Podcasts about malin eriksson

Röster från skolvärlden hävdar att de personliga påhoppen på lärare blir vanligare och också allt grövre. Engagerade föräldrar är samtidigt livsviktiga för skolan - så hur besvärlig får man och ska man vara som förälder? Hur undviker vi att få skidorna i kors så att hem och skola istället stödjer varandra? I Slaget efter tolv på torsdag möts rektor Nicke Wulff från Cygnaeus skola i Åbo, Malin Eriksson som är överinspektör på regionförvaltningsverkens svenska enhet för bildningsväsendet och verksamhetsledare Micaela Romantschuk från Hem och Skola. Maria Nylund leder ordet. E-post: slaget@yle.fi

Har ni problem med högre sjukfrånvaro än ni önskar? Leverantören Aino Health har utvecklat en plattform för att hjälpa företag och organisationer med att minska sjukfrånvaron och öka välmåendet hos medarbetarna genom ett digitalt stöd för chefer och HR. Tillsammans med Aino träffar vi också en av deras kunder - Transcom - som  har använt lösningen sedan 2018 och berättar om vad det har givit. Från Transcom hör vi Malin Söder HRBP och från Aino Health Jyrki Eklund och Malin Eriksson

Malin Eriksson var i två år kock på Sveriges ambassad i Tokyo. En tid som satt spår i hennes matlagning. Om fermentering, stolthet och servicebutiker. Intresset för fermenterade produkter väcktes bland annat genom miso, soja och tofu. Malin ville plötsligt ha en riskokare. Hon märkte att det är skillnad på ris och ris. Att hon kan så lite om sushi. Att utbudet av alger är enormt. Och hon imponerades av japaners stolthet i arbetet. Den japanska roman som nämns i programmet, om en kvinna som jobbar på servicebutik, är skriven av Sayaka Murata. På svenska heter den Hur mår fröken Furukura? Den engelska titeln är The convenience store woman. Meny träffade också Malin för två och ett halvt år sen i Japan när hon var kock på svenska ambassaden. Det blev två Meny-program från Tokyo. Ett där hon drar runt med oss i Tokyo. Och ett där Malin och dåvarande ambassadören Magnus Robach pratar om mat i det diplomatiska arbetet. Länkar till programmen finns längst ner på denna sida.

Aluehallintovirastossa ylitarkastajana työskentelevä Malin Eriksson kertoo, miten hän käyttää työssään sosiaalista mediaa. Hän on mm. perustanut suomenruotsalaisen varhaiskasvatuksen ryhmän Facebookiin ja saanut mukaan ison osan alan ihmisistä.

Malin Eriksson, kock på Sveriges ambassad, tar oss med till det innersta på världens största fiskmarknad, Tsukijimarknaden i Tokyo dit inga turister får gå. Ett stenkast från flashiga modebutiker och blanka skyskrapor ligger en av de största partihandelsmarknaderna i världen. Här finns både frukt och grönt och världens största fiskmarknad som säljer 2000 ton varje dag. - Jag har fått en annan syn på mat här, säger Malin. Jag värderar råvarorna högre nu. - Japaner har en otrolig respekt för maten. Men det är dyrt. Meloner kan kosta 150-200 kronor. Och vi ser en enda jordgubbe för 75 kronor! Malin guidar oss runt den stora marknaden och berättar om sitt möte med den japanska matkulturen. Om inläggningar, bönor, tång och torkad fisk som ölsnacks. - De gör ingenting halvdant i Japan. Det känns som nördarnas paradis. I en stad med 160 000 restauranger är det ändå inte ovanligt att köa i flera timmar för att få plats på ett populärt ställe. Malin tar oss med till ett favoritställe, en liten ramenbar.

Magnus Robach, Sveriges ambassadör i Tokyo, och Malin Eriksson, kock på ambassaden, berättar om matens roll i det diplomatiska arbetet. Diplomati är kontaktskapande verksamhet, säger Magnus Robach. Och eftersom vi ägnar oss åt kontaktskapande, så bjuder vi väldigt ofta på mat. På ett år har vi runt 2000 gäster, berättar Malin Eriksson som är kökschef och enda personal i det stora restaurangköket på ambassaden. Jag känner andra ambassadkockar och vi brukar hjälpa varandra vid större jobb. Magnus Robach har varit Sveriges ambassadör i Japan sedan 2014. Han har också varit stationerad i Japan under 1980-talet. Dessutom har han arbetat i Frankrike, Belgien, Brasilien och jämför inställningen till mat i de olika länderna, och även hur han själv använt sig av maten i arbetet. Diplomatisk mat handlar om allt från lunch för två personer ambassadören och en gäst till mingel med flera hundra personer. Och kungabesök, som snart blir av, berättar Malin. Man kommer inte ifrån det, kioskvältaren är alltid köttbullar, konstaterar ambassadören. Malin berättar att hon just gjort 1000 köttbullar. Utmaningen är att laga svenskinspirerad mat för människor som inte är vana med gräddsåser och att steka i smör. Jag försöker blanda det japanska tänket med de svenska smakerna.

Kan digitaliseringen hjälpa oss äta och handla mat mer klimatsmart? Möt värderingsforskaren Peter Majanen som tror ohälsosam mat kommer bli nyttig, och lyssna till ICA:s futurist Malin Eriksson och chefen för nya innovationshubben ICA-x, Samuel Young. Lär dig också hur matsvinnsappen Karma fungerar av grundaren och entreprenören Elsa Bernadotte. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Ulf Stark! Och hästböcker! I det här avsnittet pratar vi bara om sånt vi känner väldigt starkt inför. Johanna har träffat Ulf Stark och frågat honom om hans långa karriär som skapande människa, och Lisa har pratat om hästar, feminism, matriarkat och vikten av att ta tjejers läsning på allvar med Malin Eriksson och Katja Timgren. Bladen brinner handlar om böcker för barn och unga, men riktar sig till dig som är vuxen. Boktips! Intervjuer! Reportage! Vi som gör den heter Lisa Bjärbo och Johanna Lindbäck. Produceras av Fabel Kommunikation Musik av Håkan Lidbo

Vilken utländsk mat tar vi till våra hjärtan och låter bli en del av vår vardag och folksjäl? Pizza, pasta och thaimat. Men inte så mycket spanskt eller grekiskt. Varför? Är det att vi besökt länderna som turist? Eller är det att många från ett speciellt land invandrat? Eller är det för att smakerna ligger nära de smaker vi vant oss vid? Eller handlar det helt enkelt nåt slags mode?I Argentina var det migranter som skapade den argentinska maten. Dom italienska invandrarna introducerade pastan och pizzan som nu anses som typisk argentinsk mat. Däremot har det varit betydligt svårare för mat från Peru att accepteras.Irma Norrman tar oss med till sin barndoms Buenos Aires.Sverige fick inte alls lika stor invandring från Italien som Argentina, men vi äter ändå mycket pasta och pizza. Varför blev det så?Thaimaten blev svensk i samband med att många semestrade i landet. Men det är inte givet att turistande innebär att vi tar till oss mat. Vi äter ganska t ex ganska lite spansk och grekisk mat.Stor invandring från t ex Balkan och forna Öststaterna har heller inte inneburit att den maten slagit igenom i landet.Malin Eriksson är produktutvecklare på kryddföretaget Santa Maria. Hon kallas Taco-Malin, för texmex och chili är hennes skötebarn. För 24 år sedan introducerades texmex i Sverige. Men det tog ett tag innan det tog fart. Det var ingen självklar succé, säger Malin.Hennes jobb är att leta upp nya smaker och rätter, spana på trender och plocka fram nya koncept. Förr fick man göra en anpassning till Sverige, säger Malin. Man fick göra en Svensson-variant på smakerna. Det går inte längre. Nu måste det vara på riktigt.Vad blir nästa smak? Vilket land, vilken matkultur kommer att bli svensk härnäst?

I helgens program samtalar Annika med sina gäster om de där de flesta av oss har - grannar. Detta med anledning av att det är den 17 maj denna lördag, vårt grannland Norges nationaldag. Hör norrmannen Ivar Kirkeby, som flyttade hit när han träffade kärleken för åtta år sen, om skillnader och likheter. Etnologen Jonas Engman har fördjupat sig i vår humor och berättar om skämtandet mellan länderna, hör bland annat hans favorit bland Norgehistorier. I andra timmen hör vi grannarna som blev vänner, Selma airovi och Wivianne Svedberg. Men också lektorn i folkhälsovetenskap vid Umeå universitet, Malin Eriksson, om hur grannar påverkar vår självskattade hälsa. ANNIKA JANKELL: Jag var närmast granne med Mr Schmidt när jag bodde som utbytesstudent i USA.  Det var som om ingen riktigt ville fördjupa sig i varifrån de obehagliga ryktena egentligen kom ifrån, utan snarare piggade det upp grannsämjan med att det fanns en slags sammanbindande spänning i att överträffa varandra i skrönor om den gamle mannen som levde väldigt isolerat och inte på något sätt ansträngde sig för att socialisera sig med sin närmaste omgivning. Ofta lyste det sparsamt på kvällarna och inte sällan var gardinerna fördragna. Men. Minns särskilt en gång då jag vaknade och såg Mr Schmidt binda färgglada ballonger i en stor buske i sin trädgård. Senare på dagen fylldes trädgården av liv och rörelse, det visade sig vara hans barn och barnbarn som var på besök från en annan stat. Frågetecknen blev ju många eftersom man plötsligt sett en helt annan del av Mr Schmidt, en bild som inte riktigt stämde in med alla rykten.