Podcasts about varken

Känner du att ingenting riktigt känns längre? Varken bra eller dåligt – bara… grått?Du gör det du ska. Du fungerar. Men på autopilot. Du har slutat se fram emot saker. Sömnen hjälper inte riktigt. Och du vet inte varför.Det här avsnittet handlar om just det – nedstämdhet som smyger sig på utan att du riktigt märker det. Och om varför det ser så annorlunda ut än vad de flesta tror.I det här avsnittet pratar Björn Rudman om:Varför nedstämdhet sällan ser ut som djup sorg eller tårar – utan mer som en grå, platt vardagSkillnaden mellan nedstämdhet och depression – och när du ska ta det på allvarDe tidiga tecknen som de flesta missar eller förväxlar med stressVarför fysisk aktivitet är ett av de mest effektiva verktygen mot nedstämdhet – och varför det samtidigt är så svårt att få tillHur meningsfullhet i vardagen skyddar hjärnan – och vad du gör om du saknar denVarför du inte kan vänta på att motivationen ska komma tillbaka innan du börjarDet här är inte en quick fix. Men det är en väg framåt – och den börjar med att förstå vad som faktiskt händer på insidan.Björn Rudman är terapeut, författare och föreläsare med specialisering inom stress, utmattning och psykisk ohälsa. Läs mer och boka på bjornrudman.se Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Elk diersoort heeft een ander geluid. Een hond blaft, een ezel balkt en een schaap blaat. Maar waarom heeft elk dier een ander geluid? En kunnen zij ook andere geluiden maken?  Het antwoord krijg je van: Hans Slabbekoorn, bioloog en hoogleraar aan de Universiteit Leiden. 

Hennes nyskapande mode blir en världssuccé. När hon är 55 år förlorar hon allt och lämnar landet. Men i New York satsar hon allt på en ny karriär. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Katja of Sweden, Sveriges första internationellt kända modedesigner, revolutionerade kvinnornas garderob. Med sin starka känsla för framtiden och sin kreativa målmedvetenhet skapade hon kläder för den moderna yrkeskvinnan. Till en början i USA, senare i Sverige, i samarbete med MMT, Malmö Mekaniska Trikåfabrik.Skromberga - Stockholm - New York1946 åkte Kata Hallberg, från Skåne, till Amerika för att lära sig kläddesign. Hon var uppväxt i en liten bruksort, Skromberga, med hundratals arbetare, män och kvinnor, där allt handlade om produktion. Hennes pappa var modellör, designer, på bruket.-Det var en väldigt kreativ miljö. Man konstruerade alla maskiner på plats, maskiner som kunde hjälpa tillverkningen att bli mindre hantverksmässig. Jag tror hon tyckte det var väldigt spännande, säger Ann-Margret Wendt, som själv växte upp i Skromberga.Varken korsett eller getingmidjaI New York gick Kata på Parsons's School of Design började sedan skapa bekväma kläder för moderna kvinnor, plagg som gick att både arbeta och leva i, stick i stäv med rådande ideal som föreskrev korsett och getingmidja. Men Kata kunde man inte uttala i Amerika, så nu blev hennes namn Katja - och varumärket ”Katja of Sweden”.Amerikanerna älskar Katjas nyskapande, enkla stil, mode i svensk allmogeton, som tidningarna skriver. I intervjuer säger hon att hon är inspirerad av svensk hemlängtan och sin egen starka klädfilosofi.Till Huaröd i SkåneEfter en rad succéår i USA flyttar hon 1954 tillbaka till Sverige, nu med familjen: sin amerikanske make Rod Geiger, som är filmare, och deras tre söner: Anders, Lincoln och Christopher. Katja of Swedens bas blir en gård i byn Huaröd i Skåne varifrån hon skapar mode för hela världen.Hon visar hur man kan göra dammode i trikå för konfektion i samarbete med Malmö Mekaniska Trikåfabrik, MMT, som tar fram maskiner för Katjas design. Hon designar också bekväma skor för aktiva kvinnor i samarbete med skofabriken Gyllene Gripen i Malmö.I en värld styrd av män är det ingen som sätter sig på Katja. Hon driver fram sina idéer och är Sveriges högst betalda kvinna.Anklagelser om skattefuskMen tiderna förändras. I mitten av 1970-talet börjar det gå dåligt i den svenska tekoindustrin, produktionen kräver dyra nya maskiner och ledningen i företaget förändras. Efter en strid om varumärket Katja of Sweden anklagas Katja för skattefusk. Gården i Huaröd måste säljas på exekutiv auktion och Rod och Katja står med tomma händer. De lämnar landet.För att förverkliga en ny designidé i New York: home fashion, husgeråd! En karriär som ska bli ännu större än den första i USA. I 20 års tid fyller Katjas design amerikanska hem med glas, porslin, ishinkar, kastruller, dukar, servetter, grytlappar, handdukar, kuddar och täcken. Varuhuset Macy's inrättar särskilda Katja Shops och på Bloomingdale's väcker Katja större uppmärksamhet än det svenska kungahuset...Dokumentären är gjord 2026.Reporter: Lotta MalmstedtProducenter: Ola Hemström och Sofia KottorpSlutmix: Christian Jangegård

Milli Eğitim Bakanlığının, birtakım kavramları, özünde taşıdıkları anlamlar dolayısıyla yenileriyle değiştirmesi oldukça önemli bir adımdır. Bunlar arasında Türkistan gibi tarihî bir kavram da var. Uzun bir zaman Avrupamerkezci bir kavram olan Orta Asya (Asya-yı Vusta)'yı kullandık. Türkistan ise çok mühim birkaç eserin adında ve çok etkileyici birkaç türküde kalmıştı. Bu vesile ile Süleyman Çolpan'ın şiirinin bestesi olan “Güzel Türkistan”ı hatırlamamak mümkün değil. Asya-yı Vusta'dan Türkistan'a geçiş kararını alkışlamak gerekir.

Professor Richard Boyatzis vänder upp och ner på våra vanliga föreställningar om feedback och mål — och han gör det med 60 års forskning i ryggen. Richard Boyatzis är en av världens mest inflytelserika forskare inom ledarskap, förändring och emotionell intelligens. Han är professor vid Case Western Reserve University, bland de mest citerade forskarna i världen i sitt ämne och aktuell med sin bok The Science of Change (2024). Han har forskat om hållbar förädring sedan 1967 och är upphovsman till Intentional Change Theory. Nu är han för första gången med i en svensk podd. Så, hur var det då med feedback? Boyatzis svar är "användbart när mottagaren genuint ber om den — annars kan du låta det vara". Och mål? Ungefär lika effektiva som nyårslöften. I det här avsnittet går vi bland annat igenom: Varför förmågan att hantera sina egna känslor är den viktigaste framgångsfaktorn för ledarskap Att compassion, delad vision och energi förutsäger faktorerna innovation, effektivitet och engagemang Skillnaden mellan att coacha med compassion och att coacha för compliance — och varför det avgör om förändring blir hållbar Hur Intentional Change Theory (ICT) kretsar kring en och samma fråga: vad som krävs för att förändring ska bli verkligt hållbar Varför vi behöver aktivera PEA (Positive Emotional Attractor) snarare än NEA (Negative Emotional Attractor) när vi coachar. Och sist men inte minst: var öppen, lyssna, håll tillbaka ditt dömande Det här avsnittet är för alla som strävar efter ett högt engagemang på arbetsplatser.   Tealpodden handlar om hur vi skapar ett hållbart arbetsliv och hur framtida sätt att organisera kan se ut. På tealpodden.se finns en kunskapsbyrå med samlat material i form av poddavsnitt, utbildningar och böcker. Driver podden gör Maria Berglund, agil coach, samtalscoach och organisationskonsult via Kronkällan AB. Vill du ha hjälp med något av detta så kontakta mig gärna på maria@tealpodden.se   Här hittar du Tealpodden: Tealpodden.se LinkedIn Instagram   Sponsor av podden är Tractive, ett tillverkande företag med kunder över hela världen och som fokuserar på både teknisk och mänsklig hållbarhet. Stort tack till er!

Hej Somna, vad roligt att du är här. Jag har bara känt en person som heter Frej i hela mitt liv. Känner du någon Frej, Somna?Har du koll på verkligheten, Somna? När fick du bekräftelse på att det du upplever faktiskt är en objektiv bild av vad som pågår, att det du upplever är verkligt? Igår fick jag bekräftelse på att jag hade fattat ett bra beslut. Jag sjunger en sång om Frej; jag tror att jag har sjungit den i podden tidigare. Jag minns inte var den kommer ifrån, kanske Djurens brevlåda. I sången sjunger de om “konterfej”, sånna små porträtt som soldater hade av sina älskade, som de kunde titta på under kriget. Det finns egentligen ingen riktig motsvarighet i vår uppkopplade tid till att vara ifrån varandra i ett helt år och bara kunna skriva brev. Jag har alltid tyckt att det varit svårt att vara ihop innan jag träffade Nina. Jag har känt att jag ångrat mig, och det har funnits en känsla av att jag var fast. Att jag var fast i någonting.Men jag kan tycka att det är lite tröttsamt, det där med att skrika “länge leve kärleken” som ett svar på allting. För det vi fastnar för är ju den där romantiska kärleken, och den, om jag ska vara helt krass , den dör. Hur funkade det förr när man var trolovad med någon som man inte känner? Undrar om man någonstans på vägen där börjar känna att "Jag vet ju inte vem den här människan är som jag är trolovad med”. Vi får bara historierna med längtan och den sanna kärleken. Jag tänker på mina egna föräldrar. Jag publicerade ett inlägg om deras bröllopsdag för några veckor sedan. Mina föräldrar är två individer som har valt att gå tillsammans genom livet. Ibland aktivt, och ibland för att de måste. Det är inte en historia om att kärleken övervinner allt. Det är inte så det funkar. Somna vi kanske inte måste tänka på framtiden så mycket hela tiden, inte behöver oroa oss om allt som händer imorgon. Jag tycker att det finns för få som säger ”Mon Dieu” i det offentliga rummet. Jag ska börja säga det när får negativa besked. Som om någon sa till mig att allt som hänt det senaste året bara var en dröm. Om du fick backa tiden, skulle du göra det? Jag tror inte att jag hade gjort det, vad jobbigt att behöva leva om. Varken framtiden eller det förflutna existerar.Mon Dieu. Sov gott. Mer om Henrik, klicka här: https://www.henrikstahl.se/ Lyssna utan reklam, få extraavsnitt, spellistor med mera på: https://somnamedhenrik.supercast.com/ Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Har min vän råkat på en alldeles för dominant sponsor i 12-stegsgruppen? Kan jag få hjälp på ett AA-möte även om jag inte är säker på att jag verkligen är alkoholist? Och! Väldigt bra boktips om anknytning och självhjälp för grubblare. Med The Houses Markus Enochson.

Positioner är låsta, röda linjer är dragna. Varken den ena eller den andra sidan kommer att kunna bilda regering över en natt. Så vad händer om statsministerkandidaterna börjar kika mot mitten och mot nya konstellationer för att lösa upp knutarna? Expert: My Rohwedder. Programledare och producent: Olivia Svenson. Ansvarig utgivare: Lotta Folcker. Kontakt: podcast@aftonbladet.se

Aisha Sundgren på P3 Nyheter förklarar morgonens stora nyheter, alltid tillsammans med programledarna för Morgonpasset i P3: Branne Pavlovic och Evelina Galli. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. I december 2024 åtalades den tidigare Let's Dance-profilen Dermot Clemenger för 31 fall av sexköp på olika thaimassagesalonger runt om i Sverige. Sedan dess har han varit på flykt undan delgivning. Han är häktad i sin frånvaro och internationellt efterlyst. Varken svensk eller brittisk polis har lyckats hitta honom men nu har inte bara Expressen hittat honom, utan också Aftonbladet.

Anderz Wrethov har varit ett återkommande namn under många Melodifestivaler och i år var han en av låtskrivarna bakom vinnande Bara Bada Bastu. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. - Det var faktiskt min idé att låten skulle handla om att bada bastu, jag tyckte att det kändes fräscht och nyttigt – men också att det skulle passa killarna i KAJ, berättar Anderz Wrethov när Carolina Norén ringer upp och gratulerar till utnämningen ”Årets Kompositör”.Men att han och KAJ skulle vinna Melodifestivalen var det ingen av de inblandade som trodde.- Det kom som en överraskning för oss alla, vi låg ju i botten på bettingen i början av Melodifestivalen, avslutar Anderz Wrethov.

Babs Drougge på P3 Nyheter förklarar morgonens stora nyheter, alltid tillsammans med programledarna för Morgonpasset i P3: Linnéa Wikblad och David Druid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. USA:s justitiedepartement har nu börjat släppa de så kallade Epsteinfilerna, men mycket är maskat och i helgen försvann ett antal dokument, däribland en bild på Donald Trump. Bilden har nu återpublicerats, men kritiken och spekulationerna fortsätter att hagla.Sen pratar vi om att unga i allt större utsträckning ratar de klassiska rätterna på julbordet. Varken sill, skinka eller julmust går hem bland de yngre, och nu är det upp till 70-plussarna att hålla i traditionerna.

Nominal ve reel büyüme farkından enflasyonla şişen rakamlara, “paradan 6 sıfır atmak” tartışmasından Türkiye için doğal büyüme hızı (%5) ve “aşırı ısınma” eşiğine kadar temel kavramları açıklıyoruz

Het is alweer tijd voor het laatste genummerde UFC-event en dus ook voor de laatste OEP Z'N BAKKES-aflevering van het jaar. Speciaal voor de gelegenheid doen we daarom eens zot en nemen we niet met vier, maar wel vijf op: naast onze gebruikelijke vier vechtvrienden sluit Ward Kerremans aan voor een vooruitblik op UFC 323. Daar verdedigt Merab Dvalishvili voor de vierde keer dit jaar zijn titel - deze keer neemt Pjotr Jan de handschoen op - en strijden Alexandre Pantoja en Joshua Van om de belt bij de flyweights. In de strijd om de pronostiek lijkt de zege dan weer binnen voor Pedro, al probeert Jan alsnog de kroon te pakken met een alles-of-niets-manoeuvre. Komen verder aan bod: een saffende fighter, een reis naar Dagestan als prijs in Rad van Fortuin en de dapperste minnaar ter wereld.00:00 Intro00:51 Terugblik UFC 32225:53 Merab Dvalishvili versus Pjotr Jan33:09 Alexandre Pantoja versus Joshua Van39:14 Lonkt Rico Verhoeven naar de UFC? 44:41 Pronostiek49:37 Over Jake Paul, Arman Tsarukyan en Conor McGregor1:05:25 Outro

Och så frågar vi oss hur det står till med klimatjournalistiken och regeringskansliets villighet att underlätta journalistiska granskningar? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. BBC:s krisDet har stormat rejält kring det brittiska public servicebolaget den senaste veckan. Allt började med att tidningen The Telegraph kom över en intern BBC-rapport som anklagade bolaget för obalanserad rapportering på en rad områden, som transfrågan, Gazakriget och inte minst det amerikanska presidentvalet. Det som fått mest uppmärksamhet är en fulklippning av Donald Trumps tal från den 6 januari 2021 i tv-programmet Panorama.Efter att först ha försökt lägga locket på har både nyhetschefen och den allra högsta chefen nu avgått, samtidigt som den amerikanske presidenten stämt BBC. Och det här har lett till en högljudd debatt i Storbritannien, håller BBC på att ruttna inifrån på grund av sin vänstervridning eller är allt en orkestrerad kampanj från högern som inte vill annat än att förinta det anrika bolaget? Och finns det månne några lärdomar att dra för svensk public service?Joanna Korbutiak ringde upp reportern bakom scoopet, The Telegraphs biträdande redaktör Gordon Rayner. Hon pratar även med den före detta BBC-programledaren Roger Bolton och den svenske mediaanalytikern Olle Lidbom.Regeringskansliets ovilja att lämna ut offentliga handlingarRegeringen sätter krokben för Dagens Nyheters granskningar. Det menade DN:s chefredaktör Peter Wolodarski i en krönika i söndags. När tidningen granskade den före detta säkerhetsrådgivaren Henrik Landerholm, kunde det ta flera veckor att få ut dokument. Men när dom via pseudonymen Simon försökte få ut liknande dokument, och inte berättade att dom var journalister, så gick det på ett par dagar. Och det visar sig att fler än bara DN har upplevt en frustration över regeringskansliets senfärdighet.Tonchi Percan har träffat DN:s chefredaktör Peter Wolodarski, yttrandefrihetsexperten Nils Funcke, Dagens Nyheters grävreporter Kristoffer Örstadius och Kalla Faktas Emil Hellerud.Klimatjournalistik i kris eller nödvändig förändring?I veckan inleddes klimatkonferensen COP30 i Belém i Brasilien. Till skillnad från hur det var för tio år sedan, när Parisavtalet undertecknades och alla världsledare trängdes på mötet tycks intresset nu betydligt svalare.Freddi Ramel har pratat med Karin Ekman, ansvarig utgivare på SVT:s riksnyheter, men också Erika Bjerström, Alexandra Urisman Otto och Marie-Louise Kristola - tre av de reportrar som varit mest profilerade i klimatfrågan de senaste åren, men som allihop antingen har lämnat sina jobb eller fått förändrade arbetsuppgifter. KlimatenkätUnder arbetet med reportaget skickade Medierna ut en enkät med följande frågor till Aftonbladet, Expressen, SvD och DN:1. Har ni en/flera specialiserade klimatreportrar? Varför/varför inte?2. Har ni en klimatredaktion eller ska klimatrapporteringen ”genomsyra nyhetsverksamheten”? Varför/varför inte?3. Anser ni att klimatkrisen får tillräckligt stor plats i er rapportering i förhållande till hur allvarligt läget är? Varför/varför inte?Karin Olsson, biträdande chefredaktör på Expressen1. Nej, det har vi inte. Däremot har vår vetenskapskommentator/reporter ett uppdrag att bevaka utvecklingen på området.2. Varken eller. Vi bevakar klimatkrisen när det är nyhetsmässigt relevant.3. Egentligen inte. Vi bevakar förstås t ex extremväder och miljöskandaler, men att rapportera om långsamma och komplexa förändringar är journalistikens kanske svåraste utmaning. Jag tror att skattefinansierade public service behöver dra ett större lass här än vad kommersiella räckviddsmedier som Expressen förmår göra.Karin Schmidt, redaktionschef Aftonbladet1. Vi har flera reportrar som har en djupare kunskap i klimatfrågor och som till största del skriver om klimatet.2. Vi har ingen specialiserad redaktion, förutom samhälls- och grävredaktionen. Vi vill att det mesta ska genomsyra nyhetsverksamheten och har som plan att utbilda alla journalister i klimatjournalistik.3. Jag skulle höja märkbart på ögonbrynet om någon svarar ja på den frågan. Det är med råge vår tids allvarligaste fråga och det speglas inte fullt ut i något medium. Med det sagt är jag väldigt stolt över det Aftonbladet gjort och gör. Vi publicerar en typ av klimatgranskningar som få andra gör, exempelvis vårt avslöjande om hur regeringen klimatkompenserar genom mopeder i Ghana. Vi blev flerfaldigt prisade för vår H&M-granskning och har blivit nominerade för flera andra granskningar, exempelvis om barnarbete av elbilsmetaller på Madagaskar. Vi rapporterar om klimatet på olika sätt i stort sett varje dag, till exempel löpande nyhetsbevakning från COP30 i Brasilien.Erik Hedtjärn, redaktionschef SvD1. Med klimatet ser vi att det skär in i ett stort antal bevakningsområden. Det kan handla om den gröna omställningen och industrisatsningarna – där har bland annat våra reportrar på Näringsliv gjort ett stort jobb. Förre valrörelsen var bränslepriserna en jättefråga – då bevakade våra politikreportrar detta. På det sättet behöver journalister med flera olika specialkunskaper skriva om klimatet.Med det sagt kan klimatomställning och klimatforskning vara väldigt komplicerat. På SvD:s redaktion är det några som har en särskild klimatkompetens. Tydligast är den är hos våra två reportrar Therese Bergstedt och Mikael Törnwall som också skriver vårt nyhetsbrev Klimatkollen.2. Jag tänker att svaret på den tidigare frågan fångar det du undrar över här.3. Det beror nog på hur man definierar ”ta plats i rapportering”. Vi ska göra journalistik som på ett relevant sätt fångar det viktiga som händer i världen. Klimatförändringarna griper in i så många olika delar. När Kina sa att de inte vill exportera sällsynta jordartsmetaller var det något som hängde ihop med en elektrifiering av fordonsindustrin. Där blir upptrappningen i Trumps handelskrig till en konkret klimatfråga. AI-utvecklingen är ett annat exempel: den leder till ökad energianvändning, vilket kopplar till klimatet. Man kan på samma sätt säga att det finns en klimatdimension i nyheten om den sannolikt mer energieffektiva kinesiska AI:n DeepSeek. Eller frågan om uranbrytning i Sverige, där rikspolitiken och det lokala på ett väldigt konkret sätt hänger ihop med klimatet.Den här utvecklingen tycker jag att vi fångar på ett spännande sätt i vår journalistik. Sedan är det också viktigt att bevaka forskningen om klimatet och arbetet med att få fram ett nytt klimatavtal.Dagens Nyheter har inte återkommit med svar på enkäten.

I Paris, Texas från 1984 hör man Ry Cooders hjärtskärande gitarr rama in en av få huvudroller i Harry Dean Stantons långa skådespelarkarriär. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. En man vandrar i öknen. Varken publiken eller han själv vet vart han är på väg, eller varifrån han flyr.Paris, Texas vann Guldpalmen i Cannes 1984. Regissören Wim Wenders och manusförfattaren Sam Shepard ville fånga döende delar av USA. Trots det har landet sällan varit vackrare än genom filmfotografen Robby Müllers kameralins, till tonerna av Ry Cooders magiska soundtrack.Rasmus Grosin ser en film han undvikit i 25 år eftersom han vet hur den slutar.

I 14-åriga Veras huvud ekar röster från olika träningsprofiler på sociala medier. Varken hennes föräldrar eller hennes vänner känner igen henne längre. Vera har svält sig själv och tränat så mycket att hon fått sjukdomen anorexi. I sjukdomens grepp gör hon allt i sin makt för att gå ner i vikt. Men en nära vänskap ska bli viktig i resan mot ett tillfrisknande. Också för Camillas dotter Thea har maten blivit en fiende. Hon mår så dåligt att hon blir tvångsinlagd och under en permission händer det som inte får hända. Varning: Innehåller skildringar om allvarlig psykisk ohälsa och suicid. En dokumentär av Ellen Hammarskiöld. Producent: Sigge Dabrowski. Redaktör : Sanna Gustavsson. Ljudmix: Fredrik Johansson. Originalmusik: Patricio Samuelsson. Exekutiva producenter: Jakob Wagner och Karin Olsson. Ansvarig utgivare: Karin Olsson, Expressen AB. Om du misstänker att du har en ätstörning är det bra att berätta om det för någon närstående och att söka professionell hjälp. • Om du är under 18 år kan du kontakta en vårdcentral, ungdomsmottagning, elevhälsan eller barn- och ungdomspsykiatrin, bup. • Om du är över 18 år kan du kontakta en vårdcentral, psykiatrisk mottagning eller företagshälsovården om du arbetar. Här kan du hitta mer information: www.atstorning.se www.friskfri.se www.1177.se Ta alltid självmordstankar eller planer på allvar. En självmordsnära person behöver träffa någon från psykiatrin på en gång. Ring 112 eller åk till en akutmottagning. Hit kan du vända dig om du mår psykiskt dåligt: Bris: 116 111, bris.se Bris vuxentelefon: 077-150 50 50. Jourhavande präst: Nås via 112. Mind: chatt på mind.se Minds stödtelefon Självmordslinjen: 90101 Minds föräldratelefon: 020-85 20 00. Röda Korset: redcross.se Jourhavande kompis: Chattjour finns på jourhavandekompis.se SPES (Riksförbundet för suicidprevention och efterlevandes stöd): spes.nu Telefonjouren: 020 -18 18 00.

STOCKHOLMS BLODBAD. Mathias självskadebeteende når nya lägstanivåer och för en gångs skull pratar vi inte fotboll eller rooibos. David bälgar i sig dåligt samvete, medan Mathias leker influencer och Yoda på samma gång. Varken överkörda igelkottar, westfaliska freden eller finlandssvenska gitarrsolon kan tydligen få oss att släppa 100-poängsskalan. Och poddens egen Don Quijote jagar både logik och väderkvarnar. Veckans destilleri är tillbaka! Vi dissikerar Speyside Distillery, ett mycket underhållande sådant från den södra klutten i regionen Speyside. Här når du oss: En trea whisky på Facebook (https://www.facebook.com/entreawhisky) Maila till oss på hej@entreawhisky.se Davids blogg tjederswhisky.se (https://www.tjederswhisky.se) Följ oss på Instagram: https://www.instagram.com/entreawhisky Bli medlem! https://entreawhisky.memberful.com/checkout?plan=74960

Herkes bu dünyada şahsına münhasırdır. Ancak bazı özellikler bazı durumlarda ortaklık gösterir ve bunlar da kişiliğinizi açığa çıkarır. Bu konu hakkındaki görüşlerimizi sizlerle paylaştık. Keyifli dinlemeler... https://www.organikbeyinler.net/ https://www.instagram.com/organikbeyinlerpodcast/

Schuw, geheimzinnig, luidruchtig. Dat zijn de typeringen die je vaak leest over de waterral. Een moerasvogel die je niet snel ziet, maar die zich wel geregeld luid en duidelijk laat horen, als een gillend varken in nood.September en oktober zijn dé maanden om waterrallen te horen. "Het is dé tijd dat de rallen uit Noord- en Oost-Europa bij ons doortrekken", vertelt Paul Böhre in deze Roots-podcast. "Ze komen elkaar dan steeds tegen in de rietvelden en zijn dan opvallend luidruchtig, ze reageren ook op elkaar. Dat doen ze door een breed scala aan geluiden te maken: ze tokken als kippen, grommen en schreeuwen, kunnen onheilspellend kreunen en klagen, maar vooral ook gillen als een speenvarken in nood. Hoor je ze, wees dan stil en zoek vervolgens gewapend met een verrekijker een plekje met uitzicht op een rietkraag met modderrand…"Verder in deze podcast: Timo Roeke van Vogelbescherming Nederland vertelt dat ook hij het lastig vindt om een witvleugelstern te herkennen. Ook leggen Timo en Paul uit waarom de purperreiger het zo goed doet in Nederland. Henk Meeuwsen diept herinneringen op aan de waterral. In de Vogelvraag: een raadselachtig geluid, maar van welk dier is het afkomstig?

I dagens avsnitt pratar jag om hur det kan vara att åka på en hälso-träningsresa fast du varken känner dig som en atlet eller ett hälsofreak. I maj 2025 gjorde jag min första egen arrangerade hälso/träningsresa till Limnos i Grekland och jag anade att det skulle bli bra. Men jag kunde inte drömma om hur bra det kunde bli. Människor överträffade sig själva, hittade vänner för livet och fick en hel vecka att bara ta hand om sig själv. Om du har varit nyfiken på den här typen av resa så är det här avsnittet för dig. Känner du att du vill med på 2026 års resa så hittar du anmälan här: https://program.linalagom.se/traningsresa-grekland

Detta avsnitt är en kärleksfull och kraftfull guidning tillbaka till dig själv – bortom identitet, prestation och yttre bekräftelse. Här bjuds du in till att upptäcka att allt du söker redan finns inom dig.Nyckelbudskap:Du är redan hel – Du behöver inte bli något annat, uppnå något eller bevisa din värdighet. Du är redan kärlek, trygghet, frihet och glädje.Livet är förskapt – Alla relationer, upplevelser och utmaningar är en del av din väg till att minnas vem du är.Närvaro är nyckeln – Genom att välja att vara närvarande med dig själv får du tillgång till din inre kraft och medvetenhet.Släpp identiteten – Den du har skapat i rädsla och överlevnad är inte den du är. Genom att släppa taget om den öppnas ett utrymme för sann närvaro.Du är inte ett offer – Även om du inte kan påverka vad du går igenom, kan du välja hur du möter dig själv i det.Kärlek är grunden – Att älska andra är att älska dig själv, eftersom vi alla är ett. Allt du gör drivs av längtan efter kärlek – och den finns redan inom dig.Du är skapad av högsta intelligensen – Du är inte ett misstag. Du är en unik diamant som lyser starkare än tusen solar.Ingenting är fel – Varken dina val, din historia eller dina känslor. Allt har lett dig hem till dig själv.Tomheten är början – När du landar i "ingenting", i stillheten, börjar du lysa. Du behöver inte bli någon – du är redan allt.Avsnittet avslutas med en varm uppmaning att välja dig själv, vara snäll mot dig och att minnas att du är viktig. Din närvaro är en gåva – och du är redan den du söker.Vill du vara med på Upplysta Stunder, Transformationssamtal eller Retreat? Klicka här: https://www.marikatapper.se KUUUUL ATT DU ÄR HÄÄÄÄR!! DU ÄR VÄRD ATT ÄLSKAS! Har du frågor eller funderingar tveka inte att höra av dig till Marika på…Mail: info@varamedveten.se Hemsida: http://www.marikatapper.se YouTube Kanal: https://www.youtube.com/@MarikaTapperFacebook: https://www.facebook.com/baramig.se Instagram: https://www.instagram.com/marika.tapper 

Detta avsnitt är en kärleksfull och kraftfull guidning tillbaka till dig själv – bortom identitet, prestation och yttre bekräftelse. Här bjuds du in till att upptäcka att allt du söker redan finns inom dig.Nyckelbudskap:Du är redan hel – Du behöver inte bli något annat, uppnå något eller bevisa din värdighet. Du är redan kärlek, trygghet, frihet och glädje.Livet är förskapt – Alla relationer, upplevelser och utmaningar är en del av din väg till att minnas vem du är.Närvaro är nyckeln – Genom att välja att vara närvarande med dig själv får du tillgång till din inre kraft och medvetenhet.Släpp identiteten – Den du har skapat i rädsla och överlevnad är inte den du är. Genom att släppa taget om den öppnas ett utrymme för sann närvaro.Du är inte ett offer – Även om du inte kan påverka vad du går igenom, kan du välja hur du möter dig själv i det.Kärlek är grunden – Att älska andra är att älska dig själv, eftersom vi alla är ett. Allt du gör drivs av längtan efter kärlek – och den finns redan inom dig.Du är skapad av högsta intelligensen – Du är inte ett misstag. Du är en unik diamant som lyser starkare än tusen solar.Ingenting är fel – Varken dina val, din historia eller dina känslor. Allt har lett dig hem till dig själv.Tomheten är början – När du landar i "ingenting", i stillheten, börjar du lysa. Du behöver inte bli någon – du är redan allt.Avsnittet avslutas med en varm uppmaning att välja dig själv, vara snäll mot dig och att minnas att du är viktig. Din närvaro är en gåva – och du är redan den du söker.Vill du vara med på Upplysta Stunder, Transformationssamtal eller Retreat? Klicka här: https://www.marikatapper.se KUUUUL ATT DU ÄR HÄÄÄÄR!! DU ÄR VÄRD ATT ÄLSKAS! Har du frågor eller funderingar tveka inte att höra av dig till Marika på…Mail: info@varamedveten.se Hemsida: http://www.marikatapper.se YouTube Kanal: https://www.youtube.com/@MarikaTapperFacebook: https://www.facebook.com/baramig.se Instagram: https://www.instagram.com/marika.tapper 

Milli Dayanışma ve Kardeşlik Komisyonu, Kürt meselesini çözmek için yola koyuldu. Ancak komisyon kayyum atamaları, CHP'li belediye başkanları ve muhalif gazetecilerin tutuklanması gibi mevcut demokrasi sorunlarının bulunduğu bir ortamda çözüm üretmekte zorlanıyor. Erkan Aslan, komisyonun son toplantısına dair bilgileri derledi. Siyaset bilimci Prof. Dr. Mesut Yeğen, podcast COSMO Türkçe'ye komisyonun çalışma sürecini ve atılması gereken adımları değerlendirdi. Mikrofonda Aydın Işık mikrofonda. Von Aydın Işık und Erkan Aslan.

Hon är kvinnan som vet varför vi gör som vi gör. Som antropolog har Katarina Graffman ägnat de senaste 20 åren åt att förstå vår konsumtionskultur – en kultur som idag definieras av “fast fashion”, “köp nu, betala sen” och en ständig jakt på status. Enligt Katarina lägger många sitt hopp till unga människor, den nya “generation Greta”, som köper second hand och hoppar flyget. Men den ökande konsumtionen och överskuldsättningen målar upp en helt annan bild. För några år sedan myntade Katarina därför begreppet “generation Bianca”, som en ironisk blinkning till Greta: “En majoritet av de unga tycker att Greta är en tönt. Ingen alls man ser upp till. Hon har ingen status alls som jag eftersträvar. Däremot Bianca – hon är någon jag ser upp till, hon är entreprenör, hon är jävligt snygg, hon tjänar väldigt mycket pengar.” Varken klimathotet eller pandemin har lyckats minska vår konsumtion. Och nu står det klart att inte heller en kraftigt försämrad privatekonomi hindrar människor från att söka bekräftelse genom nya kläder, prylar och resor. Det vi trodde var början på en hållbarhetsera har i stället blivit en konsumtionskultur på steroider. Vi pratar om varför information inte räcker för att ändra beteenden, hur vi påverkas av grupper vi inte ens tillhör men vill vara en del av, och varför även farmor konsumerar för att bygga identitet – precis som barnbarnen. Som Katarina uttrycker det: “Vi har kommit till ett samhälle där vi jobbar med vår identitet tills vi dör.” Vi pratar också om skillnaden mellan behov och begär – i ett samhälle där många av våra grundläggande behov faktiskt redan är tillfredsställda. Så vad ska vi göra? Luta oss tillbaka och rulla tummarna? Så klart inte. Katarina berättar vad hon tror faktiskt funkar för att förändra beteenden – och vad som definitivt inte gör det.   Detta är en sommarspecial – en favorit i repris! Första gången avsnittet sändes var 13 juni 2023. Tack för att du lyssnar! Glöm inte att följa podden och lämna gärna en recension om du gillar vad vi gör.

Christofer “Chrippa” Berg är en av Sveriges mest omtalade Youtubers – känd för sin humor och sin gränslöshet. Varken den såriga konflikten med storebrodern Joakim Lundell eller det faktum att polisen följer varje steg han tar, får honom att sluta dela med sig om sitt turbulenta liv. Hur långt är man villig att gå i jakten på visningar, följare och framgång? Och vad händer när allt i en människas liv blir content som andra kreatörer tjänar pengar på? 
 En produktion från Svenska Dagbladet och Podme. Ansvarig utgivare: Lisa Irenius.

Juhannuspalaverin agendalla pyörittiin pitkään kolmen asian ympärillä: Opiskelijoiden siirtyminen opintotuen asumislisän piiriin 1.8. alkaen 11.6.2025 Juho Kostiainen / Nordea Asuntomarkkinateema: Asuinrakentamisen ylituotantoon johtaneet syyt ja seuraukset - mitä ajatuksia raportti herättää Filosofinen keskustelu: onko asunnot nyt normaalihintaisia, jolloin ne olivat ylihintaisia 2020-luvun alussa, vai onko ne nyt alennushintaisia Nordean raportti Varken asuntomarkkinakatsaus Vie ystäväsi ja itsesi "Ammattimainen asuntosijoittaminen" -valmennukseen 13.9.2025. Kaksi valmennuslippua yhden hinnalla, koodilla Huru. Tarjous voimassa 30.6.2025 asti Tarjouksen voi hyödyntää osoitteessa: 

Det här är ett avsnitt från SvD och Podme:s nya dokumentärserie Badfluence om Christofer ”Chrippa” Berg: Gränslösheten och mörkret på Youtube. Vill du höra del 2 hör du den på Podme och SvD.se/badfluence. Christofer “Chrippa” Berg är en av Sveriges mest omtalade Youtubers – känd för sin humor och sin gränslöshet. Varken den såriga konflikten med storebrodern Joakim Lundell eller det faktum att polisen följer varje steg han tar, får honom att sluta dela med sig om sitt turbulenta liv. Hur långt är man villig att gå i jakten på visningar, följare och framgång? Och vad händer när allt i en människas liv blir content som andra kreatörer tjänar pengar på? En produktion från Svenska Dagbladet och Podme. Ansvarig utgivare: Lisa Irenius. Kontakta oss: badfluence@svd.se

Flera organisationer varnar nu för svält i Gaza. Varken mat eller mediciner har släppts in i Gaza sedan den andra mars, då vapenvilan mellan Hamas och Israel upphörde. Vilka blir konsekvenserna om undernäringen breder ut sig i en befolkning och hur arbetar man med svält? Linda Konate, som har lång erfarenhet av arbete inom Läkare utan gränser, Nina Winqvist, som arbetat med stora hungerkatastrofer under sin tid vid Röda korset, samt Gunvor Kronman, styrelseordförande för Augusta Victoria sjukhuset i Jerusalem, diskuterar under ledning av Bettina Sågbom. E-post: slaget@yle.fi

Dit is TPQ 96 met deze week legendarische gitaristen, wandelende laboratoria, opvallende namen in Gooische Vrouwen, zichzelf opblazende dieren, de drie H's, Duitse landsgrenzen en Peugeots. En de speciale themaronde staat in het teken van 'varkens'.Vriend van de showWord ⁠⁠⁠⁠⁠vriend van de show⁠⁠⁠⁠⁠ en krijg toegang tot het fanarchief.Volg ons op:Instagram: @thuispubquizFacebook: @thuispubquizWebsite: ⁠⁠⁠⁠⁠thuispubquiz.nl⁠⁠⁠⁠⁠Mail: thuispubquiz@gmail.com

1920-talets författare sörjde inte bara alla döda, utan främst att mänskligheten gått förlorad. Anna Thulin funderar över hur det påverkade romankonsten. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Först publicerad 2020-10-01. Texten är inläst av Sofia Strandberg.Hur mäter man förlusten av ett krig? I kroppar: tio miljoner döda, dubbelt så många sårade och skadade. I platser: ödelagda städer, brända landskap och skyttegravar som djupa, blödande sår. Men platser och kroppar rymmer inte allt. Kanske är det tomheten vi istället bör mäta: det outtalade, minnena som trycks undan och förtvinar, den ekande tystnaden efter de ofödda som aldrig blir till.Ja, första världskriget var ett oöverskådligt trauma för stora delar av världen, och så klart för Europa. Vi kan försöka föra räkenskap över synliga och osynliga förluster, men all sorg kommer ändå inte att rymmas. Ur askan reste sig dock något nytt, inte minst inom den europeiska romankonsten. På 1920-talet skrevs några av århundradets främsta böcker – romaner som Thomas Manns ”Bergtagen”, André Gides ”Falskmyntarna”, Virginia Woolfs ”Mrs Dalloway” och Herman Hesses ”Stäppvargen”. Skildringar av väldigt olika slag, men som har gemensamt att de försökte bearbeta krigets trauma och skildra författarens idéer om samhället och människan. Och trots att de är skrivna i 1900-talets början, har dåtidens romaner mer gemensamt med senare författare än vad man först kan tro.Thomas Mann har kallat människan för ”livets sorgebarn”. I så fall är 1920-talets romaner krigets sorgebarn, skriver journalisten och författaren Åke Lundqvist i sin bok med samma namn. Där skildrar han tiden före och under och efter första världskriget, och djupläser sju romaner från efterkrigstiden – romaner som alla söker ett ljus i mörkret. För hur kunde européerna, som stolt tänkt att de burit på humanitetens och förnuftets fana, falla ut i en sådan katastrof? Det måste vara idéerna det var fel på! Inte främst de politiska idéerna, tänkte författarna, utan de mänskliga grundvalarna.Ja, vad innebär det egentligen att vara människa? Känslan på 1920-talet var att allting stod i sönderfall. Nationer, ekonomi och gamla religiösa och vetenskapliga sanningar. Ingenting gick att lita på. Det gav en längtan tillbaka, efter något ursprungligt och meningsfullt. Man sökte sig till andra länder, till vetenskapen, till svunna civilisationer och inåt sig själv. Mann, Gide, Woolf och Hesse deltog inte i några strider och skrev inte uttryckligen om kriget. Men känslan av förlust var ett arv från kriget. Den vilade som en skugga över de överlevande.På samma sätt fortsätter skuggor att vila över oss. Det ger avtryck i litteraturen.Några böcker om första världskriget kom visserligen tidigt, under själva krigsåren, men det var först med Erich Maria Remarques roman ”På västfronten intet nytt”, från 1929, som genombrottet kom för krigslitteraturen. På samma sätt dröjde det innan andra världskrigets vittneslitteratur om Förintelsen nådde fram till läsarnas medvetande. Kanske tog det tid för publiken att mogna. Kanske för författarna att våga skriva, trygga från hot om våld och plötsliga försvinnanden.1920-talets europeiska författare upplevde inte samma hot, men riskerade att utsättas för censur för att de bröt mot konventioner. De sörjde inte i första hand de miljontals liv som gått till spillo under första världskriget – utan att mänskligheten som helhet gått förlorad. Åke Lundqvist uttrycker det fint i sin bok: ”Samhälleliga andliga värden har dödligt skadats i kriget. Men det ljus som brinner i människan är intakt. Dess förmåga att påverka världens gång må vara oviss. Dock finns den där, som en motkraft. Detta är kärnan i den andliga tro som tjugotalets europeiska idéromaner förmedlar.”Det andliga inuti oss själva. Människan istället för gud. Ja, vi lever fortfarande – eller på nytt – i ett famlande efter andliga värden. Den nya världen har visats sig vara mer globaliserad och sammanknuten än någonsin tidigare, och samtidigt mer fragmenterad och upplöst för individen. Inte underligt att man kan känna sig som Clarissa i Virginia Woolfs ”Mrs Dalloway”, där hon går genom staden, totalt uppslukad och förundrad över alla intryck som möter henne – för att i nästa sekund falla ned i modlöst mörker. Livslusten och meningslösheten lever tätt sida vid sida. För att hitta en plats i samtiden dyker man in i sig själv och lägger ihop skärvor av minnen så att man förstår något om världen.Att dyka ned i sig själv och pussla ihop minnen för att förstå sin samtid…. Visst låter det som en annan litterär genre? Jag tänker såklart på autofiktionen, och undrar om inte vågen av självframställningar har en del gemensamt med förra sekelskiftets litteratur. 1920-talets författare upplevde att de förlorat den gamla sanningen om världen, ja, hela den gamla världen dog i första världskriget. Själva försöker vi navigera mellan falska nyheter, företagens storytelling och sociala mediers polerade yta. Vad är autentiskt när sanningen blivit fiktion? Och vad ska egentligen en roman vara, när allt vi omgärdas av är berättelser?Det är svårt att peka ut vad som är nytt, särskilt som man är mitt uppe i ett skeende, säger den norska litteraturprofessorn Toril Moi i en föreläsning om Karl Ove Knausgård på Lunds Universitet 2019. Men hon pekar på förlusten av sanningen som en avgörande drivkraft för autofiktionens pionjärer, från Annie Ernaux till Knausgård: ”Liksom alla stora konstnärliga rörelser tar också den här upp något oroande i vår kultur, nämligen den ökande produktionen av fiktioner, som nu hotar att drunkna oss i det falska, det oäkta och det overkliga.” Genom att skala av lagren av fiktion vill författarna blottlägga sanningen. Inte den torrt objektiva sanningen, utan den mänskliga och meningsskapande. Inte helt olikt vad 1920-talets författare strävade efter.Det sägs att krigets första offer är sanningen. Men exakt hur mäter man förlusten av ett krig? Den går inte att mäta, är det enkla svaret. Varken i kroppar eller platser eller tomhet. Många av oss som själva förskonats hör ekot av släktingar som överlevde eller som inte gjorde det. Soldater som återvände; eller inte gjorde det. Återigen sover många av oss med någon som vaknar upp i ett skrik mitt i natten när minnena tränger sig på. Att dö är inte svårt, nej, att leva är det svåra. Kanske, i bästa fall, kan litteraturen visa oss en väg.Text: Anna Thulin, journalistTal: Sofia StrandbergLäsning och lyssningÅke Lundqvist: ”Krigets sorgebarn: Om 1920-talets europeiska idéromaner”, Carlssons bokförlag, 2018.”Knausgård: In Search of a New Form” av Toril Moi, föreläsning på Lunds universitet 2019.

Predikan av Christian Mölk Tema: varken silver eller guld harnosand.pingst.se

Socialdemokraternas rättspolitiska talesperson om varför hon vill samarbeta med Moderaterna, om maffialagar och kollektivt straffansvar för gängkriminella. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Varken den nuvarande regeringen eller den förra socialdemokratiska regeringen har gjort tillräckligt för att bekämpa den grova organiserade brottsligheten, säger Socialdemokraternas rättspolitiska talesperson Teresa Carvalho (S). När hon tidigare ledde partiets arbetsgrupp med uppdrag att ta fram en ny kriminalpolitik föreslog hon en maffialag som bland annat innebär att deltagande i kriminella gäng kriminaliseras, ett förstärkt kronvittnessystem, att juridiska personer ska kunna åtalas – och att gängkriminella ska kunna straffas kollektivt. ”Om man är aktiv i en kriminell organisation som livnär sig på narkotikahandel och som utför mord inom ramen för den här verksamheten då bär man också ett ansvar för den kriminalitet som det här nätverket utför, även om man själv inte håller i pistolen vid varje enskilt tillfälle”, säger Carvalho.Kollektiv bestraffning strider mot både svensk rättstradition och internationella konventioner. Teresa Carvalho säger att maffialagen, som också finns med bland partistyrelsen förslag till kongressen i maj, behöver utredas noga för att den ska bli rättssäker. ”Jag förstår att det här är svåra frågor som man naturligtvis behöver utreda ordentligt för att det ska kunna fungera i en svensk rättskontext. Men det har varit framgångsrikt i andra länder att jobba på det här sättet och jag är helt övertygad om att Sverige behöver inspireras av det”, säger Teresa Carvalho.Socialdemokraternas maffialag liknar ett förslag som Sverigedemokraterna lade fram i riksdagen redan 2012. Även det var ett paket med särlagstiftning mot gängkriminalitet, inspirerad av amerikansk RICO-lag. Teresa Carvalho säger att hon inte satt i riksdagen när det förslaget lades. ”Jag kan ju bara konstatera att det finns ett parti i Sveriges riksdag som den här mandatperioden har lagt fram ett sånt förslag. Och det är ju vi socialdemokrater”, säger Teresa Carvalho.Vill samarbeta med ModeraternaUnder senare år har Socialdemokraternas kriminalpolitik skärpts med hårdare straff och fler verktyg till polisen. Teresa Carvalho säger att hon tycker att Moderaterna borde samarbeta med Socialdemokraterna om kriminalpolitiken, där de två partierna numer har en stor samsyn. ”Det som vore allra bäst för Sverige i det här läget, det vore att Socialdemokraterna och Moderaterna kunde vara överens om vad som är vägen framåt. Och sen får andra partier jättegärna sluta upp med det”, säger Teresa Carvalho.Frågan är vad Moderaterna skulle vinna på det – de har redan en gemensam kriminalpolitik med Sverigedemokraterna, Kristdemokraterna och Liberalerna med majoritet i riksdagen. När Socialdemokraterna tog upp förslaget om en maffialag i Riksdagens justitieutskott i höstas röstade alla de andra partierna emot, även oppositionspartierna MP, V och C.Är det därför ni vill samarbeta med Moderaterna istället?”Nej, men så här, jag tror att alla vet vad vi tycker och att det här är väldigt viktigt för oss och att vi inte kommer att kompromissa bort vår riktning i politiken på det här området. Utan det är det här som gäller, helt enkelt”Så det är ett krav så att säga, om någon vill regera med er så måste de gå med på den här maffialagen?”Jag tänker inte sitta här och regeringsförhandla. Det är för det första alldeles för tidigt att diskutera vem som ska styra med vem. Men jag kan konstatera att vi socialdemokrater, vi håller det här väldigt högt. Det är också orimligt att tänka sig i ett läge där det finns en bred enighet i Sveriges riksdag, bland svenska folket, att gå hårdare åt de kriminella gängen, att några enstaka partier, vilka det än skulle vara, att om de har en annan uppfattning, att de skulle få diktera villkoren, det är orimligt”, säger Teresa Carvalho.”Repressionen med precision”Senare i vår ska regeringens utredare presentera ett förslag på en stor bred straffreform. En bärande tanke med reformen är att rätten ska ta större hänsyn till brottsoffers behov av upprättelse och mindre till den åtalades väl och ve. Det ska åstadkommas med slopad fängelsepresumtion, slopad mängdrabatt, slopad villkorlig frigivning och att fler ska dömas till livstids fängelse. Om förslagen blir verklighet kommer antalet interner på landets fängelser öka kraftigt. Teresa Carvalho vill inte sätta ner foten om hur Socialdemokraterna ställer sig till de olika förslagen, men säger att de generellt vill fokusera straffskärpningarna på den gängrelaterade brottsligheten. ”En av de stora skillnaderna mellan oss och Tidöpartierna, förutom att de har en blind fläck när det kommer till det här med att bryta nyrekryteringen, handlar om att de har en vilja att höja den allmänna repressionsnivån i samhället medan vi snarare ser ett behov av att öka repressionen med precision”, säger Teresa Carvalho. Gäst: Teresa Carvalho, Socialdemokraternas rättspolitiska talespersonProgramledare: Katarina von ArndtKommentar: Annie Reuterskiöld, politikreporter på Dagens Nyheter Teknik: Fredrika BruniusProducent: Maja LagercrantzIntervjun spelades in torsdagen den 17 april 2025.

Wat heeft een varken te maken met klanten aantrekken? Meer dan je denkt. In deze aflevering neem ik je mee naar de tijd waarin ik een culinair mini-hotel runde in de Ardennen en vertel ik hoe varken Betsie zorgde voor een uitverkocht weekend. Niet met ingewikkelde strategieën, maar door een verhaal te delen dat echt bij ons paste.Veel ondernemers proberen klanten aan te trekken op een manier die niet klopt met wie ze zijn. Ze volgen strategieën omdat het “zo hoort”, terwijl ze diep van binnen weten dat het niet werkt. Maar wat als jij klanten kon aantrekken op een manier die moeiteloos voelt? Wat als je durft te vertrouwen op jouw manier?Luister mee en ontdek hoe je jouw creatieve flow gebruikt om klanten aan te trekken—niet door te forceren, maar door te spelen, experimenteren en jouw unieke verhaal te delen.Wat zou jij doen als je helemaal los mocht gaan in je eigen creatieve flow? Ga het eens proberen en zie wat er gebeurt.Laten we verbinden! Je vindt me onder mijn naam Monique Lavec op ⁠LinkedIn⁠ en ⁠Instagram⁠.

Hederspodden gästas av Barnombudsmannen Juno Blom. Hon berättar om de framgår  som  gjorts i arbetet mot utsatta barn för hedersförtryck. I samtalet med Amineh Kakabaveh, grundare för Varken hora eller kuvad beröras de även om de rådande hinder som dessvärre fortfarande finns för att hjälpa fullt ut barn och unga som är utsatta för hedersförtryck och hedersnormer.

Svenskar säger sig ha förståelse för begränsningar av varor under pandemi eller krig. Men i det här programmet så kryper det fram att det är helt uppenbart att dessa inte ens har förståelse för VAD som faktiskt kommer begränsas i affärerna, och allt som krävdes för att sanningen skulle krypa fram, var att endast få köpa två av ett slags bröd.... Missa inte det här programmet!Varken hopp, eller ens normala steg tas mot att Verklighetschecken ska få en ny dator till inspelning/klippning/redigering. Framstegen sker på millimeternivå och man må vara envis, men frågan är hur länge till man pallar att trassla med denna dator för att få till programmen:Verklighetscheckens Swish: 073 846 37 64 (Johan Widén står på numret)Meddelande: GåvaFebruari lider mot sitt slut, den 22:a är här - Med dessa ämnen:* Ta bort förbudet mot att aga barn, för att förbudet "inte efterlevs" av den nya befolkningen.* Medborgarna har röstat sig till att alla vara misstänkta tjuvar.* Klarar du krisens RIKTIGA begränsningar?* Lärarinnan med alla palestinasjalarna.* Inkludera personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar i hets mot folkgrupp?* Osäkerheten som kan leda till ett lyckat självmord.MEDVERKANDE:Programledare: Lelle Johansson.Gäster: Elisabeth Engman & Johan WidénVI SÖKER NYA GÄSTER:VERKLIGHETSCHECKEN@GMAIL.COMFörra programmet:FOLK TROR INTE PÅ ÖREBRODÅDEThttps://www.spreaker.com/episode/folk-tror-inte-pa-orebrodadet--64388062Alla program: https://www.spreaker.com/show/verklighetscheckenNÄSTA NYA PROGRAM: Lördagen den 1 mars 2025 (Om datorn startar/om ett donationsmirakel sker)Du hittar även Verklighetschecken här:PODDTOPPEN:https://poddtoppen.se/podcast/1516623687/verklighetscheckenSPOTIFY:https://open.spotify.com/show/3Lvy0LS8zfffv7ad60LwqoRUMBLEhttps://rumble.com/c/c-2636134iTUNES:https://podcasts.apple.com/us/podcast/verklighetschecken/id1516623687?uo=4VECKANS TIPSLELLEImmin-ence - Death Shall Have No Dominionhttps://www.youtube.com/watch?v=DkMqZw_Rpys&ab_channel=ImminenceELISABETHLesley Gore - You Don't Own Mehttps://www.youtube.com/watch?v=JDUjeR01wnUJOHANVåldet i Sverige | Johan Widénhttps://www.youtube.com/watch?v=5OVvwwoSTtQ

Tre valrörelser och ständig debatt om hur medierna ska hantera Donald Trump. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Alla är väl eniga om att han är en mästare på att fånga uppmärksamhet – men ingen verkar riktigt nöjd med hur medier förhållit sig. Varken publiken eller inom professionen. Vad har hänt under dessa åtta år av Trumpbesatthet i medier?Reporter: Lasse TruedsonEn SVT-dokumentär har skapat bråk i UFO-sfärer. I dokumentären ”Aliens - striden om utomjordingarna” så målas en konflikt upp där föreningen UFO Sverige ställs mot nya, mer andliga ufo-rörelser. Förnuft ställs mot känsla, evidens mot tro. Vinkeln är att det finns grupper som strider om UFO-frågan och den som får klä skott för striden som någon form av herre på krigstäppan är den numera pensionerade journalisten och ordförande för föreningen UFO Sverige Clas Svahn. Han blir anklagad för att vara CIA-agent och monopolinnehavare på UFO-frågan i Sverige. Finns den här konflikten på riktigt eller är det i själva verket dokumentären själv som skapat stridslinjerna? Reporter: Martina PierrouI veckan var det dags för rond två i de juridiska efterskalven av SVT-dokumentären Vaccinkrigarna. För ett och ett halvt år sedan kom tingsrättsdomen som slog ner lite som en bomb i Mediesverige. Efter att ha blivit wallraffad och filmad med dold kamera så stämde en vaccinkritisk kvinna staten för vad hon menade var ett intrång i hennes integritet som strider mot Europakonventionen för mänskliga rättigheter. Till mångas förvåning fick hon rätt, iallafall på en punkt: Tingsrätten menade att hon inom det svenska juridiska och medieetiska systemet inte hade ordentlig möjlighet att söka upprättelse. Det finns helt enkelt ingen instans som prövade just det intergritietsintrång som smygfilmning och wallraff innebar. I veckan kom alltså Hovrättens dom och den river upp Tingsrättens bedömning.Reporter: Erik Petersson

Forskare har skapat en enormt stor släktforskning kring den ärftliga sjukdomen Skelleftesjukan. På så vis hoppas man förstå varför den drabbar vissa släkter mer eller mindre. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Sjukdomen heter egentligen transtyretin amyloidos, och kan drabba nerverna i händer och fötter, men också att de felveckade proteinerna kan slingra sig in i hjärtan, njurar och ögon.Torrlabb med släktforskning från 1600-taletMalin Olsson är forskningsingenjör vid Umeå universitetsjukhus och visar runt i det hon kallar torrlabbet, nämligen platsen vid datorn.Här har hon och hennes kollegor kartlagt 900 nuvarande patienter och spårat deras släktingar till 1600- och 1700-talet. På så vis hoppas man förstå varför vissa släkter verkar klara sig bra trots den genetiska förändring, medan andra släkter drabbas hårdare. Slår hål på myterna om portugisiska sjömänForskarna har också kunnat slå hål på mytbildningen kring varför sjukdomen drabbat främst norra Sverige och norra Portugal. Varken vikingar eller portugisiska sjömän tycks ha varit boven i dramat. Medverkar gör Malin Olsson, medicine doktor i amyloidos tillika forskningsingenjör vid Umeå universitetssjukhus. Programledare och producent: Annika Östmanannika.ostman@sverigesradio.se

Bödel heter ett nytt band som levererar d-takt och hardcorepunk. Varken mer eller mindre. Med debutsläppet "Välkommen till avrättningen" visar de vad som händer när man kombinerar veterankraft med ungdomlig ilska. 

Den fängslade ryske oppositionspolitikern Aleksej Navalnyj har försvunnit. Varken hans advokater eller medarbetare har fått någon information om var han är, vilket har väckt stor oro. Samtidigt lanserar Putin sin nya presidentkampanj i Ryssland. Vart kan han vara? Varför sker det här nu? Och vad kan det innebära för motståndsrörelsen i Ryssland? Gäst: Wolfgang Hansson, utrikespolitisk kommentator på Aftonbladet. Programledare och producent: Ellen Lundström. Klipp i avsnittet från MSNBC, CNN och BBC. Kontakt: podcast@aftonbladet.se

Finland föddes som självständig stat genom ett blodigt inbördeskrig 1918. Men redan på 1920-talet tillträdde en socialdemokratisk minoritetsregering, som representerade den förlorande sidan i inbördeskriget.Finlands utsatta läge som granne till ett aggressivt Sovjetunionen har tvingat fram en pragmatism som fortfarande präglar inrikespolitiken idag. När vinterkriget bröt ut 1939 var det början på en försoning i den unga nationen. Men i ett land av hjältegravar har sorgen präglat många familjer.I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med den främste finlandssvenske författaren Kjell Westö vars senaste roman Skymning 41 utspelar sig i Finland under andra världskriget. Hans tidigare roman Hägring 38 utspelar sig i tiden före andra världskriget där traumana från inbördeskriget aldrig läkt.Inbördeskriget och andra världskriget har lämnat spår i Finland fram till våra dagar. Varje kyrkogård har hjältegravar. Och männen som överlevde var för alltid märkta av sina krigsupplevelser. Trauman som de överförde på sina familjer.Författaren Kjell Westös farfar Erling stupade vid Summa under vinterkriget och hans morfar Gunnar dog vid Säntämä under fortsättningskriget. Varken farmor eller mormor gifte om sig och sorgen var alltid närvarande i familjen. I boken Hägring 38 har Westö skildrat efterdyningarna av inbördeskriget 1918 och föraningarna av storkriget som ska komma. Nu är han aktuell med Skymning 41 som detaljrikt skildrar hur människor påverkades av Andra världskriget.Under andra världskriget tvingades Finland att balansera mellan de två stora totalitära staterna Sovjetunionen och Nazityskland. Finland har valt att dela upp sitt andra världskrig i Vinterkriget 1939-40, Fortsättningskriget 1941-44 samt Lapplandskriget 1944-45. Finland slogs tappert för sin existens som självständig nation och 90 000 män stupade vid fronten samtidigt som civilbefolkningen i stort skonades kriget. Men efter kriget var krigsänkorna talrika och många soldater var traumatiserade av sina krigsupplevelser.De finska soldaterna visade stor tapperhet och uthållighet men kunde i längden inte stå emot det mäktiga Sovjetunionen. Vinterkriget slutade med Moskva-freden i mars 1940, en överenskommelse som kostade Finland stora territoriella förluster men tillät landet att behålla sin självständighetFortsättningskriget (1941-1944) inleddes av Finland, med stöd av Tyskland, för att försöka återta de territorier som förlorats under vinterkriget, men gick också bortom de gamla gränserna långt in i fjärrkarelen. Fortsättningskriget slutade med Moskva-freden 1944, vilket resulterade i stora territoriella förluster för Finland. Kriget lämnade landet ekonomiskt utarmat och politiskt isolerat.Lapplandskriget (1944-1945) var en konflikt mellan Finland och Tyskland som ägde rum i finska Lappland. Kriget bröt ut efter att Finland ingått vapenvila med Sovjetunionen, vilket krävde att alla tyska trupper skulle utvisas från finskt territorium.Fredsavtalet mellan Finland och Sovjetunionen, undertecknat 1947, krävde stora krigsskadestånd från Finland. Trots denna börda lyckades Finland återhämta sig ekonomiskt och politiskt under efterkrigstiden.Bild: Det tredje och sista (26–27 februari) av de sovjetiska storbombardemangen mot Helsingfors vintern 1944. Universitetets huvudbyggnad står i brand. SA-Kuva/E. Hedenström, CC BY 4.0Musik: Musik: Finlandia av Sibelius, 1922, framförd av VESSELLA'S ITALIAN BAND, Internet Archive, Public DomainLyssna också på De finska soldaternas krigstrauman under andra världskriget.Klippare: Emanuel Lehtonen Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Äntligen ska vi få prata dokumentärfilm på podcasten. Dagens gäst är regissören Maria Fredriksson, aktuell med hypade filmen Miraklet i Gullspång. En nyskapande dokumentärfilm med riktigt många twists and turns. Vi följer Marias resa från reklambranschen till filmutbildningar och dom tidiga filmerna som gav SVT idén att be syskonen som just trodde sig ha upplevt ett mirakel i Gullspång att kontakta Maria för att dela sig av sin historia. Varken dom eller regissören var beredda på var detta skulle leda dom. Mot slutet så castar vi en potentiell Hollywood remake av dokumentären med våra drömskådespelare. I Samarbete med Moviezine och Tellusstory - Home of Creators

Ett rättssystem som måste revideras... en praktisk nödvändighet. Egna experten sågar utredning om preventiva tvångsmedel Justitieminister Gunnar Strömmer (M) och den särskilda utredaren Inger Söderholm håller pressträff i samband med överlämnandet av ett betänkande med förslag på fler preventiva tvångsmedel. Sargon De Basso var Advokatsamfundets expert i utredningen. Advokatsamfundets expert i utredningen om preventiva tvångsmedel sågar utredningens förslag och förordar lagstiftaren att inte gå vidare med dessa. Det framgår av ett särskilt yttrande till betänkandet. ”Att staten ska ges möjlighet att bereda sig tillträde eller avlyssna människor i deras mest privata sfär, såsom i hem eller elektronisk utrustning, utan att det finns en konkret brottsmisstanke är ett så pass markant skifte från tidigare ordning att jag inte anser det vare sig motiverat eller proportionerligt”, skriver advokat Sargon De Basso. Under torsdagen lämnade regeringens utredare Inger Söderholm över slutbetänkandet från utredningen om preventiva tvångsmedel. Vid pressträffen i regeringskansliet redogjorde hon för de överväganden som gjorts och lade fram förslagen som bland annat innebär att hemlig rumsavlyssning och genomsökning på distans ska få användas i preventivt syfte, utan att det finns konkret brottsmisstanke. ”Varken motiverat eller proportionerligt” Brottmålsadvokaten Sargon De Basso, som varit Advokasamfundets expert i utredningen, är kritisk till de förslag som läggs fram i betänkandet. Han har skrivit ett särskilt yttrande som bifogats utredningen där han förordar att lagstiftaren inte går vidare med förslaget. De Basso framhåller att förslagen är ett så pass ”markant skifte från tidigare ordning” att det varken är motiverat eller proportionerligt att ge staten möjlighet att bereda sig tillträde eller avlyssna männsikor i deras mest privata sfär utan att det finns en konkret misstanke om brott. I synnerhet inte som det nyligen införts flera åtgärder med syftet att stävja gäng- och skjutvåldet. Sargon De Basso lyfter också fram att en upplevd känsla av statlig övervakning ”kan generera en känsla hos folk i allmänhet som i värsta fall resulterar i att vi som individer blir mer återhållsamma eller i vart fall osäkra på att nyttja våra grund- läggande fri- och rättigheter, såsom yttrandefrihet, mötesfrihet, åsikts- frihet med mera”. De Fria är en folkrörelse som jobbar för demokrati genom en upplyst och medveten befolkning! Stöd oss: SWISH: 070 - 621 19 92 (mottagare Sofia S) PATREON: https://patreon.com/defria_se HEMSIDA: https://defria.se FACEBOOK: https://facebook.com/defria.se

Markus Torgeby är mannen som en gång för många år sedan valde att lämna bruset och leva utan brevlåda i en kåta i skogen. Som åt havregrynsgröt och sprang sig genom dagarna. Men tiden går och sedan tiden i skogen har mycket hänt. Markus, som numera är trebarnspappa, har taggat ner med sin löpning och börjat styrketräna mer. Välkommen till ett innerligt samtal om livet, löpningen, att åldras, att se det fina i begränsningar – och det storslagna äventyr till havs som han planerar just nu. Tack för att du lyssnar!Följ Maratonpodden i sociala medier:Instagram: https://www.instagram.com/maratonpoddenFacebook: https://www.facebook.com/maratonpoddenFölj Petra:Instagram: https://www.instagram.com/maratonpetra Vill du lyssna reklamfritt? Då är du välkommen till Maratonpodden+. Det kostar 23 kronor i månaden plus moms (29 SEK ink moms) och du kan självklart avsluta din prenumeration när du vill. Läs mer här: https://plus.acast.com/s/maratonpodden. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Just när vi trodde covid var över blev det krig i Ukraina. Matpriserna steg och bolånen blev dyrare. Det är bränder och översvämningar i varje nyhetssändning. Nu också ett ökat terrorhot mot Sverige. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. "Man tror nästan att det är jordens undergång när man ser bilderna från Hawaii", säger Christina. Varken hon eller väninnan Lena känner oro för egen del, men tänker på barn och barnbarn.Psykologen och professorn Gerhard Andersson säger att det är viktigt att inte tappa hoppet och att förlita sig på att vi har ett samhälle som klarar av mycket. Idéhistorikern Anders Ekström berättar och kriser är sammankopplade och att varje generation har sina stora kriser. Reporter Cecilia OhlénProducent Lars BroströmLjudmix Elvira Björnfot

MÅNADENS DIKTARE (JULI) ÖVERSÄTTNING: Annika Bäckström UPPLÄSNING: Sofia Berg-Böhm Marina Tsvetajeva (1892-1941) debuterade i en värld och skrev en stor del av sina dikter i en helt annan. Född i Moskva som dotter till en professor i konsthistoria och en konsertpianist kunde hon studera och lära sig språk i Schweiz och Frankrike, och hon var bara 18 år när hennes första diktsamling ”Kvällsalbum” publicerades 1910. Den väckte genast uppmärksamhet. I en tid då det vimlade av olika litterära grupperingar, som symbolister, futurister och akmeister, var hennes poesi något alldeles för sig: djärv, kompromisslös, både högstämt romantisk och experimentell. ”Poeten har inget modersmål”, menade Tsvetajeva, och ”Det spelar ingen roll på vilket språk jag inte blir förstådd”.Hennes vuxna liv präglades av fattigdom och tragedier. Under stora umbäranden genomlevde hon ryska revolutionen i Moskva. Hennes treåriga dotter Irina dog av svält 1920. Efter närmare två decenniers exil i Europa återvände Tsvetajeva till Sovjetunionen 1939, där hennes dotter Ariadna skulle komma att arresteras och hennes make Sergej Efron avrättas. Själv begick hon självmord i Tatarstan 1941. På 60-talet började hennes författarskap återupptäckas och idag räknas hon till de största ryska modernisterna. För Joseph Brodsky var hon den allra främsta – det ryska 1900-talets mest passionerade röst.DIKT: "Hej! Varken pilspets..." av Marina Tsvetajeva (1922)DIKTSAMLING: Med gröna ögon (Akvilon, 2010)MUSIK: Lars-Erik Larsson: Siciliana ur En vintersagaEXEKUTÖR: Helsingborgs symfoniorkester, Hannu Lintu, dirigent

Vilket är Socialdemokraternas ansvar om barn kommer hungriga till skolan? Och tycker den ekonomiskpolitiska talespersonen Mikael Damberg att de stora reformeras tid är förbi? Under de senaste månaderna har flera oppositionsföreträdare kritiserat regeringens politik genom att tala om föräldrar som inte har råd att ställa näringsrik mat på bordet och om barn kommer hungriga till skolan. Författaren Lena Andersson ifrågasatte nyligen politikernas argumentation i en omtalad krönika i SvD. Även fd finansminister Mikael Damberg har kritiserat regeringens politik med hänvisning till hungriga skolbarn. Men regeringen har bara styrt landet i sju månader, efter åtta år av socialdemokratiska regeringar. Om politiken har ett ansvar för hungriga barn, vilket ansvar faller då på det egna partiet? – Den ekonomiska krisen är inte orsakad av den här regeringen, den ekonomiska krisen är orsakad av ett krig i Europa, som har drivit upp inflationen och som skapat en matinflation på 20 procent i Sverige. Men det är regeringens ansvar att hantera krisen, där tycker jag att vi har en regering som är otroligt passiv och som gör fel prioriteringar, säger Mikael Damberg.Mer till kommuner och regionerSveriges kommuner och regioner, SKR, har flaggat för underskott på 24 miljarder nästa år och att staten behöver ge stora statsbidrag för att säkra välfärden. Varken regeringen eller Socialdemokraterna har ännu sagt hur mycket mer stöd staten ska ge. Socialdemokraterna har föreslagit tolv nya miljarder i generella statsbidrag i år, jämfört med regeringens sex miljarder. I Ekots lördagsintervju säger Mikael Damberg att det kommer att behövas betydligt mer än så nästa år.Kongressbeslut om höjd kapitalskattI partiets valanalys efterlyses politikutveckling för ökad jämlikhet. SSU kräver en mer offensiv reformpolitik för att stärka välfärden och stora investeringar i klimatomställningen. På Socialdemokraternas kongress 2021 beslutade partiet att verka för höjda kapitalskatter. I opposition behöver Socialdemokraterna inte anpassa sin politik efter samarbetspartier. Så varför kommer inte fler förslag? Är de stora reformernas tid förbi?Gäst: Mikael Damberg (S), ekonomiskpolitisk talespersonProgramledare: Johar BendjelloulKommentar: Tomas Nordenskiöld, politikreporter på Expressen Tekniker: Christer TjernellProducent: Maja LagercrantzIntervjun spelades in fredag den 26 maj.

Denna vecka är avsnittet som mellanbocken Bruse. Varken modig eller smart. Varken liten eller stor. Varken full av idéer eller handlingskraft. Nej, avsnittet är i princip ingenting alls. Men så blir det ibland. Och det är också okej.

Under hela mitt vuxna liv har jag hört samma mantra: Vi måste bli bättre på att integrera dem som kommer hit. Men ordet “vi” har sällan syftat på dig och mig, utan snarare på staten, kommunerna eller någon myndighet. Ett faktum som inte går att trolla bort är att integration i första hand sker mellan människor snarare än i nykomlingarnas möten med överheten, skriver Jörgen Huitfeldt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Valpen drar i sitt rosa koppel, bort från löpsedlar, bort från TV och politik. Varken missiler, översvämningar eller finansiell depression biter på hennes päls, allt rinner av. Om Jesper Waldersten:Jesper Waldersten är konstnär, född i Stockholm 1969. Han är känd för sin snabba linje, den skarpa humorn och sin särskiljande råa men eleganta stil. Waldersten är verksam i ett flertal discipliner och rör sig fritt mellan måleri och teckning, text och fotografi. Han har släppt ett dussintal prisbelönta böcker och ställt ut sin konst utomlands och i Sverige. Utställningen Waldersten All Over på Fotografiska i Stockholm sågs sommaren 2019 av fler än 100.000 besökare. Nyligen illustrerade han nyversionen av Bröderna Lejonhjärta och de grafiska bladen från boken ställdes ut på Kulturhuset. Waldersten sommarpratade 2018 och han skriver just nu på sin andra diktsamling.Producent: Mette Göthberg tankar@sverigesradio.se