Podcasts about Tensta

⁠Klicka HÄR för att börja prenumera på alla avsnitt!Tjena Frankies! Avsnitt 83 är här – som ett par shorts i snöstorm: förvirrat, felplacerat och ändå väldigt svenskt.I det här avsnittet:

Vad gör man som ung lokalpolitiker i skjutningarnas Järva? Mohamed Nuur är Järvabaserad lokalpolitiker för Vänsterpartiet. Vi pratar om hur han halkade in på att bli ordförande för Socialdemokraterna i Tensta, skjutningarna som vände allting upp och ner, vad det innebär att kräva sin rätt, Islam och rasism i Sverige, onlinehat, Sveriges hastiga inträde i Nato, Västvärldens hycklerier och mycket mer. Följ Mohameds arbete via @mohamed_nuur163 på Instagram. Prenumerera på https://aljosja.substack.com för att få notiser om nya avsnitt, samt på https://yoshisss.substack.com för att följa mitt skrivande. This is a public episode. If you would like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit aljosja.substack.com

Salmaan flyr till Somalia för att komma bort från gängkriminaliteten. Men gänget i Sverige vill locka tillbaka honom. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Mohamud Kollane i Husby i Stockholm upptäcker att hans tonåriga son Salmaan säljer narkotika och umgås med kriminella och försöker rädda honom flera gånger. Tillsammans åker de till Somalia för att komma bort från gängen i Sverige. Sommaren 2020 misshandlas Salmaan Kolane till döds i Tensta, han blev 21 år. Mordet är fortfarande olöst. Polisen Rissa Seidou vill rädda livI Järvaområdet gör desperata föräldrar allt för att skydda sina barn från att dras in i kriminalitet. Ibland flyttar hela familjer utomlands, i förebyggande syfte. Andra gånger splittras familjer, när ett syskon ska räddas från ett liv i kriminalitet och behöver komma bort från Sverige.Områdespolisen Rissa Seidou har tät kontakt med oroliga anhöriga till ungdomar som är på väg att dras in i kriminalitet. Rissas telefon ringer dygnet runt. Hon och hennes kollegor måste ligga steget före, rädda liv som hon uttrycker det.Reporter: Randi Mossige-NorheimProducent: Magnus ArvidsonSlutmix: Tor SigvardsonVi som dör är ett samarbete mellan P1 Dokumentär och Ekot från 2022. Här kan du lyssna på första delen "Mördad i mammas bil".

I detta avsnitt intervjuar Mustafa Emilia Poole Jönsson, ordförande för Sveriges Arkitekter Studenterna vid LTH, samt vinnarna av idéutlysningen "Stadsbyggnad Genom Samarbete" – Andréa Caceres Ramirez och Axel Larsen från KTH. Vi pratar om idéutlysningen som hösten 2024 bjöd in arkitektur- och stadsbyggnadsintresserade studenter att ta fram nytänkande förslag för utvecklingen av stadsdelen Tensta i Stockholm. Initiativet, arrangerat av Sveriges Arkitekter Studenterna i samarbete med Arwidssonstiftelsen, resulterade i 16 inspirerande förslag. Vi djupdyker i det vinnande bidraget Kvinnonavet – Hjärtat i Bärkingeplan och diskuterar visionerna bakom en mer hållbar stadsutveckling. Läs mer om tävlingen och bidraget här https://www.arkitekt.se/tavling/stadsbyggnad-genom-samarbete/ _____ Keep Up the Good Work. Keep Loving Cities ❤️️ All opinions expressed in each episode are personal to the guest and do not represent the Host of Urbanistica Podcast unless otherwise stated. Let's connect and talk further about this episode ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠Mustafa Sherif Linkedin⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠. Visit  ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠Mustafasherif.com⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠ for collaborations and nominations or email me at ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠info@mustafasherif.com⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠ Follow Urbanistica on ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠Instagram⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠, ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠TikTok⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠, ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠Facebook⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠ & ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠Youtube channel⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠. Thanks to Urbanistica Podcast partner AFRY (Urban Planning and Design) AFRY is an international engineering and design company providing sustainable solutions in the fields of energy, industry, and infrastructure.

I slutet av 80-talet sätter en man skräck i stockholmsförorten Tensta. Iförd vit huva överfaller han kvinnor och media kallar honom Spökmannen. Han har dömts för våldtäkt under tre decennier nu är han misstänkt igen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. 1988 döms den då 18-årige mannen för brott mot fyra olika kvinnor i Tensta – grov våldtäkt, olaga hot, olaga intrång och ofredande. I förhör berättar kvinnorna att mannen har varit maskerad och när han grips hittar polisen en ihopknuten vit t-shirt med två hål urklippta. I media får han namnet Spökmannen. Straffet blir fängelse i fyra år men han flyr och begår nya brott mot kvinnor, bland annat våldtäkt och försök till våldtäkt. ”Jag vet inte om han var påverkad men det är någonting i hans blick som gör mig väldigt rädd och jag är liksom tvungen att göra vad han säger”, berättar ”Jaana” som våldtogs av mannen i en park 1992. Inte heller det straffet avtjänar han i sin helhet utan flyr utomlands och är borta under lång tid. 2016 dyker han upp på polisens radar igen, en kvinna anmäler att hon blivit har blivit våldtagen i ett skogsområde utanför Varberg i Halland.Mellan 2017 och 2020 döms Spökmannen, mot sitt nekande, för våldtäkt mot tre olika kvinnor. Hösten 2024 häktas han misstänkt för ännu en våldtäkt, han förnekar brott. I det här avsnittet hör du ”Jaana”, som utsattes av Spökmannen 1992, psykiatrikern Niklas Långström om vad som driver serievåldtäktsmän och också politiker om straffskärpningar när det gäller återfallsförbrytare. Programledare: Petra Berggren och Linus LindahlProducent: Jenny HellströmReporter: David OhlssonLjudtekniker: Johan Hörnqvist Kontakt: p3krim@sverigesradio.seTipstelefon: 0734-61 29 15 (samma på Signal)

Förr frågade sig folk vad i hela fridens namn brottslingarna var villiga att göra, man kunde ana vad som skulle kunna hända, för förbrytarna rörde sig fortfarande inom några slags gränser. Idag undrar folk vad brottslingarna INTE är villiga att göra, för ribban för vad det våldsamma packet är villiga att göra har höjts långt, långt utom synhåll. Där finner vi detta programs herre, orolig och undrande, med en speltorsk till släkting som har vänt sig till den kriminella världen för att få tag på pengar. Pengar som inte går att pressa ur honom, så blir det släktingen som kommer få besök av torpeden som gör allt för att få tag i pengarna? Missa inte det här programmet!TEKNIKSTRUL. Vi vänder oss inte till den undre världen för att hålla denna podd flytande. Vi vänder oss till dig som lyssnar och meddelar att dyrare utrustning har börjat strula, så för att allt ska fortsätta fungera, är vi evigt tacksamma för en så generös gåva som du känner att du kan och vill hjälpa till med nu:Swish: 073 846 37 64Meddelande: GåvaDet är inte lördag utan ett magasin laddat med nya ämnen. Så idag (5/10-24) drar vi till med detta:* Skuldsatt speltorsk till släkting bäddar min kista.* En ung människa undrar: "Hur jävla mycket pengar förväntas man ha i detta samhälle?"* Bonuspappan sitter på avbytarbänken och hör kvinnans vackra ord om exet som lämnade... exet som ger ur sin feta plånbok till henne.* Unga predikar om att GÖRA ALLT för att hålla rent i vår värld, ja nästan allt. Inte panta, för det är ju "fattigt" och pinsamt.* Vilka aggressiva människor är egentligen våldsamma?* Kvinna vill bli man, men vill inte utsätta sin man för att "ofrivilligt bo med en man."MEDVERKANDE:Programledare: Lelle Johansson.Gäster: Elisabeth Engman & Lennart MatikainenVI SÖKER NYA GÄSTER:VERKLIGHETSCHECKEN@GMAIL.COMFörra programmet:VÅLDTÄKTEN AV SALTKRÅKANhttps://www.spreaker.com/episode/valdtakten-av-saltkrakan--62139032Alla program:https://www.spreaker.com/show/verklighetscheckenNÄSTA NYA PROGRAM: Lördagen den 12 oktober 2024.Du hittar även Verklighetschecken här:PODDTOPPEN:https://poddtoppen.se/podcast/1516623687/verklighetscheckenSPOTIFY:https://open.spotify.com/show/3Lvy0LS8zfffv7ad60LwqoRUMBLEhttps://rumble.com/c/c-2636134iTUNES:https://podcasts.apple.com/us/podcast/verklighetschecken/id1516623687?uo=4VECKANS TIPSLELLEMedieval Ballad. Hurdy-Gurdy Solohttps://www.youtube.com/watch?v=0dPHRxvs3KY&ab_channel=AndreyVinogradovELISABETHMonsters: The Lyle and Erik Menendez Story coming to Netflixhttps://www.imdb.com/news/ni64060489/LENNARTEn varning från Husby & Tensta på 80-talet: Det kommer bli värre...https://youtu.be/J5Kx4dwNfHk?si=LPI01pLYOmTkFGHU

Boston Celtics är NBA-mästare! Lagmaskinen Celtics! Kyrie och Doncic säsong! En vecka kvar till NBA-draften! Durant i Tensta!

Det har blivit trendigt bland medelklassungdomar att vara gängkriminell!Smaka på dom orden. Föräldrar.Lärare.Politiker.Och alla andra.Det innebär att man exempelvis tänka sig att gå så långt som skjuta någon för pengar som man sen använder till att köpa dyra märkeskläder.Luay Lolo Mohageb ger dig en inblick i ungdomarnas värld. En digital värld med ett språk, videos och filmer som promotar sjuka snedvridna värderingar och en hypermaterialistisk gangsterkultur. Det är vad dagens tonåringar konsumerar 6-7 timmar framför skärmen. Om dagen!Och föräldrarna har ingen aning om vad som försiggår.Gangsterrapen är en av orsakerna till att gängkriminaliteten breder ut sig enligt Luay. Artisterna pratar öppet om mord, uppträder med skjutvapen och skottsäkra västar tillsammans med halvnakna kvinnor. Musiken ligger på topplistorna och är populär bland barnen som får en romantisk bild av gangsterlivet.Andra markörer är Guccikeps och att medelklassungdomar börjar prata ortensvenska.Även tjejerna dras allt mer i den kriminella världen. Killar med våldskapital, snabba bilar och dyra kläder attraherar många unga kvinnor. De blir lätt delaktiga i vapen- och narkotikabrott.Innan vi ger oss in i allt detta får du en gedigen bakgrund till Luay, hur han blev brottsutredare, uppväxten i Vallentuna som enda mörkhyade familj och hur det är att möta människor som tror att han är från Tensta. Ca 40 min in i avsnittet börjar vi prata om gängkriminalitet.Lyssna på vad Luay Mohageb har att säga. Det är dags för vuxenvärlden att ta ta tillbaka initiativet!Moderator: Gunnar OesterreichMusik: Mattias Klasson/Daniel OlsenDistribution: AcastSamarbetspartners: Life Genomics, Gröna Gårdar, FunmedHitta allt om podden: Websida: https://spannandemoten.se/Instagram: @spannandemotenFacebook: https://www.facebook.com/spannandemotenLinkedin: https://www.linkedin.com/in/gunnar-oesterreich/Kontakt: gunnar@oesterreich.se eller via sociala medier Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

De flesta känner igen honom som Adam Tensta. Nu är han tillbaka efter ett långt uppehåll, men nu utan Tensta. Vem är den här versionen av Adam Taal? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. För 17 år sen slog han igenom stort, med albumet It's a Tensta thing och hiten My cool. Han vann en grammis för Årets dans/hiphop/soul, och spåddes en internationell karriär.Och han har turnerat i 35 länder och varit förband till artister som Rihanna och Jay-Z, men sa samtidigt nej till skivkontrakt utomlands. Att vara independent, självständig, har varit ett tema genom hela hans karriär. Han var det första affischnamnet att slå igenom i hiphop-kollektivet Respect My Hustle, RMH, som sedan fört fram artister som Silvana Imam, Erik Lundin och Cherrie. De var ett av kollektiven som visade att det går att slå igenom på den svenska musikscenen, utan skivbolag.Det lade grunden för hiphopens väg tillbaka till topplistorna, där genren numer dominerar. Bland annat genom den omdiskuterade gangsterrappen, med skildringar av grovt våld och kriminalitet.I den här Söndagsintervjun berättar Adam Taal om sin syn på generationerna som kom efter, och om varför han tycker att många gangsterrappare är ”fett lata”.”Jag ser mig själv som en grundsten, en konstant”I maj släpper Adam Taal ett nytt album, som bär hans mamma Katarinas namn. Hon gick bort i cancer 2016, och sedan dess har han inte släppt musik.I sitt sommarprat 2018 försökte han lära känna sin mamma Katarina. Han berättade att de delade ett tydligt karaktärsdrag, de har svårt att prata om känslor, att dela med sig av sina problem.Och precis som i karriären är det privat viktigt för Adam Taal att vara en konstant, säger han, att vara oberoende. Varför är det så viktigt att stå på egna ben? Programledare: Martin WicklinProducent: Filip BohmKontakt: sondagsintervjun@sr.se

Återutsändning av ett avsnitt från 2021 som tidigare bara fanns bakom betalvägg. Kolla även in avsnittet “Det var Lena Andersson som var svartskallen i Tensta” med Qaisar, som publicerades i samband med denna Q&A.Här hittar du alla samtal från Hur kan vi?Utforska Hurkanvipedia för att lära dig mer Stötta Hur kan vi? 3.0 genom att bli månadsgivare härBoka oss till ditt team, ledningsgrupp eller företag Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Reklambefriad återutsändning av ett avsnitt från 2021.Navid pratar med författaren och debattören Qaisar Mahmood om den besvärliga mångfalden, hans resa genom Sverige på motorcykel och varför Lena Andersson var den som var svartskalle i Tensta när han växte upp.Här hittar du alla samtal från Hur kan vi?Utforska Hurkanvipedia för att lära dig mer Stötta Hur kan vi? 3.0 genom att bli månadsgivare härBoka oss till ditt team, ledningsgrupp eller företag Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

* Det här är ett gammalt avsnitt från Podme. För att få tillgång till Podmes alla premiumpoddar samt fler avsnitt från den här podden, helt utan reklam, prova Podme Premium kostnadsfritt. Ladda ned i Appstore eller Google Play. *Sommaren är snart slut, vi mår p, Julia och Julia mår p. I veckans avsnitt avhandlas känslan om att vara född i fel generation, det hemska med att tvingas gå på wannabe New York-barer och pressen från en själv att alltid vara rolig och prestera.

Barakat ”Bino” Ghebrehawaria är entreprenören med kommunikation som kompass och demokrati som drivkraft. Han växte upp i Tensta i Stockholm och ägnade sig åt många olika aktiviteter under uppväxten. När Barakat började spela fotboll i Brommapojkarna öppnades en ny värld, där han bland annat insåg att han bodde i en stigmatiserad kropp. Han har lång erfarenhet av att arbeta med mångfald utifrån ett kommunikationsperspektiv och är författare till boken Får man säga svart?.

Gängvåldets konsekvenser och konstnärlig forskning på filmfestivalen i Göteborg. Dessutom: direktrapport från ambitiös konferens om Ukrainas kulturliv - mitt i Stockholm. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. På Göteborg filmfestival visas två dokumentärer om dem som drabbas av gängvåldets konsekvenser. P1 Kultur har träffat Nazira Abzalova, huvudperson i och medregissör till ”Om alla bara drar”. Hon har hittat hem i Tensta men måste kanske fly.ISABELLE HUPPERT ÄLSKAR BIODen franska skådespelerskan Isabelle Huppert (Pianisten, White Material) besöker filmfestivalen och berättar för P1 Kulturs Emma Engström om sin kärlek till Paris hotade biografer. Har de en framtid?RING BRORSANFyra bröder, varav tre i livet. Dåligt med kontakt sinsemellan, särskilt sen morsan dog. En av dem - farbror Roy - berömd men alkoholiserad filmregissör. Det är utgångspunkten för Johanna Bernhardson första långa dokumentärfilm Bröderna Andersson. P1 Kulturs träffade henne på Hisingen i Göteborg.3 X LINDEENMarcus Lindeen presenterar är trippelt aktuell på filmfestivalen: film, pjäs och bok. Tillsammans bildar de hans doktorsavhandling i konstnärlig forskning. Men vad gör man med en sådan?UKRAINA I STOCKHOLMVad kan kulturen spela för roll under krig och hur skyddar man kulturarvet i ett land under angrepp? Det är frågor som lyfts under Ukraine Vision 2024 på Kulturhuset Stadsteatern i Stockholm till helgen. P1 Kulturs Fredrik Wadström är på plats.KLASSIKERNI SF-romanen Mörkrets vänstra hand (1969) undersöker den amerikanska författaren Ursula K. Le Guin vad som blir kvar av människan i en värld där hon inte längre definieras av sitt kön. Veckans Klassiker är signerad Anna Tullberg.Programledare: Lisa BergströmProducent: Mårten Arndtzén

Sar kerelpe buchi kusa romani inkludacia ande Skövde komuna. Ando Malmö inkerde memoratsoako bersh pa samudaripe. Fred Taikon ginavel paramicha Lådbilsrallyt ande Tensta bibliotek. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Voor het eerst neemt Samir Anders tot in detail mee terug naar de ochtend van 21 mei 1986, in Tensta. Wat gebeurde er precies, van minuut tot minuut? En welke impact hebben de gebeurtenissen van deze dag op zijn persoonlijke leven gehad? Samir vertelt daarbij over zijn eerdere pogingen om de waarheid te verhullen en zijn vader te beschermen. Iets waar hij tot op de dag vandaag last van heeft. Nu, decennia later, bevindt Samir zich op een kruispunt. Zal zijn lange strijd voor vrijheid en de erkenning van zijn onschuld uiteindelijk beloond worden?‘De Stiefmoedermoord' is de Nederlandse versie van de Zweedse podcast #Fallet. De originele inhoud is met behulp van acteurs naar het Nederlands omgezet. ‘De Stiefmoedermoord' is een podcast van het AD en de aangesloten regionale bladen. Acteurs: Loek Peters (Anders Johansson), Sadettin Kirmiziyüz (Samir Sabri), Michael Schaap (Sargon de Basso), Denise Aznam (Katja & Fahrida), Albert Secuur (Christer Widemalm). Copyright: PodsterProductie: audio agency AirborneSee omnystudio.com/listener for privacy information.

Det här är berättelsen om Rinkebytjejen som blivit hela Sveriges RnB-drottning, som slog igenom med låtar som handlade om våldet i förorten men sen kämpat för att slippa vara en talesperson för orten. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Klockan har för länge sen passerat midnatt, men inne i den lilla ettan i Tensta pågår samtalet för fullt. Det är slutet av 2013. 22-åriga Cherrie visar upp låttexter hon skrivit och Malmöproducenten och artisten Leslie Tay spelar i sin tur upp olika melodislingor. De har tillbringat hela dagen i studion med producenten Amr Badr och Cherrie är som pånyttfödd. När hennes kompis ringde tidigare i morse, för att dra med henne till studion, hade hon suttit instängd och deppat med persiennerna neddragna i flera veckor. Den senaste tiden har inget gått hennes väg. Hennes förhållande har gått i kras och musikskapandet har länge stått och stampat. Men nu är det som att hon väckts ur sin dvala.Samtidigt som morgonen närmar sig känner Cherrie hur framtidstron återvänder. Hon bestämmer sig för att det är dags att rycka upp sig och på riktigt satsa på musiken, men Leslie är till en början osäker på om hon verkligen menar allvar. – Han var så ”Om jag ska kunna ge dig min tid och min energi, jag måste veta att du är down 100 %”. Jag var ärlig mot honom, jag var så ”lyssna, du ser hur mörkt det är i den här lägenheten, hur tomt det är. Jag har varit inlåst här i månader. Jag mår inte bra. Jag vet inte vad jag ska göra av med livet. Så jag kommer inte kunna svika dig. För om jag inte gör det här, jag kommer inte göra något annat”.P3 Musikdokumentär om Cherrie handlar om den framväxande svenska RnB-scenen, att ständigt kämpa i uppförsbacke och kampen att få styra sitt eget narrativ.Medverkande: Cherrie, Imenella, Milena Yigsaw och Hasan Ramic.Programmet är gjort av Anna Lillkung, hösten 2023Producent Joanna KorbutiakExekutiv producent Anna JohannessenSlutmix Fredrik NilssonProgramledare Siri Hill Ljudklippen i programmet kommer från Ut ur mörkret (SVT Edit, 2018), Morgonpasset i P3 (Sveriges Radio, 2015), P3 Guldgalan 2017 (Sveriges Radio, 2017), Musikhjälpen (Sveriges Radio, 2018) och Så mycket bättre (TV4, 2021).

Hur hjälper idrottsföreningen VGB kidsen i orten? Jag pratar med Yacouba Barry, grundare av idrottsföreningen VGB, om hans kärlek för Tensta, presenten som gjorde honom populär bland basketspelare, var hans drivkraft till att sträva efter mer kommer från, hur man startar en ny idrottsförening, vikten av att bemästra språket, utmaningar med att driva en förening i Järva/Rinkeby/Tensta och mycket mer.Besök vgbif.se och @vgb_sthlm på Instagram. This is a public episode. If you would like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit aljosja.substack.com

Faysa Idle har en nära familjemedlem som drogs in i gängkriminalitet när hon var ett barn. När Faysa var 7 år flyttade hon och hennes familj till Tensta, en plats som hon då upplevde som full av liv och glädje men som under tiden hon vuxit upp, fastnat i gängens våld. Faysa beskriver en splittring i hennes omgivning som gör att grannar slutar hälsa på varandra och där en felriktad blick kan leda till skottlossning. Faysa Idle har skrivit boken Ett ord för blod. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programledare: David Druid och Nanna Olasdotter Hallberg

De veroordeling voor de moord op zijn stiefmoeder houdt Samir tot op de dag vandaag bezig. Waarom wil hij, na ruim 35 jaar, nog altijd zijn onschuld aantonen? Nu journalist Anders Johansson zich in de zaak heeft vastgebeten, is het tijd om alle feiten stap voor stap en tot in de kleinste details op een rij te zetten. Een intensief proces waarbij hij ook de inmiddels volwassen Samir uitvoerig spreekt. Kan hij deze man met zijn ellenlange strafblad vertrouwen?Anders wil bovendien met eigen ogen zien waar het drama zich destijds voltrok. Samen met Samir reist hij daarom af naar Tensta, een buitenwijk van Stockholm, waar Samir destijds woonde met zijn stiefmoeder, vader en broer.‘De Stiefmoedermoord' is de Nederlandse versie van de Zweedse podcast #Fallet. De originele inhoud is met behulp van acteurs naar het Nederlands omgezet. ‘De Stiefmoedermoord' is een podcast van het AD en de aangesloten regionale bladen.Acteurs: Loek Peters (Anders Johansson), Michael Schaap (Sargon de Basso), Albert Secuur (Eric Rönnegård), Julien Croiset (Sune Klernäs), e.a.Copyright: PodsterProductie: audio agency AirborneSee omnystudio.com/listener for privacy information.

Poeten Faysa Idle har förlorat vänner och familjemedlemmar i gängkrig. Nu kommer hon med boken Ett ord för blod, som skildrar hennes liv och uppväxt som lillasyster i tungt kriminella sammanhang. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Faysa Idle, född 1998 och uppvuxen i Tensta, har skrivit boken ”Ett ord för blod”. Den berättar om en systers liv, en vanligtvis osynlig familjemedlem i de här sammanhangen. Hennes bror är en av gängledarna i en av de rivaliserande grupperingarna i Järvakonflikten. I programmet berättar hon om sin uppväxt där heder och kultur begränsar flickors och kvinnors liv, om närheten till skjutningar och mord och drömmen om ett liv i lyx. Hon beskriver även sin egen väg till skrivande och fantasi, som ett sätt att ta sig bort och hitta sig själv. – Jag skrev boken för att jag ville få reda på vem jag är, bortsett från de här morden. Vem är jag utan mitt efternamn. Jag är trött på att jag hamnar i skit på grund av min familj men ändå ska jag inte få följa min dröm och göra vad jag vill, säger hon i Lundströms Bokradio.Skriv till oss! bokradio@sverigesradio.seProgramledare: Marie LundströmRedaktion: Märta Kero och Andreas Magnell (producent)

Denna veckan kliver vi in i den gripande världen av Faysa Idle, poeten från Tensta som nu är aktuell med sin bok "Ett Ord för Blod."Faysa delar med sig av sin djupt personliga resa som syster till en gängkriminell och den utmanande balansen mellan att vara människa, anhörig och kvinna i en värld som drabbats av brutalt gängvåld.Om att hamna mitt emellan två ytterligheter - det vanliga samhället och gängvåldets skoningslösa verklighet. Genom hennes ögon får vi en inblick i de komplexa känslor av förlust, svek och hopp som präglat hennes liv.Faysa berättar om bandet till sin bror, trots hans inblandning i en gängkultur som hotade att förändra deras liv för alltid.Känslor av förtvivlan och svek som Faysa upplevde när hennes bror blev en del av gängvåldet och de farliga vägarna han valde att följa.Faysa Idle är en inspiration för oss alla, och vi tror att hennes mod kommer göra så stor skillnad. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Författaren och skribenten Lena Andersson intervjuas av Jörgen Huitfeldt. Varför spårade debatten om hennes hungerkrönika så snabbt snett? Vad är sanning för henne? Och hur har hennes hemort Tensta förändrats sedan hon själv växte upp där på 1970-talet? Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Författaren och skribenten Lena Andersson intervjuas av Jörgen Huitfeldt. Varför spårade debatten om hennes hungerkrönika så snabbt snett? Vad är sanning för henne? Och hur har hennes hemort Tensta förändrats sedan hon själv växte upp där på1970-talet? Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Kiss i Sverige: Johan Kihlberg, Stockholm 1980 Vår serie ”Kiss i Sverige” fortsätter med Johan om sina upplevelser på sin första Kiss spelning i Eriksdalshallen 1980. En förväntansfull ung man ska äntligen få uppleva sina idoler, upplevelsen var magisk, han fick se sina idoler. Allt hände, explosioner, eld, flygande gitarrer, blod, lista kan göras lång. Men resan började där med hans första kyss i Eriksdalshallen. Välkommen till sjunde avsnittet i vår serie ”Kiss i Sverige”, en resa som slutar i Dalhalla 2023. Detta har vi pratat om: Kiss Alive!, Destroyer, Domus Skärholmen, Stora Coop, Poster, Peter Criss soloalbum, Gene Simmons soloalbum, The Elder, KISS, skivaffären i Tensta, Sweet, Status Quo, Runaways, Simple Minds, Kraftwerk, punk, Sex Pistols, Ramones, Dynasty, Unmasked, Wicked Lester, Attack, Kompaktmannen, Ooa hela natten, Söndagstelefonsvararen, Anders Tengner, bootlegs, Hans Hatwig, Mats Olsson, Gösta Ekman, Tommy Thayer, Eric Singer. Eric Carr, Heikki Harju, Thomas Wikström, Impera, Heavy Metal Heaven, Eriksdalshallen, Iron Maiden, The Number of the Beast, Paul DiAnno, Bruce Dickenson, Clive Burke, Talk to Me, trumsolo, Revenge, Cardiff, Creatures of the Night promotionturné 1982, Robert Hultman, Peo Berghagen, Annika Raabe, Kenneth, Tidningen Destroyer, Anders Ringman, Bengt Ström, Ulf Lorentz, Messiah Marcolin, Kiss-butiken i Sätra, Vinnie Vincent telefonsvarare, presskonferensen 1996, Kiss 1995, TV3, Morgonsoffor, Radio Stockholm, King Creole, Domnington 1996, Dalhalla, Stockholm 2022, Göteborg 2022, Johan Kihlberg's Impera förband Göteborg 2022  

I veckans avsnitt träffar jag Diamantis Koukouvinos, mer känd som Doctor Diamantis, som är den före detta elit-basketspelaren från Tensta som valde att följa sitt hjärta och byta bana för att kunna hjälpa människor att må bättre men också sig själv. Först utbildade han sig till naprapat på naprapathögskolan innan han flyttade till Kina för att gå en femårig utbildning till läkare i kinesisk medicin. Idag uppmanar han människor till att våga ta sin hälsa i egna händer och förespråkar inte bara helhetsbalans utan även självinsikt när det kommer till att motverka sjukdomar och andra åkommor utifrån personlig erfarenhet. Idag driver han en egen klinik i Solna som är bokad i månader i förväg där främst kvinnor i 25-40-årsåldern med besvär som stress, ångest, hudproblem, IBS och menstruationssmärtor är hans kunder.Vi går in på Diamantis resa, hur hans bakgrund påverkat honom, om att leva i sin sanning och lära sig och lyssna inåt, om att leva i prestation men också vad som kännetecknar en frisk prestation och hur vi kan nå vårt fulla potential. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Salmaan flyr till Somalia för att komma bort från gängkriminaliteten. Men gänget i Sverige vill locka tillbaka honom. Mohamud Kollane i Husby i Stockholm upptäcker att hans tonåriga son Salmaan säljer narkotika och umgås med kriminella och försöker rädda honom flera gånger. Tillsammans åker de till Somalia för att komma bort från gängen i Sverige. Sommaren 2020 misshandlas Salmaan Kolane till döds i Tensta, han blev 21 år. Mordet är fortfarande olöst. Polisen Rissa Seidou vill rädda livI Järvaområdet gör desperata föräldrar allt för att skydda sina barn från att dras in i kriminalitet. Ibland flyttar hela familjer utomlands, i förebyggande syfte. Andra gånger splittras familjer, när ett syskon ska räddas från ett liv i kriminalitet och behöver komma bort från Sverige.Områdespolisen Rissa Seidou har tät kontakt med oroliga anhöriga till ungdomar som är på väg att dras in i kriminalitet. Rissas telefon ringer dygnet runt. Hon och hennes kollegor måste ligga steget före, rädda liv som hon uttrycker det.Reporter: Randi Mossige-NorheimProducent: Magnus ArvidsonSlutmix: Tor SigvardsonVi som dör är ett samarbete mellan P1 Dokumentär och Ekot från 2022. Här kan du lyssna på första delen "Mördad i mammas bil".

Hon är superentreprenören från Tensta som vill demokratisera tillgången till tech och bygga broar mellan människor. Med driv, passion och en okuvlig tro på att världen går att förändra till det bättre, har hon bidragit till att tiotusentals unga fått lära sig att koda. Binette Seck är i år en av de nominerade till Consids pris Årets digitala stjärnskott och en mycket efterlängtad gäst i den här podden. I det här avsnittet avslöjar hon hur man lyckas locka kvinnor och unga med utomnordisk bakgrund in i techbranschen, vad förebilder har med saken att göra och hur man får människor att tro på att de förtjänar ett bättre liv.

Dj Disteli a k a René Hedemyr berättar sin fantastiska historia. Från pojkåren i Tensta via klubbarna i Stockholm och SweMix fram till dagens succé med Soul Train. Support us!

Death metal-bandet Dismembers debutalbum var så brutalt att den brittiska distributören åtalades. Hemma hos Strage minns vokalisten Matti Kärki och trummisen Fred Estby den absurda rättegången för 30 år sedan (då de tvingades sätta upp sitt långa hår i tofs samtidigt som domaren tog på sig en lång peruk). De pratar också om att komma från "Stockholms uslaste förorter", om att jagas av kickers, om att dricka folköl på föräldrafria hemmafester, om att behöva gå på Treat-konsert för att man är kär i en tjej, om mordet i Tensta som inspirerade klassikern "Skin her alive" och om att fortsätta headbanga trots att åldern tar ut sin rätt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

106. Tune in till en gäeda med våra nya vänner Martin & Melody. I detta tuggsnack pratar vi bland annat om hur Martin hanterar hatare på instagram, Drakes trip till Sverige, skillnaden på komiker & skojare från orten, hur förorterna vi vuxit upp i varit skyddade drömvärldar och chocken av att komma ut ur den bubblan, vi pratar om krabbhinks-mentalitet och hur det påverkat oss på olika sätt i form av frågor som ”vad leker du?”. Om att inte kompromissa bort sin personlighet för mycket, hur man inte alltid relaterar till andra människor som har samma etnicitet och viljan att ta sig ut ur orten. Vidare diskuteras djupa frågor som: vad är skillnaden mellan Husby & Akalla/Rinkeby & Tensta? Hur hanterar iranieföräldrar att ens enda dotter inte blir doktor/mohandes?, Hur kommer vår generations barnuppfostran skilja sig från våra föräldrars? Lite fotbollssnack + mycket mer! See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Två vänner ligger till synes livlösa bredvid varandra på en innergård i Hjulsta. Båda är skjutna i huvudet. Skjutningen är en del av konflikten mellan två grupperingar i Järva. En ärvd konflikt. I lagens namn har i flera tidigare program berättat om Järvakonflikten och veckans program handlar om grupperingarna som tagit vid när tidigare ledare i konflikten börjat avtjäna fängelsestraff eller mördats.Två män sköts på en innergård i Hjulsta i augusti 2021. I I anslutning till brottsplatsen ligger en lägenhet som kan ses som ett högkvarter för ett av gängen i konflikten i Järva. Männen som träffades av skotten på innergården tillhör ett rivaliserande gäng från Tensta. Det finns en tydlig territoriell uppdelning mellan två kriminella nätverk där det i sig är anmärkningsvärt om en eller flera personer ur det ena nätverket rör sig in på det andra nätverkets område, vilket ju också var fallet här, säger kammaråklagare Carl Mellberg.Det här var ett få mordärenden i konflikten som lett till fällande domar. Mycket tack vare en ny DNA-metod som utvecklats i Nederländerna Ur mitt perspektiv så är det här något av det största som har hänt på biologisektionen på NFC, säger Staffan Jansson som är forensiker på Nationellt forensiskt centrum.I avsnittet hör du åklagaren som arbetade med fallet i Hjulsta, Garip som hjälper ungdomar att ta en annan väg i livet än den kriminella och Ramou som själv förlorat en anhörig och som tillsammans med andra startat en samtalsgrupp för att hjälpa dem som har samma upplevelser som hon själv.Programledare: Martin Wicklin. Reporter: Lova Nyqvist Sköld. Ljudtekniker: Fredrik Nilsson. Producent: Linus Lindahl.

PRIMECRIME:

Den ständigt omstridda författaren och debattören Lena Andersson öppnar upp lägenheten i Tensta och berättar om idrottskarriären som havererade i ätstörningar och ångest. Om vägen in i litteraturen, med de många refuseringsbreven från landets förlag. Om varför det är farligt för en författare att bli älskad. Om konsten att ta och ge kritik. Om ängslig flockmentalitet i kulturvärlden. Om den andliga torftigheten i världens mest välmående land. Och om varför svenskarna plötsligt har börjat skryta.Följ Tomas Andersson Wij på sociala medier:Instagram: @tomasanderssonwijFacebook. Tomas Andersson WijAvsnittet är sponsrat av Staccs (@worldofstaccs). See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Krögaren och före detta dansaren Emilio Ingrosso lever verkligen som han lär. Med hjälp av sin envishet och uthållighet kom han inte bara att bli en av Sveriges bästa dansare, utan idag är han även ägare till en av landets mest populära restauranger, La Perla, som har över sex månaders väntetid.Vi får höra om ett liv som kantats av både motgång och framgång. Efter en uppväxt i Tensta valde Emilio att satsa på ett yrke som ingen annan trodde på, och det tog honom nästan in på en av New Yorks finaste dansskolor. Vi pratar också om den kontroversiella dansen till Pernilla Wahlgrens ”Picadilly Circus”, om tiden när han mått som sämst, att inte göra saker by the book och om drömmarna att skapa filmmusik. Tusen tack för att du lyssnar!Besök Framgångsakademin.Beställ "Mitt Framgångsår".Alexander Pärleros Instagram.Bästa tipsen från avsnittet i Nyhetsbrevet.I samarbete med Convendum. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Krögaren och före detta dansaren Emilio Ingrosso lever verkligen som han lär. Med hjälp av sin envishet och uthållighet kom han inte bara att bli en av Sveriges bästa dansare, utan idag är han även ägare till en av landets mest populära restauranger, La Perla, som har över sex månaders väntetid.Vi får höra om ett liv som kantats av både motgång och framgång. Efter en uppväxt i Tensta valde Emilio att satsa på ett yrke som ingen annan trodde på, och det tog honom nästan in på en av New Yorks finaste dansskolor. Vi pratar också om den kontroversiella dansen till Pernilla Wahlgrens ”Picadilly Circus”, om tiden när han mått som sämst, att inte göra saker by the book och om drömmarna att skapa filmmusik. Tusen tack för att du lyssnar!Besök Framgångsakademin.Beställ "Mitt Framgångsår".Alexander Pärleros Instagram.Bästa tipsen från avsnittet i Nyhetsbrevet.I samarbete med Convendum. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Vår första sittning där vi, Bernt och Marko presenterar oss själva och vad som ledde till att vi är Kiss nerds.  Dagens ämnen vi har berört Oulu/Uleåborg, Riff Raff (hårdrocksbandet), Nynäshamn, Alternativfestivalen 1975 med Sillstryparen, Sparks, Stockholms skivbörs (Anders Mossberg), Johan Rönn, Alex (Bergdahl) Room Service, Sweet, Ballroom Blitz, Marillion, The Elder, Christopher Börjars, Marko i Japan, Finnair, Mumintrollen, Per Strid, The Demons of Rock, Kiss i Sverige, Kiss Magic Kronicles 1973 - 1983, Johan Kihlberg och hans Impera, Johan Falk, Niclas Olsson, Kiss 80-tals låtar, Ronnie Peterson, Tommy "Slim" Borgudd, Solar Plexus, Ali Lundbohm, Rolf Wikströms Hjärtslag, Källkritik, Carl Linneaus, förrädiska minnen, Anders Tengner, Söndagstelefonsvararen, Kent Billebro - Skånegatan, Arkivering, En markering - telefoni, Amerikanska vloggar vi stör oss på, Bernt pratar KISS på söndagarna, Wanted Dead or Alive, Runaway, Sergelteatern, Kiss meets the Phantom of the Park, Hotter than hell, Alive!, albumet KISS, Sarah Dawn Finer's "Talk to Me", Skivaffären i Tensta, Poster-tidningen, "Tecken"-filmerna, Django Unchained, Exorcisten, Betamax-video, Animalize-video, Night of the living dead - svartvit zombiefilm, De oskyldiga (norsk skräckfilm), Deuce - Markos favoritlåt, Got to Choose, Hotter than Hell, Parasite, Silver Convention - Love in a Sleeper, Dynamikbrist på 70-talet, Bombastiskt på 80-talet, Söders skivbörs, Skivbörsarna vid S:t Eriksplan, Tidningen Destroyer, Kissin' Time, Johnny Fredriksson's T-shirt by mail, Anders Ringman, Johan Carlén, Stefan Lundström, Bill Aucoin, Bruce Kulick, Blue Moon Bar (på Kungsgatan), Alexander Johanssons KISS the Exhibition, OKEJ, Tennbergs, Tidningen Café, Marie i Kiruna, Morgan Östergren, Clifford Brohuvud, KISS i sommar, Ace Frehley på Skansen, Johan Kihlbrgs Impera, Mats Vassfjord, Keith Leroux, Första Dejten, Grädde i kaffet. Några länkar i "Let Me Know" Bernt pratar KISS på söndagarna Avsnitt 13 - Nya KISS-böcker: https://youtu.be/z1pIDZtiKYo Avsnitt 42 - Kiss i Drammenshallen: https://youtu.be/APawE2YlzAc Alex Room Service Om Ace Frehley: https://open.spotify.com/episode/2dTiTFKSB1bWFOaQLe6nof?si=2397fce3f7d94ccb Om Genesis: https://open.spotify.com/episode/6QwcKJKm41NSxZS1uZJ9zl?si=70b3316bff5c4392 DestroyerAlive vlogg Avsnitt 50 (med Bernt): https://youtu.be/I1ZMzjodMt8

Diamantis Koukouvinos, mer känd som Doctor Diamantis, är den före detta elitbasketspelaren från Tensta som valde att följa sitt hjärta och byta bana för att kunna hjälpa människor att må bättre. Först utbildade han sig till naprapat på naprapathögskolan innan han flyttade till Kina för att gå en femårig utbildning till läkare i kinesisk medicin. Han öppnade sedan en egen klinik i Stockholm och såg framför sig hur majoriteten av patienterna skulle utgöras av äldre människor med olika skavanker. Men istället visade det sig vara främst kvinnor i 25-40-årsåldern som strömmade till kliniken med besvär som stress, ångest, hudproblem, IBS och menstruationssmärtor. Det här blev ett mycket intressant samtal om varför vi mår som vi gör, hur vi kan träna och äta för att få en bättre balans, en intressant diskussion om varför vegansk kost inte är för alla – plus en massa annat. Tack för att du vill lyssna!Följ Maratonpodden i sociala medier:Instagram: https://www.instagram.com/maratonpoddenFacebook: https://www.facebook.com/maratonpoddenFölj Petra:Instagram: https://www.instagram.com/maratonpetraFacebook: https://www.facebook.com/petra.manstrom See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Fördjupar dagens stora händelser i Sverige och världen. Det senaste från kriget i Ukraina, hör den svenske AT-läkaren i Kiev, reportage om den nya järnridån, informationskriget, FHM:s pressträffar går i graven, Kvinnor krokar arm vid Tensta konsthall, EU-kommissionens energiförslag, hyrpersonal inom sjukvården, utländska studenter i Ukraina, skillnad på flyktingar och flyktingar? och det franska valet som kom av sig.

Adam Taal, mer känd under artistnamnet Adam Tensta, sätter sig ner i en timme i vår källare och delar med sig av sin resa från genombrottet med albumet "It's a Tensta thing" till vilka projekt han jobbar med idag. Det snackas musik, manlighet, NFTs och mycket mer. Och är detta slutet för Adam Tensta? Tune in! LÄNKAR Adam's instagram Personen Bakom's instagram

Natten till den 16 November 2012 väcks makarna Kulbay av att deras son, Vahid ,skriker av smärta i sömnen.Ambulans åker ut till förorten Tensta i västra Stockholm, där man konstaterar att 22 åringen fått en hjärnblödning i sömnen.Sedan så väljer läkarna att försätta honom i koma i 15 dagar.Så börjar resan för Vahid Kulbay , som under 8 år i sjukskrivning får lära sig de fundamentala färdigheterna som att gå, äta själv och minnesträning.Han bestämde sig dock tidigt att trots alla odds så skulle han själv gå ut genom dörren på sjukhuset.Idag är Vahid utbildad PT och jobbar på butik och hans liv funkar högst normalt.Men vägen tillbaka har varit lång ,smärtsam och full av hinder.Det här är hans resa.Samt Även där poddar finns @acastsweden @spotifysweden Gillar du det vi gör och vill stötta oss med en summa så swishar du på: 123 64 508 86Glöm inte att prenumerera och tipsa om vår kanal! Tack för att ni tittar,delar och diskuterar! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Begränsningen av rörelsefriheten på svensk mark har länge viftats bort med att det bara sker i "deras" områden. Det sker ju ändå bara i Tensta, Gottsunda, Hammarkullen och liknande invandrartäta områden - Men nej! Det är dags att ta ner den där näven nu, för det är slut på viftandet. I det här programmet så får ni följa med till en mindre tätort i Uppsala Län som har vänts totalt upp och ner. Gängen har flyttats till den en gång så lugna och trevliga lilla staden - Och nu bokstavligt talat "ockuperas samtliga ingångar," till deras lilla centrum. Folk som vill gå till fiket - Blir hotade. Folk som jobbar i centrum - Blir hotade. Barn blir utsatta för rånförsök och det har börjat regna stenar på hederligt folks bilar. Men var är då polisen, undrar du? Jo, dom "vidtar INGA åtgärder som biter." Missa inte det här programmet!TUSEN, OCH ÅTER TUSEN TACK FÖR DIN JULGÅVA TILL VERKLIGHETSCHECKEN:Swish: 073 846 37 64Meddelande: Gåva(4 December 2021)HELGENS ÄMNEN TILL GÄSTERNA:* Den unge svenske grabben får misstänksamma blickar på sig under sin fritidsaktivitet, för att "alla killar ska ses som potentiella våldtäktsmän."* Kampen mellan hjärta och hjärna - Ska man hjälpa en politisk motståndare, när det rör sig om en gammal människa?* Nu ser vi resultatet av årtionden av att människor (kvinnor, utlänningar och homosexuella) uppmanas att se sig själva som så extremt speciella, och värda att konstant bli sedda av alla andra.* Portade från sitt centrum av maskerat drägg.* Hur står det egentligen till med den svenske propagandaministerns barn nu - 10 år senare?* Folk läser EN negativ nyhet, och blundar sen för 101 andra negativa nyheter.MEDVERKANDE:Programledare: Lelle Johansson.Gäster: Lennart Matikainen, Elisabeth Engman & Johan WidénVI SÖKER NYA GÄSTER:VERKLIGHETSCHECKEN@GMAIL.COMFörra programmet:INGA FLER EUROPÉER I EUROPAS LANDSLAGhttps://www.spreaker.com/user/verklighetschecken/inga-fler-europeer-i-europas-landslagAlla program:https://www.spreaker.com/show/verklighetscheckenNÄSTA NYA PROGRAM:LÖRDAGEN DEN 11 DECEMBERDu hittar även Verklighetschecken här:PODDTOPPEN:https://poddtoppen.se/podcast/1516623687/verklighetscheckenSPOTIFY:https://open.spotify.com/show/3Lvy0LS8zfffv7ad60LwqoiTUNES:https://podcasts.apple.com/us/podcast/verklighetschecken/id1516623687?uo=4VECKANS TIPSLELLEBeyond Death's Throne - Haphazard Ethoshttps://youtu.be/h4EeTHL4f2g?t=145JOHANVinnie Paz ”End Of Days”https://open.spotify.com/track/6zucgMkRLsGgNIN8o0qX0W?si=9c947c6d70e44f35LENNART35 Animals That Asked People for Help !https://www.youtube.com/watch?v=gQIaF3Q3jjoELISABETHInvestors ordförande Jacob Wallenberg intervjuas av Anders Holmberghttps://www.svtplay.se/video/33414422/30-minuter/30-minuter-sasong-2-avsnitt-13

Brittisk dialekt-karaoke välter Twitter och konflikt och kärlek i ny film om Tensta gospel choir. Producent: Nils LindströmProgramledare: Maria Askerfjord Sundeby

Tom

. .   81 19 . .  . Järva Tensta Rinkeby. . : . . .SVENSK TEXTFler smittas av covid. Nour berättar om det grova våldet i förortenCovid-19 sprider sig i världen, men i Sverige är ökningen måttlig, säger Nasser Nuru Mahmoud från Folkhälsomyndigheten. Möt också Nour Ramadan som jobbar med ungdomar i områden med ökande våldI Sverige har nu 81% av befolkningen fått två vaccinsprutor med covid-19. Det är betydligt fler som därmed fått vaccinet än i andra delar av världenResultatet är att när covid-19 smittan sprider sig snabbt i både Europa och resten av världen så klarar sig Sverige bättre. Nu berättar Nasser Nour Mahmoud om hur de lyckades nå invandrare som nu också vaccinerar sig i allt större utsträckningI Järvaområdet, Tensta och Rinkeby, utanför Stockholm jobbar Nour Ramadan med ungdomar. Det är områden som drabbats hårt av de ökade våldet bland unga människor i Sverige. Här har också många ungdomar skjutits till döds-Det är områden där utanförskapet är stort, här finns många som har missbruk av olika slag. I skolan sliter lärarna hårt, men arbetsbelastningen är hög och många elever får inte den uppmärksamhet som de behöver, säger Nour RamadanHör henne berätta om vad ungdomarna tänker och om de oroliga mammorna som är ute och nattvandrar 

Labo nin oo lagu toogtay Tensta, Dad horleh oo u dhintay covid-19 iyo Markaryd oo tuhunsan khiyaano CSN ee ka dhanka ah waxbarashada dadka waaweyn.

Två män sköts ihjäl i området Tensta i Stockolm, på måndagskvällen. | Regeringen vill ändra lagen, så att dömda personer inte kan gömma sig och slippa sitt straff. | Sveriges högsta berg är Kebnekaise. Bergets södra topp smälter och blir allt lägre, när klimatet blir varmare. | Läs texterna till nyheterna på webbsidan: www.sverigesradio.se/lattsvenska Programmet gjordes av Ingrid Forsberg.

Nyheterna Radio 07.00

I dag pratar jag med Johan Forssell som är rättspolitisk talesperson för Moderaterna. Innan dess var han partiets migrationspolitiske talesperson. De senaste åren har han med andra ord haft hand om två av de frågor som väljarna ser som allra viktigast. Från och med i dag börjar jag med något nytt här på Rak höger. I fortsättningen kommer även podden att läggas ut som text, för de som hellre vill läsa än lyssna. Intervju med Johan ForsellVälkommen Johan Forsell till Rak höger!– Tack så jättemycket!Du är rättspolitisk talesperson för moderaterna och för 10-15 år sedan kanske inte det hade varit den viktigaste positionen, men nu skulle jag nästan säga att du har den viktigaste positionen i ditt parti – det här är ju den frågan som dominerar just nu.– Ja, så är det, om än av tråkiga skäl helt klart. Jag brukar säga det att för mig är rättsfrågor inte bara just rättsfrågor utan i grund och botten väldigt mycket frihetsfrågor. Moderaterna är ju ett frihetsparti och om man funderar på vilka de stora frihetsutmaningarna är idag så är det inte samma saker som när jag blev medlem i moderata ungdomsförbundet. Då handlade det mer om att kunna välja skola och den typen av saker. Backar man bandet lite till så handlade det om att Sverige skulle vara en del av Europasamarbetet och de fyra friheterna. Men när jag tittar på Sverige idag så tror jag tyvärr att vår tids frihetsutmaningar är saker som vi har kunnat ta för givna: att röra sig tryggt ute i det offentliga rummet och inte behöva oroa sig för nära och kära helt enkelt. För mig är det en väldigt hög grad inte bara en rättsfråga utan en frihetsfråga.Många skulle säga precis tvärtom. När man hör hur man beskriver hur Moderaterna har rört sig, beroende på vem man frågar såklart, så har det gått från att vara ett parti som har prioriterat frihet till ordning. Då skulle man kunna se det som att du, som förespråkar hårdare tag mot kriminaliteten, att du är ett symtom på förflyttningen som ditt parti har gjort från frihet och liberalism till mer repression och konservatism.– Jag tror att om man gör den analysen så bygger det på en oförmåga eller kanske ovilja att se hur Sverige är idag. Det är klart att om man har som utgångspunkt ett blankt papper, då kanske man kan se det på det sättet. Men om man tittar på hur Sverige är 2021 med mycket omfattande problem med gängkriminalitet som påverkar människors vardag och frihet på ett väldigt, väldigt beklagligt sätt då är det väl snarare så att de saker vi lägger fram kommer i grund och botten att öka människors frihet, de kommer öka människors integritet. Men det kräver ju att man tänker i två steg för att se det. – Antingen så håller vi så att säga människor frihetsberövade, att människor tvingas anpassa sig till de kriminella gängen och inte vågar gå ut, eller så vänder vi på steken och ser till att det är de kriminella som får anpassa sig. Man kanske inte vill göra det valet men nu lever vi i det land vi lever i och då får man utgå från det, det har i alla fall varit min filosofi.Man beskriver ju ibland som att det finns två parallella utvecklingar och ibland blir det svårt att få ihop bilden. Å ena sidan säger vissa att det dödliga våldet har minskat sedan 70-talet och att det är mindre våld i samhället. Å andra sidan kan man se att det är fler skjutningar och vi har en stor oro för kriminalitet. Det var två barn som blev skjutna när de hamnade mellan i en uppgörelse. En polis blev skjuten och vi väntar fortfarande på svar om varför han blev ihjälskjuten. Å ena sidan en beskrivning av ett Sverige som på vissa sätt kanske har blivit tryggare och å andra sidan ett Sverige där du riskerar att hamna mitt i väldigt grovt våld och där gängbrottsligheten har flyttat fram positionerna. Då finns det en beskrivning, att högern använder det här i populistiskt syfte och att man förstorar upp de här problemen för att vinna röster, att det är populism att förstora upp detta.– Ja, det är ju såhär i den politiska debatten att man inser ganska snart att man kan säga lite vad som helst – det kommer alltid finnas människor som vill misstolka eller hävda att man gör det av det ena eller andra syftet. När det gäller statistik så är det såhär att Sverige har exceptionella problem med gängproblematik, det går egentligen inte att hitta något annat land i Europa som har den här typen av problem, oavsett vilken siffra man tittar på. Men bortsett från statistiken: om man frågar svenska folket idag hur de ser på sin trygghetssituation så är de väldigt bekymrade.– När det gäller just otryggheten så har den aldrig varit så stor som den är idag. Då finns det vissa personer och politiker vars naturliga reaktion på detta är att hytta med fingret och säga att ”Ni upplever fel saker, ni ska inte känna på det här sättet”. För mig är det väldigt mycket ett von Oben-perspektiv, att man säger ”Du är inte alls otrygg lilla vän”. Min reaktion är väl snarare att okej, om människor säger detta, låt oss då lyssna på detta, låt oss ta in vad de säger och låt oss försöka förändra situationen. Det har varit min vägledande princip.– Sen får väl andra politiker resonera annorlunda men jag tycker att det är ett väldigt konstigt perspektiv att politiker ska säga åt människor vad de egentligen känner eller borde känna.Det är också ganska slående när man lyssnar på dig i riksdagens debatter och i mediedebatter att du är väldigt kritisk till Socialdemokraterna och regeringens arbete med de här frågorna. Men om man lyssnar på Socialdemokraterna när de pratar så framhåller de hela tiden samförstånd, samarbete, enighet. Alla är egentligen ense, låter det som. Enligt dem finns egentligen inte några stora konfliktytor med Moderaterna. De vill få det till att du bråkar i onödan och söker konflikt där det inte finns någon. Hur ser du på detta? Är det bara en retorisk strategi de har och i så fall varför gör de så?– Det är klart att vi är ense om en sak, och det är väl alla partier och människor i Sverige, nämligen att det här med våld och brott och kriminalitet är något väldigt otrevligt och något vi inte ska ha. Där finns ingen anledning att bråka i onödan, jag misstror inte mina politiska motståndares intentioner, jag tror egentligen att alla politiker vill väl. Men det är klart att om vi tittar på vägen dit och vad som ligger bakom den här typen av kriminalitet – där tycker vi väldigt olika. Inte alltid och i alla frågor men i grund och botten finns det helt olika perspektiv i detta där Socialdemokraterna och Miljöpartiet med stöd av Vänsterpartiet har en annan syn på detta. En syn att individen själv inte har så mycket ansvar. Det är sociala orättvisor som förklarar kriminalitet. Jag såg att det var någon s-politiker häromdagen som var intervjuad och beskrev orsaken som att man var uttråkad, det var det anledningen till varför unga killar begår den här typen av brott. – Det där går igen hela tiden och där kommer vi från vårt liberalkonservativa håll med ett annat perspektiv, nämligen att man har en väldigt stor frihet i Sverige men att den friheten tar slut exakt när man kränker någon annan människas frihet. Man har ett ansvar för sina egna handlingar, man kan inte peka fingret åt samhället och säga att “vi har ingen lokal” eller att man är uttråkad, utan man har faktiskt alltid ett eget ansvar. Jag vet att det provocerar en del. Men det perspektivet kommer jag att stå för. – Det är tuffa frågor, man måste vara ganska tuff i den här debatten och även vara hårdhudad, för det finns många som tyvärr tycker att det är oerhört provocerande att tala om individens ansvar. Och att det finns personer som inte bör få röra sig fritt ute i samhället, som måste inkapaciteras. Men jag säger det här därför att jag tycker så naturligtvis, det är grunden i den linje jag och Moderaterna driver. Sen tror jag faktiskt att gemene man känner att det ligger en hel del i det vi säger, jag hoppas det i alla fall.Sättet resonerar på nu går emot något slags grundplatta av värderingar som vi i Sverige har haft under lång tid, skulle jag säga. Och det är mer spritt än bara i den sittande regeringen. Jag kommer ihåg när dåvarande rikspolischefen, Dan Eliasson, satt i en tv-intervju spekulerade om en kille som hade dödat en kvinna på ett HVB-hem. Då sa han: ”Vad har den personen varit med om för någonting? Vilka omständigheter har den killen växt upp under? Vad är det för trauma han bär med sig?” Å ena sidan, om man ska vara så välvillig som möjligt så tänker han att det här är en traumatiserad människa som helt har tappat koncepterna och som är skadad på något sätt och det kan ju kanske stämma. Å andra sidan är det hans första impuls, att det är synd om den här människan som har gjort det här. När du pratar om de här frågorna får jag en känslan av att du bryter mot det här osynliga kontraktet vi har i Sverige, att vi ska lägga huvudet på sned och att innan vi pratar om repressiva åtgärder som fängelsestraff så ska vi prata om förebyggande åtgärder, gärna på ett generellt plan.– Precis så är det. Jag är ju liberalkonservativ, därför är jag moderat. Jag tror på ett fritt, öppet, tolerant samhälle där politiker så att säga inte styr och ställer i onödan. Men jag är fullt och fast övertygad om att också det öppna, toleranta samhället behöver tydliga gränser. Är det så att man gång efter gång väljer att överträda de gränserna måste det bli en tydlig konsekvens. Annars fungerar inte öppenheten och toleransen och det är det vi ser idag, att människor tyvärr tvingas dra sig tillbaka, man sätter upp galler för sina fönster, man kastar en orolig blick över axeln och håller sig inne om kvällarna. – Jag vänder mig också lite emot den bilden eller uppfattningen att man skulle vara mer godhjärtad om man är mjuk i den här typen av frågor. Konsekvensen av att vara mjuk och obeslutsam mot gängkriminella blir att det blir väldigt hårt och kantigt mot någon annan, nämligen mot allmänheten och alla som sköter sig. Men det kräver att man tänker i två steg för att inse att även uteblivna handlingar kan leda till resultat, men för någon annan, och i det här fallet just för allmänheten för att inte tala om brottsoffren och vad de tvingas uppleva gång efter annan när det inte blir någon konsekvens trots att de utsatts för väldigt dåliga handlingar och mår väldigt dåligt. Det är dags att vända på de här perspektiven. Att vara tuff mot de gängkriminella är också att vara mjuk eller snäll eller vilket ord man vill använda, mot brottsoffer och allmänheten. När jag pratar med människor i min närhet men även om man läser en bok som ”Tills alla dör” av Diamant Salihu eller ”Gangsterparadiset” av Lasse Wierup framkommer att många människor inte vågar vittna mot kriminella. De vågar inte prata med polisen, de vågar inte alltid prata med journalister ens. Och frågar man människor högt upp i samhället: ”Skulle du vittna mot gängkriminella” så säger många ”nej”, även de som är högt upp i samhället. En anledning till det är att de inte känner att det finns ett tillräckligt bra skydd för dem. De känner inte att det är värt den risken man tar för sig själv och för sin familj. Då har vi ett jätteproblem. Det är ett mindre problem om man bor i ett område som inte präglas av gängbrottslighet för då kommer du förmodligen inte ställas inför det dilemmat. Men bor du i Rinkeby, Angered, Bergsjön, Rosengård eller den typen av områden, då ställs du inför det här mycket oftare. Och även om du har den grundläggande moralen att man bör vittna så upplever många att det är en stor risk att ta det steget. Hur löser vi det problemet?– Jag har noterat att de allra flesta som är emot nya verktyg kring detta, inte själva bor i områden som plågas mest av gängkriminalitet. Jag möter aldrig så många krav på vad man kan kalla hårdare tag, som när jag rör mig i Tensta, Hjulsta, Rinkeby, Rosengård, Vivalla, och liknande områden. Där är man oerhört trötta på den här kriminaliteten. – Det finns de som vill definiera det som att det är svenskar mot invandrare, men de allra, allra flesta i de här områdena är skötsamma människor som bara vill ha ett bättre liv och de är dödströtta på de kriminella snorungarna som förstör så mycket för andra. De är dödströtta på att dras ned i det här narrativet att “alla invandrare begår brott”, som de drabbas av trots att de själva är skötsamma. För mig handlar det här inte om invandrare mot andra utan det handlar om en liten grupp kriminella mot alla vi andra som försöker leva våra liv så skötsamt som möjligt efter bästa förmåga. Men jag är genuint bekymrad över den här tystnadskulturen.– Det är klart att man kan åstadkomma en hel del med nya tekniska verktyg, övervakning och avlyssning men om vi inte får fler att våga träda fram och berätta om vad man har sett och hört, då blir det svårt att utreda brott. Det ser vi redan idag, en mycket omfattande tystnadskultur där många som har sett i sammanhanget mindre brott, de hamnar väldigt illa däran när de berättar. Det har varit flera sådana exempel den senaste tiden. Vad gör man? Jag tror att i grund och botten måste rättsstaten återta kontrollen över de här områdena och se till att det finns en närvarande polisen och att det inte är gängen som styr och ställer. Då handlar det om fler poliser och mer generella åtgärder. Men sen kan man göra en hel del på vittnessidan. Vi har pekat på det här med kronvittnen under en lång tid och det verkar äntligen bli verklighet någon gång framöver så det är bra.Och det innebär alltså att om du är en del av ett kriminellt nätverk så kan du, om du vittnar mot dina kompanjoner, få sänkt straff i utbyte.– Exakt. Vi har också pekar på det här med anonyma vittnen, som är omdiskuterat och det vet jag ju. Det innebär att man under vissa förutsättningar ska kunna skapa en möjlighet att vittna anonymt. Vi har sagt att ett åtal inte ska kunna baseras enbart på det anonyma vittnesmålet utan det kan vara en stödbevisning och det ska användas sparsamt. Vi talar om de allra mest allvarliga fallen här. Jag vill säga att vi tar inte lätt på invändningarna och vi prövar det här noggrant, och är medvetna om vad som ligger i de olika vågskålarna.– Jag tycker att det har varit ganska stora ord i debatten men man kan konstatera att det här finns redan både i Norge, i Danmark och Finland och de länderna är ju våra nordiska grannar. De är också rättsstater, precis som vi. Så om man säger att det här inte är förenligt med en rättsstat så säger man också i princip att våra nordiska grannländer inte är det och det tror jag egentligen att det är få som tycker, knappt ens de som säger så. Jag är övertygad om att man kan hitta bra system för att få det här att fungera och jag tror att det kan vara verkningsfullt just i de här specifika fallen. Sen måste vi se till att vi tar hand om våra vittnen på ett mycket bättre sätt. De bollas ofta runt mellan olika huvudmän; det är polisen där, det är kommunen där, det är socialtjänsten där. Vi har föreslagit att polisen ska ha en central enhet. Man vill att det bara ska komma in någon, gripa tag i den här familjen, lösa allting. Att de inte ska behöva tänka på alla praktiska grejer utan någon som får det att funka. Då borde det finnas ett centralt vittnesstödsprogram som tar hand om allt. De här familjerna lever under en sådan fruktansvärd press redan som det är. Så det finns mycket att göra även där för att människor ska göra det vi vill att de ska göra, nämligen berättas vad de har sett.Det är det som är det underliga här på något sätt. Vi är så beroende av vittnen i rättsprocessen, men det är en så stor uppoffring för vittnen, eller det riskerar att vara det. De måste lägga om livet, ibland måste man byta stad och förändra sitt liv. Det är ofta en mycket större frihetsinskränkning för vittnet till de här brotten än för den som har begått brotten. De är inte alltid häktade, de kan röra sig fritt i väntan på rättegång och det finns fall där de lyckas hota vittnen till tystnad när det väl blir rättegång och då faller många gånger fallen. – Det är precis så, inte minst i de här områdena. Som sagt, det handlar inte bara om personer som har sett väldigt allvarliga brott. Det var ett uppmärksammat fall, fallet Nimo. En 17-årig kille såg en mopedstöld och det resulterade ändå i dödshot och de tvingades flytta. I de här områdena, och de är tyvärr ganska många nu, så fattar många människor beslutet att det är bättre om man håller tyst och det är därför de blir så svårutredda de här brotten. Vi måste ta tag i det här, även med straffskärpningar naturligtvis. – Ger man sig på ett vittne så ger man sig på hela rättsstaten och då ska det bli en riktigt, riktigt kraftfull reaktion. Inget daltande, inget om, inget men. Det är något man inte gör och väljer man ändå att göra det måste rättsstaten visa sin hårda järnnäve och slå ner den i bordsskivan med all kraft och tydlighet. Det kommer att ge effekter, det är jag helt övertygad om.Rent konkret, har ni från moderaternas sida något förslag på vad man kan göra? – Vi är inte klara med den frågan, vi kommer att presentera ytterligare delar men det är så att ger man sig på ett vittne, då ska man få ett riktigt ordentligt straff. Det är inte konstigare än så. Då har man ingenting ute i samhället att göra på lång tid. Det kom en utredning från polisen där man beskriv just den gängbrottslighet som systemhotande. Att det rör sig in i samhällskroppen, man har människor som påverkar allt. Man hotar poliser och andra myndighetspersoner. Hur är din bild? Hur allvarligt är läget i Sverige nu? Var befinner vi oss?– Vi har haft många debatter om det här och jag får ofta höra att det finns andra länder där det är värre och sen kommer något exempel från Baltimore, Italien eller Latinamerika, att det är fler skjutningar. Och det är klart att om det är utgångspunkten så finns det väl alltid någon annanstans där det är värre. Men vi talar om Sverige här. Och Sverige är på så många sätt ett fantastiskt land, ett av världens bästa länder med stor frihet, hårt arbetande, strävsamma människor, ett samhällskontrakt, en tillit som fungerar och har gjort det under decennier. Det är därför som detta blir så märkligt just när det kommer till lag och ordning, brott och straff, till otryggheten, för där är situationen jäkligt allvarlig.– Tittar man på det dödliga våldet och dödsskjutningar så ligger Sverige i Europatoppen de senaste tjugo åren. Att jämföra med de övriga nordiska grannländerna eller Tyskland, som vi i övrigt brukar jämföra oss med, det går inte. Så ja, situationen är allvarlig. Det är ingen naturlag att det ska se ut på det här sättet men det är inte heller en naturlag att det ska fortsätta såhär. Jag tycker att de internationella jämförelserna visar att när den här typen av kriminalitet får ett ordentligt fotfäste, då är det ofta väldigt svårt att hantera den. Det är därför jag menar att det är nu och några år fram i tiden som vi kan göra detta, annars kommer det bli betydligt tuffare.– Men i den delen är jag optimist. Jag är fullt och fast övertygad om att det går att få ordning på det här igen, men det kommer att kräva att vi vågar lyfta på en de stenar vi inte lyft på tidigare. Vi måste utmana en del ”sanningar” som har beskrivits i debatten och att vi måste våga vända på perspektiven. För mig handlar det inte så mycket om att göra vad vi alltid har gjort och sedan lägga på tio procent. Jag tror snarare att man behöver perspektivet låt oss börja med ett blankt papper och fundera på vad är det som krävs för att hantera det här och lösa problemen? Där vill jag att Moderaterna ska vara.Nu har vi pratat mycket om gängkriminaliteten och den har en väldigt stor påverkan, men sen finns det andra frågor som är så att säga mjukare i ett avseende, men där många upplever oro och man upplever att man har svårt att påverka sin egen närmiljö. Det är till exempel Västra hamnen i Malmö där det har varit väldigt mycket oro och stök och där boende misshandlats när de har försökt att säga till. Då har du några på vänsterkanten som försöker beskriva det som att rika, vita svenskar försöker att begränsa livsutrymmet för rasifierade som inte har lika mycket pengar. De boende där är dock mer blandade än de låter påskina och det handlar om något annat. Samma med Strandvägen i Stockholm som har varit på tapeten där det har varit streetracing, oro och ordningsproblem. Och i Göteborg är det bland annat Klippan nere vid hamnen och centralt vid Masthuggskyrkan som liknande problem uppstått. Det är svårt för de boende att gå ner själva klockan tolv en natt och säga ”Hörni killar jag ska upp till jobbet imorgon”. Det här är en svårare fråga på ett sätt för det är ordningsproblem men det är inte alltid grova brott det handlar om. Men det handlar om något som får människor att uppleva att de förlorar kontrollen över sin närmiljö, att man inte känner sig trygg, man vill inte gå ut med hunden och liknande. Det där är något som sker parallellt med den här allvarligare brottsligheten som såklart riskerar att vara systempåverkande på ett sätt som det här inte är. Har du någon reflektion kring de här debatterna? Kan man göra någonting från rättsstatens sida för att komma åt det här eller är det något annat? – Mitt svar där är väl samma svar som när de här gängen beter sig illa på andra platser runtom i Sverige. Gatorna finns till för alla, inte för de som tar sig rätten att vara där och trycka undan alla andra. Ibland låter det nästan i den svenska debatten som att det är en mänsklig rättighet att få bete sig illa och när någon säger åt en blir man kränkt. Men det är som jag sa att det fria, öppna, toleranta samhället som jag vill ha bygger på premissen att min frihet slutar när jag kränker någon annan människas frihet. Det är den insikten som måste återupprättas i samhället, att man har ett eget ansvar för sina handlingar.– Det vi har sett är möjligen motbeviset på den här retoriken att Sverige i grund och botten skulle vara väldigt tryggt, men att det finns problem i några områden. Det ser inte ut så numera, utan den här typen av problem finns faktiskt runtom i Sverige – i stora städer, i mindre, på landsbygden, inne i stadskärnorna och lite utanför. Det är ett nytt normalläge vi ser och frågan är väl om vi lyckas dra några slutsatser av det eller om det bara kommer att fortsätta i tangenternas riktning.Nu när man har hackat de stora krypterade tjänsterna så har man lyckats fälla människor i ledargarnityret i kriminella nätverk, i till exempel Vårbynätverket. Personer som annars är svårt att komma åt. Men så kanske man ser man att skjutningarna inte minskar. Det står yngre människor redo att ta över. Då har jag sett en reaktion, åtminstone i sociala medier, att det inte löser något att döma dem. ”Även om vi låser in ledaren för Vårbynätverket. Även om han är borta i 17 år löser det ingenting. Hårda straff löser ingenting för det är någon annan som tar över bara”. Jag vet inte vad man ska kalla den attityden men det är något slags uppgivenhet eller att man tycker att det här snacket om hårdare straff för grovt kriminella, det löser ingenting om det bara kommer nya hela tiden. – Det där är som du säger ett exempel på den uppgivenhet som finns i debatten. Jag tror att när man jobbar med rättsfrågor måste man vara lite kylig. Man kan inte stirra sig blind på vad som händer från vecka till vecka. Man får titta på de lite längre linjerna. Ett exempel på det var här i våras när skjutningar lyckligtvis gick ner litegrann. Då var regeringen oerhört pigg på att direkt kalla till presskonferens och säga ”titta nu har de sjunkit med 30-40 procent här!”. Sen nu när majsiffrorna kom och skjutningarna var fler än året innan såg jag ingen motsvarande presskonferens. Det är konstigt det där. – Men det kan ju variera beroende på en mängd olika faktorer, om det är varmt eller kallt, vad som händer i gängen och så vidare. Jag tror att det som har hänt kopplat till Encrochat är positivt. Det är bra att få bort de här, för till skillnad från tidigare så innebär de här att det finns en reell möjlighet att slå till mot gängens ledare, det kommer att ge effekt. Därmed inte sagt att problemen är lösta. Det beror också på om man förmår att verkligen lagföra dem och hur lång tid det dröjer innan de är ute på gatorna igen. Och där kan man dra paralleller till andra rättegångar men att det här är något positivt, det är för mig helt självklart. Sen är väl frågan just om det här är en tillfällig positiv effekt eller om det är den långsiktiga vändning vi vill att det ska bli. – Man kan notera att den här informationen har getts till oss av andra länder. Det här är ingen möjligt att göra i Sverige. Och det är det som är så märkligt att Sverige är det land i Europa som förmodligen har störst problem med gängkriminalitet men ändå har vi den svagaste lagstiftningen på det här området. I realiteten är vi beroende av vad andra länder delar med sig av till oss för att kunna lagföra de här personerna. För mig är det självklart att vi borde ha den här kompetensen och lagstiftningen själva. Det är det vi har sagt, det som kallas för proaktiv avlyssning. Sen innebär det naturligtvis inte att man ska kasta alla rättssäkerhetgarantier överbord – tvärtom. Vi har ett upplägg där vi tycker att vi har tagit höjd för det och att det ska ske på ett rättssäkert sätt. Men det här är något positivt för möjligheten att få folk lagförda och vi behöver skaffa oss den här kompetensen och lagstiftningen själva. Jag är helt övertygad om det. Man kan också tänka att när nya krafter försöker etablera sig kan det ske en våldstopp så du får en effekt där det ser ut som att det är värre. Å andra sidan, om du låter till exempel Vårbynätverket som var, och fortfarande är, väldigt hierarkiskt uppbyggt och verkar vara ganska kompetenta (om man kan använda ett sånt ord i det här sammanhanget), om du låter dem bita sig fast får du mer av en maffia. Då kan det bli färre skjutningar på gatan, när en maffia dominerar hela områden och en marknad. Å andra sidan blir samhällspåverkan mycket större när du har den typen av gruppering med mer makt, medan de nya grupperingarna som försöker etablera makt på gator gentemot varandra, de har inte den kunskapen och möjligheten att påverka samhället lika mycket än. Även om du får en topp i skjutningar när man får ett maktvakuum så kan det vara något som är långsiktigt positivt, även om det låter lite perverst att säga det när det är fler skjutningar. – Ja, man ska vara försiktig hur man tolkar det här. Skjutningen är ett ganska trubbigt exempel eller indikator på tillståndet i landet. Sen finns det en del som säger att ”går skjutningarna ner visar det att vi är på rätt väg, går skjutningarna upp är vi också på rätt väg”. Det blir inte heller intellektuellt hederligt utan man får nog pussla ihop olika faktorer. – Man kan säga en sak om skjutningarna: de påverkar ändå otryggheten i samhället. Det är klart att det är väldigt otrevligt att det skjuts ute på gatorna, att folk springer runt med militära vapen. Och det har också funnit personer som hävdar att det påverkar inte gemene man så mycket eller att man behöver inte vara rädd för att drabbas men det har vi väl gång efter annan konstaterat att så är det inte. Utan när de här personerna tar fram sina AK-47:or och sprejar trettio kulor då viner kulorna åt alla håll och de är kanske inga precisa skyttar i den delen. Det är jäkligt otrevligt att det finns så många vapen i omlopp, i händerna på personer som har ett fruktansvärt våldskapital och som är helt likgiltiga inför om människor drabbas och vem som drabbas.Om man ska vara lite kritisk mot er i Moderaterna och Alliansen då. Det danska åtgärdspaketet, det så kallade bandepakken, lades fram redan 2009. Då hade jag precis flyttat från Danmark. Men när jag flyttade till Danmark, till Odense, jag tror det vara samma vecka så sprängdes en Hells Angels-lokal i det här gängkriget som utkämpades på 00-talet mellan det man kallade ”Rockare” som är MC-gängen och invandrargäng. Det är den uppdelningen man har i Danmark. Men då lade de fram det första åtgärdspaketet, sen har de lagt fram två till efter det. 2009 satt alliansregeringen vid makten och man hade majoritet i riksdagen, man behövde inte ta hjälp av något annat parti som efter 2010. Ändå så har det dröjt såhär länge tills ni verkligen förstod att det här är en så viktig fråga. Hur kommer det sig? Varför fattade inte ni, eller vi ska jag väl säga, det här då? Varför fattade man det 2009 i Danmark, men inte i Sverige?– Det är som du säger, det har varit flera paket i Danmark. Vi bjöd hit Danmarks förre justitieminister från de konservativa för att lära oss om detta och höra hur man arbetade i Danmark. Det har väl inte undgått någon att vi talar mycket om Danmark och det är inte för att Danmark på alla sätt är ett bättre land än Sverige. Men för 15 år sen hade de tuffa problem med gängkriminella och man bestämde sig för att gör något åt det. Inte bara gör det som låter bra, det som ger flest pressklipp, utan det som verkligen gör det svårt att vara gängkriminell i Danmark. Och det har fungerat. Antalet gängkriminella personer i Danmark har minskat kraftigt de här åren. Det är klart att det fortfarande finns kriminalitet i Danmark, självklart. Men medan personer med gängkoppling har minskat där så har det exploderat i Sverige. Det är den jämförelsen som är intressant.– Varför gjorde man inte mer tidigare? Så är det väl lite oavsett samhällsproblem, att man borde alltid ha gjort mer tidigare, för när de väl har uppstått så har de uppstått. Jag vet inte om jag är rätt person. Det är det som är så härligt med att vara journalist, att sitta vid sidlinjen, för då har man alltid det moraliska övertaget: ”Varför gjorde ni inte mer?”– Jag fick den här portföljen i början av 2019 men det är klart att man kan peka på några saker. En sak är att det har hänt något i Sverige de senaste fem åren, vi hade inte alls de här problemen med kriminalitet för 10 år sen. Den fanns, men det är något som har hänt de senaste fem, sex åren då det här verkligen har exploderat om man tittar på skjutningar och personer i de här miljöerna. Ett annat svar som kanske är lite jobbigare är att det har funnit ett perspektiv kring att de här typerna av problem egentligen kan förebyggas genom olika sociala insatser. Att det där med straff inte är så viktigt. En attityd att det är frågor som man inte ska skriva eller prata så mycket om och där den som tagit upp det ibland har fått utstått saker och ting som är rätt otrevliga. Det är det paradigmet so, tyvärr har varit förhärskande i ett antal år kring detta. And here we are.– Man kan prata mycket om hur det har varit, men jag är mer inriktad på att se till att om tio år blicka tillbaka och att vi då ändå har lärt oss något och gjort något åt problemen. Men jag tror att de här frågorna mår bra av en balanserad debatt där argument bryts mot varandra. Där man kan säga saker utan att hela tiden bli anklagad för att man har dunkla syften. Jag tror att det är väldigt få personer i Sverige som har det. Precis som i andra frågor som migration och integration. Jag tror att de allra flesta vill väl men sen kan man tycka olika. Sverige skulle må bättre av en mer chosefri diskussion där olika sakargument kan diskuteras. Även om jag att det har blivit bättre, men man behöver inte backa bandet särskilt långt tillbaka för att se exempel på en diskussion som inte var sund.Du tog upp migrationsfrågan. Hur mycket av det här är relaterat till migration? För i många av de här områdena vi pratar om där kriminaliteten bitit sig har de boende till stor del utländsk bakgrund. Bland de gängkriminella så är det till har en förkrossande majoritet utländsk bakgrund, både i första, andra eller tredje generationen. Så hur mycket av det här är så att säga har att göra med ett integrationsmisslyckande och hur mycket har att göra med rättspolitik? För i Finland till exempel, där har de inte den här typen av gängproblem och de har inte heller haft en så stor migration som Sverige har haft. De har inga utsatta områden.– Det finns absolut en koppling, så är det. Sen ska man gärna framhålla det jag sa tidigare, att de allra flesta människor som kommer till Sverige är precis som vem som helst och vill bara ha ett bättre liv för sig själva och för andra. Jag tror att de i mångt och mycket är mer förbannande över de kriminella än vad medelsvensson är eftersom de ofta påverkas mer. Det är i alla fall min erfarenhet. – Men det finns en koppling och den beror på en migration som över tid har varit för omfattande i kombination med en integration som inte alls har fungerat. Och även om man alltid har ett eget ansvar, så är det självklart så att i den typen av utanförskap och segregation där blir tyvärr en del killar framförallt ganska lätta offer för att rekryteras av de här gängledarna. Det handlat inte om att man börjar begå småbrott utan tyvärr begår man tunga brott väldigt tidigt, långt ner i åldrarna. De blir utnyttjade på grund av straffrabatter och den tandlösa ungdomsvården. Det är ofta killarna som är 16, 17, 18, 19 år som håller i vapnet, det är så det ser ut.– Jag tror att om vi ska få ordning på de här handlar det om den ganska akuta situation vi har så måste vi först och främst skärpa rättspolitiken. Sen behövs det en långsiktig mycket stram migrationspolitik för att kunna klara integrationen av dem som har kommit till Sverige och en omläggning av integrationspolitiken. Bort från alla projekt som många politiker älskar, bort med tidsbegränsade insatser, någon miljon hit, någon projektplan dit. Vi behöver mer av de här grundslagen. – Man ska växa upp i familjer där mamma och pappa går till jobbet. Man ska lära sig svenska, därför att livet i Sverige blir enklare då. En skola som fokuserar på kunskap. Skolan är om något en murbräcka mot segregation. Vad jag försöker sätta ord på är att det handlar kanske om att göra färre saker men att se till de fungerar riktigt bra. Det är nyckeln för att motverka den här segregationen och allt det här måste vi göra över tidStor tack Johan Forsell för att du var med i Rak höger!– Tack så mycket för att jag fick vara med!Utgivaren ansvarar inte för kommentarsfältet. (Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) vill att jag skriver ovanstående för att visa att det inte är jag, utan den som kommenterar, som ansvarar för innehållet i det som skrivs i kommentarsfältet.) This is a public episode. If you'd like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit ivararpi.substack.com/subscribe