Podcasts about medier

Ein fjerdedel av pornoen viser kvelning, og 7 av 10 jenter kjenner det på kroppen, det avslører ein artikkel frå NRK som bør vekke djup bekymring for dei unges psykiske helse. Dette fortel Kristine Omdal i vekas mediekommentar frå Tro & Medier.   

Dyptgående konflikter som løses med vold er blitt en del av vår hverdag. Medier og myndigheter må gjerne forsøke å fortie sannheten, men den slår ut i våre gater og åpenbares for all verden.Samtidig foregår en annen krig - krigen mot Trump og den er nådeløs. Mediene virvler opp en masse støy som kamuflerer hvor nådeløs den er. Men skuddene i Butler Pennsylvania 13. juli kom ikke ut av det blå. Det gjorde heller ikke Ryan Routh som hadde tette bånd til Ukraina.Historien om denne krigen er mer dirty og kompleks enn vi kan forestille oss.Trump har et mandat fra det amerikanske folk. Dette gjelder det å feie under teppet slik at det ikke smitter europeere. Trump er en trussel mot et autoritært, paranoid Europa. I dette ligger et stort håp for oss. Vi er ikke alene.

Dyptgående konflikter som løses med vold er blitt en del av vår hverdag. Medier og myndigheter må gjerne forsøke å fortie sannheten, men den slår ut i våre gater og åpenbares for all verden.Samtidig foregår en annen krig - krigen mot Trump og den er nådeløs. Mediene virvler opp en masse støy som kamuflerer hvor nådeløs den er. Men skuddene i Butler Pennsylvania 13. juli kom ikke ut av det blå. Det gjorde heller ikke Ryan Routh som hadde tette bånd til Ukraina.Historien om denne krigen er mer dirty og kompleks enn vi kan forestille oss.Trump har et mandat fra det amerikanske folk. Dette gjelder det å feie under teppet slik at det ikke smitter europeere. Trump er en trussel mot et autoritært, paranoid Europa. I dette ligger et stort håp for oss. Vi er ikke alene.

-Det er ein organisasjon eg er glad i. Den har betydd mykje for mitt trosliv og har har vore heilt ensessiell i mitt forhold til Bibelen og til Jesus. Og det gjer noko med meg at eg har lyst å bringe dette vidare til nye generasjonar, fortel Jarle Haugland. Han er tilsett i jobben som generalsekretær i Indremisjonsforbundet, og startar i den nye jobben seinast 1. oktober i år. Haugland kjem frå jobben som dagleg leiar i Tro & medier, der han har vore i 15 år. Han bur på Sørlandet der han har vakse opp. Sjølv fortel han at han vil ta med seg både erfaringar frå Tro & Medier og erfaringane han sjølv har frå Mosby bedehus inn i den nye jobben. Vi tek ein prat med Haugland om både identitet, nyskaping og framtidstankar. Og kjem tittelen generalsekretær til å endrast? Høyr heile intervjuet på Radio Sunnmøre.

Stærke og uafhængige medier er et vigtigt element i forbindelse med demokratiudvikling, dannelse og nationbuilding. Sådan fremgår det i koalitionsaftalen for den nye grønlandske regering. Vi ser nærmere på fremtiden for Grønlands film og medier, når vi undersøger deres kulturelle oprustning - både indadtil og udadtil. Medvirkende: Klaus Georg Hansen, filmproducer, ph.d. i Grønlands kolonihistorie og formand i brancheforeningen Film.gl. Signe Ravn-Højgaard, ph.d. i grønlandske medier fra Grønlands Universitet og Københavns Universitet. Jakob Linaa Jensen, lektor på Institut for Kommunikation og Kultur ved Aarhus Universitet. Hanne Bruun, professor i medievidenskab ved Aarhus Universitet. Vært: Morten Runge. Producer: Casper Dyrholm. Redaktør: Lasse Lauridsen.

Danske medier lider af et Gulliver-kompleks, når de dækker Israel og krigen i Gaza. De tror fejlagtigt, at Israel er stor, mægtig og samlet, og at palæstinenserne er lilleputagtige ofre, som det evig og altid er synd for. Men lilleputterne slår fra sig, og massakren den 7. oktober i fjor har skærpet alting. Også den énsidige dækning i DR, Berlingske, Jyllands-Posten, Information osv.   Slyngelstuen er tilbage, denne gang gælder det dækningen af krigen i Gaza heraf i danske konsensusmedier i anledning af den nye israelske offensiv. Det sker i selskab med de to stamgæster historiker Bent Blüdnikow og journalist og murerarbejdsmand Jannich Kofoed. Jannich Kofoed anbefaler to alternative nyhedskilder til forståelse af den mangeårige konflikt. Den ene er Haviv Rettig Gur, journalist på The Times of Israel. Du kan få en introduktion til Gur og til Israel i dette Utube- interview med den amerikanske journalist Bari Weiss. Den anden er Dan Senors podcast Call Me Back med en lang række aktuelle, analytiske gæster, pt. 329 episoder. Slyngelstuens medvirkende er gengangere og skiftende gæster. Hvad der forener dem, er deres mod, ubestikkelighed og intelligens. Lyt med og mød en anden vinkel, end den du plejer at blive udsat for i konsensusmedierne.

Som en del af EU's sanktionspakke mod Rusland efter invasionen af Ukraine ville EU lukke ned for de russiske medier, der bliver anset som propaganda. Men K-Live's research viser, at det er muligt at tilgå russiske statsejede medier som Russia Today og Sputnik på danske netværk, selvom de burde være blokerede. Ekspert i sanktioner kalder det et sanktionsbrud. Maya Tekeli spørger i denne uges episode af Virkelig Esben Danielsen, der er direktør for Kulturens Analyseinstitut, hvad vi 'virkelig' får ud af instituttet. Flere kulturpersoner efterspørger nemlig konkrete resultater, visioner og nogle mener endda også, at de bruger flere penge end kulturlivet får udbytte af. Vært: Casper Dyrholm.

Det er de danske teleudbydere - altså TDC, Telenor, 3, Telia osv. - der har ansvaret for at blokere russiske medier som Russia Today og Sputnik, som er omfattet af EU's sanktioner mod Rusland. Alligevel er det muligt at tilgå flere hjemmesider knyttet til de to medier. K-Live taler med brancheorganisationen, der mener, at de er blevet sat på en umulig opgave af myndigheden på området: Kulturministeriet. Vi dykker desuden ned i indholdet og påvirkningen fra de to medier med Yevgeniy Golovchenko, der forsker i politisk kommunikation i Rusland. Vært: Casper Dyrholm.

Har du sett den mye omtalte animasjonsfilmen Spermageddon? Eller kanskje du bare har hørt eller lest om den? Kristine, som jobber i Heltfri-arbeidet til Tro & Medier har sett filmen, og i denne episoden får du anmeldelsen.

I vekas mediekommentar frå Tro & Medier får vi dommen over første sesong av "Bibelen" på podkast av NRK. Det er komikaren Are Sende Osen som tilnærmer seg Guds Ord gjennom sin gjenfortelling. Petter Due-Tønnessen gir oss i sin mediekommentar dommen over podkasten.

En stor artist sänder live i sociala medier och kritiserar sina fiender. Någon skriver: Du kommer att bli klippt. Ett år senare är artisten död. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – Idag är gansterrappen i Sverige väldigt nära förknippad med faktisk och reell grov kriminalitet. Man rappar om det man gör – och man gör det på riktigt, säger före detta polisen Nadim Ghazale. Gängkrigen på sociala medier är en serie av Dennis Franco från 2024. I flera år har han följt den svenska gängkriminaliteten som journalist – och samtidigt jobbat som ungdomsledare på olika fritidsgårdar i Göteborg.Mordet på Einár I det andra avsnittet följer vi bland annat historien om rapparen Einár, som slog igenom och blev Sveriges mest spelade artist, innan han mördades 2021, 19 år gammal. Producent: Martin JönssonSlutmix: Agnes Cassel

En känd gängledare går ut live på Instagram. I handen håller han en kalashnikov i guld. Bland tittarna finns tusentals barn och unga. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – Gängvåldet finns i deras vardag på Tiktok, på Instagram och på Snapchat. Det pågår ett krig där ute, men det är också ett informationskrig, som handlar om att sprida fruktan, säger författaren och före detta politikern Evin Cetin. Rekrytering via sociala medierI oktober 2023 sker något nytt i Sverige, när en fraktion inom det så kallade Foxtrotnätverket håller en sorts presskonferens i sociala medier. – Det var helt sjukt att se så många livetittare och så många barn som kommenterar. Man önskar att det inte vore Sverige – men det är Sverige, säger brottsutredaren Luay Mohageb vid polisen. – Och jag vet ju gängen rekryterar barn genom sociala medier. De kan till och med skriva jobberbjudanden i sina stories, säger Diamant Salihu, reporter på SVT. Gängkrigen på sociala medier är en serie av Dennis Franco från 2024. I flera år har han följt den svenska gängkriminaliteten som journalist – och samtidigt jobbat som ungdomsledare på olika fritidsgårdar i Göteborg.I det tredje och sista avsnittet möter vi bland andra 12-årige ”Leon”, som konsumerar gängens propaganda i sin mobil – och 16-årige ”Enis”, som själv blivit rekryterad för att utföra ett mord. ”Leon” och ”Enis” är fingerade namn och deras röster är utbytta. Producent: Martin JönssonSlutmix: Agnes Cassel

En ung kille ligger medvetslös på en gräsmatta. Någon filmar när en person går fram och skjuter ett skott i hans huvud. Klippet blir snabbt viralt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I takt med att gängvåldet har ökat de senaste åren har också gängkulturen börjat spridas mer och mer i sociala medier. I barn och ungas favorit-appar syns bilder på drogförsäljning, kontanter och märkeskläder, men också grova våldsbrott som skjutningar och mord.– Den här typen av gangsterismer marknadsförs till barn i sociala medier. Det är ett led i underhållningen som är deras digitala liv. De här kidsen har tillgång till våld och chockerande händelser dag ut och dag in, vilket är helt sjukt, säger brottsutredaren Luay Mohageb. Gängkrigen på sociala medier är en serie av Dennis Franco från 2024. I flera år har han följt den svenska gängkriminaliteten som journalist – och samtidigt jobbat som ungdomsledare på olika fritidsgårdar i Göteborg. I serien möter vi bland andra 16-årige ”Adam” vars vän lockades att begå ett mord, och 12-årige ”Leon” som följer gängkulturen i sin mobil. ”Adam” och ”Leon” är påhittade namn och vi har bytt ut deras röster.Producent: Martin JönssonSlutmix: Agnes Cassel

Intervju med den ryska journalisten Jekaterina Glikman på Novaya Gazeta Europe. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. För varje dag som Ryssland fortsätter sitt krig mot Ukraina blir det ryska samhället alltmer slutet mot omvärlden. De flesta av landets oberoende journalister har lämnat landet av rädsla för att bli fängslade. P1 Kulturs Fredrik Wadström har träffat en av dem, Jekaterina Glikman, biträdande chefredaktör på den europeiska upplagan av ryska tidningen Novaja Gazeta. På just den tidningen har flera medarbetare mördats genom åren och Glikman säger att hatkampanjerna mot ryska journalister pågått under lång tid.

Hør ukens episode som abonnent hos Podme eller i Aftenposten-appen: Trine er frisk nok til å tenke på hvordan verden går av hengslene, vi diskuterer Jeff Bezos' instruksjoner til den tradisjonsrike avisen Washington Post, landsmøtedebatt i Rødt og hvorvidt det er innenfor å gå med den mye debatterte «mammapølsen». Og så tar Trine et oppgjør med «tech-bros» som angriper med motorsag. Liker du intromusikken vår, eller hater du den? Betyr den noe for deg? Send innspill, ideer og tips til larsmg@aftenposten.no Gå til www.aftenpodden.no for å melde deg på nyhetsbrevet vårt.

Alt var mye bedre før, sier folk rundt meg, spesielt når det snakkes om mediene. «Alt var mye bedre før, da vi ikke hadde sosiale medier og sammenligningsmaterialet ikke var så tilgjengelig.» Jeg er på en måte enig. Det var ikke så tilgjengelig. Men det var heller ikke de positive sidene sosiale medier bringer med seg – mangfoldet, bredden og kreativiteten.  Høyr heile vekas mediekommentar frå Tro&Medier av Jenny Ofrim Bruvik.

Knutsen og Beckheim live, og Robert Hercz er med oss direkte fra Israel. Vi snakker om NRK, norske medier, Gaza, gisseloverleveringen og hamas. Fredag 21.02.25.

Hur påverkar AI-förordningen journalister och mediebranschen? Och hur ser framtiden ut för AI och upphovsrätten? I det här avsnittet av Journalistpodden reder Journalistförbundet ut vad som är aktuellt kring AI tillsammans med Tove Carlén, jurist på Journalistförbundet.  Vi pratar om EU:s förordning AI Act, AI-kommissionens slutsatser, Schibsteds avtal med OpenAI och vilka riktlinjer som finns för journalister. Dessutom ger Journalistförbundet konkreta råd till fackligt förtroendevalda som vill arbeta mer aktivt med AI. Podden leds av Petteri Flanagan Karttunen, Journalistförbundet.  

Selvstændighedspartiet Naleraqs forslag om et Inuit-register blev tidligere på ugen af eksperter kaldt "åbenlys diskriminerende" og at det giver mindelser til nazitiden. Men ifølge partiformand Pele Broberg udlægges forslaget lodret forkert. Værter: Peter Marstal, Nicolai Dandanell og Anne Phillipsen. Gæst: Pele Broberg, partiformand for selvstændighedspartiet NaleraqSee omnystudio.com/listener for privacy information.

Efter en lille uge med massiv kritik af DR for dokumentarfilmen Grønlands Hvide Guld taler Tabloid med chefredaktør i DR Nyheder Thomas Falbe om dokumentaren, kritikken, journalistikken og håndteringen. Hvordan påvirker danske medier den grønlandske valgkamp? Hvordan er magtforholdet mellem grønlandske og danske medier? Og hvad har dokumentaren om kryolit-udvinding betydet i Grønland? Tabloid spørger chefredaktør Masaana Egede fra Sermitsiaq.AG, der er Grønlands største private medie. Hvordan oplevede professor Torben M. Andersen mødet med redaktionen bag dokumentaren om Grønlands Hvide Guld? Vi spørger professoren, der aktivt advarede mod og undsagde regnestykkerne både før og efter udgivelsen. Ugens medvært er freelancejournalist Annika Wetterling, tidligere bla vært på DRs nyhedspodcast Tiden. Vært: Marie Louise Toksvig.

God morgen! Velkommen til sending LIVE kl. 09.00 med Espen Teigen og Merete Skar.Norsk presse går av skaftet i møte med Donald Trump. Vi tar heller for oss det som faktisk skjer i USA, og diskuterer med USA-kjenner Merete Skar om hvordan amerikanerne faktisk opplever Donald Trumps presidentskap.Samtidig har det kommet nye lekkerbiskener fra USAID-skandalen som viser hvordan amerikanske skattebetalere har blitt utnyttet på det groveste til å finansiere alskens merkelige politiske og aktivistiske prosjekter rundt om i verden.Som alltid får du dagens viktigste nyheter.Vi oppfordrer deg til å ta del i chatten underveis i sendingen!Følg med kl. 09.00 på X, YouTube eller Rumble.Document er avhengig av din støtte for å lage sendinger, skrive saker og gjøre gode intervjuer og reportasjer.Send ditt bidrag på Vipps 638941. Eller bli abonnent.Hvis du liker sendingene, håper vi du trykker abonner, liker og kommenterer.

En ny treårig lønaftale er indgået for 230.000 industriarbejdere i Danmark. Jobvæksten i USA er en anelse til den kølige side på overfladen. Medier erfarer, atTrump annoncerer ny told i denne uge. Stigning i tabt arbejd­s­evne rammer pensionskasserne, arbejdsudbuddet og den enkelte pensionsopsparer Vært: Trine Duvander (trdu@borsen.dk)

Har serien "Dødsenglane" noko relevant å sei oss om aktiv dødshjelp? Dette temaet tek Jarle Haugland, dagleg leiar i Tro & Medier, opp i vekas mediekommentar.

Få et innblikk i Tro & Medier sitt arbeid med HeltFri.net og Uke 6, i tillegg til Salt sitt "For freedom"-arbeid mot menneskehandel, når Cathrine tar seg en prat med Tro & Medier-kollega Marcus. Her kan du også få tips til hvordan eliminere hastverk i hverdagen. I episoden snakker Cathrine & Marcus om John Mark Comer sin bok, "Kompromissløs eliminering av hastverk". Her kan du lese mer om boken

Claes berättar om sin resa till queera Island, där han bland andra träffade Thorbjörg Thorvaldsdottir på Samtökin 78 – motsvarande RFSL. Vendela bjuder på ett nytt tema, med koppling till förra veckans: heteroinvasion av queera medier och rum. Och så blir det Nyheter och Det händer! Musik i programmet: 我們的時光+彩虹下面, 趙雷 (Wǒmen de shíguāng + Cǎihóng xiàmiàn, Zhào léi) Ég leitaði blárra blóma, Hörður Torfa Þú ert stormur, Una Torfa The L word Theme, Betty The one and only, Adrian Macéus Ish Bin Von Kopf Fuss Auf Liebe Eingestellt, Marlene Dietrich

Förintelsen i Litauen var ett skoningslöst mördande med stor medverkan från lokalbefolkningen. Karin Brygger ser hur försöken att skriva historien sätter frågan om minnets på sin spets. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. I mitten av Demokraternas torg i Kaunas, Litauen, växer grågrönt gräs på en rektangulär upphöjning. Man ser knappt detta försök till levande växtlighet längre för resten av denna en gång så ödesdigra plats är idag inget annat än lerig parkering framför en enda ljuspunkt, livsmedelsbutiken. Under tre månader 2017 delades 9200 plastpåsar märkta med orden ”till vänster” ut i butikens kassa. 17 412 påsar märkta ”till höger” blev också de utdelade till butikens kunder.Vilken plastpåse man gick hem med var slumpmässigt. Höger eller vänster. Vänster eller höger.Förutom den spöklika undertonen i detta ”till vänster/till höger” var varje påse märkt med ett nummer. Elever i skolan bredvid hade skrivit dit dem under handledning av konstnären Jenny Kagan. Varför? Varför gör konstnärer så underliga saker?Kanske för att barnen med sina egna händer skulle ställa frågan hur minns vi egentligen? Nummer fördes trots allt under skrivandet in också i muskelminnet på dessa levande barn. Nummer som sedan skulle sorteras av den som packade upp sina varor och antingen ställde sig frågan: vad betyder detta? Är detta en människa –Eller som med vana händer knölade ihop skräpet utan att lägga märke till att någon som sedan länge inte finns just besökt dem, i form av en enkel tuschanteckning.Att skriva historia, hävdade Walter Benjamin, är inte bara är att återvända till det förgångna, vördnadsfullt och med syfte att beskriva det ”så som verkligen var”. Nej, när det gäller historiseringen av katastrofer måste det finnas en vision för minnet, en vision om att det på något vis ska kunna sättas i rörelse - eftersom en katastrof kan tränga fram när vi minst anar det. Vi är en smula bättre rustade om vi redan är hemsökta av tidigare katastrofer.Att läsa, skriva, berätta, minnas och att skriva historia är således en form av krisberedskap. Historien är förstås aldrig ett facit men den kan vara, som Benjamin menar, ett slags brandvarnare.Under andra världskriget ockuperades Litauen först av Sovjet. När tyskarna 1941 därpå invaderade började judeförföljelserna snabbt. 95 procent av landets judar kom att mördas, samtidigt som ett aktivt motstånd pågick i Vilnius ghetto och i skogarna omkring. Litauens befolkning bär en efterhängsen skuld: de lät sina judiska grannar marschera ut i skogarna och det var ofta litauer som genomförda massavrättningarna. Vandrar man in i en glänta under den trötta litauiska solen kan man alltså råka vandra rakt över en massgrav, över ett fasansfullt brott.Samtidigt pågår idag arbetet med att återuppbygga judiskt minne i det land vars huvudstad en gång kallades Lilla Jerusalem. Men några judar hittar man inte i första taget. Milda Jakulytē-Vasil vid Lost Shtetl-museum har kartlagt både massgravar och förlorade shtetl, de små, typiskt judisk dominerade samhällena. Hon har tecknat in dem på kartor som är förvillande lika: de symboler som märker ut antingen en shtetl - eller massmord överlappar. Det historiska landskapet är således pepprat med bevis för såväl judiskt liv som judisk död. Och nu?Idag finns inga shtetl kvar. Men byar som i bästa fall har en övervuxen judisk begravningsplats finns. Bredvid begravningsplatsen i Šeduva står nu nybyggda Lost Shtetl museum. Arkitekturen hänförande modern: som hade ett rymdskepp landat på landsbygden. Men ser man museet ovanifrån skapar byggnaden illusionen av en mycket liten shtetl, takås står vid takås.När jag går runt i novembergräset på begravningsplatsen får jag veta att museets team länge trodde att Šeduvas judar var ovanligt fattiga. Gravstenarna var ju så små! Det var tills de förstod att byborna plundrat begravningsplatsen. Det var ju fritt fram efter att byns alla judar mördats under blott två dagar i augusti 1941, och därmed inte längre kunde vårda sina hädangångna. Bara två personer har idag återlämnat stöldgodset, påkostade stenar som nu är placerade på en separat del av gravfältet. Övriga stulna stenar är svåra att finna, de judiska namnen är sedan länge bortslipade och stenarna står på den kristna kyrkogården för att hedra helt andra döda. Eller så har de blivit trappsteg och interiör i någons hem.Också Lost Shtetl Museum kan läsas som protest mot att brist är det judiska eftermälet i Šeduva. För plötsligt är begravningsplatsen omskött. Förvisso blir den judiska närvaron snarast minnet av sig självt, en illustration av sitt försvinnande men också ett insisterande på att den faktiskt funnits. Alla försök att hedra, minnas står trots allt inför samma risk: i bästa fall bli sanningens viktiga avgrund, i värsta fall lam kompensation. För vad är väl en minnesplakett vid vägrenen?Ett stumt tecken på irreparabel fasa. I skogen kommer jag att tänka på Clarice Lispector som en gång skrev att det som fortfarande skrämde henne var ”[…] att till och med den ostraffbara skräcken generöst skulle sugas tillbaka ner i den outsinliga tidens avgrund, uppslukas i de ändlösa höjdernas avgrund, i Guds djupa avgrund: försvinna i likgiltighetens famn.”Den dubbla känslan av tacksamhet för försöken och raseriet över deras givna misslyckanden infinner sig åter på Demokraternas torg, där jag igen står och begrundar de ovetande omgivande femvåningshusen. Den som går förbi här kommer inte att få veta att morgonen 28 oktober 1941 fördes alla judar i Kaunas ghetto hit, nästan 30 000 människor. Selektionen började klockan 9. Dagen därpå marscherades de 9200 barn, kvinnor och män som fått gå till vänster till Kaunas Nionde Fort, där de sköts till döds innan mörker föll. Det var det enskilt största massmordet under Förintelsen i Litauen. Vid Fortet finns museum och monument, installationer vars små klockor klagar i vinden. Men på Demokraternas torg finns bara regnet, himlens gråt. De tunga vattendropparna slår hål i de grumliga pölarna.Torget är ett lerigt, fattigt bevis på att de döda inte har en chans mot de levande. Och därmed också på att vi, som faktiskt lever, för alltid står inför den hopplösa övningen att trots det se dem. Ge dem en smula av berättelsen om en framtid som togs ifrån dem. Men hur? Hur ska minnet tränga in i samhällskroppen så att det vi kallar historia blir den sorts ”brandvarnare” Walter Benjamin önskade? Ett sätt är just att insistera på att återinstallera judisk närvaro i landskapet, som Jenny Kagans plastpåseintervention ”The Big Action”. Kagan förde det förflutna in i vår samtid via det vardagligaste: slumpen och en plastpåse utan instruktion - så att den djupa insiktens börda återigen hamnade där den hör hemma: hos individen. Kanske är det bara så kan traumats verkliga och osynliga efterverkningar kan avslöjas och synliggöras: de finns mitt ibland oss, på torget, i handen, i örat.Karin Bryggerförfattare och adjunkt i Medier, estetik och berättande

Blir Facebook ein boltreplass for fake news? Det er tittelen på vekas mediekommentar frå Tro & Medier. Det er dagleg leiar, Jarle Haugland, som delar sine tankar rundt fleire endringar på sosiale plattformer som Facebook, Instagram og Threads. Høyr heile mediekommentaren på Radio Sunnmøre.

Dokumentärfilmen Hacking hate följer den grävande journalisten My Vingren när hon infiltrerar ett högerextremt nätverk. Både hon och regissören Simon Klose kommer till P1 Kultur. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det som började som en undersökning om hur högerextrem radikalisering på sociala medier går till tog en dramatisk vändning när My Vingrens fejkprofil blev inbjuden till ett hemligt högerextremt nätverk. Hör en intervju med regissören Simon Klose och filmens huvudperson My Vingren om det sju år långa arbetet med filmen, och om vad som händer när hatet inte regleras på sociala medier.SAMTAL: META KAPAR FAKTAGRANSKNING – ÄR DET BÖRJAN PÅ SLUTET FÖR FACEBOOKS DOMINANS?Förra veckan kom beskedet att Mark Zuckerbergs Meta drar tillbaka mycket av sin faktagranskning och moderering. Oberoende organisationer som står för faktakoll ska ersättas av "community notes" från användarna själva. Beslutet ses av många som en anpassning inför Trump och hotet om en kommande antitrusträttegång, och som att Zuckerberg nu sneglar på Elon Musk, som presenterat sig som en yttrandefrihetsabsolutist och vars X kraftigt minskat modereringen. Men X har också sett många användare lämna plattformen i takt med att det hatiska innehållet ökat – kan världens största sociala medium, Facebook, nu gå samma öde till mötes? Mediestrategen och Blankspot-vd:n Brit Stakston kommer till P1 Kultur för att prata om hur vårt beteende på sociala medier kommer att påverkas.REPORTAGE: MÖT AVATAREN I VÄRLDSUNIK UPPSÄTTNING AV ”SPÖKET PÅ CANTERVILLE”Teatervåren har start och i helgen händer något unikt på Riksteatern Crea som producerar scenkonst på teckenspråk. Teatern blir då nämligen först i världen med ett levande spöke på scenen som pratar teckenspråk. På lördag är det premiär på familjeföreställningen Spöket på Canterville, en pjäs baserad på Oscar Wildes humoristiska kortroman från 1887. P1 Kulturs Helene Alm besökte repetitionerna tidigare i veckan.ESSÄ: MONA MASRI OM EN ENSAMHET SOM DELAS AV 300 MILJONERDet har handlat om psyket och samhället i radioessäerna från OBS denna vecka, och i veckans sista essä hör vi om ett mycket spritt psykiskt besvär: depression. Genom historien har de allvarligt nedstämda betraktats som allt från genier till trasiga maskiner. Mona Masri menar att det trots allt finns ett ljus i det kompakta mörkret, i den här essän från 2017.Programledare: Saman BakhtiariProducent: Felicia Frithiof

Medier og journalister har en tendens til altid at ville fortælle om det, der ikke går så godt. Særligt når det handler om klimaet, er det sjældent, at historierne bringer positivt nyt med sig. Men nu er der for en gangs skyld et lyspunkt. Det kører nemlig for elbilerne i Danmark. I dette afsnit af ‘Du lytter til Politiken’ fortæller journalist Lars Dahlager om, hvordan danskerne har taget det grønne køretøj til sig - og at vi faktisk ser ud til at komme i mål med ambitionerne på området. See omnystudio.com/listener for privacy information.

Drillenisser, julenisser, gårdnisser. Fylder nisserne for meget i julen? Er tiden løbet fra eventyr og fantasivæsener? Handler julen for lidt om kristendommen? Du kan blande dig i debatten ved at ringe ind fra 12:15-13:30 på 7021 1919 eller send en sms til 1212. Medvirkende: Bubber, Niels Christian Meyer, tidl. børne tv-vært, Christiane Bjørg, skuespiller, "Kandis", Bertel Haarder (V) tidl kirke- og kulturminister, Mikael Arendt Laursen, generalsekretær for KLF, Kirke & Medier, Mai Mercado (K), drillenisse og politiker, Henrik L. Kristiansen, Oldermand Dansk Julemands Laug og Sofie Moesgaard, Folketingskandidat for Venstre, elsker nisser. Tilrettelægger: Gitte Hansen. Vært: Mathias Pedersen.

Drillenisser, julenisser, gårdnisser. Fylder nisserne for meget i julen? Er tiden løbet fra eventyr og fantasivæsener? Handler julen for lidt om kristendommen? Du kan blande dig i debatten ved at ringe ind fra 12:15-13:30 på 7021 1919 eller send en sms til 1212. Medvirkende: Bubber, Niels Christian Meyer, tidl. børne tv-vært, Christiane Bjørg, skuespiller, "Kandis", Bertel Haarder (V) tidl kirke- og kulturminister, Mikael Arendt Laursen, generalsekretær for KLF, Kirke & Medier, Mai Mercado (K), drillenisse og politiker, Henrik L. Kristiansen, Oldermand Dansk Julemands Laug og Sofie Moesgaard, Folketingskandidat for Venstre, elsker nisser. Tilrettelægger: Gitte Hansen. Vært: Mathias Pedersen.

Drillenisser, julenisser, gårdnisser. Fylder nisserne for meget i julen? Er tiden løbet fra eventyr og fantasivæsener? Handler julen for lidt om kristendommen? Du kan blande dig i debatten ved at ringe ind fra 12:15-13:30 på 7021 1919 eller send en sms til 1212. Medvirkende: Bubber, Niels Christian Meyer, tidl. børne tv-vært, Christiane Bjørg, skuespiller, "Kandis", Bertel Haarder (V) tidl kirke- og kulturminister, Mikael Arendt Laursen, generalsekretær for KLF, Kirke & Medier, Mai Mercado (K), drillenisse og politiker, Henrik L. Kristiansen, Oldermand Dansk Julemands Laug og Sofie Moesgaard, Folketingskandidat for Venstre, elsker nisser. Tilrettelægger: Gitte Hansen. Vært: Mathias Pedersen.

Priskrig, julekalendere og Jesu gjenkomst er tema i årets siste mediekommentar frå Tro & Medier. Det er dagleg leiar, Jarle Haugland, som delar sine tankar rundt dette denne veka.

I Journalistpodden prata vi om arbetet mot sexuella trakasserier. Anna Häggblom, förhandlare och ombudsman på Journalistförbundet, berättar om två nya rapporter på ämnet, som visar varför det behövs ett fortsatt aktivt arbete för att komma tillrätta med problemen med sexuella trakasserier på arbetsplatser. Sammanfattning av poddavsnittet:  • I Journalistpodden berättar Anna Häggblom om Trakasseribarometern från Verian och en ny rapport från Eurostat.  • Trakasseribarometern visar bland annat att 14% av svenskarna utsätts för sexuella trakasserier på jobbet.  • Trots höga siffror finns det fortfarande en tystnadskultur kring problemet, där många inte vågar anmäla eller prata om det. • Journalistförbundet arbetar aktivt med dessa frågor, både juridiskt och genom att stötta utsatta medlemmar. De betonar vikten av att prata öppet om problemen och att alla kan vara både offer och förövare. • Journalistförbundet vill också se över lagstiftningen så att den bättre skyddar alla som utsätts för trakasserier, även från tredje part.  Journalistpodden produceras av Journalistförbundet och leds av Petteri Flanagan Karttunen. 

Nyheterna Radio 17.00

En podcast fra Konservativ Ungdom. Caroline Ruder har besøg af Wilhelm Thomsen til en samtale om, hvordan de sociale medier - eller de asociale medier, som Wilhelm Thomsen kalder dem - bruges af og påvirker unge i dag.  Du er kun social med dig selv, og din algoritme, sådan siger KUs Klimaordfører Wilhelm Thomsen, om de sociale medier i dagens afsnit, for er de egentlig sociale? Til det må det klare svar være nej. Sociale medier holder ungdommen fanget i en kunstig verden, hvor alt er poleret, perfekt og opsat, det skal vi tænke over, og tænke mere hvordan vi bruger de sociale medier.  

Beställ Magnus Södermans nya bok "Solkorsets väg" på https://www.detfriasverige.se/solkorset.Den så kallade Nytorgsmannen släpptes fri, och häktades igen, efter ännu en misstänkt våldtäkt. Samtidigt uppmärksammas Karam Kanjo, en seriebrottsling från Syrien som fångades på film när han rånade en 91-årig dam. Det är uppenbart att befolkningens uppfattning om rättvisa ligger långt ifrån statens, och vi tar därför ett grepp kring frågan om brott och straff.Medier skriver om “rasism” på Älvdalsskolan när svenskar slår tillbaka mot invandrargängen. Vad är det som händer, och varför känns allt så bekant? Vi tittar närmare på den framtid som väntar svenska barn, och hur de måste förbereda sig för att axla det ansvar som deras föräldrageneration flydde.Till slut talar vi om debatten om medborgarskap.Sverige fortsätter vara generösast av alla med att dela ut medborgarskap, och den nya regeringen har inte inneburit någon förändring. Sakta lyfts nu frågan om ett moratorium, som vanligt några decennier för sent. Vi dyker ned i debatten och avkunnar dom.ÄMNEN:Nytorgsmannen och Karam Kanjo - när rättsstaten svikerKlyftan mellan folkets och statens rättsuppfattningKonflikterna på Älvdalsskolan - mediernas vinklingSvenska barns framtid i det nya SverigeMedborgarskapsfrågan - för lite, för sent?Become a supporter of this podcast: https://www.spreaker.com/podcast/dagens-svegot--4339034/support.

Idag ägnar vi hela programmet åt några av världens mest nischade medier. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Den osannolika historien om Traktor PowerMedierna har tagit rygg på tidningen Traktor Power och åkt till Väring, skådeplatsen för en helt ny traktorfestival.Det blir slitstarka kedjor, dieselrök och en berättelse som får en högst oväntad vändning.Glamorösa AlpackorVi lämnar Väring och fortsätter till den brittiska staden Telford, där de bästa av de bästa har samlats för årets mest prestigefyllda tävling.Fascinerande och fabulerade fakta i 90-talstidningen En Ding Ding VärldOch så avslutar vi med något från arkivet. Om mystiska väsen och en finurlig man från Frankfurt.Reporter: Robin Jonsson

Danske medier er lige så langt fra virkeligheden som Kamala Harris og hverken til at stole på i deres dækning af valget i USA eller krigen i Mellemøsten. Uanset om det Jyllands-Posten, DR eller Information, så er de præget af vinkler og nyhedshistorier, som følger de samme fordomme. Lyt med, når tidligere DR-journalist Jannich Kofoed og Berlingskes Bent Blüdnikow tager bladet fra munden.   Kontrasts nye podcast Slyngelstuen  åbner med et brag og giver dig en anden forståelse af verdenssituationen, end den du har lært i skolen og i de pæne medier, hvor uvidenhed og medløberi er blevet en fast tradition. Jannich Kofoed og Bent Blüdnikow gæster Slyngelstuen til en uforfærdet samtale med værten Mikael Jalving om, hvorfor de etablerede medier er så åndssvage at høre og se på. Gæsterne giver også et par bud på, hvem du med fordel kan følge - udover dem selv, naturligvis - så du bliver bedre i stand til at forstå, hvad der egentlig foregår rundt omkring i verden. Slyngelstuen vil hver gang slå ned på enkelte lande, begivenheder eller problemfelter og rette lyskeglen derhen, hvor kun meget få i de etablerede medier i Danmark og resten af Europa leder efter svar. Slynglerne er skiftende gæster og gengangere. Hvad der forener dem, er deres mod. ubestikkelighed og intelligens. Vi gider simpelthen ikke at høre på flere båtnakker!

Mer information och snabbare kommunikation skulle leda till bättre kunskap och större förståelse. Hur kunde vi ha så fel? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Vi tillbringar stora delar av våra liv på sociala medier. Vad gör det med oss? Hur påverkas vi av vad algoritmerna väljer att visa? Och går det att förena företagens mål med samhällets väl?

Ett år har snart gått sen Hamas attacker i Israel den sjunde oktober. Konfliktens vingar har även brett ut sig över mediebevakningen som fått en särpräglad roll. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Den här veckan gör vi ett extra långt poddavsnitt om svenska mediers bevakning av kriget i Gaza. Vad säger debattörena, mediestudierna och publicisterna om nyhetsrapporteringen?

Ingen kommer undan när de sociala medierna trappar upp sin AI. Facebook, Tiktok, Snapchat och Instagrams algoritmer är en mångmiljardindustri. Men om du trott att du blivit spårad och kartlagd hittills, så är det inget mot vad som väntar. Snart kommer du få reklam som är skapad samma stund som du ser den enbart riktad till dig. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programledare: Hanna MalmodinRöster och medverkande i programmet: Joakim Leijon, investerare och grundare WhisprGunilla Björling, professor Jönköping universityMark Zuckerberg, vd och grundare FacebookRoger Wilson, USA-korrespondent Sveriges RadioHelena Frielingsdorf, läkare och utredare FolkhälsomyndighetenJohanna Hållén, generaldirektör Sveriges KonsumenterPeter Knutsson, stiftelsen ReklamombudsmannenPetra Bergman, reporter EkonomiekotSara Heyman, reporter Ekotekonomiekotextra@sverigesradio.se

Ingen kommer undan när de sociala medierna trappar upp sin AI. Facebook, Tiktok, Snapchat och Instagrams algoritmer är en mångmiljardindustri. Men om du trott att du blivit spårad och kartlagd hittills, så är det inget mot vad som väntar. Snart kommer du få reklam som är skapad samma stund som du ser den enbart riktad till dig. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programledare: Hanna MalmodinRöster och medverkande i programmet: Joakim Leijon, investerare och grundare WhisprGunilla Björling, professor Jönköping universityMark Zuckerberg, vd och grundare FacebookRoger Wilson, USA-korrespondent Sveriges RadioHelena Frielingsdorf, läkare och utredare FolkhälsomyndighetenPetra Bergman, reporter EkonomiekotSara Heyman, reporter Ekotekonomiekotextra@sverigesradio.se

De amerikanske demokrater mødes i dag til deres konvent i Chicago. Kamala Harris og vicepræsident-kandidat Tim Walz vil tale om det forestående valg og USA's fremtid. Forventningerne til talerne er skruet op, men der er også en anden ting, der er forventninger til: Hvilke kulturpersonligheder tropper op - og hvem fra musikkens verden vil levere musikken. Vi ser nærmere på kulturpersonernes rolle i amerikansk politik. Medier over hele verden har skrevet en sensationel forskerteori, der går ud på, at en af Stonehenges helt særlige sten er transporteret hele 750 kilometer af bondestenalderfolk. Den seks tons tunge såkaldte altersten, der ligger i midten af Stonehenge, blev - måske - transporteret intet mindre end 750 kilometer fra det nordlige Skotland for omtrent 4.600 år siden. Måske skal historien skrives om - endnu engang! Det ser vi nærmere på - altså dette med at skrive historien om. For hvor meget skal der egentlig til, for at der er tale om en reel omskrivning af verdenshistorien? Værter: Karen Secher & Chris Pedersen.

Granskar medier och journalistik. Går bakom veckans rubriker och spanar i framtidens medielandskap. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Hur kan medier påstå att Borås är ett av Europas hetaste resmål?Förra veckan publicerade Göteborgsposten en artikel med rubriken: “Borås sticker ut – sjunde hetaste resmålet i Europa”. Det var en publicering som tittade på statistik från den europeiska statistikmyndigheten Eurostat över bokade övernattningar via alternativa bokningskanaler som booking.com, Airbnb och Tripadvisor. Och i den här statistiken stack Borås ut som en av de städer som sedan 2018 ökat mest i Europa.Frågan är hur det kommer sig att flera redaktioner tyckte att det här räckte för att dra den hisnande slutsatsen att Borås är ett av Europas hetaste turistmål? Erik Petersson är reporter.Allt mer branschprat om gamla e-tidningenSenaste tiden har det pratas allt mer om en ny stjärna på dagstidningarnas himmel. Eller egentligen om en med digitala mått urgammal. Det handlar nämligen om e-tidningar – den där digitala versionen av en papperstidning i form av en PDF-fil som fram till nyligen mest legat och dammat på mediehusens sajter, men som den sista tiden verkar uppleva en ny vår.Lasse Truedson har pratat med tidningsfolk om den här primitiva sortens digitaltidning som just nu kanske är det modernaste av allt.Nischmedier för branschfolkDet har blivit dags för ännu ett avsnitt i vår serie om nischade tidskrifter i vårt nischade program om medier. Vår reporter Robin Jonsson har den här veckan undersökt en av få fungerande affärsmodeller i tidskriftsbranschen, nämligen att berätta initierat för branschfolk om den egna branschen.Har du hört eller sett något som du tycker vi borde kika på tipsa oss

Så försöker Elisabeth Svantesson bli folklig och därför måste hunden Allan lugna sig på Instagram. Hör om politikernas taktik för att locka väljare i sociala medier. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Del 2 i Det politiska spelets sommarserie ägnar vi åt sociala medier. Varför misslyckas Ulf Kristerson med att se trovärdig ut på bild, varför låtsas alla fortfarande älska korv och går det att få folk att byta åsikt genom ett inlägg på Facebook?Medverkande:Fredrik Furtenbach, Ekots inrikespolitiska kommentatorMy Rohwedder, AftonbladetNils Gustafsson, lektor i strategisk kommunikation, Lunds universitetProgramledare: Marcus NilssonResearch: Eva EricssonProducent: Linda Aktén

Vi oplever vores verden og vores liv. Alt omkring os er efterhånden blevet til oplevelser: Måltidet, shoppeturen, festivalen, forlystelsesparken og pubcrawl-runden. Sådan er oplevelsessamfundet og oplevelsesøkonomien. Medvirkende: Mads Eriksen, direktør i eventbureauet Dypång. Britta Timm Knudsen, professor i Kultur, Medier og Oplevelsesøkonomi, AU. Vært: Carsten Ortmann.

Der er lige nu angreb fra flere sider på især børn og unges forbrug af sociale medier. På den anden side af Atlanten har 45 amerikanske stater lagt sag an mod Meta, der står bag Facebook og Instagram, for at ignorere interne advarsler om børn og unges trivsel på medierne. Og herhjemme skærper regeringen retorikken mod SoMe-giganterne, mens vi i EU-regi forsøger at regulere tech-firmaerne med The Digital Service Act. Vi ser på, hvad den her type pres kan betyde for både de unge og tech-firmaerne. Og så ser vi over Øresund på den debat, Sverige lige nu har med sig selv om en kulturkanon. Det er besluttet, den skal laves, men det debatteres stadig hvorfor - og manden, der skal stå i spidsen for kanon-projektet, vil helst ikke ende med en liste af værker - præcis sådan en liste, andre efterspørger. Debatten er ophedet - og de er ikke engang gået i gang med at diskutere, hvad der skal være med i kanonen. Vi ser på debatten og trækker en tråd ti den danske kanon-historie. Værter: Casper Dyrholm og Linnea Albinus Lande.

Medieombudsmannen har dragit en skarp gräns för vad man får skriva i en opinionstext. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det fria ordet ska ju som bekant vara just fritt. Medier ska kunna rikta vassa ord, utpekanden och skarpa anklagelser mot enskilda personer. I synnerhet om de utpekade personerna är verksamma i den mediala debatten. För i offentlighetens ljus gäller spelreglerna ”har du gett dig in i leken så ska du leken tåla”, och sker dessutom ord-fajten i opinionsjournalistiken - ja, då är taket ännu högre för vad som är tillåtet. Men även där finns gränser. För Mediernas Etiknämnd går den gränsen vid att kalla någon för ”Tjej-Hitler” om man skriver om antisemitism, någonting som Svenska Dagbladet gjorde i en ledartext. Vad var det som gjorde att det var att passera en helig gräns för det fria ordet? Reporter: Martina PierrouEftervalsdebatt med Kalla Fakta i fokusJournalistik kan ha stor påverkan på valrörelser. Klassikern är ju Uppdrag gransknings så kallade ”valstugereportage”, som sägs ha varit en av orsakerna till Moderaternas valnederlag 2002. Årets EU-valrörelse har präglats mycket av en stor granskning som vi i Medierna tagit upp flera gånger tidigare - Kalla Faktas “Undercover i trollfabriken”. Det är en granskning som fortfarande, flera veckor senare, resulterar i nyheter för landets redaktioner. Nu senast - att regeringen faktiskt informerats om att Myndigheten för psykologiskt försvar avsåg att kräva av tv4 att ta bort klipp där deras företrädare förekommer - trots att regeringskansliet tidigare förnekat det. Vi återbesöker det här Kalla Fakta-grävet och gör vår egen variant på en “eftervalsanalys”, om du så vill. Vilka slutsatser kan vi dra såhär veckan efter EU-valet, när dammet har lagt sig? Fick journalistiken någon avgörande betydelse för valresultatet?Reporter: Freddi RamelDansk dokumentär avslöjar gängkopplingar in i maktens korridorerI Danmark har dokumentären ”Den svarta svanen” fått ett otroligt genomslag de senaste två veckorna. Med två miljoner tittare har den beskrivits som den mest sedda dokumentären genom tiderna i Danmark. Med hjälp av en gangsteradvokat som agerar mullvad och låter ett tv-team bugga och filma hennes advokatkontor lyckas dokumentären visa på kopplingen mellan den undre världen och samhällets toppskikt - hur kriminella pengar tvättas med hjälp av företagsledare och toppjurister. Men det är också en dokumentär som väckt en rejäl diskussion om medieetik i Danmark. För det är journalistik som, minst sagt, balanserar på en etisk knivsudd. I helgen släpps serien på SVT play och vår reporter Erik Petersson intervjuade i veckan seriens skapare, det danska journalistskråets enfant terrible – Mads Brügger. Reporter: Erik Petersson Tipsa Medierna här

Mystiska avsändare och märkligt formulerade insändare från ovanliga mailadresser. En av Sveriges största tidningar publicerade ändå. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Ja, på senare tid har alltså mystiska insändare skickats - och i vissa fall också publicerats - på flera av landets insändarsidor. Skribenterna har generiska namn och språket är… Ja, lite märkligt. Dom handlar alla om liknande saker - att Sverige borde lämna NATO, demilitarisera Gotland och hindra militärt stöd till Ukraina. Ja, kort sagt saker som går helt i linje med ryska intressen. Det hela började med ett tips till redaktionen. Reporter: Alexandra SannemalmSlarvig rapportering om MFF:s lagkaptenI veckan har rapporteringen om fotbollsspelaren Pontus Jansson varit massiv. Han har, visar det sig, varit med i en chattgrupp med en av Malmö FF ultrasgrupperingar med flera personer som nu är misstänkta i en utredning om våldsamt upplopp. Förundersökningen blev offentlig i måndags, men rapporteringen om det här började redan förra veckan. Då rapporterade Aftonbladet med hjälp av källor att Pontus Jansson i chattarna ska ha läckt var motståndarlaget Elfsborgs spelare skulle bo i Malmö inför guldmatchen förra säsongen. Det var det här som var starten på rapporteringen och hela inramningen när förundersökningen väl släpptes. Men när medierna började läsa, så saknades just den uppgiften.Reporter: Erik PeterssonEU-bevakningen under luppSöndag den 9:e juni är det dags att rösta till EU parlamentet. En känsla man kanske går till valurnan med är - förvirring. Hur kommer det sig att vår reporter Freddi Ramel, i sluttampen på valrörelsen, känner att det skulle vara lättare att rösta i valet i USA i november än i ett val som faktiskt kan påverka svensk lagstiftning? Och vilken roll har svenska medier för att han känner såhär?Reporter: Freddi Ramel