Podcasts about kroppens

Biohacking, døgnrytme og hvorfor solen er kroppens glemte medisinFor en uke vi hadde!

Kroppens sista ryck. Apan i oss. Marks svans. Följ med på en stillsam resa och släpp taget och låt sömnen ta vid... Natti Natti...   Kontakt: hello@poddagency.com   Natti, Natti produceras av Poddagency

Wegovy er på rekordtid blevet kendt som vidundermidlet til vægttab. Men hvis du vil tabe dig, kan du let efterligne effekten af slankemedicinen derhjemme – helt uden recept. Anette Sams arbejdede i 15 år som lægemiddelforsker i Novo Nordisk, inden hun sagde sit job op for at udrydde misforståelser om vægttab. I dag giver hun sine fire bedste råd til, hvordan du helt naturligt kan skabe effekten fra Wegovy ved at aktivere din krops naturlige vægttabshormon, glp-1, uden brug af dyr slankemedicin – og hun lover store positive effekter, hvis du følger dem slavisk. Gæst: Anette Sams, lægemiddelforsker og forfatter til bogen “Kroppen kan selv – aktiver dine naturlige vægttabshormoner" Vært: Jacob Grosen Tilrettelæggelse: Tine Toft Klip og produktion: Mathias Bonde Foto: Gregers Tycho Læs mere om Anette Sams fire råd her og om hendes mission om at punktere misforståelser om sundhed her. Eller send dit tip, ris eller ros til os på podcast@jp.dk Episoden blev bragt d.15 januar.See omnystudio.com/listener for privacy information.

Kroppens reaktioner vid stress är ett av evolutionen nedärvt system. Systemet har varit livsavgörande för människoarten. Utan den hade vi inte överlevt som art.Men hur funkar det egentligen?Wikipedia säger sitt om flykt- och kamprespons. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Hva skal vi spise for å oppnå optimal helse? I denne episoden får du innsikt fra legen Kristin Evensen Friis, som har gjennomgått en imponerende helsereise – fra psykiske utfordringer, tretthet og fertilitetsproblemer, til å forstå hvordan kosthold kan påvirke både kropp og helsen. hva virket best på henne? Vegetarmat eller kjøttmat? Et svangeskap med vegetar og det neste med kjøtt? Hva ga best helse?Kristins reise:- Utfordringer: Fra psykiske plager, vektproblemer, tretthet og smerter til hoftedysplasi (som ble diagnostisert etter flere år med smerte). - Operasjon og smertehåndtering: Kristin har vært gjennom operasjoner og smertebehandling, som ga henne et nytt perspektiv på helse og maten hun inntok som på denne tiden var vegetarisk - både som både lege og pasient. - Kroppens og sinnets kobling: Hvordan langvarig smerte kan påvirke psyken, sosiale relasjoner, og livskvalitet.- Fra vegetarianer til animalsk kost: Etter å ha oppdaget mangler i sin kost, endret Kristin kostholdet fra vegetarisk til et mer animalsk basert. - Resultatene var imponerende: - Økt energi - Bedre konsentrasjon - Stabile blodsukkernivå - Mindre cravings og mer kontroll over sulten - Hvorfor vegetarkost ikke fungerte for Kristin: Mangel på essensielle næringsstoffer som animalsk mat gir, som vitamin B12, omega-3, jern og aminosyrer. - Kristin's Kostholdstips: Unngå UP-mat og vegetabilske oljer. - Bruk naturlige fettkilder som smør, talg og olivenolje for bedre helse og stabilt blodsukker. - Aminosyrer er nøkkelen: Hvordan tre viktigste aminosyrene påvirker helsen og hva som skjer i kroppen når vi får nok av dem. - Mat som medisin: Kristin mener mat er det viktigste verktøyet for å oppnå god helse. - Biohacking i praksis: - Anabolsk prosess, hvordan vi kan aktivere MTOR (mekanismen som regulerer vekst og reparasjon) gjennom riktig kosthold og trening. - Hvordan aminosyrer fungerer: De spesifikke aminosyrene du trenger for å optimere muskelbygging, restitusjon og hormonbalanse. - Insulinresistens: Hva skjer i kroppen når insulinresistens oppstår, og hvordan kan vi unngå det med riktig kosthold? - Optimalisering av helsen: Hvordan animalsk mat kan bidra til bedre helse, med konkrete målinger som viser forbedringer i blodverdier og energi. - Barn, kosthold og metabolisme: Hvordan barn naturlig forbrenner fett og hva de trenger for å utvikle seg godt. Hva er viktig for at barn skal utvikle seg riktig både fysisk og mentalt? Hva er viktig for deg og barna dine? - Hva er du villig til å forhandle på når det gjelder helsen din – og helsen til barna dine? Med stadig flere helseutfordringer, er det viktig å reflektere over hva vi putter i kroppen vår. - Fertilitetsproblemer og PCOS: Kristin snakker om hvordan feil kosthold kan føre til hormonelle ubalanser og fertilitetsproblemer som PCOS. -Essensielle næringsstoffer: For å være i toppform trenger kroppen dette: 9 essensielle aminosyrer, 13 vitaminer, 16 mineraler, og de riktige fettsyrene. Animalsk mat er en av de beste kildene til disse næringsstoffene. Kristin er kjent for å utfordre etablerte helsesannheter og har vært en pådriver for å fremme et mer vitenskapelig basert kosthold. Hvordan har hennes budskap blitt mottatt, spesielt i Danmark? Og hvorfor mener hun at det er viktig å tenke annerledes når det kommer til helse? Lytt til episoden og oppdag hvordan du kan optimalisere både kropp og sinn med riktig kosthold og livsstil! Du finner Kristin på insta: @dr.kristinevensenTakk til våre samarbeidspartnere:Osloskinlab.no: rabattkode: bio60gave I marsSkinome.com: BIOHACKINGGIRLS20 i marsBiohacking Weekend: https://kongresspartner.no/no/biohacking-weekend-2025Her kan du forhåndsbestille Biohacking Girls BokBIOHACKING: https://www.ark.no/produkt/boker/hobbyboker-og-fritid/biohacking-9788205611474

De finns inne i kroppen. Vi ser de inte och märker inte av dem - så länge de fungerar. Men plötsligt gör de sig påminda, som smärta eller sjukdomar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vagusnerven, Farscian och lymfsystemet nämns allt oftare som lösningen på olika hälsoproblem. Men hur fungerar de här systemen, och vad vet vi egentligen om dem?De beskrevs redan på Antiken, men än i dag vet vi inte allt om hur de fungerar även om forskningen går framåt.Florence började märka av att något var fel i hennes kropp redan i sena tonåren. Hennes ben svällde upp och hon fick oförklarliga smärtor. Det tog lång tid innan hon förstod att det inte var hennes livsstil det var fel. Det var lymfsystemet som hamnat i obalans. Hon fick diagnosen lipödem.Medverkar i programmet gör också:Peder Olofsson, läkare och forskare i bioelektronisk medicin, Paul Ackermann, ortoped och professor vid Karolinska institutet, Taija Mäkinen, professor i lymfkärlsbiologi vid Uppsala universitet, Anna Bäsén, medicinjournalist, Wim Grooten, fysioterapiforskare, Karolinska institutet och Johanna Falk, doktorand vid hälsohögskolan i Jönsköping. Programledare Ulrika Hjalmarson NeidemanReportrar: Ninos Chamoun och Clara LowdenProducent: Stina Näslund

"Jonas Eika slo gjennom med Efter solen i 2019. I år kommer han ut med Åben himmel, en historisk roman om nonner på 1200-tallet i Belgia, om kroppslighet og nye ritualer. Har den politiske litteraturen gitt opp sin samtid, vendt seg mot klosteret og spirituell søken, eller finnes det fortsatt politisk sprengstoff i Eikas litterære prosjekt? Antidepressiva går i kloster for å kontemplere selvtap, Gud og dansker."

Er kroppen mye mer intelligent enn vi er klar over? Kan vi påvirke helbredsprosesser bare med tanken? Er Placebo-effekten noe vi burde studere og fremdyrke, fremfor å betrakte det som en forstyrrende effekt i vitenskapen? Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Wegovy er på rekordtid blevet kendt som vidundermidlet til vægttab. Men hvis du vil tabe dig, kan du let efterligne effekten af slankemedicinen derhjemme – helt uden recept. Anette Sams arbejdede i 15 år som lægemiddelforsker i Novo Nordisk, inden hun sagde sit job op for at udrydde misforståelser om vægttab. I dag giver hun sine fire bedste råd til, hvordan du helt naturligt kan skabe effekten fra Wegovy ved at aktivere din krops naturlige vægttabshormon, glp-1, uden brug af dyr slankemedicin – og hun lover store positive effekter, hvis du følger dem slavisk. Gæst: Anette Sams, lægemiddelforsker og forfatter til bogen “Kroppen kan selv – aktiver dine naturlige vægttabshormoner" Vært: Jacob Grosen Tilrettelæggelse: Tine Toft Klip og produktion: Mathias Bonde Foto: Gregers Tycho Læs mere om Anette Sams fire råd her og om hendes mission om at punktere misforståelser om sundhed her Eller send dit tip, ris eller ros til os på podcast@jp.dk See omnystudio.com/listener for privacy information.

Med Mette Miram Sloth og Sune Sloth I denne podcast undersøger vi den transformerende proces, hvor sjælens højere bevidsthed gradvist integreres i den menneskelige hverdagsbevidsthed.Bevidsthedens forandringer: Hvordan sjælens nedstigning påvirker vores opfattelse af verden, vores relationer og vores interesser.At finde støtte: Hvordan man kan navigere i den spirituelle verden og finde pålidelige vejledere, der støtter den individuelle proces.Kroppens reaktioner: Hvordan kroppen reagerer på de højere frekvenser, og hvordan man kan navigere i de fysiske og følelsesmæssige symptomer med nænsomhed og selvkærlighed.Sjælens gaver: Hvordan man kan genkende og integrere de unikke gaver, som sjælen for nogle bringer ind i vores liv herunder specielle evner og "mystiske" oplevelser.Læs om Sjælens rejse og læs om SjælsnedstigningReferencer til selvstudier:Astrale fænomener, tidligere liv, energikroppe og at "se energi": Barbara Brennan.Ud af kroppen oplevelser (EOB): Robert Monroe.Nærdødsoplevelser: Bruce Grayson og Raymond Moody.Aliens og UAP'er (UFO'er og orbs): Læs Luis Elizondo og lyt til professor Garry Nolan. Se James Fox's film.Kosmisk oprindelse: Linda Backman.Alien abductions: Professor John Mack.Acension: Tashira Tachi-ren.Remote viewing: Se CIA's program og Hall Puthoff m. Stanford University

I  en tid med høj acceleration udfordres vores kognitivitet. Det stiller særlige krav til både undervisningens metode og til kursisternes engagement. Episodens gæst Margrethe Gade påpeger, at kropslig læring kan gøre en stor forskel. At integrere kroppens rolle i læring kan bringe en ny dimension til undervisningen, som i højere grad engagerer de lærende og aflaster underviseren. En episode om voksenuddannelsessystemet udviklede sig over tid, og hvilke særlige kendetegn der præger det i dag, set fra et praktikers perspektiv.  Om ikke mindst om betydning af KROP og Centrering i læring, undervisning og ledelse.     Margrethe Gade er gæst og værten Petra-Sofie Kempf. Margrethe har arbejdet i voksenuddannelsessystemet hele sit arbejdsliv, som leder på uddannelsesinstitutioner, som mangeårig underviser og her bl.a. på Diplom i ledelse, som konsulent og så er hun forfatter og medforfatter til 5 bøger.    I episoden taler vi om: Voksenuddannelsessystemets udvikling og særlige kendetegn der præger det i dag.  Konsekvensen af den voksne acceleration for hhv. underviser og deltager.  Kroppens rolle og Embodied Leadership i læring og ledelse. Vigtigheden af Centrering i hhv undervisning og ledelse. Etiske dilemmaer i ledertræning Etiske overvejelser ved brug af kropslig læring  Og så får du selvfølgelig en lyttergave

Välkommen till en kroppsscanning – en meditation för att släppa stress och återknyta till din fysiska kropp. Genom att varsamt rikta din uppmärksamhet till olika delar av kroppen skapas utrymme för vila, återhämtning och lugn. Ta en stund för dig själv, låt andetaget guida dig och känn hur spänningar löses upp i trygghet och närvaro.Boka dina kurser och utbildningar med oss inför 2025 på www.aboutyoga.se Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vi har en tendens att fastna i huvudet och glömma bort kroppen. Glömma bort hur mycket kroppen kan säga en. Gabriella besöker Alexander i podden där de pratar om varför Gabriella gör det hon gör, vad hennes inställning till hälsa är och hur viktigt det är att vara i kontakt med kroppen.Följ Gabriella här: https://www.instagram.com/gabriella_picano/Läs mer om Gabriella: https://www.workinstudios.com/_______Holmberg & friends:Vill du utveckla ditt ledarskap och bli en coachande ledare?Läs mer och anmäl dig till Det coachande ledarskapet. https://www.alexanderholmberg.com/coachande-ledarskap Vill du ta nästa steg? Boka coaching med någon av våra skickliga KIT-coacher här:www.holmbergandfriends.com/boka-coachingDu kan läsa mer om vad Holmberg & Friends erbjuder här. www.holmbergandfriends.com Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Bli med når vi dykker ned i lytterspørsmål om trening, helse og kroppsbilde i denne episoden. Hvilke treningsmetoder er best for å forme en feminin kropp, styrketrening eller utholdenhet? Hva er egentlig den «ideelle» kvinnelige kroppen? Vi tar også opp hvordan livsstil og kosthold spiller en rolle i hvordan kroppen utvikler seg, og hvordan man kan forbedre sin helse gjennom smarte valg. Vi snakker også om konflikthåndtering rundt trening i parforhold og mye annet. .

MUSIK & DANS Musik er en fantastisk kunstform med mange facetter og de træder ofte bedst frem ved nærlytning og fordybelse. Noget der nok kan savnes i den generelle brug af musik i medier som kun baggrund og klangbund for stemninger. Men der et naturligvis et yderligere og meget specifikt fænomen knyttet til musik: Kroppens bevægelse. DANS! Det har været sådan siden menneskets tidligste rituelle rytmer og frem til den moderne kollektive dans ved fest. Indlysende forudsætter det et klart element af fast og konstant rytme og det har mange af numrene i det nye tema. Men ikke alle, for de er ikke valgt efter potentialet for dans men derimod at ordet "Dance/Dans" er i titlen. Bowie, The Divine Comedy, Duran Duran, Florence & The Machine, Nik Kershaw, Men Without Hats, Pet Shop Boys, Roxy Music, Simple Minds, Sparks, Sting, Telex, Tones & I, Ultravox, Walk The Moon og Yello samt Lars H.U.G., MØ, Sebastian og TV-2 byder op til dans (og nærlytning;)

Hvorfor får du den intense følelsen av stress og kald stikkende prikking når du senker deg ned i iskaldt vann? Og hvorfor opplever noen at pulsen og pusten roer seg når vannet dekker halsen? I denne episoden av Isbadingens Fysiologi, gir de fagansvarlige legene Nils Christian og Erik oss en humoristisk og kunnskapsrik reise gjennom kroppens reaksjoner på isbading – fra nervene som skriker "fare!" til vagusnerven som gir ro og opplevelse av velvære. Gjennom varm og kald vitenskap, stressrespons og god stemning i badstuen, får du svaret på hva som skjer i kroppen under isbading. Perfekt lyttefølge før ditt neste iskalde dukkert! 

Visste du att problem med kroppens barriärer, såsom problem med huden, tarmen, blod-hjärnbarriären, och lungornas alveoler; är orsaken till de flesta sjukdomar vi får?! Mikrober/ bakterier styr dessa barriärer – Hur det fungerar det? Kroppens organ är beroende av mikroberna i kroppsdelen Hur dysfunktion i en barriär gör att andra barriärer slutar fungera Varför ger läckande hud en läckande hjärna?  Läka barriärerna – Hur läker vi läckande hud, läckande tarm, … läs mer Inlägget 363: BARRIÄRER, BAKTERIER & IBS. Läka läckande barriärer; kroppens mikrober & hur man blir av med IBS och SIBO dök först upp på 4Health.se by Anna Sparre.

Hvordan kan du leve mer i tråd med kroppens naturlige indre klokke så du kan få mest mulig ut av dagen?Hvor skadelig er det egentlig å være oppe sent i helgene?Og kan du egentlig ta igjen tapt søvn?Dette er noen av temaene vi snakker om i ukens episode av Level Up, hvor jeg er så heldig og ha med meg kloke dr. Sara Nøland. Hun har nettopp gitt ut ny bok, hvor hun går inn på det spennende tema om kroppens rytmer. Så her er det bare å spisse øyene og ta til deg kunnskapen så du får vite hvordan du kan jobbe med kroppens rytme istedenfor i mot den.Instagram:@saranoelandBøker skrevet av dr. Sara Nøland:https://www.norli.no/boker/dokumentar-og-fakta/familie-og-helse/medisin-og-sykdom/kroppens-rytmehttps://www.norli.no/boker/dokumentar-og-fakta/familie-og-helse/oyet Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Anne har premierenerver, Halvor er rammet av en mystisk øyesykdom og Rune har vært belærende på butikken. Hør alle episodene i appen NRK Radio

Nåtidens og Fremtidens kraftfulle, innovative og spennende verktøy innen funksjonell medisin er Hyperbar medisin. Det er også biohacking. Hyperbar medisin (HBOT) er en terapeutisk metode der man ligger i et kammer og puster inn rent oksygen under økt trykk. Denne type behandling har vært utført på sykehus lenge, de senere årene ser vi en økning av klinikker som tilbyr dette til oss som ikke har dykkersyke eller sår som ikke gror. Vi har med oss Dr Jason Sonners igjen, han er en ledende stemme på dette feltet og har jobbet med Hyperbar medisin i 17 år. HBOT kan være med å lede an i fremtidens medisin og ikke minst forebygging av sykdom. Vi snakker om de nyeste forskningsfunnene, hvordan behandlingen fungerer på cellenivå, og hvordan den kan akselerere bedring fra skader, forbedre immunforsvaret og styrke det mentale fokuset vårt. Vi diskuterer også viktigheten av å forstå underliggende årsaker til sykdom for at Hyperbaric medisin skal virke optimalt og ikke bare døyve symptomer Du vil lære:Hvordan Dr Jason har jobbet og nå ser hvor viktig det er å få utdannet behandlere? Hvorfor han nå holder kurs for klinikker?Hvordan det som skjer i kroppen når vi går ut av kammeret er der vi ser optimalisering? Hva er "Deloade Phase"Forskjellen på hardt og mykt kammer?Hva er CE godkjenning?Personlig tilnærming av behandling utifra hva man ønsker å forbedre? Hvordan ser dette ut? Hva er målet med behandlingen?Viktigheten av at klinikker og behandlere vet hva de gjør?Hvor høyt eller lavt trykk må til? Er det alltid bedre med høyt trykk?Hva sier den siste forskningen om Hyperbar medisin?Forskjellen på kortsiktige og langsiktige mål og forbedringer?Hvordan man kan bruke forskjellige protokoller for forskjellige helsemål?Hva med andre typer tester for å kartlegge problemer?Viktigheten av å lære dette faget av de som kan det best som Dr Jason Sonners?Hva er definisjonen av det å være sunn og frisk?Få med deg plante eksempelet, Hva gjør vi når planten er pjusk? Så kan du overføre dette på deg selv.Hvorfor giftstoffer er en så stor belastning på oss idag? Vi trenger, rent vann, ren luft og ren mat.Hvorfor vi må finne rotårsaker til sykdom ikke bare reparere?Forskjellen på blodprøveresultater og hva som er tatt opp i cellene? Intracellulære nivåer er også lurt å se på.Er vi friske om vi ikke har noe å klage over? Når vi ikke har noen synlige symptomer? Det er langt mellom optimal helse og jeg har ikke noe å klage over.Hvorfor vi trenger en plan for helsen vår?Hvordan kan Rødlysterapi og Metynene blå jobbe så godt sammen med HBOT? Vi trenger synergi mellom flere verktøy?Red-light therapy, Sauna Space ved Brian Richards og Methylane Blue ved John Lieurance og Dr Jason Sonners har jobbet mye sammen med disse forskjellige tilnærmingene til behandling og optimalisering av helse. Hvordan disse metodene interagerer på cellenivå?Solen er den største næringen for oss, hvordan vi kan bruke rødt lys?Mitokondria og methylane blue?Rødt lys som aktivering av det blå?Hva er cromofores? Hva stimulerer disse inne i cellene?Hadde atmosfæren høyere trykk før?Hvordan kan vi forstå stress, vi trenger stress, kroppen vår kan venne seg til mye, men ikke for mye. Hva er bra stress og hva er dårlig stress, distress og eustress? Hva er fysisk stress, kjemisk stress og emosjonelt stress? Hva kan vi gjøre noe med og hva må vi leve med?Dr Jason kommer til London 13-16 november og holder kurs for klinikker og behandlere.Vi avslutter med en liten oppsummering på hva vi trenger for å leve et godt og friskt liv.Dr Jason Sonners nye bøker:The Art and Science of Hyperbaric Medicine og The fulfilled Physician -"your dream Practice Blueprint"Course in London: https://www.thehbotcourse.com/offers/omD9J5KY/checkoutHjemmeside: https://hbotusa.comInstagram: @hbotusa @drs_sonners Tidligere episoder med Dr. Jason: https://podcasts.apple.com/no/podcast/biohacking-girls-podcast/id1558343232?l=nb&i=1000639868355Takk til våre samarbeidspartneren i denne episoden og rabattkoder:SUPERSTATE: Rabattkode: BG20 SKINOME: Rabattkode: Biohackinggirls20 Hjemmeside: https://www.skinome.comOSLO SKIN LAB/KOLLAGEN: Rabattkode: Biohacking60 Hjemmeside: https://www.osloskinlab.no

Avsnitt 32 är här och idag gästas vi av Veronica, hon säger att hon är så glad att säga att hon idag lever ett väldigt vanligt liv - vilket inte var något hon önskade när hon växte upp: för hon som barn hade förstått att vara gift och bo i villa inte automatiskt var vägen till lycka. Det är såklart ett ämne vi går in på tillsammans med ungdomens år med alkohol och droger för att inte behöva känna alla de jobbiga känslor som bubblade inombords. Tills att hon en vanlig dag vaknade upp och kände att ”nej, jag är alldeles för ung för att må såhär dåligt. Jag är alldeles för ung för att gå runt och bara vänta på döden”. Och det var de tankarna som ledde henne in till studier, jobb och djupdykande i nervsystemet, de olika cyklarna hos män och kvinnor och - hur det påverkar våra liv. Hur hjälper vi oss själva i stressiga situationer, i depressioner och i utbrändhet? Det här är ett avsnitt där jag rekommenderar penna och papper, för du kommer ta med dig en otrolig mängd värdefull information härifrån.Följ Veronica och ta del av hennes kunskap på Instagram Läs mer om hennes bok Nervsystemsreglering: kroppens nyckel till motståndskraft Vet du någon, eller är du en person, som du skulle vilja höra här i Helt Vanliga? Kontakta oss på Instagram med dina förslag! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vi är inte en individ genom livet utan en mängd. Vissa är till och med två genetiska individer på samma gång. Vincent Flink Amble-Naess funderar över jagets förvandlingar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.Lydia Fairchild var 26 år gammal och gravid med sitt tredje barn, när hon skilde sig från Jamie. Hon hade förlitat sig på hans inkomst, men nu ville han inte betala. Först krävde han att barnen skulle genomgå ett faderskapstest. Resultatet blev minst sagt oväntat. Jamie var visserligen far till barnen. Men Lydia – som hade fött dem – tycktes inte vara deras mor.Snart kom svaren till myndigheternas kännedom. Det hela gick sedan mycket snabbt. Några veckor senare – och efter ytterligare tester – yrkade distriktsåklagaren på att Lydias barn skulle tas ifrån henne. Man utgick ifrån att hon var en bedragare. Eller kanske var hon psykiskt sjuk, eftersom hon i förhören vägrade erkänna var hon hade hittat barnen, trots att man hotade med fängelse. Och viktigast av allt: ingen visste vem barnen tillhörde. Ingen utom Lydia, förstås. Och så Jamie, som hade hållit hennes hand under värkarna.Man kan fråga sig vad Fairchild tänkte under dessa månader. En man kan i mörka stunder tveka på sina barns härkomst, men för en kvinna är saken enklare; hon har burit dem inom sig och fött dem under smärta. Modern är alltid känd, som det heter i den romerska rätten: mater semper certa est. För Lydia var frågan bara hur hon skulle övertyga domstolen. När hon skulle föda sitt tredje barn, fick en representant för domstolen närvara i förlossningsrummet. Där observerade han hur barnmorskan samlade blod först från Lydia och sedan från den nyfödda pojken. Men inte heller denna gång kunde moderskapet beläggas.Myndigheterna slöt sig till att Lydia hade agerat surrogat och fött en annan kvinnas barn för pengar, ett allvarligt brott i staten Washington. Vad man emellertid hade svårt att förstå var varför Lydia i så fall hade gått med på faderskapstestet, när hon visste att hon skulle avslöjas. Men det fanns ingen tid att begrunda saken. En rättsprocess inleddes mot Fairchild, som anklagades för människohandel. Det var då hon träffade försvarsadvokaten Alan Tindell. Under sina förberedelser inför rättegången hörde han talas om ett liknande fall i Boston, Karen Keegan. Också hon hade fått sitt moderskap ifrågasatt. Men tids nog hade det visat sig att provsvaren var missvisande, eftersom Keegan led av en ovanlig, genetisk sjukdom. Hennes läkare hade skrivit om fallet i New England Journal of Medicine. Tindell la fram artikeln som bevis i målet. Nu krävde han ytterligare ett test, denna gång från Lydias livmoderhals. Och resultatet var mycket riktigt annorlunda: Barnen var hennes.Vem var egentligen Lydia Fairchild? Frågan om den personliga identiteten har engagerat människor sedan antiken. Den kanske mest originella tänkaren på området är den engelske filosofen Derek Parfit. Han ansåg att människors jaguppfattning var förlegad. Man förnekar själens existens, men betraktar sig ändå som just besjälade. Att man är samma person som den på fotografiet från barndomen anser de flesta är självklart. Men i kraft av vad skulle detta vara möjligt? Kroppens celler byts ju ut under livets gång. Och vad förblir detsamma?I sin bok ”Reasons and Persons” föreslår Parfit olika svar på den frågan: minnet, den rumsliga kontinuiteten, den psykologiska kontinuiteten, och så vidare. Men alla lider de av olika brister, som inte går att åtgärda. Den personliga identiteten är en social konstruktion, konkluderar han därför.Parfit skriver visserligen att han inte förnekar existensen av personer, men den bild han ger skiljer sig så mycket från det vi talar om till vardags att man som läsare undrar om han verkligen menar vad han säger. Hans ståndpunkt är att vårt jag kanske i en mening existerar, men att det hur som helst är oviktigt. It is not what matters, som han uttrycker det. Det är inte det viktiga. Den kontraintuitiva slutsatsen – som avslutar en vindlande serie av argument – är att det viktiga istället är detta: att någon i framtiden existerar som påminner om mig. Huruvida denna person också är jag är mindre viktigt, eftersom det är en definitionsfråga. En något oväntad följd av detta är att skillnaden mellan oss och våra medmänniskor blir mindre; på vissa sätt är jag mer lik mina vänner idag, än mig själv i en avlägsen framtid. Vid det laget har jag kanske flyttat från stan, förlorat min humor och – Gud förbjude – börjat rösta på ett annat parti.I en oförglömlig passage beskriver Parfit denna upplevelse av hur jagets gränser luckras upp när man tänker på dem:”Mitt liv framstod som en glastunnel genom vilken jag färdades allt snabbare för varje år, och vars slut var mörker. När jag ändrade uppfattning försvann väggarna från min glastunnel. Nu lever jag ute i friska luften”.Slutsatsen är svår att acceptera. De flesta av oss är övertygade om att vi är unika individer, som förblir desamma från vaggan till graven. Denna intuition är, tror jag, omöjlig att undkomma. Men man kan förklara den på olika sätt. Ibland beskrivs den i genetiska termer. Vårt DNA sägs kunna förklara alltifrån vår personlighet till vilket yrke vi lämpar oss för och huruvida vi är benägna att begå brott. Våra barn ärver delar av vårt genetiska material och på så sätt lever vi vidare genom dem. Det är ett sätt att klä vår känsla av identitet i en naturvetenskaplig språkdräkt, som i vissa sammanhang kan skänka den legitimitet. Men faktum är att våra gener inte fungerar så. Vårt DNA är inte ett uttryck för en unik identitet, utan ett material som kan blandas, förändras, böjas och vridas. Och det för oss tillbaka till den fråga som aldrig besvarades: Vem var egentligen Lydia Fairchild?Lydia var en så kallad chimär. I den grekiska sagovärlden betecknar ordet Χίμαιρα ett väsen med ett lejons kropp och tre huvuden: ett lejons, en gets och en eldsprutande ödlas. I överförd bemärkelse kan det syfta på en drömbild eller ett hjärnspöke. Men inom vetenskapen är innebörden mera teknisk. En genetisk chimär är en organism som består av mer än en uppsättning DNA. Så här gick det till: Lydias mor hade blivit gravid med tvillingar, men de befruktade äggen hade smält samman i livmodern och givit upphov till en enda individ. Lydia var alltså – i genetisk bemärkelse – sin egen syster. Vissa delar av hennes kropp hade en uppsättning gener och andra delar en annan. Därför visade proverna olika resultat. Tillståndet är ovanligt; endast cirka 100 fall har bekräftats globalt.Berättelsen om Lydia utmanar vår jaguppfattning. När hon till exempel ammade sitt nyfödda barn – som också var hennes systerson – var det då samma person som kände barnets läppar mot bröstet som den som höll honom i famnen? Eller fanns det i själva verket bara en kvinna och inte två? Eller var Lydias identitet – liksom vår egen – en chimär också i den bildliga betydelsen, en förlegad tankefigur och en illusion? Jag vet i varje fall vad Parfit hade svarat. It is not what matters.Vincent Flink Amble-Naessläkare och skribent

Hva har den moderne livsstilen med skjermer, blått lys og elektronikk gjort med døgnbiologien vår? Blir vi sykere og tykkere av blått lys og for mye inneklima? Har det blå lyset forringet og forstyrret kroppens døgnklokke? Når er immunsystemet sterkest og når på døgneter det best å trene og spise? Denne indre selvgående klokken heter Suprachiasmticus nucleus og er en superklokke som registrerer all aktivitet fra lys i forhold til jordens rotasjon som er 24 timer. Lever vi ikke i takt med denne klokken/innebygde timeplanenvår kan vi bli syke, deprimerte, overvektige og pådra oss mange alvorlige sykdommer. Trosser du hormonenes naturlige syklus kan det også trigge utmattelse og sykdom.Hvorfor har vi en 24 timers klokken, hva gjør den?hva er den cirkadiske, den infradiske rytmen og den ultradiske rytmen?Hva er zeitgevers og hvilke er de viktigste tegnene?Hva gjør masterklokken Suprachiasmticus nucleus?Når er det best å spise og trene i forhold til klokken vår? hva skjer dersom man ikke gjør dette etter klokken?Når er det best å faste i forhold til vekt og søvn?Hva skjer med insulin og blodsukker når vi spiser for sent?Hvordan kan en optimal spisedag se ut utifra et biorytme perspektiv?Hvordan virker kroppens avfallsprodukt adenosin i forhold til søvn?Hva skjer når vi drikker kaffe? (og kanskje du vil tilsette Ltheanin..)Hvordan fungerer hormonet søvnhormonet melatonin i forhold til superklokken i hjernen?hva skjer når kortisolet vekker kroppen og skyver bort melatoninet?hva gjør kortisolet med sulthormonene?Hva kan vi gjør for å få en fast helsebringende rytme, hvor skal vi starte?Hva er sosialt jetlag og hvordan sliter dette på oss og cellene?Hva tenker Sara om blålysbriller og nærsynthet? Hvorfor er det blå lyset fra solen nyttig?Hva betyr døgnbiologi for ungdommen og hva er differensieringen der?Hva Sara som småbarnsmamma observerer selv når døgnets rytme og søvn blir utfordret?Hvorfor er vi så flinke med rytmen til våre barn, og så glemmer vi det?Når er barnets døgnrytme ferdig utviklet mht hjernen og hormoner?Hvordan forandrer døgnbiologien seg gjennom livet og hva er forskjellen på menn og kvinner?Hvorfor er det smart å få klamydia på morgenkvisten fremfor på kvelden?Når er immunsystemet sterkest?Hvordan spiller kronotypen din inn på trening og mat?Hva betyr det at kreft har en egen døgnrytme, og når virker cellegift best?Når på døgnet virker hjernen best?Kjøp boken "Kroppens rytme" her: https://www.ark.no/forfattere/sara-t-nolandPå instagram finner du Sara her: @saranoelandOslo skin lab: https://www.osloskinlab.noRabattkode: Biohacking60

Har du noen gang lurt på om kondisjonstrening på tom mage faktisk gir bedre fettforbrenning? Dette er myten vi ser nærmere på i dagens episode. Få innsikt i hva som virkelig teller for effektiv vektnedgang..⏱️ INNHOLDSLISTE OG TIDSKODER• Fettforbrenning teorier (00:00:34)• Morgen trening på tom mage (00:01:38)• Korrelasjon vs kausalitet (00:02:14)• Kroppens blodsukkerregulering (00:03:43)• Stresshormonet kortisol (00:03:57)• Fettforbrenning 24-timers periode (00:04:10)• Aktivitetsnivå ved morgentrening (00:05:05)• Løping vs gåing for kroppsbyggere (00:05:36)• Kondisjonstreningens virkningstid (00:06:14)• Kondisjonstrening og kortisolproduksjon (00:08:02)• Kondisjonstrening og vektreduksjon (00:10:14)• Søvn vs aktivitet for helse (00:10:22)• Prioritering av søvn (00:10:49)• Fleksibilitet i treningsrutiner (00:11:18).

Den väntande kvinnan har inte alltid varit en stereotyp. Och väntan kan vara värdefull, inte minst i en kreativ process. Karin Brygger reflekterar kring litteraturens väntande kvinnor. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.Mina starkaste barndomsminnen av väntan handlar om en far som inte kom. Eller kom för sent. Inte tio minuter, men kanske en timma, två timmar, en dag, en vecka. Jag minns en sommardag när jag stod på trottoaren utanför mitt och mammas hyreshus, med min väska. Pappa hade, trodde jag, kommit hem från någonstans långt bort och skulle hämta mig för en sommarvistelse. Jag stod i sommarens ljus. Väntade. Men pappa kom aldrig och jag fick till slut gå tillbaka in och bekänna min övergivenhet för mamma.Men väntan behöver inte vara en död erfarenhet. Ur den stiger det vi ännu inte vet fram. Väntan är därmed som lyssnandet, en förutsättning för ny kunskap. Om vad? Tid? Om jaget? En annan människa? Eller kanske om hårt fästa föreställningar om vad en väntande kvinna är?Sedan något halvsekel har kvinnan som väntar på en man blivit en stereotyp man ser på med beklagande blick. Men hon har inte alltid betraktats så. Se på Penelope, som väntade på Odysseus i tjugo år. Väntan utarmar inte hennes gestalt. Som karaktär byggs hon tvärtom upp genom sin hängivenhet. Förlöjligandet av den väntande kvinnan kan med det i bakhuvudet ses som ett slags utsuddande av nyanserna i relationen mellan väntan och frånvaro. Kvinnans svar på frånvaro beskrivs som passivt, medan orsaken – den försvunna mannen – skildras som aktiv frihet. Och med ens har vi glömt att en vuxen kvinna har förutsättningarna för att själv definiera vad hennes väntan innebär.Simone Weils nästintill sakrala påminnelse om att de som inte upplever avstånd, faktiskt inte heller är åtskilda säger något om vad det betyder att vänta. Oavsett smärtan det kan medföra att vänta så är det älskande tillstånd som är väntans förutsättning ett priviligierat tillstånd.Romaner och dikter med väntan i centrum skildrar ofta väntan som en kombination av förtrollad leda och vidgad erfarenhet. Den koncentrerade ensamheten ger upphov till existentiell kunskap. Inte sällan är den början på en konstnärlig process. Men väntan kan förstås vara både en startpunkt för skrivande och enformig leda. Poeten Debora Vogel skriver i dikten Trötthet om hur tiden förvrängs: ”Räkna inte år. /Det finns bara dagar”.Det är i dikten åter den femtonde dagen i månaden – många ”den femtonde” har redan kommit och gått. Många gånger har äppelträden blommat och blivit gula. För henne finns nu bara en enda dag, och den kommer tillbaka tusen gånger.Det repetitiva står i centrum för Vogels poetik men för den noggranna läsaren är det ändå lätt att upptäcka hur den väntande blicken framtvingar nya dimensioner ur gatorna där dikterna utspelar sig. Det är inte bara en enda dag, som träder fram ur det stora havet av tid. Tvärtom! Fram träder den ena färggranna dagen efter den andra. Tristessen ger näring åt ett för tiden radikalt och nytt poetiskt bildspråk. Och ibland kommer han faktiskt, om det nu är en han, som diktjaget söker: ”Det var inte en gul dag, då allt står på spel/ inte heller en blå kväll, då man är utom sig av väntan - / när du kom till mig- /utan en grå eftermiddag/ mellan två tryckande eftermiddagar”.Debora Vogel föddes 1900 i staden Burshtyn, i nuvarande Ukraina i en judisk familj. Det mesta av brevväxlingen med författaren Bruno Schulz, som hon inte gifte sig med eftersom hennes mor avvärjde den kärleken, är förstörd. Ändå faller det sig lätt att undra om dikternas väntan handlar om honom. De flesta utspelar sig på gatorna och de två brukade promenera.En samtida beteendeterapeut skulle säkert gett vogel rådet att släppa taget och ”börja leva”, övertygad om att detta ”leva” inte finns inuti människan och inte heller i skrivandet, utan bara handlar om vad vi gör eller inte gör. Kanske hade det rådet gjort Fogel lyckligare. Men det skulle ha omintetgjort en del av hennes starkaste poesi. Identitet och skrivande är sammantvinnat och skrivande en praktik som alltid riktar sig mot något eller något, utanför det egna jaget.1942 sköts Debora Vogel brutalt till döds i Lvivs ghetto. Två år senare föds en annan kvinna som skildrat väntan. Det är 2022 års nobelpristagare Annie Ernaux. Också hon fyller sina papper med bågnande begär bundet i väntan. Från vogels poetik, som drivs av ”det statiskas mobilitet”, det vill säga av en leda som blir levande, är det faktiskt inte så långt till den fusion av besatthet och väntan som Ernaux levandegör i boken Sinnenas tid.Ernaux väntar på den ryske diplomat som var hennes älskare i ett och ett halvt år. Under denna tid ockuperar han, och hennes väntan på honom, Ernauxs hela varelse. ”Sen september förra året har jag inte gjort annat än väntat på en man: att han ska ringa mig eller komma till mig.”Där Vogel skriver fram hur världen utanför gestaltar sig medan hon väntar, undersöker Ernaux vad den sexuella passionen gör med hennes eget liv. Allt förtrollas. Därvidlag är de två författarna lika: väntan visar dem vad de förut inte visste. Kroppens hetta och leda fungerar som ett framkallningsbad. Ur det osynliga sköljs det synliga fram och måhända är det inte mannen de ser, men något vad han gjorde med den väntande. Vad som uppstått är ett tänkande.Gemensamt för de väntande är dessutom att de börjar mäta tiden på nya sätt. Som Ernaux uttrycker det: plötsligt mäter hon den med hela sin kropp. Vad är det om inte en upptäckt av att kroppen är alltings mått. Och att det måttet inte är hugget i sten.Det är förvisso möjligt att väntan gör en människa galen. Men det är också möjligt att det är passionen som gör det. Det verkligt intressanta med detta står ändå fram: det är bättre där, i galenskapen och ledan, än det skulle vara om jaget slutade vänta.När jag betraktar dessa kvinnors passion och väntan som källan till så mycket mer än en bild av en passiv kropp, minns jag plötsligt att både Ernaux och ännu en passionerad kvinna, Marguerite Duras, ständigt återvänder till sina passioner för att skriva om dem på nytt. Vad har hänt? Jo, tiden har åter verkat. I Se perdre skriver Ernaux ut hela sin dagbok om tiden med den ryske älskaren. När Duras sent i livet får veta att den kinesiska älskare hon skildrar i romanen Älskaren dött skriver hon helt sonika ännu en bok: Älskaren från norra Kina.I Ernauxs förord till dagboken beskrivs hur den ryske älskaren förkroppsligade den universella principen om begär, död och skrivande. Duras menar att återvändandet till berättelsen gör henne till romanförfattare igen. Litteraturens väntande kvinnor motsäger således tanken på att tid skulle sakna värde om den tillbringas i väntan. Den väntande kvinnan hos Vogel och hos Ernaux mister inte sin subjektivitet. Hon bygger upp kunskap om både den värld hon vistas i - och om sig själv. Väntan som upptäcksresa, helt enkelt.Karin Brygger är poet, författare och adjunkt i Medier, estetik och berättande

Når det kommer til trening av magemusklene, er det ikke alltid så enkelt. Kan du trene deg til en flat mage? I dag ser vi på myter og fakta om magetrim. Er det mulig å trene nedre eller øvre magemuskulatur mer effektivt? Lytt til en grundig analyse av kroppens anatomi, fettlagring og hvordan ulike øvelser kan påvirke din magetrening. Bli med på en reise for å finne ut hva som virkelig fungerer for å oppnå en sterkere, strammere mage. .

Alla kroppens organ och system är beroende av mikroberna i kroppsdelen Kroppens barriärer i hud, tarm, hjärna, lungor osv styrs av mikrober Problem med dessa barriärer är orsaken till de flesta sjukdomar Hur kommer man tillrätta med det? Vad beror hudproblem som eksem, rynkor och dermatit på, och vad kan man göra åt det?  Vad beror oro, ångest, depression, och hjärndimma på, och vad kan man göra åt det? Vilken … läs mer Inlägget 359: Kiran Krishnan – Bakterierna i våra organ styr kroppens funktion. Om mikroberna i vår kropp & hur man läker SIBO & IBS dök först upp på 4Health.se by Anna Sparre.

I denne bonus-episoden dykker vi inn i temaet reps i reserve, og hvorfor det er viktig å forstå intensitetsstyring når vi trener. Vi utforsker hvordan kroppen tilpasser seg trening og hvorfor mange ikke presser seg hardt nok. Vi belyser forskjellene mellom hypertrofi og styrketrening, og gir deg verktøyene du trenger for å nå dine treningsmål. .

Føler du at du ikke går ned i vekt, selv når du spiser mindre? I denne episoden dykker vi dypere i hvorfor reduksjon av kalorier ofte medfører lavere aktivitetsnivå. Lær hvordan du kan kompensere ved å øke stegmengden og hvorfor trening ikke trenger å være tidkrevende. Bli med på vår plan for å logge 10 000 eller flere steg hver dag i august og se hvordan det kan påvirke aktivitetsnivået ditt positivt! .

I denne episode av 'Invester i deg selv', utforsker Hege og Madeleine sammen med gjesten Iselin Larsen hvordan forståelse av feminine sykluser kan transformere både personlig og profesjonell utvikling.Iselin, forfatter av boken "Feminin flyt - syklusmagi for nybegynnere", deler sin unike reise fra IT og salg til å bli en anerkjent ekspert på syklusbasert livsstyring.Vi snakker om hvordan kunnskap om kvinnelige sykluser ikke bare er relevant for kvinner, men også for menn. Iselin forteller oss hvordan syklusbevissthet kan påvirke økonomiske beslutninger og investeringer, og hvordan man kan optimalisere både arbeid og privatliv ved å synkronisere aktiviteter med kroppens naturlige rytmer.Vil du få nyttige råd og praktiske tips til hvordan du kan bruke biologiske sykluser som en strategisk ressurs i livet og karrieren? Tune in for å høre mer!Husk å sjekke www.stackx.me eller Stack-appen for mer læring om hvordan å investere.Følg podcasten så får du også notification neste gang vi legger ut en ny episodeDenne episoden er sponset av ETF-forvalteren Xtrackers. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Kroppens reaktioner vid stress är ett av evolutionen nedärvt system. Systemet har varit livsavgörande för människoarten. Utan den hade vi inte överlevt som art.Men hur funkar det egentligen?Wikipedia säger sitt om flykt- och kamprespons. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Dr. Natashas sønn fikk diagnosen autisme som 3 -åring, i dag er han frisk uten symptomer. Russiske Dr. Natasha Campbell-McBride er grunnlegger av GAPS dietten. Hun har predikert om tarmhelse i over 20 år, skrevet flere bøker om dette, og ikke minst jobbet med tusenvis av pasienter gjennom årene og som hun selv sier har lært henne masse. Det er jo blitt en større og større forståelse av forbindelsen mellom god tarmhelse og sykdom den senere tid, og det blir bare mer og mer aktuelt å jobbe med dette. De siste ti årene har sykdommer som autisme, ADHA, psykiske lidelser, og ikke minst autoimmune sykdommer skutt i været. Det er dette vi skal snakke om i dag. Hva kommer dette av og ikke minst hva kan vi gjøre for å forebygge og snu sykdomsbilder.I dag vil du lære: Hvordan dr Natasha jobbet med sin sønn med autisme. Hvorfor flere og flere får autisme diagnose i dag? Hvordan hun startet karrieren meed å jobbe med barn med autisme og hvordan det utviklet seg til andre sykdommerHva betyr det at menneskekroppen er et mikrobialt samfunn? Hva skjer med mikrober når vi spiser? Fordøyelsessystemet som hovedsenen til mikrobene?Hvorfor blir mikrobiomet vårt ødelagt idag? Antibiotika, vaksiner, Glyfosate og andre gifter. Hvorfor det blir værre og værre for hver generasjon?Hvorfor hun har skrevet bøkene sine og for hvem? og hva GAPS står for?Hva med de som ikke blir friske med GAPS dietten?Er GAPS dietten nok for å helbrede? Vi må ha en sterk grunnmur. Maten vi spiser som byggestener. Kroppens celler fornyes hele livet.Andre ting som også er viktig for healing? Spirituell trening, detox, traumer etc. Men alltid GAPS i bunnenFinnes det en perfekt balanse i tarmene våre?Hva gjør sopp i fordøyelses systemet vårt? Vi trenger dem? De beskytter oss? Hva skjer ved for mye sopp? Blir vi fulle?Hvorfor er amalgam fyllinger så farlige?Hvor lang tid tar det å kjenne seg bedre på GAPS? Hvorfor dagbok er lurt?Hva består introduksjons fasen av GAPS dietten i.Hva er meat stock og hvordan er dette annerledes en kraft, en stor komponent av GAPS dietten. Hvorfor er collagen så viktig?Hva er inflammasjon? Hva skje med collagen når vi får i oss mye giftstoffer? Hva med supplementering av collagen?Hva med supplementer, trenger vi dem? Codliver oil? Probiotics?Hva må vi slutte å spise på GAPS dietten?Hvordan ser vitenskapen og studier ut når det gjelder GAPS?Følger Dr Natasha dietten og hvordan ser det ut?Hva vil Dr Natasha snakke om på Naturmedisinsk fagkongress. Gled dere til hennes syn på veganere og vegetarianere.Hva skjer med babyer som er født med Food Protein Induced Erterocolitis? Hva hjelper disse babyene?Hjemmeside: http://www.doctor-natasha.comBØKER: https://www.ark.no/produkt/boker/fagboker/gut-and-physiology-syndrome-9780954852078?gad_source=1&gclid=EAIaIQobChMIyIPK9MHqhgMV2UGRBR3IXQ3GEAQYAiABEgIvFfD_BwERABATT: Du får kr. 500,- i rabatt om du melder deg på Naturmedisinsk fag kongress ør torsdag 27/6.LINK Naturmedisinsk fag kongress: https://www.kongresspartner.no/no/kongresser/norges-naturmedisinske-fagkongress-2024Kollagen finner du her: Oslo Skin Lab: https://www.osloskinlab.noRabattkode: Biohacking60

Boris Nielsen

Kroppens bär på en enorm visdom och informationsfält. Många gånger så misstolkar vi kroppens signaler och vad den vill tala om för oss.I detta poddavsnitt pratar vi om kroppen, hälsa och sjukdomar. Vad händer egentligen i kroppen ur ett shamanskt synsätt när kroppen kommer ur balans.Ett viktigt avsnitt som kan ge dig nycklar till din egna hälsa.Dela gärna podden med dina vänner och ge oss gärna ett betyg och recension då det supportar vårt mission att sprida medvetenhet.Vi gör den här inre resan tillsammans!Stor kram!Annika & Åsa ❤️Följ oss här:✦ Hemsida & medlemskap: https://hellomedicinewoman.se/✦ Följ oss på Instagram: https://www.instagram.com/medicinewoman.se/✦ Annikas Instagram: https://www.instagram.com/annikapanotzki/✦ Åsas Instagram: https://www.instagram.com/thespiritofhappiness/✦ Gå med i vårt community på Facebook: https://www.facebook.com/groups/medicinewomanpodcast Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Boosta din egen stamcellsproduktion – kroppens reparationsmaterial 12 vägar till effektivare reparation och återuppbyggnad av kropp och hälsa Säkerligen har du hört om stamcellsterapi för att få kroppen att läka och behandla allvarliga sjukdomar Men kan man öka kroppens egen stamcellsproduktion, kroppens egna reparationsmaterial, och hur? Stamceller är kroppens bästa reparationsmaterial Stamceller läker kroppen – de kan återuppbygga och reparera skadade vävnader och organ Stamcellernas funktion är att ersätta skadade … läs mer Inlägget 355: Boosta din stamcellsproduktion – kroppens reparationsmaterial. 12 vägar till effektivare reparation & återuppbyggnad av kropp & hälsa  dök först upp på 4Health.se by Anna Sparre.

Att det går att se om en person är deppig eller har ångest är ingen nyhet, men tänk om man också kan påverka sitt mående genom att ändra sitt kroppsspråk? Kroppens koppling till psykiska problem hamnar allt mer i fokus och Lina & Björn går igenom ny spännande forskning om saken.10.05 Ben Gleib komiker19.12 Nalle Puh - Iors födelsedag28.18 Depression - Ren Vill du slippa reklamen? Prenumerera på Dumma Människor för 19 kr/månaden (ink moms). https://plus.acast.com/s/dummamanniskor. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Just nu är butoh-dansaren Frauke ute på turné med Riksteatern med föreställningen Pearl, där en kvinna som tappat sin balans reser genom sinne efter sinne. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ”Pearl” handlar om dold skönhet, säger Caroline Lundblad, dansare och koreograf som varit många år i Kyoto i Japan. Butoh är en japansk performancekonstart som uppstod i slutet av 50-talet, ofta vitsminkade dansare som rör sig extremt kontrollerat och långsamt. ”När jag går upp på scenen blir jag Frauke”, säger hon, och de olika kostymerna som illustrerar olika sinnen förstärker dansen, ger mig olika siluetter och motstånd.Katarina Wikars har följt Frauke sedan hon såg henne dansa på komposthögarna vid kolonilotterna vid Årstaviken en höstkväll för många år sedan, vitsminkad med blicken vänd inåt blåste hon gurkmeja ut som kryddmoln bland löven.Butoh är kroppens poesi, säger Caroline Lundblad, som nu går i lära hos en noh-mästare i Kyoto, en teaterform som gestalter andeväsen. Man låter något annat ta plats i kroppen, säger hon.Musiken i föreställningen ”Pearl” är gjord av Daniel Troberg.

Hvordan styrker vi kroppens evne til at håndtere stress? Hvorfor bliver vi dårligere med alderen, til at håndtere stress? Kan vi forberede os selv på at håndtere stress? Læs mere her⁠https://patriciahojbo.com ⁠#dflmetoden #patriciahojbo #sandhedomsundhed #sos #livsdesign #centerformadmisbrug #overspisning #autoimmune #sygdom #rask #fibromyalgi #diabetes #insulinresistens #spisdigrask #retreat #behandling #behandlingstilbud #kræft # cancer #søvn

Kan det være en beskjed i en smerte? Kan vi bruke det som et kompass? Kan det å lytte mer til signalene fra kroppen åpne for noe nytt?Bli med meg å reflektere rundt dette og hvordan vi kan ha nytte av å leve mer syklisk med vår kropp og naturen. Og hvordan det å tillate oss selv å gå litt mer i dvale kan åpne opp for blomstring på alle områder, også vår seksuelle energi.Jeg snakker også om:Gi slipp på skam og skyldUndertrykt seksualitetLytt til sensasjonene fra kroppen dinUt av smerteUt av ubevisste mønstreMexico here I comeKommende retreat/ImmersionOg mye merDu er hjertelig velkommen med meg på en Feminin oppvåkning https://www.lilalife.net/femininoppvakningLove fra Lila

Händerna är trollkarlens viktigaste arbetsredskap och finmotoriken i handen är ren hjärngympa med alla komplicerade nerver. Kropp & Själ tar fasta på kroppsdelarna vi lätt tar för givet händer och fötter. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – Jag brukar skoja och säga “don't touch the money makers”, säger trollkarlen Caroline Ravn. Hon fortsätter:– Jag skulle gärna åka skidor, jag skulle gärna åka skridskor, men jag vågar inte. Vad händer om jag bryter ett finger eller bryter handen? Det är ju verkligen det här jag lever på. Händerna är komplicerade konstruktioner och har ett stort utrymme i hjärnan med många nervceller som går åt för att åstadkomma handens finmotoriska möjligheter, säger handkirurgen Göran Lundborg. – Handen har av filosofer betraktats som en slags yttre hjärna, eller en förlängning av hjärnan . Man har till och med sagt att handen är den synliga delen utav hjärnan, säger han. Medverkande: Göran Lundborg, professor emeritus i handkirurgi, Lena Maria Vendelius, mun- och fotmålande konstnär och sångerska och Carina Reinholdt, överläkare i handkirurgi på Sahlgrenska universitetssjukhuset. Programledare är Ulrika Hjalmarson NeidemanAlice Lööf är producentDetta program är direktsänt

FREDAG! Succepodcasten världens bästa podcast är tillbaka! Det blir i vanlig ordning fågel, fisk och mittemellan och bajs. Har du ett skvaller som fler borde få höra? Maila det till kafferepetpod@gmail.comMissa inte vår månatliga systerpodd Cigarrummet. Bli prenumerant på www.underproduktion.se/cigarrummet6:31 - Jobbe10:42 - Den ofrivilliga funkofoben15:29 - En sagolik förlovning21:00 - Det sexiga barnbarnet25:40 - Samtalet35:03 - Egentid i bilen40:15- Undersökning i södra brunlänken42:50 - Säg inte för mycket 47:10 - Nöden på spåret Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

En spiseforstyrrelse er ikke bare et forfejlet forsøg på at komme til at ligne en åleslank fotomodel. Det kan være en behandlingskrævende sygdom, som bunder i et uforløst behov for at blive set, hørt og elsket. En spiseforstyrrelse er kroppen, der stemmer i og skriger på hjælp i en verden ude af balance. Medvirkende: Lea Muldtofte forfatter, phd. i Æstetik og Kultur, Birgit Bundesen Psykiater, litterat og stifter af Nationalt Center for Kunst og Mental sundhed. Vært og tilrettelægger: Carsten Ortmann. I redaktionen: Sune With.

Frans Hals var en av de holländska mästarna. Under första halvan av 1600-talet spottade han ur sig porträtt av mycket hög kvalité. ”Den skrattande kavaljeren” från 1624 är sannolikt hans mest kända porträtt.Det är ett försiktigt leende va? Men känslan man lämnas med är att snart kommer vår kavaljer inte kunna hålla sig. Ett bubblande skratt är på väg att smita ut.Skratt, humor och allmän munterhet ges för litet utrymme i vår historieskrivning. Den filosofiska traditionen att fokusera på svårmodet tillsammans med den källkritiska svårigheten att komma åt en undflyende folklig kultur är säkert delvis skyldiga till detta.Vi har i alla fall i det här avsnittet försökt komma åt de där härliga, pinsamma och rakt igenom mänskliga känslorna. Vi börjar i den förcivilisatoriska människan och slutar i 1800-talets vett- och etikettsböcker. Mycket nöje!——Läslista:Österberg, Eva, Folk förr: historiska essäer, Atlantis, Stockholm, 1995Ekenstam, Claes, Kroppens idéhistoria: disciplinering och karaktärsdaning i Sverige 1700-1950, 2. tr., 2006Bergeå, Nils, Världshistoriens märkligaste experiment, Bokförlaget Semic, Sundbyberg, 2020Bäckström, Stina ”Filosofins relation till skrattet är komplicerad” Svenska Dagbladet 25 april 2018Sandberg, Thorsten ”Visst skämtades det på medeltiden” Populär historia 25 maj 1998 Lyssna på våra avsnitt fritt från reklam: https://plus.acast.com/s/historiepodden. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Handen på hjärtat, vet du verkligen vad sepsis är? Blodförgiftning kanske du tänker? Det stämmer delvis. Vid sepsis har kroppens immunförsvar satts ur spel. Hur kan en vanlig infektion plötsligt bli ett livshotande tillstånd? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – Vid blodförgiftning tänker man att man måste ha bakterier i blodet. Men då tänker man fel. Man missar två tredjedelar av patienterna som har en livshotande infektion och riskerar att dö, säger Adam Linder som är infektionsläkare och sepsisforskare.– Därför bör man använda sepsis. Vi säger ju inte sockersjuka om diabetes. Vi säger inte fallandesjuka, vi säger epilepsi. Men att använda ordet rätt kan rädda liv. Enligt forskarna kallas det för en bortglömd folksjukdom med hög dödlighet. Ändå är kännedomen kring sepsis låg. Sepsis är alltså mer än bara blodförgiftning, som man trodde förr. Det handlar om en infektion i kroppen som sätter immunförsvaret ur spel. Och det är inte själva infektionen som är det allvarliga utan det är händelseförloppet som dragits igång. När forskare beskriver sjukdomstillståndet så liknas den vid en atombomb. Du slår ut faran, men du skadar dig själv lika mycket.– Det är inte bakterierna som skadar och dödar personen. Utan det är personens egna immunförsvar i ett desperat försök att ta bort sjukdomen, säger Adam Linder. Gäster i programmet:Kristoffer Strålin, docent och överläkare på Karolinska universitetssjukhuset.Adam Linder, Infektionsläkare och sepsisforskare vid Skånes Universitetssjukhus. Anna Norrby-Teglund, professor i infektionsmedicin vid Karolinska Institutet.Jonas F Ludvigsson, barnläkare i Örebro och professor vid Karolinska Institutet.Programledare: Ulrika Hjalmarson NeidemanProducent: Shang Imam

Postdoc Mathias Heltberg har sammen med Professor Mogens Høgh Jensen forsket i komplekse systemer i biologiske organismer. Ved at kombinere viden om rytmer og svingninger fra fysikkens verden har de udviklet en forklaringsmodel for, hvordan kroppens celler kan udnytte deres naturlige reparationsmekanismer optimalt. Ved at koncentrere proteinet P53 på de steder i cellen hvor DNA skaderne er opstået kan kan forskerne få cellerne til at lave en dråbe-struktur, der kan samle de proteiner som er nødvendige for at reparere DNA reparationen bedst muligt. På denne måde kan cellen mindske sandsynligheden for at nogle mindre genfejl i en kropscelle udvikler sig til cancer. Det er videnskabsjournalist Jens Degett, som interviewer Mathias Heltberg. Foto kredit: Jens Degett, © Science Stories ApS. Læs mere på Niels Bohr Institutets hjemmeside: https://nbi.ku.dk/Nyheder/nyheder_2023/ny-forstaaelse-af-kroppens-celler-slaar-i-takt-som-bornholmerure/

Hjärtats intelligens! I detta avsnitt lär du dig om hjärtat och forskning bl.a. på vårt hjärtfält och kroppens elektricitet Hjärtat skapar ett elektromagnetiskt fält som vi kan mäta flera meter bort från oss Hur påverkar det oss själva och andra?  Uttrycket ”lyssna till ditt hjärta” innehåller väldigt många sanningar… Enligt modern forskning är vi människor till stor del elektriska varelser, och hjärtat är helt centralt i detta Visste du att … läs mer Inlägget 331: David Appelgren – Hjärtats intelligens, kroppens elektricitet & hur hjärtat skapar ditt energifält dök först upp på 4Health.se by Anna Sparre.

I avsnitt 381 av Tyngre Träningssnack så diskuterar Jacob och Wille begreppet mellanmjölksträning och hur det oftast används. Termen verkar vara ganska ny och har enligt google endast använts sedan 2012. Ser man till hur den används så verkar det syfta på lite olika saker i lite olika sammanhang. Ibland används det bara för att beskriva en viss typ av konditionsträning där man tränar på en intensitet som ligger någonstans emellan den som du kan springa med väldigt länge och den som du bara orkar hålla i några minuter. I andra sammanhang verkar istället termen mer användas för att beskriva träningspass som inte blir av så bra kvalité som den hade kunnat vara om idrottaren varit bra förberedd och återhämtad inför passet. Det här kan bland annat ske i fall man planerar in för många riktigt intensiva och tuffa träningspass under en träningsperiod så idrottaren helt enkelt inte orkar utföra dessa pass med så hög kvalitet som hade önskats. På Tyngre Träningssnacks instagram kan du hitta bilder relaterat till detta och tidigare avsnitt. Hålltider ·         (00:00:00) Sjukdom hemma hos Gudiol ·         (00:02:40) Jacob har spelat en fotbollsmatch igen ·         (00:06:49) Vad menas med termen mellanmjölksträning? ·         (00:11:28) Fördelningen mellan olika träningsintensiteter varierar beroende på hur man vill mäta det ·         (00:16:04) Mellanmjölksträning som begrepp verkar har uppstått kring 2012 på internet ·         (00:28:27) Hur fungerar det med glykogeninlagring under ett kaloriunderskott? ·         (00:29:08) Kroppens förbrukning av kolhydrater och fett under dagen och vid träning

Det moderne samfunnet er bygget etter maskuline verdier, og etter den mannlige syklusen. Dette har gjort mange kvinner stresset, hodestyrt og frakoblet sin egen kropp.Iselin Larsen er selv en av dem.Hun hoppet av hardkjøret i IT-bransjen da hun merket at kroppen begynte å si stopp.Det ble starten på en spennende og reise mot en mykere og gladere måte å leve og jobbe på.Iselin har dykket ned i kroppens ulike sykluser, og hun vil hjelpe oss til å spille på lag med kroppen.I denne episoden får du enkle tips:

Filip Larsen är medicine doktor i fysiologi och forskar för närvarande vid Idrottshögskolan GIH i Stockholm (där han även undervisar). Med hjälp av Filips breda kunskap lär vi oss om kroppen signaler kopplat till träning. Hur ska man tyda puls? Vad gäller kring återkomst till träning efter COVID? Vad är egentligen tecken på överträning? Mycket matnyttig information och ett väldigt trevligt samtal!    Veckans Sponsorer: CURA https://curaofsweden.com/se/  25 % rabatt på hela sortimentet med koden Spring25 Saucony Sverige  Apohem Apohem.se     

Varför får man feber när man är sjuk – är det ett symtom eller något som hjälper immunförsvaret att bekämpa sjukdomen? Kroppens temperaturreglering, feber och nedkylning är i fokus i det här avsnittet från Vetenskap & hälsa. Gäst i avsnittet: Niklas Nielsen, professor vid Lunds universitet och intensivvårdsöverläkare vid Helsingborgs lasarett i Region Skåne.