Podcasts about blivit

I veckans avsnitt fick vi en urge att klättra upp på terapisoffan. Är vi för kreddiga? Ser vi diviga ut? Tar varumärkena oss för ett par stelopererade airheads med diadem? Vi pratar även om huden ändras under dagen, stämmer 28-dagarsmyten, behöver torr hud verkligen fetare krämer, och varför du borde vara livrädd för ett brunt C-vitaminserum. Produceras av More Than Words Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Veckans avsnitt handlar om Centerpartiets stora val (även känt som svensk politiks sämst bevarade hemlighet), Jimmie Åkessons elitfester och Kristerssons svar på Trumps Mar-a-Lago. Med Susanna Kierkegaard, Jonna Sima, Zina Al-Dewany och Anders Lindberg.

Möt David Szalay som skrivit vårens mest omdebatterade roman Kött i ett samtal om manlighet, klass och hur många gånger det är okej att säga okej i en bok. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Det finns vissa böcker som kulturdebatten aldrig verkar tystna kring. I fjol var det ”På alla fyra” av Miranda July som blev en långkörare på kultursidorna, och bland läsare. I vår har det varit David Szalays ”Kött” som åsikterna haglat kring. De har handlat om maskulinitet, klass, östeuropeisk migration till väst och referenser till allt från Camus ”Främlingen” till filmen ”Barry Lyndon” - ja till och med anklagelser om plagiat. Den här veckan har författaren bakom verket, David Szalay, gästat författarscenerna i både Malmö och Stockholm. Och i pauserna fick P1 Kulturs Lisa Bergström en pratstund med honom.

Med en vecka till VM-premiären hör vi Lasse Granqvist och Tommy Åström tillsammans med Sveriges Radios mångårige utrikesjournalist Anders Ask. Hur kommer kriget i Iran att påverka mästerskapet? Vad händer om USA-Iran möts i slutspelet? Tipsen till supportrar som ska åka till värdnationerna Kanada, Mexiko och USA. Vi träffar också rekordlöparen Andreas Almgren som berättar om nyutgivna boken ”Spring snabbare” och om möjligheten till ett nytt historiskt lopp på Stockholms Stadion kommande helg. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Socialdemokraterna hotar med att regeringen vill införa marknadshyror och Centern skrotar sina drömmar om fri hyressättning. Den laddade frågan är het igen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Extra avsnitt varje tisdag! Lyssna nu i Sveriges Radios app.

I veckans podd frågar vi oss hur grinig man får vara i en relation?Har Ozempic blivit mainstream?Vi inreder terassen med hjälp av ChatGPT.Sara Larsson gör succé överallt!Till sist listar vi våra tre mest onödiga köp.Nu kör vi!kontakt: hello@poddagency.comI säng med Tobias & Gabriel produceras av Poddagency Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Victors uteplats har tagits över av hemska inkräktare, Joel har fått en ny orimlig besatthet, och Emil kommer att utsätta hela Sverige för livsfara.

Efter över 1 år uppehåll så släpper vi nytt avsnitt igen! Hoppas ni gillar avsnittet och har ni frågor så skriv till oss på Instagram. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Skicka din egen fredagsfråga till dummamanniskor@gmail.com. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Upptäck ny forskning och fascinerande program om vetenskap med Sveriges Radios skarpaste vetenskapsjournalister. 20 minuter varje vardag. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Programmet sändes första gången i mars 2026.Om inte uppfinningen med sedelnumrerings-maskinen gått åt pipan för Ferdinand Tollin och om han inte hade blivit refuserad av Kungliga Vetenskapsakademin, och hade inte Emanuel Swedenborg tappat gajsten för naturvetenskapen och istället bli andeskådare, så kanske Sverige hade varit först med att utveckla det moderna flygplanet. Det säger historikern Anders Vesslén som specialintresserat sig för de bägge svenska universalgenierna.Redan 1716 publiceras Emanuel Swedenborgs förslag i tidskriften Dedalus hyperboreus. Maskinen att flyga i vädret med har ett stort ovalt bärplan, en flätad korg i mitten och så kallade luftåror med fjädrar. Konstruktionen är tyngre än luft och bygger på fasta vingar, något som moderna experter senare har pekat ut som en anmärkningsvärt framsynt tanke. Samtidigt saknas det avgörande som 1700-talet inte kunde erbjuda, en motor, och Swedenborg inser själv att muskelkraften inte räcker.Hundra år senare dyker tecknaren och uppfinnaren Ferdinand Tollin upp i arkiven. Efter ett misslyckat försök med en sedelnumreringsmaskin åt Riksbanken växer skulderna. När Kungliga Vetenskapsakademien refuserar hans manus om flyg tar livet en mörkare vändning med fiender, landsflykt och ett spår som slutar i Schweiz. Skisserna rör sig mellan kloka iakttagelser och tvära felsteg, men rymmer idéer som gör det lätt att förstå varför drömmen om flyg levde långt innan genombrottet 1903. I bakgrunden finns Polhem, bildningsresor och en tid då ballonger dominerar, medan de här konstruktionerna söker en annan väg upp i luften.Reporter: Joacim Lindwalljoacim.lindwall@sr.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.se

Det här avsnittet har tidigare släppts på Podme. För att höra alla nya avsnitt direkt och utan reklam, signa upp dig på Podme.Hör av er till oss på instagram så kan vi svara på era frågor, hjälpa er med problem och dilemman: @johannanordstrm & @edvintornblom! ursäkta klipps och redigeras av Niklas Runsten @niklasrunsten

"När ni röt till så var det det bästa som har hänt mig." Den oväntade kommentaren från en junior konsult väckte en viktig fråga: Hur ställer vi egentligen krav på den yngre generationen idag? Har vi curlat en hel generation genom att fira åttondeplatser som guldmedaljer, eller handlar det i själva verket om att vi har blivit för rädda för att ställa riktiga krav på arbetsplatsen?I det här avsnittet reflekterar vi över varför tydliga gränser och förväntningar inte är ett straff, utan ett bevis på att vi ser våra medarbetares fulla potential. Dessutom blickar vi framåt mot nästa stora utmaning. När AI går från att vara ett smart verktyg till att bli vår nya kollega kommer det att krävas ett helt nytt och modigare ledarskap. Hur ska vi kunna kravställa och styra komplexa AI-system om vi inte ens vågar ställa krav på varandra?Höjdpunkter ur innehållet:Konsultens insikt: Varför raka rör och tydliga förväntningar kan vara exakt det en ung talang behöver för att växa.Curlingkulturen på jobbet: Har vi skapat en miljö där vi applåderar medelmåttighet av rädsla för att någon ska känna sig otillräcklig?Krav som drivkraft: Hur vi hjälper våra medarbetare att se vad som skapar verkligt värde när vi vågar utmana dem.Framtidens ledarskap: Varför intåget av AI som kollega kräver att vi vässar vår förmåga att kravställa och följa upp processer mer än någonsin tidigare.Häng med på resan!Vill du lära dig mer om hur du navigerar, fattar smarta beslut och gör karriär på en arbetsmarknad som snart domineras helt av AI? Skriv upp dig på maillistan där vi djupdyker i framtidens arbetsplats, ledarskap och tech.Prenumerera på maillistan här: https://sendfox.com/lp/3oxow4

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Enligt en ny rapport från Svenskt Näringsliv har vården i Region Stockholm blivit både sämre och dyrare sedan de rödgröna tog över 2022. Är det sant? Och sköts välfärd bäst i privat eller offentlig regi? Andreas Ericson diskuterar med rapportförfattaren Stefan Stern och Lisa Pelling från Arena Idé.

I veckans torsdagsavsnitt händer det mycket. Allt ifrån lila ränder i röven, ultraljud som visar enorm bebis som är påväg UT & Ines ilska över föräldrars daltande med gen Z-ungarna, till socanmälan (!) och ett nytt sjukt inlägg från Kenzas stalker.Produceras av More Than Words Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Har USA:s president blivit galen? Den frågan ställde sig många då Trump publicerade ett svavelosande hot mot Iran på social media under påsken. Hotet som var kryddat med svordomar avslutades med frasen "Prisad vare Allah", vilket ytterligare väckte förbryllning. Under en pressträff igår lovade Trump också att bomba Iran tillbaka till stenåldern om landet inte går med på USA:s krav. Omvärlden tar sig för pannan, men hur ser amerikanerna på sin president? Åtnjuter Trump fortfarande folkets förtroende? Nicholas Kujala, amerikansk medborgare och ordförande för Democrats abroad, samt Daniel Olin, tidigare USA-korrespondent för Svenska Yle, analyserar under ledning av Bettina Sågbom. E-post: slaget@yle.fi

Straffen skärps, pedofiler hängs ut på nätet, presidenter talar om hämnd. Har hämnden fått en renässans och kan det vara moraliskt rätt att hämnas? Programmet är från mars 2025. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Hämnden har engagerat filosofer och religiösa tänkare genom historien. I Bibeln finns principen “öga för öga, tand för tand”, som handlar om att hämnden ska vara proportionell. I vårt samhälle ses hämnd som något ociviliserat. Staten tar över och ska skipa rättvisa. Varför har hämnd blivit fult? Efter förintelsen var det många nazister som undgick straff eller fick låga straff. Samtidigt fanns det judar som tog lagen i egna händer för att hämnas nazismens fruktansvärda brott. Om rättssystemet låter förövare gå fria, är det då moraliskt rätt att ta lagen i egna händer och hämnas? Idag ser vi hur hämnden tar olika former: Gängkriminalitetetens hämndspiraler leder till strängare straff, pedofiler hängs ut på nätet, den misstänkte mördaren Luigi Mangione fick en fanclub efter att han skjutit ihjäl en VD för ett försäkringsbolag i USA. Men även statsmän talar om hämnd. Efter Hamas terror- attack skrev Israels premiärminister Benjamin Netanyahu på X “vi kommer kraftfullt hämnas denna mörka dag” och Trump har sagt att han ska hämnas på sina fiender.Börjar hämnden bli rumsren?Medverkande: Kenneth Hermele, författare nu senast till boken Den vilda rättvisan: judisk hämnd efter förintelsen och Elena Namli, professor i teologisk etik vid Uppsala universitet.Programledare: Cecilia Strömberg WallinProducent: Marie LiljedahlVeckans tips:Bok:Hadji-Murat - Leo TolstojTV-serie:Tyska huset - Isabel Prahl och Randa Chahoud

Nyheterna Radio 16.00

I dag gästas jag av Fredrik Kopsch, chefsekonom på Timbro och docent i fastighetsekonomi, som de senaste åren blivit en välkänd profil i frågor om bostadspolitik, arbetsmarknad och migration. Han är aktuell med boken Utvisad (Timbro), där han skriver om människor som har bott länge i Sverige, arbetat, gått i skolan och byggt sina liv här, men som ändå riskerar att utvisas när reglerna har ändrats. Det är också där vårt samtal rör sig: i skärningspunkten mellan arbetskraftsinvandring, tonårsutvisningar och frågan om vad staten egentligen är skyldig dem som redan har hunnit rota sig här.Han argumenterar för en sorts integrationsamnesti för dem som har hamnat i skarven mellan det gamla regelverket och det nya. Vi pratar om det, om pullfaktorer, om vad en fungerande integrationspolitik skulle kunna vara – och om varför han inte längre kallar sig höger.Fredrik Kopsch och jag är inte särskilt överens i flera av de frågor vi diskuterar i dagens avsnitt. Men jag tror att det är bättre att höra sina meningsmotståndares bästa argument. Ibland upptäcker man att skiljelinjerna ser annorlunda ut än man trodde, ibland att de är djupare, och ibland att man faktiskt är överens om mer än man väntat sig.Om ni tycker att det Kopsch säger i podden är intressant, tror jag också att ni skulle tycka att hans bok Utvisad är det.Oberoende endast tack vare erVi är nu över 25 000 prenumeranter här – och antalet växer stadigt. Rak höger med Ivar Arpi och Under all kritik ligger båda konsekvent på topp-20 bland nyhetspoddar i Sverige. Det är helt och hållet er förtjänst – tack för det!Skillnaden mot de flesta andra på topplistan är tydlig: medan de har public service-miljarder eller stora tidningshus med presstöd och annonsintäkter i ryggen, så har vi bara er. Konkurrensen är snedvriden, men ni har visat att det går att bygga något nytt. Vi är helt självständiga – tack vare er.Som ni märkt har vi nu tagit nästa steg med en videosatsning, som kommer ge ännu mer innehåll för betalande prenumeranter framöver. Redan i dag får du flera poddavsnitt i veckan – ofta med video – och minst en text, ibland fler.Vill du vara med och bygga vidare? Bli betalande prenumerant genom att klicka på den gröna knappen.Den som vill stötta oss på andra sätt än genom en prenumeration får gärna göra det med Swish, Plusgiro, Bankgiro, Paypal eller Donorbox.Swishnummer: 123-027 60 89Plusgiro: 198 08 62-5Bankgiro: 5808-1837Utgivaren ansvarar inte för kommentarsfältet. (Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) vill att jag skriver ovanstående för att visa att det inte är jag, utan den som kommenterar, som ansvarar för innehållet i det som skrivs i kommentarsfältet.) This is a public episode. If you'd like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit www.enrakhoger.se/subscribe

Arktis har på kort tid gått från att vara en avlägsen och ganska bortglömd region till att bli ett av världens mest strategiskt viktiga områden. Klimatförändringar, naturresurser, nya handelsvägar och säkerhetspolitik driver utvecklingen – och mitt i allt detta spelar rymden en avgörande roll.I det här avsnittet pratar vi om varför Arktis blivit så viktigt, hur satelliter används för kommunikation, navigation och övervakning i en region där annan infrastruktur nästan saknas, och varför platser som Esrange i Kiruna och Svalbard fått en så central betydelse. Med oss har vi Katarina Tracz, vd för Solomós Communications, och Stefan Gustafsson, rådgivare inom rymd- och försvarssektorn med lång bakgrund i Försvarsmakten och SSC. Tillsammans reder de ut hur geopolitik, klimat och rymdinfrastruktur hänger ihop i Arktis – och varför Sverige faktiskt har en viktig roll i utvecklingen.Programleds i vanlig ordning av Marcus Pettersson och Susanna Lewenhaupt.Har vi åkt till Mars än? är en populärvetenskaplig podd om rymden, framtiden och människans plats i universum. Med nyfikenhet och humor tar den sig an stora frågor: Hur långt har vi kommit i rymdforskningen? Vad krävs för att åka till Mars? Och varför är vi så fascinerade av den röda planeten? Programledarna intervjuar forskare, ingenjörer och astronauter, och förklarar allt från livets uppkomst till raketmotorer – begripligt och engagerande för alla som någon gång tittat upp mot himlen och undrat.Serien berättar inte bara om rymden – den använder rymden för att förstå vad det innebär att vara människa.Förutom ämnen som mörk materia, galaxer, ljusets hastighet, satelliter och odling av mat i rymden så har vi i tidigare avsnitt följt astronauten Marcus Wandts resa mot rymden och hans förberedelser inför uppdraget till ISS – från träning i Sverige och runtom i världen till hur det känns att stå på startplattan. Har vi åkt till Mars än? finns också som en juniorserie för mellanstadiet där barnens egna frågor står i centrum: Hur bygger man en bas på Mars? Vad döljer sig i ett svart hål? Och vad är solen gjord av? Serien har 20 avsnitt med tillhörande lärarhandledningar som gör vetenskapen tillgänglig och rolig.Har vi åkt till Mars än? görs på Beppo av Rundfunk Media i samarbete med Saab.Hosted on Ausha. See ausha.co/privacy-policy for more information.

Två universalgeniers liv slutar med andeskådning och landsflykt, men skisserna flygplan rymmer idéer som senare blir centrala i modern flygteknik. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Om inte uppfinningen med sedelnumrerings-maskinen gått åt pipan för Ferdinand Tollin och om han inte hade blivit refuserad av Kungliga Vetenskapsakademin, och hade inte Emanuel Swedenborg tappat gajsten för naturvetenskapen och istället bli andeskådare, så kanske Sverige hade varit först med att utveckla det moderna flygplanet. Det säger historikern Anders Vesslén som specialintresserat sig för de bägge svenska universalgenierna.Redan 1716 publiceras Emanuel Swedenborgs förslag i tidskriften Dedalus hyperboreus. Maskinen att flyga i vädret med har ett stort ovalt bärplan, en flätad korg i mitten och så kallade luftåror med fjädrar. Konstruktionen är tyngre än luft och bygger på fasta vingar, något som moderna experter senare har pekat ut som en anmärkningsvärt framsynt tanke. Samtidigt saknas det avgörande som 1700-talet inte kunde erbjuda, en motor, och Swedenborg inser själv att muskelkraften inte räcker.Hundra år senare dyker tecknaren och uppfinnaren Ferdinand Tollin upp i arkiven. Efter ett misslyckat försök med en sedelnumreringsmaskin åt Riksbanken växer skulderna. När Kungliga Vetenskapsakademien refuserar hans manus om flyg tar livet en mörkare vändning med fiender, landsflykt och ett spår som slutar i Schweiz. Skisserna rör sig mellan kloka iakttagelser och tvära felsteg, men rymmer idéer som gör det lätt att förstå varför drömmen om flyg levde långt innan genombrottet 1903. I bakgrunden finns Polhem, bildningsresor och en tid då ballonger dominerar, medan de här konstruktionerna söker en annan väg upp i luften.Reporter: Joacim Lindwalljoacim.lindwall@sr.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.se

Hur gick det till när Åkesson svängde i frågan om tonårsutvisningar? Är det bra eller dåligt när politiker är personliga? Och borde vi be alla boomers om ursäkt? Lyssna på veckans avsnitt av Röda tråden med Susanna Kierkegaard, Kalle Sundin och Jonna Sima.

Unga riskerar livet för att få dansa på gatorna i Teheran vi har sett bilderna både före och efter att kriget bröt ut. Varför har dansen blivit en så viktig symbol? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. P1 kultur gästas av författarna Balsam Karam och Elnaz Baghlanian i ett samtal om hur trotset och protesterna – men också sorgen – tar sig uttryck genom dans.ALI ABBASI: REGISSÖREN SOM DJUPDYKT BÅDE I MULLORNA OCH TRUMPSvensk-dansk-iranske regissören Ali Abbasi har skildrat både mullornas Iran och Donald Trump i sina filmer. Hur ser han på händelseutvecklingen i Iran, och hur censuren har format vilken typ av historier som kan – och inte kan – berättas på film?DET VEKA OCH MÄNSKLIGA HOS SERGELSkulptören och tecknaren Johan Tobias Sergel var en av de viktigaste gestalterna i det sena 1700-talets konstvärld, med nyklassicismens ideal om det storslagna och ädla. Men i hans skulpturer och skisser anas också något mänskligt och grubblande. Nu visar Nationalmuseum i Stockholm en stor utställning om Sergel. Mårten Arndtzén berättar om den med hjälp av Sergelkännaren Magnus Olausson.MJUKT, MÖRKT OCH DRÖMMANDE NÄR WATERBABY ALBUMDEBUTERARHon slog igenom med ”Stockholmsvy” tillsammans med Hannes för fyra år sedan, men först nu släpper Waterbaby, eller Kendra Egerbladh, sitt debutalbum ”Memory be a blade”. Hon gästar P1 kulturs studio och berättar om soundet på nya skivan.MED NIETZSCHE SOM FÖLJESLAGARE”Jag håller inte med Nietzsche i allt, men han är min mest uppmuntrande följeslagare när jag känner vanmakt inför civilisationen, inför maktmänniskor, inför livslögnerna”. Det skriver poeten Ingela Strandberg i dagens OBS-essä, om hur Nietzsche följt henne genom livet.Programledare: Saman BakhtiariProducent: Karin Arbsjö

En hel kvintett tar plats i vår studio denna fredag, dagen efter seriefinalen och dagen före ett historiskt datum. Skellefteå har återtagit serieledningen och Strauss Mann är nu bäst genom tiderna i antal hållna nollor på en säsong. Är det en drömfinal mot Luleå som väntar? Någon final blir det inte för vår bottenkvartett trots att Leksand och Örebro verkar ha vaknat till. För Linköping och HV71 är det däremot på väg rakt ned i källaren och det finns röster i vår panel som sett säsongens sämsta prestation av ett enskilt lag. Så, hur slutar det då? Fjolårets båda finallag har börjat hitta rätt på riktigt och kan bli en obehaglig överraskning för övriga topplag. Löser panelen något mord i slutet av avsnittet? Nja. Programledare: Tobias Dahlberg I panelen: Johanna Lagus, Christopher Heino-Lindberg, Dick Axelsson & Marcus Leifby.

GIF-podden är tillbaka med ett nytt avsnitt. Den här veckan gästas vi av målvakten Jonas Olsson, som nu går in på sin tredje säsong i klubben. I avsnittet berättar 31-åringen bland annat om uppväxten i Norrtälje, pendlandet till Stockholm kombinerat med jobb på sidan om, hur karriären sedan tog fart med två raka uppflyttningar, men också om hur han sedan – trots det – fick lämna BP för att så småningom hamna i Sundsvall och Giffarna.

En ny undersökning från Forum för levande historia visar på ökad intolerans mot HBTQ-personer bland landets skolelever. Hur ska man förstå resultaten? Andreas Ericson diskuterar med forskningssamordnaren Oscar Österberg.

Hur ser balansen i din vardag egentligen ut – och vad händer när görandet tar över helt?I det här avsnittet pratar Björn om den ständigt aktuella ekvationen mellan belastning och återhämtning. Varför det är så lätt att prioritera allt som “måste göras” framför det som faktiskt ger energi. Hur vi kan köra på tills kroppen säger stopp. Och varför lösningen inte handlar om perfekta scheman – utan om att börja med en ärlig inventering av livet som det faktiskt ser ut just nu.Björn delar också egna erfarenheter av vad som händer när återhämtningen får stå tillbaka för länge, hur gamla mönster smyger sig tillbaka – och vad man kan göra när man märker att balansen börjar tippa igen.Du får konkreta första steg: – att skilja på det som verkligen är nödvändigt och det som bara “har blivit” – att synliggöra vad som tar energi och vad som ger – att förstå varför vila inte är en belöning utan en förutsättningDessutom bjuds du in till ett öppet live-arrangemang i Stockholm den 5 mars tillsammans med Marcus Birro, Erik Lundström och Mansjouren Stockholm.Ett avsnitt för dig som känner att tempot har blivit normaltillstånd – men som innerst inne vet att något behöver förändras.Lyssna och börja din egen inventering. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Med en gps i varje ficka har människan blivit förkartade. Nils Markus Karlsson älskar kartor, men funderar på om de lett oss vilse. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.Vi tar det från början. För att komma rätt in till ämnet är det nödvändigt att tänka sig en värld utan kartor – men också utan allt annat som gjort världen överskådlig, som tåg, telegrafer, luftballonger, automobiler, asfalt, uppslagsverk, massmedier, flygplan och satelliter. Tänk en värld där alla resor är krångliga och långsamma, och de går från en känd punkt till en annan. Emellan dem finns mycket som är okänt. Sånt som man hört talas om, kanske, men inte mer än så. Så man lever i det lokala och omfattningen av det som finns utanför är oklar. Hur tänker sig en sådan människa världen? Det är inte så lätt att föreställa sig.En lykta är tänd, i dess upplysta krets rör man sig. Men ljuset blir snabbt skummare då man rör sig bort från centrum.I kontrast till detta är en kartlagd värld något enastående. Åskådligt. Klart.Bland de äldsta kända världskartorna finns de som är strikt geometriska och med exempelvis Babylon eller Jerusalem i dess absoluta mitt. På andra syns fantastiska djur och monster, människor med tre ögon – eller Babels torn, den strandade Noaks ark och paradiset. (Paradiset antogs ligga i öster och högt upp.) Det låter kanske löjligt men självklart måste allt som man trodde fanns i världen vara med. Och hur kunde man veta vad en långt ifrån känd värld innehöll? Det kunde man inte.Staffan Bergwik påpekar i den skönt illustrerade boken ”Terranauterna” att i kartografins barndom fanns två skilda paradigm, två helt olika syften. En del kartor var narrativa – dessa skulle berätta om världen som helhet. Och så fanns kartor som var praktiska, inriktade på navigerande – de skulle hjälpa någon, ett skepp, att nå en viss plats. Då det handlade om att berätta om världen hade europeiska kartritare Gud att förhålla sig till. Men i takt med att kartorna blev bättre och kraftfullare blev konflikten med en omnipotent allvetare skarpa. Frågan var: Har Gud ensamrätt att se och förstå världen – eller är det människan som samlar information och sätter samman den utifrån dessa bitar? Under 1500-talet då långa resor blev fler ökade också kunskaperna om kulturer, växter, djur och landmassor. Sjökaptener och officerare som kom i land i Europas viktigaste hamnstad, Sevilla, fick under ed berätta om vad de sett. 1529 sammanställdes uppgifterna i Padron real, det kungliga kartregistret, i form av en spansk världskarta som visade sjövägar till kolonierna. Under de stora upptäckternas sekler var kartan en realpolitisk resurs, mer värd än guld. Den övertrumfade hundra laddade kanoner, den kunde leda en forskningsresande till världens yttersta gräns, och längre ändå...Men så fanns också de allomfattande anspråken. På 1500-talet kallades kartritare för ”kosmografer”, ”världsskrivare”, och detta värv var både visionärt och idealistiskt. Flamländarna Gerardus Mercators och Abraham Ortelius kartor gjorde dem till tidens superstjärnor. Mercator var först med en Atlas – han namngav konceptet efter guden som bär världen på sina axlar. Det revolutionerande med hans kartbok var att den gick från det hela till det lokala. Så vändes på all mänsklig erfarenhet – nämligen att börja i det egna. Med fantasin eller föreställningsförmågan gick det att zooma in och ut, och så gå från en bild till en annan. Helheter blev för första gången greppbara.Vi tar tidens tåg fram till sekelskiftet 1900. Fin-du-siècle känner många till. Men frånvaron av vita fläckar gjorde att man också talade om fin-du-globe. Att ett forskningsfält stängs är inte vanligt men det var så man såg på saken. Pusslet var klart. Jorden gick från att vara utforsknings- och koloniserbar till att beskrivas som ”ett inhägnat schackbräde”.Sen dess har de geografiska upptäckterna inte varit många men kartans betydelse för människorna har exploderat – från atlaser i varje hem till GPS-tjänster i mobiltelefoner där allt är utmärkt på förhand: smultronställen, betygsatta restauranger och rekommenderad färdväg. Man skulle kunna hävda att vi har slutat vandra i världen och istället förhåller oss till avbildningen. Människorna har blivit ”förkartade”. Jag har otaliga gånger varit med om det i sällskap med en avbildningsfixerad bekant. Vi ska hitta ett ställe och jag ser det först eftersom jag ser mig omkring. Människor ringer till människor som står precis framför dem. Det verkar på något sätt säkrare.I ”Terranauterna” poängteras kartritandets utopiska sida– idealismen som har återkommit genom historien. Genombrotten i överblick har gått arm i arm med tankar om ett globalt broderskap. Atlaser, luftballongfärder, enorma georamor och sfäriska byggnader – som Great Globe vid världsutställningen i London 1851 – har omvärvts av en retorik som hävdat att med upplysning och överblick kommer inte bara demokratisering utan också fred och en helt ny förståelse av vår värld.Det är inte svårt att hitta moteld. Kartor har genom historien varit intimt förknippat med staters besittningstagande av land som de egentligen inte har haft rätt till. Kartor är exploateringens bäste vän. Att alla tvådimensionella kartor har skevheter är också uppenbart: Det finns ett godtycke i vad som är centrum och vad som är upp och vad som är ner. Och nej, Grönland är inte jämförbart med Afrika storleksmässigt – även om många kartor påstår det.På 60-talet var det dags igen. De första bilderna av jorden från rymden väckte enorm entusiasm. Denna utifrån-syn på vår värld skulle förändra oss till det bättre, det var helt säkert! Överblick och sanning hade förenats. Kartritarnas tusenåriga visonära strävan var uppnådd. Den tyske filosofen Martin Heidegger var skeptisk, han menade att det som visades var en abstraktion som gjorde människor främmande för livets grund: att finnas till på en plats, att vara rotad. Feministiskt färgad kritik har också riktats mot överblickstanken – då den har kopplats till kontroll och en manlig blick. ”Gudstricket” kallar Donna Haraway det – anspråket att kunna se allt, bortom enskilda perspektiv. Och ja, här finns en möjlig och djup problematisering som även en kartälskare som undertecknad kan förstå.Själva ordet ”världen” bytte innebörd under århundraden då kartläggningen av den gick framåt – från att omfatta allt som finns till att användas om det vi kan visa med kartor. Så har människornas värld krympt. Och kartor är onekligen ett torrt sätt att se på världen, och det är att se – inte höra, inte lukta, inte känna. Tiden ryms inte i en karta. Allt är stabilt, statiskt. Kartor säger: Att veta något, det gör man med ett utifrånperspektiv. Men vad får kartor oss att inte se? Och vad får de oss att tro om världen? Har kartografins utveckling sprungit iväg med oss så att vi inte längre vet var vi är? För en människa är inte utifrån.Kanske skulle man ställa till med ett kartbål. Men ja, till sist skulle ingen hitta dit. Eller jo, man skulle känna röken i näsborrarna, hur den tjocknade då vinden låg på.Nils Markus Karlssonkulturarbetare LitteraturStaffan Bergwik, Terranauterna, Norstedts, 2024Bayerische Staatsbibliothek, Die Karte als Kunstwerk, Verlag Dr. Alfons Uhl, Unterschneidheim 1979Phillip Allen, The Atlas of Atlases, 1988

Carl-Oskar Bohlins retorik är förstadiet till folkmord, enligt Ann Heberlein. Jan Guillou beskriver honom som en minister med ”anlagd skinnskalle”. I deras värld är det oväsentligt hur han är på riktigt, han ska ändå demoniseras. Jag vet precis hur det känns, skriver Hanif Bali. Inläsare: Magnus Thorén

I veckans Livsrådet tar vi upp en fråga från en lyssnare som är ny i Sverige. Hon har i månader pratat med en snubbe och hade bilden av att de skulle börja dejta när hon kom hit. Men nu har hon blivit ghostad. Eller? Vi har svaret! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Dagens avsnitt handlar om Centerpartiets besked i regeringsfrågan – kan Magdalena Andersson sy ihop ett samarbete vid valvinst? Dessutom diskuteras talmannens dyra flygplansnotor. I studion: Anders Lindberg, Jonna Sima och Kalle Sundin.

Mail: likaolikapodden@gmail.com Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Daniel Ek är inte längre vd för Spotify. Beslutet kom mitt under en kritikstorm, efter att den svenska techentreprenören köpt in sig i ett tyskt ai-företag som tillverkar mjukvara för vapensystem och drönare. Samtidigt har Spotify nyligen ställt om och börjat gå med vinst. Lämnade Daniel Ek av pr-skäl, efter all kritik – eller handlade det om att Spotify går så bra ekonomiskt?Programledare: Elinor Ahlborn. Med Linus Larsson, techredaktör på DN.Producent: Linnéa Hjortstam.

Anders & Måns läser lyssnarfrågor och tänker högt. Podden publiceras lördagar 08.00. Skriv en fråga till programmet: fraga@andersochmans.se Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

En tystad komiker, tystade liberaler – och en ny trollskandal. Max V Karlsson, Anette Holmqvist och Viktor Barth-Kron summerar en händelserik vecka i politiken. Ansvarig utgivare: Klas Granström, Expressen AB.

Pippi Långstrump fyller 80 år och är en älskad karaktär. Men hur väl har Astrid Lindgrens andra böcker åldrats? Programledare Andres Kriisa pratar med kulturredaktionens Viveca Bladh. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Vi surrade om Kim ev flytt och heta frågan om HTFFSupport till showen http://supporter.acast.com/bajenpodden. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Författaren Katrine Kielos gästar med livsregler (som format oss i generationer!) och vänder upp och ner på gamla sanningar om pengar, arbete och kvinnor. Ett samtal om vad vi tror på - och vad det faktiskt kostar oss. Bonus: Boktips och bylivet 2.0! Dessutom: Cissans nya metod, du kommer att vilja testa den OMGÅENDE… Livsreglerna med Johanna Swanberg, Cecilia Blankens och Ebba Kleberg von Sydow - ditt sällskap, varje söndag!Klippning: Christoffer Örtegren. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Mjällbys makalösa SM-guld. "Jag har aldrig hört talas om något liknande” - Lasse Granqvist om avslöjandet hur mästarklubbens sportchef Hasse Larsson gjorde för att stoppa toppspelarna från att lämna laget. Både Jens Fjellström och Svenska Dagbladet öppnar för unikt bragdguld. Graham Potter ny förbundskapten för det krisande svenska landslaget. Vi letar oss tillbaka till Sporthuset avsnitt 28 för snart tio år sedan, för att beskriva Potters klass, men är han verkligen rätt man på kort sikt? Revolution i svensk tennis med 100 miljoner kronor för att sparka förbundsstyrelsen. Och vi ger kärlek till Sveriges främsta ishockeyspelare 2025, William Nylander, med hopp om att han ska frälsa oss i Milano-OS. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Jenny har upptäckt sin personliga terapi: Trädgården, skogen, mannen, katterna och matlagning. Det är de enda kosttillskotten hon behöver.Victoria har blivit hyresvärd åt en padda som har bosatt sig i hennes trädgård. Efter lite googlande på datorn, inser hon att paddan har valt boplats för vintern, något hon självklart accepterar.Denna vecka pratar vi lövmull med Roger Nyström på Rydboholms gård! Dessutom blir det lite stress, göteborgsvitsar och en chattgrupp för sömnlösa.Hör av dig till oss på: rodavitarosenpodden@gmail.com Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I veckans Tyngre Träningssnack diskuterar Jacob och Wille varför det är så att de flesta svenskar inte orkar jogga i 10 minuter. Det blir också bland annat en lång diskussion kring Bryan Johnson och andra människor som påstår att de har föryngrat sina kroppar samt problemet med alla tester som påstås visa någon människas biologiska ålder. På Tyngre Träningssnacks instagram kan du hitta bilder relaterat till detta och tidigare avsnitt. Hålltider (00:00:00) Introsnack (00:08:02) Varför kan inte alla människor springa i 10 minuter? (00:24:43) Finns det någon vinst eller risk med en 15 årig fotbollstjej att ta kreatin? (00:31:36) Nomio - vad visar dagens forskning? (00:41:20) Vad vi tycker om Bryan Jonson och andra longevity gurus

15 september. Det har gått tio år sedan den svenska polisen genomförde en av sina största omorganisationer någonsin. Hur har det gått? Klaras fler brott upp? Blev polisen synligare och tillgängligare? Och får vi mer för pengarna? Andreas Ericson diskuterar med Hanne Kjöller, som skrivit boken ”Polis – så funkar det (inte)”.

Veckans spanare är techskribent Annie Lindmark, journalisten Niklas Källner, programledaren Jessika Gedin. Programledare är Kristian Luuk. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Veckans panel 12 september 2025Annie Lindmark - Från delningsbaksmälla till farmorsflödetNiklas Källner - om varför tankstrecket har gått från elegant till misstänkliggjortJessika Gedin - vet varför klimakteriet har blivit en sexig maktfaktor Programmet görs av:Programledare: Kristian LuukProducent: Märta MyrstenerTekniker: Tobbe ”Sjökexet” CarlssonMusikredaktör: Berit NygrenSpanarna i P1 är ett underhållningsprogram för dig som är nyfiken på samtiden och framtiden. Här spekuleras med glimten i ögat.

Vi spanar efter vanliga gäss vid Marsviken, bland annat 20 vitkindade gäss som försetts med sändare. Och följer med ut på provfiske vid Höga kusten. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vissa får en bekymrad rynka i pannan när det pratas om gäss. Andra, som gåsexperten Niklas Liljebäck, är mest fascinerad över alla deras spännande beteenden.Hur gick det till när gässen blev så många, och hur går det för de olika arterna? Vår fältreporter Lena Näslund spanar efter våra vanligaste gäss - vitkindade gäss, kanadagäss och grågäss - tillsammans med Niklas Liljebäck vid Marsviken i Sörmland. I år har 20 vitkindade gäss i Sörmlands skärgård utrustats med sändare och nu är de på väg att lämna sina vinterkvarter. Vi hör också om en studie som ska undersöka människors inställning till gäss – beroende på var vi ser dem.I över 25 år har Sveriges Lantbruksuniversitet tillsammans med länsstyrelserna följt hur det går för olika fiskarter längs med våra kuster. Vi följer med ut på provfiske vid Höga kusten, och hör också om nya sätt att inventera som inte kräver lika många fiskliv.En fisk som det går riktigt dåligt för i Östersjön är torsken. För ett år sedan sattes därför 50 000 torskyngel ut i Gävlebukten. Nu i veckan har Länsstyrelsen och Baltic Waters varit ute på havet för att undersöka hur det gått för ynglen, och Naturmorgon följde med.I veckan har Sverige fått sin 31:a nationalpark – Nämdöskärgården. Vi åker ut bland kobbar och skär och spanar ner i vattnet efter fisk.Sveriges fågelfauna är i förändring. Anders Wirdheim är en av författarna till nya boken ”Fåglarna i Sverige – antal och förekomst”. Han berättar om färre storspovar och tofsvipor, fler gäss och tranor, och ett knippe nya häckfåglar.En blåmes måste bada ibland för att hålla fjäderdräkten i trim. Men det ser faktiskt ut som att den har kul i bassängen också. I veckans kråkvinkel kan inte Helena Söderlundh slita sig från fågelbadet i trädgården.Programledare är Jenny Berntson Djurvall.

This is a free preview of a paid episode. To hear more, visit www.enrakhoger.seSka Sverige driva på för hårdare press mot Israel? Det är den största sprickan i Tidösamarbetet just nu. Regeringen vill att EU fryser handelsavtalet, och har fått stöd från samtliga riksdagspartier, förutom Sverigedemokraterna. Aron Emilsson har kallat förslaget för ett “haveri” och menar att fokus hamnar helt …

Emil är äntligen tillbaka i podden efter att ha blivit pappa, och berättar i detta special-faders-bonanza-avsnitt allt om förlossningen, och hur de första veckorna som fader varit.

Sofia berättar ingående om sin pinsamma skada, förlåt alla känsliga lyssnare. Vi pratar UV-index och går igenom hur det går till när Karolina tvingas närvara på en fotografering. Tänk att ni finns

Lucas trodde han skulle hamna på hjältegalan. Allt Jonas vet om USA-valet är vad det gör med börsen. Calle berättar om ett otrohetssvek. Dessutom allt om husköp och näsblod. Välkomna! Lyssna på Mellan Himmel och Jord med JLC, helt utan reklam, på Podme. Signa upp dig på podme.com - de första 14 dagarna är gratis. Ladda sedan ner Podme-appen i Appstore eller Google Play.