Podcasts about utvecklingen

Örjan Kihlström hade en toppenkväll på Solvalla i onsdags med fyra fina segrar. Vi ringer upp formkusken som är snabb med att hylla hästarna. Vi pratar även om den överraskande mängd gällande rekord som han innehar och en del om den nya säkerhetsutrustning som han har varit inblandad i.   Innehåll: 02.46 Hur många världsrekord har Örjan Kihlström? 06.01 Allegiant och Keep Asking, 12.47 Epic Kronos och Eagle Rock 15.23 Utvecklingen av säkerhetsbågen 18.43 Örjan-Quiz med Anders och Ola 26.21 På vilka banor sätts rekorden och vilket är Solvallas långsammaste rekord? 33.48 Daniel säger Ove och Göran? 37.10 Lackes luringar till Kalmartravet på midsommardagen 41.42 Hur blir det med sill på midsommar?   Solvalla Podcast presenteras av Stall Courant    Programledare: Markus Myron, Ola Lernå och Anders Malmrot

Utrikesministern om regeringens skarpare kritik mot Israels agerande i Gaza och om läget i Ukraina, Sveriges mest prioriterade utrikesfråga. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Sedan mitten av maj har regeringen gradvis skärpt tonen mot Israels agerande i Gaza, där en svältkatastrof nu hotar efter att Israel blockerat tillgång på mat. Möjligt krigsbrottAtt använda svält som vapen är ett krigsbrott, enligt internationell humanitär rätt och utrikesminister Maria Malmer Stenergard ser allvarligt på Israels agerande. ”När man nu inte har något svar på hur humanitär hjälp ska komma in så att man ska kunna minska risken för svält. Ja, då är det mycket svårt att se att skulle vara förenligt med den internationella rätten,” säger Maria Malmer Stenergard.På frågan om Israel begår krigsbrott när tillgången på mat blockeras i Gaza, svarar utrikesministern att det kan handla om det och att det därför är viktigt att en domstol utreder saken. Namnger israeliska ministrar på sanktionslistaSverige stödjer en granskning av EU:s omfattande samarbetsavtal med Israel och driver också EU-sanktioner mot två extremistiska israeliska ministrar, finansminister Bezalel Smotrich och säkerhetsminister Itamar Ben-Gvir. Tonen i kritiken mot Israel blir skarpare också i EU-kretsen, enligt Malmer Stenergard.”Jag är lika frustrerad som många andra i Sverige, men också i Europa. Och jag hör en helt annan tongång nu i rådsmötena som jag sitter i. Där finns det en helt annan frustration bland medlemsländerna.”Inget återupptaget stöd till UnrwaDen svenska regeringen stoppade i fjol stödet till FN:s hjälporgan för palestinska flyktingar, Unrwa. Detta efter att Israel förbjudit organisationen att verka i Gaza. Trots uppmaningar från flera biståndsorganisationer, uppger Maria Malmer Stenergard att det inte finns några planer på att återuppta stödet.”Det handlar ju om att vi ser till det lilla barn som svälter i Gaza. Vad är vår största sannolikhet att få in hjälp till det barnet? Då har vi bedömt att det inte var särskilt sannolikt att det skulle kunna gå via Unrwa, utan det var större sannolikhet att vi skulle kunna nå fram via andra organisationer,” säger Maria Malmer Stenergard.Utrikesministern menar att vi nu står vid en slags vändpunkt. Hur vi kommer att se på Israels agerande mot palestinierna i framtiden avgörs nu, säger utrikesministern och pekar på de senaste veckornas utveckling i Gaza.”Jag hoppas att vi ser en annan utveckling framöver. Men jag är mycket, mycket orolig,” säger Malmer Stenergard. Ryssland vill inte ha fred Regeringen har pekat ut stödet till Ukraina som sin största utrikespolitiska uppgift. Mycket av Ukrainas öde kommer avgöras av vilken linje USA väljer framöver. Utrikesministern är något mer hoppfull över relationen mellan de två länderna nu än för någon månad sen.”Vi ser hur deras samarbete fördjupas. Jag tror att USA, liksom vi, känner stor frustration över att Ryssland tydligt visar att de inte vill ha fred. Att de hela tiden flyttar målstolparna,” säger Maria Malmer Stenergard. En rättelse:I en tidigare version av denna publicering benämndes Storbritannien som ett EU-land. Rätt är att Storbritannien inte är medlem i EU. Rättelsen är gjord den 6 juni 2025.Gäst: Maria Malmer Stenergard (M), utrikesministerProgramledare: Johar Bendjelloul Kommentar: Johan-Mathias SommarströmProducent: Stina FischerTekniker: Brady JuvierIntervjun spelades in på eftermiddagen, onsdag den 4 juni 2025.

De senaste åren har nyheter från Hitachi Energy om nya miljardordrar stått som spön i backen, och häromåret aviserade man Sveriges största exportorder genom tiderna — en affär på 147 miljarder kronor med den nederländska stamnätsoperatören TenneT. Vad som driver utvecklingen? En nästan omättbar efterfrågan på företagets lösningar inom högspänd likström, eller HVDC.  I dagens avsnitt gästas vi av Magnus Callavik, global chef för HVDC Engineering på Hitachi Energy. I avsnittet får vi dels reda på vad HVDC är och på vilket sätt energiomställningen och olika länders klimatambitioner driver efterfrågan. Magnus berättar om sina erfarenheter av att ha varit inblandad i några av de största kraftledningarna i världen, bland annat världens största HVDC-länk från nordvästra till östra Kina. Vi dyker även ner i de olika nyttor som HVDC-tekniken kan erbjuda för elsystem som blir allt mer beroende på förnybar energi. Om du gillar avsnittet med Magnus kan vi även rekommendera följande avsnitt: Sonja Berlijn, Om förutsättningarna att öka kapaciteten i befintligt elnät med 25% Per Eckemark, Om elnätet som ska möjliggöra energiomställningen Vill du föreslå en gäst till ett framtida avsnitt? Har du förslag på hur vi kan göra podden bättre? Fyll jättegärna i vårt feedback-formulär.

Utvecklingen av artificiell intelligens märks i hela samhället, och AI väntas också spela en avgörande roll för naturen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programmet sändes första gången 7/1-2025.Redan nu finns det många projekt där biologer använder AI för att skydda och kartlägga biologisk mångfald. Förhoppningarna är stora om att den här tekniken ska bli ännu viktigare under de kommande åren.Biologen Tobias Andermann vid Uppsala universitet är en av dem som är med och utvecklar tekniken. Han menar att AI kommer att bli nödvändigt för att så effektivt som möjligt skydda den biologiska mångfalden och kunna förstå oss på de invecklade sambanden i naturen.Men allt börjar med att samla in spindelnät och jordprover.Programledare och producent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.seReporter: Sara Sällströmsara.sallstrom@sr.se

Effekten gästas av Niklas Silfverström från Klang för att prata med Jonas om AI-utvecklingen i Sverige. Niklas ser att AI mognar, men Sverige har utmaningar. Många AI-modeller fungerar sämre på svenska än engelska, och vi är väldigt beroende av amerikansk teknik och infrastruktur. Ett stort problem är oklara regler, särskilt när det gäller känslig information inom till exempel socialtjänst och vård. Potentialen att spara tid och resurser är stor, men bristen på tydliga nationella riktlinjer bromsar utvecklingen eftersom varje organisation måste göra egna utredningar. Tekniskt sett har öppen källkod blivit ett starkt alternativ till de stora tech-jättarna, vilket ger fler valmöjligheter men också en komplexare "djungel" att navigera i. Niklas råd för att komma framåt är att välja partners långsiktigt, våga börja testa och använda AI för att förstå potentialen, samt att titta bortom de största leverantörerna då det finns många bra nischade aktörer. En vanlig diskussion är hur AI bäst integreras i befintliga arbetssätt, gärna så att tekniken anpassar sig till användaren. Det finns stor potential, men tydligare regler behövs för att snabba på utvecklingen i Sverige. Lyssna på hela samtalet i Effekten. Niklas Silfverström, Jonas Jaani (21:54) Videoversion av avsnittet: https://youtu.be/5h3xKKNPHXI Länkar / mer information: Om Niklas Niklas är VD och medgrundare för Klang.ai. Han är programmerare som jobbat med startups och AI-bolag senaste 15 åren. Har även startat North Link som specialiserar sig på bildanalys samt startat och sålt ett SaaS bolag inom svensk fordonsindustri.Klang.ai: https://klang.ai/ , https://www.linkedin.com/company/klang-aiNiklas Silfverström: https://www.linkedin.com/in/niklassilfverstrom Alla avsnitt av digitaliseringens podcast Effekten Prenumerera: Apple Podcasts Spotify: https://open.spotify.com/show/5Z49zvPOisoSwhwojtUoCm Är du vår nästa gäst? Maila oss på info(a)effekten(punkt)se

Hur ska du agera när börsen svänger som den gjort senaste tiden? Vad betyder det för hushållen att den svenska kronan blir allt starkare? Vad är senaste nytt om bostadsmarknaden? SEB:s privatekonomiska analytiker Elsa Boyer de la Giroday samtalar med privatekonom Américo Fernández om dessa viktiga privatekonomiska händelser och hur man ska tänka kring dem. Avsnitt: #124 Publicerat: 2025-04-16 Tidsstämplar [00:00:00] Introduktion [00:00:20] Utvecklingen på börsen [00:09:09] Vad betyder den starkare svenska kronan? [00:13:41] Vad händer på bostadsmarknaden? [00:22:49] Månadens siffra – vårbudgeten Relaterade länkar https://seb.se/privat/bolan/bolanerantor https://seb.se/privat/bolan/bolanerantor/boranteradet https://seb.se/privat/livet/ekonominyheter/ekonomibloggen/ https://seb.se/marknaden-och-kurslistor/borsen-idag Prenumerera: Apple podcasts | Spotify | RSS | Libsyn  

Hur ligger vi till i fälten just nu? Ingemar Gruvaeus och Nelly Carlsson ger en aktuell lägesrapport från Syd- och Mellansverige. N-Prognosen har dragit igång med mätningar i höstvetefält i Skåne - vad visar resultaten? Det pratas dessutom om hur långt höstgrödorna kommit i sin utveckling, hur vårens väder har påverkat och vad som väntar i väderprognosen framöver - och inte minst om rekommenderad gödsling.  

Inläst: AI-agenter lurar och vilseleder forskare. När de blir starkare kan de hota mänskligheten, menar organisationen Pause AI. ”Vi måste köpa tid åt forskare för att få kontroll”, säger Sverigeordföranden Jonathan Salter. Lyssna på Per Elinder Liljas reportage.

Utvecklingen av artificiell intelligens sker i rasande takt. Individer, företag och organisationer använder AI allt mer och samtidigt ökar riskerna för oönskade och oetiska utfall. Slaget frågar hur vi ska göra för att utveckla ansvarsfull och etiskt hållbar AI? I programmet deltar AI-professorn Linda Mannila, entreprenören och AI-experten Kaj-Mikael Björk och VD Anna Felländer, expert på ansvarsfull AI. Ville Hupa leder ordet. E-post: slaget@yle.fi

Det tyska anfallet på Belgien och Frankrike i augusti 1914 hade stoppats upp i och med slaget vid Marne i september. Fronten hade därefter stabiliserats i en lång skyttegravslinje genom hela norra Frankrike och Belgien till Engelska kanalen. Krigsåret 1915 skulle karaktäriseras av de allierades förhoppningar om ett genombrott.Stora satsningar gjordes, men de resulterade i omfattande förluster i människoliv. Tyskarna å sin sida höll sig på defensiven eftersom de samtidigt genomförde en offensiv mot Ryssland. Trots detta introducerade tyskarna gas som ett aktivt stridsmedel vid Ypres i april 1915, vilket tog de allierade fullständigt på sängen.I detta avsnitt av Militärhistoriepodden analyserar Martin Hårdstedt och Peter Bennesved skyttegravskriget på västfronten 1915. Det övergripande problemet var att ingen av sidorna i kriget var förberedd på de utmaningar som skyttegravskriget innebar. De allierades förhoppningar om att kunna nå ett avgörande i kriget vändes mot slutet av året till stor besvikelse och näst intill uppgivenhet.Problemet var att den offensiva taktiken var helt underlägsen defensiven. De tyska skyttegravslinjerna, som var utbyggda med flera parallella linjer och gav djup i försvaret, var övermäktiga. Artilleriets oförmåga var en betydande orsak till misslyckandet. Det lättare fältartilleri som dominerade på den allierade sidan, inte minst den franska 75 mm-kanonen, var för klent för att på allvar slå ut taggtråd i ingenmansland, tyska kulsprutenästen och skyddsrum. Det krävdes mer och tyngre artilleri och, inte minst, fler spränggranater som kunde penetrera marken och verkligen få verkan på de tyska försvarslinjerna. Till detta kom oförmågan att kraftsamla tillräckliga mängder soldater och uppnå den överraskning som krävdes. Resultatet blev enorma förluster som chockade alla.Under det som brukar kallas det andra slaget vid Ypres, 22 april – 25 maj, använde tyskarna klorgas med stor framgång – åtminstone inledningsvis. Bakgrunden till offensiven var ett försök att pressa de allierade och avleda deras uppmärksamhet medan huvudfokus för tyskarna låg på kriget vid östfronten. Anfallets inledning blev en stor framgång för tyskarna. Gasen överraskade de allierade och lämnade ett stort hål i deras linjer då soldater dog, skadades eller flydde. Trots gasanfallets framgång lyckades tyskarna inte utnyttja övertaget för att nå ett fullständigt genombrott. Skälet var bristen på förstärkningar som kunde sättas in innan britter och fransmän hade återhämtat sig från den första chocken.Gasen hade i och med det tyska anfallet kommit för att stanna som ett aktivt stridsmedel. Utvecklingen gick snabbt framåt under de kommande månaderna och åren, både vad gäller nya gaser, hur de användes och hur man skyddade sig mot gasanfall.Bild: Tyska trupper släpper ut klorgas vid Ypres i april 1915. Gasen kom att förändra krigföringen på västfronten och blev ett av första världskrigets mest fruktade vapen. Målningen The First German Gas Attack at Ypres av William Roberts skildrar det tyska gasanfallet mot franska och kanadensiska soldater. Wikipedia. Public Domain.Klippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

För varje år som går blir det svårare och svårare att bromsa klimatförändringarna. Utsläppen måste ner till noll så fort som möjligt för att vi ska ha en chans att undvika katastrofala konsekvenser. Sverige var länge ett föregångsland, som stadigt minskade sina utsläpp. Utvecklingen vände 2022 när Tidöregeringen tillträdde. Sedan dess går utvecklingen bakåt, och utsläppen ökar istället för att minska. Idag överlämnar Klimatpolitiska rådet sin årliga rapport till regeringen. Starta pressarna och Katalys möter rådets ordförande Åsa Persson. Medverkande: Åsa Persson, Max Jerneck & Daniel Suhonen.

Antalet demokratier i världen minskar allt mer enligt ny forskning, men genom att måna om fakta och undvika personangrepp kan du bjuda på motstånd. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Demokratin i världen är på tydlig tillbakagång. Det visar den årliga V-Dem-rapporten från forskare vid V-Dem-institutet vid Göteborgs universitet, som presenteras nu torsdag 13/3-2025.45 länder går just nu i autokratisk riktning, det vill säga mot allt mindre demokrati, och det är fler än nånsin. Utvecklingen med autokratisering följer ett tydligt mönster: först desinformation, sen polarisering och att motståndaren demoniseras och beskrivs som en fiende.Men det finns exempel på hur en sån utveckling bromsats och vänt tillbaka till mer demokrati. Bland annat lyckades Brasilien återta demokratin efter den tidigare presidenten Jair Bolsonaros försök att behålla makten genom odemokratiska metoder.Vi kan också alla och envar bidra till att slå vakt om demokratin, enligt Staffan Lindberg , föreståndare på V-Dem -institutet och professorn i statsvetenskap och en av författarna av rapporten.– Det är viktigt att insistera på att föra dialogen i sak och inte göra angrepp på person, säger Staffan Lindberg. Programledare: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sr.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.se

Inom januari har över 30 bomber detonerat på olika håll i Sverige, främst i Stockholmsområdet. Hur farlig är utvecklingen? Varför sker det här nu, vad görs för att stoppa våldet och den ständiga frågan: vad kan vi i Finland dra för lärdomar av det som händer i Sverige? I Slaget – dagens debatt möts Mustafa Panshiri, polis, författare och föreläsare i integrationsfrågor, Patrick Kronqvist, ledarskribent på tidningen Expressen och Ardavan Khoshnood, kriminolog och läkare i Lund. Maria Nylund leder diskussionen. E-post: slaget@yle.fi

I dagens avsnitt av Noll till 100 diskuterar Fedja och Jacob Såpas succélansering, instagrams uppdateringar för att lyckas med reach, AI i UGC och videos samt PR och hur man ska tänka kring anställningar i e-handelsbolag. 2.32 min - Västerbottens Såpas stora nyhet10.50 min - Att ta sig in i ett nytt produktsegment.4.00 min - Subscription som tjänst. 16.55 min - 100 000 ordrar för tre av Porobic Groups varumärken.20.10 min - Köpbeteenden för tvättmedel. 23.20 min - Vad man ska undvika för att få mycket rech på instagram.30.00 min - Hur konverterar organisk trafik?38.40 min - Utvecklingen på X och Threads.43.04 min - AI UGC.51.20 min - AI filmer - hur uppenbart ska det vara? 53.39 min - Kommer PR vara större än tidigare år?59.40 min - Om att anställa vs effektivisera existerande personal. Här hittar du Fedja & Jacob:https://se.linkedin.com/in/porobic https://www.linkedin.com/in/jacobwibomwesterberg/ Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I poddens 120:e podden gästas vi åter av Johan Paradis, teknikchef på solcellsparkutvecklaren Sunna. Johan gästade även avsnitt 37.  I avsnittet pratar vi dels om 40 årsjubileumet för Sveriges första elnätanslutna solcellsanläggning som vi var och besiktigade precis innan vi spelade in avsnittet.  Vi dyker även ner i solcellsparkernas värld där Johan ger en bild av hur en snabb teknikutveckling kring solceller och batterier, läget på elmarknaden och flaskhalsar såsom åtråvärda elnätanslutningar påverkar arbetet hos en utvecklare såsom Sunna. Om du gillade avsnittet med Johan kan vi även tipsa om följande tidigare avsnitt av podden:  Daniel Kulin, Om energiomställningen under 2024 Henrik Stiesdal, Om rötterna till det danska vindkraftsundret Vill du föreslå en gäst till ett framtida avsnitt? Har du förslag på hur vi kan göra podden bättre? Fyll jättegärna i vårt feedback-formulär.

Nyheterna 12:00

I augusti 2023 genomför Kina och Ryssland en gemensam marinövning i Arktis, i juli 2024 genomför samma länder en gemensam övning med bombflyg nära Alaskas kust och i oktober samma år övar den kinesiska kustbevakningen tillsammans med sin ryska motsvarighet i Arktis. När isen smälter öppnar nya sjövägar upp sig som minskar transporttiden från Asien till Europa. I framtiden kan det innebära att regionen blir en mer levande region. På både gott och ont. Nya transportleder innebär också nya utmaningar. Både kopplat till säkerhet och miljö. I detta avsnitt av Folk och Försvar-podden samtalar Pasi Huikuri, programansvarig för säkerhetspolitik vid Folk och Försvar, om den säkerhetspolitiska utvecklingen i Arktis tillsammans med Niklas Granholm, forskningsledare vid Totalförsvarets forskningsinstitut och Patrik Andersson, analytiker vid Nationellt kunskapscentrum om Kina.

Besök Elmia Solar i Jönköping 4-6 februari. Vill du utveckla och se möjligheterna vi får med elektrifieringen och utbyggnaden av elnätet? DÅ ska du absolut besöka mässan Elmia Solar! Vi installatörer installerar inte bara vägguttag och brytare. Vi är navet för möjligheten att nya innovationer ska realiseras i det moderna elnätet. Inga andra. Det är vi - elektriker. På ELMIA Solar kan du diskutera och samtala med branschledande leverantörer om de senaste lösningar inom energieffektivitet för dina lokala marknad. Tekniska innovationer för elnätet är just nu super hett och där måste vi hålla oss uppdaterade. https://www.elmia.se/en/program/?utm_source=chatgpt.comTack till våra samarbetspartners!⁠⁠⁠⁠⁠⁠GARO SVERIGE - För elektriker som bygger framtiden – smarta lösningar för laddning, energi och eldistributionNexans® ⁠⁠⁠⁠⁠⁠Lokalt producerade kablar från Grimsås → stora nog att påverka, lokala nog att bry oss!⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠Schneider Electrics nyhetsbrev ⁠⁠⁠⁠⁠ - nyheter om senaste produkter och lösningar för elektriker!Följ oss på Youtube

Fredrik snackar med Oskar Groth om hans nya app Backdrop, problemen med Swiftui, och om utveckling med AI-stöd. Backdrop är Oskars nya Mac-app för att smycka sin dator med animerade skrivbordsbakgrunder. Utvecklingen har varit lång och tagit många intressanta svängar, och Oskar berättar om hela vägen och vad som kan tänkas komma framöver. Därifrån kommer vi in på Apples vyramverk Swiftui - en modell och abstraktion som lite har misslyckats och saknar vision? Oskar har jobbat länge och djupt med Swiftui, men har nått en punkt där han istället börjat gå tillbaka till Appkit i högre grad. Det går för långsamt, kräver senaste operativsystemen, och är för svårt att gå på djupet vid behov. Sist snackar vi om Oskars syn på AI och utveckling. Oskar har svårt att se att vi kommer att sitta och skriva - och ladda ner - appar för var och varannan funktion vi behöver utan snarare ha data och be våra AI-agenter bearbeta och visa upp den på det sätt vi som användare begär. Oskar berättar också hur han använder språkmodeller i sitt utvecklande. Ett stort tack till Cloudnet som sponsrar vår VPS! Har du kommentarer, frågor eller tips? Vi är @kodsnack, @thieta, @krig, och @bjoreman på Mastodon, har en sida på Facebook och epostas på info@kodsnack.se om du vill skriva längre. Vi läser allt som skickas. Gillar du Kodsnack får du hemskt gärna recensera oss i iTunes! Du kan också stödja podden genom att ge oss en kaffe (eller två!) på Ko-fi, eller handla något i vår butik. Länkar Oskar Tidigare avsnitt med Oskar Avsnitt 446 Macos Sonoma Metal Swiftui Wallpaper engine för Windows Shaders Rive Bones Cindori Cloudkit Stöd Kodsnack på Ko-fi! Appkit Sketch Collectionview Modifiers i Swiftui View debugger i Xcode Steve Jobs presenterar första Iphone Tink Jensen Huang - VD på Nvidia Windsurf AI Claude sonnet Paddle Her Nextstep Titlar En nischad bransch Inne på elfte året Alla Macar har ju en bakgrundsbild Fel inriktning En bild på ett vattenfall 4K-upplösning, konstant Lagom mycket rörelse Otroligt behagligt DDOS:ar sig själv I stort sett wrappers idag Tre och ett halvt år En fragmenterad användarupplevelse Den upplevelse jag vill ha Vandra runt i vyhierarkin Här för att göra saker bättre Börjat i fel ände Genererar ett UI dynamiskt HR-avdelningen för AI-agenter Jag kan arbeta snabbare Du har helt rätt! Appkitrenässansen Bättre backdrops Öppen för förslag

Unga män tar i allt högre grad avstånd från jämställdhet och demokrati. Utvecklingen drivs på och utnyttjas av högerextrema grupper som lockar in de unga männen i sin idévärld. Det kan ta sig extrema uttryck som i planerade skolattacker, våldsamma medborgargarden och nätbaserade chattgrupper som hyllar och uppmanar till terror och våld. Men utvecklingen är på sikt också en utmaning mot demokratin. Varför vänder allt fler unga män jämställdhet och demokratin ryggen? Varför lockar våldet? Hur ser den alternativa idévärlden ut? Och hur kan vi vända trenden? Paneldeltagare: My Vingren, granskande journalist och researcher, Lucas Gottzén, mans- och våldsforskare, Musse Hasselvall, kampsportsprofil och föreläsare och Klara Ljungberg, utbildningsansvarig på Expo. Programledare: Erik Glaad Samtalet spelades in på Expo Salong den 26 november 2024 i Stockholm. --- Läs mer: Erik Glaad: Ny(ords)nazisterna förbereder sin kamp i skuggorna (2024): https://expo.se/kommentar/nyordsnazisterna-forbereder-sin-kamp-i-skuggorna/  Expo wiki: Active Clubs och Aktivklubb Sverige: https://expo.se/lar-dig-mer/wiki/active-clubs-och-aktivklubb-sverige-aks/  Daniel Poohl: En ny generation aktivister med våldsdrömmar (2024): https://expo.se/analys/expos-arsrapport-en-ny-generation-aktivister-med-valdsdrommar/  Studio Expo: Skolgårdsrasismen i Älvdalen lockar extremhögern (2024): https://expo.se/podcasts/skolgardsrasismen-i-alvdalen-lockar-extremhogern/  Fristående nätverk möts i Värmland (Dalsbro, Leman 2023): https://expo.se/nyhet/fristaende-natverk-mots-i-varmland/    Expo behöver ditt stöd Bli poddvän här: https://expo.se/stod-expo/bli-poddvan/ Prenumerera på Expo: https://expo.se/tidskriften/prenumerera  --- Studio Expo ger dig som lyssnar fördjupningar om våra avslöjanden, mer om våra granskningar och analyser av högextrema tendenser. Varje vecka i din poddspelare! Expo är en religiöst och partipolitiskt obunden stiftelse. Vi har granskat och bevakat extremhögern sedan 1995 – för en levande demokrati där rasistiska idéer och organisationer saknar inflytande.

Utvecklingen av artificiell intelligens märks i hela samhället, och AI väntas också spela en avgörande roll för naturen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Redan nu finns det många projekt där biologer använder AI för att skydda och kartlägga biologisk mångfald. Förhoppningarna är stora om att den här tekniken ska bli ännu viktigare under de kommande åren.Biologen Tobias Andermann vid Uppsala universitet är en av dem som är med och utvecklar tekniken. Han menar att AI kommer att bli nödvändigt för att så effektivt som möjligt skydda den biologiska mångfalden och kunna förstå oss på de invecklade sambanden i naturen.Men allt börjar med att samla in spindelnät och jordprover.Programledare och producent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.seReporter: Sara Sällströmsara.sallstrom@sr.se

Kriget mot terrorismen i Mellanöstern blev kostsamt när allt fler soldater miste livet utan några särskilda framgångar. Efter att drönare länge hade betraktats som en teknologi i periferin flyttade de nu in i strategernas finrum som en lösning på problemet. Mellan 2005 och 2013 växte den amerikanska drönarflottan från ett femtiotal farkoster till mer än 7 500.I dagens avsnitt av Militärhistoriepodden diskuterar idéhistorikern Peter Bennesved och historieprofessorn Martin Hårdstedt det så kallade "Drone Wars", drönarkriget, under 00-talet.Den nya generationen drönare användes på nya sätt. Utöver de signalspanings- och övervakningsuppgifter som tidigare varit centrala började CIA och det amerikanska flygvapnet använda drönare för att slå ut enskilda mål på långa avstånd. Mest känd från den här tiden är modellen M9 Predator. Genom att diskret spåra upp sina mål och följa dem på långt avstånd kunde drönarna slå ut små grupper av terrorister eller deras resurser i gömställen, på gatorna eller i bilar. Märkligt nog tilläts detta pågå i länder som Pakistan, Jemen, Somalia och Libyen, trots att USA inte formellt var i krig med dem.Drone Wars skapade stora problem för den amerikanska offentligheten, eftersom många ansåg att den här typen av "krig mot terrorismen" var onödigt brutalt, omoraliskt och ledde till omfattande civila förluster. Det hände ofta att drönarna anföll fel mål eller att terroristerna befann sig i civila miljöer när de blev attackerade. Det fanns också något moraliskt störande i det faktum att drönaroperatörerna kunde styra och anfalla från sina högkvarter i Langley eller utanför Las Vegas.Utvecklingen av den här typen av drönare fick många strateger att fundera. Medan drönarkriget pågick föreställde sig vissa att F-35-planet kunde vara den sista generationen bemannade stridsflygplan. Attackdrönare som M9 Predator tycktes helt ta över. Kriget i Ukraina sedan 2022 har dock fått kritikerna att tänka om, och ju mer tiden går framstår 00-talets Drone Wars som en alltmer avgränsad och unik period i militärhistorien.Bild: En MQ-9 Reaper flyger ovanför Creech AFB under ett lokalt träningsuppdrag här. Den 42:a attackskvadronen driver för närvarande MQ-9. Foto från U.S. Air Force av Paul Ridgeway. Creative Commons.Klippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Varmt välkomna till ett nytt avsnitt av Retail & Fastighetspodden. Idag ska vi dyka ner i två mycket spännande och sammanlänkade ämnen. Utvecklingen av Slakthusområdet i Stockholm och hur framtidens algoritmer kan användas för att skapa levande dynamiska städer och stadsdelar. Slakthusområdet i Stockholm genomgår just nu en imponerande transformation. Genom en rad ambitiösa projekt håller området på att förvandlas till en av stadens mest levande stadsdelar med en väl avvägd mix av bostäder, kontor, restauranger och kulturella mötesplatser. Visionen är att bevara det historiska arvet samtidigt som modern design och hållbarhet integreras sömlöst. Målet är att skapa en destination som lockar med allt från kulinariska upplevelser till spännande affärsmöjligheter. Att bygga en stad är så mycket mer än att hantera bygglov, gjuta betongplattor och resa väggar och tak. Det handlar om människor. Utan människor, ingen stad. Så hur skapar vi platser där människor vill vara redan innan dessa platser är fullt utvecklade? I dagens avsnitt tar vi ett djupt kliv in i den moderna stadsutvecklingens komplexa värld. Vi diskuterar vad som krävs för att bygga miljöer där människor trivs och hur man med hjälp av framtidens verktyg och strategier kan forma städer som är både hållbara och anpassade till invånarnas ständigt föränderliga behov. För att bryta ner och förstå alla beståndsdelar som krävs för att skapa en framgångsrik modell eller kanske till och med en algoritm för framtidens stadsutveckling har vi bjudit in en riktig expert: Petter Klingofström, Leasing Manager Project på Atrium Ljungberg. Ett företag som gång på gång har visat hur man bygger levande stadsdelar. Petter, vår moderna stadsutvecklingens Albert Einstein delar med sig av sina erfarenheter och visioner för framtiden. Välkommen till ett avsnitt där vi får utforska han och hans teams inspirerande projekt och tankar.

I veckans huvudepisod pratar vi om den uppmärksammade dödsskjutningen av Brian Thompson, vd för sjukförsäkringsföretaget United Health Care. Vi snackar om gripandet av den misstänkta, Luigi Mangione, de tidiga motiven samt hjältestatusen han fått i många kretsar. andra halvan diskuterar vi utveckligen i Syrien, där Bashar al-Assad slutligen störtats efter decennier vid makten. Vi pratar medienarrativ, geopolitik, utländska intressenter och vad som händer nu. Stötta oss på Patreon för regelbundna bonusavsnitt + mer! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Margret Atladottir tillbaka från NYC. David Druids extra energi och LIKE A GLOVE! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Från och med nu kan du bara höra hela veckans Morgonpasset i Sveriges Radio Play.Vad säger ditt val av julgran om dig? Boxaren Mikaela Laurén om titelmatchen som inte gick som tänkt. Matilda Rånge på P3 Nyheter om läget i Syrien och återinvigningen av Notre Dame, the place to be. David väljer Metallica som dagens stämning. Matildas hål: Säga hejdå på digitala möten. Sveriges Radios utrikeskorre Johan Mathias Sommarstöm om Assadregimens fall och läget i Syrien. P3 Nyheters Matilda Skarehag om det vita snusets baksida, låga löner och nikotinförgiftning. Moo Deng i vinterskrud.Tidpunkter i avsnittet:13:24 Nyhetsfördjupning: Utvecklingen i Syrien22:36 P3 Nyheters Matilda Skarehag: Vita snusets baksida41:04 Nyhetsfördjupning: Notre Dames comeback!46:00 Johan Mathias Sommarstöm om Assadregimens fall58:20 Matilda Rånges obekväma falska lilla hål: Säga hejdå i digitala möten1:13:36 Mikaela LaurénProgramledare: David Druid och Margret Atladottir.

Nyheterna Radio 08.00

Att brevväxla under antiken var något helt annat än dagens snabbmessande. Vincent Flink Amble-Naess inspireras av tidens omsorgsfullhet, men befarar att helgonens, geniernas och hjältarnas tid förbi. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Ursprungligen publicerad 2022-05-09.I skiftet mellan tre- och fyrahundratalet e.Kr ägde en brevväxling rum mellan två av senantikens mest framstående män. Det var kyrkofäderna Augustinus och Hieronymus som skrev till varandra.Augustinus föddes i Nordafrika, och förutom ett par studieår i ungdomen var det där han tillbringade hela sitt långa liv. Hieronymus levde vid tiden för brevväxlingen i det Heliga landet. När man betraktar en karta över romarriket kan det verka överskådligt, men avståndet mellan Augustinus hemstad i dagens Algeriet och Hieronymus Betlehem är närmast oöverskådligt. Färdvägen bjuder inte heller på några bekvämligheter. Det är med få undantag ett kargt och öde land som sträcker sig mellan städerna. För den som fick i uppdrag att leverera ett brev från den ena platsen till den andra, i en tid då varken asfalterade vägar eller motorfordon fanns att tillgå, var landvägen därför inte ett alternativ. Kvar stod Medelhavet, men också till havs lurade faror: väldiga vågor och rövarband med slipade vapen. De vältaliga formuleringarna fraktades med livet som insats. Och det tog tid. En brevväxling kunde ta decennier i anspråk. ”Jag minns att jag skrev till dig medan jag ännu var ung” skriver Augustinus, ”men nu är jag redan gammal”.Och även själva produktionen tog tid. Det var nämligen inte männen själva som skrev. Breven dikterades för en person med yrkestiteln takygraf, snabbskrivare. I oerhörd hastighet ristade dessa specialister in en förkortad form av texten på en tavla av trä eller vax. Sedan lästes alltsammans upp för professionella skrivare, som omsorgsfullt förde över innehållet till papyrus.Kyrkofäderna diskuterar vilken tolkning av Paulus ord i Galaterbrevet som är den rätta, men kanske är det inte själva innehållet som är det viktiga, utan hur männen förhåller sig till varandra. Det rådde en ömsesidig respekt mellan dem, av ett slag som har blivit dagens debattklimat främmande. Augustinus och Hieronymus var meningsmotståndare, men ansträngde sig för att debattera som vänner. Vid de få tillfällen då bitska kommentarer faktiskt yttras, följs de av en ursäkt i nästkommande brev. Kanske är det inte ägnat att förvåna; det är inte svårt att föreställa sig vilken ångest ett förhastat ord måste ha inneburit. Om en människa idag råkar såra någon kan hon omedelbart be om ursäkt, och därmed är saken ur världen. För de två kyrkofäderna fick förlåtelsen emellertid vänta.Kanske var det just avståndet – det tidsliga och det rumsliga – som gjorde att de förblev vänner. Förhållandet säger något om samtiden. Tack vare den teknologiska utvecklingen har det blivit möjligt att ögonblickligen komma i kontakt med människor över hela världen. Utvecklingen har inneburit en vinst, men samtidigt har något gått förlorat. Trots framstegen är själva grundvillkoren för de mänskliga relationerna oförändrade. Behovet av avstånd förblir en viktig del av vänskapen. Till vardags uttrycks saken som att man inte ska ta någon för givet. Formuleringens banalitet döljer ett existentiellt bråddjup – alla våra relationer är villkorade, eftersom de har sitt slut i graven. Saknaden efter någon kan därför ses som en förberedelse för döden, både vännens död och den egna.Under sin livstid hade Augustinus och Hieronymus ett begränsat antal skrivtillfällen att förfoga över. Postgångens långsamhet och brevskrivandets umbäranden påminde dem ständigt om detta. Därför ansträngde de sig för att göra det bästa av varje meddelande.Också idag begränsas vår kommunikation naturligtvis av döden, men teknologin har skapat en illusion av oändlighet. Det ger upphov till ett nytt slags problem. Den som tror att allt går att ställa till rätta i efterhand riskerar att hela tiden skjuta saker på framtiden. Det finns ingen anledning att ta itu med något idag om det lika gärna kan göras imorgon. Synsättet har kommit att prägla den moderna mentaliteten. Det kan kallas prokrastinering, hållningslöshet eller lättja. Men kanske bottnar det i en och samma sak: dödsförnekelse.Under kyrkofädernas tid var döden alltid närvarande. Den som någon gång har deltagit i en gudstjänst har lätt att förstå varför: Församlingen tillber en avrättad man, dricker hans blod och äter hans kropp. Det hade varit svårt att inbilla en människa vars hela tillvaro regisserades av kyrkan att hennes jordeliv saknade slut.Förhållandet är paradoxalt. Under en tid då alla trodde på evigt liv var döden närvarande i kulturen, men den sekulära människan vill inte låtsas om den. Kanske är anledningen att förnekelsen fyller en viktig funktion. Insikten om livets korthet manar nämligen till eftertanke. Denna eftertanke tycks under antiken ha betraktats som en form av plikt.Ibland får jag en känsla av att motsvarigheten för den moderna människan är att hela tiden vara lycklig. En lycklig människa besväras inte av dödsångest, och vid första anblick framstår därför målsättningen som välfunnen. En svårighet kvarstår emellertid: Den som enbart söker lyckan går fel, och måste nöja sig med något annat. I det moderna samhället har förströelsen blivit en form av surrogat, som kommer oss till del genom en strid ström av hemleveranser och videoklipp. Förströelsen är förvisso mindre njutbar än lyckan, men i gengäld kan den upprätthållas under längre tid. Det förefaller kanske motsägelsefullt, men för att undvika tanken på döden måste själva livet gestaltas i dess avbild. Ingenting får ta slut, ingenting får ställas på sin spets, ingenting får bjuda motstånd. Ingenting får hända, kort sagt.I längden blir människor olyckliga, och känner ångest över all tid de lägger ned på sådant som de i sitt hjärta finner meningslöst. Kanske hör de talas om personer som ägnat sina liv åt något större och mera upphöjt, och fylls av beundran. De tänker att det är så livet egentligen borde levas, och inte på det splittrade vis som utmärker deras egen tillvaro.För egen del riktas min beundran ofta mot personer som föddes långt innan det moderna samhället, som till exempel just Augustinus och Hieronymus. Men kanske är det jag uppfattar som dygd bara en följd av deras materiella förutsättningar. Kanske är helgonens, geniernas och hjältarnas tid förbi. Och kanske måste vi som har haft oturen att födas för sent helt enkelt nöja oss med våra tidsfördriv och distraktioner. Det är trots allt en tanke som utmanar löjet att jag – som har svårt att skriva en radioessä på min laptop – skulle kunna dra lärdom av den ton som råder i brevväxlingen från tre- och fyrahundratalen, och skriva till mina vänner som om orden inte omedelbart gick att ångra. Men idéens absurditet gör den också mera lockande. Jag drar mig till minnes den argentinske författaren Borges ord om att det som utmärker en gentleman är att han bara intresserar sig för förlorade företag. Och genast framstår ett nytt liv som möjligt. Ett där kyrkofäderna ler i sin himmel.Vincent Flink Amble-Naessläkare och kulturskribent

Hansan var en tydlig aktör i svensk inrikespolitik under Engelbrektsupproret på 1430-talet och Sten Sture den äldres kamp mot Kalmarunionen i slutet av 1400-talet. Men med tiden skulle konkurrensen från framväxande nationalstater som Sverige och Danmark, och senare även England och Nederländerna, underminerade Hansans dominans i Östersjön och Nordsjön. Dessutom resulterade upptäckten av Amerika i nya handelsvägar. Hansan hade också svårt att ta till sig till nya kreditformer.I detta andra av två avsnitt om Hansan samtalar programledaren Urban Lindstedt med Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitet. Han är aktuell med boken Hansan – Ett handelsimperiums uppgång och fall.Hansan hade sitt ursprung i Tyskland, närmare bestämt i områdena kring floderna Rhen, Weser och Elbe. Till en början bestod den av flera enskilda intresseorganisationer för olika grupper av köpmän. Dessa organisationer erbjöd varandra skydd längs farofyllda transportvägar och stödde varandras handel. Hansans framgång byggde på ett system av privilegier och handelsmonopol som sträckte sig från London till Novgorod, med Visby som en viktig knutpunkt i Östersjön. Under 1100- och 1200-talen utvecklades Hansan till att bli Nordeuropas ledande politiska och ekonomiska maktcentrum.Under 1400-talet ökade konkurrensen från England och Nederländerna. I det holländsk-hanseatiska kriget (1438-1441) sökte och vann till slut Amsterdams köpmän fri tillgång till Östersjön. När Flandern och Holland blev en del av hertigdömet Burgund uteslöt burgundiska och preussiska städer i allt högre grad Lübeck från sin spannmålshandel under 1400- och 1500-talet.Utvecklingen av transatlantisk handel efter upptäckten av Amerika orsakade nedgång för de återstående kontoren, särskilt i Brygge, eftersom handeln centrerades kring andra hamnar. Detta ledde till en förskjutning av handelns tyngdpunkt och minskade Hansans betydelse som mellanhand i den europeiska handeln.Hansan hade svårt att anpassa sig till nya ekonomiska realiteter. När nya kreditformer importerades från Italien var förbundet långsamt med att ta till sig dessa innovationer.Hansans organisationsstruktur visade sig vara alltför stel för att effektivt hantera nya utmaningar. Hansetagen (Hanseatiska riksdagen), som började mötas oregelbundet i Lübeck omkring år 1300 eller möjligen 1356, var inte tillräckligt effektiv för att fatta bindande beslut. Många städer valde att inte delta eller skicka representanter, och beslut var inte bindande för enskilda städer om deras delegater inte inkluderades i protokollen. Denna brist på enhetlighet gjorde det svårt för Hansan att agera beslutsamt i kristider.Territorialstater blev Hansans främsta rivaler. Dessa stater hade ofta mer flexibla och centraliserade maktstrukturer som gjorde det möjligt för dem att reagera snabbare på förändringar i den ekonomiska och politiska miljön. Hansans nedgång förvärrades ytterligare av interna spänningar. Förbundets blotta existens, tillsammans med dess privilegier och monopol, skapade ekonomiska och sociala spänningar som ofta ledde till rivalitet mellan medlemsstäderna. Denna interna splittring försvagade Hansans förmåga att presentera en enad front mot yttre hot och utmaningar.Bild: Hamburgs fartygslag. Omslagsbild från avsnittet om sjölagen 'Van schiprechte' ('Om sjöfartslagarna' på mellanlågtyska) i Hamburgs stadslag från 1497., Wikipedia, Public Domain.Musik: Medieval Harp Kingdom Instrumental av OKO, Storyblock Audio.Klippare: Emanuel Lehtonen Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Professor emeritus Lena Marcusson har utrett statens former för samverkan och dialog med kommuner och regioner. Ett tydligt uppdrag kan man tycka tills man inser den enorma komplexitet som det svårfångade begreppet samverkan kan omfatta. Dels finns det en stor variation av typer av samverkan, dels medför den svenska flernivådemokratin otaliga potentiella kombinationer av offentliga aktörer. Och till råga på allt så kan sakfrågor också överlappa varandra på olika sätt beroende på hur man skär tårtan. Går det överhuvudtaget att ha koll på detta? Staten och kommunsektorn – samverkan, självstyrelse, styrning, SOU 2024:43: https://www.regeringen.se/contentassets/7278e116b7f2402590ad771f30d2fa2e/staten-och-kommunsektorn--samverkan-sjalvstyrelse-styrning-sou-2024.pdf Några axplock från betänkandets referenser: Överenskommelser mellan regeringen och SKL inom hälso- och sjukvården – frivilligt att delta men svårt att tacka nej, Riksrevisionen 2014:20 https://www.riksrevisionen.se/rapporter/granskningsrapporter/2014/overenskommelser-mellan-regeringen-och-skl-inom-halso--och-sjukvarden---frivilligt-att-delta-men-svart-att-tacka-nej.html Vanans makt – regeringens styrning av länsstyrelserna, Riksrevisionen 2019:2 https://www.riksrevisionen.se/rapporter/granskningsrapporter/2019/vanans-makt---regeringens-styrning-av-lansstyrelserna.html Överenskommelser som styrmedel, Statskontoret https://www.statskontoret.se/publicerat/publikationer/publikationer-2015/overenskommelser-som-styrmedel/ Att styra de självstyrande – en analys av statens styrning av kommuner och regioner, Statskontoret 2023:7 https://www.statskontoret.se/publicerat/publikationer/publikationer-2023/att-styra-de-sjalvstyrande--en-analys-av-statens-styrning-av-kommuner-och-regioner/ Utvecklingen av den statliga styrningen av kommuner och regioner 2022, Statskontoret https://www.statskontoret.se/publicerat/publikationer/publikationer-2023/utvecklingen-av-den-statliga-styrningen-av-kommuner-och-regioner-2022/  

Avsnitt 203 av Travpodden sponsras av Yearlingsale.se Gäst: Per K Eriksson ∙ Per K Eriksson om V75-favoriten… ∙ …som flög fram med ny utrustning ∙ Att vinna Hambot som 25 åring ∙ Bästa hästen han tränat ∙ När han torskade Elitloppet i spårlottningen ∙ Utvecklingen med svenskt trav han inte gillar ∙ Varför han gillar ”biken” ∙ Sidosysslan som begränsar rörelsen ∙ Lite spekulation om guldloppet ∙ Mailet till tv-bossen …och mycket mer! En podcast från gamblingcabin.se Besök gärna för mer trav och speltips! Gå med i vår Facebookgrupp för gott snack, speltips, tävlingar mm..

Det svenska jaktplanet J29 ”Tunnan” var resultatet av brittiska jetmotorer och nazitysk aerodynamik. Det har gått till historien som ett av världens mest innovativa stridsplan. Utvecklingen av Tunnan blev starten på en unik försvarsindustriell historia som fortfarande inte är avslutad. Utan Tunnan, ingen Draken, Lansen, Viggen eller Gripen. För Sveriges del var flygplanet inget mindre än en ingenjörsmässig bragd.I dagens avsnitt av Militärhistoriepodden berättar idéhistorikern Peter Bennesved och professorn i historia Martin Hårdstedt om J29 ”Tunnan”.Planet flög för första gången redan 1948 och under 1950-talet var det i stånd att utmana både amerikanska, brittiska och sovjetiska motsvarigheter i fråga om prestanda och kvalité.Tunnan var i högsta grad ett barn av sin tid. Sverige var i stort behov av ett snabbt jaktplan som kunde anfalla inkommande bombflygstyrkor, eventuella framtida kryssningsmissiler, samt störa vattenburna invasionsstyrkor över Östersjön. Utifrån alliansförhållandena under den här tiden var flygvapnet också på det klara med att man måste räkna med att producera planen själva, med egna inhemska förmågor och industriell kapacitet.Designmässigt är det också ett intressant stridsplan i det att det representerar jaktplanens övergång till jetmotorer. Dess designhistoria skulle kunna sammanfattas med att Tunnan är resultatet av kombinationen brittiska jetmotorer och nazitysk aerodynamik. En viktig inspiration var nämligen testdata från de nazityska Messerschmittplan med pilvingeform som Saabingenjörerna fick tag på efter krigets slut. Hastigheten som detta medgav blev avgörande för Tunnans framgång, och mycket riktigt skulle planet också slå flera hastighetsrekord under 1950-talet.Operativt kom dock Tunnan inte att spela någon större roll i militärhistorien. Planet användes skarpt under Kongokrisen för spaningsändamål och för bombning av markmål, men mycket mer än så blev det inte. Endast vid ett tillfälle hamnade svenska piloter i luftstrid med J29:an. Således förblev planet i stort sett oprövat. Dess bidrag till historien är dock något annat.Bild omslag: Kungliga Hälsinge Flygflottilj, F15, Söderhamn. En Saab J29 Tunnan med pilot. FotografLiljeroth, Erik, Nordiska museet, Digitaltmuseum. Erkännande-IckeKommersiell-IngaBearbetningar (CC BY-NC-ND) Klippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Tre skottlossningar i Tyresö på två veckor i maj i år! Tre ungdomar har häktats. Utvecklingen i Tyresö följer det alvarliga trenden i landet där gänganslutna ungdomar skjuter varandra och andra oskyldiga. Ann Sandin-Lindgren diskuterar läget med de erfarna Tyresöpoliserna Lars Alvarsjö och Tommy Hansson i serien Uppdrag Tyresö. Vad gör polisen för att förhindra denna våldsutveckling? Det finns ljuspunkter. Nu har Tyresö kommun anlitat kommunala ordningsvakter. Vad kan de göra?

Danske bank skruvar ner prognosen för svenska tillväxten i år och sydkoreansk inflation på lägsta nivån sen 2021. Programledare: Ylva Johansson

Jag har haft svårt för att förstå vad allt med AI innebär. Utvecklingen har kanske inte gått så snabbt som jag upplevt det men senaste året så pratas det allt mer om det. Vissa tycket det är fantastiskt, andra känner rädsla för vad det kommer innebära för vår framtid. Och till slut kände jag att jag inte visste vem jag skulle lyssna till för att förstå mer så den här veckan har jag bjudit in entreprenör, författare, föreläsare, VD och medgrundare till Viva Media Group, Arash Gilan. Vi ska prata AI då han nyligen kommit ut med boken ”I love AI''. Något jag fastande för som Arash sagt är att det är som ett verktyg och att det i sig inte är farligt eller gör nytta, utan det är hur vi väljer att använda oss av det. Det vill jag hör mer om berättar mer om. Vi pratar framtida ledarskap, Arash fått pris som ”Årets inspirerande ledarskap”, som han säger är en triangel av filiosfi, teknik och psykologi och om det egna ansvaret att se sitt mörker, hantera det och släppa taget om det. För då kan inte annan komma åt dig. Jag blev otroligt fascinerad av Arash fantastiska beskrivningar och han sätta att väva samman filosofi, teknikens utveckling och vikten av vara människa. Så missa inte veckans avsnitt. Producerat av @kaspersen_nyfikenpa och MTW studios

Inget krig i världshistorien drev teknikutvecklingen så hårt framåt som andra världskriget. Under mellankrigstiden var flygtekniken fortfarande i sin linda, radiokommunikationen outvecklad och radar fanns ännu inte. ”Drönare” var ännu endast en idé bland många andra. Under början av mellankrigstiden gjordes enskilda försök att fjärrstyra luftfarkoster i USA, England och i Tyskland, men de var inte särskilt framgångsrika. Vid krigsslutet 1945 var situationen en helt annan.I dagens avsnitt av Militärhistoriepodden pratar idéhistorikern Peter Bennesved och professorn i historia Martin Hårdstedt om drönarteknikens utveckling under mellankrigstiden fram till andra världskrigets slut.Katalysatorn för utvecklingen låg framförallt i andra världskrigets industriella storskalighet. De enorma mängder av flygplan och luftvärnskanoner som användes i andra världskrigets luftoperationer tvingade fram nya lösningar och nya system för varje år som gick. Utvecklingen var också helt nödvändig för att hålla jämna steg i kampen mellan medel och motmedel. Nöden är alltings moder.Klimax nåddes med de tyska V1-bomberna – en slags flygande bomb med jetmotor. Under de sista krigsåren producerade Nazityskland ca 30 000 av dessa, varav de flesta skickades mot England. Även om V1-programmet skulle misslyckas satte den nazityska drönartekniken standarden för de kommande decennierna. Den stora mängden V1-bomber tvingade också fram effektivare försvarsmedel, såsom zonrör till luftvärnsgranater, jetplan och automatiserade luftvärnssystem – innovationer som fortfarande idag dominerar slagfälten.Klippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Hur kommer det sig att Sverige inte ligger längre fram inom implementeringen av AI? Och varför är Kanada intressant att kroka arm med ur ett AI-perspektiv? Peter Kurzwelly leder AI Swedens arbete i Kanada, och ser med frustration på den svenska utvecklingen. Vilka användningsområden är lågt hängande frukter för svenskt näringsliv och offentlig sektor? Heja Framtiden tog ett snack med Peter under AI Strategy Summit 2024 i Stockholm. // Programledare: Christian von Essen // Inspelat på Clarion Skanstull. // Läs mer på hejaframtiden.se och prenumerera på nyhetsbrevet!

Veckans avsnitt tar oss med på en spännande resa genom den senaste utvecklingen inom life science med Diamyd Medical, Annexin Pharmaceuticals och Oncopeptides. Vi inleder med att träffa Ulf Hannelius, VD för Diamyd som ger oss en uppdatering kring deras stundande nyemission, vad kassan ska användas till och vilka milstolpar vi kan förvänta oss under året. Därefter pratar vi med Anders Hägerstrand, VD för Annexin Pharmaceuticals, som går igenom vilken sjukdom bolaget adresserar, hur stor marknadspotentialen är, och hur deras partnerstrategi för att komma till marknaden ser ut. Avslutningsvis träffar i Sofia Heigis, VD för Oncopeptides som nu har en kommersiell produkt i Europa och är redo för att skala upp försäljningsverksamheten. Lyssna in!

Vilka principer är det som gäller när det kommer till självkänsla? Är det medfött eller kan du träna upp en bättre självkänsla? Och om du kan bli bättre av att träna, vad ska du göra då? Prenumerera på nyhetsbrevet för att få tillgång till alla mina gratisresurser. Kurser, program och ljudfiler. Signa upp dig på monkeymindset.se Utskrift av avsnittet Välkommen till Monkey mindset. Jag heter Daniel Sjöstedt och i det här avsnittet kommer jag att prata om självkänsla. Självkänsla såsom jag kommer att definiera det handlar om hur du ser på dig själv. Om du tycker om dig själv eller inte. Det handlar också om hur du pratar med dig själv. Att jobba med sin självkänsla är en central del av mental träning. Det är någonting man börjar med tidigt i träningen. En bra självkänsla innebär att ditt allmänna välbefinnande inte är så beroende av yttre faktorer, såsom huruvida du är karriärmässigt lyckad, eller omtyckt eller har pengar eller har hög social status på något annat sätt. Men det betyder inte att du är immun mot de här sakerna. En bra självkänsla betyder att du inte bryr dig så mycket om vad andra tycker. Men det betyder inte att du inte alls bryr dig om vad andra tycker. En bra självkänsla betyder att du accepterar den du är. Men det behöver inte betyda att du inte vill förbättras. En bra självkänsla kan betyda att du står upp för dina åsikter. Att du tar plats. Men det kan också betyda att du inte nödvändigtvis behöver ha rätt när något diskuteras, att du inte behöver vinna, utan kan kliva åt sidan och låta någon annan få sista ordet. Som du hör är det svårt, i alla fall för mig, att exakt säga vad en bra självkänsla är. Jag tror att det är personligt. Hur din självkänsla är vet bara du själv. Och det är ju också egentligen det enda som betyder något. Hur du känner. Hur din grundtrygghet ser ut. Jag ser på självkänsla på samma sätt som jag ser på den mentala träningen i stort och som jag ser på till exempel kondition. Det är inte någonting du antingen har eller inte har, utan du har det i större eller mindre omfattning. Det är inte heller någonting som är fast utan självkänslan kan förändras både över tid och beroende på situation och om du jobbar med att förbättra den så har du stora möjligheter att lyckas med det. Jag skulle vilja påstå att det kräver jobb för att bibehålla en bra självkänsla. Inte för alla, vissa har nog ett visst sätt att tänka och resonera som är gynnsamt när det gäller att behålla en stark självkänsla. Antingen är det här sättet att tänka medfött eller så kommer det av miljö, Men för många av oss kräver det jobb. Speciellt i den tid vi lever i just nu. Om du tänker på hur samhället ser ut idag, hur till exempel reklamen har tagit sig in precis överallt. Du matas hela tiden med bilder. Reklam, i grunden, talar om för dig att det du har inte är bra nog och att du inte duger som du är nu. För om du redan hade allt du behövde eller var helt nöjd med dig själv så skulle du ju inte vara en bra kund. Så reklamen bryr sig inte om vad du har eller vem du är. Den bryr sig bara om att du ska vilja ha någonting annat och att du ska vilja bli någon annan. Du är alltså i deras ögon aldrig bra nog, oavsett. Du är en bra kund om du hålls lite lite missnöjd hela tiden. Och jag menar inte att företag eller reklamare är onda eller illasinnade. Jag lägger ingen värdering i det utan det här är den verklighet vi lever i, det är en följd av utvecklingen och man kan antingen acceptera det eller så kan man förneka det. Det var inte länge sedan som dom vi jämförde oss mot var grannar, arbetskamrater och klasskamrater. Det var jobbigt nog, om jag minns rätt, men på sätt och vis satt vi alla i samma båt. Vi befann oss i ungefär liknande situationer, hade ungefär samma saker, även om det förstås var skillnad mellan den i en skolklass till exempel som hade mest och den som hade minst. Nu, när du ska renovera din altan, jämför du dig inte med grannen. Nu jämför du dig med Ernst på TV. När du ska laga mat så ser du hur lätt det går för kockarna på tv att slänga ihop tre rätter för tolv pers och även om du ju intellektuellt förstår att dom du ser har hjälp av en massa människor bakom kulisserna, och att dom är proffs på det här, så når den kunskapen bara hjärnan, inte hjärtat och magen. Det ser ju så enkelt ut. Och dom säger ju att det är så enkelt och anslaget i tv-programmet är ju att det här är någonting som alla kan göra. Det är lätt att känslan du lämnas med blir att det du gör inte riktigt duger. Vi bombas av bilder av hur andra människor lever sina perfekta liv. Dom här bilderna är ju tillrättalagda förstås, det vet vi, men för ett barn eller en tonåring så händer samma sak som när du eller jag jämför oss med tv-kockar eller snickare med ett helt team bakom kulisserna. Dom vet ju också att det är löjligt. Att den här stjärnan på youtube tik tok eller vad det nu må vara, har klippt och fixat och väljer att bara visa en liten del av verkligheten men när det vi vet i hjärnan krockar med det vi känner i magen så vinner alltid magen. Och det finns egentligen ingenting konstruktivt att tycka att det här är fel, det är som det är helt enkelt. Utvecklingen har alltid gått åt det här hållet och det kommer med största sannolikhet att fortsätta. Men genom att vara medveten om det. Att förstå hur verkligheten ser ut och hur den påverkar oss, så har du större möjlighet att hantera den. För många år sedan, när jag livnärde mig som pokerproffs blev jag snabbt mycket medveten om en effekt som skulle kunna översättas som lyckounderskott. Det handlar om att en negativ händelse trycker ner oss mycket mer än vad motsvarande positiv händelse bygger upp oss. Så om du arbetar med någonting lätt mätbart, som poker till exempel, där du antingen vinner eller förlorar en hand så är risken stor att du blir olycklig av själva spelet … … trots att du är en vinnande spelare. Det beror på att du blir mer ledsen av varje förlust än vad du blir glad av motsvarande vinst. Så om du håller koll på ditt resultat i realtid, alltså varje sekund vet om du ligger plus eller minus, så kommer du förr eller senare att bli deprimerad eftersom marginalerna i poker är så små att du mätt på timbasis, kanske ligger vinst 52 procent av gångerna och ligger back 48 procent. Om du hela tiden matar dig själv med vinster och förluster så krävs det många fler vinster än förluster för att ens ligga kvar på ett mentalt noll-läge. Så lösningen för ett pokerproffs är då att inte kolla kortsiktiga resultat utan bara bry sig om resultatet på lång sikt, kanske kolla någon gång i månaden. Väldigt svårt att göra i praktiken, i alla fall för mig. Men själva effekten, lyckounderskott, är väldigt tydlig när man lever i en så svartvit värld som jag gjorde när jag spelade poker. Och effekten finns så klart i verkligheten också, även om den inte känns igen lika enkelt som vid ett pokerbord. Men du kan säkert relatera till hur du gjort något som gav fem positiva reaktioner och en negativ och där allt du kunde tänka på var det negativa. När vi hela tiden bombas av små mikrodoser av att vi inte duger så kommer det förr eller senare att sätta sig på vår självkänsla om vi inte balanserar upp det på något sätt. Man skulle kunna se det som att vi är kött-robotar, ett koncept som jag har stulit från seriefiguren Dilberts skapare Scott Adams. Kött-robotar som programmeras av våra intryck och vårt självprat, alltså vår inre dialog. Programmeras vi bara med negativa intryck blir vi negativa och programmeras vi bara med positiva intryck blir vi positiva. Och du kan faktiskt styra hur resultatet av den här programmeringen blir. Inte över en natt, inte på en vecka, men över tid. Genom att se till att få in färre negativa intryck och fler positiva. Antingen genom vad som kommer in utifrån eller genom hur du pratar med dig själv. Och nu är vi inne på ett område som jag inte kommer att prata om just nu och som jag vet många är väldigt skeptiska till, nämligen positivt tänkande. Jag vet att många ser det som flum och nästan bondfångeri och jag har full förståelse för det. Men har du samma syn på negativt tänkande? Eller anser du att det som händer i vår hjärna sker av sig självt, utan att vi kan påverka det, ens på sikt? Att vissa är mer positiva och andra mer negativa av naturen och att det inte går att göra något åt det? Jag kommer att komma tillbaka till det här ämnet senare. Det är mycket intressant och det finns mycket forskning i ämnet. När jag spelade poker läste jag att varje förlust behövde två vinster av motsvarande storlek för att det här lyckounderskottet skulle ligga på noll. Jag vet att Pia Sundhage, som ju är mycket framgångsrik fotbollstränare, och hon var för övrigt en mycket framgångsrik spelare också, jag veta att hon jobbade enligt en formel hon kallar 7:1. Hon ger alltså positiv feedback sju gånger för varje gång hon ger negativ feedback. Jag vet inte om det är möjligt att exakt mäta vilka siffror som är rätt men oavsett det så tror jag att många av oss lever i en verklighet där siffrorna är omvända. Där vi får sju negativa intryck eller tankar för varje positiv. Bara att få upp ögonen för det här är ett viktigt första steg till förändring. Och ett sätt att komma i gång att jobba med din självkänsla är att börja träna mentalt med sådana här ljudfiler som jag har pratat om i tidigare avsnitt. När du börjar med det kommer du ner i varv, du sänker din grundspänning och du ger dig själv förutsättningarna för ett större inre lugn. Och det har stor effekt på självkänslan. En enkel metod som på lite sikt, kommer att göra skillnad. Ett annat sätt är att börja samla på vinster. Att leta efter tecken på att det går som det ska, att bekräfta varje gång du gör någonting som visar att du är på rätt väg. Och skriva ner det. Fem eller tio saker varje kväll. Tecken på att jag …. Det här kan låta fånigt men utan att vi medvetet tänker på det så samlar vi, många av oss åtminstone, redan nu in precis allt, verkligt eller inbillat, som säger att vi inte är på rätt väg, som säger att det vi gjorde inte var bra nog. Så att balansera lite och att göra det medvetet, systematiskt, gör skillnad. I alla fall för mig och flera som jag jobbat med. Jag hoppas att det här avsnittet gav dig någonting nyttigt. Tack för att du har lyssnat, vi hörs snart igen.

Vilka principer är det som gäller när det kommer till självkänsla? Är det medfött eller kan du träna upp en bättre självkänsla? Och om du kan bli bättre av att träna, vad ska du göra då? Prenumerera på nyhetsbrevet för att få tillgång till alla mina gratisresurser. Kurser, program och ljudfiler. Signa upp dig på monkeymindset.se Utskrift av avsnittet Välkommen till Monkey mindset. Jag heter Daniel Sjöstedt och i det här avsnittet kommer jag att prata om självkänsla. Självkänsla såsom jag kommer att definiera det handlar om hur du ser på dig själv. Om du tycker om dig själv eller inte. Det handlar också om hur du pratar med dig själv. Att jobba med sin självkänsla är en central del av mental träning. Det är någonting man börjar med tidigt i träningen. En bra självkänsla innebär att ditt allmänna välbefinnande inte är så beroende av yttre faktorer, såsom huruvida du är karriärmässigt lyckad, eller omtyckt eller har pengar eller har hög social status på något annat sätt. Men det betyder inte att du är immun mot de här sakerna. En bra självkänsla betyder att du inte bryr dig så mycket om vad andra tycker. Men det betyder inte att du inte alls bryr dig om vad andra tycker. En bra självkänsla betyder att du accepterar den du är. Men det behöver inte betyda att du inte vill förbättras. En bra självkänsla kan betyda att du står upp för dina åsikter. Att du tar plats. Men det kan också betyda att du inte nödvändigtvis behöver ha rätt när något diskuteras, att du inte behöver vinna, utan kan kliva åt sidan och låta någon annan få sista ordet. Som du hör är det svårt, i alla fall för mig, att exakt säga vad en bra självkänsla är. Jag tror att det är personligt. Hur din självkänsla är vet bara du själv. Och det är ju också egentligen det enda som betyder något. Hur du känner. Hur din grundtrygghet ser ut. Jag ser på självkänsla på samma sätt som jag ser på den mentala träningen i stort och som jag ser på till exempel kondition. Det är inte någonting du antingen har eller inte har, utan du har det i större eller mindre omfattning. Det är inte heller någonting som är fast utan självkänslan kan förändras både över tid och beroende på situation och om du jobbar med att förbättra den så har du stora möjligheter att lyckas med det. Jag skulle vilja påstå att det kräver jobb för att bibehålla en bra självkänsla. Inte för alla, vissa har nog ett visst sätt att tänka och resonera som är gynnsamt när det gäller att behålla en stark självkänsla. Antingen är det här sättet att tänka medfött eller så kommer det av miljö, Men för många av oss kräver det jobb. Speciellt i den tid vi lever i just nu. Om du tänker på hur samhället ser ut idag, hur till exempel reklamen har tagit sig in precis överallt. Du matas hela tiden med bilder. Reklam, i grunden, talar om för dig att det du har inte är bra nog och att du inte duger som du är nu. För om du redan hade allt du behövde eller var helt nöjd med dig själv så skulle du ju inte vara en bra kund. Så reklamen bryr sig inte om vad du har eller vem du är. Den bryr sig bara om att du ska vilja ha någonting annat och att du ska vilja bli någon annan. Du är alltså i deras ögon aldrig bra nog, oavsett. Du är en bra kund om du hålls lite lite missnöjd hela tiden. Och jag menar inte att företag eller reklamare är onda eller illasinnade. Jag lägger ingen värdering i det utan det här är den verklighet vi lever i, det är en följd av utvecklingen och man kan antingen acceptera det eller så kan man förneka det. Det var inte länge sedan som dom vi jämförde oss mot var grannar, arbetskamrater och klasskamrater. Det var jobbigt nog, om jag minns rätt, men på sätt och vis satt vi alla i samma båt. Vi befann oss i ungefär liknande situationer, hade ungefär samma saker, även om det förstås var skillnad mellan den i en skolklass till exempel som hade mest och den som hade minst. Nu, när du ska renovera din altan, jämför du dig inte med grannen. Nu jämför du dig med Ernst på TV. När du ska laga mat så ser du hur lätt det går för kockarna på tv att slänga ihop tre rätter för tolv pers och även om du ju intellektuellt förstår att dom du ser har hjälp av en massa människor bakom kulisserna, och att dom är proffs på det här, så når den kunskapen bara hjärnan, inte hjärtat och magen. Det ser ju så enkelt ut. Och dom säger ju att det är så enkelt och anslaget i tv-programmet är ju att det här är någonting som alla kan göra. Det är lätt att känslan du lämnas med blir att det du gör inte riktigt duger. Vi bombas av bilder av hur andra människor lever sina perfekta liv. Dom här bilderna är ju tillrättalagda förstås, det vet vi, men för ett barn eller en tonåring så händer samma sak som när du eller jag jämför oss med tv-kockar eller snickare med ett helt team bakom kulisserna. Dom vet ju också att det är löjligt. Att den här stjärnan på youtube tik tok eller vad det nu må vara, har klippt och fixat och väljer att bara visa en liten del av verkligheten men när det vi vet i hjärnan krockar med det vi känner i magen så vinner alltid magen. Och det finns egentligen ingenting konstruktivt att tycka att det här är fel, det är som det är helt enkelt. Utvecklingen har alltid gått åt det här hållet och det kommer med största sannolikhet att fortsätta. Men genom att vara medveten om det. Att förstå hur verkligheten ser ut och hur den påverkar oss, så har du större möjlighet att hantera den. För många år sedan, när jag livnärde mig som pokerproffs blev jag snabbt mycket medveten om en effekt som skulle kunna översättas som lyckounderskott. Det handlar om att en negativ händelse trycker ner oss mycket mer än vad motsvarande positiv händelse bygger upp oss. Så om du arbetar med någonting lätt mätbart, som poker till exempel, där du antingen vinner eller förlorar en hand så är risken stor att du blir olycklig av själva spelet … … trots att du är en vinnande spelare. Det beror på att du blir mer ledsen av varje förlust än vad du blir glad av motsvarande vinst. Så om du håller koll på ditt resultat i realtid, alltså varje sekund vet om du ligger plus eller minus, så kommer du förr eller senare att bli deprimerad eftersom marginalerna i poker är så små att du mätt på timbasis, kanske ligger vinst 52 procent av gångerna och ligger back 48 procent. Om du hela tiden matar dig själv med vinster och förluster så krävs det många fler vinster än förluster för att ens ligga kvar på ett mentalt noll-läge. Så lösningen för ett pokerproffs är då att inte kolla kortsiktiga resultat utan bara bry sig om resultatet på lång sikt, kanske kolla någon gång i månaden. Väldigt svårt att göra i praktiken, i alla fall för mig. Men själva effekten, lyckounderskott, är väldigt tydlig när man lever i en så svartvit värld som jag gjorde när jag spelade poker. Och effekten finns så klart i verkligheten också, även om den inte känns igen lika enkelt som vid ett pokerbord. Men du kan säkert relatera till hur du gjort något som gav fem positiva reaktioner och en negativ och där allt du kunde tänka på var det negativa. När vi hela tiden bombas av små mikrodoser av att vi inte duger så kommer det förr eller senare att sätta sig på vår självkänsla om vi inte balanserar upp det på något sätt. Man skulle kunna se det som att vi är kött-robotar, ett koncept som jag har stulit från seriefiguren Dilberts skapare Scott Adams. Kött-robotar som programmeras av våra intryck och vårt självprat, alltså vår inre dialog. Programmeras vi bara med negativa intryck blir vi negativa och programmeras vi bara med positiva intryck blir vi positiva. Och du kan faktiskt styra hur resultatet av den här programmeringen blir. Inte över en natt, inte på en vecka, men över tid. Genom att se till att få in färre negativa intryck och fler positiva. Antingen genom vad som kommer in utifrån eller genom hur du pratar med dig själv. Och nu är vi inne på ett område som jag inte kommer att prata om just nu och som jag vet många är väldigt skeptiska till, nämligen positivt tänkande. Jag vet att många ser det som flum och nästan bondfångeri och jag har full förståelse för det. Men har du samma syn på negativt tänkande? Eller anser du att det som händer i vår hjärna sker av sig självt, utan att vi kan påverka det, ens på sikt? Att vissa är mer positiva och andra mer negativa av naturen och att det inte går att göra något åt det? Jag kommer att komma tillbaka till det här ämnet senare. Det är mycket intressant och det finns mycket forskning i ämnet. När jag spelade poker läste jag att varje förlust behövde två vinster av motsvarande storlek för att det här lyckounderskottet skulle ligga på noll. Jag vet att Pia Sundhage, som ju är mycket framgångsrik fotbollstränare, och hon var för övrigt en mycket framgångsrik spelare också, jag veta att hon jobbade enligt en formel hon kallar 7:1. Hon ger alltså positiv feedback sju gånger för varje gång hon ger negativ feedback. Jag vet inte om det är möjligt att exakt mäta vilka siffror som är rätt men oavsett det så tror jag att många av oss lever i en verklighet där siffrorna är omvända. Där vi får sju negativa intryck eller tankar för varje positiv. Bara att få upp ögonen för det här är ett viktigt första steg till förändring. Och ett sätt att komma i gång att jobba med din självkänsla är att börja träna mentalt med sådana här ljudfiler som jag har pratat om i tidigare avsnitt. När du börjar med det kommer du ner i varv, du sänker din grundspänning och du ger dig själv förutsättningarna för ett större inre lugn. Och det har stor effekt på självkänslan. En enkel metod som på lite sikt, kommer att göra skillnad. Ett annat sätt är att börja samla på vinster. Att leta efter tecken på att det går som det ska, att bekräfta varje gång du gör någonting som visar att du är på rätt väg. Och skriva ner det. Fem eller tio saker varje kväll. Tecken på att jag …. Det här kan låta fånigt men utan att vi medvetet tänker på det så samlar vi, många av oss åtminstone, redan nu in precis allt, verkligt eller inbillat, som säger att vi inte är på rätt väg, som säger att det vi gjorde inte var bra nog. Så att balansera lite och att göra det medvetet, systematiskt, gör skillnad. I alla fall för mig och flera som jag jobbat med. Jag hoppas att det här avsnittet gav dig någonting nyttigt. Tack för att du har lyssnat, vi hörs snart igen.

I veckans podd dyker vi ner i tre spännande bolag att hålla ett extra öga på under 2024. Vi börjar med BTS Group, ett globalt och ledande konsultbolag inom strategiimplementation. Utvecklingen sedan noteringen 2001 har varit imponerande och vi diskuterar förutsättningarna för en fortsatt god tillväxt, styrkor i affärsmodellen, utmanande tider under pandemin och inte minst hur AI kan påverka bolaget framåt. Detta följer vi upp med försvarsfokuserade teknikbolaget Kebni som haft ett starkt år med orderingång från SAAB och startat upp en ny produktionsanläggning som nu är i full gång. Vi för också diskussionen till hur detta ska leda till ett positivt kassaflöde och lönsamhet under 2024. Avslutningsvis på temat försvarsindustri pratar vi Mildef som nu ser de utökade försvarsbudgeterna träda i kraft på riktigt. Efter en stark tillväxtsresa under 2023 bäddar en god orderbok för en fortsatt stark tillväxt under 2024. Hur värderingen ser ut och vilka långsiktiga förutsättningar som finns diskuterar vi mer om i veckans avsnitt. Lyssna in!

Nicholas Fernholm har en bakgrund inom sjukhuslogistik och robotik, men har framförallt gjort sig ett namn som föreläsare kring ledarskap och förändringsarbete. I dag pratar han mest om AI och om vikten av att trotsa den Tegmarkska domedagsretoriken för att istället våga öppna upp, testa och göra fel. Nicholas gästade även podden i avsnitt 165 år 2020, innan han kastade sig huvudstupa in pandemin för att bygga upp det temporära fältsjukhuset i Stockholmsmässan. Vi pratar lite om lärdomar från den tiden och allt kokar egentligen ner till samma sak: det är inte perfekta förberedelser som skapar resilienta organisationer eller samhällen, utan det är flexibiliteten och anpassningsförmågan. // Programledare: Christian von Essen // Inspelat i Kitchen Studio på Roslagsgatan i Stockholm. // Läs mer på hejaframtiden.se och prenumerera på nyhetsbrevet!

I Sverige är Janne Josefsson för många synonymt med granskande journalistik. I veckans Hotspot möter vi honom i ett personligt samtal om uppväxten, sanningssökandet och samhällsutvecklingen. Se programmet på Youtube: ⁠⁠⁠⁠⁠⁠https://www.youtube.com/@varldenidagplay⁠⁠⁠⁠⁠⁠ Vill du hjälpa oss att göra fler program? Stöd gärna vårt arbete genom att swisha en gåva till: 123 396 94 17 Prova Världen idag en månad gratis: ⁠⁠⁠⁠⁠⁠https://prova.varldenidag.se⁠

Historiska recept från herrskapshemmens receptsamlingar från början av 1800-talet ger inblickar i vad människorna åt, vilka smaker de uppskattade, hur de konserverade maten, men också hur de försökte boka sjukdomar och krämpor själva i brist på läkarvård. Många av huskurerna är direkt skadliga och andra ren vidskepelse.Trots att recepten är över 200 år gamla är det lätt att känna igen klassiker som äpplekaka och rynka på näsan åt råvaror som braxen eller kalvlunga. De kortfattade recepten var helt utan bilder och ålderdomliga måttenheterna kan vara utmanande för en modern matlagare.I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Maren Jonasson, redaktör för utgivningsprojektet Historiska recept vid Svenska litteratursällskapet i Finland och aktuell med boken Historiska recept i urval där recept bland annat valts från Carl Olof Cronstedts dotters receptsamling – hjälten från Svensksund och förrädaren från Sveaborg. Detta är ett betalt samarbete med Svenska Litteratursällskapet i Finland. Svenska litteratursällskapet i Finland har samlat receptsamlingar från den senare delen av 1700- och början av 1800-talen, som användes flitigt av adelsfamiljer och överklassen i Sverige och Finland på webbplatsen Historiska recept. Utvecklingen gick från barocka maträtter med teatraliska presentationer, till mer återhållsamma rätter med syrliga smaker och enklare ingredienser.Recepten är mycket kortfattade och inte alltid så exakta vad det gäller mängderna av ingredienserna. Att äggen var betydligt mindre i historisk tid och att det är oklart vilken styrka ättikan hade är andra utmaningar får moderna kockar.På herrgårdarna skulle både herrskap och tjänstefolk leva av det som gården producerade. Det handlade också där om mat för dagen och förråd för vintern. Att bevara maten för att kunna njuta av den även under vintermånaderna var avgörande. Det finns många recept på att sylta bär och frukt. Det är också stor skillnad på herrskapens måltider och vad deras personal åt. För allmogen var det viktigaste att äta sig mätt, ofta på samma mat – gröt, bröd, rovor, ibland strömming, men kött mera sällan.Herrskapen åt gärna kötträtter som ragu, frikassé, sur stek och mycket mer. Dessa rätter visar på olika sätt att tillaga och smaksätta kött. Dessutom finns det recept på att göra egna korvar, vilket var vanligt under denna tid. Även fisk var populärt. Man åt gädda, kräftor, karpar och mer. Det fanns en stor mångfald av smaker och tillagningssätt som användes för att tillaga fisk och skaldjur. Man kunde tillaga fisk på ett sätt så det skulle smaka hummer.När det gäller drycker hittar vi recept på mjöd, brännvin, vin och mycket mer. Dessa drycker användes vid festliga tillfällen, eller som en uppfriskande dryck i vardagen.Bild: Stilleben (1863) av August Jernberg, Nationalmuseum, Digitaltmuseum, Erkännande-DelaLika (CC BY-SA)Musik: Schubert Moment Musical Op 94 No 3 D 780 med Michele Nobler, Storyblock Audio.Lyssna också på Ståndssamhällets rest i det moderna FinlandKlippare: Emanuel Lehtonen Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Våren 2023 var det dags för ett kärt återseende när Radiojazzgruppen, under ledning av Nils Landgren, var tillbaka i nya konstellationer och med gammal och ny musik. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Följ med oss tillbaka till när jazzen lämnade dansbanorna och samtidigt blev både friare och mer genomkomponerad. Utvecklingen av det som då var framtidens jazzmusik gick i olika riktningar. Ibland på kollisionskurs. På 1960-talet ville Sveriges Radio bidra till att göra jazzen till en mer seriös konstform – det gamla Radiobandet stöptes om och blev Radiojazzgruppen som nu 2023 alltså återuppstått.Men har Radiojazzgruppen varit död? Har den inte funnits hela tiden? Och vad är Radiojazzgruppen egentligen?Hör röster och musik ur arkiven och nygjorda intervjuer med jazzmusikerna Georg Riedel, Nils Landgren, Amanda Sedgwick, Ebba Åsman, Örjan Fahlström och Lars-Göran Ulander – om nutid, dåtid och framtid. En dokumentär från 2023 av Eva och Staffan Schöier.

Vi lever i ständig förändring från födsel till död. Kroppen förändras, familjen, arbetet, samhället och världen. Hur ska vi handskas med livets föränderlighet? Programmet sändes första gången 5 februari 2023. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Genom historien har människan beskrivit förändring och hur vi bör förhålla oss till den. Filosofen Herakleitos tillskrivs uttrycket panta rei – allting flyter - och brukar nämnas som den första filosofen som ansåg att allt var i förändring. Vad har filosofin genom historien sagt om hur vi kan hantera tillvarons föränderlighet? Finn det något att hämta hos de antika filosoferna för den som precis förlorat jobbet?Utvecklingen går fort, för 20 år sedan fanns det varken smarta mobiler eller sociala medier. Är den moderna människan med all sin teknik och kunskap bättre rustad för att ta sig an livets och samhällets förändringar - eller skapar det moderna samhället, där tiden upplevs gå allt fortare, mer existentiell ångest? Påverkar tidsandan hur vi ser på förändring och är det alltid av godo att vara förändringsbenägen? Och vilka tankar väcker förändring hos våra samtida tänkare?Medverkande: Sven-Eric Liedman, professor emeritus i idéhistoria vid Göteborgs universitet, Hans Ruin och Charlotta Weigelt, båda professorer i filosofi vid Södertörns högskola. Programledare: Cecilia Strömberg WallinProducent: Marie Liljedahl

Utvecklingen inom betallösningar går i en rasande fart. Fler företag väljer att uppgradera och utöka sina betalalternativ för att möta konsumenternas stigande efterfrågan på smidiga betalningar. Detta gäller även att göra upplevelsen smidig mellan e-handel & fysiska butiker. Vi har bjudit in Europas största betalbolag Worldlines kommersiella Nordenchef för att diskutera framtidens betalningar under en lärorik kvart. In och lyssna nu!  Glöm inte prenumerera och följ oss på instagram 

Utvecklingen i Sudan. 10 år efter katastrofbranden i textilfabrik i Bangladesh. Gäng skrämmer kommunanställda till tystnad i Göteborg. Hur gick det i Lego-VM? Egyptier rasar över svart Kleopatra. Bilfria zoner kring skolor i Stockholm. Jakten på mineraler på djuphavsbotten.

Tucker Carlson en av USA.s mäktigaste medieprofiler lämnar Fox News. Utvecklingen i Sudan. Lavrov och Guterres i möte om spannmålsavtal. Gäng skrämmer kommunanställda till tystnad i Göteborg. Bilfria zoner kring skolor i Stockholm. Med mera.

12 april. Den snabba utvecklingen av så kallad artificiell intelligens har fått många att oroa sig. Är det dags att bromsa utvecklingen medan vi funderar över vart den är på väg? Ja, säger Christian Landgren, VD på Iteam, som skrivit på ett internationellt upprop som vill ha sex månaders “paus”. Nej, tycker Joakim Wernberg, forskningsledare på Entreprenörskapsforum och Mathias Sundin från Warp Institute. Hör de tre diskutera en eventuell paus, samt fördelar och nyttor med AI i allmänhet, tillsammans med Andreas Ericson.

Utvecklingen av små modulära kärnreaktorer, SMR, har tagit fart de senaste åren. Men Janne Wallenius plan att bygga en blykyld kärnreaktor i Sverige kan komma att försenas på grund av Rysslands angrepp på Ukraina. Forskarna bakom den tilltänkta blyreaktorn anlitade ryska kärnkraftbolaget Rosatom för avgörande experiment, som nu har frysts på grund av kriget.  I programmet hörs: Janne Wallenius, professor i reaktorfysik, KTH, och chef för bolaget Blykalla som utvecklar reaktorn, Rémy Kolessar, avdelningschef för forskning och innovation vid Energimyndigheten. Reporter Marcus Hansson Producent Peter Normark