Podcasts about klimatkrisen

Valet av Donald Trump som USA:s nästa president kan bli avgörande för om USA kommer att ta på sig ledartröjan när det kommer till klimatomställningen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Klotet pratar med Kevin Noone, professor i kemisk meteorologi, Stockholms universitet, Maria Wetterstrand, hållbarhetskonsult och före detta språkrör för Miljöpartiet, och klimatpolitikforskaren Björn-Ola Linnér, om vad vägvalet innebär för de kommande fyra åren. Programledare: Marie-Louise KristolaProducent: Peter Normark

För två år sedan arrangerade klimatnätverket Take Concrete Action en lyckad massaktion på Gotland för att stänga ner verksamheten på Cementa. I år är det dags för ett nytt klimatläger den 15- 19 augusti i Gävle med fokus på pappersmassaindustrin. Det är ju lite kort varsel men skulle du få lust att delta är det bara att dyka upp i Gävle, någon eller alla dagar. Du kan läsa mer på Take concrete Actions hemsida och Rut kommer att berätta mer om klimatlägret och problemet med det svenska skogsbruket och pappersmassaindustrin i det här avsnittet. Vi pratar också om vad vi människor faktiskt behöver, varför det blir fel att fokusera på individens sätt att leva, varför det behövs en klassanalys och mer av arbetarrörelsen i klimatrörelsen och inte minst om att en annan värld är möjlig. Om du vill stötta arbetet med att göra Klimatpodden så kan du sätta in en valfri summa på Klimatpoddens helt nya Swishkonto: 123-279 86 92.

Klimatkrisen är utan tvekan vår tids stora ödesfråga som hotar att ödelägga hela civilisationer – och tiden för att stoppa den rinner snabbt ut. Vi behöver en mycket miljövänligare politik och en fossilfri ekonomi, men tänk om det mest grundläggande som behövs för att det ska bli verklighet är en andlig förvandling? Vad är det i människan som gör att vi ägnar oss åt självdestruktivt beteende och blir så oljeberoende trots att vi vet att det är dåligt för oss själva? Och vad kan Bibeln ge oss för nycklar för att ställa om till ett hållbart och fossilfritt liv? Det pratade Micael om på församlingslägret för Pingstkyrkan Falköping förra helgen, som ni kan lyssna på här! Dessutom får ni höra om hur en nazistkyrka i Skåne har utnämnt oss till falska profeter för att vi har kritiserat Jimmie Åkessons användning av nazistisk retorik. En fantastisk hedersbetygelse – ju mer vi gör nazister upprörda, desto mer följer vi Jesus! Rösta för klimatet i EU-valet! Här är Naturskyddsföreningens granskning av hur partierna har röstat om miljö och klimat i EU-parlamentet: https://www.naturskyddsforeningen.se/artiklar/fran-uselt-till-utmarkt-miljobetyg-pa-sveriges-eu-parlamentariker/  Och här är en liknande rapport av klimatforskarna i gruppen Researchers Desk: https://researchersdesk.se/media/pages/resources/reports/62157584b6-1717394389/researchers-desk-granskar-eu-valet.pdf  För dig som vill bli medlem i God Jord – kristna för miljö och rättvisa, klicka här: https://www.godjord.nu/bli-medlem/  Och för den som vill läsa mer om detta finns många intressanta böcker. Två av dessa, som vi varmt kan rekommendera, är:  -God Jord och ett hållbart liv av Johannes Widlund. Johannes ger en liknande, men längre utläggning kring det jag pratar om i den här föreläsningen: utifrån frågorna: varför ska vi bry oss om planeten, vad säger bibeln och forskningen om miljön, och hur kan kristna göra skillnad? Johannes skriver personligt och slagkraftigt med glädje och passion som smittar av sig.  -Därför sörjer jorden av Peter Halldorf. Denna handlar (också) om att både erkänna realiteten i det extrema läge jorden befinner sig i och samtidigt staka ut en trovärdig hoppfull vision, djupt grundad i den kristna bekännelsen och i dialog med kristna och andra tänkare genom tiderna. Läs den och låt dig gripas av det envisa hoppet! Har du frågor, kommentarer eller tips på vad vi ska podda om? Maila oss på jesusfolket@gmail.com Boka en föreläsning: https://helapingsten.com/boka/ Gilla Jesusfolket på Facebook! facebook.com/jesusfolket Följ oss på YouTube! youtube.com/helapingsten Och följ bloggen Hela Pingsten! helapingsten.com

Vi kommer klara klimatkrisen – och det kommer inte påverka vare sig tillväxten eller välfärden särskilt mycket. Den optimistiska hållningen har John Hassler, professor i makroekonomi med inriktning på klimatet, som gästade AstraZenecas podd ”Snacka om livet”.   Approval ID mp3: SE-13237-03-25 Approval ID doc: SE-13252-03-25

Vägen mot en fossilfri värld kan bli riktigt stökig. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Klimatkrisen förvärras för varje år som går och den stora boven i dramat är det fortsatta beroendet av fossila bränslen. För att lösa det här måste energiförsörjningen globalt ställas om till förnybart - till sol, vind och vatten. Vissa menar att den här gröna omställningen inte bara kommer lösa klimatkrisen utan också på köpet kommer göra världen fredligare, mer demokratisk och mer jämlik. Men stämmer det verkligen? P3 Dystopia grottar ner sig i de geopolitiska konsekvenserna i omställningens spår och reder ut vilka som kommer bli vinnare och förlorare i racet mot en fossilfri värld.

Den odlande människan har alltid slitit hårt, men också satt sin lit till högre makter. Maria Küchen läser några klassiska skrifter om jordbruk och blickar med dem upp mot rymden. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.Tro och jord har alltid hört ihop. I tusentals år har den odlande människan vädjat till gudarna: Låt solen lysa eller molnen komma, låt regnet falla eller markerna torka upp.Det är ett uttryck för maktlöshet. Ibland är maktlösheten undergiven, ibland rasande, som när Karl Oskar i Vilhelm Mobergs Utvandrarna bärgar sitt ynka hö, ”är det här hö eller katthår?”, och skyller eländet på ”Herrens väderlek”.Till sin fromma hustru Kristinas fasa, slänger han till sist det han har räfsat ihop upp mot himlen, och ropar åt Gud att har Gud tagit allt det andra så kan han ta detta också.Vädret rår vi människor inte på, inte i grunden. Mänsklighetens överlevnad är fortfarande beroende av odling, och odling är beroende av det allsmäktiga vädret, och kanske styrs faktiskt detta väder av gudomliga krafter som kan bevekas?Kanske å andra sidan inte. Det finns inga gudar, säger samtidens sekulära människa. Men är det så att hon har gjort sig själv till Gud? Vi har blivit så teknologiskt avancerade att det nästan ger en känsla av allsmäktighet.”Vid mitten av nittonde århundradet efter Kristi födelse”, skrev Vilhelm Moberg i förordet till Utvandrarna, ”skakades oföränderlighetens ordning i sin grund. Nyupptäckta krafter utnyttjades, vagnar kunde köras utan hästar och båtar kunde gå över haven utan segel. Jordklotets delar fördes närmare varandra.”För Moberg var det något gott. Klimatkrisen som missbruket av jordens resurser skulle leda till, kunde han knappast föreställa sig. Missväxt och hunger fick Karl Oskar att utvandra, och mot slutet av Vilhelm Mobergs klassiska romankvartett blir han en jordbrukstillväxtens apostel i Minnesota på andra sidan Atlanten. Kontinentens ursprungsfolk, som levde på naturens villkor, avfärdades av Karl Oskar som lata.Idag är Minnesota en av de viktigaste jordbruksstaterna i USA. Vid ett besök på Kennedy Space Center i Florida hörde jag en storjordbrukare från Minnesota hålla föredrag om satelliternas omistliga betydelse för hans verksamhet. Han var en Karl Oskar i det tjugoförsta seklet, herre över så väldiga marker att de sköttes om från rymden. För människor i äldre tider skulle det ha varit helt ofattbart – ett Guds mirakel, eller kanske häxkonst.Inte för att storjordbruk är något nytt. Det är proportionerna och metoderna som är nya. Den romerske statsmannen och bondsonen Cato den äldre – han som sägs ha avslutat alla sina tal i senaten med ”För övrigt anser jag att Kartago borde förstöras” – var en erfaren jordbrukare i betydande skala. Hans råd till landägare, i verket ”Om lantbruk” från år 160 före Kristus, fick stort genomslag. Men det är inte bara gårdens ägare som arbetar hårt i Catos bok. De som sliter värst är slavar.”Åt de slavar som bär bojor” skriver Cato, ”ger du om vintern fyra skålpund bröd, men när de börjar gräva om vingården fem skålpund.” Att hälla diesel i traktorn känns plötsligt människovänligt på en skala. När man läser Cato blir teknologins dubbelhet tydlig – den har förslavat naturen, men befriat människor.Catos text ger råd om allt från att plantera rätt grödor på rätt plats, till att sälja frukt och vin på auktion. Den är det äldsta bevarade exemplet på latinsk prosa. 2015 gavs den ut på svenska av Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien. I samma praktfulla volym finns texten ”Lantliga ting”, av Marcus Terentius Varro, som föddes några decennier efter Catos död och sågs som sin tids mest lärde man i Rom.De senaste seklen med sin olja och elektricitet, har drivit upp tempot i all mänsklig strävan – men varken kunskap eller ihärdighet uppfanns under den industriella revolutionen. Det blir tydligt i ”Lantliga ting” – den enda skriften i Varros väldiga produktion som finns bevarad i sin helhet. Där, precis som hos Cato, behandlas jordbruk sakkunnigt och konkret.Cato skriver, att den som förvaltar ett jordbruk ”får inte ha rådfrågat någon teckentydare, fågelskådare, spåman eller astrolog”. Inför sin egen stora uppfinning jordbruket, har människan aldrig varit totalt vidskepligt hjälplös. Då skulle inget ha fungerat.Samtidigt genomsyrade religionen hela livet i Catos Rom, och förstås även jordbruket. Den innebar ingen morallära. Sin medfödda karaktär kunde en människa inte göra något åt. Det viktiga var att upprätta kontrakt med gudarna för att få lycka och välgång, genom att utföra traditionens riter korrekt. Det här skriver Örjan Wikander och Dominic Ingemark om i en essä i Lantbruksakademiens bok.Religiöst bruk var centralt hos Cato, oavsett hans varningar om spåmän och astrologer. Varros tid ett sekel senare var annorlunda. Grekiska filosofer hade blivit mer på modet än gamla gudar.Greken Hesiodos, västvärldens äldste kände poet vid sidan av Homeros, var också bonde. På 700-talet före Kristus skrev han i sin stora dikt ”Verk och Dagar”, om vikten av att arbeta för födan i stället för att slösa sin tid med att söka gräl på torget.Hos Hesiodos har gudarna berövat människorna chansen till bekväm överlevnad. Tankarna går till Bibelns skapelseberättelse, där människan drivs ut ur Eden och tvingas slita i sitt anletes svett.Kristendomen förklarade missväxt som Guds straff för människors synd. Men den synen accepterar inte Karl Oskar i Utvandrarna. Han är modellen för den moderna människan – tar saken i egna händer i stället för att be till Gud, och arbetar hårt.Strävsamhet är ett adelsmärke för samtidsmänniskan, som förväntas producera maximalt för att kunna konsumera maximalt. Men det är också ett ideal med djupa rötter inom jordbruket. Hesiodos Verk och dagar är en moralpredikan, och en bondepraktika med rymden som vägvisare. Plogar gör man vid den tiden på året när stjärnbilden Plejaderna försvinner under horisonten just före soluppgången. När samma stjärnbild stiger upp på himlen strax innan solen går upp, är det tid för skörd.Hesiodos, Catos och Varros verk inspirerade en mängd bondepraktikor, som hjälpte svenska småbrukare ända in på 1800-talet. Och i sin almanacka läste Karl Oskar om stjärnbilderna och planeternas gång. ”Av dessa stjärnbilders möten med de kringvandrande planeterna”, trodde han, ”berodde väder och vind och kanhända även människors öden.”Han satte sig upp mot kristendomens Gud. Men liksom Hesiodos tvåtusen sjuhundra år tidigare, och liksom storjordbrukaren som föreläste på Kennedy Space Center, begrundade han rymden. Vädret och Gud har aldrig varit de enda skälen till att bönder vänt blicken uppåt. De har alltid sökt vägledning hos sol och måne, planeter och stjärnor. Rymd och jord hänger ihop, precis som rymd och tro.Maria Küchenförfattare och kritikerLitteraturÖrjan Wikander & Sten Hedberg (red). Om jordbruket av Marcus Porcius Cato, Samtal om lantbruket av Marcus Terentius Varro (översatta från latinet av Sten Hedberg), samt Liv, lantbruk och livsmedel i Catos och Varros värld: tolv artiklar av nutida svenska forskare. Särskilt artikeln Tron på högre makter. Religion och folktro av Dominic Ingemar och Örjan Wikander. Kungliga Skogs- och Lantbruksakademien, 2015.Hesiodos: Theogonin samt Verk och dagar. Tolkade av Ingvar Björkeson. Natur och kultur, 2003.

2023 väntas bli det varmaste som hittills uppmätts på jorden, och effekterna av klimatförändringarna blir allt kraftigare. Vad gör regeringen för att uppnå Sveriges, EU:s och världens klimatmål? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Idag har regeringen presenterat sin klimathandlingsplan, som ska visa hur Sverige ska nå sina klimatmål. Klimat-och miljöminister Romina Pourmokhtari säger i Ekots Lördagsintervju att förhandlingarna med de andra samarbetspartierna har varit tuffa. – Det är ingen hemlighet att vi är olika partier med olika politik, och just klimatpolitiken är ju ett område där Liberalerna står en bit ifrån, specifikt då Sverigedemokraterna, men även Kristdemokraterna och Moderaterna.Klimathandlingsplanens övergripande syfte är enligt regeringen att nå målet nettonollutsläpp till 2045. Miljö- och klimatministern säger att planen innehåller ett 50-tal nya åtgärder som ska genomföras eller påbörjas under denna mandatperiod.Bland annat ska Sverige år 2027 införa EU:s nya utsläppshandelssystem, förslag på kompensatoriska åtgärder för företag och hushåll ska tas fram, och en utredning ska ta fram ekonomiska styrmedel för att sänka utsläppen. Med den här klimathandlingsplanen så har Sverige förutsättning att för första gången nå Sveriges klimatmål netto-noll 2045, säger hon. – Men absolut, utsläppen ökar de kommande två åren, på grund av reduktionsplikten. Gäst: Romina PourmokhtariProgramledare: Per Bergfors NybergKommentar: Annika Digréus, miljö- och klimatreporter på EkotTekniker: Tor SigvardsonProducent: Hansjörg KisselIntervjun spelades in torsdagen den 21 december 2023

London 2014. Det är julaftonskväll och en mäktig chefredaktör får för sig att skriva mejl till sina anställda på The Guardian. Alan Rusbridger har ett halvår kvar som chef och vill mobilisera, alla ska göra journalistik om klimatförändringarna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Åren har gått medan utsläppen från fossila bränslen ökat och med dem - uppvärmningen. Efter 28 år av klimatmöten i FN:s regi nämndes i år för första gången omställning från fossila bränslen i ett avtal. Mötet som avslutades i veckan i Dubai blev det största klimatmötet hittills med flest personer närvarande och som alltid på klimatmötena också många journalister. Tidernas största nyhetsstory har den kallats, berättelsen om klimatförändringen men hur kom det sig att den inte var på alla förstasidor även de 50 veckor om året när det inte var klimatmöte? Varför var det så svårt att göra nyheter av klimatet? Klotet möter journalister och forskare med frågan om journalistiken kunnat nyhetsvärdera klimatfrågan högre? "Climate denial has morfed into delay" Klimatförnekarna är färre och klimatförsenarna istället en växande skara.Klimatförnekarna har ersatts av fördröjare, "vuxna i rummet" som vill prioritera annat först, berättar Cambridgeprofessorn John Naughton och journalisten Terry Macalister som var en av dem som fick det där julmejlet från Alan Rusbridger 2014. Medverkande: Alan Rusbridger, The Guardians chefredaktör 1995-2015 och numera chefredaktör för månadsmagasinet Prospect. Terry Macalister, frilansjournalist med fokus på energifrågor, författare och sedan några månader tillbaka "aktivist". John Naughton, professor i Cambridge, Leo Hickman, chefredaktör för Carbon Brief, Phillip Inman, ekonomiredaktör på The Observer och kolumnist i The Guardian.Reportaget från England sändes första gången i september 2022. Du hittar det programmet här nedan med kommentarer från Bengt Johansson, professor i journalistik, JMG och Marie-Louise Kristola, klimatkorrespondent, Sveriges Radio.Skriv till oss! vet@sverigesradio.seReporter: Anna-Karin IvarssonProgramledare: Niklas ZachrissonProducent: Anders Wennersten

Cli-fi, klimatfiktion, fyller bokhandlarna, filmduken och TV-serieflödet, och på universitet lajvar studenterna klimatförhandlingar. Har fantasin och kultur större förmåga att väcka engagemang för klimatet än journalistik och fakta? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Klimatkrisen är ett faktum och de flesta av oss förstår att det är bråttom om vi ska rädda vår jord som vi känner den. Men trots att klimatet är en av vår tids ödesfrågor så är det lätt att vi skjuter det ifrån oss. Berättelser om klimatkrisen får allt större utrymme i kulturutbudet och rollspel används för att sätta sig in spelet om klimatet. Är det kulturen och fantasin som kan få saker att hända? Eller är ska vi åter tillbaka till naturen?I Vetenskapspodden hörs: Sara Sällström och Anna-Karin Ivarsson från Vetenskapsradion och SR:s klimatkorrespondent Marie-Louise Kristola.Poddledare: Björn GunérProducent: Marie LiljedahlPodden är en repris från den 2 november 2023.Böcker och filmer som nämns i podden:Böcker:”Om tiden och vattnet”- Andri Snaer Magnason”The Ministry of the Future” - Kim Stanley Robinson”Den uppfinningsrika planeten” - Fredrik Moberg”Binas historia”, ”Przewalskis häst”, ”Blå” - Maja LundeFilmer: Avatar 1 och 2 - regi: James Cameron Don´t look up - regi: Adam McKeyWall-E - regi: Andrew StantonHome (dokumentär)- regi: Yann Arthus-Bertrand Demain (dokumentär) - regi: Cyril Dion och Mélanie LaurentBoktips från lyssnare:”Liknelser om sådden” - Octavia E Butler”Maya of the in-between” - Sita Bennett”Handbok för medborgare i universum” - Ulf Danielsson”Det levande vattnet” - Olof Alexandersson ”Tyst jord” - Dave Goulson”Den sista migrationen” - Charlotte Mc Conaghy”När vargarna kom” - Charlotte Mc Conaghy”Weather” - Jenny Offill”The disaster tourist” - Yun Ko-eun”The future library” - Peng Shepherd”Second sleep” - Robert Harris”Monstersamhället” - Herman Geijer

Klimatkrisen är ett faktum, men hur kan vi i skolan göra något åt den? Klimatpsykologen Kata Nylén och Stefan Boström pratar om hur vuxna i skolan kan bemöta elevers tankar och känslor inför klimatförändringarna, oavsett om de är oroliga eller blasé. Kata delar också med sig av hur hela skolan kan arbeta tillsammans för att skapa varaktig förändring.

Cli-fi, klimatfiktion, fyller bokhandlarna, filmduken och TV-serieflödet, och på universitet lajvar studenterna klimatförhandlingar. Har fantasin och kultur större förmåga att väcka engagemang för klimatet än journalistik och fakta? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Klimatkrisen är ett faktum och de flesta av oss förstår att det är bråttom om vi ska rädda vår jord som vi känner den. Men trots att klimatet är en av vår tids ödesfrågor så är det lätt att vi skjuter det ifrån oss. Berättelser om klimatkrisen får allt större utrymme i kulturutbudet och rollspel används för att sätta sig in spelet om klimatet. Är det kulturen och fantasin som kan få saker att hända? Eller är ska vi åter tillbaka till naturen?I Vetenskapspodden hörs: Sara Sällström och Anna-Karin Ivarsson från Vetenskapsradion och SR:s klimatkorrespondent Marie-Louise Kristola.Poddledare: Björn GunérProducent: Marie LiljedahlBöcker och filmer som nämndes i podden:Böcker:”Om tiden och vattnet”- Andri Snaer Magnason”The Ministry of the Future” - Kim Stanley Robinson”Den uppfinningsrika planeten” - Fredrik Moberg”Binas historia”, ”Przewalskis häst”, ”Blå” - Maja LundeFilmer: Avatar 1 och 2 - regi: James Cameron Don´t look up - regi: Adam McKeyWall-E - regi: Andrew StantonHome (dokumentär)- regi: Yann Arthus-Bertrand Demain (dokumentär) - regi: Cyril Dion och Mélanie LaurentBoktips från lyssnare: ”Liknelser om sådden” - Octavia E Butler”Maya of the in-between” - Sita Bennett”Handbok för medborgare i universum” - Ulf Danielsson”Det levande vattnet” - Olof Alexandersson ”Tyst jord” - Dave Goulson”Den sista migrationen” - Charlotte Mc Conaghy”När vargarna kom” - Charlotte Mc Conaghy”Weather” - Jenny Offill”The disaster tourist” - Yun Ko-eun”The future library” - Peng Shepherd”Second sleep” - Robert Harris

Klimatkrisen och utarmandet av den biologiska mångfalden tvingar oss alla att ompröva vårt sätt att se på miljön, skapelsen, vår livsstil, rättvisa och vad som är ett hållbart liv. Svenska kyrkan har antagit utmaningen och satt upp kraftfulla mål. Med Christina Bernérus, miljösamordnare och hållbarhetsutvecklare Göteborgs stift.

Vid förra sekelskiftet var det ännu en öppen fråga hur bilar skulle drivas. Uppfinnaren Waldemar Jungner var besatt av tanken på att ta fram en effektiv och ekonomisk elbil. I närmare tio år arbetade svenske Waldemar Jungner med att ta fram ett batteri som kunde driva en bil - länge! 1900 satte han ett världsrekord på Stockholms gator, nästan 150 kilometer på en enda laddning.Men när Ackumulatoraktiebolaget Jungner grundas några år senare är det av andra personer än uppfinnaren själv, och det är inte batterier för bilar som fabriken tillverkar. Genombrottet för elbilen skulle komma först 100 år senare, efter ett sekel med kraftiga koldioxidutsläpp från bilarnas förbränningsmotorer.I programmet medverkar forskaren Anders Houltz som skrivit om Waldemar Jungner och de batterier han uppfann.Programmet är en repris från 3 mars 2020.ProgramledareMats Carlsson LénartProducentPeter Normarkpeter.normark@sverigesradio.seLjudteknikerOlof Sjöström

Vilka är de argument som talar för att klimatkrisen underskattas av institutioner och forskare? Det frågar sig frilansskribenten och juristen Henrik Jalalian, som även är chef för den gröna tankesmedjan Cogito. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Det är lätt att tappa hoppet över klimatkrisen. Men det kryllar av exempel från olika håll i världen på vad som faktiskt går att göra.Idag träffar vi Sofia Brändström från nätverket Kära Framtid som just släppt en rapport med fjorton exempel på progressiv klimatpolitik, från Australien till Kenya.Vi frågar Sofia vilket land vi har mest att lära ifrån, hur man kan kombinera bra klimatlösningar med jämlikhet och om det verkligen går att vara hoppfull om klimatet.Du kan läsa rapporten på Kära Framtids hemsida.Musik: pixabay.com Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Klimatkrisen hotar världen – och enligt vissa även planetens själva existens. (KLIPP)   Är klimatundergången verkligen nära? Hur reagerar den västerländska civilisationen på klimatutmaningarna? Och vad händer med ett samhälle som i allt högre grad agerar konfessionellt snarare än rationellt?   Dessa frågor tar jag upp i veckans video “KLIMAT-RELIGIONEN”.

Tankar om förtvivlan och hopp varvas med musik av Johnny Cash i gudstjänsten från Betelkyrkan i Umeå. Med André Jakobsson, regional kyrkoledare i Equmeniakyrkan. Finns det någon väg mellan dikena förtvivlan och förnekelse? Det frågar sig pastor André Jakobsson i en gudstjänst om att mitt i klimatkrisen finna tröst, hopp och mod.När jag söker evangelium – goda nyheter – i en tid av klimatkris och oro i världen är det kanske här som vägen finns – i efterföljelsen av Jesus Kristus. Precis som Tomas så vet jag inte hur den vägen ser ut framåt, utan jag får följa Jesus och lita på att Jesus aldrig lämnar mig ensam på vägen. I den efterföljelsen kommer jag att utmanas mycket, det är min övertygelse, säger André Jakobsson i gudstjänsten.TexterJohannesevangeliet 20:24-31Sakarja 8:6-81 Petrusbrevet 1:3-9 (ur Bibeln: the message på svenska)MusikSpiritual (J Cash, J Coltrane)Jag skulle vilja våga tro (Ps 219)The beast in me (N Love)Hurt (T Reznor)I came to believe (J Cash)Redemption (J Cash)Help me (L Gatlin)I'm free from the chain gang now (L Herscher, S Klein)Blott i det öppna (Ps 90)I won't back down (J Lynne, T Petty)MedverkandeAndré Jakobsson, predikan och pianoAgnes Hedman, mötesledareAnna Fahlgren, förbönJonas Fahlgren, sång och gitarrMats Kärnestad, sång och gitarrLollo Åhfeldt, pedal steel-gitarr och banjoStefan Lindgren, basUlf Lindgren, trummorBarbro Tjernström, orgel Producent Helena Andersson HolmqvistMoskit medialiv@sverigesradio.seTekniker: Björn Nitzler och Magnus KjellssonSveriges radio Västerbotten

Den norska författaren Maja Lundes senaste roman "Drömmen om ett träd" avslutar hennes så kallade Klimatkvartett. Rasmus Landström, litteraturredaktör på Aftonbladet, och P1 Kulturs Nina Asarnoj diskuterar den. ARTISTEN WEYES BLOOD GÖR TRILOGI AV SIN KLIMATÅNGESTWeyes Blood (uttalas "Wise Blood") är artistnamnet för den amerikanska musikern Natalie Mering, född 1988 i Kalifornien. Hennes senaste och mycket hyllade album heter "And in the Darkness Hearts Aglow" och är del två i en tänkt trilogi. Del ett heter "Titanic Rising" och kom ut 2019.Kulturredaktionens Anna Tullberg träffade Natalie Mering, alias Weyes Blood, när hon spelade i Stockholm i tidigare i år - för att diskutera klimatförändringar, ackordbyten och mycket annat.Artistnamnet Weyes blood kommer från författaren Flannery O'Connors gotiska debutroman från 1952 med samma titel, men med annan stavning.PÅKOSTAD TV-SERIE OCH TEATER MED PROFFS, AMATÖRER OCH SMHI - TVÅ ANDRA SÄTT ATT GESTALTA KLIMATFRÅGANSerien "Extrapolation" på strömningstjänsten Apple+ och teaterföreställningen "Den stora kärleken" på Skandiateatern i Norrköping är två aktuella försök att gestalta klimatfrågan på det sättet. Vår reporter Joakim Silverdal funderar över möjligheter och dilemman i genren.DAGENS OBS: BYGGA BO I LARS NORÉNS DAGBÖCKERVad får en att läsa tusentals sidor ur en mans dagböcker och sedan börja om när det tar slut? Och vad handlar böckerna egentligen om, om de inte handlar om författaren själv? Poeten Jörgen Lind reflekterar över vad det är som träffar så djupt med Lars Noréns dagböcker.Programledare: Lisa BergströmProducent: Mattias Berg

En lätt skruvad radiobrevväxling om uppvärmningen av Arktis, menskonst, poesi och modeord för alarmister. Med Eric Ericson och Annika Lantz.

I veckans avsnitt av ledarpodden diskuterar Di:s biträdande politiska redaktör Ellen Gustafsson, ledarskribenten Tobias Wikström och politiska redaktören Frida Wallnor IPCC:s nya klimatrapport. Hur nära är domedagen som FN:s generalsekreterare talar om och vad betyder tonläget för utvecklingen? Dessutom: Nu stämmer unga klimataktivister staten i ett mål som tingsrätten i veckan beslutat sig för att ta upp, men är domstolsprocesser verkligen ett bra sätt att ändra klimatpolitiken? Programledare är Andreas Johansson.

Hon har varit miljö- och klimatminister, vice statsminister. Isabella Lövin har också fått Stora Journalistpriset för sin bok ”Tyst hav”. För Stina Jofs berättar hon om mötet med idéhistorikern Sverker Sörlin. Tema? Framtiden, finns den? Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vi kommer klara klimatkrisen - och det kommer inte påverka vare sig tillväxten eller välfärden särskilt mycket. Den optimistiska hållningen har John Hassler, professor i makroekonomi med inriktning på klimatet, som gästade AstraZenecas podd "Snacka om livet".   Approval ID mp3: SE-13237-05-24-AZ Approval ID doc: SE-13252-05-24-AZ

Koranhärvan rullar vidare och nu märks Natospänningarna mellan partierna. Rasmus Paludans koranbränning gjorde Turkiets president Erdogan så upprörd att han nu säger att ett Natomedlemskap inte är aktuellt så länge Sveriges tillåter att man eldar den heliga skriften.Samtidigt går Socialdemokraterna till angrepp mot Sverigedemokraterna och menar att statsministers Kristerssons samarbete med Jimmie Åkesson försvårat Natoprocessen.Centerpartiet valde Muharrem DemirokPå torsdagen avslutade Annie Lööf sin karriär som partiledare för Centerpartiet. Som hennes efterträdare har partiet valt Muharrem Demirok. Det politiska spelet siar om partiets färdriktning, vad som blir Lööfs arv och på vilka punkter Demirok kan tänkas bryta med sin efterträdare.Klimatkrisen och kulturkrigetSverigedemokraterna satt tonen för invandringsdebatten i Sverige. Nu vill de göra samma sak med klimatet och växlar upp sina ambitioner på området. Vi ställer oss frågan om det är möjligt att vinna mark för en mer skeptisk syn på klimatforskningen, och huruvida klimatet är en kulturkrigsfråga överhuvudtaget.Medverkande: Fredrik Furtenbach, inrikespolitisk kommentator på Ekot och Annie Reuterskiöld, politikreporter på Dagens Nyheter.Programledare: Parisa HöglundProducent: Viktor MattssonTekniker: Joachim Persson

Babs Drougge och Matilda Rånge på P3 Nyheter förklarar morgonens stora nyheter, alltid tillsammans med programledarna för Morgonpasset i P3: Linnéa Wikblad och David Druid. TV4-profilen Jenny Strömstedt berättade under sitt "Vinter i P1" att #metoo fått henne att inse att hon inte borde ha lagt skulden på sig själv när en kille försökte har sex med hennes "lealösa kropp" under studenttiden. Det håller dock inte alls Elisabet Höglund med om, som fått stark kritik för ett blogginlägg där hon pekar ut Strömstedt som delvis medskyldig till händelsen.Sen pratar vi om att svenska skidorter kan gynnas av klimatkrisen. Det slår en turistforskare fast, efter att ha granskat skidorter och klimatpåverkan. De norra fjällen har just nu en geografisk fördel mot de rekordvarma alperna, men frågan är om den globala skidindustrin förtjänar en andra chans?

Klimatforskaren Lisa Schipper forskar på hur människor påverkas av klimatkrisen och om en rättvis klimatomställning är möjlig. Hon undersöker också vad är det som gör människor sårbara för klimatförändringarna i globala syd och vilka hinder som finns för att människor ska kunna anpassa sig till klimatkrisen. Lisa är också en av huvudförfattarna till IPCC:s delrapport om effekter, anpassning och sårbarhet. Jag träffade Lisa på Zoom den 12 december. Vi pratade bland annat om hennes intryck från det COP-27, FN.s internationella klimatmöte i Sharm el-Sheikh och de viktigaste slutsatserna i den senaste IPCC-rapporten, om hur vi måste anpassa oss till en allt varmare värld och om exempel på dåliga anpassningar och hur felaktiga insatser kan göra mer skada än nytta, vilket innebär slöseri med tid och pengar samtidigt som de lämnar människor lika eller ännu mer utsatta än innan.

Skådespelaren Gustaf Skarsgård och hållbarhetsutvecklaren Johan Mandarić Reunanen gästar podden för ett samtal om hur personliga och destruktiva beroenden, som t.ex. alkohol eller droger, speglar de samhälleliga beroenden som hindrar oss från att möta klimatkrisen. Kan metoderna från 12-stegsprogrammet hjälpa oss att erkänna och ärligt inventera våra gemensamma destruktiva beroenden? Kan de till och med bidra till att frigöra oss från de systemfel som hotar så mycket av livet på planeten?Vi får också höra om vikten av att våga påbörja en förändring trots att man inte har alla svar på hur allt kommer att bli. Varför vår tendens att kräva moralisk perfektion är så farlig, och varför förmågan att förlåta kan vara avgörande för att få igång klimatomställningen.Avsnitt 40 av Greenpeace podcast Systemskiftet - podden där vi söker de djupare orsakerna och verkliga lösningarna på klimat- och miljökriserna. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Artificiell intelligens, AI, kan spela en roll, men måste gå hand i hand med ändrad livsstil och politiska beslut, enligt AI-forskaren Aleksis Pirinen. AI är ett verktyg både för att minska utsläppen av växthusgaser och till anpassningar av samhället i ett varmare klimat, Styrkan med AI är att se mönster i bilder och att kunna analysera stora datamängder med information från till exempel drönare och satelliter. Det gör att värmeböljor och extrema skyfall kan förutses med hög precision när och var de kommer att ske.

Det finns mat så det räcker och blir över, ändå har svältkatastroferna kommit tillbaka. Hur går det här ihop? Klimatkrisen kommer att sätta den globala matförsörjningen under stor press, vilket vi har tagit upp i flera avsnitt av P3 Dystopia. Men kommer det att leda till svält? Nej, inte utan draghjälp från vårdslösa eller krigstörstiga politiska ledare. För det är just staters politiska handlingar som legat bakom nästan alla större svältkatastrofer sedan mitten på 1800-talet. Genom hunger som krigsstrategi, kommunistisk kollektiviseringspolitik eller en föraktfull syn på fattiga. P3 Dystopia ställer sig frågan om vi borde betrakta svält som en form av politiskt våld, precis som folkmord eller brott mot mänskligheten.

Dödliga jordskred i Italien och skyfall i Saudiarabiens öken. Klimatkrisen rasar på men inga nya utsläppskrav kom ut ur Cop27 – samtidigt som repressiva åtgärder trappas upp mot klimataktivister. Men den evige optimisten George Monbiot låter sig inte knäckas. Han har hittat en lösning som inkluderar veganska mammutstekar odlade i bioreaktorer. Dagens ETC följde med när den brittiske, bokaktuelle miljökämpen och Greta Thunberg protesterade utanför Sveriges riksdag.Läs intervjun med George Monbiot här.Reporter: Eigil Söderin

"Klimatkrisen handlar om säkerhet - både för mänskligt liv och för ekonomin". Det sade USA:s president Joe Biden under FN:s klimatkonferens COP27 som nu håller på att avrundas i staden Sharm el-Sheikh i Egypten. Stats- och regeringschefer samt klimatministrar från de 193 länder som undertecknat FN:s klimatkonvention har samlats för att följa upp sina klimatlöften och komma överens om nya internationella överenskommelser för att nå Parisavtalets mål om att begränsa den globala uppvärmningen. Klimatmötet sker under en tid som präglas av stora geopolitiska spänningar, inte minst med anledning av kriget i Ukraina och dess globala följdeffekter. Samtidigt blir klimatförändringarnas konsekvenser alltmer tydliga. Sommaren 2022 var den varmaste som någonsin uppmätts i Europa, miljontals människor lider av akut matbrist med anledning av svår torka och över 33 miljoner människor har drabbats av de kraftiga översvämningarna i Pakistan. EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen sa tidigare under COP27: ” Låt oss inte ta motorvägen till helvetet utan låt oss förtjäna en biljett till himlen”. Men vilka löften har länderna gjort under klimatkonferensen och vilka frågor är prioriterade under mötet? Hur har olika geopolitiska spänningar påverkat klimatförhandlingarna och vad kan vi vänta rörande åtgärder för att möta klimatförändringarnas konsekvenser? Medverkande: Åsa Persson, forskningschef och biträdande direktör vid Stockholm Environment Institute Henrik Carlsen, biträdande programchef för forskningsprogrammet Mistra Geopolitics och senior forskare vid Stockholm Environment Institute Avsnittet är producerat av Hanna Waerland-Fager och Redmeansgo. Jingeln är producerad av Die Hard Productions.

Vad är en balanserad syn på klimatfrågan? Är klimatförändringarna oundvikliga? Och är det realistiskt att klara 1,5 gradersmålet? Det är frågor som vi samtalar om i veckans Hotspot, som bland annat handlar om värmestrålning, energifattigdom och smältande isar. Gäster i programmet är Lennart Bengtsson, professor i dynamisk meteorologi‚ och Erland Kjellén, professor i meteorologi.

Tolv klimataktivister döms för sabotage efter att ha limmat fast sig på E4. För vissa är klimatfrågan en kris, andra vill inte sätta den etiketten. Trots olika syn ska man enas om en politik som bromsar uppvärmningen. Dessutom ska svensk forskning spetsas till, enligt den nya utbildningsministern Mats Persson. Vart ska pengar gå i så fall, och vilka riskerar att bli utan? Och nu räcker det med att ta 6000 steg om dan istället för de för vissa ouppnåeliga 10 000 stegen, för att nå goda hälsoeffekter. I podden hörs: Ulrika Björkstén, Sveriges radios vetenskapskommentator, Marie-Louise Kristola, Sveriges Radios klimatkorrespondent, Emelie Bredmar, vetenskapsreporter.Poddledare Camilla WidebeckProducent Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se

Mikael Wiehe och författarna Johanna Nilsson och Patrik Svensson i en gudstjänst från Bokmässan i Göteborg. Samtal och textläsning finns nu som PODD på SRplay och där poddar finns!Mikael Wiehe har valt att avsluta sin allra sista konsertturné med sitt framträdande här. Författarna Patrik Svensson och Johanna Nilsson samtalar kring och läser ur  sina nya böcker Den lodande människan respektive Ängeln på Rival med kyrkoherde Lars Björksell som leder gudstjänsten. Vi hör även kören Kärlekör från Kärlekens kyrka i Halmstad under ledning av Stefan Ljungberg.I centrum står den fantastiska blågröna planet som vi bebor och hur vi människor hanterar vårt ansvar för den och för varandra. Patrik Svensson skriver om havets skönhet och skörhet, Johanna Nilsson skriver om människoöden i klimatkrisens tid och Mikael Wiehe sjunger om de smältande isarna.Klimatkrisen påverkar oss alla, från det lokala perspektivet till det globala. Den är vår tids ödesfråga och att snabbt vända utvecklingen är en grundförutsättning för många arters överlevnad inte minst vår egen.Vi upptäcker något, vi erövrar det och vi förgör det. Är det alltid så? Är det så människan är förutbestämd att förhålla sig till världen? ur Den lodande människan av Patrik SvenssonMedverkande:     Lars Björksell, gudtjänst- och samtalsledare, vanligen kyrkoherde i Halmstads församling Johanna Nilsson läser ur sin roman Ängeln på Rival Patrik Svensson läser ur sin essäsamling Den lodande människan Förbön Lena Jaremo och Julia Westerberg Mikael Wiehe, framför: Vi sjunger för varann, En sång till modet och På livets hav ackompanjerad av Anders Pettersson, gitarr och Christer Karlsson, klaviatur                                Kärlekören med: Stefan Ljungberg, körledare Kaisa Ljungberg, Carl Hallqvist, Emma Wendland, Erika Rennie, Gabriele "Gabi" Ermlich, Hanna Simonsson, Ingela Jönsson, Jenneke Rodenburg, Julia Westerberg, Lena Jaremo och Sofia Javenek Kompband: Dan-Åke Wälivaara, elbas, Mikael "Micke" Ek, trummor och Tomas Larsson, gitarrProducent Neta Norrmo Tekniker Thor Andersson och Hedvig Olsson för Sveriges Radio Göteborg liv@sverigesradio.se       

Valet är över, och nästa vecka väntar klimatkris och Sydafrika för oss - vilket nämligen är årets teman på Bokmässan i Göteborg. Har du vägarna förbi, kom till vår monter och säg hej!

London 2014. Det är julaftonskväll och en mäktig chefredaktör får för sig att skriva mejl till sina anställda på The Guardian. Alan Rusbridger har ett halvår kvar som ledare för dagstidningen och vill att alla på tidningen ska mobilisera, alla ska göra journalistik om klimatförändringarna. Klotet åker till England och kollar vad som hände och vad det blev sen när halvåret gått. Varför var det så svårt att göra nyheter av klimatet? Åren har gått medan utsläppen ökat och uppvärmningen ökat. Tidernas största nyhetsstory, den om klimatförändringen, hur kunde den inte vara på alla förstasidor?Klimathotet - den största nyheten som ändå inte nådde fram till alla förstasidor eller toppade nyhetssändningarnaKlotet möter journalister och forskare med frågan om journalistiken kunnat nyhetsvärdera klimatfrågan högre?Medverkande: Alan Rusbridger, The Guardians chefredaktör 1995-2015 och numera chefredaktör för månadsmagasinet Prospect. Terry Macalister, frilansjournalist med fokus på energifrågor, författare och sedan några månader tillbaka "aktivist". John Naughton, professor i Cambridge, Leo Hickman, chefredaktör för Carbon Brief, Phillip Inman, ekonomiredaktör på The Observer och kolumnist i The Guardian. Bengt Johansson, professor i journalistik, JMG. Marie-Louise Kristola, klimatkorrespondent, Sveriges Radio.Skriv till oss! vet@sverigesradio.seReporter: Anna-Karin IvarssonProgramledare: Niklas ZachrissonProducent: Anders Wennersten

Framgångspodden kör valspecial där Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson är först ut.Vi djupdyker i svensk politik, pratar om var Sverige är idag och om hans visioner framåt. Vi går självklart in på samhällets just nu mest debattera ämnen såsom integration, klimatkrisen, energipolitik, legalisering av cannabis och rättspolitik. Dessutom svarar vi på massor av lyssnarfrågor och pratar vi om hur Jimmie mår efter utbrändheten och hur länge vi kan förvänta oss att se honom i partipolitiken, då han snart firar 18år som partiledare. Tusen tack för att du lyssnar!Besök Framgångsakademin.Beställ "Mitt Framgångsår".Alexander Pärleros Instagram.Bästa tipsen från avsnittet i Nyhetsbrevet.I samarbete med Convendum. Our GDPR privacy policy was updated on August 8, 2022. Visit acast.com/privacy for more information.

Framgångspodden kör valspecial där Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson är först ut.Vi djupdyker i svensk politik, pratar om var Sverige är idag och om hans visioner framåt. Vi går självklart in på samhällets just nu mest debattera ämnen såsom integration, klimatkrisen, energipolitik, legalisering av cannabis och rättspolitik. Dessutom svarar vi på massor av lyssnarfrågor och pratar vi om hur Jimmie mår efter utbrändheten och hur länge vi kan förvänta oss att se honom i partipolitiken, då han snart firar 18år som partiledare. Tusen tack för att du lyssnar!Besök Framgångsakademin.Beställ "Mitt Framgångsår".Alexander Pärleros Instagram.Bästa tipsen från avsnittet i Nyhetsbrevet.I samarbete med Convendum. Our GDPR privacy policy was updated on August 8, 2022. Visit acast.com/privacy for more information.

P4 Världen och radiokorrespondenterna om extremväder som en konsekvens av klimatkrisen. Dessutom om läget i Afghanistan efter ett år med talibanstyre, starka minnen från Ukrainakriget och så om Putin och Erdogans bromance. Säsongens första P4 Världen är ett specialprogram med höjdpunkter från Sveriges Radios korrespondentdag på Kulturhuset/Stadsteatern i Stockholm den 16 augusti 2022.P4 Världen med Kajsa Boglind och radiokorrespondenternaDu hör utsnitt från dessa poddar i programmet: Extremväder det nya normala? Med Marie-Louise Kristola (klimat), Naila Saleem (Sydasien) och Samuel Larsson (Danmark). Programledare: Claes Aronsson.Afghanistan ett år med talibanerna Med Naila Saleem (Sydasien), Peder Gustafsson (Bangkok) och Massood Qiam (reporter). Programledare: Jesper LindauMitt liv som korre: I krigets Ukraina Med Lubna El-Shanti (Östersjön), Johan Mathias Sommarström (Mellanönstern) Maria Persson Löfgren (Ryssland), Caroline Kernen, (ungkorre), Richard Myrenberg, (Afrika). Programledare: Fredrik WadströmDärför behöver Putin och Erdogan varandra Cecilia Uddén och Johan Mathias Sommarström (Mellanöstern), Besir Kavak (reporter) på Ekot. Programledare: Jesper LindauProgramledare för P4 Världen: Kajsa Boglind Klippning: Anna Flygel

Klimatkrisen skenar och unga mår allt sämre. I den största studien som någonsin gjorts om ungas psykiska hälsa kopplat till klimatkrisen hade 8 av 10 ungdomar klimatångest. Vissa på ett sätt som påverkade vardagen negativt. Många upplever sig svikna av de som ska skydda dem. Att de vuxna som bestämmer låter katastrofen rycka närmare utan att göra någonting åt den. P3 Dystopia dyker ner i hur klimatkrisen påverkar vårt psyke och vad som händer om de yngre generationerna tappar tron på att det går att göra någonting åt den största krisen i modern tid. Dessutom ställer vi oss frågan om poddar som P3 Dystopia är en del av lösningen eller problemet.

Årets stora debatt: Robotdammsugare vs. "vanlig" dammsugare! Är Harry Styles ett as!? Vår musikreporter Moa Lindstedt har gjort en P3 Nyheter dokumentär om domen mot R Kelly. Effie Karabuda från P3 Spel berättar om AIn som lärt sig spela Minecraft lika bra som en människa. P3 Nyheters Babs Drougge rapporterar om kurdisk oro efter Nato-dealen och att G7-gänget machohånar Putin. Alexandra Urisman Otto har blivit utsedd till årets klimatjournalist 2021 och skrivit en bok om Greta Thunberg. Programledare: David Druid, Sara Kinberg och Torbjörn Averås Skorup

Alexandra Urisman Otto har blivit utsedd till årets klimatjournalist 2021 och skrivit en bok om Greta Thunberg, hon är till vardags klimatreporter på Dagens Nyheter. Det har varit en rekordvarm midsommarhelg och enligt Alexandra så visar forskningen tydligt att alla värmeböljor påverkas av klimatförändringarna. Vi pratar om skam och skuld som metod för förändring och om Sverige är ett föregångsland när det kommer till utsläppsminskningar, som det ofta framställs som. Programledare: David Druid, Sara Kinberg och Torbjörn Averås Skorup

Klimatkrisen och den biologiska mångfalden är två ödesfrågor för oss människor. Och skogen är en viktig nyckel till att lösa båda kriserna, säger FN. Sverige består till två tredjedelar av skog, men hur sköter vi den egentligen? Den som ska samtala med oss om detta är Lisa Röstlund, DN-journalisten som är aktuell med boken "Skogslandet - en granskning".Programledare: Fritte FritzsonProducent: Ida WahlströmKlippning: Marcus TigerdraakeSignaturmelodi: Vacaciones - av Svantana i arrangemang av Daniel AldermarkGrafik: Jonas PikeFacebook: https://www.facebook.com/alltduvelatveta/Instagram: @alltduvelatveta / @frittefritzsonTwitter: @frittefritzsonHar du förslag på avsnitt eller experter: Gå in på www.fritte.se och leta dig fram till kontakt!Podden produceras av Blandade Budskap AB och presenteras i samarbete med Acast See acast.com/privacy for privacy and opt-out information. Become a member at https://plus.acast.com/s/alltduvelatveta.

Med kriget i Ukraina föll världens andra kriser in i skuggan. Pandemin lades till handlingarna, andra konflikter fick pågå utanför mediernas blickfång och vårt fokus på klimatkrisen blev suddigt. Men klimatförändringarna står inte stilla, och kriget påverkar dem. I Utrikesveckan i Studio DN berättar DN:s korrespondenter om klimatkrisen i skuggan av kriget. Medverkande: Erik Esbjörnsson, Afrikakorrespondent, Lovisa Herold, Tysklandskorrespondent, Martin Gelin, korrespondent i New York, Jannike Kihlberg, klimatreporter. Programledare: Sanna Torén Björling. Producent: Sabina Marmullakaj. Ljudtekniker: Patrik Miesenberger. Tekniker: Jonas Lindskov, Bauer Media.

I Indien går luftkonditioneringar från lyxprodukt till ett obligatoriskt inslag i hemmen när temperaturen stiger. Studio DN Dokumentär om hur den globala klimatkrisen påverkas av att allt fler i miljardlandet skaffar AC. Producent: Maja Eriksson. Exekutiv producent: Malin Timan. Ljudtekniker: Patrik Miesenberger. Teknik: Bauer Media. Musik: Epidemic sound.

Professorn och klimatforskaren Johan Rockström gästar Framgångspodden för att dela med sig av sin gedigna kunskap om krisen vi står inför. Han är idag verksam vid ett av Europas mest framstående centrum för klimatforskning, Potsdam Institute for Climate Impact Research, där han leder ett forskarlag på över 400 personer.Vi pratar om vad det är som krävs för att lösa klimatkrisen, varför vi inte enbart ska fokusera på koldioxidutsläpp utan också de 15 system som håller jordens klimat i schack. Dessutom pratar vi om vilken framtid vi går till mötes om vi inte börjar samarbeta globalt, vid vilket år vi inte längre har kontroll och varför vi ändå sitter på den vinnande berättelsen. Tusen tack för att du lyssnar!Besök Framgångsakademin: www.framgangsakademin.seBeställ "Mitt Framgångsår": https://bit.ly/3jGuZyJAlexander Pärleros Instagram: www.instagram.com/alexanderparleros Bästa tipsen från avsnittet i Nyhetsbrevet: www.framgangspodden.seI betalt samarbete med Convendum: https://convendum.se/sv/I betalt samarbete med Swedbank: www.swedbank.se/foretagstips See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Professorn och klimatforskaren Johan Rockström gästar Framgångspodden för att dela med sig av sin gedigna kunskap om krisen vi står inför. Han är idag verksam vid ett av Europas mest framstående centrum för klimatforskning, Potsdam Institute for Climate Impact Research, där han leder ett forskarlag på över 400 personer.Vi pratar om vad det är som krävs för att lösa klimatkrisen, varför vi inte enbart ska fokusera på koldioxidutsläpp utan också de 15 system som håller jordens klimat i schack. Dessutom pratar vi om vilken framtid vi går till mötes om vi inte börjar samarbeta globalt, vid vilket år vi inte längre har kontroll och varför vi ändå sitter på den vinnande berättelsen. Tusen tack för att du lyssnar!Besök Framgångsakademin: www.framgangsakademin.seBeställ "Mitt Framgångsår": https://bit.ly/3jGuZyJAlexander Pärleros Instagram: www.instagram.com/alexanderparleros Bästa tipsen från avsnittet i Nyhetsbrevet: www.framgangspodden.seI betalt samarbete med Convendum: https://convendum.se/sv/I betalt samarbete med Swedbank: www.swedbank.se/foretagstips See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Kina står redan för en tredjedel av de globala utsläppen av koldioxid samtidigt planerar man för över 100 nya kolkraftverk. Kinas president Xi Jinping valde att nobba klimatmötet COP26 i Glasgow. Och trots de många utspelen om grön omställning så är landet fortfarande i toppen när det gäller koldioxidutsläpp inte minst på grund av att man är så beroende av kolkraft.Kinas arbete mot klimatkrisenI veckans avsnitt av Kinapodden fördjupar vi oss i frågan om Kinas stora klimatavtryck och försöker förstå om Kina är nyckeln eller skurken i klimatomställningen.

Klimatkrisen ger att vi måste följa naturen mer och inte gå emot den. Det berättar Stig Ederyd i höstens premiäravsnitt av Evighetens podd. Han är bonden som, till en början motvilligt, har tagit över föräldragården i Norduppland. Idag tycker han att bonde, det är det finaste jobbet man kan få. Det faktum att Stig är omgiven av starka kvinnor, har fått honom att göra upp med den machokultur han själv är uppvuxen med. Kriser i den egna familjen och då han nästan blev ihjälstångad av en tjur, är händelser som har fört med sig en ödmjukhet för att livet när som helst kan ta slut. Stig finner tröst i tron, i naturen med djuren samt i musiken.

Filantropen, miljöaktivisten och läkaren Gunhild Stordalen gör äntligen entré i Framgångspodden! Hon har som mål att förändra världen, är ordförande i Stordalen Foundation och är idag en stark global kraft i frågor rörande klimatförändringar, djurskydd och kvinnohälsa. Under flera år svävande Gunhild mellan liv och död efter att ha blivit diagnostiserad med systemisk skleros. Vi pratar om hur detta dödsbesked kom att förändra hennes liv, hur hon hittade nya drivkrafter i sjukdomen och vad hon aldrig kompromissar om idag. Vi går självklart också in på hennes arbete för att vända klimatkrisen, hur vi kan skapa en hållbar framtid och vad vi alla på individnivå kan göra för skillnad på riktigt! Tusen tack för att du lyssnar! Besök Framgångsakademin: www.framgangsakademin.se Beställ "Mitt Framgångsår": https://bit.ly/3jGuZyJ Alexander Pärleros Instagram: www.instagram.com/alexanderparleros Bästa tipsen från avsnittet i Nyhetsbrevet: www.framgangspodden.se I betalt samarbete med Convendum: https://convendum.se/sv/ I betalt samarbete med AJ Produkter: https://www.ajprodukter.se/ I betalt samarbete med Swedbank: www.swedbank.se/foretagstips Matthew Walker - Why we sleep: https://www.adlibris.com/se/bok/why-we-sleep-9780141983769 See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Filantropen, miljöaktivisten och läkaren Gunhild Stordalen gör äntligen entré i Framgångspodden! Hon har som mål att förändra världen, är ordförande i Stordalen Foundation och är idag en stark global kraft i frågor rörande klimatförändringar, djurskydd och kvinnohälsa. Under flera år svävande Gunhild mellan liv och död efter att ha blivit diagnostiserad med systemisk skleros. Vi pratar om hur detta dödsbesked kom att förändra hennes liv, hur hon hittade nya drivkrafter i sjukdomen och vad hon aldrig kompromissar om idag. Vi går självklart också in på hennes arbete för att vända klimatkrisen, hur vi kan skapa en hållbar framtid och vad vi alla på individnivå kan göra för skillnad på riktigt! Tusen tack för att du lyssnar! Besök Framgångsakademin: www.framgangsakademin.se Beställ "Mitt Framgångsår": https://bit.ly/3jGuZyJ Alexander Pärleros Instagram: www.instagram.com/alexanderparleros Bästa tipsen från avsnittet i Nyhetsbrevet: www.framgangspodden.se I betalt samarbete med Convendum: https://convendum.se/sv/ I betalt samarbete med AJ Produkter: https://www.ajprodukter.se/ I betalt samarbete med Swedbank: www.swedbank.se/foretagstips Matthew Walker - Why we sleep: https://www.adlibris.com/se/bok/why-we-sleep-9780141983769 See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.