Podcasts about skogar

Tropiska molnskogar och torrskogar är mindre kända än regnskogarna, men minst lika spännande och oerhört artrika, hör vi från Colombia. Och dimman vid dånande vattenfall skapar unika livsvillkor även här hemma i Sverige. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Skogar med namn som hämtade ur sagornas värld tar vi oss in i med hjälp av Sara som varit i Colombia. Och det som rasslar ner från ett träd där och kunde ha träffat henne är varken löv eller grenar utan något helt annat. Joacim tar oss med till svenska svämskogar, forsdimmeskogar och en unik urskog som glimmar som av silver. Björn minns sökandet efter tigrar och en skogstyp som nog inte finns, och besöket i ett land med mindre trädtäckning än Vatikanstaten, men som satsar på skogen. Och så har Lena har varit i det stora äpplet där det finns planer för fler plataner.Medverkande: Sara Sällström, Joacim Lindwall, Lena Nordlund, alla på Vetenskapsradion.Poddledare och producent: Björn Gunérbjorn.guner@sr.sevetenskapspodden@sr.se

Mats Karström är biologen som upptäckt unika naturvärden i Jokkmokks kommuns produktiva skogar. Han var en av de första att använda sällsynta arter för att identifiera skyddsvärda områden och engagemanget har bidragit till skydd av mer än 100 skogar i kommunen. I höst blev han skoglig hedersdoktor på SLU. I det här avsnittet av Lantbrukspodden träffar Land Lantbruks reporter Anna Ellström Mats Karström på hans hemmaplan.  Har du synpunkter eller förslag på ämnen och gäster till podden? Mejla oss på lantbrukspodden@landlantbruk.se

Ur innehållet: Intensivbehandling direkt hjälper många med glaukom. Flera talböcker av nobelpristagaren i litteratur. Skogar, fjäll och en engelsk trädgård i talbokstipsen. Vidd i både ärmar och byxben i höstens dammode.

P1:s veckomagasin om Sverige och världen politik, trender och analyser. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Timme ett:Rädslan i Beirut - besök på sjukus i stadens södra delHizbollah kraftigt försvagat - vad kan det leda till?Behövs verkligen kärnkraft i framtiden? - reportageExistensiell hälsa - om hur Folkhälsomyndigheten tar upp det begreppetKrönika av Ulrika KnutsonPanelen med Göran Greider, Dalademokraten, Amanda Sokolnicki, Dagens Nyheter och Olof Ehrenkrona, Svenska Dagbladet.Timme två:Torkan slår hårt mot Amazonas i BrasilienOm vad en fatwa egentligen är - med anledning av rättegång mot den man som angrep Salman Rushdie.Spelstaden Las Vegas inför USA-valet där det står och vägerNervös väntan bland Nato-länder inför USA-valSamtal med en teaterns grand old lady - Christina Schollin som gör succé i ny pjäs.Kåseri av Emil JensenProgramledare: Jesper LindauProducent: Richard MyrenbergTekniker: Tor Sigvardson

Vi pratar idag en hel om den skogliga utredning som Göran Enander gjort år svenska kyrkan och som släpptes i veckan. Det verkar vara en omställning värd namnet i skogen. Det verkar också vara så att privata skogsägare kanske kan se positivt på denna framtid.

Vi tar upp Ten Hags kontraktsförlängning. Varför valde klubben att bara förlänga med ett år? Vilket spel kan vi förvänta oss med nederländaren kvar vid rodret? Vi snackar även om Branthwaite och United-spelarnas insatser i EM. Dessutom tar vi upp lyssnarfrågor. Lyssna gärna!

Dawwa blir hjärtekrossad i skogen och Brutti förlitar sig på norrländskt påbrå.Något Kajkos officiella merch finns på:https://nagotkajko.se/Medverkande: David “Dawwa” Persson och Stefan “Brutti” Holmberg.Vid feedback och frågor, maila oss gärna på nagotkajko@gmail.com - eller DM:a oss på @nagotkajko på Instagram.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Hasse Andersson gjorde stor succé med låten Guld Och Gröna Skogar i Melodifestivalen 2015. Nu avslöjar han: - Lasse Holm och min fru Monica försökte stoppa mig från att tävla! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Hasse Andersson gick nyligen ut och berättade att han ska avsluta sin karriär. När han hälsar på hos Carolina Norén i Svensktoppsstudion avslöjar han nya okända detaljer från sin karriär, bland annat om motståndet mot hans deltagande i Melodifestivalen.- Min fru Monica Forsberg och jag hade en överenskommelse om att jag aldrig skulle tävla i Melodifestivalen. Jag testade att spela upp ”Guld Och Gröna Skogar” för henne och Lasse Holm och båda sa samma sak, de tyckte att den var otrendig och de avrådde mig starkt från att tävla.Hasse gör succé i tävlingen och får nya fans i alla åldrar och räknas idag till en av våra mest folkkära artister.Låten ”Guld Och Gröna Skogar” är tillsammans med 80-tals klassikern ”Änglahund” två av hans mest älskade låtar. När han nu bestämt sig för att avsluta karriären gör han det med en stor avskedsturné.- Jag har fått in massor av låtförslag från mina fans och jag ska försöka att tillgodose önskemålen så långt som möjligt. Jag kommer också spela de lite lugnare låtarna, jag vill visa upp en annan sida av mig själv.I sommar släpper Hasse Andersson nya singeln ”På Väg Hem” som han skrivit tillsammans med sin fru Monica Forsberg och Peter Kvint.

Storytime podden är tillbaka! Idag berättar jag två skräckhistorier om att befinna sig i dom mörka snöiga skogarna, där många tänkbara faror finns.. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Från livesändningen den 18e november. Välkommen till radiosvallets nya frågesport: Kick off - Det stora fotbollsquizet! I det här avsnittet får vi följa First Class Keepers och Kårstas skogar som ska tävla mot varandra. Spännande! I studion: Jacob Olin, David Lindström Radiosvallet stöds av Studentkåren i Sundsvall (SKS) och Journalistförbundet i Sundsvall (JFS)

Da Akureyri a Skogar, oltre 430 chilometri dei quali la gran parte effettuati attraversando la desolazione di un paesaggio brullo e privo di arbusti al punto da sembrare quasi lunare. E' questa l'ennesima avventura che Simone Salvagnin, 39enne di Schio, si è scelto abbracciando la buona causa di una raccolta fondi a sostegno dell'associazione no-profit Emozionabile impegnata nel promuovere attività ed esperienze per le persone con disabilità. Una missione sentita per Simone a cui, all'età di 13 anni, hanno diagnosticato una malattia degenerativa della retina che lo ha portato alla quasi totale cecità.

Älgstammen har de senaste åren krympt i Finland och den är på många håll så liten att jaktlag helt låter bli att jaga älg. Vad är det som har hänt och varför? Vad kan vi göra för att få älgstammen att växa igen - eller behöver den växa? I diskussionen deltar jägare Gunilla Nordblad och specialplanerare Mikael Wikström vid Finlands viltcentral. Ordet leds av Marie Söderman. E-post: slaget@yle.fi

Den amerikanska författaren Annie Dillard som betraktar sina essäer som sitt huvudverk. Katarina Wikars läser och förundras över den unika blicken. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Essän publicerades för första gången 2015. Jag kan inte släppa den där blicken – hör här: våra ögon låstes och någon kastade bort nyckeln. Vår blick var som om två älskande eller två dödsfiender oväntat mötts på en övervuxen stig medan båda tänkt på något annat: ett klargörande slag i magen. Det var också ett hårt slag mot hjärnan, eller hjärnor som plötsligt pucklade på varandra, med all den laddning och det intima gnissel som uppstår när ballonger gnids mot varandra. Den tömde våra lungor, den fällde skogen, flyttade åkrarna och torkade ut sjön, världen monterades ner och föll in i de där ögonens svarta hål. Denna blick – som förmår fälla skogar och montera ner världar kommer från en vessla, detta lilla vasstandade djur, som författaren Annie Dillard möter på sin skogspromenad en dag. Texten om mötet med vesslan är fem och en halv sida lång och inleder essäsamlingen: Att lära en sten att tala. Expeditioner och möten. Och skrevs redan i början av åttiotalet men kom på svenska först i år. Det här är inte en samling tillfällighetsskriverier, utfyllnadstexter låter hon hälsa i författarens anmärkning, det här är mitt riktiga verk. Annie Dillard är född 1945 och bosatt på en ensligt belägen ö i staten Washington i USA där man bara ser ett ljus från Kanada flämta svagt på vintern. Hon har en hemsida där hon ber om att få vara ifred Och hon skriver både fiktion och fakta, memoarer och poesi – en avklarnad och detaljskarp prosa om det mycket lilla och om det oändliga. Hon fick Pulitzerpriset redan som ung för sin Pilgrim at Tinker Creek som hette Livet vid ån på svenska. Och hennes värld kan vara ån strax intill, Galapagosöarna eller Antarktis. Hon iakttar noggrant, kan lyssna sig igenom vilken tystnad som helst, tillåter sig aldrig att bli sentimental eller nostalgisk. Hon har en förmåga som jag i brist på bättre kallar förunderlig att beskriva sitt möte med vesslan, hur det är att befinna sig inne i vesslans hjärna i sextio sekunder. Hur de båda samtidigt pluggade in på ett annat band, ett ljuvt och chockerande ögonblick. En vessla säger aldrig vad den tänker på. Den greppar sin enda nödvändighet och släpper inte taget, kan vi människor lära något där av? Att greppa sin enda nödvändighet och att inte släppa taget, att kraftlöst dingla från den vart den än för oss. Hon inleder sin text med anekdoten om örnen som sköts och visade sig ha en skarptandad vesslaskalle som satt fast i dess strupe, en vessla släpper aldrig sitt tag. Och som Jonas Ellerström skriver i sitt efterord till Att lära en sten att tala har också Laurie Andersson skrivit om henne i låten Speechless. Och nästa gång jag möter den där vesslan som bor i den övergivna sågen ska jag gå ett steg närmare. För mycket länge sen berättade jag för en tillfällig manlig bekant att jag egentligen kom från landet, ja, nästan från skogen, och han sa: Du har ju blivit helt totalurbaniserad. Trettio år senare försöker jag gradvis återvända till naturen och tystnaden och då kan Annie Dillard vara en vägvisare, en stigfinnare, en mentor. Hon är en glesbygdens Joan Didion, låter sig inte för ett ögonblick falla ner i sentimentalitet, det är som det är. Männen hon reser med i Ecuadors djungler häpnar att hon inte försöker hjälpa en snarad hjort i en by, att hennes ansikte var uttryckslöst när hon iakttog hjorten. Hon svarar: Mina herrar från staden, vad förvånar er? Att det finns lidande här eller att jag vet om det? Intill sin spegel därhemma har hon fotot på en brännskadad man, som två gånger i livet med tretton års mellanrum har blivit svårt bränd av bensin. Han säger i en intervju: Gud kan inte göra så här mot mig igen. Annie Dillard skriver: Kan någon vara snäll och förklara för Alan McDonald i hans värdighet, för hjorten vid Providencia i dess värdighet, vad som pågår? Och skicka mig karbonkopian. När Annie Dillard skrev den här boken var hon inte ens fyrtio och skriver redan insiktsfullt eller snare utan flummigt filter om åldrandet, eller humoristiskt om livsprinciper. Men hon är också en flätandets mästare som får en text om manliga nordpolsfarare i frack och bordssilver och en om några gitarrspelande frikyrkliga att korrespondera: varför liknar vi som går i kyrkan glättiga, hjärnbefriade turister på charteresa till det Absoluta? frågar hon sig. Och inför lättvindigheten i bönen ber hon oss stanna upp, tänka till. Vi borde alla bära skyddshjälmar i kyrkan, skriver hon. Och påminner om sjuttonhundratalets chassidiska judar som förstod vilken fara orden i bönen utsatte en för. Citat: Sen han åkallat Gud kunde Gud märka det och förgöra honom innan han hunnit yttra resten, Vare nådig. I Annie Dillards värld kan det vara värt att släpa fingrarna genom vatten fulla av pirayor. Klappa en sköldpadda full av encelliga alger på Galapagos och tänka: Jaha, här är vi nu allihop. Hon kan genomskåda hägringar och samtidigt vet hon hur svårt det är att få syn på dem för medvetandet förväntar sig ju alltid det vanliga. Katarina Wikars, Sveriges radios kulturredaktion Annie Dillard på svenska Det skrivande livet. Översättning av Niclas Nilsson. Ellerströms förlag, 2018. Grunden den heliga. Översättning av Niclas Nilsson. Ellerströms förlag, 2016. Att lära en sten att tala – expeditioner och möten. Översättning av Olle Thörnvall. Ellerströms förlag, 2015. Livet vid ån. Översättning av Roland Adlerberth. Stegelands förlag, 1978. Musik Sadness av AShamaluevMusic. IBGMusic For Videos.https://soundcloud.com/ashamaluevmusic2/sadness?in=ashamaluevmusic2/sets/piano-music

"Åh, vilken sagoskog! En riktig Bauer-skog!" Bilden av skogens magi är för många förknippade John Bauers verk. Men hur mår en sådan skog egentligen? Eva-Lotta Hultén går på jakt efter ett nytt ideal. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Ursrpungligen publicerad den 20 november 2018. ”John Bauer-skog”. Orden dyker upp i huvudet när jag vandrar på stigen längs den lilla jämtländska tjärnen med sina vita näckrosor, och de grova träden på alla sidor om den, och jag är kluven. Skogarna i John Bauers bilder är melankoliska, mystiska och fyllda av lufsiga, stornästa troll, grönhåriga huldror och väna prinsessor. Det var i den årligen återkommande sagosamlingen ”Bland tomtar och troll” som de flesta av hans mest kända bilder publicerades, från 1907 och framåt. 1915 tröttnade han på uppdraget men de följande utgåvorna av boken innehöll varje år någon av de av Bauer illustrerade sagorna. På så vis fick ständigt nya generationer barn sig Vill Vallareman, prinsessan Tuvstarr och deras skog till livs. Och medan sagorna i många fall är bortglömda är bilderna av dunkla skogar med sagoväsen fortfarande levande på de flesta svenskars näthinnor. Skogar vi uppfattar som vilda och orörda får ofta epitetet ”Bauerskog” men det är alldeles åt skogen fel. John Bauer var i hög grad ett barn av sin tid – symbolism, sagor och sägner, naturromantik och lokalpatriotism var tydliga strömningar runt sekelskiftet 1900. Han var alltså inte ensam i nordisk konst om att skildra storslagen natur eller använda sig av sagomotiv men det är honom vi minns framför de andra. Hans trolska bilder av dunkelt ljus, raka stammar och mossbeklädda stenblock har blivit lika viktiga för vår bild av skogen som Carl Larssons interiörer i hemmiljö har blivit för vår syn på vad som karakteriserar en riktig familjeidyll. Kanske är John Bauer rentav den konstnär som allra starkast format våra föreställningar om skogen. Skogar vi uppfattar som vilda och orörda får ofta epitetet ”Bauerskog” men det är alldeles åt skogen fel. Det är därför jag är kluven, där på min promenad vid den lilla tjärnen. För samtidigt som jag uppfattar naturen runtom mig som vacker, i Bauerskt avseende, ser jag också dess brister, som skog betraktad. John Bauer älskade skogen och var en naturmystiker. I hans brev till vänner återkommer ofta beskrivningar av naturen och han skildrar vackert de känslor den väcker hos honom. I ett brev formulerar han det såhär: ”Så svepte åter igen vinden något hårdare kring nejden och ven så hemskt genom gärdesgårdarna och träden. Jag kände mig stå ansikte mot ansikte med naturen. Det var naturen som talade genom vinden. Den sa Vad är du [för] något din stackare. Jag såg på mig. Jag såg på mina små ben, min kropp och armar i proportion. Jag såg vidderna omkring mig. Jag såg himlavalvet. Jag kunde tänka. Jag hade krav inom mig att dana nya kroppar och nya tänkande hjärnor. Jag var en länk i människosläktet. Återigen tjöt vinden hemskt. Det är naturen eller den ursprungliga kraften som givit dig tänkande hjärnor och de som givit dig förmågan att fortplanta dig. Jag bockade mig och var åter liten.” Bauer beskriver sig vara i naturens makt och han är liten och vördnadsfull inför den. Kanske är det just denna dyrkan som gör hans behov av att idealisera så stort. Naturen måste vara perfekt eftersom den är gudomlig och utan ordning och reda ingen perfektion. Han idealiserade skogen på samma sätt som han gjorde med unga kvinnor. Båda tycks för honom ha varit övernaturliga väsen att upphöja och försköna. I en riktig naturskog är trädens stammar av olika ålder och tjocklek, döda träd står upprätta mellan de ännu levande eller ligger på marken i olika stadier av förmultning. Gran samsas med tall, asp, björk, rönn och många andra arter. Här och var står träden tätt, på andra ställen bildas gläntor där flera träd fällts av storm eller ålder. På marken finns ofta en rik och blandad vegetation: mossor, ris, kärlväxter, småplantor. Men i sina målningar röjde John Bauer upp i skogen. Trädrötter blev snirkliga ornament och den mångfald av olika sorters mossa som ryms i en gammal skog reducerades till mjuka kuddar i samma färg och av samma fason. Allt kantigt blev mjukt och böljande och där finns aldrig några döda träd. Stammarna är alla ungefär lika grova och bildar inramning till motiven. Lilla prinsessan Tuvstarr vid sin tjärn är perfekt innefattad av två stora stammar långt fram i bilden och ytterligare två en liten bit bakom henne. Hon själv befinner sig precis i mitten av målningen. Skogens färger består av olika nyanser av brunt och grått och Tuvstarrs kropp lyser ljus som en sol. Det är uppenbart om man tittar på denna målning, eller på bilderna av lilltrollet Humpe och hans mor, trollet som skötte kungens storbyk, Bianca Maria och trollen, pojken och trollpackan, och alla de andra kända figurerna - att Bauer älskade symmetri. Men är det något en naturlig skog saknar så är det just symmetri. Och lika lite som alla kvinnor antingen är häxlika monster eller väna, med blont hår ner till ryggslutet, ser naturlig skog ut som i Bauers konst. Han idealiserade skogen på samma sätt som han gjorde med unga kvinnor. Båda tycks för honom ha varit övernaturliga väsen att upphöja och försköna. Och det sköna när det gäller skogen är i Bauers ögon det ordnade. John Bauers strävan mot förenkling och förädling i sin framställning av naturen var fullt medveten, och med en agenda. I ett brev till en vän skrev han under sin utbildningstid: ”Jag tänkte på alla jag kände. Alla hjälpte sin nästa och gjorde nytta, och de flesta bättre än jag. Men om jag försökte bli god, målade och ritade naturen intimt och visade människorna hur vacker den var. Kunde jag då inte något förädla den och på så sätt göra den en gentjänst. Jo, om jag kunde.” Slut citat. John Bauer ”förädlade” skogen. Han städade den och gjorde den prydlig och dekorativ, i övertygelsen att han gjorde den en tjänst men kanske var det snarare en björntjänst. Det är ingen större skillnad mellan John Bauers miljöer och en modern produktionsskog i avverkningsmogen ålder, där träd står på raka led och bildar en pelarsal – den skogstyp som undersökningar visar att många av oss moderna svenskar fortfarande rankar som vackrast och mest tilltalande för vår rekreation i skogen. Långt innan denna odlade, gallrade, städade skog blev standard i Sverige präntade alltså Bauers bilder in dess utseende som skönhetsideal och urbild av skogen i den svenska folksjälen. Hans troll rör sig i en natur där ordning råder. En onaturlig ordning. Det är naturligtvis inte John Bauers fel att den svenska skogen idag är artfattig, vind- och brandkänslig och lätt drabbas av insekts- och svampangrepp men kanske är det dags för nya bilder, nya föreställningar och nya drömmar om skogen än de han en gång skickade med oss, hur vackra och lockande hans målningar än är. Kanske kan vi, för skogens skull, lära oss att älska oordning, asymmetri och förruttnelse; det där vilda och ostädade som bara blir vackrare ju mer förståelse man får för dess komplexa samspel. Miljöer där kanske inte sagoväsen, men likväl många alldeles verkliga väsen av alla de slag kan trivas. Eva-Lotta Hultén, författare och journalist

Aviga hav och snåriga skogar Att översätta den franska författaren Marie Darrieussecq var för översättaren och förläggaren Lisa Lindberg att omedelbart kastas in i den mest intima sfären när hon ställdes inför en den mycket kroppsliga skildringen av en flickas uppväxt i "Flickan i Clèves". Ett arbete som ledde till vänskap och sedan dess har Lindberg varit den som ger Darrieussecq till svenskarna. Nu senast med romanen "Avigt hav". Marie Darrieussecq väjer inte för att behandla svåra frågor eller skriva en fiktiv biografi. Men kräver det mod även att översätta hennes böcker? Här möts de två i ett samtal som spelades in på Littfest i Umeå i mars 2023. Ett samtal om texter som rör sig över både geografiska och språkliga gränser, från aviga hav till snåriga skogar. Samtalsledare är översättaren Magdalena Sørensen. På engelska.

Oliver och Jimmy tar ton och då ska det pratas om Microsofts senaste visning av Xbox-titlar med deras developer direct....

Det börjar bli lite vintrigt och veckans avsnitt genomförs delvis på lite nordligare breddgrader än vanligt. Torbjörn gör ett återbesök i Gallringsdagar-skogen i Ludvika och återger vad som hänt i skogen sedan 2017. Under veckan släppte svenska Kyrkan en ny film om deras skogar. Den är diskussionsvärd och vi pratar om innehållet i den.

I detta avsnitt pratar vi en hel del om tillväxten i Nordens skogar och varför den har sjunkit i 10 år. Vi pratar också om en av veckans snackisar - slutar Husqvarna tillverka bensinsågar? Det blir också en genomgång av de aktuella virkespriserna och trenderna.

I dagens avsnitt: Stöket i Ericsson fortsätter Veckans trading Rapportsäsongen Omvända vinstvarningen i Sinch  Calliditas Viaplays rapport Kinas endgame Index Tack Vontobel och Pareto! https://paretosec.se/ Kika in Trade of the Week: https://track.adform.net/C/?bn=58971133 Kom ihåg att produkterna inte erbjuder något kapitalskydd och att du kan förlora din investering. Den här informationen utgör varken investeringsrådgivning eller en rekommendation för investeringsstrategier, utan är endast en annons. Den kompletta informationen om värdepapperen, särskilt vad gäller struktur och risker som är associerade med en investering, beskrivs i basprospektet och de slutliga villkoren. Dokumenten och faktabladet med basfakta för investerare publiceras på webbsidan som tillhör emittenten (Vontobel) på prospectus.vontobel.com. Värdepapper är inte enkla produkter och de kan vara svåra att förstå sig på.

Katarina Wikars finner meningar snirkliga som gamla jugendmöbler i Nattens skogar från 1936. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Hur närmar man sig texter som gör hårt motstånd? Är det kanske vissa böckers uppgift att vara ogenomträngliga? Den amerikanska författaren Djuna Barnes försökte år efter år skriva sig ut ur förhållandet med skulptören Thelma Woods. Hon jagade henne genom sovrum och parisiska barer i åtta år.Romanfigurerna flockas kring den alkoholiserade doktorn för att fråga honom allt han vet om natten, och han talar oupphörligt för att hålla ångesten borta. Allt har redan hänt, bara referaten är kvar.Nattens skogar betraktas sedan länge som en modernistisk klassiker men Djuna Barnes har inte fått några efterföljare. Katarina Wikars ber Joakim Pirinen och Horace Engdahl om läsanvisningar. Uppläsningar av Jane Friedman och Rolf Skoglund från Teater Aurora 1988.En Klassiker från 2011.

Katarina Wikars finner meningar snirkliga som gamla jugendmöbler i Nattens skogar från 1936. Hur närmar man sig texter som gör hårt motstånd? Är det kanske vissa böckers uppgift att vara ogenomträngliga? Den amerikanska författaren Djuna Barnes försökte år efter år skriva sig ut ur förhållandet med skulptören Thelma Woods. Hon jagade henne genom sovrum och parisiska barer i åtta år.Romanfigurerna flockas kring den alkoholiserade doktorn för att fråga honom allt han vet om natten, och han talar oupphörligt för att hålla ångesten borta. Allt har redan hänt, bara referaten är kvar.Nattens skogar betraktas sedan länge som en modernistisk klassiker men Djuna Barnes har inte fått några efterföljare. Katarina Wikars ber Joakim Pirinen och Horace Engdahl om läsanvisningar. Uppläsningar av Jane Friedman och Rolf Skoglund från Teater Aurora 1988.En Klassiker från 2011.

Ep. #12 - Natur   Jag pratar lite om Sveriges vackra natur, och om ställen jag har besökt och varit på som jag rekommenderar (norra Sverige bland annat).   Sample of the transcript at the bottom! ⁀⁀⁀⁀⁀⁀⁀⁀⁀⁀⁀⁀⁀⁀⁀⁀⁀⁀⁀⁀⁀⁀⁀⁀⁀⁀⁀⁀⁀⁀⁀⁀⁀⁀⁀⁀⁀⁀⁀⁀⁀⁀⁀⁀⁀⁀⁀⁀⁀⁀⁀ Om du vill få alla transkript till de tidigare och till alla framtida avsnitt, och om du vill hjälpa mig och podden så kan du bli patreon

Jalle och Robin läser dikter om förfäderna, om kvinnornas svek, om suktan efter sköna damer, om nattvioler och mycket annat av en av Sveriges främsta poeter. Inte minst står det sköna Dalarna i centrum för Erik Axel Karlfeldts poesi, som är ämnet för dagens vandring. Inlägget Erik Axel Karlfeldt – en poet från Dalarnas sköna skogar och ängar dök först upp på Radio Svegot.

Episode 552: December 12, 2021 playlist: Boris, "Drowning by Numbers" (W) 2022 Sacred Bones Mint Field, "Aire" (Sone) 2022 Felte Benoit Pioulard, "Veil" (Bloodless) 2021 self-released Sly and Robbie, "Depth Charge" (Disco Dub) 1979 Taxi skogar, "Paradise City" (Paradise City Jams) 2021 Vogelscheisse Und Seine Verruckten Kroeten, "Track.1 (excerpt)" (Vogelscheisse Und Seine Verruckten Kroeten) 1989 Strength Through Joy / 2021 Art Into Life Deux, "Golden Dreams" (Golden Dreams EP) 2012 Minimal Wave Navin Kala, "Ten" (Horse) 2021 self-released J. Albert, "Say Something" (Phase Portrait) 2021 Towhead Sky H1, "Bird Strike" (Azure) 2021 AD 93 Nate Scheible, "With Any Kind of Luck" (Fairfax) 2017 ACR / 2022 Warm Winters Vanessa Amara, "Piano, Bells and Two Reversed Tape Loops" (Music for Acoustic Instruments and Feedback) 2021 Posh Isolation Email podcast at brainwashed dot com to say who you are; what you like; what you want to hear; share pictures for the podcast of where you're from, your computer or MP3 player with or without the Brainwashed Podcast Playing; and win free music! We have no tracking information, no idea who's listening to these things so the more feedback that comes in, the more frequent podcasts will come. You will not be put on any spam list and your information will remain completely private and not farmed out to a third party. Thanks for your attention and thanks for listening.

Denna vecka snackar vi om hållbara aktier och fonder tillsammans med fondförvaltaren Magnus Alfredsson från Proethos Fonder. Det blir bland annat snack om höga värderingar inom sektor, en hållbar investeringsfilosofi, “green-washing” och hur det fungerar med införandet av EU:s taxonomi. Magnus presenterar också tre ESG-case: GIAB, Eolus Vind och Joby. I podden nämns bolagen: Godsinlösen Nordic $GIAB, Eolus Vind $EOLUB och Joby Aviation Inc $JOBY. Även Polestar (som är aktuella med en Spac-fusion med Gores Guggenheim) omtalas. I Veckans Volley belyser vi Volvos monsternotering med en emission om 25 miljarder SEK. Vi välkomnar alla former av inspel till: nantingomaktier@gmail.com Instagram: www.instagram.com/nantingomaktier/ Support this show http://supporter.acast.com/nantingomaktier. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

"Åh, vilken sagoskog! En riktig Bauer-skog!" Bilden av skogens magi är för många förknippade John Bauers verk. Men hur mår en sådan skog egentligen? Eva-Lotta Hultén går på jakt efter ett nytt ideal. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Ursrpungligen publicerad den 20 november  2018. John Bauer-skog. Orden dyker upp i huvudet när jag vandrar på stigen längs den lilla jämtländska tjärnen med sina vita näckrosor, och de grova träden på alla sidor om den, och jag är kluven. Skogarna i John Bauers bilder är melankoliska, mystiska och fyllda av lufsiga, stornästa troll, grönhåriga huldror och väna prinsessor. Det var i den årligen återkommande sagosamlingen Bland tomtar och troll som de flesta av hans mest kända bilder publicerades, från 1907 och framåt. 1915 tröttnade han på uppdraget men de följande utgåvorna av boken innehöll varje år någon av de av Bauer illustrerade sagorna. På så vis fick ständigt nya generationer barn sig Vill Vallareman, prinsessan Tuvstarr och deras skog till livs.  Och medan sagorna i många fall är bortglömda är bilderna av dunkla skogar med sagoväsen fortfarande levande på de flesta svenskars näthinnor. Skogar vi uppfattar som vilda och orörda får ofta epitetet Bauerskog men det är alldeles åt skogen fel. John Bauer var i hög grad ett barn av sin tid symbolism, sagor och sägner, naturromantik och lokalpatriotism var tydliga strömningar runt sekelskiftet 1900. Han var alltså inte ensam i nordisk konst om att skildra storslagen natur eller använda sig av sagomotiv men det är honom vi minns framför de andra. Hans trolska bilder av dunkelt ljus, raka stammar och mossbeklädda stenblock har blivit lika viktiga för vår bild av skogen som Carl Larssons interiörer i hemmiljö har blivit för vår syn på vad som karakteriserar en riktig familjeidyll. Kanske är John Bauer rentav den konstnär som allra starkast format våra föreställningar om skogen. Skogar vi uppfattar som vilda och orörda får ofta epitetet Bauerskog men det är alldeles åt skogen fel. Det är därför jag är kluven, där på min promenad vid den lilla tjärnen. För samtidigt som jag uppfattar naturen runtom mig som vacker, i Bauerskt avseende, ser jag också dess brister, som skog betraktad. John Bauer älskade skogen och var en naturmystiker. I hans brev till vänner återkommer ofta beskrivningar av naturen och han skildrar vackert de känslor den väcker hos honom. I ett brev formulerar han det såhär: Så svepte åter igen vinden något hårdare kring nejden och ven så hemskt genom gärdesgårdarna och träden. Jag kände mig stå ansikte mot ansikte med naturen. Det var naturen som talade genom vinden. Den sa Vad är du [för] något din stackare. Jag såg på mig. Jag såg på mina små ben, min kropp och armar i proportion. Jag såg vidderna omkring mig. Jag såg himlavalvet. Jag kunde tänka. Jag hade krav inom mig att dana nya kroppar och nya tänkande hjärnor. Jag var en länk i människosläktet. Återigen tjöt vinden hemskt. Det är naturen eller den ursprungliga kraften som givit dig tänkande hjärnor och de som givit dig förmågan att fortplanta dig. Jag bockade mig och var åter liten. Bauer beskriver sig vara i naturens makt och han är liten och vördnadsfull inför den. Kanske är det just denna dyrkan som gör hans behov av att idealisera så stort. Naturen måste vara perfekt eftersom den är gudomlig och utan ordning och reda ingen perfektion. Han idealiserade skogen på samma sätt som han gjorde med unga kvinnor. Båda tycks för honom ha varit övernaturliga väsen att upphöja och försköna. I en riktig naturskog är trädens stammar av olika ålder och tjocklek, döda träd står upprätta mellan de ännu levande eller ligger på marken i olika stadier av förmultning. Gran samsas med tall, asp, björk, rönn och många andra arter. Här och var står träden tätt, på andra ställen bildas gläntor där flera träd fällts av storm eller ålder. På marken finns ofta en rik och blandad vegetation: mossor, ris, kärlväxter, småplantor. Men i sina målningar röjde John Bauer upp i skogen. Trädrötter blev snirkliga ornament och den mångfald av olika sorters mossa som ryms i en gammal skog reducerades till mjuka kuddar i samma färg och av samma fason. Allt kantigt blev mjukt och böljande och där finns aldrig några döda träd. Stammarna är alla ungefär lika grova och bildar inramning till motiven. Lilla prinsessan Tuvstarr vid sin tjärn är perfekt innefattad av två stora stammar långt fram i bilden och ytterligare två en liten bit bakom henne. Hon själv befinner sig precis i mitten av målningen. Skogens färger består av olika nyanser av brunt och grått och Tuvstarrs kropp lyser ljus som en sol. Det är uppenbart om man tittar på denna målning, eller på bilderna av lilltrollet Humpe och hans mor, trollet som skötte kungens storbyk, Bianca Maria och trollen, pojken och trollpackan, och alla de andra kända figurerna - att Bauer älskade symmetri. Men är det något en naturlig skog saknar så är det just symmetri. Och lika lite som alla kvinnor antingen är häxlika monster eller väna, med blont hår ner till ryggslutet, ser naturlig skog ut som i Bauers konst. Han idealiserade skogen på samma sätt som han gjorde med unga kvinnor. Båda tycks för honom ha varit övernaturliga väsen att upphöja och försköna. Och det sköna när det gäller skogen är i Bauers ögon det ordnade. John Bauers strävan mot förenkling och förädling i sin framställning av naturen var fullt medveten, och med en agenda. I ett brev till en vän skrev han under sin utbildningstid: Jag tänkte på alla jag kände. Alla hjälpte sin nästa och gjorde nytta, och de flesta bättre än jag. Men om jag försökte bli god, målade och ritade naturen intimt och visade människorna hur vacker den var. Kunde jag då inte något förädla den och på så sätt göra den en gentjänst. Jo, om jag kunde. Slut citat. John Bauer förädlade skogen. Han städade den och gjorde den prydlig och dekorativ, i övertygelsen att han gjorde den en tjänst men kanske var det snarare en björntjänst. Det är ingen större skillnad mellan John Bauers miljöer och en modern produktionsskog i avverkningsmogen ålder, där träd står på raka led och bildar en pelarsal den skogstyp som undersökningar visar att många av oss moderna svenskar fortfarande rankar som vackrast och mest tilltalande för vår rekreation i skogen. Långt innan denna odlade, gallrade, städade skog blev standard i Sverige präntade alltså Bauers bilder in dess utseende som skönhetsideal och urbild av skogen i den svenska folksjälen. Hans troll rör sig i en natur där ordning råder. En onaturlig ordning. Det är naturligtvis inte John Bauers fel att den svenska skogen idag är artfattig, vind- och brandkänslig och lätt drabbas av insekts- och svampangrepp men kanske är det dags för nya bilder, nya föreställningar och nya drömmar om skogen än de han en gång skickade med oss, hur vackra och lockande hans målningar än är. Kanske kan vi, för skogens skull, lära oss att älska oordning, asymmetri och förruttnelse; det där vilda och ostädade som bara blir vackrare ju mer förståelse man får för dess komplexa samspel. Miljöer där kanske inte sagoväsen, men likväl många alldeles verkliga väsen av alla de slag kan trivas. Eva-Lotta Hultén, författare och journalist

Att plocka blåbär för att sälja var länge en folkrörelse i Sverige. Nu plockar nästan inga svenskar bären längre. Hur kommer det sig? Dessutom – varför finns inga svenska blåbär att köpa i våra affärer? I dag pratar vi med DN:s reporter Jonas Fröberg om hur det kommer sig att över 500.000 ton blåbär ruttnar i våra skogar. Programledare: Lasse Bengtsson. Producent: Sabina Marmullakaj. Exekutiv producent: Augustin Erba. Ljudtekniker: Patrik Miesenberger. Teknik: Jonas Lindskov, Bauer Media.

Rådjurens viltbete har blivit en snackis under veckan och detta pratar vi vidare om tillsammans med två meters toppskott och hur skogen och skogsbruket ser ut i Japan. En cliffhanger om vad som kommer i framtiden finns också med...

I säsongens sista avsnitt pratar vi om Djuna Barnes modernistiska klassiker Nattens skogar. En tung och poetisk klassiker som till och med giganten T.S. Eliot fick läsa om för att förstå – men vi gör ett försök. 

Nils-Gustav Blom sjunger “Var jag går i skogar, berg och dalar” med Seppo J.Järvinen vid pianot. Andakt med Gabriel Grönroos. Avslutningsvis “Långt bortom rymden vida” med NGB och SJJ.

Filterredaktionen pratar om den senaste tidens avslöjanden om pyramidspel och lurendrejare, och om vår egen granskning av företaget Better Globe. Ur innehållet: säljande kändisar, springnotedejtare och kryptovalutor. Prenumerera på magasinet Filter: https://magasinetfilter.se/prenumeration/

Den amerikanska författaren Annie Dillard som betraktar sina essäer som sitt huvudverk. Katarina Wikars läser och förundras över den unika blicken. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Essän publicerades för första gången 2015. Jag kan inte släppa den där blicken hör här: våra ögon låstes och någon kastade bort nyckeln. Vår blick var som om två älskande eller två dödsfiender oväntat mötts på en övervuxen stig medan båda tänkt på något annat: ett klargörande slag i magen. Det var också ett hårt slag mot hjärnan, eller hjärnor som plötsligt pucklade på varandra, med all den laddning och det intima gnissel som uppstår när ballonger gnids mot varandra. Den tömde våra lungor, den fällde skogen, flyttade åkrarna och torkade ut sjön, världen monterades ner och föll in i de där ögonens svarta hål. Denna blick som förmår fälla skogar och montera ner världar kommer från en vessla, detta lilla vasstandade djur, som författaren Annie Dillard möter på sin skogspromenad en dag. Texten om mötet med vesslan är fem och en halv sida lång och inleder essäsamlingen: Att lära en sten att tala. Expeditioner och möten. Och skrevs redan i början av åttiotalet men kom på svenska först i år. Det här är inte en samling tillfällighetsskriverier, utfyllnadstexter låter hon hälsa i författarens anmärkning, det här är mitt riktiga verk. Annie Dillard är född 1945 och bosatt på en ensligt belägen ö i staten Washington i USA där man bara ser ett ljus från Kanada flämta svagt på vintern. Hon har en hemsida där hon ber om att få vara ifred Och hon skriver både fiktion och fakta, memoarer och poesi en avklarnad och detaljskarp prosa om det mycket lilla och om det oändliga. Hon fick Pulitzerpriset redan som ung för sin Pilgrim at Tinker Creek som hette Livet vid ån på svenska. Och hennes värld kan vara ån strax intill, Galapagosöarna eller Antarktis. Hon iakttar noggrant, kan lyssna sig igenom vilken tystnad som helst, tillåter sig aldrig att bli sentimental eller nostalgisk. Hon har en förmåga som jag i brist på bättre kallar förunderlig att beskriva sitt möte med vesslan, hur det är att befinna sig inne i vesslans hjärna i sextio sekunder. Hur de båda samtidigt pluggade in på ett annat band, ett ljuvt och chockerande ögonblick. En vessla säger aldrig vad den tänker på. Den greppar sin enda nödvändighet och släpper inte taget, kan vi människor lära något där av? Att greppa sin enda nödvändighet och att inte släppa taget, att kraftlöst dingla från den vart den än för oss. Hon inleder sin text med anekdoten om örnen som sköts och visade sig ha en skarptandad vesslaskalle som satt fast i dess strupe, en vessla släpper aldrig sitt tag. Och som Jonas Ellerström skriver i sitt efterord till Att lära en sten att tala har också Laurie Andersson skrivit om henne i låten Speechless. Och nästa gång jag möter den där vesslan som bor i den övergivna sågen ska jag gå ett steg närmare. För mycket länge sen berättade jag för en tillfällig manlig bekant att jag egentligen kom från landet, ja, nästan från skogen, och han sa: Du har ju blivit helt totalurbaniserad. Trettio år senare försöker jag gradvis återvända till naturen och tystnaden och då kan Annie Dillard vara en vägvisare, en stigfinnare, en mentor. Hon är en glesbygdens Joan Didion, låter sig inte för ett ögonblick falla ner i sentimentalitet, det är som det är. Männen hon reser med i Ecuadors djungler häpnar att hon inte försöker hjälpa en snarad hjort i en by, att hennes ansikte var uttryckslöst när hon iakttog hjorten. Hon svarar: Mina herrar från staden, vad förvånar er? Att det finns lidande här eller att jag vet om det? Intill sin spegel därhemma har hon fotot på en brännskadad man, som två gånger i livet med tretton års mellanrum har blivit svårt bränd av bensin. Han säger i en intervju: Gud kan inte göra så här mot mig igen. Annie Dillard skriver: Kan någon vara snäll och förklara för Alan McDonald i hans värdighet, för hjorten vid Providencia i dess värdighet, vad som pågår? Och skicka mig karbonkopian. När Annie Dillard skrev den här boken var hon inte ens fyrtio och skriver redan insiktsfullt eller snare utan flummigt filter om åldrandet, eller humoristiskt om livsprinciper. Men hon är också en flätandets mästare som får en text om manliga nordpolsfarare i frack och bordssilver och en om några gitarrspelande frikyrkliga att korrespondera: varför liknar vi som går i kyrkan glättiga, hjärnbefriade turister på charteresa till det Absoluta? frågar hon sig. Och inför lättvindigheten i bönen ber hon oss stanna upp, tänka till. Vi borde alla bära skyddshjälmar i kyrkan, skriver hon. Och påminner om sjuttonhundratalets chassidiska judar som förstod vilken fara orden i bönen utsatte en för. Citat: Sen han åkallat Gud kunde Gud märka det och förgöra honom innan han hunnit yttra resten, Vare nådig. I Annie Dillards värld kan det vara värt att släpa fingrarna genom vatten fulla av pirayor. Klappa en sköldpadda full av encelliga alger på Galapagos och tänka: Jaha, här är vi nu allihop. Hon kan genomskåda hägringar och samtidigt vet hon hur svårt det är att få syn på dem för medvetandet förväntar sig ju alltid det vanliga. Katarina Wikars, Sveriges radios kulturredaktion Annie Dillard på svenska Det skrivande livet. Översättning av Niclas Nilsson. Ellerströms förlag, 2018. Grunden den heliga. Översättning av Niclas Nilsson. Ellerströms förlag, 2016. Att lära en sten att tala expeditioner och möten. Översättning av Olle Thörnvall. Ellerströms förlag, 2015. Livet vid ån. Översättning av Roland Adlerberth. Stegelands förlag, 1978. Musik Sadness av AShamaluevMusic. IBGMusic For Videos. https://soundcloud.com/ashamaluevmusic2/sadness?in=ashamaluevmusic2/sets/piano-music

I veckans avsnitt så undersöker tjejerna 2 olika skogar. Sara tar oss till sitt ena hemland Tyskland och ska berätta om den sagolika Schwarzwald skogen. Sen tar Joanna er vidare till ett av sina hemländer och staten henne pappa är ifrån, vi ska till New Jersey närmare bestämt Pine Barrens skogen. Är det verkligen en New Jersey Jack the ripper som går lös i området? Vi ska få höra om en urban legend som bor i skogen, lära känna några av skogens alla spöken och så för vi höra om vad det är som tros hända i spökstaden Ong's hat. Vi kommer uppdatera med bilder så ni kan se hur det ser ut och vad vi pratar om och detta gör vi på vår instagram. Så följ oss på @mordmysteriepodden

En stor del av jordens naturliga miljöer har förändrats kraftigt av oss människor, och människans aktivitet hotar fler arter än någonsin tidigare. Skogar huggs ned, korallrev försvinner och landlevande djurarter har minskat med minst 20 procent. Totalt kan en miljon arter stå inför en nära utrotning, enligt den internationella expertorganisationen IPBES rapport om den biologiska mångfalden, som presenterades för knappt ett år sedan. Många arter är hotade för att vi människor har förstört deras naturliga livsmiljöer. Det kan handla om att ett markområde använts till en industrianläggning eller att våtmarker dikats ut för att ge plats till åkrar att odla mat på. Men nu ska förstörda naturmiljöer återskapas. FN har utsett det kommande årtiondet till ett decennium för restaurering av ekosystem. FN:s miljöprogram UNEP och deras livsmedels- och jordbruksorganisation FAO kommer hålla i arbetet, och målet är att restaurera 350 miljoner hektar biologiskt utarmade landskap till 2030. Under året kommer en organisation och ett särskilt kontor att byggas upp, som ska administrera det hela. För svensk del är det framför allt våtmarker som har gått förlorade, ungefär en fjärdedel av de som ursprungligen fanns. Klotet besöker en industritomt utanför Umeå, som nu ska omvandlas till ängsmarker, och vi följer upp hur det har gått för fisken, efter att en gammal flottled utanför Gällivare restaurerats under många år. Gäster i programmet är Eva Amneus Mattisson från Naturvårdsverket, och vi hör också Ulrika Modéer, assisterande generalsekreterare för FN och chef för FN:s utvecklingsprogram UNDP:s avdelning för externa relationer och påverkansarbete. Programledare: Marie-Louise Kristola

Vi återvänder till temat "Hemsökta Skogar" tillsammans med vår gäst Didi - som besökt en RIKTIG skog.Ta fram bingobrickan och korka upp flaskan för en styrketår, nu bär det av!Stöd Oknytt på Patreon för att öka kvalitén på avsnitten och ta del av bonusmaterial: https://www.patreon.com/oknytt Följ Oknytt på sociala medier!  Insta: @oknyttpod ( https://www.instagram.com/oknyttpod/ ) Facebook: https://www.facebook.com/Oknyttpod  Har du en berättelse du vill att vi ska ta upp? Maila den till: oknyttpod@gmail.com

Nya stora protestaktioner i Moskva idag mot begränsningarna i lokalvalen- men kommer demonstranterna att få gehör för sina krav? Dagens gäst, Klara Zimmergren och så blir det käpphästtävling.

Hur kan vi stärka vårt band till naturen? Vi frågar författaren och terapeuten Eva Sanner. Vi besöker också en helig skog i Kenya och ett fågelberg i Skottland. Programledare: Jenny Berntson Djurvall. Sommar innebär ofta mer tid ute i naturen. Men hur tar man med sig naturvanorna in i vardagen? Det är en av frågorna när vår fältreporter Lisa Henkow möter författaren och terapeuten Eva Sanner i hennes hemmamarker utanför Stenungsund. Det kommer också att handla om hur vi kan stärka det emotionella bandet med naturen och på så vis må bättre. En plats där människan sedan lång tid haft ett särskilt band till naturen är Kaya Kinondo i Kenya. Vi besöker denna heliga skog som utpekats som världsarv av Unesco. Och så till Skottland, till två riktiga hotspots för fåglar: Våtmarken Loch of Strathbeg där 20 procent av världspopulationen av spetsbergsgäss övervintrar, och fågelberget Troup head som hyser Skottlands största fastlandskoloni av havssulor. Vi hör om dem båda i ett reportage av Hjalmar Dahm. I veckans kråkvinkel vägrar Helena Söderlundh att gå in. Programledare är Jenny Berntson Djurvall.

Förra sommaren var vädret i Sverige extremt. På flera håll blev det den varmaste och torraste sommaren som hittills har uppmätts. I Klotets sommarprogram blickar vi bakåt - och framåt. Plötsligt blev det påtagligt att mycket av det vi tar för givet, inte längre gäller när torkan slår till. Skogar stod i brand. Brunnar sinade, bevattningsförbud rådde. Skördarna blev små och inför vintern blev fanns det inte tillräckligt med foder till djuren. Sommaren 2018 blev forskarnas modeller av hur klimatförändringarna slår, verklighet framför våra ögon.  Många, många började prata om att vi måste ställa om våra sätt att leva, bort från de fossila koldioxidutsläppen till något annat. Och inte bara i Sverige. Då 15-åriga Greta Thunbergs skolstrejk för klimatet fick enorm uppmärksamhet och hennes initiativ spred sig som en löpeld över världen. Nu har ett år gått. Semestern står för dörren och vi kanske vill ut och resa eller i alla fall tuffa med en båt på en sjö eller längs kusten.I Klotets sommarprogram ger vi oss ut i grönskan för att blicka både bakåt och framåt tillsammans med våra gäster: Michael Tjernström, klimatprofessor vid Stockholms universitet och sommarpratare i Sveriges Radio den 11 augusti. Staffan Lindberg, ekotrubadur, koldioxidbantare, klimatdebattör mm. Jonas Åkerman, transportforskare vid KTH och en av de experter som svarar på lyssnarfrågor i Klotet, så även i detta program. Camilla Widebeck, producent för Vetandets värld och elbåts-nörd. Agneta Nordin, reporter vid Sveriges Radio, och en av journalisterna bakom programmen Klimatspår som sänds i P1 på torsdagar i sommar. Programledare är Marie-Louise Kristola.

I veckans odpod: En schlagerkonspiration, GoT-slutet, peak odpod i Tjernobyl-serien och Damon Lindelofs förlåtelse! Om du kan, stöd oss gärna på patreon: http://www.patreon.com/odpod

Innan minnena från sommarens bränder har svalnat har Sverige åter råkat ut för en rad skogsbränder. Varför blir det så och vad säger prognoserna om framtidens brandrisker? Nederbörd, avdunstning och luftfuktighet. Allt har betydelse för risken för skogsbränder och SMHI använder flera olika modeller för att så riktigt som möjligt modellera framtidens risker för skogsbränder. Slutsatsen man dragit är att klimatförändringen kommer att öka risken för bränder i södra Sverige och längs Östersjökusten, men minska i norra Sverige. Vi diskuterar brandrisker och framtida brandbekämpning med Peter Berg, forskningsledare vid SMHI, och Anders Granström, skogsbrandsforskare vid Sveriges Lantbruksuniversitet i Umeå. Programledare: Peter Normark peter.normark@sverigesradio.se

Den dödliga virussjukdomen afrikansk svinpest kan drabba både vildsvin och tama grisar, och den sprider den sig över världen. Nu simuleras utbrott i svenska skogar inför en eventuell epidemi. För tolv år sedan startade den nuvarande epidemin av afrikansk svinpest i den georgiska hamnstaden Poti. Sedan dess har den spridit sig till flera länder från Belgien till Kina. I Östeuropa är den stora vildsvinspopulationen en viktig del i att bevara smittan och att överföra den till tamgrisar. Flera länder har infört åtgärder för att hindra sjukdomen, som hårdare kontroller av fläskkött och intensiv jakt på vildsvin. Nu jobbar svenska forskare med flera olika projekt för att se hur man skulle kunna stoppa sjukdomen om den kommer till Sverige. I programmet hörs: Karl Ståhl, biträdande statsepizootolog SVA, Jonas Malmsten, veterinär, Henrik Ingvarsson, viltförvaltare, Mirko Baum, jaktelev, Christian Carlsson, grisproducent. Programmet är en repris från den 21 februari 2019. Programledare: Olof Peterson Producent: Camilla Widebeck camilla.widebeck@sverigesradio.se

Tisdagen 16/4 gästades Oknytt av Marcus Österström; författare till Hemsökta Umeå, Spökvandrare och deltagarei Hela Sverige Bakar! Avsnittet spelades in LIVE på Orangeriet i Umeå!  Detta avsnitt innehåller berättelser om rumpnisseliknande varelser, liktåg, hemsökta skärgårdsöar, folk som hänger sig i brunnen och vi får svar på varför Christoffer kastar stenar på spöken.Följ Oknytt på sociala medier!  Insta: @oknyttpod ( https://www.instagram.com/oknyttpod/ ) Facebook: https://www.facebook.com/Oknyttpod  Har du en berättelse du vill att vi ska ta upp? Maila den till: oknyttpod@gmail.com

Under mitten av 1800-talet förändrades västvärlden i snabb takt. Städerna växte och industrialismen tog fart på allvar. Sågverksindustrin och exploateringen av de norrländska skogarna spelade här en nyckelroll. Genom den kunde personer med affärssinne och startkapital kunde nå framgång på ett helt nytt sätt. Vad var det som gjorde förändringen möjlig?

Den dödliga virussjukdomen afrikansk svinpest kan drabba både vildsvin och tama grisar, och den sprider den sig över världen. Nu simuleras utbrott i svenska skogar inför en eventuell epidemi. För tolv år sedan startade den nuvarande epidemin av afrikansk svinpest i den georgiska hamnstaden Poti. Sedan dess har den spridit sig till flera länder från Belgien till Kina. I Östeuropa är den stora vildsvinspopulationen en viktig del i att bevara smittan och att överföra den till tamgrisar. Flera länder har infört åtgärder för att hindra sjukdomen, som hårdare kontroller av fläskkött och intensiv jakt på vildsvin. Nu jobbar svenska forskare med flera olika projekt för att se hur man skulle kunna stoppa sjukdomen om den kommer till Sverige. I programmet hörs: Karl Ståhl, biträdande statsepizootolog SVA, Jonas Malmsten, veterinär, Henrik Ingvarsson, viltförvaltare, Mirko Baum, jaktelev, Christian Carlsson, grisproducent. Olof Peterson vet@sverigesradio.se

A-ordet har pratat med en person som deltagit i ett skogsläger i västernorrland och som arbetar med att skydda den avverkningshotade Vilse-skogen. I avsnittet tipsar vi om två andra poddar, dels Naturskyddsföreningens poddserie ”Det var en gång en skog” och ”Apans anatomi”. Vi nämner även hemsidan kolonierna.se som bland annat organiserar gruvmotstånd. Info om Hambacher-skogen… Fortsätt läsa 19 Autonoma skogar

Statens eget skogsbolag Sveaskog har lovat att avsätta en femtedel av sin skog till naturvård - och flaggskeppen i satsningen kallas ekoparker. Men lever man upp till sina löften?

Sverige når inte målen vad gäller att bevara skyddsvärd skog, vad ska vi då leka i i framtiden? Skogen är summan av alla växter och varelser som vistas i den, inte bara en samling träd. En död vedbit är alltid roligare att leka med än ett stående träd, men vad har den för annan betydelse? Bengt-Gunnar Jonsson, professor i växtekologi vid Mittuniversitetet i Sundsvall, är med och pratar skog. Söker du jobb? Hur mycket kollar rekryterare på sociala medier och nätet för att undersöka vad du verkar vara för en typ? I takt med att sociala medier blivit en allt viktigare nyhetsförmedlare föds frågan om hur man ska tänka kring detta. Psykologen Tanja Suhinina tycker att arbetsgivare och rekryterare borde tänka efter innan de börjar följa folks instaflöden i spaningssyfte. I helgen valdes Lars Adaktusson till andre vice ordförande i Kristdemokraterna. Vi frågar tidningen Dagens opinionsredaktör Elisabeth Sandlund vad detta säger om partiet och de kristna värderingarna. Stärker det nya valet dessa eller tvärtom? Programledare: Louise Epstein Bisittare: Thomas Nordegren Producent: Thella Johnson

I Ösjönäs, alldeles vid Tivedens nationalpark bor och arbetar Jessica Sannö med man, barn, höns och hästar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Jessica har rest världen över, men hamnade till slut i en av sydsveriges vildaste skogar och använder naturen både för turistverksamhet och egen rekreation. Vi träffar också vildmarkskocken Elle Nikishkova igen, och nu tar vi med oss stekhällen i en kajak och gör en wok över öppen eld på en ö utanför Uppsala.  Och så frågar vi oss om friluftslivet måste bli en klassfråga? Erik Falk som jobbar med att hyra ut friluftskläder och utrustning tror att uthyrning kan göra friluftslivet mer tillgängligt för alla.  Programledare: Linnea Luttu

Tillsammans med kulturskribenten Anna Remmets diskuterar Andrea vad sommarläsning kan vara för något. Romantik, ond bråd död, lidelse/lidande, förtärande solar, ungerska essäer och ångande erotik i den djupa svenska skogen visar sig vara en del av svaret. Böckerna som diskuteras är klassikern Drottningens juvelsmycke, Duras genombrottsbok En fördämning mot Stilla havet, 40-talsromansen Driver dagg, faller regn och slutligen den omvälvande essäsamlingen Medusas blick.

Den har kallats världens mest komplicerade terapiroman, Nattens skogar från 1936. Katarina Wikars finner meningar snirkliga som gamla jugendmöbler. Den amerikanska författaren Djuna Barnes försökte år efter år skriva sig ut ur förhållandet med skulptören Thelma Woods. Hon jagade henne genom sovrum och parisiska barer i åtta år. Romanfigurerna flockas kring den alkoholiserade doktorn för att fråga honom allt han vet om natten, och han talar oupphörligt för att hålla ångesten borta. Allt har redan hänt, bara referaten kvar. Djuna Barnes betraktas sedan länge som en modernistisk klassiker. Katarina Wikars berättar om Nattens skogar med hjälp av Joakim Pirinen och Horace Engdahl. Uppläsningar av Jane Friedman och Rolf Skoglund.

DJ'n DJuna Barnes avled 16 mars 2017, 39 år gammal. Hon berättade musikaliska historier med årgångsmusik och det nyaste coola i melankoliska, mörka sjok. Möt även DJ Katrine Ring och DJ Gavanas. Vi möter the grand old lady bland danska DJs, Katrine Ring i Köpenhamn, som i 25 år remixat jazzfunk och klassisk musik i DJ-kollektivet Vibezone. Hon startade som musiker i ett danskt punkband. Hon har arrangerat jazzdanskvällar i Odense, skrivit bok om dansk klubbkultur och barnbok om djur i Rom.  - Det handlar om att välja musik och sätta samman styckena, säger Katrine Ring som taktmixar t ex Bach i jazztappning med Wagner. DJ Mix-plattan gjorde hon för Yellow Lounge och Deutsche Grammophone gav ut den. Där lät hon t ex ett piano klinga in över Wagners förspel till Parcifal. Svenske pianisten Anders Widmark både arrangerade och spelade. Katrine Ring kan fixa fram 50 stycket olika pris-fanfarer på en dag och 2009 fick hon göra en s k rekonstruktion av ett valfritt stycke av danska tonsättaren Vagn Holmboe.   Maria Gerhardt i Köpenhamn har lånat namn av den modernistiska, queera författarinnan. DJ Djuna Barnes kommer ur de husockuperande ungomsrevoltörerna i Köpenhamn och var en av de mest eftertraktade på klubbarna i Danmark. Hon berättar musikaliska historier med årgångsmusik och det nyaste coola. Gärna i melankoliska, mörka sjok. DJ Djuna Barnes spelade i Tokyo och i New York. I Köpehamn spelade hon 2-3 gånger i veckan på ställen som Vega, Culture Box, Dunkel och Jolene. -Jag vet hur man får igång en fest och så tycker jag om att bestämma, säger DJ Djuna Barnes. Ultrakontroll och dominans! Det är jag som skruvar upp volymen. Ni höjer händerna i vädret när jag skruvar ner den. Skruvar jag upp basen går ni helt amok, säger DJ Djuna Barnes. Som en dirigent. - Det är också ett sätt för mig att släppa hämningar och att försvinna in i musiken. Denna dubbelhet passar mig fint. Jag kontrollerar musiken men den är samtidigt större än jag, förklarar hon. 2016 vann Maria Gerhardt Politikens litteraturpris för diktsamlingen Amagermesteren, som utkom hösten 2015. Sex dagar innan hennes död utkom hennes sista och mycket rosade verk, Transfervindue, Transferfönster som hon tillsammans med sin redaktör gjorde klar i den sjkhussäng hon hade fått hem till huset i Hellerup och under den allra sista tiden på palliativ avdeling på Bispebjerg Hospital i Köpenhamn.   DJ Gavana har grekiskt påbrå, är doktor i antropologi och älskar fingertoppskänslan av vinyl. Favoritmusik är steppas dub, en politiskt subversiv musik med rötter i Jamaica och Leeds. Anna Gavanas upplevde 11 september i New York och sin brors död nästan samtidigt. - Då bestämde jag mig, säger Anna Gavanas. Engagemanget i teknologi och i musik överskrider genuskategorier, sexualitet, etnicitet, sociala grupperingar och hierarkier. Man förenas i ett sammanhang där alla dansar som en organism. Och överskrider gränser mellan kropp, ljud o teknologi. Inför detta är vi alla lika, säger DJ Gavana, som både remixat Nina Simones Feeling Good och Frank Sinatras Come Fly With Me. Dessutom lär oss DJ Gavana grunderna i en DJs arbete.   Spellista: SIGNATUR Wintergarden Maja S.K. Ratkje Maja S.K. Ratkje River Mouth Echoes TZADIK   No_Hodown DJplaneten: DJ Gavana och DJ Aimnbreak DJplaneten: DJ Gavana och DJ Aimnbreak Ännu outgiven.   Garden Winter Family Winter Family Sub Rosa records SR260   The Comeback of Average Joe M: N. Bentzon/Vibezone Bentzon Brotherhood vs Vibezone.   Freestyle UK 2003 England   Parsifal, Prelude Wagner Katrine Ring. Berliner Philharmoniker. Karl Münchinger, dir. Katrine Ring, mix Theavenuefeeling DG   Your Grace Stands Guard All 'Round My House, Din nåd står vakt omkring mitt hus J S Bach Katrine Ring, mix. Anders Widmark, piano Theavenuefeeling DG   Dub Road To Travel Ganja Tree Ganja Tree I-Grow Records IGROW002   Sakamoto's Debussy Debussy. Ryuici Sakamoto Ryuici Sakamoto. Katrine Ring, mix. Theavenuefeeling DG   På Nørrebro M&T: K.Ring/L.Bjarno/S.Caneschi Vibezone Murena Records 2003 Murena 024CD Danmark   SIGNATUR Wintergarden Maja S.K. Ratkje Maja S.K. Ratkje River Mouth Echoes TZADIK   Garden Winter Family Winter Family Sub Rosa records SR260   Bright Red Laurie Anderson Laurie Anderson Warner Bros   People Are Friends Biosphere Biosphere Dropsonde (2006) Touch TO:66 CD   Hana Asa Chang & Junray Asa Chang & Junray Jun Ray Song Chang The Leaf Label BAY22CD   I wanna be adored  (Luna Sol Acid Hacienda Mix) The Stone Roses The Stone Roses Rabbit in the Moon Remixes, Vol. 2 Hallucination   Every Click Matters Lee Jones Lee Jones Electronic Frank Aus Music AUSCD02   Devils Water Rennie Foster  Rennie Foster  Rebirth Essentials Vol Two MIE8031466710006   Rudebwoy Electronica DJplaneten: DJ Gavana och DJ Aimnbreak DJplaneten: DJ Gavana och DJ Aimnbreak Ännu outgiven.   Come Fly    DJplaneten: DJ Gavana och DJ Aimnbreak DJplaneten: DJ Gavana och DJ Aimnbreak Come Fly Aromamusic                    050 Berlin Flavours   Good Feelin Ramadanman Ramadanman. Nina Simone, sång. 2nd drop 2NDDRP001

Det pågår en dragkamp om Europas skogar. Både inom Sverige och bland olika EU- länder är man oense om vilken skogspolitik som är den bästa för att värna klimatet och den biologiska mångfalden. Skogen ska räcka till mycket. Den ska bli till trävaror för att bygga möbler, hus och andra produkter. Den ska bli till bränsle i en omställning bort från fossila bränslen och samtidigt stå kvar och växa för att binda så mycket koldioxid som möjligt. Dessutom ska den biologiska mångfalden med alla skogens djur och växter skyddas. En ekvation som kan vara svår att få ihop. Just nu diskuteras saken intensivt på EU- nivå och frågan är hur politikerna ska enas kring en gemensam skogspolitik när ländernas förutsättningar ser så olika ut?  Programledare Marie-Louise Kristola

Våren 2010 rullades en märklig historia upp på Reddit, om avlägsna och oförklarliga ljud, kraschade gamla flygplan och krånglande kameror. En historia som berättaren själv inte orkade slutföra, utan som kanske fortfarande pågår sig uppe i de djupa, nordamerikanska skogarna. Dagens avsnitt är helt vigt åt den historien.Historien är skriven av Redditanvändare Ducttape36, finns publicerad här  http://creepycampingvt.blogspot.se/  och är uppläst av Jack Werner och Ludvig Josephson.Creepypodden är producerad av Ludvig Josephson, som också gjorde musiken i det här avsnittet. Vill du läsa fler creepypastor kan klicka dig runt bland våra tidigare avsnitt, eller gilla oss på Facebook där vi heter Creepypodden. Mejla oss gärna med tips på bra creepypastor eller med egna skrämmande upplevelser: creepypodden@sverigesradio.se.

Det blev dubbelvinst för Måns Zelmerlöw den här helgen. Han går inte bara in som etta på Svensktoppen utan vinner även Melodifestivalen. Magnus Uggla behåller sin andraplats med "Jag och min far" medan Mando Diao faller till tredjeplatsen med "Strövtåg i hembygden". - Det är svårt att ta in, det är inte klokt, jag vet ju hur svårt det är att bli etta på Svensktoppen - och rakt in på förstaplatsen, det är ju för bra för att vara sant! säger en överväldigad Måns. Det är Måns tredje svensktoppsetta, alla hans tidigare melodifestivallåtar har blivit ettor; Cara Mia 2007 och Hope and Glory 2009. Även Helen Sjöholm är ny på veckans lista – går in på tiondeplatsen med "Stjärnorna som tindra över Skarpnäck", musik från musikalen "Livet är en schlager". Att Helen och Måns går in på listan innebär dock att Amanda Bergman med "Vintersaga" måste lämna och hon får sällskap ut av Avicii med "The Nights". Två av veckans tre nya utmanare är hämtade från Melodifestivalen. Magnus Carlsson är aktuell med sin "Möt mig i Gamla Stan" och Hasse Andersson prövar sina Svensktoppsvingar med "Guld och Gröna Skogar". Hasse som har haft 14 låtar tidigare på Svensktoppen varav en förstaplacering med "Mina allra bästa minnen" 1994. Även låtskrivaren och sångerskan Johanna Jansson är med och utmanar. Hon gör det under artistnamnet "Dotter" och med debutsingeln "My Flower". Veckans utmanare Magnus Carlsson – Magnus har legat på listan både som soloartist och med grupperna Barbados och Alcazar. Fyra listettor blev det med Barbados. Utmanar med sin Melodifestivallåt "Möt mig i Gamla Stan". Dotter – Låtskrivaren Johanna Jansson har sina rötter i Värmland och debuterar med singeln "My flower". Lagom till debuten har hon bytt till artistnamnet "Dotter". Hasse Andersson – 14 låtar har "Kvinnaböske" haft hittills på Svensktoppen, en av dem på förstaplatsen ("Mina allra bästa minnen", 1994). Nu utmanar- och melodifestivalaktuell med "Guld och gröna Skogar".

Den har kallats världens mest komplicerade terapiroman. Nattens skogar från 1936. Den amerikanska författaren Djuna Barnes försökte år efter år skriva sig ut ur förhållandet med skulptören Thelma Woods. Katarina Wikars läser Nattens Skogar och finner meningar snirkliga som gamla jugendmöbler. Den har kallats världens mest komplicerade terapiroman. Nattens skogar från 1936. Den amerikanska författaren Djuna Barnes försökte år efter år skriva sig ut ur förhållandet med skulptören Thelma Woods. Hon jagade henne genom sovrum och parisiska barer i åtta år. Romanfigurerna flockas kring den alkoholiserade doktorn för att fråga honom allt han vet om natten, och han talar oupphörligt för att hålla ångesten borta. Allt har redan hänt, bara referaten kvar. Djuna Barnes betraktas sedan länge som en modernistisk klassiker. Katarina Wikars berättar om Nattens skogar med hjälp av Joakim Pirinen och Horace Engdahl. Uppläsningar av Jane Friedman och Rolf Skoglund.

Hans liv som skidskytt är över efter 13 år. Radiosportens Bengt Skött har varit med hela Ferrys resa och tecknar ett porträtt OS-guld i Vancouver. VM-medaljer i både Antholz och Ruhpolding. Mer än ett halvdussin världscupvinster. Mer än 20 gånger uppskuttad på prispallen. Björn Ferry från Storuman har haft ett rikt liv som skidskytt. Och han gjort livet rikare också för folket i sin omgivning. Hör i Radiosportens minidokumentär Ferrys strävsamme kamrat i världseliten Carl-Johan Bergman, historiens främste skidskytt Ole-Einar Björndalen, ”lärjungen” Fredrik Lindström, Anna Karin Strömstedt och flera ytterligare. Denna söndag tog karriären slut – inte bara för Ferry utan också för den jämnårige Bergman. Nu återstår enbart en uppvisningstävling i Moskva innan det lugna familje- och skogslivet i Västerbottens inland tar vid. Reporter: Bengt Skött Radiosporten Dokument kan också laddas ner i appen SR Play - finns under Dokumentärer. Bengt Skött bengt.skott@sr.se

Hur ska vi bevara våra skogar? Områden som avsätts som reservat har ofta inte så stora biologiska värden. Och de riktigt fina skogarna är det svårt att nå. I Umeå håller forskare på att undersöka hur man kan återskapa värdefull skog med moderna metoder. Ett sätt är att låta träd "dö långsamt". I programmet träffar vi Joacim Hjeltén och Therese Johansson från lantbruksuniversitetet i Umeå. Slottsskogen är en annan "skog" i ett helt annat område - mitt inne i storstaden Göteborg. Men det är också natur, där man bland annat försöker hjälpa igelkotten att överleva. Och just den här helgen kanske både djur och växter kommer att påverkas av en stor musikfestival, Way Out West. Men kanske gillar koltrastar rockmusik? Om träd handlar också veckans Kråkvinkel med Jenny Berntson Djurvall. Lyssna här: Fiskgjusar lever ofta ett hårt liv. De äter bara fisk och får lätt i sig alltför höga halter av miljögifter. De behöver lugn och ro. Och de ger sig varje år ut på en farofylld färd till Afrika. I programmet får vi möta Anna Roos från Riksmuseet som ringmärker en kull fiskgjuseungar.

I Sverige växer sen två år flera hektar genmodifierade aspar i fältförsök utanför Halmstad och Laholm under stränga säkerhetsregler. Asparna har fått extra aspgener som gör att de växer fortare och får bättre ved i växthusodling. Nu undrar forskare och företag hur det ska gå för GMO-träden i naturen och hoppas på effektivare sorter i skogsbruket framöver. Samtidigt oroar sig miljöaktivister och biodlare för att träden ska sprida sig i svenska skogar och påverka ekosystemen negativt. Klotet har varit på plats i GMO-planteringen. Dessutom undersöker vi vad Chalmers menar med hållbar kärnkraft när man nu startar nytt center och hur säkra svenska kärnkraftverk är när Greenpeace kan ta sig in och stanna kvar i mer än 30 timmar på Ringhals och Forsmark. Programledare: Marie-Louise Kristola

Bärfisar var temat för morgonens fältreporter. Är de verkligen så fisiga som namnet antyder, eller är de snarare fascinerande, snillrika och välanpassade? Vackra är många av dem, om man bara tittar ordentligt. Fältreporter Lena Näslund skådade bärfisar tillsammans med Thomas Strid, kommunekolog i Huddinge. Tillsammans besökte de Hanvedsmossen på Södertörn.. Rynkskinn är en svamp som lever i gammal död granved. Rynkskinnet behöver skogar som får sköta sig själva, utan skogsbruk. Men de gamla skogarna finns bara som små fläckar i landskapet, berättade Frederic Forsmark på länsstyrelsen i Norrbotten i Sara Sällströms reportage från Hertsölandet nära Luleå. Sverige har undertecknat internationella konventioner för att skydda natur, senast i Nagoya i Japan där vi förband oss att skydda 17% av land- och vattenmiljöer till år 2020 för att hejda förlusten av biologisk mångfald. Just nu har Sverige inget mål för skogsskydd. Miljöminister Lena Ek svarade på frågan hur regeringen ser på skogsskyddet. Makrillarna kryllade plötsligt i hamnbassängen på Vrångö utanför Göteborg. Det har inte hänt på många decennier, berättade Margareta Strandberg. Så nu fick hummerfiskarna gott om agn inför hummerfiskepremiären på måndag. Sofia Blank som arbetar på Fladdermuscentrum i Taberg berättade om hur fladdermössen tar sig fram här i världen och hur de letar sina byten med hjälp av ekolodning. Och med hjälp av särskilda detektorer kan även vi människor höra deras smattrande läten. Konsten att göra upp eld med hjälp av björknäver demonstrerades av Erik Kohlström. Anders Börjeson svarade för veckans Kråkvinkel - han saknade sommarens röda slända. Programledare var Lasse Willén.

Skogar som spär på växthuseffekten Växande träd binder stora mängder kol ur atmosfären och politiker vill därför gärna få räkna bort skogarnas koldioxidupptag mot bilarnas och industriernas utsläpp. Men ny forskning visar att det inte är så enkelt. Torvjordar, mossar och en ökande temperatur gör att vissa svenska skogar faktiskt verkar avge mer klimatgaser än de tar upp. Klotet har besökt ett forskningsprojekt i Vänersborgstrakten. Dessutom har vi träffat författaren Mark Lynas, ("Oväder" och "6 grader") som nu är aktuell med sin nya bok. "Guds utvalda art - Hur planeten kan överleva oss". Programledare: Johan bergendorff

Vad vore skogen utan - vatten? Den som äger en skog har inte bara träd att förvalta. En viktig men ibland förbisedd del av skogsmiljön är vattnet. Och om vattnets roll i skogen handlar Naturmorgon när vi sänder direkt från en fäbod i Dalarna lördagen den 28 maj. Månadsskiftet maj-juni är också den mest intensiva perioden i djurens almanacka. Det är nu ägg ska läggas, ungar födas och matas. Och den som vill försöka följa det skeendet har också bråda dagar. Vi hälsar också på hos skärfläckorna på Falsterbonäset i Skåne, som lever ett dramatiskt liv bland sömniga kor och hungriga falkar. Gäster i Naturmorgon är en grupp stockholmsornitologer som hoppas få möta några av dalaskogarnas godbitar: tjäder och järpe, den lättretade slagugglan eller kanske den blyga videsparven. Programledare är Lasse Willén och fältreporter är Joacim Lindwall.

Sverige vaknar i dag upp till ett oklart parlamentariskt läge. Alliansen har backat och har inte längre majoritet i riksdagen. Detta betyder att de behöver stöd från ytterligare ett parti eller fler riksdagsledamöter för att kunna driva sin politik. Samtidigt har Sverigedemokraterna röstats in i riksdagen och kan i dagsläget komma få en vågmästarroll. Så vad händer nu? Och vad säger Miljöpartiet till den invit som Reinfeldt sträckt åt dem? Kan de tänka sig samarbeta med Alliansen för att blockera att Sverigedemokarterna får inflytande i Riksdagen? Vad är då deras pris? Vi skickar i dag en också tanke till valets vinnare, likväl till valets förlorare och dessas mentala hälsa. Cecilia Skeppar, idrottspsykologisk rådgivare hjälper oss att reda ut hur man bäst tar sig upp från ett nederlag och hur man gör för att i vinstyran inte drabbas av hybris. Bisittare Birger Schlaug, tidigare språkrör för Miljöpartiet.

Sverige vaknar i dag upp till ett oklart parlamentariskt läge. Alliansen har backat och har inte längre majoritet i riksdagen. Detta betyder att de behöver stöd från ytterligare ett parti eller fler riksdagsledamöter för att kunna driva sin politik. Samtidigt har Sverigedemokraterna röstats in i riksdagen och kan i dagsläget komma få en vågmästarroll. Så vad händer nu? Och vad säger Miljöpartiet till den invit som Reinfeldt sträckt åt dem? Kan de tänka sig samarbeta med Alliansen för att blockera att Sverigedemokarterna får inflytande i Riksdagen? Vad är då deras pris? Vi skickar i dag en också tanke till valets vinnare, likväl till valets förlorare och dessas mentala hälsa. Cecilia Skeppar, idrottspsykologisk rådgivare hjälper oss att reda ut hur man bäst tar sig upp från ett nederlag och hur man gör för att i vinstyran inte drabbas av hybris. Bisittare Birger Schlaug, tidigare språkrör för Miljöpartiet.

Förr i tiden var skogarna mörka och farliga och man skrämde barnen med berättelser om troll, skogsrår och rovdjur. Idag har naturen i stället blivit en symbol för den goda barndomen och skogen har blivit en idyll som barn bör vistas i så mycket som möjligt. Professor Gunilla Halldén säger att vi idag har en nostalgisk syn på både naturen och barndomen - de står båda för något ursprungligt, äkta och oförstört. Dessutom handlar det om fenomenet YouTube, den snabbast växande sajten på Internet. YouTube har på några år blivit världens största arkiv för rörliga bilder och har också blivit en viktig kraft att räkna med för såväl företag som politiker och forskare. Det berättar Pelle Snickars som är forskningschef på Kungliga Biblioteket och redaktör för den nya antologin The YouTube Reader. Programmet är en repris från septemer i år. Programledare är Urban Björstadius.