POPULARITY
Han är en av huvudpersonerna i Sveriges överlägset mäktigaste finansfamilj. Ordförande i Investor och i arbetsgivarorganisationen Svenskt Näringsliv. Hur ser han på framtiden för svensk industri? Hur ska Europa klara konkurrensen från Kina och USA? Och hur ska vi klara den gröna omställningen? Jacob Wallenberg gästar Katalys och Starta pressarna.
Är vi på väg att bli ett post-litterat samhälle? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. För trehundra år sedan spred sig en ny färdighet som en löpeld genom samhället: allt fler människor lärde sig läsa. Det skrivna ordet gick från att endast behärskas av en liten elit till att bli något som alla kunde ta del av, vilket banade väg för vetenskaplig och demokratisk revolution.Läskunnigheten har fortsatt öka fram till våra dagar. Men nu verkar något ha hänt. Globala mätningar såväl som nationell forskning pekar på att läsningen och läsförståelsen minskar, och både lärare och politiker vittnar om en läskris.Vad beror den här utvecklingen på, och hur viktig är läsningen egentligen för samhället?Programledare och producent: Wendela Antepohl och Erik PeterssonKällförteckningMedverkandeFredrik Sandström – Svensklärare på Gäddgårdsskolan och krönikör på Vi Lärare.Martin Ingvar – Hjärnforskare och professor vid Karolinska Institutet.Anna Eva Hallin – Logoped och forskare inom språk-, läs- och skrivutveckling vid Karolinska Institutet och Southern Cross University i Australien.James Marriott – Kolumnist på The Times.Harvey J. Graff – Ohio Eminent Scholar i Literacy Studies och professor Emeritus i engelska och historia samt Academy Professor, The Ohio State University.BöckerKunskapssynen och pedagogiken (Magnus Henrekson, Inger Enkvist, Martin Ingvar, Ingrid Wållgren, 2017)The WEIRDest People in the World (Joseph Heinrich, 2020)Searching for Literacy – The Social and Intellectual Origins of Literacy Studies (Harvey J. Graff, 2022)PodcasterHow reading made us (BBC, 2026)Har vi en läskris i Sverige? (SvD, 2024)Källor i urvalThe dawn of the post-literate society (James Marriott, 2025)Läs detta innan du slutar läsa (Kvartal, 2026)Läsklyftorna ökar (Skolporten, 2025)PISA 2022PIRLS 2021Adult skills in literacy and numeracy declining or stagnating in most OECD countries (OECD, 2024)Hjärnforskaren: ”Var fjärde 15-åring i riskzonen för analfabetism” (SVT, 2024)Förödande många elever har aldrig läst en bok (Vi Lärare, 2021)The Decrease of School Related Reading in Swedish Compulsory School: Trends Between 2007 and 2017 (Scandinavian Journal of Educational Research, 2022)Skolverkets lägesbedömning: Svensk skola är splittrad (Skolverket, 2026)Forskarna dömer ut trender i skolan: ”Bygger på myter” (Vi lärare, 2023)Kunskapsöversikt om läs- och skrivundervisning för yngre elever (Vetenskapsrådet, 2014)Så löser vi läskrisen på lågstadiet (Svenskt Näringsliv, 2023)Larmsiffror avslöjar stora språksveket i skolan (Vi Lärare, 2026)Läslusten vaknar i samtal om böcker (SU, 2022)Läskrisen är en epidemi från förskola till universitet (DN, 2024)Whole Language vs. Phonics: The History of the Reading Wars (Lexia, 2025)The Changing Reading Brain in a Digital Culture (Maryanne Wolf, 2020)Is the decline of reading making politics dumber? (The Economist, 2025)Are adults forgetting how to read? (The Economist, 2024)Literacy is power (Inside Higher Ed, 2022)The literacy myth: literacy, education and demography (Harvey J. Graff, 2010)Students do read, but not like the ‘new illiteracy myths' presume (Harvey J. Graff, 2025)Why Is Intelligence Declining? (Medium, 2025)Att lära sig läsa förändrar hjärnan (SvD, 2004)Drastiskt ras för läsningen i skolan (Vi lärare, 2022)”Läskrisen” behöver ett andraspråksperspektiv (SU)Elever och skolenheter i grundskolan (Skolverket, 2025)Skim reading is the new normal. The effect on society is profound (The Guardian, 2018)The effects of literacy and education on the quantitative and qualitative aspects of semantic verbal fluency (Journal of Clinical and Experimental Neuropsychology, 2004)Semantic interference on a phonological task in illiterate subjects (Scandinavian Journal of Psychology, 2007)The impact of reading and writing skills on a visuo-motor integration task: a comparison between illiterate and literate subjects (Journal of the International Neuropsychological Society, 2007)Semantic interference on a phonological task in illiterate subjects (Scandinavian Journal of Psychology, 2007)The effects of literacy and education on the quantitative and qualitative aspects of semantic verbal fluency (Journal of Clinical and Experimental Neuropsychology, 2004)Cognitive processing in literate and illiterate subjects: a review of some recent behavioral and functional neuroimaging data (Scandinavian Journal of Psychology, 2001)Effective auditory-verbal encoding activates the left prefrontal and the medial temporal lobes: A generalization to illiterate subjects (NeuroImage, 1999)The illiterate brain. Learning to read and write during childhood influences the functional organization of the adult brain (Brain, 1998)My Life With Literacy: The Continuing Education of a Historian (Harvey J. Graff, 2024)Education for Citizenship or Disciplining for Civility? (Harvey J. Graff, 2026)
Erik Östman och Madeleine Larsson möter Sven-Olov Daunfeldt, chefsekonom på Svenskt Näringsliv, i ett samtal om tillväxt, företagande och varför ekonomi faktiskt spelar roll i människors vardag.Vi pratar om hur fler växande företag kan ge fler jobb, högre löner och mer pengar till välfärd, infrastruktur och försvar. Daunfeldt beskriver varför Sverige har tappat i välståndsligan, mot bland annat Schweiz, och varför några tiondelar i tillväxt blir väldigt mycket pengar över tid. Samtalet handlar också om varför Stockholm behöver fler bostäder, bättre infrastruktur och ett företagsklimat där fler vågar anställa, investera och växa.Om du vill följa oss på sociala medier finns vi på Instagram, Facebook, X och TikTok. Om du vill komma i kontakt med oss kan du mejla oss på stockholm@moderaterna.seÄmnen: Tillväxt, Företagande, Jobb, Kompetensförsörjning, Yrkesutbildning, Arbetskraftsinvandring, Infrastruktur, Energi, Skatter, Regelkrångel, Bostäder, Stockholm, Valet 2026
Regeringen har nu beslutat att lägga 1171 miljarder på infrastruktur de närmaste tolv åren. Varför blir vägar och järnvägar så dyra? Och vad kan vi lära av våra grannländer? Andreas Ericson diskuterar med tidigare utredare Claes Norgren och Nils Paul från Svenskt Näringsliv.
Enligt en ny rapport från Svenskt Näringsliv har vården i Region Stockholm blivit både sämre och dyrare sedan de rödgröna tog över 2022. Är det sant? Och sköts välfärd bäst i privat eller offentlig regi? Andreas Ericson diskuterar med rapportförfattaren Stefan Stern och Lisa Pelling från Arena Idé.
Är Kina på väg in i en ny politisk fas? Hur formar politiska, ideologiska och säkerhetsrelaterade prioriteringar världens näst största ekonomi? Och vad betyder detta för konkurrens, risk och strategiska vägval för företag med verksamhet i eller beroende av Kina? Medverkande Jonas Berggren, internationell analyschef, Svenskt Näringsliv Jojje Olsson, redaktör för Kinamedia Malin Oud, affilierad forskare, Raoul Wallenberg Institute, medgrundare Decoding China Miriam Tardell, gruppchef ekonomi, Nationellt kunskapscentrum om Kina, vid Utrikespolitiska institutet Seminariet modereras av Charlotte Paulie, forskningsledare på SNS.
April kan bli en privatekonomisk supermånad. Det är första månaden med ny lön, skatteåterbäringen kommer in på kontot, matmomsen har sänkts och prisökningstakten är låg. Men de glada dagarna kan vara över snart. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. ”Nu måste vi ner!” Samtidigt som det här årets lönesamtal knappt är avklarade har det blåst upp till strid om nästa stora lönestrid. För om ett år ska det finnas ett nytt vägledande avtal på plats. Arbetsgivarna varnar för en Kina-chock och kräver att facken håller igen på sina lönekrav. ”De kan inte vara på de här nivåerna”, säger Svenskt Näringslivs Sven-Olof Daunfeldt.Miljardutdelningar till ägarnaDet här året landar löneökningarna på runt 3 procent. Det är lägre än förra året. Däremot får storbolagens aktieägare mer än tidigare. För vinstutdelningarna ökar bland OMXS30-bolagen. ”Vi lyssnar noga på ledningen hur man bedömer framtiden”, sa AB Volvos ordförande Pär Boman, efter att ägarna klubbat igenom förslaget på 26 miljarder i utdelning i veckan.Vinnare vs förlorareBland de yrkesgrupper som haft bäst löneökningar de senaste åren hittar man framförallt kvinnodominerade akademikeryrken, som lärare och sjuksköterskor. ”Deras löner har utvecklats positivt jämfört med andras”, säger Irene Wennemo, generaldirektör på Medlingsinstitutet.Tips för högre lönMen för den som vill höja sin egen lön finns en del att tänka på.Programledare och producentHanna MalmodinMedverkande och röster i programmet:Irene Wennemo, gd MedlingsinstitutetKnut Kainz Rognerud, ekonomikommentator EkotAnna Hagman, teamchef UnionenPär Boman, ordförande AB VolvoSimon Petersson, avtalssekreterare IF MetallSven-Olof Daunfeldt, chefekonom Svenskt NäringslivAndreas Wallström, prognoschef Swedbankekonomiekotextra@sverigesradio.se
Hur uppnår samhället förmåga att leverera det som efterfrågas vid en kris, höjd beredskap och ytterst krig? Och hur kan lagstiftningen uppdateras för att stärka Sveriges krisberedskap? I en ny rapport uppmärksammar professor Anna Jonsson Cornell de rättsliga problem och luckor i lagstiftningen som kan uppstå när staten vill stärka beredskapen och bygga ett uthålligt civilt försvar tillsammans med näringslivet. Trots att det finns rättsliga frågor att reda ut är de första samverkanslösningarna redan på plats. Svenska Brandslangsfabriken (Svebab) är det första beredskapsföretaget i Sverige på decennier. De har ingått ett beredskapsavtal med Myndigheten för civilt försvar om att tillhandahålla brandslang och prioritera leveranser till myndigheten i händelse av krig. Rapportlanseringen är en del av SNS Beredskapskommission. Projektet har tidigare lyft frågor om näringslivets medverkan i totalförsvaret, se exempelvis seminarierna Privat-offentlig samverkan i totalförsvaret och Avtal eller lagstiftning – hur upprätthålls försörjning av varor och tjänster i kris och krig? Medverkande Anna Jonsson Cornell, professor i komparativ konstitutionell rätt vid Uppsala universitet. Staffan Johansson, vd för Beijer Tech AB, som äger Svenska Brandslangsfabriken AB (Svebab) Anna af Sillén (M), suppleant i näringsutskottet Johan Sjöberg, Ansvarig säkerhets- och försvarspolicy, Svenskt Näringsliv Kristina Syk, chef för försörjningsberedskap och riskanalys på Adda. Adda är ett företag som stöttar SKR:s medlemmar i frågor om strategisk försörjning av varor, tjänster och kompetens. Seminariet modereras av Anna Norén, forskningsledare på SNS.
Kristdemokraternas partiledare Ebba Busch (KD) om Liberalernas kris, om kärnkraft, migration och om varför hon nyligen utropade 'leve shahen' i ett tal på en demonstration. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Trots att Liberalernas partiledare i veckan svängt och meddelat att hon kan tänka sig att släppa in Sverigedemokraterna (SD) i regering efter nästa val så vill Ebba Busch inte sätta ner foten i frågan:”Det är bra att de har tagit bort de röda linjerna men jag har inte tänkt förhandla bort den pucken i förtid. Det får vi prata om som en helhet. Det är inte min uppgift att dela ut ministerposter”, säger Ebba Busch.Kärnkraft valfråga igenKristdemokraternas partiledare Ebba Busch propagerat för ny kärnkraft sedan 2018 och som energiminister i den nuvarande regeringen har hon drivit fram flera lagförändringar som möjliggör byggandet av ny kärnkraft.För att minska den politiska risken med ny kärnkraft har Ebba Busch försökt få till en energiöverenskommelse med Socialdemokraternas (S) Magdalena Andersson, så att planerna ska bestå även efter ett regeringsskifte. Men på grund av oenighet mellan Tidöpartierna blev det ingen uppgörelse.I samband med att Liberalerna (L) i veckan öppnade för att släppa in Sverigedemokraterna (SD) i regering efter valet så presenterade L och SD sitt Sverigelöfte med 15 politiska punkter. Där står bland annat att ”behov av energiförhandlingar med partierna till vänster saknas”. Betyder det att det inte blir nån överenskommelse nästa mandatperiod heller?”Nej. Linjen har hela tiden varit att vi inte kommer att vänta på att Socialdemokraterna landar i vad de tycker om svensk energipolitik och avstå ifrån att göra det vi tror är rätt för Sverige så fort som möjligt. Det är ju anledningen till att vi har gått vidare med kärnkraftsarbetet”, säger Ebba Busch.Regeringen har talat om att det behövs motsvarande tio nya stora reaktorer. Hittills finns en ansökan från Vattenfall om ett bygga mindre reaktorer i Ringhals. Men många osäkerheter kvarstår, och ett investeringsbeslut kan dröja länge. Bland annat vill Vattenfall att staten ska gå in som majoritetsägare.Så vad händer om det inte finns något avtal med Vattenfall och inte heller något blocköverskridande överenskommelse vid valet, kommer nästa regering kunna riva upp alla kärnkraftsplaner? ”Jag skulle säga så här: Har man likt Svenskt Näringsliv och väldigt många andra analyser konstaterat att det var dåligt att stänga sex kärnkraftsreaktorer i förtid, vi behöver ha nya, då är det en risk att rösta på Magdalena Andersson. För man vet inte om det är Nooshi Dadgostar eller Daniel Helldén som avgör energipolitiken framåt. Så jag skulle låta bli det om man tycker att det är viktigt”, säger Ebba Busch.”politiska debattörer” i Klimatpolitiska rådet Under mandatperioden har utbyggnaden av vindkraft bromsat in, både till havs och till land. I Klimatpolitiska rådets senaste rapport konstaterar de att Sverige har kommit längre ifrån att klara klimatmålen under den här mandatperioden. Experterna i rådet skriver: ”Förutsättningarna för investeringar i ny kärnkraft har förbättrats, men för andra fossilfria kraftslag har de försämrats”. Klimatpolitiska rådet konstaterar att industripolitiken behöver ändras under nästa mandatperiod om det ska bli någon elektrifiering innan kärnkraften är på plats. Hur ser Ebba Busch på kritiken?"Det är flera delar som jag menar är politiska avväganden som Klimatpolitiska rådet gör. Det är som att sitta med vilken politisk debattör som helst, jag håller helt enkelt inte med. Om vi tittar på fakta: ett, vi har nu lyckats öka den installerade produktionskapaciteten i Sverige med 7 000 megawatt under vår tid vid makten. Det motsvarar ungefär 5–6 kärnkraftsreaktorer i installerad produktionskapacitet.Det där var väl beslutat redan under förra mandatperioden?”Ja, självklart. Det är så ledtiderna ser ut i energipolitiken. Men ibland kommer det anklagelser om att det inte blivit nån ny produktionskapacitet och det stämmer helt enkelt inte. Det har levererats rejält och de har inte stannat av ur det perspektivet. Det andra är att effektbalanserna förbättrats rejält. Vi kan ansluta fler företag, fler hushåll. 2 000 megawatt har vi lyckats öka effektbalansen”, säger Ebba Busch.”Död åt diktatorn, leve shahen”I helgen talade Ebba Busch på en Irandemonstration i Stockholm. Hon påpekade i talet att hon är vice statsminister och utropade på persiska fraserna Död åt diktatorn och Leve shahen. Varför?”Därför att det här är ett av de stora, viktiga frihetsslagorden. Det har blivit ett ytterst uttryck för att man önskar ett fritt och demokratiskt Iran. Sen är det ju tydligt, och det har jag också sagt i många intervjuer: Det är inte den svenska regeringens uppgift. Det är heller inte min uppgift som partiledare för Kristdemokraterna att bestämma åt ett fritt och demokratiskt Iran vem som ska leda det. Det är det iranska folkets rätt och uppgift. Men jag stämmer in i frihetsropen och ropen som efterfrågar ett fritt och demokratiskt Iran.Du tar också tydligt ställning för USA:s och Israels anfall på Iran på ett tydligare sätt än vad jag har hört statsministern och utrikesministern säga. Hur är det då med regeringens linje i utrikespolitiken? Har du en egen linje?”Nej, jag uppfattar att vi ligger helt i linje och Statsministern och jag har ju pratat mycket om de här frågorna de senaste veckorna, såklart. Det är klart att det går att sätta sig i en seminarieövning nu kring folkrätten och huruvida det här var rätt eller fel agerande från Israel. Då kommer man att landa i att det är svårt att se att anfallet är förenligt med folkrätten. Men frågan är: Är det där vi ska lägga vår tid och kraft nu? Det är en av mänsklighetens värsta tyranner som nu äntligen är död. Det har inte funnits sen 1979 en så tydlig möjlighet för att omkullkasta en av de värsta förtryckarregimerna. Det är klart att då ska vi ta den, och då bör vi snarare diskutera vilka folkrättsbrott som den här regimen utövar varje dag på sin befolkning, snarare än att fastna i långa utläggningar kring huruvida detta gått till på rätt sätt eller inte”, säger Ebba Busch.Får ”alla som sköter sig” stanna?Ebba Busch brukar säga att migrationspolitiken ska bygga på sunt förnuft och att ”de som sköter sig, bidrar till samhället och vill göra gott ska såklart få möjlighet att stanna”. Samtidigt innebär flera av regeringens reformer att många som ”sköter sig” inte får stanna. Den senaste ändringen är att arbetskraftsinvandrare från och med i juni kommer behöva tjäna minst 33 400 kr i månaden för att få stanna i Sverige. Hur går det ihop?”Det är ju ett sätt att sammanfatta den politiska grundprincipen. Men vi är alltså inte för fri invandring. Vi är för att vi ska ta hit arbetskraftsinvandring med arbetskraft som vi inte kan täcka behovet av själva.”, säger Ebba Busch.Gäst: Ebba Busch (KD), partiledare, energi- och näringsminister och vice statsminister Programledare: Anders JelminKommentar: Helena GissénProducent: Maja Lagercrantz och Johanna Palmström Tekniker: Maria StockhausIntervjun spelades in fredag den 20 mars 2026.
Sverige toppar EU:s jämställdhetsindex och lyfts ofta som ett av världens bästa länder för arbetande kvinnor. Men när det gäller företagande sticker vi ut åt fel håll. I dagens avsnitt gästas vi av Isabelle Galte Schermer, expert på jämställdhet och arbetsmarknad på Svenskt Näringsliv, för att reda ut varför bara 29 procent av Sveriges företagare är kvinnor, och varför vi ligger i botten i EU när det gäller kvinnor som driver företag med anställda.
Hackergruppen NoName misstänks ligga bakom en överbelastningsattack mot Flashback forum. I Morgonpasset i P3 pratar vi mer om hur det här gick till, och möjliga motiv bakom attacken. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.
I veckan meddelade LO att man vill avtala om en generell arbetstidsförkortning. Svenskt Näringsliv svarade blixtsnabbt; blankt nej till att ens förhandla. Skyttegravarna är som alltid djupa i arbetstidsfrågan, men trycket från löntagarna att något måste hända är starkare än på mycket länge. Kan detta vara ett gyllene läge för politiken att sätta press på parterna genom hor om lagstiftning? Det tror Vänsterpartiet som nu spelar in arbetstidsfrågan i valrörelsen.
Regeringen vill införa en ny läroplan, nytt betygssystem och nya arbetsvillkor för lärare. Kommer det rädda skolan? Andreas Ericson diskuterar med Linnea Lindquist, rektor och krönikör på Expressens ledarsida, Gustav Blix, Svenskt Näringsliv och Pontus Bäckström, tidigare Sveriges lärare.
Svenskt Näringsliv har låtit undersökningsföretaget Ipsos ta temperaturen på Jantelagen i Sverige och grannländerna Norge, Finland, Danmark och Estland. Det visar sig att vi är betydligt mindre avundsjuka än vad vi kanske tror om oss själva. Anders Ydstedt är med i Skattefrågan och berättar mer om resultet av undersökningen.
Hur skulle USA:s nya tullhot slå mot svenskt näringsliv om de blir verklighet och hur har det första året med Trump påverkat svensk ekonomi? Gäst: Anna Stellinger, chef för internationella och EU-frågor på Svenskt Näringsliv. Programledare: Jon Andersson
Flera utredningar visar att kriminella aktörer systematiskt använder bolag som verktyg för att begå brott. Följden blir bland annat minskade skatteintäkter, snedvriden konkurrens och ökade kostnader för samhället. Medverkande Mikael Damsgaard (M), ledamot i justitieutskottet Therese Frennberg, chef brottsförebyggande avdelningen, Bolagsverket Li Hammar, utredare på enheten för forskning om ekonomisk och organiserad brottslighet, Brottsförebyggande rådet (brå) Rikard Jermsten, generaldirektör, Ekobrottsmyndigheten Lena Nitz, expert brottslighet och trygghet, Svenskt Näringsliv Daniel Vencu Velasquez Castro (S), suppleant i näringsutskottet Seminariet modereras av Emelie Lekebjer, senior projektledare på SNS.
Rudolf Antoni är regionchef på Svenskt Näringsliv där han och hans kollegor arbetar med opinionsbildning, policy, politik inom alla frågor som rör näringslivet. Lite som ett företag, för företagande. I detta avsnitt pratar vi om kommunikation, motivation, att sätta mål, att bygga lag och varför Rudolf håller en så kallad morgonbön med sina kollegor. Vill du veta mer om Alliator, besök gärna vår hemsida www.alliator.seVill du komma i kontakt med Rudolf?LinkedinIntervjuare:Samuel Lindén
René Bongard ansvarar för Svenskt Näringslivs opinionsanalyser. I det här avsnittet av Skattefrågan berättar han vad svenskarna egentligen tycker om skattetrycket, vilka skatter folk verkar gilla mest, vilka de gillar minst och vad det kan bero på. Vi får också veta hur skattefrågorna står sig i förhållande till andra politiska frågor.
Strawberrys och Adapteos planer på en flyttbar by ska ses som en nödlösning och inte som en bra lösning för samhällsbygget i stort, menar vår expertkommentator Lennart Weiss, som också kommenterar ett flertal rapporter – av skiftande kvalitet. Från Bofrämjandets, som han ”rekommenderar alla att läsa”, via Arena Idés som får både ris och ros, till Svenskt Näringslivs – där han håller med Veidekkes koncernchef: Det är ren rappakalja. Lennart Weiss och programledare Anna Bellman pratar också om det svagt ökande bostadsbyggandet, skatternas betydelse för byggkostnaderna och det hårdnande samtalsklimatet i politiken som Weiss ser som ett hot mot demokratin: ”Rekryteringsbasen blir bara tunnare.”
Martin Kragh ser tecken på rysk förhalningstaktik. “Använd inte Ukrainas barn som gisslan”. Svenskt Näringsliv positivt efter COP30. Och Handelshögskolan vill ha fler kvinnor – sänker kraven. Programledare: Magnus Thorén.
Arbetslösheten i Sverige ligger på en hög nivå jämfört med övriga Europa. I juli 2025 var 8 procent av arbetskraften utan arbete enligt SCB. Bland ungdomar i arbetskraften mellan 15 och 24 år är nästan en fjärdedel arbetslösa, vilket är betydligt högre än EU-genomsnittet på knappt 15 procent. Även bland akademiker har arbetslösheten stigit och nått den högsta nivån på två decennier. Medverkande Mattias Dahl, vice vd, chef arbetsgivarfrågor, Svenskt Näringsliv Anders Forslund, professor emeritus, institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU) Torbjörn Hållö, chefsekonom, LO Ardalan Shekarabi (S), arbetsmarknadspolitisk talesperson Charlotte Tarschys, chefsekonom, Akavia Seminariet modereras av Jonas Klarin, forskningsledare på SNS.
1 oktober. Trafikverket har överlämnat sin plan för framtidens infrastrukturinvesteringar till regeringen. Under åren 2026-2037 läggs 1171 miljarder kronor på underhåll och nybyggen. Andreas Ericson diskuterar med Nils Paul, politisk sakkunnig hos infrastrukturminister Andreas Carlson, Maria Börjesson, professor i nationalekonomi och Madeleine Svenberg från Svenskt Näringsliv.
Höstbudgeten är här och Svenskt Näringslivs skatteekonom Fredrik Carlgren guidar oss genom de största förändringarna på skatteområdet. Med sig har han Johan Hörberg, expert på företagsbeskattning, som saknar tillväxtfrämjande förslag på bolagsskatteområdet i den proposition som nu lämnats till riksdagen. Sänkt bolagsskatt och ändrade ränteavdragsregler har länge legat som färdigberedda förslag på Finansdepartementets bord och inför budgeten fanns en stark förväntan om att regeringen också skulle gå vidare med dessa välbehövliga reformer. Det finns en bred enighet i näringslivet om behovet av att värna och stärka svenska företags konkurrenskraft och investeringsvilja, särskilt mot bakgrund av den ökade omvärldsosäkerheten kring tullar och handelshinder. Förbättrade ränteavdragsregler och en bolagsskattenivå som ligger i paritet med Sveriges konkurrentländer är ett viktigt led i detta.
Energisystemet är stommen som får vårt samhälle att fungera. Därför är energiplanering en nödvändig del av samhällsplaneringen. Kommuner och regioner spelar en central roll att omsätta energiplanering i praktiken. Men det krävs även en tydlig politisk riktning som visar vart vi är på väg.I det här avsnittet ger Michelle Tun von Gyllenpalm, energiexpert på Svenskt Näringsliv, sin syn på energiplaneringens betydelse för Sveriges konkurrenskraft.Fredrik Svartengren, enhetschef på Energimyndigheten, berättar mer om den vägledning och stöd som Energimyndigheten erbjuder alla som jobbar med samhällsplanering och energi- och klimatfrågor på kommunal nivå.Regional samverkan och regionala planer med fokus på energiförsörjning är en framgångsfaktor i arbetet med energiplanering. Ett gott exempel finns i Skaraborg, där det beslutats om en gemensam energiförsörjningsplan för 15 kommuner. Hör Magnus Fredricson, strateg för hållbar samhällsutveckling på Skaraborgs kommunalförbund, berätta om arbetet med energiplanering. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
Regeringen förbereder vad som kallas en expansiv höstbudget för att stimulera Sveriges ekonomi, som har svårt att ta fart efter en utdragen lågkonjunktur. Enligt finansminister Elisabeth Svantesson kan hushållen räkna med stöd. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. HushållenI budgetförslaget för 2026 väntas regeringen prioritera mellan skattesänkningar och höjda ersättningar. Hushållens konsumtion lyfts fram som en nyckelfaktor för ekonomisk återhämtning. Enligt Elisabeth Svantesson kommer hushåll och familjer få stöd. Förslag som finns med i budgetförhandlingarna mellan regeringspartierna och Sverigedemokraterna är sänkt skatt på arbete, sänkt elskatt och höjda bostadsbidrag eller barnbidrag — men exakt vilka åtgärder som de kan komma att enas kring är ännu oklart.Oppositionen kritiserar regeringen för bristande konjunkturpolitik och pekar på ökande arbetslöshet och nedskrivna tillväxtprognoser som tecken på misslyckande.KonjunkturlägetNyligen skrev statliga Konjunkturinstitutet ned sin prognos för tillväxten i år och nästa år. I programmet resonerar generaldirektör Albin Kainelainen om möjliga vägar att stödja hushållen, genom regeringens finanspolitik eller riksbankens penningpolitik.Flera ekonomer tror och hoppas att regeringen kommer ha ett större reformutrymme i budgeten än det antagande KI gjorde i prognosen på 34 miljarder kronor i ofinansierade åtgärder. Handelsbanken och Nordea räknar med 60-70 miljarder och även Svenskt Näringsliv och LO ser behov av stimulanser.Programledare och producent:Anders JelminMedverkande och röster i programmet:Elisabeth Svantesson (M), finansministerAlbin Kainelainen, generaldirektör KonjunkturinstitutetHelena Gissén, inrikespolitisk kommentator EkotSven-Olov Daunfeldt, chefsekonom Svenskt NäringslivTorbjörn Hållö, chefsekonom LOChristina Nyman, chefsekonom HandelsbankenTorbjörn Isaksson, chefsanalytiker NordeaMikael Damberg (S), ekonomisk-politisk talespersonProgrammet spelades in 15 augusti 2025.ekonomiekotextra@sverigesradio.se
I sommarens sista specialavsnitt möter vi Christer Olsson – fiskarsonen från Öckerö som blev en av Nordens mest efterfrågade föreläsare och livscoacher. Han är författare och har coachat ledare i näringslivet, pratat inför tusentals – men säger själv att han aldrig riktigt känt sig tillräcklig.Vi pratar om varför vi behöver vara mer rädda om våra relationer än om våra åsikter, om vikten av att bekräfta andra – och varför vi borde sluta tänka på vad vi säger och istället säga vad vi tänker.Christer berättar också om sorgen efter sin fru Carina, varför lycka är en färdighet, och vad som händer när man börjar se det man har – istället för det man saknar.Ett varmt och ärligt samtal om självbild, ledarskap och livskvalitet. Och om att leva livet levande.
I avtalsrörelsen har arbetstidsförkortning varit en stridsfråga. Nu ska facken i LO försöka enas om hur de ska nå målet att förkorta arbetstiden för alla i Sverige. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Framsteg i avtalsrörelsenArbetstidsförkortning har varit en prioriterad fråga för flera fackförbund i årets avtalsrörelse. En del tjänstemannafack har fått igenom en extra ledig dag per år i branscher där det tidigare inte fanns arbetstidsförkortning. Det är en början att jobba vidare från, enligt bland annat Unionen och Sveriges Ingenjörer.LO:s linje – solidarisk arbetstidspolitikLO vill se en generell arbetstidsförkortning för alla, oavsett bransch, och föreslår att produktivitetsökningar ska fördelas rättvist också genom kortare arbetstid, inte bara tas ut i högre löner. Nu i höst ska LO-förbunden försöka enas om hur mycket och på vilket sätt de vill att arbetstiden ska förkortas. En möjlig väg är centrala förhandlingar mellan huvudorganisationerna på arbetsmarknaden, men IF Metall och Kommunal har traditionellt haft olika uppfattningar.Lagstiftning eller förhandling?”Arbetstid och lön är det viktigaste för arbetstagarna”, säger Medlingsinstitutets generaldirektör Irene Wennemo, som tror att arbetstidsförkortning kommer fortsätta vara en stridsfråga mellan parterna.Arbetsgivarsidan är skeptisk till arbetstidsförkortning och Svenskt Näringsliv anser att frågan hänger samman med löneförhandlingarna i varje bransch. Socialdemokraterna har sagt att det är en fråga som i första hand ska lösas i förhandlingar mellan fack och arbetsgivare men andra partier som Vänsterpartiet och Miljöpartiet kan ha intresse av att få upp arbetstidsförkortning på den politiska agendan igen, enligt Wennemo.Programledare och producent:Anders JelminMedverkande och röster i programmet:Irene Wennemo, generaldirektör MedlingsinstitutetMats Essemyr, ekonomhistorikerJohan Lindholm, ordförande LOVeli-Pekka Säikkälä, avtalssekreterare LOCamilla Frankelius, förhandlingschef Sveriges IngenjörerMartin Wästfelt, förhandlingschef UnionenMattias Dahl, vice vd Svenskt NäringslivEinar Humlin, förhandlingschef Tech SverigeProgrammet spelades in 8 augusti 2025.ekonomiekotextra@sverigesradio.se
12 juni. SCB:s partisympatiundersökning visar på ett rejält försprång för oppositionen. Hur tänker väljarna och vad kan regeringen göra för att vända läget? Andreas Ericson diskuterar med opinionsexperterna Johan Martinsson från Demoskop, Per Rosencrantz från Bellbird och René Bongard från Svenskt Näringsliv.
Arbetslösheten ligger på runt nio procent och bland unga är den ännu högre. Samtidigt skriker företag och offentlig sektor efter personal. Varför har det uppstått ett glapp på arbetsmarknaden och går det att förändra? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Kompetensbrist bromsar tillväxtenMånga företag hindras från att växa eftersom de inte hittar personer att anställa med rätt kompetens. I en undersökning från Svenskt Näringsliv som kom nyligen så uppger sju av tio företag att de har problem att rekrytera. Problemen får även en spridningseffekt, när nyckelpersoner saknas får inte heller personer med en lägre kompetens chans till jobb. Vad vill unga?Många unga vet inte vad de vill göra i framtiden och väljer därför gärna ett brett, teoretiskt program på gymnasiet. Mats Alvesson, organisationsforskare, säger att det finns en tydlig uppfattning att en högskoleutbildning leder till ett bra jobb. Men är det verkligen så? Och vad är det som styr ungas val och i vilken mån har föräldrar ett inflytande? Vända en AtlantångareVad krävs för att förändra synen på utbildning och hur unga väljer? Politiken har en roll här men även samhället syn på olika yrkesval spelar in. Programledare och producent:Erika MårtenssonMedverkande och röster i programmet:Mats Alvesson, organisationsforskare och professor, Lunds Universitet och University of BathUlrik Hoffman, vd och expert på samhällsfrågor och kompetensförsörjning, UngdomsbarometernHelge Steg, vd ArtaPlast Rickard Åberg, ansvarig för automationsavdelningen ArtaPlastMia Bernhardsen, chef för kompetensförsörjning Svenskt Näringsliv Jeanette Pettersson, SYV Råsunda Centralskola Solna Zarah Kulhan och Idil Bircan, elever Råsunda Centralskola SolnaJohan Persson (L), ArbetsmarknadsministerJan Björklund (L), tidigare utbildningsministerekonomiekotextra@sverigesradio.se
10 april. Världsekonomin är i gungning efter de skiftande tullbeskeden från Vita huset. Men det finns hopp om en bättre värld när dammet har lagt sig. Andreas Ericson diskuterar läget med Sven-Olov Daunfeldt, chefsekonom på Svenskt Näringsliv, och Alexandra Stråberg, chefsekonom på Länsförsäkringar.
Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
EU sätter hårt mot hårt och svarar på Donald Trumps tullar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Donald Trumps har lagt nya handelstullar mot Europa och EU har svarat med omfattande tullar mot amerikanska varor. Det handlar om allt från jeans och motorcyklar till bourbon och juice. Är det starten på en utdragen handelskonflikt? Blir detta ytterligare en spik i kistan för den transatlantiska relationen – eller kommer EU:s svar att bita på amerikanerna?Samtidigt får Europas största ekonomi, Tyskland, snart en ny förbundskansler. Redan innan han formellt har tillträtt talar kristdemokraten Friedrich Merz om historiska satsningar på försvar och infrastruktur. Kommer han att lyckas väcka den slumrande europeiska jätten?Medverkande: Andreas Liljeheden, Brysselkorrespondent. Daniel Alling, korrespondent i Berlin. Anna Stellinger, chef för internationella frågor på Svenskt Näringsliv med fokus på EU-frågor.Programledare: Parisa HöglundProducent: Mattias Dellert
Regeringen införde nyligen ett lönegolv för arbetskraftsinvandring motsvarande 80% av den svenska medianlönen. Detta föreslås inom kort höjas till 100%. Svenskt näringsliv, med ordförande Jacob Wallenberg i spetsen, menar att detta vore förödande i Sverige.Vad är det egentligen för kompetens som behöver importeras från andra sidan världen, som det inte är värt att betala en svensk medianlön för? Och vad får den typen av kortsiktiga "lösningar" för effekt på Sverige och svensk arbetsmarknad framöver?Videoversion: https://www.youtube.com/watch?v=0r334jio6u8&ab_channel=DetfriaSverigeBecome a supporter of this podcast: https://www.spreaker.com/podcast/det-fria-sverige--4339034/support.
4 februari. Donald Trump använder tullar och handelspolitik för att få sin vilja fram, senast mot Mexiko och Kanada. Hur ska Sverige agera i en värld där frihandeln ifrågasätts? Andreas Ericson diskuterar med Anna Stellinger, Svenskt Näringsliv, Fredrik Erixon, Ecipe och Per Altenberg, Kommerskollegium.
Företag har en allt mer pessimistisk syn på framtiden enligt en ny rapport från Svenskt Näringsliv. Samtidigt tror LO att ekonomin snart kommer ta fart tack vare högre löner. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programledare:Erika MårtenssonMedverkande:Sven-Olof Daunfeldt, chefsekonom Svenskt NäringslivTorbjörn Hållö, chefekonom LO
Företag har en allt mer pessimistisk syn på framtiden enligt en ny rapport från Svenskt Näringsliv. Samtidigt tror LO att ekonomin snart kommer ta fart tack vare högre löner. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programledare:Erika MårtenssonMedverkande:Sven-Olof Daunfeldt, chefsekonom Svenskt NäringslivTorbjörn Hållö, chefekonom LO
Trump hotar med höga handelstullar och Kina satsar på statliga subventioner. Hur ska europeiska företag klara konkurrensen och vem ska betala för de historiskt dyra satsningarna som väntar? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Medverkande: Harry Flam, professor emeritus i internationell ekonomi och sernior rådgivare, Sieps.Anna Stellinger, chef för internationella frågor på Svenskt Näringsliv med fokus på EU-frågor.Programledare: Parisa HöglundProducent: Linda Aktén
Donald Trump blir USA:s nästa president. Nu väntar höjda tullar och miljontals människor ska deporteras - om Trump genomför det han lovat. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programledare: Erika MårtenssonMedverkande:Maria Persson, docent i nationalekonomi vid Lunds Universitet som forskar om handelspolitikAnna Stellinger, chef för internationella och EU-frågor på Svenskt Näringsliv
Donald Trump blir USA:s nästa president. Nu väntar höjda tullar och miljontals människor ska deporteras - om Trump genomför det han lovat. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programledare: Erika MårtenssonMedverkande:Maria Persson, docent i nationalekonomi vid Lunds Universitet som forskar om handelspolitikAnna Stellinger, chef för internationella och EU-frågor på Svenskt Näringsliv
Strejken har pågått i månader på svenska nätcasinot Evolutions kontor i Tbilisi. I Morgonpasset i P3 pratar vi mer om vi ser någon ljusning i sikte. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
9 oktober. Regeringen har presenterat en ny infrastrukturproposition. 1171 miljarder ska satsas under tolv år. Satsas det på rätt saker? Och hur vet vi vad som är rätt? Jacob Lundberg, ek. dr. och forskare på IFN, Nils Paul, expert på Svenskt Näringsliv, och Fredrik Bergström, vd på Wikinarium, diskuterar med Andreas Ericson.
11 september. Inom Socialdemokraterna föreslås en sänkning av arbetstiden från 40 till 35 timmar. Vad innebär det för ekonomin, sysselsättningen och arbetslivet? Annika Strandhäll, riksdagsledamot för S, och Sven-Olov Daunfeldt, chefsekonom Svenskt Näringsliv, diskuterar med Andreas Ericson.
Välkomna till det här avsnittet som är ett betalt samarbete med Svenskt Näringsliv. För att Sverige ska kunna ställa om till ett fossilfritt samhälle och möta klimatmålen till 2045 krävs det att vi tänker nytt kring vår elförsörjning. Fossila bänseln behöver ersättas med el, vi ska köra elbilar och stålet vi tillverkar behöver stora mängder elektricitet. Hur ska det här gå till? Det är utgångspunkten för avsnittet som gästas av: Michelle Tun von Gyllenpalm, expert energipolicy på Svenskt Näringsliv och Robert Andrén, generaldirektör för Energimyndigheten.Programledare: Fritte FritzsonProducent: Ida WahlströmKlippning: Marcus TigerdraakeSignaturmelodi: Vacaciones - av Svantana i arrangemang av Daniel AldermarkGrafik: Jonas PikeFacebook: https://www.facebook.com/alltduvelatveta/Instagram: @alltduvelatveta / @frittefritzsonTwitter: @frittefritzsonHar du förslag på avsnitt eller experter: Gå in på www.fritte.se och leta dig fram till kontakt!Podden produceras av Blandade Budskap AB och presenteras i samarbete med Acast Become a member at https://plus.acast.com/s/alltduvelatveta. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.
Kinesiska elbilar som är bättre och billigare än BMW och Audi. Industripolitikens återkomst där egna gruvor och fabriker beskrivs som centrala för vår säkerhet och frihet. Vad innebär de snabba förändringarna för EU:s möjlighet att klara sig i konkurrensen med omvärlden? Med Anders Ahnlid, generaldirektör Kommerskollegium, Karla Wixe, utredare hos LO och Anna Stellinger, ansvarig för EU-frågor på Svenskt Näringsliv. Programledare: Magnus Thorén.
Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.
15 april. Regeringens vårändringsbudget innehöll inga överraskningar. Men Sven-Olov Daunfeldt från Svenskt Näringsliv och Carl Bergkvist från Stockholms Handelskammare hoppas nu att regeringen kommer börja prioritera tillväxtreformer. Andreas Ericson leder samtalet.
13 mars. En ny rapport från Skolverket och Universitetskanslerämbetet visar att elever från friskolor klarar högskolan sämre än elever med samma betyg från kommunala skolor. Vad beror det på? Gustav Blix från Svenskt Näringsliv och Jonas Vlachos, professor i nationalekonomi vid Stockholms universitet, diskuterar med Andreas Ericson.
6 mars. Regeringen vill förändra a-kassan. För att stärka arbetslinjen ska bland annat ersättningsnivån trappas ner. Är det bra eller dåligt? Mats Essemyr, ekonomihistoriker, Pär Andersson, Svenskt Näringsliv och Niklas Blomqvist, LO, diskuterar med Andreas Ericson.
Elisabeth Svantessons och regeringens andra budget får en del ros, men mest ris, när den analyseras av Mattias Svensson, Sven-Olov Daunfeldt, chefsekonom på Svenskt Näringsliv och Martin Ådahl, ekonomisk-politisk talesperson för Centerpartiet. Andreas Ericson ställer frågorna.
17 augusti. Priserna stiger fortfarande jämfört med förra året, men Sven-Olov Daunfeldt från Svenskt Näringsliv och Mattias Nilsson från Swedbank är överens om att inflationen är på väg ner. Trots det återstår många problem för den svenska ekonomin.