Podcasts about pelle snickars

I vilket professor Pelle Snickars gästar mediespanarna och pratar om MKV-ämnets framtid, Spotify och de utmaningar de traditionella medierna möter i digitaliseringens tidevarv.

Lyssningssiffror i Spotify visar inte hur stor en artist egentligen är. Det menar forskare i den nya boken Spotify Teardown. Den nya boken Spotify Teardown bygger på ett forskningsprojekt som granskat musiktjänstens algoritmer, det vill säga hur den är uppbyggd. I ett av experimenten ville forskarna lägga upp en egen låt för att se hur lätt eller svårt det var att få upp den på tjänsten. En doktorand plockar av från frukostbordet och passar på att spela in det hela för att sedan ladda upp klippet till Spotify via mellanhandstjänster, så kallade aggregatorer. Pelle Snickars är professor i medie- och kommunikationsvetenskap vid Umeå universitet och en av medförfattarna till den nyligen utkomna boken Spotify Teardown. Några aggregatorer tyckte inte att det här var musik. Men när vi betalade dem var det musik. Det var ett sätt att förstå hur systemet styr och reglerar musiken när man laddat upp den till Spotify. Det blev en smärre hit, men bara på grund av våra egna bottar som lyssnade på den här låten ett par tusen gånger, säger professor Pelle Snickars. Genom en mängd experiment har forskarna försökt kartlägga hur Spotify egentligen ser ut under det glimrande gränssnittet. Processen kallas för algoritmic auditing, alltså en slags digital granskning. Pelle Snickars menar att deras arbete med datorprogrammerade 'bottar' bland annat lett fram till en särskilt viktig lärdom: att allt inte är som det ser ut att vara. Varken när det kommer till artister eller användare. Det är väldigt oklart om de här 160-170 miljoner lyssnare, som Spotify hävdar att de har, är maskiner eller människor. Och vad förhållandet mellan dem egentligen är, säger Pelle Snickars. När Kulturnytt frågar hur Spotify ser på problematiken med bottar skriver de i ett mailsvar: Vi ser väldigt allvarligt på artificiell manipulering av streaming på vår tjänst. Spotify har flera upptäcktåtgärder på plats som övervakar konsumtionen på tjänsten för att upptäcka, undersöka och hantera sådan aktivitet. Företaget har inte heller uppskattat forskarnas undersökning. Computer Sweden kunde 2017 berätta att Spotifys jurist i ett brev till Vetenskapsrådet ville att metoderna skulle ses över, något som tolkats som en påtryckning att dra in forskarnas anslag. Bland annat hänvisades till brott mot användaravtalet och att forskarna med manipulativa metoder kunnat tjäna pengar på musiken som laddats upp. Vetenskapsrådet avskrev förfrågan och professor Pelle Snickars ser allvarligt på händelsen. Det är sant att vi hade brutit mot användaravtalen och i mycket marginell mån också påverkat de ekonomiska utbetalningsmekanismerna. Vi har betalat mer pengar för att få upp vår musik på Spotify och vi har aldrig tagit ut några pengar säger Pelle Snickars och fortsätter: Det går inte att granska algoritmisk diskriminering om man inte bryter mot användaravtal. Så här har vi ett forskningsetiskt dilemma för närvarande som jag tror att vi kommer se mer av i akademien, men även i den journalistiska kåren. Joakim Silverdal joakim.silverdal@sverigesradio.se

Hur lätt är det att manipulera Spotify? Väldigt lätt, enligt Pelle Snickars som är aktuell med boken Spotify Teardown. Och varför faller somliga stora författarskap i glömska? Reportage om Sivar Arnér - på 50-talet en av landets stora, idag nära bortglömd. Går det att lita på att en artist med höga lyssnarsiffror på Spotify verkligen har många lyssnare? I den nya boken Spotify Teardown granskas musiktjänstens algoritmer och hur lätt det är att manipulera plattformen. Intervju med författaren och professorn i Media- och kommunikationsvetenskap Pelle Snickars.  Vad är det som avgör om en författare lever vidare eller faller i glömska? Författaren Sivar Arnér, debuterade 1943 och skrev en roman om året från fyrtiotalet och femtio år framåt och betraktades som en viktig författare. Men varför blev han så snabbt bortglömd, varför överlevde inte hans prosa? Katarina Wikars söker efter svaret på bibliotek, antikvariat och i arkiv.  I helgen hade Kung Roger premiär på Kungliga Operan i Stockholm - ett drama av tonsättaren Karol Szymanovski, inspirerat av Euripedes Backanterna. Kritiksamtal med P1 Kulturs Per Feltzin som kallar föreställningen "ett måste för den verkliga operaälskaren".  Programledare: Måns Hirschfeldt Producent: Mattias Berg

Varje dag bidrar våra vardagliga vanor till att spä på ett informationsöverflöd som saknar motstycke i världshistorien. Det brukar kallas big data, de enorma datamängder som vi dagligen skapar och som i allt större utsträckning påverkar vår tillvaro. Vilka nya upptäckter om människan och världen har det bidragit till? Har de nya sökmöjligheterna i vårt digitaliserade kulturarv redan börjat förändrat vår syn på historien? Överdriver vi konsekvenserna – eller har vi bara sett början? Bildningspodden reder ut ett av vår tids mest omdiskuterade begrepp. Veckans samtalsgäster är teknikhistorikern Nina Wormbs och medieforskaren Pelle Snickars. I avsnittet kan du också höra litteraturvetaren Cecilia Lindhé och it-forskaren Johan Magnusson. Avsnittet spelades in inför publik på Göteborgs universitetsbibliotek fredagen den 29 september. Ljudtekniker: Oskar Oscarsson. Bildningspodden – en podcast för vetgiriga – produceras av Magnus Bremmer och Klas Ekman för Humanistiska fakulteten vid Stockholms universitet.

Vilken plats har den klassiska bildningen i en tid när arbetsmarknaden kräver spetskompetens och konsumtionen av kultur och medier individualiseras? Är bildningsbegreppets innebörd konstant eller behöver det uppdateras i takt med att samhället förändras? Vi träffar tre personer med tankar om bildning i vår tid: filosofiprofessorn Sharon Rider, professorn i medie- och kommunikationsvetenskap Pelle Snickars och Macarena de la Cerda från föreningen Megafonen.

Vilken plats har den klassiska bildningen i en tid när arbetsmarknaden kräver spetskompetens och konsumtionen av kultur och medier individualiseras? Är bildningsbegreppets innebörd konstant eller behöver det uppdateras i takt med att samhället förändras? Vi träffar tre personer med tankar om bildning i vår tid: filosofiprofessorn Sharon Rider, professorn i medie- och kommunikationsvetenskap Pelle Snickars och Macarena de la Cerda från föreningen Megafonen.

Framtidens nätsuccéer, dagens inkomstbringande kattstjärnor och nätaktivism. Dagens Wilson i P1 kretsar kring livet på nätet. SR:s kulturkorrespondent Roger Wilson leder talkshowen i P1 hela veckan och i sitt andra program tittar han närmare på nätet. Du får då bland annat höra historien om Rogers helt misslyckade möte med nätstjärnan Grumpy Cat. Pia Kalischer, musik- och evenemangsansvarig på SR, och Miriam Larsson, analytiker på SR:s avdelning för publik- och omvärldsanalys, kommer till studion och blickar tillsammans med Roger Wilson tillbaka på intrycken från SXSW-festivalen i Austin i våras. Storföretag som köper upp konkurrenter och stater som övervakar och kartlägger oss på nätet. Håller hela drömmen om nätet och friheten på att krackelera? Roger Wilson ställer frågan till Pelle Snickars, professor i medie- och kommunikationsvetenskap vid Umeå universitet, och Sam Sundberg, journalist och författare. Kampanjer på sociala medier för och mot allt möjligt avlöser varandra men hur framgångsrika är politiska kampanjer på nätet egentligen? Kan man förändra något eller når man bara de redan frälsta? Jesper Nilsson, aktivist som bland annat engagerat sig för avgiftsfri kollektivtrafik, besöker Wilson i P1 för att prata om nätet som kampanjforum. I studion finns också Åsa Avdic från SVT som är dagens bisittare och bandet Like Swimming som står för dagens live-musik.

Om hemmen i våra hjärtan och om forskarna som ska wallraffa bland Spotifys ljudfiler. Med Urban Björstadius. Vår tid verkar ju ibland närmast fixerad vid bostäder och boende. Tidningshyllorna fylls av inredningsmagasin, på tv sänds mängder av hemmafixarprogram och det sätts upp krogshower om trenderna att inreda ljust och fräscht. I den nya boken Bygga och bo skriver ett 15-tal forskare från Nordiska Museet om vad hemmen betyder för oss och vi hör tre av dem, Maria Maxén, Christina Westergren och Dan Waldetoft. Vårt sätt att konsumera musik, tv och film håller på att förändras i grunden när vi går över till att ta del av strömmande media på Internet. I ett nytt projekt ska forskarna genom ett slags digitalt wallraffande studera hur musiken, datafilerna, rör sig genom en av de här tjänsterna, svenska Spotify. Det berättar Pelle Snickars som är forskningschef på Kungliga Biblioteket i Stockholm. Programledare är Urban Björstadius.

Under åren runt millennieskiftet formulerades flera visioner om vad internet skulle betyda för samhället och kulturen. Det handlade om ett levande kulturarv, om en ny avantgarde-litteratur och om platta och demokratiska samtalsforum. Men hur blev det egentligen? Morris Wikström träffar poeten Cia Rinne som undrar vad som händer när texten flyter fritt på nätet, Pelle Snickars, forskningschef på nationalbiblioteket som undrar vad som händer med kulturarvet när informationsmängden exploderar, och forskaren Rasmus Fleischer som påstår att internet håller på att centraliseras och genomgå en klassisk industrialisering.

I förra veckan startade hovrättsförhandlingarna i Stockholm mot grundarna av fildelningssajten The Pirate Bay. I tingsrätten dömdes de för medhjälp till brott mot upphovsrättslagen, men oavsett hur hovrätten dömer så kommer domen inte att få någon reell betydelse eftersom fildelningen är här för att stanna. Det säger Pelle Snickars, forskningschef på Kungliga Biblioteket och en av redaktörerna för den nya boken Efter The Pirate Bay. Fildelandet är så tätt förknippat med webbens struktur och så accepterat som social norm att juridiken inte kan stoppa utvecklingen. I stället efterlyser han en digital politik som förmår hantera internetålderns nya utmaningar. I det fjärde och sista avsnittet i serien om folktrons erotiska väsen berättar Ebbe Schön om djävulen, älvorna och vad det innebar att bli bergtagen. Programledare är Urban Björstadius.

I en tid när digitalkameror finns i var och varannan mobiltelefon och vi laddar upp våra digitala foton på sajter som Flickr eller Facebook, så har våra arkiv och museer varit desto långsammare med att anamma den nya tekniken. Trots att de ruvar på kulturhistoriska fotoskatter så har de inte lagt upp mer än en bråkdel av sina bilder på webben, och den som vill botanisera bland bilderna måste alltså bege sig till respektive arkiv för att på ort och ställe bläddra bland fotografierna. Allt fler arkiv och museer lägger dock ut sina fotosamlingar på webben, något som får effekter både för upphovsrätten och för hur vi ser på vad som är ett fotografi. Det säger konstvetaren Anna Dahlgren vid Nordiska Museet, som tillsammans med Pelle Snickars är redaktör för den nya forskningsantologin I bildarkivet, om fotografi och digitaliseringens effekter. I dagarna är det 100 år sedan Sveriges första långfilm hade premiär. Filmen som visades för första gången 9 januari 1910 var en filmatisering av den då folkkära teaterpjäsen Värmlänningarna. Vår krönikör filmforskaren Anne Bachmann har tittat närmare på filmen. I den andra delen i vår serie om tecknad film berättar filmvetaren Midhat Ajanovic om filmanimatörerna Winsor McCay, Victor Bergdahl, Viking Eggeling och Walt Disney. Programledare är Urban Björstadius.

Förr i tiden var skogarna mörka och farliga och man skrämde barnen med berättelser om troll, skogsrår och rovdjur. Idag har naturen i stället blivit en symbol för den goda barndomen och skogen har blivit en idyll som barn bör vistas i så mycket som möjligt. Professor Gunilla Halldén säger att vi idag har en nostalgisk syn på både naturen och barndomen - de står båda för något ursprungligt, äkta och oförstört. Dessutom handlar det om fenomenet YouTube, den snabbast växande sajten på Internet. YouTube har på några år blivit världens största arkiv för rörliga bilder och har också blivit en viktig kraft att räkna med för såväl företag som politiker och forskare. Det berättar Pelle Snickars som är forskningschef på Kungliga Biblioteket och redaktör för den nya antologin The YouTube Reader. Programmet är en repris från septemer i år. Programledare är Urban Björstadius.

I dagens program av Fredagsbubbel får jag tillfälle att prata med en av Sveriges största tänkare när det gäller mediehistorik kopplat till internet som fenomen. När jag ibland själv haft svårt att sortera bland mina tankar kring trender och beteendevetenskapliga sammanhang på internet har jag ofta haft stor behållning av

I dagens program av Fredagsbubbel får jag tillfälle att prata med en av Sveriges största tänkare när det gäller mediehistorik kopplat till internet som fenomen. När jag ibland själv haft svårt att

I dagens program av Fredagsbubbel får jag tillfälle att prata med en av Sveriges största tänkare när det gäller mediehistorik kopplat till internet som fenomen. När jag ibland själv haft svårt att sortera bland mina tankar kring trender och beteendevetenskapliga…

När jag ibland själv haft svårt att sortera bland mina tankar kring trender och beteendevetenskapliga sammanhang på internet har jag ofta haft stor behållning av Pelle Snickars Under Strecket-artiklar i Svenska Dagbladet, som mycket väl sammanfattat och hjälpt mig sätta ord på mina egna tankegångar om webbtrender ur ett samhällsvetenskapligt perspektiv.Som symbol för kampen mellan det gamla och det nya pågår just nu Pirate Bay-rättegången i Stockholm och det var när jag sökte objektiva, kunskapsgrundade vinklingar och kommentarer runt denna som jag kom att tänka på Pelle Snickars.Pelle Snickars är mediehistoriker och tidigare forskningschef på statens ljud- och bildarkiv som nu är en del av Kungliga Biblioteket. Han är flitig mediedebattör, författare till flertalet böcker och är snart aktuell även som medförfattare till en bok om Youtube. Intervjun med Pelle Snickars spelades in igår, torsdagen den 26:e februari och jag ber som vanligt om ursäkt för perioder av bristande kvalitet i ljudupptagningen (framför allt under den första delen av intervjun). Jag skyller förstås allt på internet. jag vill dock påminna om att innehållet i intervjun är av desto högre kvalitet.Vi pratar om Youtube, Obama, bloggar, Pirate bay-rättegången, fildelning med 12-åringar på fest, att endast 3% av all film ses på bio, och om att medieindustrin måste anpassa sig och inte försöka vrida tillbaka tiden. Pelle berättar också om hur han i sin nyinstallerade Safari-webbläsare skriver “coldplay t” i sökrutan och får förslaget från Google att söka på “coldplay torrent”.Mitt favoritcitat ur intervjun:Det finns ingen mediehistorisk självklarhet i att vissa typer av ykresgrupper som funnits under 1900-talet med nödvändighet ska finnas kvar, eller vissa typer av institutioner, även under nästa sekel. Och det kanske är det vi rör oss mot här; vi ser helt enkelt ett antal yrkesgruppers undergång, sakta men säkert, för det här håller på att ersättas av någonting annat.När jag samtalar med Pelle Snickars så inser jag alltmer: om man bemödar sig om att förstå tekniken och de sociala aspekterna kring fildelning och hur den påverkar samhället så blir det alltmer tydligt att medieindustrin måste ta nya grepp, vara kreativa och gå ifrån att ta betalt per exemplar till att ta betalt för tjänster. Det går inte att vara bakåtsträvande och lägga en miljard kronor om året på att jaga ungdomar för att bibehålla en affärsmodell som inte är längre är giltig.Länkar som omnämns i programmet Kungliga biblioteket – Mediehistoriskt arkiv Pelle Snickars alla Under Strecket-artiklar på SvD Läs framför allt: Upphovsmän borde själva bli pirater Videoactive – Hur kulturella och historiska händelser har presenterats på TV runtom i Europa. Europeana – think culture Pirate bay Spotify Boken Here Comes Everybody av Clay Shirky ★ Support this podcast on Patreon ★

Vetenskapsradion Forum, P1 måndag 24 mars kl 13.20, tisdag 25 mars kl 19.03 och söndag 30 mars kl 19.35 YouTube är ett kulturellt fenomen utan motsvarigheter i mediehistorien. På sajten kan vem som helst ladda upp sina egna filmer och på två år har YouTube blivit världens största mediearkiv - här finns allt från glada amatörer som sjunger karaoke till smala dokumentärfilmer, och filmerna på YouTube ses dagligen hundratals miljoner gånger om.I dagens Vetenskapsradion Forum berättar mediehistorikern Pelle Snickars om mediefenomenet YouTube.Dessutom handlar det om hur ditt förnamn påverkar ditt liv, vad ditt sätt att gå avslöjar om din personlighet och hur man övertalar någon att minnas sådant som aldrig har hänt. Det är nämligen några av ämnena som den brittiske psykologiprofessorn Richard Wiseman skriver om i sin nya bok Hjärnknäppt, som recenseras i programmet.Programledare är Urban Björstadius.