Podcasts about miljonprogrammen

Här kommer storyn Om grabb, som precis har hunnit fylla 16 år. Olika vägval, en lag för oss, en annan lag där Gatans lag består Miljonprogrammen,svenska välfärden är död förfallen i hans värld egna lagar, inga regler Där gatlyktorna släcks i takt med skotten i hans kvarter Ett Sverige där mammor gråter Ett Sverige där mammor gråter Det måste vara nog Ett Sverige där mammor gråter Ett Sverige där mammor gråter Vi begraver våra barn Han tappade tråden, stängda dörrar, Ett mörker inget ljus i framtiden Dras in i den falska verkligheten, cash, bash, kriminaliteten. Det Startade med en skitsak, ett Missförstånd, på fyllan, ett slag Skrik, hot och sen tog hatet över, våld är gatans lag. Som hämnd, han sjunker ner mot marken Hand mot bröstet hörs sista slagen, skott hörs idag varje dag. Sista andetaget. Han valde en väg som slutade under jord En sten med hans namn, ingen dömdes för mord Det måste bli ett slut med tomma ord Det måste bli ett slut på alla mord

Lägenheterna som byggdes under mångmiljonprogrammen är i stort behov av renovering. Dessutom hur används artificiell intelligens till självstyrande vapen. Programledare Fredrik Wadström. Var femte lägenhet av de miljontals bostäder som byggdes i Sverige i mitten på 1960-talet och tio år framåt måste renoveras. Hur ska det göras på bästa sätt? Gäster i programmet är Tommy Blomqvist, engagerad i Hyresgästföreningen i stadsdelen Skäggetorp i Linköping, och konstnären Makda Embaie som bor i Tensta. Medverkar gör också Fredrik Altin från Lunds kommuns fastighetsbolag. Vi ska också tala om AI och de etiska och moraliska aspekterna kring autonoma vapen som till exempel drönare. Med i programmet är Daniel Gillblad som är AI-expert och Gabriella Irsten från IKFF, Internationella kvinnoförbundet för fred och frihet. I dagens program blir det också samtal kring de personer som har smittats av Corona-viruset och sedan en dryg vecka tillbaka befinner sig ombord på ett japanskt kryssningsfartyg. Vad ägnar sig egentligen passagerarna ombord åt? Programledare: Fredrik Wadström Bisittare: Lubna El-Shanti Producent: Minna Grönfors Redaktör: Helena Nordenberg

Att påverka en plats genom konst - om ett rivningshotat kulturhus i Jordbro och att synliggöra flyktingarnas gästfrihet i Boden. Lyssna på den första delen i P1 Kulturs reportageserie Konsten är på väg att bliva allas. Alla delarna i reportageserien hittar du under artikeln Kulturministern har varit i Jordbro i Haninge och invigt Konst händer-festivalen. Och åkt hem igen. Kvar är en lysande näsa utanför det rivningshotade Kultur- och föreningshuset i centrum. Konst händer, så heter Statens Konstråds regeringssatsning i 15 miljonprogramsområden under 2016-2018 där man vänt på beställarprocessen och låtit civilsamhället söka med platser att påverka genom konst. Konstnärerna har kopplats in i ett senare skede. Vilka frågor är det då som konsten ska svara på? Fanns det ett krav uppifrån att göra något positivt? "Många ansökningar handlade om platser där man kan mötas utan att vara konsument", säger Lena Fromm, projektchef för Konst händer på Statens Konstråd. "Många påtalar bristen på trygghet och att man vill synliggöra och lyfta sin plats." "Vi var nog ovanligt bångstyriga", säger Göran Lidbrink från Jordbro världsorkester, som var den som skrev ansökan, från början för att rädda det rivningshotade Kultur- och föreningshuset i centrum. "Vi är ju ett producerande kulturhus", säger Justina Meyer från Blå vägen. Flera konstnärer har kommit och gått under Konst händer-arbetet i Jordbro där man kämpat för att få arbeta med lokala konstnärer och skapa kollektivt. Den palestinska arkitekten Sandi Hilal arbetar i Boden tillsammans med Yasmeen Mahmoud och Ibrahim Haj Abdulla med att expandera ett vardagsrum i asylboendet på Prästholmen i Boden till en offentlig plats för hela staden, och därigenom vända på begreppen gäst och värd. "Jag synliggör bara något som Yasmeen och Ibrahim ändå gör", säger Sandi Hilal. "Deras gästfrihet får genom konsten en ny dimension." Lyssna på Katarina Wikars reportage i ljudlänken ovan

Om modulhus, miljonprogram och missnöje när Sverige står inför en ny byggboom. Går det att bygga fram ett jämlikare samhälle? Hör Tenstabor, forskare och kommunpolitiker analysera framtidens stad. Kan man bygga bort segregation? Det är en central fråga i dagens Konflikt när Sverige står inför en akut bostadsbrist. Programmet börjar i Stockholms stads första så kallade modulboende i Fagersjö i Stockholms ytterområden. Konflikts Firas Jonblat träffade 23-årige Bashar från Idlib i Syrien när han höll på att flytta in.Boverket uppskattar att runt 700 000 nya bostäder måste byggas fram till år 2025, i princip ett nytt miljonprogram. Vad kan man dra för lärdomar av vad som gick snett då för att inte upprepa samma misstag. Vem kan analysera det bättre än de som bor i miljonprogramsområdena? Konflikts Anja Sahlberg träffade träffade Tenstaborna "Sara" och Khaled Hussein, för att höra vad de har för råd till dagens politiker som står inför en ny byggboom.Det har gått ett halvt sekel sedan socialdemokraternas stora byggprojekt Miljonprogrammet sjösattes på 60-talet. Många av den tidens miljonprogramsområden är idag slitna och i stort behov av att rustas upp. Men det är inte helt oproblematiskt. Renoveringar riskerar att leda till omfattande hyreshöjningar som gör att en del inte har råd att bo kvar. Det är problematiskt och riskerar att leda till social oro, det sa Mustafa Dikec, turkisk professor i urbana studier, när Konflikts Anja Sahlberg träffade honom i Stockholm.En person som ägnat många år åt att analysera hur städers utformning hjälper eller hindrar integrationen av flyktingar och migranter är den kanadensiske journalisten och författaren Doug Saunders. För ett par år sedan skrev han den uppmärksammade boken Arrival city om just detta och i dag arbetar han med ett forskningsprojekt för Världsbanken om vad som kan underlätta integrationen av migranter i europeiska och nordamerikanska städer. Tidigare i våras besökte han Stockholm. Konflikts Kajsa Boglind passade då på att ta med honom till Stockholmsförorten Vårberg, där Konflikt tidigare hade sin redaktion.Gäster i studion för att diskutera de framtida utmaningarna när ett nytt miljonprogram står för dörren är Ann Legeby, forskare på Arkitekturskolan på KTH, och Karolina Skoog (MP), som sitter i kommunfullmäktige i Malmö Stad och är ordförande i byggnadsnämnden där.Programledare: Kajsa Boglind kajsa.boglind@sverigesradio.seProducent: Anja Sahlberg anja.sahlberg@sverigesradio.se

Miljonprogramsområdet Brogården i Alingsås var rejält slitet för ett tiotal år sedan och det var dags att renovera. Då beslöt det kommunala bostadsbolaget att renoveringen skulle försöka göra hyreshusen till passivhus, alltså mer energisnåla än de flesta bostadsområden som nybyggs idag. Nästan bara betongstommarna sparades och renoveringen kostade stora pengar, men nu är den klar och målen verkar ha nåtts. Kan man göra likadant i landets alla andra miljonprogramsområden? Och kan det vara motiverat trots att det inte verkar företagsekonomiskt lönsamt för bostadsbolagen? Och vem ska stå för kostnaden: hyresgästerna, kommunen, staten - eller miljön? Programledare Pelle Zettersten

När det brinner i förorten rycker både politiker och media ut, men varför är det så tyst om miljonprogrammen när stenarna inte viner? Läs lyssnarchatten från sändningen här I P1 Debatt hörs frustrerade förortsbor, unga visionärer och de som har ägnat många år åt att försöka vända utvecklingen. Och hur vill de boende själva att deras bostadsområden ska fungera i framtiden? Medverkande i debatten Milad Mohammadi, jurist, statsvetare och talare inom mångfald och ledarskap. Irene Molina, professor i kulturgeografi vid Uppsala universitet. Kent Lindahl, fältassistent i Älvsjö, tidigare i Farsta. Felicia Margineanu, fotograf och initiativtagare till kampanjen #förortenimedia. Victoria Percovich Gutierrez, ekonom och projektledare inom Malmö stad. Erik Stenberg, arkitekt och lärare vid KTH Arkitekturskolan i Tensta. Elias Georgiadis, Bostadsentrepenör i Vårberg. Mireya Echeverria Quezada, Chefredaktör Bang och medgrundare av Rummet. Jonas Hagström, Förvaltare i bostadsbolaget Stendörren. Nabila Abdul Fattah, socialpedagog och initiativtagare till Alby är inte till salu Abraham Staifo, liberal debattör och ledarskribent på Göteborgs-Posten Heidi Avellan, politisk redaktör på Sydsvenskan (oberoende liberal) Stefan Fölster, chef för reforminstitutet, tidigare Svenskt Näringsliv. Hiphopartisten Kumba uppträdde – själv uppvuxen i Landskronas miljonprogramsområde Pilängen. Programledare var som vanligt Alexandra Pascalidou. Delta i diskussionen på twitter under #p1debatt, på vår Facebooksida eller i chatten här på hemsidan. Hur är det att bo i ett miljonprogramsområde? Vad ska politikerna göra? Här finns ett Facebookevenemang för debatten.

Journalisten Johanna Langhorst och hennes familj tvingades mot sin vilja att flytta ifrån Tensta efter att äldsta sonen blivit rånad två gånger och inte längre vågade gå hem från tunnelbanan. Miljonprogrammen kritiseras ofta för sin brutala arkitektur och höga kriminalitet, trots att innerstaden toppar statistiken både vad gäller trist boendemiljö och våldsbrott. Undersökningar visar att majoriteten av de boende i miljonprogrammen trivs bra och inte vill flytta därifrån. Men vad är då felet med Tensta? En dokumentär om hur fördomarna och föraktet mot betongförorten gör det omöjligt att lösa de verkliga problemen i miljonprogramsområdena. Dokumentären sändes första gången 2010.   Johanna Langhorst har skrivit boken "Förortshat" (Ordfront). Boken bygger på dokumentären "Tensta ligger mitt i Sverige". Här pratar hon i P1 Morgon om boken och förorten: Johanna har gjort ett flertal radiodokumentärer, samt frilansat under ett tiotal år för SR och UR. Tillsammans med Maria Sveland gjorde hon sommarserien Heliga Familjen i P1 och Johanna har även producerat, skrivit manus och regisserat radioteater och barnprogram. Musik i programmet: Daniel Bingert.   Lyssna på fler dokumentärer av Johanna Langhorst: