Podcasts about poeten

Stark besuchte Sehenswürdigkeiten und vergessene Ecken, Gedränge und Einsamkeit, Lärm und Stille – die Stadt mit ihren Gegensätzen ist ein Raum voller Zwischentöne. In der Theologie ist auch von „impliziter Religiosität“ die Rede. Autoren mit Sinn fürs Biblische, Großstadtlyrikerinnen der Moderne und zeitgenössische Poeten nehmen das urbane Leben in den Blick. Und mancherorts finden sich sogar Gedichte mittendrin: als Zwischenstopps an Bushaltestellen, an Hauswänden und Kirchtürmen. Denn unterwegs geht es oft auch um die Suche nach Trost und Sinn.

Poeten Håkan Sandell reflekterar över sin kollega Bertil Malmberg. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Först sänd 2019-11-07.I början av tjugohundratalet stod jag ensam i en mörk kvarterspark i norra München, och stirrade upp mot ett väl upplyst kupolformat fönster på andra sidan. Hustru och barn hade jag lämnat i pensionatsängarna nere vid Leopoldstrasses triumfbåge. Så vad hade väl då jag i en bayersk parkdunge att göra om natten, spionerande in genom andra människors fönster?Bakom dessa rutor levde den svenske poeten Bertil Malmberg under de för honom besvärliga åren 1917 till 1927. Biografierna brukar kalla det en ateljévåning. Det malmbergska hemmet har av slumpen överlevt också nästa världskrig med dess zig-zaggande bombmattor. Vartannat hus står, i ful modern efterkrigsstil, vartannat i gammal skön wilhelminsk och med minnesskylt över Kandinskij eller så. Här bodde Malmberg tillsammans med sin franskfödda flickvän Gabie som han mött på Cabaret Läderlappen.De flesta svenska poeter stannar hemma. Hur hamnade Bertil Malmberg i München, och det mitt under brinnande krig? Torbjörn Kjölstads biografi "Den ensamme resenären" – som försöker att vara den kompletta Malmberg-biografin – mer antyder än serverar svaren. Malmbergs nationellt sinnade lyrik hade visserligen haft sin publik hos den ännu karolinsk-romantiska svenska högern, men vänsterpressen hade hånat honom av hjärtans lust, som en läspande dandy – läspningarna återgivna i pratbubblor – som en som yrade om Gud och fosterland. Mellan storstrejk och bondetåg splittrades Sverige, kanske för alltid, i två politiska läger. Även den egna sidan, med Fredrik Böök, vände sig emot honom. Poeten stod ensam kvar med sina tvivel. I självbiografiska tillbakablickar har han vidrört hur han kom att skämmas över de nationalistiska poserna, hur han använt det nationella till att jaga upp sina ord till det rätta patoset, att det var stämningarna och de stora orden som hade attraherat honom, inte deras idémässiga innehåll.Egentligen, påstår jag, tycks det nationella för honom ha handlat om det personliga, om nostalgi för farmoderns herrgård (betald med sågverkspengar), för det gamla Sverige och för gamla människor generellt. Moder Svea är kanske här just en farmor! En nostalgi för årstidsstämningar och lutande alléträd, för biblioteks tunga hyllor i ek, där i kallfuktiga rader ståtar de guldfolierade bokbandens högtidliga ord, med deras förförande trolldomsmakt, ekon av fornstora dagar. Spökar gör familjegodset, som sålts 1902 när han var tretton. Wäija kallat, känt från barndomskildringen "Åke och hans värld". Ja, så här klingar minnets makt, i "Uppgörelse och löfte", diktsamlingen från 1911:Utanför de djupa fönstren rördesträdfantomerna i spöklikt ljus,och i risigt kala kronor hördessvarta slagregns sagorika brus.I det krigsmörka München bjöds frihet. Den gränslösa friheten under krigs- och revolutionstillstånd har andra skrivit om, andra män vill säga, eftersom gatorna blir otrygga för kvinnor. Här har han kärleken till sin blivande hustru, tillåtelsen att sitta hela nätter på natthaket "Brännässlan". Rilke är i stan. München har hela tre litterära salonger, Bruckmanns, Bernsteins samt Pringsheims, Thomas Manns svärföräldrar. Den kommunistiska rådsrepubliken arresterar honom, men pytt pytt, bara för en dag. Under de kommande efterkrigsåren och inflationsåren håller den svenska valutan familjen flytande som en kork, medan krigsinvaliderna haltar och rullar förbi i gatorna. Det värsta väntar dem än, noterar han, "det att glömmas bort". Poeten har upplevt en värld gå under:Och kejsarkronorna, de sönderbrutna,och kejsarmantlarna, de sönderskurna,och kejsarörnarna med fläkta vingarpå marken ligga och förtrampas alla.Hemkommen till Sverige först 1927, behåller Bertil Malmberg inte minst som översättare sina kulturella band till Tyskland. Hans sympatier förblir på tysk sida. Att den hårda Versailles-freden var orättvis var en vanlig åsikt och som han kom att behålla helt fram under 30-talet. Man närmar sig redan ett nytt världskrig, men vill inte se det. Nordisk socialdemokrati står fortfarande för nedrustning. När skall en Tysklandsvän förstå att Tyskland blivit ett annat? I sin biografi har Torbjörn Kjölstad likt tidigare skribenter svårigheter, och gör stora ansträngningar, att förstå Malmbergs relation till Tyskland under 30-talet, men verkar att ha svårt att acceptera hur en tid medan den utspelas och uppleves är något annat än när samma tid placeras och sammanfattas i historieskrivning. Att det som en gång stod öppet efteråt ges en sluten och avslutad form.Liksom Heidenstams har Bertil Malmbergs 1930-tal getts i överkant dålig press. Malmberg var alltid anti-nazist och anti-Hitler, varnande för "den blinda rasfanatismen", och får likväl inte godkänt. Varför det? Det har med stilen att göra, hans syn på en intellektuell litterär stil är att den inte fick vara entydig, sade han två saker mot Tyskland kände han att han ville säga en för, och hans ironier bär pokeransikte, vädjande till läsarens intelligens.1936 gör Malmberg en stor reportageresa i Tyskland, som bland annat ger honom möjlighet att på nytt bo i München några månader. Ungdomsminnena vaknar, båglamporna lyser ännu över Englische Garten, ölstugorna blomstrar av rostgula glas. Artiklarna står först i Dagens Nyheter, där man var intresserad av de kommande olympiska spelen.Men saker hade förändrats, i närheten av München ligger nu Dachau, koncentrationslägret. Malmberg ges en guidad tur, än så länge ligger dödslägren i framtiden, även en svensk fångvårdsanstalt vid denna tid skulle ha verkat skrämmande på en poet. Om Dachau-fångarna skriver han likafullt det lilla han erfar – vilket enligt Torbjörn Kjölstad skall leda till vidare tyskt reseförbud – att "över dem alla vilade samma fasa... samma fruktansvärt förskrämda intryck: somliga stammade, när man tilltalade dem, andra stötte fram sina svar..."Året efter har han smält reseintrycken. Han varnar i tidskriften Nu, att "det är ett misstag att anse de nordiska folken immuna mot det radikala judehatet", och som föredragshållare på en studentafton i Lund samma år 1937 kallar han Hitler för "en demon från de lägre regionerna". Senare, under kriget, medan de tyska trupperna ännu var på den vinnande sidan, så uppfördes hans Hitler- el. Göring-satir "Excellensen" i Stockholm, tyska diplomater dånar om "en förolämpning mot det tyska riket", och Sveriges utrikesminister Günther får medla igen. Bonniers förlag visar mod och ger ut Excellensen, det är 1942, vid en tysk invasion hade man oavsett stått på listorna.Man kan hålla reservationer vad gäller fel hos människan Bertil Malmberg, men politiska är de inte. Hans poesi kommer att leva vidare, genom dess djupa känsla, även medkänsla, hans gehör för klang, och de metafysiska perspektiv som aldrig varaktigt lånar ut sig till något fast trossystem. En äkta poet påverkas förvisso av sin tid men finner sin symbolik innanför sitt eget väsen.Håkan Sandell, poetLitteraturTorbjörn Kjölstad:Musik: Solo Cello Passion - Doug Maxwell, Media Right Productions https://youtu.be/yMRDC_nFFaQ

Sapfo levde på ön Lesbos i Egeiska havet omkring 500 år före vår tideräkning och räknades redan i antiken som en av de största grekiska lyrikerna. Hon skrev om åtrå, separation, svartsjuka och längtan – ofta riktad mot andra kvinnor. Genom historien har hennes dikter därför både censurerats, feltolkats och blivit en viktig symbol för lesbisk kärlek och lesbisk kultur. Men Sapfo är mer än en ikon. I hennes poesi finns också några av de tidigaste litterära skildringarna av människans inre liv: kroppen som reagerar, känslorna som tar över och jaget som försöker förstå sig självt. Med hjälp av papyrusfragment, antika vittnesmål och de få dikter som bevarats försöker Bildningsbyrån komma nära en poet vars röst fortfarande hörs, trots alla tomrum. Programmet är en bearbetad version från 2025.

När Yahya Hassan börjar skriva blir dikterna hans sätt att överleva. Som 18-åring slår han igenom med en debutbok som skakar Danmark mitt under en hård debatt om invandring och religion. Boken blir den bäst säljande poesidebuten i landets historia och för honom från kriminalitet och ungdomsinstitutioner till litteraturens finrum. Men framgången har ett pris. Hans kompromisslösa uppgörelse gör honom till måltavla för hot och våld. Del 1 av 2.

Edith Södergran skrev dikter som bröt mot sin tids regler. I dag räknas hon som en av den svenska modernismens stora förnyare. När Södergran debuterade med “Dikter” 1916 var hennes fria form och starka kvinnliga jag något nytt i den svenskspråkiga poesin. Hon skrev om kroppen, själen, naturen, döden och det egna jagets kraft med ett språk som både förbryllade och provocerade. Hon är född i Sankt Petersburg av finlandssvenska föräldrar och präglades av flera språk, tuberkulos, sanatorievistelser och de dramatiska åren kring ryska revolutionen och Finlands inbördeskrig. Programmet är en bearbetad version från 2024.

Sonja Åkesson skildrade folkhemmets baksida – köksgolv, äktenskap, klass och ensamhet. Med svart humor och vardagsnära språk förnyade hon svensk poesi. Hon slog igenom på 1960-talet med diktsamlingen Husfrid, där "Äktenskapsfrågan I–II" ingår. Dikten blev en feministisk klassiker och en del av Sveriges kulturkanon. Sonja Åkesson dog 1977, men hennes texter lever vidare och fortsätter att beröra nya generationer.

Litteratur på Blå fikk besøk av poet, essayist og illustratør ariel rosé og den serbiske poeten, litteraturkritikeren og oversetteren Alen Bešić til en samtale om den urolige postjugoslaviske virkeligheten, hvordan Bosniakrigen påvirket livene til Bešics generasjon og, så klart, om poesi. Dette var en kveld der man blant annet hørte, for første gang på norsk, dikt av Bešić, oversatt av ariel rosé og Aina Villanger. Diktene vil senere være en del av antologien “Sammenvevde stemmer”, som skal gis ut av forlaget H//O//F i 2026. Alen Bešić (f. 1975, han/ham) er en prisvinnende serbisk poet, litteraturkritiker og oversetter. Forfatter av fire diktsamlinger, blant annet “Golo Srce” [på norsk: “Et nakent hjerte”] fra 2012. Han er siden 2007 redaksjonssjef for det litterære magasinet Polja. Han har oversatt verk av Jean Rhys, Jamaica Kincaid, Edna Annie Proulx, Joyce Carol Oates, John Robert Fowles, Tony Hoagland, John Ralston Saul og Bruce Chatwin til serbisk. ariel rosé (f. 1982, han/hen) poet, essayist og illustratør, forfatter av bøkene “morze nocą jest mięśniem serca” (PIW, 2022; “havet om natten er en hjertemuskel”) og “Północ Przypowieści” (Znak, 2019; Nord: “Lignelser”). Kommende utgivelser inkluderer: “Ukraine–A Polyphony” og “Ways of Swimming”. Han er også medredaktør for “Both Sides Face East. Durable Words” (Academic Studies Press, 2025) og “Borders De Todos Lados” / “Fronteras From All Directions” (ibidem, 2026). ariel er medlem av PEN Berlin. To ganger i året har han invitert poeter fra underrepresenterte land til opplesninger på Litteratur på Blå – et arbeid som har resultert i antologien “Sammenvevde stemmer”, som skal gis ut av forlaget H//O//F i Norge i 2026. Nylig skrev han en opera om Paula Rego ved Watermill Center, USA. Fotokreditering: Dirk Skiba og Ciprian Hord

I eit intervju med Arnold Eidslott i 2005, som aldri før har vore publisert, fortel han om tru og om diktninga si, som gjorde han til ein av landets fremste poetar. -Grunnmotivet i all min diktning er mennesket og det evige, enklare sagt mennesket og dets skapande hemmelige skapar. Eg kan ikkje forstå at folk ikkje tror på Gud. Det er det mest latterlige eg høyrer. Då seier eg til dei; - kven trur du former dine ben i din mors liv, var det blinde molekylære forbindelser eller var det ein skapande ånd, seier Arnold Eidslott i eit intervju gjort i 2005. Den 10. juni i år er det 100 år sidan den kristne poeten og ålesundaren Arnold Eidslott vart fødd. Han høyrer til ein av dei fremste poetane i Noreg og døydde i 1018. Radio Sunnmøre har motteke eit intervju gjort av Johan Behrentz som aldri tidlegare har vore publisert. I helga merkarst jubileet med konsert i Volda kyrkje laurdag, og i Spjelkavik kyrkje søndag.

Kath-Akademie Archiv: Paul Celan zum 100. Geburtstag – Jan-Heiner Tück, Markus May und Dominik Fröhlich versuchen den religiösen Dichter Paul Celan kennenzulernen(Hördauer: 110 Minuten)Viele Kenner der deutschen Lyrik halten Paul Celan für den bedeutendsten Poeten der Zeit nach dem Zweiten Weltkrieg. Gleichwohl steht Celans Dichtung – nach wie vor – in dem Ruf, schwierig und unzugänglich, ja beinahe geheimnisvoll zu sein. Ist Celans Werk also nur ein esoterischer Gegenstand akademischer Diskussionen? Celan selbst wehrte sich gegen solche Verkürzung und forderte von seinen Lesern: Wiederholung, Vertiefung, vor allem: Aufmerksamkeit. „Aufmerksamkeit ist das natürliche Gebet der Seele“ – so zitiert Celan den Philosophen und Oratorianer Nicolas Malebranche und deutet damit an, dass seine Gedichte nur vor dem Hintergrund des Religiösen wirklich zu erhellen sind. Diesem Fingerzeig wollen wir anlässlich von Paul Celans 100. Geburtstag nachgehen und gemeinsam mit unseren Gästen – dem Theologen Jan-Heiner Tück aus Wien und dem Literaturwissenschaftler Markus May aus München – den religiösen Dichter Paul Celan kennenlernen. Das einleitende Referat hält Dominik Fröhlich, Studienleiter der Katholischen Akademie in Bayern.Der abwesende Gott, die Opfer der Shoah, Spuren jüdischer Mystik und Anspielungen auf die Passion des Gekreuzigten werden dabei ebenso im Zentrum stehen wie Celans Auseinandersetzung mit dem Judentum und seiner jüdischen Identität.Unter Anleitung des Sprecherziehers Marcus Boshkow rezitieren die beiden Schauspielerinnen Nora Buzalka und Elna Lindgens einschlägige Gedichte – u.a. Benedicta, Tenebrae, Denk dir, Die Pole – und lassen so den Dichter selbst zu Wort kommen. Besondere Aufmerksamkeit ist also geboten, denn: „wir wissen ja nicht, weißt du, wir wissen ja nicht, was gilt.“ Prof. Dr. phil. Markus May, Institut für deutsche Philologie, LMU München; Prof. Dr. phil. Peter Goßens, Allgemeine und Vergleichende Literaturwissenschaft, Ruhr-Universität Bochum; Jürgen Lehmann, em. Professor für Vergleichende Literaturwissenschaft und Neuere Deutsche Literaturgeschichte, Universität Erlangen-NürnbergDominik Fröhlich: Schwerpunkte Philosophie, Literatur, Psychologie, und Romano Guardini. Mitarbeiter der Katholischen Akademie in Bayern.Jan-Heiner Tück studierte nach dem Abitur am Collegium Augustinianum Gaesdonck von 1987 bis 1994 Katholische Theologie und Germanistik an den Universitäten in Tübingen und München. Anschließend wurde er bei Peter Hünermann in Tübingen zum Dr. theol. promoviert. Wenn Ihnen dieser Beitrag gefallen hat, dann mögen Sie vielleicht auch diesen.  Hörbahn on Stage - live in Schwabing  Literatur und Ihre Autor*innen im Gespräch - besuchen Sie uns!Katholische Akademie in BayernKardinal Wendel HausMandlstraße 23, 80802 MünchenRealisation Uwe Kullnick

»Alpenglühen« – Danilo Art-Merbitz zu Gast bei Jan-Eike Hornauer in Lyrik on Stage(Hördauer ca. 90 Min.)Die  Liebe  zur  bayrischen  Bergwelt,  zum  Land  der  Freiheit (und  dabei  den  städtischen  sowie  den  naturweiten  USA)  sowie jene  zwischen  den  Geschlechtern  –  das  sind  die  großen Themen  in  der  Lyrik  von  Danilo  Art-Merbitz.  Und  um  die  wird es  natürlich  gehen,  wenn  der  Dichter  aus  Leipzig,  der  sich auch  Bayern  eng  verbunden  zeigt,  zu  Gast  ist  bei  Jan-Eike Hornauer  in  »Lyrik  on  Stage«,  der  Poesiepodcast-Reihe  von Literaturradio  Hörbahn,  im  Gepäck  seinen  zweiten Gedichtband  »Alpenglühen«  sowie  auch  dessen  Vorgänger  »Von Rom  nach  New  York«. In  klaren  Worten,  poetischen  Bildern  und  ungebundenen Versen  zeigt  Art-Merbitz  in  seinen  Versen  typischerweise den  glückssuchenden  Menschen  in  seiner  Welt.  Dabei  darf  das lyrische  Ich  gerne  auch  mit  dem  Autor  gleichgesetzt  werden (große  Schnittmengen  jedenfalls  stehen  zu  vermuten),  es verweist  aber  über  sich  hinaus,  ins  Popkulturelle  sowie Essenzielle.  Viel  Raum  zum  Nachhaken  und  Besprechen  also! Die  Podcastfolge  wird  sich  dabei  natürlich  nicht  nur  um  den Dichter  Art-Merbitz  drehen,  sondern  auch  um  den Lyrikvermittler  und  die  sozial  engagierte  Person,  beides zusammen  kommt  etwa,  wenn  er  Lyrik  anderer  Poetinnen  und Poeten  in  einer  Gewerkschaftszeitung  oder  im  Sozialmagazin »Straßenkreuzer«  aus  Nürnberg  vorstellt  –  und  natürlich  um den  ewig  Weltneugierigen.Danilo  Art-Merbitz,  geboren  1976  in  Pasewalk,  aufgewachsen in  Magdeburg  und  Leipzig,  wohnt  heute,  nach  einem  Studium der  Rechtswissenschaften,  u.  a.  als  Journalist  und Schriftsteller  sowie  bildender  Künstler  in  Leipzig. Redaktionelle  Mitarbeit  bei  mehreren  Zeitschriften  und Zeitungen,  wie  dem  Leipziger  MiB  und  dem  Nürnberger Straßenkreuzer,  wo  er  auch  die  Lyrikseite  »Mehr  als  ein Wort«  betreut. Seine  Gedichte  sind  in  Anthologien  zu  finden,  etwa  in  der Reihe  »Poesiealbum  neu«,  ab  und  zu  sind  sie  überdies  im öffentlichen  Raum  zu  entdecken,  wo  Art-Merbitz  sie gelegentlich  als  Streetart,  genauer  als  kleine  Paste-ups anbringt.  Mit  »Alpenglühen«  ist  2025  sein  zweiter Gedichtband  erschienen,  der  erste  ist  unter  dem  Titel  »Von Rom  nach  New  York«  2023  herausgekommen  (beide  Tredition). Jan-Eike Hornauer (Moderator), geboren 1979 in Lübeck, leidenschaftlicher Textzüchter (freier Autor, Herausgeber, Lektor und Texter), wohnt in München. Aufgewachsen in Hausen bei Aschaffenburg, Studium der Germanistik und Soziologie in Würzburg. Er schreibt v. a. gereimte Lyrik, Schwerpunkte: Liebe, Tiere, Politik. Zuletzt erschienen sind sein zweiter Solo-Lyrikband »Das Objekt ist beschädigt – zumeist komische Gedichte aus einer brüchigen Welt« (muc Verlag; »fast schon Pflichtlektüre« – Main-Echo) und die von ihm herausgegebene Anthologie neuer komischer Liebesgedichte »Wenn Liebe schwant« (muc Verlag; »hochkarätige Sammlung neuer komischer Liebesgedichte … unterhaltsam, vielschichtig und schlicht gelungen« – Kultura-Extra). Zudem Veröffentlichungen in Anthologien (erschienen u. a. bei Reclam und dtv), Literaturzeitschriften (wie Das Gedicht, etcetera, Poesiealbum neu, Poesie Agenda) und Publikumsmedien (etwa 2 Jan-Eike Hornauer, Fürstenbergstr. 24, 80809 München – hornauer@textzuechterei.de – 089 / 30 00 46 37 taz und Main-Echo sowie WDR 3 und 5). Er ist freier Redakteur bei »Das Gedicht blog« und der GZL (Gesellschaft für zeitgenössische Lyrik) sowie zweiter Vorsitzender des Münchner Künstlervereins Realtraum.Wenn Ihnen dieser Beitrag gefallen hat, hören Sie doch auch einmal hier hineinoder vielleicht in diese SendungKommen Sie doch auch einfach mal zu unseren Live-Aufzeichnungen nach SchwabingModeration Jan-Eike Hornauer*, Redaktion und Realisation Uwe Kullnick

Poeten och författaren Ylva Eggehorn håller i Gudstjänsten i P1. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Dagens gudstjänst bygger på texter av poeten och författaren Ylva Eggehorn som sändes i Andakten i P1 i april 2026 och som idag ramas in av musik och samtal. I decennier har Ylva Eggehorn skrivit - dikter, böcker och psalmer och temat för dagens gudstjänst är ”Efteråt”.Ur gudstjänsten: ”Nu är de här igen. Vårkvällarna. De långa blå skymningarna, de försvinner långsamt in i mörkret som en perrong mot evigheten. Jag har några tusen i mitt inre arkiv vid det här laget, ändå från 1950-talet”.Musik: Bliv kvar hos mig – Anders Widmark trio Trots allt – Therése BörjessonMed hjärtats tillit – Tomas Boström och Claes NilssonKärlekens tid – Gustaf Sjökvists KammarkörLook around – Peter D CampbellThe Healing Day – Bill FayProducentLina Hedmarkliv@sverigesradio.se

Lennart Hellsing blev en av Sveriges mest inflytelserika barnboksförfattare genom att bryta med traditionens moraliserande ton och i stället sätta fantasin i centrum. Med lekfulla rim, absurda figurer och språklig rytm skapade han en ny syn på barnlitteratur – där barnets perspektiv stod i fokus. Samtidigt mötte han hård kritik för sitt “nonsens”. Idag ses hans verk som banbrytande och avgörande för hur vi förstår barns rätt till kultur och kreativitet.

Lennart Hellsing blev en av Sveriges mest inflytelserika barnboksförfattare genom att bryta med traditionens moraliserande ton och i stället sätta fantasin i centrum. Med lekfulla rim, absurda figurer och språklig rytm skapade han en ny syn på barnlitteratur – där barnets perspektiv stod i fokus. Samtidigt mötte han hård kritik för sitt “nonsens”. Idag ses hans verk som banbrytande och avgörande för hur vi förstår barns rätt till kultur och kreativitet.

Poeten och författaren Ylva Eggehorn håller i veckans Andakten i P1. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Ur andakten: ”Om vi ska hämta oss själva tillbaka, där vi har spridit ut oss med vårt skräp och förlorat våra själars kompassriktning och vårt hopp, kanske vi ska falla på knä inför den smaragdgröna mossan och alla de andra mossorna med sina smådjur som är livet i våra skogar, som skyddar planetens lungor.”Musik:Bliv kvar hos mig – Anders WidmarkProducentLina Hedmarkliv@sverigesradio.se

Poeten och författaren Ylva Eggehorn håller i veckans Andakten i P1. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Ur andakten: Det finns inga garantier i det hon skriver om. Allt kan bli ännu värre, ondskan har kanske inte spelat ut hela manualen än. Men jag känner igen hennes kärlek. Och friheten i hennes efteråt. Hon har lärt mig dyka efter silverarmadan – att rädda Gud i mig och i andra så bra jag kan. Att dra fram barnet Gud ur de rykande ruinerna i en sönderfallande civilisation som glömt var den verkliga skatten finns.Musik:Bliv kvar hos mig – Anders WidmarkProducentLina Hedmarkliv@sverigesradio.se

Poeten och författaren Ylva Eggehorn håller i veckans Andakten i P1. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Ur andakten: ”Att övervinna sin skam, sin blygsel, sin sorg. Det kan bara övertrumfas av en ännu djupare ström av liv. Nådens underjordiska ström, utan villkor eller mellanhänder, rakt in i mitt liv, trots allt.”Musik:Bliv kvar hos mig – Anders WidmarkProducentLina Hedmarkliv@sverigesradio.se

Poeten Nils-Åke Hasselmark är död. Han blev 91 år gammal. Möt honom i ett hemma-hos-reportage från 2025 i samband med att han mottog Sveriges Radios Lyrikpris för diktsamlingen Ingenmans strand. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Så här löd juryns motivering: ”Lika skimrande hoppfullt som svartsynt mejslar Nils-Åke Hasselmark i Ingenmans strand fram en genomskådande livshållning i dödens skugga. I ett intensivt vågsvall av bilder frammanas en tät och mångtydig poesi som vidgar sinnena och får oss att höra intets tysta andetag.”Följ med hem till pristagaren i lägenheten på Söder i Stockholm 2025, där han då levde hela sitt liv, eftersom han inte längre kunde gå ut.– Men det är ingen nedtyngdhet i det, inte än i alla fall, berättade Nils-Åke Hasselmark.Reporter: Helene Alm.

Dikten och plöjandet har anrika sammanbundna rötter. Sanna Samuelsson reflekterar över fäder, billar och oändligt vackra jordkockor. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.Det är en särskild tid som är plogens tid. Det är när tjälen lyft från marken och det bär. Är det för blött håller jorden inte för traktorns tyngd. Är det för sent – då är det för sent, då blir skörden försenad.Är det dags? Det är en uråldrig fråga. Som Vergilius skrev runt tiden för Jesus födelse: ”Just när våren föds, när isen på silvriga höjder / löses och frusen jord för västanvindarna tinar, /då framför plogen, nedsänkt djupt i myllan, / må oxen börja sin suckan och nött av fåror billjärnet blänka.”Det var skimrande vårdagar i mars eller april när pappa körde fram plogen från logen. Så minns jag honom, mekande på ladugårdsplan och sen ut på gärdet. Ingen tid att förlora. Plogens skarpa billar skar ett snitt i den sömniga jorden. Nacken vriden så man ser bakåt. Pappa i traktorn, billen i jorden. Maskarna som myllrade och skrek i fårorna. Måsarna som hetsade ovanför och festade på det som kom upp.Pappa berättade om ett tidigt minne. Han var med sin pappa nere på ett av torpets gärden och gick bredvid. Farfar körde med hästar då, detta var på 1950-talet, innan de köpt sig en traktor. Hästarna gick i tvåspann och farfar med plogen efter.Efter ett tag ville pappa gå hem, men farfar behövde plöja färdigt. Pappa fick gå hem ensam. En bit fram fick han syn på en skepnad, en mörk sten, som skrämde honom. ”Det är blåharen”, skrek han. Han sprang tillbaka till den plöjande figuren, papparyggen och plogfårornas symmetri.Skogen är skräcken och det plöjda fältet är människans domäner, fädernas. Pappan bakom plogen är ett bekant motiv inom poesin, från Joseph Campbells arkaiska fader på de gröna fälten vid havet till Seamus Heaneys dikt ”Efterföljare”. Pappans axlar som segel som spänner, expertögat och den smackande munnen som är hästarnas regel.I Tommy Olofssons översättning: ”Jag ville vara stor och kunna plöja / syfta med ögat, äga kraft i min arm. / Det enda jag gjorde var att följa / hans breda skugga runt vår farm. / Jag var i vägen, snubblade och ramlade, / bjäbbig hela tiden. Men nu för tiden / är det i stället min far som halkar efter / bakom mig, släntrande längs liden.”Den som försökt gräva i marken med en pinne känner till svårigheten i att punktera jordytan. Man kommer inte långt. Men så började de första bönderna, med såpinnar som blev till årder, som fick en järnbill och blev till en plog. Det är en av de uppfinningar som radikalt transformerat mänskligheten. I längden har det också lett till att stora arealer odlats upp och flora och fauna utplånats för ett mer monokulturellt landskap.Första gången plogen nämns i svenska källor är i den Yngre västgötalagen från 1200-talet, då en konflikt uppstått när grannar vänt in jord från andras tegar in på den egna tegen, när de vänt med plogen. Med ett årder uppstår inte det problemet, och det fortsatte att användas i mer avlägsna delar av landet ända in på 1800-talet.Plöjande är ett slags grävande som syftar snett nedåt, för att få bar jord för fröet att gro i. Men det är lika mycket en metod för att röra runt i jorden, som lätt sätter sig, särskilt när tunga maskiner kör på fälten. Plöjningen är också en metafor för poesin. Som Gunnar D Hansson påpekar i essäboken ”Var slutar texten?” bildas ordet ”vers” av latinets ”verto”, vända, i bemärkelsen att plöja. Åtminstone gjorde man den kopplingen redan i antiken. Versrader är alltså plogfåror i skrift, ”en sedd och avläsbar gest, en fysisk rörelse.”Under Vergilius tid var poesins betydelse otvetydig, i samtiden tvivlar man på dess relevans. Detsamma gäller plöjningen. Plogen har blivit lika omodern som dikten.Plöjningsfritt jordbruk har nämligen blivit melodin på mångas läppar i dag. I det regenerativa jordbruket ses plöjning som ett invasivt intrång i jordkulturen. Det stör jordlagren och gör att den odlingsbara jorden eroderas och försvinner. Djupplöjning är lika illa som besprutning och konstgödsel, och är en del av det problematiska industriella jordbruket. Det ersätts i det regenerativa jordbruket med en lättare harvning som mer skonsamt luckrar upp jordsvålen.Denna diskurs är långt ifrån Vergilius stjärnögda verser om underverket som var den billade plogen. Plöjningen är uråldrig, samtidigt har det alltid varit en invasiv praktik. I bevarade landskap i England kan man fortfarande med blotta ögat se djupa fåror efter medeltida plöjningsmetoder.Men det var framförallt efter den så kallat ”gröna revolutionen” på 1950-talet, när jordbruket blev mer högproduktivt, som plogarna har skurit allt djupare ner i matjorden. Effektiviteten blir ett problem när matjorden, som är det övre lagret, har börjat försvinna. Man kommer helt enkelt för långt ner, och jorden svarar med att bara blåsa någon annanstans.Trots allt detta kan man hävda att det finns en skönhet i den nyplöjda åkern. Gerard Nordström visar bland annat i sin monumentala målning ”Höstplöjning” en annan sida. Där sträcker sig fårorna till horisonten, tycks aldrig ta slut. Den skånska konstnären är annars mest känd för sina gröna landskap, särskilt de som målades med antikrigsbudskap under Vietnam-kriget. I plöjningsmotivet finns en helt annan palett. Det är den brun-röd-lila-ockra-skimrande jorden som snett brer ut sig över landskapet.I en intervju berättade Nordström om barndomens promenader på den skånska slätten när det var nyplöjt. Framför allt var det höstplöjningen som var fantastisk. ”De stora jordkokorna som hade vänts upp och ner, och eftersom jorden var så lerig så blev det en klar vacker dag som speglar som glittrade, det var otroligt. Mor och jag kallade det för jordhavet.” Jämförelsen mellan plogen och poesin är en tankelek, poesin är äldre och kommer överleva oss alla. De sista människornas sånger kommer höras över fälten där maskinerna står övergivna och rostar. Men de har båda varit människans följeslagare genom årtusenden, och har setts som exempel på högkultur.När fäderna och plogarna dyker upp i dikten är det ofta som en symbol för traditionen. Poeten är sällan den som plöjer själv, generationernas kunskaper har redan gått förlorad när versen skrivs. Inga hästar går längre på fälten och drar järnredskapen bakom sig, det finns ingen pappa att springa tillbaka till.Skönheten i ett välplöjt fält en höstmorgon kräver ett tränat öga, som förstår arbetet som ligger bakom. Eller kanske är miraklet bara de färgskiftningar som uppstår och hur det kan instruera en dikt eller en målning.Plogens tid må vara på väg att ta slut när matjorden och hållbarheten behöver värnas men de dikter som sjunger plogens lov finns kvar. Och där finns också minnet av våra, möjligen, naiva drömmar om de eviga tekniska framstegen.Sanna Samuelssonkritiker och författareLitteraturVergilius: Georgica. Översättare: Ingvar Björkeson. Natur & Kultur, 2019. Heaney, Seamus: Hundra dikter. Översättning: Tommy Olofsson. Natur & Kultur, 2022.Hansson, Gunnar D: Var slutar texten? – tre essäer, ett brev, sex nedslag i 1800-talet. Ideella föreningen Autor, 2011.

Poeten och författaren Ylva Eggehorn håller i veckans Andakten i P1. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Ur andakten: ”Låt mig få ta dig med till en tom folkskola på landet, solen lyser in över bänkarna, det är tidig vår. Schönberg på tyska landsbygden i april 1945, söndagen efter påsk. Fångarna från Gestapofängelset i Berlin har rest i i en gengasbuss, och högen med ved därinne där de sitter har minskat mil efter mil så att de till slut slipper halvligga på varandra för att få plats.”Musik:Bliv kvar hos mig – Anders WidmarkProducentLina Hedmarkliv@sverigesradio.se

Poeten och författaren Ylva Eggehorn håller i veckans Andakten i P1. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Ur andakten: ”Nu är de här igen. Vårkvällarna. De långa blå skymningarna, de försvinner långsamt in i mörkret som en perrong mot evigheten. Jag har några tusen i mitt inre arkiv vid det här laget, ändå från 1950-talet”.Musik:Bliv kvar hos mig – Anders WidmarkInnan gryningen – Emma HärdelinProducentLina Hedmarkliv@sverigesradio.se

Bi "Wi snackt Platt" speelt wi dütmal 'n beten wat mit uns plattdüütsche Spraak. Un woans kunn dat beter gahn as op en Poetry Slam. Wi vertellt, wat dat egens is en Poetry Slam un höört ok mal rin in den een oder annern Text vun en Poeten.De Leder in uns Sennen:Timsen un sien Lüüd - Hüüt is min DaagGerrit Hoss - Dat olle KlavierLui & Fiete - Rollin' HomeWiebke Colmorgen & Hardy Kayser - KlookschieterIna Müller - Veel to oltModeratschoon: Jürgen Fitschen

Da ist sie. Die Folge aus Nürnberg! Mit dem "Poeten am Ball", der drei Jahrzehnte lang als Radioreporter tätig war, geht es um sein bewegtes Leben & seine große Fußballliebe. Hier und da gespickt mit packenden, lustigen, traurigen, aber immer besonderen Originalreportagen. Nehmt euch die Zeit &habt Spaß mit Einfach Fußball & Günther Koch! Von Günther / Pistor Koch, Constantin Sven / Kleine.

Da ist sie. Die Folge aus Nürnberg! Mit dem "Poeten am Ball", der drei Jahrzehnte lang als Radioreporter tätig war, geht es um sein bewegtes Leben & seine große Fußballliebe. Hier und da gespickt mit packenden, lustigen, traurigen, aber immer unterhaltenden Originalreportagen. Nehmt euch die Zeit &habt Spaß mit Einfach Fußball & Günther Koch! Von Günther Koch /Sven Pistor /Constantin Kleine.

Daniel hatte ja recht am Ende der letzten Folge: Dass die Filme der 80er bisher noch keine eigene Episode bekommen haben, ist ein untragbarer Zustand. Womöglich hatte sich ja das Unterbewusstsein der DreiPötte gesträubt. Die 80er sind das Jahrzehnt, in dem die drei ihre allerersten Filme gesehen haben. Und was für welche: Klassiker wie „Top Gun“, „E.T.“ und „Stirb langsam“, Hitreihen wie „Zurück in die Zukunft“, „Indiana Jones“ und ja: „Police Academy“. Welchem Sci-Fi-Knaller verzeiht Björn sogar die fiese Frise der Hauptdarstellerin? Welches Oscar-prämiertes Biopic ist für Micha der perfekte Winter-Film? Und in welchem Drama entdeckte Daniel das wohl wichtigste Lebensmotto der Filmgeschichte? Steigt ein – der DeLorean ist startklar. -- Anregungen, Feedback und/oder Eure eigene Top-3-Liste? Wir freuen uns über Eure Nachricht an meldung@dreipod.de!

Solo, Duo oder im Quartett? Schreiben ist ein einsamer Beruf – heißt es. Man sitzt alleine vor seinem Computer und taucht in die Geschichte ein. Spätestens an diesem Punkt ist es mit der Einsamkeit aber auch schon vorbei, denn in aller Regel leisten die Protagonisten dem einsamen Poeten vortrefflich Gesellschaft. Carin und Christian diskutieren aber in der heutigen Folge über die verschiedenen Möglichkeiten, Bücher zu schreiben: alleine, zu zweit oder sogar in einem größeren Kollektiv. Was sind die Vor- und die Nachteile deser unterschiedlichen Herangehensweisen? Und stehen sie weiteren Kooperationen auch in Zukunft positiv gegenüber? Für alle Autor*innen, die mit dem Thema E-Mail-Marketing kämpfen, hat Carin das »Newsletterliebe-Toolkit« zusammengestellt (mit dem sie selbst extrem gestruggelt hat). Wer es testen will, meldet sich einfach für die »Newsletterliebe« an. Newsletterliebe: https://carinmueller.de/newsletterliebe Als Buchtipp darf natürlich die komplette Ordo Draconis-Reihe verstanden werden, aber Carin möchte allen auch den Film »Song Sung Blue« ans Herz legen. Sooo schön!

#287: Im Wienerwald wird im Frühjahr 1991 eine tote junge Frau gefunden. Um ihren Hals ist ihre Strumpfhose gebunden – zu einer Schlinge verknotet, die der Mörder so angelegt hat, dass er sie immer wieder lockern konnte. Nur drei Tage später wird eine zweite Frau gefunden. Um ihren Hals ist ein T-Shirt gebunden, der Knoten ist derselbe wie bei der ersten Leiche. Bald verschwindet alle zehn Tage eine Frau. Die Ermittler sind sich sicher: Sie jagen einen Serienmörder. Doch wer er ist, bleibt lange ein Rätsel. Heute erzählen Linn und Leo von einem Fall, der sich von Österreich bis in die USA erstreckt. Für ihre Recherche reisen sie nach Österreich, stehen in einer alten Hütte in Kärnten, blättern in alten Tagebüchern und treffen Menschen, die damals mit dem Fall zu tun hatten. Die den Mann kannten, dessen Name in Österreich bis heute bekannt ist. Der sich selbst als einen Poeten des Bösen verstand. Auf YouTube haben wir die kompletten Interviews mit den Protagonisten im Fall hochgeladen. Ihr findet sie [**hier.**](https://www.youtube.com/@mordaufex) Eine Produktion von Auf Ex Productions. Hosts: Leonie Bartsch, Linn Schütze Recherche: Leonie Bartsch, Linn Schütze Redaktion: Antonia Fischer Produktion: Alexander Chouzanas, Julian Ortleb Mehr Informationen, Bilder und Videos zum Fall findet ihr auf Social Media unter @mordaufexpodcast Du möchtest mehr über unsere Werbepartner erfahren? [**Hier findest du alle Infos & Rabatte!**](https://linktr.ee/MordaufEx) Du möchtest Werbung in diesem Podcast schalten? [**Dann erfahre hier mehr über die Werbemöglichkeiten bei Seven.One Audio!**](https://www.seven.one/portfolio/sevenone-audio)

"Das Gedicht 33" – Buchpremiere Seit Jahren feiert die neue Ausgabe der Jahresschrift DAS GEDICHT im Lyrik Kabinett eine lebhafte Premiere. Dichterinnen und Dichter tragen eigene und ausgewählte Verse vor. Am 19. November 2025 füllten 26 Poeten und knapp hundert Besucher den Raum. Alle waren sich einig: Die Poesie wurde selten so gelungen gefeiert. Der Abend der »jung & alt«-Premiere, die Vorstellung.33. Bandes der Jahresschrift DAS GEDICHT, galt als besonderes Ereignis – auf der Bühne und in Gesprächen während der Pausen und danach (Hördauer ca. 110 min)Mitwirkende in alphabetischer Reihenfolge:Friedrich Ani (München) | Jürgen Bulla, (München) | Christian Dörr (München) | Georg »Grög!« Eggers (München) | Jan-Eike Hornauer (München) | Matthias Kröner (Ratzeburg) | Anton G. Leitner (Weßling) | Christina Madenach (München) | Heike Nieder (München) | Kathrin Niemela (Passau und Nürnberg) | Wilson Pearce (München) | Wolfgang Prochaska (München) | Wolfgang Ferdinand Ramadan (Icking) | Thomas Schneider (Basel) | Ludwig Steinherr (München) Anton G. Leitner Verlag | DAS GEDICHT. Mit freundlicher Unterstützung des Kulturreferats der Landeshauptstadt München und der Stiftung Lyrik Kabinett. Die Herstellung der 33. Folge von DASGEDICHT wird unterstützt vom Bezirk Oberbayern. Buchpremiere DAS GEDICHT #33: jung & alt. Die Sendung basiert auf Originalaufnahmen des Lyrik-Kabinetts, jedoch fehlen einige Teile des Abends. Die Lesungen von Christoph Leisten, Ulrich Schäfer-Newiger, Melanie Arzenheimer, Gabriele Trinckler, Thomas Hald, Gabriele Wenng-Debert, Lorena Pircher und Sophia Schnack sind nicht enthalten. Auch das Abschlussgespräch des Abends fehlt. Die Herausgeber entschieden aus rechtlichen Gründen, die Lesungen der abwesenden Lyriker nicht in die Sendung aufzunehmen.Technische Bearbeitung und Realisation Uwe Kullnick

Få författare har skildrat livet i en diktatur så poetiskt och konkret som litteraturpristagaren Herta Müller. Hennes romaner om förtrycket och förföljelsen i Ceaușescus Rumänien är mörka, men rymmer också en språklig lekfullhet och en djup humanism. Poeten och författaren Cecilia Hansson berättar om sina möten med Müller. Och tipsar om hur man kan ta sig an hennes författarskap. . Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Melanie Wolfers und Tim Niedernolte sprechen mit einem der großen Poeten und Musiker unserer Zeit: Konstantin Wecker.Seit über 5 Jahrzehnten begleitet er Menschen mit seiner Musik, seinen Texten und seiner unverwechselbaren Haltung – poetisch, politisch und zutiefst menschlich. Anlass des Gesprächs ist sein neues Buch „Der Liebe zuliebe“ – ein persönliches, offenes Werk über Lebenskrisen, Spiritualität, Verantwortung und die Kraft der Poesie. Konstantin spricht über seine Niederlagen, seine spirituelle Suche, den Mut zur Ehrlichkeit und darüber, warum er auch in dunklen Zeiten nicht aufhört, von Utopia zu träumen.Kostantin Wecker, Der Liebe zuliebe, bene! Verlag 2025Website: https://wecker.de/

Tomas Adolphson och Anders Falk, i duon Adolphson & Falk, har släppt albumet Ferlinfynd. Hör även poeten Nioosha Shams om hur hon upptäckte Nils Ferlin. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Nils Ferlin föddes 1898 i Karlstad och levde fram till 1961. Han var en av de tongivande i de så kallade Klarabohemerna i Stockholm som höll hov på caféerna Pilen och Café Cosmopolite. Han debuterade som poet 1930 och gav ut totalt sex diktsamlingar: En döddansares visor, Barfotabarn, Goggles, Med många kulörta lyktor, Kejsarens papegoja och Från mitt ekorrhjul.Musikduon Adolpson & Falk började göra låtar ihop 1968 och slog igenom på allvar på 1980-talet som svenska pionjärer inom synthpop. Bland deras mest kända låtar finns Blinkar blå, Stockholmsserenad, Bärande våg och superklassikern Mer jul. Poeten och skribenten Nioosha Shams, född 1996, är bokaktuell med diktsamlingen Ur och var svensk läsambassadör 2022-2024.Adolphson & Falk framför live i studion två låtar från sitt nya album: Det tjuter ulv och Brev till Nils (Johan, Einar) Ferlin. Merparten av låtarna bygger på texter som Nils Ferlin lämnade efter sig och som publicerats i boken Efterskörd.Skriv till oss! bokradio@sverigesradio.seProgramledare: Marie LundströmProducent: Andreas MagnellTekniker: Simon Vikokel och Heinz Wennin

Den palestinska poeten Nima Hasans dikter skildrar kriget i Gaza på sociala medier. Nu publiceras de på svenska i en ny bok. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Nima Hasan har levt hela sitt liv i Rafah på Gazaremsan, men nu, efter att ha evakuerats elva gånger, bor hon med sina barn i ett tältläger i Deir al-Balah.Översättaren Jasim Mohamed berättar att Nima Hasans dikter är en del av ett växande fenomen med dikter som skrivs direkt under brinnande krig. Hennes dikter publiceras för första gången i bokform när de nu ges ut på svenska i Sverige.Ett reportage av Joakim Silverdal.

Ikebana ist die sehr minimalistische japanische Kunst des Blumenarrangierens, um Harmonie und eine besondere Ästhetik zu erzeugen – und sie ist die Inspiration für die neueste Single von Yaama ("Ikebana Flower"), die zudem ihre aktuellen EPs "Cut" und "Continuity" nach einem japanischen Ästhetik Prinzip benannt hat. "Cut/Continuity" ("Schnitt-Kontinuität") – unter diesem Titel hat Yaama acht Songs auf zwei EPs veröffentlicht, die eine Verbundenheit zwischen Leben und Tod oder Trennung und Verbindung ausdrücken sollen und eine direkte Übersetzung aus dem Japanischen sind: Kire Tsuzuki. Wenn also in der Kunst, Dichtung, Architektur oder auch der Naturdarstellung etwas "abgeschnitten" wird, entsteht gerade durch diesen Einschnitt etwas Neues, das die Phase des Übergangs sichtbar macht. Der Übergang in der Musik von Yaama besteht vor allem aus dem Zusammenbringen unterschiedlichster Anmutungen: Beats und Synthies treffen auf Folk und Jazz wie poetische Lyrics. Sounds, die an gewissen Stellen abbrechen, Verzerrungen und dann in ihren Songs wieder zu einer Einheit zusammenfinden. Inspirieren lässt Yaama, die zuvor auch schon unter ihrem bürgerlichen Namen Mariama Ceesay Musik veröffentlicht hat, allerdings nicht nur von japanischer Ästhetik, sondern auch von dem amerikanischen Poeten schlechthin: Dylan Thomas! Unter anderem ist Yaamas Interpretation seines Gedichtes "Do not go gentle into that good night" auch auf ihrer Doppel-EP "Cut/Continuity" gelandet. Über ihre Faszination japanischer Ästhetik – und natürlich über ihre neue Musik kann Yaama heute Abend im studioeins sprechen.

Ikebana ist die sehr minimalistische japanische Kunst des Blumenarrangierens, um Harmonie und eine besondere Ästhetik zu erzeugen – und sie ist die Inspiration für die neueste Single von Yaama ("Ikebana Flower"), die zudem ihre aktuellen EPs "Cut" und "Continuity" nach einem japanischen Ästhetik Prinzip benannt hat. "Cut/Continuity" ("Schnitt-Kontinuität") – unter diesem Titel hat Yaama acht Songs auf zwei EPs veröffentlicht, die eine Verbundenheit zwischen Leben und Tod oder Trennung und Verbindung ausdrücken sollen und eine direkte Übersetzung aus dem Japanischen sind: Kire Tsuzuki. Wenn also in der Kunst, Dichtung, Architektur oder auch der Naturdarstellung etwas "abgeschnitten" wird, entsteht gerade durch diesen Einschnitt etwas Neues, das die Phase des Übergangs sichtbar macht. Der Übergang in der Musik von Yaama besteht vor allem aus dem Zusammenbringen unterschiedlichster Anmutungen: Beats und Synthies treffen auf Folk und Jazz wie poetische Lyrics. Sounds, die an gewissen Stellen abbrechen, Verzerrungen und dann in ihren Songs wieder zu einer Einheit zusammenfinden. Inspirieren lässt Yaama, die zuvor auch schon unter ihrem bürgerlichen Namen Mariama Ceesay Musik veröffentlicht hat, allerdings nicht nur von japanischer Ästhetik, sondern auch von dem amerikanischen Poeten schlechthin: Dylan Thomas! Unter anderem ist Yaamas Interpretation seines Gedichtes "Do not go gentle into that good night" auch auf ihrer Doppel-EP "Cut/Continuity" gelandet. Über ihre Faszination japanischer Ästhetik – und natürlich über ihre neue Musik kann Yaama heute Abend im studioeins sprechen.

Ikebana ist die sehr minimalistische japanische Kunst des Blumenarrangierens, um Harmonie und eine besondere Ästhetik zu erzeugen – und sie ist die Inspiration für die neueste Single von Yaama ("Ikebana Flower"), die zudem ihre aktuellen EPs "Cut" und "Continuity" nach einem japanischen Ästhetik Prinzip benannt hat. "Cut/Continuity" ("Schnitt-Kontinuität") – unter diesem Titel hat Yaama acht Songs auf zwei EPs veröffentlicht, die eine Verbundenheit zwischen Leben und Tod oder Trennung und Verbindung ausdrücken sollen und eine direkte Übersetzung aus dem Japanischen sind: Kire Tsuzuki. Wenn also in der Kunst, Dichtung, Architektur oder auch der Naturdarstellung etwas "abgeschnitten" wird, entsteht gerade durch diesen Einschnitt etwas Neues, das die Phase des Übergangs sichtbar macht. Der Übergang in der Musik von Yaama besteht vor allem aus dem Zusammenbringen unterschiedlichster Anmutungen: Beats und Synthies treffen auf Folk und Jazz wie poetische Lyrics. Sounds, die an gewissen Stellen abbrechen, Verzerrungen und dann in ihren Songs wieder zu einer Einheit zusammenfinden. Inspirieren lässt Yaama, die zuvor auch schon unter ihrem bürgerlichen Namen Mariama Ceesay Musik veröffentlicht hat, allerdings nicht nur von japanischer Ästhetik, sondern auch von dem amerikanischen Poeten schlechthin: Dylan Thomas! Unter anderem ist Yaamas Interpretation seines Gedichtes "Do not go gentle into that good night" auch auf ihrer Doppel-EP "Cut/Continuity" gelandet. Über ihre Faszination japanischer Ästhetik – und natürlich über ihre neue Musik kann Yaama heute Abend im studioeins sprechen.

Ikebana ist die sehr minimalistische japanische Kunst des Blumenarrangierens, um Harmonie und eine besondere Ästhetik zu erzeugen – und sie ist die Inspiration für die neueste Single von Yaama ("Ikebana Flower"), die zudem ihre aktuellen EPs "Cut" und "Continuity" nach einem japanischen Ästhetik Prinzip benannt hat. "Cut/Continuity" ("Schnitt-Kontinuität") – unter diesem Titel hat Yaama acht Songs auf zwei EPs veröffentlicht, die eine Verbundenheit zwischen Leben und Tod oder Trennung und Verbindung ausdrücken sollen und eine direkte Übersetzung aus dem Japanischen sind: Kire Tsuzuki. Wenn also in der Kunst, Dichtung, Architektur oder auch der Naturdarstellung etwas "abgeschnitten" wird, entsteht gerade durch diesen Einschnitt etwas Neues, das die Phase des Übergangs sichtbar macht. Der Übergang in der Musik von Yaama besteht vor allem aus dem Zusammenbringen unterschiedlichster Anmutungen: Beats und Synthies treffen auf Folk und Jazz wie poetische Lyrics. Sounds, die an gewissen Stellen abbrechen, Verzerrungen und dann in ihren Songs wieder zu einer Einheit zusammenfinden. Inspirieren lässt Yaama, die zuvor auch schon unter ihrem bürgerlichen Namen Mariama Ceesay Musik veröffentlicht hat, allerdings nicht nur von japanischer Ästhetik, sondern auch von dem amerikanischen Poeten schlechthin: Dylan Thomas! Unter anderem ist Yaamas Interpretation seines Gedichtes "Do not go gentle into that good night" auch auf ihrer Doppel-EP "Cut/Continuity" gelandet. Über ihre Faszination japanischer Ästhetik – und natürlich über ihre neue Musik kann Yaama heute Abend im studioeins sprechen.

Poeten, undergroundkonstnären och kompisen Clara Diab redogör för hennes senaste påhitt i kuststaden Split, Kroatien. Hur semestrar man hållbart? Den frågan ger Korrespondenterna svar på i veckans avsnitt. Huliganerna har kommit precis ut som humorgrupp och du kan inte ana vad som hände sen. Du kommer dessutom bjudas på en rafflande kvartalsrapport från Café Eldkvarn, allt enligt regelboken. I den öppna facebookgruppen Sunkiga Hak i Göteborg hyllas Magnus Lindström för sin lifestyle. Det vill du inte missa!

Für Till ist Stefan Stoppok ein „Nationalschatz“. Auch Henning bewundert den Sänger, Komponist, Poeten und Musiker. Das Beste: Kurz vor Auftakt seiner „Teufelsküche-Tour Teil 3“ hat sich Stoppok für Musik ist Trumpf Zeit genommen und in einem sehr persönlichen Gespräch über sich, sein kurioses Leben und seine Lieblingsmusik gesprochen. Fantastisch, empathisch, interessant und liebenswert: Stefan Stoppok! Die Songs der Sendung: 1) Fairytale of New York / The Pogues2) May you never / John Martyn3) Mülldeponie / Stoppok4) Castles made of sand / Jimi Hendrix5) Tubthumping / Chumbawumba6) Summertime blues / Blue Cheer Links zur Sendung:Stoppok & Band auf Tour:14.5. Krefeld / Kulturfabrik15.5. Billerbeck / Geschwister Eichwald-Aula16.5. Dortmund / FZW17.5. Twistringen / Alte Zieglei18.5. Leer / Zollhaus Weitere Termine unter: https://stoppok.de/termine/ Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Von wegen Genie – Dichten ist ein Handwerk, Transpiration, regelbasiert. Hans Magnus Enzensberger hat im neunten Band der „Anderen Bibliothek“ die rhetorischen und sprachlichen Mittel gesammelt, die es braucht, um ein Dichter zu werden. An die Arbeit, Poeten!

Sie ist das wohl kurzlebigste Genre der Literaturgeschichte: die Twitterpoesie. Mit großer Lust am Spiel und voll sprachlicher Sprengkraft finden die oft anonymen Poetinnen und Poeten auf der Plattform auch für die abgenudeltsten Gefühle neue Ausdrucksformen. Seit Elon Musks Übernahme und Umstrukturierung des Netzwerks verlassen immer mehr Menschen "X", wie es nun heißt; Accounts, die zu lange inaktiv sind, werden für immer gelöscht. Büchner-Preisträger Clemens J. Setz findet das gar nicht "zum abfeierm", sondern eher zum "weimen". Er hat der aussterbenden Gattung ein Denkmal gesetzt - mit dem Buch "Das All im eignen Fell".

Liebe und Meer, Sprachwitz mit Tiefgang und alten wie neuen Poeten, eine besinnliche Gedichtefolge zu Allerheiligen

Böttcher, Bas www.deutschlandfunkkultur.de, Fazit

En artikel jag skrev för några år sedan om min vän Axel Andersson, poeten från finnskogen. (NWT 2018-11-24)

Die Hanuman Chalisa ist ein wunderbares Lied für Hanuman, den göttlichen Diener und Affengott. Chalisa bedeutet 40 Strophen. Geschrieben von Tulsidas, einem der großen indischen Heiligen, Rama-Verehrer, Hanuman-Verehrer, Poeten und Musiker des 18. Jahrhunderts. Hier ist der Text zum Mitsingen. Mehr zu diesem Kirtan findest du unter Hanuman Chalisa Shri-guru Charana Saroja Raja,Nija Manu Mukuru Sudhari /Baranau Raghu-bara Bimala Jasu,Jo Dayaku Phala Chari // 1 // (ka) Buddhi-hina Tanu Janike,Sumirau Pavana Kumara /Bala Budhi Bidya Dehu Mohi,Harahu Kalesa Bikara // 1 // (kha) Jaya Hanumana Jnana Guna Sagara /Jaya Kapisa Tihu Loka Ujagara Der Beitrag Hanuman Chalisa mit Satyananda und Band erschien zuerst auf Yoga Vidya Blog - Yoga, Meditation und Ayurveda.

Den 23 april 2024 är det 70 år sedan poeten Love Skog (Oscar Larsson) från Slugtorp i Norra Finnskoga drunknade i Klarälven. (NWT 2018-04-28)

Christoph, Sven und Gabi ziehen Bilanz zu vier Jahren Brexit und feiern zwei große Schotten: Den Dichter Robert Burns und den Musiker Mark Knopfler.

MÅNADENS DIKTARE (JULI) ÖVERSÄTTNING: Annika Bäckström UPPLÄSNING: Sofia Berg-Böhm Marina Tsvetajeva (1892-1941) debuterade i en värld och skrev en stor del av sina dikter i en helt annan. Född i Moskva som dotter till en professor i konsthistoria och en konsertpianist kunde hon studera och lära sig språk i Schweiz och Frankrike, och hon var bara 18 år när hennes första diktsamling ”Kvällsalbum” publicerades 1910. Den väckte genast uppmärksamhet. I en tid då det vimlade av olika litterära grupperingar, som symbolister, futurister och akmeister, var hennes poesi något alldeles för sig: djärv, kompromisslös, både högstämt romantisk och experimentell. ”Poeten har inget modersmål”, menade Tsvetajeva, och ”Det spelar ingen roll på vilket språk jag inte blir förstådd”.Hennes vuxna liv präglades av fattigdom och tragedier. Under stora umbäranden genomlevde hon ryska revolutionen i Moskva. Hennes treåriga dotter Irina dog av svält 1920. Efter närmare två decenniers exil i Europa återvände Tsvetajeva till Sovjetunionen 1939, där hennes dotter Ariadna skulle komma att arresteras och hennes make Sergej Efron avrättas. Själv begick hon självmord i Tatarstan 1941. På 60-talet började hennes författarskap återupptäckas och idag räknas hon till de största ryska modernisterna. För Joseph Brodsky var hon den allra främsta – det ryska 1900-talets mest passionerade röst.DIKT: "För mina dikter..." av Marina Tsvetajeva (1913)DIKTSAMLING: Med gröna ögon (Akvilon 2010)MUSIK:Theodor Leschetizky: BerceuseEXEKUTÖR: Peter Ritzen, piano

MÅNADENS DIKTARE (JULI) ÖVERSÄTTNING: Annika Bäckström UPPLÄSNING: Sofia Berg-Böhm Marina Tsvetajeva (1892-1941) debuterade i en värld och skrev en stor del av sina dikter i en helt annan. Född i Moskva som dotter till en professor i konsthistoria och en konsertpianist kunde hon studera och lära sig språk i Schweiz och Frankrike, och hon var bara 18 år när hennes första diktsamling ”Kvällsalbum” publicerades 1910. Den väckte genast uppmärksamhet. I en tid då det vimlade av olika litterära grupperingar, som symbolister, futurister och akmeister, var hennes poesi något alldeles för sig: djärv, kompromisslös, både högstämt romantisk och experimentell. ”Poeten har inget modersmål”, menade Tsvetajeva, och ”Det spelar ingen roll på vilket språk jag inte blir förstådd”.Hennes vuxna liv präglades av fattigdom och tragedier. Under stora umbäranden genomlevde hon ryska revolutionen i Moskva. Hennes treåriga dotter Irina dog av svält 1920. Efter närmare två decenniers exil i Europa återvände Tsvetajeva till Sovjetunionen 1939, där hennes dotter Ariadna skulle komma att arresteras och hennes make Sergej Efron avrättas. Själv begick hon självmord i Tatarstan 1941. På 60-talet började hennes författarskap återupptäckas och idag räknas hon till de största ryska modernisterna. För Joseph Brodsky var hon den allra främsta – det ryska 1900-talets mest passionerade röst.DIKT: "En trädgård" av Marina Tsvetajeva (1934)DIKTSAMLING: Med gröna ögon (Akvilon 2010)MUSIK: Gabriel Fauré: Aprês un rêveEXEKUTÖR: Yo-Yo Ma, cello, Kathryn Stott, piano

MÅNADENS DIKTARE (JULI) ÖVERSÄTTNING: Tora Lane UPPLÄSNING: Sofia Berg-Böhm Marina Tsvetajeva (1892-1941) debuterade i en värld och skrev en stor del av sina dikter i en helt annan. Född i Moskva som dotter till en professor i konsthistoria och en konsertpianist kunde hon studera och lära sig språk i Schweiz och Frankrike, och hon var bara 18 år när hennes första diktsamling ”Kvällsalbum” publicerades 1910. Den väckte genast uppmärksamhet. I en tid då det vimlade av olika litterära grupperingar, som symbolister, futurister och akmeister, var hennes poesi något alldeles för sig: djärv, kompromisslös, både högstämt romantisk och experimentell. ”Poeten har inget modersmål”, menade Tsvetajeva, och ”Det spelar ingen roll på vilket språk jag inte blir förstådd”.Hennes vuxna liv präglades av fattigdom och tragedier. Under stora umbäranden genomlevde hon ryska revolutionen i Moskva. Hennes treåriga dotter Irina dog av svält 1920. Efter närmare två decenniers exil i Europa återvände Tsvetajeva till Sovjetunionen 1939, där hennes dotter Ariadna skulle komma att arresteras och hennes make Sergej Efron avrättas. Själv begick hon självmord i Tatarstan 1941. På 60-talet började hennes författarskap återupptäckas och idag räknas hon till de största ryska modernisterna. För Joseph Brodsky var hon den allra främsta – det ryska 1900-talets mest passionerade röst.DIKT: Ur "Trappdikt" av Marina Tsvetajeva (1926)DIKTSAMLING: Trappdikt (Ellerströms 2023)MUSIK: Fikret Amirov: NocturneEXEKUTÖR: Jeanne Baxtresser, flöjt, Pedja Muzijevic, piano

MÅNADENS DIKTARE (JULI) ÖVERSÄTTNING: Tora Lane UPPLÄSNING: Sofia Berg-Böhm Marina Tsvetajeva (1892-1941) debuterade i en värld och skrev en stor del av sina dikter i en helt annan. Född i Moskva som dotter till en professor i konsthistoria och en konsertpianist kunde hon studera och lära sig språk i Schweiz och Frankrike, och hon var bara 18 år när hennes första diktsamling ”Kvällsalbum” publicerades 1910. Den väckte genast uppmärksamhet. I en tid då det vimlade av olika litterära grupperingar, som symbolister, futurister och akmeister, var hennes poesi något alldeles för sig: djärv, kompromisslös, både högstämt romantisk och experimentell. ”Poeten har inget modersmål”, menade Tsvetajeva, och ”Det spelar ingen roll på vilket språk jag inte blir förstådd”.Hennes vuxna liv präglades av fattigdom och tragedier. Under stora umbäranden genomlevde hon ryska revolutionen i Moskva. Hennes treåriga dotter Irina dog av svält 1920. Efter närmare två decenniers exil i Europa återvände Tsvetajeva till Sovjetunionen 1939, där hennes dotter Ariadna skulle komma att arresteras och hennes make Sergej Efron avrättas. Själv begick hon självmord i Tatarstan 1941. På 60-talet började hennes författarskap återupptäckas och idag räknas hon till de största ryska modernisterna. För Joseph Brodsky var hon den allra främsta – det ryska 1900-talets mest passionerade röst.DIKT: Ur "Bergsdikt" av Marina Tsvetajeva (1924)DIKTSAMLING: Bergsdikt (Ellerströms 2023)MUSIK: Christoph Willibald Gluck: Melodi ur andra akten av Orfeus och EurydikeEXEKUTÖR: Vilde Frang, violin, José Gallardo, piano

MÅNADENS DIKTARE (JULI) ÖVERSÄTTNING: Annika Bäckström UPPLÄSNING: Sofia Berg-Böhm Marina Tsvetajeva (1892-1941) debuterade i en värld och skrev en stor del av sina dikter i en helt annan. Född i Moskva som dotter till en professor i konsthistoria och en konsertpianist kunde hon studera och lära sig språk i Schweiz och Frankrike, och hon var bara 18 år när hennes första diktsamling ”Kvällsalbum” publicerades 1910. Den väckte genast uppmärksamhet. I en tid då det vimlade av olika litterära grupperingar, som symbolister, futurister och akmeister, var hennes poesi något alldeles för sig: djärv, kompromisslös, både högstämt romantisk och experimentell. ”Poeten har inget modersmål”, menade Tsvetajeva, och ”Det spelar ingen roll på vilket språk jag inte blir förstådd”.Hennes vuxna liv präglades av fattigdom och tragedier. Under stora umbäranden genomlevde hon ryska revolutionen i Moskva. Hennes treåriga dotter Irina dog av svält 1920. Efter närmare två decenniers exil i Europa återvände Tsvetajeva till Sovjetunionen 1939, där hennes dotter Ariadna skulle komma att arresteras och hennes make Sergej Efron avrättas. Själv begick hon självmord i Tatarstan 1941. På 60-talet började hennes författarskap återupptäckas och idag räknas hon till de största ryska modernisterna. För Joseph Brodsky var hon den allra främsta – det ryska 1900-talets mest passionerade röst.DIKT: "Hej! Varken pilspets..." av Marina Tsvetajeva (1922)DIKTSAMLING: Med gröna ögon (Akvilon, 2010)MUSIK: Lars-Erik Larsson: Siciliana ur En vintersagaEXEKUTÖR: Helsingborgs symfoniorkester, Hannu Lintu, dirigent