Podcasts about upprorets

I december 2010 tände den tunisiske frukthandlaren Mohammed Bouazizi eld på sig själv i protest mot myndigheternas trakasserier. Kort därefter dog han av sina skador. Bouazizis död blev startskottet på en våg av massiva protester i Tunisien, en resning som på bara några veckor tvingade presidenten i landsflykt. Upprorets svallvågor spred sig snart till Egypten, Marocko, Algeriet, Libyen, Jordanien, Bahrain, Syrien och Jemen. I Egypten och Libyen tvingades decennielånga diktaturer på fall. I Syrien övergick protesterna till inbördeskrig som slutade först i december 2024 med Assadregimens fall. I andra länder ebbade protesterna ut efter en kort tid. Händelserna kom att kallas för "den arabiska våren". Men hur kommer det sig att allt detta hände just där och då? Hur ska man förstå förhistorien till och efterverkningarna av händelserna? Och vad har hänt i regionen sedan dess? Idéhistorikern Mohammad Fazlhashemi gästar Bildningspodden. Mohammad Fazlhashemi är professor i islamisk teologi och filosofi vid Uppsala Universitet. Han är författare till ett flertal böcker, bland annat "Den arabiska våren. Folkets uppror i Mellanöstern och Nordafrika" (Historiska media, 2013). Samtalsledare: Ruhi Tyson Klippning: Lars in de Betou Producent: Magnus Bremmer

På många platser i världen är framförallt unga människor ute på gatorna och kräver demokrati. Upproren har också lett till en våg av konstnärlig kreativitet som skapat gemenskap och spridit budskapen. Irak, Libanon, Chile, Hongkong. På många platser runt om i världen pågår uppror med krav på demokrati och yttrandefrihet. Och som en del av upproren har en flodvåg av kreativitet och konstnärligt skapande vällt fram. Graffiti, bilder på internet, musik, filmer, gatukonst. I Hong Kong har till och med kassakvitton blivit del av upproren. P1 Kultur tittar idag närmare på konsten och de folkliga och ofta unga proteströrelserna. Frilansjournalisten Lina Malers har varit på Tarhirtorget eller Befrielsetorget i Bagdad och träffat konstnärer och musiker. Konstkritikern och kulturjournalisten Vivienne Chow som nyligen var i Sverige beskriver konstens roll i upproren i Hongkong. Vi blickar också bakåt i historien mot tidigare uppror. Tora Hedin som är forskare på Stockholmsuniversitet och översättare från tjeckiska fördjupar bilden av kulturens roll under upproren i Prag 1989. Vi blickar också bakåt mot den Arabiska våren 2011,  den revolution som blev den första som fick stor kraft genom spridningen på sociala medier. Fotografen och skribenten Mia Gröndahl bodde i Kairo då och har gett ut flera böcker, bland annat om graffitin från Tarhirtorget i Kairo. Dessutom spekulerar Lina Kalmteg om vem som får årets Augustpris i skönlitteratur och om prisets betydelse för bokförsäljningen. Per Feltzin recenserar La Traviata som haft premiär på Kungliga Operan och det blir en OBS-essä av Elisabeth Åsbrink om att sätta ord på det europeiska tomrummet efter Förintelsen. Programledare: Fredrik Wadström Producent: Cecilia Blolmberg

Poeten och författaren Jila Mossaed, föddes i Teheran 1948, men tvingades fly till Sverige 1986. Hennes första diktsamling på svenska utkom 1997. Hon valdes in som ledamot i Svenska Akademien hösten 2018. Ett återkommande tema i hennes poesi är exilen. Regissören Rebecca Örtman har samarbetat med Jila Mossaed i Upprorets poet och EXIL - fria poeter på flykt. Möt Jila Mossaed i ett samtal om poesi och exil.

I dagens P1 Kultur skärskådar vi Anna Odells nya film X&Y! Hur kan man förstå den? Är det en film om identiteter, kön, makt och om det finns ett sant jag? Eller är det rent av ett konstprojekt? Programledare Roger Wilson diskuterar X&Y tillsammans med kulturredaktionens kritiker Mårten Arndtzén och Jenny Teleman. Går det att nagla fast vad filmens regissör Anna Odell vill göra och blir det bra? I dag har också uppsättningen "Upprorets poet" premiär på Göteborgs stadsteater. Det är en pjäs av poeten och den nyblivna Svenska akademie-ledamoten Jila Mossaed och regissören Rebecca Örtman. Den berättar om en av Irans nyskapande poeter, Farough Farrokhzad, men väver också in Jila Mossaeds egen berättelse. Det blir reportage i P1 Kultur av Mia Gerdin, som har följt en repetition inför premiären. Om ett par veckor går "Operation Ragnarök" upp på biograferna och filmens regissör Fredrik Hiller gästar dagens program, där han får berätta om hur han fick idén att låta en här av zombies invadera Landskrona. Dessutom blir det en Klassiker signerad Katarina Wikars. Den handlar om poeten Henry Parland, modernisten som 21 år gammal gav ut diktsamlingen "Idealrealisation" 1929. Det var hans debut och kom att bli det enda verk som publicerades under hans livstid redan 1930 gick han bort i scharlakansfeber. Programledare: Roger Wilson Producent: Maria Götselius

Våra frihetstörstande vagabonder har återvänt efter sina uppdrag, till ett kärt återseende med Dödskallegänget, Gräsfläck, de värvade aporna, Vildtass, Ringo och Upprorets starka ledare, Truffaut. Efter några veckors vila, under Paradisdalens harmoniska sensommar – väntar nu Upprorets nästa stora uppdrag. Men på väg till helikoptervraket drabbas våra vänner av fruktansvärda farhågor. – Mörk brandrök syns över trädkronorna! Har någon förrått frihetskampen!?

Ta er till hundarnas revir och stjäl maskindödarkarbinen av Gagarin. Detta var uppdraget som Traffaut, Upprorets ledare, hade gett våra vänner. Det lät som en rätt enkel plan...

Regimen i Syrien utmålar sig som en garant för att landet inte ska sönderfalla i sekteristiskt våld. Men hur förhåller sig de olika etniska och religiösa minoriteterna till regimen? Utvecklingen i Syrien kommenteras av chefen för Centrum för Mellanösternstudier i Lund, Leif Stenberg. Syrienkännaren Ingmar Karlsson berättar om alawiternas religion och deras ledande roll i Syrien.

Från och med lördag 2 april gör Kulturredaktionens program nedslag i tankarna som denna vår av revolter har väckt. Kosmo har varit på plats i Kairo och mött författare och konstnärer som berättar att den egyptiska revolutionen blev en energikick. – Nu är det vi som äger gatorna, säger Ganzeer. Han är en konstnär som utnyttjat egyptiernas nyvunna frihet till att måla monumentala bilder av ungdomarna som dödades i revolutionens början. För att hedra dem och påminna om att revolutionen måste fortgå, säger han. Hör också författaren till Yacobians hus, Ala al Aswany, som idag skriver om människor på torget och konstnären Lara Baladi som gör radio tillsammans med människor hon lärt känna på Tahrirtorget i Karine Mannerfelts reportage. Hon har också träffat konstnären Nermine Hammam som inte är lika säker på att Egypten är på rätt väg och framför allt ifrågasätter militärens nya roll. De psykologiska mekanismer som drar igång när en grupp människor samlas för att protestera mot en regim, när en grupp personer slåss för något de tror på eller när långkonjunkturen drabbar världsekonomin är ämnen som intresserar den holländske konstnären Aernout Mik. I en rad videoinstallationer har han iscensatt situationer som påminner om verkliga händelser, men som inte riktigt går att placera.  Just nu visas en omfattande utställning med Aernout Miks verk på Jeu de Paume i Paris. Cecilia Blomberg har sett den och åkte sedan vidare till Amsterdam och träffade konstnären i hans ateljé ute i det gamla hamnområdet KNSM-eiland. Just nu pågår skenrättegångar i Vitryssland mot människor som befann sig på torget i Minsk i samband med valet 19 december då förhoppningarna om en förändring i Vitryssland brutalt slogs i spillror. Rättegångarna mot oppositionens fängslade presidentkandidater väntar i sommar. Maria Söderberg, som är fotograf och skribent, har rest i landet sedan 1997. De författare hon har kontakt med säger att de känner sig paralyserade. Hur ska man kunna skriva när man kanske nästa dag sitter i arrest? Kerstin Wixe har mött henne. Programledare: Anneli Dufva Producent: Marie Liljedahl