäststugan i tre månader medan golven rivs ut och husgrunden lagas.Efter sommaren flyttar de in i huset igen.Det går fem år.Och i augusti augusti 2023 är en storm på väg in över Sverige – ovädret Hans.Hemma hos Robert börjar vattnet också stiga. Sjön 30 meter bort sväller över stranden och kryper långsamt in på gräsmattan.För att försöka stoppa vattnet bygger han upp en skyddsbarriär några meter från huset.– Här byggde jag upp med sådana här röda översvämningsskydd. Det var de som var ganska dyra som kostade 90 000 någonstans.Men vattnet tar sig förbi barriären.– Så då fick jag ju bygga en fördämning till. Så då la jag ju presenningen här. Sedan fick jag dubbla det. När den här brast, då tog ju den här nästa smäll.Nej, det går inte att stoppa vattnet.– Så jag hade tre vad man kallar grundvattenpumpar. Alltså kraftigare saker som står och pumpar ut vatten. Det blir bara rundgång för det enda stället jag kunde pumpa det till, det var ju ute i sjön igen. Men det som läcker in håller jag undan så att nivån innanför mina fördämningar var lite lägre än utanför.Den här gången är det värre än sist. Vattnet stiger ännu mer.Det når huset och äter sig in i marken under dem.Och sjövattnet ligger kvar där i flera veckor.Under tiden gör Robert allt han kan för att hålla nere vattennivån.– Men de här pumparna blir varma efter ett tag så man måste stänga av dem så får de vila en kvart för att sätta på dem. Och det betyder att översvämningen tar inte paus när jag sover så jag fick ju sitta på nätterna och hålla på och ställa klockan och gå upp och koppla upp för annars gick jordfelsbrytarna och pumparna pajar. Ja det var riktigt kaos ett tag alltså. Riktigt, riktigt kaos. Jag var riktigt nära att ge upp men när det är ens hem som står på spel, man orkar mer än man tror faktiskt.Två översvämningar på fem år, är det bara slump?Inte alltid, för vissa platser i Sverige har en känd ökad risk för att svämmas över från till exempel sjöar och vattendrag.Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, vet var de här ställena finns, och har tagit fram kartor över dem. På de här översvämningshotade platserna avråder Boverket från att bygga, om inte risken hanteras genom till exempel höjd marknivå.Vi har jämfört MSB:s kartor med data om nybyggda bostäder från bostadssajten Hemnet.Då kan vi se att över 1 300 bostäder har varit till salu de senaste fem åren i områden med översvämningsrisk.Flera av lägenheterna ligger i Karlstad, en stad med känd översvämningsrisk från Vänern och Klarälven. Här träffar vi Mikael Granberg, professor i statsvetenskap som specialiserat sig på klimatanpassning och klimatrisker.Han säger att det är lätt att förstå varför kommunerna tar risker på det här sättet.– Alltså ur ett översvämningsriskperspektiv så skulle man kunna tänka att det här är ju vansinnigt att göra så stora investeringar i sådana här områden med de risker som det innebär. Men man kan ju anlägga andra perspektiv på det hela. Till exempel så kan man tänka sig, om man tror att städer är någon slags global konkurrens med varandra och vi måste hitta ett sätt att konkurrera. Ja då kanske det är mer logiskt att man bygger i de här områdena. Det är ändå attraktiva områden mitt i städer och så vidare.Flera kommuner vill bygga på översvämningshotade ställen eftersom de då kan skapa attraktiva boenden, med sjöutsikt och nära vattnet.Och de tycker att de hanterat risken med förebyggande åtgärder som att höja upp marken.Men ibland är det ännu värre.I vissa fall verkar kommunen inte ens känna till att områdena där de godkänner nya byggprojekt hotas av översvämning.Hemma hos Robert utanför Hudiksvall loggar vi in på MSB:s sajt.Vi kan testa att se vad som händer när vi trycker på den här knappen då.– Oj… Ja, det är precis där jag bor…Jag kan zooma in. Så trycker vi på knappen som visar hur deras beräkning av ett högt vattenflöde ser ut.– Nej, jag visste faktiskt inte ens om att det här fanns. Men då blir ju min egen fundering. Varför känner de inte till det här de som jobbar med det här? Det borde ju vara minsta krav. Hade de tittat på den här så hade någon nog sagt att här ska du nog inte bygga.Robert blir förvånad över hur väl MSB:s karta och uträkningar överensstämmer med hur det sett ut när sjön svämmat över.– Det är exakt likadant. Så kartan stämmer överens med, jag har ju bilder på hur det såg ut. Exakt så här översvämmar det, så den här stämmer jättebra.När vi granskar Roberts fall ser vi att Hudiksvalls kommun godkände hans byggplaner snabbt, bara några dagar efter hans ansökan. Vi hittar inga tecken på att tjänstemännen undersökte om det fanns en översvämningsrisk på platsen.David Sundfors är tillförordnad chef på plan- och bygglovskontoret i Hudiksvall.Han jobbade inte på avdelningen när Robert gjorde sin byggansökan, men han säger att kommunen inte brukar undersöka bland annat översvämningsrisken när det handlar om att bygga ut ett befintligt hus utan krav på bygglov, som Robert gjorde.– Det är ju vanligare att vi tittar på översvämningskarteringar när det handlar om nyetableringar, ett område som tidigare är obebyggt och ligger nära vattnet. Men är det ett redan bebyggt område blir det mer att man tänker att här har en lokaliseringsprövning redan gjorts. Så det har inte funnits i rutinerna tror jag att kolla efter översvämningar och den sortens risker, säger David Sundfors.Samtidigt är den här detaljplanen från 1977. Finns det inte en risk att det blir liksom väldigt inaktuella bedömningar om ni utgår från så gamla dokument?– Ja, det finns absolut en risk där. Men det är sällan man tittar på en översvämningsrisk när det kommer till att komplettera befintlig bebyggelse.Det kan ju få väldigt stora konsekvenser om man drabbas som han gjort, och vi ser att MSB har pekat ut den här platsen som översvämningshotad?– Jag kan inte svara på exakt hur det tänktes där, om de hade tillgång till den karteringen då när han sökte byggstart för den här anmälningsåtgärden. Det hade såklart varit positivt om det hade upptäckts och han hade fått reda på det i förväg.Om han hade ansökt i dag, tror du ni hade fattat samma beslut då?Ja, nu har vi ju fått ögonen på området efter de översvämningar som skett. Så det är definitivt en större möjlighet att det hade pålysts att området är utsatt för översvämningar. Så då hade man väl påtalat det. Det är inte nödvändigtvis nånting som i alla fall är skäl att neka. Det är den enskilda fastighetsägaren som får ta den ekonomiska smällen om det blir en översvämning, enligt dagens regelverk. Fastighetsägaren har också ansvaret att skydda sin egendom mot risken.Flera experter som vi pratar med säger att det behövs ett tydligare regelverk med hårdare krav för att förhindra att kommuner ger bygglov på översvämningshotade platser. En av de största kritikerna är försäkringsbolagen. De har sedan flera år tillbaka hotat med att inte försäkra nya hus som byggs på platser med en sån här risk.Staffan Moberg är jurist vid branschorganisationen Svensk Försäkring.– Vi står ju i början av klimatförändringarna. Det kommer att bli så mycket värre i framtiden, och de här bostäderna ska ofta stå längre än 100 år. Om man blickar framåt, då ser vi framför oss en risk att de kommer stå utan försäkring. Det är inga bekymmer för oss i försäkringsbranschen för vi drar oss bara ur, utan det här blir kunder som får problem, privatpersoner och företag, säger han. Robert har själv märkt i diskussionerna med sitt försäkringsbolag att de undrat hur det kunnat bli två stora översvämningar under tiden de bott i huset.– Jag har fått bra respons. Samtidigt när vi pratade andra gången så… det här var väl ingenting som sades rent ut, men underförstått så är det väl så att ur ett försäkringsperspektiv så är det inte hållbart. Det är ungefär som att ha din bil försäkrad. Om du får inbrott tio gånger per månad, ja till slut så säger de upp dig som försäkringstagare.Du fick lite den känslan?– Ja lite grann så. Och jag förstår ju själv att det lutar ditåt till slut. Och det kanske inte hjälper mig att byta försäkringsbolag heller. För det blir ju mer allmänt känt när sådana här saker inträffar på ett kort tidsperspektiv. Och jag vet ju inte ens om det är någon som vill försäkra min fastighet idag på de premisserna som råder. Robert säger att han förstår att om man köper ett hus med fint läge nära vattnet så tar man alltid en risk. Men han tycker att Hudiksvalls kommun åtminstone kunde ha berättat om översvämningshotet, så att han var förberedd på det.– Hur stor kunskap ska jag behöva ha för att köpa en fastighet? Jag gör ju en besiktning och jag frågar kommunen om jag får bygga här och jag antar att de ger lov eller inte på goda grunder då. Sedan den kraftiga översvämningen 2023 håller Robert på att bygga ett avancerat översvämningsskydd mot vattnet.– Ja, det här är ju det som har ersatt den gamla terrassen. Den kunde inte hålla emot något vatten. Nu har jag byggt en mur med stenblock.Hur hög är den?– 90 centimeter tror jag. Den är lika hög som terrassen var. Men sedan innanför den här muren då, dels är den ju fylld med stenmaterial som stoppar. Sedan har jag en dränering innanför. Jag har en dränering under också för jag har gjort en grundläggning med en gjuten betongplatta, kan man säga. Det ska stå en brunn där också som kan pumpa ur och dränera ur om det blir översvämning.Det låter ganska dyrt detta?– Det är dyrt. Hittills om man tar bort mitt eget arbete som någonstans, den här grundläggningen till muren då är det kanske 50 -60 tusen. Men det landar väl någonstans i slutändan på kanske 350 -400 tusen skulle jag gissa när det är klart. Och då har jag ändå gjort en del själv. Så att det är en ganska stor summa pengar.Och nu har du haft de här två stora översvämningarna inom 7 -8 år sedan ni flyttade in. Tror du det kommer hända igen?– Jag har svårt att tro att det inte kommer hända igen. Hade jag vetat helt säkert att det kommer inte bli mer, då hade jag inte gjort något. För det här är ju väldigt mycket pengar, väldigt mycket arbete och jag hade hellre sluppit att göra allt det här. Men jag tror att det kommer hända. Sedan om det blir om två, tre eller fem år igen eller tio. Jag vet inte.Per Kudoper.kudo@sverigesradio.seClara Guibourgclara.guibourg@sverigesradio.se

Trumps försök att agera fredsmäklare splittrar västvärlden. Om det blir ett avtal som gynnar Ryssland kan Sverige stå näst på tur. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Under sin presidentvalskampanj lovade Donald Trump att avsluta kriget i Ukraina på hundra dagar. Ett vallöfte han menade allvar med, men det är bara en huvudstad i Europa som verkar jubla.– Moskva har svårt att dölja sin förtjusning över den här händelseutvecklingen. Det Trump gör är att bekräfta deras världsbild om hur världen är beskaffad, säger Maria Engqvist, analytiker på Rysslandsprogrammet på Totalförsvarets Forskningsinstitut.Det här har fått analytiker att dra historiska paralleller, bland annat till Münchenöverenskommelsen 1938. Hitler ville införliva en del av Tjeckoslovakien i det tyska riket. Krav som flera länder, med Storbritannien i spetsen, gick med på. Tjeckoslovakien fick inte ens vara med vid förhandlingarna.– Tanken var ju såhär: det här är det sista han vill ha och sedan har vi säkrat fred i Europa. Men det var i princip tvärtom, säger Fredrik Wesslau forskare vid centrum för Östeuropastudier på Utrikespolitiska institutet.Några månader senare invaderade Tyskland Polen och andra världskriget var ett faktum.En annan historisk fredsförhandling som det går att dra paralleller till är Jalta-konferensen som hölls i andra världskrigets slutskede 1945. Stormakterna, USA, Storbritannien och Ryssland, gjorde upp om hur världens skulle delas upp. Stalin kunde nöjt åka hem till Moskva med vetskapen om att hans land fått en rejäl buffertzon i Europa.– Och jag tycker man ser de tendenserna i Trump-administrationen, att det är såhär de ser världen. Och det är mycket möjligt att det kommer bli en slags överenskommelse mellan Washington och Moskva när USA säger okej, såhär, Östeuropa, Ukraina, det tillhör Rysslands intressesfär, vi har inget där att göra, säger Wesslau.Nato svajarUkraina känner sig överkörda, men det gör även övriga Europa. Och en fråga som börjat ställas allt mer är hur intresserade Trump och USA är av Nato.– Trump har ju tydligt uttalat att Europas säkerhet är Europas problem. Så man kan fundera på om USA skulle ställa upp i någon större omfattning. Det är den ena biten. Och sen har vi då kärnvapenavskräckningen. Och det kan bara bli rena spekulationer. Gäller den fortfarande eller gäller den inte?, säger generalmajor Karlis Neretnieks som varit brigadchef inom Försvarsmakten och även rektor på Försvarshögskolan.Europa har på senare år börjat rusta upp ganska ordentligt. Men enligt många bedömare är det både för lite och för sent. Som ett exempel kan man titta på produktionskapaciteten av artillerigranater. Ryssland tros kunna producera fem miljoner per år, medans Europa väntas kunna komma upp i 720 000 per år, men först 2028.Hotet mot SverigeDet finns en risk att Ryssland kommer ut ur Ukrainakriget som vinnare samtidigt som Nato är försvagat. Det skulle betyda att Ryssland kan flytta stora mängder soldater och materiel från slagfälten i Ukraina till andra områden.– Då kan man frigöra i storleksordningen, kanske 200 000 man och 2 000 stridsvagnar. Man kanske kan frigöra två- till tretusen artilleripjäser, säger generalmajor Karlis Neretnieks.Risken är att Ukraina utsätt för en attack igen, men även andra länder riskerar att attackeras. Ett område som pekas ut är Baltikum men för att lyckas med den operationen måste Ryssland först ta Gotland som kommer vara en viktig bas för att hjälpa till att försvara Baltikum.– För att se till att de inte kan få den hjälpen. Så är den naturliga [21:36] åtgärden att bygga någon sorts. Ska vi kalla det för mur. Genom Östersjön på ett eller annat sätt. Alltså hindra så att NATO inte kan flyga över Östersjön. Inte köra fartyg över Östersjön. Och det gör [21:51] man. I första hand genom att ta Gotland naturligtvis, säger generalmajor Karlis Neretnieks.

Sven-Göran "Frasse" Fransson är en av röntgensveriges grand old men - många har träffat honom på t.ex. thoraxkursen i Storhogna, eller på US i Linköping där han jobbat under många år. I en lång intervju pratar Per och Frasse om hur det var att vara radiolog förr i tiden. Alltså då när man punkterade carotiskärl för att köra direktangiografier, och när man kontrollerade duodenalulcus i genomlysning. Frasse kommer också med lite handfasta tips om vad man ska tänka på när det gäller tuberkulos, och berättar hur han ser på framtiden med AI. Dessutom går vi förstås igenom avsnittets zebra. 01:42 Försnack 05:34 Intervjun 1:11:38 Eftersnack inklusive zebra 1:21:58 Avslutning Zebran kan du granska själv här: https://www.cmrad.com/cases/1318267284 Akutradiologikursens hemsida: www.akutradiologikursen.se RAMBO-kursens hemsida: www.rambokursen.se Avsnittet presenteras i samarbete med Teleconsult. Läs mer om vad de kan erbjuda dig som radiolog, eller dig som chef på en underbemannad röntgenavdelning, på www.teleconsult.net !

Nivå: ~A2-B1 Karl XII (den tolfte) är en av de mest omdebatterade och kontroversiella figurerna i svensk historia. Ett av de mest framgångsrika militära genierna men också personen som gjorde att Sverige förlorade sin status som stormakt i Europa. Om du gillar historia måste du lyssna på det här avsnittet! --- Vill du leva ditt liv på svenska i 9 dagar i sommar? Vill du åka på en fantastisk semester till en av de svenskaste platserna som finns? Vill du få en upplevelse du aldrig kommer glömma och få självförtroende i svenska? Då är Language Lock In Boot Camp för dig! Anmälningarna är öppna - anmäl dig nu för att säkra din plats! Klicka här för mer info --- Transkript Tjena tjena! Välkommen till Simple Swedish Podcast. Och idag har vi ett intressant avsnitt. Det är ett avsnitt om svensk historia. Närmare bestämt om Karl XII (den tolfte). Karl XII är absolut en av de mest kända figurerna i svensk historia. Och kanske tillsammans med Gustav Vasa, den mest kända kungen som vi har haft. Så jag tänkte att det skulle vara kul att göra ett avsnitt om honom. För ja, det var en viktig del i svensk historia. Och jag tror att det blir ganska långt, det här avsnittet, så hoppas du uppskattar det. Innan vi börjar ska jag såklart tacka två nya patrons. Det är Hana och Stephanie. Tack för att ni stödjer den här podden. För alla som vill stödja podden och få transkript till alla avsnitt, gå till www.patreon.com/swedishlinguist. Och jag vill också, innan vi börjar, bara prata lite kort om någonting väldigt viktigt. För skulle du vilja leva hela ditt liv på svenska i nio dagar? Skulle du vilja ha ett intensivt språkbad för att bygga ditt självförtroende i svenska? Låter det intressant med en fantastisk semester och en stark upplevelse som du kommer att komma ihåg hela livet? Ja, då är Language Lock-in Boot Camp för dig. Och vi har öppnat för anmälningar så du kan anmäla dig till sommarens Language Lock-in Boot Camp som kommer att vara i augusti. Ja, en riktigt cool, häftig upplevelse att vara i den här villan i Dalarna, den här historiska villan i nio dagar. Så ja, gå till www.languagelockin.com och där hittar du all information och du kan se vad andra människor har sagt, du kan se videor från bootcampet och så vidare. www.languagelockin.com, så anmäl dig nu till det. Vi ska prata om Karl den tolfte. Han var en väldigt ung kung. Han var bara 15 år när han blev kung. Han spenderade större delen av sitt vuxna liv i det stora nordiska kriget. Det stora nordiska kriget var ett stort krig som hände i Norden. Han var huvudfigur i det kriget för Sverige. Han är en av de mest omdebatterade kungarna och en av de mest kontroversiella kungarna i svensk historia. Han är sedd som både en krigshjälte och ett militärt geni men också personen som förstörde stormakten Sverige. För på den här tiden så var Sverige en stormakt i Europa. En stormakt, alltså ett land med väldigt mycket makt. Och han är som sagt en av de viktigaste och mest intressanta personerna i Sveriges historia skulle jag säga. Så innan vi börjar prata om honom så vill jag ge lite historisk bakgrund. För det här hände i början på 1700-talet, alltså för 300 år sedan. Så lite historisk bakgrund på det. Så på 1500-talet, då blev det slut på Kalmarunionen och början på den moderna nationen Sverige, med Gustav Vasa. Och han startade en ny era i svensk historia när Kalmarunionen upplöstes. Och lyssna gärna på avsnitt 193. För där pratar jag om Kalmarunionen. Väldigt intressant också. Så det var på 1500-talet. Och sen då på 1600-talet, det var då som Sverige började bli en stormakt. Och ekonomin blev starkare och starkare och man byggde en stark militär också. För målet var att kontrollera Östersjön. Så Östersjön är ju det här havet mellan Sverige, Finland och Baltikum och ja, i söder, Polen. Så det här havet kallas för Östersjön. Och Sverige ville kontrollera hela Östersjön för att det var väldigt mycket fördelar med det, med handel och så. Och Sverige började erövra nya områden. Alltså innan det här så var Sverige, man kan säga, det som är Sverige nu minus de södra delarna. För att typ Skåne, Halland och Blekinge, det var fortfarande en del av Danmark på den här tiden. Så Sverige var det som är Sverige nu minus de södra delarna plus Finland. För Finland var länge, länge en del av Sverige. Men efter det 30-åriga kriget..det var en väldigt stor händelse i europeisk historia. Och det hände då på 1600-talet. Ett jättejättestort krig i hela Europa. Och Sverige var på den vinnande sidan. Och ja, så man tog de här delarna från Danmark som nu är Skåne, Blekinge, Halland och så. Man tog också Baltikum, och vissa delar av norra Tyskland faktiskt. Så att Sverige blev väldigt stort och Sverige blev faktiskt en så kallad stormakt. Tillsammans med Frankrike, Osmanska riket och England. Så de andra stormakterna i Europa kan man säga var Frankrike, Osmanska riket och England. Och Ryssland var liksom på väg att bli en stormakt. För att nu var det liksom Peter den Store som regerade i Ryssland. Tsaren Peter den store. Och (under) den här tiden så blev det lite som en kraftmätning mellan Sverige och Ryssland. För både Sverige och Ryssland var liksom på väg upp. På väg att bli stormakter. Och på 1600-talet så kan man säga att Sverige lyckades bli en stormakt. Medan Ryssland, ja, de blev det senare, nästa århundrade. Så det var lite historisk bakgrund, 1500 och 1600-talet. Jag har gjort ett avsnitt om Sveriges stormaktstid, avsnitt nummer 227. Så gå och lyssna på det också för att få ännu mer historisk bakgrund. ..för hela transkriptet - klicka här!

Landets största förespråkare för rädisor tar blasten ur munnen och berättar hur man gör när man odlar och äter det bästa som finns. Alltså rädisor. Mycket nöje!

Vad har snippor och försvarsindustrin gemensamt? Inget i denna podd i alla fall. Vi pratar om försvarsindustrin, hur tillväxten kommer se ut och dess påverkan på marknaden. 

Nivå: A2-B1 Att se på svenska filmer och serier med svenska undertexter är ett av de bästa verktyg som finns för att träna på språket. Men hur använder man undertexter på bästa sätt? Det ska vi prata om i det här avsnittet! Länk till Februariutmaningen här. Länk till Language Reactor här. Länk till transkript till alla avsnitt här. --- Transkript Hallå där och välkommen till Simple Swedish Podcast. Idag ska vi prata om undertexter. Alltså de här texterna som man har i filmer och serier och så vidare, för att förstå vad folk säger på andra språk. Så till exempel om jag tittar på en film från Japan, då måste jag använda undertexter för att förstå vad de säger. Men det finns lite olika saker att prata om när det kommer till undertexter och att lära sig språk. Så det ska vi prata om idag. Först ska jag tacka några nya patrons. Det är Alicja, Oliver, Ana-Maria, Duncan och Karen.   Stort tack till er för att ni stödjer den här podden. Transkript till alla patrons som ni vet på www.patreon.com/swedishlinguist.  Om man är patron på 10-euronivån får man också en uttalsövning varje vecka. Så ja, alla vet att uttal är viktigt men också ganska svårt. Så därför kan det vara bra att få en uttalsövning varje vecka. Om man är patron på 10-euronivån alltså.  Så, undertexter. Först och främst är det ju stor skillnad mellan olika länder i hur mycket man använder undertexter och inte. ..för hela transkriptet, klicka här!  

Sveriges nya överbefälhavare om den misstänkta hybridkrigföringen på Östersjöns botten där flera kablar har skadats. Och om varför upprustningen av försvaret gått för långsamt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det talas nu om undervattensarenan som en ny krigsarena. Den senaste tiden har flera undervattenskablar skadats i Östersjön. I slutet av december misstänks fartyget Eagle S ha släpat sitt ankare längs havsbotten och skadat kablar mellan Estland och Finland. Och i november rörde sig det det kinesiska fartyget Yi Peng 3 i närheten av två kabelbrott – en av kablarna som skadades löpte mellan Sverige och Litauen.”Den här typen av incidenter har blivit något vanligare de senaste åren. Jag tror inte att det är någon tillfällighet, utan vi kan inte utesluta att det är en del av en bredare ansats. Och en del av det är att skapa sårbarheter, utnyttja sårbarheter och påvisa sårbarheter. Alltså att skrämma genom att påvisa hur beroende olika länder är av energitillförsel och kommunikation genom datakablar. Så det här är en komponent som vi tills vidare måste vi betrakta som en del i tillämpningen av hybrida metoder”, säger Michael Claesson.Sverige kommer att bidra i Natos bevakning av infrastrukturen i Östersjön med marina förband, till exempel med underrättelseutbyte och fartygsförband. Överbefälhavaren håller med den förra marinchefen Ewa Skoog Haslum om att Sverige inte tillräckligt förstått vikten av att skydda infrastrukturen på havsbotten tidigare.”Det här är ett uppvaknande för stora delar av världen. Frankrike var tidigt ute med att peka på riskerna med infrastrukturen på havsbotten. Vi har ju sett de här tendenserna till kartläggningar utav olika känsliga förbindelser, kablage och pipelines tidigare. Så det är en dimension som vi hade kunnat se tidigare”, säger Michael Claesson.Försvarsmakten måste växa fortareDet pågår just nu en historisk återuppbyggnad av det svenska försvaret. I december beslutades om den nya totalförsvarsplanen som ska gälla fram till 2030 och i samband med det kom överbefälhavare Michael Claesson med en ny strategisk plan för hur Försvarsmakten ska nå målen. Han säger att det viktigaste för att kunna växa är att koordinera personal, materiel, infrastruktur och övningsverksamhet på ett sätt som gör att krigsförmåga uppstår, något som han menar att Försvarsmakten inte gjort tillräckligt bra hittills.”Vi har inte varit vana vid att växa på det sättet på många herrans år. Utan snarare tvärtom att avveckla med den typ av rationalitet som följer av det. Det vill säga att avveckla så snabbt som möjligt. Då spelar det ingen roll om det är materiel, personal eller infrastruktur, bara det går fort och att kostnaderna sjunker. Nu är det en annan logik, nu är det den operativa förmågan och den operativa effekten som måste skapas”, säger Michael Claesson.Risken för att bli offer för rysk hybridkrigföringSvenskarna bör vara mer rädda för den ryska hybridkrigföringen än att bli invaderade, har överbefälhavare Michael Claesson sagt tidigare. Att påverka det politiska samtalet är nämligen också en typ av krigföring idag. Målet för det är att skapa splittring och försvaga tilliten till myndigheter och politik. Därför är det bra att i viss mån agera mer samlat, menar Michael Claesson. Svenska politiker måste samtala på ett ansvarstagande och rimligt sätt, för att inte Sverige ska riskera att bli offer för rysk hybridkrigföring. Men de behöver för den skull inte helt sluta tycka olika – utan det handlar mer om hur det politiska samtalet förs.”Att hålla en ton, att föra en saklig debatt, att vara faktabaserad – alla de aspekterna kan ses som oändligt viktiga för att bibehålla en trovärdighet och därmed bygga förtroende i allmänhetens ögon för den politiska debatten”, säger Michael Claesson.Michael Claesson ser idag flera uttryck för att de ryska försöken att påverka våra demokratiska samhällen får effekt. Även att den tillträdande presidenten Donald Trumps rådgivare Elon Musk samtalar med den tyska partiledaren för det högernationalistiska partiet AfD på sin plattform X ser han som något som samspelar med de ryska hybridattackerna. ”Det är klart att den typen av dialog och den typen av öppningar, med de förutsättningarna att det sker obegränsat och okommenterat, att det är förstärkning av en sida och en typ av budskap. Så det är klart att det finns risker och sårbarheter i detta, som skapar öppningar för andra aktörer att sätta spinn på den typ av budskap och den typ av resonemang”, säger Michael Claesson.Gäst: Michael Claesson, överbefälhavare Programledare: Katarina von ArndtKommentar: Mats Eriksson, politisk reporter på EkotTekniker: Johanna CarellProducent: Hedvig HolgerssonIntervjun spelades in fredagen den 10 januari.

Jessica är taggad på det nya året, speciellt nu när hon precis kommit hem från en välbehövd semester i Marbella. Hon är också pepp på att ta hand om sin kropp och berättar bland annat vilken sorts träning som nu kommer att hamna i fokus. Tänker hon att ge sin rehab lite mer uppmärksamhet? Och vad är det för ny, lite udda, besatthet som hon vill anamma? Och vad var det som nyligen hände som fick henne att tänka ett extra varv när det kommer till hennes älskade hästhoppning? Lovisa å sin sida känner att det brinner lite i knutarna gällande längdskid-träningen. Hon har visserligen redan hunnit ägnat många timmar i skidspåret denna vinter, men eftersom hon både ska åka Vasaloppet och dessutom ska till Norge den 15 mars för skidloppet “Birkebeinerrennet”, så vill hon fila på tekniken en hel del, detta med tanke på terrängen som det norska loppet är känt för. I veckans avsnitt pratar Lovisa och Jessica också om värdeord för det här året. Alltså, hur kommer de att jobba med det mentala för att lyckas nå sina visioner? Lovisa har (såklart) förberett en lista med handfasta reflektionsuppgifter som kan hjälpa dig att hålla fokus och inte falla bort från dina personliga prioriteringar. Hon och Jessica går igenom varje tips och kommer med ytterligare inputs som kan hjälpa dig att maxa ditt 2025, på alla sätt som du själv önskar!Klipps av Gabriella Lahti. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Sverige står inför ett jättebeslut. Politikerna måste bestämma om Sverige ska fortsätta utveckla stridsflygplan, eller inte. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Senaste gången Sverige diskuterade ett vägval för stridsflyget var i slutet på 70- och början på 80-talet. Då ville regeringen med Ola Ullsten som statsminister lägga ned utvecklingen av stridsflyg i Sverige, och det var på väg att bli så.– Det var ju ganska nära egentligen inför att Gripen, den första versionen, skulle börja utvecklas. Det var inte så långt bort att det blev ett amerikanskt flygplan istället, säger Martin Lundmark som är lektor på institutionen för försvarssystem på Försvarshögskolan. För Saab som bygger planen är beskedet en katastrof så de tar fram en lösning som de hoppas ska få politikerna att ändra sig. Ett helt nytt plan för jakt, attack och spaning: JAS. Det lyckas. 1982 fattar riksdagen beslutet att Saab ska fortsätta att utveckla nästa stridsflyg som blir Jas Gripen. Nu, drygt 40 år senare, är det dags för en ny debatt.– Alltså det här är miljarder med skattepengar vi pratar om, säger Per Olsson som är försvarsekonom på Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI.Före år 2030 ska politikerna bestämma sig för hur nästa stridsflyg ska tas fram. Det finns tre alternativ: Låta Saab tillverka även nästa plan, utveckla ett plan med andra länder eller köpa ett från utlandet. Det finns ett starkt politiskt stöd i riksdagen för att låta Saab fortsätta att utveckla svenska stridsflyg men det pågår en utredning av alternativen som ska ligga till grund för beslutet.Obemannade stridsflygPå Saab pågår redan tester av tekniken i framtidens stridsflyg som ska tas i drift när Jas Gripen E pensioneras efter år 2050. En fråga är om nästa stridsflyg ska ha piloter ombord.– Jag tror att vi kommer att se obemannade inom ett antal år som flyger bredvid bemannade. Så vi kommer att se en mix av obemannat och bemannat på resan framåt, säger Peter Nilsson som är chef för en del av Saab som heter Advanced Programs med cirka 250 anställda. De har fått i uppgift av svenska staten att titta på hur nästa svenska stridsflyg kan se ut.Saab ska testa en prototyp för ett obemannat flygplan och en massa andra saker. Det handlar om 3D-printade metaller, AI i cockpiten för att avlasta piloten, med mera.För Saab skulle det vara en katastrof om företaget inte fick fortsätta att tillverka svenska stridsflyg, men oavsett vilket beslut politikerna landar i kommer det få stora effekter för Sverige.– Sverige är ju ett av de väldigt få länder som tillverkar stridsplan och detta är ju någonting som gör Sverige ganska unikt i världen överhuvudtaget, säger Elisabeth Braw som är seniorforskare i säkerhetspolitik på tankesmedjan Atlantic Council.Medverkande:Martin Lundmark, lektor på FörsvarshögskolanPer Olsson, försvarsekonom på Totalförsvarets forskningsinstitutElisabeth Braw, seniorforskare på tankesmedjan Atlantic CouncilPeter Nilsson, Chef för Advanced Programs på SaabProgramledare: Karin Hållsten och Claes AronssonProducent: Kalle GlasLjud från: Sveriges Radio, SVT

Nivå: A2-B1 I det här avsnittet berättar jag lite om julen, hur vi firar den i Sverige och även om nyår. Jag tipsar också om flera andra avsnitt som kan vara intressanta att lyssna på just nu! Men först och främst det bästa erbjudandet någonsin för att gå med i Language Gym: 100 live-lektioner varje månad där du får prata mycket med riktiga människor. Ett unikt program som fortsätter att bli bättre och bättre. Normalt pris för en månad 1199 SEK - nu bara 399 SEK (~35€), och efteråt kan du fortsätta eller sluta, bestäm själv! Klicka här för att ta del av erbjudandet - sista dagen 25/12! Gör 2025 till året du lär dig flytande svenska! Transkript Nämen tjena tjena! Välkommen till Simple Swedish Podcast. Och nu är det ju väldigt, väldigt snart jul. Du kanske lyssnar på det här på julafton eller på juldagen eller efter jul. Så jag tänkte att jag ska prata lite om jul. Och först av allt vill jag bara påminna om vårt väldigt, väldigt trevliga erbjudande på Language Gym. Alltså det bästa erbjudandet någonsin för Language Gym. Och det är till dig som har studerat svenska ett tag. Du har resurser för att läsa, för att lyssna. Du kan prata, kanske inte på en jättehög nivå. Men du kan prata svenska. Men du bara får inte tillräckligt mycket träning på att prata för att lära dig flytande svenska. Så om det är du, då är det här absolut för dig. Och en månad i Language Gym är vanligtvis 1199 SEK. Men nu får du den månaden för 399 kronor. Ungefär 35 euro. Och efter den månaden kan du välja själv om du vill fortsätta eller om du vill sluta. Men första månaden, obegränsat med lektioner bara 399. Det är 67% rabatt. Och det gäller fram till den 25 (tjugofemte). Så om du hör det här innan den 25 (tjugofemte) så är det bråttom. Så se till att nästa år det är året du tar nästa steg och lär dig flytande svenska. Och det är perfekt att starta med Language Gym så du får mycket träning i att prata och med verkliga människor. Okej, det var sista gången jag pratar om det här erbjudandet i podden. Så följ länken i beskrivningen om du är intresserad av det här. Så nu tänkte jag prata lite om jul och nyår. Jag har gjort avsnitt om det här förut, till exempel avsnitt 17 (sjutton). Det var länge sedan så därför tänkte jag att jag gör ett nytt avsnitt om jul. Jag tänkte prata lite om nyår också. ....för att läsa hela transkriptet till detta och alla andra avsnitt, klicka här!

I mars i år släpps mannen som kallats en av Sveriges värsta serievåldtäktsmän. Hans nya namn och adress sprids snabbt i sociala medier kvinnor känner sig rädda och varnar varandra åtta månader senare grips han på nytt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. 2021 dömdes den då 34-årige Nytorgsmannen till fem års fängelse för sju våldtäkter, åtta sexuella övergrepp och flera andra brott mot totalt 19 kvinnor. Domen fick mycket kritik – från flera håll, åklagaren hade yrkat på 12 års fängelse. I mars i år släpptes Nytorgsmannen villkorligt, efter att ha avtjänat två tredjedelar av sitt straff. Även det kritiserades bland annat för att hans återfallsrisk bedömdes som hög och för att han misskött sig i fängelset. Eftersom han misstänktes ha begått många av brotten i sin lägenhet vid Nytorget på Södermalm i Stockholm så har han vistelseförbud där. Istället flyttar han till Skåne, först till Malmö och sedan till den lilla staden Simrishamn på Österlen – där ryktet snabbt sprids i sociala medier. ”Alltså de varnade varandra. Jag minns att det var någon som uttryckte sig som så att samhället måste stå enade och skydda invånarna”, säger Emma Lawesson, reporter på Ystads Allehanda. Oron för att Nytorgsmannen ska begå nya sexbrott är stor. ”Det var flera av de kvinnor jag pratade med som berättade att de hade ändrat sitt sätt att leva. De vågade inte cykla hem från jobbet utan de ringde sina män för att bli hämtade och de varnade sina döttrar från att gå ut”, säger Emma Lawesson. I mitten av november grips Nytorgsmannen på nytt, misstänkt för att ha våldtagit en tonårsflicka i en annan skånsk ort dit han flyttat. Han sitter nu häktad på sannolika skäl misstänkt för våldtäkt. Själv nekar han till brott. I det här avsnittet hör du om utredningen från 2020 och brotten Nytorgsmannen dömdes för då, tiden i frihet och den nya misstanken mot honom. Programledare: Petra Berggren och Linus LindahlProducent: Jenny HellströmReporter: Elsa Åberg Ljudtekniker: Johan HörnqvistKontakt: p3krim@sverigesradio.seTipstelefon: 0734-61 29 15 (samma på Signal)

Nivå: A2-B1 Ett av de mest populära ämnena är hur man når en hög nivå i svenska språket. Jag har sett det hända många gånger, och här ville jag dela med mig av vad jag har sett verkligen fungera. Både för mig själv och för andra. Projektet Language Gym är något jag är med och bygger med exakt det målet, och jag har sett hur bra det fungerar. Nu i december kan jag ge dig vårt bästa erbjudande hittills: Första månaden för 399 SEK (~35€) med obegränsade bokningar. Bestäm själv om du vill fortsätta eller avsluta efter det. Ordinarie pris per månad 1199 SEK, alltså 67% rabatt! 100 lektioner i månaden, livlig community med folk från hela världen och erfarna, engagerade lärare. Låter det här som något för dig? Klicka här för att ta del av erbjudandet! Viktigt: Language Gym är för dig som redan kan tala svenska, åtminstone på en grundläggande nivå. Perfekt för dig som inte längre är nybörjare, och känner att du behöver en plats där du får träna mycket på att prata. ------------------- ------------------- ------------------- Ett smakprov (sample) på transkriptet: Ja, men hallå, hallå på dig, det här är Simple Swedish Podcast och jag heter Fredrik. Och ja du, idag ska vi prata om hur man lär sig att prata bra på svenska. Eller på vilket språk som helst. Och kanske lite specifikt då hur man blir avancerad. Inte, så här, hur man börjar prata, inte hur man går från nybörjare till medelnivå. Utan mer hur man når en lite mer avancerad nivå. Hur man blir flytande, kan man väl säga.   För att när man är i början, alltså när man är nybörjare, då går allting ganska fort. Man måste inte öva varje dag. Och man måste mest bara öva, öva och så. Och man avancerar.   Men när man har nått en..ah, lite mer medelnivå och man vill nå en mer avancerad nivå. Man vill lära sig prata flytande.   Man vill kunna bara prata med folk om olika saker utan att det är problem, problem, problem hela tiden. Utan att man känner sig stressad, stressad. Svårt att hitta alla ord och man förstår inte vad andra säger och så vidare. Den nivån är ganska svår att nå och det är väldigt många som ger upp innan man har nått den nivån.   Så det har jag pratat om förut många gånger. Men jag tror att det är bra att prata om det många gånger och det verkar som att det är ett populärt ämne också.   Och i slutet av avsnittet kommer jag att prata om någonting som jag tror kan vara väldigt intressant för dig. Så lyssna till slutet.   Och först vill jag säga att, ja, jag som alla andra har kollat på min Spotify Wrapped för det gångna året. Och det är över 3000 personer som har haft den här podden som sin mest lyssnade podd. Så 3000 personer, eller mer än 3000 personer, har lyssnat mest av alla poddar på Simple Swedish Podcast. Så kul om du är en av dem lyssnarna! Tack ska du ha, och jag vet att du inte gör det för min skull men tack ändå.   Och grattis till dig också för att det betyder att du tar det på allvar att lära dig svenska. Alltså att Att verkligen engagera sig mycket med olika resurser, det är ju en väldigt viktig del av att nå en hög nivå i ett språk.   Att man verkligen liksom badar i språket och spenderar mycket tid med språket. Sen ska jag också tacka några nya patrons - Gabriel, Ehsan, Jazz, Séverine, Pedro, Andrew, Shu, Diana, Leo och Kristóf. Tack, tack till er för att ni stödjer den här podden genom att bli patron. Ja, så att nå en avancerad nivå där man kan prata mer eller mindre flytande. Alltså ‘flytande' är inte någonting väldigt specifikt, utan ‘flytande' kan betyda lite olika saker. ....för att läsa hela transkriptet till detta och alla andra avsnitt, klicka här!

IFK Göteborg har gjort sig av med både en teknisk direktör och ordförande. Och ännu mer lär hända på kamratgården. Det har spelats tre kval i allsvenskan och superettan, och i samtliga matcher var det hemmalaget som segrade. Alltså blev lagen kvar i sina serier. Dessutom har flera svenskar gjort supersuccé för sina lag runt om i europa. Med: Wilhelm Edlund

Nivå: ~A2-B1 Nu har Trump vunnit valet i USA, men varför var det han och inte Kamala Harris som vann? Eftersom jag själv inte har så bra koll så tittade på några videor från kanaler jag gillar för att informera mig, och det här är vad jag kom fram till! För vår gratis community på Skool - klicka här! Stöd podden och få transkript till avsnitten - bli patron för bara 5€ per månad – klicka här! ------------------- Instagram: swedish.linguist YouTube: Swedish Linguist Website: www.swedishlinguist.com Language Lock-in – Boot Camp Language Lock-in – Language Gym ------------------- Ett smakprov (sample) på transkriptet: Ja men hallå hallå där! Och ja, jag hälsar dig välkommen till min podd, Simple Swedish Podcast. Ja jag sitter här i Valencia och senaste avsnittet, då pratade jag om den här naturkatastrofen som har hänt här. Och jag var faktiskt där i tisdags. Jag och några vänner vi cyklade dit.   Och ja, först var vi på en plats där vi hämtade lite olika förnödenheter typ mat, hygienartiklar och sådana saker.   Och våran plan var att cykla in och försöka komma så långt som möjligt och leverera de här produkterna, och hoppas att det hjälper på något sätt. Så vi cyklade dit och vi hamnade till slut..ja. Alltså i början så var det ganska mycket som var städat redan. Det är fortfarande..det ser helt galet ut.   Men ju längre in man kommer desto mer skrot ligger det på gatorna och ju mer lera är det på gatorna och ju mindre städat och ju mindre fixat och så. Det var faktiskt en ganska surrealistisk upplevelse. Men vi kom till en plats där vi pratade med några människor och de berättade var vi kunde lämna våra grejer.   Det var i en kyrka faktiskt, där de hade någon slags uppsamlingsplats.   Och där frågade de om vi kunde gå till en annan plats och hämta saker därifrån och komma tillbaka, så vi gjorde det också.   Sen cyklade vi tillbaka faktiskt, för att det kom nya varningar om nya regn. Så jag har varit där och jag har sett det, och det är ganska surrealistiskt, och ganska hemskt såklart. Men samtidigt så ser man hur mycket folk som kommer för att hjälpa. Så det är väldigt häftigt att se.   Men det är också ganska galet att staten, eller de lokala myndigheterna, har misslyckats så grovt med att organisera den här hjälpen.   I alla fall, det var inte det vi skulle prata om i det här avsnittet för att jag pratade redan om det i förra avsnittet. I det här avsnittet tänkte jag prata om att Donald Trump har vunnit valet i USA. Jag tänkte prata om varför han har vunnit och vad vi kan förvänta oss ska hända framåt. Hur kommer det här påverka, speciellt världen? Först vill jag tacka några patrons. Det är Sergio, Toan, Tanya, Aaron, Pirooz, Adi, Oleg, Maksymilian, Ed, Peter, Aleksandra och Anthony. Tack för att ni stödjer den här podden! Jag vill också rekommendera att gå till vår gratis community. Den finns på www.skool.com/swedish.   ....för att läsa hela transkriptet till detta och alla andra avsnitt, klicka här!

I det här avsnittet av NHL-podden plöjer firma Bjurman/Ekeliw igenom alla 32 klubbar och utser vem som är respektive lags mest värdefulla spelare. Alltså inte bästa nödvändigtvis, utan den som är allra mest oumbärlig. Dessutom säsongens första lilla ”Awards-gala” – här är spelarna som hittills leder racet om Hart, Norris, Vezina och Calder Trophy.

Att detta avsnitt är inspelat på KANELBULLENS DAG lär inte undgå någon och vi vill redan nu passa på att be om ursäkt för detta. Annars pratar vi revy. Alltså klassisk gammal fin nummerrevy. Om våra drömmar om detta och om vem av oss som skulle vara Hasse och vem som vore Tage om vi hamnade i ett läge där detta måste redas ut. Smärtsamt, naket och kul patreon.com/fyrameter Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Nivå: B1-B2 Jag reste nyligen till Marrakech i Marocko, och jag bad ChatGPT att ställa 10 frågor till mig om resan. Här svarar jag på dessa frågor! I det här avsnittet pratar jag i vanlig takt, så det är lite svårare att följa med. Om du tycker det är lite svårt kan du få transkript till detta och de andra avsnitten för bara 5€ per månad – klicka här! Gå med i vår GRATIS community på Skool. Där kan du skriva med alla andra, ställa frågor, och hitta läromaterial för att förbättra din svenska. Klicka här för att gå med! ------------------- Instagram: swedish.linguist YouTube: Swedish Linguist Website: www.swedishlinguist.com Language Lock-in: https://www.languagelockin.com/ ------------------- Ett smakprov (sample) på transkriptet: Okej, då hälsar jag dig välkommen till Simple Swedish Podcast med mig, Fredrik. Jag sitter här i Valencia och spelar in det här avsnittet.   Och jag tänkte att det här avsnittet kommer gå lite snabbare, så jag tänkte jag pratar i lite mer normalt tempo den här gången. Oftast så pratar jag lite långsammare för att även du som har lite lägre nivå ska kunna följa med.   Men ibland tycker jag att det kan vara användbart att ha ett avsnitt på lite högre nivå, lite snabbare. Om det här går lite snabbt för dig så kan du såklart ta hjälp av transkriptet. Du får transkript till alla poddar eller alla avsnitt om du blir Patreon för bara 5 euro per månad.   Då går du till www.patreon.com/swedishlinguist. Och några som har gjort det är:   Sara, Doris, Fardowsa, Lukáš, Milja, Michael, Ania, Christophe, Fiona, Alexander Så tack till er för att ni stödjer den här podden. Så, temat för idag det är att jag tänkte faktiskt berätta om min resa till Marocko. Så förra veckan var jag i Marocko. Och jag var där i fem dagar. Och jag tänkte berätta om det.   Och för att göra det lite nytt, ett litet nytt koncept, så gjorde jag så att jag bad ChatGPT att ställa frågor till mig. Alltså, jag skrev till ChatGPT typ “kan du ge mig tio frågor som är troliga att folk skulle ställa till mig om min resa?” Och jag tänkte gå igenom de här frågorna en efter en och besvara dem helt enkelt. Så, lite information som jag gav till ChatGPT först, det var att jag åkte dit med min flickvän och vi var där i fem dagar. Det var det enda jag sa till ChatGPT.   Så, den första frågan jag fick av ChatGPT, det var:   Vilka städer besökte ni under er tid i Marocko?   ....för att läsa hela transkriptet till detta och alla andra avsnitt, klicka här!

Det var bättre förr. Eller kanske åtminstone mer intressant. För det finns egentligen inget revolutionerande i årets sammanfattning av hur vi svenskar förhåller oss till sociala medier - mycket annat är spännande i Svenskarna och Internet, men sociala medier är ganska solitt. Vår användning är fortsatt hög och sträcker sig över alla generationer. Vi känner fortfarande att vi slösar bort en hel del tid på plattformarna, som inte alltid upplevs som positiva. Och TikTok är inte riktigt så stort som det verkar. Alltså lite som det varit i ett par år. En liten förändring är dock att nya plattformar anammas snabbare av de yngre generationerna jämfört med oss äldre, och våra mer etablerade plattformar tappar lite i popularitet. Så vi fick helt enkelt gräva lite djupare. Här är våra tankar runt årets Svenskarna och Internet, sociala mediakapitlet. För Sverige… vi har ett resultat: så använder svenskarna sociala medier. Länkar Svenskarna och internet (https://svenskarnaochinternet.se) För Soundcloud Podcasten Social by default drivs av Deeped Niclas Strandh, social media expert, Deepedition AB och Sarah Larsson Bernhardt, Global social media strategist, Volvo Group. Shownotes, länkar och alla avsnitt hittar ni på http://podcast.socialbydefault.se. Prenumerera på podcasten via Itunes. Ge oss gärna ett betyg och en recension! Eller följ oss på Spotify (https://open.spotify.com/show/7hzQ5YVQxxFZq77JsNhg9r?si=7WyrDPfpQaaOON5KbGtFcQ), Acast (https://www.acast.com/socialbydefault) eller Stitcher (https://www.stitcher.com/podcast/social-by-default) Har ni frågor till oss, eller åsikter om avsnittet? Twittra med hashtaggen #socialbydefault eller prata med oss på vår Facebooksida Socialbydefault (http://facebook.com/socialbydefault). Läs mer om konceptet på på vår sajt http://socialbydefault.se. Kolla också in vårt instagramkonto (http://instagram.com/socialbydefault).

Är det bra att lära sig språk med folk som inte är modersmålstalare? Lär man sig fel? Kan man bara lära sig svenska med svenskar? Den här typen av påståenden diskuterar jag i det här avsnittet! För att läsa mer om Language Lock-in Boot Camp och anmäla dig - klicka här. För att stödja podden och få transkript till avsnitten - bli patron för bara 5€ per månad – klicka här! ------------------- Instagram: swedish.linguist YouTube: Swedish Linguist Website: www.swedishlinguist.com Language Lock-in: https://www.languagelockin.com/ ------------------- Ett smakprov (sample) på transkriptet: Tjena, tjena och välkommen till Simple Swedish Podcast, avsnitt 249. Ja, jag har hållit på med den här podden ett tag nu. Och idag ska jag prata om fördelar och nackdelar med att lära sig språk tillsammans med andra människor som också lär sig.   Alltså, till exempel, jag lär mig ryska, säg att jag skulle öva tillsammans med andra som också lär sig ryska. Eller om du som lär dig svenska skulle öva tillsammans med andra som också lär sig svenska. Alltså andra som inte är modersmålstalare, som inte är svenskar helt enkelt. För ibland, eller ofta kanske, så tänker folk att “nej, jag kommer inte lära mig någonting tillsammans med andra som lär sig.”   “Jag kommer inte lära mig tillsammans med dem.” “För att kunna lära mig språket behöver jag prata bara med modersmålstalare.” Så det är någonting som folk säger och tänker ganska ofta. Alltså att man måste prata mycket med modersmålstalare, specifikt med modersmålstalare, för att lära sig ett språk.   Så, vi ska se..prata lite om ifall det här är sant, eller om det kanske inte är så. Och en modersmålstalare, ja, det är ju då såklart en person som talar språket som sitt modersmål. Så svenska är mitt modersmål, så jag är en modersmålstalare av svenska. Så behöver man då prata jättemycket med modersmålstalare för att lära sig ett språk bra? Och prata mycket behöver man absolut göra för att lära sig att prata bra såklart.   Måste det vara med modersmålstalare? Det är frågan. Och jag har ju varit med och utvecklat två program. Dels Language Lock-in Boot Camp och dels Language Gym. Och i båda de här programmen så lär man sig mycket tillsammans med andra som också lär sig.   Och i början var jag lite tveksam, för jag visste inte om det skulle fungera. Hur bra lär man sig av att prata tillsammans med andra som inte är modersmålstalare? För det var frågan jag också hade.   ....för att läsa hela transkriptet till detta och alla andra avsnitt, klicka här!

Att göra sig dummare än man är på riktigt ligger i tiden! Men varför då? Häng med vår skarpsynta trio i Spanarna och få koll på vad alla borde snacka mer om just nu. I panelen spanar manusförfattaren Calle Norlén, TV-producenten Annika Sundberg och psykologen Per Naroskin. Programledare är Per Sinding-Larsen. Varmt välkomna in i radiovärmen med oss! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Att vara ”weird” är en form av offensiv obryddhet. Alltså att göra sig dummare än man är kan tyvärr vara en dystopisk framtidsutsaga som blir sann. Om detta spanas det om i Spanarna i P1 liksom om att vem som helst kan dra igång något som kan bli något. Spanarna i Sveriges Radio P1 tolkar tendenser och tecken i tiden och siar om det som komma skall.I veckans panel 6 september spanar följande gäng:Per Naroskin: Vi bryr oss inte!Calle Norlén: Ta det lugnt Krösa-Maja!Annika Sundberg: Tossiga trender och floskliga flugor!Spanarna i P1 – programmet görs av:Programledare är Per Sinding-LarsenProducent: Ronnie RitterlandTekniker: Heniz WenninMusikredaktör: Berit NygrenSpanarna i Sveriges Radio P1 är ett underhållningsprogram och en podd för dig som är nyfiken på vad vi har att vänta av framtiden på gott och ont och gärna hör det spekuleras om detta med glimten i ögat.Spanarna sänds direkt i P1, fredagar klockan 15.04 och med repris på lördagar klockan 9.03. Programmet släpps som podd, fredagar i Sveriges Radio Play.

Nivå: A2-B1 I det här avsnittet lär du dig några galna fakta om träd, om betydelsen av träd för människan och för Sverige, och en massa bra ord! Anmäl dig till Katrins gratis webinarium "Låt som en svensk" - klicka här! ------------------- För att stödja podden och få transkript till avsnitten - bli patron för bara 5€ per månad – klicka här! Letar du efter en plats dit du alltid kan gå för att träna din svenska varje dag? Har du svårt att få tillräckligt med tid att PRATA svenska? Vi har löst ditt problem, och det heter The Language Gym! Klicka här för att läsa mer! ------------------- Instagram: swedish.linguist YouTube: Swedish Linguist Website: www.swedishlinguist.com Language Lock-in: https://www.languagelockin.com/ ------------------- Ett smakprov (sample) på transkriptet: Hallå där! Välkommen till Simple Swedish Podcast. Jag heter Fredrik och idag ska vi prata om träd. För träd tycker jag väldigt mycket om. Jag älskar faktiskt träd. Jag tycker träd är riktigt härliga livsformer. Så därför tänkte jag göra ett avsnitt om det. Berätta lite intressanta fakta och lära er några bra ord som har med träd att göra. Först och främst ska vi bara tacka några nya Patrons. Och det är Olga, Eric, Arthur, Matthew, d dR, Mariann, Katrina, Julia, Qing Xi och Ann. Så tack till er för att ni stödjer den här podden. Det är ju transcript till alla avsnitt som man får när man stödjer podden. Det kostar bara 5 euro per månad. Om man betalar lite mer, 10 euro per månad, då får man också uttalsövningar varje vecka, och tillgång till våra chattrum på Discord där du kan prata med mig och de andra. Jag vill också berätta om ett webbinarium som kommer vara den 29 augusti. Det är Katrin Berndt som håller i det, och det är om hur man låter mer svensk. Yes, jag lämnar en länk till det webbinariet i beskrivningen. Det är helt gratis så missa inte det. Bra, då ska vi prata lite om träd. För jag älskar träd. Alltså skog har alltid varit min favoritnatur. Skog alltså. Om du har många många träd, då har du en skog. ....för att läsa hela transkriptet till detta och alla andra avsnitt, klicka här!

Nivå: ~A2 I det här lite lättare avsnittet förklarar jag skillnaden mellan dessa tre ord, plus ett fjärde! Jag gör detta eftersom jag har fått frågan många gånger, bland annat på Discord. Om du är patron på 10€-nivån kan du skriva till mig direkt på Discord och ställa frågor! Klicka här för att bli patron. Om du är med i Language Gym får du också tillgång till en massa chattrum på Discord - läs mer här! Ett smakprov (sample) på transkriptet: Hallå där. Välkommen till Simple Swedish Podcast. Och idag så ska jag prata om skillnaden mellan orden byta, ändra, förändra och flytta. För jag har fått den här frågan mer än en gång. Och det är också något som kanske är lite svårt att förstå. För de här orden kan ofta alla betyda ‘change' på engelska. I alla fall de tre första där. Och ja, jag har fått den här frågan flera gånger ganska nyligen på Discord. Om du vill vara med och skriva med mig och andra personer på Discord så kan du antingen bli Patreon på 10-euronivån. För det går du till www.patreon.com/swedishlinguist.   Du får faktiskt också tillgång till Discord om du är med i The Language Gym.   För där har vi en väldigt aktiv server, där vi kan skriva med varandra och man kan ställa frågor till mig och till de andra lärarna på Language Gym.   Så ja, om du vill bli medlem på Language Gym, gå till www.languagelockin.com och klicka på Language Gym. Men ja, som sagt, jag fick den här frågan fler än en gång. Så jag tänkte att jag ska förklara skillnaden mellan de här orden. Så först och främst ordet ‘att byta'. Alltså byter, bytte, har bytt.   ....för att läsa hela transkriptet till detta och alla andra avsnitt, klicka här!

Petter har flugit över en orkan!!! Alltså med flygplan, inte som superman brukar. Och apropå det? Mantel? Varför? Trump har blivit utsatt för en piercing. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Nivå: A2-B1 Att ha en språkförälder är något som kan vara väldigt viktigt när man vill nå en hög nivå i ett språk. Men vad är en språkförälder, och hur hittar man en? -------------------- For English, scroll down! -------------------- För att stödja podden och få transkript till avsnitten - bli patron för bara 5€ per månad – klicka här! Vill du lära dig att prata flytande svenska? Är du frustrerad att svenskar alltid byter till engelska? Kolla in den här GRATIS videon och du kommer förstå exakt vad du behöver göra! Följ den här länken och klicka på ”join the free training”. -------------------- Having a language parent is something that can be very important when you want to reach a high level in a language. But what is a language parent, and how do you find one? To support the podcast and get transcripts to the weekly episodes – become a patron for only 5€ per month - click here! Wanna become fluent in Swedish? Are you frustrated over Swedes always switching to English? Check out this FREE video, and you'll understand exactly what you need to do! Follow this link, and click on ”join the free training”. ------------------- Instagram: swedish.linguist YouTube: Swedish Linguist Website: www.swedishlinguist.com Language Lock-in: https://www.languagelockin.com/ ------------------- Ett smakprov (sample) på transkriptet:   Hallå där! Välkommen till Simpa Swedish Podcast. Ja, jag sitter inte i mitt hem just nu för att jag har inget hem längre. Jag är officiellt hemlös. Ja, det är så att jag har flyttat ut från lägenheten där jag bodde, där jag har bott det senaste året, eftersom jag kommer vara bortrest. Alltså jag vara..jag kommer resa lite och jag kommer vara i Sverige resten av sommaren. Min plan är att komma tillbaka hit till Valencia i september. Därför har jag inte hittat en ny lägenhet, för att jag tänker att det är ju onödigt att betala för en lägenhet i två månader när jag inte är här. Så ja, jag kommer behöva leta efter ny lägenhet när jag kommer tillbaka hit till Valencia i september. Det är i alla fall planen. Så nu är jag hemlös i alla fall. Och ja, jag har varit det många gånger i mitt liv så det känns inte som en så stor grej, ärligt talat.   Idag ska vi prata om ett väldigt väldigt användbart koncept när man vill nå en hög nivå i ett språk. När man vill lära sig tala flytande. Det konceptet kallar vi för språkförälder. Så innan jag börjar förklara det så vill jag tacka Ben, Moritz, och Sylwia för att ni är nya patrons och ni stödjer den här podden.   Så tack till er för att ni stödjer podden och ni får transcript till alla avsnitt. En annan grej med Patreon är att jag kommer börja med uttalsövningar för alla patrons på 10-euronivån. Och jag kommer göra det istället för extraavsnitt. Jag tror att det är det..jag gjorde en omröstning på Patreon och det verkar som att folk..ja, ni vill hellre ha uttalsövningar än extra avsnitt.   Så det kommer jag att göra. Och det är ju faktiskt väldigt användbart med uttalsövningar. www.patreon.com/swedishlinguist för det. Så vi ska prata om konceptet språkförälder. Så först och främst vill jag tacka Fun Swedish för att de introducerade mig för det här konceptet. Så vad är då en språkförälder?   ....för att läsa hela transkriptet till detta och alla andra avsnitt, klicka här!

I det här avsnittet går jag igenom en lista med de fem värsta hoten mot mänskligheten. Listan har jag hittat på 80000hours.org, ett väldigt intressant projekt som jag kan rekommendera att kolla in. Speciellt om du är intresserad av mänsklighetens framtid, och hur vi alla kan verka för att göra gott och ha en positiv inverkan på världen. Läs mer om Language Gym här. För att stödja podden och få transkript till avsnitten - bli patron för bara 5€ per månad – klicka här! ------------------- Instagram: swedish.linguist YouTube: Swedish Linguist Website: www.swedishlinguist.com Language Lock-in: https://www.languagelockin.com/ ------------------- Ett smakprov (sample) på transkriptet:   Hej där! Välkommen till Simple Swedish Podcast. Idag pratar jag i lite mer normal hastighet. Så om du har svårt att förstå, då rekommenderar jag att bli patron så att du får transcript till alla de här avsnitten. Några som har blivit patron är Alla 55, Sujata, Shahram och Etezadpour. Tack till er för att ni stödjer den här podden. För dig som vill bli patron, gå till www.patreon.com/swedishlinguist. Idag ska vi prata om existentiella hot. Topp 5 existentiella hot mot mänskligheten. Den här listan har jag hittat på en hemsida som heter www.80000hours.org. Det är ett väldigt spännande projekt det här, 80,000 hours. Det är en del av den så kallade effective altruism-rörelsen. Effektiv Altruism skulle det bli på svenska. Det är ett väldigt intressant koncept. De försöker alltså hitta det mest effektiva sättet att göra så mycket gott för världen och för mänskligheten som möjligt. Deras uppgift är, hur gör vi så mycket bra för världen så effektivt som möjligt? Och så försöker de ge tips på hur man själv kan ha en sån här positiv inverkan på världen. Genom till exempel att välja sin karriär. Det finns massa olika saker där. Jag har vetat om det här länge och har tyckt att det varit ett väldigt häftigt projekt länge. Så kolla gärna in det, www.80000hours.org.   Jag tänkte gå igenom den här listan, inte för att skrämmas och skapa någon slags panik, utan mer för att informera, och för att se vad man faktiskt kan göra. De här topp fem existentiella hoten, de är rankade efter hur stor påverkan en extra person som jobbar med det kan ha. Det finns olika kriterier. Inte bara hur destruktivt det här är, utan också andra saker, som till exempel hur negligerat någonting är. Så om det är en miljon människor som jobbar med ett problem och det är jättemycket pengar som är tillsatt för det problemet, okej, det kan vara ett väldigt allvarligt problem.. ..men det kan finnas ett annat problem som kanske är lite mindre allvarligt, men om det bara är hundra personer som jobbar med det, då kan det faktiskt vara ett större hot. Inte för att det utfallet skulle bli värre, utan för att det är mycket mer negligerat. Alltså mycket färre människor som jobbar med det, mycket mindre pengar som är tillsatt och så.   Så det är lite så den här listan fungerar.   ....för att läsa hela transkriptet till detta och alla andra avsnitt, klicka här!

Nivå: A1-A2 "Sneaky English loanwords" Det finns många engelska lånord i svenskan. Men visste du att vissa av dem inte betyder samma sak i de båda språket? Ord som 'najs', 'cool', 'mejl' och 'chatt', till exempel. Dessa ord ska vi prata om idag! För att stödja podden och få transkript till avsnitten - bli patron för bara 5€ per månad – klicka här! Prenumerera på mitt nyhetsbrev och få mejl med artiklar, intressant information och uppdateringar varje vecka, allt på LÄTT SVENSKA. Dessutom får du en GRATIS PDF med de 20 vanligaste misstagen folk gör i svenska. Klicka här och prenumerera på nyhetsbrevet! ------------------- Instagram: swedish.linguist YouTube: Swedish Linguist Website: www.swedishlinguist.com Language Lock-in: https://www.languagelockin.com/ ------------------- Ett smakprov (sample) på transkriptet: Hej där och välkommen till ett lätt avsnitt av Simple Swedish Podcast. Så idag ska vi prata om engelska ord i svenska språket som betyder något annat än vad man kanske tror.   Alltså ord som är..det är tydligt att det är engelska ord. Så man kanske tror att det betyder samma sak på svenska som på engelska, men det kanske inte alltid gör det. Så, det finns såklart många, många engelska ord i svenska språket. Vi kallar det för lånord.   Ja, ett lånord, det är alltså ett ord som svenska språket, i det här fallet, har lånat från engelskan. Och det finns lånord från många olika språk, ja, i alla språk. Det finns också svenska lånord i engelskan. Till exempel ‘smorgasbord' och ‘ombudsman'. Men nu ska vi prata om engelska lånord i svenska.   ....för att läsa hela transkriptet till detta och alla andra avsnitt, klicka här!

Har du undrat hur det fungerar när man använder S i slutet av verb? Alltså hur man använder passivt S. Eller, hur passivt S används. Det förklarar jag i det här avsnittet! -------------------- För att stödja podden och få transkript till avsnitten - bli patron för bara 5€ per månad – klicka här! Tycker du redan att den här podden är ganska lätt, och vill nå en avancerad nivå i svenska? Då är kursen Strong Swedish för dig! Klicka här för att läsa mer! -------------------- To support the podcast and get transcripts to the weekly episodes – become a patron for only 5€ per month - click here! Is this podcast already quite easy for you, and you would like to reach a more advanced level in Swedish? Then the Strong Swedish course is for you! Click here to read more! ------------------- Instagram: swedish.linguist YouTube: Swedish Linguist Website: www.swedishlinguist.com Language Lock-in: https://www.languagelockin.com/ ------------------- Ett smakprov (sample) på transkriptet:   Jaha, du lyssnar på Simple Swedish Podcast. Välkommen, välkommen.   Det här är avsnitt 220 (två-hundra-tjugo). Och idag ska vi prata om lite grammatik, lite svensk grammatik. Vi ska prata om passivt S.   Men innan vi börjar så vill jag tacka några patrons. Lili, Klara, Shouvik, Roz, Jennifer, Jim, Martine, Alex, Danny, och Dena. Tack till er för att ni stödjer den här podden.   Och alla som vill stödja podden, gå till www.patreon.com/swedishlinguist. Det kostar bara 5 euro per månad och du får transkript till alla avsnitt. Väldigt bra resurs för dig som vill träna på att förstå talad svenska bättre. Så idag ska vi prata om passivt S.   ....för att läsa hela transkriptet till detta och alla andra avsnitt, klicka här!