Podcasts about boverket

Trots att Boverket redan 2018 slog larm om att fel, brister och skador i byggbranschen kostar 111 miljarder kronor om året – motsvarande en fjärdedel av omsättningen – har slöseriet inte minskat. Är det så att branschen var bättre gällande detta redan på 80-talet? Vem tjänar på svinnet och vilka har egentligen vilket ansvar? I veckans avsnitt av Bopolpodden diskuterar kulturantropologen Katarina Graffman, ingenjör Mats Sjökvist från Boverket och Peter Svensson, vd på Einar Mattsson Byggnads AB, Boverkets nya rapport. Anna Bellman programleder och Lennart Weiss kommenterar från, som han säger, två olika perspektiv; byggsurgubbens och det konstruktiva.

EPBD, MEPS, ZEB, CSRD, NRL, CEA, CPR… I dag bjuder Bopolpodden på ett förkortningsbonanza kring EU-direktiven som påverkar den svenska fastighetssektorn. Lena Hagert Pilenås från Boverket och Rikard Silverfur från Fastighetsägarna rätar ut frågetecknen. ”Det är viktigt att hela Europa är med och det är väldigt många fastighetsägare som påverkas av kraven.” Anna Bellman programleder och Kent Persson kommenterar.

När Robert Fransson flyttade in i en stuga utanför Hudiksvall visste han inte att MSB larmat om översvämningsrisk på platsen och priset han skulle behöva betala för det. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. En dag när Robert Fransson tittar ut genom fönstret i sitt nya hus ser han att sandstranden vid sjön 30 meter bort har börjat krympa.– Jag såg ju bara att strandlinjen flyttades upp lite. Jag tänkte att det är lite mer nederbörd nu, så det är inte så konstigt, säger han.Men vattnet fortsätter att stiga, och efter några dagar når det huset.– Det var ju då vi förstod att det här kommer ju inte gå så bra.Sjövattnet dränker husgrunden. Huset står på plintar på en slänt, och Robert är orolig för att marken blivit så lös att plintarna ska släppa så att huset rasar ner.– För det som ger sig först är en tillbyggnad som står på de här plintarna. Huvudbyggnaden står ju lite längre bak, så den står lite bättre till. Så vi var ju oroliga att den här skulle ge sig i framkant och tippa ner. Och då drar den ju med sig väggen på kåken bakom också. Och där ligger bland annat min dotter och sover.Robert och hans familj hittade den lilla röda stugan utanför Hudiksvall två år före översvämningen. Från början var den tänkt som ett fritidshus. – Min fru och jag, vi gick och jobbade jättemycket. Hon hade gått in i väggen två gånger och jag var väl nära och kände att jag stressar för mycket och lever egentligen inte som jag vill. När man ställer den relationen, när man får uppleva något annat som är precis den raka motsatsen. Det är kanske först då som jag i alla fall började reflektera över min egen vardag.Så de sålde huset utanför Stockholm, och flyttade till stugan.Det krävdes en hel del jobb och pengar för att göra om den till ett riktigt hem. Taket läckte, det fanns bara ett utedass och isoleringen var dålig. Men kommunen godkände deras byggplaner.Och så kom de där dagarna i maj 2018, när sjövattnet steg och steg.Robert intervjuades av P4 Gävleborg om sin kamp mot översvämningen. Då sa han så här:– För en vecka sen förstod jag att det här kommer inte sluta bra, för då var det framme vid altanen som sitter ihop med huset. Då förstod jag att jag måste göra något. Då ringde jag försäkringsbolaget och de säger att man har en plikt att skydda sin fastighet från skador för annars får man inte ut nånting. Den här pumpen som går här står precis vid husets grund. Men om det fortsätter så här så har jag inget hus kvar.Robert hämtade också 70 ton jord till tomten, och byggde fördämningar med lastpallar och presenningar.Och till sist sjönk sjövattnet undan. Men huset hade ändå tagit skada.– Så en dag sedan, då trampade jag igenom köksgolvet. Och jag tänkte, vad är det här för någonting? Och så tog jag hit en snickare som började riva och det visade sig att det var både köksgolvet, vardagsrumsgolvet och hela toaletten, det var ju hussvamp överallt, den hade käkat upp allting.Men Robert hade klarat sig bättre än vissa andra i området.– Det är en del jag känner som också fiskar. De sa det är en kåk här som flyter i sjön, har du klarat dig? Det är alltså helt bisarrt, en kåk som ligger och guppar ute i vattnet.Efter översvämningen reparerar Robert huset. De bor i den intilliggande gäststugan i tre månader medan golven rivs ut och husgrunden lagas.Efter sommaren flyttar de in i huset igen.Det går fem år.Och i augusti augusti 2023 är en storm på väg in över Sverige – ovädret Hans.Hemma hos Robert börjar vattnet också stiga. Sjön 30 meter bort sväller över stranden och kryper långsamt in på gräsmattan.För att försöka stoppa vattnet bygger han upp en skyddsbarriär några meter från huset.– Här byggde jag upp med sådana här röda översvämningsskydd. Det var de som var ganska dyra som kostade 90 000 någonstans.Men vattnet tar sig förbi barriären.– Så då fick jag ju bygga en fördämning till. Så då la jag ju presenningen här. Sedan fick jag dubbla det. När den här brast, då tog ju den här nästa smäll.Nej, det går inte att stoppa vattnet.– Så jag hade tre vad man kallar grundvattenpumpar. Alltså kraftigare saker som står och pumpar ut vatten. Det blir bara rundgång för det enda stället jag kunde pumpa det till, det var ju ute i sjön igen. Men det som läcker in håller jag undan så att nivån innanför mina fördämningar var lite lägre än utanför.Den här gången är det värre än sist. Vattnet stiger ännu mer.Det når huset och äter sig in i marken under dem.Och sjövattnet ligger kvar där i flera veckor.Under tiden gör Robert allt han kan för att hålla nere vattennivån.– Men de här pumparna blir varma efter ett tag så man måste stänga av dem så får de vila en kvart för att sätta på dem. Och det betyder att översvämningen tar inte paus när jag sover så jag fick ju sitta på nätterna och hålla på och ställa klockan och gå upp och koppla upp för annars gick jordfelsbrytarna och pumparna pajar. Ja det var riktigt kaos ett tag alltså. Riktigt, riktigt kaos. Jag var riktigt nära att ge upp men när det är ens hem som står på spel, man orkar mer än man tror faktiskt.Två översvämningar på fem år, är det bara slump?Inte alltid, för vissa platser i Sverige har en känd ökad risk för att svämmas över från till exempel sjöar och vattendrag.Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, vet var de här ställena finns, och har tagit fram kartor över dem. På de här översvämningshotade platserna avråder Boverket från att bygga, om inte risken hanteras genom till exempel höjd marknivå.Vi har jämfört MSB:s kartor med data om nybyggda bostäder från bostadssajten Hemnet.Då kan vi se att över 1 300 bostäder har varit till salu de senaste fem åren i områden med översvämningsrisk.Flera av lägenheterna ligger i Karlstad, en stad med känd översvämningsrisk från Vänern och Klarälven. Här träffar vi Mikael Granberg, professor i statsvetenskap som specialiserat sig på klimatanpassning och klimatrisker.Han säger att det är lätt att förstå varför kommunerna tar risker på det här sättet.– Alltså ur ett översvämningsriskperspektiv så skulle man kunna tänka att det här är ju vansinnigt att göra så stora investeringar i sådana här områden med de risker som det innebär. Men man kan ju anlägga andra perspektiv på det hela. Till exempel så kan man tänka sig, om man tror att städer är någon slags global konkurrens med varandra och vi måste hitta ett sätt att konkurrera. Ja då kanske det är mer logiskt att man bygger i de här områdena. Det är ändå attraktiva områden mitt i städer och så vidare.Flera kommuner vill bygga på översvämningshotade ställen eftersom de då kan skapa attraktiva boenden, med sjöutsikt och nära vattnet.Och de tycker att de hanterat risken med förebyggande åtgärder som att höja upp marken.Men ibland är det ännu värre.I vissa fall verkar kommunen inte ens känna till att områdena där de godkänner nya byggprojekt hotas av översvämning.Hemma hos Robert utanför Hudiksvall loggar vi in på MSB:s sajt.Vi kan testa att se vad som händer när vi trycker på den här knappen då.– Oj… Ja, det är precis där jag bor…Jag kan zooma in. Så trycker vi på knappen som visar hur deras beräkning av ett högt vattenflöde ser ut.– Nej, jag visste faktiskt inte ens om att det här fanns. Men då blir ju min egen fundering. Varför känner de inte till det här de som jobbar med det här? Det borde ju vara minsta krav. Hade de tittat på den här så hade någon nog sagt att här ska du nog inte bygga.Robert blir förvånad över hur väl MSB:s karta och uträkningar överensstämmer med hur det sett ut när sjön svämmat över.– Det är exakt likadant. Så kartan stämmer överens med, jag har ju bilder på hur det såg ut. Exakt så här översvämmar det, så den här stämmer jättebra.När vi granskar Roberts fall ser vi att Hudiksvalls kommun godkände hans byggplaner snabbt, bara några dagar efter hans ansökan. Vi hittar inga tecken på att tjänstemännen undersökte om det fanns en översvämningsrisk på platsen.David Sundfors är tillförordnad chef på plan- och bygglovskontoret i Hudiksvall.Han jobbade inte på avdelningen när Robert gjorde sin byggansökan, men han säger att kommunen inte brukar undersöka bland annat översvämningsrisken när det handlar om att bygga ut ett befintligt hus utan krav på bygglov, som Robert gjorde.– Det är ju vanligare att vi tittar på översvämningskarteringar när det handlar om nyetableringar, ett område som tidigare är obebyggt och ligger nära vattnet. Men är det ett redan bebyggt område blir det mer att man tänker att här har en lokaliseringsprövning redan gjorts. Så det har inte funnits i rutinerna tror jag att kolla efter översvämningar och den sortens risker, säger David Sundfors.Samtidigt är den här detaljplanen från 1977. Finns det inte en risk att det blir liksom väldigt inaktuella bedömningar om ni utgår från så gamla dokument?– Ja, det finns absolut en risk där. Men det är sällan man tittar på en översvämningsrisk när det kommer till att komplettera befintlig bebyggelse.Det kan ju få väldigt stora konsekvenser om man drabbas som han gjort, och vi ser att MSB har pekat ut den här platsen som översvämningshotad?– Jag kan inte svara på exakt hur det tänktes där, om de hade tillgång till den karteringen då när han sökte byggstart för den här anmälningsåtgärden. Det hade såklart varit positivt om det hade upptäckts och han hade fått reda på det i förväg.Om han hade ansökt i dag, tror du ni hade fattat samma beslut då?Ja, nu har vi ju fått ögonen på området efter de översvämningar som skett. Så det är definitivt en större möjlighet att det hade pålysts att området är utsatt för översvämningar. Så då hade man väl påtalat det. Det är inte nödvändigtvis nånting som i alla fall är skäl att neka. Det är den enskilda fastighetsägaren som får ta den ekonomiska smällen om det blir en översvämning, enligt dagens regelverk. Fastighetsägaren har också ansvaret att skydda sin egendom mot risken.Flera experter som vi pratar med säger att det behövs ett tydligare regelverk med hårdare krav för att förhindra att kommuner ger bygglov på översvämningshotade platser. En av de största kritikerna är försäkringsbolagen. De har sedan flera år tillbaka hotat med att inte försäkra nya hus som byggs på platser med en sån här risk.Staffan Moberg är jurist vid branschorganisationen Svensk Försäkring.– Vi står ju i början av klimatförändringarna. Det kommer att bli så mycket värre i framtiden, och de här bostäderna ska ofta stå längre än 100 år. Om man blickar framåt, då ser vi framför oss en risk att de kommer stå utan försäkring. Det är inga bekymmer för oss i försäkringsbranschen för vi drar oss bara ur, utan det här blir kunder som får problem, privatpersoner och företag, säger han. Robert har själv märkt i diskussionerna med sitt försäkringsbolag att de undrat hur det kunnat bli två stora översvämningar under tiden de bott i huset.– Jag har fått bra respons. Samtidigt när vi pratade andra gången så… det här var väl ingenting som sades rent ut, men underförstått så är det väl så att ur ett försäkringsperspektiv så är det inte hållbart. Det är ungefär som att ha din bil försäkrad. Om du får inbrott tio gånger per månad, ja till slut så säger de upp dig som försäkringstagare.Du fick lite den känslan?– Ja lite grann så. Och jag förstår ju själv att det lutar ditåt till slut. Och det kanske inte hjälper mig att byta försäkringsbolag heller. För det blir ju mer allmänt känt när sådana här saker inträffar på ett kort tidsperspektiv. Och jag vet ju inte ens om det är någon som vill försäkra min fastighet idag på de premisserna som råder. Robert säger att han förstår att om man köper ett hus med fint läge nära vattnet så tar man alltid en risk. Men han tycker att Hudiksvalls kommun åtminstone kunde ha berättat om översvämningshotet, så att han var förberedd på det.– Hur stor kunskap ska jag behöva ha för att köpa en fastighet? Jag gör ju en besiktning och jag frågar kommunen om jag får bygga här och jag antar att de ger lov eller inte på goda grunder då. Sedan den kraftiga översvämningen 2023 håller Robert på att bygga ett avancerat översvämningsskydd mot vattnet.– Ja, det här är ju det som har ersatt den gamla terrassen. Den kunde inte hålla emot något vatten. Nu har jag byggt en mur med stenblock.Hur hög är den?– 90 centimeter tror jag. Den är lika hög som terrassen var. Men sedan innanför den här muren då, dels är den ju fylld med stenmaterial som stoppar. Sedan har jag en dränering innanför. Jag har en dränering under också för jag har gjort en grundläggning med en gjuten betongplatta, kan man säga. Det ska stå en brunn där också som kan pumpa ur och dränera ur om det blir översvämning.Det låter ganska dyrt detta?– Det är dyrt. Hittills om man tar bort mitt eget arbete som någonstans, den här grundläggningen till muren då är det kanske 50 -60 tusen. Men det landar väl någonstans i slutändan på kanske 350 -400 tusen skulle jag gissa när det är klart. Och då har jag ändå gjort en del själv. Så att det är en ganska stor summa pengar.Och nu har du haft de här två stora översvämningarna inom 7 -8 år sedan ni flyttade in. Tror du det kommer hända igen?– Jag har svårt att tro att det inte kommer hända igen. Hade jag vetat helt säkert att det kommer inte bli mer, då hade jag inte gjort något. För det här är ju väldigt mycket pengar, väldigt mycket arbete och jag hade hellre sluppit att göra allt det här. Men jag tror att det kommer hända. Sedan om det blir om två, tre eller fem år igen eller tio. Jag vet inte.Per Kudoper.kudo@sverigesradio.seClara Guibourgclara.guibourg@sverigesradio.se

Alex och Esther hamnade mitt i en brand som egentligen inte borde kunna sprida sig. Det handlar om populära modulhus i trä, där elden tar sig in i väggarna mellan lägenheterna. Trots larm får husen fortsätta att byggas. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Hundratals bostadslösa efter bränder i klimathusDen 10 augusti 2023 börjar ett femvåningshus brinna på Lindängen i Malmö.Elden sprider sig snabbt, på bara någon timme har hela vindsvåningen brunnit ner. Räddningstjänsten kämpar med att släcka branden men det är som att elden hela tiden får fyr på nytt.Huset är byggt av moduler i trä och elden letar sig ner i stommen, via hålrummen mellan lägenhetsmodulerna. Det brinner i väggarna.”Det är ett nytt fenomen som jag inte har varit med om, att det kryper så långt ner som till tredje våningen.” Så säger insatsledare Magnus Khölin på räddningstjänsten Syd.Räddningstjänsten får leta efter elden med värmekameror, och skadorna hinner bli så stora att huset måste rivas.Lindbäcks modulhus i trä har brunnit på flera platserKaliber och P4 Malmöhus granskning visar att branden inte är den första. Hus har brunnit och förstörts i både Uppsala och Luleå och hundratals har tvingats lämna sina hem. Det är samma företag, Lindbäcks, som byggt husen.Trots att räddningstjänst och forskare larmat om risken med bränderna sedan 2013 så har företaget fortsätt att bygga hus med hålrum. Tusentals lägenheter finns över hela Sverige. I flera fall har det uppdagats att husen har brister i brandskyddet som åtgärdats. Men man fortsätter bygga, Stefan Lindbäck är VD för Lindbäcks Group:”Jag tror det är lite för naivt att tänka att vi stannar upp med utvecklingen. Däremot så är det viktigt att se till att de lösningar vi gör är robustare än vi gjorde igår”, säger han.Han poängterar också att husen följer Boverkets byggregler. Dessutom har de utvecklat metoden för kontroller av brandtätning så att brister inte ska finnas i nya hus.Nu ändrar Boverket byggreglerna, hålrum där brand kan spridas blir förbjudet. Men reglerna gäller inte för de tusentals bostäder som redan finns.Lyssna på hela granskningen här eller i appen Sveriges Radio Play.Reportrar Elsa Henriksdotter, Kaliber och Dusan Marinkovic, P4 Malmöhus.

I det här avsnittet möter ni Caroline Stigsdotter från Boverket. Caroline är expert och projektledare inom Strategisk planering och Gestaltad livsmiljö och har varit redaktör för Boverkets senaste översikt ”Den byggda formens betydelse - kunskap från forskning”. Här presenteras forskning som visar på vilken betydelse den byggda formen har för att bidra till flera av samtidens utmaningar. Vi har ett brådskande behov av att ställa om dagens samhälle för att uppnå social, miljömässig, kulturell och ekonomisk hållbarhet. Utmaningarna är många och av stor komplexitet: klimatförändringar, social segregation, ojämn resursfördelning, förlust av biologisk mångfald, behov av energiomställning, bostadsbrist och ökande skillnader i folkhälsa. Boverket hoppas att det här gör aktuell kunskap mer lättillgänglig och att forskningen kan ge landets planerare och stadsbyggare argument och stöd i sitt arbete. Kunskapsöversikten lyfter fram olika perspektiv som behöver vägas in i planeringsprocessen och som kan vara ett stöd i kommunernas beslutsfattande. Här finns forskning om: • den byggda formen över tid • stadsrummen som system • regionala perspektiv • olika perspektiv på täthet • effekter av byggd form kopplat till grönska, dagsljus och mikroklimat • gestaltningen av de gemensamma livsrummen. Avsnittsinformation Produktion: Cecilia Sterner Musik: Jesper Norda Foto: Helena Bjarnegård, Boverket Ansvarig utgivare: Konst i Blekinge Längd: 34 min

Med låga födslotal, lägre invandring och försämrad ekonomi minskar efterfrågan – så hur djup är bostadsbristen egentligen? Klart är att Boverkets behovsprognoser behöver justeras ner – samtidigt kommer Boverket med byggprognoser som troligen ligger alldeles för högt, tror vår expertkommentator Kent Persson, som dock konstaterar att Stockholm har en enorm bostadsbrist och ett orimligt system som gynnar fel personer. Han kommenterar också vandaliserade ödehus, Finansinspektionens nya riskanalys och det öppna brevet från småhussektorn till Stefan Attefall. Programledare: Anna Bellman.

VECKANS AKTUELLT | Bra förslag – men Boverket är fel avsändare. Nu kan det vara dags för en total översyn av hyressättningssystemet. Timbro har vissa poänger – men det är löjligt att de bara ser en lösning, tycker vår expertkommentator Lennart Weiss som även pekar på systemfelet bakom Örebrobostäders försäljningar och gratulerar Skellefteå till ett kreativt arbete – som samtidigt innebär en genant situation för den svenska regeringen. Och snart kanske Weiss själv demonstrerar utanför riksdagen. Programledare: Anna Bellman.

I år spår Boverket att 17 500 nya bostäder påbörjas, att jämföra med 56 700 under 2022 och det bedömda årliga behovet om 67 000 nya bostäder fram till 2030. Det är alltså en kris i bostadsbyggandet och det syns också på konjunkturstatistiken där byggsektorn är en av de främsta bidragen till den negativa tillväxten. […]

#73 GESTALTAD LIVSMILJÖ – Människan i fokus I den här podden ska vi få höra arkitekter och forskare prata om att bygga för demokrati, tillsammansarbete, barnperspektivet, att se helheten, att lära av skavet i samarbeten och att se nya saker i bekanta miljöer. Gestaltad livsmiljö handlar om hur arkitektur, form, design, konst och kulturarv tillsammans kan bidra till att forma samhället och invånarnas vardag på ett sätt som är långsiktigt hållbart. Medverkande: Emina Kovacic, Stadsarkitekt i Karlshamn och ordförande för Sveriges Arkitekter. Emina berättar om hur de arbetat under Arkitekturveckan i Karlshamn och om vikten av att bygga offentliga platser för demokrati. Helena Bjarnegård, Sveriges riksarkitekt, Boverket. Helena ger oss en introduktion till ”Politik för gestaltad livsmiljö” som är Sveriges nationella policy för arkitektur, form och design, och som fyller fem år i år. Charlotte Kristensson, arkitekt och kompetensområdesansvarig för kunskapsmiljöer, FOJAB. Charlotte var uppdragsansvarig arkitekt för Mörrums nya skola och berättar om att det tidigt i projektet togs fram en projektvision som tydligt betonade att barnperspektivet skulle genomsyra utformandet av den fysiska miljön såväl inne som ute. Peder Hallkvist, stadsarkitekt, Örebro kommun, berättar om Örebros förändring och arbetet med att forma livsmiljön utifrån ett helhetsperspektiv, där tät dialog mellan politik och förvaltning, samt näringsliv och invånarna har varit viktigt. Sofia Wiberg, forskare, Urbana och regionala studier, Kungliga Tekniska Högskolan. Sofia pratar om komplexa samverkansprocesser i relation till att skapa gestaltade livsmiljöer. Fokus är på utmaningar som kan uppstå i dessa processer och hur "skavningar" kan bära på viktig kunskap och kan användas som en resurs för att belysa viktiga frågor och skapa ett gemensamt lärande. Ebba Högström, docent och universitetslektor, Institutionen för Fysisk Planering, Blekinge Tekniska Högskola. Ebba presenterar erfarenheter från fortbildningskursen Stads- och landsbygdsutveckling genom konstnärliga processer. : : : Poddavsnittet är inspelat under konferensen Gestaltad livsmiljö – Människan i fokus. Konferensen arrangerades av Region Blekinge som en del av Arkitekturveckan i Karlshamn hösten 2023. : : : Avsnittsinformation Produktion: Cecilia Sterner Musik: Jesper Norda Ansvarig utgivare: Konst i Blekinge Längd: 33 min 4 sek

Helena Bjarnegård (Riksarkitekt på Boverket, Ordförande i Rådet för hållbara städer, Ledamot i Formas Forskarråd, Ledamot i Stockholms konstnärliga högskolas styrelse, Samverkansforums styrgrupp samt Trafikverkets arkitekturråd) Vi pratar om:-Vad är The New European Bauhaus?-Beautiful, Sustainable, Together. Vågar vi Sverige prata om Beautiful?-Arkitektens ledarskap, mission och roll Keep Up the Good Work. Keep Loving Cities ❤️️ All opinions expressed in each episode are personal to the guest and do not represent the Host of Urbanistica Podcast unless otherwise stated. Let's connect and talk further about this episode ⁠⁠⁠Mustafa Sherif Linkedin⁠⁠⁠. Visit  ⁠⁠⁠Mustafasherif.com⁠⁠⁠ for collaborations and nominations or email me at ⁠⁠⁠info@mustafasherif.com⁠⁠⁠ Follow Urbanistica on ⁠⁠⁠Instagram⁠⁠⁠, ⁠⁠⁠Facebook⁠⁠⁠ & ⁠⁠⁠Youtube channel⁠⁠⁠. Thanks to Urbanistica Podcast partner AFRY (Urban Planning and Design) AFRY is an international engineering and design company providing sustainable solutions in the fields of energy, industry, and infrastructure. --- Send in a voice message: https://podcasters.spotify.com/pod/show/urbanistica-podcast/message

Samhällsplanering, byggande och boende. Boverket är den centrala förvaltningsmyndigheten för alla tre. Stora frågor, stor påverkan på samhällsbyggandet. Men hur går det till? Anders Sjelvgren är Generaldirektör för Boverket och i detta avsnitt pratar vi bl.a. om hur Boverket styrs, fokusområden just nu, vad som är på gång och massa andra spännande frågor om just samhällsplanering, byggande och boende. Ta kontakt: www.helakedjan.se

FN:s klimatpanel IPCC slår fast i sin senaste rapport att extremväder blivit allt vanligare och att det kommer fortsätta att öka. I Sverige innebär det kraftigare skyfall, värmeböljor och längre perioder av torka. Förändringarna ställer helt nya krav på stadsplaneringen och fastighetsägare. Hur mycket kommer klimatförändringarna att påverka hur vi bygger och hur kan vi anpassa fastigheterna? Gästar podden gör Helena Bjarnegård, riksarkitekt på Boverket och ordförande i Rådet för hållbara städer, Karin Hjerpe, analytiker på Nationellt kunskapscentrum för klimatanpassning vid SMHI samt Sara Tärk, landskapsarkitekt på Sweco.

Jag har en dröm om en byggbransch på lika villkor. Kan vi komma dit? JA om vi hjälps åt.   När jag lämnar en offert på ett kontrollansvarig-uppdrag på ett småhus vet jag till 80 % att jag inte kommer att få uppdraget. 10 % av gångerna får jag ha en dialog med beställaren, innan jag får ett nej. Det är några få som har förstått värdet de får genom att anlita mig och det tackar jag för.   Varför tackar 90 % nej till mig? Jo för att jag är dyrare per timme än de som arbetar enbart med småhus. Okej kan någon tycka. Du är alltså grinig för att du får för få uppdrag. Visst är det delvis så, men jag är mest irriterad för att de som fått uppdragen har blivit för bekväma och gör inget bra arbete.  Kommunerna och certifieringsorganen gör ingenting för att styra upp dem och det gör mig riktigt upprörd. Vi konkurrerar inte på lika villkor.   För att bli certifierad kontrollansvarig krävs utbildning och yrkeserfarenhet. Vi tenterar vår kunskap innan vi kan starta med uppdraget. Vi ska utbilda oss årligen och följa med i aktuell lagstiftning. Varje år rapporterar vi våra uppdrag till det certifieringsorgan vi tillhör och vart femte år behöver vi tenta om vill behålla certifikatet.   Trotts all denna rapportering finns det många som arbetar som kontrollansvarig som inte borde finnas kvar. Eller som iaf borde få en varning för briser i sin yrkesutövning.   Varför tillåter certifieringsorganen och kommunerna att dessa personer får fortsätta vara bekväma och tränga undan de få som utför arbetet som Boverket har föreskrivit.   Vad skulle hända om det gjordes fler kontroller ute i verkligheten på hur arbetet verkligen utförs? Om kommunerna ställde högre krav på utförandet av uppdragen och reagerade på något sätt när brister uppkommer.   Min dröm får ett lyckligt slut. Genom att ställa krav och följa upp dessa krav kommer de bekväma kontrollansvariga förstå sin roll i processen. De kommer att ta sitt ansvar och förbättra kvaliteten på sitt arbete.   Det kommer leda till en byggbransch på lika villkor och en högre kvalitet på de projekt som uppförs.   I min dröm hjälps vi åt. Drömmer du om samma sak? Hör av dig till mig så vi kan stärka varandra och vår dröm blir till verklighet.

Det har blivit fler LSS-bostäder, men de är fortfarande för få. Så det kan vara svårt för funktionsnedsatta att hitta LSS-bostad på många ställen i landet, det visar en rapport från Boverket. Både Sveriges och Norges bidrag har gått vidare till final i Eurovision Song Contest. Det är artisten "Tix" som tävlar för Norge och han fick det smeknamnet på grund av sin NPF-diagnos, Tourettes syndrom. Och Tix säger att han vill visa att det är okej att vara annorlunda.

" " .   .  . Boverket.    .   amr.bitar@sverigesradio.se

Nyhetssvep från vecka 9, 2021! Vi har färska siffror från Mäklarsamfundet & Svensk Mäklarstatistik, Boverket & ny databas, K-Fastigheter (Finja Prefab) & betong, NREP & en ny fond samt lite OBOS, Peab, JM och Serneke! Mer om Hela kedjan: Hemsida: www.helakedjan.se Instagram: www.instagram.com/helakedjan/ Linkedin: www.linkedin.com/company/hela-kedjan/ Facebook: www.facebook.com/helakedjan Twitter: www.twitter.com/HelaKedjan Mer om Nima Assadi: Hemsida: www.nimaassadi.se Linkedin: www.linkedin.com/in/nima-assadi-942a5227/

Nyhetssvep från vecka 8, 2021! På agendan har vi Serneke & Ola Serneke, Sizes & Mikael Anjou, rapport från Boverket, undersökning från Byggföretagen, NCC & nya tunnelbanan, Volvo & DHL - och så självklart veckans lista! Mer om Hela kedjan: Hemsida: www.helakedjan.se Instagram: www.instagram.com/helakedjan/ Linkedin: www.linkedin.com/company/hela-kedjan/ Facebook: www.facebook.com/helakedjan Twitter: www.twitter.com/HelaKedjan Mer om Nima Assadi: Hemsida: www.nimaassadi.se Linkedin: www.linkedin.com/in/nima-assadi-942a5227/

För två år sedan fick Boverket i uppdrag att inrätta Sveriges första Riksarkitekt, och ansvaret föll på landskapsarkitekten och stadsträdgårdsmästaren Helena Bjarnegård. Hennes uppdrag? Att få lite ordning i svensk stadsbyggnad.

Nyhetssvep från vecka 45, 2020! På agendan har vi Byggföretagen & Byggbarometern, Infobric & Buildsafe & Equipmentloop, Skanska, NCC, Serneke, Boverket & Regeringen, Hyresgästföreningen, Samhällsbyggnadsbolaget i Norden och annat spännande! Mer om Hela kedjan: Hemsida: www.helakedjan.se Instagram: www.instagram.com/helakedjan/ Linkedin: www.linkedin.com/company/hela-kedjan/ Facebook: www.facebook.com/helakedjan Twitter: www.twitter.com/HelaKedjan Mer om Nima Assadi: Hemsida: www.nimaassadi.se Linkedin: www.linkedin.com/in/nima-assadi-942a5227/

Nyhetssvep från vecka 40, 2020! På agendan har vi bl.a. Boverket, Bonava, gamla Veidekke Bostad, Svensk Byggtjänst, Skanska och lite annat branschgemensamt! Mer om Hela kedjan: Hemsida: www.helakedjan.se Instagram: www.instagram.com/helakedjan/ Linkedin: www.linkedin.com/company/hela-kedjan/ Facebook: www.facebook.com/helakedjan Twitter: www.twitter.com/HelaKedjan Mer om Nima Assadi: Hemsida: www.nimaassadi.se Linkedin: www.linkedin.com/in/nima-assadi-942a5227/

Boverket levererar alarmerande siffror om trångboddheten men driver ett program som både är dyrt och kommer skapa nya problem. Skyddet för köpare av nyproduktion behöver ingen ny lag, ge marknaden tid att få sitt system för självreglering att fungera. Och liberalerna kan genom sitt nya program ändra hela bostadsdebatten. Hör Lennart Weiss kommentera Veckans Aktuellt inom det bostadspolitiska området. Kontakta oss på: 
podd@bostadspolitik.se www.bostadspolitik.se www.facebook.com/bostadspolitik.se/

Nyhetssvep från vecka 36, 2020! Mer om Hela kedjan: Hemsida: www.helakedjan.se Instagram: www.instagram.com/helakedjan/ Linkedin: www.linkedin.com/company/hela-kedjan/ Facebook: www.facebook.com/helakedjan Twitter: www.twitter.com/HelaKedjan Mer om Nima Assadi: Hemsida: www.nimaassadi.se Linkedin: www.linkedin.com/in/nima-assadi-942a5227/

Den här årstiden är det många som drar igång eller planerar byggprojekt. Kanske är det fler än vanligt just i år eftersom många kommer att stanna hemma på semestern. Men byggandet har en baksida. 40 procent av samhällets avfall kommer från byggsektorn och en femtedel av Sveriges klimatutsläpp kan kopplas till bygg- och fastighetssektorn, enligt Boverket. Mycket av det som kastas är helt nya material som blivit över vid byggen, och trä och impregnerat trä är stora fraktioner. Från återvinningsstationer kommer rapporter om att besöken där är fler än vanligt nu i coronatider. Flera av Sveriges kommuner försöker jobba med att öka återvinningen och återanvändningen av byggmaterial. I bland annat Eskilstuna jobbar man med ett system där människor kan lämna in byggavfall till ett särskilt ställe, där grejerna sedan tas om hand och säljs vidare i en byggbutik strax bredvid. Och mycket behöver göras. Sverige och EU har som mål att minst 70 procent av byggavfallet ska återvinnas eller återbrukas från och med i år, men Sverige ser ut att vara långt ifrån att nå det målet. Så vad ska en hemmafixare i sommar tänka på? Hör expertens bästa tips i programmet. Programledare: Niklas Zachrisson Reporter: Sara Sällström Producent: Mona Hambraeus

Den 27 februari 2020 anordnades en studentafton om bostadskrisen. Fyra skickliga bostadsexperter har bjudits in  för ett lösningsorienterat samtal som kommer mynna ut i konkreta förslag på hur dagens bostadsbrist kan lösas. Den svenska bostadsbristen stoppar många människors drömmar om studier och arbete och hotar Sveriges ekonomiska utveckling. Problemet är ett faktum, men vad bör göras åt det? Är lösningen att bygga fler? Eller ska vi avreglera hyresmarknaden och kanske uppmuntra ruralisering där människor flyttar tillbaka ut på landsbygden? Vad finns det för drivkrafter som redan idag kan bidra till att skapa goda och hållbara bostäder? Aftonen gästas av Henrik Krantz, VD för AF-bostäder, Marie Linder, förbundsordförande för Hyresgästföreningen, Anders Sjelvgren, generaldirektör för Boverket och Hans Lind, professor i fastighetsekonomi vid KTH. Moderator för aftonen är den bostadssökande och numera examinerade lundastudenten Anton Lundström. Aftonen ägde rum i Athen på AF-borgen i Lund.  Tack till podcastens huvudsponsor TL Sound   

Få kommuner har en färdig plan för hur skyfall ska hanteras för att undvika översvämningar, det trots att prognoserna visar att antalet mycket kraftiga regn kommer att öka till följd av ett förändrat klimat. Ett av de värsta skyfall som drabbat en svensk stad lade stora delar av Malmö under vatten den 31 augusti 2014. Redan då var Malmö igång med att ta fram en skyfallsplan, efter att ett ännu värre regn drabbat Köpenhamn några år tidigare, men i malmöbon Per Branses bostadsområde fanns inte tillräckliga skydd och han fick sin källare och trädgården översvämmade. När jag gick ut med stövlarna fylldes de med vatten och det kändes som att de vägde 100 kilo. Det var svårt att hålla balansen, så jag ramlade och fick en kallsup, och det var ju blandat med avloppsvatten. Nu visar forskning att ganska enkla åtgärder som håller kvar vattnet på rätt platser kan minska skadorna på hus och hem drastiskt. Det handlar bland annat om fler gröna ytor, som parker, som kan fånga upp vattnet när det regnar. En stadsdel i Malmö hade byggts om och anpassats, och där blev skadorna betydligt mindre omfattande, visar en forskningsrapport i efterhand. Skyfall orsakar redan nu varje år stora skador för samhället. Till nästa sekelskifte förväntas skyfallen bli mer intensiva, enligt en kartläggning från SMHI. Resultaten visar att hela landet drabbas av skyfall även om de är något vanligare i söder. De kan i stort sett vara lika kraftiga i norr som i söder. Behovet av klimatanpassning är alltså stort, och skador till följd av klimatförändringen är också ett ämne som kommer att diskuteras på FN:s klimatmötet i Madrid. Gäster i programmet är Anders Rimne, vattenexpert Boverket och SMHI:s Erik Kjellström, professor i klimatologi. Programledare: Niklas Zachrisson

Hemlöshet har funnits i alla tider men den utmaning Sverige står inför nu är unik. På kort tid har Sverige tagit emot många nyanlända som riskerar att hamna i långvarig hemlöshet. Bostadsbyggandet minskar, samtidigt som de kommunala budgetarna är ansträngda och Sverige styr mot en lågkonjunktur. Är det en riktig kris vi har framför oss? Varmt välkommen till Bopolpodden där du den här veckan ska få ta del av den nya rapporten ”Från nyanländ till hemlös”, i ett samtal med Linda Jonsson, analytiker på Veidekke som författat rapporten, och Micael Nilsson, Boverket. I Veckans Aktuellt förfasas Stefan Attefall över bostadsminister Per Bolunds uttalanden i interpellationsdebatten. Innehåll: 02:09 Veckans Aktuellt med Stefan Attefall 09:34 Samtal med Linda Jonsson och Micael Nilsson 38.29: Kommentar av Stefan Attefall Programledare: Anna Bellman Kontakta oss på: podd@bostadspolitik.se https://www.bostadspolitik.se https://www.facebook.com/bostadspolitik.se/

Stora delar av miljonprogrammet är i behov av upprustning och behovet att skapa nya prisvärda bostäder är stort. Riktigt stort. Boverket beräknar kostnaderna för renoveringar av miljonprogrammen till mellan 300-500 miljarder kronor. Kan den nya boendeformen delägarboende var en lösning på de problem vi har? En modell som gör det möjligt att i samma fastighet blanda hyresrätter med äganderätter där syftet är att få in kapital och stabilitet. Men fungerar det? I Veckans Aktuellt lyfter vi nyheterna om studentlägenheter och att Sverige bygger dyrast i hela EU. Innehåll: 01.13: Veckans Aktuellt med Lennart Weiss 07.56: Samtal med Ulf Nyqvist & Henrik Friman 43.24: Kommentar av Lennart Weiss Programledare: Anna Bellman Kontakta oss på: podd@bostadspolitik.se https://www.bostadspolitik.se https://www.facebook.com/bostadspolitik.se/

Mats Sjökvist är projektledare på Boverket och har under 2017-2018 arbetat med att kartlägga orsakerna till fel, brister och skador i byggsektorn. Resultatet, som även visar att kostnaden årligen överstiger 50 miljarder kronor, presenteras i rapporten "Kartläggning av fel, brister och skador inom byggsektorn". Mer om podcasten hittar ni här: www.hela-kedjan.se Vill ni veta mer om Nima Assadi? På www.nimaassadi.se hittar ni både information och kontaktuppgifter!

Fjuppen träffar Lars Arell som är enhetschef på Boverket och som har en bakgrund från regeringskansliet. Samtalet handlar om fastighetsbildningslagen och särskilt dess tredje kapitel. Finns det kanske behov av en grundlig översyn av den snart 50 år gamla lagstiftningen? Hur bedrivs lagstiftningsarbete? Vi pratar också om medfinansieringsersättning och om en svensexa för länge sedan. Dessutom ett antal mycket korta intervjuer enligt nedan: 47:26 Elenor Eklind Forslin, Stockholms stad 49:40 Emma Eriksson, Landahl advokatbyrå 52:12 Fredrik Nestor, Österåker kommun 55:05 Sara Haasmark, Samhällsbyggarna 56:45 Tomas Vesterlin, Vesterlins 59:48 Ulrika Ekebjär, Lantmäteriet 1:02:13 Olle Nordberg, Vallentuna kommun 1:04:42 Anna-Karin, Lantmäteriet 1:07:53 Ingegerd Hedmark, Structor 1:11:03 Max Lokrantz, Lantmäteriet 1:12:30 Jeanette Öhman, Bovieran 1:14:53 Maria Dahleman, Cowi 1:16:55 Tomas Shaw, Stockholms stad 1:20:00 Sofia Forsling, JM 1:22:25 Mattias Sjöberg, Stockholms stad 1:25:33 Kristina Thimberg, Vesterlins

Om globalisering och kampen om bostäder. Hur blev Stockholms miljonprogram högaktuella för riskkapitalister från hela världen? Och varför ses turisterna som ett hot mot Barcelonas själ? Ett hem ses inte längre som ett hem. Orden är Leilani Farhas, FN:s rapportör för rätten till en bostad. Hon pekar på en global trend där internationella investerare, som länge slagits om lyxlägenheter i världsstäder som London och New York, nu också intresserar sig för fastigheter i exempelvis Stockholms förorter. Människors hem har blivit parkeringsplatser för globalt kapital, för att ackumulera rikedomar, säger Leilani Farha. Ungefär 20 procent av Sveriges befolkning har upplever den här krisen på allvar enligt Michael Nilsson på Boverket som reder ut varför situationen har försämrats, framför allt i Stockholm. I Botkyrka söder om Stockholm ägs nu miljonprogram av amerikanska riskkapitalbolag. Det ser ruttet ut här, säger 20-årige Charlie som bor på Albyberget där kommunen sålde ut ett 1000-tals lägenheter för drygt fyra år sedan. I våras såldes de igen. Till mer än dubbla priset. Nu ägs miljonprogrammet av Hembla med amerikanska Blackstone som huvudägare. Är det en god investering att äga slitna fastigheter i Stockholms förorter? Ja, det kan det vara är svaret från de som kan. Som Michael Söderlundh, marknadsanalytiker på Pangea Property Partner som arbetar med att hjälpa internationella investerare in på den svenska bostadsmarknaden. Vi hör också dokumentärfilmaren Fredrik Gertten som följt FN-rapportören Leilani Farha över världen. Konflikts Sally Henriksson reser till Barcelona i Spanien där kampen om bostäderna också blivit en av de viktigaste politiska frågorna i takt med att turisterna har tagit över staden. Hon följer med två av stadens inspektörer i jakten på illegala turistlägenheter och träffar barcelonabon Jordi som under en period levde väl på de pengar han fick in genom att hyra ut sin lägenhet till turister. Programledare: Robin Olin robin.olin@sr.se Producent: Ulrika Bergqvist ulrika.bergqvist@sr.se

Hur kan Placemaking vara värdeskapande och bidra till social hållbarhet i våra offentliga rum? LINK arkitektur bjuder in till ett seminarium i Almedalen med aktörer som arbetar med social hållbarhet i de nordiska länderna för att debattera hur de ser på Placemaking. Samtalet leddes av Linda Santesson, arkitekt och avdelningschef LINK Arkitektur Stockholm (längst till höger i bild). Medverkande från vänster: Anna Nyberg, affärsområdeschef, Vasakronan Farida Jamshidi, ordförande i miljö- och byggnadsnämnden (S), Luleå Cornelis Uittenbogaard, Tryggare Sverige Anette Löfgren, uppdragsägare område Arkitektur, Boverket. Anette ansvarar för Boverkets uppdrag inom arkitektur och gestaltad livsmiljö. Foto: Linn Blomqvist

Byggsverige har en rad utmaningar som bostadsbrist, klimathot och segregation att hantera. Samtidigt måste det som byggs hålla hög arkitektonisk kvalitet. Kan regeringens förslag till ny arkitekturpolicy hjälpa till att lösa denna ekvation? Det diskuterar Caroline Stigsdotter, projektledare på Boverket, Tobias Olsson, förbundsdirektör på Sveriges Arkitekter, Tommy Lenberg, vd för Byggherrarna och Per Olsson Fridh, statssekreterare i Snåret. Programledare: Emma Jonsteg  

Till sommaren kommer nya skärpta regler från Boverket när det gäller utsläpp från vedeldning. Det blir också krav på att kaminer och pannor ska ha en prestandadeklaration som visar koloxidutsläpp och verkningsgrad. Framförallt för att få tillverkarna att utveckla bättre produkter. Jon Norberg träffade energirådgivaren och miljöutredaren Ola Bergeå som förklarade varför reglerna skärps och gav tips för smartare vedeldning. Här kan du läsa mer om de nya reglerna: http://www.boverket.se/sv/om-boverket/publicerat-av-boverket/nyheter/nya-regler-for-utslapp-fran-vedeldning/

Föredragshållare: Emma Rosenblom, antikvarie och Josefin Hane, bygglovsexpert, Boverket.

Föredragshållare: Josefin Hane, bygglovsexpert, Boverket.

Föredragshållare: Emelie Ahlstrand, utredare, Boverket.

Föredragshållare: Emma Rosenblom, antikvarie, Boverket och Klara Falk, planeringsarkitekt, Boverket.

Föredragshållare: Mats Sjökvist, uppdragsledare, Boverket.

Föredragshållare: Sara Elfving, biolog, Boverket.

Föredragshållare: Wanda Rydholm, ventilationsexpert, Boverket

Föredragshållare: Adam Laurin, arkitekt, Boverket.

Föredragshållare: Fredrik Ingmarsson, utredare, Annika Lindström, byggnadsingenjör, Boverket.

Föredragshållare: Ulrika Åkerlund, landskapsarkitekt och Doris Grellmann, ekolog, Boverket.

Föredragshållare: Klara Falk, planeringsarkitekt, Boverket, Beatrice Buskas, jurist, Boverket, Ann Åkerskog, samhällsplanerare, Naturvårdsverket.

Föredragshållare: Therese Byheden, planeringsarkitekt, Boverket, Adam Laurin, arkitekt, Boverket.

Föredragshållare: Lars Brask, jurist, Boverket.

Föredragshållare: Mikael Näslund, utredare, Boverket.

Föredragshållare: Suzanne Pluntke, antikvarie Boverket.

Föredragshållare: Magnus Lindqvist och Jörgen Lundqvist, Boverket.

Familjen Maagbi bor fyra personer på 14 kvadrat. I ett rum lagar de mat, sover och leker. De har inget kök utan får diska på golvet i badrummet.   Det känns inte som att vi bor här, vi bara existerar, berättar föräldrarna. Dottern Samantha, 4 år, drömmer om att bo i ett hus med 28 rum.  Trångboddhet beskrivs, precis som tidigare i historien, som ett stort problem i storstäderna. Hur påverkas hälsan av att bo många på liten yta? Och vad kan man göra för att det ska bli så bra som möjligt om man är tvungen att bo trångt? I förorterna betraktas trångboddheten ett problem, men att stuva ihop en familj på liten yta i innerstaden, så kallad compact living, förknippas med att vara klimatsmart och minimalistisk. I Studion: Yvonne Hirdman, historiker, Kristina Alstam, doktor i socialt arbete vid Göteborgs universitet, Malin Bergström, psykolog och forskare och Micael Nilsson, expert på Boverket.

Boverkets byggregler är svåra att navigera i och tolkas olika av kommunerna tycker fastighetsbolagen. De föreslår därför bättre tydlighet och utökad kontroll att reglerna följs. I Snåret diskuterar vi regelverkets för- och nackdelar med Anna Sander, projektchef i Uppsala kommun och ena ledaren av Kommittén för modernare byggregler, Peter Fransson, avdelningschef på Boverket, Camilla Adolfsson, bygglovschef i Huddinge kommun samt Sverker Andreasson, produktchef på Ikano Bostad. Programledare: Emma Jonsteg.

I det andra avsnittet av Seniorpodden möter vi Fredrik von Platen, arkitekt och tidigare biträdande generaldirektör på Boverket. Numer är Fredrik sakkunnig i bostadsfrågor på SPF Seniorerna. Att de idag så höga bostadskostnaderna gör det svårt för seniorer att finna en ny lämplig bostad, finns det flera orsaker till, anser han. Inte minst när det gäller nya bostadsrätter. Det finns en avart av bostadsrätter, och de är de som byggs mest av allt, det som jag kallar entreprenadbyggherrar. Dom är både entreprenörer och byggherrar som bygger någonting som de sedan säljer till tillexempel seniorer. De har en fri prissättning som inte går så mycket efter vad det kostar, utan vad man kan klämma åt oss på, säger han. För att hitta orsaken till den här utvecklingen får man gå tillbaka till 1990-talet då det inte byggdes så mycket. I samma takt som räntan har sjunkit har priserna på bostäder ökat, säger Fredrik von Platen, som också tar upp frågan om reavinstskattens betydelse för att öka rörligheten och få fler seniorer att lämna sina villor och radhus för en mindre bostad.  Det stora är förstås att man lägger om skattesystemet, men det gör man inte i en handvändning, säger Fredrik von Platen, som i Seniorpodden utvecklar sin syn på hur seniorer kan minska sina bostadskostnader och hur man kan öka rörligheten på bostadsmarknaden.

Webbutbildningen ”Att arbeta med PBL” består av flera block - men hur är utbildningen uppbygd och vad innehåller den? Therese Byheden delar med sig av utmaningarna och vad Plan- och bygglagen innebär för henne.

Maria delar med sig av deltagarnas upplevelser, vad Plan- och bygglagen innebär samt vad nästa steg i regeringsuppdraget är.

Vilka ledord jobbar Anders efter och vilka utmaningar står Boverket inför den kommande tiden? Anders berättar vad han ser framför sig och vad Plan- och bygglagen betyder i hans arbete.

Snåriga regler skapar osäkerhet kring ansvar. Tillsammans med Taksäkerhetskommittén, Plåt och Vent, Fastighetsägarna och Boverket försöker vi reda ut oklarheterna kring taksäkerhet.

Om modulhus, miljonprogram och missnöje när Sverige står inför en ny byggboom. Går det att bygga fram ett jämlikare samhälle? Hör Tenstabor, forskare och kommunpolitiker analysera framtidens stad. Kan man bygga bort segregation? Det är en central fråga i dagens Konflikt när Sverige står inför en akut bostadsbrist. Programmet börjar i Stockholms stads första så kallade modulboende i Fagersjö i Stockholms ytterområden. Konflikts Firas Jonblat träffade 23-årige Bashar från Idlib i Syrien när han höll på att flytta in.Boverket uppskattar att runt 700 000 nya bostäder måste byggas fram till år 2025, i princip ett nytt miljonprogram. Vad kan man dra för lärdomar av vad som gick snett då för att inte upprepa samma misstag. Vem kan analysera det bättre än de som bor i miljonprogramsområdena? Konflikts Anja Sahlberg träffade träffade Tenstaborna "Sara" och Khaled Hussein, för att höra vad de har för råd till dagens politiker som står inför en ny byggboom.Det har gått ett halvt sekel sedan socialdemokraternas stora byggprojekt Miljonprogrammet sjösattes på 60-talet. Många av den tidens miljonprogramsområden är idag slitna och i stort behov av att rustas upp. Men det är inte helt oproblematiskt. Renoveringar riskerar att leda till omfattande hyreshöjningar som gör att en del inte har råd att bo kvar. Det är problematiskt och riskerar att leda till social oro, det sa Mustafa Dikec, turkisk professor i urbana studier, när Konflikts Anja Sahlberg träffade honom i Stockholm.En person som ägnat många år åt att analysera hur städers utformning hjälper eller hindrar integrationen av flyktingar och migranter är den kanadensiske journalisten och författaren Doug Saunders. För ett par år sedan skrev han den uppmärksammade boken Arrival city om just detta och i dag arbetar han med ett forskningsprojekt för Världsbanken om vad som kan underlätta integrationen av migranter i europeiska och nordamerikanska städer. Tidigare i våras besökte han Stockholm. Konflikts Kajsa Boglind passade då på att ta med honom till Stockholmsförorten Vårberg, där Konflikt tidigare hade sin redaktion.Gäster i studion för att diskutera de framtida utmaningarna när ett nytt miljonprogram står för dörren är Ann Legeby, forskare på Arkitekturskolan på KTH, och Karolina Skoog (MP), som sitter i kommunfullmäktige i Malmö Stad och är ordförande i byggnadsnämnden där.Programledare: Kajsa Boglind kajsa.boglind@sverigesradio.seProducent: Anja Sahlberg anja.sahlberg@sverigesradio.se

Boverket räknar med att det fram till 2025 behöver byggas 700 000 nya bostäder. Men hur stort ansvar ska staten ta för att bostäderna också byggs?  I förra veckan inledde regeringen samtal med oppositionen om hur detta ska kunna gå till. Regeringen hoppas att inga ideologiska låsningar ska stoppa byggandet. Vilka principer är regeringen själva villiga att rucka på?Bostadsminister Mehmet Kaplan (MP) intervjuas i Ekots Lördagsintervju. 

Vari vi presenterar lattjolajbanlådan och ur densamma drar underhållning och lärdomar: Boverket lär sig att ekonomi är på riktigt, folkpartiet föreslår samtyckeslagar, Göteborg är ett Grekland i miniatyr. Vi funderar över hur det ser ut när en spion har oturen att trilla i en väska, hinna låsa den utifrån, och sedan placera sig i sitt eget badkar. Vi låter genusaspekten på ubåtar illustrera skillnaden mellan teori och historia. Vi lär oss om stoikerna och vad Epictetus sade när hans ägare bröt av hans ben. Temat för dagen är prissystemet. Hur detta ser till att butikerna alltid har tillräckligt med mjölk åt alla och till rimligt pris, samt vad som händer när man ersätter priser med politik. Slutligen Mises vetenskapliga bevis för varför socialism alltid leder till primitiva fattiga samhällen. Boverket lär sig om bostadbrist http://www.boverket.se/Om-Boverket/Nyheter/Bostadsbristen-och-hyressattningssystemet–ett-kunskapsunderlag/ Epictetus http://en.wikipedia.org/wiki/Epictetus Stoicism http://en.wikipedia.org/wiki/Stoicism Kalkyleringsproblemet http://mises.org/pdf/econcalc.pdf The Illustrated Road to Serfdom http://mises.org/books/TRTS Sovjetisk lönesättning i Sverige http://www.mises.se/2013/05/03/svenskt-naringsliv-och-sovjetiska-loner/ (Publicerades 2013-11-20)

Mögel- och fuktskadade lokaler har visat sig vara vanliga på Sveriges största arbetsplats - i skolan. Lärare som måste byta jobb och elever som upplever problem med huvudvärk, eksem och andningssvårigheter. Inte sällan år efter år, utan att problemen åtgärdas. Kaliber har granskat den svenska mögelskolan.   Huvudvärk, näsblod, eksem och andningssvårigheter av mögel fukt och dålig luft. Skolministeriet från UR och Kaliber  om  brister  i skolors inomhusmiljö – som pågår år efter år. Saxofonen, och friidrott, är  nog det som David gillar mest. Hemma, i rummet  blänker hans medaljer. De hänger i rader på väggen.  – Jag har den här som jag fått på Lunds idrottsplats. Det är kula, höjd, längd, 60 meter, 100 meter, 400 meter och 800 meter. David går i trean och  idag har han det bra på sin skola. Första skolåret när han gick på skolan Munspelet tycker han inte riktigt om att prata om. Hans mamma, Kristina Stenberg sitter i soffan i vardagsrummet, hon minns – då var David sjuk nästan hela tiden. – Han började bli småsjuk. Du vet så där när man inte riktigt vet om man ska skicka iväg till skolan eller inte. Lite småförkyld, inte feber men påverkad helt klart. Det var många gånger de ringde och sa kom och hämta honom. Det accelererade under hösten. Under den här perioden klagade han jämt.  Han hade ont i huvudet, ont i magen. Han var inte sitt vanliga glada jag, energiska. Mellan höstlovet och jullovet det året var det trettio skoldagar, David var bara var frisk och i skolan nio av dem. Läkare tog halsprover och blodprover på honom och  de misstänkte borrelia och andra virussjukdomar men de fick inget riktigt svar. När David blev bättre de dagar han åt antihistamin mot sin pollenallergi, började Kristna Stenberg misstänka att de andra symptomen kunde ha med inomhusmiljön på Munspelet att göra. I flera år hade personalen på skolan talat om att det luktade mögel, särskilt på morgnarna i en del av byggnaderna och i några förråd. Det fanns en oro både hos personal och föräldrar. – Det syntes inte några mörka fläckar på väggarna eller så, då hade vi nog reagerat tidigare. Det var den här lukten som kändes. Skolan är Sveriges största arbetsplats brukar man säga. Och det är en arbetsplats där många får stå ut med dålig inomhusmiljö. Enligt siffror från Boverket har nästan 40 procent av Sveriges förskolor och skolor underkänd ventilation i de obligatoriska ventilationskontrollerna, OVK. Och beskrivningar av  fuktskador i lokaler, av mögel och ventilation som inte fungerar kommer också in till Arbetsmiljöverket. Vi ska snart titta närmare på dem, men först tillbaka till Kristna Stenberg i Lund,  – I den här pärmen har vi samlat  all dokumentation. Kristna Stenberg reser sig och  tar fram  en tjock pärm ur ett skåp.  – Det var en stor grej här i Lund det var det. Pärmen är fylld med rapporter och artiklar  och   anteckningar från  möten med Lunds kommun. Kristina Stenberg minns särskilt ett möte, 2011. – På det mötet frågade jag panelen två gånger, när de inte var beredda att ge några klara besked om det var farligt eller om de skulle stänga, är ni beredda att själva sitta och jobba i den här miljön eller låta era barn eller barnbarn gå där. Det var ingen som svarade på den frågan så jag ställde den två gånger. Den andra gången var det någon i publiken som ropade ”svara på frågan då”. Men de ville inte svara på den. Då hade Kristina precis flyttat David och hans bror till en annan skola. Det var tydligt för henne och Davids pappa att David var mer sjuk när han var i skolan än  när han inte var det. Och eftersom David  blev av med sina symptom i den nya skolan drar de slutsatsen att de hade att göra med  lokalerna på Munspelet. Men Kristina ville ändå veta mer. Därför satt hon där på mötet och tog del i diskussionen om  lukten i skolan, om undersökningar som hade gjorts och påbörjade saneringar. Men fortfarande var frågorna; fukten och  möglellukten – är det bara äckligt eller är det faktiskt  ohälsosamt att vara på Munspelet. – Här är bakgrunden också. Det står att ledningen för  Munspelts skola och förskola har upprepade gånger de tre senaste åren påtalat för Lundafastigheter att lokalerna är fukt- och mögelskadade. Mätningar har gjorts men skolledningen anser inte att de har fått resultatet förklarat för sig. Poängen med mötet den måndagen var att få raka tydliga besked om barn  och personal utsätts för hälsorisker när de vistas i lokalerna. Några rum har gjorts vid men fortfarande är flera fuktskadade.   De är de fackliga skyddsombuden på skolor som kan begära  ingripande enligt 6:e kapitlet, paragraf 6a i Arbetsmiljölagen. Man kan säga att de här så kallade 6.6a anmälningarna  är en  sista utväg när man anser att de kommunala eller fristående huvudmännen för skolan inte har löst problemen.  Skolministeriet från UR och Kaliber har gått igenom alla  6.6a-anmälningar till Arbetsmiljöverket som gäller förskolan till gymnasieskolaskolan åren 2010 till och med augusti 2013. De handlar till exempel om psykosocial arbetsmiljö, om  hot och våld, om hög arbetsbelastning för lärarna och om klagomål på förändringar i verksamheten. Men av de 301 inkomna anmälningar handlar 125, eller drygt 40 procent om just inomhusmiljön. De handlar om fukt,  mögel och dålig ventilation. Anmälningarna kommer från hela landet och  har rubriker som ”dålig lukt”,  ”mögliga lokaler”, och  ”risk för ohälsa”.  Så här kan det stå : Örnsköldsvik: ”Skolan har under lång tid haft problem med fukt och eventuellt mögel i källarlokaler. Det syns tydligt hur vatten och fukt tränger fram ur  både väggar och golv. De åtgärder som har vidtagits har inte löst problemen. Personal och skyddsombud har vid flera tillfällen och olika mötesformer påtalat problemen för ansvarig chef.” Norrtälje: ”Lukten av kräk och bajs i F-korridoren är ett stort arbetsmiljöproblem. Lukten orsakar tappad matlust, huvudvärk och illamående. Luften från fettavskiljaren ska inte släppas ut så nära friskluftsintaget. Felet är meddelat ett otal gånger under åren. Men har inte blivit permanent åtgärdat.”  Kalmar: ”Vi som skyddsombud vill att fastighetsägaren en gång för alla utreder att den lukt som finns i fastigheten inte är hälsofarlig att arbeta i. Vi har påtalat det många gånger och utredningar har gjorts, men problemet kvarstår. Personalen går hem med huvudvärk och kläder som luktar.” Arbetsmiljöverket kallar innemiljön ett av skolans riskområden och de satsar på att öka sina inspektioner i skolor från och med i höst. – Allt för många skolor har för dålig inomhusluft.  Adam Jansson är branschsamordnare för skolan, och inspektör på Arbetsmiljöverket. – När det gäller fukt, mögel och de frågorna – det stöter vi på av och till. Min erfarenhet är att det är klart ovanligare. När de finns är de finns är de allvarliga och då är åtgärdskraven än mer långtgående än om det enbart är dålig luft. Men det finns de sakerna och det kan kräva omfattande åtgärder om man har ”sjuka hus-problematik”. Ett tegelhus bakom en bensinmack i Borås. Långa korridorer och klassrum med barn mellan sex och tolv år. Bland de anmälningar till Arbetsmiljöverket som Skolministeriet från UR och Kaliber har tittat på  hittar vi också den om Kristineberskolan i Borås. Vi är i skolans tillfälliga lokaler. I andra änden av stan fladdrar höstlöven på en öde skolgård runt en utrymd skola. Lärarna som jobbar här kan berätta om flera år av slit och kamp för att komma bort från den. Det började för ungefär sju sen. Det var så många började må så dåligt på Kristineberskolan, den som nu står öde. Ett sjuttitalsbygge som såg ganska okej ut på utsidan, men i lokalerna var det  obehagligt varmt och fuktigt. Håkan Sevholt och Jessica Sundqvist är lärare. – Det var väl lite färg  som var avflagnad. Den blir ju sliten med så många år. Men det märktes i luften. Man blev väldigt tung i huvudet när man kom in i skolan. Det var många som sa det. – Ja, det här hade varit ett allmänt samtalsämne i många år. Det måste hända någonting.  Lärarna sa att de var bastuliknande temperaturer,  ibland regnade det in. Luften i klassrummen tog liksom slut och lärarna fick till och med bryta sina scheman, det gick inte att undervisa längre stunder i lokalerna.   – Man får ta mer raster. Ibland går det bra men ibland kan det va svårt att ta raster och splittra upp dagarna för mycket och springa ut varje halvtimme. Det är inte så effektivt. Och man kände nu går det inte att bedriva verksamhet, nu är luften så dålig så nu måste vi gå ut en stund. Det var flera lärare på Kristinebergskolan som  klagade på att de inte mådde bra i skolan. Jessica Sundqvist hade precis fått  den tjänst som lärare i svenska som andraspråk som hon länge velat ha. Hon trivdes väldigt bra med eleverna och kollegorna, men så började hon känna sig så konstig i kroppen. – Det började med att det kliade på huvudet och på kroppen. Sen fick jag fick eksem som vandrade över allt, stora eksem. Sen började det rinna och klia i ögon, det kliade i näsan. Det svullnade upp i munnen ibland när jag var i vissa klassrum. Hostade mycket. Och sen började det pipa i bröstet då.   Jessica Sundqvist tänkte inte direkt att hennes symptom hade med skolan att göra, men efter omfattande provtagningar hos företagshälsovården och analyser från Arbets-och miljömedicin på Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg gav företagshälsovården besked. – Beskedet var att jag inte skulle jobba där överhuvudtaget. Att jag blev sjukskriven. Jag fick inte vara i lokalerna. Det var ju något tokigt därifrån, det konstaterade läkaren. Man orkade jobba på jobbet, sen orkade man inget mer. Det var ju familjen som blev drabbad. Så kämpade man på ändå. Sen försökte vi hitta lokaler i närheten så jag kanske kunde träffa barnen. Men i de lokalerna var det också fuktskador så det klarade jag inte att vara i. Vad säger du till den som säger det där kan bero på stress eller vad som helst? --Jo, men när man känner reaktioner när man går in i olika rum kan det inte vara stress.  Då har man ju symptomen hela tiden. --Vi ställer oss bakom den samlade vetenskap som finns inom området. Inklusive Världshälsoorganisationens sammanställningar. Gunnel Emenius är miljöhygieniker i Stockholms läns landsting och hon forskar på inomhusmiljöns påverkan på människor på  Karolinska institutet i Stockholm. Hon säger att det finns klara risker med att vistas länge i lokaler med fukt och mögelskador. – Fukt- och mögelskador ska åtgärdas  snarast möjligt. Och det finns också en tydlig riskskattning på vistelse i fukt- och mögelskadade miljöer som framförallt är säkerställd när det gäller ökad besvärsfrekvens av astmasymptom. – Man ska inte vistas i de här byggnaderna i onödan. Är det svårt skadade byggnader är den absoluta fördelen att skaffa ersättningslokaler så fort som möjligt. Är det mer begränsade skador kanske man kan vänta. Om man konstaterar dem idag kanske man kan vänta med den totala åtgärden tills skolan stänger för säsongen men då måste man anpassa verksamheten efter det. Det är inte så att man kan säga det har vi inte råd med nu, det ligger i  femårsplanen. Skador ska åtgärdas och skadat material ska bytas ut. Man ska säkerställa att inte nya skador återkommer. Därför att det finns så starka uttryck för att fukt och mögel är uttryck för en ohälsosam miljö som kan påverka vår hälsa. Vad blir det för hälsoeffekter av det då? – Hos barn är astmasymptom och ökad infektionskänslighet de vanligaste besvären. Hos vuxna är det mer diffusa problem. Det kan vara astma och rinit, hösnuva eller trötthet, huvudvärk, koncentrationssvårigheter och liknande. Hudbesvär. Men det tydligaste symptomet på vuxna i studier är också astma och luftvägsbesvär. – Vår allra tydligaste effekt av att det är en bristfällig inomhusmiljö som påverkar hälsan är att den som har besvären mår bättre när de lämnar byggnaden. I de 125 anmälningarna om bristande inomhusmiljö som kommit in till Arbetsmiljöverket mellan 2010 och augusti 2013 uttrycker  nästan hälften, 53 av skyddsombuden, oro för att innemiljön ska göra elever och personal sjuka. ”Under många år har det varit och är problem med inomhusklimatet på skolan. De vanligaste symptomen hos personalen ögon- näsa – halsirritation,  hudrodnad, känsla av torr hud eller torra slemhinnor m.m.” ”Efter tre terminer i nuvarande lokaler har ett stort antal personer drabbats av besvär relaterat till inomhusmiljön. Personalen är inte beredd att vara försökskaniner igen!” ”Lokalen för undervisning i ämnet hem-och konsumentkunskap på skolan är undermålig och hälsofarlig sedan flera år tillbaka. Under diskbänkarna tränger en unken lukt fram och sprider sig i hela lokalen. Råttavföring återfinns i skafferiet.” Och det är  vanligt att problem med inomhusmiljön  som anmäls till Arbetsmiljöverket har pågått en längre tid. Av de 125 anmälningarna som vi har läst innehåller var femte uppgifter om att problemen har pågått i mer än två år. I en skola har dålig luft varit ett fråga som skyddsombuden drivit i sex år, i en annan har ventilationsproblem påpekats i elva år. Också  Adam Jansson  som är inspektör på Arbetsmiljöverket ser att det är vanligt att skolor dras med dålig inomhusmiljö år efter år. – En vanlig kommentar man hör är att de problemen har vi dragits med i flera år. Och det kan ha varit lång tid, förvånansvärt lång tid. Jag tycker det är synd för det är många som drabbas. All personal och alla elever som vistas i de här lokalena har ju det här varje dag i så fall. Tillbaka till Borås och Håkan Sevholt och Jessica Sundqvist. Situationen på Kristineberskolan började bli ohållbar. Fler elever och lärare klagade på att de mådde dåligt. Skolledningen och Lokalförsörjningskontoret i Borås var överens om att skolan behövde renoveras. 2009 gjorde Statens provningsanstalt en undersökning av skolan åt Borås kommun, den visade att det fanns fukt både under mattor och i skolans väggar. Den obligatoriska ventilationskontrollen visade på flera punkter att ventilationen inte var bra. Kommunens planer började handla om att  bygga om skolan istället för att renovera den eftersom bristerna var så omfattande. Men planerna drog ut på tiden och 2011 var skolan, trots en del försök att förbättra bristerna fortfarande i samma skick, eller värre. En  enkät som skolhälsovården gjorde då visar att 30 procent av skolans elever uppvisade symptom på huvudvärk en till flera gånger i veckan, att 57 procent kände sig onormalt trötta flera gånger i veckan. I ett klassrum var siffran för trötthet så hög som 93 procent. Två personer på skolan hade konstaterad mögelallergi enligt företagshälsovården. Läraren  Håkan Sevholt igen. – Då blev det så att man la in ombyggnad av Kristinebergskolan i investeringsplanen på ett antal miljoner för 2012. Då trodde vi att vi skulle få hjälpa att lösa våra problem. Men när det kom till skarpt läge beslutade man att skjuta på det och då surnade vi till och gjorde en anmälan till Arbetsmiljöverket om bristande inomhusmiljö. Och Arbetsmiljöverket gjorde en inspektion och fann att Borås stad fick driva skolan som längst till sommaren 2013, annars hade de fått en ett vite på en miljon. Då blev det lite bättre fart på gubbarna härinne.   Det är tomt på parkeringen utanför den gamla Kristinebergskolan, men på skolgården står en vit skåpbil med texten  ”energi, miljö, inneklimat” på dörren. Den  tillhör en firma  som ska ta tillvara på det som finns kvar av ventilationssystemet på skolan, det berättar Falco Güldenpfennig han är ordförande i lokalförsörjningsnämnden i Borås, den som har ansvaret för kommunens lokaler. Vi går runt skolan som är byggd i ett plan med platt tak, typiskt 1975. – Mina barn har gått här och det var inga konstigheter. Sen dök det upp på något sätt, runt 2005, 2006. Då började man prata om att renovera och rätta till. Det har smugit sig på. Så jag kan mycket väl tänka mig att det är en sak som man måste lära sig ta mer på allvar. Så fort det dyker upp, gå till botten. Och det var just det att gå till botten och ta problemen på som Håkan Sevholt och Jessica Sundqvist och deras kollegor inte tyckte att lokalförsörjningsnämnden riktigt gjorde. Även om det gjordes vissa förbättringar under åren såg ju de ingen annan utväg än att göras en 6.6A-anmälan till Arbetsmiljöverket.  – Då måste vi vidta åtgärder. Men jag kan nämna att vi har en skola som ligger i andra änden av stan, Bodaskolan, med exakt samma problem och nu byggs den om. Men om vi håller oss till Kristineberg nu då. Det var ju först när ni fick hot om vite som det rullade på riktigt snabbt. – Därför att vi utifrån nämndens underlag så gjorde vi den bedömningen att detta skulle kunna rulla den tid som det har rullat med de åtgärder som vi gjorde. Men lärare som jobbade här då, under de här åren, säger att de började känna obehag redan så tidigt som 2005, 2006. De tycker ju att den här processen har tagit väldigt lång tid. – Ja. Det kan man ju hålla med om eller också kan man förklara det. Vi har ju ingen obegränsad källa att ösa pengar ur. Det har ingen kommun. Man har velat försöka så långt det har gått att driva verksamheten för det har funnits andra projekt som har varit viktigare. Sen när det blev akut då fick man lägga andra objekt åt sidan och nu är vi där. Hade det kunnat gå fortare? – Ja absolut. Det hade kunnat stå en färdig skola. Om vi hade insett detta tidigare. Om vi dessutom hade kunnat enats om att vi insåg att det fanns ingen annan väg att gå och vi hade tagit det beslutet.  Så snart firman med den vita skåpbilen som står på skolgården har fått med sig det som går att rädda, kommer grävskopor rulla in på skolgården istället. Kristinebergskolan ska rivas. Ett slags kvitto på att personalen på skolan hade rätt, det var ingen dräglig arbetsmiljö på Kristinebergskolan. Och alla de där åren när elever och lärare mådde dåligt  i skolan, hur ska man se på dem? Jag frågar  Falco Güldenpfennig. – Jag tycker naturligtvis alltid att det är ett misslyckande om det är en skola där elever eller lärare inte mår bra. Men vi har motsvarande problem i våra äldreboende och Lss och solboenden som vi kallar det. Det är den byggteknik som var då på 70- till 80-talet. Det får vi betala ganska dyrt för idag. Men jag kan ta andra exempel där vi om något år också kan ställa samma fråga, kunde det gått fortare, och då är svaret: Ja, det är klart det kunde.  – Ni kan vänta utanför.   Jessica Sundqvist, som inte kunde jobba på Kristinebergskolan hon jobbar på en annan skola i Borås idag. – Och går jag går i lokaler som har fukt eller mögel så känner jag det direkt. Det är viktig att kommunerna underhåller sina skolor och verkligen tar tillvara på arbetsmiljön och lyssnar både på elever och personal som arbetar där. Man försöker ju alltid se positivt. Men det är klart man är lite bitter. – Så det är den nya skolan som ska byggas.   I Lund, på Munspelets skola, slutade kampen om innemiljön precis som i Borås, med rivning av skolan. En ny byggs på samma plats, bara några minuters gångväg från hemifrån David och Kristina Stenberg. Vi stannar och läser på skylten utanför byggarbetsplatsen. Serviceförvaltningen Lundafastigheter utför nybyggnad av skolan Munspelet för barn- och skolnämnden. Färdig sommaren 2014.    – Ja. Kristina Stenberg tycker att processen som ledde fram till stängningen av Munspelet var alldeles för lång. – Under hela min tid som politiker är det nog det ärende som har behandlats snabbast över huvudtaget. Som jag har sett. Lars Hansson, som är ordförande i barn- och skolnämnden i Lund tycker precis tvärtom. Han säger att  beslutet att bygga en ny skola togs väldigt snabbt från att de fick signaler om att det var en ohälsosam miljö på Munspelet. – Det fick vi i januari, februari. 2011? – 2011 ja. Det fanns ju klagomål på miljön på den här skola flera år tidigare. – Från tid till uppstår underhållsbehov, det gör det på alla fastigheter. Det görs utredningar och de åtgärdas. Att det skulle vara ett genomgripande fel på hela huset var det ingen som kände till och det var inget i de signalerna som vi fick som antydde det heller. I ett inspektionsmeddelande från Arbetsmiljöverket som är ställt till skolförvaltningen i Lunds kommun står det att under flera års tid har verksamheten påtalat lukter och vattenskador på skolbyggnaden, från 2007/2008. Munspelets inomhusklimat har inte upplevts som tillfredställande och personal och barn har upplevt hälsobesvär. Förstår du dem som tycker att det tog lång tid från den tidpunkten? – Alltså de problem som har anmälts på skolan från 2007, de har åtgärdats löpande. Men skolan kan ju inte ha varit bra då 2011 eftersom ni beslutade att ni skulle riva den. – Alltså, så här med facit i efterhand, kan man ju säga att det borde ha gjorts en grundligare genomgång av skolans tillstånd. Hur kommer det sig att det inte gjordes det då? – Bra fråga. Jag har ju inte ansvar för själva fastighetsunderhållet. Där har vi en fastighetsförvaltande nämnd. Det är ju ett delat ansvar på det sättet att vi har arbetsmiljöansvar för både personal och elever och den fastighetsförvaltande nämnden har  ju ansvaret för byggnaderna och byggnadernas underhåll. Det finns ju en risk att ett delat ansvar blir ingens ansvar. Men jag tycker ändå att de rutiner vi har är det bästa man kan göra i en sån här organisation.     Adam Jansson, inspektör på Arbetsmiljöverket känner igen bilden att delat ansvar kan bli ingens ansvar när det gäller underhåll och åtgärder som ska förbättra skolors inomhusmiljö.   – Det kan vara en fastighetsförvaltning i en kommun som har det här på sitt eller i annat fall kan det vara verksamheten. Det kan vara oklart vem som ska betala de här åtgärderna som ska göras, och vem ska driva frågan. Är det verksamheten eller är det fastighetsupplåtaren som ska ha det här huvudansvaret? Trots att det finns risk för personal och elever blir sjuka är det vanligt att problem med skolors inomhusmiljö tar lång tid att åtgärda. Skolministeriet från UR och Kaliber har berättat att av de anmälningar som kommit in till Arbetsmiljöverket om brister i skolors innemiljö sen 2010 uppger  en femtedel att de har haft sina problem i mer än två år.    En förklaring till det är att ansvaret för skolors innemiljö ofta är delat mellan olika kommunala nämnder. En annan är att det saknas pengar eller som lokalförsörjningsnämndens ordförande i Borås uttrycker det: Att ingen kommun har nån obegränsad källa att ösa pengar ur. Läraren Håkan Sevholt på Kristinebergskolan i Borås, han kan inte låta bli att peka på ännu en möjlig orsak. – Hade detta varit en arbetsplats för tvåhundrafemtio vuxna så hade det säkert inte tagit så lång tid en arbetsmiljö som är okej. Nu handlade det om barn mellan sex och tolv år. Alla kanske inte tycker att det är lika bråttom.  Skolministeriet från UR och Kaliber är slut. Nästa vecka handlar det om det här. – Du behöver ett seriöst assistansbolag som du kan lita på och som du känner förtroende för. Men den ena bjöd ju över den andra och det är det jag tycker är så fruktansvärt oseriöst. – Och så tänker man att jag säger ja så jag blir av med dem. – Och sen är det också så här att man bekymrar sig för vilka uppgifter är det som cirkulerar där ute. Vad finns det mer? Reporter: Anna Maria Höglund  

Året är 1928. Virgina Wolf står i en sal med röda sammetsgardiner på universitetet i Cambridge. Framför henne sitter de kvinnliga studenternas förening. Virginia Wolf berättar för sin publik om kvinnan och romanen. Om det egna rummet. Det är det egna rummet, menar Virgina Wolf, den egna arbetsplatsen i kombination med en egen ekonomi som kommer det göra det möjligt för kvinnor att skapa, att bryta sig loss från männen. Föreläsningen blir sen en politisk pamflett. A room of ones own. I veckans program tar arkitekten Katarina Bonnevier en serie olika egna rum. I  bostadsstatistiken är en ”rumsenhet” minst 7 m². Enligt ”norm 3”, formulerat av Boverket (myndigheten för samhällsplanering, byggande och boende) ska det bara bo en person per rum i en bostad, dessutom ska det finnas kök och vardagsrum - bor det fler i varje rum betraktas hushållet som trångbott.  Men ett eget rum kan vara så mycket mer än så. Vi besöker det mytomspunna huset Charleston, där Virginia Woolfs syster gjort ett helt hus till ett konstverk. Vi möter dem och deras färgstarka, sprittande egna rum. Men vi berättar även om dem som aldrig fått ett eget rum, hör Monica och Erland Caldaras om  hur det var att växa upp i ett Sverige som enligt lag tvingade dem att ständigt vara i rörelse.  Gäst i studion är Marianne Strandin som berättar om vilka rum som byggs i nationalparkerna Skansen i Stockholm och Jamtli i Östersund.

Trots satsningar i landets mest utsatta stadsdelar, ökar boendesegregationen och inkomstskillnaderna mellan fattiga och rika bostadsområden. I Andersberg i Halmstad går man mot strömmen och börjar se vissa resultat efter satsningar på förbättringar för de boende. Samtal med Micael Nilsson i Karlskrona, expert vid Boverket

Samtidigt som Sverige går in i årets mörkaste tid fasas nu glödlamporna ut på allvar. 60-wattaren får inte tillverkas längre och inom ett år ska 40-wattaren också vara borta. Men var är alla de alternativ som skulle komma istället? Lågenergilampan som bara var tänkt som en tillfällig lösning är nu den som säljer bäst, trots att den innehåller kvicksilver. Akut bostadsbrist Bostadsbristen är mer akut än någonsin på många håll i landet, enligt en rapport från Boverket. Det som saknas mest allt små och billiga hyresrätter och det är ungdomarna som drabbas hårdast. Vad gör bostadsministern åt situationen? Debatt mellan Danielle Zachrisson, bostadspolitisk samordnare på jagvillhabostad.nu och bostadsminister Stefan Attefall (kd). Alla dessa kort Mat, kläder, böcker och spel på hästar. Vad man än ska köpa så gäller det att hala fram det där plastkortet, som i bästa fall gömmer sig någonstans i plånboken och i sämsta fall hemma i byrålådan. Är det här verkligen det bästa systemet för oss konsumenter?  Expertsvar - Kan man reklamera en kurs? Kursen kostade 3 500, men nivån var så låg att en handbok i ämnet hade varit mer matnyttig. Om man reklamerar en sko t.ex. så kan man ju visa att skon är trasig, men hur kan jag bevis att undervisningen inte varit tillfredsställande?  Den och andra lyssnarfrågor besvaras av vårt konsumentexpert Carina Lundgren. Veckans lista – svåra konsumentbeslut Allt ska man välja själv numera, el-abonnemang, pensionsfonder och telefonbolag. Men vilket av alla dessa beslut är krångligast att sätta sig in i? Plånboken listar.