Podcasts about psykologen jenny j

REPRIS. Hjärtat slår fort, svettiga händer. Känslor all over the place I det här avsnittet av Juniornyheterna special snackar vi om kärlek. 10-åriga Loke Mattson i Stockholm berättar om hur han blev ihop med sin tjej, och kompisen Elliott Gyllensvaan ger viktigaste ingredienserna för ett lyckat förhållande. Och så blir det tips till alla brustna hjärtan där ute, från psykologen Jenny Jägerfeld. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programledare: Johanna HeedProducent: Johanna HeedMedverkande: Kärleksexperterna Elliott Gyllensvaan och Loke Mattson. Psykologen Jenny Jägerfeld.Ljud från: DisneyJuniornyheternas specialpodd gör varje vecka en djupdykning i veckans viktigaste nyhet eller ett ämne som är extra intressant och spännande.

Det finns nog få fenomen som det skrivits så många låtar om som att göra slut. Och de flesta av oss har nog vår egen version av att sitta hemma och sörja en sprucken relation. Få saker har också så många myter kring sig. Tar det till exempel hälften av tiden relationen varade för att komma över någon? Stämmer det att det inte finns någon rätt tidpunkt att göra slut? Psykologen Jenny Jägerfeld och komikern Jonatan Unge reder ut begreppen med psykologen, journalisten och poddaren Björn Hedensjö.

David Druid berättar för Stockholmarna om vad en hemvändarkväll är. Kodjo Akolor drar en konspirationsteori och vi gör egna foliehattar i studion. Margret Atladottir förklarar Balenciaga-skandalen. Psykologen Jenny Jägerfeld berättar allt om imposter syndrome och hur man slutar känna sig som en bluff. Katherine Zimmerman kommer till studion och snackar politik. P3 Nyheters Matilda Rånge berättar om skandalen kring Ye, tidigare Kanye West, som sagt i en intervju att han "gillar Hitler". Programledare: Margret Atladottir, Kodjo Akolor och David Druid

Jenny Jägerfeld är aktuell med boken "Min storslagna död" och berättar för Titti Schultz vad den vanligaste läsarfrågan hon får är, vad som ledde henne in på att bli både psykolog och författare och hur hon skrev sin första roman i smyg.

I helgens program pratar vi om hålla sin sjukdom hemlig och hur det påverkar oss. Margret berättar om sin hemlighet och lyssnarna delar med sig av sina berättelser som rör utseendeskam. Psykologen Jenny Jägerfeld är gäst och Margret Atladottir gör premiär som programledare tillsammans med Hanna Hellquist när ämnet handlar om sjukdomar och hur vi ser på oss själva. Har du som lyssnar en hemlighet du vill dela med dig av? Skicka ett vykort till oss - då kan du också vara anonym - till: P3 Hemligheter, Box 98, 651 03 Karlstad Det går också bra att maila din hemlis till p3hemligheter@sr.se.

Viskande röster, ploppande bubbelplast eller krafsande ljud. Vissa människor upplever att specifika ljud kan ge dem en kittlande känsla som samtidigt får dem att slappna av. Fenomenet heter ASMR - Autonomous sensory meridian response - och har beskrivits som en orgasm för hjärnan. En del upplever effekten som ångestdämpande. Psykologen Jenny Jägerfeldt reagerade starkt positivt på vissa ljud redan som barn, men det var först i vuxen ålder hon fick kunskap om att andra kunde uppleva samma sak som hon. - Ljuden framkallar en "tinglande" känsla, som om det rann varmt vatten från hjässan och ner över ryggen. Jag blir lugn av dem, berättar hon. Luktar ditt kaffe blått? Eller har dina veckodagar och siffrorna i din portkod olika färg? Då är det troligt att du är synestet. Synestesi är en neurologisk funktionsvariation som innebär att hjärnan kopplar ihop olika sinnen. Extraordinära hjärnsensationer handlar nästa veckas Kropp & Själ om. Gäster i programmet: Jenny Jägerfeldt, psykolog, Josefin, pionjär inom ASMR, Henrik Jörntell, professor i neurofysiologi vid Lunds universitet. Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman. Producent Clara Lowden. Programmet sändes direkt 21 januari 2020.

Viskade röster, ploppande bubbelplast eller krafsande ljud. Vissa människor upplever att specifika ljud kan ge dem en kittlande känsla som samtidigt får dem att slappna av. Fenomenet heter ASMR - Autonomous sensory meridian response - och har beskrivits som en orgasm för hjärnan. En del upplever effekten som ångestdämpande. Psykologen Jenny Jägerfeldt reagerade starkt positivt på vissa ljud redan som barn, men det var först i vuxen ålder hon fick kunskap om att andra kunde uppleva samma sak som hon. - Ljuden framkallar en "tinglande" känsla, som om det rann varmt vatten från hjässan och ner över ryggen. Jag blir lugn av dem, berättar hon. Luktar ditt kaffe blått? Eller har dina veckodagar och siffrorna i din portkod olika färg? Då är det troligt att du är synestet. Synestesi är en neurologisk funktionsvariation som innebär att hjärnan kopplar ihop olika sinnen. Extraordinära hjärnsensationer handlar nästa veckas Kropp & Själ om. Gäster i programmet: Jenny Jägerfeldt, psykolog, Josefin, pionjär inom ASMR, Henrik Jörntell, professor i neurofysiologi vid Lunds universitet. Programledare är Ulrika Hjalmarson Neideman. Producent Clara Lowden. Programmet sänds direkt.

Psykologen Jenny Jägerfeld besöker Kalle, Victor och David och diskuterar varför vi hellre vill vara som alla andra än den vi är. Vad är det som lockar med popularitet?

Vad ska du bli när du blir stor? Om framtidsstress och prestationsångest och att må dåligt av att känna att man hela tiden måste prestera för att bli något. Tilde berättar hur det var att må dåligt på grund av framtidsstress och skolstress. Psykologen Jenny Jägerfeld förklarar varför det är så lätt att oroa sig för framtiden och ger råd om hur man kan minska prestationskraven. Vi ringer också upp 16-årige vloggaren Manfred Erlandsson för att fråga hur hans verklighet egentligen är.

Vad ska du bli när du blir stor? Om framtidsstress och prestationsångest och att må dåligt av att känna att man hela tiden måste prestera för att bli något. Tilde berättar hur det var att må dåligt på grund av framtidsstress och skolstress. Psykologen Jenny Jägerfeld förklarar varför det är så lätt att oroa sig för framtiden och ger råd om hur man kan minska prestationskraven. Vi ringer också upp 16-årige vloggaren Manfred Erlandsson för att fråga hur hans verklighet egentligen är.

Alla har vi föräldrar, mer eller mindre närvarande och mer eller mindre kontrollerande. Hemmet ska vara en trygg plats där man kan vara sig själv och får bli älskad för den man är. Hemma hos Tove var det inte så. Hon berättar om att det ofta var bråk och att hon kände sig missförstådd. Psykologen Jenny Jägerfeld svarar på frågan om vad man kan göra om man mår dåligt på grund av relationen till sina föräldrar. Vi undrar också hur det står till i de digitala drömparadisen och ringer upp Klas Eriksson för att ställa honom mot väggen

Alla har vi föräldrar, mer eller mindre närvarande och mer eller mindre kontrollerande. Hemmet ska vara en trygg plats där man kan vara sig själv och får bli älskad för den man är. Hemma hos Tove var det inte så. Hon berättar om att det ofta var bråk och att hon kände sig missförstådd. Psykologen Jenny Jägerfeld svarar på frågan om vad man kan göra om man mår dåligt på grund av relationen till sina föräldrar. Vi undrar också hur det står till i de digitala drömparadisen och ringer upp Klas Eriksson för att ställa honom mot väggen

Det finns många saker som kan få en att sova dåligt. Ibland är det yttre faktorer som grannar som låter, men det kan också vara för att man ligger och tänker på saker man måste hinna. Om man inte sover så mår man till slut väldigt dåligt. EliSophie berättar om hur det kan vara. Psykologen Jenny Jägerfeld förklarar varför vi behöver sova och hur många timmar som faktiskt är nödvändiga. Vi ringer upp journalisten Fredrik Wikingsson och frågar om hans tråkiga flöde i sociala medier.

Det finns många saker som kan få en att sova dåligt. Ibland är det yttre faktorer som grannar som låter, men det kan också vara för att man ligger och tänker på saker man måste hinna. Om man inte sover så mår man till slut väldigt dåligt. EliSophie berättar om hur det kan vara. Psykologen Jenny Jägerfeld förklarar varför vi behöver sova och hur många timmar som faktiskt är nödvändiga. Vi ringer upp journalisten Fredrik Wikingsson och frågar om hans tråkiga flöde i sociala medier.

Panikångest kan beskrivas som starka känslor av rädsla och oro som kommer plötsligt. En som vet precis hur läskigt det kan kännas är Per. Vi träffar också vloggaren och youtubern Therese Lindgren som är en stor förebild för många. Hon har haft panikångest i flera år och har fått hjälp av KBT, kognitiv beteendeterapi. Men vad är egentligen panikångest? Kan man dö av panikångest? Psykologen Jenny Jägerfeld svarar och lugnar.

Panikångest kan beskrivas som starka känslor av rädsla och oro som kommer plötsligt. En som vet precis hur läskigt det kan kännas är Per. Vi träffar också vloggaren och youtubern Therese Lindgren som är en stor förebild för många. Hon har haft panikångest i flera år och har fått hjälp av KBT, kognitiv beteendeterapi. Men vad är egentligen panikångest? Kan man dö av panikångest? Psykologen Jenny Jägerfeld svarar och lugnar.

Traditioner kan få oss att se rött. Älskar du traditioner eller har du vinnlagt dig om att inte följa dem? Vad har du för tradition som du aldrig hört någon annan ha? Berätta för oss i livechatten! Rimma på äggen? Äta taco på tisdagar?Vilka traditioner är du redo att berätta för oss om?Det undrar vi i veckans Marika i P4. Marika Carlsson är sjuk, så idag hoppar Hasse Brontén över till programledarstolen och Maja Åström är bisittare.Dessutom var kommer alla dessa traditioner från? Varför ställer vi ut gröt till tomten, varför hänger vi upp hästskor ovanför dörren och varför slänger vi mynt i så kallade önskebrunnar? Teologen Tommy Zackrisson har intresserat sig för historien bakom traditioner. Psykologen Jenny Jägerfeld hjälper oss förstå psykologiska mekanismer bakom dem. Och Andreas Birgersson och Martina Pierrou är två som, oberoende av varandra, valt att skapat nya traditioner. Vad sägs om att samla vännerna en gång per år och tala om livet eller vad tycker du om idén att dricka bubbel varje måndag eller bada året runt? Hör av dig till oss och berätta om dina traditioner!Mejla till oss om du vill att vi ringer upp dig i programmet och glöm då inte att skriva ditt telefonnummer. Under programmets sändningstid kan du skriva direkt till oss i livechatten som du hittar HÄR!PROGRAMLEDARE: Hasse BronténBISITTARE: Maja ÅströmPRODUCENT: Stina SämgårdWEBBREDAKTÖR: Ronnie RitterlandMissade du att höra av dig till oss?Vi finns på Facebook, Twitter och Instagram men det går också bra att MEJLA! marikaip4@sverigesradio.se

Dagens program är en repris från i vintras Du blir mer kreativ, en bättre medarbetare, det stärker immunförsvaret och förbättrar din sömn. Det verkar finnas få saker som mindfulness inte råder bot på efter en sökning på internet. Kritiker menar att vi tagit emot metoden med allt för öppna armar och att det finns risker med att i princip vem som helst kan kalla sig mindfulnessinstruktör. Veckans Kropp & Själ diskuterar vilken kunskap som finns om metodens effekter och varför den blivit så utbredd i Sverige. De som vill lära sig om medveten närvaro verkar bara bli fler, på arbetsmarknadscentrum på uppdrag av arbetsförmedlingen i Sandviken kan långtidsarbetslösa inom det som kallas FAS 3 ägna sig åt mindfulness två timmar i veckan. Att delta i aktiviteter är en förutsättning för att få ut ersättning. Psykologen Jenny Jägerfeld har kallat metoden för vår tids största icke-religiösa rörelse och menar att den i vissa fall används på fel sätt. Människor ombeds acceptera sin situation istället för att protestera, det blir en snabb lösning istället för år av terapi. Var går egentligen gränsen för hur mycket man ska acceptera? Att kalla sig mindfulnessinstruktör kräver ingen formell utbildning, en del erbjuder kurser på bara några dagar. Åsa Nilsonne, professor i medicinsk psykologi, är en av de som introducerat metoden i Sverige, hon menar att mindfullness inte ska användas som behandlingsmetod i sig utan ska ses som ett komplement. Att blir mer ”mindful” kan till exempel hjälpa en person att komma i håg att ta sin medicin. Gäst i studion är även Katarina Plank, religionshistoriker som skrivit om metodens historia och intåg i Sverige.

Du blir mer kreativ, en bättre medarbetare, det stärker immunförsvaret och förbättrar din sömn. Det verkar finnas få saker som mindfulness inte råder bot på efter en sökning på internet. Kritiker menar att vi tagit emot metoden med allt för öppna armar och att det finns risker med att i princip vem som helst kan kalla sig mindfulnessinstruktör. Veckans Kropp & Själ diskuterar vilken kunskap som finns om metodens effekter och varför den blivit så utbredd i Sverige. De som vill lära sig om medveten närvaro verkar bara bli fler, på arbetsmarknadscentrum på uppdrag av arbetsförmedlingen i Sandviken kan långtidsarbetslösa inom det som kallas FAS 3 ägna sig åt mindfulness två timmar i veckan. Att delta i aktiviteter är en förutsättning för att få ut ersättning. Psykologen Jenny Jägerfeld har kallat metoden för vår tids största icke-religiösa rörelse och menar att den i vissa fall används på fel sätt. Människor ombeds acceptera sin situation istället för att protestera, det blir en snabb lösning istället för år av terapi. Var går egentligen gränsen för hur mycket man ska acceptera? Att kalla sig mindfulnessinstruktör kräver ingen formell utbildning, en del erbjuder kurser på bara några dagar. Åsa Nilsonne, professor i medicinsk psykologi, är en av de som introducerat metoden i Sverige, hon menar att mindfullness inte ska användas som behandlingsmetod i sig utan ska ses som ett komplement. Att blir mer ”mindful” kan till exempel hjälpa en person att komma i håg att ta sin medicin. Gäst i studion är även Katarina Plank, religionshistoriker som skrivit om metodens historia och intåg i Sverige.

När Jonas och hans fru kom hem från semestern sa hon plötsligt som det var. Att hon hade träffat en annan man. Som hon hellre ville leva med. På fyra sekunder var det nio år långa förhållandet över. Kvar blev Jonas med sin ensamhet och förtvivlan. Han bearbetade sorgen och saknaden på sin blogg och ett par år senare har han nu släppt taget. Dagens program handlar om vad som är mest jobbigt med att bli lämnad och om vad man kan göra för att gå vidare. Om man har svåra separationer tidigare i livet eller om man blir lämnad för en annan person kan det vara extra svårt när förhållandet tar slut.Hjärtesorg kan också påverka rent fysiskt. Syndromet "brustet hjärta" drabbar framför allt kvinnor och kan utlösas av extrem stress berättar Karin Schenk-Gustafsson, professor i kardiologi vid Karolinska institutet. Att göra sig av med saker som påminner om gammal kärlek kan vara ett sätt att gå vidare. På Museum of broken relationships i Kroatien samlas föremål som tidigare älskande skickat in. Här finns bland annat en protes från krigsveteranen som förälskade sig i sin sjuksköterska och en svensk 100-kronorssedel från en tjej som blev kär i en svensk, men fick nobben innan hon använt upp pengarna.Ring till det direktsända telefonväkteriet och berätta om dina erfarenheten av hjärtesorg. Psykologen Jenny Jägerfeld lyssnar och svarar på hur du kan göra för att komma vidare.