Podcasts about kyrkan

Med anledning av påve Franciskus bortgång hålls idag Andakten i P1 av Anders Arborelius, kardinal och biskop i Stockholms katolska stift. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Franciskus påminner oss om att Gud har gjort sig fattig och utblottad genom att bli människa. Denna sannings ska göra oss fria. Kyrkan vill påminna oss om att allt detta hör ihop och ge vår kristna katolska tro dess fulla profetiska kraft - mitt i den komplicerade värld där vi nu lever.Ur andaktenText:Matteusevangeliet 16:17-18Musik:Lux aeterna - Munkar Från Beneditktinerklostren Saint Maurice & Saint Maurus I ClervauxIn paradisum - Munkar Från Beneditktinerklostren Saint Maurice & Saint Maurus I ClervauxProducent Marianne Greipliv@sverigesradio.se

Sofia Singemo växte upp i Svenska kyrkan, hittade en egen tro och även en livsuppgift, ett kall som hon beskriver det som. Att betjäna genom diakoni. Hon har också gjort en ganska så dramatisk resa där hon rent konkret och fysiskt gått från att vara dödssjuk till att få livet tillbaka. När hon utifrån den erfarenheten ville markera en ny början på hennes liv ledde det till dramatiska konsekvenser.Här kan du komma i kontakt med Sofia för att fortsätta ta del av henne och det arbete hon gör.Instagram: https://www.instagram.com/sofiasingemo?igsh=MWs3ZGhrczVyNzhzcQ==Facebook: https://www.facebook.com/share/1FMbq2NYqu/Eller maila!En produktion av Josefin Lennartsson genom Kontemplativ praktik.Följ gärna på SoMe: @kontemplativ_praktikÄr du nyfiken på att gå med i min kontemplativa bokklubb klickar du här.Vill du lära dig mer om existentiell hälsa och hur du stärker den klickar du här.https://www.kontemplativpraktik.se

Predikan 6 april 2025. Mark 12:1-12 Textläsning: Nicolina Holmgren Ta del av hela gudstjänsten på www.youtube.com/betlehemskyrkangöteborg.

I dagens avsnitt får vi höra om hur det var för producent-Niclas när han var på dop i Halmstad. Gänget snackar om övergången till sommartid och Linda berättar om en person som inte ställer om klockan. Vi får Hasses trea, idag berättar Hasse om saker han irriterar sig på. Jonas berättar att han ska ner till Göteborg för att gå på fotbollsmatch. Vi frågar också lyssnarna; när skickade du ett meddelande fel?

NYHETERHandelsministrarna från Sydkorea, Japan och Kina möts nu i helgen i Seoul för att diskutera ekonomiskt samarbete och hur länderna ska bemöta de nya strafftullarna som aviserats av Trumpadministrationen. USA. Det är det första mötet mellan ländernas handelsministrar på fem år.Sydkoreas handelsminister Ahn Duk-geun är värd för mötet som äger bara dagar efter att USA:s president Donald Trump tillkännagav att 25 % tullar på import av bilar och vissa bildelar från och med den 3 april.Trump har upprepade gånger beskyllt de tre länderna för att missbruka principen om frihandel. Ett försök från Japans premiärminister Shigeru Ishiba nyligen att övertala Trump att slopa tullarna har hittills fallit för döva öron.De tre asiatiska länderna väntas dessutom diskutera ett internt frihandelsavtal, liksom övriga frågor rörande handeln med USA.—-------Distriktsdomstolen i Shizuoka har beviljat den före detta proffsboxaren Iwao Hakamada 217 miljoner yen, motsvarande 15 miljoner svensk kronor för att han suttit oskyldigt fängslad i över 47 år. Det är den största ersättningen som utdömts i Japan.Den nu 89-årige Hakamada dömdes 1966 till döden för att ha mördat en man, hans hustru och deras två barn. Hans dödsstraff fastställdes 1980, och han satt fängslad i 33 år i väntan på avrättning innan han släpptes 2014.Domaren motiverade beslutet med att Hakamada utsatts för extremt fysiskt och psykiskt lidande. Bevisen som låg till grund för hans tidigare dom hade fabricerats av polisens utredare, enligt domstolen.—-----Tokyos distriktsdomstol har beslutat frånta den så kallade Enighetskyrkan, också känd som Moonrörelsen, dess status som religiös rörelse och därmed skattebefrielse. Beslutet kommer efter en rättsprocess som inleddes efter mordet på Japans tidigare premiärminister Shinzo Abe i juli 2022.Den utpekade mördaren beskyllde Abe för att på olika sätt ha stöttat Enighetskyrkan och dess grundare Sun Myung-Moon. Kyrkan har kritiserats för aggressiva värvningskampanjer och för att ha mer eller mindre tvinga medlemmar att donera stora summor pengar.Kyrkans representanter kallar beslutet ”orättvist” och planerar att överklaga. Domaren i målet menade dock att åtgärden var ”nödvändig” eftersom gruppens metoder orsakat omfattande ekonomiska och emotionella skador.I domen refereras till 32 civila mål där kyrkan dömts till skadestånd på över 2,2 miljarder yen, motsvarande drygt 150 miljoner svenska kronor.—-------Medeltemperaturen i Japan kan öka med 4,5 grader Celsius fram till nästa sekelskifte om inga ytterligare klimatåtgärder vidtas. Det visar en ny rapport som Japans Meteorologbyrån presenterade nyligen. Rapporten, "Climate Change in Japan 2025", varnar för kraftiga temperaturökningar och betydligt tuffare klimatförhållanden.Japans medeltemperatur har stigit med 1,4 grader sedan 1898, och temperaturen i haven som omger Japan runt ökar snabbare än det globala genomsnittet.Om inga åtgärder vidtas, varnar Meteorologbyrån kan Japan få 17,5 fler extremt varma dagar per år och 46 vinterdagar färre. Samtidigt förväntas antalet kraftiga skyfall med nederbörd som överstiger 50 mm per timme tredubblas.—--------TV-bolaget Fuji skakas av en skandal efter att den tidigare medlem i det japanska pojkbandet SMAP anklagats för att sexuellt ha ofredat en kvinna vid en middag arrangerad av företaget.Trots att bandmedlemmen nådde en ekonomisk uppgörelse med den utsatta kvinnan, förnekade han att han skulle ha förgripit sig på henne.Fuji TV kritiserades för att man ska ha känt till anklagelserna men valt att inte agera. Detta ledde till att flera stora annonsörer, bland dem Nissan och Toyota drog in sina reklaminslag. Tidigare i år avgick Fuji TV:s styrelseordförande Shuji Kanoh och VD Koichi Minato från sina poster och nu i veckan lämnade även reklam-TV:s grand old man 87-årige Hisashi Hieda sin plats i företaget.—-------Järnvägsbolaget West Japan Railway (JR West) har uppfört världens första stationsbyggnad med delar framställda med hjälp av en 3D-skrivare. Stationen ligger i Hatsushima i Wakayama län och den planeras öppnas i juli.Själva byggnaden är 2,6 meter hög och har en yta på cirka 10 kvadratmeter. Den består av fyra delar, inklusive tak och väggar ochFormen har skapats med murbruk som printats i en 3D-skrivare, Enligt JR West har byggnaden samma motståndskraft mot jordbävningar som ett traditionell betonghus.Själva uppförandet tog bara två och en halv timme till en totalkostnad på hälften av en traditionell betongbyggnad.JR West överväger nu att använda 3D-skrivarteknik för framtida stationsbyggen.—-------Det 24-årige stjärnskottet Onosato har tagit ännu ett steg mot sumobrottningens högsta rang yokozuna, eller stormästare, då han vann sin tredje turnering gångna helgen.Onosato har varit nästan ostoppbar sedan han blev proffs för två år sedan och har gått som en raket i rankinglistorna och har samtidigt skapa rena sumoboomen i Japan.Skulle han vinna också nästa turnering som äger rum i maj så kommer han att säkra sin plats både som yokozuna och som den mest dekorerade unga sumobrottaren i historien.Därmed över till författaren Erik Masao Eriksson och hans nyligen utkomna roman “Hafu”. Precis som det låter så har Erik japanskt påbrå. Han har en japansk och en svensk förälder - en inte alldeles ovanlig kombination.Vad innebär det att växa upp med två kulturer - två uppsättningar värderingar, två olika sätt att betrakta världen, två språk att hantera från unga år. Blir man “dubbel”, eller blir man kanske “halv”? This is a public episode. If you would like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit japanpodden.substack.com

Pastor Simon Holst från Bet:L i Skövde gästar dagens avsnitt och med utgångspunkt i hans senaste text i Tidningen Dagen samtalar han med Magnus om missiologi för vår tid. En negativ värld behöver inte vara något negativt för kyrkan, utan kan bli tvärtom bli till en guldålder för de kyrkor som vågar stå för och predika ett frimodigt evangelium, lyder Simons spaning. Utifrån tre tids epoker som i texten kallas för positiv värld, neutral värld och negativ värld diskuterar Magnus och Simon hur kyrkan kan finna ett lämpligt och gångbart föredöme i profeten Daniel som verkade i Babylon.  

Klockan 23.50 på lördagskvällen den tolfte oktober 1974 säger Arlis Perry åt sin man Bruce att hon vill gå till Stanford Memorial Church ensam för att be. Kyrkan stänger tio minuter senare. Då är Arlis kvar där inne. Hon kommer aldrig komma ut levande.Manus av Sofie Karlsson. Klippning av Josefine Molén. Om du gillar Mördarpodden kan du vara med och sponsra den på Patreon. https://www.patreon.com/user?u=10466265 Som tack får du tillgång till förhandlyssning och alla avsnitt från Richard Chase del 1 och framåt utan reklam. Vill du höra ett specifikt fall i podden? Önska dina fall i det här formuläret: https://docs.google.com/forms/d/e/1FAIpQLSfDlQxf9SgZyeGS-qFPaB4BP-L59lQhs7BbZACfwk7xSs-AFw/viewform?fbclid=IwAR0astYAY_SJLcst89FwKaPIeHHV9zlfAxEz6Cmrh37bbMwvMHGc8z5cwg4Det här är en podcast av Dan Hörning och Josefine Molén.Instagram: @mordarpoddenE-post: zimwaypodcast@gmail.comFölj Josefine Molén här:https://www.instagram.com/j.molenFölj Dan Hörning här:X: @danhorningInstagram: https://www.instagram.com/dan_horning/?hl=enYoutube: https://www.youtube.com/channel/UCV2Qb7SmL9mejE5RCv1chwgErik SegerstedtSpotify:https://open.spotify.com/artist/63q3l3pKBpvqEjUM5Vf1TG?si=fYtdOwIvTn6noQJW6ffPwwInstagram: https://instagram.com/e Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Det här landet har gått från att kort och gott varit ett paradis, till att bli hycklarnas paradis. Bevisen är oräkneliga, så man behöver inte leta länge för att finna ett exempel. I det här programmet tas vi till ett gym någonstans i Sverige där vi finner två män, en svensk och en ukrainare. Svensken ser på den relativt unge och vältränade ukrainske mannen med ”äckelkänslor.” Varför? För att han är här, och inte stridandes i Ukraina. Skulle då den svenske mannen strida för Sverige? Hör hela historien i detta program!FLER, ELLER INGA FLER PROGRAM? I förra programmet fick ni höra att 2000 kr möjliggör nya program hela denna månad. 1000 har kommit in, så vi driver vidare denna podd om 1000 kr kommer in, ja, helst igår – tusen tack för snabb uppbackning till Verklighetscheckens Swish: 073 846 37 64 (Johan Widén står på numret)Meddelande: GåvaHär kommer ämnena vi spikade till idag, lördagen den 8 mars 2025:Stenkastning på ukrainare i svenskt glashus.Ljuger: Föredrar inte Mark Levengood över ficka från hemlandet.Kvinnliga präster tar över kyrkan.Ett allt vanligare svenskt hem: Cannabis, blod och ecstasy.Nätverken som ger männen fingret.MEDVERKANDE:Programledare: Lelle Johansson.Gäster: Elisabeth Engman & Carl SchillerVI SÖKER NYA GÄSTER:VERKLIGHETSCHECKEN@GMAIL.COMFörra programmet:MED RYNKORNA KOMMER FEMINISMENhttps://www.spreaker.com/episode/med-rynkorna-kommer-feminismen--64640761Alla program: https://www.spreaker.com/show/verklighetscheckenNÄSTA NYA PROGRAM: Lördagen den 15 mars 2025 (Om datorn startar/om ett donationsmirakel sker)Du hittar även Verklighetschecken här:PODDTOPPEN:https://poddtoppen.se/podcast/1516623687/verklighetscheckenSPOTIFY:https://open.spotify.com/show/3Lvy0LS8zfffv7ad60LwqoRUMBLEhttps://rumble.com/c/c-2636134iTUNES:https://podcasts.apple.com/us/podcast/verklighetschecken/id1516623687?uo=4 VECKANS TIPS:LELLEBleed From Within - I Am Damnation https://www.youtube.com/watch?v=KKp5lzZLzdM   ELISABETHLudwig - pusseldetektiven https://www.imdb.com/title/tt27846061/  CALLEDC 3 & Catalina - Rysk - svenska dödsskandaler! https://www.youtube.com/watch?v=bYAMtiDhFg8

John Eidering predikar på gudstjänst 4 av 4 i vår serie om vad man ska med kyrkan till.   

John Eidering predikar på gudstjänst 3 av 4 i vår serie om vad man ska med kyrkan till. 

Gudstjänst från Härlanda kyrka i Göteborg fylld med körsång. Predikar gör Erik Boström. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ”Kyrkan är inte de perfektas gemenskap, Kyrkan är de förlåtnas gemenskap. Hela kristendomens grund är att de med fel färg, de misslyckade, de bortsorterade-det var dem han vände sig till, Jesus själv, när han vandrade här mitt ibland oss.” ur predikanPredikan finns att lyssna på eller ladda ner separat på SRplay!Göteborgs första kristna minnesmärke är Härlanda kyrkoruin från 1100-talets första del. Kyrkan revs av Gustav Vasa 1528. Därför kan man säga att det var en församling som återuppstod när man 1952 utlyste en arkitekttävling för att bygga en ny kyrka på platsen. Tävlingen vanns av arkitekten Peter Celsing och den nya kyrkan stod på plats 1958. Idag räknas Härlanda kyrka som en arkitektonisk pärla som lockar många besökare - med sitt kubistiska uttryck och asymetriska form. TextPsaltaren 25:4-11Lukasevangeliet17:7-10MusikPs 728 Nu, o Gud är stunden kommen (H Nyberg)Gud, du är nära mig (Monica Nyren & Josefine Sjölander) Ps 90 Blott i det öppna (O Widestrand/BG Hallqvist)Dona nobis pacem (Mary Lynn Lightfoot)Ps 893 Här vid ditt bord (D McLean/P Harling)Behold the lamb of God/ Här ser vi nu Guds lamm (John L. Bell) Ps 767 Möt mig nu som den jag är (JL Bell/V Rudebark)Ps 288 Gud, från ditt hus (Chartres/BG Hallqvist)Postludium: The Lord bless you (John Rutter) MedverkandeGudstjänstledare: komminister Jenny Grimbeck Predikan: Församlingsherde Erik BoströmFörbön: Maria LöfdahlTextläsningar: Anita Ekestubbe och Thor UlnäsLiturgisk musik skriven av Sara HjortKörer: Härlanda Nova, Stora Clara chorus, Diskantkören, Härlanda OratoriekörMusiker: Sofia Dellstig, Mikael Hedlund, Malin Boqvist, Sara Hjort, Marcus Utbult Producent Neta NorrmoTekniker Thobias Sandin och Thor Anderssonför Sveriges Radio P1liv@sverigesradio.se

Gusten Andezén predikar på gudstjänst 2 av 4 i vår serie om vad man ska med kyrkan till. 

På Alla hjärtans dag bjöd Tyresö församling in till en kärleksfull vernissage med bilder av Kent Wisti och texter av Susanne Dahl. Tyresöradions Ann Sandin-Lindgren intervjuade Kent och Susanne samt prästen Lotta Fång och kyrkoherden Rebecka Tudor-Sandahl som berättade om kvällens evenemang. Om Höga visan som på kvällen lästes av skådespelaren Rebecka Cardoso och duon Duo Arlecchino spelade. Den tidigare ärkebiskopen K-G Hammar förklarade också vad Höga Visan betyder,

John Eidering predikar på gudstjänst 1 av 4 i vår serie om vad man ska med kyrkan till.

Veckan har bjudit på ytterligare virkesprishöjningar samtidigt som skogsbolag nu börjar larma om att virket kanske är för dyrt. Men är det det? Vi ger tips och råd för att slå hål på myten och som skogsägare kan använda om det kommer på tal - skäms inte för virkespriset skogsägare!

Veckan har kantats av det bråk som uppstått inom kyrkan efter att deras skogsutredningen presenterats. Vi pratar mycket om detta och tror oss se bråket som en nuvarande svensk skogsbransch i miniatyr.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Lovisa är hustru, fyrbarnsmor och skolkurator. I detta avsnitt berättar hon om hur hon och hennes make, båda uppvuxna i Missionskyrkan, efter många kringelikrokar hittade hem i Ortodoxa Kyrkan. Det är en varm och personlig berättelse om att äntligen komma hem!

Torbjörn Freij är sedan länge en profil inom kristenheten i Sverige. Baptistpastor, ledarskribent på Tidningen Dagen, författare till flera böcker och ledargestalt inom såväl ekumenisk förnyelse som Vineyard. Idag är Torbjörn intensivt engagerad i Celebrate Recovery, en kristen variant på 12-stegsprogram men inte bara för traditionella substansmissbrukare utan även för oss alla »normalstörda och vanliga människor«. Här skapas en plats och ett program där man även får bearbeta störningar, söndrighet, sår, ovanor och laster. Vad kan den traditionella kyrkan lära sig av Vineyard och 12-stegsrörelsen? 

I veckans avsnitt av ledarpodden samtalar Frida Park med David Davage och Maria Gustin Bergström om lovsång, psalmsång, teologi och hur kyrkans musik kan förmedla ett språk för tron.

Varför ska man gå till kyrkan? Egentligen är detta en kuggfråga, i detta avsnittet berättar vi varför. De flesta av oss har en bild av kyrkan som en gammal vacker byggnad med ett torn och ett kors högst upp. Men det är faktiskt inte detta man menar när man säger kyrka enligt Bibeln.Bibelställen som tas upp:Joel 2:28-29Apostlagärningarna 2:1-4Matteusevangeliet 18:20Kolosserbrevet 1:15-181 Korintierbrevet 12:12-27Ordspråksboken 27:17Saker att reflektera över:Vad förknippade du med ordet "kyrka" innan du hörde det här avsnittet?Har du någon erfarenhet av kyrkan? Positiv eller negativ, eller ingen alls?Hur vill du bli bemött om du skulle besöka en kyrka?

Varje läsformat – från papyrus och kodex, till tryckta böcker och skärm – har påverkat både hur vi läser samt hur vi tänker. De tidiga kristna favoriserade kodexen – den första boken – framför de etablerade skriftrullarna. Kodexen, som var en uppskuren bokrulle mellan pärmar, var mer tillgänglig och enklare att hantera än de mera vördade skriftrullarna.Med kodexen kunde kristna texter distribueras snabbare och till fler människor. Detta teknologiska val bidrog inte bara till kristendomens expansion utan också till att etablera kodexen som standardformat för böcker i den västerländska kulturen.Detta är det första av två avsnitt av podden Historia Nu om hur bokformat format våra samhällen. Programledaren Urban Lindstedt samtalar med Joel Halldorf, professor i kyrkohistoria vid Enskilda Högskolan i Stockholm och aktuell med boken Bokens folk – En civilisationshistoria från papyrus till pixlar.Under antiken var skriftrullar, ofta tillverkade av papyrus, standardformatet för text. Dessa rullar, som kunde vara flera meter långa, användes både för religiösa och administrativa ändamål. Det var i skriftrullar som de tidiga judiska och kristna texterna bevarades. Jesus själv, enligt evangelierna, läste från rullar i synagogan, och dessa rullar representerade både den heliga lagen och en konkret länk till det judiska folkets historia.Men skriftrullarna hade begränsningar. De var sköra, svåra att navigera och opraktiska för längre texter eller intensiva studier. Den första stora textteknologiska revolutionen inträffade när rullen ersattes av kodexen – ett format som bestod av lösa ark sammanbundna mellan två pärmar. Kodexen var enklare att bläddra i, mer hållbar och möjliggjorde bättre navigering i texten.Den tidiga kristendomen spelade en avgörande roll i spridningen av kodexen. Kyrkan, som var angelägen om att sprida sitt budskap så brett som möjligt, fann kodexen mer lämplig än rullen för sina behov.Efter Västroms fall på 400-talet föll stora delar av Europa in i en period av politisk och social oreda. Mycket av det intellektuella arvet från antiken riskerade att gå förlorat. Det var i detta sammanhang som klostren blev avgörande för att bevara och sprida kunskap. Munkar i klostren tog på sig uppgiften att kopiera antika texter, ofta för hand, på pergament eller papyrus. Klostren blev också centra för lärande och utbildning, där nya generationer kunde studera de texter som bevarats.Bild: Stockholm Codex Aureus, även känd som Codex Aureus of Canterbury och Codex Aureus Holmiensis är en evangeliebok skriven i mitten av 700-talet i Southumbria, troligen i Canterbury. På 1500- och 1600-talen låg den i Spanien, och 1690 köptes den till den svenska kungliga samlingen. Den förvaras numera på Nationalbiblioteket.Musik: "Universi qui te expectant", sjungen på första söndagen i advent. Inspelad privat med medlemmar av Schola Antiqua. 2004-07-12. Mikebrubaker12 Wikipedia. Creative Commons Attribution-ShareAlike 3.0 Lyssna också till Jesus – en obekväm apokalyptisk profet.Klippare: Emanuel Lehtonen Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vi har med oss den fantastiske sångaren och låtskrivarenGreg Curtis. Från Texas till Enköping. Vad hände?Superaktuell på ”A show larger than life” på Rondo i Göteborgtillsammans med David Lindgren, Erik Segerstedt, Boris RenéMattias Andreasson och många fler.Vi pratar om Motown, att vara med i Mello, Musiksceneni Los Angeles, Kyrkan och vad man faktiskt äter i Texas.Men också tacksamheten till Musiken och varförBeethoven blev så populär på sin tid.Vi har att göra med en oerhört trevlig person, som personifierar musikglädje på ett verkligt sätt.Varmt välkomna!Vill du ha din låt uppspelad direktmed tillhörande analys.Maila oss! Musiksnacket@iwm.se#Studio, #Artist, #Live, #Musiker, #Scen, #Låtskrivning, #Ai, #AI,#Musik, #Kultur, #TikTok, #Instagram, #Facebook, #Youtube, #Billboard, #HipHop, #Marknadsföring, #företagande, #Jazz, #Gospel, #Pop. Get bonus content on Patreon Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Familjen Andersson går i kyrkan, men på sitt egna alldeles tokiga sätt såklart! Följ oss på Instagram! Där kan DU vara med och bestämma vilka filmer vi ska recensera! https://www.instagram.com/filmklubbenpodd/ Spana även in vår Filmklubben-merchandise! https://filmklubben-merch.myspreadshop.se/

Michelle har firat gått till kyrkan och firat Lucia och Hanna har gjort en MAJOR fashion faux pas... Får man ens ha nätstrumpor längre? Mer om detta, mindset och förväntningar på 2025 i veckans avsnitt av Almost American!Om ni vill malja oss med frågor, dilemman, tips på ämnen eller bara för att säga hej så kan ni nå oss på AlmostAmerikan@gmail.comFölj oss behind the mic på instagram @almostamerikanMusik gjord av: Fannie hertzberg & Joseph WilcoxOm du gillar avsnittet glöm inte att lämna 5 stjärnor ❤️ Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Den här veckan är temat "Gud rike är nära" och bibeltexten är hämtad från Matteusevangeliet 13:31-34. “5 minuter med Gud” med Sebastian Stakset och Hanna Simonsson är en lättillgänglig andaktpodd med bön och bibel som grund.

Kenza har haft premiär för sin dokumentär och gjort bort sig totalt i live-tv. Ines har fått flera tecken från ovan att det måste ske en förändring. Ett nytt husdjur har även flyttat in och åsikterna kring djurplågeri har dykt upp. Och vem är den kända influencern som vill gå på dejt med Aleks?Länk till Nextory: www.nextory.se/mer60Produceras av More Than Words Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Norrlands integration i den svenska staten var en komplex och långvarig process som präglades av både framsteg och konflikter. Regionen gick från att vara en perifer del av riket till att bli en central del av Sveriges ekonomi och politik. Samtidigt förblev Norrland en plats av motstånd och kulturell mångfald, där olika folkgrupper fortsatte att forma sin egen identitet och historia.Under tidig medeltid betraktades Norrland som ett avlägset och delvis okänt område för den svenska centralmakten. Regionens betydelse låg framför allt i dess rikedomar av naturresurser, särskilt pälsverk, som var en eftertraktad handelsvara i Europa. Den svenska statens närvaro var begränsad, men handel och lokala maktstrukturer spelade en viktig roll.Detta är det andra av två avsnitt om Norrlands historia där programledaren Urban Lindstedt samtalar med författaren och historiepoddaren Robin Olovsson som är aktuell med boken Historien om Norrland – Dimmans land: från istid till hungerår. De så kallade birkarlarna, en grupp handelsmän med kungligt sanktionerade rättigheter, blev en viktig länk mellan den svenska staten och Norrland under medeltiden. De fungerade som handelsmän och skatteindrivare i områden där centralmaktens kontroll ännu inte var etablerad. Genom sitt inflytande över handeln med samerna lade de grunden för en ekonomisk integration av regionen, även om detta ofta skedde på bekostnad av samernas självbestämmande.Under Gustav Vasas regeringstid (1523–1560) började den svenska staten på allvar stärka sin kontroll över Norrland. Detta var en del av Gustav Vasas bredare projekt att skapa en stark och centraliserad stat. Norrland, med sina stora resurser av skog, malm och pälsar, sågs som en viktig tillgång för rikets ekonomi.Ett viktigt steg i denna process var kronans övertagande av birkarlarnas rättigheter. Gustav Vasa avskaffade deras privilegier och inrättade i stället en mer direkt statlig kontroll över handeln med samerna. Samtidigt påbörjades en omfattande kartläggning av Norrlands resurser, och kronan började aktivt uppmuntra kolonisering av regionen. Svenskar från södra delen av riket lockades att bosätta sig i Norrland genom olika förmåner, vilket ledde till en gradvis förflyttning av svenska bosättare in i området.Karl IX visade senare ett allt större intresse för Norrland. Och under den svenska stormaktstiden (1611–1718) blev Norrland en central del av rikets ekonomiska strategi. Naturresurser som skog, järnmalm och vattenkraft utgjorde grunden för Sveriges ekonomi och militärmakt. Gruvdriften i regioner som Bergslagen och Norrbotten expanderade snabbt, och Norrland försåg stormakten med de resurser som krävdes för att upprätthålla dess militära ambitioner.Koloniseringen av Lappmarken, som påbörjades under 1600-talet, var en central del av denna ekonomiska expansion. Staten försökte integrera de nordliga områdena genom att etablera nybyggen och kristna den samiska befolkningen. Kyrkan spelade en viktig roll i denna process, och missionärer sändes ut för att sprida kristendomen och svenska värderingar. Samtidigt försökte staten stärka sitt grepp om regionens handel och naturresurser genom att införa skatter och andra administrativa åtgärder.Musik: På min levnads afton av Hjort-Anders Olsson. Alan Ingall SoundcloudBild: illustration av aktiviteter hos samer och finnar: män som spetsar och röker lax.Abstrakt/medium: 1 tryck: träsnitt. Historia om de nordiska folken, Wikimedia Common. Public DomainKlippare: Emanuel Lehtonen Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Den här veckan möter vi prästen och författaren Kent Wisti. Idag berättar han om vilken kyrka han drömmer om. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Ur andakten:Jag drömmer om en kyrka som kan göra doftljus av lukten som finns i församlingshem från 50- och 60talet. Ljus som doftar lite fukt och mögel, textilier och tant. Doft av förväntningar och tonårsförälskelser och clementin. Doft av marmorgolv i trapphuset, parkett i kyrksalen och en doftton av rundgång i ljudanläggningen. Och det lilla ljus jag har det skall få brinna klart.Text:Uppenbarelseboken 21Musik:Gammal är kyrkan, Herrens hus av Ludvig Mattias Lindeman med Anders Widmark trioProducent:Susanna Némethliv@sverigesradio.se

Moskvapatriarkatet beskrivs som Kremls förlängda arm i världen. Konflikt söker upp en av den rysk-ortodoxa kyrkans företrädare i en föreningslokal i Stockholm efter att Säpo pekat ut dom som ett hot. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programledare: Kajsa Boglindkajsa.boglind@sr.seReportrar: Johanna Melén och Lubna El-ShantiTekniker: Maria StillbergProducent: Anja Sahlberganja.sahlberg@sr.se

Jesus har lovat att bygga sin kyrka och att helvetets portar inte ska få makt över den eller kunna hindra den. Men när vi läser statistik, hör somliga rapporter och summerar våra egna erfarenheter kan kyrkan ibland kännas mer döende än levande. Trots allt vill vi med detta avsnitt utropa ett tydligt »länge leve kyrkan«. I San Diego medverkade Magnus vid konferensen med samma tema »Long Live The Church«. I dagens avsnitt får vi lyssna till ett panelsamtal och en live-podd från konferensen med samtal kring frågorna: håller kyrkan på att dö och vad kan vi göra åt det? 

I det här avsnittet samtalar Maria Wingård med Sara Fransson om konfirmationens betydelse för människors attityder till Svenska kyrkan och den kristna tron. Vilken roll spelar konfirmanders bakgrund och hur förändras tron på Gud när människor blir äldre? Forskningen finns publicerad i Nyckeln till Svenska kyrkan 2024.

Hedern var en förutsättning att en bonde eller adelsman skulle vara en del av samhället i gamla tider. Om en adelsmans heder hade kränkts av illvilligt förtal, en förolämpning eller kanske en knuff var duellen det kraftfullaste sättet att upprätta hedern.Trots att dueller med dödlig utgång var relativt sällsynta i Sverige under 1600-talet och tidigt 1700-tal utfärdade kungamakten strikta förbud mot dueller med drakoniska straff. Dödsstraff och begravning utan kyrkliga ceremonier gällde för dueller med dödlig utgång, även om dödsstraffen inte verkställdes. Utmaningar och ärekränkningar bestraffades med höga böter, flerårigt fängelsestraff och med förlust av tjänst.I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Hugo Nordland, historiker och förlagsredaktör, om dueller under tidigmodern tid.I det medeltida och tidigmoderna samhället var begreppen heder och ära av yttersta vikt, särskilt inom de högre samhällsskikten. För en man innebar hedern mod och ära, medan det för en kvinna handlade om trohet och kyskhet. Denna hederskodex var särskilt sträng inom officerskåren och bland adelsmän. I de högre samhällsskikten försvarades familjens och kvinnans heder med vapen, men det var männen som duellerade och riskerade sina liv.Den enväldige Karl XI:s duellplakat från 1682 visar kungamaktens ambition att tämja adeln till att leva kristligt, att sätta statsnyttan före egennyttan och att tvingas till att använda domstolen för upprättelse av äran i stället för att söka privat hämnd. I Sverige frodades duellerna under stormaktstiden, främst bland officerare i armén. Även under den gustavianska tiden förekom dueller.Gustav II Adolf engagerade sig personligen i att förhindra dueller. Ett känt fall är när han ingrep för att stoppa en duell mellan två av sina höga officerare. Han förklarade för dem att den överlevande omedelbart skulle avrättas enligt lag, vilket effektivt avskräckte dem från att genomföra duellen.Kyrkan var kritisk till dueller och betraktade den som en synd. År 1562 tog den katolska kyrkan ett avgörande steg genom att officiellt förbjuda duellerandet. Kyrkan föreskrev att både duellanter och deras sekundanter skulle bannlysas, och att den som dog i en duell inte skulle erhålla någon kyrklig begravning.Duellernas natur, där de inblandade ofta var från samhällets övre skikt, gjorde det komplicerat att verkställa straffen. Dessutom fanns det en social acceptans för dueller inom vissa kretsar, vilket ytterligare försvårade genomdrivandet av lagarna.Den senaste duellen i Sverige skedde den 29 maj 1816 i Lockerudsskogen ett par kilometer väster om Vänersborg mellan kaptenen Zacharias Sabelfeldt och kaptenen Gustaf von Köhler. Vapnet var slaglåspistoler. Efter att båda missade vid en första skjutning träffades den utmanade von Köhler i bröstet vid andra duelleringen. Han avled drygt åtta timmar senare. Samtidigt var kapten Sabelfeldt på väg ut ur landet. Sekundanterna skulle senare dömas till fängelse, senare benådas och få ersättning för sina umbäranden.Källor:Collstedt, Christopher (2007). Duellanten och rättvisan: duellbrott och synen på manlighet i stormaktsväldets slutskede. Diss. Lund : Lunds universitet, 2007Bild: Den fiktiva pistolduellen mellan Eugene Onegin och Vladimir Lensky. Akvarell av Ilya Repin (1899) Wikipedia, Public Domain.Musik: Liveinspelning av Tjastakovij - Eugene Onegin, 2008-08-20 19:40:26 Inspelad av Ron Keefe, Internet Archive, Public DomainKlippare: Emanuel Lehtonen Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Ett kyrkbygge utanför Västerås har koppling till rysk underrättelsetjänst och ligger vid en militärt viktig plats. Och det finns fler exempel. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. När den nybyggda rysk-ortodoxa kyrkan utanför Västerås står klar reser sig ett 22 meter högt torn med guldig lökkupol mellan trädtopparna. Tornet är betydligt högre än vad detaljplanen tidigare angivit och bland andra Säpo har varit kritiska mot det och varnat för bygget.Församlingen tillhör Moskvapatriarkatet. Det är den del av den rysk-ortodoxa kyrkan som styrs av patriark Kirill. Han kallas Putins påve och är tydligt för kriget i Ukraina. Dessutom har den delen av den rysk-ortodoxa kyrkan långtgående kopplingar till den ryska underrättelsevärlden.– Kyrkan som organisation på toppnivå, och framförallt kyrkans aktiviteter i utlandet – det är någonting som alltid används som ett verktyg av den ryska staten, säger Stefan Ingvarsson, analytiker på Centrum för Östeuropastudier.Därför höjs ögonbrynen när en rysk-ortodox församling, tillhörande Moskvapatriarkatet, fått köpa mark och bygga en stor kyrka vid Västerås flygplats. Det är en av Sveriges beredskapsflygplatser med en erkänt lång och bred landningsbana. Församlingens präst har dessutom belönats med en medalj av SVR - en del av den ryska utrikesunderrättelsetjänsten.– Det finns ju en koppling från företrädare till den rysk-ortodoxa kyrkan här i Sverige och företrädare inom Ryssland och rysk underrättelsetjänst, säger Karl Melin, presschef på Säkerhetspolisen, säpo.Mysteriet på MusköSamtidigt finns det fler exempel där personer eller organisationer med koppling till Ryssland köpt mark nära militärt strategiska platser. I närheten av den stora marinbasen på Muskö håller en rysk affärsman, med kopplingar till den ryska staten, på att bygga en stor lyxvilla.Sverige är inte ensamma om problemet med uppköp av mark och fastigheter som ligger i närheten av skyddsområden.– Det är en ökande trend. Det blir vanligare och vanligare och det sker samtidigt som säkerhetshotet i Europa ökar och säkerhetshotet mot Sverige ökar, säger Henrik Häggström, strategisk rådgivare i totalförsvarsfrågor på Försvarshögskolan.Som det ser ut nu är det inte möjligt att stoppa köp av fastigheter som ligger utanför skyddsområden i Sverige. Men det pågår en diskussion om vad man kan göra för att få bukt med problemet. I Finland – där problematiken är snarlik men mer utbredd – har regeringen nyligen föreslagit en lagändring som gör det omöjligt för ryska medborgare att göra fastighetsaffärer i landet. I Sverige väntas en utredning presenteras i december.– Det som sker i Sverige idag är att det är allt fler som förstår de utmaningar vi står inför, säger Henrik Häggström.Medverkande:Stefan Ingvarsson, analytiker vid Centrum för Östeuropastudier vid Utrikespolitiska institutet.Henrik Häggström, strategisk rådgivare i totalförsvarsfrågor på Försvarshögskolan.Karl Melin, presschef på Säkerhetspolisen, Säpo.Programledare: Claes Aronsson och Sara SundbergProducent: Karin HållstenLjud från: Sveriges Radio, Reuters, Telegramkanalen Agency News, DW, Expressen

Pågår det en feminisering i kyrkan? Hur ser den ut och stämmer det att allt fler män väljer bort att bli ledare inom till exempel frikyrkan? I ett samtal mellan Steven Crosson, Frida Park och ledarsidans gästkrönikör Simon Holst, följer vi upp frågorna efter Holsts senaste krönika.

Den här veckan är temat Friheten i Kristus och bibeltexten är hämtad från Markusevangeliet 7:31-37. “5 minuter med Gud” med Sebastian Stakset och Hanna Simonsson är en lättillgänglig andaktpodd med bön och bibel som grund.

Fader Mikael går igenom vad Ortodoxa Kyrkan menar med orden i sin trosbekännelse: Kyrkan är (1) en enda, (2) helig, (3) katolsk och (4) apostolisk kyrka. Vad betyder de, och vad är deras motsats?

Kyrkan under stormaktstiden var långt ifrån den upphöjda sakrala plats för predikan, bön och kontemplation som vi kanske föreställer oss. Kyrkoledning upplevde ofta ordningsproblem med bångstyriga bönder som till och med under biskopsbesök kunde smita ut på kyrkbacken för en sup eller för att skvallra med grannar och vänner. Reformationen var mångt och mycket genomförd på stormaktstiden, men allmogen vägrade att låta sig disciplineras av kyrkoledningen. Bullriga bybor, unga pojkar och spyende damer störde kyrkofriden, samtidigt som grisar och hundar bökade upp ben på kyrkogården medan festen och lekarna aldrig ville ta slut på kyrkbacken. Prästerna var så rotade i församlingen att de inte var beredda att genomföra kyrkoledningens krav på ordning i strid med sina församlingsbor. I denna nymixade repris av podden Historia Nu samtalar programledare Urban Lindstedt med Göran Malmstedt, professor i historia vid Göteborgs universitet som skrivit boken Bondetro och kyrkoro – Religiös mentalitet i stormaktstiden Sverige. Med reformationen blev själva predikan på svenska av guds ord central, men under långa gudstjänster smet ofta allmogen ut för att skvallra eller ta en sup. Det hände också att det uppstod högljudda konflikter i kyrkan om vem som skulle ha den bästa platsen i kyrkbänkarna. Unga pojkar kunde ofta kasta saker på församlingen, det var också vanligt att berusade spydde och både bönder och präster tog gärna med sina hundar till gudstjänsterna. Prästerna och kyrkoledningen försökte disciplinera oregerliga bönder med böter och skamstraff, men församlingen gick sällan med på vad som helst. Prästerna var också en integrerad del av församlingen med samma ursprung och livsstil som allmogen. De visste att de inte fullt ut kunde genomdriva kyrkoledningens ideal.Lyssna också på: Glädje, kärlek och fest under den mörka stormaktstiden Musik: J. S. Bach - Prelude in e minor BWV 855 med Audio Waves - Eliche Remblon. Bild: Kermesse av Marten van Cleve, c. 1591-1600, Public Domain. Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Caroline Geijer var absolut inte religiös. Men i 40-årsåldern började något skava. Det som varit hennes tillvaro dittills, verkade plötsligt så... tomt? Caroline gjorde "livsstegen", en form av 12-stegsprogrammet för icke-beroende, och det förändrade allt. Vi pratar jättelänge om att det inte går att prata om gud, om hur det är att byta bana och om att lägga ut sin andliga utveckling på Instagram.

Den här veckan är temat Andlig klarsyn och bibeltexten är hämtad från Matteusevangeliet 7:15-21. “5 minuter med Gud” med Sebastian Stakset och Hanna Simonsson är en lättillgänglig andaktpodd med bön och bibel som grund.

Den här veckan är det lyssnarnas önskeandakter. Vi möter Marcus Olson, präst i Equmeniakyrkan. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Ur andakten:– Jag är präst, jag tror på en djup andlig gemenskap med såväl varandra som Gud, säger Marcus Olson i dagens andakt. Jag tror att kyrkan på ett sätt är tänkt att vara Jesu fysiska händer och fötter på jorden. Jag tror på kyrkan, inte på att alla uttryckssätt eller former är gudomliga men på att kyrkan på ett sätt är tänkt att visa vad och vem Gud är på jorden. Denna andakt är både till dig som inte är uppvuxen i kyrkan, som söker tron utifrån, och också till dig som varit med i kyrkan i många år.Text:Apostlagärningarna 10:1-4Musik:Abide with me och Be thou my vision med The Celtic expressionsProducent:Susanna Némethliv@sverigesradio.se

Den 21 februari 2022 avkragades Visbys biskop Thomas Petersson med omedelbar verkan efter en otrohetsaffär med en kollega. Nu har han släppt en bok om händelsen där han också skriver att han vill ha tillbaka kragen och vad som hände efter skandalen. Och under boksläppet så snackas det även om en filmatisering av händelsen. Vad känner Thomas Petersson om filmatiseringen? Hur ser han på kristendomen idag? Och hur är hans relation till den svenska kyrkan? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programledare: David Druid och Margret Atladottir.

Den svenska kyrkan har ända sedan reformationen haft en viktig roll som kungamaktens verktyg för att sprida information och propaganda. Under stormaktstiden blev propagandan ännu viktigare för att stödja krigsansträngningarna.Kyrkan skulle med krigspropaganda hålla befolkningen på gott humör trots alla umbäranden. Knepet blev att skylla krigen på befolkningens syndighet.I denna nymixade repris av podcasten Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Anna Maria Forssberg som är historiker som arbetar på Vasamuseet. Hennes doktorsavhandling Att hålla folket på gott humör – Informationsspridning, krigspropaganda och mobiliering i Sverige 1655-1680 handlar just om kyrkans roll i krigspropagandan under Stormaktstiden. Hon har senare jämfört kyrklig krigspropaganda i Frankrike och Sverige i boken The Story of War – Church and Propaganda in France och Sweden 1610-1710.Sverige lyckades trots en liten befolkning och knappa resurser bli en stormakt under 1600-talet. Detta medförde stora umbäranden för allmogen i form av höga skatter och utskrivningar till krigsmakten. En halv miljon svenska män förlorade sina liv i krigen mellan 1620 och 1720.Krigspropaganda spreds både i krigs- och fredstid. Statsmakten huvudbudskap var att krigen var ett gudomligt straff på grund av den syndiga befolkningen. Och världen var befolkad av onda fiender vars mål var att förstöra Sverige. Regenten var det bästa skyddet mot fienderna och alla måste bidra i krigsansträngningen.Prästerna motsatte sig aldrig rollen som propagandister för kungamakten. Och anfallskrigen beskrevs som försvarskrig. Enligt prästerna var kungen utsedd av Gud och undersåtarna hade absolut trohets­ plikt mot överheten. I predikningar lade prästerna alltid skulden för kriget på undersåtarna.Lyssna också på Gustav Vasas känsla för propaganda.Musik: Nearer My God To Thee Church Organ av Bobby Cole, Soundblock Audio. Bild: Prästfamilj från 1680, Nordiska Museet, Public Domain. Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Om tecken på en begynnande svältkatastrof i Gaza. / Om att det går bra för de internationella pingstkyrkorna i Sverige - har Svenska Pingst något att ta lärdom av? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Den humanitära katastrofen i krigets Gaza förvärras dag för dag. Rapporter från FN visar att man nu står inför en svältkatastrof som framförallt drabbar kvinnor och barn. Varför är det så svårt att nå fram till de hungrande människorna i Gaza? Hör Erik Lysén, chef för Act Svenska kyrkan, som bland annat jobbar med bistånd i Palestina.Det religiösa landskapet i Sverige förändras hela tiden, inte minst på grund av migrationen som gjort att samfund från hela världen nu finns här. Ett tydligt exempel på den här förändringen märks inom pingstkyrkan. Vi besöker två olika pingstkyrkor, den ena med rötter i Afrika och den andra i Sydamerika: den latinamerikanska pingstkyrkan Iglesia nueva creación i Sollentuna och till the redeemed christian church of God, RCCG Solution Centre i Solna.Hör Tillarh Mukasa, pastor i RCCG Solution Centre i Solna, pastor Andrei Peréz i Iglesia nueva creación i Sollentuna och Paul Orlenius, ansvarig för arbetet med migrantförsamlingar inom Pingst Sverige.Programledare: Åsa Furuhagenproducent: Anders Diamantreporter: Liza Youhanan

Under Karl XI:s regentskap infördes en ny kyrkolag (1686) som reglerade förhållandet mellan den världsliga och kyrkliga makten. Lagen fick också som konsekvens att läskunnigheten i Sverige ökade.Avsnittsbild: Husförhöret, Kilian Zoll, NationalmuseumLitteratur:Vem definierar religion? Från kyrkolagen 1686 till omskärelselagen 2001 Hög läskunnighet redan före folkskolan | popularhistoria.se Kyrkan lade grunden till svenskarnas läskunnighet - Universitetsläraren Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Hur mycket är katolska kyrkan en rest av det gamla romerska imperiet? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Terrorhotnivån höjs. Statsministern om säkerhetsläget. Kinas ekonomi. Kyrkan odlar egna blommor. Cannabislegalisering i Tyskland. Liberalernas balansgång. Hergéstatyn vandaliserad. Folkmordet i Rwanda - ny rättegång mot misstänka. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Om vilka som är kyrkan

I det här avsnittet följer vi kyrkans långa rottrådar i historien. Vi följer kyrkobyggandets växlingar, mellan mystik och natur och upplysta ideal. Från gotiska katedraler i Strängnäs till Tegnérlador i Väderstad, från frikyrkor i stadskvarteren med en kopp kaffe i gatunivå, till kyrkor som historiska berättelser på klippor och slutligen till världens förment mest sekulariserade välfärdssamhälle 500 nya kyrkor på 30 år mellan 1950 och 1980, kyrkor som blev en skönhetens tillflyktsort i välfärdsstaten och tog plats i städernas nya byar. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Den svenska stormaktstiden var präglad av krig, nedkylning av klimatet, farsoter och svält. De omfattande utskrivningarna till militärtjänst var i det närmaste fördröjda dödsdomar. Men det fanns samtidigt en annan verklighet i den lilla världen med lekar, festligheter och kärlek.Både barnen och vuxna lekte under stormaktstiden, en del lekar känner vi fortfarande igen. Och den folkliga kärleken och kulturen var friare än den religiösa ortodoxin accepterade. Dessutom avlöste festerna med uppenbart hedniskt ursprung varandra. Påbuden från kyrkan hade ofta ingen effekt på folkets traditioner.I den nymixade reprisen av avsnitt 108 av podden Historia Nu samtalar programledare Urban Lindstedt med Annika Sandén, docent i historia och aktuell med boken Fröjdelekar – Glädje, lust och nöjen under svensk stormaktstid.Kyrkan försökte strama upp allmogens moral. År 1608 infördes Mose lag från Gamla testamentet i lagboken. Men kyrkans förbud hade svårt att rå på allmogens hedniska traditioner där vissa som midsommar levt kvar till våra dagar.Bild: Bondbröllop (1568) av Pieter Bruegel d.ä, Google Cultural Institute. Public domain Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.