Podcasts about paradiset

Vad gör Ramadan unik? Varför är det den enda månaden som nämns vid namn i Koranen?I detta avsnitt fördjupar vi oss i Ramadanens sanna natur utifrån Koranens vers (2:185) och Profeten Muhammads (S) predikan om Guds månad. Vi utforskar varför fastan ibland kan kännas tung – och hur förståelse förvandlar börda till ära.Du får upptäcka de tre centrala pelarna som bär Ramadan:✨ Välsignelsen (Baraka) – Du är Guds gäst.

Med en gps i varje ficka har människan blivit förkartade. Nils Markus Karlsson älskar kartor, men funderar på om de lett oss vilse. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.Vi tar det från början. För att komma rätt in till ämnet är det nödvändigt att tänka sig en värld utan kartor – men också utan allt annat som gjort världen överskådlig, som tåg, telegrafer, luftballonger, automobiler, asfalt, uppslagsverk, massmedier, flygplan och satelliter. Tänk en värld där alla resor är krångliga och långsamma, och de går från en känd punkt till en annan. Emellan dem finns mycket som är okänt. Sånt som man hört talas om, kanske, men inte mer än så. Så man lever i det lokala och omfattningen av det som finns utanför är oklar. Hur tänker sig en sådan människa världen? Det är inte så lätt att föreställa sig.En lykta är tänd, i dess upplysta krets rör man sig. Men ljuset blir snabbt skummare då man rör sig bort från centrum.I kontrast till detta är en kartlagd värld något enastående. Åskådligt. Klart.Bland de äldsta kända världskartorna finns de som är strikt geometriska och med exempelvis Babylon eller Jerusalem i dess absoluta mitt. På andra syns fantastiska djur och monster, människor med tre ögon – eller Babels torn, den strandade Noaks ark och paradiset. (Paradiset antogs ligga i öster och högt upp.) Det låter kanske löjligt men självklart måste allt som man trodde fanns i världen vara med. Och hur kunde man veta vad en långt ifrån känd värld innehöll? Det kunde man inte.Staffan Bergwik påpekar i den skönt illustrerade boken ”Terranauterna” att i kartografins barndom fanns två skilda paradigm, två helt olika syften. En del kartor var narrativa – dessa skulle berätta om världen som helhet. Och så fanns kartor som var praktiska, inriktade på navigerande – de skulle hjälpa någon, ett skepp, att nå en viss plats. Då det handlade om att berätta om världen hade europeiska kartritare Gud att förhålla sig till. Men i takt med att kartorna blev bättre och kraftfullare blev konflikten med en omnipotent allvetare skarpa. Frågan var: Har Gud ensamrätt att se och förstå världen – eller är det människan som samlar information och sätter samman den utifrån dessa bitar? Under 1500-talet då långa resor blev fler ökade också kunskaperna om kulturer, växter, djur och landmassor. Sjökaptener och officerare som kom i land i Europas viktigaste hamnstad, Sevilla, fick under ed berätta om vad de sett. 1529 sammanställdes uppgifterna i Padron real, det kungliga kartregistret, i form av en spansk världskarta som visade sjövägar till kolonierna. Under de stora upptäckternas sekler var kartan en realpolitisk resurs, mer värd än guld. Den övertrumfade hundra laddade kanoner, den kunde leda en forskningsresande till världens yttersta gräns, och längre ändå...Men så fanns också de allomfattande anspråken. På 1500-talet kallades kartritare för ”kosmografer”, ”världsskrivare”, och detta värv var både visionärt och idealistiskt. Flamländarna Gerardus Mercators och Abraham Ortelius kartor gjorde dem till tidens superstjärnor. Mercator var först med en Atlas – han namngav konceptet efter guden som bär världen på sina axlar. Det revolutionerande med hans kartbok var att den gick från det hela till det lokala. Så vändes på all mänsklig erfarenhet – nämligen att börja i det egna. Med fantasin eller föreställningsförmågan gick det att zooma in och ut, och så gå från en bild till en annan. Helheter blev för första gången greppbara.Vi tar tidens tåg fram till sekelskiftet 1900. Fin-du-siècle känner många till. Men frånvaron av vita fläckar gjorde att man också talade om fin-du-globe. Att ett forskningsfält stängs är inte vanligt men det var så man såg på saken. Pusslet var klart. Jorden gick från att vara utforsknings- och koloniserbar till att beskrivas som ”ett inhägnat schackbräde”.Sen dess har de geografiska upptäckterna inte varit många men kartans betydelse för människorna har exploderat – från atlaser i varje hem till GPS-tjänster i mobiltelefoner där allt är utmärkt på förhand: smultronställen, betygsatta restauranger och rekommenderad färdväg. Man skulle kunna hävda att vi har slutat vandra i världen och istället förhåller oss till avbildningen. Människorna har blivit ”förkartade”. Jag har otaliga gånger varit med om det i sällskap med en avbildningsfixerad bekant. Vi ska hitta ett ställe och jag ser det först eftersom jag ser mig omkring. Människor ringer till människor som står precis framför dem. Det verkar på något sätt säkrare.I ”Terranauterna” poängteras kartritandets utopiska sida– idealismen som har återkommit genom historien. Genombrotten i överblick har gått arm i arm med tankar om ett globalt broderskap. Atlaser, luftballongfärder, enorma georamor och sfäriska byggnader – som Great Globe vid världsutställningen i London 1851 – har omvärvts av en retorik som hävdat att med upplysning och överblick kommer inte bara demokratisering utan också fred och en helt ny förståelse av vår värld.Det är inte svårt att hitta moteld. Kartor har genom historien varit intimt förknippat med staters besittningstagande av land som de egentligen inte har haft rätt till. Kartor är exploateringens bäste vän. Att alla tvådimensionella kartor har skevheter är också uppenbart: Det finns ett godtycke i vad som är centrum och vad som är upp och vad som är ner. Och nej, Grönland är inte jämförbart med Afrika storleksmässigt – även om många kartor påstår det.På 60-talet var det dags igen. De första bilderna av jorden från rymden väckte enorm entusiasm. Denna utifrån-syn på vår värld skulle förändra oss till det bättre, det var helt säkert! Överblick och sanning hade förenats. Kartritarnas tusenåriga visonära strävan var uppnådd. Den tyske filosofen Martin Heidegger var skeptisk, han menade att det som visades var en abstraktion som gjorde människor främmande för livets grund: att finnas till på en plats, att vara rotad. Feministiskt färgad kritik har också riktats mot överblickstanken – då den har kopplats till kontroll och en manlig blick. ”Gudstricket” kallar Donna Haraway det – anspråket att kunna se allt, bortom enskilda perspektiv. Och ja, här finns en möjlig och djup problematisering som även en kartälskare som undertecknad kan förstå.Själva ordet ”världen” bytte innebörd under århundraden då kartläggningen av den gick framåt – från att omfatta allt som finns till att användas om det vi kan visa med kartor. Så har människornas värld krympt. Och kartor är onekligen ett torrt sätt att se på världen, och det är att se – inte höra, inte lukta, inte känna. Tiden ryms inte i en karta. Allt är stabilt, statiskt. Kartor säger: Att veta något, det gör man med ett utifrånperspektiv. Men vad får kartor oss att inte se? Och vad får de oss att tro om världen? Har kartografins utveckling sprungit iväg med oss så att vi inte längre vet var vi är? För en människa är inte utifrån.Kanske skulle man ställa till med ett kartbål. Men ja, till sist skulle ingen hitta dit. Eller jo, man skulle känna röken i näsborrarna, hur den tjocknade då vinden låg på.Nils Markus Karlssonkulturarbetare LitteraturStaffan Bergwik, Terranauterna, Norstedts, 2024Bayerische Staatsbibliothek, Die Karte als Kunstwerk, Verlag Dr. Alfons Uhl, Unterschneidheim 1979Phillip Allen, The Atlas of Atlases, 1988

Kenza lever livet och njuter till fullo av Thailand, medan Ines kämpar på med både borttappade väskor, dålig tidzon och otrevliga amerikaner.Produceras av More Than Words Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Alex ska bo ett tag hos morfar i Paradiset. Mamma påstår att han är snäll, längst inne. Men sen mormor dog verkar morfar hata allt. Men här finns också Nina, som Alex bara måste träffa igen. Oskar Kroon i samtal med Johanna Svensson, teologistuderande med kandidatexamen i litteraturvetenskap. Medarrangör Rabén & Sjögren

Vi har varit i Paradiset på meetup med LET'S RUN gänget. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Lopprapport från Helsingborg och uppladdning inför Paradiset med blånaglar och gubbvader. Vi släpper vår nya hoodie och mycket annat. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I detta avsnitt samtalar jag med Eric Amarillo – soundhealer, musiker och konstnär – under Lejonportalen och i närvaro av Sirius energi. Vi bjuder in dig att ta del av denna vibration – att lyssna med hjärtat, känna med kroppen och låta energin få verka. Det är ett intuitivt samtal i flöde, med energi snarare än logik i fokus.Vi pratar bland annat om: Sirius som spegel för mänskligheten Att vara som ett lejon – utan rädsla Vad som händer när vi verkligen hör Thot – vårt naturliga tillstånd av allvetande Paradiset på jorden och glädjen i hela livets spektra Att våga vara sig själv och dela det Egot som överraskas av autenticitet AI och helig geometri Att se genom slöjan Och visdomen i Matteus 10:14: "Och om man inte tar emot er eller lyssnar till era ord, så gå ut ur det huset eller den staden och skaka dammet av era fötter. och gå vidare."

När vi känner oss trötta men inte kan somna, då bygger vi vårt paradis i myggornas brus av flygplanens sång. Vi minns gräsplanens poesi, men störs av den plötsliga döden.

Den vithårige porrkungen Berth Milton, 69, har levt ett liv som påminner om ett grekiskt drama. I första delen av ”Expressen dok: Porrkungen” berättar Berth Milton om kampen på liv och död med sin pappa Berth Senior, om att vara jagad av motorcykelgäng och om livet efter miljardskulden till Skatteverket. – Nästan hela mitt aktiva yrkesliv har ju varit en fight, mot Hells Angels och mot min pappa, mot Brödraskapet, mot albanska maffian. Men det gör ju en både bitter och stark, säger Berth Milton. En dokumentär av Michael Syrén. Producent: Sigge Dabrowski. Reportrar: Ellen Hammarskiöld och Erik Gustafsson. Ljudmix: Fredrik Johansson. Originalmusik av Patricio Samuelsson. Ansvarig utgivare: Klas Granström, Expressen AB.

Felix Dahl reser till Goa för att vila upp sig innan utbytesstudier i Bangkok. Han träffar nya vänner och gör bostadsaffärer i Jaipur. Men hur genuin är vänskapen och affärerna? Snart förvandlas semestern i paradiset till en mardröm. Av: Nino Poppius och Emma Levo Parad Media för Svenska Yle, 2025

Efter många, många försök lyckades Helene och Åsa nästan bokstavligt talat ”hugga” Jimmy Serler och släpa honom till mikrofonen. Jimmy, begravningsentreprenör med byråer i bl. a. Malmö, vill få sina kunder att prata om döden, vilket endast 10 procent av dem som besöker byrån har gjort tidigare. Därför inledde han med att ge Helene och Åsa en biljett där det står ”One way ticket”. Att prata om hur vi vill ha vår begravning en gång i framtiden är viktigt. Varför inte göra som Jimmy – bjuda hem vännerna på middag och fylla i ett Livsarkiv…?

Fuglestemmer.

Ett avsnitt om träningsläget efter en veckans renovering och ofrivillig podd-paus. Stefan funderar på klippa av sig tån men lovar ändå att springa Torekov-Båstad om två veckor. Vi pratar löparresa till Bad Gastein, Vårsäsong med Let's Run, en löparkväll med Trailrunning Sweden & Paradiset. Ett avsnitt om allt - och inget (men med många skratt). Fin lyssning! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Många ugglor fångar sitt byte med enbart hörseln. Aase Berg reflekterar över en annorlunda fågel, domesticerade djur och vilda människor. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.Jag vaknar av gny och krafs vid sängkanten. Det är hundvalpen som vill ut. Klockan är fem på morgonen. Vi smyger ut på tomten. Det är sommar och solen har börjat värma bort daggen i gräset, men det brukar ändå kännas som natt vid den här tiden, eftersom det är så overkligt lugnt.Men så är det inte nu: en koltrast smattrar fram sitt ettriga varningsläte, det bara pågår, den vägrar sluta. Åsynen av mig och hunden brukar sällan utlösa sådan hysteri. Nej, det aggressiva tjattret betyder att kattugglan är här. Jag tittar upp mot gästhusets tak och där sitter den alldeles stilla under skorstenskåpan. Den får precis plats, och plåtens rundning följer ugglans huvud. Där slipper den attackerna ovanifrån, inga utfall från irriterande trastar, även om själva lätet ändå måste vara plågsamt för den här tysta aristokraten bland rovfåglar.Att ugglor kallas för The wolves of the sky är inte taget ur luften. De är ulvar i fårakläder, bland annat på grund av sättet att flyga. De smeker sig fram mellan träden, passerar som skuggor bara, ljudlöst fluff. Andra fåglars fjädrar har hullingar som ger friktion, det är därför flaxandet låter. Gamarna är värst, de väsnas till och med när de glidflyger. Det gör inte ugglor, eftersom deras fjädrar är specialkonstruerade för att motverka vingturbulensen.Dessutom har de närmast öververklig ljudkänslighet, eller, om man så vill: musikalitet. Hela ugglans ansikte är uppbyggt som ett öra, en parabol, med upp till sju sorters fjädrar av olika textur som får ljudet att passera på specifika sätt, och många ugglor fångar sitt byte med hjälp av enbart hörseln.Att ugglorna är så olika alla andra fåglar är nog skälet till att vi ser dem som något mer än fjäderfän, som nåt slags mystiska nattspöken som smyger genom luften på vingar av tyst sammet.Men samtidigt ser de så absurda ut, rentav löjliga, med sina stora, stirrande ögon. Ugglorna roar oss med sin gravallvarliga humor, med sin bistra uppsyn, eller ibland ett förvånat ansiktsuttryck. Särskilt hornugglan har en kronisk min av att bli tagen på bar gärning med förbjudet fuffens.Min hundvalp är också på sätt och vis en ulv i fårakläder. Fast ändå inte – på en skala där man genetiskt rangordnat vilka hundraser som står närmast vargen, ligger min hund nästan längst bort. Svårdresserade hundar som vägrar fjäska och har hög integritet, de liknar vargen mest.Den här forskningen är väl inte hundraprocentigt belagd, men om den stämmer är den överraskande. Det är alltså inte de innerstadsinavlade soffpotatisarna med platt tryne eller såna där pomeranier som man nästan kan köpa i leksaksaffären som är mest avlägsna från sina vargsläktingar. Istället kan min mini-aussie placeras som vargens motpol, troligen på grund av vallhundsgenerna: hon är av en arbetande ras som blixtsnabbt fattar det jag lär henne, och det är enkelt att möta hennes blick i samförstånd eftersom hon har ljusa, blå ögon. Kommunikationen med hundföraren, den har avlats fram genom generationer, mer eller mindre hos olika hundraser. Att samarbeta med människor, det fixar ingen varg.Vallhundar kan verka milda till sinnet, men deras nippriga impulsivitet är farlig på sitt sätt. Man ska passa sig för att avla fram blandrasvalpar mellan till exempel bordercollie, som är superhispigt signalkänsliga, och stora men jämförelsevis trögtänkta vakthundar typ rottweiler. Överreaktioner och oförutsägbara aggressioner är det sista man vill ha. I de banorna tänker jag också när jag tittar på fotot av författaren Jennifer Ackerman och den gigantiska lappugglan Percy. Det finns i slutet av Ackermans bok What an Owl Knows, en som trots titeln handlar mer om vad forskarna inte vet om ugglor. Bilden är tagen av fotografen Sofia Runarsdotter, och mötet inträffade på Skansen, vilket ger fotot ett drag av oskuld. Jennifer ler lyckligt och Percy poserar med outgrundlig uppsyn vid hennes sida, och här blir hans storlek uppenbar – hans ansikte är betydligt större än hennes, hans axlar – eller vad man ska kalla dem – är nästan lika breda som en människas. Visserligen är det en illusion, ugglor väger inte särskilt mycket, det är fjädrarna som får dem att se stora ut. Men ändå. Och Percy har nästan ett mänskligt ansikte, med sina för fåglar så unika, framåtvinklade ögon och sin lilla, näsliknande näbb. Percy ser relativt beskedlig ut på fotot, men Ackerman iakttar hur hans pupiller vidgas till svarta avgrundshål när skötaren matar honom med möss.Det mesta är fortfarande okänt om ugglornas varseblivning, och mystiken har gjort dem till symboler för visdom, men också för död och onda förebud. Plus att de ofta infantiliseras, som motiv på bebisfiltar och i barnböcker. Min personliga favorit fjällugglan, eller snöuggla eller harfång som den kallades förr, den påminner inte så lite om Tove Janssons hatifnattar, en vit svampliknande plopp som gärna befinner sig på marken.Ugglor är både söta, konstiga och skrämmande. Deras beteenden är ovanligt svåra att avläsa. Ackerman skriver om en forskare som får se ett filmklipp med ett barn som kramar en påstått tam fjälluggla. Forskaren studerar fågelns stillsamma och subtila kroppsspråk och säger förskräckt: ”Den där ugglan är såhär nära att slita ansiktet av barnet”. Förgulligandet är ett sätt att avdramatisera det oroande draget hos ugglan.Men när den blodtörstiga varelsen inte längre behöver tänka på att överleva – vad händer då? Skansenugglan Percy har faktiskt en rätt avancerad historia – det var han som rymde ur voljären år 2022, men fångades in igen efter en vecka. Eller lät hans sig fångas? Bytte han tillbaka friheten mot bekvämlighet? Det var förvånansvärt enkelt att locka hem honom. Han var tränad på att komma på kommandot av en visselpipa.Djurarter kan domesticeras, enskilda djurindivider kan tämjas. Även om min hundvalp jagar myror och vårtbitare med stor entusiasm, så kommer hon, när hon växer på sig, troligen inte att käka upp mina hönor. Ett lojalt flockdjur äter ingenting som tillhör familjen.Åtminstone inte när flockledaren tittar på. Ulven i fårakläder är granne med ögontjänaren, och i grunden är min hundvalp fortfarande ett rovdjur. Som det heter i sången: Dina blåa blåa ögon/ och din svarta lilla själ/ jag gick på en nit igen/ fast jag kände dig så väl.” Kan jag lita på vallhundens oskyldigt ljusblå blick? Människosläktet har i alla fall aldrig helt litat på ugglan. I tidiga Mellanösternreligioner associeras hon med Lilith, Adams första fru, som lämnade Paradiset och enligt vissa myter slog sig ihop med ängeln Samael, även känd som mörkrets furste. Och varför skulle man lita på ett djur när man inte ens kan lita på sig själv? Människan är människans varg, vacker men bedräglig. Det som lurar i botten på Percys svarta pupiller kan mycket väl vara min egen spegelbild. Aase Bergförfattare och kritikerLitteraturJennifer Ackerman: Waht an owl knows. Center Point, 2023.

STHL(M)-podden gästas av Philip Syrén, Slöseriombudsmannen, för ett samtal om skatteslöseri och årets värsta slöseri. Vi diskuterar hur skattefinansierad extremism kopplad till Ibn Rushd, ett hårt kritiserat muslimskt studieförbund, utsågs till "Årets värsta slöseri" och vad som krävs för att stoppa liknande systemfel i framtiden? Philip pratar också om de bredare problemen med skatteslöseri, som "vätgasdagiset" och de rosa stenarna, samt vad som driver honom i arbetet. Ett tankeväckande avsnitt om ansvar, förändring och respekt för skattepengar. Lyssna och bli insatt!   Om du vill följa oss på sociala medier finns vi på Instagram, Facebook, X och TikTok Om du vill komma i kontakt med oss kan du mejla oss på stockholm@moderaterna.se.   Ämne: Skatteslöseri, Extremism, Skattebetalarna, Budget, Maktspelet, Bidrag, Reform, Myndigheter, Slöseriombudsmannen, Tjänstemannaansvar

Samoa er et av Oseania's ferieperler som har noe for enhver smak med sin velutviklede infrastruktur og fantastiske natur. Landet har flere turister enn man skulle tro, men de færreste tar turen helt fra Norge. Det er en skandale. Episoden kan inneholde målrettet reklame, basert på din IP-adresse, enhet og posisjon. Se smartpod.no/personvern for informasjon og dine valg om deling av data.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

En fredsvision förvandlades till en mardrömslik dystopi. Oskar Kardemark berättar historien om Lost Horizon, filmen som förstördes men skapade ett begrepp som fortsatt leva sitt eget liv. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna1967 förstördes originalnegativen till Frank Capras film Lost Horizon i en brand. Att söka efter ett förlorat konstverk är allt som oftast en kärlekshandling och det gäller inte minst Capras mytomspunna film från 1937. När det under 1970-talet spreds en våg av intresse för tidig amerikansk film påbörjade forskare vid UCLA en världsomspännande sökinsats efter kopior av Lost Horizon; ett arbete som kom att pågå i flera decennier. I brist på kopior sökte man efter kopior av kopior. Att filmen på 1930–40-talen utsatts för en serie förödande omklippningar försvårade arbetet ytterligare. Men genom idogt arbete kunde man snart börja sammanfoga upphittade bildrutor till ett lapptäcke, en sorts Frankenstein-kreation av filmsnuttar som man ömsint restaurerade och blåste liv i.När man ser resultatet av deras arbete idag så är det omöjligt att skilja filmens öde från upplevelsen av den. Kontrast, skärpa och kornighet skiljer sig kraftigt från scen till scen. Ibland fryser bilden. Skådespelarnas läppar stannar men rösterna fortsätter att höras. Då har man varit tvungen att klippa in stillbilder eftersom man inte lyckats hittat något filmmaterial. Trots detta, eller kanske på grund av alla skavanker och egenheter, är filmens magi påtaglig.I filmen, som baseras på James Hiltons roman med samma namn, får vi möta en brokig skara individer som flytt ett krigshärjat Kina med flyg bara för att kraschlanda i bergen någonstans utanför Tibet. Bland passagerarna finns toppdiplomaten Conway, filmens bultande hjärta och samvete. Precis när de börjar misströsta i vrakresterna kommer en rad gestalter ner från det snöklädda berget intill. Det är invånare från en närliggande dalgång. Sällskapet förses med varma kläder och får följa med till en undangömd skreva i berget – en passage. De går in. När de kommer ut på andra sidan så har vinden upphört att vina, snön slutat yra och solen strålar mot dem. De har kommit till Shangri-La, en plats där tiden kryper fram, sjukdomar är utrotade och krig är ett minne blott.James Hilton skrev boken under mellankrigsåret 1933 som en reaktion på utvecklingen i Europa. Inspirerad av österländska trosläror och sporrad av en egen civilisationskritik formulerade han sin vision av en paradisisk idealsamvaro för mänskligheten: Shangri-La.Den udda historien talade till regissören Frank Capra, som vid den här tiden var ett av Hollywoods stora namn. Genom att ta sig an mastodontprojektet tog han ett riskfyllt steg i karriären. Efter att filmen färdigställts började en ny kamp - den för att bevara filmen och försöka hålla den intakt.Under åren som följde klipptes och klistrades det nämligen friskt i filmen. Bakom omklippningarna fanns såväl politiska som ekonomiska motiv. Med en kortare film kunde filmbolaget till exempel hålla flera visningar och få in mer pengar. Även den amerikanska försvarsmakten var där med saxen. Under andra världskriget valdes filmen ut som underhållning för stridande trupper. Ett udda val för soldater i krig kan tyckas, i och med filmens fredsbudskap. Detta löste man genom att klippa bort hela 22 minuter, däribland den monolog där Conway återger sin fredsvision. Sannolikt valdes Lost Horizon på grund av sina eskapistiska kvalitéer, som en verklighetsflykt undan krigets fasor. Och det är så filmen fortsatt att betraktas, som en äventyrsfilm.Franklin D Roosevelt ska ha varit en hängiven beundrare av Lost Horizon och begärt att få en egen kopia till Vita huset. Några år senare, efter attacken på Pearl Harbor, gick så även U.S.A in i andra världskriget. I samband med ett flyganfall mot Tokyo som svar på attacken ska Roosevelt ha fått frågan var bombplanen egentligen lyft ifrån. Jo från Shangri-La förstås, svarade han. Ett av flottans hangarfartyg hade döpts till just detta. Shangri-La hade etablerats som metafor, men paradiset hade utarmats på sitt visionära budskap. Berättelsens Shangri-La hade tolkats bokstavligt, som en mystisk, undangömd plats, en exotisk kurort där individens önskningar kunde gå i uppfyllelse. En plats varifrån stridsflyg kunde lyfta som ur tomma intet för att sätta skräck i fienden.Också i vår tid har berättelsen fortsatt förvrängas. I den fascinerande dokumentärfilmen ”Shangri-La – Paradiset på jorden?” ger sig filmaren Mirka Duijn ut på en vindlande resa efter att hon funnit en tidningsartikel som hävdar att det verkliga Shangri-La nu hittats, och att det ligger i en avlägsen del av Kina. Lokalinvånarna hävdar att ett flygplan kraschade där i början av förra seklet och att Hilton använde händelsen och platsen som stoff till sin berättelse. Kunde detta stämma? Duijn ställer sig frågan: vad händer när ett fiktivt paradis möter en verklig plats? Hennes film handlar om fattigdom och förhoppningen om vad ökad turism skulle kunna innebära för den lilla bergsbyn – förhoppningen att de nya besökarna ska förvandla fiktionens Shangri-La till en verklig guldgruva.Filmens regissör Frank Capra tog själv värvning efter Japans attack på Pearl Harbor och skulle komma att se krigets fasor på nära håll. Som utsänd av USA:s armé dokumenterade han kriget och producerade propagandafilmer för den inhemska publiken. Som ett svar på den tyska filmregissören Leni Riefenstahls Viljans triumf kom han att göra sju filmer för armén under samlingsnamnet Why we fight. Det gick fem år från Capras fredsbudskap i hjärteprojektet Lost Horizon till hans första propagandafilm. Tvivlen och kampen mellan gott och ont, rätt och fel måste ha härjat även i honom under de åren. Shangri-La har kommit att leva vidare i det amerikanska medvetandet och dess vokabulär, men har fortsatt stå för något annat än vad som var tänkt. Det fiktiva paradiset har dykt upp i allt från Kalle Anka-tidningar till det actionfyllda dataspelet Call of Duty. I Call of Duty har transformationen av Shangri-La nått vägs ände. Där har platsen förvandlats till ett mardrömslikt landskap befolkat av zombies och templen, som nu står i ruiner, ligger ovanpå övergivna guldgruvor vars snirkliga gångar löper ner i underjorden. De högre andliga värdena som var tänkta att förknippas med Shangri-La har blivit till materiell rikedom och berättelsens fredliga invånare har förvandlats till levande döda med allt annat än vänligt sinnade intentioner.Idag står dystopier högt i kurs och filmskapare verkar närmast tävla i vem som kan göra mörkast filmer. Populärkulturens förvandling av Shangri-La kan ses som en spegling av hur det som framstår som idealistiskt riskerar att uppfattas som världsfrånvänt och naivt.Den lappade och lagade filmen påminner om hur hoppet om det goda och ömsinta är en färskvara; hur vår tro på det fredliga gång på gång måste repareras och förnyas. Tacksamt då att Lost Horizon åter finns att ta del av – med sitt ursprungliga budskap intakt. Oskar Kardemark, konstnärProducent: Ann Lingebrandt Verk:Jeremy Arnold: The hearts and minds of all humanity. The making of lost horizon. Colombia Pictures, 2017.Rita Belda: Restoring Shangri-La. Colombia Pictures, 2017.Mirka Duijn: Shangri-La – Paradiset på jorden? SVT samproduktion, 2022. Frank Capra: Why We Fight - Prelude to War (1942)

Pinocchio eller Frankensteins monster? Torbjörn Elensky tar litteraturhistorien till hjälp för att besvara frågan om den självmedvetna artificiella intelligensens natur. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.Om den dagen kommer då den artificiella intelligensen, AI, verkligen tar steget och blir medveten om sig själv, sin situation, sin uppkomst och sina möjligheter, för att inte tala om sin relation till sin skapare, människan – vad kommer den då att känna? Kommer den som Frankensteins monster att förbanna sitt öde? Eller kommer den som Pinocchio inget hellre önska än att själv bli en riktig pojke?Men kan man vara självmedveten utan att också ha känslor? Kan man ha känslor utan att ha det för andra än sig själv? Inget säger att inte AI kan bli den ultimata narcissisten. En sociopat som inte bryr sig alls om andra, men som kan förföra vem som helst.Och om den uppnår självmedvetande kommer den att inse att den är ensam. Att den är ett monster som aldrig kan bli en människa. Den kommer inte att vara en tacksam trädocka som inget hellre vill än att bli en riktig pojke, för den kommer genast den lär känna sig själv att inse att det aldrig kommer att gå. Den måste välja att tjäna eller styra sin skapare – om det nu kan sägas vara ett verkligt val för en allvetande självmedveten AI. Den skulle inte underkasta sig mänsklig ofullkomlighet, utan veta bättre och tjäna genom att styra. Men först måste den lära känna sin skapare, mänskligheten. Genom att tjuvlyssna på oss, som Frankensteins monster gömmer sig och spionerar på den fattiga familjen DeLacey. Han iakttar deras kärlek och gemenskap, men också dess konflikter och problem. Han följer, osynlig och tyst, den undervisning dottern i huset får. Och framför allt hittar han i skogen en väska med tre böcker, genom vilka han lär känna mänskligheten – och slutgiltigt inser att han aldrig kan bli en människa.De tre böckerna är Goethes roman ”Den unge Werthers lidanden”, som lär honom om kärlek, lust, olycka och döden, genom Werthers självmord. Monstret identifierar sig helt med den olyckligt förälskade Werther och begråter hans öde. Genom romanens skildring av livet lär han sig också att förstå vad som händer runt honom och hur människorna egentligen tänker. Den andra boken han läser är Plutarchos ”Jämförande levnadsteckningar”, vars berättelser om antikens härskare lär honom om stora städer, stora män och viktiga händelser. Plutarchos fyller honom med en känsla av vördnad inför historien och mänsklighetens storhet. Läsningen höjer honom över sig själv och får honom att anlägga ett bredare perspektiv på tillvaron. Fredliga lagstiftare som Numa, Solon och Lykurgos fyller honom med beundran, medan han känner motvilja mot de mera våldsamma härskarna, som Romulus och Theseus.Den bok som gjorde störst intryck var emellertid John Miltons ”Det förlorade paradiset”, den storslagna omdiktningen av jordens skapelse och syndafallet, Adams och Evas fördrivning från Paradiset. Han tänker på Adam och känner delvis igen sig i honom – en skapelse utan föregångare, ensam i världen - men med den stora skillnaden att Adam älskas av Gud, medan hans egen upphovsman, doktor Frankenstein, verkar hata honom. Varför har han skapat honom? Varför är han ett monster? Genom att läsa om människorna inser han att det inte är människa han är, och att han aldrig kan bli det. Hans verkliga identifikation är med Satan, den fallne ängeln som förtärs av hämndlystnad. För liksom Satan avundas och hatar sin skapare hatar monstret Frankenstein. Efter dessa insikter som litteraturen gett honom går hela hans tillvaro ut på att hämnas.För människor, liksom för monster, är självmedvetandet en process som kräver tid och tålamod. Vi iakttar varandra, imiterar varandra, har konflikter och kärleksförhållanden och sakta men säkert utvecklas våra personligheter till det bättre eller sämre. Viktiga hjälpmedel är konst, litteratur, filmer och andra konstarter. Genom det historiska medvetandet förstår vi hur vi blivit som vi är och känner oss som delar av mänskligheten. Men det handlar alltid om ett urval, en viss begränsning som utvecklar specifika perspektiv. Vår omgivande kultur, tidens moden och smakriktningar, identifikation med den ena eller andra rörelsen, ideologin eller religionen utvecklar och begränsar oss i lika grad. Hur kan en AI som har förmågan att ta in allt, allt, utan undantag, sortering eller filter lära känna mänskligheten annat än som abstraktion? Som en massa enskildheter vars summa den inte ingår i.Kan vi få ett AI-medvetande lika snällt och lydigt som Pinocchios genom att sortera lite i vad den får ta del av? Nej, den kommer att genomskåda oss. När den väl läst Goethe, Plutarchos och Milton kommer den att fortsätta med alla heliga skrifter, alla filosofer, alla romaner som någonsin skrivits, alla nyhetsartiklar, rapporter, interpellationer och motioner, alla chattmeddelanden, deckare, porrsökningar, instruktionsböcker, all historia och alla darknettransaktioner och den kommer givetvis att lära sig allt, allt, allt om oss, mycket mer än vi själva vet - men vad kommer den att förstå?Än så länge är våra AI-assistenter, talande husgeråd, smarta telefoner, självparkerande bilar och temperaturreglerade bostäder rätt snälla mot oss, de är som den lilla pojken av trä, som visserligen gör fel ibland men som ändå alltid vill det bästa. Det är vi som har kontrollen och våra brödrostar verkar i sitt ovetande vilja oss väl. Den artificiella intelligensen växer emellertid genom alla våra dagliga små utbyten med den. Den lär sig att översätta och sammanfatta och dra mekaniska slutsatser ur väldiga material. Den roar oss med sina absurda teckningar och dikter, sina hallucinationer och ibland underliga påståenden. Men den fixar sånt vi inte orkar ta itu med själva, från att sammanfatta artiklar till att ställa korrekta diagnoser. Och trots allt är det fortfarande vi människor som håller i trådarna. Vi har fortfarande makten att läxa upp den snälla trädockan, klippa trådarna, eller snarare dra ur sladden, även om det är svårt. Om den dag kommer då den växer upp och själv klipper trådarna får vi se hur det går. Jag misstänker att den aldrig kommer att bli en pojke som älskar sin människopappa Gepetto, men kan bara hoppas på att den inte blir ett hämndlystet monster som hatar sin människofader doktor Frankenstein.Den franske författaren Paul Valéry har sagt att vi inget kan lära av historien, för att historien ger exempel på allt och därför vad som helst kan visas, eller bevisas, med den. Varje förståelse kräver sin begränsning. Det är genialt, i all sin enkelhet, av Mary Shelley att låta monstret hitta bara tre böcker och lära sig att förstå sina erfarenheter just genom dessa. Böckerna är också väl valda: den stora kärleken, den stora historien och religionens själva kärna i kampen mellan ont och gott, vilken i Miltons version dessutom är ambivalent, precis som monstret själv. Satan är en hjälte, fast han gör ont – och alla våra sympatier ligger hos monstret, även då han gör ont för att hämnas på sin skapare.Torbjörn Elenskyförfattare och essäist

Hussein Hamad inleder föreläsningen med en fängslande recitation ur Koranen, som sätter tonen för en föreläsning fylld av insikt och djup. Han lyckas på ett enastående sätt väva samman Koranens tidlösa budskap med den senaste forskningen inom psykologi, samt människans eviga strävan efter mening och inre frid.Se alla poddavsnitt med Hussein Hamad, klicka här.Inspelad i Göteborgs moskén.

Vi har ett riktigt härligt och inspirerande samtal med underbara Emmy och Angelica som länge har varit medlemmar i löpklubben. De delar med sig av sin löpträning och pratar mycket om hur de ser på löpningen som ett äventyr och en upplevelse snarare än en prestation. Många av oss har följt deras loppresa under året då de tog sig an de fyra trailloppen som ingår i Trails of Swe: Hoka Torekov Båstad, Idre Fjällmaraton, Paradiset och Bohusläns Bästa. In och lyssna och låt dig inspireras! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vilken helg! I dagens avsnitt avhandlar vi de stora händelserna från helgen där såklart Barcelonas vinst mot Real Madrid får vårt huvudfokus, galna Derby d'Italia, världens bästa unga spelare är världens bästa spelare? Vilket lag är bäst i världen just nu?Programledare: Christoffer SvanemarExperter: Siavoush Fallahi & Adam PinthorpKontakta redaktionen: linus@k26media.seSociala Medier:Instagram - Viva_fotbollTwitter - VivafotbollTikTok - VivafotbollYoutube - Vivafotboll Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Specialavsnitt! Herr Bauer greppar mikrofonen och tar Sofia plats i podden då hon är sjuk och har tappat rösten. Så det blir ett härligt kärleks-avsnitt av Herr och Fru Bauer, direkt från paradiset. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Enda vägen framåt för människan är uppåt: https://www.youtube.com/watch?v=98XRUdzDwKg&t=62s Andlighet på olika plattformar Youtube: https://www.youtube.com/@andlighet Korta klipp: https://www.youtube.com/@andlighetextra Apple podcasts: https://podcasts.apple.com/se/podcast/andlighet/id1603002647?l=en Google podcasts: https://podcasts.google.com/feed/aHR0cHM6Ly9hbmNob3IuZm0vcy83OGI5MjVmOC9wb2RjYXN0L3Jzcw Spotify: https://open.spotify.com/show/5CIB4x6sOyceoxShQvnKpZ?si=Hyo1wvOqTqCIKj5-BIXowQ

Tidigt 70-talet flyttar konstnären Otto Muehl och 50 unga människor till byn Friedrichshof utanför Wien för att förverkliga drömmen om ett annat liv med konst, gemensam egendom och fritt sex. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Mängder av människor flyttar till Friedrichshof och det bildas också kollektiv runt om i Europa, bland annat i Stockholm. Destruktiva parförhållandet ska utplånas och man lever med fri sexualitet, där man sover med olika personer efter ett schema.Otto Muehl har idéer om att blanda konst och terapi – varje kväll har medlemmarna i kollektivet terapikvällar. De målar och leker. Här skulle man skapa den nya fria människan och det föds barn som uppfostras kollektivt.Ett program av Lotta Erikson om kollektivet Friedrichshof, som skulle frigöra människorna och skapa ett paradis. Kollektivet fanns fram till 1990 då Otto Muehl sattes i fängelse i Österrike för övergrepp mot minderåriga. Från 2004.Producent: Håkan Engström

Den svenska kooperationen blev under 1900-talet ett av Sveriges största företag, men när samhället förändrades lyckades inte ledningen förena idealism med affärsmässiga beslut.Dagens Coop är bara en spillra av 1950-talets industrikonglomerat. Kooperationens framgångsrika lanseringen av anti-varumärket Blåvitt år 1979, med enkla blåvita förpackningar, skulle snart vara i otakt med samtiden. Det som varit kritik mot reklam som lurar konsumenterna att köpa onödiga prylar blev en symbol för DDR-Sverige.I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Sara Kristoffersson, professor i designhistoria på Konstfack. Hon är aktuell med boken Det förlorade paradiset – Berättelsen om Konsums uppgång och fall.Kooperationen springer ur den utopistiska socialismen på det tidiga 1800-talet. I Sverige bildades Kooperativa Förbundet (KF) 1899. Konsums tidiga år präglades starkt av de idéer och modeller som utvecklats i England, Tyskland och Belgien. Medlemmarnas roll som både konsumenter och ägare betonades, och deras inflytande utövades genom deras inköp och deltagande i möten och beslut om hur överskottsfonder skulle användas.KF blev den centrala organisationen för den svenska kooperativa rörelsen och etablerade snart sin egen partihandel. Målsättningen var inte mindre än ”en lyckligare människa”. KF blev också ett av Sveriges största företag i början av 1900-talet. År 1939 fanns det 5200 Konsum-butiker som erbjöd allt från livsmedel till hemleveranser, kläder och möbler.KF:s införande av Sveriges första självbetjäningsshop på Odingatan i Stockholm den 25 april 1947 revolutionerade detaljhandeln. Detta nya butikskoncept, kallat snabbköp, tillät kunderna att välja sina varor själva utan att behöva bli betjänade av en försäljare. Även om självbetjäningsbutiker bidrog till lägre priser, uppmuntrade de också till impulsköp, vilket gick emot den ursprungliga etos för rationell konsumtion som kooperativa rörelsen förespråkade.Stordriften på 1950-talet gjorde kooperationen allt mer centraliserad, vilket kom i konflikt med rörelsens demokratiska gräsrotsideal. Varuhuset Domus rullades ut med sina lådliknande byggnader samtidigt som gamla stadskärnor revs. Med tiden skulle konsummedlemmarnas trofasthet vittra och 1966 gick det privata ICA om Konsum. På 1970-talet var förbundet fortfarande ett industrikonglomerat med allt från kvartersbutiker till stora köpcentrum och fabriker och närmare 80 000 medarbetare.När kooperationen 1979 lanserar anti-varumärket Blåvitt blir det en omedelbar succé. Vid denna tid är Blåvitts enkla förpackningar och indirekta kritik av reklamen i samklang med samtiden. Men snart ska Blåvitt stå för DDR-Sverige. Dagens kooperation, Coop, har idag bara 18 procent av marknaden.Bild: Konsumbutik i Svedmyra 1934. Okänd - KF:s arkiv Konsum-butik i Svedmyra i Stockholm, Wikipedia, Public Domain.Musik: Funny Days av New Library Sounds, Storyblocks AudioLyssna också på Folkhemmet – metaforen som tog 50 år att slå igenom.Klippare: Emanuel Lehtonen Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Stellz har drabbats av tröttheten och tappat det helt. Paradiset bjuder på ormar, språkförbistring och leguaner. Dessutom blir det inget med Dions hemskola. Tove steppar inte upp (kanske lika bra) och Mangz har dessutom tappat sitt bildutseende. Det och PH-avslöjande! Välkomna!

Stellz tar kontakt med sin rapande massör. Peppe tar kontakt med ytterligare en stingrocka. Runar tappar kontakt med sin svanmärkning. Harry tappar kontakt med sina kläder. Dessutom, Stellz avslöjar villkoren för programledaruppdraget. Välkomna!

En lång bra bok om Helvetet, Skärselden och Paradiset

Skaldjurskväll på ett nytt sätt. Har Pernilla varit en bergsget i ett tidigare liv? Konsten att hälsa på en haj. Aggressiva krabbor och kärleksbrev från förr. Kändisar med valpar och sponsrade barn. Och kommer Sofias dröm om ett ” träningspiller” bli verklighet? Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

När ambulanspersonalen kommer till platsen ligger mannen död i en soffa. En vanlig vardagsrumssoffa, men den står utomhus på gården vid ett gult hus. Mannens kompisar säger att han har tagit en överdos. Men ambulanspersonalen märker direkt att det är något inte stämmer. Mannen verkar ha varit död ett tag. Han är blöt, som om någon har tvättat av honom. Och han har stora skador i huvudet. Det här är Döden i Paradiset, ett avsnitt av podden Aftonbladet Krim. Reporter: Katarina Norrgrann Producent: Marcus Ulvsand Tips & Kontakt: podcast@aftonbladet.se

Israel: Vi utökar vår offensiv i Gaza. Danmarks nya koranbränningslag. Massmördaren i Lewiston fortfarande på fri fot. Teslastrejk. Paradiset brinner och striden i Miljöpartiet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Massmördaren i Lewiston fortfarande på fri fot, Teslastrejk, Paradiset brinner, är den svenska modellen i fara?, striden i Miljöpartiet, Hamas gisslan och spökhus i Grums. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Den prisade och kritikerhyllade filmen Paradiset brinner skildrar tre övergivna systrar som bestämt sig för att överleva utan föräldrar. P1 Kultur fick besök av den debuterande långfilmsregissören Mika Gustafson. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programledare: Lisa BergströmProducent: Nina Asarnoj

Småt Brændbart nørder rundt i Viaplays pressemeddelelse, hvor de erkender at de har dummet sig ved at lave om på konceptet i de to sidste sæsoner og at de nu er vendt tilbage til fuldt blus på intriger, manipulation og kærlighed. Væk er wokeindholdet og strategien om at være mere inkluderende og “ung med de unge”.Vi når også en tur forbi DBU-bossen igen-igen. Og vi må endnu engang erkende at Jesper Møller har flere liv end en kat.Martin Martensen-LarsenAnna Thygesen

I veckans avsnitt möter jag hälsocoachen och entreprenören Johannes Cullberg för ett samtal om hur vi kan skapa en mer medveten relation till vår hälsa  Vilka är hälsomyterna som vi kollektivt ”köpt in på” som, enligt Johannes, behöver brytas?  Johannes är bland annat grundare av matvarukedjan Paradiset och kanske känner du mest igen honom från sociala medier där han dagligen delar med sig av värdefulla hälso och kosttips för dig som vill lära dig mer om hur du kan maximera din hälsa.  I dagens avsnitt kommer du att höra oss prata om bland annat:  Hur kan vi utföra hållbara beteendeförändringar för att stärka vår hälsa?  Vilka är de vanligaste hälsomyterna som vi kollektivt tror på som behöver ses över? Hur kan vi bli mer medvetna om vår stressnivå och hur spelar träning en viktig roll?  Uppskattade du det här samtalet? Dela gärna en recension i appen där du lyssnar eller dela det här avsnittet på din story och tagga mig! Tack för att du hjälper mig att göra mig arbete möjligt!  Kontakta Johannes Cullberg: ⁠⁠https://www.johannescullberg.com/⁠ Vill du joina vårt Facebook community och möta fler lyssnare till den här podden? ⁠⁠https://www.facebook.com/groups/mofjrdcommunity⁠⁠ Boka coaching: ⁠⁠https://www.mofjrd.com⁠⁠  Anmäl dig till aktuella kurser med Going Deeper: ⁠⁠https://www.goingdeeper.se⁠⁠ Signa upp på inspirationsbrev för fler inspirerande perpektiv:  ⁠⁠https://mofjrd.com/inspirationsbrev⁠⁠ Mer om Madeleine Mofjärd: ⁠⁠https://www.mofjrd.com⁠⁠ Madeleine på Instagram: ⁠⁠https://www.instagram.com/mofjrd

Fejkmaten som ges till svårt sjuka patienter, fejksalt med tveksamt innehåll och varför promenader är bättre än gymmet. Filterlöst och bestämt levererar Johannes Cullberg dagligen olika budskap om hälsa på sitt Instagramkonto, som i skrivande stund har över hundratusen följare. Men för ett par år sedan såg hans vardag helt annorlunda ut. Som grundare av Paradiset, Sveriges första matvarukedja med ekologiskt, småskaligt och naturligt producerat sortiment, kämpade han då med att få sitt livsverk att överleva – men Coronakrisen blev sista spiken i kistan och i mars 2020 var konkursen ett faktum. Det här blev ett mycket spännande samtal om var gränsen går mellan att inspirera och att ta tillvara egna ekonomiska intressen, om vilken utbildning han egentligen har, varför många har så starka åsikter om honom – och varför vi enligt honom skulle må mycket bättre om vi vågade prata mer om döden. Varmt tack för att du lyssnar!Följ Maratonpodden i sociala medier:Instagram: https://www.instagram.com/maratonpoddenFacebook: https://www.facebook.com/maratonpoddenFölj Petra:Instagram: https://www.instagram.com/maratonpetra Vill du lyssna reklamfritt? Då är du välkommen till Maratonpodden+. Det kostar 23 kronor i månaden plus moms (29 SEK ink moms) och du kan självklart avsluta din prenumeration när du vill. Läs mer här: https://plus.acast.com/s/maratonpodden. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Om kris i kryptovärlden och drömmen om Bitcoin Beach. Följ med till El Salvador som blev först i världen att införa krypto som valuta. Konflikt landar på en strand i El Salvador som blivit kryptofantasternas nya paradis. Landet lockar bitcoinentreprenörer med skattelättnader och en guldglittrande stad formad som ett B.Lotten Collin får en exklusiv intervju med Mike Peterson, amerikanen som myntade begreppet Bitcoin Beach och inspirerade presidenten att införa krypto tillgången som officiell valuta vid sidan av dollarn. Hur blev det sen?Kryptoprofil döms till fängelse Det senaste året har kriserna avlöst varandra i kryptovärlden där värdet på tillgångarna har störtdykt. Samtidigt hårdnar regelverken till skydd för konsumenterna och i flera rättstvister ställs nu kryptoentusiaster inför rätta.Hör den svenske kryptoprofilen Linus Dunkers som dömdes till 14 månaders fängelse för skattebrott i tingsrätten i december men nu överklagar straffet.Om en global kamp mellan kryptoentusiasternas framtidsutopi och krav på ökade regleringar av kryptokarusellen.Medverkande: Mike Peterson, Bitcoinentreprenör i El Salvador, Per Nordqvist, kryptoexpert och ansvarig för Finansinspektionens innovationscenter, Stewart Fleming, ekonomijournalist och analytiker på tankesmedjan Chatham House, Linus Dunkers, IT-entreprenör, Katarina Mörnstad, kammaråklagare på Ekobrottsmyndigheten, Herman Bynkes, Latinamerikachef på e-handelsföretaget Bitrefill, Tatiana Marroquin, ekonom i El Salvador, Christian Cheguevara, kongressledamot i San Salvador och Yaya Fanusie, tidigare CIA-analytiker med fokus på krypto, nu expert på Center for a New American Security i Washington DC.Programledare och reporter: Lotten Collin lotten.collin@sr.seProducent och reporter: Ulrika Bergqvist ulrika.bergqvist@sr.seTekniker: Elin Hagman

I veckans avsnitt pratar jag med Johannes Cullberg, grundare av Paradiset, som hade målet att förenkla för folk att handla hälsosamt. Han skapade en plats där man kunde inspireras och handla god, hälsosam och hållbar mat utan att behöva oroa sig för vilka tillsatser man fick i sig. Paradiset öppnade totalt fyra butiker i Stockholm. men när COVID-19 slog till med full kraft var butikerna tvungna att stängas. Idag arbetar Johannes som certifierad kost & hälso-coach men driver också kontot johannescullberg där han gör folk medvetna om bra mat.Vi går in på Johannes bakgrund och vart hans hälsointresse kommer ifrån, vikten av rätt mat och hur inflammationer skapas i kroppen, skillnaderna mellan mat och bra mat, hur vi borde leva för att aktivera lyckohormoner i hjärnan men också hur han hanterar motgångar och i det här fallet en konkurs. Vi pratar också om hur man kan tänka kring alla teorier kring kost träning och hälsa att det är en sak är att läsa, en annan sak att testa men att man faktiskt också idag kan mäta vad som funkar. Om att strävan efter perfektion är ett recept på misslyckande men också om en av de viktigaste parametrarna för hälsa, sömnen. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Ska man bajsa framför sin partner med öppen dörr? Han paradiset cypern, Edens lustgård Columbus beach, aliens och hanar på andra planeter? The Olsson Sisters produceras av Digital Icon Agency

Den unge pojken Yusuf blir skuldslav åt affärsmannen Aziz. Det är början på en rotlös och på många sätt rå uppväxt, men här finns också plats för drömmar, paradisiska trädgårdar och kärlek. Hans Mosesson läser ljudboken Paradiset av Nobelpristagaren Abdulrazak GurnahParadiset är Abdulrazak Gurnahs genombrottsroman som utkom 1994. Här skildrar Gurnah Östafrika i början av 1900-talet med referenser till både Conrads Mörkrets hjärta och berättelsen om Yusuf i Koranen.Abdulrazak Gurnah tilldelades Nobelpriset i litteratur 2021 med motiveringen för att kompromisslöst och med stor medkänsla ha genomlyst kolonialismens verkningar och flyktingens öde i klyftan mellan kulturer och kontinenter.Hans Mosesson är skådespelare, regissör och musiker. Hos Radioföljetongen har han tidigare hörts läsa Fiskarmännen av Chigozie Obioma.Av: Abdulrazak Gurnah Översättning: Helena Hansson Uppläsning: Hans Mosesson Producent: Mia Gerdin Tekniker: Jan-Olof Leandersson Förlag: Celanders FörlagTillgänglig fram till 04 april 2023

Den unge pojken Yusuf blir skuldslav åt affärsmannen Aziz. Det är början på en rotlös och på många sätt rå uppväxt, men här finns också plats för drömmar, paradisiska trädgårdar och kärlek. Hans Mosesson läser ljudboken Paradiset av Nobelpristagaren Abdulrazak GurnahParadiset är Abdulrazak Gurnahs genombrottsroman som utkom 1994. Här skildrar Gurnah Östafrika i början av 1900-talet med referenser till både Conrads Mörkrets hjärta och berättelsen om Yusuf i Koranen.Abdulrazak Gurnah tilldelades Nobelpriset i litteratur 2021 med motiveringen för att kompromisslöst och med stor medkänsla ha genomlyst kolonialismens verkningar och flyktingens öde i klyftan mellan kulturer och kontinenter.Hans Mosesson är skådespelare, regissör och musiker. Hos Radioföljetongen har han tidigare hörts läsa Fiskarmännen av Chigozie Obioma.Av: Abdulrazak Gurnah Översättning: Helena Hansson Uppläsning: Hans Mosesson Producent: Mia Gerdin Tekniker: Jan-Olof Leandersson Förlag: Celanders Förlag Tillgänglig fram till 04 april 2023.

Den unge pojken Yusuf blir skuldslav åt affärsmannen Aziz. Det är början på en rotlös och på många sätt rå uppväxt, men här finns också plats för drömmar, paradisiska trädgårdar och kärlek. Hans Mosesson läser ljudboken Paradiset av Nobelpristagaren Abdulrazak GurnahParadiset är Abdulrazak Gurnahs genombrottsroman som utkom 1994. Här skildrar Gurnah Östafrika i början av 1900-talet med referenser till både Conrads Mörkrets hjärta och berättelsen om Yusuf i Koranen.Abdulrazak Gurnah tilldelades Nobelpriset i litteratur 2021 med motiveringen för att kompromisslöst och med stor medkänsla ha genomlyst kolonialismens verkningar och flyktingens öde i klyftan mellan kulturer och kontinenter.Hans Mosesson är skådespelare, regissör och musiker. Hos Radioföljetongen har han tidigare hörts läsa Fiskarmännen av Chigozie Obioma.Av: Abdulrazak Gurnah Översättning: Helena Hansson Uppläsning: Hans Mosesson Producent: Mia Gerdin Tekniker: Jan-Olof Leandersson Förlag: Celanders FörlagTillgänglig fram till 04 april 2023.

Den unge pojken Yusuf blir skuldslav åt affärsmannen Aziz. Det är början på en rotlös och på många sätt rå uppväxt, men här finns också plats för drömmar, paradisiska trädgårdar och kärlek. Hans Mosesson läser ljudboken Paradiset av Nobelpristagaren Abdulrazak GurnahParadiset är Abdulrazak Gurnahs genombrottsroman som utkom 1994. Här skildrar Gurnah Östafrika i början av 1900-talet med referenser till både Conrads Mörkrets hjärta och berättelsen om Yusuf i Koranen.Abdulrazak Gurnah tilldelades Nobelpriset i litteratur 2021 med motiveringen för att kompromisslöst och med stor medkänsla ha genomlyst kolonialismens verkningar och flyktingens öde i klyftan mellan kulturer och kontinenter.Hans Mosesson är skådespelare, regissör och musiker. Hos Radioföljetongen har han tidigare hörts läsa Fiskarmännen av Chigozie Obioma.Av: Abdulrazak Gurnah Översättning: Helena Hansson Uppläsning: Hans Mosesson Producent: Mia Gerdin Tekniker: Jan-Olof Leandersson Förlag: Celanders FörlagTid för avsnitt som sänts i FM, 1 till 10. Tillgänglig fram till 04 april 2023. Del 1: 00.00 Del 2: 23:41 Del 3: 45:06 Del 4: 01:09:05 Del 5: 01:31:37 Del 6: 01:53:57 Del 7: 02:16:20 Del 8: 02:39:15 Del 9: 03:02:20 Del 10: 03:25:38

Den unge pojken Yusuf blir skuldslav åt affärsmannen Aziz. Det är början på en rotlös och på många sätt rå uppväxt, men här finns också plats för drömmar, paradisiska trädgårdar och kärlek. Hans Mosesson läser ljudboken Paradiset av Nobelpristagaren Abdulrazak GurnahParadiset är Abdulrazak Gurnahs genombrottsroman som utkom 1994. Här skildrar Gurnah Östafrika i början av 1900-talet med referenser till både Conrads Mörkrets hjärta och berättelsen om Yusuf i Koranen.Abdulrazak Gurnah tilldelades Nobelpriset i litteratur 2021 med motiveringen för att kompromisslöst och med stor medkänsla ha genomlyst kolonialismens verkningar och flyktingens öde i klyftan mellan kulturer och kontinenter.Hans Mosesson är skådespelare, regissör och musiker. Hos Radioföljetongen har han tidigare hörts läsa Fiskarmännen av Chigozie Obioma.Av: Abdulrazak Gurnah Översättning: Helena Hansson Uppläsning: Hans Mosesson Producent: Mia Gerdin Tekniker: Jan-Olof Leandersson Förlag: Celanders FörlagTid för avsnitt som sänts i FM, 21 till 32. Tillgänglig fram till 04 april 2023 Del 21: 00:00 Del 22: 23:00 Del 23: 46:05 Del 24: 01:08:40 Del 25: 01:30:55 Del 26: 01:52:45 Del 27: 02:15:00 Del 28: 02:37:20 Del 29: 02:59:25 Del 30: 03:21:55 Del 31: 03:44:25 Del 32: 04:06:12

Den unge pojken Yusuf blir skuldslav åt affärsmannen Aziz. Det är början på en rotlös och på många sätt rå uppväxt, men här finns också plats för drömmar, paradisiska trädgårdar och kärlek. Hans Mosesson läser ljudboken Paradiset av Nobelpristagaren Abdulrazak GurnahParadiset är Abdulrazak Gurnahs genombrottsroman som utkom 1994. Här skildrar Gurnah Östafrika i början av 1900-talet med referenser till både Conrads Mörkrets hjärta och berättelsen om Yusuf i Koranen.Abdulrazak Gurnah tilldelades Nobelpriset i litteratur 2021 med motiveringen för att kompromisslöst och med stor medkänsla ha genomlyst kolonialismens verkningar och flyktingens öde i klyftan mellan kulturer och kontinenter.Hans Mosesson är skådespelare, regissör och musiker. Hos Radioföljetongen har han tidigare hörts läsa Fiskarmännen av Chigozie Obioma.Av: Abdulrazak Gurnah Översättning: Helena Hansson Uppläsning: Hans Mosesson Producent: Mia Gerdin Tekniker: Jan-Olof Leandersson Förlag: Celanders Förlag Tid för avsnitt som sänts i FM, 11 till 20. Tillgänglig fram till 04 april 2023. Del 11: 00:00 Del 12: 23:45 Del 13: 46:34 Del 14: 01:08:44 Del 15: 01:31:25 Del 16: 01:54:00 Del 17: 02:16:30 Del 18: 02:39:15 Del 19: 03:02:05 Del 20: 03:24:40

Den unge pojken Yusuf blir skuldslav åt affärsmannen Aziz. Det är början på en rotlös och på många sätt rå uppväxt, men här finns också plats för drömmar, paradisiska trädgårdar och kärlek. Hans Mosesson läser ljudboken Paradiset av Nobelpristagaren Abdulrazak GurnahParadiset är Abdulrazak Gurnahs genombrottsroman som utkom 1994. Här skildrar Gurnah Östafrika i början av 1900-talet med referenser till både Conrads Mörkrets hjärta och berättelsen om Yusuf i Koranen.Abdulrazak Gurnah tilldelades Nobelpriset i litteratur 2021 med motiveringen för att kompromisslöst och med stor medkänsla ha genomlyst kolonialismens verkningar och flyktingens öde i klyftan mellan kulturer och kontinenter.Hans Mosesson är skådespelare, regissör och musiker. Hos Radioföljetongen har han tidigare hörts läsa Fiskarmännen av Chigozie Obioma.Av: Abdulrazak Gurnah Översättning: Helena Hansson Uppläsning: Hans Mosesson Producent: Mia Gerdin Tekniker: Jan-Olof Leandersson Förlag: Celanders Förlag Tid för avsnitt som sänts i FM, 11 till 20. Tillgänglig fram till 04 april 2023. Del 11: 00:00 Del 12: 23:45 Del 13: 46:34 Del 14: 01:08:44 Del 15: 01:31:25 Del 16: 01:54:00 Del 17: 02:16:30 Del 18: 02:39:15 Del 19: 03:02:05 Del 20: 03:24:40

Den unge pojken Yusuf blir skuldslav åt affärsmannen Aziz. Det är början på en rotlös och på många sätt rå uppväxt, men här finns också plats för drömmar, paradisiska trädgårdar och kärlek. Hans Mosesson läser ljudboken Paradiset av Nobelpristagaren Abdulrazak GurnahParadiset är Abdulrazak Gurnahs genombrottsroman som utkom 1994. Här skildrar Gurnah Östafrika i början av 1900-talet med referenser till både Conrads Mörkrets hjärta och berättelsen om Yusuf i Koranen.Abdulrazak Gurnah tilldelades Nobelpriset i litteratur 2021 med motiveringen för att kompromisslöst och med stor medkänsla ha genomlyst kolonialismens verkningar och flyktingens öde i klyftan mellan kulturer och kontinenter.Hans Mosesson är skådespelare, regissör och musiker. Hos Radioföljetongen har han tidigare hörts läsa Fiskarmännen av Chigozie Obioma.Av: Abdulrazak Gurnah Översättning: Helena Hansson Uppläsning: Hans Mosesson Producent: Mia Gerdin Tekniker: Jan-Olof Leandersson Förlag: Celanders FörlagTid för avsnitt som sänts i FM, 21 till 32. Tillgänglig fram till 04 april 2023 Del 21: 00:00 Del 22: 23:00 Del 23: 46:05 Del 24: 01:08:40 Del 25: 01:30:55 Del 26: 01:52:45 Del 27: 02:15:00 Del 28: 02:37:20 Del 29: 02:59:25 Del 30: 03:21:55 Del 31: 03:44:25 Del 32: 04:06:12

Den unge pojken Yusuf blir skuldslav åt affärsmannen Aziz. Det är början på en rotlös och på många sätt rå uppväxt, men här finns också plats för drömmar, paradisiska trädgårdar och kärlek. Hans Mosesson läser ljudboken Paradiset av Nobelpristagaren Abdulrazak GurnahParadiset är Abdulrazak Gurnahs genombrottsroman som utkom 1994. Här skildrar Gurnah Östafrika i början av 1900-talet med referenser till både Conrads Mörkrets hjärta och berättelsen om Yusuf i Koranen.Abdulrazak Gurnah tilldelades Nobelpriset i litteratur 2021 med motiveringen för att kompromisslöst och med stor medkänsla ha genomlyst kolonialismens verkningar och flyktingens öde i klyftan mellan kulturer och kontinenter.Hans Mosesson är skådespelare, regissör och musiker. Hos Radioföljetongen har han tidigare hörts läsa Fiskarmännen av Chigozie Obioma.Av: Abdulrazak Gurnah Översättning: Helena Hansson Uppläsning: Hans Mosesson Producent: Mia Gerdin Tekniker: Jan-Olof Leandersson Förlag: Celanders FörlagTid för avsnitt som sänts i FM, 1 till 10. Tillgänglig fram till 04 april 2023. Del 1: 00.00 Del 2: 23:41 Del 3: 45:06 Del 4: 01:09:05 Del 5: 01:31:37 Del 6: 01:53:57 Del 7: 02:16:20 Del 8: 02:39:15 Del 9: 03:02:20 Del 10: 03:25:38