Podcasts about Unionen

Hur mycket får en chef egentligen styra över semestern? Vad händer om en medarbetare blir sjuk under ledigheten – eller om verksamheten hamnar i kris mitt i juli? I det här avsnittet reder vi ut reglerna kring semester, vanliga fallgropar och varför en bra sommar börjar redan i mars. Dessutom: kan AI hjälpa till med semesterplaneringen i framtiden?

Møde i Europaudvalget 1) Møde i Europaudvalget. Rådsmøde nr. 4186 (miljø - klimadelen) den 25. juni 2026Rådsmøde nr. 4186 (miljø - klimadelen) den 25. juni 2026. Forelæggelse ved klima-, energi- og forsyningsministeren.2) Møde i Europaudvalget. Rådsmøde nr. 4187 (transport, telekommunikation og energi - energi) den 26. juni 2026Rådsmøde nr. 4187 (transport, telekommunikation og energi - energi) den 26. juni 2026. Forelæggelse ved klima-, energi- og forsyningsministeren.3) Møde i Europaudvalget. Forslag til Europa-Parlamentets og Rådets direktiv om ændring af direktiv 2007/2/EFForslag til Europa-Parlamentets og Rådets direktiv om ændring af direktiv 2007/2/EF for så vidt angår forenkling af visse krav til etablering af en infrastruktur for geografisk information i Unionen. Forelæggelse ved klima-, energi- og forsyningsministeren.4) Møde i Europaudvalget. Forslag til Europa-Parlamentets og Rådets forordning om fremskyndelse af miljøvurderingerForslag til Europa-Parlamentets og Rådets forordning om fremskyndelse af miljøvurderinger. Forelæggelse ved ministeren for natur og dyrevelfærd.5) Møde i Europaudvalget om ændring af forordning (EU) nr. 2021/2115 og forordning (EU) nr. 2021/2116Kommissionens forslag til Europa-Parlamentets og Rådets forordning om ændring af forordning (EU) nr. 2021/2115 og forordning (EU) nr. 2021/2116 for så vidt angår en specifik foranstaltning til at yde ekstraordinær midlertidig støtte under den fælles landbrugspolitik som reaktion på høje gødningspriser. Forelæggelse ved ministeren for natur og dyrevelfærd.6) Møde i Europaudvalget. Rådsmøde nr. 4185 (landbrug og fiskeri - landbrugsdelen) den 22.-23. juni 2026Rådsmøde nr. 4185 (landbrug og fiskeri - landbrugsdelen) den 22.-23. juni 2026. Forelæggelse ved ministeren for natur og dyrevelfærd.7) Møde i Europaudvalget om ændring af forordning (EU) 2023/1542 og forordning (EU) 2024/1244 m.v.Kommissionens forslag til forordning om ændring af forordning (EU) 2023/1542 og forordning (EU) 2024/1244 for så vidt angår forenkling af visse krav og reduktion af den administrative byrde samt forslag til Europa-Parlamentets og Rådets direktiv om ændring af Europa-Parlamentets og Rådets direktiv 2008/98/EF, 2010/75/EU, (EU) 2015/2193 og (EU) 2024/1785 for så vidt angår forenkling af visse krav og reduktion af den administrative byrde med bilag. Forelæggelse ved miljøministeren.8) Møde i Europaudvalget. Rådsmøde (miljø) den 25. juni 2026Rådsmøde (miljø) den 25. juni 2026. Forelæggelse ved miljøministeren.9) Møde i Europaudvalget om etablering af betingelser for gennemførelse af EU-støtte til den fælles fiskeripolitik m.v.Kommissionens forslag til Europa-Parlamentets og Rådets forordning om etablering af betingelser for gennemførelse af EU-støtte til den fælles fiskeripolitik, den europæiske havpagt og EU's maritime politik og akvakulturpolitik som en del af den Nationale og Regionale Partnerskabsfond som fastsat i forordning (EU) […] [NRP fond] for perioden 2028-2034. Forelæggelse ved miljøministeren.10) Møde i Europaudvalget. Rådsmøde (landbrug og fiskeri - fiskeridelen) den 22.-23. juni 2026Rådsmøde (landbrug og fiskeri - fiskeridelen) den 22.-23. juni 2026. Forelæggelse ved miljøministeren.

Møde i Europaudvalget 1) Møde i Europaudvalget. Rådsmøde nr. 4186 (miljø - klimadelen) den 25. juni 2026Rådsmøde nr. 4186 (miljø - klimadelen) den 25. juni 2026. Forelæggelse ved klima-, energi- og forsyningsministeren.2) Møde i Europaudvalget. Rådsmøde nr. 4187 (transport, telekommunikation og energi - energi) den 26. juni 2026Rådsmøde nr. 4187 (transport, telekommunikation og energi - energi) den 26. juni 2026. Forelæggelse ved klima-, energi- og forsyningsministeren.3) Møde i Europaudvalget. Forslag til Europa-Parlamentets og Rådets direktiv om ændring af direktiv 2007/2/EFForslag til Europa-Parlamentets og Rådets direktiv om ændring af direktiv 2007/2/EF for så vidt angår forenkling af visse krav til etablering af en infrastruktur for geografisk information i Unionen. Forelæggelse ved klima-, energi- og forsyningsministeren.4) Møde i Europaudvalget. Forslag til Europa-Parlamentets og Rådets forordning om fremskyndelse af miljøvurderingerForslag til Europa-Parlamentets og Rådets forordning om fremskyndelse af miljøvurderinger. Forelæggelse ved ministeren for natur og dyrevelfærd.5) Møde i Europaudvalget om ændring af forordning (EU) nr. 2021/2115 og forordning (EU) nr. 2021/2116Kommissionens forslag til Europa-Parlamentets og Rådets forordning om ændring af forordning (EU) nr. 2021/2115 og forordning (EU) nr. 2021/2116 for så vidt angår en specifik foranstaltning til at yde ekstraordinær midlertidig støtte under den fælles landbrugspolitik som reaktion på høje gødningspriser. Forelæggelse ved ministeren for natur og dyrevelfærd.6) Møde i Europaudvalget. Rådsmøde nr. 4185 (landbrug og fiskeri - landbrugsdelen) den 22.-23. juni 2026Rådsmøde nr. 4185 (landbrug og fiskeri - landbrugsdelen) den 22.-23. juni 2026. Forelæggelse ved ministeren for natur og dyrevelfærd.7) Møde i Europaudvalget om ændring af forordning (EU) 2023/1542 og forordning (EU) 2024/1244 m.v.Kommissionens forslag til forordning om ændring af forordning (EU) 2023/1542 og forordning (EU) 2024/1244 for så vidt angår forenkling af visse krav og reduktion af den administrative byrde samt forslag til Europa-Parlamentets og Rådets direktiv om ændring af Europa-Parlamentets og Rådets direktiv 2008/98/EF, 2010/75/EU, (EU) 2015/2193 og (EU) 2024/1785 for så vidt angår forenkling af visse krav og reduktion af den administrative byrde med bilag. Forelæggelse ved miljøministeren.8) Møde i Europaudvalget. Rådsmøde (miljø) den 25. juni 2026Rådsmøde (miljø) den 25. juni 2026. Forelæggelse ved miljøministeren.9) Møde i Europaudvalget om etablering af betingelser for gennemførelse af EU-støtte til den fælles fiskeripolitik m.v.Kommissionens forslag til Europa-Parlamentets og Rådets forordning om etablering af betingelser for gennemførelse af EU-støtte til den fælles fiskeripolitik, den europæiske havpagt og EU's maritime politik og akvakulturpolitik som en del af den Nationale og Regionale Partnerskabsfond som fastsat i forordning (EU) […] [NRP fond] for perioden 2028-2034. Forelæggelse ved miljøministeren.10) Møde i Europaudvalget. Rådsmøde (landbrug og fiskeri - fiskeridelen) den 22.-23. juni 2026Rådsmøde (landbrug og fiskeri - fiskeridelen) den 22.-23. juni 2026. Forelæggelse ved miljøministeren.

Avsnitt 323. I och med att den danska mediekoncernen Egmont köper Studentlitteratur får Sveriges största utbildningsföretag förutsättningar att bli mer offensiva än de varit de senaste åren. Författarförbundets stämma nyligen blev en intensiv historia med en stark opposition bland medlemmar om förbundets hantering av WASP-projektet, om skapandet av en svensk språkmodell, och författarnas eventuella deltagande i det projektet. Samtidigt. KB bygger svenska språkmodeller och använder sig av författares och journalisters pliktexemplar och gör det med stöd av ett undantag i den svenska upphovsrättslagen. Det har hittills skett i skymundan trots stark opposition från Förläggareföreningen och Författarföreningen. Det är dags för regeringen att komma ut och försvara eller förklara sitt agerande samtidigt som kritiska författare bör ge sig in i debatten tycker Förlagspodden. Storytel sparkade 45 anställda och hamnade i Arbetsdomstolen där de efter två år förlorade målet mot Unionen och åkte på en kostnad på två miljoner kronor. Vi funderar över varför de drev det så långt. När den gamle bokhandlaren och mångårige ordföranden i Bokhandlarföreningen valde att skriva en debattartikel i Svensk Bokhandel där han ifrågasatte föreningens agerande när de valde in Adlibris vd och lät, enligt Klackenberg, den mest engagerade bokhandlaren lämna föreningen ifrågasätter han om den nuvarande organisationen är i nivå med den lokala bokhandlarens intressen. Fortsättning lär följa. Slutligen, Norges största förlagsgrupp Cappelen Damm tvingades nyligen dra tillbaka en bok eftersom den är delvis skriven med hjälp av AI. När förlaget ska försvara sig väljer de att fega ut enligt förläggaren som anar vad som hänt vilket skiljer sig en del ifrån vad journalisterna antar har hänt.   00 23         Studentlitteratur får danska ägare i Egmont 09 30         Samtal med Anja Gatu om läget i Författarförbundet 16 45         KB slirar med upphovsrätten 24 46         Varför hamnade Storytel i Arbetsdomstolen? 29 27         Dag Klackenberg 33 04         Cappelen Damm gör bort sig två gånger

Högt i tak låter bra – men hur skapar man det i praktiken? Tillsammans med Skanskas globala HR-chef Therese Tengner och Unionens Dag Bremberg pratar vi om tillit, ledarskap och varför en öppen kultur är avgörande för både människor och verksamhet.

Hur tar man egentligen de där samtalen som alla chefer bävar inför? I det här avsnittet pratar Nicklas Hermansson med erfarna chefen Halsho Rostam och Gunilla Krieg, central ombudsman på Unionen om tuff feedback, uppsägningar och starka känslor på jobbet. Ett ärligt samtal om varför svåra samtal aldrig blir enkla – men varför de ändå går att göra mänskligt, tydligt och bra. Och om varför det finns mer hjälp att få än många chefer tror.

Møde i Europaudvalget 1) Møde i Europaudvalget. Modtagelse af deputation fra Økologisk Landsforening om EU's landbrugsstøtte fra 2028Modtagelse af deputation fra Økologisk Landsforening om EU's landbrugsstøtte fra 2028.2) Møde i Europaudvalget om at lette transport af udstyr, personel m.v. til militære formål på tværs af UnionenEuropa-Kommissionens forslag til forordning om fastlæggelse af en ramme for foranstaltninger til at lette transport af udstyr, varer og personel til militære formål på tværs af Unionen. Forelæggelse ved fg. forsvarsminister.3) Møde i Europaudvalget. Kommissionens forslag til en forordning om oprettelsen af Den Europæiske KonkurrenceevnefondKommissionens forslag til en forordning om oprettelsen af Den Europæiske Konkurrenceevnefond. Forelæggelse ved fg. erhvervsminister.4) Møde i Europaudvalget om standarder for virksomhedernes bæredygtighedsrapporteringKommissionens delegerede retsakter om standarder for virksomhedernes bæredygtighedsrapportering i forbindelse med direktiv (EU) 2022/2464 af 14/12-22 (CSRD) som ændret ved direktiv (EU) 2026/470 af 24/2-26 om ændring af direktiv 2006/43/EF, 2013/34/EU, (EU) 2022/2464 og (EU) 2024/1760 for så vidt angår visse krav til virksomheders bæredygtighedsrapportering og due diligence i forbindelse med bæredygtighed (forenklingsdirektivet). Forelæggelse ved fg. erhvervsminister.5) Møde i Europaudvalget. Rådsmøde nr. 4178 (konkurrenceevne - indre marked og industri) den 28. maj 2026Rådsmøde nr. 4178 (konkurrenceevne - indre marked og industri) den 28. maj 2026. Forelæggelse ved fg. erhvervsminister.6) Møde i Europaudvalget. Rådsmøde (transport, telekommunikation og energi – transport) den 8. juni 2026Rådsmøde (transport, telekommunikation og energi – transport) den 8. juni 2026. Forelæggelse ved fg. erhvervsminister.7) Møde i Europaudvalget om ændring af direktiv 2001/18/EF og 2010/53/EUKommissionens forslag til Europa-Parlamentets og Rådets direktiv om ændring af direktiv 2001/18/EF og 2010/53/EU for så vidt angår markedsføring af genetisk modificerede mikroorganismer og behandling af organer. Forelæggelse ved fg. minister for fødevarer, landbrug og fiskeri.8) Møde i Europaudvalget. Rådsmøde nr. 4176 (landbrug og fiskeri) den 26. maj 2026Rådsmøde nr. 4176 (landbrug og fiskeri) den 26. maj 2026. Forelæggelse ved fg. minister for fødevarer, landbrug og fiskeri.9) Møde i Europaudvalget. Rådsmøde nr. 4178 (konkurrenceevne – forskning og rum) den 29. maj 2026Rådsmøde nr. 4178 (konkurrenceevne – forskning og rum) den 29. maj 2026. Forelæggelse ved fg. uddannelses- og forskningsminister.10) Møde i Europaudvalget. Rådsmøde nr. 4177 (almindelige anliggender) den 26. maj 2026Rådsmøde nr. 4177 (almindelige anliggender) den 26. maj 2026. Forelæggelse ved fg. europaminister.11) Møde i Europaudvalget om oprettelse af Den Europæiske Socialfond samt oprettelse af Den Europæiske Fond for RegionaludviklingKommissionens forslag til oprettelse af Den Europæiske Socialfond samt oprettelse af Den Europæiske Fond for Regionaludvikling, herunder for europæisk territorialt samarbejde (Interreg) og Samhørighedsfonden som del af de Nationale og Regionale Partnerskabsplaner. Forelæggelse ved fg. europaminister.

Møde i Europaudvalget 1) Møde i Europaudvalget. Modtagelse af deputation fra Økologisk Landsforening om EU's landbrugsstøtte fra 2028Modtagelse af deputation fra Økologisk Landsforening om EU's landbrugsstøtte fra 2028.2) Møde i Europaudvalget om at lette transport af udstyr, personel m.v. til militære formål på tværs af UnionenEuropa-Kommissionens forslag til forordning om fastlæggelse af en ramme for foranstaltninger til at lette transport af udstyr, varer og personel til militære formål på tværs af Unionen. Forelæggelse ved fg. forsvarsminister.3) Møde i Europaudvalget. Kommissionens forslag til en forordning om oprettelsen af Den Europæiske KonkurrenceevnefondKommissionens forslag til en forordning om oprettelsen af Den Europæiske Konkurrenceevnefond. Forelæggelse ved fg. erhvervsminister.4) Møde i Europaudvalget om standarder for virksomhedernes bæredygtighedsrapporteringKommissionens delegerede retsakter om standarder for virksomhedernes bæredygtighedsrapportering i forbindelse med direktiv (EU) 2022/2464 af 14/12-22 (CSRD) som ændret ved direktiv (EU) 2026/470 af 24/2-26 om ændring af direktiv 2006/43/EF, 2013/34/EU, (EU) 2022/2464 og (EU) 2024/1760 for så vidt angår visse krav til virksomheders bæredygtighedsrapportering og due diligence i forbindelse med bæredygtighed (forenklingsdirektivet). Forelæggelse ved fg. erhvervsminister.5) Møde i Europaudvalget. Rådsmøde nr. 4178 (konkurrenceevne - indre marked og industri) den 28. maj 2026Rådsmøde nr. 4178 (konkurrenceevne - indre marked og industri) den 28. maj 2026. Forelæggelse ved fg. erhvervsminister.6) Møde i Europaudvalget. Rådsmøde (transport, telekommunikation og energi – transport) den 8. juni 2026Rådsmøde (transport, telekommunikation og energi – transport) den 8. juni 2026. Forelæggelse ved fg. erhvervsminister.7) Møde i Europaudvalget om ændring af direktiv 2001/18/EF og 2010/53/EUKommissionens forslag til Europa-Parlamentets og Rådets direktiv om ændring af direktiv 2001/18/EF og 2010/53/EU for så vidt angår markedsføring af genetisk modificerede mikroorganismer og behandling af organer. Forelæggelse ved fg. minister for fødevarer, landbrug og fiskeri.8) Møde i Europaudvalget. Rådsmøde nr. 4176 (landbrug og fiskeri) den 26. maj 2026Rådsmøde nr. 4176 (landbrug og fiskeri) den 26. maj 2026. Forelæggelse ved fg. minister for fødevarer, landbrug og fiskeri.9) Møde i Europaudvalget. Rådsmøde nr. 4178 (konkurrenceevne – forskning og rum) den 29. maj 2026Rådsmøde nr. 4178 (konkurrenceevne – forskning og rum) den 29. maj 2026. Forelæggelse ved fg. uddannelses- og forskningsminister.10) Møde i Europaudvalget. Rådsmøde nr. 4177 (almindelige anliggender) den 26. maj 2026Rådsmøde nr. 4177 (almindelige anliggender) den 26. maj 2026. Forelæggelse ved fg. europaminister.11) Møde i Europaudvalget om oprettelse af Den Europæiske Socialfond samt oprettelse af Den Europæiske Fond for RegionaludviklingKommissionens forslag til oprettelse af Den Europæiske Socialfond samt oprettelse af Den Europæiske Fond for Regionaludvikling, herunder for europæisk territorialt samarbejde (Interreg) og Samhørighedsfonden som del af de Nationale og Regionale Partnerskabsplaner. Forelæggelse ved fg. europaminister.

I det första avsnittet av vår serie i åtta delar om Stockholms blodbad tar vi ett steg tillbaka för att förstå hur allt egentligen började. Vad var det som lade grunden för en av de mörkaste händelserna i Nordens historia?Vi dyker ner i Kalmarunionens uppkomst, maktspelet mellan kungar, adelsmän och kyrkan – och de växande konflikterna som sakta men säkert driver Norden mot katastrof. Hur kunde en union som var tänkt att ena tre riken istället bli en grogrund för splittring och våld?Det här är berättelsen om intriger, maktkamp och början på slutet.Programledare: Dan Hörning & Cornelia BobergManus av Dan Hörning, David Oscarsson, Dino HelmefalkKlippning och ljudbearbetning av Cornelia BobergMusik av David Oscarsson. Följ oss på instagram, facebook och tiktok: Nu blir det historia Maila oss på zimwaypodcast@gmail.comFölj Dan Hörning på instagram här: https://www.instagram.com/dan_horning/Följ Cornelia Boberg på instagram här: https://www.instagram.com/corneliaboberg/Lyssna på mer av Davids musik här: https://open.spotify.com/artist/4TlPapBXUu5nmWfz5PowcxStöd oss på Patreon för exklusiva och reklamfria avsnitt, dessutom får du tillgång till alla delar om Stockholms Blodbad redan nu: https://www.patreon.com/Nublirdethistoria Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Varför känns så många möten som bortkastad tid? I det här avsnittet pratar Nicklas Hermansson med mötesexperten Micke Darmell och Unionens Jesper Wiklund om varför möteskulturen ofta brister – och vad du kan göra åt det. Vi går igenom vanliga misstag, varför tydligt syfte är avgörande och hur bättre möten kan spara både tid, pengar och energi. Dessutom: konkreta tips för att skapa mer engagerande och effektiva möten – redan imorgon.

1992 var et legendarisk år på flere områder: Først et Nej til Unionen, dernæst EM-fodboldguld i en sommer, hvor den stod på solskin og varme i hele tre måneder i streg; herunder på årets Roskilde Festival, hvor tidens nye, store rocknavn Nirvana optrådte få minutter efter EM-triumfen og nogle timer efter vennerne i Pearl Jam samme sted. Men 1992 bød også på traditionel heavy metal fra Iron Maiden, Paul Di'Anno og Killers, Black Sabbath og Ozzy, som begunstigede os med et særligt koncertbesøg. Og så var der nye, solide album fra blandt andre Megadeth, Pantera, Exodus og Testament. Så velkommen tilbage til det - også metallisk - mindeværdige 1992 i selskab med studievært Jens "Jam" Rasmussen og hans geniale gæstehold: Steffen Jungersen, Michael Stützer Hansen og Michael Denner. Nedslagspunkter: - Iron Maiden udsender album nr. 9, “Fear of the Dark”, der er meget andet end titelnummeret, som Steffen Jungersen og Michael Stützer pointerer. - Steffen møder ex-Maiden frontmand Paul Di'Anno, der skriger “BOLLOCKS!” ind i Jungersens hoved, da de diskuterer den rendyrkede heavy metal-stil på det aktuelle Killers-album “Murder One”. - Ronnie James Dio er kort tilbage i Black Sabbath på albummet “Dehumanizer”, men han forlader bandet i vrede, da det genforenes på scenen med Ozzy for en endnu kortere bemærkning (i første omgang). - Ozzy annoncerer sin afskedsturné, og vil sige farvel til sit publikum på mindre spillesteder. Den beslutning betyder en forrygende koncert foran 1200 heldige heavy-hoveder i Saga, København i februar 1992. Som bonus fortryder Ozzy senere sin beslutning og fortsætter sin turnévirksomhed. - Lemmy indspiller nyt Motörhead-album med gæste indsatser fra ovennævnte Ozzy, Slash og den længe eftertragtede trommeslager Mikkey Dee. - Europa hærges af ekstrem metal, både mørk og dødelig: blandt andre fra de svenske debutanter Marduk, Hypocrisy, Cemetary og At The The Gates, engelske Carcass og Napalm Death, og norske Darkthrone og Immortal. - Studieværten besøger death metal-fødestedet Tampa Bay, Florida og møder blandt andre producer Scott Burns og medlemmer af Morbid Angel, Obituary og Atheist. - I LA er Rage Against The Machines single “Killing In The Name of” selve kernen af en rasende rap metal-revolution, mens Bodycount heller ikke lægger fingre imellem på deres debutalbum. - Megadeth gæster årets Roskilde Festival og udgiver deres femte og velkomponerede album, “Countdown To Extinction”, et par uger senere. Et “mere tilgængeligt” album, ifølge Jungersen. - 1992 byder også på hård groovy metal og thrash fra Pantera, Exodus, Testament og Kreator. - Samples og elektronik er en del af det moderne lydbillede hos Ministry, Nine Inch Nails, de innovative Fear Factory og de mere skummelt spøjse White Zombie. - Melodisk hard rock har mange facetter i 1992, der byder på både et rockopera-album fra W.A.S.P. og fængende hit-materiale fra Bon Jovi, Dream Theater, Ugly Kid Joe og Pretty Maids. - Den såkaldte grunge rock rammer for alvor landet: I starten af året koncertdebuterer Pearl Jam i Danmark… i Pumpehuset, København. Bandet optræder igen på årets Roskilde Festival, hvor Nirvana giver det, der bliver deres første og eneste optræden herhjemme. - Nirvanas Dave Grohl, Kurt Cobain og Alice in Chains-sanger Layne Staley dyrker danske Mercyful Fate i stor stil. De og alle vi andre får noget at glæde os til i slutningen af 1992, da Mercyful Fate varsler et nyt studiealbum i det nye år. - Denner fortæller, hvordan et par Zoser Mez-demoer og en kop kaffe med King Diamond skaber grobund for Mercyful Fate-gendannelsen. Stor tak til vores trofaste studiegæster, til supervisorJan Eriksen, og naturligvis også til dig, kære lytter! Vi er tilbage med 1993-afsnittet om små 14 dage. Idé, tilrettelæggelse, research og produktion: Jens "Jam" Rasmussen Ass. produktion og supervision: Jan Eriksen

I det här avsnittet av Unionens podcast "Jobblivet. För chefer och egenföretagare" går vi igenom hela rekryteringsprocessen – från behovsanalys och platsannons till urval, referenser och uppföljning. Hur hittar du rätt kandidat, undviker bias och bygger team som håller över tid? Tillsammans med experter från Bravura och Unionen får du konkreta tips för att rekrytera smartare och mer inkluderande.

När karriären tvärstannar och identiteten skakar – vad gör du då? Anders Ribba byggde ett framgångsrikt bolag under 26 år, bara för att bli sparkad över en natt. I det här avsnittet pratar vi om chocken, kraschen och vägen tillbaka – och varför motgångar kan bli din största tillgång i framtidens jobbliv.

Lön är mer än siffror – det handlar om motivation, ansvar och förtroende. Men hur sätter man rätt lön som chef? I det här avsnittet pratar vi om lönesamtal, rättvisa löner och varför lön fortfarande är en av arbetslivets mest känsliga frågor.

Egenföretagande innebär frihet, men också ansvar för ekonomi, trygghet och balans i arbetslivet. I det här avsnittet pratar vi om hur du kan minska ekonomisk ångest och bygga ett hållbart företagande över tid. Med konkreta råd och personliga erfarenheter diskuteras allt från försörjning och försäkringar till pension, arbetsbelastning och vikten av att inte stå ensam som egenföretagare.

Att vara chef när det blåser motvind är något helt annat än att leda i medvind. I det här avsnittet pratar vi om hur du som ledare hanterar oro, varsel och uppsägningar – hur öppen du kan vara, hur du behåller förtroendet och hur du får med dig teamet när organisationen måste göras om. Konkreta råd, juridiska ramar och ledarskap på riktigt när det är som tuffast.

Hertha-Legende Axel Kruse, Ur-Unioner Christian Beeck und Moderator Dirk Walsdorff melden sich mit einer neuen Episode zurück aus der Winterpause. Beecks Unioner trennen sich zum Start ins neue Jahr 2:2 von ihrem liebsten Ex-Trainer Urs Fischer (04:37). Kruse verfolgte Herthas Trainingslager aus großer Distanz, denn er ist im alljährlichen Florida-Urlaub (21:22). Aber Trainingslager sind für Fußball-Experten immer ein gutes Thema... "Bleibt Doekhi?" ist die große Frage für alle Köpenicker (28:16). Der Titel des Unioners der Woche geht an eine besondere und zu früh verstummte Stimme im Verein, den ehemaligen Stadionsprecher André Rolle, aber auch Urs Fischer wird in dem Segment erwähnt (39:28). Das wöchentliche Vorspiel (44:46) beschäftigt sich mit gleich drei Partien, denn Union muss am Donnerstag in Augsburg ran, Hertha empfängt am Samstagabend Schalke, und Sonntag sind die Unionen dann schon wieder in Stuttgart gefordert. Auch im neuen Jahr freuen sich Axel, Christian und Dirk über Mails an hauptstadtderby@rbb-online.de

Hur vågar man satsa på en dröm vid sidan av sitt 9–5? Journalisten och chokladmakaren Frida Forsén delar sin resa från stress till dubbel karriär – och Unionens förbundsjurist Elisabet Ohlsson guidar dig genom riskerna, reglerna och fallgroparna. Ett avsnitt för dig som vill starta eget utan att äventyra jobbet – och hitta modet att ta första steget.

Vad gör egentligen mellanchefen till både ”världens bästa” och ”världens svåraste” jobb? I detta avsnitt djupdyker vi i rollen som länken mellan strategi och vardag – personen som håller ihop teamet, skapar engagemang och får saker att hända på riktigt. Helena Henriksson, Regionchef för Region Nord för Securitas Sverige och Unionens expert Dag Bremberg delar sina insikter om ledarskap, relationer, drivkrafter och hur man lyckas i en av arbetslivets mest avgörande roller. Ett avsnitt för dig som vill växa som chef, ledare eller egenföretagare.

Digital integritet i algoritmernas tid – hur övervakas vi på jobbet? En av vår tids mest avgörande framtidsfrågor för arbetslivet och arbetsmiljön är hur vi skyddar människan i en alltmer övervakad arbetsvardag. AI förändrar inte bara vad vi gör – utan hur arbetslivet styrs. I takt med att tekniken blir smartare blir medarbetarna allt mer övervakade. När AI-system börjar fatta beslut om arbetstid och ersättning, lär sig läsa våra ansiktsuttryck, tolka våra känslor och analysera våra prestationer i realtid – vad händer med den personliga integriteten i arbetslivet? Det här är en podd av Futurions studiosamtal Digital integritet i algoritmernas tid som spinner vidare på Futurions rapport Tyst kontroll, högt pris.  Medverkande i podden/studiosamtalet: Fia Ewald, rådgivare och expert inom informationssäkerhet och integritet. Med lång erfarenhet från både offentlig sektor och säkerhetsområdet ger Fia en skarp bild av teknikutvecklingen – och de risker som följer med ökad datainsamling och automatiserat beslutsfattande. Fia satt med som expert i integritetsutredningen 2016. Ruben Lind, doktorand i arbetsmedicin vid Karolinska Institutet. Ruben  forskar om effekter av algoritmisk arbetsledning på hälsa, säkerhet och välbefinnande inom programmet ALGOSH. (Algorithmic management at work – challenges, opportunities, and strategies for occupational safety and health and wellbeing) Susanna Kjällström, teamchef och förbundsjurist på Unionen. Susanna har arbetat som förbundsjurist i 18 år med särskilt expertis inom mänskliga rättigheter och dataskydd. Hon har även skrivit en bok om integritet i arbetslivet tillsammans med Erik Grahn. Ann-Therése Enarsson, vd Tankesmedjan Futurion. Ann-Therése sätter människan i centrum när vi pratar om teknik och arbetsliv. Lyfter frågor om makt, arbetsmiljö och trygghet i en tid där algoritmer blir chefer och medbestämmandet pressas tillbaka. Moderator: Rebecka Prentell, projektledare Futurion Rebecka är en erfaren moderator med många års erfarenhet av operativt politiskt ledarskap från fackföreningsrörelsen, civilsamhället och ungdomspolitiken.

Den 12 april 1861 inleddes amerikanska inbördeskriget när de konfedererade öppna eld mot Fort Sumter utanför Charleston som hölls av unioniststyrkor. Krigsutbrottet hade föregåtts av en många år lång konflikt mellan stater som ville avskaffa slaveriet och stater som ansåg att det borde vara kvar.Slavfrågan delade amerikanarna i norr och söder, men bakom denna ytliga konflikt låg djupare motsättningar som handlade om kultur, ekonomi och ideologi. Abraham Lincolns val till president satte konflikten på sin spets eftersom han drev en tydlig antislavpolitik. De södra slavstaterna som bröt sig ur bildade Konfederationen och de stater som stod kvar blev Unionen.I detta avsnitt av Militärhistoriepodden behandlar Martin Hårdstedt och Peter Bennesved amerikanska inbördeskrigets utbrott och kriget fram till slaget vid Gettysburg som av många brukar uppfattas som krigets vändpunkt.De militära förutsättningarna var inledningsvis inre självklar på Nordstaternas sida. Det fanns visserligen strategiska faktorer som Nordstaternas stora befolkning och mer utvecklade industri, men Sydstaterna hade minst lika stor militär kompetens. I krigets inledning visade sig Sydstaterna ha en viss fördel av detta.I krigets inledning inkallades manskap på båda sidor som hade liten eller ingen militär utbildning. Antalet officerare med militär yrkeskunskap var få. Ganska omedelbart visade det sig att de nya långskjutande infanterigevären och artilleriet gynnade försvarsstrid. Den som hann gräva ner sig eller gruppera med skydd hade en avgjord fördel.I Europa uppfattade man att kriget var ett amatörkrig. Faktum är att amerikanska inbördeskriget var det första industriella kriget i den meningen att industriell kapacitet och nymodigheter som järnväg och telegraf spelade en stor roll.Fram till våren 1863 höll Sydstaterna emot och kriget var långt ifrån avgjort. Sydstaternas mest framstående befälhavare Robert E Lee lyckades försvara Richmond och inleda en offensiv norrut mot Washington. Oroväckande för Sydstaterna på längre sikt var att Nordstaterna hade tryckt tillbaka Sydstaternas arméer i väst och erövrat Mississippifloden. Sydstaterna var därmed delade i två delar och snaran drogs sakta åt kring Södern. Krigets skulle sommaren 1863 kulminera i slaget vid Gettysburg. Bild: Slaget vid Fort Sumter, som avbildats av Currier och Ives, Wikipedia, Public Domain. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I veckans avsnitt får du följande: •⁠  ⁠4 Miljoner jackpot! •⁠  ⁠Wernbloom - på manikyr.. •⁠  ⁠Liverpool spikas trots krisen? •⁠  ⁠Unionen prioriteras i Berlin! •⁠  ⁠Gardera Arsenal, ensam vinnare? •⁠  ⁠Brighton bara gasar på! Varmt välkomna till veckans avsnitt! ----- Du vet väl att podden även finns på Youtube! Svenska Spel Sport & Casino AB. Åldersgräns 18 år. Stödlinjen.se

Hur gör man egentligen när man blir chef över sina egna kollegor? Måste man svara ja, osäkerheten som kan komma med det nya ansvaret och hur du navigerar relationer som plötsligt förändras pratar vi om i det här avsnittet. Josefin Akmar var 22 år när hon fick frågan om att bli chef. Idag är hon 27 år och delar sina erfarenheter. Dag Bremberg från Unionen ger konkreta råd om vad som fungerar – och vad du bör undvika. Perfekt för dig som står inför steget, redan tagit det eller bara vill förstå ledarskapets verklighet. Till sist blickar vi framåt och ställer oss frågan: vad krävs av en bra chef i framtiden?

Hur formar man ett lag som levererar även när det blåser? I Unionens podcast Jobblivet. För chefer och egenföretagare gästas Nicklas Hermansson av Ann-Charlotte Baudin och Unionens Dag Bremberg och pratar om tydlig riktning, feedback, “snälltolka” och tillit som ger resultat.

AI-genererade skådisar, översättare, jurister och programmerare arbetsmarknaden förändras snabbt. Samtidigt är det redan många som går arbetslösa. Vilka är vinnarna på framtidens jobbmarknad? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Majoriteten kommer påverkasSkådespelare och musiker har redan fått konkurrens av band som The Velvet Sundown och den konstgjorda filmstjärnan Tilly Norwood. Men de allra flesta branscher och anställda kommer att påverkas av AI framöver. Framförallt tjänstemän. ”AI möjliggör nu för första gången i historien att tänkande arbete kan utföras av maskiner”, säger Magnus Lodefalk, nationalekonom och forskare vid Örebro universitet och Ratio.Tecken på AI-effektVissa har påverkats ordentligt redan. ”De administrativa tjänsterna har minskat kraftigt de senaste två åren”, säger Tobias Brännemo, chefekonom på Unionen. Andra tecken på AI-effekt ser man hos stora internationella teknikbolag, som Microsoft, Amazon och IBM, som gjort sig av med tusentals anställda. Och vissa, som Klarnas vd Sebastian Siematkowski, tror att AI kommer ta över mängder av jobb – det är bara en tidsfråga.Men hittills syns det inga dramatiska effekter i studier och forskning. ”Den stora effekten blir kanske inte att jobb tillkommer eller att jobb försvinner”, säger Magnus Lodefalk.Programledare och producent:Hanna MalmodinMedverkande och röster i programmet:Magnus Lodefalk, docent Örebro universitet och affilierad forskare Ratio Anders Jelmin, reporter Sveriges radioTobias Brännemo, chefekonom UnionenMaria Elinder, utvecklingschef AlmegaSebastian Semiatkowski, vd Klarnaekonomiekotextra@sverigesradio.se

Nicklas Hermansson möter Annika Holmberg, Head of Sales, Services & Partners på Schibsted och Mirjam Olsson, utredare på Unionen. Tillsammans pratar de om hur chefer kan leda och bygga tillit på distans, vad som händer när “office first” blir normen igen och hur framtidens arbetsplats egentligen ser ut. Hur hittar man rätt balans mellan kreativitet, tillit och kontroll?

Stress, ansvar och krav på att alltid leverera – många chefer riskerar att gå in i väggen. I det här avsnittet av Unionens podcast delar Therese Ousbeck sin berättelse om utmattning och återhämtning och Unionens expert Mirjam Olsson ger råd för hur du som ledare kan förebygga ohälsa – för dig själv och ditt team.

EUs medlemsland ble ikke enige om et nytt, ambisiøst og forpliktende klimamål for 2035 før denne ukas FN-toppmøte og fra talerstolen raljerte Donald Trump over EUs klima- og energipolitikk. EU har ledet an i den globale klimakampen. Nå lyser ledestjernen adskillig svakere. Unionen lyktes ikke med å vedta et ambisiøst og forpliktende nytt klimamål for 2035 i forkant av denne ukas FN-toppmøte. Nå begynner tiden å renne ut før klimatoppmøtet COP30 i Brasil.– Skal EU ha legitimitet i de globale forhandlingene må de klare å bli enige om et nytt klimamål før klimatoppmøtet, sier Energi og Klimas korrespondent i Brussel, Philippe Bédos Ulvin.Men dette er på ingen måte EUs eneste utfordring. Ett år etter at Draghi-rapporten advarte om EUs svekkede konkurransekraft, sier Mario Draghi selv at det står enda verre til nå enn da han la frem rapporten. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Detta är det sista avsnittet av Fackliga skuggdirektionen! Majoriteten av den fackliga skuggdirektionen är överens - om styrräntan. Men varför? Är det verkligen charterresor som styr inflationen? Och hur ser skuggdirektionens medlemmar på regeringens budget? I detta avsnitt som leds av Tobias Brännemo från Unionen så möts Elinor Odeberg från Arena Idé, Torbjörn Hållö från LO, Håkan Regnér från Saco och Charlotte Tarschys från Akavia för ett sista samtal om räntor, inflation och framtidens ekonomi. Lyssna nu!

I avtalsrörelsen har arbetstidsförkortning varit en stridsfråga. Nu ska facken i LO försöka enas om hur de ska nå målet att förkorta arbetstiden för alla i Sverige. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Framsteg i avtalsrörelsenArbetstidsförkortning har varit en prioriterad fråga för flera fackförbund i årets avtalsrörelse. En del tjänstemannafack har fått igenom en extra ledig dag per år i branscher där det tidigare inte fanns arbetstidsförkortning. Det är en början att jobba vidare från, enligt bland annat Unionen och Sveriges Ingenjörer.LO:s linje – solidarisk arbetstidspolitikLO vill se en generell arbetstidsförkortning för alla, oavsett bransch, och föreslår att produktivitetsökningar ska fördelas rättvist också genom kortare arbetstid, inte bara tas ut i högre löner. Nu i höst ska LO-förbunden försöka enas om hur mycket och på vilket sätt de vill att arbetstiden ska förkortas. En möjlig väg är centrala förhandlingar mellan huvudorganisationerna på arbetsmarknaden, men IF Metall och Kommunal har traditionellt haft olika uppfattningar.Lagstiftning eller förhandling?”Arbetstid och lön är det viktigaste för arbetstagarna”, säger Medlingsinstitutets generaldirektör Irene Wennemo, som tror att arbetstidsförkortning kommer fortsätta vara en stridsfråga mellan parterna.Arbetsgivarsidan är skeptisk till arbetstidsförkortning och Svenskt Näringsliv anser att frågan hänger samman med löneförhandlingarna i varje bransch. Socialdemokraterna har sagt att det är en fråga som i första hand ska lösas i förhandlingar mellan fack och arbetsgivare men andra partier som Vänsterpartiet och Miljöpartiet kan ha intresse av att få upp arbetstidsförkortning på den politiska agendan igen, enligt Wennemo.Programledare och producent:Anders JelminMedverkande och röster i programmet:Irene Wennemo, generaldirektör MedlingsinstitutetMats Essemyr, ekonomhistorikerJohan Lindholm, ordförande LOVeli-Pekka Säikkälä, avtalssekreterare LOCamilla Frankelius, förhandlingschef Sveriges IngenjörerMartin Wästfelt, förhandlingschef UnionenMattias Dahl, vice vd Svenskt NäringslivEinar Humlin, förhandlingschef Tech SverigeProgrammet spelades in 8 augusti 2025.ekonomiekotextra@sverigesradio.se

Møde i Europaudvalget 1) Møde i Europaudvalget. Rådsmøde (beskæftigelse, socialpolitik, sundhed og forbrugerbeskyttelse – sundhedsdelen) den 20. juni 2025Rådsmøde (beskæftigelse, socialpolitik, sundhed og forbrugerbeskyttelse – sundhedsdelen) den 20. juni 2025. Indenrigs- og sundhedsministeren forelægger dagsordenspunkterne 1-32) Møde i Europaudvalget. Rådsmøde (retlige og indre anliggender) den 12.-13. juni 2025Rådsmøde (retlige og indre anliggender) den 12.-13. juni 2025. Justitsministeren forelægger dagsordenspunkterne 1-123) Møde i Europaudvalget. Kommissionens meddelelse om en køreplan for kvinders rettighederKommissionens meddelelse om en køreplan for kvinders rettigheder. Forelæggelse ved ministeren for ligestilling - Orientering4) Møde i EUU. Rådsmøde (beskæftigelse, socialpolitik, sundhed og forbrugerbeskyttelse – ligestillingsdelen) den 19. juni 2025Rådsmøde (beskæftigelse, socialpolitik, sundhed og forbrugerbeskyttelse – ligestillingsdelen) den 19. juni 2025. Ministeren for ligestilling forelægger dagsordenspunkterne 4 og 11a5) Møde i EUU. Rådsmøde (beskæftigelse, socialpolitik, sundhed og forbrugerbeskyttelse – beskæftigelsesdelen) den 19. juni 2025Rådsmøde (beskæftigelse, socialpolitik, sundhed og forbrugerbeskyttelse – beskæftigelsesdelen) den 19. juni 2025. Beskæftigelsesministeren forelægger dagsordenspunkterne 5-8 samt 11b6) Møde i Europaudvalget om et fælles system for tilbagesendelse af tredjelandsstatsborgere med ulovligt ophold i Unionen m.v.Forslag til Europa-Parlamentets og Rådets forordning om et fælles system for tilbagesendelse af tredjelandsstatsborgere med ulovligt ophold i Unionen og om ophævelse af Europa-Parlamentets og Rådets direktiv 2008/115/EF, Rådets direktiv 2001/40/EF og Rådets afgørelse 2004/191/EF. Forelæggelse ved udlændinge- og integrationsministeren7) Møde i Europaudvalget om en applikation til elektronisk indgivelse af rejseoplysninger (”EU's digitale rejseapp”) m.v.Forslag til Europa-Parlamentets og Rådets forordning om en applikation til elektronisk indgivelse af rejseoplysninger (”EU's digitale rejseapp”) og om ændring af Europa-Parlamentets og Rådets forordning (EU) 2016/399 og (EU) 2018/1726 og Rådets forordning (EF) nr. 2252/2004 for så vidt angår anvendelsen af digital rejselegitimation. Forelæggelse ved udlændinge- og integrationsministeren8) Møde i Europaudvalget. Rådsmøde (retlige og indre anliggender) den 12.-13. juni 2025Rådsmøde (retlige og indre anliggender) den 12.-13. juni 2025. Udlændinge- og integrationsministeren forelægger dagsordenspunkterne 13-16, 18a og 18b9) Møde i Europaudvalget. Rådsmøde (beskæftigelse, socialpolitik, sundhed og forbrugerbeskyttelse – socialdelen) den 19. juni 2025Rådsmøde (beskæftigelse, socialpolitik, sundhed og forbrugerbeskyttelse – socialdelen) den 19. juni 2025. Social- og boligministeren forelægger dagsordenspunkt 9 og 11c

Møde i Europaudvalget 1) Møde i Europaudvalget. Rådsmøde (beskæftigelse, socialpolitik, sundhed og forbrugerbeskyttelse – sundhedsdelen) den 20. juni 2025Rådsmøde (beskæftigelse, socialpolitik, sundhed og forbrugerbeskyttelse – sundhedsdelen) den 20. juni 2025. Indenrigs- og sundhedsministeren forelægger dagsordenspunkterne 1-32) Møde i Europaudvalget. Rådsmøde (retlige og indre anliggender) den 12.-13. juni 2025Rådsmøde (retlige og indre anliggender) den 12.-13. juni 2025. Justitsministeren forelægger dagsordenspunkterne 1-123) Møde i Europaudvalget. Kommissionens meddelelse om en køreplan for kvinders rettighederKommissionens meddelelse om en køreplan for kvinders rettigheder. Forelæggelse ved ministeren for ligestilling - Orientering4) Møde i EUU. Rådsmøde (beskæftigelse, socialpolitik, sundhed og forbrugerbeskyttelse – ligestillingsdelen) den 19. juni 2025Rådsmøde (beskæftigelse, socialpolitik, sundhed og forbrugerbeskyttelse – ligestillingsdelen) den 19. juni 2025. Ministeren for ligestilling forelægger dagsordenspunkterne 4 og 11a5) Møde i EUU. Rådsmøde (beskæftigelse, socialpolitik, sundhed og forbrugerbeskyttelse – beskæftigelsesdelen) den 19. juni 2025Rådsmøde (beskæftigelse, socialpolitik, sundhed og forbrugerbeskyttelse – beskæftigelsesdelen) den 19. juni 2025. Beskæftigelsesministeren forelægger dagsordenspunkterne 5-8 samt 11b6) Møde i Europaudvalget om et fælles system for tilbagesendelse af tredjelandsstatsborgere med ulovligt ophold i Unionen m.v.Forslag til Europa-Parlamentets og Rådets forordning om et fælles system for tilbagesendelse af tredjelandsstatsborgere med ulovligt ophold i Unionen og om ophævelse af Europa-Parlamentets og Rådets direktiv 2008/115/EF, Rådets direktiv 2001/40/EF og Rådets afgørelse 2004/191/EF. Forelæggelse ved udlændinge- og integrationsministeren7) Møde i Europaudvalget om en applikation til elektronisk indgivelse af rejseoplysninger (”EU's digitale rejseapp”) m.v.Forslag til Europa-Parlamentets og Rådets forordning om en applikation til elektronisk indgivelse af rejseoplysninger (”EU's digitale rejseapp”) og om ændring af Europa-Parlamentets og Rådets forordning (EU) 2016/399 og (EU) 2018/1726 og Rådets forordning (EF) nr. 2252/2004 for så vidt angår anvendelsen af digital rejselegitimation. Forelæggelse ved udlændinge- og integrationsministeren8) Møde i Europaudvalget. Rådsmøde (retlige og indre anliggender) den 12.-13. juni 2025Rådsmøde (retlige og indre anliggender) den 12.-13. juni 2025. Udlændinge- og integrationsministeren forelægger dagsordenspunkterne 13-16, 18a og 18b9) Møde i Europaudvalget. Rådsmøde (beskæftigelse, socialpolitik, sundhed og forbrugerbeskyttelse – socialdelen) den 19. juni 2025Rådsmøde (beskæftigelse, socialpolitik, sundhed og forbrugerbeskyttelse – socialdelen) den 19. juni 2025. Social- og boligministeren forelægger dagsordenspunkt 9 og 11c

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Welcome to Live From Progzilla Towers Edition 551. In this edition, we heard music by Manfred Mann's Earth Band, Dim Gray, Allan Holdsworth, Solstice, Genesis, Gong, Ezra Collective, IQ, Guapo, Toto, Dyble Longdon, Jack O' The Clock, Joan Armatrading, Kanaan & Ævestaden, Madis, Neon Fields, Riverside, Santana, Unionen, The Pineapple Thief, Younger Brother & Capercaillie.

Labo wiil oo Iswidhish ah oo rummaanka la dhigey. Ururka shaqaalaha Unionen ayaa balaarinaya shaqo joojintii uu ku hayayTesla. Qoysaska Iswidhishka ayaa wali ka digtoonow wax-iibsiga.

It's confirmed that more than 300 white collar workers and engineers will be made redundant at Northvolt's plant in Skellefteå. We hear from Shaneika Jeffrey, vice co-chair of the local branch of the Unionen trade union at the battery manufacturer. And: The government released its plan to grow Sweden's military by almost 30,000 people by 2030. Jacob Westberg, senior lecturer at the Swedish Defence University, shares his analysis.Also: More than 30 million cubic metres of untreated wastewater — including raw sewage — was released into Swedish waterways last year. Erik Karlsson at Svenskt Vatten explains what might be behind this.

År 1397 kröntes den unge Erik till kung av hela Norden under ett politiskt stormöte i Kalmar. Unionen kom därför att gå till historien som Kalmarunionen – och det var verkligen Kalmars union. Under det sekel som följde var den välplacerade sydöstsvenska staden upprepade gånger mötesplats för Skandinaviens högfrälse och kungamakt.Men varför? Hur kunde de bångstyriga stormän, rika änkor, sjörövarhövdingar och driftiga bergsmän som präglade livet i senmedeltidens Skandinavien komma överens om att underordna sig en enda monark? Hur hölls unionen samman, och varför fick den så många problem när den väl grundats?För att få svar på frågorna måste vi tränga på djupet i historien om Kalmarunionens tillkomst och lära känna Margareta Valdemarsdotter, en av de skickligaste och mäktigaste politiker Norden någonsin haft. Hon var dansk prinsessa, gift med en svensk-norsk kung och förmyndarregent för barn som aldrig fick chansen att regera på egen hand så länge hon var i livet. När systerdottersonen Erik kröntes i Kalmar var det Margareta som höll i tyglarna och fick sin vilja igenom. På punkt efter punkt besegrade hon sina många fiender och formade en union efter eget sinne, med det övergripande målet att skapa ordning ur kaos.I detta avsnitt av podden Harrisons dramatiska historia samtalar Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitet, och fackboksförfattaren Katarina Harrison Lindbergh om Kalmarunionen, den personalunion som under senmedeltiden förenade de svenska, norska och danska rikena under ett gemensamt kungligt överhuvud.Bild: Margareta, 1353-1412, drottning av Danmark, Norge och Sverige – Nationalmuseum, public domain.Klippare: Emanuel LehtonenProducent: Urban Lindstedt Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Torsdag aften vedtog EU-landenes ledere det triumvirat, de vil have i toppen af Unionen de næste fem år. Hvordan lavede de aftalen, hvem er de nye EU-chefer og hvad er udfordringerne nu? Rikke og Thomas sender dig på sommerferie med analysen.Vært og tilrettelægger: Thomas Lauritzen, Altingets Europa-analytiker.Medvært: Rikke Albrechtsen, Altingets EU-redaktør.Producer: Clara Vestergaard Lausen, podcastassistent. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Unionsupplösningen år 1905 mellan Sverige och Norge genomfördes fredligt trots att det fanns grupper som förespråkade att unionen skulle hållas samman med våld. En viss bitterheten på den svenska sidan handlade mer om hur norrmännen frigjort sig än självständigheten i sig.Den åldrande svenska monarken Oscar II, som pratade norska, tog mycket illa vid sig av hur norrmännen frigjorde sig från unionen, som skapades av hans farfar Karl XIV Johan 1814 som kompensation för det förlorade Finland.I denna nymixade repris av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Torbjörn Nilsson, professor i historia vid Södertörns högskola om unionen mellan Sverige och Norge som varade i nästan ett sekel.Unionen mellan Norge och Sverige fick aldrig den betydelse om Karl XIV Johan hoppades på när han med stormakternas godkännande tog Norge från Danmark i sluttampen av Napoleonkrigen. Norrmännen hade redan skapat en egen grundlag den 17 maj 1814 när Sverige med vapenmakt tvingade Norge att gå i union med Sverige i det som är Sveriges senaste krig.Unionen var en personalunion där Norge och Sverige fortsatte som två länder med egna lagar och gränser, men samma kung. Men ganska snart kom det att börja gnissla i relationerna mellan norrmännen och svenskarna. En rad politiska kriser kom att leda fram till att det norska parlamentet ensidigt sade upp unionen den 7 juni 1905, något som svenskarna inte accepterade. Men efter utdragna förhandlingar i Karlstad kunde länderna skiljas åt utan våld.Lyssna också på Napoleons marskalk som räddade Sverige.Bild: Folksamling vid Rosendals slott med anledning av Unionskrisen 1905 för att visa sitt stöd för den svenska kungen Oscar II. FOTOGRAF: Okänd. BILDNUMMER: Fa 50736 Stadsmuseet i Stockholm.Musik: ”Folkevise” av Edvard Grieg, inspelad av Constantin Stephan, piano, CC BY-SA 4.0, via Wikimedia Commons. Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

EU lägger många miljarder på forskning. Unionen satsar särskilt på forskning om material, batterier och bioteknik - vår tids utmaningar, där EU inte vill fortsätta att vara beroende av USA och Kina. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Nu pågår planeringen för nästa stora ramprogram för forskning, som ska omfatta åren 2028-2034 och som väntas kosta mer än 100 miljarder Euro. Samtidigt aktualiseras diskussionen om akademisk frihet - är det EU:s roll att se till att forskningen går fri från politisk styrning?Medverkande: Mats Benner, professor i forskningspolitik Lunds Universitet och Sofia Lodén, ordförande i Sveriges Unga Akademi.Programledare: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sverigesradio.se

Vändning i svensk ekonomi i sikte och ljusare framtid för hushållen. Det är budskapet i två nya konjunkturprognoser från Unionen och Handelsbanken. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programledare: Erika MårtenssonMedverkande: Christina Nyman, chefsekonom Handelsbanken och Tobias Brännemo, chefsekonom Unionen

Vändning i svensk ekonomi i sikte och ljusare framtid för hushållen. Det är budskapet i två nya konjunkturprognoser från Unionen och Handelsbanken. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programledare: Erika MårtenssonMedverkande: Christina Nyman, chefsekonom Handelsbanken och Tobias Brännemo, chefsekonom Unionen

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Tranæs-udvalget er kommet med deres endelige anbefalinger til, hvordan man skaber bedre rammer for det specialiserede socialområde (hjælp til danskere med sociale problemer og/eller handikap). De er kommet med 19 anbefalinger, hvoraf der desværre er meget lidt fokus på konkurrence og forbedring af incitamentstrukturerne. Hvordan kan det være?Derudover er EU's regeringschefer netop blevet enige om, at der må gøres noget ved de massive strukturelle vækstproblemer, der i årevis har plaget Unionen. Her er den lave vækst i både BNP og produktivitet altoverskyggende udfordringer. Dem vil man løse ved overdimensioneret statsstøtte for godt og vel tusind milliarder euro og ændringer i handelspolitiken, der i bund og grund er det økonomiske svar på at tisse i bukserne for at holde varmen. Og det vil bidrage til et andet strukturproblem, den alt for høje statsgæld i mange EU-lande. Hvad er så løsningen?Det er blandt emnerne, som panelet drøfter og giver svar på i denne udgave af Bag Om Nyhederne. Vært er direktør Jes Brinchmann, analysechef Otto Brøns-Petersen og forskningschef Karsten Bo Larsen.Produceret og tilrettelagt af Raurel Adams.Links:https://www.bt.dk/samfund/frustreret-professor-lad-robotter-sortere-plastikaffaldet-for-oshttps://borsen.dk/nyheder/opinion/industripolitik-kan-blive-vor-tids-efterlonhttps://cepos.dk/artikler/fortsat-stigning-i-kommunalpolitikernes-brug-af-ben

Europapodden är i Strasbourg där EU-parlamentet samlas för en sista session innan valet. Vi summerar en turbulent mandatperiod där kriserna avlöst varandra och där helt nya krav ställts på samarbetet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Pandemin ställde helt nya krav på EU-samarbetet. Ovanpå det klimathotet och så ett storskaligt krig efter att Ryssland invaderade Ukraina. Kriserna som kommit slag i slag har varit en prövning för det europeiska samarbetet. Hör om nya steg som tagits av unionen och om hur samarbetet fördjupats. Nu när parlamentet sammanträder för sista gången innan valet består agendan av en jumbohög – hela 89 lagförslag ska klubbas innan veckan är slut. Skandalerna som skakat parlamentet När kriserna krävt akut handling av EU har Europapaparlamentet vid flera tillfällen hamnat i bakvattnet när kommissionen med Ursula von der Leyen i spetsen flyttat fram sina positioner och stakat ut en ny väg. Parlamentet har också under mandatperioden skakats av flera skandaler, ledamöter som misstänks ha spionerat för främmande makt och korruption. Medverkande: Andreas Liljeheden, Ekots Brysselkorrespondent. Teresa Küchler, Svenska Dagbladet. Wiktor Nummelin, TT. Programledare: Caroline SalzingerProducent: Therese Rosenvinge

Det är ingen lätt uppgift att balansera transparens och ärlighet med den snabba och ofta skoningslösa spridningen i sociala medier. Jennie Zetterström driver konsultbyrån Buzzmore kommunikation och har lång erfarenhet av medieträning, presschefsroller och kriskommunikation från såväl regeringskansliet och Brottsförebyggande rådet, som Unionen. I det här avsnittet diskuterar vi hur samtiden ställer nya krav på den här typen av arbete, och hur man som organisation kan agera för att vara så framtidssäkrad, autentisk och modig som möjligt inom ramen för mediedramaturgins spelregler. // Programledare: Christian von Essen // Inspelat i Kitchen Studio på Roslagsgatan i Stockholm. // Läs mer på hejaframtiden.se och prenumerera på nyhetsbrevet!

Valgpodcast #4: Tidligere erhvervsleder og formand for Europabevægelsen Stine Bosse fører an i kampagnen for at få Moderaterne valgt ind i Europa-Parlamentet. Lars Løkke Rasmussens parti er måske det mest EU-glade af dem alle, men hvad vil de?Vært og tilrettelægger: Thomas Lauritzen, Altingets Europa-analytiker.Medvært: Rikke Albrechtsen, Altingets EU-redaktør.Interview: Stine Bosse, spidskandidat for Moderaterne.Producer: Clara Vestergaard Lausen, podcastassistent.Find alle Altingets kandidatinterview her Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

"Til de folk rundt omkring i Europa som i dag slutter sig til os i den europæiske union, vil jeg strække en hånd frem og sige; det var jeres demokratiske valg og jeres indsats som gjorde dagen mulig". Sådan lød det glade budskab 1. maj 2004, her afleveret af Irlands daværende premierminister Bertie Ahern på vegne af EU. Ti nye land blev optaget, hvor de fleste tidligere havde befundet sig på den socialistiske side af Jerntæppet under Den Kolde Krig. I dag, tyve år senere, står Europa i en skæbnestund. Ikke alene er der valg til Europa-Parlamentet og udskiftning af EU's politiske lederskab, men det krigsramte Ukraine er på tærsklen til at blive budt velkommen ind i klubben. Vil det betyde at Unionen kommer i konflikt med sin historiske mission om fred og stabilitet? Hvad bør definere de endelige grænser for EU's udvidelse? Og er Krim-halvøen og Kaukasus også Europa? Det er nogle af spørgsmålene i denne uges Kampen om historien, hvor Adam Holm taler med direktør for Tænketanken Europa Lykke Friis. Derudover medvirker historieprofessor fra Oxford University Timothy Garton Ash. Musik: Adi Zukanovic.

For our second bonus episode this week's we're going to listen to the familiar voice of our Nordic editor Richard Orange and his recent interview with Henry Catalini Smith, chairman of the Unionen trade union club at Spotify. The interview was recorded on the 14th of April, a couple of days after Unionen submitted its request to start negotiations with Spotify over the introduction of a collective bargaining agreement. We'll hear why Henry Catalini Smith wanted to start a union club, how he tailored the message for Spotify's many immigrant workers, how layoff announcements have affected the company, how management reacted to his union efforts, and much more. Last week, after this interview was recorded, Spotify pushed back against the drive to unionize by distributing leaflets to employees arguing against the need for a collective bargaining agreement. Read more about Spotify's counter-arguments and other perspectives on the unionization process via the links below.Would foreign tech workers in Sweden gain or lose from a union deal?Swedish word of the day: KollektivavtalINTERVIEW: ‘Spotify need to realise they're a bigger player and should act like one'And don't miss our two-part interview with Sen Kanner, union club chairperson at Klarna, which you can find in the two previous episodes._Become a member of The LocalShare your feedback on Sweden in Focus Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.