Podcasts about stockholmsf

Vi pratar med Tommy Högström, en driven entreprenör med en fascinerande resa från Stockholmsförort till New York och Miami men som inom kort kanske landar i typ Smallville, Ohio - lyssna in för att höra varför. Vi får höra om hans karriärdrag, hur han satsade för att kunna gå sin egen unika väg redan på introprogrammet på ett konsultbolag. Vi pratar vidare hans bolag, den AI-fokuserade sökfonden Endurion (tldr; köpa bolag för att växa med dem hjälp av AI). Tommy delar insikter om hur en sökfond fungerar, vikten av AI inom företagstransformationer och vilka verktyg och ramverk de använder för att effektivisera och skala upp verksamheter. Vi diskuterar också framtidens jobbmarknad, den ökande betydelsen av AI-agenter och hur data och AI kan samverka för att skapa långsiktiga konkurrensfördelar. Avslutningsvis berör vi hans personliga erfarenheter och framtidsutsikter.00:00 Intro: Tommy Högström01:00 En AI-fokuserad sökfond06:12 Verktyg och ramverk för AI10:38 Utmaningar och möjligheter kring AI-adoption24:08 Tidigt AI-intresse40:42 Framtida planer och tankarLänkar/referenser:Endurion CapitalLOOP frameworkVITAL frameworkConnecta på LinkedIn:Tommy HögströmJohan WallquistAdam Palm Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I nya dokumentärfilmen Sanna från Nablus får vi följa Sanna som arbetar som specialpedagog i en Stockholmsförort samtidigt som hennes släktingar dör i krigets Gaza. P1 Kulturs Lisa Bergström har träffat filmaren Maj Wechselmann. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I nya dokumentären Sanna från Nablus får vi följa Sanna som arbetar som specialpedagog i en Stockholmsförort samtidigt som hennes släktingar dör i kriget i Gaza. P1 Kulturs Lisa Bergström har träffat filmaren Maj Wechselmann. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. BJÖRN CARLBERG LÅTER DOCKORNA TALABjörn Carlberg, känd för dockorna i ”Operation Klotty” på SVT, åker i veckan ut på Sverigeturné med föreställningen ”Peptalk” som gått för utsålda hus på Kulturhuset Stadsteatern i Stockholm. I centrum står ”den lätt misslyckade patriarken” Tord som tillsammans med inbjudna gäster vill skingra tankarna från vardagens vedermödor. Björn Carlberg (och Tord) gästar P1 Kultur.”CAPTAIN AMERICA” ÄR TILLBAKA – MEN HUR MÅR SUPERHJÄLTEN 2025?I dag är det biopremiär för ”Captain America: Brave New World. Men hur funkar scenariot i en tid som denna? Möt filmikonen Harrison Ford som spelar president/monster i nya filmen. Och hör vår filmkritiker Måns Hirschfeldt.LIVELY VS. BALDONI – HOLLYWOODGRÄLET SOM ALDRIG TAR SLUTKonflikten mellan skådespelarna Blake Lively och Justin Baldoni, som spelar mot varandra i filmen ”Det slutar med oss”, uppdagades redan under pressturnén i augusti 2024. Blake Lively har berättat att hon känt sig trakasserad av Justin Baldoni under filminspelningen. Sedan dess har de två skådespelarna stämt varandra i ett slags korseld. P1 Kulturs filmreporter Emma Engström reder ut turerna i den uppmärksammade och utdragna Hollywoodkonflikten.ESSÄ: MED HÄSTAR OCH UNDERSTÄLL TAR VI OSS AN APOKALYPSENKylan är underskattad, både som hot och som välgörare. Författaren och litteraturkritikern Aase Berg reflekterar över allt från hästbuksöppning och igelkottsandning till paradoxal avklädning. Följ med ut i kylan...Programledare: Lisa BergströmProducent: Henrik Arvidsson

Under några dagar i slutet av september förra året exploderade kraftfulla sprängladdningar på tre olika platser i landet, många fick sina hem förstörda en av dem är Nour vars lägenhet totalförstördes. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ”När jag ser bilder på hur min lägenhet såg ut då, så känns det otroligt att jag lever. Jag hade dött om jag varit i badrummet”, det berättar kvinnan som vi kallar Nour. Utanför hennes dörr i flerfamiljshuset i Stockholmsförorten Hässelby placerades en hemmagjord bomb – 13 kilo dynamit i en kastrull. Det var på kvällen den 25 september, Nour hade tänkt ta en dusch men hade istället lagt sig för att vila i sovrummet och det räddade henne. ”Hade hon befunnit sig på de flesta andra ställen i den här lägenheten, så hade hon i vart fall och ådragits allvarliga skador”, säger Carl Mellberg, åklagare i målet. Sprängladdningen utanför Nours lägenhetsdörr orsakade en stor krater i golvet och hela lägenheten totalförstördes. Dagarna efter exploderade en annan sprängladdning i Linköping och senare även en i Fullerö, utanför Uppsala. I Fullerö avled 24-åriga Soha Saad av explosionen. Samtliga tre dåd ses som en del i den interna Foxtrotkonflikten, riktade mot personer med koppling till gängledaren Rawa Majid – men de som drabbats, som Nour och många andra, har inte haft någonting med saken att göra. I fredags dömdes flera personer för inblandning i sprängdåden, två 23-åriga män fick de längsta straffen – livstids fängelse. Nour kunde nyligen flytta tillbaka till sin lägenhet, både den och huset har renoveras. Men det som hände har fått stor påverkan på hennes liv, fysiskt som psykiskt. Hon har börjat en traumabehandling mot PTSD, är sjukskriven på halvtid och tvingas medicinera. ”De har förstört mitt liv, jag känner mig fortfarande inte trygg”, säger hon. Programledare: Petra Berggren och Linus LindahlProducent: Jenny HellströmReporter: Elsa Åberg Ljudtekniker: Johan HörnqvistKontakt: p3krim@sverigesradio.seTipstelefon: 0734-61 29 15 (samma på Signal)

Jonathan Söderling är en av de mest lyssnade gästerna i Tyngre Kraftsport. Nyligen tävlade han och slog PB i böj, mark och total. Idag är han med för en långbänk där vi pratar träning, filosofi, Star Wars, löpning, Stockholmsfördomar och väldigt lite utöver det. 00:07:18 – Jonathan in Tyngre Kraftsport är en extra stark podcast, specifikt för dig som är nyfiken på bänkpress, styrkelyft eller strongman. Din värd är världens bäste Josef Eriksson, som varje fredag möter spännande och inspirerande gäster. Du som lyssnar får gärna betygsätta podden på Apple Podcasts eller där där du lyssnar på den – lämna gärna en recension. Då blir podden mer synlig för andra plus att värden blir glad.

Är svenska utrikesreportrar konflikträdda? I veckan påstod DN:s tv-krönikör Johan Croneman det. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Han anklagade svenska korrespondenter för att inte våga ställa jobbiga frågor till makthavare, allra särskilt i kriget mellan Israel och Hamas. Är det en rättvis attack på svensk utrikesbevakning? Är det då rädslan dålig stämning eller för att bli stämplad som partisk som spökar? Reporter: Martina Pierrou Wayback Machine under attackOrganisationen Internet Archive i San Francisco har i decennier tagit på sig det enorma ansvaret att arkivera internet - och spara det till eftervärlden. Men de senaste månaderna har 30 år av internet-historia varit under attack från flera håll samtidigt. Men varför vill någon likvidera internets glasögonbärande, birkenstocks-hasande, internet-arkivarier? Reporter: Freddi Ramel Mördad tidigare SR-journalist väcker minnen av gamla konflikter För en vecka sen mördades Amun Abdullahi, tidigare journalist på Sveriges Radio. Hon blev skjuten av maskerade män i den somaliska staden Afgooye, nordväst om huvudstaden Mogadishu.Det som Amun Abdullahi blev känd för i Sverige var avslöjandet om att terroristgruppen Al-Shabaab rekryterade ungdomar i Stockholmsförorter. Här hemma är hennes död en påminnelse om att alla sår ännu inte är läkta efter striden som började utkämpas 2009 om hur man ska rapportera om islamister i svenska förorter. Reporter: Tonchi Percan

Den senaste tiden har minst två våldsdåd begåtts i Stockholmsförorten Hässelby. En 80-åring knivhöggs i ryggen tre gånger när han var på väg hem från sin demenssjuka partner och en 50-årig kvinna höggs med en mattkniv på väg hem från jobbet. En 14-åring har omhändertagits och misstänks nu för attackerna. Motivet ska finnas i ett manifest tillhörande ett nätverk som kallar sig No Lives Matter, som är sprungen ur en mörk och våldsam nätmiljö. Vad är NLM och vad står dom för? Vilka kopplingar finns det till högerextremism och hur kommer det sig att unga lockas av jämngamla på nätet till att både skada sig själva och till och med mörda andra människor? Gäst i studion är Expos reporter Erik Glaad. Programledare är Anna Fröjd. Ansvarig utgivare: Daniel Poohl --- Läs mer: Där inga liv spelar roll (Erik Glaad, 2024): https://expo.se/fordjupning/dar-inga-liv-spelar-roll/  Satanistterror (Patrik Hermansson, 2024): https://expo.se/fordjupning/satanistterror/  Ukrainsk "Galning" inspirerar ryska nazister (Volodya Vagner, 2022): https://expo.se/nyhet/ukrainsk-galning-inspirerar-ryska-nazister/  Beväpnade tonåringar planerar nazistiska våldsdåd (Erik Glaad, My Vingren, 2024): https://expo.se/fordjupning/bevapnade-tonaringar-planerar-nazistiska-valdsdad/  Expos projekt Fulspel om högerextremism i gamingvärlden: https://expo.se/lar-dig-mer/vara-projekt/fulspel/  Expo behöver ditt stöd Bli månadsgivare: https://expo.se/stod-expo/manadsgivare/  Prenumerera på Expo: https://expo.se/tidskriften/prenumerera  --- Studio Expo ger dig som lyssnar fördjupningar om våra avslöjanden, mer om våra granskningar och analyser av högextrema tendenser. Varje vecka i din poddspelare! Expo är en religiöst och partipolitiskt obunden stiftelse. Vi har granskat och bevakat extremhögern sedan 1995 – för en levande demokrati där rasistiska idéer och organisationer saknar inflytande. Stöd vår verksamhet genom att bli månadsgivare eller swisha en slant till 123 271 02 59.

Möt Ahmed Berhan ,komiker ,skådespelare och programledare hos Dialogiskt.Berhan är tvåfaldig vinnare av Det Svenska Humorpriset där han utsågs till Årets manliga komiker och hans populära SVT-program IFS (Invandrare för svenskar) utsågs till Årets humorprogram.Han växte upp i Stockholmsförorten Rågsved och tänkte från början bli civilekonom, men sadlade om till en karriär som stand-up Komiker.I veckans avsnitt av Dialogiskt delar Berhan med sig om sin karriär, kärleken till konsten och om vintern 2022 då han drabbades av en hjärtinfarkt.Berhan är aktuell i höst med sin soloturné ”INGET DRIV!” https://www.unitedstage.se/shows/stand-up-med-ahmed-berhan-inget-driv/ Samt Även där poddar finns @youtube @acastsweden @spotifysweden Gillar du det vi gör och vill stötta oss gå isåfall gärna in och kom med förslag på gäster och innehåll.Glöm inte att prenumerera och tipsa om vår kanal!Tack för att ni tittar,delar och diskuterar! Visuals/Redigering: @danieltobar ***Detta är en personlig berättelse utifrån gästens perspektiv. Dialogiskt tar givetvis avstånd från all romantisering och glorifiering av droger, våld, kriminalitet, rasism, mobbing, trakasserier m.m.*** Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

FAVORIT I REPRIS♥ Patreon:https://www.patreon.com/lyckopodden ♥ Framgångspoddaren Alexander Pärleros gästar idag Lyckopodden för att avslöja vad över åtta års poddande om framgång lärt honom. Pärleros är entreprenören, influensern och föreläsaren som tidigt slog sig in i poddvärlden och idag driver Sveriges största intervjupodd med över 2,5 miljon lyssningar i månaden. Hans framgångsresa började med en problematisk uppväxt i Stockholmsförorten Haninge där han växte upp i fosterfamilj, vilket har format honom till en driven, orädd och ödmjuk människa. Idag pratar jag och Alexander om framgång, vad är egentligen framgång? Hur blir man framgångsrik? Hur hänger framgång och lycka ihop? Vad har Alexander lärt sig på de över 8 åren han drivit podden? Varsågoda!Tack för att just du lyssnar! Prenumerera gärna på Lyckopodden, följ oss på sociala medier, och ge oss gärna fem stjärnor på iTunes om du tycker det här var lika bra som jag.♫ Lyssna på Lyckopodden:iTunes:http://apple.co/1XZqDAmSpotify: https://open.spotify.com/show/3hW1wP9v6JjXhLymoXPECh?si=8b9031e788414956♥ Instagram:https://instagram.com/lyckopodden ♥ Hemsida: https://lyckopodden.se ♥ Facebook:http://bit.ly/fblyckopodden ♥ Youtube:http://bitly.com/LpYoutube Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Från 2019. En buss med svenska skolbarn kör längs en krokig väg i norska Måbødalen när bromsarna slutar fungera. 16 personer dör i en av de allvarligaste trafikolyckorna i Norden. Nya avsnitt från P3 Dokumentär hittar du först i Sveriges Radio Play. Det är sensommar 1988 och en skolklass från Stockholmsförorten Kista är på väg till norska Bergen, där de tillsammans med några föräldrar ska resa med båt till Shetlandsöarna. Men på väg nedför fjället slutar bromsarna på bussen att verka och med en hög hastighet kraschar fordonet in i en bergvägg.Tolv barn och fyra vuxna dör i en av de allvarligaste trafikolyckorna med svenskar inblandade, någonsin.Nu ställer sig alla frågan: Hur kunde olyckan ske?Barbro förlorade son och makeBarbro Byström miste sin son Alexander och sin man Kenth i bussolyckan i Måbødalen. Kenth var den som körde bussen. För P3 Dokumentär berättar nu Barbro om dödskraschen på det norska fjället och om hur haverikommissionens rapport splittrade de anhöriga.En dokumentär av: Sindre Leganger.Producent: Jon Jordås.Dokumentären är producerad 2019.

En solig sommarkväll i juni 2023 skakas Stockholmsförorten Farsta av en masskjutning. Dådet ska ha ingått i ett bråk mellan kriminella gäng, men de som dog var helt oskyldiga förbipasserande. I förhör säger den misstänkte skytten att han aldrig hade haft ett vapen i handen tidigare – och att han blev tvingad till att peppra rakt in i folkmassan. Programledare och producent: Elinor Ahlborn. Med Andreas Nordström, reporter på DN.

MÅNADENS DIKTARE (JANUARI) UPPLÄSNING: Daniel Boyacioglu Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. När Daniel Boyacioglu debuterade 2003 med diktsamlingen ”Istället för Hip Hop” var han redan tvåfaldig vinnare av SM i Poetry Slam, hade turnerat landet runt med en föreställning för Riksteatern, gjort radioteater och skulle snart medverka i Dramatens uppsättning av ”I väntan på Godot”. ”Enda gången någonting blir till poesi är när det utmanar”, förklarade han i en intervju.Tjugo år, sju diktsamlingar och ett antal musikalbum senare är Daniel Boyacioglu fortfarande en mångsysslare och framträdande scenperson. Han har dessutom hunnit med att jobba åtta år som brandman, vilket speglades i hans förra diktsamling ”Allt om eld” från 2016. Den nya diktsamlingen ”Daniels bok” bearbetar på 180 sidor var författaren befinner sig i livet nu. Musikaliskt flödande dikter växlas med mer självbiografiskt berättande, om allt från kärlekssorg och barnlängtan till uppväxten i Stockholmsförorten Norsborg, erfarenheter av rasism och förhållandet till hiphopen.Titeln leder tankarna till Gamla testamentets Daniel, profeten i babylonisk fångenskap, och utifrån denna fond skildrar boken en diaspora-erfarenhet av idag. Vad innebär det att vara syrian i Sverige, frågar sig författaren, och hur borde han leva? ”Du ska veta min son att du har en historia / även om väldigt lite i Sverige kommer påminna dig om den”, skriver han i dikten ”Till min käre son, ifall jag hade någon”.DIKT: ”Rekviem över det Sverige som var” av Daniel BoyaciogluDIKTSAMLING: Daniels bok (Wahlström & Widstrand, 2023)MUSIK: Peter Heider: Belle flammeEXEKUTÖR: MODALiST och Boozoo Bajou, elektronik.

MÅNADENS DIKTARE (JANUARI) UPPLÄSNING: Daniel Boyacioglu Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. När Daniel Boyacioglu debuterade 2003 med diktsamlingen ”Istället för Hip Hop” var han redan tvåfaldig vinnare av SM i Poetry Slam, hade turnerat landet runt med en föreställning för Riksteatern, gjort radioteater och skulle snart medverka i Dramatens uppsättning av ”I väntan på Godot”. ”Enda gången någonting blir till poesi är när det utmanar”, förklarade han i en intervju.Tjugo år, sju diktsamlingar och ett antal musikalbum senare är Daniel Boyacioglu fortfarande en mångsysslare och framträdande scenperson. Han har dessutom hunnit med att jobba åtta år som brandman, vilket speglades i hans förra diktsamling ”Allt om eld” från 2016. Den nya diktsamlingen ”Daniels bok” bearbetar på 180 sidor var författaren befinner sig i livet nu. Musikaliskt flödande dikter växlas med mer självbiografiskt berättande, om allt från kärlekssorg och barnlängtan till uppväxten i Stockholmsförorten Norsborg, erfarenheter av rasism och förhållandet till hiphopen.Titeln leder tankarna till Gamla testamentets Daniel, profeten i babylonisk fångenskap, och utifrån denna fond skildrar boken en diaspora-erfarenhet av idag. Vad innebär det att vara syrian i Sverige, frågar sig författaren, och hur borde han leva? ”Du ska veta min son att du har en historia / även om väldigt lite i Sverige kommer påminna dig om den”, skriver han i dikten ”Till min käre son, ifall jag hade någon”.DIKT: ”Gråtens ballad” av Daniel BoyaciogluDIKTSAMLING: Daniels bok (Wahlström & Widstrand, 2023)MUSIK: Alexandre Desplat: Morning tearsEXEKUTÖR: Vincent Segal, elcello, Prags symfoniorkester och Alexandre Desplat, dirigent

MÅNADENS DIKTARE (JANUARI) UPPLÄSNING: Daniel Boyacioglu Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. När Daniel Boyacioglu debuterade 2003 med diktsamlingen ”Istället för Hip Hop” var han redan tvåfaldig vinnare av SM i Poetry Slam, hade turnerat landet runt med en föreställning för Riksteatern, gjort radioteater och skulle snart medverka i Dramatens uppsättning av ”I väntan på Godot”. ”Enda gången någonting blir till poesi är när det utmanar”, förklarade han i en intervju.Tjugo år, sju diktsamlingar och ett antal musikalbum senare är Daniel Boyacioglu fortfarande en mångsysslare och framträdande scenperson. Han har dessutom hunnit med att jobba åtta år som brandman, vilket speglades i hans förra diktsamling ”Allt om eld” från 2016. Den nya diktsamlingen ”Daniels bok” bearbetar på 180 sidor var författaren befinner sig i livet nu. Musikaliskt flödande dikter växlas med mer självbiografiskt berättande, om allt från kärlekssorg och barnlängtan till uppväxten i Stockholmsförorten Norsborg, erfarenheter av rasism och förhållandet till hiphopen.Titeln leder tankarna till Gamla testamentets Daniel, profeten i babylonisk fångenskap, och utifrån denna fond skildrar boken en diaspora-erfarenhet av idag. Vad innebär det att vara syrian i Sverige, frågar sig författaren, och hur borde han leva? ”Du ska veta min son att du har en historia / även om väldigt lite i Sverige kommer påminna dig om den”, skriver han i dikten ”Till min käre son, ifall jag hade någon”.DIKT: ”Du har en balkong, jag har en balkong” av Daniel BoyaciogluDIKTSAMLING: Daniels bok (Wahlström & Widstrand, 2023)MUSIK: Aukai: LumiEXEKUTÖR: Aukai

MÅNADENS DIKTARE (JANUARI) UPPLÄSNING: Daniel Boyacioglu Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. När Daniel Boyacioglu debuterade 2003 med diktsamlingen ”Istället för Hip Hop” var han redan tvåfaldig vinnare av SM i Poetry Slam, hade turnerat landet runt med en föreställning för Riksteatern, gjort radioteater och skulle snart medverka i Dramatens uppsättning av ”I väntan på Godot”. ”Enda gången någonting blir till poesi är när det utmanar”, förklarade han i en intervju.Tjugo år, sju diktsamlingar och ett antal musikalbum senare är Daniel Boyacioglu fortfarande en mångsysslare och framträdande scenperson. Han har dessutom hunnit med att jobba åtta år som brandman, vilket speglades i hans förra diktsamling ”Allt om eld” från 2016. Den nya diktsamlingen ”Daniels bok” bearbetar på 180 sidor var författaren befinner sig i livet nu. Musikaliskt flödande dikter växlas med mer självbiografiskt berättande, om allt från kärlekssorg och barnlängtan till uppväxten i Stockholmsförorten Norsborg, erfarenheter av rasism och förhållandet till hiphopen.Titeln leder tankarna till Gamla testamentets Daniel, profeten i babylonisk fångenskap, och utifrån denna fond skildrar boken en diaspora-erfarenhet av idag. Vad innebär det att vara syrian i Sverige, frågar sig författaren, och hur borde han leva? ”Du ska veta min son att du har en historia / även om väldigt lite i Sverige kommer påminna dig om den”, skriver han i dikten ”Till min käre son, ifall jag hade någon”.DIKT: ”Det dikten gör” av Daniel BoyaciogluDIKTSAMLING: Daniels bok (Wahlström & Widstrand, 2023)MUSIK: Fabiano do Nascimento: Amor e carinhoEXEKUTÖR: Fabiano do Nascimento, gitarr

Jon Fosse har sagt sig inte ge några intervjuer inför utdelningen av Nobelpriset på söndag. Men vad säger han till eleverna i Rinkeby, som har skrivit och ritat till honom efter att ha läst hans texter? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. P1 KULTUR ÄR MED NÄR JON FOSSE FÅR NOBELHÄFTET AV MELLAN- OCH HÖGSTADIELEVERNA...I trettiofem år har det varit en tradition att Nobelpristagarna kommer ut till Stockholmsförorten Rinkeby - och förra året ansåg Annie Ernaux att detta blev Nobelveckans höjdpunkt för henne. Hur blir nu mötet mellan tystnadens talare, Fosse, och barnen? P1 Kulturs reporter Björn Jansson är på plats.... OCH SÅ LYSSNAR VI PÅ JON FOSSES PAUSER – MED SKÅDESPELAREN STEN LJUNGGRENMotiveringen för att ge Jon Fosse årets Nobelpris i litteratur med motiveringen ”För att ha gett röst åt det osägbara”. Men vad betyder det? P1 Kulturs Jenny Teleman träffade skådespelaren Sten Ljunggren för att i stillsamt tempo prata om de typiska tystnaderna i spelet som Fosse är så känd för, med många långa pauser mellan replikerna. Men betyder det att Fosses karaktärer inte har något att säga varandra?FILMEN ”PUSS HEJ DÅ” VÄCKER KÄNSLOR – MÖT REGISSÖREN ANNIKA FREDRIKSSONI den här filmen, som har premiär i dag, får vi följa Sandra som precis har blivit lämnad av Filip, pappan till deras tre månader gamla barn. Regissören Annika Fredriksson börjar sedan spela in deras intima samtal - varför då, undrar P1 Kulturs Lisa Bergström.STORFILMEN ”MAESTRO” HAR PREMIÄR – OM DET KOMPLEXA GENIET LEONARD BERNSTEINEn av höstens mest omtalade filmer är ”Maestro”, där Bradley Cooper spelar huvudrollen, har skrivit manus och regisserar. Vi diskuterar filmen, med hjälp av kritikern Caroline Hainer, samt själva gestalten Bernstein: Han skrev ”West Side Story” och välte omkull hela musikalgenren och blev stjärndirigent. Men ändå ville han så mycket mer, både professionellt och privat. Till hjälp med detta har vi även Magnus Lindman från SR Drama, som även är musikspecialist.Programledare: Lisa BergströmProducent: Mattias Berg

Framgångspoddaren Alexander Pärleros gästar idag Lyckopodden för att avslöja vad över åtta års poddande om framgång lärt honom. Pärleros är entreprenören, influensern och föreläsaren som tidigt slog sig in i poddvärlden och idag driver Sveriges största intervjupodd med över 2,5 miljon lyssningar i månaden. Hans framgångsresa började med en problematisk uppväxt i Stockholmsförorten Haninge där han växte upp i fosterfamilj, vilket har format honom till en driven, orädd och ödmjuk människa. Idag pratar jag och Alexander om framgång, vad är egentligen framgång? Hur blir man framgångsrik? Hur hänger framgång och lycka ihop? Vad har Alexander lärt sig på de över 8 åren han drivit podden? Varsågoda!Tack för att just du lyssnar! Prenumerera gärna på Lyckopodden, följ oss på sociala medier, och ge oss gärna fem stjärnor på iTunes om du tycker det här var lika bra som jag.Läsa mer och anmäl dig till Lyckoresan i April här: https://www.peppeekmark.com/lyckoresan-toscana-12-16-april-2024 ♥20% rabatt på ett helt köp hos Pureness med koden LYCKOPODDEN20: https://www.pureness.se/ ♥♫ Lyssna på Lyckopodden:iTunes: http://apple.co/1XZqDAmSpotify: https://open.spotify.com/show/3hW1wP9v6JjXhLymoXPECh?si=8b9031e788414956♥ Instagram: https://instagram.com/lyckopodden♥ Hemsida: https://lyckopodden.se♥ Facebook: http://bit.ly/fblyckopodden♥ Youtube: http://bitly.com/LpYoutube Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

P1 Kultur fick en förhandstitt på den 10.000 år gamle Bredgårdsmannens ännu hemliga utseende i en ateljé full med dödskallar. Och frågade ansiktsrekonstruktören Oscar Nilsson varför han gör det han gör. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det är P1 Kulturs Mattias Berg som har besökt Oscar Nilssons ateljé i Stockholmsförorten Västertorp. Bredgårdsmannen kommer till våren att ställas ut i Ekehagens forntidsby och Falbygdens museum, bägge i Falköping.I ateljén står även Oscar Nilssons andra pågående arbete, som kallas ”Juanita”: en ung kvinna som sattes upp på en bergstopp i Anderna under Inkakulturens 1400-tal för att offras till gudarna. Utifrån hennes kvarlevor skapar han också ett ännu hemligt utseende - som ska bli offentligt när det i oktober ställs ut på ett museum i Peru.Musiken i inslaget är hämtad ur filmen ”Blade Runner” från 1982 och heter ”Mechanical Dolls.”

Förra boken nominerades till internationella Bookerpriset. Nu besöker hemvändande Amanda Svensson studion för att prata om Själens telegraf den första boken som helt utspelar sig i Storbritannien. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. SAMTAL: ÄR SVENSKA FÖRFATTARE SJÄLVUPPTAGNA ELLER VAD HANDLAR LITTERATURDEBATTEN EGENTLIGEN OM?Den som läser storstadstidningarnas kultursidor har kanske märkt att en debatt om litterär kvalitet rasar – igen. Men vad handlar debatten egentligen om? Vår litteraturredaktör Lina Kalmteg reder ut turerna och de stridande parterna.KRITIKSAMTAL: DIKTSAMLINGEN ”OMSORGSLABYRINTEN” AV IDA BÖRJELDen Malmöbaserade poeten Ida Börjel är aktuell med ”Omsorgslabyrinten” – en diktsamling som utspelar sig i olika rum och inuti huvudet på en konservator på ett museum. Hur fungerar det som lyrik? Vår kritiker Daniel Sjölin är motvilligt förälskad.REPORTAGE: MÖT REKONSTRUKTÖREN SOM GER SVERIGES ÄLDSTA SKELETT ETT ANSIKTEDen så kallade Bredgårdsmannen är omkring 10 000 år gammal och hittades strax söder om Ulricehamn. Nu byggs hans utseende upp bit för bit av ansiktsrekonstruktören Oscar Nilsson. P1 Kulturs Mattias Berg besökte honom i ateljén i Stockholmsförorten Västertorp – och där fick han en förhandstitt på Bredgårdsmannens än så länge hemliga utseende. ESSÄ: KRISTOFFER LEANDOER OM D H LAWRENCES VURMANDE FÖR DÖDENDen brittiske författaren DH Lawrence ägnade en påfallande stor del av sitt författarskap åt att längta efter döden. Och för honom innebar döden inte ett slut, utan en början på något mörkt, främmande och eftersträvansvärt. Författaren Kristoffer Leandoer börjar sin OBS-essä med ett bokbål.Programledare: Lisa WallProducent: Felicia Frithiof

Idag väcktes åtal mot en svensk-rysk man som misstänks för grov olovlig underrättelseverksamhet mot Sverige och mot USA. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. En novembermorgon i fjol hovrar helikoptrar över ett stort hus i Stockholmsförorten Nacka. Insatsen leder till att en man i 60-årsåldern grips. Nu, nio månader senare, åtalas han.Han misstänks ha försett Ryssland med säkerhetskänslig teknik från såväl Sverige som USA. Svenska SÄPO och amerikanska FBI har jobbat ihop i fallet, och båda ländernas säkerhet anses ha skadats av mannens verksamhet.– Naturligtvis så är det allvarligt för det svenska säkerhetsläget, och på samma sätt då när det gäller det amerikanska säkerhetsläget, om Ryssland får tillgång till teknik som kan användas för att ytterligare utveckla och tillverka vapensystem, säger Carolina Angelis, säkerhetsrådgivare på Truesec.Kopplingar till rysk underrättelsetjänstEfter Rysslands annektering av Krim 2014 och den fullskaliga invasionen av Ukraina 2022 har landet fått sanktioner riktade mot sig, vilket gjort det svårare för dem att få tillgång till västerländsk teknik.– Om man inte kan köpa teknologin så får man sno den, säger Carolina Angelis.Åklagaren i fallet ser att det finns kopplingar till GRU, den ryska militära underrättelsetjänsten. Och det finns en väldigt tydlig anledning till varför den ryska krigsmakten trånar efter modern teknik.– Till stora delar beror det på ett ryskt behov av att egentligen kunna fortsätta sin krigföring mot Ukraina, säger Daniel Stenling, chef för Säkerhetspolisens kontraspionage.Medverkande:Carolina Angelis, säkerhetsrådgivare på Truesec.Tony Ingesson, biträdande universitetslektor i underrättelseanalys på Lunds universitet. Daniel Stenling, chef för Säkerhetspolisens kontraspionage.Programledare: Bo Torbjörn Ek och Sara SundbergProducent: Karin HållstenLjud från Sveriges Radio.

Från 2019. Gotabanken i Stockholmsförorten Alby drabbas av en rififi-kupp i augusti 1992. Gärningsmännen får med sig ett rekordbyte. Nu berättar tre av dem om hur kuppen gick till. Nya avsnitt från P3 Dokumentär hittar du först i Sveriges Radio Play. I tre dygn skär diamantborren genom den femtio centimeter tjocka betongen till Gotabanken. Gärningsmännen borrar sig in i valvet genom taket. Banklarmet löser ut gång på gång, men ingen märker något misstänkt.För polisen blir fallet en gåta: vem kan ha haft kunskap och fräckhet nog att genomföra kuppen? Spåren leder till en 22-årig vaktmästare, till en bilhandlare samt till en yrkestjuv. Och snart begår gärningsmännen det första misstaget. Ett program av: Martin Jönsson.Producent: Rosa Fernandez.Sändes för första gången: År 2019.

I hantverket syns spåren av det mödosamma arbetet och därmed också spåren av människan. Kanske är det därför Sigurd Lewerentz byggnader fortsätter att fascinera, funderar arkitekten Rasmus Waern. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Sändes först 2021-09-30.Jag är inte den ende arkitekt som valt yrke efter att som tonåring besökt Sankt Petri kyrka i Klippan. Dess tunga murar är provocerande fria från allt sådant som det moderna livet tvingade på 1960-talets byggande. Här finns inga klumpiga fönsterkarmar – glasen har i stället klämts fast direkt mot murens utsida. Inte heller finns det några banala försök till prydlighet. På den stora pelaren och balken av stål som både bär upp taket och bildar ett slags kors, syns ännu strecken från smedernas pennor. Och till handfatet på toaletten slingrar sig ett ensamt kopparrör som om det vore ett tappställe i en industri. Något så tufft hade jag aldrig sett förut. Och ännu, nästan ett helt arkitektliv senare, har jag sällan sett något liknande.Det är inte bara hos mig som särarten hos de två kyrkor som arkitekten Sigurd Lewerentz gjorde sent i livet, har satt stora spår. Det finns en förunderlig kraft i Markuskyrkans till synes enkla tegelmurar i Stockholmsförorten Björkhagen, och den trolska stämningen hos Sankt Petri kyrka i den lilla Skåneorten Klippan väcker starka känslor också internationellt.Det internationella intresset för Lewerentz började växa på 1990-talet. Då var det tegelkyrkorna i Stockholm och i Klippan som stod i fokus. De blev ikoner i postmodernismens andra våg som satte ljuset på materialen och hantverkets betydelse. På det viset kom Lewerentz att bli viktig för postmodernismens både första och andra våg. I dess första våg, som präglade 1980-talet, hade klassicismen stått i fokus. Då riktades uppmärksamheten mot Skogskyrkogården i Stockholm. Han gjorde det mesta av dess världsberömda landskap, men också det sublima tempel som kallas Uppståndelsekapellet. De eleganta avstegen från antikens regler vittnar om en arkitekt med förmåga att både kunna och vilja. Det som först ter sig rakt och enkelt, visar sig vid närmare betraktande vara både vridet och komplext.Särskilt intrikat är den vikbara port som öppnar vägen ut från kapellet. Den tunga konstruktionen har samma precision och elegans som gamla kassaskåp. I detta tekniska mästerverk möttes Lewerentz två specialiteter: kyrkogårdar och smide. Paradoxalt? Nej, inte alls. Han formade livets själsliga och materiella villkor med samma allvar.Lewerentz var noggrannare än någon annan arkitekt. Detta blev efter ett tag så påfrestande för hans beställare att de drog sig tillbaka. Det fick Lewerentz att för en tid lämna arkitekturen och utveckla en verksamhet som fabrikör av dörrar och fönster i stål. När han vid närmare åttio års ålder åter tog plats på byggnadsscenen var det med en häpnadsväckande distinkt arkitektur.Hans närmast rigida omsorg om detaljerna var helt ur fas med rekordåren på 1960-talet. Den moderna tidens förhoppningar om att maskinåldern skulle befria människan hade funnits sedan 1920-talet men det var nu det industrialiserade byggandet verkligen slog igenom. Arkitekterna pressades till att rita hus som skulle vara så enkla att bygga som möjligt. Att det var fabrikören Lewerentz som tydligare än någon annan såg värdet i det handgjorda berättar om hans förmåga till att ständigt tänka om.Lewerentz sällsynta respekt för murarnas och smedernas arbete var inte bara en reaktion på samtidens osynliggörande av hantverket; det gestaltade också människan. Där man ser mödan, det idoga slitet med att foga sten till sten, grips man också av det engagemang som arbetet krävt. Arbetsintensiva byggnadsverk, vare sig det handlar om småländska stengärsgårdar eller egyptiska pyramider, inger respekt. Inget tegel fick delas. Att knäcka en sten vore som att dela en människa. Däremot fick muren gärna innehålla både skeva stenar och udda format. Det gjorde den bara rikare.Lewerentz stod för en spartansk återhållsamhet, men det var en återhållsamhet som var full av nyanser. Det kan låta som en paradox, men rymmer i själva verket själva kärnan i det våra sinnen sätter värde på: enhetlighet och variation. Vi tycker om regelbundet. Samtidigt vill vi se variation. Sådana upplevelser bjuder naturen ständigt på, och Lewerentz tegelmurar blev också de som ett stycke natur. De mörka stenarna och de vita fogarna varierar som nävern i en björkskog.Om arkitekturen hade haft en lite mer erkänd betydelse i kulturvärlden, skulle Lewerentz betraktats som en nationalklenod på 60-talet när hans båda kyrkor stod klara.Han mottog visserligen statlig konstnärslön, och ingick därmed i vad Harry Schein kallade ”konstens egen aristokrati”. Men någon riktigt folkkär arkitekt blev han aldrig. ”Kraften i Lewerentz verk var lite för stark för dagligt bruk”, skriver chefen för Arkdes Kieran Long i boken ”Sigurd Lewerentz; Dödens och livets arkitekt”. Kanske är det så som kyrkornas dunkla och kärva allvar ska användas. Som en medicin mot vardagens banaliteter.Jag tror att det som slog mig när jag för första gången såg Lewerentz kyrka i Klippan var att arkitekturen kan hjälpa oss att komma vidare; från barndomens kategoriska världsuppfattning, över ungdomens kritiska livssyn, till en nyfiken känslighet för det mystiska i tillvaron. Klippans kyrka har varit ett fäste för motståndet mot banaliseringen i över ett halvt sekel. Det ligger i sakens natur att en sådan arkitektur har svårt att bli populär. Men de som en gång drabbats av den, glömmer den inte.Att intresset för hans konst är så levande berättar något om tillkortakommanden i vår tids arkitektur, men också om en möjlig revansch. Om inte för allvaret, så åtminstone för det genomarbetade.Eftersom allt byggande förr gjordes för hand, behövdes ingen teori om dess betydelse. Hantverket fanns, vare sig man ville eller inte. Med maskinerna skulle människan kunna befrias från arbetets tyranni. Men när vi nu bor i en värld som till största delen är född på industrier, växer insikten att vi inte längre ser människan i det byggda. Då ropas det på en arkitektur från förr, i förhoppningen om att vi trivs bättre i en stil än i en annan. Egentligen är det kanske bara spåren av ett genuint arbete man önskar sig.Lewerentz hörde till de som kunde hantverket. Att komma in i hans två kyrkor blir därför också ett möte med alla de som skapat husen. Det är därför unga arkitekter fortsätter att vallfärda till Björkhagen och till Klippan. Ska de verk man skapar sätta verkliga spår i människors medvetande, och inte bara göra sig på bild, så är handarbetet ett svårslaget medel.Dagens arkitekter vill nog gärna få till handgjorda hus, men det är i samtidskonsten man ser de tydligaste spåren av handarbetets betydelse. Såväl konstnärer som publik fascineras av den kraft som sparas i spåren av en idog flit. Vad var det annars som fick besökarna på Tate Modern i London att tappa hakan inför konstnären Ai Weiweis hundra miljoner handmålade solrosfrön av porslin?Att förundras över vad människan förmår skapa är att se sig själv i ett nytt ljus. Därför är det så lätt att beundra de hus där spåren av arbetet ligger i öppen dager. De går att relatera till, eftersom vi i grunden är mer intresserade av människor än av konstruktioner.Rasmus Wærn

Hitmakaren Alexander Kronlund har skrivit låtar till världsartister som Britney Spears. För Sarit Monastyrski berättar han om sin otrygga uppväxt i Stockholmsförorten Bredäng.

Fotografen Tesfamichal Beraki är på väg till tunnelbanan när ett 20-tal skott avlossas mitt bland människorna i Farsta centrum. Han träffas – och dör. Det gör även 15-årige Elias som var på väg till ett tivoli med sina kompisar. Efter masskjutningen kommer flera politiker till Stockholmsförorten. Nu vädjar Tesfamichals bror Yonas till statsminister Ulf Kristersson om trygghet. Programledare: Evelyn Jones. Med DN:s krimreporter Viviana Canoilas. Producent: Sabina Marmullakaj.

Från 2019. En majdag skjuts 69-årige Lenine till döds i sin lägenhet i Husby av polis. Sex dagar senare utbryter kravaller som kommer bli ett av Stockholms största upplopp någonsin.Nya avsnitt från P3 Dokumentär hittar du först i Sveriges Radio Play Det är en söndagskväll i maj 2013 som det börjar brinna på flera platser runt om i Stockholmsförorten Husby. Bilar, en skola, en vårdinrättning och ett garage tänds på. Brandmän och poliser med hundar anländer. Stenar kastas.Under loppet av knappt en vecka har flera hundra bilar brunnit upp och notan för polisinsatsen landar på över 20 miljoner kronor. Men vad var det egentligen som hände? Och varför?P3 Dokumentär om Husbykravallerna är en berättelse om ett av Stockholms största upplopp men det är också en tragisk historia om en dödsskjutning.En dokumentär av: Paloma Vangpreecha.Producent: Rosa Fernandez.Sändes för första gången: 2019.

Narkopodden får äntligen besök av Martin Lazar. Hör honom berätta om arbetet som lokalpolis i Stockholmsförorten Botkyrka men också om hur det var att komma till Sverige som 15-åring efter två år på flykt från Irak. Onda krafter är beroende av att vi stöter ut ungdomar menar Martin och betonar både medborgarnas och myndigheternas ansvar för att förhindra det. Om vikten av mångfald även inom polisen och varför fotbollstränaren Emil i Linköping betyder så mycket för det Martin gör i dag får du också höra i Narkopodden avsnitt 68.

I detta avsnitt pratar Alice, Patrik, Maja och Elias om 2023 års Stockholm läser-bok Till vår ära av Alejandro Leiva Wenger. Det är en novellsamling som utspelar sig främst i Stockholmsförorten Vårby gård, men också i Gamla stan, Midsommarkransen, och - inte minst - i språket. Det handlar om identitet, uppväxt, exil och utanförskap, och Solen-medlemmarna är mycket begeistrade! Det blir också tips på några andra minnesvärda Stockholmsskildringar.

Den här veckan träffar jag Dragomir ”Gago” Mrsic – prisad elitidrottare, idrottsledare, coach och skådespelare som fick sitt genombrott i Snabba Cash 2010 och sedan dess varit med i hyllade serier som Bonusfamiljen och Innan vi dör och som spelat mot Hollywoodstjärnan Tom Cruise. Dragomir växte upp i Stockholmsförorten Fittja under tuffa familjeförhållanden.Han berättar om hur det är att gå mot oddsen och att sträva efter mål utan tryggheten av en familj som supportar. ”Ingen väntade på mig utanför när jag tog studenten, jag gick ut själv och tog en hamburgare.”Efter att ha avtjänat tid i fängelse för att ha genomfört ett välkänt rån började han studera till idrottsledare och hamnade så småningom på skådespelarbanan. Men hur gör Dragomir för att pusha sig själv och göra förändringar i livet? Och blir han någonsin nervös av att stå på scen?Vi pratar om hur man kan använda rädsla som en motor i livet, vikten av att utmana sig själv men också kunna stanna upp och vara stolt över det man åstadkommit. Vi pratar även om hur varje person är regissören av sitt liv och hur viktigt det är att vara tacksam över de små sakerna i vardagen. Dragomir berättar dessutom om 21days.se, en plattform han tagit fram för att hjälpa människor att maximera sin potential. Är du nyfiken på Dragomir hittar du mer här: Instagram: @dragomirmrsicofficialhttps://www.21days.se Lyssna, Dela, och Prenumerera.Med kärlek,SofieInstagram:@sofie_kraft@staygrounded.podcast@groundedfactoryMusik: John Martin, Albin Tjernberg.Foto: Stina Caesar.Hosted on Acast.© Sofie Kraft Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

På väg att flytta från Stockholmsförorten Trollbäcken hade Irja mycket att göra, men så plötsligt försvann hon spårlöst…Källor:Nordisk kriminalkrönika 1975De kallar honom supersnuten av Peter H JohanssonMördare sökes av Jan Håkansson1973 – Svenska MordfallSupport till showen http://supporter.acast.com/historiska-brott. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

En familj försöker bryta tystnaden om vad som hände släkten och mammans tid i förintelselägren innan det är för sent. Genia och Israel har överlevt Förintelsen. På 60-talet flyttade de in i Stockholmsförorten Kärrtorp och bildar familj. Men med sina söner Josef och Daniel pratar de aldrig om vad de varit med om. När det är skottlossning på tv springer Genia iväg. Det påminner om kriget, förklarar hon.Mer fick Josef inte veta. Han var rädd för att fråga och göra sin mamma ledsen och han kunde inte prata med sin bror Daniel. När föräldrarna väl öppnar upp om sina minnen försöker bröderna komma varandra närmre.De åker ut till det gamla lantstället där de tillbringade barndomens somrar. För första gången pratar de med varandra om uppväxten och deras egna konflikter. Hela livet har de oroat sig för sina föräldrar. Nu är de över 90 år gamla. Hur ska det bli när de inte finns mer?Dokumentären gjordes 2016.Reporter: Peter Normark Prodcent: Ylva Lindgren Slutmix: Fredrik Nilsson

Allt fler dör av vapenvåld i Sverige och dödsskjutningarna har spridit sig från storstäderna till mindre orter. Diamant Salihu är journalist och författare till boken “Tills alla dör” där han kartlägger två kriminella gäng i Stockholmsförorter. Salihu menar att en orsak till att fler gäng har kunnat bildas är att kvarterspoliserna inte längre finns kvar. Droger säljs till personer från alla samhällsskikt och det är just pengarna som ofta är gängens drivkraft. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Sollentunagänget och Sveriges första popskiva. Efter att redan ha ägnat två program åt Sollentunas hjältar, Ola & The Janglers, är Ulf Henningsson och Åke Eriksson fortfarande kvar på plats i denna Stockholmsförort och gör den ena poparkeologiska upptäckten efter den andra! Denna gång är det Hi-Balls, Shivers och Night Caps som är i centrum. Självklart blir det rejäla djupdykningar ner i nördigheternas allra djupaste vatten. Man skyr varken så obskyra ämnen som tjänstemannapop eller operapop. På bilden: Hi-Balls från Sollentuna.

Allt fler dör av vapenvåld i Sverige och dödsskjutningarna har spridit sig från storstäderna till mindre orter. Diamant Salihu är journalist och författare till boken “Tills alla dör” där han kartlägger två kriminella gäng i Stockholmsförorter. Salihu menar att en orsak till att fler gäng har kunnat bildas är att kvarterspoliserna inte längre finns kvar. Droger säljs till personer från alla samhällsskikt och det är just pengarna som ofta är gängens drivkraft.Fördjupning:Lyssna på en intervju med forskaren Manne Gerell om kriminalitet i utsatta områden i avsnitt 59 av Vad Vi Vets podd “Perspektiv” som också finns i din poddapp. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Ett nedknarkat lik. Så beskrivs den världskände gitarristen Johnny Thunders i svensk media tidigt 80-tal. Några år senare leker han med sin dotter i sandlådan i en Stockholmsförort. I tv-programmet Måndagsbörsen 1982 stoppas en neddrogad Johnny Thunders och hans band från att uppträda. Gitarristen och sångaren, en av originalmedlemmarna i legendariska bandet New York Dolls, syns på otaliga löpsedlar och hamnar i den ena skandalen efter den andra.Men så träffar Johnny Thunders en svensk tjej Susanne. De får barn ihop.Plötsligt är Sverige Johnny Thunders nya hem. I ett fridfullt bostadsområde i södra Stockholm försöker han bli drogfri och bygga ett nytt liv tillsammans med sin familj i Sverige.I dokumentären berättar flickvännen Susanne, bandmedlemmar och vänner öppenhjärtigt om mannen bakom legenden. Från heroinet på gatorna i New York via världsberömmelsen till lekparken i Hägersten och slutligen hans gåtfulla död på ett hotellrum i New Orleans.Dokumentären sändes första gången juli 2017 och sänds igen 2022 som en del av P1 Dokumentärs Kärlekssommar. Michael Thimrén, som medverkar i avsnittet, avled 2021.Reporter: Magnus Thorén.Producent: Jarri Häninen

Efter de så kallade påskupploppen kommer politiska krav på hårdare tag. Är det lösningen nu eller kan det rent av vara kontraproduktivt? Svensk dialogstrategi efter Göteborgskravallerna Konflikt berättar hur den svenska dialogstrategin växte fram efter Göteborgskravallerna 2001, och hur den varit väldigt framgångsrik för att motverka att demonstrationer urartar. Men vid påskupploppen 2022 när högerextremisten Rasmus Paludan, känd för sina koranbränningar, manifesterade blev det väldigt våldsamt varför?Dialogpolisen Johan Heed vill se mer dialog i hela landet Konflikt möter dialogpolisen Johan Heed som var på plats i Stockholmsförorten Hallunda när den högerextrema politikern Rasmus Paludan talade och brände koranen. Vad tänker han om politikers krav nu på hårdare tag, till exempel gummikulor, tårgas och vattenkanoner? Politiker vill se gummikulor och vattenkanoner efter påskupploppen Från politiskt håll har det kommit många reaktioner, från oppositionen M, KD, SD och L har det kommit krav på bättre resurser och verktyg för polisen för att bättre kunna stävja upplopp. Till exempel har man föreslagit gummikulor, vattenkanoner, tårgas, buntband och utegångsförbud.Frankrikes auktoritära polis misslyckades stävja upplopp 2005 Frankrike lyfts ofta fram som ett exempel på en mer hårdför poliskår, som inte tvekar för att använda tårgas, vattenkanoner eller gummikulor vid upplopp. Men 2005 inträffade de mest omfattande upploppen i Frankrikes och Europas moderna historia och polisen hade svårt att stoppa våldet.Repressiva polismetoder kan bidra till mer våld vid upplopp Den amerikanska kriminologen Ed Maguire har under hela sin akademiska karriär studerat polisarbete och våld, speciellt polisstrategi i samband med upplopp. Han är en varm förespråkare av den svenska dialogmodellen, och menar att i USA så agerar polisen oftast för hårt, vilket riskerar att provocera demonstranter och leda till en våldsspiral.Medverkande: Anders Thornberg, rikspolischef, Stefan Holgersson, polisforskare, Simon Andrén, Ekots krimreporter, Mathieu Zagrodzki, fransk polisforskare, Fabien, fransk polis, Amine Kessaci, 18-åring i fransk förort, Rudy Manna, fransk polis i Marseille, Ed Maguire, amerikansk kriminolog vid Arizona State university, Johan Heed, dialogpolis, boende Skäggetorp, Hallunda och Husby mflReportrar: Simon Moser, Simon Andrén, Titti Elm, Peter Johansson och Helena BjörkProgramledare: Firas Jonblat firas.jonblat@sr.seProducent: Anja Sahlberg anja.sahlberg@sr.se

Vårbynätverket utförde våldsdåd och höll flera Stockholmsförorter i sitt kriminella grepp.Åklagare Anna Stråth ledde förundersökningen mot gänget. Först i hemlighet via krypterade chattar - och senare i Sveriges största gängrättegång nånsin. Nu ger hon för första gången en längre intervju om fallet.

Möt Aleks.Aleks är uppväxt i Fruängen söder om Stockholm tillsammans med sin familj. När han var tio år hittades hans far död i en källarlokal under restaurangen Aquavit,efter att ha blivit skjuten i huvudet. Cirka 10 år senare då Aleks var i 20-årsåldern dog även hans mamma.Sin uppväxt skildrar han ofta i sina låtar och han förmedlar en bild av att växa upp i en Stockholmsförort utan sina föräldrar och försöker ofta förmedla en positiv och kärleksfull syn på livet.Aleks en del av hiphopkollektivet Highwon. Han har även sjungit på flera låtar med Ison & Fille, men har även en imponerande karriär som egen artist i första hand.Samt Även där poddar finns @acastsweden @spotifysweden Gillar du det vi gör och vill stötta oss med en summa så swishar du på: 123 64 508 86Glöm inte att prenumerera och tipsa om vår kanal! Tack för att ni tittar,delar och diskuterar! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Felipe Andres Leiva Wenger, mer känd som "Fille", är en svensk hiphopartist. Han utgör tillsammans med Ison Glasgow hiphopduon Ison & Fille.Fille kom till Sverige 1985 och växte därefter upp i Stockholmsförorten Vårberg. Han har efter 20 år som artist gjort sig ett namn att räkna med inom svensk hip hop, blivit folkkär med alter egot ”Lilla al-Fadji” och även stått bakom och tagit fram andra framgångsrika artister.UTE PÅ YOUTUBE TORSDAG 18.30!Glöm inte att prenumerera och tipsa om vår kanal! Tack för att ni tittar,delar och diskuterar!Samt Även där poddar finns @acastsweden @spotifysweden Gillar du det vi gör och vill stötta oss med en summa så swishar du på: 123 64 508 86 Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Avsnitt nummer 19 är en dubbel tidsresa: till juni i somras och till kritatiden! Filip Lindgren har nämligen gjort om vänthallen på Bromölla station till ett fossilmuseum. Där inne trängs hajtänder och fiskkotor med urgamla bläckfiskar och inte minst: rester av mosasaurier! Havsdrakar!! Efter besöket på Havsdrakarnas hus får vi följa med ut till Åsens fältstation för att själva leta hajtänder och fossil! Det roade vi i oss med i flera timmar och bjuder er här på guldkornen. Veckans sjö är en önskesjö som vi behövde be en infödd expert om hjälp för att reda ut. Sjön finns bland annat tack vare starka vindar? Tänk att vi fortfarande stöter på nya sjöbildningsprocesser i denna succéserie! Sist men inte minst ett lyssnarfynd från en Stockholmsförort som tvingar oss att gissa hej vilt. Häng på!

Berättelsen om 1900-talet handlar till stor del om hur automatisering och tekniska landvinningar gjort det möjligt att befria människor i stora delar av världen från tungt och mödosamt arbete. Men i hantverket syns spåren av det mödosamma arbetet och därmed också spåren av människan. Kanske är det därför arkitekten Sigurd Lewerentz byggnader fortsätter att fascinera. Det funderar arkitekten Rasmus Waern på i den här essän. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Jag är inte den ende arkitekt som valt yrke efter att som tonåring besökt Sankt Petri kyrka i Klippan. Dess tunga murar är provocerande fria från allt sådant som det moderna livet tvingade på 1960-talets byggande. Här finns inga klumpiga fönsterkarmar glasen har i stället klämts fast direkt mot murens utsida. Inte heller finns det några banala försök till prydlighet. På den stora pelaren och balken av stål som både bär upp taket och bildar ett slags kors, syns ännu strecken från smedernas pennor. Och till handfatet på toaletten slingrar sig ett ensamt kopparrör som om det vore ett tappställe i en industri. Något så tufft hade jag aldrig sett förut. Och ännu, nästan ett helt arkitektliv senare, har jag sällan sett något liknande. Det är inte bara hos mig som särarten hos de två kyrkor som arkitekten Sigurd Lewerentz gjorde sent i livet, har satt stora spår. Det finns en förunderlig kraft i Markuskyrkans till synes enkla tegelmurar i Stockholmsförorten Björkhagen, och den trolska stämningen hos Sankt Petri kyrka i den lilla Skåneorten Klippan väcker starka känslor också internationellt. Det internationella intresset för Lewerentz började växa på 1990-talet. Då var det tegelkyrkorna i Stockholm och i Klippan som stod i fokus. De blev ikoner i postmodernismens andra våg som satte ljuset på materialen och hantverkets betydelse. På det viset kom Lewerentz att bli viktig för postmodernismens både första och andra våg.  I dess första våg, som präglade 1980-talet, hade klassicismen stått i fokus. Då riktades uppmärksamheten mot Skogskyrkogården i Stockholm. Han gjorde det mesta av dess världsberömda landskap, men också det sublima tempel som kallas Uppståndelsekapellet. De eleganta avstegen från antikens regler vittnar om en arkitekt med förmåga att både kunna och vilja. Det som först ter sig rakt och enkelt, visar sig vid närmare betraktande vara både vridet och komplext. Särskilt intrikat är den vikbara port som öppnar vägen ut från kapellet. Den tunga konstruktionen har samma precision och elegans som gamla kassaskåp. I detta tekniska mästerverk möttes Lewerentz två specialiteter: kyrkogårdar och smide. Paradoxalt? Nej, inte alls. Han formade livets själsliga och materiella villkor med samma allvar. Lewerentz var noggrannare än någon annan arkitekt. Detta blev efter ett tag så påfrestande för hans beställare att de drog sig tillbaka. Det fick Lewerentz att för en tid lämna arkitekturen och utveckla en verksamhet som fabrikör av dörrar och fönster i stål. När han vid närmare åttio års ålder åter tog plats på byggnadsscenen var det med en häpnadsväckande distinkt arkitektur. Hans närmast rigida omsorg om detaljerna var helt ur fas med rekordåren på 1960-talet. Den moderna tidens förhoppningar om att maskinåldern skulle befria människan hade funnits sedan 1920-talet men det var nu det industrialiserade byggandet verkligen slog igenom. Arkitekterna pressades till att rita hus som skulle vara så enkla att bygga som möjligt. Att det var fabrikören Lewerentz som tydligare än någon annan såg värdet i det handgjorda berättar om hans förmåga till att ständigt tänka om. Lewerentz sällsynta respekt för murarnas och smedernas arbete var inte bara en reaktion på samtidens osynliggörande av hantverket; det gestaltade också människan. Där man ser mödan, det idoga slitet med att foga sten till sten, grips man också av det engagemang som arbetet krävt. Arbetsintensiva byggnadsverk, vare sig det handlar om småländska stengärsgårdar eller egyptiska pyramider, inger respekt. Inget tegel fick delas. Att knäcka en sten vore som att dela en människa. Däremot fick muren gärna innehålla både skeva stenar och udda format. Det gjorde den bara rikare. Lewerentz stod för en spartansk återhållsamhet, men det var en återhållsamhet som var full av nyanser. Det kan låta som en paradox, men rymmer i själva verket själva kärnan i det våra sinnen sätter värde på: enhetlighet och variation. Vi tycker om regelbundet. Samtidigt vill vi se variation. Sådana upplevelser bjuder naturen ständigt på, och Lewerentz tegelmurar blev också de som ett stycke natur. De mörka stenarna och de vita fogarna varierar som nävern i en björkskog. Om arkitekturen hade haft en lite mer erkänd betydelse i kulturvärlden, skulle Lewerentz betraktats som en nationalklenod på 60-talet när hans båda kyrkor stod klara. Han mottog visserligen statlig konstnärslön, och ingick därmed i vad Harry Schein kallade konstens egen aristokrati. Men någon riktigt folkkär arkitekt blev han aldrig. Kraften i Lewerentz verk var lite för stark för dagligt bruk, skriver chefen för Arkdes Kieran Long i boken Sigurd Lewerentz; Dödens och livets arkitekt. Kanske är det så som kyrkornas dunkla och kärva allvar ska användas. Som en medicin mot vardagens banaliteter. Jag tror att det som slog mig när jag för första gången såg Lewerentz kyrka i Klippan var att arkitekturen kan hjälpa oss att komma vidare; från barndomens kategoriska världsuppfattning, över ungdomens kritiska livssyn, till en nyfiken känslighet för det mystiska i tillvaron. Klippans kyrka har varit ett fäste för motståndet mot banaliseringen i över ett halvt sekel. Det ligger i sakens natur att en sådan arkitektur har svårt att bli populär. Men de som en gång drabbats av den, glömmer den inte. Att intresset för hans konst är så levande berättar något om tillkortakommanden i vår tids arkitektur, men också om en möjlig revansch. Om inte för allvaret, så åtminstone för det genomarbetade. Eftersom allt byggande förr gjordes för hand, behövdes ingen teori om dess betydelse. Hantverket fanns, vare sig man ville eller inte. Med maskinerna skulle människan kunna befrias från arbetets tyranni. Men när vi nu bor i en värld som till största delen är född på industrier, växer insikten att vi inte längre ser människan i det byggda. Då ropas det på en arkitektur från förr, i förhoppningen om att vi trivs bättre i en stil än i en annan. Egentligen är det kanske bara spåren av ett genuint arbete man önskar sig. Lewerentz hörde till de som kunde hantverket. Att komma in i hans två kyrkor blir därför också ett möte med alla de som skapat husen. Det är därför unga arkitekter fortsätter att vallfärda till Björkhagen och till Klippan. Ska de verk man skapar sätta verkliga spår i människors medvetande, och inte bara göra sig på bild, så är handarbetet ett svårslaget medel. Dagens arkitekter vill nog gärna få till handgjorda hus, men det är i samtidskonsten man ser de tydligaste spåren av handarbetets betydelse. Såväl konstnärer som publik fascineras av den kraft som sparas i spåren av en idog flit. Vad var det annars som fick besökarna på Tate Modern i London att tappa hakan inför konstnären Ai Weiweis hundra miljoner handmålade solrosfrön av porslin? Att förundras över vad människan förmår skapa är att se sig själv i ett nytt ljus. Därför är det så lätt att beundra de hus där spåren av arbetet ligger i öppen dager. De går att relatera till, eftersom vi i grunden är mer intresserade av människor än av konstruktioner. Rasmus Wærn

Naturmorgon på lördag undersöker livet i och runt ett halländskt vattendrag. Vi ska också skåda fåglar - med öronen. Också berättar vi om den simmande havsörnen. Programledare är Mats Ottosson. Livet i och runt en liten halländsk å är ämnet för Naturmorgons direktsändande fältreporter Lena Pettersson och hennes gäst Per Ingvarsson denna lördagsmorgon. Fylleån heter vattendraget som rinner alldeles i utkanten av Halmstad och här hittas både lax och öring. Men vi nöjer oss inte med fiskarna utan vänder också ögonen mot trollsländornas värld. Och hoppas på att kunna få se kungsfiskaren. Vi ska också få bekanta oss med ett nytt och annorlunda sätt att "skåda" fåglar. Under vårens och höstens flyttning väljer väldigt många fågelarter att flyga på natten, och de är därför osynliga för ögat. Men man kan höra deras lockläten från natthimlen. Fågelskådaren Teet Sirotkin har satt i system att spela in dessa läten, hela nätter i sträck, från sin balkong på tionde våningen i Stockholmsförorten Solberga. Naturmorgons Karin Gyllenklev är med när han i efterhand analyserar och artbestämmer den senaste nattens inspelning. I veckans kråkvinkel gör Helena Söderlundh en genant upptäckt: hon lägger ofta mest märke till hanarna i naturen och missar honorna. Och så ska vi ringa lyssnaren som blev vittne till när en havsörn simmade örnsim med sitt byte hela långa vägen in till stranden. Programledare är Mats Ottosson.

Mobile Homes var från början scouter i Stockholmsförorten Sätra. 1984 drog de igång bandet som tog sitt namn från Japan-låten "Still life in Mobile Homes". De blev synthidoler, även om de själva snarare hade rötterna i hårdrock och punk. Hemma hos Strage pratar sångaren Hans Erkendahl och keyboardisten Patrik Brun om att bli producerade av Christian Falk och Karl Bartos, om att värva Markus Mustonen och Sami Sirviö från Kent, om att byta namn till Jesus, om nya albumet "Trigger" och om den ökända spelningen på Göta Lejon 1989 då de blev utbuade av heilande nazister och piskade av sura synthare. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

"Sverige har världens mest generösa föräldraförsäkring" brukar det heta men så har det inte alltid varit. I detta avsnitt skildrar vi en utveckling som tagit Sverige från arbetsförbud för nyförlösta kvinnor till dagens situation med Stockholmsförorten Midsommarkransens lattepappor. Det är en rafflande berättelse, ja faktiskt!, som säger mycket om svenskt samhälle, jämställdhetssträvan och självbild. Mycket nöje! See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Sopberg i Laxå riskerar att självantända och ska flyttas. Sveriges största vaccinationscenter öppnar i Stockholmsförorten Kista. Ett äkta tacopar, Sofia och Anton från Gift vid första ögonkastet, besöker P4 Extra. Dagens gäst är sångerskan Sarah Klang, aktuell med sin tredje skiva. Ansvarig utgivare: Sofia Taavitsanien.

John Franco kom från Colombia till Sverige som nioåring och levde under flera år som papperslös med en oviss framtid. Han växte upp i Stockholmsförorten Norsborg och bestämde sig tidigt för att bli polis. År 2014 tilldelades John Kompassrosen för hans insatser som förebild för ungdomar i förorterna och år 2015 blev han utnämnd till Årets Eldsjäl av Svenska Hjältar. Idag jobbar han som strategisk rådgivare åt den Colombianska polisen och föreläser om självledarskap, mångfald och jämställdhet.

28 augusti 2019. 18-åriga Ndella pratar med sin kompis Amina. Plötsligt viner närmare 40 skott från gatan rakt in i lägenheten i Stockholmsförorten Råcksta. Ndella träffas. Hennes man rusar ut från badrummet och försöker rädda hennes liv. Det är försent. Ndella faller offer för en skjutning som inte var riktad mot henne. Ett oskyldigt offer. Vilka ligger bakom skjutningen? Ett rivaliserande gäng eller finns förövarna närmare familjen än polisen kan tro? Det hela utmynnar i två helt olika domar i olika instanser trots samma bevisning. Hur är det möjligt? Hasse Aro har träffat åklagare Anna Svedin som läst in sig på fallet. Du får även höra Ndellas närmsta vänner Amina och Emilia berätta om sorgen efter deras förlorade vän och frustrationen inför rättssystemet. Mail: fallen@ilikeradio.se

Mattias Gebreab är en av huvudpersonerna i SVT-dokumentären Älskade Husby, som skildrar uppväxten i Stockholmsförorten på 90-talet. Mattias växte upp med sin ensamstående pappa och hans mamma var tung missbrukare som lämnade familjen när Mattias var liten. År 2011 blev hans lillasyster, Karen, ihjälslagen på sin arbetsplats i häktet. Karens önskan var att få hjälpa utsatta människor och idag hedrar Mattias sin syster genom att själv arbeta med barn och ungdomar inom Socialtjänsten.

Dagens sändning:▫️Konservativa blocket befäster sitt övertag i opinionen▫️12-årig flicka överfallsvåldtagen i Stockholmsförort▫️Trump-rådgivare tror inte att det liberala etablissemanget kommer att erkänna en ny Trump-seger▫️EU:s migrationspakt spikad – öst slipper invandring och väst kan fortsätta▫️M-politiker dömdes för sexbrott – får 6 miljoners fallskärmNyhetsdagen är Exakt24:s dagliga nyhetssändning. Vill du höra mer? Prenumerera på vår premiumtjänst Exakt24 insikt: https://www.exakt24.se/stod-exakt24

Vi möter Roberta Dinsi Kobi. Hon är 14 år gammal, född i Ghana och kom till Sverige som 12-åring. Hon för ett samtal med Emerich Roth, 94 år och överlevande från förintelsen. Precis som många andra överlevare är han ute och föreläser i skolor om vad han varit med om, bland annat med hjälp av en film. Mötet äger rum efter att denna film visats på mediahuset Fanzingo för en publik i Stockholmsförorten Alby. Producerad av mediehuset Fanzingo

Hanna och Jörgen startar veckan med att prata om 00-talets största it-girl, Paris Hilton som nu gör comeback med en dokumentärserie där hon bland annat avslöjar ett barndomstrauma. Men vad gjorde henne så framgångsrik från början? P3:s kulturprofil Nanna Olasdotter Hallberg kommer till studio och reder ut! Vi får även lära oss om ett otäckt mordfall som ägde rum sommaren 1965 på Söndagsvägen i Stockholmsförorten Hökarängen. Författaren och historikern Peter Englund berättar om fallets påverkan på svensk brottshistoria och populärkultur.