Podcasts about kyrkor

  • 49PODCASTS
  • 61EPISODES
  • 33mAVG DURATION
  • ?INFREQUENT EPISODES
  • Mar 2, 2025LATEST

POPULARITY

20172018201920202021202220232024


Best podcasts about kyrkor

Latest podcast episodes about kyrkor

Godmorgon, världen!
Ordväxlingen i Vita huset, kultur för eskapism och politik på Oscarsgalan

Godmorgon, världen!

Play Episode Listen Later Mar 2, 2025 110:43


P1:s veckomagasin om Sverige och världen politik, trender och analyser. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I första timmen:Efter den hätska ordväxlingen i Vita huset mellan presidenterna Trump och Zelenskyj möts Europas ledare i London för att försöka att rädda den transatlantiska enigheten om stödet till Ukraina – med flera av radions korrespondenter.Bör vi i orostider använda konst, kultur och hantverk som eskapism – eller som något konstruktivt? Reportage av Nina Benner.Kyrkor i El Paso höjer sina röster för migranter, men andra tycker att de politiserar bibeln. Rapport från vår latinamerikakorrespondent Lotten Collin.Krönika av Ulrika Knutson.Panelen med Göran Greider Dalademokraten, Zina Al-Dewany Aftonbladet och Tobias Wikström Dagens industri.I andra timmen:Igår var sista dagen för den 42 dagar långa vapenvilan i Gaza. Vad händer härnäst? Hör mellanösternkorrespondent Cecilia Uddén.Till veckan har Sverige varit med i Nato i ett år. Reportage av Mikael Eriksson.Vad betyder det hätska mötet i Vita huset för möjligheten till ett fredsavtal? Intervju med freds- och konfliktsprofessorn Isak Svensson.Islamister vinner mark i Bangladesh. Rapport från Naila Saleem New Delhi och Redwan Ahmed i Dhaka.Ikväll Oscarsgala i USA. Vi minns politiska utspel genom åren – och frågar oss hur världspolitiken kommer märkas under årets gala med USA-korrespondent Roger Wilson och P1 Kulturs filmkritiker Emma Engström.Kåseri av Emil Jensen.Programledare: Hélène BennoProducent: Mårten FärlinTekniker: Mikael Sarabi

Den gyllene grenen
Händel, självbilder och kulturmärkta kyrkor

Den gyllene grenen

Play Episode Listen Later Sep 21, 2024 48:33


Utomhusinspelning i solen, om skattemedel till svenska kyrkan och självbildsanalyser. En gräsklippare väsnas lite, men det får man stå ut med när septembersolen fortfarande värmer. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

TV4Nyheterna Radio
"Dödssiffran stiger efter attentat mot kyrkor"

TV4Nyheterna Radio

Play Episode Listen Later Jun 24, 2024 1:22


Nyheterna Radio 06.00

Samtal i sakristian
17 Bland kyrkor och nattklubbar

Samtal i sakristian

Play Episode Listen Later May 29, 2024 41:57


Fredrik Kopsch är chefsekonom på tankesmedjan Timbro, och hans uttalande om att S:ta Clara kyrka i Stockholm borde göras om till nattklubb väckte nyligen mycket uppståndelse. I samtalet med Omar Ud-Din förklarar han sina tankar om hur både kyrkor och städer kan fortsätta utvecklas. Vilka gäster skulle du vilja höra i kommande avsnitt? Hör av dig, följ och diskutera på Instagram, där vi heter @samtalisakristianpodden!

Historia.nu
Vikingen i världen – vite Krist (del 4)

Historia.nu

Play Episode Listen Later Apr 30, 2024 28:21


När vi talar om vikingatiden tänker många på Oden, Freja, Idun, Tor och andra gudar och gudinnor. Men nordborna kom tidigt i kontakt med kristendomen vid resor till romarriket där kristendomen blev statsreligion redan i slutet på 300-talet. Kyrkor byggs under hela vikingatiden. Munken Ansgar kom till Sverige på 800-talet och grundade en kristen församling i staden Birka. Kristnandet är en process som tar många hundra år men det finns få skriftliga källor som berättar om hur det gick till i Sverige. Det är på kyrkogårdarna vi får leta efter spåren av den nya religionen. Historia Nu Dok är podden som går på djupet i historien. Detta är fjärde och sista delen av Historia Nu Dok – Vikingen i världen, som görs i samarbete med förlaget Historiska Media. Programledare är Kristina Ekero Eriksson, journalist och arkeolog som har skrivit böcker om vikingatiden och tiden före vikingatiden. I den här dokumentärserien i fyra delar undersöker hon tillsammans med journalisten Urban Lindstedt, vad som tog åt nordborna i slutet av 700-talet. Vikingen uppstår i skuggan av det kristna Europa och försvinner på sätt och vis när kristendomen når norrut. Och det är för att kristendomen medförde helt nya sätt att organisera samhället, ersatte gamla kulturella riter med helt andra och skapade nya relationer till resten av Europa. Under tusentals år hade nordborna begravt sina döda intill sina gårdar, och så fortsatte de nyfrälsta vikingarna att göra. Brandgravar och skelettgravar finns intill varandra på gårdsgravfälten. Men så småningom började man begrava de döda på kyrkogårdar. Ett annat tecken på att vikingar är kristna är runstenarna, som började resas i massor under slutet av vikingatiden. Runstenar finns i de flesta landskap, men särskilt i Uppland där vi räknar 2500 runristningar och Södermanland där det finns 400 runstenar. Ofta är de prydda med kors eller försedda med en kristen bön, som kan avlutas med orden ”Gud hjälpe hans ande och själ”, eller ”Gud hjälpe hans ande och själ bättre än han förtjänade”. Prästerskapet organiserades för att sprida och upprätthålla den kristna tron. Socknar och församlingar bildades runt om i landet och kyrkorna blev centrum för religiöst liv och sociala aktiviteter. Med kristendomen kom en europeisk medeltida kultur till Norden och vi blev en integrerad del av Europa. Då var vikingens tid över. Bild hemsida: Lingbergs runsten, U240, Vallentuna 257:1 in the RAÄ Fornsök database. CC 2.5 Medverkade gjorde Alexandra Sanmark, Anne-Sofie Gräslund och Klas Wikholm af Edström. Programledare: Kristina Ekero Eriksson Redaktör: Aron Schuurman Producent: Urban Lindstedt Ljuddesign och slutmix: Emanuel Lehtonen Den här dokumentärserien gjordes av Urban Lindstedt och Kristina Ekero Eriksson.  Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

RE:formera-podden
Avsnitt 197 - Alla kyrkor har en gång planterats

RE:formera-podden

Play Episode Listen Later Apr 12, 2024 37:24


Pontus Adefjord, präst och regional missionsledare för EFS Mittsverige gästar dagens avsnitt. Magnus och Pontus samtalar bland annat om en studieresa i London nyligen där de fick möta flera olika missions- och förnyelseinitiativ inom Church of England. De tänker högt tillsammans om vilka intryck de tagit med sig hem och hur de genom EFS kan implementeras och tjäna kyrkan i vår kontext. De funderar över uttrycket »a church safe enough to be broken and challenging enough to grow«.

Ledarredaktionen
Bör kyrkor vänta med att döpa asylsökande?

Ledarredaktionen

Play Episode Listen Later Mar 5, 2024 44:25


5 mars. En person som sökt asyl i Sverige och blivit kristen här kan råka illa ut i hemlandet vid ett eventuellt avslag. Därför bör kyrkor vänta med att döpa asylsökande. Det menar Fredrik Malm, riksdagsledamot för Liberalerna. Ruth Nordström, advokat som företrätt många konvertiter håller inte med. Andreas Ericson leder samtalet.

sverige liberalerna asyls kyrkor ruth nordstr andreas ericson
Ledarpodden
Ska kyrkor döpa asylsökande eller inte?

Ledarpodden

Play Episode Listen Later Feb 27, 2024 40:30


”Kyrkorna i Sverige borde enas om att inte döpa personer som väntar på sitt asylbeslut. Detta då fenomenet pray to stay inte bara är stort i länder som Storbritannien utan även i Sverige. Konversion under asylprocessen är mer problematiskt än vad som i dag framkommer i den svenska debatten.” Detta skrev den liberale riksdagsmannen Fredrik Malm i en debattartikel i Expressen nyligen.   För att debattera huruvida kyrkor bör sluta att döpa asylsökande eller ej möts Jakob Olofsgård, riksdagsledamot (L) tillika pastor i Equmeniakyrkan, och Ruth Nordström, advokat och vd för människorättsadvokaterna. Medverkar gör också Steven Crosson, ledarskribent.

Camilla Klockars
"Alla kyrkor är lärande kyrkor", serie om församlingen, del 1

Camilla Klockars

Play Episode Listen Later Oct 20, 2023 18:29


Pastor Camilla Klockars underivisar om församlingen, del 1 ,"Alla kyrkor är lärande kyrkor", 20. 8 2023, Vasa Metsku

P3 Nyheter med
Återvunna kläder dumpas i fattiga länder & svenska kyrkor blir ölbryggerier – P3 Nyheter med Lana Zand

P3 Nyheter med

Play Episode Listen Later Jun 14, 2023 11:25


Lana Zand, Babs Drougge och Matilda Rånge på P3 Nyheter förklarar morgonens stora nyheter, alltid tillsammans med programledarna för Morgonpasset i P3: Linnéa Wikblad och David Druid. Gamla kläder som lämnas in på H&M butiker för återvinning dumpas i Afrikanska länder. Det visar en granskning i Aftonbladet. Nu svarar H&Ms VD på kritiken.Men också – svenska kyrkor säljs ut och blir, bland annat, ölbryggerier, och det oroar kyrkohistorikern Joel Halldorf som vill se en större respekt från de som tar över guds hus. På lite mer än 20 år har hundra kyrkor sålts av Svenska kyrkan eftersom ekonomin krisar när allt färre sätter sig i kyrkbänken.

en Präst & en Mammut
Episode 349: Om försäljning av kyrkor

en Präst & en Mammut

Play Episode Listen Later May 25, 2023 48:29


Tack för att du lyssnar! 

Nordvärmlandspodden med Torleif Styffe
Kyrkor och fotbollsplaner

Nordvärmlandspodden med Torleif Styffe

Play Episode Listen Later Feb 22, 2023 10:42


Något om bekymmer som avfolkningen orsakar. (NWT 2014-11-08)

Radio Sweden på lätt svenska
Fredag 16 september 2022

Radio Sweden på lätt svenska

Play Episode Listen Later Sep 16, 2022 6:39


Skola i Kiruna stängs på grund av dålig arbetsmiljö Kyrkor och en ishall stänger när priset på el stiger Vi berättar om en ny film omförfattaren till Alfons Åberg Reportrar Jenny Pejler och Odessa Fardipour.

en Präst & en Mammut
Episode 315: 315 Orimlig ilska och vandaliserade kyrkor

en Präst & en Mammut

Play Episode Listen Later Aug 31, 2022 53:24


Tack för att du lyssnar! Följ oss gärna på Facebook En präst och en mammut, eller på Instagram @mammuten @kjelldellert 

P1 Kultur
Urban krigföring krossar Ukrainas städer

P1 Kultur

Play Episode Listen Later Mar 9, 2022 53:50


Kyrkor, torg, minnesmonument - Ukrainas städer hotas nu av förstörelse och i värsta fall utplåning. Miljontals människor är på flykt och dödas och samtidigt blir deras hem till grus. ARGSINT NEW YORK-DAM PÅ SVERIGEBESÖK: FRAN LEBOWIZDen legendariska New York-profilen Fran Lebowitz blev en global kändis när Netflix-serien "Pretend it's a city" kom 2021. Den skarptungade Fran levererade vass och rolig samtidskritik intervjuad av en gapskrattande Martin Scorsese. Nu framträder hon på Circus i Stockholm, arg som ett bi över Putins krig.STADEN OCH KRIGETKriget i Ukraina innebär inte bara omätligt lidande och död, det är också vårt gemensamma kulturarv som blir förstört. Platser, byggnader, gatukorsningar - allt blir till grus. Vad händer med människornas minnen när platserna där de uppstod skadas eller försvinner? Podcasten STADENs skapare: historieprofessorn Håkan Forsell och arkitekturskribenten Dan Hallemar kommer till studion för ett samtal om staden och kriget.STOPP FÖR LYXMODEMÄRKEN I RYSSLANDEfter Rysslands invasion av Ukraina så ökade försäljningen av lyxvaror i ryska storstäder. Dom som hade råd bunkrade dyra klockor och märkeskläder som inte tappar i värde lika snabbt som den ryska valutan. Men uppmaningar från modeindustrin och sanktioner som försvårat försäljningen har lyxvarumärken som Chanel, Hermés och Louis Vuitton klistrat lappen "not open" på sina glasdörrar.JOANNA RUBIN DRANGER HAR GJORT EN SERIEROMAN OM FAMILJEN OCH FÖRINTELSENJoanna Rubin Drangers nya bok: "Ihåg kom oss till liv" är en myllrande familjekrönika med långa svarta skuggor. Boken som är på 400 sidor innehåller hennes forskningsarbete i text och bild om familjens erfarenheter av flykt och förintelse. En historielektion om Sverige, Norge, Danmark och Östeuropa och judarna, som inte liknar något annat. Det handlar om död och överlevnad, att börja om och hitta mening och om tystnaden som går i arv när minnena är för plågsamma att föra vidare till nästa generation. OBS OM SKILLNADEN MELLAN MIGRANTER OCH MIGRANTERMigration är en viktig del av den globaliserade världen. Samtidigt tycks den politiska diskussionen hela tiden sträva mot att göra skillnad på olika slags migranter. I den här essän funderar Gustaf Grapengiesser på hur samhället värderar migranter utifrån skälen för deras förflyttning.Programledare: Cecilia Blomberg Producent: Nina Asarnoj

RE:formera-podden
Avsnitt 74 - Miraklet i Clara. Nio kännetecken på kyrkor som växer, del 2/2

RE:formera-podden

Play Episode Listen Later Oct 8, 2021 26:40


I dagens avsnitt fortsätter vi samtalet med prästen och fd direktorn för Sankta Clara kyrka, Carl Erik Sahlberg. Vi gästas även en liten stund av Mats Nyholm, nuvarande direktor i Clara. Både Mats och Carl-Erik berättar inlevelsefullt om ”miraklet i Clara” - om hur en nedläggningshotad kyrka mitt i Stockholms city i början av 90-talet blev till en räddningsark för 1000-tals människor. Carl Erik avslutar sin genomgång av de nio kännetecknen på kyrkor som växer.

RE:formera-podden
Avsnitt 73 - Nio kännetecken på kyrkor som växer del 1 av 2

RE:formera-podden

Play Episode Listen Later Oct 1, 2021 25:49


Idag och nästa fredag gästas podden av prästen och fd direktorn för Sankta Clara kyrka, Carl Erik Sahlberg. Han berättar inlevelsefullt om ”miraklet i Clara” - om hur en nedläggningshotad kyrka mitt i Stockholms city i början av 90-talet blev till en räddningsark för 1000-tals människor. Carl Erik delar även med sig av en studie han sammanställt över vad som tycks vara gemensamma drag för kyrkor som växer, oavsett i vilken kontext de verkar. Första delen av två. God lyssning!

Människor och tro
Svenska kyrkans val mellan social verksamhet och att renovera sina kyrkor

Människor och tro

Play Episode Listen Later Sep 8, 2021 44:57


I kyrkovalet den 19:e september får Svenska Kyrkans medlemmar välja och påverka verksamheten. Vilka prioriteringar gör de som ställer upp som kandidater? I Linköping finns både en mäktig domkyrka som ständigt behöver renoveras och en betydligt modernare kyrka i den socialt utsatta stadsdelen Skäggetorp där kyrkans integrationspedagog Kajta Wiebe försöker att göra skillnad. Hör henne och ett reportage från domkyrkan och ett samtal om vad kyrkan bör prioritera framöver. Cecilia Cras (S) och Per Ingvarsson, POSK ,partipolitiskt obundna i Svenska kyrkan medverkar samt frilansjournalisten Erik Lindfelt. Programledare: Åsa Furuhagen Producent: Anders Diamant Reporter: Thella Johnsson

Prata om det
#28 The Golden One och kyrkor

Prata om det

Play Episode Listen Later Jun 24, 2021 7:58


Har The Golden One en poäng om varför vi behöver kyrkor? Det kommer jag prata om i dagens avsnitt! Prata Om Det är en podcast där olika åsikter kan mötas i långa, öppna diskussioner om aktuella samhällsfrågor. Samtal som rör sig utanför filterbubblor där alla argument kan prövas, till för alla politiska läger. Värd: Oscar Matti Ljud: My Andréesdotter

Vi går till historien
44. Johan III bygger slott och kyrkor, en prinsessa blir sjörövare och en annan blir ensamstående curlingmamma

Vi går till historien

Play Episode Listen Later Jun 15, 2021 48:43


Om hur kungens hobby förstör Sveriges ekonomi, om mäns våld mot kvinnor och om den drottning vars titel gett namn åt vår nuvarande kungafamiljs hem. Support till showen http://supporter.acast.com/vigartillhistorien. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

en Präst & en Mammut
269 Om flaggstänger, coronablommor och övertaliga kyrkor

en Präst & en Mammut

Play Episode Listen Later Jun 3, 2021 40:30


Tack för att du lyssnar!

Nya Dagbladet Newscast
Veckans nyhetssvep fredag 28 maj 2021

Nya Dagbladet Newscast

Play Episode Listen Later May 27, 2021 18:32


Nya propagandakampanjen: Kändisar ska övertala svenskarna att vaccinera sig. EU förnyar regelverk för lobbyregister. Kyrkor tvingas införa medicinsk apartheid. Socialstyrelsen ska informera om risker med kusingifte. Ny tjänst ska analysera filmer efter kön och ras. Michigans guvernör bröt mot egna coronarestriktionerna. Mäktige globalisten: Mikrochipp i hjärnan blir snart verklighet. Konserter i forskningssyfte för covid-19 planeras i Norge. Visselblåsare avslöjar Facebooks systematiska plan att tysta all vaccinkritik. Sändningen sponsras av teuton-systems.com och dalwebb.se . För fler nyhetsuppdateringar besök nyadagbladet.se . Nya Dagbladet - Sveriges bredaste helt oberoende dagstidning. Ansvarig utgivare: Markus Andersson. För att säkerställa att vi kan fortsätta med sändningarna - swisha gärna ett stöd till123 611 30 21. Tack för ditt bidrag!

Veckans nyheter – från ett kristet perspektiv
Ska kyrkor kartlägga medlemmarnas hudfärg?

Veckans nyheter – från ett kristet perspektiv

Play Episode Listen Later May 21, 2021 14:38


Pingsts enkät gällande församlingsmedlemmars hudfärg, Ekot-reportern som inledde en relation med en islamist som hon bevakade och judehatet som blossat upp i och med konflikten i Israel. Det är ämnen som tas upp i det 15:e avsnittet av Veckans nyheter. Sven Almkvist kommenterar även en annorlunda kärlekshistoria som väcker hopp.

Ring P1 - 099-510 10
Coronarestriktioner, prinsintervju, kyrkor

Ring P1 - 099-510 10

Play Episode Listen Later Mar 9, 2021 29:57


Ring P1 från Malmö om bland annat coronarestriktioner, intervjun med brittiska prinsparet Harry och Meghan och om att kyrkor hålls stängda. Programledare: Sofie Ericsson, ansvarig utgivare: Anna Benker

Radio Sweden på lätt svenska
Måndag 30 november 2020

Radio Sweden på lätt svenska

Play Episode Listen Later Nov 30, 2020 11:37


Äldreboenden får hård kritik för vården av äldre covid-sjuka personer. Många äldre fick inte träffa läkare och de fick inte den vård de har rätt till. | Fler människor har blivit skjutna till döds de senaste åren. | Kyrkor har digitala konserter på jul och advent. | Här kan du läsa texten till nyheterna: https://sverigesradio.se/radioswedenpalattsvenska Programledare: Ingrid Forsberg och Jenny Hallberg

DagenTV
KD föreslår stödakut för civilsamhället

DagenTV

Play Episode Listen Later Apr 23, 2020 1:36


Kyrkor och samfund som förlorat intäkter under coronakrisen kan få ta del av KD:s "civilsamhällesakut", en satsning som beräknas kosta omkring en miljard kronor. 

USApodden
Trump vill se fyllda kyrkor till påsk

USApodden

Play Episode Listen Later Mar 25, 2020 40:07


Donald Trump har utropat att han är en krigspresident och att USA är i krig mot coronaviruset. Han har också sagt att USA ska öppna snart igen och att han vill ha fulla kyrkor till påsk. Medverkande: Ginna Lindberg, Sveriges Radios USA-kommentator och Kajsa Boglind, korrespondent i Washington. Programledare: Sara Stenholm Pihl Producent: Cecilia Khavar Tekniker: Elin Hagman USApodden usapodden@sverigesradio.se

united states donald trump washington kyrkor fyllda kajsa boglind sveriges radios usa
Läsarpodden
Avsnitt 43: ”The souls of China” av Ian Johnson

Läsarpodden

Play Episode Listen Later Mar 3, 2020 44:20


I Kina gjorde kommunisterna under Mao sitt bästa för att utplåna religion, både traditionell och kristen. Men de senaste åren har den gjort en häpnadsväckande comeback. Kyrkor växer, människor hittar tillbaka till urgamla ritualer och det finns en allt mer påtaglig törst efter mening. Journalisten Ian Johnson menar att kyrkan är det enda egentliga civilsamhället i Kina, en plats där människor kan få tänka och organisera sig fritt. Boken ”The souls of China” är en fascinerande och djuplodande skildring av de andliga väckelserna i Kina.

Människor och tro
Människor och tro ”Kyrkodöden - Vad händer med alla gamla kyrkor

Människor och tro

Play Episode Listen Later Feb 5, 2020 44:45


Vad händer med alla gamla kyrkor? Vad innebär det av avkristna en kyrka och hur är det att bo i en gammal kyrka? Och behövs verkligen kyrkobyggnader för att förmedla ett religiöst budskap? Är en gång helig mark alltid helig mark? Under perioden 20002018 har 104 av Svenska kyrkans kyrkor tagits ur bruk. Även ett stort antal frikyrkor har lagts ner och avkristnats. Vikande medlemsantal i Svenska kyrkan, färre som firar gudstjänst och en omflyttning från glesbygden till städerna är en kombination som lett till kyrkodöden. Det är både dyrt och krävande att administrera alla kyrkobyggnader så i många fall är det enklast att avkristna en kyrka. Fotbollsspelaren Zlatan och musikproducenten och regissören Jonas Åkerlund är två som köpt gamla kyrkor i centrala Stockholm och andra kyrkor hamnar på Hemnet och blir bostäder, skolor eller helt enkelt rivs. Det är många orter i Sverige som blivit av med sin kyrka och det har vållat både sorg och protester. Mycket av många bygders historia ryms inom kyrkan och dessutom kan den vara en stor del av enskilda familjers historia med bröllop, begravningar och dop. Svenska kyrkan har fortfarande mer än 3 000 kyrkor kvar och får årligen nästan en halv miljard kronor från staten för underhåll och renovering av kulturmiljöskyddade byggnader, men det motsvarar bara cirka en fjärdedel av vad det kostar att hålla liv i dessa byggnader. I veckans Människor och tro kommer vi att besöka en gammal kyrka som avkristnats och berätta dess historia från 1800-talet fram till våra dagar. Det är Toftesta missionshus i Vallentuna som var på väg att förfalla, men som renoverats och numera bostad åt familjen Jennerstål och de delar med sig av sina tankar om hur det är att bo i en kyrka. Bo Schylander, pastor och Margareta Palm, tidigare söndagsskollärare i Toftesta minns det gamla missionshuset. I Människor och tro medverkar också Cristina Grenholm, präst i Svenska kyrkan som varit med och avkristnat många kyrkor. Vi får även träffa pastorerna Sarah och Micael Grenholm som tycker att det inte alls behövs en kyrkolokal utan driver istället husförsamlingen Mosaik i Uppsala där bönestunder och mässa hålls i församlingsmedlemmarnas hem. Programledare: Edgar Mannheimer Reporter: Thella Johnson Producent: Antonio de la Cruz

Finrummet
3400 kyrkor

Finrummet

Play Episode Listen Later Jan 2, 2020 41:14


Äntligen ett avsnitt om kyrkor! Rickard Isaksson är antikvarie på Stockholms stift och arbetar med det kyrkliga kulturarvet. Vi går igenom kyrkans användning historiskt och fram till idag. Gymnastikpass på kyrkogården, konkurrens mellan kyrktorn och skyskrapor idag. Kyrktorn i väst, absid i öster och tusen berättelser om präster, de som byggde kyrkan och alla som besökt kyrkan. Ett avsnitt om en av våra mest spektakulära och komplexa byggnader. Kyrkan.

En Kvart i Veckan
261. Kyrkor

En Kvart i Veckan

Play Episode Listen Later Dec 15, 2019 25:50


Thomas och Ylva sitter ute i solen och pratar om kyrkor. Det pratas favoritkyrkor, minnen från skolavslutningar vad det är som gör dessa byggnader så speciella. Trevlig dag! Inlägget 261. Kyrkor dök först upp på En Kvart i Veckan.

#konstnärsvardag
Konstnärsvardag avsnitt 47 - 191214 - rendering och några tankar om konst i kyrkor

#konstnärsvardag

Play Episode Listen Later Dec 14, 2019 5:37


Att rendera, alltså baka ihop - de nitton kortfilmsanimationerna visste sig ta hela nio timmar. Jag fikar och funderar över vart min arbetsdag i ateljén tog vägen. Sedan dyker bytas tankar om samtidskonst i kyrkor upp som jag inte kan hålla inne med.

Eric och Zigenaren
59. Parafym och dödshjälp

Eric och Zigenaren

Play Episode Listen Later Dec 8, 2019 52:25


Kent står inför nya val i livet och Eric tycker att branschen som Kent sneglar åt borde begå självmord. Kents mormor har misshandlat en gubbe för ett ord som han vill återta och han berättar om sin usla superkraft. Samtal om allvarliga ämnen utan källor och mängder av trams ryms också. VARNING: Konsultera din psykolog, psykiater och andliga vägledare före lyssning. Kan verka stötande, kränkande och väcka känslor. ezigenaren@gmail.com Instagram: @ericochzigenaren Twitter: @ezigenaren Tel: 0790345699

Solkarina Sinnligkunskap
Avsnitt 45: Magi från Egyptiska pyramider och kistor i kyrkor fulla med vampyrer

Solkarina Sinnligkunskap

Play Episode Listen Later Aug 27, 2019 34:22


Min gode vän Karin som jag träffar några gånger per år är en av de människor jag har runt mig som jag kan prata det mesta med. Hon har dessutom rest och är välbevandrad i både magi och ritualer. Hon har rest en del i världen och varit på märkliga platser. Här berättar hon lite om det och jag fyller i med mina erfarenheter. Jag blir helt överrumplad när Karin börjar prata om vampyrer och inser att det är en värld jag inte har någon inblick i. Men jag kan garantera att Karina vet det mesta. Hon är inte rädd för något och vet vad hon vill.Detta är också energimedvetenhet som vi behöver för att öka vår självkännedomSolkarinas hemsidaReikiskolanInstagramFacebookYoutube See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Kulturnytt i P1
Recension av ny bok om aktivism av Pussy Riot-medlem, i Hong Kong protesterar man med post it-lappar, och sommartips om att utforska kyrkor.

Kulturnytt i P1

Play Episode Listen Later Jul 24, 2019 6:24


Nyhetssändning från kulturredaktionen P1, med reportage, nyheter och recensioner.

Tredje Gången Gillt
Tredje Gången Gillt 236 - Men är det metal?

Tredje Gången Gillt

Play Episode Listen Later Apr 18, 2019 56:35


Med anledning av branden i Notre-Dame tidigare i veckan (och för den delen faktumet att påsken är här) blir det ovanligt många kyrkor i veckans avsnitt. Dessutom diskuterar vi virtual reality i The Legend of Zelda: Breath of the Wild, Playstation 5, Xbox One S All-Digital Edition, Satisfactory samt det fullständiga monstrum som är Capcom Home Arcade.

Hemsökt
138. Kyrkor och Präster

Hemsökt

Play Episode Listen Later Oct 14, 2018 25:16


Är det så att kyrkorna och prästerna döljer den spöklika sanningen? Och vad hände egentligen med Enok som försvann ?

K-podd
K-podd 45: Alla dessa kyrkor – hur mår de egentligen?

K-podd

Play Episode Listen Later Oct 2, 2018 60:38


På Göteborgs Universitet vid Institutionen för kulturvård samtalar vi med Eva Löfgren och Ola Wetterberg, som tillsammans med Magdalena Hillström gett ut en antologi som heter Alla dessa kyrkor. Hur mår de svenska kyrkorna? Vems är de? Vem bryr sig mest om dem egentligen? Forskningsprojektet Alla dessa kyrkor har fått en del av sin finansiering […]

#ensakidag - en riktigt viktig sak varje morgon
152. Brittiska kyrkor återanvänds som internet-hubbar #ensakidag

#ensakidag - en riktigt viktig sak varje morgon

Play Episode Listen Later Feb 20, 2018 5:44


Om att vara smart med det man har. --- Send in a voice message: https://anchor.fm/ensakidag/message

Rimligheten
Avsnitt 148: "Kyrkor för miljarder"

Rimligheten

Play Episode Listen Later Feb 20, 2018 48:43


Sydkoreanska barn, spridning av influensa, diskriminering av kvinnor i klinisk forskning, allt om magnetkameran, dyra kyrkor, ljusets magiska värld samt grundämnet lantan.   --- Gemytlig podcast om Vetenskap & kuriosa. email: poddenrimligheten@gmail.com "Rimligheten" på facebook för extramaterial

Reformationspodden
Reformationspodden avsnitt 7 ”Hur Luther inspirerat andra kyrkor”

Reformationspodden

Play Episode Listen Later Nov 13, 2017 29:38


Pia med flera podcast
Pia med flera podcast: Peter Lüttge om att leva i skärningspunkten mellan kyrkor

Pia med flera podcast

Play Episode Listen Later Jun 15, 2017 31:07


Peter Lüttge har levt hela sitt liv i skärningspunkten mellan katolicism och protestantism. Hur har det inverkat på vem han är och vad han tänker om livet? Pia Abrahamsson diskuterar med honom. Programmet sändes den 11 juni 2017.

Människor och tro
Muslimska brödraskapets inflytande i Sverige – nu svarar de utpekade på kritiken

Människor och tro

Play Episode Listen Later Mar 23, 2017 44:16


Vi jobbar för demokrati, säger Mahmoud Khalfi och Omar Mustafa. De tillbakavisar anklagelserna i en färsk, kontroversiell forskarrapport. Svenska muslimska organisationer ska enligt rapporten i hemlighet vara på krigsstigen mot demokrati och jämställdhet. I Människor och tro svarar Mahmoud Khalfi, imam vid Stockholms moské, och Omar Mustafa, utvecklingschef vid studieförbundet Ibn Rushd, på anklagelserna. Dessutom ger islamologen Jonas Otterbeck vid Lunds universitet sin bild av Muslimska brödraskapet i Sverige. Kyrkor i Australien ställs till svars efter omfattande sexuella övergrepp I Australien pågår just nu en flera veckor lång hearing med kyrkor och andra samfund som gjort sig skyldiga till sexuella övergrepp på barn. Sveriges Radios Asienkorrespondent Margita Boström har lyssnat på vittnesmål och träffat företrädare för en stödorganisation. Den startade redan 1993 och kontaktas i stort sett dagligen av nya offer. Hur påverkas afroamerikanska kristna av Donald Trumps styre? Linda Thomas, afroamerikansk feministteolog från Chicago, har ägnat sin karriär åt att studera förtrycket av afroamerikanska kvinnor. Nu är hon orolig för utvecklingen i sitt hemland. USA går mot en mer polariserad verklighet och svarta amerikaner har skäl att vara rädda, menar hon. Kan teologerna göra något? Människor och tros reporter Matilda Ljungkvist träffade den frispråkiga Trump-motståndaren under ett Sverigebesök.

Tankesmedjan
Medlemsfuskande kyrkor

Tankesmedjan

Play Episode Listen Later Nov 29, 2016 22:05


Kyrkan i Norge och synden, den där Timss, sista okejade utposten för rasistiska nidbilder. PODDEXKLUSIVT: Medverkande: Elinor Svensson, Petrina Solange och Johannes Finnlaugsson

en Präst & en Mammut
82 I källarlokaler och kyrkoråd

en Präst & en Mammut

Play Episode Listen Later Oct 19, 2016 50:54


Följ oss gärna på Facebook En präst och en mammut Instagram @kjelldellert @mammuten Kul att du lyssnar.

Människor och tro
Ska Svenska kyrkan låna ut sina kyrkor till församlingar med kopplingar till en diktatur?

Människor och tro

Play Episode Listen Later Sep 15, 2016 45:33


Eritreanska ortodoxa kyrkan i Sverige har splittrats. Och nu står Svenska Kyrkan inför ett vägväl ska man låna ut sina kyrkor till en församling med kopplingar till en diktatur eller inte? Missa inte Simon Sarneckis reportage från Gävle och Akalla, om en infekterad religiös strid med politiska förtecken. Hör också Stig Lundberg vid Svenska kyrkans internationella avdelning, och Max Stockman, handläggare vid SST, nämnden för statligt stöd till trossamfund.Vad gör livet värt att leva?Möt Niklas Ekdal, författare till boken Hur jag dog, om vägen tillbaka till livet efter ett självmordsförsök.En procent hopp Jalila kämpar för allas lika rättigheter i Pakistan.Jalila Haider är en 28-årig jurist från Quetta i Pakistan. För en månad sedan förlorade hon de flesta av sina juristkollegor när en självmordsbombare utförde ett attentat mot ett sjukhus. Alexandra Sandels har mött en människorättsaktivist som vägrar ge upp.

Människor och tro
Vad ska vi göra med alla tomma kyrkor?

Människor och tro

Play Episode Listen Later Jul 22, 2016 41:09


Ska vi sälja de tomma kyrkorna, göra om dem till pub eller asylboende, eller bara riva dem? Vad tycker du? Ring in till programmet och var med! Telefonnumret är 08-148800. Slussen öppnar halv tre. Medlemmarna blir färre och fastigheterna dyrare. Hur ska svenska kyrkan få ekvationen att gå ihop?Har du egna erfarenheter av en kyrka som stängts och hur kändes det? Och vad har kyrkorna för betydelse för kulturarvet? Dela med dig av tankar, känslor och konkreta förslag!

ring med ska tro tomma slussen kyrkor medlemmarna telefonnumret
Kristi Uppståndelses Ortodoxa församling
Podcast 03: Bysantinska och orientaliska kyrkor

Kristi Uppståndelses Ortodoxa församling

Play Episode Listen Later Jul 1, 2016 16:41


Fader Mikael redogör kortfattat för skillnaden mellan bysantinska och orientaliska kyrkor, och varför de inte är i kommunion med varandra idag.

Tollans musikaliska
Flyktens musik 5

Tollans musikaliska

Play Episode Listen Later Jun 14, 2016 37:25


Flydde från Europa: Saxofonisten Gabor Bolla flydde från Ungern, organisten Eva Maria Jensen flydde från Polen och tonsättaren Edina Hadziselimovic flydde från Bosnien. Femte programmet av fem. I Birgitta Tollans serie Flyktens musik möter vi idag tre musiker som flytt från centraleuropa. Alla hamnade i Köpenhamn. Organisten, teologen och författaren Eva Maria Jensen blev utslängd ur Kraków i Polen efter en intensiv antisemitisk kampanj 1968-69.Sammanlagt 20 000, av Polens då 25 000, judar lämnade Polen efter det att polska kommunistpartiet, under ledning av Wladyslaw Gomulka initierade kampanjen mot de som kallades femtekolonnare, sionister och kosmopoliter. Tusentals människor med judiskt påbrå avskedades från sina arbeten, fråntogs studieplatser och somliga åtalades för uppdiktade brott. Regeringen förkunnade att de kunde lämna landet och flytta till Israel på villkoret att de avsade sig sitt polska medborgarskap.Eva Maria Jensen och hennes make ville inte till Israel utan anlände, efter en komplicerad flyktingväg i Europa, med falska papper och hemliga möten, illegalt till Danmark. De placerades i ett flyktingläger på skeppet Skt. Lawrence i Köpenhamns hamn.Mellan 1965 och 1969 studerade Eva Maria Jensen piano och musikteori vid Musikakademin i Kraków och teologi vid Jagellonska Universitetet. Hon var dock tvungen att avbryta sina studier när hon flydde. Mellan 1970 och 1975 tog hon en doktorsgrad i teologi och en kandidatexamen i musik och filosofi vid universitetet i Köpenhamn.I Polen var det omöjligt för en kvinna att spela orgel. Det var ett mansgöra. I Danmark, däremot, spelade många kvinnor orgel så Eva Maria Jensen, som närde en dröm att spela orgel, studerade orgelspel under sju år. Hon tog examen i orgel vid Det Kongelige Danske Musikkonservatorium i staden. Som organist har hon gett konserter i Danmark, Sverige, Polen, Tyskland och Frankrike.Eva Maria Jensen har skrivit böckerna Død og evighed i musikken 1890-1920 och Drømmelandet - en bok om Chopin. Tonsättaren och medicinstuderande Edina Hadiselimovic flydde 1992 från kriget i Bosnien som startade när den kommunistiska diktaturen i Titos Jugoslavien upplöstes och de etniska rensningarna inleddes. Serber, kroater och muslimer ville skapa etniskt enhetliga områden och fördrev de främmande folken. I grymheterna ingick mord och kollektiva våldtäkter mot kvinnorna. Kyrkor, moskéer och bibliotek utplånades.Edina Hadiselimovic lämnade huvudstaden Sarajevo tillsammans med sin mor. Hon orkar inte berätta om vad som hände innan flykten.- Vi fick lämna allt bakom oss. Det enda jag hade med mig var min talang - att jag kan spela musik, berättar hon. Från 30 oktober 1992 till 3 maj 1993 vistades hon och modern i flyktinglägret Sandholmslejret norr om Köpenhamn. I det s k kvinnorummet delade de rum med upp till sju kvinnor och barn samtidigt. Kvinnor och barn från 19 olika nationaliteter flyttade ut och in ur rummet under det dryga halvår Edina Hadiselimovic och modern bodde där. De fick vänta i sex år på permanent uppehållstillstånd! Under dessa sex år studerade Edina Hadiselimovic och tog examen vid Musikkonservatoriet i Köpenhamn, inte som asylsökande, för det var förbjudet, utan som utländsk student. 10 % av de studerande kvoterades in om de var från ett annat landMusikstudierna i Köpenhamn var befriande efter den strikta och strama kompositionsutbildningen i Sarajevo. Här fick hon utveckla sina egna musikaliska idéer.- Jag hade fantastiska lärare, som Mogens Ellegaard, Ib Nørholm och Amelia Malling. De gav mig inte enbart verktygen till att komponera egen musik, utan räddade mig också mänskligt. Mänsklig kontakt var livsavgörande för mig under denna period. Det var en fantastisk tid, säger Edina Hadiselimovic.Edina Hadiselimovic komponerade senare kammaroperan Waiting in Nowhere för Det Kongelige Opera. Operan utspelas på  Sandholmslejret. Hon komponerade även minioperan När jag blir uppäten av myror som är en Romeo och Juliaberättelse komponerad ur Julias synvinkel. Hennes stycke Ectopicus delar titel med utomkvedshavandeskap och det är ett verk som berör Edina Hadiselimovic' intresse för medicin. Nu kompletterar hon tonsättarkarriären med en utbildning i medicin. Hon vill bli hjärtläkare. Både musik och medicin kräver en extrem disciplin  och specialisering. Det passar mig, säger Edina Hadiselimovic. Och i musiken behövs ett stort hjärta! Gabor Bolla, romsk saxofonist och kompositör, föddes i Budapest men bor nu i Köpenhamn. Han är 28 år och var underbarn på klarinett innan han valde saxofonerna. Hans fru och familj bor kvar i hemlandet, men han har flytt p g a svårigheterna för honom att verka som musiker där. Han lämnade Ungern på grund av landets intensiva antiziganism och dess nedmontering av kulturlivet, inte minst jazzmiljön. -Mångfald skrämmer ungrarna. Romer, invandrare, flyktingar, homosexuella och andra minoriteter förföljs och diskrimineras i Ungern, som inte är en demokrati utan en diktatur, anser Gabor Bolla.FN kritiserar det sätt som Ungerns regering under regeringschefen Viktor Orbán handskas med makten. En tidigare välfungerande demokrati har på bara fem år förändrats till ett mycket centralstyrt samhälle med stark statlig kontroll över rättssystem, medier och religiösa samfund. Organisationer som försvarar bland annat minoriteters rättigheter utsätts för påtryckningar och smutskastning. Ungerns lärare protesterar mot det nya utbildningssystemet som gjort skolan centralstyrd och lärarna mer ofria. Kritikerna säger att kulturpolitiken i Ungern nu styrs av ett fåtal regeringsvänliga personer och att det bara är "lojala konstnärer" som får pengar från staten.Efter kommunismens fall 1989 blev det svårare och svårare för romer i Ungern. Tidigare hade t ex varje restaurant ett s k zigenarkapell, men de flesta har försvunnit nu och idag finns endast ett par sådana orkestrar kvar.- Myndigheterna i Ungern har tagit död på denna traditionella romska konstform, anser Gabor Bolla. Ungersk romsk musik har starka band till jazzmusik. Inte enbart improvisationerna, utan även de melodiska strukturerna och ackorden, gör den romska musiken från mitt hemland besläktad med jazz, säger Gabor Bolla. I Budapest finns inga möjligheter för mig att försörja mig och min familj och skapa en dräglig tillvaro. Jag vill bygga en bas i Europa där jag kan utöva min musik. Köpenhamns jazzmiljö ger mig en helt annan konstnärlig och mänsklig frihet, säger Gabor Bolla.Musiklista:Nahawand Bashar SharifaMizerna cichaTradEva Maria JensenPro-Records2006, CD-013SOMMERFUGLENEdina Hadziselimovic,Inge PedersenMarianne Lund/ MariaBoelskov SorensenDANACORD009084, DACOCD 684DJANGOGabor BollaRobert LakatosFind Your WayACT COMPANY17669, ACT 9529-2SCHERZO FOR PIANO NR 1 H-MOLLOP 20Frederic Chopin,Lang LangSONY CLASSICAL015676, 88875117582Lulajze JezuniuTrad.Eva Maria JensenJulehilsner fra PolenPro-Records2006, PRO-CD-013Lulajze JezuniuTrad.TriplumJulehilsner fra PolenPro-Records2006, PRO-CD-013Lulajze JezuniuTradTriplumJulehilsner fra PolenPro-Records2006, PRO-CD-013Mizerna cichaTrad.Eva Maria JensenJulehilsner fra PolenPro-Records2006, CD-013QUANT EN MOY - AMOUR ETBIAUTE PARFAITE - AMARA VALDEGuillaume De MachautGuillaume DeMachautMusica Nova (Lyon)AEON25841, AECD 1108CoquetusEdina HadziselimovicEnsemble 2000LiveWaiting In NowhereEdina HadziselimovicRubén Palma, librettoSten Byriel, Elisabeth Halling, Michael Kristensen, Anna Rydberg, Jens Bruno HansenLiveEctopicusEdina HadziselimovicEsbjerg EnsembleLiveDJANGOGabor Bolla Robert Lakatos Find Your WayACT COMPANY17669, ACT 9529-2The Rat and the ParrotDaniel FranckGabor Bolla RobertLakatos m FlSTUNTRECORDS, STUCD15102 LALI'S LAMENTGabor Bolla Robert Lakatos Find Your WayACT COMPANY17669, ACT 9529-2RUMANSK FOLKDANS NR 4Gabor Bolla Robert Lakatos Find Your WayACT COMPANY17669, ACT 9529-2

Musikmagasinet
Flyktens musik 5

Musikmagasinet

Play Episode Listen Later Jun 11, 2016 37:09


Från Europa: Saxofonisten Gabor Bolla flydde från Ungern, organisten Eva Jensen flydde från Polen och tonsättaren Edina Hadziselimovic flydde från Bosnien. Femte programmet av fem av Birgitta Tollan. I Birgitta Tollans serie Flyktens musik möter vi idag tre musiker som flytt från centraleuropa. Alla hamnade i Köpenhamn. Organisten, teologen och författaren Eva Maria Jensen blev utslängd ur Kraków i Polen efter en intensiv antisemitisk kampanj 1968-69.Sammanlagt 20 000, av Polens då 25 000, judar lämnade Polen efter det att polska kommunistpartiet, under ledning av Wladyslaw Gomulka initierade kampanjen mot de som kallades femtekolonnare, sionister och kosmopoliter. Tusentals människor med judiskt påbrå avskedades från sina arbeten, fråntogs studieplatser och somliga åtalades för uppdiktade brott. Regeringen förkunnade att de kunde lämna landet och flytta till Israel på villkoret att de avsade sig sitt polska medborgarskap.Eva Maria Jensen och hennes make ville inte till Israel utan anlände, efter en komplicerad flyktingväg i Europa, med falska papper och hemliga möten, illegalt till Danmark. De placerades i ett flyktingläger på skeppet Skt. Lawrence i Köpenhamns hamn.Mellan 1965 och 1969 studerade Eva Maria Jensen piano och musikteori vid Musikakademin i Kraków och teologi vid Jagellonska Universitetet. Hon var dock tvungen att avbryta sina studier när hon flydde. Mellan 1970 och 1975 tog hon en doktorsgrad i teologi och en kandidatexamen i musik och filosofi vid universitetet i Köpenhamn.I Polen var det omöjligt för en kvinna att spela orgel. Det var ett mansgöra. I Danmark, däremot, spelade många kvinnor orgel så Eva Maria Jensen, som närde en dröm att spela orgel, studerade orgelspel under sju år. Hon tog examen i orgel vid Det Kongelige Danske Musikkonservatorium i staden. Som organist har hon gett konserter i Danmark, Sverige, Polen, Tyskland och Frankrike.Eva Maria Jensen har skrivit böckerna Død og evighed i musikken 1890-1920 och Drømmelandet - en bok om Chopin.Tonsättaren och medicinstuderande Edina Hadiselimovic flydde 1992 från kriget i Bosnien som startade när den kommunistiska diktaturen i Titos Jugoslavien upplöstes och de etniska rensningarna inleddes. Serber, kroater och muslimer ville skapa etniskt enhetliga områden och fördrev de främmande folken. I grymheterna ingick mord och kollektiva våldtäkter mot kvinnorna. Kyrkor, moskéer och bibliotek utplånades.Edina Hadiselimovic lämnade huvudstaden Sarajevo tillsammans med sin mor. Hon orkar inte berätta om vad som hände innan flykten.- Vi fick lämna allt bakom oss. Det enda jag hade med mig var min talang - att jag kan spela musik, berättar hon. Från 30 oktober 1992 till 3 maj 1993 vistades hon och modern i flyktinglägret Sandholmslejret norr om Köpenhamn. I det s k kvinnorummet delade de rum med upp till sju kvinnor och barn samtidigt. Kvinnor och barn från 19 olika nationaliteter flyttade ut och in ur rummet under det dryga halvår Edina Hadiselimovic och modern bodde där. De fick vänta i sex år på permanent uppehållstillstånd! Under dessa sex år studerade Edina Hadiselimovic och tog examen vid Musikkonservatoriet i Köpenhamn, inte som asylsökande, för det var förbjudet, utan som utländsk student. 10 % av de studerande kvoterades in om de var från ett annat landMusikstudierna i Köpenhamn var befriande efter den strikta och strama kompositionsutbildningen i Sarajevo. Här fick hon utveckla sina egna musikaliska idéer.- Jag hade fantastiska lärare, som Mogens Ellegaard, Ib Nørholm och Amelia Malling. De gav mig inte enbart verktygen till att komponera egen musik, utan räddade mig också mänskligt. Mänsklig kontakt var livsavgörande för mig under denna period. Det var en fantastisk tid, säger Edina Hadiselimovic.Edina Hadiselimovic komponerade senare kammaroperan Waiting in Nowhere för Det Kongelige Opera. Operan utspelas på  Sandholmslejret. Hon komponerade även minioperan När jag blir uppäten av myror som är en Romeo och Juliaberättelse komponerad ur Julias synvinkel. Hennes stycke Ectopicus delar titel med utomkvedshavandeskap och det är ett verk som berör Edina Hadiselimovic' intresse för medicin. Nu kompletterar hon tonsättarkarriären med en utbildning i medicin. Hon vill bli hjärtläkare. Både musik och medicin kräver en extrem disciplin  och specialisering. Det passar mig, säger Edina Hadiselimovic. Och i musiken behövs ett stort hjärta! Gabor Bolla, romsk saxofonist och kompositör, föddes i Budapest men bor nu i Köpenhamn. Han är 28 år och var underbarn på klarinett innan han valde saxofonerna. Hans fru och familj bor kvar i hemlandet, men han har flytt p g a svårigheterna för honom att verka som musiker där. Han lämnade Ungern på grund av landets intensiva antiziganism och dess nedmontering av kulturlivet, inte minst jazzmiljön. -Mångfald skrämmer ungrarna. Romer, invandrare, flyktingar, homosexuella och andra minoriteter förföljs och diskrimineras i Ungern, som inte är en demokrati utan en diktatur, anser Gabor Bolla. FN kritiserar det sätt som Ungerns regering under regeringschefen Viktor Orbán handskas med makten. En tidigare välfungerande demokrati har på bara fem år förändrats till ett mycket centralstyrt samhälle med stark statlig kontroll över rättssystem, medier och religiösa samfund. Organisationer som försvarar bland annat minoriteters rättigheter utsätts för påtryckningar och smutskastning. Ungerns lärare protesterar mot det nya utbildningssystemet som gjort skolan centralstyrd och lärarna mer ofria. Kritikerna säger att kulturpolitiken i Ungern nu styrs av ett fåtal regeringsvänliga personer och att det bara är "lojala konstnärer" som får pengar från staten.Efter kommunismens fall 1989 blev det svårare och svårare för romer i Ungern. Tidigare hade t ex varje restaurant ett s k zigenarkapell, men de flesta har försvunnit nu och idag finns endast ett par sådana orkestrar kvar.- Myndigheterna i Ungern har tagit död på denna traditionella romska konstform, anser Gabor Bolla. Ungersk romsk musik har starka band till jazzmusik. Inte enbart improvisationerna, utan även de melodiska strukturerna och ackorden, gör den romska musiken från mitt hemland besläktad med jazz, säger Gabor Bolla. I Budapest finns inga möjligheter för mig att försörja mig och min familj och skapa en dräglig tillvaro. Jag vill bygga en bas i Europa där jag kan utöva min musik. Köpenhamns jazzmiljö ger mig en helt annan konstnärlig och mänsklig frihet, säger Gabor Bolla. 

Bibeln idag podcast
Predikan, vad sägs egentligen i våra kyrkor? LarsOlov Eriksson

Bibeln idag podcast

Play Episode Listen Later May 30, 2016 49:55


Som lärare på Johannelund har LarsOlov Eriksson mött och undervisat väldigt många präster. Vi diskuterar predikans plats och vad det finns för trender i tiden.

Kaliber
Ridsportens smutsiga baksida, barn som bältas och sexbrottsdömda trafiklärare - vad har hänt sen sist?

Kaliber

Play Episode Listen Later Jan 11, 2016 29:34


Ett år fullspäckat av granskningar och nyhetsdokumentärer. Idag ska vi återvända till några av våra tidigare granskningar och se vad som har hänt sen sist? Made in IndiaI september granskade Kaliber i två program svenska ridsportföretag och kunde visa att tillverkningen av deras ridutrustning som träns, grimmor och hästtäcken tillverkades under dåliga arbetsförhållanden i Kanpur.Made in India: om ridsportens smutsiga baksida, del 1Made in India: om ridsportens smutsiga baksida, del 2Kanpur är den största staden i delstaten Uttar Pradesh i norra Indien. En industristad vid floden Ganges med växande befolkning och stora miljöproblem. Det är här som merparten av de hästsportartiklar, som säljs på den svenska marknaden, tillverkas.Det är 45 grader varmt när vi visas runt i de dåligt ventilerade fabrikerna och garverierna. Vikram, som jobbar i ett garveri, berättar att han får andningsproblem av sitt jobb.Överallt i lokalerna är det smutsigt och blött på golvet av de olika kemikaliebaden. Här pågår mässingsplätering, förnickling och förkromning. Det står tomma dunkar med symbolen brandfarligt på i travar i lokalerna. Det luktar starkt av kemikalier, men ingen av de som jobbar där har någon form av skyddskläder på sig. De doppar spännen i baden med sina bara händer.Jag får problem med andningen av jobbet, huden kliar på grund av alla kemikalier och en stor del av min lön går till att köpa mediciner. (Asad, arbetare)På plats i Kanpur besökte vi nio fabriker som producerar åt Hööks hästsport, Granngården, Gekås i Ullared, Globus eller Biltema - och andra europeiska märken som säljs hos kedjorna i Sverige.Inte på någon av fabrikerna eller garverierna såg vi arbetare med skyddsutrustning, trots att de jobbar med farliga kemikalier. Alla fabriker hade brännbart material som tygmassor, skräp och kartonger liggandes i lokalerna. Vi såg också tomma och fulla behållare med brandfarliga ämnen som förvarades oskyddat i fabrikerna. Det är inte är ovanligt med bränder i fabriker i Kanpur. Men vad vi kunde se saknade de fabriker vi besökte brandvarnare och uppmärkta nödutgångar. I den fabrik som hade skyltad nödutgång var den blockerad av kartonger.Vi pratade också med arbetare som vittnade om att de blir sjuka av sina jobb. Även miljöorganisationer och läkare i Indien bekräftade bristerna i fabrikerna.Det är kemikalierna och ångorna i garverierna som gör det lätt för arbetarna att få "dry eye". Det finns olika stadier av sjukdomen, som också kan bli så allvarlig att man blir blind. (Professor R.C. Gupta)Men problemen som finns kopplade till läderindustrin i Kanpur stannar inte där. Kemikalierna och tungmetallerna som används för att tillverka läder påverkar så många fler än bara de som jobbar i fabrikerna. Det drabbar också de som lever i och omkring staden. Och de här miljöproblemen har varit kända i årtionden.Det är som om folk drabbas av spetälska.(Sushmita Sengupta)Sushmita Sengupta har varit i Kanpur och gjort research om föroreningarna där. Hon berättar att någonting som kan liknas vid spetälska drabbar bönderna som arbetar med händerna bland grödorna. Mixen av kemikalier och tungmetaller som finns i vattnet gör att skinn och muskler fräts sönder.Det finns flera hundra garverier i Kanpur. De flesta ligger vid den heliga floden Gagnes som rinner genom stan.I garvningsprocessen kan uppemot 130 olika kemikalier och tungmetaller användas, som krom, ammoniak, svavelsyra och salt. Företagen i granskningen medgav att de hade dålig koll på arbetsmiljön, förhållandena i de fabriker de köper hästutrustning från och den miljöförstöring som tillverkningen är upphov till. De levde helt enkelt inte upp till sina uppförandekoder.Hade det här uppdagats i Sverige hade det varit stopp direkt på flera av de här arbetsmomenten. (Håkan Olsson, chef på Arbetsmiljöverkets inspektionsavdelning)Så vad har hänt efter vår granskning? Innan vi pratar med företagen ska vi återvända en sista gång till Mohammad och de andra arbetarna i Kanpur. Vi frågar Mohammad hur det kommer sig att han vill och vågar berätta om förhållandena i garverierna? För att jag hoppas att ni kan göra något bra för oss. Jag är fattig, men jag vill ha ett bra jobb, svarar Mohammad.Företagen synar sina fabrikerMalin Helde är VD och inköpsansvarig på varuhuset Gekås. De säljer häst och ryttarprodukter för 75 miljoner varje år och är ett av företagen i granskningen som efter programmen beslutade sig för att ta reda på mer om förhållandena i ridsportsfabrikerna i Indien. Vi var tre personer som åkte till Kanpur i slutet av september för att få en bra överblick av läget. Då var vi på så många fabriker vi hann med och både gjorde egna visuella inspektioner och diskuterade med fabrikerna. Vi hade också externa inspektioner, alltså indiska personer som jobbar med uppförandekoder hela tiden, så att vi fick en djupgående inspektion. Hur var det då? Ja, det var blandat. Vi hade några fabriker som såg jättefina ut, vi hade några fabriker som var mycket att göra med, skulle jag säga, men med fabriksägare som var väldigt samarbetsvilliga. Några av dem kunde väldigt lite om området kunde vi konstatera. Så det handlade mycket om diskussioner om hur vi skulle tillsammans hjälpas åt för att få en bättre situation. Och så hade vi ett par fabriker som vi inte tyckte var tillräckligt bra och som vi kommer att avsluta med. Och då var det dels för att det inte såg bra ut, dels för att fabriksägarna inte hade en attityd som gör att vi ser att det går att utveckla. De var inte positivt inställda till att förbättra.Även Biltema och Hööks hästsport har efter vår granskning gjort inspektioner av fabrikerna i Kanpur. I Biltemas fall ledde det till att dom avslutade sina inköp av läderprodukter därifrån.När vi kontaktar Biltema vill de fortfarande inte vara med på en bandad intervju, men skriver att skälet är man gjort bedömningen att man inte kan säkra hela kedjan från slakteri till sömnad, utifrån sin uppförandekod och i avseendet djurvälfärd.På frågan om var deras läderprodukter ska tillverkas istället svarar Biltema att det i dagsläget är oklart om produkterna kommer att ersättas och att det beror på om de kan hitta en samarbetspartner som kan garantera en hållbar leverantörskedja.Hööks VD Joachim Höök säger till Kaliber att han och företagets inköpschef har besökt Kanpur efter vår granskning. Där träffade de fabrikörer för att diskutera hållbarhetsfrågor. Han säger också att företaget nu arbetar på ett program för att kunna göra oberoende kontroller.Vi granskade ett grossistföretag, Globus. De säger att de i fortsättningen bara kommer köpa produkter från leverantörer som jobbar aktivt med arbetsvillkoren i sina fabriker och som köper från bra garverier. Globus har också börjat ange ursprungsland och hur lädret är garvat i marknadsföringen av sina träns.Det femte företaget i vår granskning, Granngården, köper hästsportsprodukter via svenska och andra europeiska grossister. Efter granskningen tog de kontakt med grossisterna för att säkerställa att fabrikerna de anlitar följer företagets uppförandekod.Det här ledde till att vissa artiklar plockades ut ur Granngårdens sortiment, berättar VD Per Sigvardsson. Vi blev uppmärksammade av ert reportage i Kaliber om förhållanden på en specifik fabrik. Vi tog upp det direkt med vår leverantör. Och de i sin tur har besökt fabriken. Det är fyra produkter i vårt sortiment och de produkterna har vi plockat bort ur sortimentet fram tills dess att vi kan med säkerhet veta att produktionen går till på ett korrekt sätt.Men det finns svårigheter med att tillverka i och köpa från Kanpur, säger Gekås VD Malin Helde. Till exempel är det svårt att bedöma hur miljövänliga garverierna är, och att styra vilket garveri tillverkarna ska köpa lädret från. Gekås handlingsplan innebär en granskning av garverierna och regelbundna besök i Indien. Men att sluta köpa helt från Kanpur tänker Gekås inte göra säger hon. Nej, vi har diskuterat det också, självklart, det får man göra i en sådan här situation. Men jag ser ju att vi har större möjligheter att påverka om vi fortsätter jobba i området. Och det finns stor förbättringspotential. Att vi kommer och börjar prata om de här frågorna och ställer krav, det tror jag ju faktiskt kan leda till ökad medvetenhet i området. Och det tror jag ju är jätteviktigt.Reporter Veronika KarlssonReporter Matilda Eriksson-Rehnberg"Personligen tycker jag att det är fult"I oktober 2014 kunde Kaliber visa hur barn lockas till dyra köp inne i dataspelet Minecraft. Ett av världens största dataspel.  Privatpersoner som driver egna Minecraft-servrar, det vill säga egna spelvärldar, kan tjäna stora pengar på att sälja extrasaker inne i spelet till andra spelare.Hela reportaget: Fulspel i dataspelsbranschen?Vi kunde visa att många av de som handlar på svenska servrar är barn, mellan 8 och 13 år gamla, och att det inne i spelet ofta riktas direkta köpuppmaningar till barn, något som varken är tillåtet enligt svenska eller europeiska reklamregler. Då, i oktober, ville inte Mojang ställa upp på någon intervju om köp- pch säljverksamheten i sitt spel. De uppdaterade sina regler om vad som gäller för de här privata serverägarna, vilket av många tolkades som att det nu skulle bli hårdare tag mot försäljningen i spelet. Men när Kaliber nu får en intervju med Mojangs chefsutvecklare Jens Bergensten är budskapet ett annat. Vi anser ju att det är ok att även leva på att driva en Minecraftserver. Och vilket ansvar har ni på Mojang för att det säljs till minderåriga på de här servrarna? Ja, det är väl en tolkningsfråga antar jag. Vi tycker också att det är fel och det finns ju lagstiftning för sådant där, hur man får göra reklam till minderåriga och liknande. Då är ju frågan om det är Mojangs ansvar att se till att folk följer lagen? Det är inte jag så säker på. Samtidigt är det ju ni som har öppnat upp för att privata serverägare i ert spel kan ta betalt, så finns det inte en ansvarskurva här ändå? Nej, men jag förstår inte hur man kan se det på det sättet. Jag tycker ändå att det är den som faktiskt driver den här servern, att det är deras ansvar att se till att det de säljer är etiskt. Hur ser du på att det riktas direkta köpuppmaningar i spelet som ändå riktar sig till barn på de här servrarna? Personligen så tycker jag att det är fult. Och jag försöker ju när jag pratar med folk, utbilda dem i att man kan spela på servrar som inte gör så. Hittills har ni ju inte stängt ner någon server för att de inte följer era regler kan det komma att bli så i framtiden? Vi försöker ju driva en dialog med servrarna först. Vi försöker få dem att ändra sig om vi tycker att de inte följer reglerna. Men om de inte ändrar sig då är det klart att då får vi ju försöka, med de medel som vi har, stänga ner en server, säger Jens Bergensten, chefsutvecklare på Mojang som skapat dataspelet Minecraft.Reporter Mikael SjödellKarl Johans testamenteKommer ni ihåg Karl Johan Johansson och hans testamente?Karl Johan dog 1993 utan familj och testamenterade sina pengar till fattiga i bygden genom en stiftelse i sitt namn. Men Karl Johans yttersta önskan uppfylldes aldrig. Det ringde lyssnaren Berit om, som bodde granne med Karl Johan när hon var barn. Den 8 mars sände Kaliber programmet "Den sista viljan" om det bortglömda testamentet. Frågan är vad som hänt sen dess?Mina resterande tillgångar i form av bankmedel och premieobligationer skall efter min död förvandlas till en stiftelse, för behövande, mindre bemedlade och studerande. (Ur Karl Johans testamente)Karl Johan hade inga arvingar och då är det Allmänna arvsfonden som är den rättmätiga arvingen, men det går alltså att skriva testamente. Av de 1 800 som dör utan arvingar varje år skriver också 1 200 testamente, precis som Karl Johan Johansson.Berit bodde inte längre kvar, men testamentet satte sig i minnet och flera år senare undrade hon vad som hade hänt med hans vilja. Berits bror bodde däremot kvar i området. Ja, jag var ju med min bror och då blir det ju att man pratar. Ingen visste om det hade delats ut några pengar.Karl Johan skriver i sitt testamente att de som ska få pengar från stiftelsen ska vara skrivna i Bitterna pastorat. Ansvaret för stiftelsen delar han upp. Kyrkorådet i Bitterna ska se till att det blir en styrelse som ansvarar för utdelningen. Den lokala banken, Skaraborgs läns sparbank, ska förvalta pengarna och verkställa testamentet. Det är också banktjänstemän som bevittnar testamentet. Det finns ingen skyldighet att ta emot ett arv, men både kyrkan och banken meddelar att de är villiga att göra som testamentet säger.Men mer än 20 år senare frågar Berit runt för att få reda på vad som har hänt med pengarna Jag tyckte ju att det var förfärligt att hans vilja då, att ingen hade gjort någonting åt det, säger Berit.22 år har gått och Karl Johan, som levde fattigt och sparsamt hela sitt liv, verkar inte ha fått sin yttersta vilja uppfylld. Ingen har fått ta del av de hopsparade nästan 270 000 kronor han lämnade efter sig. Det har väl naturligtvis funnits sådana som har kunnat få de här pengarna. En ungdom som går på gymnasiet som kanske får 10 000, det är ju mycket för en sån som har det knapert. Så då tänkte jag att är fel att ingenting görs, säger Berit.Ett namn som återkommer i mötesprotokollen under åren är Inger Gustafsson. Hon är idag vice ordförande i församlingsrådet i Vedum. Jag träffar henne och ordföranden i rådet Stig Johansson på församlingshemmet i Vedum. Inger känner väl till Karl Johan Johansson och hon var med på det allra första mötet där Karl Johans testamente togs upp. Ja, det var väl väldigt bra att det är någon som vill donera pengar till ett sådant ändamål så att ungdomar kan söka. Men sedan var det ju inte så lätt att dela ut och så när man läste testamentet, säger Inger Gustafsson.Stig är alltså den som är ordförande sedan några år tillbaka. Jag tror inte att det är någon som inte haft avsikt eller viljan att det ska lösas. Men det har inte varit högsta prioritet någon gång och så är det massa omständigheter hela tiden, säger Stig Johansson.Men efter Kalibers granskning blev det fart på församlingsrådet. Det bildades en stiftelse för att dela ut pengar. Stig Johansson blev ordförande och han berättar nu att de i en lokaltidning i augusti annonserade efter sökande. Och vi fick två sökande och de fick alltså 5 000 kronor var. Vad är det för personer som fått pengar? De studerar på högskolan båda två, men de bor fortfarande kvar i församlingen. En studerar i Göteborg och en i Uppsala, säger Stig Johansson.Enligt Karl Johan Johanssons vilja och testamente är det alltså personer som bor i nuvarande Vedums församling och studerar som ska få ta del av avkastningen av hans pengar. Ordföranden i stiftelsen, Stig Johansson, berättar att de i styrelsen nu ska diskutera om de ska försöka få till en så kallad permutation, en förändring, för att det ska bli lättare att betala ut pengar. De vill kunna dela ut till personer som är födda i församlingen, men nu bor på en annan ort när de studerar. Och de vill också kunna dela ut pengar från själva kapitalet, alltså inte bara från avkastningen. Trots att det tagit väldigt lång tid att dela ut de första pengarna är Stig Johansson nu nöjd. Det är jättetrevligt. Och jag hoppas verkligen att det fortfarande finns människor i livet som vet vem Karl Johan Johansson var. Då är det ju jättetrevligt att det här kommer igång och kan gå enligt hans vilja, avslutar Stig Johansson.Hela reportaget: Den sista viljanReporter Jonna Burén Reporter Annika H ErikssonHårdare kontroller av trafikskollärareVem stoppar sexualbrottsdömda trafiklärare? Det frågade vi oss tidigare i höstas när vi granskade den myndighet som ska kontrollera det här. Vi upptäckte att Transportstyrelsen saknade kontroll och att dömda lärare i vissa fall kunde arbeta kvar trots att de tafsat eller till och med försökt köpa sex av sina elever. Och efter vår granskning kräver branschen ändring.Hela reportaget: Vem stoppar sexualbrottsdömda trafiklärare?Ett av de fall Kaliber granskade gällde en trafiklärare som i bilen började smeka sin kvinnliga elev på låret. Han bad henne så småningom att stanna bilen och byta plats med honom. Medan han sedan körde började han tafsa allt grövre och la till slut handen mot hennes kön utanpå byxorna och sa: "Vet du hur skönt det skulle vara att stoppa in ett finger?"Kvinnan berättade senare i förhör att hon suttit paralyserad av skräck och inte förmått protestera när mannen sen stoppade handen innanför hennes trosor och gjorde det han sagt att han ville. Kvinnan mådde efter händelsen psykiskt mycket dålig och det tog ett år innan hon orkade anmäla mannen, som då erkände. Men trots det kunde han fortsätta jobba som trafiklärare i över ett år innan Transportstyrelsen återkallade hans behörighet.Kalibers granskning visade att det finns flera fall där trafiklärare som dömts för sexbrott eller allvarliga trafikbrott kunnat jobba kvar. Ett exempel gäller Anna, som egentligen heter något annat. Hennes trafiklärare dömdes för ofredande efter att ha tafsat henne på rumpan och försökt pussa henne. En händelse som fått stora konsekvenser för Anna. Det har väl inte påverkat mig så jättebra. Jag har fortfarande inget körkort, jag vågade inte sätta mig i den sitsen. Jag är rädd för att möta honom, berättar hon.Hur kommer det sig då att Transportstyrelsen, som alltså är den myndighet som ansvarar för lämplighetsprövningen av trafiklärare, inte stänger av trafiklärare som dömts för brott som gör dem olämpliga för sitt jobb? En anledning visar sig vara att myndigheten inte per automatik får information från rättsväsendet när en trafiklärare döms. Stig Brahn är enhetschef på Transportstyrelsen. Vi har egentligen inte system som underlättar den här typen av kontroll heller. Utan ska vi göra det, vilket vi alltså inte gör regelmässigt, då måste vi göra det manuellt. Och det ingår inte som en ordinarie del i tillsynen, säger han.Kalibers granskning har lett till att Sveriges trafikskolors riksförbund, STR, nu har krävt bättre kontroll av landets trafiklärare. Förbundet har skickat en skrivelse till näringsdepartementet, där man pekar på behovet av lagändringar. Bland annat vill STR att Transportstyrelsen per automatik ska få information om när en trafiklärare döms i domstol och att det ska införas krav på att trafiklärare ska visa upp utdrag ur brottsregistret innan anställning på en trafikskola. Berit Johansson är ordförande för STR. För det första ger vår skrivelse ett signalvärde utåt att vi tar allvarligt på de här frågorna. Men det måste också finnas en lagstiftning som stöttar upp detta, så att man tidigare kan upptäcka och förhindra att något olämpligt sker eller att någon som är olämplig för det här yrket kommer in i det, säger Berit Johansson.Också Transportstyrelsen har agerat efter Kalibers granskning. Myndigheten har satt igång ett arbete med att se över om kontrollen av trafiklärare kan förbättras redan med befintlig lagstiftning. Bland annat undersöker Transportstyrelsen nu om det är juridiskt möjligt att samköra myndighetens register över behöriga trafiklärare, med brottmålsdomar som en annan avdelning på myndigheten med automatik får information om. Det har vi just nu jurister som undersöker och där har jag inte svaret på frågan än, säger Stig Brahn, enhetschef på Transportstyrelsen.Reporter Joel WendleInget åtal för tvångsinjektioner på utvisningsresorHösten 2014 sände Kaliber en prisbelönt granskning av Kriminalvårdens utvisningsresor. Vi kunde bland annat visa att det ombord på de flygplan med tvångsutvisade personer vid flera tillfällen förekom att de utvisade injicerades med lugnande medel när de uppgavs vara stökiga, aggressiva och svåra att hantera. Lyxresor och tvångsinjektioner: del 1 Lyxresor och tvångsinjektioner: del 2 Tvångsinjektioner får bara ges om man står under tvångsvård enligt lagen om psykiatrisk tvångsvård eller lagen om rättspsykiatrisk vård. Och i de här fallen handlade det inte om det.Kriminalvården polisanmälde och en förundersökning startades. Dessutom anmäldes tvångsinjektionerna till IVO, Inspektionen för vård och omsorg. IVO bestämde sig för att åtalsanmäla två personer, en sjuksköterska och en läkare, just för att de misstänkte att det var fel att ge dessa sprutor.Strax innan jul kom beskedet från åklagare: förundersökningen läggs ned för att brott inte kan styrkas.Amanda blev bältad 44 gånger på tre månader - nu granskas vårdenI november granskade Kaliber i en serie reportage hur tvångsmetoder används inom barn- och ungdomspsykvården. En serie som har fått många lyssnare att reagera. Vi granskade barn- och ungdomspsykiatriska kliniken i Stockholm och kunde berätta hur personal vittnade om hur patienter spänts fast som straff. Vi kunde berätta om Amanda som blev bältad på BUP-kliniken i Stockholm 44 gånger på bara tre och en halv månader. Vi visade också att barn och unga allt oftare behandlas med tunga mediciner och att det skrivs ut mer neuroleptika än någonsin på BUP. Men de starka medicinerna har allvarliga biverkningar. I 15-åriga Claudio's journal kunde vi läsa hur han blev sämre och sämre av medicinerna han fick och hur han till slut var nära att dö på grund av biverkningarna under tiden han vårdades.De här två fallen och statistiken som Kaliber kunde visa väckte starka reaktioner. En av de som reagerade var Jessica Ericsson från Liberalerna som är ordförande i Folkhälso- och Psykiatriberedningen inom Stockholms läns landsting. Med anledning av programmet i måndags om en kille som hade fått väldigt tung medicinering på ett sätt som lät förskräckligt, helt enkelt, så har jag pratat med förvaltningen igår om att vi behöver ha en medicinsk revision här där man går igenom journalerna, för att se att man faktiskt kikar över hur det ser ut. Använder man rätt mediciner vid rätt tillfälle? Hur sker uppföljningen? För det som beskrevs kring den killen, sådant ska inte förkomma. Och det är jättebra att han har gjort en IVO-anmälan, säger Jessica Ericsson från Liberalerna.Kliniken ska nu genomgå en internrevision.Barnpsykiatrin, del 1: Bältningarna på BUPBarnpsykiatrin, del 2: De medicinerade barnenBarnpsykiatrin, del 3: Hade det kunnat undvikas? Reporter Mikael FunkeNytt stängsel på Kville bangårdStrax före nyår 2014 dog 20-årige Robin Lodalen när han fick 15 000 volt genom kroppen när han klättrade upp på en järnvägsvagn på Kville bangård i Göteborg. Området saknade stängsel, trots att en annan dödolycka inträffat tio år tidigare och trots att Trafikverket sagt att området var stängslat.Nu ett år efter att Robin dog är ett stängsel på plats.Hela reportaget: Spår som dödarI April träffade Kaliber Robins kompis som vi valt att kalla för Johan. Vi går samma väg som han och Robin gick den där kvällen i december. Och då gick vi mot den här bron då som är lite längre bort.De ska till en datorbutik och skulle gena över Kville bangård. Men halvvägs in på bangården klättrade Robin upp på en godsvagn som hade en stege. Så han frågar om jag kan ta en bild på honom. Och då ställer jag ner mina kassar och väska och tar upp min mobil. Samtidigt då så har han klättrat upp på en vagn som står där och det såg inte jag. Så när jag är vänd mot skogen, så hör jag ett pang liksom och hela skogen lyser upp. Så kollar jag bak och då ligger han där på vagnen. Utslagen liksom, berättar Johan.Kaliber visade att också en annan ung man dog på samma sätt och på samma plats år 2005. Efter den dödsolyckan konstaterade Elsäkerhetsverket och dåvarande Banverket, numera Trafikverket, i varsin rapport att det saknades stängsel på en några hundra meter lång sträcka norr om bangården.Men trots att Trafikverket efter Robins död i flera intervjuer sa att de här bristerna i säkerheten hade återgärdats efter den första dödsolyckan, kunde Kaliber visa att något stängsel aldrig kommit på plats. Det var lika lätt för Robin och hans kompis att ta sig in på området som det hade varit 2005.Men så i höstas började Trafikverket stängsla in hela Kville bangård. Så här sade Christer Ahlin, enhetschef Järnvägen på Trafikverkets Västra distrikt i SVT Nyheter Väst den 2 december. Vi håller på att bygga just nu. Och vi har inte riktigt hela biten framme, men nästan. Men då har det ändå gått ett år sedan den senaste olyckan? Ja Varför har det tagit så lång tid? Vi har till och med flyttat fram den här åtgärden så att det skall ske snabbare än det var planerat. Så ligger det till, säger Christer Ahlin, enhetschef på Trafikverkets Västra distrikt i SVT Väst.Reporter Sofia Boo Reporter Annika H ErikssonNu tar Kaliber uppehåll några veckor för att ge plats åt serien Matens Pris, men vi är tillbaka med nya granskningar den 15 februari.Under tiden finns alla våra tidigare granskningar att lyssna på här

Sigurd Lewerentz
Två kyrkor av Lewerenz

Sigurd Lewerentz

Play Episode Listen Later Sep 3, 2015 11:16


Kaliber
Testamentet som glömdes bort

Kaliber

Play Episode Listen Later Mar 8, 2015 29:42


Karl Johan dog utan familj och testamenterade sina pengar till fattiga i bygden genom en stiftelse i sitt namn - men Karl Johans yttersta önskan uppfylldes aldrig. Kaliber - den sista viljan - det bortglömda testamentet. Berit sitter vid sitt köksbord och minns tillbaka på sin granne från när hon var barn, 60 år tillbaka. – Han var lång och smal, mager tror jag. Grått hår hade han. Han hade en rosa brevlåda, det var ovanligt på 40-talet. Det kommer jag ju ihåg. Karl Johan Johansson och hans syster Berta var Berits närmsta granne när hon var barn och växte upp. – De hade haft det väldigt fattigt, mycket mera än vad som var vanligt på den tiden. De bodde ju i ett hus som var väldigt dåligt. Jag kände de inte så noga, man gick ju nåt ärende och Karl Johan var ju hemma och tröskade, det är det enda jag kommer ihåg. Det här handlar om Karl Johan Johansson och hans sista vilja. Berit kommer att ha en huvudroll i den här berättelsen, trots att hon inte kände Karl Johan så bra. Vi ska komma tillbaka till Berit, men först ska vi till Boestorp. Det var här Karl Johan Johansson bodde. – Då ger vi oss ut rätt ut på åkern. Vi är i Boestorp i Södra Lundby nån mil utanför Vara på Västgötaslätten. Grannarna Karl-Anders Andersson och Jan-Erik Svensson tar kurs och går rätt ut längs med en åker, över lite taggtråd och stannar inte förrän vi står mitt ute på fältet. – Det syns inte så mycket var, men huset låg här och ladugården lite längre bort. Jag tog med ett det kortet här. Jan-Erik tar fram en svart-vit bild. En man och en kvinna sitter framför ett gammalt hus. Det är Karl Johan och hans syster Berta. – Så här såg det ut då, detta kortet är taget på 30-talet skulle jag tro. Då ser vi gränsen här, det är ett buskage. Det var körsbärsträd som var hela kanten här. Så låg huset här och ladugården bakom. – Inte ett spår är det? – Nej, det syns ingenting kvar. Karl Johan föddes här i stora Boestorp 1903 – då hette gården Lars Gisslesgården. Han var ett av fem syskon, men syskonskaran krympte snabbt. Två av hans systrar och hans storebror gick bort innan Karl Johan hann fylla 14 år. Till slut var det bara Karl Johan och hans lillasyster Berta som blev kvar – och de bodde kvar ända till 70-talet, när Berta gick bort. – Jag har ett kort här, det är bara ett litet tag före han flyttade till Vedum. Vi ser här att huset ser lika dåligt ut som det gjorde där, det har inte hänt så mycket på 40 år. Det är det ju minst emellan de här korten. Det var inte bara huset som var nergånget. Här fanns ingen ström, inget vatten och när Jan-Erik kom och lussade när han var liten eller gav dom färskt bröd så kom ljuset från en fotogenlampa. Vi går in och sätter oss i Jan-Eriks kök. De har i sin hembygdsförening fått mängder av papper, kvitton, betyg och foton som berättar om Karl Johans liv. – Han var ju väldigt proper ser man ju, det var han ju alltid. Det kunde man ju inte se att han bodde så dåligt. Nej, det gick inte att se de som träffade honom ute. Just det här att han hade sin hatt och sin överrock och kom och cyklade, det är ett minne. Bilden av Karl Johan växer fram som en ordentlig man som alltid såg bra ut, visste vad som hände och som gjorde ett bra jobb. Han var ordningsvakt vid nöjestillställningar, han ska ha skrivit i Skarabors läns tidning och för Nordiska muséet. Karl Johan spelade ofta på tipset och vann någon gång. – Han var ju så idrottsintresserad också, så fotboll och detta det kunde han ju väldigt bra, han var lite insatt på så vis, säger Jan-Erik. Jan-Erik plockar fram en biljett till en fotbollsmatch, den kommer från det legendariska fotbollsåret 1958. – Han hade alltså vunnit en biljett till fotbolls-VM och den biljetten finns kvar här, han åkte aldrig till Stockholm på detta. – Han åkte aldrig? – Nej, för biljetten finns kvar och den är inte riven utan hela biljetten finns kvar. Det var kvartsfinalen som Sverige spelade mot Sovjetunionen. Sverige vann med 2-0, gick vidare och vann till sist silver i fotbolls-VM. – Jag undrar varför han inte åkte då? – Ja. Det kanske var för dyrt för att åka till Stockholm. Karl Johan som var så fotbollsintresserad kunde antagligen inte åka på kvartsfinalen för att han inte hade råd. Han blev kvar i Vedumstrakten som dagsverkare hela sitt liv trots att han ville något annat. – Det pratade han om många gånger att hans stora olycka var att han inte fick läsa som ung. Jag har hans betyg här och han hade toppbetyg i skolan, men det fanns ju inga pengar att läsa för. Han var hos en lantbrukare här och ville låna pengar, men det fick han ju inte. De tyckte att ”Det var ju onödigt att läsa”. Annars hade han nog blivit riksdagsman eller något sådant som ung, säger Jan-Erik Svensson. Karl Johan Johanssons högsta önskan var alltså att få studera, men han hade inte råd. Karl Johan som levde så sparsamt och fattigt ville i stället att andra ungdomar som inte har råd skulle få chansen. Under större delen av sitt liv sparade han sina pengar och när han dör, 89 år gammal, lämnar Karl Johan nästan 270 000 kronor efter sig. Pengarna testamenterade han till mindre bemedlade som studerar.  – Det är väl där det kommer fram, att inte han fick studera i unga år själv. Testamentet Det är Karl Johan Johanssons testamente Kaliber handlar om idag och den sista viljan. Vad har hänt med pengarna som skulle hjälpa fattiga i byn att studera? Kaliber går på jakt för att ta reda på var pengarna tog vägen och vad som hände med Karl Johans sista vilja. – Han gick ju bort då i juli och då hörde jag väl det. Det är Berit, som bodde granne med Karl Johan som barn, som började att gräva i det här. Det började med en artikel i tidningen efter han dog.  – Jag vet att vi läste ju det, att han testamenterar till kyrkan. Karl Johan som hon mindes var fattig hade sparat pengar nästan hela sitt liv för att testamentera bort dem till de som inte har så mycket pengar. Så här formulerade han det i testamentet: ”Mina [resterande] tillgångar i form av bankmedel och premieobligationer skall efter min död förvandlas till en stiftelse, för behövande, mindre bemedlade och studerande”. Karl Johan hade inga arvingar och då är det Allmänna arvsfonden som är den rättmätiga arvingen, men det går alltså att skriva testamente. Av de 1800 som dör utan arvingar varje år skriver också 1200 testamente, precis som Karl Johan Johansson. Berit bodde inte längre kvar, men testamentet satte sig i minnet och flera år senare undrade hon vad som hade hänt med hans vilja. Berits bror bodde däremot kvar i området. – Ja jag var ju med min bror och då blir det ju att man pratar, att det var ju att ingen visste om det hade delats ut några pengar. Karl Johan skriver i sitt testamente att de som ska få pengar från stiftelsen ska vara skrivna i Bitterna pastorat. Ansvaret för stiftelsen delar han upp. Kyrkorådet i Bitterna ska se till att det blir en styrelse som ansvarar för utdelningen. Den lokala banken, Skaraborgs läns sparbank ska förvalta pengarna och verkställa testamentet. Det är också banktjänstemän som bevittnar testamentet. Det finns ingen skyldighet att ta emot ett arv, men både kyrkan och banken meddelar att de är villiga att göra som testamentet säger. Men mer än 20 år senare frågar Berit och hennes bror runt för att få reda på vad som har hänt med pengarna och det visar sig att ingen har hört något om att några pengar från stiftelsen ska ha delats ut. – Jag tyckte ju att det var förfärligt att hans vilja då - att ingen hade gjort något åt det, för att det är ju det som är meningen. Karl Johans vilja, det var så tydligt att det var fel, säger Berit. Det har alltså gått 22 år sedan Karl Johan  skrev sitt testamente 1993. 1993 är året då Sverige är mitt inne i en finanskris, det är krig i Jugoslavien. Tjeckoslovakien blir Tjeckien och Slovakien och i USA blir Bill Clinton för första gången president. 22 år har gått och Karl Johan, som levde fattigt och sparsamt hela sitt liv, verkar inte ha fått sin yttersta vilja uppfylld. Ingen har fått ta del av de hopsparade nästan 270 000 kronor han lämnade efter sig. – Det har väl naturligtvis funnits sådana som har kunnat få de här pengarna. Tänk en ungdom som går på gymnasiet som får 10 000 eller 5 000 kronor, det är ju mycket för en sån som har det knapert. Så då tänkte jag att är fel att ingenting görs, så då tog jag itu med detta. Berit börjar undersöka vad som har hänt. Hon kontaktar skatteverket och får veta att det inte finns något organisationsnummer på någon sådan stiftelse, ringer prästen i området och mejlar Vara pastorat. Hon får ett första svar av ekonomichefen. – Då svarade hon att ingen utdelning har skett på grund av att medlen är placerade i bundna obligationer. Berit får fram bouppteckningen som visar vad Karl Johan lämnade efter sig och den visar att det mycket riktigt fanns premieobligationer när Karl Johan dog. Premieobligationer betyder att du sparar pengar i staten, det är ett tryggt sätt att spara och det finns en chans att du kan vinna pengar. De löper de ett antal år och så var det i Karl Johans fall. Men de sista obligationerna måste ha förfallit för över 15 år sedan.  – Det var ju i alla fall 268 000 kronor i obligationer, de måste ju ha lösts in. När en människa dör räknar vi med att den sista viljan blir lyssnad till. Det som vi skriver ner utgår vi för att det blir verklighet – men frågan är om det är så? Här fortsätter vi Berits jakt för att se vad som har hänt. Vi börjar på 90-talet.  Finns det någon stiftelse alls? Jag beger mig till landsarkivet för att titta på protokoll från kyrkorådet i Bitterna. Jag börjar med att gå igenom protokollen för just det kyrkoråd som enligt testamentet fick ansvaret att sätta igång stiftelsen. Jag går igenom alla protokoll från det att Karl Johan dör ända fram till 2000-talet, det står om kyrkbänkar, resor och annat som händer, men inget om det som jag letar efter. Efter att ha gått igenom alla protokoll, står det inte ett ord om Karl Johans stiftelse eller att man skulle tillsätta en styrelse. Så jag testar en annan väg. Inom kyrkan finns det flera olika råd och nämnder som har olika uppgifter. Kanske att någon annan del av kyrkan hade ansvaret. Jag sätter mig i bilen och åker till Vara pastorats kansli som Bitterna pastorat tillhör numera efter att kyrkan har organiserat om. Jag får hjälp på kansliet att se vad som är diariefört under Karl Johan Johanssons stiftelse. Här visar sig en helt ny bild. Det är kyrkonämnden i Bitterna som har haft uppe stiftelsen på sina möten och alltså inte kyrkorådet. Och inte bara en gång. Protokollen avslöjar Första gången nämnden tar upp det är i januari 1994, året efter Karl Johan dog. 1994: I protokollet står det att Skaraborgs läns sparbank, som ju hade i uppgift att verkställa testmentet, har berättat för kyrkonämnden om testamentet och de bestämmer: ”Att enligt Karl Johan Johanssons vilja delta i bildandet av en stiftelse i hans namn”. De föreslår också att själva kyrkonämnden ska bli den första styrelsen. Jag bläddrar vidare bland mötensprotokollen. Och Karl Johans namn dyker upp igen två år senare. 1996: Förslag ska tas fram på hur stiftelsen ska kunna bildas. 1997: Arbetet med bildande av stiftelse ska komma igång. Det bildas en arbetsgrupp som formulerar stadgar. Här finns stadgarna också, även om de inte är underskrivna. 1999: Här hittar jag nya stadgar. Ytterligare två år senare och nu är vi inne på 2000-talet.  2001: Här ställs en fråga om hur långt det har kommit med testamentet efter Karl Johan Johanssons död. Den dåvarande kyrkoherden ska höra vidare. Ett möte till – här finns informationen om att de sista obligationerna löstes in året innan.  Bitterna kyrkoråd får under året uppgiften att utse styrelse och det skrivs en uppsättning stadgar – igen. 2002: En arbetsgrupp ska ta reda på hur de bildar en stiftelse. Stadgar skrivs, två gånger. 2004: Här finns ett protokoll med styrelsen för stiftelsen. Nu har det alltså gått mer än 10 år sedan Karl Johan dog. Sedan dröjer det. Nästa gång något dyker upp är 2011. 2011: En styrelse ska bildas. Stadgar skrivas och uppgifter kollas upp. 2013: En person som är med på mötet undrar vad som hände med Karl Johans stiftelse. På 20 år har alltså inget egentligen hänt. Eller ja, fem uppsättningar stadgar har skrivits, man har utsett styrelse några gånger, men ändå verkar ingenting ha hänt. Jag tar med alla protokoll och visar det för Berit, som hade Karl Johan Johansson som granne när hon var barn. – Det måste ju vara slöhet. Jag blir beklämd, att det kan vara så här långdraget. De tar upp det, men det kommer ingenstans för att de vet inte, det är ju så att de måste ta till experter. Det är ju okunskap det är frågan om, ifrån början till slut. Jag ska inte anklaga någon för någonting, men okunskapen. Att bilda en stiftelse Ett namn som återkommer i mötesprotokollen under åren är Inger Gustafsson. Hon är idag vice ordförande i församlingsrådet i Vedum idag. Jag träffar henne och ordföranden i rådet Stig Johansson på församlingshemmet i Vedum. Inger känner väl till Karl Johan Johansson och hon var med på det allra första mötet, där Karl Johans testamente togs upp. – Ja, det var väl väldigt bra att det är någon som vill donera pengar till ett sådant ändamål så att ungdomar kan söka. Men sedan var det ju inte så lätt att dela ut och så när man läste testamentet, säger Inger Gustafsson. Stig är alltså den som är ordförande sedan några år tillbaka. – Jag tror inte att det är någon som inte haft avsikt eller viljan att det ska lösas. Men det har inte varit högsta prioritet någon gång och så är det massa omständigheter hela tiden, säger Stig Johansson. Huvudanledningen till att inget hände på 90-talet säger Inger är för att det inte fanns pengar så att de faktiskt kunde bilda en stiftelse. – Att det gått så lång tid, det kommer ju an på det att det dels var det han gav som skulle bli den här stiftelsen var ju obligationer, så det var inget kapital från början, säger Inger Gustafsson. De sista obligationerna förföll ju år 2000 enligt ett av protokollen i kyrkonämnden, men efter det att obligationerna förföll så har det ändå varit ett problem med att det 268 000 kronor har varit för lite pengar säger hon. I testamentet står det nämligen att avkastningen, alltså så mycket pengarna växer, det är det som ska delas ut. – Någon avkastning har det ju inte varit på pengarna någon gång egentligen så att man skulle kunna dela ut, det kostar ju att bilda en stiftelse, säger Inger Gustafsson. Här ska vi stoppa lite. För det stämmer nämligen inte. ”Det är redan en stiftelse” Brita Rustad-Karlsson är länsjurist på Länsstyrelsen i Västra Götaland, specialiserad på stiftelser. Hon säger att det inte stämmer att det inte skulle kunna vara en stiftelse för att det bara finns 268 000 kronor.  – De här gamla stiftelserna har inte det problemet, utan det är nya stiftelser som måste ha ett kapital så att ändamålet kan uppfyllas från första dagen. Vi visar upp testamentet för henne och hon säger att i och med att testamentet är skrivet så här så blev det per automatik en stiftelse den sekund som han tog sitt sista andetag. – Vi ser ganska ofta såna här fall att man tror att man ska bilda en ny stiftelse, men det är inte det den handlar om för den är redan bildad, säger Brita. --Så är det riktigt formulerat så att det redan är en stiftelse? – Ja, absolut. --Som också fungerar idag 22 år senare. – Absolut. Tillbaka till Vedum och församlingsrådets ordförande Stig Johansson och vice ordförande Inger Gustafsson. – Jag ska berätta en sak. Det finns redan en stiftelse, det är en stiftelse för att han har skrivit att det ska bli en stiftelse i sitt testamente. Den är inte registrerad, men det har det inte varit något krav på det. – Det är inte de uppgifterna vi har fått när vi har kollat. Det här borde ju bankens jurist kunnat sagt till oss ganska enkelt. Det borde de ju kunna kan jag tycka, säger Stig Johansson. - Varför har ni inte pratat med länsstyrelsen? – Det kanske man kunde ha gjort tidigare. Men när vi var och pratade med banken och deras jurist så kändes det som att vi var på rätt väg, men det du säger nu det skulle man ju kunnat göra för längesen i så fall, säger Stig Johansson. Trots att det står tydligt i testamentet att det är kyrkorådet som har ansvar för stiftelsen genom en styrelse som de ska utse så har de alltså stannat vid att fråga banken om råd och de återkommer till att det är just det delade ansvaret för stiftelsen som har varit problemet. Själva förvaltningen av pengarna hade ju banken ansvar för. – Vi kände att vi ägde inte frågan. Vi skulle bilda en stiftelse och dela ut pengarna samtidigt som banken förvaltar det, det är nog det som har blivit problemet i det hela, säger Inger Gustafsson. – Men det står ju i testamentet att kyrkorådet ska ansvara för stiftelsens bildande, igångsättande och utse styrelse, är inte det ganska tydligt? – Ägde frågan gjorde vi ju, men att vi inte visste hur vi skulle vända oss för att få utdelning av de här pengarna då. Bankens ansvar Inger Gustafsson och Stig Johansson återkommer till att det var ett delat ansvar och att de frågat om råd på Skaraborgs läns sparbank genom åren. Det var också banken som enligt testamentet hade ansvar för att det skulle verkställas. I Vara är det egentligen bara ett kvarter mellan Vara pastorat och banken. Det är de två det handlar om Jag står utanför, de vill inte prata med mig för att de säger att det är banksekretess, det betyder att man inte får säga någonting om några kunder man har eller har haft, inte ens när man slutat  men jag får inga svar härifrån på varför de inte gjort något de här åren. Men några veckor senare så ändrar de sig, VD Leif Johansson vill vara med.  De får fortfarande inte prata om kundsamtal men säger generellt att de inte får förvalta och placera pengar själva utan att kunden ber om det. Han läser testamentet som är skrivet på papper från Sparbanken och vidimerat av bankpersonal på 90-talet och läser formuleringen. ”Stiftelsens kapital skall förvaltas av Skaraborgs läns sparbank.” – Det tolkar jag då som att den här stiftelsen då ska ha konton här i banken och ge oss uppdrag att sköta det här. --Så det här är inget som ni har något uppdrag att göra själva? – Nej det får vi inte göra. Det fick de inte på 90-talet heller. Ett problem har ju varit att uppfattningen från kyrkan har varit att de måste bilda en stiftelse, en formulering som står i testamentet, trots att det per automatik har varit en stiftelse. --De har fått höra att det varit för lite pengar för att bilda en stiftelse? – Det har ju ett begränsat belopp som jag har förstått att vi pratat om. Jag kan ju inte uttala mig om vad de fått för svar under tidens gång. Jag kan ju bara säga som det är idag att ni skickar in protokoll till Länsstyrelsen så att ni ser till så att stiftelsen finns och att det finns klart registrerat vem som företräder stiftelsen. Det är alltså Länsstyrelsen, som har tillsyn över stiftelser som säger att det är en stiftelse per automatik när det är skrivet i ett testamente, men i testamentet står det alltså att den ska bildas. --Kan det vara så att ni inte heller känt till att det redan var en stiftelse? – Nu spekulerar du i någon som var för 20-25 år sedan, jag tror säkert att vi hade jurister som var behjälpliga redan då. --Vad säger du om den formuleringen då, testamentet är skrivet på er bank? – Ja, uppenbarligen kan det ju ha varit tydligare. Men det står ju ganska tydligt här tycker jag, det är kyrkorådet i Bitternas ansvar. Styrelsen i Karl Johan Johanssons stiftelse har hela tiden varit kyrkorådet i Bitternas ansvar. Det har varit olika omständigheter de här åren. Människor har kommit och gått i olika kyrkoråd, nämnder och församlingsråd och det har varit omorganisationer inom kyrkan. --Men 22 år? – Jag tror inte att det här var något vi kunde greppa och vi fick inte de rätta trådarna att dra i heller. --Men Karl Johan Johansson då, vad känner du för honom? – Det är synd att vi inte klarat av att få hans vilja fullt ut. Vi kommer inte längre. Det är ingen som vill ta på sig hela ansvaret för att Karl Johans sista vilja ännu inte har uppfyllts. Församlingsrådet skyller på banken och banken säger att ansvaret är stiftelsens styrelse. Karl Johan var kunnig Någon mil från församlingshemmet i Vedum sitter Jan-Erik Svensson och Karl-Anders Andersson som var grannar med Karl Johan och plockar bland hans gamla papper som Jan-Erik har sparat i hembygdsföreningen. – Han var ju otroligt kunnig. Vi hade ju mycket nytta av honom. Det har jag ju på band mycket av det han berättar Jan-Erik tar fram en pärm som han har skrivit in alla ljudinspelningar han har gjort. Jag väljer ut en inspelning med Karl Johan Johansson från 70-talet. ”Det är ju idag vi har den 8:e januari 1974, idag börjar den så kallade bensinransoneringen och jag har följt med. Jag förresten, jag är Karl Johan Johansson från Södra Lundby, även om jag numera bor i Vedum”. Han berättar om husförhör, en brand 1911 och berättelser från förr. Karl Johan Johansson som själv läste och sparade tidningar och följde med i vad som pågick lämnade efter sig ett testamente om en stiftelse som ingen tog tag i eller hade tillräckligt med kunskap för att genomföra det. Men är det här ett enda fall eller finns det fler?  Länsstyrelsen och stiftelser Länsstyrelsen är ju den myndighet som har tillsyn över just stiftelser och det här exemplet med Karl Johan Johansson är inte ovanligt enligt Brita Rustad-Karlsson som är länsjurist på Länsstyrelsen i Västra Götaland. – Vi får ju in ansökningar på stiftelser som varit bildade längre tillbaka i tiden som dykt upp och legat i någon byrålåda. Det här är inget konstigt för oss vi ser det hela tiden. I framtiden går det inte att lagligt låta en stiftelse bara ligga. Sedan år 2010 måste alla stiftelser som har bildats även registreras och senast när det här året är slut ska även alla gamla stiftelser vara registrerade. Och det kan finnas tusentals. Bara i Västra Götaland tror länsstyrelsen att det finns mängder med okända stiftelser  – Vi har gjort en preliminär bedömning av stiftelser som vi inte känner till som ska komma in här det är 1 500. --Men då finns det fler? --Det kan hända. Men Karl Johan Johanssons stiftelse kom ju från hans testamente, är det ingen som följer upp testamenten? Testamentens öde Karl Johan Johansson dog ju som bekant utan någon nära familj och då är det alltså Allmänna arvsfonden som är den rättmätiga arvingen, då måste de godkänna testamenten. 1994 godkändes också Karl Johans testamente av kammarkollegiet som har hand om Allmänna arvsfonden. Annette Walldén är advokatsfiskal på kammarkollegiet. --  Då har vi godkänt testamentet så att säga och testamentestagaren är den som är dödsbodelägare, då har inte vi någon roll längre, för då är inte vi dödsbodelägare längre. – Då släpper ni det? – Ja. I ett sådant här fall när ingenting har hänt så skulle arvet kunna gå tillbaka till Allmänna arvsfonden om inte testamentet verkställs, men då måste Kammarkollegiet få reda på det också. Anette Walldén har inte hört talas om något liknande fall. – Det är väldigt sällsynt att något trillar mellan stolarna på det här sättet. Vi har inte ställts för det tidigare. Men det betyder inte att det aldrig händer, det kan finns fall där Allmänna arvsfonden inte är inblandad. – Det är 90 000 personer som dör varje år i Sverige och det är en bråkdel som har Allmänna arvsfonden så om detta händer när andra är legala arvingen, det får vi aldrig höra om utan det är när vi är den legala arvingen som man ringer till oss. De har inget ansvar att kolla upp vad som händer med ett testamente och det har ingen annan heller. – Nej, det finns inte det. Ingen myndighet. Men själva testamentstagaren har ett intresse av att få ut sitt arv. --Borde det finnas någon? – Vi tycker att det är en lagstiftningsfråga, men det är väldigt ovanligt att vi hör om något sånt här. När det kommer till Karl Johan Johansson så godkände både Skaraborgs läns sparbank och kyrkonämnden i Bitterna att följa testamentet. Ändå hände inget och det finns ingen som följer upp testamenten och det är ingen som straffas för att man inget gör. Pengarna – finns de? Vi ska tillbaka till Vedums församlingshem en sista gång och församlingsrådets vice ordförande Inger Gustafsson. – Vi har ju tagit fram ett förslag till hur vi vill göra för att dela ut pengarna. Vi får se försöka jobba vidare med det, se om vi kan få en permutation eller något sånt, säger Inger Gustafsson. Hon säger att de ska göra ett försök att göra en permutation, en ändring i Karl Johan Johanssons testamente, så att de får dela ut från kapitalet istället för avkastningen. För det blir inte så mycket pengar om det bara är avkastningen. Men det här gäller ju bara så länge pengarna finns. Banksekretessen stoppar mig från att få veta vad som hänt på kontot, de som skulle vara styrelse i stiftelsen och på så sätt ha tillgång till kontot har inte själva förstått att de har haft det och Karl Johan Johansson har ju inga andra arvingar som har rätt att se på kontot. Jag frågar Inger vad hon vet om hur det ser ut med pengarna. – Kontoutdrag har jag ju, det har jag fått de senaste. Inger tar fram en pärm. Här är pengarna. – Pengarna står fortfarande på honom alltså? – Ja det gör de.  22 år senare finns alltså pengarna kvar. Det är 385 000 kronor. Pengarna står på ett konto för Karl Johan Johansson, på samma adress han bodde på när han gick bort för 22 år sedan. Karl Johan Johanssons 270 000 har vuxit till nästan 385 000 kronor. Det är de 115 000 kronorna som egentligen skulle vara utdelade till mindre bemedlade som studerar, det som han själv aldrig fick möjlighet att göra. Vi är tillbaka hos Berit vid hennes köksbord. Hon som bodde granne med Karl Johan för 60 år sedan och som började gräva i vad som hände med testamentet. För henne spelar det ingen roll om man tar av kapitalet eller om det är avkastningen. Så länge pengarna går till det Karl Johan önskade. – Jag hoppas att det ska bli en bra stiftelse med bra regler och att det anlitas någon person som kan sätta igång den här stiftelsen och hoppas ju naturligtvis så snart som möjligt så att de sätter rejäl fart så att det inte tar åratal. Ett testamente skriver man ju för att ens kvarlåtenskap ska gå till ett visst ändamål, sedan händer det inte. Jag trodde inte detta var möjligt, men det är det ju tydligen, avslutar Berit. Det handlar om den sista viljan. En sista önskan som du lämnar kvar i livet när du dör.  Det kan finnas tusentals liknande stiftelser som Karl Johan Johanssons stiftelse som myndigheterna inte känner till. Och när det kommer till testamenten finns det ingen som följer upp om testamentena verkligen uppfylls. Så ser det ut idag när det kommer till den sista viljan. Jan-Erik och Karl-Anders – Karl Johans gamla grannar - sitter med alla papper och foton som vittnar om Karl Johans liv – och pratar om just det här. – Den här personen det gäller, den har ju önskat det här. Då kan man inte sopa det under mattan bara för att den inte finns längre. Det är ju en yttersta vilja, då är det viktigt att följa den. Reporter: Jonna Burén Producent: Annika H Eriksson Kontakt: kaliber@sverigesradio.se  

PALMEMORDSPODDEN
PMP 57: Kyrkorådet / Niklas Andersson

PALMEMORDSPODDEN

Play Episode Listen Later Dec 10, 2014 57:05


Avsnitt 57 av Palmemordspodden - en podcast om Palmemordet. Det finns ett spår i utredningen som är mer lokalt förankrat till en viss region än andra. Regionen i fråga är Göteborgstrakten och spåret är den fasta övertygelsen om att Olof Palme sköts av kyrkorådet. På plats för att diskutera detta finns ståuppkomikern Niklas Andersson, som utsetts till roligast i såväl Göteborg som hela Västsverige. Dessutom blir det snack om väggarna på Norra Brunn, att växa upp i Biskopsgården, och att jobba som humorträl. Men framför allt blir det en jävla massa ordvitsar. Håll till godo.

Missio Dei kyrkans podcast
Missionens Modell - Nya kyrkor

Missio Dei kyrkans podcast

Play Episode Listen Later May 4, 2014 53:39


Daniel Stenmark predikar

Marcus & Sophie Nohlberg's posts
Turkiet dag 5: Ballongflygning, mattor, kyrkor och kebab(er)

Marcus & Sophie Nohlberg's posts

Play Episode Listen Later Feb 26, 2014 3:59


Nohlbergsresor
Turkiet dag 5: Ballongflygning, mattor, kyrkor och kebab(er)

Nohlbergsresor

Play Episode Listen Later Feb 26, 2014 4:01


Människor och tro
Människor och tro Homoäktenskap skapar spänning mellan kyrkor 2013-06-13 kl. 14.03

Människor och tro

Play Episode Listen Later Jun 13, 2013 44:17


Iran väljer ny president. Valet hårt riggat av det mäktiga väktarrådet och den andlige ledaren Khamenei. Spelar det någon roll vem som blir landets nästa president och vilka har störst chans att vinna valet? Samtal med journalisten och författaren Shora Esmailian. Nyhetssvep sammansällt av Åaa Furuhagen. Reportage från Frankrike där en politiserad katolicism är på frammarsch. Reporter Anna Trenning Himmelsbach. Spricka i Lutherska världsförbundet efter Svenska kyrkans och den evangeliska lutherska kyrkan i USA sagt ja till samkönade äktenskap. Den tredje största kyrkan i förbundet, Mekane Yesus i Etiopien, bryter allt samarbete. Går det att överbrygga gapet i synen på homosexualitet? Samtal Christopher Meakin, ekumenikansvarig på Svenska kyrkan och Erik Johansson, missionssekreterare på Evangeliska fosterlandsstiftelsen samt inslag av Åsa Furuhagen med Torbjörn Toll, präst i Adis Abeba.Utrikeskrönika från Lars Palmgren. Samtal om ny bok - En bön för moderniteten - om reformjudendom och

Vetenskapsradion Historia
Feriebarnets århundrade

Vetenskapsradion Historia

Play Episode Listen Later Jun 13, 2013 24:36


Bortåt 300 000 barn skickades som så kallade feriebarn från Stockholm ut på landet under 1900-talet. Ekonomhistorikern Barbro Ljungdahl Zackrisson har som förste forskare kartlagt fenomenet som präglade flera generationers fattiga storstadsbarn. - Det fanns en utbredd uppfattning att lantluft var bra för barn, och att också fattigare barn skulle ha rätt att komma ut på landsbygden för att lära känna den svenska naturen, berättar hon. Björn Zackrisson var ett av alla feriebarn som på 1950-talet lämnade staden för landet. - Det var en otrolig frihetskänsla att få komma bort från stan, menar han. Kyrkor, folkskolan, och så småningom även staten engagerade sig i projektet, som kom att drivas ända fram till 2002. Men vem som helst fick inte åka - för att kvalificera sig som feriebarn skulle man inte vara vanartig, utan ha goda betyg i uppförande, vilket gjorde att systemet gynnade flickorna. I programmet hörs också den sista delen i serien om övernaturliga sexualbrott. Historikern Mikael Häll berättar om bergfrukulten i småländska Gladhammar på 1660-talet som utgör ett unikt rättsfall i svensk historia. Programledare är Tobias Svanelid.

VDM Podradio
VDM Podbibel #8: Obama och Jak 2:1-4+13

VDM Podradio

Play Episode Listen Later Nov 21, 2008


Washington DCs kyrkor tävlar om Obama (Se här...), men hur förhåller de sig till andra som går i kyrkan eller som inte går i kyrkan?I ljuset av Jak 2:1-4+13 blir det ganska patetiskt. Tur att inte jag är sådan eller är jag det?Bästa sättet att lyssna är att ladda hem avsnittet via iTunes Store eller på något annat sätt. Du kan också...Lyssna här!Lyssna på det senaste avsnittet här om den andra länken inte fungera.Allt gott/Henrik