Podcasts about sjukdomen

När pesten drog in över Sverige lämnade den inte bara död och skräck efter sig – utan också ett rikt arv av sägner, skyddsriter och övernaturliga tolkningar. I det här avsnittet dyker vi ner i hur människor försökt förstå och hantera de stora pestutbrotten i Norden. Varför gestaltas pesten som kringdrivande barn eller ensamma kvinnor? Tog den sig andra former? Vad kunde dåtidens kloka och trollkunniga uppmana för att hålla digerdöden borta? Och vad säger dessa berättelser om hur vi människor hanterar kris, kaos och det oförklarliga? Tillsammans med religionshistorikern Tommy Kuusela utforskar vi pestens plats i folktron – där vetenskap och vidskepelse, fruktan och fantasi, gick hand i hand.   Patreon för den som vill stödja oss i vårt poddarbete och ta del av spännande bonusavsnitt: www.patreon.com/narmantalaromtrollen. Vi har även Swish för en valfri donation: 073-801 64 49 Intromusiken är producerad av Marc Jungermann   KAPITEL 00:00 Intro 04:53 Sägentypen om barnet och smörgåsen 08:43 Pesten genom historien 15:46 Föreställningar om pesten 27:53 TEXT: Sjukdomen personifierad 33:54 Sjukdomen tar sig form 36:32 TEXT: Pesten och smeden 39:06 Pesten i ständig rörelse 42:07 TEXT: Pestbarnen 44:29 Pestbarn, kvinnor och Valkyrior 49:40 TEXT: Pesten som en röd tupp 52:59 Pesten som djur och hjul 56:50 TEXT: Prästen möter pesten 01:02:08 Hur man motar bort pesten 01:06:05 TEXT: Enen i Gillberga 01:12:20 Pesten i ortsnamn 01:14:34 TEXT: Digerdöden 01:18:54 Pesten i modern tid 01:26:36 Sammanfattning och vi ses i nästa avsnitt!

Utanför en sjukhussal i Texas sitter två sörjande föräldrar. Deras sexåriga dotter har gått bort i mässling, en sjukdom som inte skulle behöva drabba någon. Ändå vägrar de vaccin. Och i en tid då allt färre amerikaner vaccinerar sina barn – har vaccinskeptikern Robert F. Kennedy Jr tagit plats som ny hälsominister i Vita huset. Varför ökar vaccinmotståndet just nu? Programledare: Simon Campanello. Med Anna Bratt, medicinreporter på DN. Producent: Måns Mosesson.

Har du hört talas om difteri? Sjukdomen kan leda till att du kvävs till döds. I Sverige får skolbarn vaccin mot difteri som en del av det allmänna vaccinationsprogrammet, men med tiden behöver dosen fyllas på. När är det dags att fylla på vaccinet? Och vilka fler vaccin, som vi tog när vi var barn, behöver vi en ny dos av? Gäst: Tina Crafoord, överläkare och chef för vaccinationsprogrammet på Folkhälsomyndigheten. Programledare/producent: Jessica Johansson. Klipp från: Sveriges Radio, SVT. Kontakt: podcast@aftonbladet.se.

Nyheterna Radio 15:00

När Andreas Rixers dotter Saga diagnostiserades med den dödliga sjukdomen Sanfilippo typ C förändrades allt. Sjukdomen leder till en gradvis nedbrytning av hjärnans funktioner. Tillsammans med sin fru Lisa startade Andreas föreningen Krama era barn för att sprida kunskap och hjälpa till att stötta forskningen av Sanfilippo.

Inläst: När författaren David Lagercrantz dotter drabbades av anorexi bröt kaos ut. ”Enorma krafter tar ens barn i besittning. Sjukdomen frätte sig in och förändrade hela vår familj”, säger han.

I det här avsnittet av Djurliv, en podcast från FirstVet får du veta hur skyddar ditt husdjur mot fästingar, vilka symptom du ska hålla koll på – och vad du absolut inte ska göra när du tar bort en fästing. Receptförskrivning av fästingmedel ingår utan kostnad mellan 1 mars – 31 dec 2025 om du är försäkrad hos en av FirstVets partners.

I dagens avsnitt har jag med mig Stina och Cornelia – mor och dotter som tillsammans kämpar mot Cornelias ätstörningar. Sjukdomen som har ett grepp om hela familjen. Cornelia utvecklade anorexi och bulimi i tidig ålder, och hon delar sin berättelse om hur ätstörningen tog över hennes liv och även påverkade hela familjen. Vi får höra om kampen för att bli frisk, de utmaningar hon möter och hur sjukdomen påverkat hennes vardag. Stina, Cornelias mamma, ger sin syn på hur det är att stå bredvid och kämpa för sitt barns tillfrisknande. Men mitt i denna resa drabbades Stina själv av cancer. Trots allt som hänt hittar de styrka i varandra och fortsätter framåt, tillsammans. Det här är ett gripande och starkt avsnitt om hopp, kamp och kärlek – och om att aldrig ge upp.

Emelie Eklund lever med den sällsynta sjukdomen Addison. Hon är en del av det svenska Addison Teamet och håller i vissa föreläsningar, samt sprider viktig information angående sjukdomen. Emelie berättar hur hon nästintill dog innan hon fick den hjälp av sjukvården som hon faktiskt behövde.  Emelies Facebooksida: Facebook Besök även Pontus sociala medier: PONTUS JOSEFSSON | PODCASTER | LIFECOACH (@josefssonp) • Foton och videor på Instagram

Lewy Body sjukdom handlar om onormala proteinavlagringar i hjärnan som vissa av oss får. De kallas Lewy Bodies och orsakar fysiska och psykiska symptom hos en person. Tidiga symptom är utlevande drömmar, förlorat luktsinne, depression, ångest, svårt att orientera sig, hallucinationer, förvirring och sömnsvårigheter. Minnesstörningar är inte konstanta utan persone kan vara het klar stundvis. Sjukdomen är gravt underdiagnosticerad. 29 januari är LBDdagen och vi uppmärksammar det med en forskningspodd med den främsta experten inom området, Elisabet Londos, överläkare och professor vid minnesmottagningen och minneskliniken i Malmö. Intervjuar gör Johanna Hinteregger. Gillar du det vi gör? Stöd oss: Swisha 1234866208. Alzheimer Life arbetar för att öka kunskap om kognitiva sjukdomar i allmänhet och Alzheimer i synnerhet. Vi vill speciellt ge röst åt de personer som nyligen fått en kognitiv sjukdom diagnostiserad och som behöver både uppmuntran och verktyg för att få ett fungerande liv.

Syfilis följde med Columbus sjömän från den nya världen och fick snabb spridning i Europa. Syfilis smittade främst vid sex och någon riktigt bra behandling kom inte förrän penicillin började användas brett efter andra världskriget. I slutet på 1800-talet drabbade 15 procent av den manliga befolkningen i Europa.Sjukdomen som orsakar oerhörda plågor hos den drabbade med smärtor, deformationer, förlorade extremiteter och i sitt sista stadium galenskap. I tongivande kretsar som författare och konstnärer var syfilis mycket vanligt, men sjukdom avhandlas ofta kodad form eftersom den var så skamlig.I detta avsnitt av podden Historia.nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med litteraturvetaren Agneta Rahikainen som skrivit boken Smittans rike: Om syfilis i konst, kultur och kropp.Listan på kända personer med syfilis kan göras lång från politikern Cesare Borgia i renässansens Italien, till poeten Charles Baudelaire i 1800-talets Paris, filosofen Nietzsche i Tyskland. Kompositören Ludwig van Beethoven i Österrike och konstnären Anders Zorn i Sverige. En del hävdar att Adolf Hitler led av syfilis.Både Carl-Michael Bellman och Lasse Lucidor diktade om syfilis, men även om samtiden förstod vad sångerna handlade om är det inte alltid tydligt vad som menas med att akta näsan idag när syfilis är en ganska ovanlig och behandlingsbar sjukdom.Inom dekadenslitteraturens författare på 1800-talet var syfilis inget författarna skämdes för, utan snarare ett bevis på virilitet.”För en fransman är det otänkbart att uppnå medelåldern utan att fått syfilis och Hederslegionen.” skrev författaren André Gide och hans uttalande visar vilken spridning syfilis hade under 1800-talet och det tidiga 1900-talet.I Frankrike uppskattades cirka 150 000 personer årligen dö till följd av syfilis och sjukdomen drabbade människor i alla samhällsklasser. De existerande behandlingarna med kvicksilver och malaria kunde ofta döda patienterna.De första anteckningarna om en syfilisepidemi i Europa gjordes åren 1494/1495 i Neapel, Italien under en fransk invasion och fick först namnet "Neapolitanska sjukan", i Frankrike kom den att kallas "Italienska sjukan". Efter att ha fått fäste i Frankrike genom att sprida av de återvändande franska trupperna blev den bland annat i Tyskland känd som ”Franska sjukan”; en äldre benämning som fortfarande används. Vid sidan av fransosen är pocker det vanligaste äldre svenska namnet.Skelett äldre än 1500 e.Kr. som uppvisar syfilis har endast återfunnits på den amerikanska kontinenten. Skelett från precolumbianska gravar i Centralamerika bär till exempel tydliga tecken på sjukdomen. I samtida källor beskrivs också den sjukdom Columbus sjömän hade med sig hem från Amerika 1493.Lyssna också på När en handfull män erövrade Latinamerika och Smittorna som dödar mer än kulor och granater.Bild Gustav-Adolf Mossa, The Dead Women (Les Mortes), 1908. Musik: Beethoven Symphony #9 med Craig Austin, Storyblocks Audio. Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

“Disease X” - så kallas den okända smittan som just nu sprider sig i Kongo-Kinshasa. 31 personer har bekräftats döda och över 400 ska vara smittade. Sjukdomen sprids i en avlägsen och fattig region i sydvästra Kongo-Kinshasa, och det som sticker ut lite extra är att mer än hälften av de smittade är barn under fem år, och kvinnor. Samtidigt som epidemiologiska experter befinner sig på plats i Kongo-Kingshaa för att utreda sjukdomen har oron för smittan spridit sig till flera länder i Asien. I Thailand har myndigheterna infört stärkt övervakning på flygplatser och gränsövergångar, och likaså i Hongkong. Vad är det egentligen för sjukdom vi har att göra med? Finns det några planer på särskilda åtgärder i Sverige? Och hur allvarlig är situationen? Gäst: Magnus Gisslén, statsepidemiolog på Folkhälsomyndigheten och professor i infektionssjukdomar vid Sahlgrenska akademin. Programledare och producent: Olivia Bengtsson. Klipp i avsnittet: Firstpost, Bloomberg. Kontakt: podcast@aftonbladet.se

Idol-vinnaren och artisten, Erik Grönwall, har nyligen överlevt en tuff kamp mot cancern leukemi, och idag gästar han Lyckopodden för att dela med sig av sina största lärdomar. Erik är känd som bland annat sångare och frontman för rockbandet Skid Row, och som en av Sveriges mest hyllade Idol-vinnare. På senare år har Erik också mött livets största utmaningar med en imponerande styrka, och i veckans avsnitt delar han med sig av sin kamp mot cancern, vilka livsvärderingar det lett honom till, och insikter kring bland annat hälsa, tid och lycka. Ett otroligt gripande avsnitt om att hitta styrka i det svåra. Varsågoda! Läs mer & boka mig som föreläsare, livepoddare eller moderater till dina events här: https://lyckoverkstan.se/lyckoforelasningar/ ♥ Meditera gratis hos Mindfully i 30 dagar: https://www.mindfully.nu/lyckopodden/ Läs mer om Astaxin: https://astaxin.com/ Patreon: https://www.patreon.com/lyckopodden ♥ Tack för att just du lyssnar! Prenumerera gärna på Lyckopodden, följ oss på sociala medier, och ge oss gärna fem stjärnor på iTunes om du tycker det här var lika bra som jag. ♫ Lyssna på Lyckopodden: iTunes: http://apple.co/1XZqDAm Spotify: https://open.spotify.com/show/3hW1wP9v6JjXhLymoXPECh?si=8b9031e788414956 ♥ Instagram: https://instagram.com/lyckopodden ♥ Hemsida: https://lyckopodden.se ♥ Facebook: http://bit.ly/fblyckopodden ♥ Youtube: http://bitly.com/LpYoutube Learn more about your ad choices. Visit megaphone.fm/adchoices

Forskare har skapat en enormt stor släktforskning kring den ärftliga sjukdomen Skelleftesjukan. På så vis hoppas man förstå varför den drabbar vissa släkter mer eller mindre. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Sjukdomen heter egentligen transtyretin amyloidos, och kan drabba nerverna i händer och fötter, men också att de felveckade proteinerna kan slingra sig in i hjärtan, njurar och ögon.Torrlabb med släktforskning från 1600-taletMalin Olsson är forskningsingenjör vid Umeå universitetsjukhus och visar runt i det hon kallar torrlabbet, nämligen platsen vid datorn.Här har hon och hennes kollegor kartlagt 900 nuvarande patienter och spårat deras släktingar till 1600- och 1700-talet. På så vis hoppas man förstå varför vissa släkter verkar klara sig bra trots den genetiska förändring, medan andra släkter drabbas hårdare. Slår hål på myterna om portugisiska sjömänForskarna har också kunnat slå hål på mytbildningen kring varför sjukdomen drabbat främst norra Sverige och norra Portugal. Varken vikingar eller portugisiska sjömän tycks ha varit boven i dramat. Medverkar gör Malin Olsson, medicine doktor i amyloidos tillika forskningsingenjör vid Umeå universitetssjukhus. Programledare och producent: Annika Östmanannika.ostman@sverigesradio.se

Rädsla, utmattning, en stark lättnad eller kanske bara tomhet. Känslorna efter att ha blivit frisk efter att ha varit allvarligt sjuk kan vara många. Om det handlar kvällens program. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Hur känns det att bli frisk efter att ha varit allvarligt sjuk? Var det som att du fick världens psykiska baksmälla? Blev du alldeles euforisk?Eller kände du dig väldigt väldigt stark, eller kanske både och? I kväll snackar vi om att få en andra chans till livet.Ring oss, mejla på karlavagnen@sverigesradio.se eller skriv till oss på Facebook och Instagram. Slussen öppnar kl 21:00 och programmet börjar 21.40.

Sjukdomen mykoplasma sprider sig i Sverige. / Amun Abdullahi tidigare journalist på somaliska redaktionen dödad i Somalia. / Konstgjorda korallrev ska locka levande koraller. / Barn i förskolan och skolan lär sig sätta gränser för kroppen. / Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Av Jenny Pejler och Anna Jonasson.

Under 2020 förändrades mångas vardag. Coronapandemin spred sig som en löpeld över världen och hade stor påverkan på samhället Sjukdomen slog hårt, och de restriktioner som sattes i verket hade också sina effekter på brottsligheten. Vilken typ av brottslighet gick ner? Vilken påverkades inte alls? Påverkades brottsligheten i olika länder på olika sätt under pandemin? Manne Gerell, docent i kriminologi vid Malmö universitet berättar mer om vad forskningen säger.

Syfilis var en skambelagd sjukdom men samtidigt så utbredd att den fick genomslag i kulturen. Anneli Jordahl reflekterar över sjukdomens betydelse och vår tilltro till vattnets läkande kraft. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Essän sändes första gången 2021.All sjukdom döda. Så löd en strof i en dikt om vattnets helande kraft vid järnkällan i kallvattenkuranstalten Augustenbad. Källvattnet ansågs magiskt, särskilt kraftfullt vid midsommarafton, sjuka människor vallfärdade dit. Kurorten låg i en prunkande dal vid rullstensåsen i sörmländska Bie, en liten by en mil norr om Katrineholm. Dit flyttade jag i början av 2000-talet och bodde granne med kurortsplatsen. Kvar som ett minne om fornstora dar stod två källöverbyggnader. Särskilt den gotiska förlänade parken en gåtfull skönhet. Det porlade från bäckar, källor och rännilar kring parken.Vid hembygdsföreningens stånd en marknadsdag i juni bläddrade jag i Allan Degermans ambitiösa skrift om kurortsläkaren Per Axel Levin verksam i Bie. En stridbar hydroterapeut känd för att under slutet av 1800-talet bota syfilitiker och alkoholister med iskalla bad. Jag läste och tittade upp mot åshöjden där en praktfull trävilla tronade. Aha, där vårdades alltså syfilissjuka. Inbäddade som mumier i blångarnslakan som doppats i sexgradigt vatten. Ironiskt nog kallas villan än i dag för Paradiset.Syfilis var närmast en folksjukdom på 1800-talet.Vandrar du i syfilisspår blir du snabbt smittad. Jag strök runt parken och försökte föreställa mig allt mänskligt lidande före penicillinet. Syfilis var närmast en folksjukdom på 1800-talet. Per Axel Levin var inte ensam inom läkarvetenskapen att undvika, eller tona ned, den gängse behandlingen med kvicksilver, vilken många gånger var mer livshotande än sjukdomen i sig. Vatten däremot, lindrade och förhindrade.Kurorterna bjöd på nationalromantisk nordisk sommarkänsla med skira björkstammar och lusthus efter promenadstigarna. Kurortstanken var en del av friskvårdsrörelsen och nationalismens vurm för landsbygden, som ett svar på urbaniseringen vid 1800-talets mitt.På baden tvagades den friska, hälsosamma svensken fram. Det nya seklet skulle byggas med kraft. Ett sunt sinne förväntades välja bort alkohol och dekadent leverne. Nu gällde gymnastik och skogspromenader. På så vis skulle också fattigdomen stävjas.I mina anteckningsböcker växte det fram en sommar i slutet av 1800-talet. Det blev en roman om lidande, passioner och död. Sjukdomar och dödsångest ger onekligen vitalitet åt litteraturen. Hur många sjukdomsskildringar ges det ut på ett bokår? Själv hade jag stor användning av författaren Alphonse Daudets dagboksanteckningar om sjukdomens nedbrytande förlopp i slutskedet. Han badar också på kurorter vid samma tid som min roman utspelar sig. I den ofullbordade "I smärtans riken" som gavs ut efter hans död nämner han sina olycksbröder, Baudelaire, Flaubert och Heine.Märkligt nog är vi inte många som skrivit om syfilis. Min roman "Augustenbad en sommar" nämns i litteraturforskaren Agneta Rahikainens "Smittans rike – om syfilis i konst, kultur och kropp", en studie som utgår från morfaderns död i sjukdomen. På Paradisets veranda sitter min fiktiva Amanda Eggerts vid fullmånenätter och skriver onda sagor. På den tiden var det socialt accepterat att män köpte sex och smittan överfördes till hustrun. Eggerts skelett vittrar i tredje stadiet.Alla reagerar individuellt på den nyckfulla sjukdomen. Förloppet kunde stanna vid det första och mycket smittsamma fasen då en plita uppstår på könet. Eller stanna vid det andra stadiet som innebär svår värk, yrsel och synrubbningar. I Rahikainens bok bockar jag av kända män som lidit av sjukdomen, som Anders Zorn och finske symbolisten Hugo Simberg som är mest känd för målningen med två småpojkar som bär på en sårad ängel. Karen Blixen är en av få kvinnor i sjukdomens hall of fame. Jag dröjer mig spänt kvar i ett för mig nytt spår. Rahikainen skriver om hur barn till syfilitiker påverkas av sin erfarenhet. Enligt Freud kunde syfilissjuka föräldrar orsaka neuroser hos barnen. Kanske har konstnären Egon Schieles typiska förvrängda avmagrade kroppar att göra med erfarenheten av syfilisdrabbade föräldrar. Fadern vägrade erkänna sjukdomen som på grund av hjärnsyfilis gled över i galenskap. Sjukdomen innebar en sträng tystnadskultur i familjer och släkter. Skam och skuldbeläggande. Namnet var onämnbart och den andre skuldbelades: Prostituerade eller utlänningar. Fransosen kallades den i Sverige, spanjoren sa man i Frankrike.I Europa spreds smittan redan på 1400-talet bland militärer och sjöfarare. Först hade den en tjusig stämpel eftersom kungar och högreståndspersoner drabbades. Enligt myten – som inte stärkts av forskning – kunde ett extatiskt tillstånd av genialitet uppstå när hjärnan angreps. Filosofen Friedrich Nietzsche brukar nämnas i den vevan. När syfilis spreds i de breda folklagren var glansen förlorad.Veneriska sjukdomar är fortfarande vidhäftade med skam. Var tredje svensk bär på herpesviruset vars symptom inte är helt olikt syfilis i första stadiet. Hur mycket får vi läsa om det, förutom i Johan Jönsons famösa dikt.I dag botas syfilis snabbt med penicillin, för dem som har tillgång till antibiotika, vill säga. I fattiga länder kvarstår lidandet. Vad händer om mänskligheten blir resistent mot penicillin? Det är lätt att drabbas av sjukdomsskräck. Hur ska oron stävjas?Vatten, vatten. Människans eviga tro på dess läkande kraft. När covid 19-pandemin bröt ut och smittan ökade som häftigast under vintermånaderna samlades avklädda människor på nedisade bryggor. Iklädda baddräkt och toppluva sänkte de sig i isvakar. Det blev en trend och reportagen om vinterbad fyllde medierna, isvatten påstods stärka immunförsvaret.Pandemin pågår fortfarande när jag påpälsad betraktar fotografen Sara Mac Keys bilder på vinterbadare, utställda på en brygga vid Söder Mälarstrand i Stockholm. Jag såg Bie kallvattenkuranstalt framför mig när jag huttrande iakttog badarna. Kom 90-talets spavåg - och en hysterisk konsumtion av mineralvatten - mitt under en folklig rädsla för hiv-smitta? Under covidpandemin kunde ett iskallt bad få en nedstämd och uttråkad person att blixtra till i förhöjd livskänsla. Om än för en kort stund. Kanske ett substitut för inställda partyn och släktkalas.Det får vara hur hälsosamt det vill, jag avstår. Jag badar aldrig under 20 grader. Sorgligt nog är därför mina bad lätträknade under en svensk sommar. Jag drabbas av dödsångest när iskylan griper tag om mig.Anneli Jordahl, författareLitteraturDaudet, Alphonse, de Goncourt, Edmond, I smärtans riken, övers. Elisas Wraak (Alastor press).Degerman, Allan, Per Axel Levin – den sörmländske läkaren och folkbildningsmannen, Sörmländska handlingar 34.Läke Konst Ars Medica, Hagströmerbiblioteket.Rahikainen, Agneta, Smittans rike - Om syfilis i konst, kultur och kropp (Natur & Kultur).

Denguefeber, som sprids av myggor, ökar snabbt i varma länder som Honduras. Där bekämpas nu sjukdomen genom att släppa ut fler myggor, infekterade med en harmlös bakterie som förhindrar spridningen av dengue-viruset. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Denguefeber är en av de sjukdomar som ökar snabbast i världen, i spåren av klimatförändringarna och snabb urbanisering. Sjukdomen är ofta plågsam och i värsta fall dödlig, och att förhindra spridningen genom att döda myggor har inte varit tillräckligt. Men sedan ett antal år prövas nu metoden att sprida ut myggor som bär på en särskild bakterie, wolbachia, som gör att de inte kan sprida det dengue-orsakande viruset. Vår reporter har besökt Honduras, och börjar på ett ”BB” där myggor föds upp, för att sedan spridas ut med motorcyklar eller i privatpersoners trädgårdar.Programmet är en repris från april 2024. Medverkande: Edgar Boquín, Läkare utan gränser i Honduras; Lisa Klasson, docent molekylär evolution vid Uppsala Universitet.Reporter: Sara HeymanProgramledare, producent: Björn Gunérbjorn.guner@sr.se

Det finns en folksjukdom som få svenskar känner till: Kronisk njursjukdom. En av tio svenskar lever  med kronisk njursjukdom – många utan att veta om det. En av orsakerna är att den inte märks alls  under en lång period. Det är en tyst sjukdom, där njurfunktionen gradvis försämras utan symtom. I  andra avsnittet av AstraZenecas podd ”Snacka om livet” träffar vi Peter Stenvinkel, professor i  njurmedicin, som bland annat berättar att våra pälsklädda vänner i skogen – björnarna – är viktiga  för forskningen kring njursjukdomar. Approval ID mp3: SE-11335-03-25 Approval ID doc: SE-11397-03-25

Denguefeber, som sprids av myggor, ökar snabbt i varma länder som Honduras. Där bekämpas nu sjukdomen genom att släppa ut fler myggor, infekterade med en harmlös bakterie som förhindrar spridningen av dengue-viruset. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Denguefeber är en av de sjukdomar som ökar snabbast i världen, i spåren av klimatförändringarna och snabb urbanisering. Sjukdomen är ofta plågsam och i värsta fall dödlig, och att förhindra spridningen genom att döda myggor har inte varit tillräckligt. Men sedan ett antal år prövas nu metoden att sprida ut myggor som bär på en särskild bakterie, wolbachia, som gör att de inte kan sprida det dengue-orsakande viruset. Vår reporter har besökt Honduras, och börjar på ett ”BB” där myggor föds upp, för att sedan spridas ut med motorcyklar eller i privatpersoners trädgårdar.Medverkande: Edgar Boquín, Läkare utan gränser i Honduras; Lisa Klasson, docent molekylär evolution vid Uppsala Universitet.Reporter: Sara HeymanProgramledare, producent: Björn Gunérbjorn.guner@sr.se

Euforisk glädje och djup nedstämdhet. Typiskt för bipolär sjukdom är episodiska förändringar i sinnesstämningen. Sjukdomen är starkt kopplad till ökad risk för självmord. Men det finns bra behandling berättar forskaren Carl Sellgren Majkowitz, som forskar om orsakerna bakom sjukdomen.

Han fick i princip en dödsdom från läkaren - stadium fyra cancer och palliativ vård. I P4 Extra-gästen berättar handbollslegendaren Per Carlén om den tuffa behandlingen, hoppet efter senaste läkarbesöket, och om tiden med Bengan-boys. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Undantagstillståndet tycks utöva en särskild dragningskraft på människan. Men vad handlar den här längtan om, egentligen? Det funderar Maria Andersson Vogel på i den här essän. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Essän sändes första gången i april 2022.Så länge jag kan minnas har jag tyckt om undantagstillstånd. När gränserna tillfälligt dras om och dras upp kring en liten luftficka vid sidan av det som är världen. Där ramarna är få men konkreta. Det här är vad du nu har att förhålla dig till. Kanske är det ett tecken på att jag är rädd för friheten, för de stora vidderna. Att jag är rädd för allt som sägs vara möjligt att göra och vara i den värld jag vanligtvis lever i. Men jag känner mig oftast friare när reglerna är tvingande. Eller nej. Inte när reglerna är tvingande, men när ramarna är klara. När det tydligt framgår vad som är möjligt och omöjligt.Ett måhända banalt men konkret exempel på detta är kläders funktion som identitetsuttryck när man är på resande fot. Bortrest är jag begränsad av de plagg som ryms i min väska. Jag har inte min fulla garderob, jag saknar den annars nästan oändliga möjligheten till kombination av alla plagg jag samlat på mig genom åren nu när jag är över 40, tjänar bra och sällan slänger något. I stället får jag lov att bygga mig min identitet med de få plagg jag packat ned. Det väcker min kreativitet, det får mig att bestämma mig för att det banne mig ska gå att göra något av detta. Jag ska kunna iscensätta mig själv, trots de begränsade verktygen. Kanske är det också så enkelt som att det finns en tröst i att tvingas gilla läget och klara sig med det man har?Jag tänkte mycket på detta med undantagstillståndet som plats efter att jag under våren 2021 blivit sjuk i Covid-19 och tvingats till karantän. Jag var aldrig särskilt dålig, men som för många andra var det en långdragen process och därför tillbringade jag tre veckors tid i ett undantagstillstånd där ramarna var just få, tydliga och konkreta: Inte umgås med någon förrän du haft två feberfria dagar och mår tydligt bättre. Jag fick det jag behövde levererat av anhöriga till min dörr. Sjukdomen gjorde att jag vare sig hade ork eller lust att laga mat så jag levde på yoghurt, stekt haloumi och marmeladmackor. Jag skapade tillfälliga egna, nästan hemliga, rutiner i detta fort som är min lilla lägenhet.Allt sedan tonåren har tanken på att bli sängliggande, sjukhusbunden, under en längre tid lockat mig. Jag har inte sett sjukdom framför mig då, jag har sett ett undantagstillstånd. En situation där ramarna är få och tydliga och där de skänker mig obruten tid att läsa, tänka och skriva. Inget annat som stör. Men vad jag i min Covid-karantän inte gjorde var att skriva. Det jag alltid annars beklagar att jag inte får tillräckligt med tid till. Det jag älskar. När min fantasi om en sådan begränsad och inrutad tillvaro i vilken kreativiteten kan frodas blev verklighet, då sprack drömmen.När jag sedan släpptes ut ur min isolerade tillvaro och återigen översköljdes av frihet (även om den ju tillfälligt var mer begränsad än vanligt för oss alla under pandemin), men också avkrävdes val och prestationer, tittade jag längtansfullt tillbaka in i mitt karantänfort. Jag bannade mig själv för att jag inte bättre hade klarat av att nyttja och njuta mer av det som undantagstillståndet brukar erbjuda mig. En begränsad hög med byggklossar att, om än tillfälligt, skapa mig själv med. Ta det jag var tilldelad och skapa mig en tillvaro, en identitet. I detta fall också en identitet jag så länge eftersträvat och sett som den ultimata versionen av mig själv: den enslige författaren som inte har tid eller lust med värdsliga ting, utan som obrydd av omvärlden skapar och skapar.Kanske har jag föreställt mig en liknande tillvaro som Hans Castorps i Thomas Manns roman "Bergtagen". I romanen kommer Castorp som besökare till det luxuösa sanatoriet Berghof men blir på en läkares inrådan inlagd och stannar sedan i flera år. Castorp är, till skillnad från den tuberkulosdrabbade kusin han kom för att besöka, inte särskilt lungsjuk och kan på så vis njuta av den tydligt reglerade men kulturellt givande vistelsen. I likhet med Castorps situation har min dröm om att bli sängliggande handlat om just undantagstillståndet och den möjlighet till kontemplation, bildning och kreativitet jag fantiserat om att det möjliggör.Men när möjligheten gavs gick fantasin inte att förverkliga. I stället inmundigade jag passivt den ena skräpiga tv-serien efter den andra. Jo visst, några förlupna rader i dagboken och någon enstaka läst roman kom jag mig också för. Men inte erbjöd detta undantagstillstånd den där ljuva känslan av bubblande kreativitet, i vilket jag hade kunnat förfina min författaridentitet. Varför fungerade det inte denna gång? Kanske är sjukdom det enkla svaret på varför det uteblev. Kanske sätter virus faktiskt käppar i hjulet för skapande.Jag tänker på Emily Dickinson, den amerikanska poeten som levde mycket isolerat men som obönhörligen skrev, skrev, skrev. Instängd på sitt sovrum, där hon knappt träffade några andra än de närmaste, skrev Dickinson dikter och brev som efter hennes död gjort henne till en av västvärldens främsta poeter. Teorierna om hennes eventuella sjukdomstillstånd har främst rört sig om psykiatriska diagnoser, men skrev i isolation, det gjorde hon.Efter min Covid-karantän har jag börjat tivla på om jag skulle klara ett sådant liv jag så länge drömt om. Där Dickinsons förmodat psykiatriska tillstånd gjorde henne produktiv tycktes sjukdomskarantänen istället göra mig passiv. För det är ju inte sjukdom jag drömmer om. Jag drömmer om ett kreativt tillstånd och en identitet som skrivande människa. Att jag förlägger den drömmen i karantänen och sängliggandet, att jag fåfängt jämför mig med Dickinson, handlar snarare om den djupt rotade föreställningen om att den kvinnliga skrivakten måste ske i avskildhet. För att drömma om en kreativ identitet måste jag först drömma om kvinnligt kodad sjukdom.Och tar vi det ett steg längre handlar denna envisa dröm inte heller om kreativitet eller möjligheten att iscensätta en identitet. Den handlar, som så många av våra drömmar, om frihet. Men inte den sortens frihet som är formad av det moderna samhällets försök till ändlösa valmöjligheter, inte den frihet vi tror vi besitter då vi försöker forma våra identiteter. Utan den frihet som uppstår när vi slipper fatta beslut. När vi i stället för att oavbrutet behöva välja, får tid och ro att ägna oss åt det vi verkligen vill. Luther menade att människan blir fri genom sin tro, och vad är tro om inte att underkasta sig? Här finns kanske kärnan i min dröm om den strikt begränsade tillvaron, i drömmen om undantagstillståndet.Jag underkastar mig andras lagar och regler, inte för att tuktas utan för att bli fri.Maria Andersson Vogel, kulturskribent och doktor i socialt arbete

Böneveckan dag 3. En berättelse från Bibeln med frågor och en böneutmaning. 2 Kung 5:1-16.

Läkarens ord var obönhörliga. Parkinson. Bit för bit tar sjukdomen nu författaren Kent Lundholms minspel och tal. Vem är han utan språket? Då bestämmer han sig för att skriva sitt livs sista roman. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Kent Lundholm är författare och föreläsare, bosatt i Västerbotten. Han har bland annat skrivit romanen "Älskade Ester", om Ester Nilsson. Eller Ester Duva, som hon kallades hemma i Lycksele.Detta program är gjort 2022. Vid denna återutsändning i augusti 2023 låter Kent hälsa att han fortfarande är ute och berättar om Esters öde men alltmer sällan. Benen bär inte längre. Arbetet med ett filmmanus om Ester fortsätter, trots att armarna värker mer nuförtiden. Vill du skicka en hälsning till Kent kan du göra det via seriens producent, Ola Hemström. Maila till ola.hemstrom@sverigesradio.se

Ett tillstånd där en kvinna lider av svår depression, irritabilitet och spänning före menstruation. Sjukdomen kan vara mycket handikappande för de personer som drabbas och innebär ofta att både familjeliv och jobb blir lidande. Men vad är det egentligen som händer i kroppen? Vilka symptom är vanliga? Vad är orsaken? Och finns det någon behandling som fungerar?Wikipedia säger sitt om Premenstruell dysforisk störning. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Tiden har kommit att prata om en av de bästa serierna som levereras i streaming-format idag. Martin och Anders tar sig an uppdraget att prata om serien The Last of Us som finns på HBO Max. Serien kretsar kring Ellie och Joel och deras kamp att ta sig fram till en grupp läkare som kan undersöka Ellie och skapa ett vaccin eller ett botemedel för den hemska sjukdom som drabbat hela världen. Sjukdomen sprids via sporer och skapar hemska monster av de som blivit smittade, vilket är i princip hela världen.

Vi kopplade ännu en gång in oss på länk med dietisten Felix Vikingsson, denna gång för att prata om lipödem - en kronisk sjukdom i fettvävnaden som leder till en ansamling av vätska i fettcellerna. Sjukdomen resulterar i att patienten blir större, men det är oftast inte enbart på grund av ett kaloriöverskott. -- 00:00-Introsnack 1:35-Vad är lipödem? 7:15-Hur diagnostiserar man och behandlar lipödem? 17:23-Forskningen inom lipödem har varit sparsam. 25:06-Skillnad mellan lipödem och lymfödem. 31:43-Avslutande och motiverande ord. -- Följ Smartare Fitness på ⁠⁠⁠⁠⁠⁠Instagram⁠⁠⁠⁠⁠⁠, ⁠⁠⁠⁠⁠⁠Facebook⁠⁠⁠⁠⁠⁠, ⁠⁠⁠⁠⁠⁠Youtube⁠⁠⁠⁠⁠⁠, ⁠⁠⁠⁠⁠⁠TikTok⁠⁠⁠⁠⁠⁠ och ⁠⁠⁠⁠⁠⁠Twitter⁠⁠⁠⁠⁠⁠. Skriv upp dig på vår ⁠⁠⁠⁠⁠⁠VIP-lista⁠⁠⁠⁠⁠⁠ för gratis mailutskick om hur du på ett smartare sätt kan optimera din träning, kost och hälsa. Du kommer även få reda på när vi släpper nya produkter först av alla.

När hon blir riktigt arg, ja då skriver hon en bok. Den prisbelönta författaren Majgull Axelsson, somnar när hon skriver om kärlek och tar sig hellre an svårare ämnen. Senaste boken "Svalors flykt" handlar bland annat om "elake herr P" - sjukdomen Parkinson som hon lever med. Ansvarig utgivare: Karolin Johansson.

Han kom till Sverige från Iran som 8-åring och ville inget hellre än att passa in. Arash Gilan är medgrundare till marknadsföringsbyrån Viva Media Group med över 100 anställda i Norden. Sedan 2018 driver Arash populära VD-podden och har släppt tre böcker om digitalisering, AI och e-handel. Vi pratar om superkraften att sticka ut, anledningen till att Arash dolde sin kroniska muskelsjukdom och varför vi ska ta fler konflikter i Sverige. Arash berättar även om varför AI kommer bli lika självklart i framtiden som elektriciteten är idag. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Trots svår kognitiv sjukdom är hjärnhälsa på våra "fem fingrar viktig". Anpassa fysiska och sociala aktiviteter utifrån varje person, även det lilla i vardagen ger livskvalité.

Omkring 100 000 personer i Sverige har Alzheimers sjukdom. Sjukdomen gör att nervceller dör och funktioner som minne och kognitiv förmåga påverkas. I takt med att tiden går, försvinner mer och mer av hjärnan. I det här avsnittet möter vi Vici som berättar om hur det är att se sin mamma insjukna i Alzheimer sjukdom, redan vid 54 års ålder. Och för att lära oss mer om sjukdomen, pratar vi med Bengt Winblad, professor i geriatrik vid Karolinska institutet och som just nu bedriver forskning om ett nytt läkemedel mot Alzheimer. Missa inte att alla avsnitt av säsong åtta finns ute redan nu, helt gratis, på podplay.se och i podplayappen. Den här veckan samarbetar vi med Anyfin, den smarta ekonomiappen. Läs mer: https://anyfin.info/dokumentäraberättelser

Hon har levt två år längre än vad läkarna trodde hon skulle göra. Sjukdomen är en del av hennes liv, men den är inte hennes liv säger hon. Men diagnosen lungcancer är kvar och cancern har också spridit sig till hennes skelett.

Ett tillstånd där en kvinna lider av svår depression, irritabilitet och spänning före menstruation. Sjukdomen kan vara mycket handikappande för de personer som drabbas och innebär ofta att både familjeliv och jobb blir lidande. Men vad är det egentligen som händer i kroppen? Vilka symptom är vanliga? Vad är orsaken? Och finns det någon behandling som fungerar? Our GDPR privacy policy was updated on August 8, 2022. Visit acast.com/privacy for more information.

Syfilis följde med Columbus sjömän från den nya världen och fick snabb spridning i Europa. Syfilis smittade främst vid sex och någon riktigt bra behandling kom inte förrän penicillin började användas brett efter andra världskriget. I slutet på 1800-talet drabbade 15 procent av den manliga befolkningen i Europa.Sjukdomen som orsakar oerhörda plågor hos den drabbade med smärtor, deformationer, förlorade extremiteter och i sitt sista stadium galenskap. I tongivande kretsar som författare och konstnärer var syfilis mycket vanligt, men sjukdom avhandlas ofta kodad form eftersom den var så skamlig.I detta avsnitt av podden Historia.nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med litteraturvetaren Agneta Rahikainen som skrivit boken Smittans rike: Om syfilis i konst, kultur och kropp.Listan på kända personer med syfilis kan göras lång från politikern Cesare Borgia i renässansens Italien, till poeten Charles Baudelaire i 1800-talets Paris, filosofen Nietzsche i Tyskland. Kompositören Ludwig van Beethoven i Österrike och konstnären Anders Zorn i Sverige. En del hävdar att Adolf Hitler led av syfilis.Både Carl-Michael Bellman och Lasse Lucidor diktade om syfilis, men även om samtiden förstod vad sångerna handlade om är det inte alltid tydligt vad som menas med att akta näsan idag när syfilis är en ganska ovanlig och behandlingsbar sjukdom.Inom dekadenslitteraturens författare på 1800-talet var syfilis inget författarna skämdes för, utan snarare ett bevis på virilitet.”För en fransman är det otänkbart att uppnå medelåldern utan att fått syfilis och Hederslegionen.” skrev författaren André Gide och hans uttalande visar vilken spridning syfilis hade under 1800-talet och det tidiga 1900-talet.I Frankrike uppskattades cirka 150 000 personer årligen dö till följd av syfilis och sjukdomen drabbade människor i alla samhällsklasser. De existerande behandlingarna med kvicksilver och malaria kunde ofta döda patienterna.De första anteckningarna om en syfilisepidemi i Europa gjordes åren 1494/1495 i Neapel, Italien under en fransk invasion och fick först namnet ”Neapolitanska sjukan”, i Frankrike kom den att kallas ”Italienska sjukan”. Efter att ha fått fäste i Frankrike genom att sprida av de återvändande franska trupperna blev den bland annat i Tyskland känd som ”Franska sjukan”; en äldre benämning som fortfarande används. Vid sidan av fransosen är pocker det vanligaste äldre svenska namnet.Skelett äldre än 1500 e.Kr. som uppvisar syfilis har endast återfunnits på den amerikanska kontinenten. Skelett från precolumbianska gravar i Centralamerika bär till exempel tydliga tecken på sjukdomen. I samtida källor beskrivs också den sjukdom Columbus sjömän hade med sig hem från Amerika 1493.Lyssna också på När en handfull män erövrade Latinamerika och Smittorna som dödar mer än kulor och granater.Bild Gustav-Adolf Mossa, The Dead Women (Les Mortes), 1908.Musik: Beethoven Symphony #9 med Craig Austin, Storyblocks Audio. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information. Become a member at https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt.

Sjukdomen apkoppor sprids just nu runtom i världen och länderna ska nu samarbeta mer för att stoppa sjukdomen. En del som kan vara smittade i Sverige kommer att kunna få vaccin. Från och med nästa år kommer svenskar som bor i andra EU-länder inte längre att få några pengar i garantipension. En kvinna berättar att hennes svenska mamma i Grekland kommer att få brist på pengar. Musiktävlingen Eurovision Song Contest ska hållas i Storbritannien nästa år, eftersom det är krig i Ukraina som vann tävlingen. Du får också höra den svenska stavhopparen Armand Duplantis som har satt världsrekord.

I veckans avsnitt av ”Så in i Själen” så samtalar jag med min vän Hans Crispin. Hasse och jag har varit kollegor på tv4, vi kommenterade de ”Amerikanska Gladiatorerna” i början av 90-talet. Där föddes vår vänskap och den har hållit i sig i 30 år. Hasse har gjort en massa annat också. Många känner honom som Agne, från humorserien ”Agne och Svullo” Där han underhöll tv-publiken tillsammans med Micke Bubois. Det Hasse och jag framförallt ska prata om är vänskap. Men också det faktum att Hasse sedan ganska många år tillbaka lever med sjukdomen Parkinson. Han hanterar det på ett helt fantastiskt sätt. Hasse är en av de friaste själar jag känner. Han ser inga begränsningar. Han dömer ingen. Han är rak, ärlig och äkta. Några av de egenskaper jag håller högst. Hans Crispin låter sig inte begränsas, han är en fri själ och passar därför perfekt i min podd ”Så in i Själen”.Producerat av Silverdrake FörlagRedaktör: Marcus TigerdraakeKlipp: Patrik Sundénmarcus@silverdrakeforlag.sewww.silverdrakeförlag.se See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Efter flera decennier med skägg har han valt att raka bort allt för rollen som styvmodern i Askungen. I P4 Extra Gästen berättar Rickard Söderberg om när kroppen slutade fungera och hur hans man Anders fick boka deras resa genom Rickards agent.

Läkarens ord var obönhörliga. Parkinson. Bit för bit tar sjukdomen nu författaren Kent Lundholms minspel och tal. Vem är han utan språket? Då bestämmer han sig för att skriva sitt livs sista roman. Kent Lundholm är författare och föreläsare, bosatt i Västerbotten. Han har bland annat skrivit romanen "Älskade Ester", om Ester Nilsson. Eller Ester Duva, som hon kallades hemma i Lycksele.Vill du skicka en hälsning till Kent kan du göra det via seriens producent, Ola Hemström. Maila till ola.hemstrom@sverigesradio.se

Trots sin scenskräck bedöms klarinettisten Martin Fröst vara bäst på sitt instrument av kritiker världen över. Mitt i karriären drabbades han av en allvarlig sjukdom. Han berättar för Erik Blix om yrselattackerna som slog till varannan dag.

Undantagstillståndet tycks utöva en särskild dragningskraft på människan. Men vad handlar den här längtan om, egentligen? Det funderar Maria Andersson Vogel på i den här essän. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.Så länge jag kan minnas har jag tyckt om undantagstillstånd. När gränserna tillfälligt dras om och dras upp kring en liten luftficka vid sidan av det som är världen. Där ramarna är få men konkreta. Det här är vad du nu har att förhålla dig till. Kanske är det ett tecken på att jag är rädd för friheten, för de stora vidderna. Att jag är rädd för allt som sägs vara möjligt att göra och vara i den värld jag vanligtvis lever i. Men jag känner mig oftast friare när reglerna är tvingande. Eller nej. Inte när reglerna är tvingande, men när ramarna är klara. När det tydligt framgår vad som är möjligt och omöjligt.Ett måhända banalt men konkret exempel på detta är kläders funktion som identitetsuttryck när man är på resande fot. Bortrest är jag begränsad av de plagg som ryms i min väska. Jag har inte min fulla garderob, jag saknar den annars nästan oändliga möjligheten till kombination av alla plagg jag samlat på mig genom åren nu när jag är över 40, tjänar bra och sällan slänger något. I stället får jag lov att bygga mig min identitet med de få plagg jag packat ned. Det väcker min kreativitet, det får mig att bestämma mig för att det banne mig ska gå att göra något av detta. Jag ska kunna iscensätta mig själv, trots de begränsade verktygen. Kanske är det också så enkelt som att det finns en tröst i att tvingas gilla läget och klara sig med det man har?Jag tänkte mycket på detta med undantagstillståndet som plats efter att jag under våren 2021 blivit sjuk i Covid-19 och tvingats till karantän. Jag var aldrig särskilt dålig, men som för många andra var det en långdragen process och därför tillbringade jag tre veckors tid i ett undantagstillstånd där ramarna var just få, tydliga och konkreta: Inte umgås med någon förrän du haft två feberfria dagar och mår tydligt bättre. Jag fick det jag behövde levererat av anhöriga till min dörr. Sjukdomen gjorde att jag vare sig hade ork eller lust att laga mat så jag levde på yoghurt, stekt haloumi och marmeladmackor. Jag skapade tillfälliga egna, nästan hemliga, rutiner i detta fort som är min lilla lägenhet.Allt sedan tonåren har tanken på att bli sängliggande, sjukhusbunden, under en längre tid lockat mig. Jag har inte sett sjukdom framför mig då, jag har sett ett undantagstillstånd. En situation där ramarna är få och tydliga och där de skänker mig obruten tid att läsa, tänka och skriva. Inget annat som stör. Men vad jag i min Covid-karantän inte gjorde var att skriva. Det jag alltid annars beklagar att jag inte får tillräckligt med tid till. Det jag älskar. När min fantasi om en sådan begränsad och inrutad tillvaro i vilken kreativiteten kan frodas blev verklighet, då sprack drömmen.När jag sedan släpptes ut ur min isolerade tillvaro och återigen översköljdes av frihet (även om den ju tillfälligt var mer begränsad än vanligt för oss alla under pandemin), men också avkrävdes val och prestationer, tittade jag längtansfullt tillbaka in i mitt karantänfort. Jag bannade mig själv för att jag inte bättre hade klarat av att nyttja och njuta mer av det som undantagstillståndet brukar erbjuda mig. En begränsad hög med byggklossar att, om än tillfälligt, skapa mig själv med. Ta det jag var tilldelad och skapa mig en tillvaro, en identitet. I detta fall också en identitet jag så länge eftersträvat och sett som den ultimata versionen av mig själv: den enslige författaren som inte har tid eller lust med värdsliga ting, utan som obrydd av omvärlden skapar och skapar.Kanske har jag föreställt mig en liknande tillvaro som Hans Castorps i Thomas Manns roman "Bergtagen". I romanen kommer Castorp som besökare till det luxuösa sanatoriet Berghof men blir på en läkares inrådan inlagd och stannar sedan i flera år. Castorp är, till skillnad från den tuberkulosdrabbade kusin han kom för att besöka, inte särskilt lungsjuk och kan på så vis njuta av den tydligt reglerade men kulturellt givande vistelsen. I likhet med Castorps situation har min dröm om att bli sängliggande handlat om just undantagstillståndet och den möjlighet till kontemplation, bildning och kreativitet jag fantiserat om att det möjliggör.Men när möjligheten gavs gick fantasin inte att förverkliga. I stället inmundigade jag passivt den ena skräpiga tv-serien efter den andra. Jo visst, några förlupna rader i dagboken och någon enstaka läst roman kom jag mig också för. Men inte erbjöd detta undantagstillstånd den där ljuva känslan av bubblande kreativitet, i vilket jag hade kunnat förfina min författaridentitet. Varför fungerade det inte denna gång? Kanske är sjukdom det enkla svaret på varför det uteblev. Kanske sätter virus faktiskt käppar i hjulet för skapande.Jag tänker på Emily Dickinson, den amerikanska poeten som levde mycket isolerat men som obönhörligen skrev, skrev, skrev. Instängd på sitt sovrum, där hon knappt träffade några andra än de närmaste, skrev Dickinson dikter och brev som efter hennes död gjort henne till en av västvärldens främsta poeter. Teorierna om hennes eventuella sjukdomstillstånd har främst rört sig om psykiatriska diagnoser, men skrev i isolation, det gjorde hon.Efter min Covid-karantän har jag börjat tivla på om jag skulle klara ett sådant liv jag så länge drömt om. Där Dickinsons förmodat psykiatriska tillstånd gjorde henne produktiv tycktes sjukdomskarantänen istället göra mig passiv. För det är ju inte sjukdom jag drömmer om. Jag drömmer om ett kreativt tillstånd och en identitet som skrivande människa. Att jag förlägger den drömmen i karantänen och sängliggandet, att jag fåfängt jämför mig med Dickinson, handlar snarare om den djupt rotade föreställningen om att den kvinnliga skrivakten måste ske i avskildhet. För att drömma om en kreativ identitet måste jag först drömma om kvinnligt kodad sjukdom.Och tar vi det ett steg längre handlar denna envisa dröm inte heller om kreativitet eller möjligheten att iscensätta en identitet. Den handlar, som så många av våra drömmar, om frihet. Men inte den sortens frihet som är formad av det moderna samhällets försök till ändlösa valmöjligheter, inte den frihet vi tror vi besitter då vi försöker forma våra identiteter. Utan den frihet som uppstår när vi slipper fatta beslut. När vi i stället för att oavbrutet behöva välja, får tid och ro att ägna oss åt det vi verkligen vill. Luther menade att människan blir fri genom sin tro, och vad är tro om inte att underkasta sig? Här finns kanske kärnan i min dröm om den strikt begränsade tillvaron, i drömmen om undantagstillståndet.Jag underkastar mig andras lagar och regler, inte för att tuktas utan för att bli fri.Maria Andersson Vogel, kulturskribent och doktor i socialt arbete

Christoffer Nyqvist hade just slagit igenom som komiker när han fick problem med hjärtat efter sin andra dos coronavaccin, men han är glad ändå. Det finns ett bonusavsnitt på 31 minuter för dig som donerar valfri summa till den här podden på Patreon.Man kan donera pengar till podden på https://www.patreon.com/arkivsamtalSwish: 0760724728Twitter: @gardenfors#arkivsamtalInstagram: @gardenforsFacebook: Arkiv Samtal - eftersnackgruppenStandup med Simon Gärdenfors: https://www.gardenfors.com See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Sjukdomen obesitas, eller fetma som det också kallas, ökar bland barn i Sverige. Men vad beror det på? I det sjunde viktiga samtalet delar barnläkaren Claude Marcus med sig av sina erfarenheter. Obesitas – Ett viktigt samtal är en podcast från Novo Nordisk. Programledare: Susanna Dzamic På webbplatsen www.faktaomvikt.se kan du läsa mer om obesitas.

Syfilis var en skambelagd sjukdom men samtidigt så utbredd att den fick genomslag i kulturen. Anneli Jordahl reflekterar över sjukdomens betydelse och vår tilltro till vattnets läkande kraft. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Essän sändes första gången 2021.All sjukdom döda. Så löd en strof i en dikt om vattnets helande kraft vid järnkällan i kallvattenkuranstalten Augustenbad. Källvattnet ansågs magiskt, särskilt kraftfullt vid midsommarafton, sjuka människor vallfärdade dit. Kurorten låg i en prunkande dal vid rullstensåsen i sörmländska Bie, en liten by en mil norr om Katrineholm. Dit flyttade jag i början av 2000-talet och bodde granne med kurortsplatsen. Kvar som ett minne om fornstora dar stod två källöverbyggnader. Särskilt den gotiska förlänade parken en gåtfull skönhet. Det porlade från bäckar, källor och rännilar kring parken.Vid hembygdsföreningens stånd en marknadsdag i juni bläddrade jag i Allan Degermans ambitiösa skrift om kurortsläkaren Per Axel Levin verksam i Bie. En stridbar hydroterapeut känd för att under slutet av 1800-talet bota syfilitiker och alkoholister med iskalla bad. Jag läste och tittade upp mot åshöjden där en praktfull trävilla tronade. Aha, där vårdades alltså syfilissjuka. Inbäddade som mumier i blångarnslakan som doppats i sexgradigt vatten. Ironiskt nog kallas villan än i dag för Paradiset.Syfilis var närmast en folksjukdom på 1800-talet.Vandrar du i syfilisspår blir du snabbt smittad. Jag strök runt parken och försökte föreställa mig allt mänskligt lidande före penicillinet. Syfilis var närmast en folksjukdom på 1800-talet. Per Axel Levin var inte ensam inom läkarvetenskapen att undvika, eller tona ned, den gängse behandlingen med kvicksilver, vilken många gånger var mer livshotande än sjukdomen i sig. Vatten däremot, lindrade och förhindrade.Kurorterna bjöd på nationalromantisk nordisk sommarkänsla med skira björkstammar och lusthus efter promenadstigarna. Kurortstanken var en del av friskvårdsrörelsen och nationalismens vurm för landsbygden, som ett svar på urbaniseringen vid 1800-talets mitt.På baden tvagades den friska, hälsosamma svensken fram. Det nya seklet skulle byggas med kraft. Ett sunt sinne förväntades välja bort alkohol och dekadent leverne. Nu gällde gymnastik och skogspromenader. På så vis skulle också fattigdomen stävjas.I mina anteckningsböcker växte det fram en sommar i slutet av 1800-talet. Det blev en roman om lidande, passioner och död. Sjukdomar och dödsångest ger onekligen vitalitet åt litteraturen. Hur många sjukdomsskildringar ges det ut på ett bokår? Själv hade jag stor användning av författaren Alphonse Daudets dagboksanteckningar om sjukdomens nedbrytande förlopp i slutskedet. Han badar också på kurorter vid samma tid som min roman utspelar sig.  I den ofullbordade "I smärtans riken" som gavs ut efter hans död nämner han sina olycksbröder, Baudelaire, Flaubert och Heine.Märkligt nog är vi inte många som skrivit om syfilis. Min roman "Augustenbad en sommar" nämns i litteraturforskaren Agneta Rahikainens "Smittans rike om syfilis i konst, kultur och kropp", en studie som utgår från morfaderns död i sjukdomen. På Paradisets veranda sitter min fiktiva Amanda Eggerts vid fullmånenätter och skriver onda sagor. På den tiden var det socialt accepterat att män köpte sex och smittan överfördes till hustrun. Eggerts skelett vittrar i tredje stadiet.Alla reagerar individuellt på den nyckfulla sjukdomen. Förloppet kunde stanna vid det första och mycket smittsamma fasen då en plita uppstår på könet. Eller stanna vid det andra stadiet som innebär svår värk, yrsel och synrubbningar. I Rahikainens bok bockar jag av kända män som lidit av sjukdomen, som Anders Zorn och finske symbolisten Hugo Simberg som är mest känd för målningen med två småpojkar som bär på en sårad ängel. Karen Blixen är en av få kvinnor i sjukdomens hall of fame. Jag dröjer mig spänt kvar i ett för mig nytt spår. Rahikainen skriver om hur barn till syfilitiker påverkas av sin erfarenhet. Enligt Freud kunde syfilissjuka föräldrar orsaka neuroser hos barnen. Kanske har konstnären Egon Schieles typiska förvrängda avmagrade kroppar att göra med erfarenheten av syfilisdrabbade föräldrar. Fadern vägrade erkänna sjukdomen som på grund av hjärnsyfilis gled över i galenskap. Sjukdomen innebar en sträng tystnadskultur i familjer och släkter. Skam och skuldbeläggande. Namnet var onämnbart och den andre skuldbelades: Prostituerade eller utlänningar. Fransosen kallades den i Sverige, spanjoren sa man i Frankrike.I Europa spreds smittan redan på 1400-talet bland militärer och sjöfarare. Först hade den en tjusig stämpel eftersom kungar och högreståndspersoner drabbades. Enligt myten som inte stärkts av forskning kunde ett extatiskt tillstånd av genialitet uppstå när hjärnan angreps. Filosofen Friedrich Nietzsche brukar nämnas i den vevan. När syfilis spreds i de breda folklagren var glansen förlorad.Veneriska sjukdomar är fortfarande vidhäftade med skam. Var tredje svensk bär på herpesviruset vars symptom inte är helt olikt syfilis i första stadiet. Hur mycket får vi läsa om det, förutom i Johan Jönsons famösa dikt.I dag botas syfilis snabbt med penicillin, för dem som har tillgång till antibiotika, vill säga. I fattiga länder kvarstår lidandet. Vad händer om mänskligheten blir resistent mot penicillin? Det är lätt att drabbas av sjukdomsskräck. Hur ska oron stävjas?Vatten, vatten. Människans eviga tro på dess läkande kraft. När covid 19-pandemin bröt ut och smittan ökade som häftigast under vintermånaderna samlades avklädda människor på nedisade bryggor. Iklädda baddräkt och toppluva sänkte de sig i isvakar. Det blev en trend och reportagen om vinterbad fyllde medierna, isvatten påstods stärka immunförsvaret.Pandemin pågår fortfarande när jag påpälsad betraktar fotografen Sara Mac Keys bilder på vinterbadare, utställda på en brygga vid Söder Mälarstrand i Stockholm. Jag såg Bie kallvattenkuranstalt framför mig när jag huttrande iakttog badarna. Kom 90-talets spavåg - och en hysterisk konsumtion av mineralvatten - mitt under en folklig rädsla för hiv-smitta? Under covidpandemin kunde ett iskallt bad få en nedstämd och uttråkad person att blixtra till i förhöjd livskänsla. Om än för en kort stund. Kanske ett substitut för inställda partyn och släktkalas.Det får vara hur hälsosamt det vill, jag avstår. Jag badar aldrig under 20 grader. Sorgligt nog är därför mina bad lätträknade under en svensk sommar. Jag drabbas av dödsångest när iskylan griper tag om mig.Anneli Jordahl, författareLitteraturDaudet, Alphonse, de Goncourt, Edmond, I smärtans riken, övers. Elisas Wraak (Alastor press).Degerman, Allan, Per Axel Levin den sörmländske läkaren och folkbildningsmannen, Sörmländska handlingar 34.Läke Konst Ars Medica, Hagströmerbiblioteket.Rahikainen, Agneta, Smittans rike - Om syfilis i konst, kultur och kropp (Natur & Kultur).

HAE (herditärt angioödem) är en sjukdom som runt två hundra personer i Sverige lever med som gör att svullnader (ödem) plötsligt kan uppstå på olika ställen i kroppen. Sjukdomen orsakas av en mutation i en gen som leder till en brist eller en defekt av ett reglerande protein i komplementsystemet som är en del av vårt immunsystem. De flesta med HAE har ärvt sjukdomen från en förälder, men cirka 25 % har fått sjukdomen på grund av en nymutation. Hör Cecilia berätta om hur det är att leva med en sällsynt sjukdom som både kan innebära svåra smärtor och vara livshotande. Idag finns det effektiva behandlingar och de blir allt bättre, men ibland saknar sjukvården kunskap om symtomen vid HAE och hur de ska behandlas. I avsnittet medverkar även läkaren och forskaren Linda Björkman som berättar om den forskning som bedrivs om HAE och hur resultaten också skulle kunna ge mer kunskap om andra sjukdomar i immunsystemet. Vi avslutar med en fråga till vår husdoktor Anders Fasth. Den här gången handlar det om hur man kan få anhöriga och vårdpersonal att förstå att en infektion ter sig annorlunda hos personer med immunbrist. Tips! Läs mer om hur du med primär immunbrist ska tänka kring en tredje dos av covid-19-vaccin på PIO:s hemsida, pio.nu.

Artisten och låtskrivaren Linda ”Miss Li” Karlsson gästar Framgångspodden och delar med sig av helt otroliga berättelser från hennes liv och karriär. År 2006 började hon skriva egna låtar som hon lade ut på Myspace, och redan samma år fick hon skivkontrakt. Idag är hon en av våra mest spelade artister och hon har vunnit massor av priser med hitlåtar som ”Komplicerad”, ”Instruktionsboken” och ”Utan dig”. Vi går in på hennes uppväxt i Borlänge, hur hon där kände sig utanför och hur det har format henne som artist. Vi pratar om hennes kroniska sjukdom som läkarna sa att hon aldrig skulle bli frisk ifrån, men hur hon kom att motbevisa dem. Vi får också höra hennes galnaste historier från turnerandet, om gången det blev slagsmål uppe på scen och om stalkern som låtsades vara cancersjuk för att få träffa henne. Tusen tack för att du lyssnar!Besök Framgångsakademin: www.framgangsakademin.seBeställ "Mitt Framgångsår": https://bit.ly/3jGuZyJAlexander Pärleros Instagram: www.instagram.com/alexanderparleros Bästa tipsen från avsnittet i Nyhetsbrevet: www.framgangspodden.seI betalt samarbete med Convendum: https://convendum.se/sv/I betalt samarbete med Blipp: https://kampanj.blipp.se/framgangspodden See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Artisten och låtskrivaren Linda ”Miss Li” Karlsson gästar Framgångspodden och delar med sig av helt otroliga berättelser från hennes liv och karriär. År 2006 började hon skriva egna låtar som hon lade ut på Myspace, och redan samma år fick hon skivkontrakt. Idag är hon en av våra mest spelade artister och hon har vunnit massor av priser med hitlåtar som ”Komplicerad”, ”Instruktionsboken” och ”Utan dig”. Vi går in på hennes uppväxt i Borlänge, hur hon där kände sig utanför och hur det har format henne som artist. Vi pratar om hennes kroniska sjukdom som läkarna sa att hon aldrig skulle bli frisk ifrån, men hur hon kom att motbevisa dem. Vi får också höra hennes galnaste historier från turnerandet, om gången det blev slagsmål uppe på scen och om stalkern som låtsades vara cancersjuk för att få träffa henne. Tusen tack för att du lyssnar!Besök Framgångsakademin: www.framgangsakademin.seBeställ "Mitt Framgångsår": https://bit.ly/3jGuZyJAlexander Pärleros Instagram: www.instagram.com/alexanderparleros Bästa tipsen från avsnittet i Nyhetsbrevet: www.framgangspodden.seI betalt samarbete med Convendum: https://convendum.se/sv/I betalt samarbete med Blipp: https://kampanj.blipp.se/framgangspodden See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Den här veckan pratar vi bla. om en av dom vanligaste ätstörningarna, nämligen hetsätning. Med oss har vi fantastiska Saskia som pratar om sina erfarenheter, men det ser såklart olika ut för alla. Enligt 1177 är hetsätning: Hetsätningsstörning är en vanlig form av ätstörning som kan uppstå oavsett kön och ålder. Sjukdomen kallas även för BED, efter engelskans binge eating disorder. Precis som vid ätstörningen bulimi innebär hetsätstörning att du har problem med hetsätning, men skillnaden är att du inte försöker göra sig av med det du ätit efteråt. Vi pratar också om kroppsuppfattning, andra former av psykisk ohälsa, att inte få hjälp och om att äntligen känna sig lite glad.