Podcasts about utvecklingen

Rymdinvesteringarna slår rekord. Att det går så fort just nu beror på ett paradigmskifte, skapat av bland annat Elon Musk och hans rymdbolag SpaceX, som kraftigt sänkt kostnaderna för att skicka upp satelliter. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Ny rymdkapplöpning”Rymden har blivit mycket mer tillgänglig”, säger Tobias Edman, ansvarig för rymdteknik på RISE. Tidigare var det i princip bara statliga organisationer som hade råd, men nu har dörrarna till rymden öppnats för en lång rad privata initiativ och bolag.Rymden – en åttonde kontinentFörutom internet och kommunikation används satelliter för att samla in data om jorden och för att förbättra bland annat logistik, jordbruk och försvar. ”Jag ser rymden som en åttonde kontinent”, säger Dylan Taylor, ordförande och vd för Voyager Space Holdings. Utopin är att jorden blir ”som en nationalpark”, säger han.Rekordmånga satelliter i omlopp – och de blir allt flerFörra året skickades det upp fler satelliter än vad det gjort totalt dittills i historien. Majoriteten av dem tillhör SpaceX och internetleverantören Starlink. Men även kinesiska aktörer, och bolag som Amazon och Oneweb satsar stort.Solcelllsdrivna datacenterNästa stora steg är solcellsdrivna datacenter uppe i rymden. ”Det finns så mycket utrymme där, man kan skala upp enormt”, säger Elon Musk, som slagit ihop sina bolag SpaceX och XAI och siktar på en börsnotering senare i år.Säkerhetsläget driver påMen även säkerhetsläget och USA:s svalnande intresse för att vara världspolis driver på. ”Teknisk sett står sig Sverige bra som rymdnation. Fokus har varit att ta fram bra och avancerade produkter, däremot har fokus inte varit på kommersialisering som det varit i USA”, säger Tobias Edman. Men det håller på att ändras nu.Försvarsbolag växer i rymdenSaab satsar allt mer på rymden. ”Saab är ett av få bolag i värden som har kompetens inom alla militära domäner, och rymden är väldigt viktig för oss”, säger Marcus Wandt, astronaut och teknik- och strategichef på Saab.RaketartatÄven civila bolag får en skjuts av det försämrade säkerhetsläget och det ökade behovet av motståndskraftig infrastruktur och kommunikation. Utvecklingen går fort, säger Fredrik Schäder på Arctic Space. ”Det är raketartat”. Ny besättning till Internationella rymdstationen ISSI veckan skickades en ny besättning till rymdstationen ISS, med hjälp av en raket från SpaceX. Med ombord är svensk-amerikanska astronauten Jessica Meir.Programledare och producent:Hanna MalmodinMedverkande och röster i programmet:Tobias Edman, ansvarig för rymdteknik RISEKnut Kainz Rognerud, ekonomikommentator EkotFredrik Schäder, medgrundare Arctic Space TechnologiesMarcus Wandt, strategi- och teknikchef Saab Dylan Taylor, ordf och vd Voyager Space HoldingsElon Musk, vd SpaceXekonomiekotextra@sverigesradio.se

Friskare äldre och bättre behandlingar gör att fler överlever sjukdomar som tidigare var en dödsdom trots ökande övervikt och diabetes. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Trots en global mediebild fylld av kriser visar utvecklingen något helt annat när hälsodata granskas över tid. Fler människor överlever idag sjukdomar som tidigare innebar en säker död, som cancer, stroke och hjärtinfarkt. Äldre generationer blir både friskare och mer robusta, vilket syns i såväl fysisk funktion som i kognitiva tester. Långsiktiga förändringar i arbetsmiljö, kostvanor och medicinska behandlingsmetoder har haft avgörande betydelse. Samtidigt syns tydliga trender i världen där satsningar på vaccinationer, sanitet och primärvård drastiskt minskat den tidiga dödligheten och gett en snabbt stigande medellivslängd.Utvecklingen är dock inte utan utmaningar. Övervikt och diabetes ökar i alla åldersgrupper och i många länder. När fler lever längre förändras även sjukdomsbördan, och icke‑smittsamma sjukdomar blir vanligare. Nya läkemedel kan komma att påverka framtida utvecklingskurvor, men tillgången är fortfarande begränsad. Den samlade bilden visar en värld där hälsan förbättras kraftigt, samtidigt som livsstilsförändringar formar en ny karta över risker och möjligheter. Det är en utveckling som förändrar synen på åldrande, välfärd och global hälsa – och som fortsätter att överraska.Reporter: Gustaf Klaringustaf.klarin@sr.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.se

Under 1500- och 1600-talen genomgick Europas militära makter en teknisk revolution. Användningen av krutbaserade kanoner och handeldvapen förändrade slagfältet i grunden. Detta påverkade inte bara arméernas sammansättning utan också både belägrings- och fortifikationskonsten.I detta avsnitt av Militärhistoriepodden diskuterar idéhistorikern Peter Bennesved och historieprofessorn Martin Hårdstedt en av de mest inflytelserika gestalterna i denna utveckling: den franske militären och fästningsbyggaren Sébastien Le Prestre, Marquis de Vauban (1633–1707), allmänt känd som Vauban.Utvecklingen av befästningskonsten har genom historien pendlat mellan offensivens och defensivens fördelar. Under senmedeltiden hade försvarssystemen gynnats av höga stentorn och murar, men med krutets introduktion och det nya fältartilleriet blev dessa konstruktioner snabbt obsoleta. Svaret från fortifikationskonsten blev att bygga lägre försvarsverk med tjockare murar. Utanpåverkens omfattning ökade, och forten utrustades med eget artilleri. Detta gav åter försvararna övertaget: den låga profilen och de kraftiga murarna minskade artilleriets effektivitet, samtidigt som försvarets eldkraft försvårade stormningsförsök.Det var i detta militärtekniska landskap som Vauban introducerade en ny metod för belägring. I upplysningstidens anda utvecklade han en systematisk belägringsteknik för att möta de moderna fästningarnas utmaningar. Genom att stegvis gräva sig fram och anlägga parallella löpgravar och enkla värn kunde belägrarna närma sig försvarsverken utan att utsättas för massiv moteld. När avståndet var tillräckligt kort, kunde stormningen genomföras med större precision och färre förluster.Med sin metod uppnådde Vauban stora framgångar i den franske "solkungen" Ludvig XIV:s expansionistiska krig. I slutet av sin karriär ägnade han sig även åt att förbättra Frankrikes egna försvar. Han skapade ett avancerat system av befästningar längs den östra gränsen, det så kallade Pré Carré, som än idag finns bevarade i delar av västra Frankrike och Beneluxländerna.Bild: Ett montage av av stadsplanen för Neuf-Brisach, en fästningsstad som uppfördes från grunden enligt ritningar av Sébastien Le Prestre de Vauban, Ludvig XIV:s militära ingenjör. Staden byggdes som ersättning för de förlorade fästningarna Breisach och Freiburg som återlämnades till det Tysk-romerska riket 1697/99. Neuf-Brisach anses vara ett av Vaubans främsta verk och ett mästerprov på 1600-talets militära stadsplanering. Bildkälla: Sébastien Le Prestre de Vauban – http://theudericus.free.fr/Vauban/Neuf-Brisach_Plan.jpg, public domain.Klippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Statens roll utmanas när en lång rad privata banker och bolag börjar ge ut egna, digitala, kontanter. Det som driver boomen är den snabba AI-utvecklingen och Donald Trump. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Agenter och blockkedjorSynen på pengar kan vara på väg att förändras. Snart kommer vår shopping skötas av AI-agenter som betalar med stablecoins, enligt branschbedömare.Donald Trump, som själv varit med och grundat kryptobolaget World Liberty Financial som står bakom USD1, menar att stablecoins kan bli den största revolutionen ”sedan internets födelse”.The Genius ActEfter att Trump infört nya regleringar på området har en lång rad banker och bolag startat egna stablecoin-projekt. Storbanker som Bank of America sägs ligga i startgroparna, precis som varuhusbolaget Walmart och nätjätten Amazon. Den svenska betaljätten Klarna planerar att ge ut en egen digital dollar senare i år. ”Utvecklingen går fort”, säger Johan Javéus, senior ekonom på SEB.Dollar-dominansHittills är nästan alla stablecoins digitala dollar. Men en större grupp europeiska storbanker har startat ett samarbete med målet att lansera en digital euro senare i år, kallad Qivalis.Den nya generationen stablecoins är till skillnad från exempelvis Bitcoin kopplade till en stabil valuta. Men - det saknas inte kritiker. Bland annat för att de nya privata kontanterna utmanar centralbankernas roll. Och frågan är om stablecoins verkligen kommer slå igenom på det sätt som vissa tror.Programledare och producent:Hanna MalmodinMedverkande och röster i programmet:Sven Carlsson, gräv- och teknikreporter EkotKnut Kainz Rognerud, ekonomikommentator EkotJohan Javéus, senior ekonom SEBErik Thedéen, chef RiksbankenChristoffer Malmer, finansdirektör SEBJens Henriksson, vd SwedbankDonald Trump, president USAMark Zuckerberg, vd Metaekonomiekotextra@sverigesradio.se

Utvecklingen av så kallade kvantdatorer väcker oro. Om någon lyckas uppfinna en tillräckligt kraftfull kvantdator kommer den att kunna knäcka många av krypteringslösningarna som används idag. Runt om i världen har underrättelsetjänster redan börjat spela in krypterad trafik i hopp om att en framtida kvantdator ska kunna dekryptera den. Vi måste därför påskynda övergången till kvantdatorsäkra krypteringsalgoritmer. Veckans specialavsnitt av Bli säker-podden gästas av IT-säkerhetsexperten Joachim Strömbergson från Assured. Han förklarar hur vår värld påverkas av hotet från kvantdatorerna. Joachim redogör för vilka situationer som berörs, var problemet är som störst och hur lösningarna ser ut. Det har redan uppfunnits flera kvantdatorsäkra krypteringsalgoritmer, men de har av förklarliga skäl inte hunnits testas i samma utsträckning som de klassiska motsvarigheterna. Frågan är: kan vi lita på dem? Se fullständiga shownotes på https://go.nikkasystems.com/podd338.

Utvecklingen i USA skakar om. Politiker talar om en ny världsordning. Men vad betyder det som händer, i världens viktigaste ekonomi, för svenska företag? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Ett mer oberäkneligt USA har skakat om världen och politiskt har det lett till flera kriser. President Donald Trumps uppmärksammade tal i Davos förra veckan lindrade oron för militärt hot mot Grönland och för nya tullar mot Europa.Men utvecklingen i USA påverkar svenska företag.”Det vi ser i USA just nu är inte stabila förutsättningar och det påverkar både viljan att investera och våra handelsflöden”, säger Svenskt näringslivs vd Jan-Olof Jacke.EU blickar mot andra i ställetDe europeiska och amerikanska ekonomierna är sammanflätade på många sätt. Till exempel USA är ett av Sveriges viktigaste exportländer. Men USA nya handelspolitik med tullar och den osäkerhet som det skapar har fått ekonomer och politiker att uppmana Europa och europeiska företag att bli mindre beroende av USA.”Jag tror att det är den strategin som EU-kommissionen nu tillämpar väldigt tydligt. Med avslutade förhandlingar med Indien och undertecknat avtal med Mercosur. Jag tror att det är rätt väg att gå”, säger Per Altenberg, chefsekonom på myndigheten Kommerskollegium.Nytt handelsavtal med IndienNär relationerna med USA blir frostigare och mer ansträngda så har också blickarna riktats mot andra håll i världen. Nu senast i form av ett handelsavtal med Indien.”Det är ett stort avtal och det har möjlighet att bli ännu mycket större om det implanteras på ett sätt som gör att både företag och konsumenter kan dra nytta av varandra i och med en lägre prisbild”, säger Sveriges Radios Sydasienkorrespondent Naila Saleem.Programledare: Victor JensenProducent: Olof WijnbladhGäster: Naila Saleem, Sveriges Radios Sydasienkorrespondent, och Per Altenberg, chefsekonom på Kommerskollegium

Programledare: Fabian NorlundExperter: Anel Avdic & Siavoush FallahiViva Fotboll görs i samarbete med ATG:Gå med i Viva Fotbolls Tillsammanslag på ATG, där vi varje helg skickar in en välkalibrerad Big 9-kupong där vi försöker fälla någon av dom stora favoriterna för att stå där med miljongarantin på ensam vinnare med 9 rätt. Här har ni laget: https://www.atg.se/tillsammans/inbjudan/XKZI-CGTW-319315/tDhBPMy5pbFG8uzq%3AaJrSG_tO82Uf1mO6Zm4Fpw%3A7b2V4nqE-g4m1k4fuwZJ3VAKVv-2dCMKgw?gameId=BIG9_2025-08-23_725344240_2060735806Du hittar alltid dom senaste tripplarna, andelarna, Big 9 och annat från oss på https://www.atg.se/tutto/18+ Regler & villkor gäller. Stödlinjen.seI samarbete med TV4 Play:Vinter-OS är runt hörnet och ni ser ju såklart vinters stora, stora sporthändelse på TV4 Play! Vi har en dundedeal: 69kr för EN månad istället för 249kr/mån. Såklart kan ni se film, serier och en massa annan sport som Serie A och La Liga på abonnemanget. Signa upp här: https://www.tv4play.se/kampanj/tutto eller så anger ni koden TUTTOOS26 när ni köper paketet TV4 Play Sport.Kontakta redaktionen: linus@k26media.seVill ditt företag samarbeta med Viva fotboll? samarbete@tutto.seSociala Medier:Instagram - Viva_fotbollTwitter - VivafotbollTikTok - Vivafotboll#vivafotbollTidskoder:00:00 Intro01:10 Champions League11:10 CL Tabellen19:40 Utvecklingen av ligorna gentemot varandra29:40 Benfica - Real Madrid45:25 Napoli - Chelsea56:23 Atletico Madrid - Bodø/Glimt1:01:10 CL Slutspelet1:08:12 Avrundning Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Kanadas omsvängning mot Kina blev en världsnyhet, i spåren av nya handelshot från USA. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Kina och Kanada har länge haft dåliga relationer. Men i och med premiärminister Mark Carneys besök i Peking häromveckan gjorde Kanada en rejäl omsvängning. Därefter fick Carneys tal på världsekonimiskt forum i Davos ordentligt med uppmärksamhet.Utvecklingen sker efter USA:s president Donald Trumps många handelshot – senast i samband med Grönlandskrisen – och upprepade uttalanden om att Kanada borde vara ytterligare en av USA:s delstater. Men Kanada är inte det enda landet som ser ut att närma sig Kina efter att den forna världsordningen har börjat spricka.Vilka andra länder går i samma tankar, vad betyder det för den globala elbilsmarknaden och var ställer sig Sverige i allt det här?Medverkande: Sveriges radios Kinakorrespondent Moa Kärnstrand och Ekots Kinareporter Hanna Sahlberg.Programledare: Björn DjurbergProducent: Åsa WelanderKällor ljudklipp: Global News, Al Jazeera, CBC, DW, WEF Davos, Prime Minister of Canada.

Avsnitt 304. Den fysiska boken var dragloket på marknaden 2025. För första gången på många år fick den digitala tillväxten inte stå i strålkastarljuset när den nu planar ut. Men vad betyder det för förlagen? Nya strategier? Vi vrider på perspektiven. Akademibokhandelns största ägare har hamnat i ett skattemål där straffskalan är grovt skattebrott. Vi funderar på vad det egentligen handlar om. När den kinesisk-amerikanska författaren Shaun Rein uppmärksammades på hur bra det lät när han läste ur sin egen bok på Youtube blev han förvånad. Han mindes inte att han läst in sina böcker. Det var en utstuderad bluff där Rein blev totallurad med hjälp av AI-teknik. Andrea Gruvmalm har en mångårig erfarenhet av att arbeta med AI och marknadsföring, bland annat på Bonniers och nu på Harper Collins. I ett samtal med Förlagspodden berättar hon om de förändringar som ligger framför branschen och vad som kommer att förändras.   01 03         På spaning i den digitala utgivningen 12 48         Akademibokhandelns största ägare ifrågasatt av Skattemyndigheten 17 07         En AI-skapad författarinläsning grundlurade författaren 20 16         Andrea Gruvmalm om framtidens marknadsföring

Förra året såg vi omfattande nedmonteringar av sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR) runt om i världen. Utvecklingen är till stor del en konsekvens av amerikansk politik, med inskränkningar av aborträtten och kraftigt minskat stöd till förebyggande arbete och SRHR-vård. Detta är en del av en bredare konservativ färdplan som påverkar allt från global biståndspolitik till forskning, civilsamhälle och tillgången till livsviktig vård. I det här avsnittet pratar vi med Anna Kågesten, docent och forskare i global SRHR vid Karolinska institutet. Tillsammans går vi igenom vad som hänt under det gångna året, hur Donald Trumps politik fortsatt präglar den globala SRHR-agendan och hur censur, politiska påtryckningar och nedskärningar påverkar både vård och kunskapsproduktion världen över. Vad står på spel – och vad krävs för att vända utvecklingen? Anna Kågesten

"Utvecklingen går snabbt och det är de unga som leder den." I veckans avsnitt möter vi Jannike Tillå från Internetstiftelsen för ett samtal om hur generativ AI tar plats i svenskarnas vardag. Tillsammans går vi igenom årets rapport Svenskarna och AI. Vi utforskar varför barn och unga tar till sig tekniken så naturligt och vad det innebär när de rör sig snabbare än vuxenvärlden. Deras kreativa användning öppnar dörrar men väcker också frågor om stöd, källkritik och hur skola och samhälle kan följa med i utvecklingen. Vi tittar också på varför tjänstemän använder AI mer än andra yrkesgrupper och hur sökbeteenden förändras när chatbots blir ett alternativ till traditionella sökmotorer. Samtalet ger en bild av ett Sverige där nyfikenhet och snabb användning går hand i hand med osäkerhet kring integritet och källkritik. Jannike beskriver en utveckling som engagerar, överraskar och ibland oroar men som framför allt visar hur viktigt det är att förstå tekniken för att kunna använda den klokt.

Den internationella betalningsmarknaden genomgår stora förändringar. Digitaliseringen möjliggör gränslösa, snabba och billiga betalningar och som ett resultat växer intresset för stablecoins, och i eurozonen förbereds ett införande av digital euro. Medverkande Aino Bunge, Förste vice riksbankschef Adrien d'Avernas, Associate Professor på Swedish House of Finance och Handelshögskolan i Stockholm Kristian Gårder, Co-Head of Equities, SEB Samtalet modereras av Pehr Wissén, Swedish House of Finance.

Dagens hundar kan vara en decimeter eller en meter höga, och de kan förvarna för epilepsi, hitta knark och lära barn att läsa. Utvecklingen började tidigare än forskare trott, men vargen finns kvar långt därinne. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. För omkring 15 000 år uppstod de första hundarna, och idag finns det över 500 raser. Utvecklingen tog riktig fart på 1800-talet genom riktad avel, men nu visar forskning att det redan för 10 000 år sedan uppstod olika hundtyper med skilda utseenden. Våra hundars beteende väcker en del frågor, som när de plötsligt kan börja yla åt vissa ljud. Varför gör de så och vad betyder det förresten när de viftar på svansen mer åt vänster än åt höger? Tänk på Tinder så kan du få en ledtråd!Gäster i podden: Vetenskapsradions Katarina Sundberg, som doktorerat på hundars genetik kopplat till deras sjukdomar, och Camilla Widebeck, som gjort program om hundars beteende. Poddledare: Lena Nordlundlena.nordlund@sr.seProducent: Björn Gunérbjorn.guner@sr.se

Hur kan samhällets aktörer arbeta för att motverka brottslighet bland barn och unga? Kan programmet Rätt Kurva bli ett gott exempel på hur civilsamhälle, näringsliv och myndigheter tillsammans kan skapa ett mer effektivt brottsförebyggande arbete? Medverkande Joakim Bohman, VD, McDonald's i Sverige Christian Carlsson (KD), ordförande i socialutskottet Malin Crona, generalsekreterare Beredskapslyftet och projektledare för Rätt Kurva hos Beredskapslyftet Boel Godner (S), kommunstyrelsens ordförande i Södertälje Johan Sone, kommissarie vid nationella operativa avdelningen (Noa), införandeansvarig Rätt Kurva Catharina Törnqvist, kommissarie vid nationella operativa avdelningen (Noa), införandeansvarig Rätt Kurva Seminariet modereras av Emelie Lekebjer, senior projektledare på SNS.

Rysslands så kallade skuggflotta på Östersjön växer - det visar Svenska Yles kartläggning. Det handlar om fartyg som helt står utanför internationella regler, i syfte att undvika sanktioner. Utvecklingen medför både miljörelaterade och säkerhetspolitiska risker. Går det att komma åt skuggflottan eller tvingas vi leva med gisslet? I Slaget deltar Henrik Ringbom, ÅA-professor i havsrätt, Magnus Winberg, sjökapten och lektor i navigation vid Novia i Åbo, samt Europaparlamentarikern Anna-Maja Henriksson (SFP). Ville Hupa leder ordet. E-post: slaget@yle.fi

På lördag 25 oktober är det premiär för V85 och då passar vi på att ringa till ATG:s VD Hasse Lord Skarplöth för att kolla hur tankarna går inför premiären. Samtidigt arrangerar Solvalla och ATG ett V85-event i Kongressen som ser ut att bli riktigt roligt.   Innehåll: 02.53 V85-premiär på lördag. Varför? 07.53 12 år som VD på ATG 15.04 Den största förändringen 23.13 Utvecklingen av travspel. Är V85 ATG:s största förändring? 29.54 Vad är riskerna och uppsidan med V85? 40.47 VOV – V65/V75 47.08 Veckans Travrubriker: Italienska Derbyt, Breeders' Crown på Woodbine, Victors EM-silver, sista V75-segraren 53.00 Lacke om Superlördagen och luringarna till V85-premiären på Jägersro   Solvalla Podcast presenteras av Stall Courant   Gäster: Hasse Lord Skarplöth och Lacke    Programledare: Markus Myron och Ola Lernå

Vaccinutveckling kräver djurförsök. Under pandemin ökade användningen av apor trots EU:s mål om att minska försöken. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Antalet apor som används i svensk forskning har ökat med 88 procent på fem år. Det är en utveckling som går emot EU:s mål om att minska djurförsök – och som till stor del förklaras av pandemin. Makaker har spelat en avgörande roll i utvecklingen av vaccin mot bland annat covid-19, RS-virus och rabies. Deras immunsystem liknar människans, vilket gör dem särskilt värdefulla i de sista stegen innan kliniska prövningar på människor. Samtidigt är acceptansen för primatförsök låg i samhället. Två tredjedelar av svenskarna säger nej till att använda apor i forskning, enligt en undersökning från Vetenskapsrådet. Vetenskapsradion förklarar hur forskningen går till, vilka etiska prövningar som krävs och hur makakerna lever på Karolinska institutets primatlabb. Det handlar om vaccin, vetenskap och värderingar – och om hur pandemin förändrade balansen mellan nytta och lidande i medicinsk forskning.Reporter: Karin Gyllenklevkarin.gyllenklev@sr.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.se

Kriget i Ukraina har blivit ett drönarkrig. Utvecklingen av dessa farkoster är dynamisk, vilket är till ukrainarnas fördel. De förlitar sig numera huvudsakligen till sin egen vapenproduktion, men de behöver hjälp med finansiering, skriver professor Anders Åslund. Inläsare: Magnus Thorén

Utvecklingen på sociala medier liknar alltmer en tågkrasch i slow motion. Filmer på katter som utför lustiga tricks och söta små barn går visserligen fortfarande att hitta men hat och polariserande budskap tar allt större plats. Det är ett långsamt verkande gift som kan få förödande konsekvenser. Vi borde oftare fråga oss vem som ligger bakom och varför. Av Jörgen Huitfeldt Inläsare: Jörgen Huitfeldt

"Hypen är här, viben är här." Jonas Jaani intervjuar och kommenterar detta avsnitt av Effekten. Ämnet är vibecoding, ett begrepp som susar genom branschen just nu. För att reda ut vad det egentligen innebär gästas podden av Miguel Sjunnesson Exposito från Sogeti, som delar med sig av sina närmast revolutionerande upplevelser. Och det blir snabbt tydligt att vibecoding är mer än bara ett nytt verktyg – det är en känsla, ett "mindshift". "Jag känner mig som Professor Balthazar" Så vad är vibecoding? För Miguel, med sin bakgrund som kodare, handlar det om att använda sin intuition för att lösa problem på ett helt nytt sätt. "Jag nyttjar min intuition och jag får skapa glädje," förklarar Miguel. "Jag känner mig faktiskt som professor Baltasar när jag vibecodar." I praktiken innebär det att han skriver en prompt, en önskan om vad som ska skapas och låter AI:n generera koden. Han går inte in och ändrar i själva koden, utan fortsätter istället att prompta. "Jag pratar med min polare, helt enkelt," säger han. Jonas Jaani flikar in med sin egen "wow"-upplevelse: att kunna få upp en hel minisajt, med både kod och innehåll, på bara tio minuter. Från noll till expert på en timme Det är när Miguel berättar om sina konkreta projekt som kraften i vibecoding verkligen blir tydlig. Han beskriver hur en kollega ville förstå bildanalys, ett ämne Miguel själv inte hade någon erfarenhet av. Med hjälp av GitHub Copilot (som han kallar "polaren Per") i Visual Studio Code lyckades han på en timme göra följande: Installera hela den nödvändiga virtuella miljön. Skapa ett program som identifierade alla 26 ansikten på Svenska damlandslagets lagfoto (tog 1,5 minut). Analysera en film och räkna antalet människor och fordon i realtid. Aktivera sin webbkamera för att identifiera ett ansikte och avgöra om personen var glad eller ledsen, samt gissa åldern. "Hjärnan, det bara sprutar i hjärnan. Man vill bara göra mer och mer grejer," skrattar Miguel. "Det där hade tagit lång tid för mig... Jag tror inte ens jag hade kommit dit." Dessutom kunde han be "polaren Per" att förklara koden i detalj och lägga in kommentarer – på svenska. Han fick en senior expert i ämnet bredvid sig, omedelbart. En hel dataplattform före middagen Om exemplet med bildanalys var imponerande, är nästa projekt nästan svindlande. Miguel fick i uppdrag att testa att bygga en end-to-end dataplattform för fordonsdata med Microsoft Fabric. Han kände till begrepp som "Data Lake" och "IoT Hub", men var långt ifrån expert. Genom att prompta sig fram byggde han, steg för steg: En fordonsdatasimulator i .NET. Kopplingen som skickade datat till en IoT-hubb. Hela datalake-strukturen (där AI:n förklarade "medaljong-arkitekturen" från brons till guld). Rapporter i Power BI som visade datat. Total tid för att få upp en fungerande prototyp: sju timmar. "Det hade tagit mig flera veckor," konstaterar Miguel. Är det bara "fort och fel"? Här lyfter Jonas en viktig invändning: Blev det inte bara "fort och fel"? Hur är det med kvalitet, säkerhet och förvaltning? Miguel är noga med att poängtera skillnaden mellan en prototyp och en färdig produkt. "Jag är ju väldigt medveten om att den här lösningen... inte är hållbar i det skicket. För det krävs ju så många, många fler lager," säger han. Men det är inte poängen. Värdet ligger i att kraftigt accelerera fasen från idé till prototyp. Man kan snabbt validera koncept, lära sig nya domäner och sedan ta in experterna för att granska och kvalitetssäkra. Det "demokratiserar kodningen". Koden som genererades inom hans expertområde (.NET) bedömde han var "minst lika bra, kanske till och med bättre" än vad han själv hade skrivit. Uppmaningen: "Experimentera!" Så, var lämnar detta oss? Utvecklingen går i en rasande takt. Verktygen som finns idag är ljusår från vad som fanns för bara ett år sedan. Miguels viktigaste råd till alla – oavsett om du är utvecklare, projektledare,

När andra världskriget närmade sig sitt slut var Socialdemokraternas ambitioner höga. De ville skapa ett nytt välfärdssamhälle med sociala rättigheter för alla medborgare. Välfärdsstaten formades utifrån en önskelista och det var pragmatism, snarare än ideologi, som gjorde visionerna möjliga.Mellan 1945 och 1965 växte ett system fram – ett socialt trygghetssystem, bostadsförsörjning och jämställdhet byggdes steg för steg – finansierat genom ett successivt ökande skattetryck. Utvecklingen präglades av kompromisser mellan staten, arbetsmarknadens parter och folkrörelserna.I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med historikern Urban Lundberg, verksam vid Högskolan Dalarna, aktuell med boken Efterkrigstider.Redan innan kriget var slut presenterade Socialdemokraterna sitt efterkrigsprogram från 1944 – 27 punkter för framtidens samhälle: full sysselsättning, pensioner, bostäder åt alla och en stark offentlig sektor. Planhushållningskommissionen, under ledning av nationalekonomen Gunnar Myrdal, följde upp med förslag om produktionsstyrning och sociala investeringar.Men den förväntade lågkonjunkturen uteblev. I stället kom en kraftig tillväxt, vilket möjliggjorde reformerna. Skattereformen 1947 höjde marginalskatterna för höginkomsttagare, sänkte dem för låginkomsttagare och lade grunden för bostadsbidrag och välfärdssystem.Det som började som arbetarrörelsens socialpolitiska reformförslag växte till ett nytt samhällskontrakt, där staten tog ansvar för medborgarna från vaggan till graven. Med stöd från fackföreningsrörelsen, en växande skattebas och en pragmatisk neutralitetspolitik lades grunden till det vi i dag kallar den svenska välfärdsmodellen.Den svenska välfärdsstaten var inget resultat av revolution – utan av kompromisser. Mellan ideal och verklighet, säkerhetspolitik och social rättvisa, stat och arbetsmarknad. Det var denna balans som gjorde det möjligt att forma en av världens mest omfattande välfärdsmodeller.Sverige skapade sin efterkrigstidens välfärdsstat genom ett nära samspel mellan socialdemokratisk vision, stark facklig samordning och neutralitetspolitiks anpassning till kalla kriget. Modellen blev en kompromiss mellan realpolitik och social rättvisa, med höga skatter, generella trygghetssystem och statliga bostadsprogram. Under högkonjunkturens tryck växte ett välfärdssamhälle fram som överlevde både politiska stormar och internationella kriser.Genomgripande reformer 1945–1965 • Allmän sjukförsäkring och barnbidrag (1948) • Förbättrade pensioner • Stöd till bostadsbyggande (1947) – ett förspel till Miljonprogrammet • Arbetarskyddslag (1949), tre veckors semester (1951), fria skolmåltider (1955) • Solidarisk lönepolitik och lagstadgad likalön (1965)Bildtext: En kvinna med barnvagn utanför Konsum Snabbköp – ett tidstypiskt motiv från efterkrigstiden då den svenska välfärdsstaten växte fram och konsumtionsmönstren förändrades. Tillgången till snabbköp och modern handel blev en symbol för folkhemmets ökade levnadsstandard och den nya vardagen för familjer. Fotograf: Karl Heinz HernriedKälla: Nordiska museet, identifikationsnummer NMA.0030041 Licens: CC BY-NC-ND (Erkännande–IckeKommersiell–IngaBearbetningar)Musik: Scat Time Lounge av Yagull Music, Storyblock AudioKlippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

På 60-talet var skillnaden i livslängd mellan de män som tjänade mest och de som tjänade minst 3,5 år. Nu är den 11 år. Pengarna spelar roll men är långt ifrån hela förklaringen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Skillnaderna i livslängd mellan hög- och låginkomsttagare ökar. Trenden är stark, visar en studie av bland andra nationalekonomerna Johannes Hagen och Mårten Palme. Utvecklingen går tvärs emot Sveriges folkhälsopolitiska mål, och skillnaderna i livslängd handlar mest om dödsorsaker som hade kunnat förebyggas. Höginkomsttagare som grupp tjänar många levnadsår på att leva mycket hälsosammare än låginkomsttagare.Medverkande: Johannes Hagen, docent nationalekonomi Internationella handelshögskolan Jönköping, Mårten Palme, professor nationalekonomi Stockholms universitet, Pelle Pelters, docent i pedagogik Stockholms universitet.Reporter: Ylva Carlqvist Warnborgvet@sr.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.se

I det tvåhundratjugotredje avsnittet av ”Maratonlabbet - en podcast om löpning” pratar vi med Frej Ersa Engberg som började med löpning i januari 2023 och fick en snabb utveckling. Efter fem månader sprang han Stockholm Marathon på 2.43 och ytterligare fem månader senare gjorde han 2.30 på Bålsta Marathon. Hur var det här möjligt och hur ser han på sin löpning i dag? Vad gör han nu för att ta nästa steg? Hör Frej prata om både sin löpträning, sin tidigare fotbollskarriär och vart han vill nå i framtiden? Det blir också en fullmatad rapport från Craft Idre Fjällmaraton där både Erik och Johan lyckades ta sig upp på pallen i sina respektive lopp. Båda sprang betydligt snabbare än i fjol och formen verkar vara på uppåtgående. Det bevisades ytterligare i och med att Erik lyckades ta Stravasegmentet på Rättviksbryggan, även om det inte var helt utan ansträngning. Ljudbevis finns i avsnittet. I slutet av avsnittet får ni även en uppdatering från Maratonlabbets två adepter mot Tjejmilen den 6 september: den tidigare landslagsåkaren i skidskytte, Tilda Johansson, som haft otur med sjukdomar och skadekänningar, och skolpsykologen Mikaela Lundell som efter några fina veckor tror och hoppas på sub50 på Nordens största motionsevenemang för kvinnor.  Följ Maratonlabbet under den åttonde säsongen för att lära er mer om löpning och för att se om Johan Forsstedt och Erik Olofsson klarar sina smala mål på 10 kilometer, halvmaraton, Lidingöloppet, maraton och ultralöpning. Avsnittet är gjort i samarbete med Adidas, Craft, Lactigo, Uppsala Marathon, Marathongruppen och Coros Nordic. Rabattkoder som nämns i avsnittet är ”labbet20” som ger 20 procent rabatt på www.lactigo.se, ”maratonlabbet25” som ger 25 procent rabatt på startplats på maratondistansen på www.uppsalamarathon.se samt ”maratonlabbet” som ger ett gratis extra armband vid köp av en klocka på www.corosnordic.com 

Ann Sandin-Lindgren ringer upp Jack Thomasson på andra sidan klotet. Hans föräldrar Lennart och Emmy Thomasson öppnade Bollmora Centrums första affär 1964 - Bollmora tobak och pappershandel. Jack berättar om de affärer som fanns i Bollmora när han växte upp och hur han senare tog över verksamheten och utvecklade den. Om branden 1991 och expansionen som leddes av Tomas Cassel när Bollmora Centrum glasades in och blev Tyresö Centrum. Om hur många familjeföretag de senaste åren har tvingats sluta och varför.

Elsa och Américo diskuterar utvecklingen på börsen och bostadsmarknaden, och gör bland annat observationer om några mindre vanliga sätt att investera. Dessutom en spaning om hur bostadsmarknaden blivit mer som i övriga Europa och om månadens siffra som är 1,4.   Avsnitt: #127  Publicerat: 2025-08-18   Tidsstämplar  [00:00:05] Introduktion [00:01:18] Utvecklingen på börsen [00:05:48] Tre annorlunda investeringar [00:11:23] Spaningar om börsen [00:14:12] Utvecklingen på bostadsmarknaden [00:22:49] Månadens siffra – barnafödandet minskar   Relaterade länkar  https://seb.se/privat/bolan/bolanerantor https://seb.se/privat/bolan/bolanerantor/boranteradet https://seb.se/privat/livet/ekonominyheter/ekonomibloggen/ https://seb.se/marknaden-och-kurslistor/borsen-idag   Prenumerera: Apple podcasts | Spotify | RSS | Libsyn

I Two Timer kastar vi oss in i en spännande Topp 5-lista med en twist: Kiss är portade! Vi bryter mot alla regler och presenterar våra högst personliga favoriter inom vitt skilda genrer. Från rivig hårdrock till medryckande pop och nostalgisk schlager – vi går på djupet med vad som får musiken att vibrera i våra själar. Vi snackar inte bara låtar, vi dissekerar musikens visuella magi, utforskar lyssnarupplevelser och dyker ner i hur toner kan väcka de starkaste känslorna. Dessutom får du en exklusiv inblick i hur James Bond-musik och rap-metal har format oss, och hur våra musikaliska smaker kan skilja sig åt, trots att vi delar samma poddstudio. Häng med när vi delar med oss av anekdoter, reflekterar över musikens utveckling och dess kulturella betydelse, och funderar över hur ålder, festande och musik kan fläta samman våra liv. Vi pratar Tina Turners odödliga arv, Ghosts musikaliska resa och hur musik kan vara ett utlopp för allt från glädje till aggression. Och självklart, en djupdykning i Bondlåtarnas tidlösa charm. Är du redo att utmana dina egna topplistor och kanske upptäcka din nästa favoritlåt? Lyssna nu! Chapters 00:00 Introduktion till Topp Fem-listor 03:49 Teman och Regler för Listorna 08:05 Första Topp Fem-listan: Roger och Hans Val 12:40 Musikaliska Perspektiv och Lyssnarupplevelser 20:00 Hårdrockens Inverkan och Första Intryck 25:46 James Bond och Musikens Visuella Element 30:14 Slager och Popkultur 35:56 Blend och Musikaliska Smaker 41:19 Rap-Metal och Budskapet i Musiken 44:05 Musikaliska preferenser och genrer 46:10 Utvecklingen av musikstilar 47:22 Bond-teman och filmmusik 49:44 James Bond och skådespelare 53:59 Personliga anekdoter och minnen 01:00:44 Nya musikaliska inslag och humor 01:02:29 Reflektioner kring ålder och festande 01:06:27 Kulturella stereotyper och dialekter 01:07:17 Klassiska låtar och deras betydelse 01:09:06 Liveframträdanden och musikaliska upplevelser 01:15:45 Supergrupper och deras påverkan 01:33:43 Avslutande tankar om musik och film 01:37:22 Musikaliska Reflektioner och Känslor 01:37:47 Tina Turners Arv och Betydelse 01:40:21 Bondmusik och Filmreferenser 01:43:31 Ghosts Musikaliska Resa och Influens 01:51:37 Musikaliska Inspirationer och Sammanhang 01:57:43 Aggressiv Musik och Emotionell Utlopp 02:02:15 Bondlåtar och Deras Betydelse 02:09:26 Avslutande Tankar och Reflektioner

(00:00) Start och snack om Tour de France(04:43) Dagens innehållsförteckning(05:53) Xbox stålbad med nedskärningar(07:24) Perfect Dark och Everwild läggs ner(13:22) Phil Spencers interna mejl(24:35) Helldivers II till Xbox(31:09) Stop Killing Games når en viktig milstolpe(40:56) Utvecklingen av Battlefield 6 strular(48:25) Escape From Tarkov blir ännu svårare(58:55) Spelsläpp: Patapon 1+2 Replay(59:58) Spelsläpp: EA College Football 26(1:03:38) Spelsläpp: Tony Hawk's Pro Skater 3+4 Remake(1:06:32) Spelsläpp: StridenMer information finns att läsa på vår hemsida ⁠⁠https://www.gejmapod.se⁠⁠Följ oss gärna på X: https://x.com/gejmapodGå med i vår Discord: https://www.gejmapod.se/discordVår Youtube-kanal: https://www.youtube.com/@gejmapod

Örjan Kihlström hade en toppenkväll på Solvalla i onsdags med fyra fina segrar. Vi ringer upp formkusken som är snabb med att hylla hästarna. Vi pratar även om den överraskande mängd gällande rekord som han innehar och en del om den nya säkerhetsutrustning som han har varit inblandad i.   Innehåll: 02.46 Hur många världsrekord har Örjan Kihlström? 06.01 Allegiant och Keep Asking, 12.47 Epic Kronos och Eagle Rock 15.23 Utvecklingen av säkerhetsbågen 18.43 Örjan-Quiz med Anders och Ola 26.21 På vilka banor sätts rekorden och vilket är Solvallas långsammaste rekord? 33.48 Daniel säger Ove och Göran? 37.10 Lackes luringar till Kalmartravet på midsommardagen 41.42 Hur blir det med sill på midsommar?   Solvalla Podcast presenteras av Stall Courant    Programledare: Markus Myron, Ola Lernå och Anders Malmrot

Utrikesministern om regeringens skarpare kritik mot Israels agerande i Gaza och om läget i Ukraina, Sveriges mest prioriterade utrikesfråga. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Sedan mitten av maj har regeringen gradvis skärpt tonen mot Israels agerande i Gaza, där en svältkatastrof nu hotar efter att Israel blockerat tillgång på mat. Möjligt krigsbrottAtt använda svält som vapen är ett krigsbrott, enligt internationell humanitär rätt och utrikesminister Maria Malmer Stenergard ser allvarligt på Israels agerande. ”När man nu inte har något svar på hur humanitär hjälp ska komma in så att man ska kunna minska risken för svält. Ja, då är det mycket svårt att se att skulle vara förenligt med den internationella rätten,” säger Maria Malmer Stenergard.På frågan om Israel begår krigsbrott när tillgången på mat blockeras i Gaza, svarar utrikesministern att det kan handla om det och att det därför är viktigt att en domstol utreder saken. Namnger israeliska ministrar på sanktionslistaSverige stödjer en granskning av EU:s omfattande samarbetsavtal med Israel och driver också EU-sanktioner mot två extremistiska israeliska ministrar, finansminister Bezalel Smotrich och säkerhetsminister Itamar Ben-Gvir. Tonen i kritiken mot Israel blir skarpare också i EU-kretsen, enligt Malmer Stenergard.”Jag är lika frustrerad som många andra i Sverige, men också i Europa. Och jag hör en helt annan tongång nu i rådsmötena som jag sitter i. Där finns det en helt annan frustration bland medlemsländerna.”Inget återupptaget stöd till UnrwaDen svenska regeringen stoppade i fjol stödet till FN:s hjälporgan för palestinska flyktingar, Unrwa. Detta efter att Israel förbjudit organisationen att verka i Gaza. Trots uppmaningar från flera biståndsorganisationer, uppger Maria Malmer Stenergard att det inte finns några planer på att återuppta stödet.”Det handlar ju om att vi ser till det lilla barn som svälter i Gaza. Vad är vår största sannolikhet att få in hjälp till det barnet? Då har vi bedömt att det inte var särskilt sannolikt att det skulle kunna gå via Unrwa, utan det var större sannolikhet att vi skulle kunna nå fram via andra organisationer,” säger Maria Malmer Stenergard.Utrikesministern menar att vi nu står vid en slags vändpunkt. Hur vi kommer att se på Israels agerande mot palestinierna i framtiden avgörs nu, säger utrikesministern och pekar på de senaste veckornas utveckling i Gaza.”Jag hoppas att vi ser en annan utveckling framöver. Men jag är mycket, mycket orolig,” säger Malmer Stenergard. Ryssland vill inte ha fred Regeringen har pekat ut stödet till Ukraina som sin största utrikespolitiska uppgift. Mycket av Ukrainas öde kommer avgöras av vilken linje USA väljer framöver. Utrikesministern är något mer hoppfull över relationen mellan de två länderna nu än för någon månad sen.”Vi ser hur deras samarbete fördjupas. Jag tror att USA, liksom vi, känner stor frustration över att Ryssland tydligt visar att de inte vill ha fred. Att de hela tiden flyttar målstolparna,” säger Maria Malmer Stenergard. En rättelse:I en tidigare version av denna publicering benämndes Storbritannien som ett EU-land. Rätt är att Storbritannien inte är medlem i EU. Rättelsen är gjord den 6 juni 2025.Gäst: Maria Malmer Stenergard (M), utrikesministerProgramledare: Johar Bendjelloul Kommentar: Johan-Mathias SommarströmProducent: Stina FischerTekniker: Brady JuvierIntervjun spelades in på eftermiddagen, onsdag den 4 juni 2025.

De senaste åren har nyheter från Hitachi Energy om nya miljardordrar stått som spön i backen, och häromåret aviserade man Sveriges största exportorder genom tiderna — en affär på 147 miljarder kronor med den nederländska stamnätsoperatören TenneT. Vad som driver utvecklingen? En nästan omättbar efterfrågan på företagets lösningar inom högspänd likström, eller HVDC.  I dagens avsnitt gästas vi av Magnus Callavik, global chef för HVDC Engineering på Hitachi Energy. I avsnittet får vi dels reda på vad HVDC är och på vilket sätt energiomställningen och olika länders klimatambitioner driver efterfrågan. Magnus berättar om sina erfarenheter av att ha varit inblandad i några av de största kraftledningarna i världen, bland annat världens största HVDC-länk från nordvästra till östra Kina. Vi dyker även ner i de olika nyttor som HVDC-tekniken kan erbjuda för elsystem som blir allt mer beroende på förnybar energi. Om du gillar avsnittet med Magnus kan vi även rekommendera följande avsnitt: Sonja Berlijn, Om förutsättningarna att öka kapaciteten i befintligt elnät med 25% Per Eckemark, Om elnätet som ska möjliggöra energiomställningen Vill du föreslå en gäst till ett framtida avsnitt? Har du förslag på hur vi kan göra podden bättre? Fyll jättegärna i vårt feedback-formulär.

Utvecklingen av artificiell intelligens märks i hela samhället, och AI väntas också spela en avgörande roll för naturen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programmet sändes första gången 7/1-2025.Redan nu finns det många projekt där biologer använder AI för att skydda och kartlägga biologisk mångfald. Förhoppningarna är stora om att den här tekniken ska bli ännu viktigare under de kommande åren.Biologen Tobias Andermann vid Uppsala universitet är en av dem som är med och utvecklar tekniken. Han menar att AI kommer att bli nödvändigt för att så effektivt som möjligt skydda den biologiska mångfalden och kunna förstå oss på de invecklade sambanden i naturen.Men allt börjar med att samla in spindelnät och jordprover.Programledare och producent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.seReporter: Sara Sällströmsara.sallstrom@sr.se

Effekten gästas av Niklas Silfverström från Klang för att prata med Jonas om AI-utvecklingen i Sverige. Niklas ser att AI mognar, men Sverige har utmaningar. Många AI-modeller fungerar sämre på svenska än engelska, och vi är väldigt beroende av amerikansk teknik och infrastruktur. Ett stort problem är oklara regler, särskilt när det gäller känslig information inom till exempel socialtjänst och vård. Potentialen att spara tid och resurser är stor, men bristen på tydliga nationella riktlinjer bromsar utvecklingen eftersom varje organisation måste göra egna utredningar. Tekniskt sett har öppen källkod blivit ett starkt alternativ till de stora tech-jättarna, vilket ger fler valmöjligheter men också en komplexare "djungel" att navigera i. Niklas råd för att komma framåt är att välja partners långsiktigt, våga börja testa och använda AI för att förstå potentialen, samt att titta bortom de största leverantörerna då det finns många bra nischade aktörer. En vanlig diskussion är hur AI bäst integreras i befintliga arbetssätt, gärna så att tekniken anpassar sig till användaren. Det finns stor potential, men tydligare regler behövs för att snabba på utvecklingen i Sverige. Lyssna på hela samtalet i Effekten. Niklas Silfverström, Jonas Jaani (21:54) Videoversion av avsnittet: https://youtu.be/5h3xKKNPHXI Länkar / mer information: Om Niklas Niklas är VD och medgrundare för Klang.ai. Han är programmerare som jobbat med startups och AI-bolag senaste 15 åren. Har även startat North Link som specialiserar sig på bildanalys samt startat och sålt ett SaaS bolag inom svensk fordonsindustri.Klang.ai: https://klang.ai/ , https://www.linkedin.com/company/klang-aiNiklas Silfverström: https://www.linkedin.com/in/niklassilfverstrom Alla avsnitt av digitaliseringens podcast Effekten Prenumerera: Apple Podcasts Spotify: https://open.spotify.com/show/5Z49zvPOisoSwhwojtUoCm Är du vår nästa gäst? Maila oss på info(a)effekten(punkt)se

Hur ska du agera när börsen svänger som den gjort senaste tiden? Vad betyder det för hushållen att den svenska kronan blir allt starkare? Vad är senaste nytt om bostadsmarknaden? SEB:s privatekonomiska analytiker Elsa Boyer de la Giroday samtalar med privatekonom Américo Fernández om dessa viktiga privatekonomiska händelser och hur man ska tänka kring dem. Avsnitt: #124 Publicerat: 2025-04-16 Tidsstämplar [00:00:00] Introduktion [00:00:20] Utvecklingen på börsen [00:09:09] Vad betyder den starkare svenska kronan? [00:13:41] Vad händer på bostadsmarknaden? [00:22:49] Månadens siffra – vårbudgeten Relaterade länkar https://seb.se/privat/bolan/bolanerantor https://seb.se/privat/bolan/bolanerantor/boranteradet https://seb.se/privat/livet/ekonominyheter/ekonomibloggen/ https://seb.se/marknaden-och-kurslistor/borsen-idag Prenumerera: Apple podcasts | Spotify | RSS | Libsyn  

Inläst: AI-agenter lurar och vilseleder forskare. När de blir starkare kan de hota mänskligheten, menar organisationen Pause AI. ”Vi måste köpa tid åt forskare för att få kontroll”, säger Sverigeordföranden Jonathan Salter. Lyssna på Per Elinder Liljas reportage.

Det tyska anfallet på Belgien och Frankrike i augusti 1914 hade stoppats upp i och med slaget vid Marne i september. Fronten hade därefter stabiliserats i en lång skyttegravslinje genom hela norra Frankrike och Belgien till Engelska kanalen. Krigsåret 1915 skulle karaktäriseras av de allierades förhoppningar om ett genombrott.Stora satsningar gjordes, men de resulterade i omfattande förluster i människoliv. Tyskarna å sin sida höll sig på defensiven eftersom de samtidigt genomförde en offensiv mot Ryssland. Trots detta introducerade tyskarna gas som ett aktivt stridsmedel vid Ypres i april 1915, vilket tog de allierade fullständigt på sängen.I detta avsnitt av Militärhistoriepodden analyserar Martin Hårdstedt och Peter Bennesved skyttegravskriget på västfronten 1915. Det övergripande problemet var att ingen av sidorna i kriget var förberedd på de utmaningar som skyttegravskriget innebar. De allierades förhoppningar om att kunna nå ett avgörande i kriget vändes mot slutet av året till stor besvikelse och näst intill uppgivenhet.Problemet var att den offensiva taktiken var helt underlägsen defensiven. De tyska skyttegravslinjerna, som var utbyggda med flera parallella linjer och gav djup i försvaret, var övermäktiga. Artilleriets oförmåga var en betydande orsak till misslyckandet. Det lättare fältartilleri som dominerade på den allierade sidan, inte minst den franska 75 mm-kanonen, var för klent för att på allvar slå ut taggtråd i ingenmansland, tyska kulsprutenästen och skyddsrum. Det krävdes mer och tyngre artilleri och, inte minst, fler spränggranater som kunde penetrera marken och verkligen få verkan på de tyska försvarslinjerna. Till detta kom oförmågan att kraftsamla tillräckliga mängder soldater och uppnå den överraskning som krävdes. Resultatet blev enorma förluster som chockade alla.Under det som brukar kallas det andra slaget vid Ypres, 22 april – 25 maj, använde tyskarna klorgas med stor framgång – åtminstone inledningsvis. Bakgrunden till offensiven var ett försök att pressa de allierade och avleda deras uppmärksamhet medan huvudfokus för tyskarna låg på kriget vid östfronten. Anfallets inledning blev en stor framgång för tyskarna. Gasen överraskade de allierade och lämnade ett stort hål i deras linjer då soldater dog, skadades eller flydde. Trots gasanfallets framgång lyckades tyskarna inte utnyttja övertaget för att nå ett fullständigt genombrott. Skälet var bristen på förstärkningar som kunde sättas in innan britter och fransmän hade återhämtat sig från den första chocken.Gasen hade i och med det tyska anfallet kommit för att stanna som ett aktivt stridsmedel. Utvecklingen gick snabbt framåt under de kommande månaderna och åren, både vad gäller nya gaser, hur de användes och hur man skyddade sig mot gasanfall.Bild: Tyska trupper släpper ut klorgas vid Ypres i april 1915. Gasen kom att förändra krigföringen på västfronten och blev ett av första världskrigets mest fruktade vapen. Målningen The First German Gas Attack at Ypres av William Roberts skildrar det tyska gasanfallet mot franska och kanadensiska soldater. Wikipedia. Public Domain.Klippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Antalet demokratier i världen minskar allt mer enligt ny forskning, men genom att måna om fakta och undvika personangrepp kan du bjuda på motstånd. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Demokratin i världen är på tydlig tillbakagång. Det visar den årliga V-Dem-rapporten från forskare vid V-Dem-institutet vid Göteborgs universitet, som presenteras nu torsdag 13/3-2025.45 länder går just nu i autokratisk riktning, det vill säga mot allt mindre demokrati, och det är fler än nånsin. Utvecklingen med autokratisering följer ett tydligt mönster: först desinformation, sen polarisering och att motståndaren demoniseras och beskrivs som en fiende.Men det finns exempel på hur en sån utveckling bromsats och vänt tillbaka till mer demokrati. Bland annat lyckades Brasilien återta demokratin efter den tidigare presidenten Jair Bolsonaros försök att behålla makten genom odemokratiska metoder.Vi kan också alla och envar bidra till att slå vakt om demokratin, enligt Staffan Lindberg , föreståndare på V-Dem -institutet och professorn i statsvetenskap och en av författarna av rapporten.– Det är viktigt att insistera på att föra dialogen i sak och inte göra angrepp på person, säger Staffan Lindberg. Programledare: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sr.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.se

I poddens 120:e podden gästas vi åter av Johan Paradis, teknikchef på solcellsparkutvecklaren Sunna. Johan gästade även avsnitt 37.  I avsnittet pratar vi dels om 40 årsjubileumet för Sveriges första elnätanslutna solcellsanläggning som vi var och besiktigade precis innan vi spelade in avsnittet.  Vi dyker även ner i solcellsparkernas värld där Johan ger en bild av hur en snabb teknikutveckling kring solceller och batterier, läget på elmarknaden och flaskhalsar såsom åtråvärda elnätanslutningar påverkar arbetet hos en utvecklare såsom Sunna. Om du gillade avsnittet med Johan kan vi även tipsa om följande tidigare avsnitt av podden:  Daniel Kulin, Om energiomställningen under 2024 Henrik Stiesdal, Om rötterna till det danska vindkraftsundret Vill du föreslå en gäst till ett framtida avsnitt? Har du förslag på hur vi kan göra podden bättre? Fyll jättegärna i vårt feedback-formulär.

Fredrik snackar med Oskar Groth om hans nya app Backdrop, problemen med Swiftui, och om utveckling med AI-stöd. Backdrop är Oskars nya Mac-app för att smycka sin dator med animerade skrivbordsbakgrunder. Utvecklingen har varit lång och tagit många intressanta svängar, och Oskar berättar om hela vägen och vad som kan tänkas komma framöver. Därifrån kommer vi in på Apples vyramverk Swiftui - en modell och abstraktion som lite har misslyckats och saknar vision? Oskar har jobbat länge och djupt med Swiftui, men har nått en punkt där han istället börjat gå tillbaka till Appkit i högre grad. Det går för långsamt, kräver senaste operativsystemen, och är för svårt att gå på djupet vid behov. Sist snackar vi om Oskars syn på AI och utveckling. Oskar har svårt att se att vi kommer att sitta och skriva - och ladda ner - appar för var och varannan funktion vi behöver utan snarare ha data och be våra AI-agenter bearbeta och visa upp den på det sätt vi som användare begär. Oskar berättar också hur han använder språkmodeller i sitt utvecklande. Ett stort tack till Cloudnet som sponsrar vår VPS! Har du kommentarer, frågor eller tips? Vi är @kodsnack, @thieta, @krig, och @bjoreman på Mastodon, har en sida på Facebook och epostas på info@kodsnack.se om du vill skriva längre. Vi läser allt som skickas. Gillar du Kodsnack får du hemskt gärna recensera oss i iTunes! Du kan också stödja podden genom att ge oss en kaffe (eller två!) på Ko-fi, eller handla något i vår butik. Länkar Oskar Tidigare avsnitt med Oskar Avsnitt 446 Macos Sonoma Metal Swiftui Wallpaper engine för Windows Shaders Rive Bones Cindori Cloudkit Stöd Kodsnack på Ko-fi! Appkit Sketch Collectionview Modifiers i Swiftui View debugger i Xcode Steve Jobs presenterar första Iphone Tink Jensen Huang - VD på Nvidia Windsurf AI Claude sonnet Paddle Her Nextstep Titlar En nischad bransch Inne på elfte året Alla Macar har ju en bakgrundsbild Fel inriktning En bild på ett vattenfall 4K-upplösning, konstant Lagom mycket rörelse Otroligt behagligt DDOS:ar sig själv I stort sett wrappers idag Tre och ett halvt år En fragmenterad användarupplevelse Den upplevelse jag vill ha Vandra runt i vyhierarkin Här för att göra saker bättre Börjat i fel ände Genererar ett UI dynamiskt HR-avdelningen för AI-agenter Jag kan arbeta snabbare Du har helt rätt! Appkitrenässansen Bättre backdrops Öppen för förslag

Utvecklingen av artificiell intelligens märks i hela samhället, och AI väntas också spela en avgörande roll för naturen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Redan nu finns det många projekt där biologer använder AI för att skydda och kartlägga biologisk mångfald. Förhoppningarna är stora om att den här tekniken ska bli ännu viktigare under de kommande åren.Biologen Tobias Andermann vid Uppsala universitet är en av dem som är med och utvecklar tekniken. Han menar att AI kommer att bli nödvändigt för att så effektivt som möjligt skydda den biologiska mångfalden och kunna förstå oss på de invecklade sambanden i naturen.Men allt börjar med att samla in spindelnät och jordprover.Programledare och producent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.seReporter: Sara Sällströmsara.sallstrom@sr.se

Kriget mot terrorismen i Mellanöstern blev kostsamt när allt fler soldater miste livet utan några särskilda framgångar. Efter att drönare länge hade betraktats som en teknologi i periferin flyttade de nu in i strategernas finrum som en lösning på problemet. Mellan 2005 och 2013 växte den amerikanska drönarflottan från ett femtiotal farkoster till mer än 7 500.I dagens avsnitt av Militärhistoriepodden diskuterar idéhistorikern Peter Bennesved och historieprofessorn Martin Hårdstedt det så kallade "Drone Wars", drönarkriget, under 00-talet.Den nya generationen drönare användes på nya sätt. Utöver de signalspanings- och övervakningsuppgifter som tidigare varit centrala började CIA och det amerikanska flygvapnet använda drönare för att slå ut enskilda mål på långa avstånd. Mest känd från den här tiden är modellen M9 Predator. Genom att diskret spåra upp sina mål och följa dem på långt avstånd kunde drönarna slå ut små grupper av terrorister eller deras resurser i gömställen, på gatorna eller i bilar. Märkligt nog tilläts detta pågå i länder som Pakistan, Jemen, Somalia och Libyen, trots att USA inte formellt var i krig med dem.Drone Wars skapade stora problem för den amerikanska offentligheten, eftersom många ansåg att den här typen av "krig mot terrorismen" var onödigt brutalt, omoraliskt och ledde till omfattande civila förluster. Det hände ofta att drönarna anföll fel mål eller att terroristerna befann sig i civila miljöer när de blev attackerade. Det fanns också något moraliskt störande i det faktum att drönaroperatörerna kunde styra och anfalla från sina högkvarter i Langley eller utanför Las Vegas.Utvecklingen av den här typen av drönare fick många strateger att fundera. Medan drönarkriget pågick föreställde sig vissa att F-35-planet kunde vara den sista generationen bemannade stridsflygplan. Attackdrönare som M9 Predator tycktes helt ta över. Kriget i Ukraina sedan 2022 har dock fått kritikerna att tänka om, och ju mer tiden går framstår 00-talets Drone Wars som en alltmer avgränsad och unik period i militärhistorien.Bild: En MQ-9 Reaper flyger ovanför Creech AFB under ett lokalt träningsuppdrag här. Den 42:a attackskvadronen driver för närvarande MQ-9. Foto från U.S. Air Force av Paul Ridgeway. Creative Commons.Klippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I veckans huvudepisod pratar vi om den uppmärksammade dödsskjutningen av Brian Thompson, vd för sjukförsäkringsföretaget United Health Care. Vi snackar om gripandet av den misstänkta, Luigi Mangione, de tidiga motiven samt hjältestatusen han fått i många kretsar. andra halvan diskuterar vi utveckligen i Syrien, där Bashar al-Assad slutligen störtats efter decennier vid makten. Vi pratar medienarrativ, geopolitik, utländska intressenter och vad som händer nu. Stötta oss på Patreon för regelbundna bonusavsnitt + mer! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Margret Atladottir tillbaka från NYC. David Druids extra energi och LIKE A GLOVE! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Från och med nu kan du bara höra hela veckans Morgonpasset i Sveriges Radio Play.Vad säger ditt val av julgran om dig? Boxaren Mikaela Laurén om titelmatchen som inte gick som tänkt. Matilda Rånge på P3 Nyheter om läget i Syrien och återinvigningen av Notre Dame, the place to be. David väljer Metallica som dagens stämning. Matildas hål: Säga hejdå på digitala möten. Sveriges Radios utrikeskorre Johan Mathias Sommarstöm om Assadregimens fall och läget i Syrien. P3 Nyheters Matilda Skarehag om det vita snusets baksida, låga löner och nikotinförgiftning. Moo Deng i vinterskrud.Tidpunkter i avsnittet:13:24 Nyhetsfördjupning: Utvecklingen i Syrien22:36 P3 Nyheters Matilda Skarehag: Vita snusets baksida41:04 Nyhetsfördjupning: Notre Dames comeback!46:00 Johan Mathias Sommarstöm om Assadregimens fall58:20 Matilda Rånges obekväma falska lilla hål: Säga hejdå i digitala möten1:13:36 Mikaela LaurénProgramledare: David Druid och Margret Atladottir.

Hansan var en tydlig aktör i svensk inrikespolitik under Engelbrektsupproret på 1430-talet och Sten Sture den äldres kamp mot Kalmarunionen i slutet av 1400-talet. Men med tiden skulle konkurrensen från framväxande nationalstater som Sverige och Danmark, och senare även England och Nederländerna, underminerade Hansans dominans i Östersjön och Nordsjön. Dessutom resulterade upptäckten av Amerika i nya handelsvägar. Hansan hade också svårt att ta till sig till nya kreditformer.I detta andra av två avsnitt om Hansan samtalar programledaren Urban Lindstedt med Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitet. Han är aktuell med boken Hansan – Ett handelsimperiums uppgång och fall.Hansan hade sitt ursprung i Tyskland, närmare bestämt i områdena kring floderna Rhen, Weser och Elbe. Till en början bestod den av flera enskilda intresseorganisationer för olika grupper av köpmän. Dessa organisationer erbjöd varandra skydd längs farofyllda transportvägar och stödde varandras handel. Hansans framgång byggde på ett system av privilegier och handelsmonopol som sträckte sig från London till Novgorod, med Visby som en viktig knutpunkt i Östersjön. Under 1100- och 1200-talen utvecklades Hansan till att bli Nordeuropas ledande politiska och ekonomiska maktcentrum.Under 1400-talet ökade konkurrensen från England och Nederländerna. I det holländsk-hanseatiska kriget (1438-1441) sökte och vann till slut Amsterdams köpmän fri tillgång till Östersjön. När Flandern och Holland blev en del av hertigdömet Burgund uteslöt burgundiska och preussiska städer i allt högre grad Lübeck från sin spannmålshandel under 1400- och 1500-talet.Utvecklingen av transatlantisk handel efter upptäckten av Amerika orsakade nedgång för de återstående kontoren, särskilt i Brygge, eftersom handeln centrerades kring andra hamnar. Detta ledde till en förskjutning av handelns tyngdpunkt och minskade Hansans betydelse som mellanhand i den europeiska handeln.Hansan hade svårt att anpassa sig till nya ekonomiska realiteter. När nya kreditformer importerades från Italien var förbundet långsamt med att ta till sig dessa innovationer.Hansans organisationsstruktur visade sig vara alltför stel för att effektivt hantera nya utmaningar. Hansetagen (Hanseatiska riksdagen), som började mötas oregelbundet i Lübeck omkring år 1300 eller möjligen 1356, var inte tillräckligt effektiv för att fatta bindande beslut. Många städer valde att inte delta eller skicka representanter, och beslut var inte bindande för enskilda städer om deras delegater inte inkluderades i protokollen. Denna brist på enhetlighet gjorde det svårt för Hansan att agera beslutsamt i kristider.Territorialstater blev Hansans främsta rivaler. Dessa stater hade ofta mer flexibla och centraliserade maktstrukturer som gjorde det möjligt för dem att reagera snabbare på förändringar i den ekonomiska och politiska miljön. Hansans nedgång förvärrades ytterligare av interna spänningar. Förbundets blotta existens, tillsammans med dess privilegier och monopol, skapade ekonomiska och sociala spänningar som ofta ledde till rivalitet mellan medlemsstäderna. Denna interna splittring försvagade Hansans förmåga att presentera en enad front mot yttre hot och utmaningar.Bild: Hamburgs fartygslag. Omslagsbild från avsnittet om sjölagen 'Van schiprechte' ('Om sjöfartslagarna' på mellanlågtyska) i Hamburgs stadslag från 1497., Wikipedia, Public Domain.Musik: Medieval Harp Kingdom Instrumental av OKO, Storyblock Audio.Klippare: Emanuel Lehtonen Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Det svenska jaktplanet J29 ”Tunnan” var resultatet av brittiska jetmotorer och nazitysk aerodynamik. Det har gått till historien som ett av världens mest innovativa stridsplan. Utvecklingen av Tunnan blev starten på en unik försvarsindustriell historia som fortfarande inte är avslutad. Utan Tunnan, ingen Draken, Lansen, Viggen eller Gripen. För Sveriges del var flygplanet inget mindre än en ingenjörsmässig bragd.I dagens avsnitt av Militärhistoriepodden berättar idéhistorikern Peter Bennesved och professorn i historia Martin Hårdstedt om J29 ”Tunnan”.Planet flög för första gången redan 1948 och under 1950-talet var det i stånd att utmana både amerikanska, brittiska och sovjetiska motsvarigheter i fråga om prestanda och kvalité.Tunnan var i högsta grad ett barn av sin tid. Sverige var i stort behov av ett snabbt jaktplan som kunde anfalla inkommande bombflygstyrkor, eventuella framtida kryssningsmissiler, samt störa vattenburna invasionsstyrkor över Östersjön. Utifrån alliansförhållandena under den här tiden var flygvapnet också på det klara med att man måste räkna med att producera planen själva, med egna inhemska förmågor och industriell kapacitet.Designmässigt är det också ett intressant stridsplan i det att det representerar jaktplanens övergång till jetmotorer. Dess designhistoria skulle kunna sammanfattas med att Tunnan är resultatet av kombinationen brittiska jetmotorer och nazitysk aerodynamik. En viktig inspiration var nämligen testdata från de nazityska Messerschmittplan med pilvingeform som Saabingenjörerna fick tag på efter krigets slut. Hastigheten som detta medgav blev avgörande för Tunnans framgång, och mycket riktigt skulle planet också slå flera hastighetsrekord under 1950-talet.Operativt kom dock Tunnan inte att spela någon större roll i militärhistorien. Planet användes skarpt under Kongokrisen för spaningsändamål och för bombning av markmål, men mycket mer än så blev det inte. Endast vid ett tillfälle hamnade svenska piloter i luftstrid med J29:an. Således förblev planet i stort sett oprövat. Dess bidrag till historien är dock något annat.Bild omslag: Kungliga Hälsinge Flygflottilj, F15, Söderhamn. En Saab J29 Tunnan med pilot. FotografLiljeroth, Erik, Nordiska museet, Digitaltmuseum. Erkännande-IckeKommersiell-IngaBearbetningar (CC BY-NC-ND) Klippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Jag har haft svårt för att förstå vad allt med AI innebär. Utvecklingen har kanske inte gått så snabbt som jag upplevt det men senaste året så pratas det allt mer om det. Vissa tycket det är fantastiskt, andra känner rädsla för vad det kommer innebära för vår framtid. Och till slut kände jag att jag inte visste vem jag skulle lyssna till för att förstå mer så den här veckan har jag bjudit in entreprenör, författare, föreläsare, VD och medgrundare till Viva Media Group, Arash Gilan. Vi ska prata AI då han nyligen kommit ut med boken ”I love AI''. Något jag fastande för som Arash sagt är att det är som ett verktyg och att det i sig inte är farligt eller gör nytta, utan det är hur vi väljer att använda oss av det. Det vill jag hör mer om berättar mer om. Vi pratar framtida ledarskap, Arash fått pris som ”Årets inspirerande ledarskap”, som han säger är en triangel av filiosfi, teknik och psykologi och om det egna ansvaret att se sitt mörker, hantera det och släppa taget om det. För då kan inte annan komma åt dig. Jag blev otroligt fascinerad av Arash fantastiska beskrivningar och han sätta att väva samman filosofi, teknikens utveckling och vikten av vara människa. Så missa inte veckans avsnitt. Producerat av @kaspersen_nyfikenpa och MTW studios

Inget krig i världshistorien drev teknikutvecklingen så hårt framåt som andra världskriget. Under mellankrigstiden var flygtekniken fortfarande i sin linda, radiokommunikationen outvecklad och radar fanns ännu inte. ”Drönare” var ännu endast en idé bland många andra. Under början av mellankrigstiden gjordes enskilda försök att fjärrstyra luftfarkoster i USA, England och i Tyskland, men de var inte särskilt framgångsrika. Vid krigsslutet 1945 var situationen en helt annan.I dagens avsnitt av Militärhistoriepodden pratar idéhistorikern Peter Bennesved och professorn i historia Martin Hårdstedt om drönarteknikens utveckling under mellankrigstiden fram till andra världskrigets slut.Katalysatorn för utvecklingen låg framförallt i andra världskrigets industriella storskalighet. De enorma mängder av flygplan och luftvärnskanoner som användes i andra världskrigets luftoperationer tvingade fram nya lösningar och nya system för varje år som gick. Utvecklingen var också helt nödvändig för att hålla jämna steg i kampen mellan medel och motmedel. Nöden är alltings moder.Klimax nåddes med de tyska V1-bomberna – en slags flygande bomb med jetmotor. Under de sista krigsåren producerade Nazityskland ca 30 000 av dessa, varav de flesta skickades mot England. Även om V1-programmet skulle misslyckas satte den nazityska drönartekniken standarden för de kommande decennierna. Den stora mängden V1-bomber tvingade också fram effektivare försvarsmedel, såsom zonrör till luftvärnsgranater, jetplan och automatiserade luftvärnssystem – innovationer som fortfarande idag dominerar slagfälten.Klippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Hur kommer det sig att Sverige inte ligger längre fram inom implementeringen av AI? Och varför är Kanada intressant att kroka arm med ur ett AI-perspektiv? Peter Kurzwelly leder AI Swedens arbete i Kanada, och ser med frustration på den svenska utvecklingen. Vilka användningsområden är lågt hängande frukter för svenskt näringsliv och offentlig sektor? Heja Framtiden tog ett snack med Peter under AI Strategy Summit 2024 i Stockholm. // Programledare: Christian von Essen // Inspelat på Clarion Skanstull. // Läs mer på hejaframtiden.se och prenumerera på nyhetsbrevet!

Veckans avsnitt tar oss med på en spännande resa genom den senaste utvecklingen inom life science med Diamyd Medical, Annexin Pharmaceuticals och Oncopeptides. Vi inleder med att träffa Ulf Hannelius, VD för Diamyd som ger oss en uppdatering kring deras stundande nyemission, vad kassan ska användas till och vilka milstolpar vi kan förvänta oss under året. Därefter pratar vi med Anders Hägerstrand, VD för Annexin Pharmaceuticals, som går igenom vilken sjukdom bolaget adresserar, hur stor marknadspotentialen är, och hur deras partnerstrategi för att komma till marknaden ser ut. Avslutningsvis träffar i Sofia Heigis, VD för Oncopeptides som nu har en kommersiell produkt i Europa och är redo för att skala upp försäljningsverksamheten. Lyssna in!

Vilka principer är det som gäller när det kommer till självkänsla? Är det medfött eller kan du träna upp en bättre självkänsla? Och om du kan bli bättre av att träna, vad ska du göra då? Prenumerera på nyhetsbrevet för att få tillgång till alla mina gratisresurser. Kurser, program och ljudfiler. Signa upp dig på monkeymindset.se Utskrift av avsnittet Välkommen till Monkey mindset. Jag heter Daniel Sjöstedt och i det här avsnittet kommer jag att prata om självkänsla. Självkänsla såsom jag kommer att definiera det handlar om hur du ser på dig själv. Om du tycker om dig själv eller inte. Det handlar också om hur du pratar med dig själv. Att jobba med sin självkänsla är en central del av mental träning. Det är någonting man börjar med tidigt i träningen. En bra självkänsla innebär att ditt allmänna välbefinnande inte är så beroende av yttre faktorer, såsom huruvida du är karriärmässigt lyckad, eller omtyckt eller har pengar eller har hög social status på något annat sätt. Men det betyder inte att du är immun mot de här sakerna. En bra självkänsla betyder att du inte bryr dig så mycket om vad andra tycker. Men det betyder inte att du inte alls bryr dig om vad andra tycker. En bra självkänsla betyder att du accepterar den du är. Men det behöver inte betyda att du inte vill förbättras. En bra självkänsla kan betyda att du står upp för dina åsikter. Att du tar plats. Men det kan också betyda att du inte nödvändigtvis behöver ha rätt när något diskuteras, att du inte behöver vinna, utan kan kliva åt sidan och låta någon annan få sista ordet. Som du hör är det svårt, i alla fall för mig, att exakt säga vad en bra självkänsla är. Jag tror att det är personligt. Hur din självkänsla är vet bara du själv. Och det är ju också egentligen det enda som betyder något. Hur du känner. Hur din grundtrygghet ser ut. Jag ser på självkänsla på samma sätt som jag ser på den mentala träningen i stort och som jag ser på till exempel kondition. Det är inte någonting du antingen har eller inte har, utan du har det i större eller mindre omfattning. Det är inte heller någonting som är fast utan självkänslan kan förändras både över tid och beroende på situation och om du jobbar med att förbättra den så har du stora möjligheter att lyckas med det. Jag skulle vilja påstå att det kräver jobb för att bibehålla en bra självkänsla. Inte för alla, vissa har nog ett visst sätt att tänka och resonera som är gynnsamt när det gäller att behålla en stark självkänsla. Antingen är det här sättet att tänka medfött eller så kommer det av miljö, Men för många av oss kräver det jobb. Speciellt i den tid vi lever i just nu. Om du tänker på hur samhället ser ut idag, hur till exempel reklamen har tagit sig in precis överallt. Du matas hela tiden med bilder. Reklam, i grunden, talar om för dig att det du har inte är bra nog och att du inte duger som du är nu. För om du redan hade allt du behövde eller var helt nöjd med dig själv så skulle du ju inte vara en bra kund. Så reklamen bryr sig inte om vad du har eller vem du är. Den bryr sig bara om att du ska vilja ha någonting annat och att du ska vilja bli någon annan. Du är alltså i deras ögon aldrig bra nog, oavsett. Du är en bra kund om du hålls lite lite missnöjd hela tiden. Och jag menar inte att företag eller reklamare är onda eller illasinnade. Jag lägger ingen värdering i det utan det här är den verklighet vi lever i, det är en följd av utvecklingen och man kan antingen acceptera det eller så kan man förneka det. Det var inte länge sedan som dom vi jämförde oss mot var grannar, arbetskamrater och klasskamrater. Det var jobbigt nog, om jag minns rätt, men på sätt och vis satt vi alla i samma båt. Vi befann oss i ungefär liknande situationer, hade ungefär samma saker, även om det förstås var skillnad mellan den i en skolklass till exempel som hade mest och den som hade minst. Nu, när du ska renovera din altan, jämför du dig inte med grannen. Nu jämför du dig med Ernst på TV. När du ska laga mat så ser du hur lätt det går för kockarna på tv att slänga ihop tre rätter för tolv pers och även om du ju intellektuellt förstår att dom du ser har hjälp av en massa människor bakom kulisserna, och att dom är proffs på det här, så når den kunskapen bara hjärnan, inte hjärtat och magen. Det ser ju så enkelt ut. Och dom säger ju att det är så enkelt och anslaget i tv-programmet är ju att det här är någonting som alla kan göra. Det är lätt att känslan du lämnas med blir att det du gör inte riktigt duger. Vi bombas av bilder av hur andra människor lever sina perfekta liv. Dom här bilderna är ju tillrättalagda förstås, det vet vi, men för ett barn eller en tonåring så händer samma sak som när du eller jag jämför oss med tv-kockar eller snickare med ett helt team bakom kulisserna. Dom vet ju också att det är löjligt. Att den här stjärnan på youtube tik tok eller vad det nu må vara, har klippt och fixat och väljer att bara visa en liten del av verkligheten men när det vi vet i hjärnan krockar med det vi känner i magen så vinner alltid magen. Och det finns egentligen ingenting konstruktivt att tycka att det här är fel, det är som det är helt enkelt. Utvecklingen har alltid gått åt det här hållet och det kommer med största sannolikhet att fortsätta. Men genom att vara medveten om det. Att förstå hur verkligheten ser ut och hur den påverkar oss, så har du större möjlighet att hantera den. För många år sedan, när jag livnärde mig som pokerproffs blev jag snabbt mycket medveten om en effekt som skulle kunna översättas som lyckounderskott. Det handlar om att en negativ händelse trycker ner oss mycket mer än vad motsvarande positiv händelse bygger upp oss. Så om du arbetar med någonting lätt mätbart, som poker till exempel, där du antingen vinner eller förlorar en hand så är risken stor att du blir olycklig av själva spelet … … trots att du är en vinnande spelare. Det beror på att du blir mer ledsen av varje förlust än vad du blir glad av motsvarande vinst. Så om du håller koll på ditt resultat i realtid, alltså varje sekund vet om du ligger plus eller minus, så kommer du förr eller senare att bli deprimerad eftersom marginalerna i poker är så små att du mätt på timbasis, kanske ligger vinst 52 procent av gångerna och ligger back 48 procent. Om du hela tiden matar dig själv med vinster och förluster så krävs det många fler vinster än förluster för att ens ligga kvar på ett mentalt noll-läge. Så lösningen för ett pokerproffs är då att inte kolla kortsiktiga resultat utan bara bry sig om resultatet på lång sikt, kanske kolla någon gång i månaden. Väldigt svårt att göra i praktiken, i alla fall för mig. Men själva effekten, lyckounderskott, är väldigt tydlig när man lever i en så svartvit värld som jag gjorde när jag spelade poker. Och effekten finns så klart i verkligheten också, även om den inte känns igen lika enkelt som vid ett pokerbord. Men du kan säkert relatera till hur du gjort något som gav fem positiva reaktioner och en negativ och där allt du kunde tänka på var det negativa. När vi hela tiden bombas av små mikrodoser av att vi inte duger så kommer det förr eller senare att sätta sig på vår självkänsla om vi inte balanserar upp det på något sätt. Man skulle kunna se det som att vi är kött-robotar, ett koncept som jag har stulit från seriefiguren Dilberts skapare Scott Adams. Kött-robotar som programmeras av våra intryck och vårt självprat, alltså vår inre dialog. Programmeras vi bara med negativa intryck blir vi negativa och programmeras vi bara med positiva intryck blir vi positiva. Och du kan faktiskt styra hur resultatet av den här programmeringen blir. Inte över en natt, inte på en vecka, men över tid. Genom att se till att få in färre negativa intryck och fler positiva. Antingen genom vad som kommer in utifrån eller genom hur du pratar med dig själv. Och nu är vi inne på ett område som jag inte kommer att prata om just nu och som jag vet många är väldigt skeptiska till, nämligen positivt tänkande. Jag vet att många ser det som flum och nästan bondfångeri och jag har full förståelse för det. Men har du samma syn på negativt tänkande? Eller anser du att det som händer i vår hjärna sker av sig självt, utan att vi kan påverka det, ens på sikt? Att vissa är mer positiva och andra mer negativa av naturen och att det inte går att göra något åt det? Jag kommer att komma tillbaka till det här ämnet senare. Det är mycket intressant och det finns mycket forskning i ämnet. När jag spelade poker läste jag att varje förlust behövde två vinster av motsvarande storlek för att det här lyckounderskottet skulle ligga på noll. Jag vet att Pia Sundhage, som ju är mycket framgångsrik fotbollstränare, och hon var för övrigt en mycket framgångsrik spelare också, jag veta att hon jobbade enligt en formel hon kallar 7:1. Hon ger alltså positiv feedback sju gånger för varje gång hon ger negativ feedback. Jag vet inte om det är möjligt att exakt mäta vilka siffror som är rätt men oavsett det så tror jag att många av oss lever i en verklighet där siffrorna är omvända. Där vi får sju negativa intryck eller tankar för varje positiv. Bara att få upp ögonen för det här är ett viktigt första steg till förändring. Och ett sätt att komma i gång att jobba med din självkänsla är att börja träna mentalt med sådana här ljudfiler som jag har pratat om i tidigare avsnitt. När du börjar med det kommer du ner i varv, du sänker din grundspänning och du ger dig själv förutsättningarna för ett större inre lugn. Och det har stor effekt på självkänslan. En enkel metod som på lite sikt, kommer att göra skillnad. Ett annat sätt är att börja samla på vinster. Att leta efter tecken på att det går som det ska, att bekräfta varje gång du gör någonting som visar att du är på rätt väg. Och skriva ner det. Fem eller tio saker varje kväll. Tecken på att jag …. Det här kan låta fånigt men utan att vi medvetet tänker på det så samlar vi, många av oss åtminstone, redan nu in precis allt, verkligt eller inbillat, som säger att vi inte är på rätt väg, som säger att det vi gjorde inte var bra nog. Så att balansera lite och att göra det medvetet, systematiskt, gör skillnad. I alla fall för mig och flera som jag jobbat med. Jag hoppas att det här avsnittet gav dig någonting nyttigt. Tack för att du har lyssnat, vi hörs snart igen.

Vilka principer är det som gäller när det kommer till självkänsla? Är det medfött eller kan du träna upp en bättre självkänsla? Och om du kan bli bättre av att träna, vad ska du göra då? Prenumerera på nyhetsbrevet för att få tillgång till alla mina gratisresurser. Kurser, program och ljudfiler. Signa upp dig på monkeymindset.se Utskrift av avsnittet Välkommen till Monkey mindset. Jag heter Daniel Sjöstedt och i det här avsnittet kommer jag att prata om självkänsla. Självkänsla såsom jag kommer att definiera det handlar om hur du ser på dig själv. Om du tycker om dig själv eller inte. Det handlar också om hur du pratar med dig själv. Att jobba med sin självkänsla är en central del av mental träning. Det är någonting man börjar med tidigt i träningen. En bra självkänsla innebär att ditt allmänna välbefinnande inte är så beroende av yttre faktorer, såsom huruvida du är karriärmässigt lyckad, eller omtyckt eller har pengar eller har hög social status på något annat sätt. Men det betyder inte att du är immun mot de här sakerna. En bra självkänsla betyder att du inte bryr dig så mycket om vad andra tycker. Men det betyder inte att du inte alls bryr dig om vad andra tycker. En bra självkänsla betyder att du accepterar den du är. Men det behöver inte betyda att du inte vill förbättras. En bra självkänsla kan betyda att du står upp för dina åsikter. Att du tar plats. Men det kan också betyda att du inte nödvändigtvis behöver ha rätt när något diskuteras, att du inte behöver vinna, utan kan kliva åt sidan och låta någon annan få sista ordet. Som du hör är det svårt, i alla fall för mig, att exakt säga vad en bra självkänsla är. Jag tror att det är personligt. Hur din självkänsla är vet bara du själv. Och det är ju också egentligen det enda som betyder något. Hur du känner. Hur din grundtrygghet ser ut. Jag ser på självkänsla på samma sätt som jag ser på den mentala träningen i stort och som jag ser på till exempel kondition. Det är inte någonting du antingen har eller inte har, utan du har det i större eller mindre omfattning. Det är inte heller någonting som är fast utan självkänslan kan förändras både över tid och beroende på situation och om du jobbar med att förbättra den så har du stora möjligheter att lyckas med det. Jag skulle vilja påstå att det kräver jobb för att bibehålla en bra självkänsla. Inte för alla, vissa har nog ett visst sätt att tänka och resonera som är gynnsamt när det gäller att behålla en stark självkänsla. Antingen är det här sättet att tänka medfött eller så kommer det av miljö, Men för många av oss kräver det jobb. Speciellt i den tid vi lever i just nu. Om du tänker på hur samhället ser ut idag, hur till exempel reklamen har tagit sig in precis överallt. Du matas hela tiden med bilder. Reklam, i grunden, talar om för dig att det du har inte är bra nog och att du inte duger som du är nu. För om du redan hade allt du behövde eller var helt nöjd med dig själv så skulle du ju inte vara en bra kund. Så reklamen bryr sig inte om vad du har eller vem du är. Den bryr sig bara om att du ska vilja ha någonting annat och att du ska vilja bli någon annan. Du är alltså i deras ögon aldrig bra nog, oavsett. Du är en bra kund om du hålls lite lite missnöjd hela tiden. Och jag menar inte att företag eller reklamare är onda eller illasinnade. Jag lägger ingen värdering i det utan det här är den verklighet vi lever i, det är en följd av utvecklingen och man kan antingen acceptera det eller så kan man förneka det. Det var inte länge sedan som dom vi jämförde oss mot var grannar, arbetskamrater och klasskamrater. Det var jobbigt nog, om jag minns rätt, men på sätt och vis satt vi alla i samma båt. Vi befann oss i ungefär liknande situationer, hade ungefär samma saker, även om det förstås var skillnad mellan den i en skolklass till exempel som hade mest och den som hade minst. Nu, när du ska renovera din altan, jämför du dig inte med grannen. Nu jämför du dig med Ernst på TV. När du ska laga mat så ser du hur lätt det går för kockarna på tv att slänga ihop tre rätter för tolv pers och även om du ju intellektuellt förstår att dom du ser har hjälp av en massa människor bakom kulisserna, och att dom är proffs på det här, så når den kunskapen bara hjärnan, inte hjärtat och magen. Det ser ju så enkelt ut. Och dom säger ju att det är så enkelt och anslaget i tv-programmet är ju att det här är någonting som alla kan göra. Det är lätt att känslan du lämnas med blir att det du gör inte riktigt duger. Vi bombas av bilder av hur andra människor lever sina perfekta liv. Dom här bilderna är ju tillrättalagda förstås, det vet vi, men för ett barn eller en tonåring så händer samma sak som när du eller jag jämför oss med tv-kockar eller snickare med ett helt team bakom kulisserna. Dom vet ju också att det är löjligt. Att den här stjärnan på youtube tik tok eller vad det nu må vara, har klippt och fixat och väljer att bara visa en liten del av verkligheten men när det vi vet i hjärnan krockar med det vi känner i magen så vinner alltid magen. Och det finns egentligen ingenting konstruktivt att tycka att det här är fel, det är som det är helt enkelt. Utvecklingen har alltid gått åt det här hållet och det kommer med största sannolikhet att fortsätta. Men genom att vara medveten om det. Att förstå hur verkligheten ser ut och hur den påverkar oss, så har du större möjlighet att hantera den. För många år sedan, när jag livnärde mig som pokerproffs blev jag snabbt mycket medveten om en effekt som skulle kunna översättas som lyckounderskott. Det handlar om att en negativ händelse trycker ner oss mycket mer än vad motsvarande positiv händelse bygger upp oss. Så om du arbetar med någonting lätt mätbart, som poker till exempel, där du antingen vinner eller förlorar en hand så är risken stor att du blir olycklig av själva spelet … … trots att du är en vinnande spelare. Det beror på att du blir mer ledsen av varje förlust än vad du blir glad av motsvarande vinst. Så om du håller koll på ditt resultat i realtid, alltså varje sekund vet om du ligger plus eller minus, så kommer du förr eller senare att bli deprimerad eftersom marginalerna i poker är så små att du mätt på timbasis, kanske ligger vinst 52 procent av gångerna och ligger back 48 procent. Om du hela tiden matar dig själv med vinster och förluster så krävs det många fler vinster än förluster för att ens ligga kvar på ett mentalt noll-läge. Så lösningen för ett pokerproffs är då att inte kolla kortsiktiga resultat utan bara bry sig om resultatet på lång sikt, kanske kolla någon gång i månaden. Väldigt svårt att göra i praktiken, i alla fall för mig. Men själva effekten, lyckounderskott, är väldigt tydlig när man lever i en så svartvit värld som jag gjorde när jag spelade poker. Och effekten finns så klart i verkligheten också, även om den inte känns igen lika enkelt som vid ett pokerbord. Men du kan säkert relatera till hur du gjort något som gav fem positiva reaktioner och en negativ och där allt du kunde tänka på var det negativa. När vi hela tiden bombas av små mikrodoser av att vi inte duger så kommer det förr eller senare att sätta sig på vår självkänsla om vi inte balanserar upp det på något sätt. Man skulle kunna se det som att vi är kött-robotar, ett koncept som jag har stulit från seriefiguren Dilberts skapare Scott Adams. Kött-robotar som programmeras av våra intryck och vårt självprat, alltså vår inre dialog. Programmeras vi bara med negativa intryck blir vi negativa och programmeras vi bara med positiva intryck blir vi positiva. Och du kan faktiskt styra hur resultatet av den här programmeringen blir. Inte över en natt, inte på en vecka, men över tid. Genom att se till att få in färre negativa intryck och fler positiva. Antingen genom vad som kommer in utifrån eller genom hur du pratar med dig själv. Och nu är vi inne på ett område som jag inte kommer att prata om just nu och som jag vet många är väldigt skeptiska till, nämligen positivt tänkande. Jag vet att många ser det som flum och nästan bondfångeri och jag har full förståelse för det. Men har du samma syn på negativt tänkande? Eller anser du att det som händer i vår hjärna sker av sig självt, utan att vi kan påverka det, ens på sikt? Att vissa är mer positiva och andra mer negativa av naturen och att det inte går att göra något åt det? Jag kommer att komma tillbaka till det här ämnet senare. Det är mycket intressant och det finns mycket forskning i ämnet. När jag spelade poker läste jag att varje förlust behövde två vinster av motsvarande storlek för att det här lyckounderskottet skulle ligga på noll. Jag vet att Pia Sundhage, som ju är mycket framgångsrik fotbollstränare, och hon var för övrigt en mycket framgångsrik spelare också, jag veta att hon jobbade enligt en formel hon kallar 7:1. Hon ger alltså positiv feedback sju gånger för varje gång hon ger negativ feedback. Jag vet inte om det är möjligt att exakt mäta vilka siffror som är rätt men oavsett det så tror jag att många av oss lever i en verklighet där siffrorna är omvända. Där vi får sju negativa intryck eller tankar för varje positiv. Bara att få upp ögonen för det här är ett viktigt första steg till förändring. Och ett sätt att komma i gång att jobba med din självkänsla är att börja träna mentalt med sådana här ljudfiler som jag har pratat om i tidigare avsnitt. När du börjar med det kommer du ner i varv, du sänker din grundspänning och du ger dig själv förutsättningarna för ett större inre lugn. Och det har stor effekt på självkänslan. En enkel metod som på lite sikt, kommer att göra skillnad. Ett annat sätt är att börja samla på vinster. Att leta efter tecken på att det går som det ska, att bekräfta varje gång du gör någonting som visar att du är på rätt väg. Och skriva ner det. Fem eller tio saker varje kväll. Tecken på att jag …. Det här kan låta fånigt men utan att vi medvetet tänker på det så samlar vi, många av oss åtminstone, redan nu in precis allt, verkligt eller inbillat, som säger att vi inte är på rätt väg, som säger att det vi gjorde inte var bra nog. Så att balansera lite och att göra det medvetet, systematiskt, gör skillnad. I alla fall för mig och flera som jag jobbat med. Jag hoppas att det här avsnittet gav dig någonting nyttigt. Tack för att du har lyssnat, vi hörs snart igen.