Podcasts about lysande

Gröna bubblan är död. Men var inte ledsen för det, nu kan staten investera dina pensionspengar i Northvolt-Peters nästa projekt.0:01:05 Klimat, trasiga strumpor och Sop-Hitler0:09:15 Northvolt lägger ner all tillverkning i Skellefteå0:15:45 Investera i Northvolt-Carlssons nästa projekt?0:27:30 Ökat elbehov inom svensk industri, jaså?0:42:20 Tidögänget föreslår ny public servicelag - Allas lika värde blir kvar0:50:10 Lysande jättemango sprider glädje på Södermalm0:52:55 Vallöfte att minska antalet myndigheter gav 6% fler myndighetsanställda1:09:10 Abortlagstiftning1:10:45 EU:s 17:de sanktionspaket mot Ryssland - nu smäller det!1:25:35 Riksrevisionen: Mångfald är inte styrka, utan sämre personal1:27:55 Försvarsmaktens rymdförmåga! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Så var det dags för, årets sista avsnitt av Blindtech Support och vi har hunnit fram till december 2024, ett år går fort. Denna gång pratar vi i podden om Blodtrycksmätare. SMHI har uppdaterat sin app för telefoner. Apparna e-post och kalender upphör att fungera. Vi berättar vad vi vet om detta. Syntolkad film med appen Earcatch - Homepage. Jack och Mattias har skapat konto på Bluesky, är det något att ha? Mattias pratar om hänglåset eLinkSmart Digital Padlock, med fingeravtrycksläsare. Mattias pratar om Pure Aroma 150 Luftfuktare. Mattias pratar om Lysande hundhalsband:AUAUY LED Light Up Hundhalsband. Laddaren Anker Prime charger 100W. IOS 18.2, vi spånar lite kring det. Om din podspelare stödjer kapitel, så kan du hoppa mellan de olika delarna i avsnittet. Kontakta oss gärna med idéer, synpunkter och frågor på info@blindtechsupport.se Titta gärna in på vår hemsida Vi önskar alla våra lyssnare ett gott 2025.

Arbetslöshet, sjukdom eller skilsmässa är de vanligaste skälen till överskuldsättning. Lena Pettersson, författare till boken Skuldsatt, gästar detta avsnitt där vi borrar i svenskarnas överskuldsättning och försöker flytta fokus från låntagarnas ansvar till långivarnas ansvar. Hur kan det vara möjligt att använda en statlig myndighet för att driva in ockerräntor på spelskulder som aldrig borde beviljats? Och varför kan en misshandel preskriberas, men inte ett nödlån?

I dagens Börslunch tänder vi belysningen och skruvar upp tempen. Elin Wiker och Gabriel Mellqvist avhandlar vad som är hett med analytikern Marcela Klang från Handelsbanken och med småbolagsförvaltaren Oscar Karlsson från Enter fonder.

Avsnitt 243. Statistik är en ”bitch”. Vad ska man fokusera på? Vad är viktigt? Vad säger det oss om tillståndet? Vi gör en tappert försök att ge er något annat än alla andra som redan grävt runt i första halvårets statistik. Vi lyckas kanske först när förläggaren blir konkret. Vi fyller på med en rapport som Förläggarföreningen kallar ”Det digitala genombrottet” men som i grunden är ett försök att summera branschens senaste 20 år. Rapporten är läsvärd men den är mer skribenternas egen syn på utvecklingen och väldigt lite av Förläggarföreningens och Bokhandlarföreningens syn. Så där finns en del förvånande slutsatser och perspektiv men som sagt, den är läsvärd. Plattformen Ordforalle.no är en lysande recensionssajt om ni frågar journalisten. En recensionsplattform som alla vinner på. När kommer den till Sverige? Aldrig, om ni frågar samma journalist. Tyvärr. Det skulle kräva samarbete, politisk vilja och kunniga entreprenörer med litteraturintresse, samtidigt. Tveksamt om det kan mobiliseras i Sverige. Bokhandelskedjan Barnes & Nobel i USA gör det Amazon säger är omöjligt – de plockar bort den växande floden av blufftitlar från sin nätförsäljning och försöker hantera den växande egenutgivningen av erotika men drar en tveksam gräns gentemot det man kallar porr. Vi fortsätter lyfta småförlag i podden. I det här avsnittet samtalar vi med Pernilla Ståhl som är palaver press.   00 27         Två perspektiv på utvecklingen 15 23         En lysande recensionssajt på norska 18 55         Barnes & Noble kastar ut tveksamma utgivningar 24 44         Pernilla Ståhl i samtal om palaver press

Åttonde gymmet i X/Y! Monotype run! Allt om Lysandre och Team Flare! STORY!! Sista gymmet! Lyssnaruppdateringar!! Veckans pokemon #152! God lyssning!!! BLI PATRON: https://www.patreon.com/podemon SWISH: 0737082638 Podémons facebookgrupp är här: https://www.facebook.com/groups/436661607269362 Min första(!!!) Stand-up special: https://www.youtube.com/watch?v=Qa6aPR17NTY&t=2s Och gå med i den gemensamma discorden här: https://discord.gg/AmZRcURD

På sitt eget sätt berättar vart och ett av de fyra evangelierna historien om Jesus. Många författare har lockats att fylla igen luckorna, men Mattias Hagberg tycker de står sig slätt mot originalen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Ursprungligen publicerad 2019-12-23.”Vid den tiden utfärdade kejsar Augustus en förordning om att hela världen skulle skattskrivas. Det var den första skattskrivningen, och den hölls när Quirinius var ståthållare i Syrien. Alla gick då för att skattskriva sig, var och en till sin stad. Och Josef, som genom sin härkomst hörde till Davids hus, begav sig från Nasaret i Galileen upp till Judéen, till Davids stad Betlehem, för att skattskriva sig tillsammans med Maria, sin trolovade, som väntade sitt barn.”Lukas berättelse om Jesu födelse – med krubban, herdarna och Herrens ängel – är förmodligen den mest lästa och mest kända delen av de fyra evangelierna i Nya Testamentet. Det är synd. För julevangeliet är trist och konstlöst i förhållande till berättelserna i övrigt. Det är som att läsa en medioker upptakt till en fantastisk bok.Nej, ska man läsa om Jesus kan man gott hoppa över den storvulna inledningen och gå direkt på den egentliga storyn, den som börjar med att Jesus söker upp Johannes döparen.Själv har jag ofta återvänt till texterna i de fyra evangelierna. Jag har läst, och jag har läst om. Inte för att jag är troende – det är jag inte – utan för att det är så bra litteratur. Ja, faktiskt något av det bästa jag läst.Framför allt tycker jag om att läsa evangelierna tillsammans, som ett enda polyfont verk.Mängder med författare har inspirerats av dessa texter och gjort sina egna tolkningar och vidareutvecklingar. Här finns romaner av så vitt skilda författare som Norman Mailer och Marianne Fredriksson.Och det kommer hela tiden nya romaner. Ofta intressanta och tankeväckande, men de lever sällan upp till originalen. För det mesta är de bara bleka kopior.För mig är förklaringen enkel. De fyra evangelierna är fulla av luckor och motsägelser. De talar ofta mot varandra och mot sig själva. Markus säger en sak, Lukas en annan. Johannes har ett anslag, Matteus ett annat.Men romanförfattarna som inspirerats av evangelierna försöker ofta täcka över dessa brister. ”Människosonen” av Lennart Hagerfors från 2017 kan fungera som exempel. Han har tagit fasta på det långa tomrum som finns i evangelierna mellan Jesus barndom och tidpunkten när Jesus framträder och börjar förkunna. Han har skrivit en vacker och inkännande roman om en ung man som söker efter mening. Men i samma stund som han fyller tomrummet med ord tar han också död på något av styrkan och spänningen i berättelsen om Jesus. Det oklara och tolkningsbara får sin förklaring. Mysteriet är inte längre ett mysterium.Jag tror att det är så här: Litteraturens styrka ligger i dess öppenhet. Texter som berör är texter som skaver och bråkar, som lämnar fältet fritt för läsaren.Eller annorlunda uttryckt: En text som svarar på läsarens alla frågor är alltid en död text.Författaren Lotta Lotass skrev en fin essä om det där i tidskriften ”Glänta” 1998. Enligt henne måste en text vara öppen för olika slags läsningar för att räknas som litteratur. Allt annat är information. I essän använde hon ord och begrepp som brus, tvetydighet och entropi för att förklara vad hon menade. Och hon skrev: ”Texten produceras genom de skillnader som finns inskriva i den.”Det är symptomatiskt att Lotta Lotass är en av få som lyckats skriva en roman som tar avstamp i evangelierna men som ändå lyckas behålla något av den ursprungliga tvetydigheten. I ”Konungarnas tillbedjan” målar hon en poetisk och dunkel bild av de vise männens färd under julens stjärna.Samtidigt finns det så klart en gräns för hur mycket motsägelser och luckor en text tål. Litteratur helt utan begräsningar blir bara brus.Evangelierna är inget undantag.Trots alla sina motsägelser och luckor har de faktiskt en tydlig struktur – en story om man så vill. Och inte vilken story som helst, utan uppenbarligen en berättelse som burit i två tusen år.Historien om Jesus är fascinerande. Särskilt om man försöker skaka av sig en del av kristendomens alla överlagringar och läser texterna med ett öppet sinne.Dramaturgin är enkel. I trettioårsåldern framträder Jesus som predikant, helbrägdagörare och exorcist. Han driver runt på landsbygden; förkunnar tidens slut, driver ut onda andar och utför underverk. Han samlar stora skaror av följare och lärjungar. Men han kommer också i konflikt med sin omgivning. Han provocerar och utmanar skriftlärda och präster. Snabbt trissas konflikten upp och kulminerar under påskfirandet i Jerusalem. Prästerskapet ser till att Jesus grips, döms och utlämnas till romarna. Han torteras och korsfästs. Dör. Men återuppstår.Precis som i alla andra berättelser är konflikten central. Det är kring den allting snurrar.Jesus är en revoltör. Han utmanar. Omkullkastar.Ta bara intåget i Jerusalem. Scenen är karnevalisk och burlesk. En fattig träarbetare från en okänd avkrok som kommer ridande på en åsna och hälsas som en kung.Eller ta hans predikningar där han allt som oftast påpekar att den rådande ordningen skall ställas på huvudet. De sista ska bli de första. De utstötta ska bli de mäktigaste. Guds rike tillhör tullindrivarna och de prostituerade – inte prästerna och de rättfärdiga.– Saliga ni som är fattiga, er tillhör Guds rike. Saliga ni som hungrar nu, ni ska få äta er mätta, utropar han i Lukas evangelium.Ja, listan med Jesusord som utmanar kan lätt göras lång.– Den som vill vara stor bland er skall vara den andres tjänare, och den som vill vara den förste bland er skall vara de andras slav.– Den som upphöjer sig skall bli förödmjukad, och den som ödmjukar sig skall bli upphöjd.– Värj er inte mot det onda. Nej, om någon slår dig på högra kinden så vänd också den andra mot honom. Om någon vill processa med dig för att få din skjorta, så ge honom din mantel också.– Älska era fiender och be för dem som förföljer er.Men det är inte bara ord riktade mot makten. Nej, även den lilla ordningen vill Jesus krossa:– Tro inte att jag kommit med fred till jorden. Jag har inte kommit med fred utan med svärd. Ty jag har kommit för att ställa en man mot hans far, en dotter mot hennes mor, en sonhustru mot hennes svärfar, och mannens husfolk skall bli hans fiender.Allt kulminerar så klart med korsfästelsen. Det är svårt att tänka sig en mer utmanande tanke: Den allsmäktige Guden som ett maktlöst offer, mördad som en simpel brottsling.Som litterär konstruktion är korsfästelsen svindlande.Ibland tänker jag på evangelierna som de optimala motberättelsena, såväl innehållsmässigt som stilistiskt. Tillsammans bildar de en utmanande textmassa som ställer mycket, för att inte säga allt, på ända. Detta är text som brusar och bråkar, som provocerar tanken.Kan man önska sig mer av litteraturen? Nej, jag tror inte det.Mattias Hagberg, författare

En lysande upptäckt leder till lysande idéer som leder till annat än lysande resultat

Det här avsnittet handlar om den norske författaren Jon Fosse, som tilldelades årets Nobelpris i litteratur för sin, som Svenska Akademien formulerade det, ”nyskapande dramatik och prosa som ger röst åt det osägbara”. Fosse, som 2013 konverterade och blev upptagen i katolska kyrkan, är en utpräglad mystiker och hans pjäser och romaner utgör ett slags växelspel mellan mörker och ljus. Gäst i avsnittet är Leif Zern, författare och mångårig teaterkritiker på Dagens Nyheter, som skrivit boken ”Det lysande mörkret” om Fosses dramatik.

Redo för en hjärndöd åktur med glädjetåget? Lysande, då kör vi! Sex-EM blev ett gigantiskt fiasko och fick nästan omgående ställas in. Niclas har granskat kaoset, detaljerna, utspelen – och reder ut varför mästerskapet havererade. Hur mycket pengar hade, exempelvis, Dragan Bratic lagt på att främlingar skulle pippa i en sunkig industrilokal utanför Vetlanda? Jonatan har fastnat för det otrevliga ämnet begravningar, men snubblat över ett antal sådana tillställningar som på olika sätt faktiskt får en på ruskigt bra humör! Folk är tamejfan inte kloka! Det blir även en bisarr vända förbi svenskarna som har gjort något oerhört specifikt fascinerande många gånger. Hur ofta vill man se en viss film på bio – och hur vansinnigt roligt är det egentligen att deklarera? Vi bjuds dessutom på en rejäl omgång med ena poddmakarens helt egenskrivna limerickar. En förstoppad arab och en listig feeder är några av ”karaktärerna" vars öden vi får följa. Nivån är extremt låg, men också chockerande hög! Irrelevant och superdumt! Haka på!

En rund, kolsvart fågel med kalkvit pannplåt och nästan komiskt stora fötter det är sothönan som jag tänker mig den. Lysande röd iris har den också, och svagt rosatonad näbb, men mest av allt är den svart som sot och kol.I den här serien möter författaren Tomas Bannerhed fåglar på sitt sätt. Fågelskådning i fält varvas med texter om fåglar skrivna av Tomas själv. För uppläsningarna står skådespelaren Reine Brynolfsson.Kontakta oss gärna på: bbv@sverigesradio.seProducent: Emmy BergkvistLjudläggning och slutmix: Andrea FantuzziEn produktion av Munck Studios.

Norman Mailer samlar damm i samtidskulturens giftskåp som en homofobisk och utdaterad 68:a, numera kanske mest känd för att ha knivhuggit sin fru. Men Mailer skrev en av de bästa romanerna om andra världskriget och klädde på ett framsynt sätt av den amerikanska drömmen. Det finns skäl att återupptäcka författaren som föddes för 100 år sedan i år, menar frilansjournalisten Tommy Gunnarsson. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Den traditionella sjukvården är fortfarande biomedicinskt och farmakologiskt inriktad här i Sverige, men det sker en utveckling. Det är både Lasse Mattilas och Hans Lindqvists gärningar ett bevis på. Lasse är utbildad socionom med olika vidareutbildningar och mycket arbetslivserfarenhet. Han jobbar bland annat med psykisk ohälsa och förmedlar hur vi kan förstå och bemöta människor på ett mer ändamålsenligt sätt än vi gör i dag. Lasse är initiativtagare till FAP (=Föreningen Alternativ till Psykofarmaka), en förening som arbetar för att förbättra folkhälsan och vars stadgar finns här: https://www.alternativ-till-psykofarmaka.se/stadgar/ Hans har valt att jobba vidare som psykolog trots, eller tack vare sin ålder. Hans drivkraft är att få människor att komma i kontakt med sina känslor och inse att kroppen bär på alla våra känslor och minnen. Han uttrycker ofta: "Det knoppen inte minns gör kroppen." Det är min förhoppning att de humana metoder som jag nämner i avsnittet som homeopati, frekvensterapi, bioresonans och Ayur Veda blir mer kända och tillgängliga för allmänheten inom en nära framtid. Läkemedelsindustrins starka fäste i Sverige är kanske en orsak till att vi i Sverige är väldigt selektiva när det gäller att rekommendera metoder andra än de etablerade, trots att evidens finns. Jag är dock övertygad om att förändringar är på gång som leder till alla människors rätt att välja det som gynnar dem bäst. Både Lasse och Hans är män som jag uppfattar fullföljer sina livsuppgifter. De gör det de älskar för att människor ska må bättre. Båda hade upplevelser tidigt under sin uppväxt, som bidragit till det de brinner för i dag. Jag är så tacksam för Lasses och Hans arbete och det gör mig hoppfull inför framtiden.Lasses hemsida: https://lassemattila.com

Vi pratar om några typiska inlärarfel i svenska (ja, man får säga “fel”), och vad som är både lite kul och irriterande med dem. Lysande lagom görs av språklärarna och författarna Emil Molander och Sofi Tegsveden Deveaux och är en podcast om svensk kultur, svenska språket och om att lära sig svenska. Läs mer om […] Inlägget Språkfelen som irriterar oss dök först upp på LYS förlag.

Då kör vi? Den åttonde delen i vår serie om skiljetecken handlar om det som symboliserar vår undran och stora ensamhet. Olof Åkerlund reflekterar över frågetecknet i ljuset av Emily Dickinsons poesi. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Ursprungligen publiceras den 16 maj 2019.En gång för länge sedan i det forna Galiléen stod en ung kvinna inför en svår uppgift. Hon hade varit borta från sin trolovade på resa i några månader och under den tiden blivit gravid. Och nu skulle hon berätta för honom. Lyckligtvis så hade hon inte direkt varit med någon annan, men det gjorde knappast själva avslöjandet enklare. Han måste ha sett ut som ett frågetecken, hon som ett semikolon blinkande med ett ansträngt leende på läpparna.En sisådär 2013 år senare inträffade en historiskt sett mindre betydelsefull händelse när den svenska tidskriften Språktidningen anordnade en omröstning för att utse det främsta skiljetecknet; och eftersom folk som rangordnar skiljetecken gärna vill vara lite märkvärdiga, så vann så klart semikolon följt av tankstreck, medan frågetecknet kom näst sist, med fem procent av rösterna, obesegrat endast av parentes och kolon.Och det säger nog något om frågetecknets svaga ställning, både i allmänhet och inom litteraturen. Visst funkar det fint i barnbokstitlar som Var är min syster? Vem ska trösta knyttet? Och Vem har bajsat på mitt huvud? Och i genrelitteratur som Do androids dream of electric sheep? Liksom i en och annan kommersiell bästsäljare som Whats eating Gilbert Grape? Eller i putslustig populärvetenskap: Fiser fiskar? Varför har män bröstvårtor?Men när det kommer till poesin blir frågetecknet mer sällsynt, även i undrande titlar som Eva-Stina Byggmästars men hur små poeter finns det egentligen och Ann Jäderlunds Vad hjälper det en människa om hon häller rent vatten över sig i alla sina dagar. Lysande undantag är Stig Larssons Wokas lax? Och i en klass för sig: Ulf Karl Olov Nilssons poesibok från 2013 vars själva titel är ett frågetecken, och i vilket man kan få ta del av djuplodande funderingar som Vad är utmärkande för en handling? och Är poeter bättre på poesi än psykologer på psykologi?.Det finns något humoristiskt i frågetecknets definitiva karaktär. Men också något allvarligt.Just Ann Jäderlund använder faktiskt frågetecken innanför pärmarna i boken med det långa namnet, som i den självlysande frågan Varför är vi inte i Paradiset?En poet som faktiskt befann sig i paradiset var amerikanska Emily Dickinson, som översatts tills svenska av just Jäderlund. I en dikt målar hon upp en bild av naturen som sin motsvarighet till kyrkan och avslutar med att konstatera att i stället för att komma till himmelriket till sist, går hon dit hela tiden. Men paradiset har som bekant alltid en orm som rasslar i buskarna.Dickinson var skeptisk till att låta sina dikter gå i tryck och det är lätt att förstå varför. Det knappa dussin poem som publicerades anonymt under hennes levnad, utsattes för misshandel av redaktionella petmånsar, åtlydande dåtidens gudomliga regelverk för interpunktion. Rader bröts om, skiljetecken byttes ut.Ett särskilt smärtsamt fall gäller dikten A narrow fellow in the grass, som Springfield Daily Republican lät trycka på Alla hjärtans dag 1866 med den prosaiska titeln The snake  ormen. Redan där kan man känna rysningen från sovrummet på andra våningen av huset Homestead, i Amherst, Massachusetts poetens föredragna tillhåll. Men titeln är bara början på problemen.Emily Dickinson älskade tankstreck dash på engelska som hon fällde ner som vägbommar i sina dikter Dash! Dash! Dash! de dirigerar om trafiken, höjer och sänker farten, och belyser utvalda passager tankstrecken fyller kort sagt alla funktioner som övriga skiljetecken brukar göra och mer därtill.Men på tredje raden hade tidningsredaktörerna i all sin vishet placerat ett frågetecken. Och trots att de gjorde ett flertal andra ovälkomna ingrepp så var det just detta tillägg som gjorde Dickinson verkligt beklämd.Frågetecknet var inte en vägbom utan en återvändsgränd.Nu kunde orden Did you not enbart knytas till de föregående You may have met him och inte längre sikta framåt mot His notice sudden is.A narrow fellow in the Grass handlar på ytplanet om just en orm som rör sig genom gräset, så långt hade redaktörerna på Springfield Daily Republican rätt. Och även om skiljetecknet var okänsligt placerat, så är dikten som gjord för att någonstans hysa ett frågetecken. För vad är ett frågetecken om inte en orm som slingrar sig? Eller en daggmask som bitits itu av en fågel, som i A Bird came down the Walk en annan av Dickinsons dikter.Vid närmare eftertanke så är nog båda de där liknelserna lite för mjuka på något vis. Ett frågetecken är som sagt något definitivt, halva tecknet sammanfaller ju faktiskt med ett utropstecken. Jag vill nog snarare likna det vid en skruvkrok, på vilken man kan hänga upp sin undran för allmän beskådan. Att sätta ut ett frågetecken är att blotta sig. Antingen genom att visa sin okunskap eller genom sälla sig till en av alla de där banala människor som kräver klara svar från ett kallt och likgiltigt universum. Vad är meningen med livet? Varför är det alltid fullbokat i tvättstugan?I en senare version av sin dikt infogade Emily Dickinson faktiskt ett frågetecken, men då redan efter tredje radens första halva You may have met him?, något som i strikt mening inte är en fråga. Och så där fungerar det ju även i det messande vardagsspråket, vi påstår saker med frågetecken och frågar med punkt. Och risken för missförstånd är så gott som obefintlig. En fråga visar sig i ordföljden och i förekomsten av vissa frågepronomen eller adverb som vem, hur och varför.Det finns inget svar, men våra frågor och vår längtan får mysteriet att lysa upp.Men när frågetecknet utelämnas efter en fråga i poesin så måste det vara betydelsebärande. Det kan handla om att behålla flödet, att skapa mångtydighet, men kanske har det också ibland att göra med en rädsla för att blotta sig, bli banal. Det kan också ha att göra med en viss uppgivenhet, att man inte väntar sig ett svar på de stora frågorna.Gud står inte att finna skriver Emily Dickinsons, även om hennes syn på varken kristendom eller religion inte är fullt så enkel att reda ut som det kanske framstår. Nog finns det hos henne ett sökande efter tillvarons djup som skulle kunna kallas religiöst. Men hon såg ner på de tvärsäkra och deras ritualer och skrev, om jag fortsätter att likställa henne med sitt diktjag, att hon helgade sabbaten genom att stanna hemma, i en dikt som avslutas med tidigare nämnda vers om himmelriket på jorden. Tro är ett finurligt påhitt, heter det på ett annat ställe. Kanske var hon som antytts här och av henne själv en hedning, som såg den förtrollade naturen och tillvarons mysterier med klar, förundrad blick. Att vara mänsklig var för henne, med filosofen Glenn Hughes ord, att vara frågan. Det finns inget svar, men våra frågor och vår längtan får mysteriet att lysa upp.En frågande varelse, det är ingen dum beskrivning av vårt grubblande släkte. Men för att på allvar ge uttryck för vår längtan och desperation behöver vi också själva tecknet för vår undran.Och det ekar i en av våra allra mest smärtsamma frågor som nu för oss tillbaka i tiden och till inledningen av denna essä. Det gälla ropet från korset. Det är ingen mindre än Gud, avklädd och hånad, som för ett skälvande ögonblick har förlorat tron på sig själv: Varför har du övergivit mig?Olof Åkerlund, medarbetare på kulturredaktionen och producent för OBS

Den förmedlar känslor och sträcker ut sig mot evigheten och rymden. Journalisten Anna Thulin har förälskat sig i ett skiljetecken som tycks rymma allting. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Ursprungligen publiceras den 28 november 2018.Kan ett skiljetecken rymma allt mellan liv och död, och påminna om oändligheten? Om svaret är ja, så är det nog asterisken, denna lilla stjärna som vid första anblick tycks ganska oansenlig på tangentbordet.Till utseendet liknar den det fem tusen år gamla tecknet dingir, som var den sumeriska symbolen för gud eller gudinna. Men förutom yttre likheter så finns det inget som säger att asterisken blev till där. Vad man däremot vet är att den lilla stjärnan dök upp för två tusen år sedan i papyrus, där den användes för att granska och ge kritik på homerisk poesi. En av de som använde tecknet var Aristarchos från Samothrake, en berömd grammatiker och föreståndare för biblioteket i Alexandria omkring tvåhundra år före vår tideräkning. Den stjärnliknande formen har skiftat genom seklen, men asterisken har genom alla tider använts för att justera språkliga felaktigheter eller för att göra tillägg. Det finns såklart fler skiljetecken för det syftet. Men där andra sorters tillägg görs inuti själva texten (en bisats som antingen är mjukt omgärdad av parenteser eller skarpare med tankstreck ofta med syfte att skapa rytm eller tempo), så svävar asterisken intill det sagda. En fotnot. Ett förtydligande. En växande stjärna eller ett maskhål i rymden, där verkligheten får nya dimensioner. Där det som inte ryms i den flödande framställningen får en ny chans lite längre ned. Asterisken är att säga: Det vad detta jag menade. Mer exakt så. En torr Wikipedia-förklaring eller glittrande fotkedja som smyckar textkroppen.Fast det är bara en sida av den lilla stjärnan. Lika ofta som asterisken vill korrigera, lyfta fram och lägga till, lika ofta vill den dölja. Åtminstone skenbart, som att det mellan f och ck står ett u. Det gör sig bättre i skrift, i tal måste man fylla ut. F stjärna C K nej, det blir bara löjligt. Hellre säga fuck i radion än att tassa kring ett grötigt, obegripligt språk. Kan då asterisken ses som ett tecken på självcensur? Ett utsuddande av bokstäver för att dölja det skamfyllda? Det tror jag inte, snarare är det en lekfull vink med tabun. Trots döljandet är ju meningen att alla ska förstå vad som sägs. Stjärnan understryker att ett uttryck kan uppfattas som anstötligt, men vi använder det ändå. Att dölja för att synliggöra, med andra ord. Men ibland döljer verkligen asteriskerna det mest väsentliga. Och hur irriterande är det inte när det drabbar en själv. Vem har inte upplevt de små stjärnorna stirra med hånfullhet när man glömt sitt lösenord? Stjärnor som tycks vara på väg att dö och kollapsa och suga all materia till sig Kanske är det i själva verket vad rymdens svarta hål innehåller? Visst är det en kittlande tanke: I universums evighetsmörker gömmer sig en oöverskådlig mängd glömda bankkoder, förlorade facebook-inloggningar och ekon av alla porttelefoner som du inte släppts in vid.Asteriskens lekfullhet går igen med mobilspråkets emoji-symboler, förkortningar och dramaturgiska instick. I rollspel, chattar och nätforum används tecknet ofta för att symbolisera en handling. *rofl* är både kortare och snärtigare än rolling on floor laughing. Det ska inte tolkas som att skribenten faktiskt rullar runt på golvet av skratt, utan att han eller hon helt enkelt tycker att något är roligt. Liksom en *suck* med asterisker inte behöver läsas som att någon bokstavligt suckar, utan snarare är trött, uppgiven eller frustrerad. Det blir som en sorts scenanvisning som egentligen handlar om att förmedla en känsla. Eller ett tonfall, som när två asterisker sätter *emfas* på ett visst ord.Tecknet används också bildmässigt för att förmedla känslor, som i emoji-symboler. Skriften vi använder på internet blir ofta piktografisk, kanske för att nätet till sin natur är globalt och för att en bild kan förstås av alla, oavsett språk. Som exempel kan man se på kombinationen av ett kolon, ett tankstreck och en asterisk::-*Vemsomhelst kan se att det lilla stjärnan är en perfekt formad pussmun! En besito, en bisous. Det kan verka banalt, men egentligen är det fantastiskt. Ett bildtecken färdas inte bara i rummet och över geografiska gränser, utan också genom tiden. Det är syftet med all skrift, men medan andra skriftspråk ständigt utvecklas och förändras så förblir bildernas innebörd praktiskt taget detsamma. Ja, kanske kan emoji-symbolerna ses som nutidens hieroglyfer? De kommer åtminstone vara de första symbolerna som förstås av framtidens språkforskare, när det inte är papyrus man undersöker utan minneskortens ettor och nollor.En teknisk tolkning är att asterisken här fungerar som ett substitut. En mer poetisk tolkning är att den innefattar alla tecken...Asterisken är lika mångsidig som sina armar. Vi har att göra med ett tecken som ger virtuella slängkyssar till vänner och älskare, döljer och retas med det skamfyllda, rättar till misstag, lägger till och fyller ut, levandegör med handlingar och känslor. En rosett med fem, sex eller åtta band kantiga eller tårdroppade som talar om vad som sker mellan och inuti raderna. I gravannonser börjar vanligen en människas födelse med en asterisk och avslutas med ett kors. Vid kyrkliga dop, bröllop och begravningar spelas psalmer och då markerar asterisken när vi ska ställa oss upp och sjunga. Ett ganska magiskt sätt att skapa gemenskap på, eller hur? Ett annat fint användningsområde är när den förstoras upp i fetstil på sidan av en bil. Den blå sexuddiga stjärnan är en internationell symbol för ambulanssjukvård, och därmed också en symbol för livet.Men framförallt är asterisken ett tecken som sträcker ut sig mot evigheten och rymden. Hur då? Ja, när man söker på ett ord i en databas får asterisken agera joker och symbolisera de tecken som saknas. Säg att du vill samla alla artiklar om just rymden. Då skriver du rymd* och får upp alla texter som börjar med de fyra bokstäverna. Rymdepos, rymdfarkost, rymdfarare En teknisk tolkning är att asterisken här fungerar som ett substitut. En mer poetisk tolkning är att den innefattar alla tecken, på samma vis som vitt rymmer alla färger. Om man sökte enbart med stjärnan skulle rimligen alla texter dyka upp. Som om hela språket existerade i detta enda tecken. På det viset påminner asterisken om sumerernas stjärna, som var både gudomen och himlen, ja, alltet. En människas liv är förhållandevis kort, men skriften kan leva länge till, och asterisken påminner oss om evigheten.Så. Nu tror jag att vi behöver en andningspaus i väntan på den avslutande delen av denna hyllning till ett skiljetecken. Föreställ dig att pausen representeras av en asterism, det vill säga tre asterisker i triangelform, som vanligen markerar eller separerar avdelningar i en bok. Behagligt för ögat. En stund för meditation. Tre små stjärnor som påminner om den blå natthimlen. När andra skiljetecken rör sig inom textens ramar, där de måste samsas med en myllrande myrstack av bokstäver, lever asterisken i större utsträckning sitt eget liv. Ja, vackrast är den nog i sig själv. Den lilla stjärnan som svävar en bit ovanför och lyser, trots sin svärta, med fulländad enkelhet.Anna Thulin, journalist och författare

Sov med månen. Natti, Natti.   Musik: Maria Marcus Natti,Natti är en produktion av Poddagency

Ett avsnitt där vi pratar om vanliga missförstånd och felslut som dras av den som vill lära sig ett språk och bli bra på det. Slutsats: Om det är bekvämt och enkelt går det förmodligen inte så bra. Lysande lagom produceras av Emil Molander och Sofi Tegsveden Deveaux på Lys förlag. Läs om våra böcker […] Inlägget Hur blir man bra på svenska? dök först upp på LYS förlag.

I det här avsnittet dyker vi ner i uttalet. Varför är det så många andraspråksinlärare som inte vill öva uttal? Hur svårt är det egentligen att undervisa i det? Emil berättar vad lärarstudenter brukar ha svårt för, och Sofi ger sina bästa tips på hur man kan hjälpa sin närstående med uttalet. Lysande lagom produceras […] Inlägget Vem bryr sig om uttal? dök först upp på LYS förlag.

I avsnitt 153 av Source pratar vi om svenskarnas resultat på touren, Mirjam Björklunds nya succé, bröderna Ymers schedule samt diverse sidospår där Båstad-gate 2021 når upp till ytan... Mycket nöje!

Hjälte: Fåraherden Odo Handling: Den unge Odo har trots de tjugosju åren som gått av hans liv inte funnit sitt sanna kall men spenderar dagarna som fåraherde, en syssla han trivs väl med. Föga anar han att ett försvunnet får... Fortsätt läsa →

Vi återkommer snart med en ny säsong av Lysande lagom, men till dess vill vi gärna träffa alla lyssnare som befinner sig i Stockholm den 18 maj! Vi har bokrelease för Paddy Kellys nya bok We Can English, onsdag den 18 maj klockan 17.30 på Southside Pub i Stockholm. Alla är välkomna! Gratis inträde! Inlägget Kom på bokrelease! Golden Can Awards dök först upp på LYS förlag.

Hjälte: Fåraherden Odo Handling: Den unge Odo har trots de tjugosju åren som gått av hans liv inte funnit sitt sanna kall men spenderar dagarna som fåraherde, en syssla han trivs väl med. Föga anar han att ett försvunnet får... Fortsätt läsa →

I veckans avsnitt pratar Ludvig om mystiken, om Jesus och den "estetiska ingivelsen" utifrån några tankar från konstnären och mystikern Ivan Aguéli. Pontus pratar om det amerikanska förhållningsättet till tro och kyrka i SVTs "Allt för Sverige".

I begynnelsen skapade Heteroakuten Coronapandemin. 
Plastikoperationer - är det ett uttryck för åldersnoja eller en sjukdom? En lyssnare vågar inte beskriva sina sexuella preferenser för killar hon dejtar - hur ska hon våga? Vad tycker Heteroakuten om lila bäverdildos och hudfärgade löspenisar med pung? Freja slår ett slag för den eviga oskulden. Niki guidar dig genom din INRE hälsoresa. Och nu kör vi sista flirten - skytten - och gästas av en ÄKTA SKYTT: vår jingelpresentatör Felicia. Tack till alla våra patienter!!! Och VÄLKOMMEN Eva och Emma!! Bidra till Heteroakutens jublande hurrarop och drypande glädjetårar genom att bli Patreon: www.patreon.com/heteroakuten Du blir vår stammispatient och får tillgång till material såsom bonusavsnitt, musik, ölrecept, livepoddar, rabatt på merch och annat vi hittar på. För att lyssna på allt gött ni hör i våra avsnitt, följ spellistan HETEROAKUTEN GREATEST HITS på Spotify: https://open.spotify.com/playlist/7qdONgONVKjwU9kGFjet2F?si=yphVEB0kTx-O8dlL47L5Iw Maila dina frågor och tankar till heteroakuten@gmail.com och följ oss på Instagram där vi kort och gott heter: heteroakuten Produktion, originalmusik och ljudmix: Niki Yrla

Det blev ett positivt avslut på börsveckan för Stockholmsbörsen OMXS30 stängde på +1,0 % och Babylon gjorde en lysnade börspremiär på Wall Street. Vi pratar VNV Global och Ratos med analyschef Stefan Wård. Disclaimer: ”Informationen i denna podd ska inte ses som investeringsråd. Tänk på att placeringar i värdepapper alltid medför en risk. Historisk avkastning är ingen garanti för framtida avkastning. De pengar som placeras i värdepapper kan både öka och minska i värde och det är inte säkert att du får tillbaka hela det insatta kapitalet. Det är viktigt att fortlöpande bevaka sitt innehav och vid behov ta initiativ till åtgärder för att minska risken för förlust.” http://www.paretosec.com/download/compliance/disclaimer.pdf

Om Shownotes ser konstiga ut (exempelvis om alla länkar saknas. Det ska finnas MASSOR med länkar) så finns de på webben här också: https://www.enlitenpoddomit.se    Avsnitt 327 spelades in den 27 juli och eftersom att Afrika är den enda kontinenten som ligger i alla fyra halvkloten ("hemisfärerna") ( https://www.geographyrealm.com/continent-lies-four-hemispheres/ ) så handlar dagens avsnitt om: INTRO: - Alla har haft en vecka. Lite semestrande å sånt.   Björn har läst böcker, tittat på Youtube och byggt staket.   Johan har både vettig dator och fiber och tänker stanna i södra sverige. FEEDBACK AND BACKLOG: - Johan killgissade och hade fel om periskop zoom   https://r2.community.samsung.com/t5/Tech-Talk/what-is-periscope-camera/td-p/3901455  - Kaseya har skjutit ut master decryption nyckeln    https://www.engadget.com/kaseya-master-decryption-key-revil-attack-081230168.html  ALLMÄNT NYTT - LG har nya hörlurar, med viskningsläge och bakteriedödande fodral   https://swedroid.se/lgs-senaste-tradlosa-horlurar-erbjuder-viskningslage-och-bakteriedodande-fodral/  MICROSOFT - Surface Duo 2 på gång?   https://www.zdnet.com/article/alleged-images-of-microsoft-surface-duo-2-dual-screen-android-device-leak  . Microsoft släpper addin till Edge för Outlook   https://microsoftedge.microsoft.com/addons/detail/microsoft-outlook/kkpalkknhlklpbflpcpkepmmbnmfailf?hl=en-US&form=MO12IJ&OCID=MO12IJhttps%3A%2F%2Fmicrosoftedge.microsoft.com%2Faddons%2Fdetail%2Foutlook-as-edgechrome-ex%2Fkkpalkknhlklpbflpcpkepmmbnmfailf%3Fhl%3Den-US&form=MO12IJ&OCID=MO12IJ  - Organization-wide backgrounds in Teams (fast inte för alla)   https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/roadmap?filters=&searchterms=80193    - kräver: https://docs.microsoft.com/en-us/microsoftteams/teams-add-on-licensing/advanced-communications  för 12 USD/user/month)  - Tips på bra webbsite för att se "Now Available", "In preview", "in development" för azure-tjänster   https://azure.microsoft.com/en-us/updates/  APPLE - Apple patchar Zeroday (tips från DanielGr)   https://www.bleepingcomputer.com/news/apple/apple-fixes-zero-day-affecting-iphones-and-macs-exploited-in-the-wild/  - I iOS 14.7 fixas ett antal buggar .    https://appleinsider.com/articles/21/07/21/apple-confirms-wi-fi-name-bug-fixed-in-ios-147-ipados-147     - Bland annat den med konstigt SSID       (avsnitt 323, https://www.enlitenpoddomit.se/e/elpoit-323-ar-det-tyngre-droger-an-glassbat/ )  - Apple blockerar iOS 14.6   https://appleinsider.com/articles/21/07/26/apple-ceases-ios-146-code-signing-blocks-downgrades-from-ios-147-and-above  - Apple tycker att alla företag skall köra Mac   https://www.macrumors.com/2021/07/26/apple-reasons-business-users-choose-mac  - Lossless Audio på Android   https://techcrunch.com/2021/07/23/apple-music-brings-its-spatial-audio-and-lossless-streaming-to-android  - Är man tillräckligt bra på att pitcha så kan man få igenom en serie på Apple TV+   https://appleinsider.com/articles/21/07/23/apple-tv-commissioned-foundation-after-a-one-sentence-pitch  GOOGLE: - Google berättar vilka smartklockor som får Wear OS 3   https://swedroid.se/google-berattar-vilka-smartklockor-som-far-wear-os-3/  ANDRA NYHETER: - Facebook Gaming på iOS via Web   https://www.macrumors.com/2021/07/23/facebook-gaming-available-through-safari  - Oculus integreras kanske med Apple Health   https://www.macrumors.com/2021/07/26/facebook-oculus-workouts-apple-health  TIPS:  - Läsning för personlig kunskapshantering   https://cstromblad.com/posts/mitt-system-for-personlig-kunskapshantering/  - Behind the research. The Gartner Hype Cycle   https://overcast.fm/+HFmCO9T8M  - Android appen: Droidcam   https://play.google.com/store/apps/details?id=com.dev47apps.droidcam&hl=sv&gl=US  PRYLLISTA Björn: INTE en pool. Fast en ryggsäck kanske skulle vara bra.         https://twitter.com/picopoco08/status/1399607486739456000  Johan: En kamera som ersätter nått som redan fungerar jättebra        https://www.mediamarkt.se/sv/product/_sony-a5100-16-50mm-55-210mm-svart-1264033.html  EGNA LÄNKAR - En Liten Podd Om IT på webben, http://enlitenpoddomit.se/  - En Liten Podd Om IT på Facebook, https://www.facebook.com/EnLitenPoddOmIt/  - En Liten Podd Om IT på Youtube, https://www.youtube.com/channel/UCf0vgNRHAzckDMyh8inuYmQ  - Ge oss gärna en recension    - https://podcasts.apple.com/se/podcast/en-liten-podd-om-it/id946204577?mt=2#see-all/reviews      - https://www.podchaser.com/podcasts/en-liten-podd-om-it-158069  LÄNKAR TILL VART MAN HITTAR PODDEN FÖR ATT LYSSNA: - Apple Podcaster (iTunes), https://itunes.apple.com/se/podcast/en-liten-podd-om-it/id946204577  - Overcast, https://overcast.fm/itunes946204577/en-liten-podd-om-it  - Acast, https://www.acast.com/enlitenpoddomit  - Spotify, https://open.spotify.com/show/2e8wX1O4FbD6M2ocJdXBW7?si=HFFErR8YRlKrELsUD--Ujg%20  - Stitcher, https://www.stitcher.com/podcast/the-nerd-herd/en-liten-podd-om-it  LÄNK TILL DISCORD DÄR MAN HITTAR LIVE STREAM + CHATT - http://discord.enlitenpoddomit.se  (Och glöm inte att maila bjorn@enlitenpoddomit.se om du vill ha klistermärken, skicka med en postadress bara. :) 

Vi analyserar mästerbagaren Sébastien Boudets svenska uttal, och ser vad vi hittar för typiska fransosismer. Var lägger fransoser betoningen? Varför krånglar de till H-ljudet hela tiden? Vad händer med klusilerna? Emil och Sofi diskuterar fransk brytning i det här avsnittet av Lysande lagom, en podd om språk, svensk kultur och om att lära sig svenska. […] Inlägget Vad är grejen med fransk brytning? dök först upp på LYS förlag.

Vad gjorde du när du var 16 år? Kadiatou blev artist och Janne hade hockeyfrissa. I detta avsnitt får vi höra hur hon tänker om karriären, livet och framtiden. Janne var starstrucked som vanligt så självklart kom det några grodor ;) Ett härligt och lättsamt samtal mellan en ny stjärna på artisthimlen och en komiker med mycket hjärta och en liten hjärna. Missa inte hennes nya låt Don`t Complicate som finns ute på alla plattformar samt HÄR. Podden presenteras och sponsras av våra vänner på House of Comedy

Sebastian Pokorny vässade 24-timmarsformen med en stark 12-timmarstävling, där vi även fick se andra finfina prestationer. Anders Snis vann virtuell backard efter 35 timmar i sin debut. Linda Pilerud sprang sin första 100 miles med maken som uppladdning inför ultra-VM i OCR. Vi går också in på helgens tragiska händelse där 21 löpare omkom under en ultratävling i Kina. Men även roligare nyheter, som världsrekord, FKT:er och egna äventyr. 1:08 Bli en Ultraaktuellt-patreon! 3:28 Emir inspirerar ungdomar till ultra 3:47 21 ultralöpare omkom i tävling i Kina 7:55 Ron Hill, rekordhållare i längst runstreak, avliden 8:33 UTMB bekräftar: det blir tävlingar i augusti 9:00 Världsrekord på 50 km 10:15 John Kelly återtog FKT på the Pennine Way 10:58 Oscar Sjölander försökte slå sitt rekord på Bohusleden, utan support 12:10 FKT:er på Sörmlandsleden & Pråmleden 13:21 Ultradebutant på Götaleden & löpande pensionärer på ultraäventyr 14:36 Linda Pilerud sprang Västra Vätterleden med maken David, inför ultra-VM i OCR 15:07 Intervju med Linda Pilerud 21:00 Eftersnack Linda 21:32 Peter Glans imponerade ensam i Örebro till Bålsta 100 miles 22:36 Många och långt i Hoka Springtime Backyard Ultra 24:43 Intervju med Anders Snis 29:20 Eftersnack Anders 29:50 Lysande resultat i Laholm 12-timmars 32:51 Intervju med Sebastian Pokorny 39:36 Eftersnack Sebastian 40:33 Kommande ultratävlingar Stöd Ultraaktuellt via ultramarathon.se/patreon

Elina du Rietz pratar om att vara komiker och skådespelare, om barn, meditation och lite annat. 

Caverns & Cantrips presents: The Battered Shield Academy Episode 4The characters reveal how they have been spending their first week of classes. Lysande gets some sparring practice in and Blimp finds an activity for the whole group. Follow our social media to stay updated.Twitter- @CAC_PodInstagram- @cavernsandcantripsCast:Hunter Scott - DMDakota Freligh - LysandeSierra Scott - Blimp WestwoodSkylar Booher - LotusJT Lupton - Darius MorrowindIntro/outro music:Song: Unknown Brain - Childhood Dreams [NCS Release]Music provided by NoCopyrightSoundsFree Download/Stream: http://ncs.io/ChildHoodDreamsWatch: http://youtu.be/gdnzYaTcypwBackground music: Music by KODOMOi (https://soundcloud.com/kodomoimusic​) Creative Commons - Attribution 3.0 Unported - CC BY 3.0 (https://creativecommons.org/licenses/...​) Music promoted by Music Panda - Vlog No Copyright Free Music Video Link: https://youtu.be/jmuJp29d57Q

Caverns & Cantrips presents: The Battered Shield Academy Episode 3Blimp, Lotus, Lysande, and Darius attend the "New Bearer Ceremony" and eagerly start their new classes. Shenanigans ensue after hours as Lotus continues to expand her diet. Follow our social media to stay updated.Twitter- @CAC_PodInstagram- @cavernsandcantripsCast:Hunter Scott - DMDakota Freligh - LysandeSierra Scott - Blimp WestwoodSkylar Booher - LotusJT Lupton - Darius MorrowindIntro/outro music:Song: Unknown Brain - Childhood Dreams [NCS Release]Music provided by NoCopyrightSoundsFree Download/Stream: http://ncs.io/ChildHoodDreamsWatch: http://youtu.be/gdnzYaTcypwBackground music:Morning Light by Keys of Moonhttps://soundcloud.com/keysofmoonPromoted by Music Fellowshttp://bit.ly/MF_officialCC BY 4.0https://creativecommons.org/licenses/...

Caverns & Cantrips presents: The Battered Shield Academy Episode 2The group continues to explore their new school. Lysande looses something important to her and awkwardly retraces her steps to find it. Some new faces along the way. Follow our social media to stay updated.Twitter- @CAC_PodInstagram- @cavernsandcantripsCast:Hunter Scott - DMDakota Freligh - LysandeSierra Scott - Blimp WestwoodSkylar Booher - LotusJT Lupton - Darius MorrowindIntro/outro music:Song: Unknown Brain - Childhood Dreams [NCS Release]Music provided by NoCopyrightSoundsFree Download/Stream: http://ncs.io/ChildHoodDreamsWatch: http://youtu.be/gdnzYaTcypwBackground music:Morning Light by Keys of Moonhttps://soundcloud.com/keysofmoonPromoted by Music Fellowshttp://bit.ly/MF_officialCC BY 4.0https://creativecommons.org/licenses/...

Varning! Tid för podd dyker upp igen med en elfte säsong, som startar med en spinoff längre bort från Bond än någonsin. I och med att Sveriges största filmserie fick ett tillskott i julas får vi guldfeber av svarta diamanter, generalplaner och IKEA-kupper. Det blir en genomgång av den tio filmer långa serien där vi reser från Polen till Kungliga Operan, möter både shejken av Abradan och Greve Romanoff. Men hur kommer Kristina Wayborn in i det hela? Se upp, det har blivit tid för lysande planer och försvunna finnar!

0:39 Pace on Earth och Activities in Abisko har släppt läger för 2021 1:53 Årets ultralöpare 2:47 Kilian Jornets världsrekordförsök blev norsk rekord på 100 miles av OCR-löpare 5:58 Hawks och Herron vann det 58:e JFK 50 Miles 6:30 Trendspaningar från 2020 7:24 Spaning 1: FKT, Everesting och egna utmaningar 7:56 The Big Five av FKT-rutter 16:40 Andra häftiga FKT-äventyr 18:44 Everesting 19:59 Spaning 2: Vad blev av? 20:14 Virtuella tävlingar 23:12 Många nya, små backyard ultra-tävlingar 24:23 Intervju med Monica Engkvist om Lurs Backyard Ultra 30:13 Nya tävlingar 33:43 Spaning 3: Fler extrema lopp och kreativa nyskapelser 34:07 Extrema ultraäventyr 36:03 Nya ultrakoncept 40:39 Nya samarbeten med internationella tävlingsserier 42:02 Spaning 4: Arrangörernas kamp mot corona 42:56 TEC, Kullamannen 43:50 Tävlingar med fler deltagare 44:29 Fjällmaratons kamp med myndigheterna 44:52 Intervju med Patrik Nordin om Fjällmaraton 53:01 Spaning 5: Prestationer vi minns från 2020 Tove Alexandersson på Fjällmaraton Emir Halalkic försökte sig på 3x100 miles på TEC Imponerande ultradebutander med banrekord på Bergslagsleden Ultra och blev ny medlem i Team Billingen X-trail Magnus Rabe krossade banrekordet på The Gax 100 miles Stefan Ehrin och Petra Kindlund imponerade i Transgrancanaria Världsresultat på 6-timmars av Lisa Ring och Jessica Svärd Lysande resultat på 24-timmars av Jessica Svärd, Therese Fredriksson, Petra Hurtig, Elov Olsson, Martin Scharp m.fl. ultramarathon.se

Hildegard av Bingen var en av det medeltida Europas mest begåvade personer. Hon är känd som tonsättare och intellektuell, men hon skapade också ett eget språk. Magnus Florin fascineras av projektet. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Publicerad första gången den 5 mars mars 2019. Jag minns ett besök hos Willy Kyrklund, författaren, resenären och inte minst språkkännaren. Vi hade stämt träff en eftermiddag i hans hem utanför Uppsala och jag kom dit på utsatt tid, ringde på porten, men utan resultat. Dörren var öppen, jag steg in, det var tyst därinne, hade något hänt? Nej, det visade sig att han helt enkelt tog en tupplur och jag beslöt mig för att vänta. Lät blicken vandra längs bokhyllorna, såg Euripides dramatik i grekiskt original och flera persiska verk. På en trave böcker låg ett öppnat litet kuvert med ett brev, handskrivet i stora bokstäver. Man ska inte tjuvtitta, men min nyfikenhet beviljade undantag och jag läste. Avsändaren var en elvaårig pojke som hade sett Kyrklund berätta i tv att han som just elvaåring hade skapat ett alldeles eget språk med nya ord. Och nu undrade den brevskrivande pojken hur Willy hade gjort, för det ville pojken väldigt gärna göra, han också skapa ett eget språk. Ja, vad är det som är så lockande inte bara för elvaåringar i att uppfinna nya språk och nya ord? Ranzgia är ett ord som inte kan hittas i något vanligt lexikon. Ranzgia, det betyder tunga och är uppfunnet av Hildegard av Bingen, den tyska 1100-talsnunnan, berömd för så mycket. I musikvärlden är Hildegard den stora pionjären som skapare av vokalmusik, bortglömd i flera sekler men i våra dagar återupptäckt med ständigt nya uppföranden och inspelningar. För teologer och filosofer är hon den främsta intellektuella kvinnan i sin tid, den benediktinska abbedissan och klostergrundaren som brevväxlade med kejsare och påvar, ibland kallad Sibyllan från Rhenlandet. Konsthistorikerna uttolkar hennes religiösa visioner som hon fångade i praktfulla och färgrika målerier. Och både idéhistoriker och naturmedicinare har näsan i hennes skrifter om örter, mineraler, kosmos och läkekonst. Tidigt sågs hon som helgon i den katolska kyrkan och blev 2012 kanoniserad av påven, med fortsatt och stigande berömmelse som följd. Men mindre berömd, nästan helt obekant, har Hildegard varit som skapare av nya ord. Ranzgia var inte hennes enda ordskapelse. Här är några till ord: Zirinz finger. Scorintz hjärta. Foscal fot. Auziel Vatten. Jag skulle kunna fortsätta med uppräkningen ganska länge. För Hildegard skapade en helt egen språkvärld med över tusen ord, samlade och bevarade i två samtida handskrifter. Jag läser hennes nyord i en utgåva av den främsta kännaren av denna språkvärld, den amerikanska medeltidsforskaren Sarah Higley. Titeln på hennes bok är Hildegard av Bingens okända språk och det var just vad Hildegard själv kallade det hon skapat ett okänt språk, Lingua ignota på latin. Okänt i betydelsen att det var ett nytt språk, annorlunda än alla de kända. Vissa har antagit att Hildegard var i färd med att bygga ett eget gudstjänstspråk Men varför uppfann Hildegard ett eget språk? Egentligen är det inte ett helt språk, utan en mycket lång ordlista med substantiv i obestämd form som en inventarieförteckning över vad som finns på jorden. Och Hildegard väjer inte för det allra mest jordiska, även det som ansågs lågt, vulgärt och syndfullt: Suinz svett. Maluiza prostituerad. Menguiz avföring. Zirzer anus. Creuviz penis. Fragizlanz slida. Artonhundratalets filologer ville inte tänka att nunnan Hildegard hade befattat sig med sådana ord så de beslöt att hennes nya språk inte alls var hennes, utan gjort av någon annan. Men dagens forskare är överens om att Hildegard är upphovskvinnan. Och att hon såg som sin avsikt att noga förteckna allt jordiskt, just för att det är en del av skapelsen. I handskrifterna är varje ord försett med en översättning till två språk, latin och tyska, just som i ett lexikon. Fast i det här lexikonet finns de främmande orden ingen annanstans än inom lexikonet. Bara en enda gång låter Hildegard ett nyuppfunnet ord ta plats i den vanliga världen. Det sker i en av hennes sånger: O Orzchis Ecclesia. Ecclesia är lika med kyrka, men Orzchis det är ett påhittat ord som bara finns hos henne, med betydelsen väldig. Så O Orzchis Ecclesia betyder O väldiga kyrka. Vissa har antagit att Hildegard var i färd med att bygga ett eget gudstjänstspråk, till användning i klostret som hon ledde. Men användning och nytta är inte kärnan i hennes ordskapande. Hon försökte knappast bilda något alternativ till latinet som religiöst ceremonispråk. Inte heller något nytt universellt idealspråk, i stil med esperanto. Vad var då avsikten? Flera har menat att det var ett adamitiskt projekt att Hildegard avsåg att återskapa Adams tungomål, urspråket i Bibeln, det som den första människan uttalade när han på Guds maning gav namn till alla djuren. Ja, man kan säga att hon gör som Adam - men det verkligt fascinerande är att hon inte alls försöker återskapa, utan vill skapa något alldeles nytt. Hon en medeltida kvinna gör sig till en ny Adam, en ny ord- och världmakare. Med den djärva handlingen är Hildegard en magnifik kraft i 1100-talet som förändringens och förvandlingens sekel då människans vetande och kunnande manifesterade sig i de första universitetens framväxt och i mäktiga katedralbyggen utan motstycke. Hildegard visade att också språket kunde tänkas och skapas på nytt. På så vis har hon blivit en hyllad förebild bland våra dagars språkskapare och sådana skapare finns i en häpnadsväckande omfattning. Conlang är budordet, conlang som kortform för constructed languages konstruerade språk och på internet finns en intensiv trafik mellan hängivna språkskapare från hela världen: lingvister, matematiker, programmerare och filosofer. För dem är J.R.R. Tolkien den ofrånkomliga pionjären, lika mycket en språkskapare som berättelseskapare. Men Hildegard är 800 år före Tolkien. Hon är den verkliga pionjären. Och vill vi förstå vad hon var ute efter kan vi tänka på ett ord som ofta återkommer hos henne ordet grönska. Hon ville få språket och människan och världen att grönska med de nya orden, ge frisk sav till de jordiska språk som vissnat. bland alla sina över tusen uppfunna ord lät hon just ordet dotter vara tomt. Så blir hon en remarkabel kusin till alla ordvrängande trubadurer och poeter genom tiderna, metaforiker som språkmaterialister - och till alla historiens banditer och barnungar som pratat rövarspråk och fikonspråk. Kort sagt en kusin till alla som inte nöjer sig med det språk som redan finns. Ett ord saknas i hennes lexikon, ett av de allra enklaste - ordet dotter. Orden för mor och far finns med, liksom bror, syster och son. Men inte dotter.  Tankarna går till hur Hildegard som åttaårig flicka gavs bort av sina föräldrar till ett kloster. Hon blev ingens dotter. Och bland alla sina över tusen uppfunna ord lät hon just ordet dotter vara tomt. Jag tänker återigen på den där elvaåriga pojken och hans brev till Willy Kyrklund. Medan jag väntade på att Kyrklund skulle vakna från sin tupplur läste jag brevet igen. Med pojkens fråga hur man skapar ett eget språk med nya ord. Hur gör man? Jag tror att Willy Kyrklund kunde ha ett antal goda råd att ge. Men jag vet inte om pojken fick svar. Och jag själv hade inte tillfälle att fråga den gången, för Kyrklund fortsatte att sova och jag beslöt mig för att komma tillbaka en annan gång. Magnus Florin, författare och dramatiker Lästips Om Hildegard av Bingens uppfunna språk: Sarah L. Higley, Hildegard of Bingens unknown language: an edition, translation, and discussion, Palgrave Macmillan, New York, 2007. Om rövarspråk med mera: Daniel Heller-Roazen, Dark Tongues: The Art of Rogues and Riddlers, Zone Books, New York, 2013.

Skådespelerskan och politikern Melina Mercouri satte Grekland på en helt ny karta genom sitt passionerade engagemang för både kultur och politik. I år skulle hon ha fyllt 100. I veckans program djupdyker vi, tillsammans med poeten och psykoanalytikern Ulf Karl Olov Nilsson, ner i Melina Mercouris rökiga ciggröst. Vi pratar med Christina von Arbin, styreleseledarmot i den Svenska Parthenon-kommittén. Och så tittar vi närmare på den grekiska musikpionjären Lena Platonos. Veckans gäst är Alexandra Pascalidou, journalist och författare.

Hon har varit artist hela sitt liv. Med en revymakare till pappa och en primadonna till mamma blev hon uppslukad och förälskad i teater, sång och dans redan som liten. Tack vare en sällskapssjuk kamrat ramlade hon in på radio som senare gav TV jobb som i sin tur gav roller i nya produktioner. Och så har det hållit på och så kommer det förmodligen att förbli. Vi har sett henne i på TV i bl.a Co/Segemyr och Ack Värmland, i massa musikaler revyer, farser och nu senast sågs hon lekandes i TV4:s Let´s Dance. Hur är det att vara artist ett helt liv och samtidigt ha ett enormt vanligt ansikte? Vad drömmer hon om och vad är en kis? Detta och mer därtill kommer här.

Arkham, 1922, Lördag 22 Juli - Marci rör sig i en skog som befolkas av märkliga varelser, men där finns också bekanta ansikten. Det börjar bli sent och Winston har parkerat bilen utanför ett nedgånget hotell. Är det här sonen gömmer sig? Spel: Call of Cthulhu 7th ed. SL: Rasmus R Streith Spelare: Christofer Degrér, Niklas Lagström, Jonathan Fogelqvist, Amund Öhrnell

H...Hallå? Hallå? Är det någon som hör oss? Ja men där ÄR ni ju våra underbara lyssnare! Vi saknar er! Medan vi febrilt försöker pussla ihop våra liv med jobb, semester och planering inför sommaren får ni därför lite extramaterial från våra gamla pilotavsnitt under tiden. Molly pratar om Tarrare, mannen som inte kunde sluta äta, och Martin försöker "bota" Mollys fågelskräck med lite KBT. Det går sådär. Ett lite äckligt avsnitt alltså? Men å andra sidan, är inte alla avsnitt det? Hoppas ni gillar det oavsett. Lyssna och njut så hörs vi!

Thirst trapping med ord, upprättelse och kalla krig. Lysande charader och #detärduvärd-människor

Han är en av de mest lovande spelarna på många år i Malmö FF. Genombrottet kom på allvar i den allsvenska slutspurten i år där han visade prov på snabbhet och målsäkerhet. Blott 17 år gammal och fullständigt orädd, möt framtidens MFF i Mattias Svanberg. Det blir snack om hur det är att växa upp i en familj av elitidrottare och hur det påverkat den idrottsliga karriären så här långt. Vi får reda på varför det blev fotboll istället för friidrott och ishockey och det blir snack om att elitsatsa som tonåring. Möt framtidens MFF i avsnitt 42 av Blått snack, möt Mattias Svanberg. Ciceroner i den himmelsblå världen är som vanligt Skånesports Ole Törner och Retro FM:s Hasse Strandberg

På sitt eget sätt berättar vart och ett av de fyra evangelierna historien om Jesus. Många författare har lockats att fylla igen luckorna, men Mattias Hagberg tycker de står sig slätt mot originalen. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Vid den tiden utfärdade kejsar Augustus en förordning om att hela världen skulle skattskrivas. Det var den första skattskrivningen, och den hölls när Quirinius var ståthållare i Syrien. Alla gick då för att skattskriva sig, var och en till sin stad. Och Josef, som genom sin härkomst hörde till Davids hus, begav sig från Nasaret i Galileen upp till Judéen, till Davids stad Betlehem, för att skattskriva sig tillsammans med Maria, sin trolovade, som väntade sitt barn. Lukas berättelse om Jesu födelse med krubban, herdarna och Herrens ängel är förmodligen den mest lästa och mest kända delen av de fyra evangelierna i Nya Testamentet. Det är synd. För julevangeliet är trist och konstlöst i förhållande till berättelserna i övrigt. Det är som att läsa en medioker upptakt till en fantastisk bok. Nej, ska man läsa om Jesus kan man gott hoppa över den storvulna inledningen och gå direkt på den egentliga storyn, den som börjar med att Jesus söker upp Johannes döparen. Själv har jag ofta återvänt till texterna i de fyra evangelierna. Jag har läst, och jag har läst om. Inte för att jag är troende det är jag inte utan för att det är så bra litteratur. Ja, faktiskt något av det bästa jag läst. Framför allt tycker jag om att läsa evangelierna tillsammans, som ett enda polyfont verk. Mängder med författare har inspirerats av dessa texter och gjort sina egna tolkningar och vidareutvecklingar. Här finns romaner av så vitt skilda författare som Norman Mailer och Marianne Fredriksson. Och det kommer hela tiden nya romaner. Ofta intressanta och tankeväckande, men de lever sällan upp till originalen. För det mesta är de bara bleka kopior. För mig är förklaringen enkel. De fyra evangelierna är fulla av luckor och motsägelser. De talar ofta mot varandra och mot sig själva. Markus säger en sak, Lukas en annan. Johannes har ett anslag, Matteus ett annat. Men romanförfattarna som inspirerats av evangelierna försöker ofta täcka över dessa brister. Människosonen av Lennart Hagerfors från 2017 kan fungera som exempel. Han har tagit fasta på det långa tomrum som finns i evangelierna mellan Jesus barndom och tidpunkten när Jesus framträder och börjar förkunna. Han har skrivit en vacker och inkännande roman om en ung man som söker efter mening. Men i samma stund som han fyller tomrummet med ord tar han också död på något av styrkan och spänningen i berättelsen om Jesus. Det oklara och tolkningsbara får sin förklaring. Mysteriet är inte längre ett mysterium. Jag tror att det är så här: Litteraturens styrka ligger i dess öppenhet. Texter som berör är texter som skaver och bråkar, som lämnar fältet fritt för läsaren. Eller annorlunda uttryckt: En text som svarar på läsarens alla frågor är alltid en död text. Författaren Lotta Lotass skrev en fin essä om det där i tidskriften Glänta 1998. Enligt henne måste en text vara öppen för olika slags läsningar för att räknas som litteratur. Allt annat är information. I essän använde hon ord och begrepp som brus, tvetydighet och entropi för att förklara vad hon menade. Och hon skrev: Texten produceras genom de skillnader som finns inskriva i den. Det är symptomatiskt att Lotta Lotass är en av få som lyckats skriva en roman som tar avstamp i evangelierna men som ändå lyckas behålla något av den ursprungliga tvetydigheten. I Konungarnas tillbedjan målar hon en poetisk och dunkel bild av de vise männens färd under julens stjärna. Samtidigt finns det så klart en gräns för hur mycket motsägelser och luckor en text tål. Litteratur helt utan begräsningar blir bara brus. Evangelierna är inget undantag. Trots alla sina motsägelser och luckor har de faktiskt en tydlig struktur en story om man så vill. Och inte vilken story som helst, utan uppenbarligen en berättelse som burit i två tusen år. Historien om Jesus är fascinerande. Särskilt om man försöker skaka av sig en del av kristendomens alla överlagringar och läser texterna med ett öppet sinne. Dramaturgin är enkel. I trettioårsåldern framträder Jesus som predikant, helbrägdagörare och exorcist. Han driver runt på landsbygden; förkunnar tidens slut, driver ut onda andar och utför underverk. Han samlar stora skaror av följare och lärjungar. Men han kommer också i konflikt med sin omgivning. Han provocerar och utmanar skriftlärda och präster. Snabbt trissas konflikten upp och kulminerar under påskfirandet i Jerusalem. Prästerskapet ser till att Jesus grips, döms och utlämnas till romarna. Han torteras och korsfästs. Dör. Men återuppstår. Precis som i alla andra berättelser är konflikten central. Det är kring den allting snurrar. Jesus är en revoltör. Han utmanar. Omkullkastar. Ta bara intåget i Jerusalem. Scenen är karnevalisk och burlesk. En fattig träarbetare från en okänd avkrok som kommer ridande på en åsna och hälsas som en kung. Eller ta hans predikningar där han allt som oftast påpekar att den rådande ordningen skall ställas på huvudet. De sista ska bli de första. De utstötta ska bli de mäktigaste. Guds rike tillhör tullindrivarna och de prostituerade inte prästerna och de rättfärdiga. Saliga ni som är fattiga, er tillhör Guds rike. Saliga ni som hungrar nu, ni ska få äta er mätta, utropar han i Lukas evangelium. Ja, listan med Jesusord som utmanar kan lätt göras lång. Den som vill vara stor bland er skall vara den andres tjänare, och den som vill vara den förste bland er skall vara de andras slav. Den som upphöjer sig skall bli förödmjukad, och den som ödmjukar sig skall bli upphöjd. Värj er inte mot det onda. Nej, om någon slår dig på högra kinden så vänd också den andra mot honom. Om någon vill processa med dig för att få din skjorta, så ge honom din mantel också. Älska era fiender och be för dem som förföljer er. Men det är inte bara ord riktade mot makten. Nej, även den lilla ordningen vill Jesus krossa: Tro inte att jag kommit med fred till jorden. Jag har inte kommit med fred utan med svärd. Ty jag har kommit för att ställa en man mot hans far, en dotter mot hennes mor, en sonhustru mot hennes svärfar, och mannens husfolk skall bli hans fiender. Allt kulminerar så klart med korsfästelsen. Det är svårt att tänka sig en mer utmanande tanke: Den allsmäktige Guden som ett maktlöst offer, mördad som en simpel brottsling. Som litterär konstruktion är korsfästelsen svindlande. Ibland tänker jag på evangelierna som de optimala motberättelsena, såväl innehållsmässigt som stilistiskt. Tillsammans bildar de en utmanande textmassa som ställer mycket, för att inte säga allt, på ända. Detta är text som brusar och bråkar, som provocerar tanken. Kan man önska sig mer av litteraturen? Nej, jag tror inte det. Mattias Hagberg, författare

Nyhetssändning från kulturredaktionen P1, med reportage, nyheter och recensioner.

This week Sonja helps Michelle Zagardo, founder of the headband company Lysande, find the confidence she needs to grow her company through manufacturing and by changing her pricing. Hear Sonja break down how to create the best Instagram account for your company and how to take better model and product photography. Don't forget to stay tuned for Sonja's Top Takeaways at the end of the episode. Want more help and inspiration from Sonja? Make sure to follow her @sonjarasula on Instagram and Twitter!

Gamingsektorn skriker efter programmerare och en god kodare kan vara mycket kräsen. Studion Massive Entertainment är känd för sitt skickliga kulturbygge – kanske den viktigaste motivatorn av dem alla för techmedarbetare. Inte konstigt då att deras innehåll också bygger dem som bra arbetsgivare. Som här. Plus: Andreas Utterström tipsar om något oerhört analogt. 

Nya stora protestaktioner i Moskva idag mot begränsningarna i lokalvalen- men kommer demonstranterna att få gehör för sina krav? Dagens gäst, Klara Zimmergren och så blir det käpphästtävling.

Koloratursopranen Edita Gruberova har vid 72 års ålder nyligen avslutat en operakarriär som saknar motstycke. Vi gör nedslag i några av de magnifika höjdpunkter hon förtrollat sin publik med. I säsongsavslutningen uppmärksammar vi den slovakiska koloratursopranen Edita Gruberova, som fascinerat operapubliken under fem decennier. Hon har nyligen klivit av operascenen men sjunger ännu vid konserter. Tillsammans med veckans gäst, sopranen Alexandra Büchel, lyssnar vi på några av de höjdpunkter som Edita Gruberova skänkt musikvärlden och färdas därmed från en tydlig målmedvetenhet i tidiga 20-årsåldern, till en djup erfarenhet när hon egentligen passerat pensionsåldern för en operasångerska. Alexandra Büchel har studerat vid Operahögskolan i Stockholm och Bel Canto Institute i Florens. Hon är specialiserad på modern och nutida musik och har sjungit vid otaliga världspremiärer.

Då kör vi? Den åttonde delen i vår serie om skiljetecken handlar om det som symboliserar vår undran och stora ensamhet. Olof Åkerlund reflekterar över frågetecknet i ljuset av Emily Dickinsons poesi. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. En gång för länge sedan i det forna Galiléen stod en ung kvinna inför en svår uppgift. Hon hade varit borta från sin trolovade på resa i några månader och under den tiden blivit gravid. Och nu skulle hon berätta för honom. Lyckligtvis så hade hon inte direkt varit med någon annan, men det gjorde knappast själva avslöjandet enklare. Han måste ha sett ut som ett frågetecken, hon som ett semikolon blinkande med ett ansträngt leende på läpparna. En sisådär 2013 år senare inträffade en historiskt sett mindre betydelsefull händelse när den svenska tidskriften Språktidningen anordnade en omröstning för att utse det främsta skiljetecknet; och eftersom folk som rangordnar skiljetecken gärna vill vara lite märkvärdiga, så vann så klart semikolon följt av tankstreck, medan frågetecknet kom näst sist, med fem procent av rösterna, obesegrat endast av parentes och kolon. Och det säger nog något om frågetecknets svaga ställning, både i allmänhet och inom litteraturen. Visst funkar det fint i barnbokstitlar som Var är min syster? Vem ska trösta knyttet? Och Vem har bajsat på mitt huvud? Och i genrelitteratur som Do androids dream of electric sheep? Liksom i en och annan kommersiell bästsäljare som Whats eating Gilbert Grape? Eller i putslustig populärvetenskap: Fiser fiskar? Varför har män bröstvårtor? Men när det kommer till poesin blir frågetecknet mer sällsynt, även i undrande titlar som Eva-Stina Byggmästars men hur små poeter finns det egentligen och Ann Jäderlunds Vad hjälper det en människa om hon häller rent vatten över sig i alla sina dagar. Lysande undantag är Stig Larssons Wokas lax? Och i en klass för sig: Ulf Karl Olov Nilssons poesibok från 2013 vars själva titel är ett frågetecken, och i vilket man kan få ta del av djuplodande funderingar som Vad är utmärkande för en handling? och Är poeter bättre på poesi än psykologer på psykologi?. Det finns något humoristiskt i frågetecknets definitiva karaktär. Men också något allvarligt. Just Ann Jäderlund använder faktiskt frågetecken innanför pärmarna i boken med det långa namnet, som i den självlysande frågan Varför är vi inte i Paradiset? Redan där kan man känna rysningen från sovrummet på andra våningen av huset Homestead, i Amherst, Massachusetts En poet som faktiskt befann sig i paradiset var amerikanska Emily Dickinson, som översatts tills svenska av just Jäderlund. I en dikt målar hon upp en bild av naturen som sin motsvarighet till kyrkan och avslutar med att konstatera att i stället för att komma till himmelriket till sist, går hon dit hela tiden. Men paradiset har som bekant alltid en orm som rasslar i buskarna. Dickinson var skeptisk till att låta sina dikter gå i tryck och det är lätt att förstå varför. Det knappa dussin poem som publicerades anonymt under hennes levnad, utsattes för misshandel av redaktionella petmånsar, åtlydande dåtidens gudomliga regelverk för interpunktion. Rader bröts om, skiljetecken byttes ut. Ett särskilt smärtsamt fall gäller dikten A narrow fellow in the grass, som Springfield Daily Republican lät trycka på Alla hjärtans dag 1866 med den prosaiska titeln The snake  ormen. Redan där kan man känna rysningen från sovrummet på andra våningen av huset Homestead, i Amherst, Massachusetts poetens föredragna tillhåll. Men titeln är bara början på problemen. Emily Dickinson älskade tankstreck dash på engelska som hon fällde ner som vägbommar i sina dikter Dash! Dash! Dash! de dirigerar om trafiken, höjer och sänker farten, och belyser utvalda passager tankstrecken fyller kort sagt alla funktioner som övriga skiljetecken brukar göra och mer därtill. Men på tredje raden hade tidningsredaktörerna i all sin vishet placerat ett frågetecken. Och trots att de gjorde ett flertal andra ovälkomna ingrepp så var det just detta tillägg som gjorde Dickinson verkligt beklämd. Frågetecknet var inte en vägbom utan en återvändsgränd. Nu kunde orden Did you not enbart knytas till de föregående You may have met him och inte längre sikta framåt mot His notice sudden is. A narrow fellow in the Grass handlar på ytplanet om just en orm som rör sig genom gräset, så långt hade redaktörerna på Springfield Daily Republican rätt. Och även om skiljetecknet var okänsligt placerat, så är dikten som gjord för att någonstans hysa ett frågetecken. För vad är ett frågetecken om inte en orm som slingrar sig? Eller en daggmask som bitits itu av en fågel, som i A Bird came down the Walk en annan av Dickinsons dikter. Vid närmare eftertanke så är nog båda de där liknelserna lite för mjuka på något vis. Ett frågetecken är som sagt något definitivt, halva tecknet sammanfaller ju faktiskt med ett utropstecken. Jag vill nog snarare likna det vid en skruvkrok, på vilken man kan hänga upp sin undran för allmän beskådan. Att sätta ut ett frågetecken är att blotta sig. Antingen genom att visa sin okunskap eller genom sälla sig till en av alla de där banala människor som kräver klara svar från ett kallt och likgiltigt universum. Vad är meningen med livet? Varför är det alltid fullbokat i tvättstugan? I en senare version av sin dikt infogade Emily Dickinson faktiskt ett frågetecken, men då redan efter tredje radens första halva You may have met him?, något som i strikt mening inte är en fråga. Och så där fungerar det ju även i det messande vardagsspråket, vi påstår saker med frågetecken och frågar med punkt. Och risken för missförstånd är så gott som obefintlig. En fråga visar sig i ordföljden och i förekomsten av vissa frågepronomen eller adverb som vem, hur och varför. Det finns inget svar, men våra frågor och vår längtan får mysteriet att lysa upp. Men när frågetecknet utelämnas efter en fråga i poesin så måste det vara betydelsebärande. Det kan handla om att behålla flödet, att skapa mångtydighet, men kanske har det också ibland att göra med en rädsla för att blotta sig, bli banal. Det kan också ha att göra med en viss uppgivenhet, att man inte väntar sig ett svar på de stora frågorna. Gud står inte att finna skriver Emily Dickinsons, även om hennes syn på varken kristendom eller religion inte är fullt så enkel att reda ut som det kanske framstår. Nog finns det hos henne ett sökande efter tillvarons djup som skulle kunna kallas religiöst. Men hon såg ner på de tvärsäkra och deras ritualer och skrev, om jag fortsätter att likställa henne med sitt diktjag, att hon helgade sabbaten genom att stanna hemma, i en dikt som avslutas med tidigare nämnda vers om himmelriket på jorden. Tro är ett finurligt påhitt, heter det på ett annat ställe. Kanske var hon som antytts här och av henne själv en hedning, som såg den förtrollade naturen och tillvarons mysterier med klar, förundrad blick. Att vara mänsklig var för henne, med filosofen Glenn Hughes ord, att vara frågan. Det finns inget svar, men våra frågor och vår längtan får mysteriet att lysa upp. En frågande varelse, det är ingen dum beskrivning av vårt grubblande släkte. Men för att på allvar ge uttryck för vår längtan och desperation behöver vi också själva tecknet för vår undran. Och det ekar i en av våra allra mest smärtsamma frågor som nu för oss tillbaka i tiden och till inledningen av denna essä. Det gälla ropet från korset. Det är ingen mindre än Gud, avklädd och hånad, som för ett skälvande ögonblick har förlorat tron på sig själv: Varför har du övergivit mig? Olof Åkerlund, medarbetare på kulturredaktionen och producent för OBS

Spanjorerna och extremhögern • Hur nyheterna hittar dig • Öknen i Berlin • Greta tuttade på skogen • Alla älskar Fake News • Meritokrati eller bara tur • Fåordig politisk retorik • Vem orkar med långa artiklar längre • Cheerleading och andra konstruerade sporter • Blodiga veganbiffar • Tågsemester är något annat • Varför är det så billigt att flyga • Antero Vartia och We Compensate • Terry Gilliams Don Quijote tog trettio år att färdigställa • Hellre falskt hopp än bitter cynism • Det framtida Trump-museet kommer att bli en succé • Riksrätt eller inte • Antti Rinnes regeringsfrågor • Finland vann Premier League • Allt blir bra igen

Mode kan vara en bra investering. Men precis som när du investerar i aktier eller andra tillgångsslag gäller det att vara insatt. I det här avsnittet av Fattig eller rik pratar Ara och Amelia med Beata af Donner, modeexpert på Auktionsverket, om Hermes, Gucci, pärlhönor, rolexhöns och mycket annat du bör ha koll på när du går på modeauktion.

Att bli förälder är svårt, och det är att flytta till ett nytt land också. Vad händer om man gör båda på samma gång? Lysande lagom gästas av författaren Sarah Campbell, aktuell med boken Swedish for Parents, berättar om sina personliga erfarenheter av att flytta till Sverige med barn, diskuterar kulturskillnader och hur man hanterar […] Inlägget Att vara förälder i ett nytt land dök först upp på LYS förlag.

Den förmedlar känslor och sträcker ut sig mot evigheten och rymden. Journalisten Anna Thulin har förälskat sig i ett skiljetecken som tycks rymma allting. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Kan ett skiljetecken rymma allt mellan liv och död, och påminna om oändligheten? Om svaret är ja, så är det nog asterisken, denna lilla stjärna som vid första anblick tycks ganska oansenlig på tangentbordet. Till utseendet liknar den det fem tusen år gamla tecknet dingir, som var den sumeriska symbolen för gud eller gudinna. Men förutom yttre likheter så finns det inget som säger att asterisken blev till där. Vad man däremot vet är att den lilla stjärnan dök upp för två tusen år sedan i papyrus, där den användes för att granska och ge kritik på homerisk poesi. En av de som använde tecknet var Aristarchos från Samothrake, en berömd grammatiker och föreståndare för biblioteket i Alexandria omkring tvåhundra år före vår tideräkning. Den stjärnliknande formen har skiftat genom seklen, men asterisken har genom alla tider använts för att justera språkliga felaktigheter eller för att göra tillägg. Det finns såklart fler skiljetecken för det syftet. Men där andra sorters tillägg görs inuti själva texten (en bisats som antingen är mjukt omgärdad av parenteser eller skarpare med tankstreck ofta med syfte att skapa rytm eller tempo), så svävar asterisken intill det sagda. En fotnot. Ett förtydligande. En växande stjärna eller ett maskhål i rymden, där verkligheten får nya dimensioner. Där det som inte ryms i den flödande framställningen får en ny chans lite längre ned. Asterisken är att säga: Det vad detta jag menade. Mer exakt så. En torr Wikipedia-förklaring eller glittrande fotkedja som smyckar textkroppen. I universums evighetsmörker gömmer sig en oöverskådlig mängd glömda bankkoder, förlorade facebook-inloggningar och ekon av alla porttelefoner som du inte släppts in vid. Fast det är bara en sida av den lilla stjärnan. Lika ofta som asterisken vill korrigera, lyfta fram och lägga till, lika ofta vill den dölja. Åtminstone skenbart, som att det mellan f och ck står ett u. Det gör sig bättre i skrift, i tal måste man fylla ut. F stjärna C K nej, det blir bara löjligt. Hellre säga fuck i radion än att tassa kring ett grötigt, obegripligt språk. Kan då asterisken ses som ett tecken på självcensur? Ett utsuddande av bokstäver för att dölja det skamfyllda? Det tror jag inte, snarare är det en lekfull vink med tabun. Trots döljandet är ju meningen att alla ska förstå vad som sägs. Stjärnan understryker att ett uttryck kan uppfattas som anstötligt, men vi använder det ändå. Att dölja för att synliggöra, med andra ord.  Men ibland döljer verkligen asteriskerna det mest väsentliga. Och hur irriterande är det inte när det drabbar en själv. Vem har inte upplevt de små stjärnorna stirra med hånfullhet när man glömt sitt lösenord? Stjärnor som tycks vara på väg att dö och kollapsa och suga all materia till sig Kanske är det i själva verket vad rymdens svarta hål innehåller? Visst är det en kittlande tanke: I universums evighetsmörker gömmer sig en oöverskådlig mängd glömda bankkoder, förlorade facebook-inloggningar och ekon av alla porttelefoner som du inte släppts in vid. Asteriskens lekfullhet går igen med mobilspråkets emoji-symboler, förkortningar och dramaturgiska instick. I rollspel, chattar och nätforum används tecknet ofta för att symbolisera en handling. *rofl* är både kortare och snärtigare än rolling on floor laughing. Det ska inte tolkas som att skribenten faktiskt rullar runt på golvet av skratt, utan att han eller hon helt enkelt tycker att något är roligt. Liksom en *suck* med asterisker inte behöver läsas som att någon bokstavligt suckar, utan snarare är trött, uppgiven eller frustrerad. Det blir som en sorts scenanvisning som egentligen handlar om att förmedla en känsla. Eller ett tonfall, som när två asterisker sätter *emfas* på ett visst ord. Tecknet används också bildmässigt för att förmedla känslor, som i emoji-symboler. Skriften vi använder på internet blir ofta piktografisk, kanske för att nätet till sin natur är globalt och för att en bild kan förstås av alla, oavsett språk. Som exempel kan man se på kombinationen av ett kolon, ett tankstreck och en asterisk: :-* Vemsomhelst kan se att det lilla stjärnan är en perfekt formad pussmun! En besito, en bisous. Det kan verka banalt, men egentligen är det fantastiskt. Ett bildtecken färdas inte bara i rummet och över geografiska gränser, utan också genom tiden. Det är syftet med all skrift, men medan andra skriftspråk ständigt utvecklas och förändras så förblir bildernas innebörd praktiskt taget detsamma. Ja, kanske kan emoji-symbolerna ses som nutidens hieroglyfer? De kommer åtminstone vara de första symbolerna som förstås av framtidens språkforskare, när det inte är papyrus man undersöker utan minneskortens ettor och nollor. En teknisk tolkning är att asterisken här fungerar som ett substitut. En mer poetisk tolkning är att den innefattar alla tecken... Asterisken är lika mångsidig som sina armar. Vi har att göra med ett tecken som ger virtuella slängkyssar till vänner och älskare, döljer och retas med det skamfyllda, rättar till misstag, lägger till och fyller ut, levandegör med handlingar och känslor. En rosett med fem, sex eller åtta band kantiga eller tårdroppade som talar om vad som sker mellan och inuti raderna. I gravannonser börjar vanligen en människas födelse med en asterisk och avslutas med ett kors. Vid kyrkliga dop, bröllop och begravningar spelas psalmer och då markerar asterisken när vi ska ställa oss upp och sjunga. Ett ganska magiskt sätt att skapa gemenskap på, eller hur? Ett annat fint användningsområde är när den förstoras upp i fetstil på sidan av en bil. Den blå sexuddiga stjärnan är en internationell symbol för ambulanssjukvård, och därmed också en symbol för livet. Men framförallt är asterisken ett tecken som sträcker ut sig mot evigheten och rymden. Hur då? Ja, när man söker på ett ord i en databas får asterisken agera joker och symbolisera de tecken som saknas. Säg att du vill samla alla artiklar om just rymden. Då skriver du rymd* och får upp alla texter som börjar med de fyra bokstäverna. Rymdepos, rymdfarkost, rymdfarare En teknisk tolkning är att asterisken här fungerar som ett substitut. En mer poetisk tolkning är att den innefattar alla tecken, på samma vis som vitt rymmer alla färger. Om man sökte enbart med stjärnan skulle rimligen alla texter dyka upp. Som om hela språket existerade i detta enda tecken. På det viset påminner asterisken om sumerernas stjärna, som var både gudomen och himlen, ja, alltet. En människas liv är förhållandevis kort, men skriften kan leva länge till, och asterisken påminner oss om evigheten. Så. Nu tror jag att vi behöver en andningspaus i väntan på den avslutande delen av denna hyllning till ett skiljetecken. Föreställ dig att pausen representeras av en asterism, det vill säga tre asterisker i triangelform, som vanligen markerar eller separerar avdelningar i en bok. Behagligt för ögat. En stund för meditation. Tre små stjärnor som påminner om den blå natthimlen. När andra skiljetecken rör sig inom textens ramar, där de måste samsas med en myllrande myrstack av bokstäver, lever asterisken i större utsträckning sitt eget liv. Ja, vackrast är den nog i sig själv. Den lilla stjärnan som svävar en bit ovanför och lyser, trots sin svärta, med fulländad enkelhet. Anna Thulin, journalist och författare

Avsnitt 38: Vi lägger oss, om än lite sent, självklart i Augustprisnomineringarna där förläggaren, som vanligt, vet precis hur det borde vara. Längs vägen hinner vi, journalisten, med en något grinig vidräkning med DN:s kulturredaktion. För vilken gång i ordningen? Förläggaren läser ”Den okända Astrid Lindgren” och hittar fler guldkorn än vad som är nyttigt för en modern förläggare. Det blir en stor slagskugga att leva under. Och Stordalens jakt på ett förlag i Sverige fortsätter. Här kommer avsnitt 343.   Innehåll: 00 22 – Augustprisnomineringarna tillfredsställer ingen 16 34 – Astrid Lindgrens okända liv 30 00 – Peter Stordalens oväntade jakt   Omnämnda böcker: Kjell Bohlund – Den okända Astrid Lindgren Kenneth Hermele – En shtetl i Stockholm Jens Liljestrand – Mannen i skogen Alexandra Pascalidou – Mammorna Björn Runeborg – Socialdemokratiska noveller Samir Said – Människan är den vackraste staden Karin Smirnoff – Jag for ner till bror Magnus Västerbro – Svält, Hungeråren som formade Sverige Martin Gelin & Karin Pettersson – Internet är trasigt, Silicon Valley och demokratins kris

Vi pratar om Rory McIlroys imponerande avslutning på Bay Hill för att vinna Arnold Palmer Invitational. Vi pratar också om stökiga golfsupportrar och försöker hitta en lösning på problemet. Dessutom: Därför har årets säsongsinledning på de stora tourerna varit så underhållande och vad tycker vi egentligen om WGC-Dell Technologies Match Play-upplägget med gruppspel? I Studion: CM Hellsten, Jesper Johansson och Oskar Åsgård.

Att påverka en plats genom konst - om ett rivningshotat kulturhus i Jordbro och att synliggöra flyktingarnas gästfrihet i Boden. Lyssna på den första delen i P1 Kulturs reportageserie Konsten är på väg att bliva allas. Alla delarna i reportageserien hittar du under artikeln Kulturministern har varit i Jordbro i Haninge och invigt Konst händer-festivalen. Och åkt hem igen. Kvar är en lysande näsa utanför det rivningshotade Kultur- och föreningshuset i centrum. Konst händer, så heter Statens Konstråds regeringssatsning i 15 miljonprogramsområden under 2016-2018 där man vänt på beställarprocessen och låtit civilsamhället söka med platser att påverka genom konst. Konstnärerna har kopplats in i ett senare skede. Vilka frågor är det då som konsten ska svara på? Fanns det ett krav uppifrån att göra något positivt? "Många ansökningar handlade om platser där man kan mötas utan att vara konsument", säger Lena Fromm, projektchef för Konst händer på Statens Konstråd. "Många påtalar bristen på trygghet och att man vill synliggöra och lyfta sin plats." "Vi var nog ovanligt bångstyriga", säger Göran Lidbrink från Jordbro världsorkester, som var den som skrev ansökan, från början för att rädda det rivningshotade Kultur- och föreningshuset i centrum. "Vi är ju ett producerande kulturhus", säger Justina Meyer från Blå vägen. Flera konstnärer har kommit och gått under Konst händer-arbetet i Jordbro där man kämpat för att få arbeta med lokala konstnärer och skapa kollektivt. Den palestinska arkitekten Sandi Hilal arbetar i Boden tillsammans med Yasmeen Mahmoud och Ibrahim Haj Abdulla med att expandera ett vardagsrum i asylboendet på Prästholmen i Boden till en offentlig plats för hela staden, och därigenom vända på begreppen gäst och värd. "Jag synliggör bara något som Yasmeen och Ibrahim ändå gör", säger Sandi Hilal. "Deras gästfrihet får genom konsten en ny dimension." Lyssna på Katarina Wikars reportage i ljudlänken ovan

Ämnet för dagen är trombolys (eller inte) av lungemboli. Inspirationen är hämtad från en serie fantastiska inlägg av Josh Farkas från PulmCrit (numera en del av EMCrit). Kolla in originalen här och här. Det finns ännu mer på sajten – Emcrit/PulmCrit. Referenser Konstantinides, S. V., Vicaut, E., Danays, T., Becattini, C., Bertoletti, L., Beyer-Westendorf, J., […]

Sköld & Stenquist ser igenom Olssons och Northugs mörkande av VM-form, reder ut Kowalczyks senaste beef och skärskådar svenska VM-truppen. Dessutom: Exklusiv rapport från skid-SM i Söderhamn.  See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

#företagare

“Ja, jag var där...jag var där...en stund på jorden…” sjunger Laleh från Allsångsscenen på Skansen. Och publiken svänger med flaggor och sjunger med. Det är mäktigt. Som ett helikopterperspektiv över tillvaron. Där släktleden avlöser varandra. Hur länge minns vi varann? Två generationer, tre, fyra? Och för vad? Undrar Studio 64 och ställer sig sig frågorna: Vad VILL man bli ihågkommen för? Och vad TROR man att man kommer bli ihågkommen för? (om man nu alls blir det). Två frågor som kan ge väldigt olika svar. Men framför allt väldigt svåra att svara på. Micke, Perre och Nicke gör ett försök. Perre minns hur hans barndomskompisar kallade dom brödkanter han alltid lämnade efter sig för “Wiklundare”. Det blev ett begrepp - då - men vem minns det idag. Istället plockar han fram en enastående dödsannons och byter ut den dödes namn mot sitt eget. Lysande! SÅ vill han bli ihågkommen!! Och skulle vi inte alla kunna göra likadant? Eller åtminstone skriva vår egen, tycker Micke. Kanske ha kvar våra Face-booksidor - som vi själva designar med lite berättelser, bilder och musik, och där efterlevande sen kan gå in och minnas… Som en digital gravplats. Men vad ska vi bevara av samhället? Vad ska sparas i muuséer? Och vilka ska avgöra, och var ska det förvaras? Kommer muséibyggnader bli dataservrar….? Och….vem kommer minnas mänskligheten om några hundra miljoner år….? Slår Perre sista spiken i kistan. Jag kommer nog i alla fall bli hågkommen som den som alltid hyfsade ostarnas skidbackar, slår Nicke fast. Och vad passar sen bättre än Dean Martins 50-talshit, det musikaliska kärleksalbumet “Memories are made of this” (i Perry & the pacemakers tappning). See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

England, Italien, Tyskland och NHL - det är helgens fokus i spelpodden. Full podd med Fredrik Jönsson, Chris Gustafsson, Fredrik Pettersson och Oskar Hellsing. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

På 80-talets andra år föds Nicklas, Britney Spears, Paris Hilton och Natalie Portman. U-båtsfilmen som skapar Calles perversioner släpps och Micke blir lite förälskad i Kurt Russel. Mel Gibson och Harrison Ford gör storslagna roller medan Bill Murray gör lumpen. Lyssna till ett väldigt bra år för Sverige och ett år med många filmer som det senare kommer att göras remakes av.

Det blir dansband, pengar, ryssar och en helvetes massa mer godsaker! MYCKET nöje!

CrossFit är det nya svarta, och allra mest det nya svarta är Lukas Högberg – bäst i Sverige och nu klar för CrossFit Games. Missa inte när han gästar veckans BODY Radio! 00:14:44 – Introduktion 00:16:07 – Samtal 01:25:05 – Eftersnack