POPULARITY
Sveriges Radios veckomagasin om veckan som gått och veckan som kommer med reportage, intervjuer, kommentarer och satir. Natosamtal i limboFortsatta samtal om Natofrågan med Sverige är meningslösa i det rådande läget, enligt Turkiet. Samtidigt säger svenska Utrikesdepartementet att Sverige befinner sig i det allvarligaste säkerhetspolitiska läget sedan andra världskriget. Vad säger Sveriges chefsförhandlare, diplomaten och tidigare statssekreteraren Oscar Stenström, om situationen? Och hur ska han lösa knutarna i den allt snårigare förhandlingen, där många intressen vill göra sig hörda?Nya fyndigheter oroar samebyn i KirunaÄn en gång står Kirunas befolkning för utmaningar när nu det statligt ägda gruvbolaget LKABs undersöker möjligheterna att öppna ytterligare en gruva.Men det som vissa ser som en lyckträff och en försäkring om en ljusare framtid, innebär för andra ett hot. Det här skulle kapa samebyn i två delar. Vi kommer inte kunna bedriva traditionell renskötsel, säger Karin Kvarfordt Niia som tillhör Gabna sameby."Stad i ljus" en sång med många betydelserDen över 30 år gamla låten Stad i ljus har fått en speciell mening i samband med pågående handbolls-VM i Sverige.Låten har nu blivit en slags inofficiell nationalsång när hela publiken stämmer in i allsång inför Sveriges matcher. Genom åren har Stad i ljus hittat in i många olika rum och funnit ny mening.Timme ett:Konflikten om NatosamtalenIlska mot Sverige i TurkietStad i LjusSamerna och den nya metallfyndigheten i KirunaKrönika Nina WormbsPanelenTimme två:Lyssnande partiledareSatir med Public ServiceUkraina i väntan på stridsvagnarna från västSå samlas bevis på krigsbrott inVikten av att förstå en textOron i MellanösternKåseri Pamela JaskoviakProgramledare Sara Stenholm Producent Nina Benner Tekniker Victor Ubeira
Dokumentär från 2014 av Anton Berg. Den största strejken i Sverige sen 1948 är ett faktum. Strejken kallas olaglig och vild eftersom den inte är utlyst av facket. Spelet bakom kulisserna blir intensivt då Sveriges export är hotad. "Om ni fortsätter strejka så kommer allting gå åt helvete. För alla." När 35 arbetare sätter sig ner på golvet i truckverkstaden i LKABs gruva i Svappavaara, den 9 december 1969, tänds en gnista av uppdämd strejkvilja. Och bara två dagar senare är LKABs gruvdrift i Kiruna, Svappavaara och Malmberget helt lamslagen. Strejken räknas än idag som en av de mest avgörande strider som skett mellan arbetsgivare och löntagare i Sverige.En dokumentär av: Anton Berg. Exekutiv producent: Amanda Rydman. Publicerad: 2014.
Nu gäller det att snabbt få till de negativa utsläppen och oskadliggöra koldioxiden i atmosfären. Åtgärderna behöver enligt FN vara kraftfulla, och en väg att gå är att låta skogen binda kol. En annan är att suga koldioxid ur luften. Än så länge går koldioxiden från biomassaförbränningen i Stockholms kraftvärmeverk rätt ut i luften. Men en del av den avskiljs från röken av vattenånga och kväve. Testverksamheten har pågått i ett par år nu. Och att det går att fånga CO2 har forskningschefen Fabian Levihn och hans kollegor på Stockholm Exergi visat. Och det g å r att få pengar ur EUs innovationsfond.Stockholm Exergis koldioxidinfångning får finansiellt stöd från EU och ska vara klart att köra storskaligt 2025I fredags blev det klart att stödet till den storskaliga anläggningen som ska vara i drift 2025 får 180 miljoner euro. Koldioxiden ska kylas ner så den blir vätska som sedan ska transporteras bort för slutförvaring. 800 000 ton per år ska samlas in och oskadliggöras. Kanske i Norge under havsbottnen. Följ med Klotet till testanläggningen och hör om det aber som finns kvar i projektet (förutom att det inte är byggt ännu). Det handlar om affärsmodellen. Vem ska köpa de negativa utsläppen och på vilken marknad?I fredags var EU-kommissionens vice ordförande Frans Timmermans i Stockholm där en signeringsceremoni hölls. Exergis CO2-infångning är ett av två svenska projekt som får stöd ur EUs innovationsfond. LKABs, Vattenfalls och SSABs projekt Hybrit som ska göra stål utan kol med hjälp av vätgas var det andra. Från 131 ansökningar från hela EU valdes sju ut, två är alltså svenska.Medverkande: Mathias Fridahl, forskare i klimatpolitik vid Linköpings universitet, Annika Digréus, miljöreporter på Ekot, Fabian Levihn, forskningschef på Stockholm Exergi, Mats Eriksson, klimat- och vattenexpert vid Stockholm internationella vatteninstitut, Francis X. Johnson, forskar på mark- och biomasseanvändning vid Stockholm environment institute.Skriv till oss: vet@sverigesradio.seReportrar: Anna-Karin Ivarsson och Daniel VärjöProgramledare: Niklas ZachrissonProducent: Anders Wennersten
LKAB är inne i vad ni själva kallar för det största industriprojektet i svensk historia. Övergången till fossilfri produktion är ett försök att minska klimatpåverkan men även att öka lönsamheten. Går de här målen verkligen att förena. Den som svarar på detta är LKABs vd Jan Moström. Vi får även svar på.....Hur det gick det till när klimatproblemet tog sig in i styrelserummet och och hur LKAB ska gå från att vara ett klimatproblem till att till en viktig del på lösningen med klimatutsläppen? ...LKAB räknar med att omställningen till fossilfri produktion ska kosta 400 miljarder kronor. Var kommer dessa pengar ifrån? ...Vilken är den enskilt största utmaningen i omställningen?...Vad Jan Moström anser om att börsnotera en verksamhet som LKAB som kräver enorm långsiktighet och mycket kapital....Vilken roll har LKAB i övergången fossilfri produktion av stål och vad konkurrensen från H2 Green Steel innebär...Hur LKABs behov av mer digitalisering (ai, robotik, självkörande fordon, mm) ser ut kommande år.och mycket mera. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.
Det statliga företaget LKAB går emot emot både sunt förnuft och Folkhälsomyndighetens rekommendationer när de trycker in 800 extra personer rakt in i gruvan - men det är väl inte så farligt? Eller!? Hur är de för de anställda i LKABs gruvor under den rådande pandemin? Vi har även lyssnat på ett Sommarprat med Niklas Adelberth, Klarnagrundare och numer människoälskare. Gullig kille! Eller!?
Den grunnleggende planen ligger fast, det skal fraktes mer malm på Ofotbanen de neste årene. Det sier LKABs direktør for strategiske prosjekt, Bo Krogvig. LKAB og Narvik Havn KF fortsetter nå samarbeidet med å få bygd dobbeltspor på Ofotbanen. Det skjer samtidig som det svenske gruveselskapet leter intensivt etter mer malm i gruven i Kiruna. I denne episoden får du et hint om resultatet av arbeidet og du får høre om LKABs arbeid med å etablere en ny verdensstandard for gruveproduksjon på store dyp. Bo Krogvig forteller mer om det spennende utviklingsarbeidet i samtale med havnedirektør Rune J. Arnøy og programleder Kjetil Moe. "Havnens Hus" er produsert av Moe Media for Narvik Havn KF See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.
Gruvan slukar Malmberget. Vi möter tre unga kulturarbetare som återvänt Miriam Vikman, Johan Airijoki och David Väyrynen. Ett reportage av Helene Alm. Fler kulturreportage från Kiruna hittar du under artikelnDet är mycket fokus på stadsomvandlingen i Kiruna, men 10 mil söderut har en annan stadsflytt pågått i nästan 50 år och går nu också in i ett slutskede.Det är Malmberget där LKABs gruvor också gröper ur berget och tvingar samhället att flytta.Men till skillnad från Kiruna kommer Malmberget inte att byggas upp och få något nytt centrum.Ett reportage av Helene Alm.
När 35 arbetare sätter sig ner på golvet i truckverkstaden i LKABs gruva i Svappavaara, den 9 december 1969 tänds en gnista av uppdämd strejkvilja. Och bara två dagar senare är LKABs gruvdrift i Kiruna, Svappavaara och Malmberget helt lamslagen. 4800 arbetare går samman och den största strejken i Sverige sen 1948 är ett faktum. Under 57 dramatiska dagar pågår strejken och stormöten avlöser varandra där arbetarnas enighet prövas hårt. Man strejkar för en ökad lön, en bättre arbetsmiljö och framför allt - ett större människovärde. Strejken kallas olaglig och vild eftersom den inte är utlyst av facket. Den blir ett uppvaknande för både arbetsgivaren LKAB, men också för Svenska Gruvindustriarbetareförbundet, LO och för den svenska regeringen. Slutet blev bittert för många arbetare, men på sikt vann man viktiga segrar och strejken räknas än idag som en av de mest avgörande strider som skett mellan arbetsgivare och löntagare i Sverige. Producent: Anton Berg
Artikeln bakom påståendet att MPR-vaccinet mot mässling, påssjuka och röda hund skulle kunna ge autism var en bluff. Patienter som ligger nedsövda länge kan tappa mycket muskelmassa. Nu testar forskare på akademiska sjukhuset i Uppsala en maskin som de hoppas ska förebygga problemen: den drar i den medvetslöse patientens ben. Forskare ska ta reda på om sällsynta jordartsmetaller kan utvinnas ur avfallet vid LKABs gruvor. Modern filmanimeringsteknik bygger på komplicerade och tidskrävande beräkningar. En halv minuts animering kan ta veckor att göra för flera personer, får vi veta av programutvecklaren Marcus Nordenstam vid företaget Exotic Matter. Programledare: Camilla Widebeck. Artikeln bakom påståendet att MPR-vaccinet mot mässling, påssjuka och röda hund skulle kunna ge autism var en bluff. Det skriver den brittiska tidskriften British Medical Journal. Artikeln satte igång en stor diskussion om vaccinets eventuella effekter och många föräldrar valde att inte vaccinera sina barn. På sina håll i Europa utbröt mässlingsepidemier. I programmet medverkar Sven Arne Silfverdal som är barnläkare i Umeå och har haft många diskussioner om vaccinets fördelar och påstådda risker med föräldrar. Sällsynta jordartsmetaller kan kanske utvinnas ur avfallet vid LKABs gruvor. Sådana metaller är bland annat yttrium och europium som ger det röda på en LCD-skärm, cerium som används i bilfönster och neodym som finns i mp3-lurar. Produktionen av dem sker till 97 procent i Kina, för där görs den billigast. Gustaf Klarin träffade Per Weihed, professor i malmgeologi vid Luleå Tekniska Universitet, som nu ska undersöka möjligheten att få ut metallerna ur LKAB:s avfallshögar. Av dem som intensivvårdas på sjukhus är det många som på bara några veckors tid tappar väldigt mycket muskelmassa. Vissa får till och med förlamningar. Kroppens muskler bryts ned och förtvinar för att man ligger stilla så länge utan förmåga att röra på sig. Nu testar forskare på akademiska sjukhuset i Uppsala en metod som de hoppas ska förebygga problemen. Metoden går ut på att man drar intensivvårdspatienter i benen - medan patienterna ligger sövda i respirator. Lisen Forsberg har varit på Akademiska Sjukhuset i Uppsala för att träffa sjukgymnasten Magnus Andersson och överläkaren Lars Larsson, båda engagerade i forskningen. Nya spelfilmer med kända skådespelare tar alltmer hjälp av animering, framför när handlingen utspelar sig i fantasivärldar. Man går inte ut och filmar verkliga miljöer utan skapar omgivningen istället i datorn. Finner man vatten på en främmande planet, så ska det se ut som att vattnet rör sig enligt fysikens lagar, trots att vattnet i grunden är datagrafik. Därför tar nu filmbranschen hjälp av forskare som är bra på att utveckla databeräkningar som skapar naturtrogenhet. Några vattenscener i omtalade filmer som Avatar och fantasyn om sagolandet Narnia bygger på sådan avancerad databeräkning av rörelse. Trots att man har modernaste datateknik till hands så är det ingen lätt uppgift. En enda scen på några tiotals sekunder i slutprodukten kan ta timmar att bearbeta i datorn. Men realism har blivit ett måste inte minst i filmer, som filmas i 3D, och där effekter är en del av den konstnärliga produkten. – Vi har nu tagit fram en programvara som kan skapa detaljerad, naturtrogen rörelse, berättar programutvecklaren Marcus Nordenstam vid företaget Exotic Matter. Kombinerar man två kända beräkningsmetoder återger animeringen utifrån gällande fysikaliska lagar bättre än tidigare. I en demofilmen nedan, som Marcus Nordenstam varit med att ta fram, kan du själv se hur ett skepp driver vind för våg utanför en klippig kust: