Podcast appearances and mentions of anders jonsson

Detta avsnitt är kanske ett av de viktigare avsnitten som Blodad Tand publicerat. Vi står inför en ny tandvårdsreform, Tiotandvården, vilken väcker mycket oro inom branschen. Vi vill med detta avsnitt försöka informera om hur förslaget som ligger idag ser ut.  Fokus i avsnittet ligger på hur olika intressenter inom tandvården ser på detta förslag och vad vi som bransch tillsammans kan göra för att påverka denna reform. Vi vill ju att reformen ska tillåta oss att fortsätta erbjuda våra patienter den goda och högkvalitativa tandvård som vi gör idag. Efter en lite torr introduktion av förslaget så bjuder vi på intervjuer med Olle Sahlin, ordförande Sveriges tandteknikerförbund; Eva Ljung, VD Folktandvården Stockholm; Anders Jonsson, chefstandläkare Praktikertjänst, Peter Schulz, företrädare för Tandläkare egen verksamhet (TEV) och fd vice ordförande i Sveriges tandläkarförbund, samt Niklas Virta, VD Aqua Dental.  Lyssna och låt er inspireras till klok påverkan för att skapa en fortsatt god tandvård i Sverige.

Vi avslöjar vem lyssnarna har röstat fram som årets mottagare av Sveriges Radios Novellpris! Och så fortsätter Lyssnarjuryns diskussioner. Idag läser de "Björnjägarens döttrar" av Anneli Jordahl. Möt novellpristagaren Karin Erlandsson! Och hör hur vinnarnovellen "Lådan" kom till! Vi ringer även upp Gunilla Lidqvist i Hemse på Gotland, en av alla de lyssnare som valt att lägga sin röst på "Lådan". Vad var det hon gillade så mycket, vad var speciellt med just Karin Erlandssons novell?LYSSNARJURYN DISKUTERAR "BJÖRNJÄGARENS DÖTTRAR"Lyssnarjuryn fortsätter den vindlande färden genom de nominerade böckerna till Sveriges Radios Romanpris. Idag leder samtalen dem in i en djup, fuktig skog när de närläser "Björnjägarens döttrar" av Anneli Jordahl. Lyssnarjury är rekryterad från bokcirklar i Östergötland och på Gotland och består av Sara Kurland, Anders Jonsson, Tove Mattsson och Mariann Ekström Svensson. Samtalsledare är Lina Kalmteg.MARIE LUNDSTRÖM SAMLAR IHOP LYSSNARNAS NÖDVÄNDIGA ROMANERVilken roman kan du inte klara dig utan? Frågan är svår, men inte omöjlig. Många, många lyssnare har svarat på frågan som vi ställt på Lundströms bokradios facebooksida. Marie Lundström har tagit del av alla svar. Missa inte hennes rapport i dagens P1 Kultur.Programledare: Lisa BergströmProducent: Anna Tullberg

Årets lyssnarjury är pålästa, laddade och redo. Följ deras diskussioner om romanerna som kan vinna när vi delar ut Sveriges Radios Romanpris för trettionde gången! På med partyhatt och läsglasögon. Under Litteraturveckan i P1, med start idag, ska vi dela ut Sveriges Radios Romanpris, Lyrikpris och Novellpris. Och det är upp till våra lyssnare vilken roman och novell som ska vinna!Invid Motala ström, i en studio i Norrköping sitter de fyra ledamöterna i årets Lyssnarjury. De är utsända från varsin bokcirkel hemmahörande i Östergötland och på Gotland. Sara Kurland, Anders Jonsson, Tove Mattsson och Mariann Ekström Svensson ger sig i kast med veckans första nominerade roman, "Natten" av Sara Gordan. Lina Kalmteg leder samtalen med Lyssnarjuryn.VI AVTÄCKER ROMANPRISETS SJÄLSveriges Radios Romanpris är ett mäktigt litteraturpris och en årlig påminnelse varenda år om vilka briljanta läsande lyssnare P1 har. Genom åren har författare som Henning Mankell, Torgny Lindgren, Elsie Johansson och Hanna Nordenhök fått priset. Nu fyller det 30 år. Det instiftades av Kerstin M Lundberg och Monica Lauritzen år 1993 och ingen medelålderskris är i sikte. Författarna älskar läsarpriset, även de som inte vågar lyssna på lyssnarjuryns ingående samtal om böckerna. Jenny Teleman förklarar Romanprisets själ.VILKEN ROMAN KAN DU INTE KLARA DIG UTAN?Frågan är svår men viktig och Marie Lundström har hittat en metod för att komma fram till ett svar. Hör vad som händer när hon samlar in lyssnarnas alla nödvändiga romaner. Vill du berätta vilken roman som är ovärderlig för dig, gå in på Lundströms Bokradios facebook-sida! Här https://www.facebook.com/LundstromsBokradio/?locale=sv_SEProgramledare: Lisa BergströmProducent: Anna Tullberg

Bokcirkeln IBB, Inte bara Biggles, består av fem män som bor i Visby på Gotland. Ingen av dem är infödd gotlänning, så när de ansökte om att få vara en del av romanprisjuryn tog de hjälp av den gamla Gutasagan i sin presentation..... I vanliga fall brukar de ses på torsdagar, med ärtsoppa och punsch, men nu är det måndag och det blir ost och vin...Det är en stor sak för en bokcirkel att bli vald till juryn för Sveriges Radios Romanpris. I år kommer de fyra bokcirklarna från Östergötland och Gotland. I flera månader har det nu bläddrats fram och tillbaka i de nominerade böckerna, skrivits i marginaler och på försättsblad, strukits under...Vilka är de – bokcirklarna som ska vaska fram vinnaren av romanpriset?Möt Anders Jonsson, Leif Ullrich, Peter Herthelius, Lars Danielsson och Tomas Koch som utgör bokcirkeln Inte bara Biggles i Visby.Reporter Helene Alm.

Anders Jonsson är skribent, tidningsman och politiker. 2021 gav han ut boken Curt Nicolin - ingenjör, direktör, debattör. Curt Nicolin var en högprofilerad företagsledare som bland mycket annat hann med att vara ordförande i Skattebetalarnas Förening.

I den femte och sista delen av poddserien På Väg blickar vi tillbaka i PostNords närmare 400-åriga historia. Hur har Posten förändrats från kungligt verk till det bolag det är idag? En historisk skildring som beskriver samhällets förändring och hur Posten/PostNord förändrats med den. Medverkar i avsnittet: Anders Jonsson, företagshistoriker, Börge Österholm, tidigare vd och koncernchef Posten och Vivi Nybom, Postmuseum. Programledare är Lennart Persson, journalist med lång bakgrund från SVT och Sveriges Radio.

I den femte och sista delen av poddserien På Väg blickar vi tillbaka i PostNords närmare 400-åriga historia. Hur har Posten förändrats från kungligt verk till det bolag det är idag? En historisk skildring som beskriver samhällets förändring och hur Posten/PostNord förändrats med den. Medverkar i avsnittet: Anders Jonsson, företagshistoriker, Börge Österholm, tidigare vd och koncernchef Posten och Vivi Nybom, Postmuseum. Programledare är Lennart Persson, journalist med lång bakgrund från SVT och Sveriges Radio.

Anders Jonsson är pensionerad universitetslärare i sociologi och sedan ett antal år bosatt i Vivalla. Han har varit aktiv inom Vänsterpartiet. Här berättar han om sig själv och sina tankar.

Under den här säsongen ligger Släktbands fokus på människors grundläggande behov. Ett av de var jorden som också var förutsättningen för att få mat på bordet. Och när jorden var det man levde av så uppstod också konflikter. En av de platser där konflikten aldrig kom att lösa sig var, och är faktiskt fortfarande, i Väster Silvberg i södra Dalarna. Dit lockades under tidigt 1600-tal nybyggare med kungliga garantier. En av dem som kom dit var anfader till släktforskaren Bengt Grufman. Han hette Anders Jonsson och byggde sig ett torp som kom att heta Grufmanstorp. Bengt Grufman har letat i arkiven och bland annat funnit det ursprungliga dokument där kung Carl IX högtidligt lovar att de som slår sig ner på berget får bygga sig ett torp och att dom och deras ättlingar ska få bo där för alla framtid. Bengts förfader byggde sig ett torp som hette Grufmanstorp, och där  fick de det som kallades Åborätt. Åborätt, det är en gammal juridisk term, som innebar en slags besittningsrätt. Den som fick åborätt, fick rätt att bo på och bruka en annan persons mark. Åborätten kunde gälla för en viss tid, eller livet ut för den som fick den, men det var inte helt ovanligt att man skrev in att rätten gällde också för kommande generationer som skulle få lov att fortsätta bo och bruka samma ställe, i evärdeliga tider, som man sa. En ärftlig besittningsrätt, med andra ord. Den som innehade åborätten skulle betala det arrende man kommit överens om, hålla fastigheten i stånd, och bruka marken på det sätt man hade kommit överens om. Bengt Grufmans förfäder blev alltså lockade till Väster Silvberg i södra Dalarna med en ständig åborätt som lockbete, och dessutom skattefrihet i sex år, eftersom kronan behövde deras tjänster. -Det fanns ju gruvdrift i samhället och mina förfäder blev framför allt kolare, berättar Bengt. Men de var inblandade också i själva järnhanteringen. En av dem fick kunglig tillåtelse att sätta upp hyttan på orten. Det var ett 30-tal familjer som kom till Väster Silvberg i början av 1600-talet, som byggde sina torp och bröt mark att odla. Men trots att de hade papper på att de lugnt skulle få bruka marken och bo i sina torp så började snart bråken. Berget var ju kronans från början, men 1629 gav drottning Kristina det i gåva till greve Jacob de la Gardie, och en bit in på 1700-talet så såldes marken vidare, med rätt att ta ut skatt. Och det är med det köpebrevet som bekymren startar för torparna som bodde där. -Problemet var att det aldrig skrevs in i det köpebrevet att torparna på berget hade speciella rättigheter, säger Bengt. Den första tvisten startade 1733, då adeln ville ha ett rejält arrende i form av dagsverken. -Min förfader Lars Grufman förde talan för sig och ytterligare 18 torpare, och det var nu rättsapparaten började snurra. Första ronden gick till torparna. De fick rätt i att de inte skulle behöva betala arrende. Och inte nog med det –de blev undantagna från roteringsplikten, dvs de kunde inte längre plockas ut för krigstjänstgöring. Nu surnade den förlorade parten till. -Omedelbart efter att bönderna fått roteringsfrihet så begärde adeln att de skulle betala skatt för sin roteringsfrihet, berättar Bengt. Den här gången var det torparna som förlorade, och som tvingades betala skatt för sin roteringsfrihet. Så här höll det på, på Silvberget. Torparna blev gamla och deras barn tog över, och också på andra sidan tvisten byttes generationerna ut. Det enda som var beständigt var tvisten.  När femte generationens torpare, Jan Erik Grufman tar över en bit in på 1800-talet, så gör han det efter sin morfar, och Jan Erik hamnar i strid också han. Ägarna till Väster Silvberg visar nu plötsligt upp en lagfart på Grufmanstorpet. Marken var ju ofri, men själva huset ägdes av Grufmanssläkten, och nu påstår bergets ägare att de köpt också själva torpet av Jan Eriks morfar. Eter långa förhandlingar i rätten vinner till sist Jan Erik Grufman, rätten avgör att köpebrevet är falskt. Men lagfarten får adelsmannen ändå behålla. 1879, tre år efter att lagfarten godkänts lyckas man ändå komma åt Jan Erik. Han var nämligen inte född inom äktenskapet och en oäkting kan ju inte kräva att få ärva som vanliga barn, ansåg man. -Han hade ju rätt i sakfrågan, men tvingades i alla fall att lämna torpet, säger Bengt Grufman. -När man läser igenom det här blir det klart att mycket vill ha mer, säger han. Han har en lista på alla dem som hans egna förfäder slogs emot. De har fina titlar, kammarherre, Baron, Riddarhusdirektör osv och ändå vågade torparna ta striden. -De kände väl att de hade rätt, och hoppades nog att de skulle få bo kvar, tror Bengt. Släkten Grufman var inte de enda som bråkade om åborätten på Väster Silvberg. I den allra första processen var det 19 torpare som protesterade, men sakta men säkert försvann den ene efter den andra. Än idag finns det ättlingar till de gamla åborättsinnehavarna från 1600-talet i ett av de ursprungliga nitton torpen – och striden om det huset är inte klar ännu, ärendet ligger hos Högsta domstolen. Det gamla Grufmanstorpet ligger kvar, idag ägs det av bruket på orten, och Bengt Grufman har varit där och tittat. -Det är intressant att försöka tänka sin in i hur det var den där gången de först kom dit och skulle bygga sig ett hem mitt i skogen, slutar han. Torparförsvarshandlingar   Det flesta torp har inte lika omständliga och krångliga ägandeförhållanden. Torparna hade i många fall ett tydligt dokument som beskrev deras rättigheter och skyldigheter. De kallades för torparförsvarshandlingar och finns fortfarande kvar i våra arkiv. Göran Stenmark som är arkivhandläggare på Riksarkivet SVAR i Ramsele har plockat fram ett par av dessa torparförsvarshandlingar. - Torparförsvar har förvillat många som felaktigt tror att de har att göra med soldatforskning, berättar Göran Stenmark som nu och finner dessa handlingar i arkiven. Torparförsvar var ett bevis eller kontrakt som visade att man hade rätt till torpet och kunde försvara sin rätt att bo på torpet.  - Kontrakten kunde behövas exempelvis om ett hemman, som hade ett eller flera torp under sig, såldes. Då kunde torparen behöva visa att han hade rätt att bo där till den nye ägaren. Torparförsvarshandlingarna var vanliga från 1760- talet fram till 1840- talet. Efter det började man prata om torparkontrakt, berättar Göran Stenmark. Arkivtips Torpare ansökte om torparförsvarshandlingar hos landshövdingen och idag finns originalen i Länsstyrelsens arkiv på respektive Landsarkiv.      

Det är full fart på den svenska ekonomin igen. Ändå varnas de svenska politikerna för att lova reformer inför valet i höst. Hur allvarlig är skuldkrisen i Europa och världen? Vilka konsekvenser kan den få för Sverige? Och hur kommer det att gå med den europeiska valutaunionen? Är det en fördel eller nackdel att Sverige inte infört euron? Det är några av frågorna till veckans gäst, professor Lars Calmfors, ordförande i det finanspolitiska råd som utvärderar regeringens ekonomiska politik. Han intervjuades av Anders Jonsson.

Vad är det som hänt mellan näringsminister Maud Olofsson och europaparlamentariker Lena Ek? Och vari bottnade egentligen den bistra kylan mellan dåvarande statsministern Göran Persson och EU-kommissionären Margot Wallström? Nordegren i P1 tar idag upp människans behöv av fiender inom politik, akademisk forskning och socialt umgänge. Thomas berättar om egna ärkerivaler genom tiderna och vi pratar också med politiske kommentatorn Anders Jonsson och psykologen Anna Krantz. Och så försöker vi få Malena Ernman att leda allsång i studion! (Men det blev på telefon istället.) Bisittare är Nina Lekander.