Podcasts about hjrna

Professor Lars Edvinsson är överläkare och forskare och verksam på både universitetssjukhuset i Lund och vid Rikshospitalet i Köpenhamn. För drygt 30 år sedan började han utveckla en molekyl mot migrän och den har nu blivit ett läkemedel som också förskrivs i Sverige. På stora migrän- och huvudvärksseminarier i Tyskland och USA har internationella kollegor tyckt att hans forskningsresultat skulle vara väl värd en Nobelprisnominering. Studier på patienter med kronisk migrän som fått behandlingen med hans utvecklade läkemedelsmolekyl, har nämligen visat på förbluffande resultat: En fjärdedel av patienterna blir helt befriade från sin migrän, hälften av patienterna blir delvis eller mycket hjälpta mot sin migrän medan den återstående fjärdedelen inte märker någon skillnad. De nya läkemedlen innehåller antikroppar som blockerar effekten av en signalsubstans i hjärnan kallad CGRP, calcitonin-gen relaterad peptid. Det var Lars Edvinsson som insåg ämnets betydelse för migrän. Till skillnad från tidigare migränmediciner fungerar de nya CGRP-blockerarna förebyggande med mycket få biverkningar. De kroniska migränpatienterna tar en spruta med läkemedlet i månaden, först hos läkare, sedan på egen hand. Redan i sitt avhandlingsarbete studerade Lars Edvinsson hjärnans blodkärl och fann att de var försörjda med så kallade perivaskulära nervtrådar. Sedan dess har han utrett vilka typer av nervtrådar som finns, vilka signalsubstanser de innehåller och varifrån de kommer. Speciellt intressant har det visat sig de sensoriska nerverna vara, vilka emanerar från trigeminusganglier. Frisättning av signalsubstanser i samband med migränattacker visade att calcitonin-gen relaterad peptid (CGRP) frisattes parallellt med huvudvärkssmärtan. Fortsatta studier av receptorer i hjärnans blodkärl och i trigeminusgangliet visade hur triptanreceptorer både kan kontrahera hjärnkärl och inhibera frisättningen av CGRP. Detta har visat sig vara en viktig mekanism för deras verkan. Lars Edvinsson är ordförande för Svenska huvudvärkssällskapet och jobbar som överläkare och professor med forskning kring neurologi med fokus bland annat på orsaken till smärta i huvudet och också på stroke. Han är verksam på både universitetssjukhuset i Lund och vid Rikshospitalet i Köpenhamn. Hans forskarteam har nu också på gång forskning kring en ny form av behandling av stroke och att behandla annan smärta i kroppen. Detta är Edvinssons utvecklade läkemedelssubstanser som profylax och monoklonala antikroppar:Erenumab, fremanezumab, galcanezumab och eptinezumab När det gäller små molekyler - storlek som betablockare - så finns nu 3 st aktuella Edvinssonupptäckta läkemedelssubstanser och dessa är främst för akut behandling:Rimegepant, ubrogepant och atogepant En podcastintervju producerad av Håkan Sjunnesson Neuro www.neuro.se

I detta avsnitt ser vi hur mat, näring och nootropika påverkar hjärnans funktioner. 1. Hur fungerar hjärnan? 2. Vad händer när vi blir hungriga? 3. Mat som är bra för hjärnan 4. Näring som är bra för hjärnan 5. Vad gör nootropika? Nootropics/nootropika är olika ämnen som kan öka din mentala förmåga på olika sätt: - bättre minne/inlärningsförmåga - ökad kreativitet - högre koncentrationsförmåga/fokus - ökad motivation - förbättrade sociala förmågor - minskad ångest/stress

På drottningshögsskolan i Helsingborg pågår ett unikt socialt experiment. Skolan har via Mark (Genius) Siegbahn integrerat hjärnforskning och rörelse med skolans bland annat pedagogiska uppdrag. Resultat är friskare elever som presterar bättre, lugnare skolmiljö och ett socialt klimat som bidrar med trygghet och studiero. Detta avsnitt får inte missas bara! Till hjälp hade vi en live-publik!

Vid Lunds universitet står vaggan för pionjärarbetet i världen när det gäller stamcellsforskning för att hitta behandlingar mot Parkinsons sjukdom. I detta podcastreportage intervjuas professorerna Håkan Widner och Anders Björklund om det spännande arbetet vid Lunds universitet. Det tog fart under 1980-talet, i kölvattnet på Arvid Carlssons upptäckt av dopaminets betydelse för sjukdomen. Detta fick Arvid Carlsson Nobelpriset i medicin för år 2000 och hans forskning var banbrytande kring hjärnans signalsubstanser.    Genom att bygga upp kunskap kring hur ämnen som dopamin och serotonin fungerar och hur de kan påverkas, är Arvid Carlsson och hans forskargrupp med och utvecklar läkemedel som ökar rörligheten för Parkinsonsjuka. En podcast av Håkan Sjunnesson / NeuroMedia för Neuropodden

Ali och Gurgin diskuterar om man blir man klokare med åren eller om man bara blir äldre?  04:40 Om att Ali han har tre barn, enligt nätet. 05:25 Blir man trögtänkt när man blir gammal? 08:00 Gurgin om vad som händer när man ger upp nyfikenheten. 08:30 Ali om när livet blev meningslöst. 09:50 Gurgin om det stora med Bo Kaspers Orkester. 12:50 Ali frågar sig själv varför han började dricka och knarka. 15:00 Ali om hans brutala noseslide med ansiktet och om Gröne Jägarens ordningsvakter. 17:55 Gurgin om att ta åt sig kunskap och motionera hjärnan. 20:30 Det viktiga att misslyckas. 24:30 Gurgin om lärdomen från den holländska kamphundsprofilen. 25:40 Om att alla är trötta på sina föräldrar. 28:40 Definitionen av att vara vuxen, enligt Tinder och Badoo. 31:30 Ali om hur han var kaxig mot en journalist som 16-åring. 34:00 Känslan av samhörighet. 36:00 Ali om hur han hamnade i medicinsk koma, fängelse och sen utvisades från Australien. 40:00 Därför blir vissa personlighetsförändrade av alkohol 41:25 Gurgin om att skapa en kultur där man vågar pröva sig fram   Använd hashtaggen #Livetpodden Följ oss på Instagram - @TheBoulala och @Gurgin __ OBS! Vår podd är gratis att lyssna på, men inte att göra. Det vore fett om du skulle vilja stötta oss och swisha valfri summa till 123 267 77 63 för att bidra till fler avsnitt! __ Fotocred: ©Robin Nilssen Insta - @boonphotography

Dubbelavsnitt idag på den nya releasetiden (natten mellan tis-ons)

Möss som har ovanligt bra muskler blir inte påverkad av stress på samma sätt som vanliga möss. Det fick vi veta när vi besökte några forskare som studerar substanser som rör sig från blodet till hjärnan. Möss med vältränade muskler drabbas inte av depression vid stress. Vi som gör RadioScience känner att vi mår mycket bättre om vi motionerar. Vi känner oss mindre stressade och tycker att våra hjärnor fungerar bättre. Är vi levande bevis på att kopplingen mellan musklerna och hjärnan, balansen mellan kropp och själ, fungerar likadant hos människor som hos möss? Häng med oss till Karolinska Institutet och hör Jorge Ruas och Mia Lindskog berätta om sina rön om hur muskler och hjärna samarbetar.