Podcast appearances and mentions of jenny teleman

Forskaren Vanja Hermele jobbade på Dramaten år 2017 när metoo kastade om tillvaron. Nu skildras denna tid i Antiorganisationen. Dramaten och metoo. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Hör ett samtal med Vanja Hermele om den nya boken som skildrar tiden före, under och efter metoo. Hur har det här förändrat arbetet på våra stora kulturinstitutioner? Hör Tobias Theorell, operachef på Kungliga Operan, om deras arbete framöver.REPORTAGE: Krusidullmakaren och ”Pärlan”Illustratören och mönsterformgivaren Klara Bartilsson är aktuell med nya bilderboken ”Pärlan”. Jenny Teleman har träffat den Augustprisnominerade - och självutnämnda krussidulmakaren.KRITIKSAMTAL: Josephine Quinn vill ge en ny bild av Europas rötterKritiksamtal med kulturredaktionens Karin Arbsjö om historikern och arkeologen Josephine Quinns bok ”Västvärldens födelse”, som nu kommit i en svensk översättning.OBS-ESSÄ: John Keats poetikEn dikt kan öppna en värld som inte funnits förut. Det visste den romantiske poeten John Keats. Och han hade också en radikal metod för att öppna sig mot det okända. Kristoffer Leandoer funderar över en värld där poeten blir den minst poetiska av alla.Programledare: Eskil Krogh LarssonProducent: Oscar KangroReporter: Johanna Olofsson

Efter en fråga om mångfald stängdes P1 Kulturs reporter Emma Engström av från intervjun med Hollywoodstjärnan Viola Davis, som spelar svart kvinnlig president i nya filmen G20. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Tonläget blir allt skarpare i kulturlivet i USA. Den amerikanska myndigheten FCC har börjat en utredning mot Disney och ABC angående deras mångfaldsprogram. Samtidigt har Donald Trump utfärdat en presidentorder mot Smithsonian Institute i Washington, för att ta bort ”anti-amerikansk ideologi” från museikedjan, samt återupprätta monument och statyer som tagit bort under de senaste fem åren. Vad innebär detta? Sveriges Radios Washingtonkorrespondent Ginna Lindberg gästar P1 Kultur.KLASSIKERN: ”DET NYA LANDET” – BIRROS OCH MOODYSSONS FLYKTINGDRAMAHistorien om Ali, Massoud och Louise fick miljonpublik då den visades på SVT i mars 2000. Men deras öde fångade inte bara publikens hjärtan. Den visade också en ny sida av Sverige, som inte skildrats tidigare i svensk drama och som skapade en debatt där manusförfattarna också fick svara på frågor om flyktingpolitik och Sverigebilden. Men framför allt var det en serie som fick sin publik att både skratta och gråta. Där rollfigurerna fick vara komplexa. Och som kom under en tid då ord som mångfald och mångkultur precis hade börjat användas för att beskriva Sverige. Men det finns delar av både serien och den efterföljande debatten som är kusligt lik dagens samhälle, en kvarts sekel senare. P1 Kulturs Saman Bakhtiari har sett om ”Det nya landet” och pratat med manusförfattaren Peter Birro.REPORTAGE: MÖT LYSSNARJURYN SOM UTSER VINNAREN AV SVERIGES RADIOS ROMANPRISFem bokslukare från hela landet röstar fram vinnaren av Sveriges Radios Romanpris i nästa vecka. P1 Kulturs reporter Nina Asarnoj låter oss bekanta oss med den så kallade Lyssnarjuryn: Alma Martinsson, Jan Unga, Cristina von Schéele, Teodor Fridén och Benigna Polonyi. Det visar sig att böcker är en stor del av deras liv och ger möjlighet att både fly och förstå verkligheten.SÅ KÄNNS DET ATT ”GÅ IN I VÄGGEN” PÅ TEATERSCENEN?Diagnosen ”utmattningssyndrom” ska tas bort i Sverige 2028. Men än finns tid. På torsdagskvällen var det premiär för ”Funeral of Lady Sapiens – Välkommen in i väggen” på Uppsala stadsteater. Dramatikern och regissören Helle Rossing har utgått från sina egna erfarenheter av utbrändhet och vill ge en både mörk och komisk inblick i hur livet kan kännas både innan och mitt i ”den ökända väggen”. Vår teaterkritiker Jenny Teleman var på premiären och kommer till studion för att berätta mer.Programledare: Lisa BergströmProducent: Henrik Arvidsson

Vad innebär flickskap, hur skildrar man det, och vad har det för roll i dagens samhällsklimat? Pjäsaktuella dramatikerna EliSophie Andrée och Carolina Frände berättar hur de skapar flickan på scen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Federico Garcia Lorcas klassiska pjäs ”Bernardas hus”, om fem döttrar som stängs in för att på heltid sörja sin pappa i åtta år, sätts upp på Göteborgs stadsteater. Skriven i 1930-talets Spanien lyfts den ofta som en pjäs om fascistiska strukturer. I regissören Nora Nilssons tolkning ligger fokus på flickskap och makt – och den lyckas dessutom vara humoristisk.P1 Kulturs teaterkritiker Jenny Teleman har sett.VAD KÄNNETECKNAR EN FLICKA?Jenny Teleman hänger med in i ett samtal med dramatikerna EliSophie Andrée och Carolina Frände – båda aktuella med pjäser på temat flickskap.EliSophie Andrée står bakom ”Hbg girls”, där sju ungdomars fredagskväll i Helsingborg skildras. Pjäsen bygger på intervjuer med unga tjejer från facebookgruppen ”HBG Tjejer”. Carolina Frände har översatt och regisserat ”Utflykt till Hanging Rock”, om tre collegeflickors försvinnande i Australien, år 1900. Hur ser flickskap ut på dagens teaterscen? Vad gör och vill flickan, och skiljer det sig från vad hon gjorde och ville för 50 år sedan?MALMÖ DOCKTEATER FYLLER TIO ÅROm Erik Holmström fick säga några ord till sig själv för tio år sedan, när han grundade Malmö Dockteater, skulle han säga: Fan vilken bra idé!Nu fyller teatern 10 år. Födelsedagen firas med en föreställning både av och med Erik Holmström. Han besöker studion för att prata om idén att starta en dockteater för vuxna, hur dockor kan skådespela bättre än människor, och hur Malmö Dockteater påverkat dockteaterns ställning i Sverige.ESSÄ: LITTERATURKRITIK NÄR JORDEN GÅR UNDERSom litteraturkritiker skriver Annina Rabe om det som redan är skrivet. Sammanfattar komplexa verk på få rader. Kanske lufsar hon bara bakom andra och på ett förenklat sätt uttrycker saker en gång till?Annina Rabe funderar över litteraturkritikens roll, och rollen som kritiker.GÄVLE UTSER EGET ROMANPRISVinnaren av Sveriges Radios romanpris utses 11 april 2025. Men en vecka innan utser en jury på 96 läsare i Gävle en egen vinnare bland samma nominerade böcker.Jan Erlandsson, ordförande för Geflejuryn, står mitt i förfestvimlet i Musikhuset i Gävle och berättar om initiativet.Programledare: Lisa WallProducent: Sara Ek & Saman Bakhtiari

Det ska handla om en av efterkrigstidens mest ikoniska romaner, som enligt många varit aktuell i över 75 år: George Orwells 1984 . Just nu är Orwells roman aktuell i en ny uppsättning på Kulturhuset Stadsteatern i Stockholm. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vår kritiker Jenny Teleman har varit och sett den och kommer tillsammans med författaren Gabriella Håkansson och journalisten Hanna Fahl att diskutera hur det kommer sig att ”1984”, som skrevs bara några år efter andra världskriget, fortfarande är en så vanlig referens för att förklara vår tid?SPRÅK-BRÅK I INDIENEtt nationsbygge handlar om identitet och en känsla av samhörighet där ett gemensamt språk är ett grundstenen i denna vi-känsla. Men inte överallt! I Indien finns inget nationalspråk, däremot finns där 22 språk erkända enligt landets författning, varav två av dem klassas som officiella; hindi och engelska.Men just nu rasar en intensiv debatt om hindins ställning i landet. Den nuvarande regeringen arbetar aktivt för att stärka språkets ställning. Men deras politik har många motståndare.Sveriges Radios Sydasien-korrespondent Naila Saleem har pratat språk, politik och kulturkanon med några av landets författare.INTERVJU: LISA NILSSON1992 slog Lisa Nilsson igenom med det mjuk-souliga albumet "Himlen runt hörnet", som spelats så mycket att det blivit en del av svensk musikhistoria.Sen dess har vi hört henne göra brasilianska klassiker och mängder av vispop.Men nu släpper Lisa Nilsson ett nytt album - "Uteblivna vi" som är hennes första på 12 år och P1 Kulturs reporter Lisa Wall började sin intervju med att fråga om just den där titellåten - vilka är de uteblivna vi:na?ESSÄ: GUDOMLIGA MUSÉERDen här veckan går radioessäerna under rubriken ”Muserna skriver tillbaka” där vi vänder blicken mot dem som gett glöd åt skaparkraften hos historiens konstnärer och författare.Men i dagens avsnitt tar vi ett steg tillbaka, till ursprunget. Rebecka Kärde berättar om hur de gudomliga nio muserna föll från himlens höjder och förvandlades till dagens högst mänskliga inspiratörer.Programledare: Eskil Krogh LarssonProducent: Saman Bakhtiari

Nu är det dags juryn har utsett Lyrikprisets vinnare år 2025 och i P1 kultur får du veta vem det är! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. De nominerade är: ”Måla” av Kristofer Folkhammar, ”Ingenmans strand” av Nils-Åke Hasselmark, ”Rubicon / Issos / Troja” av Lotta Lotass, ”Jägmästarna säger” av Mariam Naraghi och ”Kåta blommor” av Axel Winqvist. Hör Lyrikprisjuryns ordförande Ann Lingebrandt om juryns val, och Helene Alms porträtt av vinnaren.LITTFEST LÅTER UNGA LÄSARE BESTÄMMAI dag startar litteraturfestivalen Littfest i Umeå - traditionsenligt med en första dag som enbart är vigd åt unga läsare. Men i år har man tänkt om kring programmet och låtit de unga själva bestämma vad det ska handla om. Då hamnade romantasy, skräck och booktok på agendan. Joakim Silverdal är på plats på Littfest.BOKTIPS I VÅRFLODENP1 kulturs Jenny Teleman tipsar om två aktuella böcker - bilderboken som valt till årets bästa, och en alldeles särskild norsk ungdomsskildring om att växa upp i Norge och Serbien.ESSÄ OM DEN SJÄLVGODA ÅTERVINNARENÄr återvinning något bra? Ja! Svarar nog de flesta. Men författaren och journalisten David Jonstad vill ge ett annat perspektiv i dagens radioessä från OBS.Programledare: Lisa WallProducent: Karin Arbsjö

Den ukrainska författaren Viktoria Amelina dödades av en rysk robot sommaren 2023. Nu kommer hennes efterlämnade manuskript om kriget ut på svenska. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. När den då 37-åriga Viktoria Amelina dödades i en robotattack mot en pizzeria i staden Kramatorsk i östra Ukraina hade hon just skickat det ofärdiga manuset till sin nya bok till flera vänner. Nu kommer boken ut på svenska med titeln ”Se kvinnorna se kriget” i svensk översättning av Ola Wallin och med förord av kanadensiska författaren Margaret Atwood. Boken handlar om en rad ukrainska kvinnor som på olika sätt gör motstånd mot Ryssland under den fullskaliga invasionen av Ukraina. Amelina själv la sitt skönlitterära skrivande åt sidan efter februari 2022 och reste istället runt i landet och dokumenterade ryska krigsbrott.Hör först kulturredaktionens Fredrik Wadström i samtal med Jenny Teleman om den nyutkomna boken och följ sedan med till Ukraina och möt några av Amelinas närmaste vänner.Medverkande:Tetyana Teren, tidigare ordförande i ukrainska PENOleksandra Matvijtjuk, Center for Civil Liberties i Kiev som 2022 mottog Nobels fredspris

Siw Malmkvists kontrakt har inte förnyats på 60 år med stora ekonomiska förluster som följd. Det visar en granskning av musikbranschen som Kulturnytt har gjort. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Kulturnytts Tanja Ulriksson gästar programmet för att berätta mer om sin granskning av musikbranschens villkor som sänds den här veckan. Där bland andra Musikerförbundets ordförande Karin Inde spår att det inte kommer finnas några stora musikstjärnor i framtiden om dagens situation inte förändras.INTERVJU: KAROLINA ANDERSSON TAR SIG AN NATTENS DROTTNINGVi får besök av sopranen Karolina Andersson, aktuell i rollen som Nattens drottning i operan ”Trollflöjten”, Mozarts sista opera, som har premiär i veckan på Folkoperan i Stockholm. Hon kommer hjälpa oss djupdyka i den aria som Nattens drottning framför i operan. En av operahistorians största hits. Men varför är den så känd? Och vad behövs för att sjunga den?KRITIKSAMTAL: ”DIE LEANDER” PÅ ÖSTGÖTATEATERNP1 Kulturs teaterkritiker Jenny Teleman har varit på premiären av musikteaterföreställningen ”Die Leander” på Östgötateatern. En pjäs som handlar om den svenska schlager och revystjärnan Zarah Leanders väg till att bli den största filmstjärnan i Nazityskland. REPORTAGE: ”TORRLÄGG ÖRESUND” OM DET SVENSK-DANSKA GRÄNSLANDETTorrlägg Öresund, och skapa en perfekt förbindelse mellan Sverige och Danmark. Det föreslog skånska TetraPak-grundaren Ruben Rausing, under mitten av 1900-talet. Det blev en bro i stället. I år fyller den 25 samtidigt som Malmö Konsthall fyller 50 och lyfter i sin jubileumsutställning ”Torrlägg Öresund”, det svensk-danska gränslandet. Men bakom utställningen står otippat nog en amerikan, bosatt i Polen, det vill säga utställningskuratorn Post Brothers. Vår reporter Sara Ek har varit på Malmö Konsthall och träffat honom och konstnären Matilda Tjäder.ESSÄ: STIGEN LEDER RAKT IN I MIG SJÄLVFörfattaren och journalisten Eva-Lotta Hultén tar med oss på en vandring, ut i skogen och in i sig själv i tisdagens radioessä om, stigar. Programledare: Lisa WallProducent: Saman Bakhtiari

Många vittnar just nu om en tid av multipla kriser i världen: Instabilitet, våld och osäkerhet. En vecka efter den värsta masskjutningen i svensk historia ställer vi frågan: Vad blir konstens roll i en tid av kris? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Samtal med Bokradions Marie Lundström, P2:s Britta Svanholm Maniette och P1 Kulturs kritiker Jenny Teleman.SALOME – SKANDALOPERAN SOM RITADE OM OPERAKARTAN NU PÅ MALMÖ OPERANär Richard Strauss opera Salome hade premiär i Dressden 1905 var skandalen given: triangeldramat mellan Herodes, dottern Salome och Johannes Döparen genomsyrades av incestuösa relationer och nekrofili; våld och åtrå; religion och erotik. Dessutom smyckat i musikaliska dissonaser. Samtidigt var succén ett faktum – operan blev lika eftertraktad av publiken som den blev motarbetad av operacensuren. Nu spelas den på Malmö Opera. Samtal med DN:s kritiker Kristina Lindquist och Tobias Lund, kritiker på Sydsvenskan. HAR DET GÅTT INFLATION I STÅENDE OVATIONER? Hur bra måste en föreställning vara för att förtjäna en stående ovation? Vår reporter Jesper Cederberg ser hur den svenska operapubliken allt som oftast studsar upp i applåderna – även efter en helt okej föreställning. Samtidigt som operapubliken på kontinenten till och med gärna låter det höras om den är missnöjd med föreställningen. Har det gått inflation i stående ovationer i Sverige? ESSÄ: EVIGHETEN ÅTERKOMMER I NY SKEPNADJakten på evigt liv är gammal. Under 1900-talet fick idén nya former. Dan Jönsson ser en poäng i att hålla liv i evigheten.Programledare: Saman BakhtiariProducent: Eskil Krogh Larsson

Idag har Brutalisten premiär på svenska biografer, en gripande stark film och Oscarfavorit inför galan i mars lever den upp till alla lovord? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Den tiofaldigt Oscarsnominerade filmen "Brutalisten" är drygt 3,5 timmar – en mångfacetterad filmberättelse regisserad av Brady Corbet om förintelseöverlevaren, arkitekten László Toth (spelad av Adrien Brody) som tar sig till USA efter kriget. Efter några svåra år får han ett stort uppdrag av den förmögna Harrison Lee Van Buren Sr (spelad av Guy Pearce), som vill att Toth ska uppföra en storslagen byggnad till minne av Van Burens mor. Det handlar om makt, underordning, främlingskap, överlevnad och arkitektur. Kulturredaktionens Björn Jansson medverkar i dagens P1 Kultur, hur bra tycker han att den är?DEN VIKTORIANSKA ERAN – POPULÄRKULTURENS ÄLSKLINGSEPOKMånga är filmerna och tv-serierna och romanerna för all del, som utspelar sig på förflutna dimmiga Londongator, skuggade av fladdrande gatlyktor och slamret av hästdroskor mot kullerstenen och biosuccéer som ”Poor things” och ”Nosferatu” är bara två färska exempel på detta. Den gemensamma nämnaren är den viktorianska eran: sju decennier på 1800-talet då Drottning Victoria styrde över Storbritannien, och Storbritannien styrde över världen – åtminstone kulturellt. Frilansjournalisten Karin Svensson har gått i viktorianska fotspår i London och Brighton, för att ta reda på varför epoken inte släpper greppet om vår fantasi.KLASSIKERN: LÅNG DAGS FÄRD MOT NATT AV EUGENE O´NEILLPjäsen "Lång dags färd mot natt" av den amerikanske dramatikern Eugene O´Neill turnerar just nu med riksteatern i en hyllad uppsättning – en pjäs så självbiografisk och svart att O´Neill inte ville att den spelades förrän efter hans död. Det var 1956 den hade premiär på Dramaten i Sverige och den blev en milstolpe i svensk teaterhistoria. I dag återvänder vi till den tillsammans med kulturredaktionens Jenny Teleman.Programledare Jenny TelemanProducent Maria Götselius

Vad spelar orden för roll? USA:s president Trump har aviserat att Mexikanska golfen ska byta namn till den Amerikanska golfen och berget Denali ska återigen heta Mount Mckinley. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Varför vill Trump byta namn berg och bukter – och vad spelar det för roll? Samtal med Språktidningens Anders Svensson. STAFFAN VALDEMAR HOLM: ”JUST NU ÄR JAG SOM BÄST”Regissören Staffan Valdemar Holm har en lång karriär inom europeisk teater – och enligt honom själv är det nu han är som bäst. I veckan är han aktuell med premiär av ”Ural” på Kulturhuset stadsteatern i Stockholm. Möt honom i ett långt porträtt, av Jenny Aschenbrenner. KRITIK: AMERIKANSK KLASSIKER OM ATT MISSLYCKAS – ”LÅNG DAGS FÄRD MOT NATT”I veckan är det också premiär för Riksteaterns uppsättning av ”Lång dags färd mot natt”, med Grynet Mollvig och Krister Henriksson i huvudrollerna. Vår kritiker Jenny Teleman är ”orimligt förtjust”.ESSÄ: ÄR DET RÄTT ATT STÄLLA DIAGNOS PÅ EN GALNING MAN ALDRIG TRÄFFAT?Behovet av psykologiska analyser av makthavare tycks outsinligt. Ulf Karl Olov Nilsson funderar i ljuset av en bortglömd psykobiografi.Programledare: Lisa WallProducent: Eskil Krogh Larsson

Nosferatu. Dracula. En vampyrs bekännelser. True Blood. Twilight. Och nu Nosferatu igen. Vårt sug efter blodsugare tycks aldrig stillas. P1 Kultur undersöker varför. Hör våra kritiker Emma Engström och Jenny Teleman. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. BILL SKARSGÅRD OM ATT FÖRVANDLAS TILL VAMPYRHan spelar vampyren i Robert Eggers bioaktuella nyinspelning av ”Nosferatu”. Och det krävdes ett förvandlingsnummer. Både utseendemässigt och röstmässigt. P1 Kulturs Björn Jansson har träffat skådespelaren Bill Skarsgård.KLASSIKERN: SÅ FÖRVANDLADES FURSTEN VLAD TILL VAMPYREN DRACULABram Stokers roman Dracula kom ut 1897 och har haft ett gigantiskt inflytande på våra föreställningar om vampyren. Hans historiska namne, 1400-talsfursten, satte med pålspetsning som specialitet skräck i såväl fiender som undersåtar. Men ingenting tyder på att härskaren Vlad Tepes Dracula, sin legendariska brutalitet till trots, någonsin livnärde sig som vampyr. Ludvig Josephson, producent för Creepypodden i P3, reder ut begreppen. BILDNINGSRESAN: EN KULTURGUIDE TILL MADRIDFölj med Sveriges Radios Sydeuropakorrespondent Cecilia Blomberg och författaren Lina Wolff till Spaniens och Madrids mittpunkt, Puerta del Sol – landets absoluta nollpunkt som all avståndsberäkning utgår ifrån; följ i Cervantes spår genom författarstadsdelen Barrio de las Letras, innan det är dags att söka skugga i Madrids lunga – parken El Retiro.Programledare: Lisa BergströmProducent: Henrik Arvidsson

År 1974 händer det omöjliga. Två unga musiker gör storsuccé med en hitskiva med något så konstigt som medeltidsballader. Medan duon Folk och rackare intar svensktoppen frälser de också en argsint sexåring. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. När Jenny Teleman är sex år får hon stifta bekantskap med en äggskalsvit LP. ”Med rötter i medeltiden” går runt, runt på hennes systers grammofon. Två röster sjunger så det rasslar inombords om lera, oknytt, styva sjömän, uppror, djävulen, brännvin, döderskratt, svärd och konungagårdar.Skivan handlar om de som gjorde tvärsemot, de som vägrade och sa ifrån. Det är tung arsenal för en sprittande sexåring.Jenny Teleman bjuder hem Ulf Gruvberg och Carin Kjellman, som gjorde skivan, för ett samtal om bästa sortens mungiga och den råa klangen i medeltidsmusik. De pratar om hur man gräver i svenskt visarkiv, flörtar med danska högstadiebusar och får övervintrade kommunister att mjukna. Hur man gör en svensktoppsetta av en uråldrig halarvisa och varför man aldrig förstår vilken bra musik man gör när man gör den.En P2 dokumentär från 2020 av Jenny Teleman.

Vilket var årets genombrott och årets lustmord på scen? Varför pratade alla pengar och siffror? Vi utser förstås årets upplevelse med våra kritiker Jenny Teleman och Kristina Lindquist. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I dagens P1 Kultur medverkar våra scenkonstkritiker Jenny Teleman och Kristina Lindquist för att sammanfatta teateråret 2024! Vilka debatter har präglat teatervärlden och vilken är årets stora trend? Och hur har den ekonomiska krisen märkts för publiken? Vi minns förstås också en av Teatersveriges verkliga giganter – Suzanne Osten – som gick bort i oktober.KRITIKSAMTAL: ”FEM SCENER NORÉN” PÅ DRAMATENVi ska också hinna med att prata om en av årets sista teaterpremiärer: regissören Marcus Öhrn har satt upp fem scener ur fyra olika Norénpjäser och gett alla skådespelare dockliknande masker och förvrängda röster. Hur funkar det och hur norénskt blir det egentligen? Jenny Teleman och Kristina Lindquist har båda sett premiären på Dramaten.ENKÄT: SÅ HAR LÅGKONJUNKTUREN SLAGIT MOT LANDETS TEATERSCENERInflation och ökade kostnader har slagit hårt mot teatern under året. P1 Kulturs reporter Axel Rosenberg har pratat med tre personer från olika delar av teatervärlden om hur ekonomin har påverkat dem – Freja Hallberg, som driver den nyöppnade scenen Konträr i Stockholm, Robert Uitto, vd för Länsteatrarna, och Björn Sandmark, vd för Göteborgs stadsteater.INTERVJU: SUZANNE OSTEN OM SUZANNE OSTENDramatikern, regissören, giganten Suzanne Osten gick bort den 28 oktober i år, efter över fem decennier i centrum av svensk scenkonst. Vi avslutar sammanfattningen av teateråret med att minnas hennes gärning med hennes egna ord, i intervjun som P1 Kulturs Lisa Bergström gjorde med Suzanne Osten 2021 i samband med att hennes självbiografi, "Vem tror hon att hon är, Suzanne Osten?" kom ut.REPORTAGE: BEN CRAMER BYTTE NASHVILLE MOT GÖTEBORG – NU KOMMER OLD SEA BRIGADES EP ”IF I ONLY KNEW” INSPELAD HÄRHäromdagen släpptes Old Sea Brigades EP "If I Only Knew". För fem år sedan bodde personen bakom det artistnamnet, den amerikanske musikern Ben Cramer, i Nashville i USA. Hans musik hördes i tv-serier som Grey's Anatomy, och han skrev låtar till andra artister. Men livet ville annorlunda. Numera bor han på svenska västkusten, i Göteborg, där han har hittat både kärleken och kreativiteten. Vår reporter Emma Engström hittade honom vid ett mixerbord som en gång tillhörde bandet Queen.Programledare: Saman BakhtiariProducent: Felicia Frithiof

P1 Kultur djupdyker i Ingmar Bergmans familjeepos Fanny och Alexander. Vad är det med de här karaktärerna som gör att vi vill se dem igen och igen? För nu har de blivit teater, igen och för första gången en opera Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. OPERAVi får besök av den svenska kompositörstjärnan Mikael Karlsson som bor i New York sedan många år tillbaka. Han började som dataspelskompositör till spelet Battlefield men har sedan dess både skapat ny musik till baletten Svansjön och nu gjort om två filmer till operor. Förra året gjorde han opera av Lars von Triers Melancholia på Kungliga operan i Stockholm. Och i början av december var det premiär för operan Fanny och Alexander på La Monnaie i Bryssel.TEATERVi får även besök av kulturredaktionens scen och teaterkritiker Jenny Teleman som, i tre akter, berättar om vad Fanny och Alexander egentligen handlar om och varför berättelsen passar just teaterscenen så bra. Och om vi nu har kommit till en ny punkt i teaterversionen av Bergmans berättelse, den postmoderna eran. ESSÄKonsum var namnet på dagligvarubutikerna inom Kooperativa förbundet som präglade en stor del av 1900-talet handel. Föregångaren till dagens Coop gick dock under. Men vad berodde det på? Var man före sin tid eller efter? Kulturredaktionens Katarina Wikars minns sin barndoms funkiskonsum och funderar över det gemensamma ägandet som rann ut – i samtiden.Programledare: Lisa WallProducent: Saman Bakhtiari

De senaste årens inflation har ökat trycket på hushållen och dyrtiderna påverkar förstås också kulturen. Vilken betydelse har det haft för biljettpriserna och vad är vi beredda att betala? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I dag ska riksdagen klubba nästa års kulturbudget, där kulturens andel av den totala budgeten minskat – den lägsta siffran på 20 år. Den politiska oppositionens kritik lät förstås inte vänta på sig och kulturinstitutioner varnade för nedskärningar under 2025. Samtidigt aviserade regeringen skattelättnader för hushållen och det kommer, menar förespråkarna, att ge människor mer i plånboken och ökade möjligheter till att spendera pengar på kultur om man så vill. Det är hushållen som bär det största kostnaden för kultur och frågan är vad de senaste årens inflation betytt för kulturen och de som vill gå på bio, konserter, opera och teater? P1 Kulturs Emma Engström reder ut med färska siffor. MARIA GRIPES ”GLASBLÅSARNS BARN” HAR PREMIÄR PÅ BORÅS STADSTEATERN”Glasblåsarns barn” är en berättelse av Maria Gripe, om längtan och saknad och om man verkligen blir lyckligare av att få alla sina önskningar uppfyllda. I år fyller historien 60 år. och boken har filmatiserats och spelats många gånger på teatrar genom åren. På lördag är det dags igen när Borås Stadsteater har premiär och P1 Kulturs Anna Tullberg har pratat med dramaturgen Lisa Lindén om varför Maria Gripes sextioåriga saga fortfarande lockar både unga och gamla. MER TEATER! HUR BRA ÄR ”BOBBY FISCHER BOR I PASADENA” PÅ FOLKTEATERN?Det har varit premiär för Frida Röhls uppsättning av Lars Noréns 80-talspjäs ”Bobby Fischer bor i Pasadena” på Folkteatern i Göteborg – ett drama som ingår i det som kallas för Noréns borgerliga kvartetter och handlar om en familj på Östermalm och deras nattliga uppgörelse. Men, samtidigt som publiken bevittnar familjens sönderfall, äter den också en avsmakningsmeny som skapats av Michelinkocken Gustav Knutsson. Varför och tillför det dramat något? Vår kritiker Jenny Teleman har sett, ätit och medverkar i dagens program. INTERVJU MED GULDPALMSBELÖNADE SEAN ”ANORA” BAKERPå årets Cannesfestivalen belönades filmen ”Anora” av filmskaparen Sean Baker, en film om sexarbetaren Ani som blir ihop med en rysk oligarkson, Ivan, i New York. P1 Kulturs Björn Jansson har träffat regissören som också i sina tidigare filmer porträtterat människor i samhällets utkanter, till exempel i ”The Florida Project” och ”Tangerine”. DAGENS ESSÄ: OM DEN DOLDA GUDINNAN NJÄRDStora delar av den nordiska historien finns väl belagda, men går man långt tillbaka har de allra flesta spår raderats ut. Och ibland dyker ett fragment av kunskap fram som låter en ana, att här finns något som ger en helt annan bild av hur allting en gång var. Som får noggranna akademiker att spekulera vilt om hur det kanske, möjligen, kan ligga till. Nils Markus Karlsson, kulturarbetare och författare, redogör för några sådana teorier och för sin egen besatthet vid att kunna se gudinnan bakom allt. Programledare Karsten ThurfjellProducent Maria Götselius

Han var intolerant mot faktafel, men kunde konsten att skratta åt perfekta byxor. Jenny Teleman minns en sträng humanist till far och hans sista protest mot en obildad omgivning. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.”Hej.” Det blev det sista ord min pappa sa i livet. Till mig. Det känns som en kafferast sedan. Eller ett halvsekel eller en hösttermin ungefär. Sensommar var det i alla fall. Eller sommar och sommar, sen och sen, ganska oprecist som period betraktat. Min pappa dog i den trettioåttonde årstiden skulle man också kunna säga. Om man använder den japanska mikrokalendern. Och varför skulle man inte göra det? Den delar in året i inte mindre än sjuttiotvå förunderligt pregnanta poetiska årstider på bara ett par dagar vardera.Augusti blir då detta8–12 augusti: Svala vindar blåser.13–17 augusti: Kvällscikadorna sjunger.18–22 augusti: Tät dimma glesnar.Så håller den på. Den är så vacker den där gamla högkoncentrerade naturalmanackan att man skulle kunna läsa hela och bara köra programslutjingeln och alla skulle var lyckliga med det. Men nu skulle det ju handla om ett mer svävande ”Hej”. Så. Har varit väldigt glad hela tiden att jag hann upp till sjuksängen på Karolinska den 17 augusti, i trettioåttonde årstiden, så att jag fick detta, den noggranne ordmannens rosslande glada hej genom ciggpajade lungor. För det kom inget mer sen. Jag var sist in på salen så möjligen hade han rosslat nåt med familjen före dess. Men sista ordet blev bara denna lilla vaga, heta hälsning till mig. Det sista denne bildade sure konstkritiker gjorde däremot, det gjordes en bit in i hans döende förmiddag och var likt honom. Nämligen att höja armen ur sjuksängen i protest. Mot sina åldrande barns och okunniga barnbarns desorientering i svenska historien, ett sista frustrerat vift mot slapp tidsuppfattning.Ty absolut minimum för att överhuvudtaget bli tagen på allvar som människa av denne dryge humanist var nämligen att inte på ett larvigt sätt vingla runt i historieboken, och helt avgörande var att kunna pricka in när Karl XII levde och dog. Detta hängde helt ihop med en nästan fnissig förälskelse i hans likfärd. Nämligen konstnären Gustaf Cederströms dramatiska, detaljdyrkande gråpompafantasi, den från 1884 som hänger på Nationalmuseum. För att stå och titta på den jättemålningen med sina sorgsna jägare och konungen med bandage över pannan och sen inte veta var liket placerade sig i konungalängden, det var precisionslättja enligt honom. En historiestarr som dömde dig halvblind för all konst, överallt, alltid, vilket man borde bli retad hårt och länge och noga för. Vilket man blev. Många var det som föll på ”Karl XII 1682–1718”-testet. Konsekvensen blev att farsan såklart hade noll kompisar. Men det fick det vara värt.En attityd till tid detta som då också kom att prägla hans allra sista handling. Den kom senare än hans allra sista ord. För efter hans rosslande kärlekshej till mig denna sommarmorgon satt vi andra och diskuterade författaren Fredrika Bremer som väl levde nån gång mitten av 1700-talet, in på 1800-talet, eller hängde hon med ända in mot sekelskiftet 1900? Medan han föll i halvkoma bredvid, för vad gör man? Tills han bara lyfte armen, ur sin vita sjukhusskjorta, flaxade orimligt irriterat med kritikerfingrarna i den enda nu fungerande handen i en gest som bara kunde betyda: ”Fredrika Bremer, född 1801, död 1865”. Idioter. Kanske en deciliter syre kvar. Så det blev det sista han gjorde: Fixa lite med epok-yrseln kring Fredrika Bremer. Och då gillade han inte ens Fredrika Bremer. Inte alls som han gillade till exempel Carl Larsson. Eller Cederström. Men han gillade mig. Så kan det bli.Han var inte bara sur dock. Ofta grät han av ren förnöjelse över saker som helt enkelt bara var bättre förr. Så det sista vi gjorde tillsammans var att gråta över extra välgjorda vinterkläder. På den allra sista utställningen vi såg ihop, Nordiska Museets ”Om livet i arktiska områden genom tiderna”. Långt inne i den, i en mjukt upplyst monter med mindre harpuner, hängde ett par enorma handsydda antika isbjörnspälsbyxor. Eller nej, inte byxor – ett hårblankt maktslott till benkläder var de. En skulptur av självförtroende till skrädderi, långt före varje industriell idé om dubbelskiktade termolager. Troligen de varmaste byxor som någonsin gjorts! Efter dessa byxor behövdes inga andra byxor! väste han och skrattgrät som han brukade när nåt verkligt tidlöst dök upp. För det gillade han också. Tidlöst. Onödigt att tidsbestämma på grund av bäst konst helt enkelt. Som till exempel Goyas svartglödande krigsskildringar, eller som här, där vi stod inför början och slutet för alla byxor. Sen grät vi lite av lycka.Det blev alltså det sista vi gjorde mer tillsammans.De sista presenterna blev de som rann ur hans hylla med konstböcker jag tömde sen. Han behövde dom inte längre eftersom han dog i den trettioåttonde årstiden. Ur den rann fotografen Sally Manns numera otänkbara bilder på sina oroande nakna barn. Hennes smutsiga sega barnavilddjur i en oändlig loj, ruttnande amerikansk-södern-sommar ligger nu sked i min hylla med den svenske fotografen Lars Tunbjörks nästan förstummande ångestladdade vinterbilder i fotoboken Vinter. Studera gärna till exempel snögubben på sidan 77 där, halvsmält av tristess, vinglande i januarimörkret, täckt i en kappa av gamla avgaser, blickar den sinnesrubbat vinterlåg, snedflinande in i kameran. Så tidsindelas begreppen sommar och vinter i minneshögen från farsan.Man kan ju tillägga att sådär känns inte alls den pyttekorta period som utgörs av den japanska årstiden ”Vetet gror under snön”, 1–4 januari. Men är ju inte är mindre tidsprecis vinter för det och farsan brydde sig inte om Japan tyvärr. Underst ligger i alla fall svensk affischkonst 1968–1978 där tiden stannat helt i orange och rosa hippiekurbitsbokstävers säkra ”Ned med…!” , ”Bort med …!”, ” Fram med …!” Så tidstypiska att han grät igen av förnöjelse.Fast han tyckte ändå mest om Tunbjörk. Som också är död.Jag vet inte vad som blev hans sista ord – hej bara blev konstkritikerns – men somliga upplysta vill hålla sig exakta ända in i sista. Då kan man skriva en dödögonblicksdikt.Lyriken tillhör en zen-buddistisk tradition med rötter i 800-talet som man kan läsa om i boken Diamantfjellene. Där har poeten Erling Kittelsen översatt till norska de sammanfattande livsrader avancerade munkar läste just innan de dog. Ett sista pregnant adjö.Så här blev Wuzhun Shifans, född 1178, död 1249, slutdikt i svensk hemmagjord översättning:Jag kom med tomma händerfortfarande går jag naken runt.Har du fler frågor svarar jagterrassbergs-stenhuvudet.Älskar det här lite, men man lär sig mer av sin far. Så jag har skrivit ned alltihop:Isbjörnspälsbyxor är konst för att de vann materialkampen för bästa vinterkläder innan den ens börjat, så på det sättet svävar de lite bakom, eventuellt framför historien. Tidlösa. Bra.Fredrika Bremer är däremot inte alls flyttbar, hon levde exakt 1801–1865. Och börjar man jonglera med hennes plats i litteraturhistorien har man snart tappat greppet om Gutenberg och då är steget inte långt till Cederström och då är det över. Ridå. Finito. Historielöst. Inte bra.Möjligen är det också bra, tänker jag, att ändå inte vara för noga med det sista man ska säga. För då missar ju kanske ett älskat särkullsbarn sitt dyrbara, dyrbara slut-hej till just sig. Någon gång på tjugotalet.Jenny Telemanteaterkritiker och medarbetare på Sveriges Radios kulturredaktion

Det är snart 30 år sedan filmen Medan vi faller hade premiär men på många sätt är den mer aktuell än någonsin. Från Paris förorter till svenska småstäder. Nu har den också blivit musikal. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. SAMTAL: PARISKORRE CECILIA BLOMBERG OM ”MEDAN VI FALLER” SOM MUSIKAL Filmens regissör tillika skådespelaren Mathieu Kassovitz har i ett antal år pratat om en möjlig uppföljare – men det blev i stället en musikal, där han återigen står för regin. Musikalen beskrivs som en ”multidimensionell upplevelse” och filmens undertitel ”hittills har allt gått bra” har bytts ut till ”hittills har ingenting förändrats”. Hur tas musikalen emot i dagens Frankrike, och hur funkar berättelsen som musikal? Hör Sydeuropakorrespondent Cecilia Blomberg som har sett den. SAMTAL: FÖRFATTAREN AGRI ISMAÏL OCH POETEN MERON MANGASHA OM FILMENS BETYDELSE ”Medan vi faller” vann pris för bästa regi på filmfestivalen i Cannes 1995 och blev en enorm tittarsuccé i Frankrike, där den fått inflytande över vilka berättelser som fått ta plats i fransk film. Men filmen har också fått stor betydelse utanför Frankrike – vi på P1 Kultur har bjudit in två kulturskapare som filmen varit särskilt viktig för – för ett samtal om influenser, filmiska kvaliteter och vad den berättar om samhället då och nu. Dessutom har vi ringt upp författaren och ungdomsledaren Nicolas Lunabba som tycker att filmen är mer aktuell än någonsin. KRITIK: SÅ BRA ÄR ”COSÍ FAN TUTTE” PÅ MALMÖ OPERA Scenkonstkritiker Kristina Lindquist kommer till P1 Kultur för att prata om premiären av Mozarts ”Cosí fan tutte” på Malmö Opera – en premiär som nästan inte blev. Så hur blev det? ESSÄ: OM EN STRÄNG HUMANIST TILL PAPPA Vi lever i en historielös tid nu sägs det, en soppa av fladdriga utsagor och samtidsförvirring och värre blir det. Men om man inte ens har koll på när Karl XII levde, då faller världen snart samman. Eller? Jenny Teleman minns Mats Arvidsson, en sträng och kär gammal konstkritiker som stred för ordning på årtalen, ända in i kaklet, i dagens essä från OBS.Programledare: Saman BakhtiariProducent: Felicia Frithiof

Molly Drake var mamma till den berömda musikern Nick Drake, men skrev också själv musik och dikter. I dag, när hennes verk har återupptäckts, är det lätt att höra vad hennes skapande måste ha betytt för sonen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Molly Drake (1915-1993) var en brittiska hemmafru som spelade piano, skrev egna kompositioner och poesi. Hennes isklara ballader om ambivalent lycka och långa nätter gömdes undan och glömdes, men återupptäcktes för några år sedan. I hennes sånger bor också hennes berömda son, Nick Drake. En del menar, rent av, att Molly Drake är den förlorade länken till Nick Drakes tre geniala skivor. Ett reportage av Jenny Teleman.NEIL GAIMANS ”OCEANEN VID VÄGENS SLUT” HAR PREMIÄR I HELSINGBORGTillsammans med kulturredaktionens Natacha López beger vi oss till Stadsteatern i Helsingborg där det är premiär idag för ”Oceanen vid vägens slut” – en scenversion av den populära brittiska fantasyförfattaren Neil Gaimans bok. Det är första gången som den spelas utanför Storbritannien, men Helsingborgsuppsättningen var faktiskt på väg att lägga ner före dagens premiär, när Gaiman nyligen anklagades för sexuella övergrepp av flera kvinnor. Hur resonerade teaterns ledning?DAGENS ESSÄ: ETTY HILLESUM VILLE ÄLSKA UTAN ATT ÄGAEsther ”Etty” Hillesum sökte efter en kärlek bortom ha-begäret. I dagens essä följer författaren Helena Granström den andliga utvecklingen i Hillesums berömda dagböcker och funderar över begärets och kärlekens djupa innebörd.Programledare Lisa WallProducent Maria Götselius

P1 Kulturs Gunnar Bolin, Jenny Teleman och Lisa Bergström minns en ikon inom svensk kultur, ett teatergeni som hade nära mellan idé och utförande. Möt även Suzanne Ostens kollegor och vänner. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Regissören Suzanne Osten har dött, 80 år gammal.Suzanne Osten var en pionjär inom svensk barn- och ungdomsteater och grundade ungdomsteatern Unga Klara som en del av Stadsteatern år 1975.Hon var även en hyllad filmregissör, allra mest uppmärksammad för ”Bröderna Mozart”.Programledare: Saman BakhtiariProducent: Eskil Krogh Larsson

Med några få veckor kvar till det amerikanska presidentvalet har kampanjmusiken hamnat i nyhetsflödet. Inte minst låten YMCA av Village People. Sveriges Radios USA-korrespondent Roger Wilson reder ut turerna. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ETT ALTERNATIVT USA PÅ BIO I ”NATIONAL ANTHEM”Dylan söker sitt sammanhang. Han lever med sin alkoholiserade mamma och lillebror i New Mexico. Så möter han en grupp människor på en farm som deltar i rodeotävlingar – det är ett queert kollektiv och han blir fascinerad och förälskad i en transkvinna. P1 Kulturs Björn Jansson har intervjuat Luke Gilford som regisserat den självbiografiska filmen ”National Anthem”.DET NORSKA FILMUNDRET – UPPLÖSNINGEN!P1 Kulturs Emma Engström fortsätter sin resa genom Norge på jakt efter framgångsreceptet bakom norsk film, som lyckats skapa en unik ton och stor närvaro på internationella filmfestivaler. Spåren leder henne till ... ja, Andra världskriget. KRITIKSAMTAL: ”TITTA EN ÄLG” AV KRISTINA LUGN PÅ DRAMATENPå torsdagskvällen var det premiär på Dramaten i Stockholm för "Titta en älg". Underrubrik till föreställningen är ”Kristina Lugn om kvinnorna som inte får plats i sina kroppar”. Och det är en pjäs av författaren Kristina Lugn (1948-2020), i bearbetning av regissören Mellika Melouani Melani, som tidigare satt upp även Kristina Lugns "Idlaflickorna" i Göteborg . Medverkar gör, förutom en fin ensemble med bland andra Rebecka Hemse, Marie Richardsson och Lotte Telje, även kören Stockholm City Voices. Vår teaterkritiker Jenny Teleman var på premiären.KLASSIKERN: ”VÄRLDEN AV IGÅR” AV STEFAN ZWEIGKulturredaktionens Gunnar Bolin om Stefan Zweigs memoarbok ”Världen av igår”, som fortsätter finna nya läsare. Zweig föddes i en förmögen judisk familj i Wien 1881 och boken beskriver hur hans älskade värld slås sönder efter första världskriget. Han skrev den strax före sitt och hustruns självmord i exilen i Brasilien 1942.Programledare: Lisa BergströmProducent: Henrik Arvidsson

Hur går det till när en het kandidat ena året, svalnar till nästa år? Och vem är egentligen den mest sannolika vinnaren i år? Vi samlar tre redaktörer inför litteraturens stora dag. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Samtal med Victor Malm, kulturchef Expressen; Jenny Högström, litteraturredaktör Göteborgs-posten och Lina Kalmteg, litteraturredaktör på Sveriges radios kulturredaktion.NOBELPRISTAGARE FÖRSÖKER FÖRSTÅ VAD TID EGENTLIGEN ÄRPå Nobelprismuseet i Stockholm samlas föremål som alla nobelpristagare fått skänka. I den nya utställningen ”Då, nu, sen” undersöker man vad tid egentligen är – både ur ett fysikperspektiv och ett litterärt perspektiv; både måttet och känslan. Vår reporter Jenny Teleman gick dit för att, inte fördriva, utan snarare bejaka tidens gång. ESSÄ: SÅ HAMNADE JAG PÅ KANNIBALERNAS SIDALånggris kallades människokött på Fiji, en av alla platser där kannibalism praktiserats. Nils Markus Karlsson berättar om en pluralistisk tradition som blivit dubbelt förvanskad i historieskrivningen.Programledare: Saman BakhtiariProducent: Eskil Krogh Larsson

Hur bra är bioaktuella Joker: Folie À Deux? Vår filmkritiker Nina Asarnoj ger sitt omdöme. Och vår reporter Björn Jansson har träffat stjärnduon Joaquin Phoenix och Lady Gaga i London. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. HUR MÅR DIN INRE BISKOP? ”FANNY & ALEXANDER” HAR BLIVIT TEATERIngmar Bergmans filmepos ”Fanny & Alexander” blir teater - med bland andra Christina Schollin, Oskar Thunberg och Lina Englund. Det är Hannes Meidal och Jens Ohlin som sätter upp släktdramat på Teater Galeasen i Stockholm. En duo med en lång historia av särpräglade bearbetningar av klassiker. ”För oss handlar Fanny & Alexander om att bli varse sin inre Biskop, och aldrig tillåta honom att segra” , säger de i pressmeddelandet. Men vad säger vår teaterkritiker Jenny Teleman?DE HAR FILMAT FAMILJERNA I ”FÖDD 2010” I 14 ÅRI söndags sändes sista avsnittet av fjärde säsongen av ”Född 2010” där tittarna fått följa åtta familjer från födseln till tonåren. I fjorton år har det varit Åse Fougner och Martina Iverus som hållit i kameran i detta ambitiösa dokumentärprojekt. Nu är de gäster i P1 Kultur.ESSÄ: KAN DEN UTAN HJÄRTA KÄNNA KÄRLEK?Vad händer med den som i framtiden kan få ett konstgjort hjärta? Journalisten Katarina Bjärvall frågar sig om den som i så fall förlorar sitt verkliga hjärta också förlorar förmågan att känna vissa känslor.Programledare: Lisa BergströmProducent Henrik Arvidsson

William Shakespeares pjäs King Lear är troligen skriven runt 1606 och citeras ständigt. Den kan tolkas som en politisk varning , som en privat katastrof eller landa i ett tillstånd precis mittemellan. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. En tragedi om hur illa det kan gå när makt ska flyttas mellan generationerna, men kanske främst en pjäs om att ha och vara en far. Med tre döttrar. Eller två söner.Och ett väldigt stort ego.Jenny Teleman har valt sina tre favoritrepliker i Kung Lear, som på olika sätt pekar mot framtidens teater och dess kärnfamiljer.

Följ med våra litteraturreportrar Lina kalmteg och Mina Benaissa ut på mässgolvet i Göteborg, där vi bland annat får träffa SvD:s kulturchef Ida Ölmedal, aktuell med boken Där man bränner böcker: Berättelser om förbjudna ord och utrensad litteratur. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det blir även ett grepp på ungas läsning via internationella influencers som verkligen lyckats nå ut till unga läsare. Som den brittiske Youtubern Jack Edwards. Och Ayman Chaudhary som driver världens största Booktok-konto.Dessutom gästas vi av den färska läsambassadören Agnes Török som berättar om sitt nya jobb, och Bokradions Marie Lundström som berättar om deras specialsändning med avstamp i bokmässans Sápmi-tema.100 ÅR AV SVENSKT TENN INTAR LILJEVALCHSUtställningen ”Svenskt Tenn: A Philosophy of Home” på Liljevalchs i Stockholm är den största hittills i sitt slag om Svenskt Tenn, grundaren Estrid Ericsons och arkitekten och formgivaren Josef Frank. P1 Kulturs Gunnar Bolin besökte utställningen tillsammans med konstvetaren och författaren Sara Kristoffersson.KLASSIKERN: KUNG LEAR – OM ATT VARA OCH HA EN FARWilliam Shakespeares pjäs King Lear troligen skriven runt 1606 citeras ständigt. Den kan tolkas som en politisk varning , som en privat katastrof eller landa i ett tillstånd precis mittemellan. En tragedi om hur illa det kan gå när makt ska flyttas mellan generationerna, men kanske främst en pjäs om att ha och vara en far. Med tre döttrar. Eller två söner. Och ett väldigt stort ego. Jenny Teleman har valt sina tre favoritrepliker i Kung Lear, som på olika sätt pekar mot framtidens teater och dess familjer.VECKANS 3 x KULTUR!Kulturredaktionens Emma Engström gästar studion med en ny låt (The Cures första på 16 år), en tv-serie (true crime-dramat ”Monster: Berättelsen om Lyle och Erik Menendez” på Netflix) och en bioaktuell film (Francis Ford Coppolas mastodontcomeback ”Megalopolis”).Programledare: Gunnar BolinProducent: Henrik Arvidsson

Anstalter är på allas läppar, och i höst kommer flera verk som skildrar insidan. Vi träffar författaren Fanny Klang, manusförfattaren Sanne Övermark och dokumentärfilmaren Staffan Julén. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Fanny Klang är den före detta kriminalvårdaren som skrivit romanen ”Sluten anstalt” om sina erfarenheter av Kriminalvården. Sanne Övermark har skrivit manus till den kommande SVT-dramaserien ”Från insidan”, som bygger på intervjuer med verkliga intagna och skildrar tre gängkriminella som går i terapi i fängelset. Staffan Julén har i flera år följt de livstidsdömda ”Twin” och ”Happy” på San Quentin-fängelset i USA, vars liv förändrades när de deltog i en uppsättning av Samuel Becketts ”I väntan på Godot” – resultatet blev filmen ”Waiting for life” som bland annat ska visas i Riksdagen i höst. Alla tre kommer till P1 Kultur för att prata om hur kulturen kan skildra verkligheten, och hur verkligheten bakom murarna kan påverkas av kulturen.KRITIKSAMTAL: ”KUNG LEAR” PÅ DRAMATENVår teaterkritiker Jenny Teleman har sett en av höstens mest uppmärksammade uppsättningar – ”Kung Lear” med Peter Andersson i huvudrollen på Dramaten. Den tyske regissören Falk Richter gör en samtida tolkning av Shakespeareklassikern – men hur väl fungerar det den här gången?ESSÄ: VAD BEROR DET MINSKADE BARNAFÖDANDET PÅ?Antalet människor på jorden ökar, men på många platser föds för få barn för att befolkningsmängden ska bevaras. Det talas om allvarliga risker för samhälle och ekonomi. Men vad beror det minskande barnafödandet i västvärlden på? Författaren och kyrkohistorikern Joel Halldorf söker i dagens OBS-essä svar i samhällets konstruktion.Programledare: Lisa WallProducent: Felicia Frithiof

Teaterhösten har just dragit igång våra kritiker har lusläst programmen och guidar dig genom teatertrender och höstens höjdpunkter. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. STJÄRNREGISSÖREN ROBERT WILSON DRÖMMER OM TEATER SOM GER HOPPKanske var det en av årets höjdpunkter som inledde den svenska teaterhösten: den hyllade amerikanska regissören Robert Wilsons allkonstverk ”Dorian” på Dans- och teaterfestivalen i Göteborg. P1 Kulturs Jenny Teleman träffade den 82-årige ständigt turnerande teaterstjärnan för att prata med honom teaterns mening: att ge hopp i en hopplös tid. FÖLJ MED PÅ REPETITIONERNA AV ”TVÅ SYSTRAR”På Malmö stadsteater pågår just nu repetitionerna inför höstens repertoar för fullt. Om en dryg vecka är det premiär för den melankoliska komedin ”Två systrar”, en pjäs som borrar de bleknande minnena av tonårens drömmar om livet. P1 Kultur ett nedslag i repetitionerna där skådespelarna Sandra Sojiljkovic och Dodona Imeri försöker komma i kontakt med sina 16-åriga jag.HÖSTENS HÖJDPUNKTER PÅ TEATERSCENENVad finns på repertoaren hösten 2024? Våra teaterkritiker Kristina Lindquist och Jenny Teleman om höstens trender och höjdpunkter på landets teaterscener.ESSÄ: ISMAIL KADARÉS LITTERÄRA BALANSGÅNG GJORDES MED LIVET SOM INSATSIsmail Kadaré var Albaniens mest kända författare och han nämndes ofta som en kandidat till Nobelpriset i litteratur. Men i början av juli gick han bort, 88 år gammal. Ann Lingebrandt reste till Kadarés barndomsstad i Albanien för att hitta ursprunget till hans litterära magi. Och i den här essän från Obs läser hon romanerna som kan få oss att tro på fiktionens oförklarliga kraft.Programledare: Saman BakthiariProducent: Eskil Krogh Larsson

Vi uppmärksammar att killen med järnröret snart fyller 40 och att serieromanen numera rymmer allt från Neapelkvartetten i tecknad form till färgpenne-pastelliga Fallet om den tyska by där 750 intellektuellt förståndsnedsatta bor på egna villkor. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. NIGERIANSK-AMERIKANSKA TEJU COLE I BILDDen amerikanska litteraturens egen IT-pojke, Teju Cole, är aktuell med sin nya roman ”Skälvning”. Han slog igenom med flanörromanen ”Öppen stad” som kom på svenska 2013. Sedan dess har han skrivit essäer och fackprosa och även etablerat sig som konstfotograf, bland annat på Instagram. Det är tolv år sedan det kom en roman.Sveriges Radios USA-korrespondent Roger Wilson har hälsat på hemma hos Teju Cole, i kristyridyllen Cambridge, Boston där han bor på gångavstånd från jobbet som lärare i kreativt skrivande på Harvard.EN EGEN SERIE-BY FÖR INTELLEKTUELLT FUNKTIONSNEDSATTA”Fallet” heter en prisbelönad tysk serieroman som nyligen kommit på svenska av Mikael Ross. Den utspelar sig i Neuekerode, en mycket speciell by som ligger i sydöstra Tyskland. Där bor, arbetar och lever runt 750 människor med intellektuella funktionsnedsättningar, helt på sina egna villkor. Några bor i gruppboenden, och andra i egen lägenhet. P1 Kulturs reporter Anna Tullberg träffade Mikael Ross när han besökte seriemässan i Stockholm.KLASSIKERN OM SOCKER-CONNYPå 1980-talet föddes den svenska vuxenserie-världen. I en kreativ våg med tidningen Galago i centrum, lämnade de svenska medborgarna högarna med Tintin och Fantomen bakom sig på utedassen. Stora förebilder var det amerikanska underground-magasinet RAW med Art Spiegelman som redaktör, och tiden födde den nihilisitiske Åke Jävel, Gunnar Lundkvists depressive hund Olle Ångest och Lena Ackebos grisnästa konsumtions radhusmännsikor. Men den mest säljande och mest inflytelserike figuren blev Joakim Pirinens Socker-Conny. Jenny Teleman har gjort veckans klassiker. ”BRIDGERTON” - PUFFÄRMAR OCH PARBILDNING FÖR TIKTOK-GENERATIONENNetflix-serien Familjen Bridgerton är en högmodern tolkning av åtta böcker med samma namn av romanceförfattaren Julia Quinn. Nu har de sista fyra avsnitten av säsong 3 precis släppts. Det handlar om den statusmedvetna familjen Bridgerton och i en glatt låtsad historisk epok, en konstruktion man ofta ser numera i kostymdramats värld. Långt från de tidstrogna Jane Austen-filmatiseringar vi såg tidigare. Här är det ett engelskt 1800-tal där Taylor Swift ljuder och woke-attityd råder mitt bland flämtande hävande barmar, en och annan droska och färgblind rollbesättning. Romance-experten och TV-kritikern Julia Skott hjälper oss att förstå fenomenet Bridgerton.Programledare: Jenny TelemanProducent: Nina Asarnoj

Joakim Pirinens Socker-Conny släpptes som eget vuxenseriealbum 1985. I samma sekund citerad av en halv generation svenska ironiker, denne glade sociopat som gav Sverige grått vin och beska bröst. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Socker-Conny fick ett märkligt genomslag i ett välkammat satirsuget 1980-tals Sverige. En vulgär, livshungrig, pormaskig, tuschad dåre, i ett vuxenalbum som såldes i ditintills okända upplagor för en svensk seriebok.Han dök upp i riksdagsdebatter om energipolitik, drog på bejublad scenturné och fick entusiastiska röster i kommunalvalet på Lidingö.Konstnären, författaren och språklekaren Joakim Pirinen själv kvävdes nästan under sin skapelse - en vulgär Stockholmsskildring som omfamnar arbetslinjen.Men varför älskades den fula och skräniga Socker-Conny så oerhört?Jenny Teleman tänker att det kan handla om de blyga.

Boken Hällristningarnas värld av Johan Ling ger svar på alla frågor kring våra äldsta konstverk. Var älvor inblandade när de skars in? Är ristningarna en dödskult? Och vems fotsulor tassar över stenen? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I Sverige kan man se hällristningar på över tvåtusen platser över landet, och att kolla på dem är ett kulturarvsfolknöje för varje historieintresserad sommarturist. Och barnen ska med! Men hur får man dem att släppa luren och titta på stenarna?Jenny Teleman träffade Johan Ling, professor i Arkeologi vid Göteborgs Universitet, som är aktuell med ”Hällristningarnas värld”. Det är den första boken på trettio år som samlar kunskapen om dessa vår äldsta berättelser- Bronsåldersristningarna. Var de finns, vem som kan ha gjort dem, hur de tolkats genom idéhistorien och hur ny teknik förändrat bilden av dem.Hans råd: Lys på dem på kvällen då klättrar de upp ur stenen och blir ren magi. Männen som har samlag med hjortar. Skeppen kanske på väg mot dödsriket. Och tecknen som färdats ända ur Illiaden och Odyssén.Eller handlar allt till sist bara om att köpa tenn?Dessutom är boken en guide. Till varenda bra hällristning i Sverige.

Frans Leijon (18791947) miste som barn både synen och hörseln i sviterna efter smittkoppor. Nu har hans öde blivit föreställningen Frans från Riksteatern. Vår teaterkritiker Jenny Teleman har varit med om en unik upplevelse. Programledare: Maria Askerfjord Sundeby. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Sanna Lenken har regisserat dramaserien Smärtpunkten om 7:3. Vad var viktigast för henne att berätta om Noréns omdebatterade teaterprojekt idag? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Just nu visas dramaserien ”Smärtpunkten” på STV. Den bygger på Elisabeth Åsbrinks bok med samma namn och handlar om dramatikern Lars Noréns arbete med den omdebatterade pjäsen ”7:3” för Riksteatern år 1999. Tre fångar, dömda för grova brott, stod på scenen och berättade om sina liv och ideologi. Två av dom var övertygade nazister. Lars Norén ville ställa verkligheten på scenen. ”7:3” blev en av de mest omdebatterade projekten i svensk teaterhistoria.Sanna Lenken, som regisserat ”Smärtpunkten”, är gäst i dagens P1 Kultur.Hur förändrade egentligen pjäsen ”7:3” teaterkonsten och vad som kan spelas på en scen? Var befinner vi oss idag när det gäller att ställa ”verkligheten” på scen? Teaterkritikern Maria Edström kommer till studion.SVENSKE FERNSTRÖMS SYMFONI SPELAS I LVIVPå söndag är det konsert i staden Lviv i västra Ukraina. Den svenska 1900-talskompositören John Fernströms sjätte symfoni ska framföras i konserthuset Orgelsalen. Orkestern som ska framföra Fernströms symfoni är från Luhansk i östra Ukraina och har varit på flykt från det ryska anfallskriget i tio år. Hur kommer det sig att de väljer att spela Fernström? Fredrik Wadström har pratat med Taras Demko, en av de ansvariga på konserthuset Orgelsalen i Lviv.KLASSIKERN: PATRICIA HIGHSMITHS PSYKOPAT TOM RIPLEYI Klassikern berättar Helene Alm om romanfiguren Tom Ripley, gentlemannen som bara mördar när han är så illa tvungen. På Netflix kan man se en ny svartvit serie av Patricia Highsmiths favoritpsykopat Ripley. Emma Engström berättar varför den är också är mycket sevärd.DÖVBLINDA FRANS LEIJONS LIV BLIR FINKÄNSLIG TEATERFinlandsvenske Frans Leijon var en märkvärdig man som under smittkoppornas 1800-tal förlorade både syn och hörsel men växte upp och tog sig an världen med sina händer, blev hantverkare och glasmästare. Nu turnerar Riksteatern Crea och Teater Tottori över landet med uppsättningen ”Frans”. Jenny Teleman har sett föreställningen och träffat dövstumme skådespelaren Aki Pirkola.Programledare: Lisa BergströmProducent: Anna Tullberg

Imorgon släpper Iiris Viljanen nytt album med den fantasieggande titeln Själsligt uppvaknande vid Slussen idag är hon gäst i P1 Kultur för att prata om hur uppvaknandet ur livskrisen nu blivit ny musik. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. TV-SERIEN FALLOUT: VAD SÄGER DYSTOPIERNA OM VÅR TID? Härom veckan var det premiär för tv-serien Fallout – ännu en berättelse om livet efter Den Stora Katastrofen. Vad berättar serien apokalyptiska framtidsberättelse om oss själva och vår tid? Och vilken roll har dystopiska bilder spelat i vår kultur historiskt? Samtal med kritiker Jenny Teleman och Niklas Alicki samt idéhistoriker Henrik Brissman.NYCKELHARPAN ÄR HET I HOLLYWOODSvenska folkmusiker har nya framgångar i både spel- och filmmusik med sina nordiska folktoner. Varför just nu? Samtal med Frida Granström, Folkmusiken i P2. ESSÄ: ETT SISTA BREV TILL LORD BYRON Det har firats stort i England den senaste tiden då man tagit 200-årsminnet av Lord Byrons bortgång som orsak att hylla den älskade skalden. Byron var en romantisk poet i ordets alla bemärkelser. Hans liv ledde till stormar och uppbrott både under och efter hans levnad. Men frihetstörsten i hans poesi består och får folk att följa i hans litterära och biografiska fotspår. En av dem är förläggaren Per Bergström som i dagens essä läser sitt brev till en saknad hjälte.Programledare: Saman BakhtiariProducent: Eskil Krogh Larsson

Metoo-hösten 2017 riktade Aftonbladet hård kritik mot teaterchefen Benny Fredrikssons ledarskap. Några månader senare avslutade han sitt liv på ett hotellrum i Sydney. Nu skriver Johan Hilton berättelsen om Benny Fredriksson ett ödesdrama där slutet är inbyggt i begynnelsen. Samtal med teaterkritiker Jenny Teleman. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. FÖRFATTAREN MARYSE CONDÉ ÄR DÖDFörfattaren, akademikern och journalisten Maryse Condé har sedan debuten 1976 undersökt teman som hierarkier, rasism och kolonialism. Länge var hon nobelpristippad. Samtal med kulturredaktionens Cecilia Blomberg.PÅ JAKT EFTER STADENS SJÄL – BILDNINGSRESAN GÅR TILL DELHII serien Bildningresan guidar kulturredaktionen till kulturens huvudstäder och de klassiska besöksmålen som är värda en omväg. Idag visar kulturjournalisten Lars Hermansson och hans guide, resejournalisten Per J Andersson, vägen genom myllrande gator i Indiens huvudstad Delhi.ESSÄ: ÄR DET VÄNSTER HJÄRNHALVA SOM FÖRDÄRVAT VÄRLDEN?Kan du känna dig lite tudelad ibland? Som att det inom dig utspelas en kamp mellan olika sätt att betrakta världen? Tja, något sådant är just vad som pågår mellan den vänstra och högra hjärnhalvans processer. Och om det verkar som att kampen blir alltmer ojämn, menar Helena Granström i dagens essä, så är det kanske ingen slump.Programledare: Saman BakhtiariProducent: Eskil Krogh Larsson

Efter den arabiska våren vad blev det egentligen kvar när revolutionens damm lagt sig? Två aktuella utställningar visar just nu det konstnärliga eftermälet av en omvälvande tid i början av 2010-talet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vi har besökt utställningen ”Habibi – the revolutions of love” på Medelhavsmuseet i Stockholm, och ”Oläkt” på Moderna museet i Malmö. Reportage av Jenny Teleman och samtal med konstkritiker Linda Fagerström.HOTELL VITA HÄSTEN – KRIGSMULLER I OPERETTSKRUDI veckan var det premiär för operetten Hotell Vita Hästen på Folkoperan i Stockholm. Skriven 1930 i en tid av politiska spänningar och mullrande krigshot – vad kan den berätta för oss idag? Samtal med kritiker Thomas Nordegren. MINIMALISTISK PIONJÄR I KONSERTFILMPå fredag är det svensk biopremiär för konsertfilmen ”Ryuichi Sakamoto: Opus” – en minimalistisk konsertfilmen om den lika minimalistiska kompositören som gick bort för ett år sedan. Samtal med musikjournalisten Andres Lokko om en musikalisk pionjär.ESSÄ: MER EMPATI GÖR INTE VÄRLDEN BÄTTRERomanläsning är en övning i medkännande. Som en händelse minskar denna läsning och empatin i takt. Men vi gör fel om vi sätter vår tilltro på empatin, säger Thomas Steinfeld i dagens radioessä.Programledare: Lisa WallProducent: Eskil Krogh Larsson

Medan ryssarna går till valurnorna i helgen ger Dramaten i Stockholm Navalnyj: Rättegången. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. När Aleksej Navalnyj återvänder till Ryssland 2021 grips han redan på flygplatsen och ställs inför rätta. Han skickas till straffkoloni där han sedan dör, den 16 februari 2024, 47 år gammal.Medan ryssarna (mer eller mindre frivilligt) går till valurnorna i helgen ger Dramaten i Stockholm ”Navalnyj: Rättegången” som bygger på inspelningar i domstolslokalen och andra vittnesmål.Regissören Dmitri Plax medverkar i P1 Kultur direkt från Göteborg där han arbetat med det ukrainska gästspelet Bad Roads av Natalka Vorozjbyt, en av Ukrainas främsta dramatiker. Föreställningen har premiär på fredagen och kulturredaktionens Fredrik Wadström har träffat regissören Tamara Trunova.HEMVÄNDARNA PÅ LITTFESTAtt bryta upp, ta sig ut och erövra stora världen har länge varit en omhuldad berättelse i skönlitteraturen. Men på sistone har flera romaner skildrat en omvänd resa, tillbaka till ursprunget. P1 Kulturs Joakim Silverdal möter författarna Pär Hansson (Spindelbjörken, nominerad till Sveriges Radios Romanpris 2024) och Sanna Samuelsson (Mjölkat) i vimlet på Umeås internationella litteraturfestival Littfest.KLASSIKERN: GUDFADERNVeckans klassiker är alla gangsterfilmers ouppnåeliga förebild: Francis Ford Coppolas Gudfadern från 1972. Filmkritikern Mårten Blomkvist om en film där de stilla ögonblicken är de mest laddade.BOCKARNA BRUSE PÅ NYA ÄVENTYRDen gamla folksagan om tre getabockar som ska över en bro med ett ruskigt troll under har fått nytt liv i den norska barnboksförfattaren Björn F Rörviks böcker. Nu har en av dem - Bockarna Bruse på badhuset - blivit en slags actionfilm för de minsta. Vår kritiker Jenny Teleman gillar trollet men undrar varför man måste skrika så mycket i barnfilm.Programledare: Cecilia BlombergProducent: Mårten Arndtzén

Sport och teater hur bra kombination är det? Populärt verkar det i alla vara. Just nu ses Hockeymorsor och -farsor, VM -94 och blåvita Änglar på landets teaterscener. Varför och hur intressant materia är sporten? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. P1 Kulturs teaterkritiker Jenny Teleman har sett Riksteaterns hårt bokade pjäs ”Hockeymorsa, hockeyfarsa” och reporter Mina Benaissa har samtidigt besökt Göteborgs stadsteater och ”Änglarna, finns dom?” samt Borås stadsteater och VM-94-pjäsen ”Den varmaste sommaren” och hört publiken skrika ”ANDRA SIDAN ÄR NI KLARA?!” i teatersalongen. Varför ser vi så mycket sport i scenkonsten nu? DONIA SALEH TILLBAKA MED NY ROMANFörfattaren Donia Saleh debuterade 2020 med den hyllade romanen ”Ya Leila” – nu är hon tillbaka med sin andra roman ”Röd galla” – en lyrisk relationsberättelse över generationsgränserna. Donia Saleh är gäst i dagens P1 Kultur.LULEÅBIENNALEN OCH VÄRLDENS FÖRÄNDRINGAR I SKALA 1:1Luleåbiennalen – Skandinaviens äldsta konstbiennal – har i år titeln ”På tröskeln till 1:1” och speglar de förändringar i bebyggelsen, landskapet och samhällsstrukturer som Norrbotten just nu går igenom. Vi är på plats och träffar både konstnärer och biennalens konstnärliga ledare. ESSÄ: FÖRTRYCKARNAS SPRÅK EN VÄG TILL BEFRIELSEVeckans essäer från OBS följer temat språk och makt. Tidigare har författaren Amanda Svensson beskrivit engelskans spridning som en viktig del av det koloniala projektet. Idag tittar vi närmare på vad som hände sen när författaren och resejournalisten Per J Andersson åker till Indien och reflekterar över hur förtryckarnas språk blev en väg till - befrielse.Programledare: Saman BakhtiariProducent: Eskil Krogh Larsson

Filmfredag! P1 Kultur djupdyker i biopremiärerna Dune 2, Den sista resan, Anselm och Det finns alltid en morgondag, samt nya HBO-serien The Regime med Kate Winslet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ”DUNE 2”: EN STORSLAGEN SCIENCE FICTION-SAGA MED MONSTER OCH MATRIARKATUppföljaren till succéfilmen, som fick stor publik och många Oscars, har svensk premiär i dag. Ursprunget är den science fiction-roman som länge ansågs omöjlig att filmatisera. Våra kritiker Jenny Teleman och Joakim Silverdal försöker reda ut hur mycket sand man klarar man av i ”Dune 2”? Känner man igen Stellan Skarsgård som monster? Vad spelar kvinnorna för roll? Hur bra är filmen - som fått högst varierande recensioner.DEN SISTA RESAN SOM DRÖM OCH VERKLIGHETJoakim Silverdal ger Filip Hammars och Fredrik Wikingssons nya dokumentärfilm – om Filips pappa, som alltid älskat sitt Frankrike och på ålderns höst får resa tillbaka dit med sin son - högsta betyg i Kulturnytt. Varför? Han utvecklar nu detta i P1 Kultur. Innan vi lyssnar på Björn Janssons intervjuporträtt av och med succéduon bakom filmen.WENDERS OM KIEFERRegissören Wim Wenders har vid snart 80 års ålder gått mot en ny vår. Först spelfilmen ”Perfect Days”, som fyller många salonger över landet, och nu kommer hans dokumentärfilm om den omsusade konstnären Anselm Kiefer. Två tyska kulturmän och kompisar gör film ihop, eller den ena om den andre, om det ena och det andra – hur blir det? Mårten Arndtzén berättar samt tipsar om en film och en tv-serie med liknande teman: Deutsches Haus (Disney+) och Never Look Away av Florian Henckel von Donnersmarck (Apple, Amazon Prime, Viaplay m.fl).TV-SERIEN ”THE REGIME” ÄR ETT INTRESSANT MISSLYCKANDE - OCH ”DET FINNS ALLTID EN MORGONDAG” ÄR EN ROLIG BIOFILM OM ETT ALLVARLIGT ÄMNEStephen Frears nya och stjärnbeströdda serie, som släpps på strömningstjänsten HBO med bland annat Kate Winslet och Hugh Grant, handlar om en sönderfallande diktatorisk stat i ett icke namngivet europeiskt land. Inte helt lyckad, tycker vår kritiker Emma Engström, men misslyckad på ett sätt som tarvar förklaring.Och den italienska filmen ”Det finns alltid en morgondag”, som behandlar sexuella övergrepp och har premiär i dag, är en oväntad rolig pärla på bioduken.VECKANS KLASSIKER: TJECHOVS ”TRE SYSTRAR”Alltid aktuell, till exempel just nu på Stadsteatern i Stockholm, och alltid evig. Kulturjournalisten Jenny Aschenbrenner har trängt in i en av de mest klassiska klassikerna. ”Tre systrar” från 1901 är den tredje av den ryska dramatikern och läkaren Anton Tjechovs fyra så kallade stora pjäser. Den föregicks av ”Måsen” och ”Onkel Vanja” - och tre år senare hade ”Körsbärsträdgården” premiär.Det är en pjäs som mer än något annat verk i världshistorien sätter fingret på några av människans grundpredikament: hennes orimliga anspråk på mening och hennes fatala oförmåga att bestämma sig för vad som är viktigt i livet.Programledare: Cecilia Blomberg.Producent: Mattias Berg.

Det finns de som hävdar att Odysséen är ursprungsberättelsen. Den enda, som ständigt återuppfinns. Är vi mitt i en Homerisk renässans? Vad är det med de gamla grekerna som ständigt lockar unga? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ODYSSÉEN PÅ BACKA TEATER I GÖTEBORGDans, elrullstolar och en rackarns fart. Vår scenkritiker Jenny Teleman har sett en föreställning för unga och är förtjust.EN ”HOMERISK RENÄSSANS”Lina Kalmteg har träffat Ida Östenberg, professor i Antikens kultur och samhällsliv. Hon ser unga använda Odysséen för att hävda sig.Vi har också sett serien Percy Jackson och Olympierna och läst Sången om Akilles, två sätt för de yngre att närma sig denna ”ursprungsberättelse”.GREKERNA OCH ÅRETS BOKREA Dessutom har vi tittat djupt i boklådorna inför året bokrea - finns där något om Antiken for kids? REPORTAGE: DEN SVENSKA KONCEPTKONSTEN FÖDDES I SKÅNEI Ystad besöker Mårten Arndtzén en retrospektiv utställning med undergroundkonstnären Leif Eriksson – först i Sverige med konceptkonsten – som han utvecklade tillsammans med parhästen Lars Vilks.ESSÄ: HUR FICK VI VÅR MORAL?OBS Essä inleder en serie om moralens grunder – kan vi tacka evolutionen för vår moral? Det säger författaren och mikrobiologen Farshid Jalalvand. Programledare: Saman BakhtiariProducent: Lisa Wall

Häromdagen blev det klart att Anna Croneman blir ny VD för Svenska Filminstitutet. Nu kommer hon till P1 Kulturs studio för att berätta vad hon älskar, hatar och drömmer om. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. FRÅN CHEF FÖR SVT DRAMA TILL FILM-SVERIGES HÖGSTA TOPPVi frågar Anna Croneman om hur stort steget blir. Vad hon önskar och vilka önskningar som hon tror kan bli uppfyllda. Dessutom har vi fångat upp frågor och förväntningar från film-Sverige, som Anna Croneman får möta och bemöta.HUR BRA ÄR DAVID BOWIES ENDA MUSIKAL, ”LAZARUS”?I går kväll hade David Bowies enda musikal svensk premiär, åtta år efter hans död. Musikalen ”Lazarus” var ett av de sista verken som Bowie slutförde innan han gick bort i januari 2016. Men hur bra är den nu? Hur angelägen känns den? Vi skickade våra kritiker, och Bowie-fantaster, Anna Tullberg och Jenny Teleman till den svenska premiären.DEN UKRAINSKA KONSTNÄREN ZHANNA KADYROVA GÄSTAR SVERIGEUppsala konstmuseum har i morgon vernissage för utställningen ”Border Memory” av den ukrainska konstnären Zhanna Kadyrova. Hon är internationellt erkänd och har bland annat ställt ut på Venedigbiennalen och fått många priser.Vår reporter Fredrik Wadström har tidigare sett en stor retrospektiv med Kadyrovas konst på plats i Ukraina, Nu kommer han till P1 Kulturs studio för att ge oss en bild av utställningen ”Border Memory” och spelar upp några klipp från sitt möte med konstnären i Uppsala.FILMFESTIVALEN I BERLIN HAR BÖRJAT - HÄR ÄR FILMEN SOM VANN FÖRRA ÅRETS GULDBJÖRNHäromdagen öppnade årets Filmfestival i Berlin, den så kallade Berlinale. Där har bland annat svenske regissören Levan Akin - som för några år sedan gjorde succé med sin debutfilm ”And Then We Danced” - premiär för sin nya långfilm. Vår filmkritiker Emma Engström berättar lite om festivalens program. Och just i dag är det svensk biopremiär för ”Ombord på Adamant”, som vann det finaste priset: Guldbjörnen, på förra årets Berlinale.KLASSIKERN: ”RHAPSODY IN BLUE” AV GEORGE GERSHWINI dag handlar Klassikern om ett 100 år gammalt uruppförande. Per Feltzin berättar om George Gershwins ”Rhapsody in Blue” – ett experiment inom modern musik. Om en legendarisk konsert på Aeolian Hall på 43:e gatan i New York. Ett nytt kapitel i musikhistorien. I publiken fanns musikaliska mästare som Rachmaninoff, Kreisler, Stokowski, Heifetz - och vissa tyckte sig se även Stravinskij i raderna. Men vad var det egentligen de fick höra? Går det ens att beskriva?Programledare: Gunnar BolinProducent: Mattias Berg

Efter maktskiftet i Polen byts flera av de stora kulturinstitutionernas politiskt tillsatta chefer ut. Dessutom är landets public service-medier under omvandling mot mer oberoende. Men det finns också starka krafter som motsätter sig den nya regeringens strävan mot demokrati. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Mycket har hunnit hända sedan Donald Tusks nya regering i Polen tillträdde den 13:e december. Flera av de stora konstinstitutionernas chefer, som varit politiskt tillsatta av Lag och Rättvisa, har fått sparken och arbetet med att återställa public service-medierna från propagandainstrument till oberoende, pågår för fullt. Stefan Ingvarsson, analytiker vid Centrum för Östeuropastudier, hjälper oss att förstå vart Polen är på väg. RYSKA DARIA SERENKO SKRIVER DAGBOK FRÅN FÄNGELSET Fredrik Wadström har träffat den Putinkritiska författaren Daria Serenko. Hennes nya bok heter ”Jag önskar mitt hem aska” och har precis kommit på svenska i översättning av Lida Starodubtseva. Boken skrevs när författaren satt i häkte för sina protester mot kriget i Ukraina och sorterar genremässigt under autofiktion. Daria Serenkos förra bok ”Flickor och institutioner” handlade även den om strategier för att överleva mentalt i en diktatur. PURPURFÄRGEN SOM FILMMUSIKAL Alice Walkers klassiska roman ”Purpurfärgen” kom 1982 och filmatiserades av Steven Spielberg 1985. Nu har musikalversionen flyttats från scenen och blivit film i regi av Blitz Bazawule. Expressens kritiker Valerie Keyeune Backström och vår egen Jenny Teleman reder ut hur denna urberättelse om förtryck och övergrepp fungerar i denna nya filmiska version. KLASSIKERN OM WEST SIDE STORY De amerikanska filmmusikalerna upplever just nu en renässans på biograferna. En riktig klassiker är musikalen West side story av Leonard Bernstein från1957. Det är en av 1900-talets mest älskade musikverk och har satts upp otaliga gånger. P2:s Per Feltzin berättar mer men först hör vi om kritiken efter premiären. Programledare: Cecilia BlombergProducent: Nina Asarnoj

Lisa Aschan berättar hur hon fått tittarna att älska bitterljuva filmen Tack och förlåt. Vi letar också svar på frågan om varför så många i Sydkoreas underhållningsindustri mår så väldigt dåligt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Den svenska dramakomedin ”Tack och förlåt”, med guldbaggenominerade Sanna Sundqvist i huvudrollen, gör tittarsuccé på Netflix. Filmen har visats över 6,4 miljoner gånger världen över. Den handlar om en höggravid kvinna och hennes storasyster. Hur har regissören Lisa Aschan gjort för att göra bubblande humor av ett oväntat dödsfall, missbruk och såriga familjerelationer? Lisa Aschan är gäst i P1 Kultur.ETT MÖRKT ÅR I SYDKOREANSKA UNDERHÅLLNINGSINDUSTRINEn rad skådespelare och artister dog i vad som i flera fall misstänks vara självmord under 2023. Och före nyår hittade man den populära skådespelaren Lee Sun-kyun, känd från filmen Parasit, död i sin bil i centrala Seoul. Nu går flera av hans kollegor samman och protesterar mot hur kändisar behandlas av myndigheter och media i Sydkorea. Vad är det som händer? P1 Kulturs Emma Engström letar svar på frågan.Om du eller någon du känner mår dåligt kan du kontakta Självmordslinjen 90-101 eller Vårdguiden 1177. Vid akut självmordsrisk ring 112.ERIK GANDINI OM VAD SOM EGENTLIGEN HÄNDER ”AFTER WORK”Jobbar människor i Sydkorea för mycket? I filmen ”After Work”, som går att se på SVT Play just nu, ställer regissören Erik Gandini frågan till Sydkoreas förra arbetsmarknadsminister. Filmen handlar om arbetets roll i våra liv. Är vi redo för all ledig tid om vi behöver arbeta mindre i framtiden? Erik Gandini är gäst i P1 Kultur.LARS NORÉN ÄR PÅ VÄG ATT BLI EN KLASSIKER - ÄVEN SOM PERSONEn som arbetade mycket var författaren och dramatikern Lars Norén. Jenny Teleman har läst en ny bok, ”Anti/Minnen”, som är ett samtal mellan Mikael van Reis och Lars Norén.KLASSIKERN: ”PELLE SNUSK” ELLER ”DER STRUWWELPETER”Tumsugaren Konrad som får sina tummar avklippta. Flickan som leker med elden och brinner upp. De våldsamma och moralistiska berättelserna i Henrich Hoffmanns sagobok från 1845, ”Der Struwwelpeter”, eller ”Pelle Snusk” som den svenska titeln lyder, är en av de mest spridda och översatta barnböckerna någonsin. Den har inspirerat många efterkommande författare och gjort stora avtryck, inte minst i populärkulturen. Ville Hoffmann skrämma eller underhålla sin unga läsare? Anna Tullberg berättar sin och mormors historia om Pelle Snusk - ”Der Struwwelpeter”.Programledare: Lisa BergströmProducent: Anna Tullberg

I Rekonstruktion - Psyket undersöker Odell psykvårdens etik och gråzoner. Möt henne i P1 Kultur. Vi berättar om böckerna som nominerats till Romanpriset och tar reda på hur Gérard Depardieu blev fransk inrikespolitik. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. De fyra nominerade till Sveriges Radios romanpris 2024 är ”Spindelbjörken” av Pär Hansson, ”Systrarna” av Jonas Hassen Khemiri, ”Stacken” av Annika Norlin och ”Tomt bo” av Sofia Stenström. Litteraturredaktör Lina Kalmteg berättar mer om nomineringarna!ANNA ODELL VAR 21 ÅR NÄR HON BLEV GRAVID MED SIN VÅRDAREAnna Odell fick stora rubriker med konstverket ”Okänd kvinna” 2009–349701, där hon iscensatte en psykos på Liljeholmsbron i Stockholm för att visa hur bältesläggning och psykvård kan fungera. Det blev debatter och rättegång. I veckan är det vernissage för hennes nya videoverk ”Rekonstruktion - Psyket” på Cecilia Hillström Galleri i Stockholm, där hon återvänder till psykvården hon fick som ung. Anna Odell är gäst i dagens P1 Kultur.HUR BLEV GÉRARD DEPARDIEU FRANSK INRIKESPOLITIK?I december sa Frankrikes kulturminister Rima Abdul-Malak att skådespelaren Gérard Depardieu är en skam för landet. Hon ville dra tillbaka en hedersutmärkelse han fått. Därpå gick president Emanuel Macron ut och framhöll istället hur viktig Depardieu varit för Frankrike och hur mycket han älskade honom som skådespelare. Vad är det Depardieu anklagas för? Cecilia Blomberg sammanfattar stormen som blåser genom Frankrikes kulturliv just nu.CARRIE MAE WEEMS BERÄTTAR OM ”THE KITCHEN TABLE SERIES”2023 års Hasselbladpristagare fotografen Carrie Mae Weems ställs just nu ut i Göteborg. Där kan man till exempel se hennes mest kända och spännande verk ”The Kitchen Table Series” från 1990, en serie iscensatta och hyperrealistiska bilder kring ett köksbord. Hur jobbade Carrie Mae Weems med det ikoniska verket? Jenny Teleman intervjuar Carrie Mae Weems.ESSÄ: DAN JÖNSSON OM DEN DELADE FRAMTIDENÄr naturvetenskapens principer objektiva, eller födda ur ett kontrollbehov? Dan Jönsson reflekterar kring åtskillnaden av natur och samhälle i dagens essä från OBS.Programledare: Lisa BergströmProducent: Anna Tullberg

Poeten Nino Mick kommer med sin debutroman Vulcan. Så hette en gång tändsticksfabriken i Tidaholm där en av Sveriges största industriolyckor ägde rum - branden 1875 där 46 kvinnliga arbetare omkom. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Nino Mick, född 1990, har gjort sig känd som estradpoet och kom 2018 med den hyllade lyriksamlingen ”Tjugofemtusen kilometer nervtrådar”. Romanen ”Vulcan” utspelar sig under strejkåret 1909 runt den stora tändsticksfabriken Vulcan i Tidaholm. I berättelsen finns ett ”vi”, som är de 46 kvinnliga arbetarna som tillsammans dött i en brand. Dessa har en verklig förebild. Från år 1875 när en brand härjade i tändsticksfabriken i Tidaholm. En brand som blir en av Sveriges största industriolyckor. – Man kan bara tänka sig paniken när det är ett rum som är så fyllt av brandfarligt material som antänds explosivt. Med röken, elden och hettan. Det var slumpen mer eller mindre som avgjorde vilka som tog sig ut och vilka som blev fast närmast dörrarna, säger Nino Mick.I romanen och i verkligheten inträffar en av de största arbetarkonflikterna i svenska historia 1909. En lågkonjunktur väntar, fabriksägarna hotar med sänkta löner. Och arbetare runt om i Sverige samlar sig till protester. I augusti 1909 bryter storstrejken ut, det blir en konflikt som pågår i en månad, som mest är åttiotusen arbetare lockoutade och trehundratusen ute i strejk.Skriv till oss! bokradio@sverigesradio.seProgramledare: Marie LundströmRedaktion: Märta Kero, Jenny Teleman och Andreas Magnell (producent)

Molly Drake är den brittiska hemmafrun vars isklara ballader om ambivalent lycka och långa nätter är musik som gömts undan och återupptäckts. I hennes sånger bor också hennes son. En del menar, rent av, att Molly Drake är den förlorade länken till Nick Drakes tre geniala skivor. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Ett reportage av Jenny Teleman.

Skådespelaren Johan Ulveson kliver upp på operascenen för första gången med huvudrollen i Folkoperans Tidens Larm. Jenny Teleman har träffat honom, och han blir rörd när han pratar om musiken. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Kan man göra odödlig klassisk musik - som hela världen älskar - i ett mordiskt system?Kompositören Dmitrij Dmitrijevitj Sjostakovitj var en av 1900-talets främsta och hela sitt liv verksam i Sovjetunionen. Han böjde sig lydigt för makten, men gjorde samtidigt ett envist diskret motstånd. Författaren Julian Barnes roman ”Tidens larm” är ett porträtt av denne kluvne man och konstnär. Nu blir romanen dramatiserad musikteater på Folkoperan i Stockholm med Johan Ulveson i rollen som Sjostakovitj. P1 Kulturs Jenny Teleman ramlar in på en repetition av ”Tidens larm” - och hamnar mitt inne i en av Johan Ulvesons repliker om hur en dröm om frihet kan se ut.Producent: Anna Tullberg

Sverige fyller 500 år, räknat från när Gustav Vasa blev kung. P1 Kultur bad fem litteraturexperter välja varsitt verk på svenska från varje sekel. Här är deras val hopflätade till en midsommarkrans. P1 Kultur gjorde detta galna experiment inför nationaldagen 6 juni. Nu till midsommarafton har vi bundit en blomsterkrans - eller en sammanvävd gobeläng - av de fem specialisters litteraturval. Vissa av bokvalen är djupt personliga, andra lika djupt principiella i hur just den boken byggde Sverige som nation. Flera är uppbyggliga och trösterika. Någon kan läsas som förebild, underhållning och skräckexempel. Samtidigt.Först hör vi litteraturvetaren Ingrid Elam samtala med Kulturredaktionens Mattias Berg om sitt val från perioden 1523-1623: Gustav Vasas Bibel, som kom 1541. Sedan författaren och nyblivna Akademiledamoten Anna-Karin, som berättar för vår reporter Jenny Teleman hur viktig 1600-talspoeten Lasse Lucidor blev för henne - både som lyriker och gestalt där under gravstenen. Därefter väljer Johan Hilton, Kulturchef på Göteborgs-Posten, Erik Johan Stagnelius dikt "Vän i förödelsens stund" från perioden 1723-1823, som varit hans stöd och tröst under två speciella perioder i livet. Reporter här är Lina Kalmteg.Näst sist ut är författaren Gabriella Håkansson, som väljer August Strindbergs roman "En dåres försvarstal". Den skrevs först på franska, på slutet av 1800-talet - och kom ut på svenska först efter Strindbergs död. En ung kvinna av i dag kan absolut känna igen sig i den här underhållande skräckskildringen av en mans psykopatologi, på gott och ont, berättar Håkansson för vår reporter Jesper Cederstrand.Den som avslutar tidslinjen är Expressens kulturchef Victor Malm. Han har, från det senaste seklet av Sveriges moderna historia, valt Willy Kyrklunds roman "Mästaren Ma". Den kom ut 1952 och gav Malm ett helt nytt sätt att se på vad svensk litteratur kan göra. Reporter här är Maria Askerfjord Sundeby.Till sist får litteraturvetaren Ingrid Elam även avsluta programmet, med en titt på alla valen. Vad ger de för bild av svensk litteratur? Hur rättvisande är den? Och, i detta extremt snäva urval - vad är det viktigaste av allt som inte kom med?Uppläsare i programmet är Nina Asarnoj. Musiken är hämtad ur Ture Rangströms Symfoni Nummer 1 i C-moll och Franz Berwalds Symfoni nr 3 i C-dur.Producent: Mattias Bergmattias.berg@sr.se

Välkomna till veckans midsommarprogram där vi bjuder på guldkorn ur Lundströmsvåren. Ni möter bland andra Ann-Helén Laestadius, Alexander Mahmoud, Marie Göranzon och Olof Wretling! I säsongens sista program minns vi några av de intervjuer Lundströms Bokradio gjort under våren. Först ut bland gästerna är Ann-Helén Laestadius vars senaste bok heter "Straff" och skildrar de samiska nomadskolorna. Det är en roman om upprättelse som nått långt utanför Sverige gränser. Alexander Mahmoud var också i Lundströms studio och hälsade på. Hans andra bok heter "Du vill inte mer". Det blev ett nära samtal som kom att handla om klass och arbetsmoral, självhat och med det tiden kärlek till sig själv. I vår startade vi också en ny bokcirkel. Två efterlängtade gäster var tillbaka i programmet, radarparet skådespelaren Marie Göranzon och Olof Wretling, komiker och skådespelare. Boken vi läste var PO Enquists roman"Kapten Nemos bibliotek". En mångbottnad berättelse som knyter ihop många minnen från författarens barndom i Västerbottens inland. Det blev tre program om författarens kanske viktigaste verk.Poeten och översättaren Gunnar Harding var också här i Lundströms Bokradio och läste ur sin nya diktsamling "Minnen från glömskans städer", bland annat dikten Long distance call. Till sist kom också årets vinnare av Sveriges romanpris till studion. I år var det Mikael Berglund som vann lyssnarjuryns hjärtan med romanen "Ovanjorden". Tack alla ni som lyssnar! Trevlig sommar.Vi är tillbaka i slutet av augusti igen!Skriv till oss! bokradio@sverigesradio.seProgramledare: Marie LundströmRedaktion: Andreas Magnell (producent) och Jenny Teleman

I veckans program möter ni idéhistorikern och författaren Sverker Sörlin som kommer med boken "Framtidslandet" om bilden av Norrland. En bok som nu ges ut på nytt - 35 år senare. Sverker Sörlins "Framtidslandet" är en bok om hur olika visioner av Norrland såg ut under industraliseringens framväxt, mellan 1870 och 1920. Det var en tid då svenska politiker riktade blickarna norrut. I boken skildras dåtidens heta debatt om naturresurserna, människorna och vad makten i söder tänkte att de ville ha Norrland till. I grunden fanns stark förhoppning om att Norrland med sina naturrikedomar skulle rädda nationen och föra Sverige framåt i utvecklingen. Boken "Framtidslandet" var Sverker Sörlins avhandling och kom 1988. Den ges nu ut igen med nytt för- och efterord. Berättelsen om dåtidens syn på Norrland, dess resurser och människor, har paralleller till idag. Nu talar man om det "nya gröna Norrland" som ska formas. Hör Sverker Sörlin om dåtidens syn på norra Sverige, dagens gröna omställning och vad Norrland kommer att vara om 30 år.Skriv till oss! bokradio@sverigesradio.seProgramledare: Marie LundströmRedaktion: Andreas Magnell (producent) och Jenny Teleman

Nu ska vi får möta en lyssnare som har en bok, en film, ett konstverk, en sång som dröjer kvar trubaduren Cornelis Wreeswijks ballad "Somliga går med trasiga skor" från 1968. En låt som handlar om att inte ha allt man behöver har gjort starkt intryck på Kerstin Söderström i södra Stockholm. P1 Kulturs reporter Jenny Teleman åkte hem till henne för att lyssna på den tillsammans – och minnas när hon hörde den första gången. Har du som lyssnar också ett verk som värker i dig? Vill du berätta om det? Skriv till oss: p1kultur@sverigesradio.se.

Kulturnytts kritiker Jenny Teleman har sett Alexander Mörk Eidems tolkning av Onkel Vanja. Producent: Nils LindströmProgramledare: Amanda Niklasson