Podcasts about Unionen

I denne uge skal det handle om dyretransport, for i EU diskuterer man, hvordan dette skal foregå i fremtiden. Nogle vil slet ikke have transport af levende dyr, andre vil have en grænse på 8 timer og andre vil have en tredje løsning. For at blive klogere på emnet, har vi fået besøg af Amanda Heitmann, der har arbejdet som rådgiver for Asger Christensen i en årrække. Amanda er fynbo, men har boet i Bruxelles i forbindelse med sit job. Hun er en nørd indenfor landbrug, miljø og fiskeri, og har beskæftiget sig med det på EU-plan, i selskab med Asger, og hun ved at holdningerne til emnet er ret forskellige rundt i Unionen. Vi ringer også ud til Asger for at få en kommentar! Vi slutter af med at tale lidt om Amandas planer for fremtiden, hvor hun fx stiller op til Folketinget for Venstre, når valget på et tidspunkt udskrives. Der er kvægnørderi på programmet, når Anders, i selskab med fagspersoner fra branchen, fylder dine ører med sjov og spændende kvægsnak. Det bliver underholdende, når både erfarne og mindre erfarne gæsteværter kommer forbi studiet! Malkekvæg præsenteres i samarbejde med GLS-A og Ribers Maskinimport.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Welcome to Live From Progzilla Towers Edition 551. In this edition, we heard music by Manfred Mann's Earth Band, Dim Gray, Allan Holdsworth, Solstice, Genesis, Gong, Ezra Collective, IQ, Guapo, Toto, Dyble Longdon, Jack O' The Clock, Joan Armatrading, Kanaan & Ævestaden, Madis, Neon Fields, Riverside, Santana, Unionen, The Pineapple Thief, Younger Brother & Capercaillie.

Hur höga, eller låga, löneökningar tål egentligen den svenska ekonomin? I detta specialavsnitt gräver Makrorådet ner sig i den svenska avtalsrörelsen. Vad är mest överdrivet: Tysklands påverkan på den svenska ekonomin, eller KI:s produktivitetsprognos? Kerstin Hallsten, chefsekonom på Industriarbetsgivarna och Tobias Brännemo, chefsekonom på Unionen drabbar samman, och är sedvanligt oense om var det så kallade "märket" egentligen borde ligga.

Labo wiil oo Iswidhish ah oo rummaanka la dhigey. Ururka shaqaalaha Unionen ayaa balaarinaya shaqo joojintii uu ku hayayTesla. Qoysaska Iswidhishka ayaa wali ka digtoonow wax-iibsiga.

It's confirmed that more than 300 white collar workers and engineers will be made redundant at Northvolt's plant in Skellefteå. We hear from Shaneika Jeffrey, vice co-chair of the local branch of the Unionen trade union at the battery manufacturer. And: The government released its plan to grow Sweden's military by almost 30,000 people by 2030. Jacob Westberg, senior lecturer at the Swedish Defence University, shares his analysis.Also: More than 30 million cubic metres of untreated wastewater — including raw sewage — was released into Swedish waterways last year. Erik Karlsson at Svenskt Vatten explains what might be behind this.

Møde i Europaudvalget 1) Møde i EUU om forebyggelse af tab af plastgranulat for at reducere mikroplastforureningKommissionens forslag til Europa-Parlamentet og Rådets forordning om forebyggelse af tab af plastgranulat for at reducere mikroplastforurening. Forelæggelse ved miljøministeren2) Møde i Europaudvalget. Rådsmøde nr. 4050 (miljø) den 14. oktober 2024Rådsmøde nr. 4050 (miljø) den 14. oktober 2024. Dagsordenspunkt 2-4 forelægges ved miljøministeren3) Ændring af forordning nr. 261/2004 m.v. vedr. håndhævelse af passagerrettigheder i UnionenMøde i Europaudvalget. Forslag til Europa-Parlamentet og Rådets forordning om ændring af forordning (EF) nr. 261/2004, (EF) nr. 1107/2006, (EU) nr. 1177/2010, (EU) nr. 181/2011 og (EU) 2021/782 for så vidt angår håndhævelse af passagerrettigheder i Unionen. Forelæggelse ved transportministeren4) Møde i Europaudvalget. Meddelelse om EU's klimamål i 2040Meddelelse om EU's klimamål i 2040. Forelæggelse ved klima-, energi- og forsyningsministeren5) Møde i Europaudvalget. Rådsmøde nr. 4050 (miljø) den 14. oktober 2024Rådsmøde nr. 4050 (miljø) den 14. oktober 2024. Dagsordenspunkt 1 forelægges ved klima-, energi- og forsyningsministeren6) Møde i EUU. Rådsmøde (transport, telekommunikation og energi - energi) den 15. oktober 2024Rådsmøde (transport, telekommunikation og energi - energi) den 15. oktober 2024. Forelæggelse ved klima-, energi- og forsyningsministeren7) Møde i Europaudvalget. Rådsmøde (landbrug og fiskeri) den 21.-22. oktober 2024Rådsmøde (landbrug og fiskeri) den 21.-22. oktober 2024. Forelæggelse ved ministeren for fødevarer, landbrug og fiskeri8) Møde i Europaudvalget. Rådsmøde nr. 4053 (almindelige anliggender) den 15. oktober 2024Rådsmøde nr. 4053 (almindelige anliggender) den 15. oktober 2024. Forelæggelse ved europaministeren

Møde i Europaudvalget 1) Møde i EUU om forebyggelse af tab af plastgranulat for at reducere mikroplastforureningKommissionens forslag til Europa-Parlamentet og Rådets forordning om forebyggelse af tab af plastgranulat for at reducere mikroplastforurening. Forelæggelse ved miljøministeren2) Møde i Europaudvalget. Rådsmøde nr. 4050 (miljø) den 14. oktober 2024Rådsmøde nr. 4050 (miljø) den 14. oktober 2024. Dagsordenspunkt 2-4 forelægges ved miljøministeren3) Ændring af forordning nr. 261/2004 m.v. vedr. håndhævelse af passagerrettigheder i UnionenMøde i Europaudvalget. Forslag til Europa-Parlamentet og Rådets forordning om ændring af forordning (EF) nr. 261/2004, (EF) nr. 1107/2006, (EU) nr. 1177/2010, (EU) nr. 181/2011 og (EU) 2021/782 for så vidt angår håndhævelse af passagerrettigheder i Unionen. Forelæggelse ved transportministeren4) Møde i Europaudvalget. Meddelelse om EU's klimamål i 2040Meddelelse om EU's klimamål i 2040. Forelæggelse ved klima-, energi- og forsyningsministeren5) Møde i Europaudvalget. Rådsmøde nr. 4050 (miljø) den 14. oktober 2024Rådsmøde nr. 4050 (miljø) den 14. oktober 2024. Dagsordenspunkt 1 forelægges ved klima-, energi- og forsyningsministeren6) Møde i EUU. Rådsmøde (transport, telekommunikation og energi - energi) den 15. oktober 2024Rådsmøde (transport, telekommunikation og energi - energi) den 15. oktober 2024. Forelæggelse ved klima-, energi- og forsyningsministeren7) Møde i Europaudvalget. Rådsmøde (landbrug og fiskeri) den 21.-22. oktober 2024Rådsmøde (landbrug og fiskeri) den 21.-22. oktober 2024. Forelæggelse ved ministeren for fødevarer, landbrug og fiskeri8) Møde i Europaudvalget. Rådsmøde nr. 4053 (almindelige anliggender) den 15. oktober 2024Rådsmøde nr. 4053 (almindelige anliggender) den 15. oktober 2024. Forelæggelse ved europaministeren

Møde i Europaudvalget 1) Møde i Europaudvalget. Om ændring af direktiv (EU) 2015/2302 med henblik på at sikre en mere effektiv beskyttelse af rejsende m.v.Forslag til Europa-Parlamentets og Rådets direktiv om ændring af direktiv (EU) 2015/2302 med henblik på at sikre en mere effektiv beskyttelse af rejsende og forenkle og præcisere visse aspekter af direktivet Forelæggelse ved justitsministeren.2) Møde i Europaudvalget. Om harmonisering af insolvenslovgivningenForslag til Europa-Parlamentets og Rådets direktiv om harmonisering af insolvenslovgivningen. Forelæggelse ved justitsministeren.3) Møde i Europaudvalget. Rådsmøde (retlige og indre anliggender) den 10.-11. oktober 2024Rådsmøde (retlige og indre anliggender) den 10.-11. oktober 2024 Dagsordenspunkterne 1-7 og 12a. forelægges ved justitsministeren.4) Møde i Europaudvalget. Forslag om ekstraordinær makrofinansiel assistance til Ukraine m.v.Forslag om ekstraordinær makrofinansiel assistance til Ukraine og etableringen af samarbejdsmekanismen for lån til Ukraine. Forelæggelse ved økonomiministeren.5) Møde i Europaudvalget. Rådsmøde (økonomi og finans) den 8. oktober 2024Rådsmøde (økonomi og finans) den 8. oktober 2024. Forelæggelse ved økonomiministeren.6) Møde i Europaudvalget. Om fastsættelse af minimumsregler for bekæmpelse m.v. af hjælp til ulovlig indrejse m.v. i UnionenForslag til Europa-Parlamentets og Rådets direktiv om fastsættelse af minimumsregler for forebyggelse og bekæmpelse af hjælp til ulovlig indrejse og transit samt ulovligt ophold i Unionen og om erstatning af Rådets direktiv 2002/90/EF og Rådets rammeafgørelse 2002/946/RIA. Forelæggelse ved udlændinge- og integrationsministeren.7) Møde i Europaudvalget. Rådsmøde (retlige og indre anliggender) den 10.-11. oktober 2024Rådsmøde (retlige og indre anliggender) den 10.-11. oktober 2024 Dagsordenspunkterne 8-10, 12b og 12c. forelægges ved udlændinge- og integrationsministeren.

Møde i Europaudvalget 1) Møde i Europaudvalget. Om ændring af direktiv (EU) 2015/2302 med henblik på at sikre en mere effektiv beskyttelse af rejsende m.v.Forslag til Europa-Parlamentets og Rådets direktiv om ændring af direktiv (EU) 2015/2302 med henblik på at sikre en mere effektiv beskyttelse af rejsende og forenkle og præcisere visse aspekter af direktivet Forelæggelse ved justitsministeren.2) Møde i Europaudvalget. Om harmonisering af insolvenslovgivningenForslag til Europa-Parlamentets og Rådets direktiv om harmonisering af insolvenslovgivningen. Forelæggelse ved justitsministeren.3) Møde i Europaudvalget. Rådsmøde (retlige og indre anliggender) den 10.-11. oktober 2024Rådsmøde (retlige og indre anliggender) den 10.-11. oktober 2024 Dagsordenspunkterne 1-7 og 12a. forelægges ved justitsministeren.4) Møde i Europaudvalget. Forslag om ekstraordinær makrofinansiel assistance til Ukraine m.v.Forslag om ekstraordinær makrofinansiel assistance til Ukraine og etableringen af samarbejdsmekanismen for lån til Ukraine. Forelæggelse ved økonomiministeren.5) Møde i Europaudvalget. Rådsmøde (økonomi og finans) den 8. oktober 2024Rådsmøde (økonomi og finans) den 8. oktober 2024. Forelæggelse ved økonomiministeren.6) Møde i Europaudvalget. Om fastsættelse af minimumsregler for bekæmpelse m.v. af hjælp til ulovlig indrejse m.v. i UnionenForslag til Europa-Parlamentets og Rådets direktiv om fastsættelse af minimumsregler for forebyggelse og bekæmpelse af hjælp til ulovlig indrejse og transit samt ulovligt ophold i Unionen og om erstatning af Rådets direktiv 2002/90/EF og Rådets rammeafgørelse 2002/946/RIA. Forelæggelse ved udlændinge- og integrationsministeren.7) Møde i Europaudvalget. Rådsmøde (retlige og indre anliggender) den 10.-11. oktober 2024Rådsmøde (retlige og indre anliggender) den 10.-11. oktober 2024 Dagsordenspunkterne 8-10, 12b og 12c. forelægges ved udlændinge- og integrationsministeren.

Under de senaste decennierna har globalisering, teknologisk innovation och ekonomisk omstrukturering skapat både nya möjligheter och utmaningar på arbetsmarknaden. Traditionella branscher och yrken har förändrats samtidigt som nya har uppstått. Detta har ökar behovet av livslångt lärande och omskolning. Medverkande Christina Forsberg, generaldirektör, CSN Peter Fredriksson, professor i nationalekonomi vid Uppsala universitet Fredrik Malm (L), ordförande i utbildningsutskottet David Seim, professor i nationalekonomi vid Stockholms universitet Caroline Söder, vd, Trygghetsfonden TSL Åsa Westlund (S), utbildningspolitisk talesperson och vice ordförande i utbildningsutskottet Martin Wästfelt, förhandlingschef på Unionen och ordförande i PTK:s förhandlingschefsgrupp Samtalet leds av Gabriella Chirico Willstedt, medlemschef och forskningsledare på SNS.

År 1397 kröntes den unge Erik till kung av hela Norden under ett politiskt stormöte i Kalmar. Unionen kom därför att gå till historien som Kalmarunionen – och det var verkligen Kalmars union. Under det sekel som följde var den välplacerade sydöstsvenska staden upprepade gånger mötesplats för Skandinaviens högfrälse och kungamakt.Men varför? Hur kunde de bångstyriga stormän, rika änkor, sjörövarhövdingar och driftiga bergsmän som präglade livet i senmedeltidens Skandinavien komma överens om att underordna sig en enda monark? Hur hölls unionen samman, och varför fick den så många problem när den väl grundats?För att få svar på frågorna måste vi tränga på djupet i historien om Kalmarunionens tillkomst och lära känna Margareta Valdemarsdotter, en av de skickligaste och mäktigaste politiker Norden någonsin haft. Hon var dansk prinsessa, gift med en svensk-norsk kung och förmyndarregent för barn som aldrig fick chansen att regera på egen hand så länge hon var i livet. När systerdottersonen Erik kröntes i Kalmar var det Margareta som höll i tyglarna och fick sin vilja igenom. På punkt efter punkt besegrade hon sina många fiender och formade en union efter eget sinne, med det övergripande målet att skapa ordning ur kaos.I detta avsnitt av podden Harrisons dramatiska historia samtalar Dick Harrison, professor i historia vid Lunds universitet, och fackboksförfattaren Katarina Harrison Lindbergh om Kalmarunionen, den personalunion som under senmedeltiden förenade de svenska, norska och danska rikena under ett gemensamt kungligt överhuvud.Bild: Margareta, 1353-1412, drottning av Danmark, Norge och Sverige – Nationalmuseum, public domain.Klippare: Emanuel LehtonenProducent: Urban Lindstedt Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Torsdag aften vedtog EU-landenes ledere det triumvirat, de vil have i toppen af Unionen de næste fem år. Hvordan lavede de aftalen, hvem er de nye EU-chefer og hvad er udfordringerne nu? Rikke og Thomas sender dig på sommerferie med analysen.Vært og tilrettelægger: Thomas Lauritzen, Altingets Europa-analytiker.Medvært: Rikke Albrechtsen, Altingets EU-redaktør.Producer: Clara Vestergaard Lausen, podcastassistent. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vilken roll ska mänskliga rättigheter i arbetslivet spela i den nya svenska biståndspolitiken? Lyssna på vår inspelning av seminariet där framtiden för Sveriges biståndspolitik, som bla berör Journalistförbundets och andra fackförbunds internationella arbete, debatterades på scen i Almedalen 2024.  På scen Maria Nyberg, generalsekreterare Union to Union, Peter Hellberg, förbundsordförande Unionen, Erik Lysén, chef Act Svenska kyrkan, och Gudrun Brunegård, biståndspolitisk talesperson Kristdemokraterna. Moderator Journalistförbundets presschef Petteri Flanagan Karttunen. Arrangörer TCO, Union to Union och Journalistförbundet.

Vi tar ett grepp om arbetsmarknadens paradox. Martin Wästfelt, förhandlingschef Unionen och Anna Gulliksen, global chef för kompetensförsörjning på Tietoevry pratar om hur de ser på paradoxen att 7 av 10 företag (enligt Svenskt Näringslivs Rekryteringsenkät) upplever att det är svårt att rekrytera rätt kompetens samtidigt som arbetslösheten stiger? Dessutom rekrytering, hur vi behöver få omställningsstudiestödet att fungera, mångfald och en ljus syn på framtiden!

Hvilket band udsender deres debutalbummet i 1981 med bla hittet "Girls On Film" (1981). De vandt Dansk Melodi Grand Prix i 2001? (Quizkampen - De 3 ledetråde). Hvilken sanger har lavet nummeret om den ungarske hovedstad Budapest? (Unionen Rundt). Hvilken Rod Stewart sang gemmer sig bag ordet 'Downtown' (Den hurtige Rod Stewart). Vært: Kenneth K.

Unionsupplösningen år 1905 mellan Sverige och Norge genomfördes fredligt trots att det fanns grupper som förespråkade att unionen skulle hållas samman med våld. En viss bitterheten på den svenska sidan handlade mer om hur norrmännen frigjort sig än självständigheten i sig.Den åldrande svenska monarken Oscar II, som pratade norska, tog mycket illa vid sig av hur norrmännen frigjorde sig från unionen, som skapades av hans farfar Karl XIV Johan 1814 som kompensation för det förlorade Finland.I denna nymixade repris av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Torbjörn Nilsson, professor i historia vid Södertörns högskola om unionen mellan Sverige och Norge som varade i nästan ett sekel.Unionen mellan Norge och Sverige fick aldrig den betydelse om Karl XIV Johan hoppades på när han med stormakternas godkännande tog Norge från Danmark i sluttampen av Napoleonkrigen. Norrmännen hade redan skapat en egen grundlag den 17 maj 1814 när Sverige med vapenmakt tvingade Norge att gå i union med Sverige i det som är Sveriges senaste krig.Unionen var en personalunion där Norge och Sverige fortsatte som två länder med egna lagar och gränser, men samma kung. Men ganska snart kom det att börja gnissla i relationerna mellan norrmännen och svenskarna. En rad politiska kriser kom att leda fram till att det norska parlamentet ensidigt sade upp unionen den 7 juni 1905, något som svenskarna inte accepterade. Men efter utdragna förhandlingar i Karlstad kunde länderna skiljas åt utan våld.Lyssna också på Napoleons marskalk som räddade Sverige.Bild: Folksamling vid Rosendals slott med anledning av Unionskrisen 1905 för att visa sitt stöd för den svenska kungen Oscar II. FOTOGRAF: Okänd. BILDNUMMER: Fa 50736 Stadsmuseet i Stockholm.Musik: ”Folkevise” av Edvard Grieg, inspelad av Constantin Stephan, piano, CC BY-SA 4.0, via Wikimedia Commons. Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

EU lägger många miljarder på forskning. Unionen satsar särskilt på forskning om material, batterier och bioteknik - vår tids utmaningar, där EU inte vill fortsätta att vara beroende av USA och Kina. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Nu pågår planeringen för nästa stora ramprogram för forskning, som ska omfatta åren 2028-2034 och som väntas kosta mer än 100 miljarder Euro. Samtidigt aktualiseras diskussionen om akademisk frihet - är det EU:s roll att se till att forskningen går fri från politisk styrning?Medverkande: Mats Benner, professor i forskningspolitik Lunds Universitet och Sofia Lodén, ordförande i Sveriges Unga Akademi.Programledare: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sverigesradio.se

Møde i Europaudvalget 1) Møde i Europaudvalget. Kommissionens forslag til Europa-Parlamentets og Rådets direktiv om ændring af direktiv 2000/60/EFKommissionens forslag til Europa-Parlamentets og Rådets direktiv om ændring af direktiv 2000/60/EF om fastlæggelse af en ramme for Fællesskabets vandpolitiske foranstaltninger, direktiv 2006/118 om beskyttelse af grundvandet mod forurening og forringelse og direktiv 2008/105/EF om miljøkvalitetskrav inden for vandpolitikken. Forelæggelse ved miljøministeren.2) Møde i Europaudvalget. Opfølgning på rådsmøde (konkurrenceevne - indre marked og industri) den 24. maj 2024Opfølgning på rådsmøde (konkurrenceevne - indre marked og industri) den 24. maj 2024. Forelæggelse ved erhvervsministeren.3) Møde i Europaudvalget. Forslag til Europa-Parlamentets og Rådets forordning om screening af udenlandske investeringer i Unionen m.v.Forslag til Europa-Parlamentets og Rådets forordning om screening af udenlandske investeringer i Unionen og om ophævelse af Europa-Parlamentets og Rådets forordning (EU) 2019/452. Forelæggelse ved erhvervsministeren.4) Møde i Europaudvalget. Sager på erhvervsministerens områdeSager på erhvervsministerens område. forelæggelse ved erhvervsministeren.

Møde i Europaudvalget 1) Møde i Europaudvalget. Kommissionens forslag til Europa-Parlamentets og Rådets direktiv om ændring af direktiv 2000/60/EFKommissionens forslag til Europa-Parlamentets og Rådets direktiv om ændring af direktiv 2000/60/EF om fastlæggelse af en ramme for Fællesskabets vandpolitiske foranstaltninger, direktiv 2006/118 om beskyttelse af grundvandet mod forurening og forringelse og direktiv 2008/105/EF om miljøkvalitetskrav inden for vandpolitikken. Forelæggelse ved miljøministeren.2) Møde i Europaudvalget. Opfølgning på rådsmøde (konkurrenceevne - indre marked og industri) den 24. maj 2024Opfølgning på rådsmøde (konkurrenceevne - indre marked og industri) den 24. maj 2024. Forelæggelse ved erhvervsministeren.3) Møde i Europaudvalget. Forslag til Europa-Parlamentets og Rådets forordning om screening af udenlandske investeringer i Unionen m.v.Forslag til Europa-Parlamentets og Rådets forordning om screening af udenlandske investeringer i Unionen og om ophævelse af Europa-Parlamentets og Rådets forordning (EU) 2019/452. Forelæggelse ved erhvervsministeren.4) Møde i Europaudvalget. Sager på erhvervsministerens områdeSager på erhvervsministerens område. forelæggelse ved erhvervsministeren.

Vändning i svensk ekonomi i sikte och ljusare framtid för hushållen. Det är budskapet i två nya konjunkturprognoser från Unionen och Handelsbanken. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programledare: Erika MårtenssonMedverkande: Christina Nyman, chefsekonom Handelsbanken och Tobias Brännemo, chefsekonom Unionen

Vändning i svensk ekonomi i sikte och ljusare framtid för hushållen. Det är budskapet i två nya konjunkturprognoser från Unionen och Handelsbanken. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programledare: Erika MårtenssonMedverkande: Christina Nyman, chefsekonom Handelsbanken och Tobias Brännemo, chefsekonom Unionen

Lågkonjunkturen är över oss. Vad kan man göra när man passerat 60 år för att lindra de ekonomiska konsekvenserna vid arbetslöshet? Vad händer med a-kassan om man har gått ner i arbetstid? Eller löneväxlar?

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Tranæs-udvalget er kommet med deres endelige anbefalinger til, hvordan man skaber bedre rammer for det specialiserede socialområde (hjælp til danskere med sociale problemer og/eller handikap). De er kommet med 19 anbefalinger, hvoraf der desværre er meget lidt fokus på konkurrence og forbedring af incitamentstrukturerne. Hvordan kan det være?Derudover er EU's regeringschefer netop blevet enige om, at der må gøres noget ved de massive strukturelle vækstproblemer, der i årevis har plaget Unionen. Her er den lave vækst i både BNP og produktivitet altoverskyggende udfordringer. Dem vil man løse ved overdimensioneret statsstøtte for godt og vel tusind milliarder euro og ændringer i handelspolitiken, der i bund og grund er det økonomiske svar på at tisse i bukserne for at holde varmen. Og det vil bidrage til et andet strukturproblem, den alt for høje statsgæld i mange EU-lande. Hvad er så løsningen?Det er blandt emnerne, som panelet drøfter og giver svar på i denne udgave af Bag Om Nyhederne. Vært er direktør Jes Brinchmann, analysechef Otto Brøns-Petersen og forskningschef Karsten Bo Larsen.Produceret og tilrettelagt af Raurel Adams.Links:https://www.bt.dk/samfund/frustreret-professor-lad-robotter-sortere-plastikaffaldet-for-oshttps://borsen.dk/nyheder/opinion/industripolitik-kan-blive-vor-tids-efterlonhttps://cepos.dk/artikler/fortsat-stigning-i-kommunalpolitikernes-brug-af-ben

Vi lever i en orolig värld med krig i Europa, klimatkris och höga priser på det mesta. Hur kommunicerar man i svåra tider och situationer?Vi ställde frågan till Jennie Zetterström, expert på kris- och mediehantering. Med andra ord: hon kan det här med kommunikation i knepiga lägen. Jennie har varit pressekreterare åt flera ministrar och presschef på fackförbundet Unionen.Jennies generella råd för kommunikation i svåra lägen:* Ge människor den information de behöver för att kunna sköta sitt jobb* Se till att alla internt kan ge svar på frågor som kommer från till exempel kunder och partners* Berätta att situationen/problemen hanteras av chefer, ledningsgrupp eller relevant avdelning så att medarbetare kan känna sig trygga* Har något blivit fel, be om ursäktAtt man ska berätta tillräckligt för att människor ska kunna göra sitt jobb är inte att alltid berätta allt, fortsätter Jenny. Transparens i all ära, men det kan finnas juridiska, affärsmässiga och etiska skäl att inte berätta precis alls.Kommunicera regelbundetI en pågående kris är det viktigt att kommunicera regelbundet, även om man inte har något nytt att säga. Jenny jämför det med ett tåg som blir stående på spåret. Resenärerna vill höra då och då att "vi jobbar på problemet och vi återkommer så snart vi vet mer" även om det inte finns något nytt att meddela. Det handlar om att man vill känna sig informerad och inte bortglömd.Tystnad och avsaknad av information skapar ett tomrum som lätt fylls med skvaller och spekulationer.Lyssna och brygga över till ditt budskapEn god förmåga att ha i kriser är naturligtvis att kunna lyssna på och bemöta kritik men också att kunna brygga över från eventuella frågor man inte kan besvara till ett eget budskap. Man kan också tänka på det egna budskapet som ett "hem" och hur viktigt det är att man i utsatta situationer har det där hemmet att falla tillbaka på, hur diskussioner och samtal än går.Problem-lösning-vinstEn annan minnesregel för att komma ihåg hur man kan kommunicera i svåra lägen är: problem-lösning-vinst.* Prata om problemet för att sätta saker och ting i sitt sammanhang. Be om ursäkt om det är på sin plats.* Berätta hur ni planerar att lösa problemet.* Beskriv vad vinsten blir med lösningen.Att lära sig kommunicera tydligt och genomtänkt i tuffa situationer är något alla chefer behöver, säger Jenny. Man kan kalla det för medieträning eller något annat, men det handlar om att förbereda sig och träna för tydlig kommunikation när det blåser.---Några kloka ord från vår partner Twitch Health: Oftast vet vi vad som får oss att må bra. Bra mat, lite rörelse i vardagen och mental balans. Det är bara det att det inte blir av. Därför jobbar Twitch Health med att aktivera människor och företag för att skapa energi och välbefinnande. Hälsa som blir av. Läs mer på twitchhealth.se Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Europapodden är i Strasbourg där EU-parlamentet samlas för en sista session innan valet. Vi summerar en turbulent mandatperiod där kriserna avlöst varandra och där helt nya krav ställts på samarbetet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Pandemin ställde helt nya krav på EU-samarbetet. Ovanpå det klimathotet och så ett storskaligt krig efter att Ryssland invaderade Ukraina. Kriserna som kommit slag i slag har varit en prövning för det europeiska samarbetet. Hör om nya steg som tagits av unionen och om hur samarbetet fördjupats. Nu när parlamentet sammanträder för sista gången innan valet består agendan av en jumbohög – hela 89 lagförslag ska klubbas innan veckan är slut. Skandalerna som skakat parlamentet När kriserna krävt akut handling av EU har Europapaparlamentet vid flera tillfällen hamnat i bakvattnet när kommissionen med Ursula von der Leyen i spetsen flyttat fram sina positioner och stakat ut en ny väg. Parlamentet har också under mandatperioden skakats av flera skandaler, ledamöter som misstänks ha spionerat för främmande makt och korruption. Medverkande: Andreas Liljeheden, Ekots Brysselkorrespondent. Teresa Küchler, Svenska Dagbladet. Wiktor Nummelin, TT. Programledare: Caroline SalzingerProducent: Therese Rosenvinge

Etableringsjobb – kommer det att flyga? ”Vi tror starkt på detta och vi ska göra vad vi kan för att etableringsjobben ska bli en framgång. Hade vi inte trott på detta hade vi inte varit så ihärdiga”. Samhällsvetarpodden pratar med Martin Wästfelt som är förhandlingschef på Unionen, och som nu senast har förhandlat fram etableringsjobb på i stort sett alla Unionens avtalsområden. En konstruktion i trepartsform som också ger facket en unikt viktig roll.

Det är ingen lätt uppgift att balansera transparens och ärlighet med den snabba och ofta skoningslösa spridningen i sociala medier. Jennie Zetterström driver konsultbyrån Buzzmore kommunikation och har lång erfarenhet av medieträning, presschefsroller och kriskommunikation från såväl regeringskansliet och Brottsförebyggande rådet, som Unionen. I det här avsnittet diskuterar vi hur samtiden ställer nya krav på den här typen av arbete, och hur man som organisation kan agera för att vara så framtidssäkrad, autentisk och modig som möjligt inom ramen för mediedramaturgins spelregler. // Programledare: Christian von Essen // Inspelat i Kitchen Studio på Roslagsgatan i Stockholm. // Läs mer på hejaframtiden.se och prenumerera på nyhetsbrevet!

Valgpodcast #4: Tidligere erhvervsleder og formand for Europabevægelsen Stine Bosse fører an i kampagnen for at få Moderaterne valgt ind i Europa-Parlamentet. Lars Løkke Rasmussens parti er måske det mest EU-glade af dem alle, men hvad vil de?Vært og tilrettelægger: Thomas Lauritzen, Altingets Europa-analytiker.Medvært: Rikke Albrechtsen, Altingets EU-redaktør.Interview: Stine Bosse, spidskandidat for Moderaterne.Producer: Clara Vestergaard Lausen, podcastassistent.Find alle Altingets kandidatinterview her Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

"Til de folk rundt omkring i Europa som i dag slutter sig til os i den europæiske union, vil jeg strække en hånd frem og sige; det var jeres demokratiske valg og jeres indsats som gjorde dagen mulig". Sådan lød det glade budskab 1. maj 2004, her afleveret af Irlands daværende premierminister Bertie Ahern på vegne af EU. Ti nye land blev optaget, hvor de fleste tidligere havde befundet sig på den socialistiske side af Jerntæppet under Den Kolde Krig. I dag, tyve år senere, står Europa i en skæbnestund. Ikke alene er der valg til Europa-Parlamentet og udskiftning af EU's politiske lederskab, men det krigsramte Ukraine er på tærsklen til at blive budt velkommen ind i klubben. Vil det betyde at Unionen kommer i konflikt med sin historiske mission om fred og stabilitet? Hvad bør definere de endelige grænser for EU's udvidelse? Og er Krim-halvøen og Kaukasus også Europa? Det er nogle af spørgsmålene i denne uges Kampen om historien, hvor Adam Holm taler med direktør for Tænketanken Europa Lykke Friis. Derudover medvirker historieprofessor fra Oxford University Timothy Garton Ash. Musik: Adi Zukanovic.

Flera viktiga räntebesked kommer nu i veckan, bland annat från Riksbanken. Fackförbundet Unionen menar att det finns risk att vi får för låg inflation om inte räntan sänks nu. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programledare: Erika MårtenssonMedverkande: Tobias Brännemo, chefekonom Unionen och Kristian Åström, ekonomikommentator

Flera viktiga räntebesked kommer nu i veckan, bland annat från Riksbanken. Fackförbundet Unionen menar att det finns risk att vi får för låg inflation om inte räntan sänks nu. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programledare: Erika MårtenssonMedverkande: Tobias Brännemo, chefekonom Unionen och Kristian Åström, ekonomikommentator

Börsyra och glädje när inflationen i Sverige faller mer än väntat och det talas om räntesänkningar i USA. Men hur ska dagens besked tolkas och hur kommer Riksbanken agera? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programledare: Erika MårtenssonMedverkande: Johan Löf, prognoschef Handelsbanken och ´Tobias Brännemo, chefekonom Unionen

Börsyra och glädje när inflationen i Sverige faller mer än väntat och det talas om räntesänkningar i USA. Men hur ska dagens besked tolkas och hur kommer Riksbanken agera? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programledare: Erika MårtenssonMedverkande: Johan Löf, prognoschef Handelsbanken och ´Tobias Brännemo, chefekonom Unionen

Den 12 april 1861 inleddes amerikanska inbördeskriget när de konfedererade öppna eld mot Fort Sumter utanför Charleston som hölls av unioniststyrkor. Krigsutbrottet hade föregåtts av en många år lång konflikt mellan stater som ville avskaffa slaveriet och stater som ansåg att det borde vara kvar.Slavfrågan delade amerikanarna i norr och söder, men bakom denna ytliga konflikt låg djupare motsättningar som handlade om kultur, ekonomi och ideologi. Abraham Lincolns val till president ställde konflikten på sin spets eftersom han drev en tydlig antislavpolitik. De södra slavstaterna som bröt sig ur bildade Konfederationen och de stater som stod kvar blev Unionen.I detta avsnitt av Militärhistoriepodden behandlar Martin Hårdstedt och Peter Bennesved amerikanska inbördeskrigets utbrott och kriget fram till slaget vid Gettysburg som av många brukar uppfattas som krigets vändpunkt.De militära förutsättningarna var inledningsvis inte självklar på Nordstaternas sida. Det fanns visserligen strategiska faktorer som Nordstaternas stora befolkning och mer utvecklade industri, men Sydstaterna hade minst lika stor militär kompetens. I krigets inledning visade sig Sydstaterna ha en viss fördel av detta.I krigets inledning inkallades manskap på båda sidor som hade liten eller ingen militär utbildning. Antalet officerare med militär yrkeskunskap var få. Ganska omedelbart visade det sig att de nya långskjutande infanterigevären och artilleriet gynnade försvarsstrid. Den som hann gräva ner sig eller gruppera med skydd hade en avgjord fördel.I Europa uppfattade man att kriget var ett amatörkrig. Faktum är att amerikanska inbördeskriget var det första industriella kriget i den meningen att industriell kapacitet och nymodigheter som järnväg och telegraf spelade en stor roll.Fram till våren 1863 höll Sydstaterna emot och kriget var långt ifrån avgjort. Sydstaternas mest framstående befälhavare Robert E Lee lyckades försvara Richmond och inleda en offensiv norrut mot Washington. Oroväckande för Sydstaterna på längre sikt var att Nordstaterna hade tryckt tillbaka Sydstaternas arméer i väst och erövrat Mississippifloden. Sydstaterna var därmed delade i två delar och snaran drogs sakta åt kring Södern. Kriget skulle sommaren 1863 kulminera i slaget vid Gettysburg.Bild: Slaget vid Fort Sumter, som avbildats av Currier och Ives, Wikipedia, Public Domain.Klippare: Emanuel Lehtonen Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Ett år kvar till EU-parlamentsvalet och kampanj-temperaturen börjar höjas. Den senaste tiden har alltfler partier gjort utspel kopplade till EU-politiken. Sverigedemokraterna vill utreda ett eventuellt utträde ur unionen, Liberalerna väcker en ny euro-debatt och Moderaterna vill lägga mer fokus på EUs klimatpolitik. Samtidigt har EU förändrats sen Sverige gick med för snart 30 år sen. Unionen har idag mer inflytande över svensk lagstiftning och svenska politiker ger EU-lagstiftning mer tyngd här hemma. Är det den debatten EU-kritiska väljare saknar? Med Susanne Palme, EU-kommentator och Fredrik Furtenbach, inrikespolitisk kommentator.Programledare: Parisa HöglundProducent: Marina Nilsson MalmströmTekniker: Adam Alvin

For our second bonus episode this week's we're going to listen to the familiar voice of our Nordic editor Richard Orange and his recent interview with Henry Catalini Smith, chairman of the Unionen trade union club at Spotify. The interview was recorded on the 14th of April, a couple of days after Unionen submitted its request to start negotiations with Spotify over the introduction of a collective bargaining agreement. We'll hear why Henry Catalini Smith wanted to start a union club, how he tailored the message for Spotify's many immigrant workers, how layoff announcements have affected the company, how management reacted to his union efforts, and much more. Last week, after this interview was recorded, Spotify pushed back against the drive to unionize by distributing leaflets to employees arguing against the need for a collective bargaining agreement. Read more about Spotify's counter-arguments and other perspectives on the unionization process via the links below.Would foreign tech workers in Sweden gain or lose from a union deal?Swedish word of the day: KollektivavtalINTERVIEW: ‘Spotify need to realise they're a bigger player and should act like one'And don't miss our two-part interview with Sen Kanner, union club chairperson at Klarna, which you can find in the two previous episodes._Become a member of The LocalShare your feedback on Sweden in Focus Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Sverige bruttonationalprodukt (BNP) ökade med 2,0 procent i januari jämfört med föregående månad, enligt den preliminära BNP-indikatorn från Statistiska centralbyrån (SCB). Var lågkonjunkturen här och vände? Programledare: Philip RamqvistMedverkande: Kristian Åström, ekonomikommentator och Tobias Brännemo, chefsekonom Unionen

Sverige bruttonationalprodukt (BNP) ökade med 2,0 procent i januari jämfört med föregående månad, enligt den preliminära BNP-indikatorn från Statistiska centralbyrån (SCB). Var lågkonjunkturen här och vände? Programledare: Philip RamqvistMedverkande: Kristian Åström, ekonomikommentator och Tobias Brännemo, chefsekonom Unionen

Afsnit 4: I fjerde og sidste afsnit af miniserien om danskernes halve århundrede i EF og EU vender vi blikket fremad. Den erfarne diplomat Poul Skytte Christoffersen giver sin analyse af østlandenes demokratiske udfordringer, energikrisen, Ruslands krig, Ukraines plads i fællesskabet og Danmarks europæiske ansvar.Vært: Thomas Lauritzen, Europa-analytiker.Gæst: Poul Skytte Christoffersen, tidligere EU-ambassadør, tidligere sekretariatschef i EU's ministerråd og tidligere kabinetschef i EU-Kommissionen.Producer: Magnus Ebsen Bøgelund Pedersen, podcastassistent. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

1973-2023: En af Danmarks største europæiske problemknusere gennem tiden, diplomaten Poul Skytte Christoffersen, fortæller i denne miniserie udpluk fra sin personlige historie om Danmarks 50 år i EF og EU. Det første af fire afsnit handler om indmeldelsen, det indre marked og Fællesakten.Vært: Thomas Lauritzen, Europa-analytiker.Gæst: Poul Skytte Christoffersen, tidl. EU-ambassadør, tidl. sekretariatschef i EU's ministerråd og tidl. kabinetschef i EU-Kommissionen.Producer: Magnus Ebsen Bøgelund Pedersen, podcastassistent. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vänskapspodd tillsammans med Breaking Marathon Limit's Andreas Grøgaards och Sindre Buraas. Vi pratar om det norska kontra det svenska perspektivet på löpning. Varför har den norska metoden fått så stort genomslag internationellt och hur har Norge varit som löparnation historiskt? Ni hör första delen av samtalet här, del två ligger hos Breaking Marathon Limits som öppet avsnitt.  Innan samtalet snackar vi mycket om Terräng EM och om våra dåliga träningsveckor.  15 procent rabatt hos Addnature https://www.addnature.com/ med koden : SNYGGTANC15 - Gäller till 21/12 (Gäller även rabatterade varor)  https://linktr.ee/springsnyggtpodden  - Reflexbanor i samarbete med Petzl  25 procent rabatt hos Cura https://curaofsweden.com/se/ med koden : SPRINGJUL - Gäller även rabatterade varor    

Efter att Sydstaterna besegrats i ett blodigt inbördeskrig mellan åren 1861 och 1865 skulle unionen återupprättas. Sydstaterna delades in ockupationszoner som styrdes av Nordstatsarmén och civila befattningshavare som tillsatts av Nordstaterna ända fram till 1877.De tidigare svarta slavarna fick betala ett högt pris för de vita sydstaternas bitterhet över att de förlorat kriget. Övergrepp var vanliga och ett lapptäcke av delstatslagar gjorde det möjligt att förvägra de svartas sina rättigheter ända fram till 1960-talet.I detta avsnitt av Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med professor Martin Hårdstedt om följderna av det amerikanska inbördeskriget. Detta är den tredje och sista, delen i vår serie om det amerikanska inbördeskriget. Första delen hittar du här och andra delen hittar du här.Fortfarande idag går det att skönja konfliktlinjer från det amerikanska inbördeskriget i det amerikanska samhället. Mordet på presidenten Abraham Lincoln fem dagar efter krigsslutet kom bara att öka spänningarna. Och rasismen tog knappast slut med att slaveriet avskaffades.Det amerikanska inbördeskriget har blivit en nyckelhändelse i USA:s historia. Slaveriet avskaffas och USA får uppleva en traumatisk splittring som ledde till det dödligaste kriget i amerikansk historia. För den svarta befolkningen i den amerikanska södern fortsatte livet att präglas av hot, trakasserier och mord i många år framåt. Och många vita hävdade att sydstaternas brytning med unionen var rättfärdigad.Bild: The Peacemakers – målning från 1868 av George P.A. Healy, Wikimedia Commons. Skildrar William Tecumseh Sherman, Ulysses S. Grant, Abraham Lincoln och David Dixon Porter under ett strategiskt samtal på ångfartyget River Queen i krigets slutskede, mars 1865.Lyssna också på Monument och statyer – historien i det offentliga rummet.Musik: Blue Devils av Raighes Factory, Storyblock Audio. Klippare: Emanuel Lehtonen Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I morges kl. 9 ringede Folketingets formand ind til åbningsdebat. Det gør formanden hver år den første torsdag i oktober og i år falder det så på valgkampens dag to - vi ser nærmere på, hvad det betyder for strategien og taktikken i åbningsdebatten. Europæiske statsledere har i dag debatteret et nyt internationalt samarbejde. European Political Community, eller det europæiske politiske fællesskab på dansk. Det består af EU's stats- og regeringschefer samt lande, der håber at blive EU-medlemmer, men også flere nabolande, der ikke har ambitioner om at slutte sig til Unionen - blandt andet Norge, Schweiz og Storbritannien. Vi er med direkte fra den tjekkiske hovedstad Prag. Foreningen af olieproducerende lande, OPEC, besluttede i går at skære i olieproduktionen og dermed hæve priserne. Beslutningen vækker vrede i USA og andre vestlige lande, da det forværer den økonomiske krise og underminerer den økonomiske krigsførelse mod Rusland. Vi ser på konsekvenserne af beslutningen. Henrik Lerche og Mathias Bay Lynggaard er dagens værter. Erik Weir redigerer. www.dr.dk/lyd/p1/orientering

Ukas gjest har Wikipediaside på på tolv språk, og han har bursdag på samme dag som Sven! Han er tidligere keeper, nåværende Forfatterdebutant og for alltid Odding, fluefisker, ordførersønn og medlem av Unionen! Han har scoret og avgjort en straffekonkuranse, han har vunnet Kniksenprisen som beste målvakt to ganger, og han har 12 kamper for Norge sitt A-landslag. Han er en også en av bare 6 keepere som har scoret mål på øverste nivå i Norge etter serien ble startet opp i 1962. Ukas gjest er tidligere Odda, Brann, Start og Sønderjyske keeper, Håkon Eikemo Opdal. Håkon forteller om da han ordna det slik at han fikk keeper-valgfag på skolen, om den gang da keeper kunne holde ballen med hendene utenfor 16-meteren og en god del om fluefiske, Sisyfos og fransk litteratur. Send oss gjerne en e-post med ris, ros eller tips: heiafotball@nrk.no. Vi er også på Twitter @p3heiafotball. Hør episoden i appen NRK Radio

Unionsupplösningen år 1905 mellan Sverige och Norge genomfördes fredligt trots att det fanns grupper som förespråkade att unionen skulle hållas samman med våld. En viss bitterheten på den svenska sidan handlade mer om hur norrmännen frigjort sig än självständigheten i sig.Den åldrande svenska monarken Oscar II, som pratade norska, tog mycket illa vid sig av hur norrmännen frigjorde sig från unionen, som skapades av hans farfar Karl XIV Johan 1814 som kompensation för det förlorade Finland.I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Torbjörn Nilsson, professor i historia vid Södertörns högskola om unionen mellan Sverige och Norge som varade i nästan ett sekel.Unionen mellan Norge och Sverige fick aldrig den betydelse om Karl XIV Johan hoppades på när han med stormakternas godkännande tog Norge från Danmark i sluttampen av Napoleonkrigen. Norrmännen hade redan skapat en egen grundlag den 17 maj 1814 när Sverige med vapenmakt tvingade Norge att gå i union med Sverige i det som är Sveriges senaste krig.Unionen var en personalunion där Norge och Sverige fortsatte som två länder med egna lagar och gränser, men samma kung. Men ganska snart kom det att börja gnissla i relationerna mellan norrmännen och svenskarna. En rad politiska kriser kom att leda fram till att det norska parlamentet ensidigt sade upp unionen den 7 juni 1905, något som svenskarna inte accepterade. Men efter utdragna förhandlingar i Karlstad kunde länderna skiljas åt utan våld.Lyssna också på Napoleons marskalk som räddade Sverige.Bild: Folksamling vid Rosendals slott med anledning av Unionskrisen 1905 för att visa sitt stöd för den svenska kungen Oscar II. FOTOGRAF: Okänd. BILDNUMMER: Fa 50736 Stadsmuseet i Stockholm.Musik: ”Folkevise” av Edvard Grieg, inspelad av Constantin Stephan, piano, CC BY-SA 4.0, via Wikimedia Commons. Our GDPR privacy policy was updated on August 8, 2022. Visit acast.com/privacy for more information. Become a member at https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt.

Efter længere tids optræk har Inger Støjberg i dag meldt ud om sit parti Danmarksdemokraterne. Et parti som skaber uro og ekstra kamp om stemmerne blandt de borgerlige partier. Både Dansk Folkeparti og Nye Borgerlige har ellers bejlet til Inger Støjberg som løsgænger - men hun valgte at gå selv. Spørgsmålet er hvor mange hun eventuelt trækker med sig - blandt utilfredse folketingsmedlemmer af Dansk Folkeparti. Efter en rekordhurtig proces med ukrainsk ansøgning bliver det krigsplagede land i dag eller i morgen efter alt at dømme officielt kandidat til EU-medlemskab. Men mens Ukraine altså står til lynhurtigt at få kandidatstatus til EU, har en række lande på især Balkan ventet på medlemskab til Unionen i tyve år. Og at Ukraine nu ser ud til måske endda at overhale de ventende lande, bringer store følelser frem på Balkan. Naturen har det skidt i EU, og det tager EU-kommissionen nu konsekvensen af med en stor naturgenopretningspakke. Landbruget anerkender, at der er brug for det - især for at vende udviklingen for bier og andre bestøvere. Karen Hjulmand og Brita Kvist er værter, Tine Møller Sørensen er dagens redaktør. www.dr.dk/orientering

Holger K. Nielsen er vel den eneste danske toppolitiker, der kan bryste sig af at have vundet både en ja- og en nejkampagne op til folkeafstemninger om Danmarks forhold til EU.Det var i høj grad takket være den daværende formand for Socialistisk Folkeparti, at et lille flertal af danskerne stemte nej til Maastrichttraktaten 2. juni 1992 - og han spillede igen en vigtig rolle, da en ny folkeafstemning 18. maj året efter vendte resultatet til et ja.Men det var mildest talt ikke alle på den yderste venstrefløj, der var imponerede over Holger K. Nielsen og hans medvirken til det nationale kompromis, der skabte Edinburgh-aftalen med de danske EU-forbehold.”Jeg var godt klar over, at jeg var en kontroversiel person mange steder på det tidspunkt.”Sådan begynder den tidligere partiformand sin historie i den lydfortælling, du får at høre i ugens europæiske podcast.Lyt til Holger K. Nielsens intense fortælling om dengang han gik fra den ikoniske parole ”Holger og konen siger nej til Unionen” til at få kylet tomater i hovedet under sin 1. maj-tale i Fælledparken.Det er nemlig også historien om, hvordan Danmark fik det forsvarsforbehold, vi skal stemme om igen her 30 år senere. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.