Podcasts about varken

Juhannuspalaverin agendalla pyörittiin pitkään kolmen asian ympärillä: Opiskelijoiden siirtyminen opintotuen asumislisän piiriin 1.8. alkaen 11.6.2025 Juho Kostiainen / Nordea Asuntomarkkinateema: Asuinrakentamisen ylituotantoon johtaneet syyt ja seuraukset - mitä ajatuksia raportti herättää Filosofinen keskustelu: onko asunnot nyt normaalihintaisia, jolloin ne olivat ylihintaisia 2020-luvun alussa, vai onko ne nyt alennushintaisia Nordean raportti Varken asuntomarkkinakatsaus Vie ystäväsi ja itsesi "Ammattimainen asuntosijoittaminen" -valmennukseen 13.9.2025. Kaksi valmennuslippua yhden hinnalla, koodilla Huru. Tarjous voimassa 30.6.2025 asti Tarjouksen voi hyödyntää osoitteessa: 

Det här är ett avsnitt från SvD och Podme:s nya dokumentärserie Badfluence om Christofer ”Chrippa” Berg: Gränslösheten och mörkret på Youtube. Vill du höra del 2 hör du den på Podme och SvD.se/badfluence. Christofer “Chrippa” Berg är en av Sveriges mest omtalade Youtubers – känd för sin humor och sin gränslöshet. Varken den såriga konflikten med storebrodern Joakim Lundell eller det faktum att polisen följer varje steg han tar, får honom att sluta dela med sig om sitt turbulenta liv. Hur långt är man villig att gå i jakten på visningar, följare och framgång? Och vad händer när allt i en människas liv blir content som andra kreatörer tjänar pengar på? En produktion från Svenska Dagbladet och Podme. Ansvarig utgivare: Lisa Irenius. Kontakta oss: badfluence@svd.se

Flera organisationer varnar nu för svält i Gaza. Varken mat eller mediciner har släppts in i Gaza sedan den andra mars, då vapenvilan mellan Hamas och Israel upphörde. Vilka blir konsekvenserna om undernäringen breder ut sig i en befolkning och hur arbetar man med svält? Linda Konate, som har lång erfarenhet av arbete inom Läkare utan gränser, Nina Winqvist, som arbetat med stora hungerkatastrofer under sin tid vid Röda korset, samt Gunvor Kronman, styrelseordförande för Augusta Victoria sjukhuset i Jerusalem, diskuterar under ledning av Bettina Sågbom. E-post: slaget@yle.fi

Dit is TPQ 96 met deze week legendarische gitaristen, wandelende laboratoria, opvallende namen in Gooische Vrouwen, zichzelf opblazende dieren, de drie H's, Duitse landsgrenzen en Peugeots. En de speciale themaronde staat in het teken van 'varkens'.Vriend van de showWord ⁠⁠⁠⁠⁠vriend van de show⁠⁠⁠⁠⁠ en krijg toegang tot het fanarchief.Volg ons op:Instagram: @thuispubquizFacebook: @thuispubquizWebsite: ⁠⁠⁠⁠⁠thuispubquiz.nl⁠⁠⁠⁠⁠Mail: thuispubquiz@gmail.com

1920-talets författare sörjde inte bara alla döda, utan främst att mänskligheten gått förlorad. Anna Thulin funderar över hur det påverkade romankonsten. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Först publicerad 2020-10-01. Texten är inläst av Sofia Strandberg.Hur mäter man förlusten av ett krig? I kroppar: tio miljoner döda, dubbelt så många sårade och skadade. I platser: ödelagda städer, brända landskap och skyttegravar som djupa, blödande sår. Men platser och kroppar rymmer inte allt. Kanske är det tomheten vi istället bör mäta: det outtalade, minnena som trycks undan och förtvinar, den ekande tystnaden efter de ofödda som aldrig blir till.Ja, första världskriget var ett oöverskådligt trauma för stora delar av världen, och så klart för Europa. Vi kan försöka föra räkenskap över synliga och osynliga förluster, men all sorg kommer ändå inte att rymmas. Ur askan reste sig dock något nytt, inte minst inom den europeiska romankonsten. På 1920-talet skrevs några av århundradets främsta böcker – romaner som Thomas Manns ”Bergtagen”, André Gides ”Falskmyntarna”, Virginia Woolfs ”Mrs Dalloway” och Herman Hesses ”Stäppvargen”. Skildringar av väldigt olika slag, men som har gemensamt att de försökte bearbeta krigets trauma och skildra författarens idéer om samhället och människan. Och trots att de är skrivna i 1900-talets början, har dåtidens romaner mer gemensamt med senare författare än vad man först kan tro.Thomas Mann har kallat människan för ”livets sorgebarn”. I så fall är 1920-talets romaner krigets sorgebarn, skriver journalisten och författaren Åke Lundqvist i sin bok med samma namn. Där skildrar han tiden före och under och efter första världskriget, och djupläser sju romaner från efterkrigstiden – romaner som alla söker ett ljus i mörkret. För hur kunde européerna, som stolt tänkt att de burit på humanitetens och förnuftets fana, falla ut i en sådan katastrof? Det måste vara idéerna det var fel på! Inte främst de politiska idéerna, tänkte författarna, utan de mänskliga grundvalarna.Ja, vad innebär det egentligen att vara människa? Känslan på 1920-talet var att allting stod i sönderfall. Nationer, ekonomi och gamla religiösa och vetenskapliga sanningar. Ingenting gick att lita på. Det gav en längtan tillbaka, efter något ursprungligt och meningsfullt. Man sökte sig till andra länder, till vetenskapen, till svunna civilisationer och inåt sig själv. Mann, Gide, Woolf och Hesse deltog inte i några strider och skrev inte uttryckligen om kriget. Men känslan av förlust var ett arv från kriget. Den vilade som en skugga över de överlevande.På samma sätt fortsätter skuggor att vila över oss. Det ger avtryck i litteraturen.Några böcker om första världskriget kom visserligen tidigt, under själva krigsåren, men det var först med Erich Maria Remarques roman ”På västfronten intet nytt”, från 1929, som genombrottet kom för krigslitteraturen. På samma sätt dröjde det innan andra världskrigets vittneslitteratur om Förintelsen nådde fram till läsarnas medvetande. Kanske tog det tid för publiken att mogna. Kanske för författarna att våga skriva, trygga från hot om våld och plötsliga försvinnanden.1920-talets europeiska författare upplevde inte samma hot, men riskerade att utsättas för censur för att de bröt mot konventioner. De sörjde inte i första hand de miljontals liv som gått till spillo under första världskriget – utan att mänskligheten som helhet gått förlorad. Åke Lundqvist uttrycker det fint i sin bok: ”Samhälleliga andliga värden har dödligt skadats i kriget. Men det ljus som brinner i människan är intakt. Dess förmåga att påverka världens gång må vara oviss. Dock finns den där, som en motkraft. Detta är kärnan i den andliga tro som tjugotalets europeiska idéromaner förmedlar.”Det andliga inuti oss själva. Människan istället för gud. Ja, vi lever fortfarande – eller på nytt – i ett famlande efter andliga värden. Den nya världen har visats sig vara mer globaliserad och sammanknuten än någonsin tidigare, och samtidigt mer fragmenterad och upplöst för individen. Inte underligt att man kan känna sig som Clarissa i Virginia Woolfs ”Mrs Dalloway”, där hon går genom staden, totalt uppslukad och förundrad över alla intryck som möter henne – för att i nästa sekund falla ned i modlöst mörker. Livslusten och meningslösheten lever tätt sida vid sida. För att hitta en plats i samtiden dyker man in i sig själv och lägger ihop skärvor av minnen så att man förstår något om världen.Att dyka ned i sig själv och pussla ihop minnen för att förstå sin samtid…. Visst låter det som en annan litterär genre? Jag tänker såklart på autofiktionen, och undrar om inte vågen av självframställningar har en del gemensamt med förra sekelskiftets litteratur. 1920-talets författare upplevde att de förlorat den gamla sanningen om världen, ja, hela den gamla världen dog i första världskriget. Själva försöker vi navigera mellan falska nyheter, företagens storytelling och sociala mediers polerade yta. Vad är autentiskt när sanningen blivit fiktion? Och vad ska egentligen en roman vara, när allt vi omgärdas av är berättelser?Det är svårt att peka ut vad som är nytt, särskilt som man är mitt uppe i ett skeende, säger den norska litteraturprofessorn Toril Moi i en föreläsning om Karl Ove Knausgård på Lunds Universitet 2019. Men hon pekar på förlusten av sanningen som en avgörande drivkraft för autofiktionens pionjärer, från Annie Ernaux till Knausgård: ”Liksom alla stora konstnärliga rörelser tar också den här upp något oroande i vår kultur, nämligen den ökande produktionen av fiktioner, som nu hotar att drunkna oss i det falska, det oäkta och det overkliga.” Genom att skala av lagren av fiktion vill författarna blottlägga sanningen. Inte den torrt objektiva sanningen, utan den mänskliga och meningsskapande. Inte helt olikt vad 1920-talets författare strävade efter.Det sägs att krigets första offer är sanningen. Men exakt hur mäter man förlusten av ett krig? Den går inte att mäta, är det enkla svaret. Varken i kroppar eller platser eller tomhet. Många av oss som själva förskonats hör ekot av släktingar som överlevde eller som inte gjorde det. Soldater som återvände; eller inte gjorde det. Återigen sover många av oss med någon som vaknar upp i ett skrik mitt i natten när minnena tränger sig på. Att dö är inte svårt, nej, att leva är det svåra. Kanske, i bästa fall, kan litteraturen visa oss en väg.Text: Anna Thulin, journalistTal: Sofia StrandbergLäsning och lyssningÅke Lundqvist: ”Krigets sorgebarn: Om 1920-talets europeiska idéromaner”, Carlssons bokförlag, 2018.”Knausgård: In Search of a New Form” av Toril Moi, föreläsning på Lunds universitet 2019.

Predikan av Christian Mölk Tema: varken silver eller guld harnosand.pingst.se

Socialdemokraternas rättspolitiska talesperson om varför hon vill samarbeta med Moderaterna, om maffialagar och kollektivt straffansvar för gängkriminella. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Varken den nuvarande regeringen eller den förra socialdemokratiska regeringen har gjort tillräckligt för att bekämpa den grova organiserade brottsligheten, säger Socialdemokraternas rättspolitiska talesperson Teresa Carvalho (S). När hon tidigare ledde partiets arbetsgrupp med uppdrag att ta fram en ny kriminalpolitik föreslog hon en maffialag som bland annat innebär att deltagande i kriminella gäng kriminaliseras, ett förstärkt kronvittnessystem, att juridiska personer ska kunna åtalas – och att gängkriminella ska kunna straffas kollektivt. ”Om man är aktiv i en kriminell organisation som livnär sig på narkotikahandel och som utför mord inom ramen för den här verksamheten då bär man också ett ansvar för den kriminalitet som det här nätverket utför, även om man själv inte håller i pistolen vid varje enskilt tillfälle”, säger Carvalho.Kollektiv bestraffning strider mot både svensk rättstradition och internationella konventioner. Teresa Carvalho säger att maffialagen, som också finns med bland partistyrelsen förslag till kongressen i maj, behöver utredas noga för att den ska bli rättssäker. ”Jag förstår att det här är svåra frågor som man naturligtvis behöver utreda ordentligt för att det ska kunna fungera i en svensk rättskontext. Men det har varit framgångsrikt i andra länder att jobba på det här sättet och jag är helt övertygad om att Sverige behöver inspireras av det”, säger Teresa Carvalho.Socialdemokraternas maffialag liknar ett förslag som Sverigedemokraterna lade fram i riksdagen redan 2012. Även det var ett paket med särlagstiftning mot gängkriminalitet, inspirerad av amerikansk RICO-lag. Teresa Carvalho säger att hon inte satt i riksdagen när det förslaget lades. ”Jag kan ju bara konstatera att det finns ett parti i Sveriges riksdag som den här mandatperioden har lagt fram ett sånt förslag. Och det är ju vi socialdemokrater”, säger Teresa Carvalho.Vill samarbeta med ModeraternaUnder senare år har Socialdemokraternas kriminalpolitik skärpts med hårdare straff och fler verktyg till polisen. Teresa Carvalho säger att hon tycker att Moderaterna borde samarbeta med Socialdemokraterna om kriminalpolitiken, där de två partierna numer har en stor samsyn. ”Det som vore allra bäst för Sverige i det här läget, det vore att Socialdemokraterna och Moderaterna kunde vara överens om vad som är vägen framåt. Och sen får andra partier jättegärna sluta upp med det”, säger Teresa Carvalho.Frågan är vad Moderaterna skulle vinna på det – de har redan en gemensam kriminalpolitik med Sverigedemokraterna, Kristdemokraterna och Liberalerna med majoritet i riksdagen. När Socialdemokraterna tog upp förslaget om en maffialag i Riksdagens justitieutskott i höstas röstade alla de andra partierna emot, även oppositionspartierna MP, V och C.Är det därför ni vill samarbeta med Moderaterna istället?”Nej, men så här, jag tror att alla vet vad vi tycker och att det här är väldigt viktigt för oss och att vi inte kommer att kompromissa bort vår riktning i politiken på det här området. Utan det är det här som gäller, helt enkelt”Så det är ett krav så att säga, om någon vill regera med er så måste de gå med på den här maffialagen?”Jag tänker inte sitta här och regeringsförhandla. Det är för det första alldeles för tidigt att diskutera vem som ska styra med vem. Men jag kan konstatera att vi socialdemokrater, vi håller det här väldigt högt. Det är också orimligt att tänka sig i ett läge där det finns en bred enighet i Sveriges riksdag, bland svenska folket, att gå hårdare åt de kriminella gängen, att några enstaka partier, vilka det än skulle vara, att om de har en annan uppfattning, att de skulle få diktera villkoren, det är orimligt”, säger Teresa Carvalho.”Repressionen med precision”Senare i vår ska regeringens utredare presentera ett förslag på en stor bred straffreform. En bärande tanke med reformen är att rätten ska ta större hänsyn till brottsoffers behov av upprättelse och mindre till den åtalades väl och ve. Det ska åstadkommas med slopad fängelsepresumtion, slopad mängdrabatt, slopad villkorlig frigivning och att fler ska dömas till livstids fängelse. Om förslagen blir verklighet kommer antalet interner på landets fängelser öka kraftigt. Teresa Carvalho vill inte sätta ner foten om hur Socialdemokraterna ställer sig till de olika förslagen, men säger att de generellt vill fokusera straffskärpningarna på den gängrelaterade brottsligheten. ”En av de stora skillnaderna mellan oss och Tidöpartierna, förutom att de har en blind fläck när det kommer till det här med att bryta nyrekryteringen, handlar om att de har en vilja att höja den allmänna repressionsnivån i samhället medan vi snarare ser ett behov av att öka repressionen med precision”, säger Teresa Carvalho. Gäst: Teresa Carvalho, Socialdemokraternas rättspolitiska talespersonProgramledare: Katarina von ArndtKommentar: Annie Reuterskiöld, politikreporter på Dagens Nyheter Teknik: Fredrika BruniusProducent: Maja LagercrantzIntervjun spelades in torsdagen den 17 april 2025.

Wat heeft een varken te maken met klanten aantrekken? Meer dan je denkt. In deze aflevering neem ik je mee naar de tijd waarin ik een culinair mini-hotel runde in de Ardennen en vertel ik hoe varken Betsie zorgde voor een uitverkocht weekend. Niet met ingewikkelde strategieën, maar door een verhaal te delen dat echt bij ons paste.Veel ondernemers proberen klanten aan te trekken op een manier die niet klopt met wie ze zijn. Ze volgen strategieën omdat het “zo hoort”, terwijl ze diep van binnen weten dat het niet werkt. Maar wat als jij klanten kon aantrekken op een manier die moeiteloos voelt? Wat als je durft te vertrouwen op jouw manier?Luister mee en ontdek hoe je jouw creatieve flow gebruikt om klanten aan te trekken—niet door te forceren, maar door te spelen, experimenteren en jouw unieke verhaal te delen.Wat zou jij doen als je helemaal los mocht gaan in je eigen creatieve flow? Ga het eens proberen en zie wat er gebeurt.Laten we verbinden! Je vindt me onder mijn naam Monique Lavec op ⁠LinkedIn⁠ en ⁠Instagram⁠.

Hederspodden gästas av Barnombudsmannen Juno Blom. Hon berättar om de framgår  som  gjorts i arbetet mot utsatta barn för hedersförtryck. I samtalet med Amineh Kakabaveh, grundare för Varken hora eller kuvad beröras de även om de rådande hinder som dessvärre fortfarande finns för att hjälpa fullt ut barn och unga som är utsatta för hedersförtryck och hedersnormer.

Svenskar säger sig ha förståelse för begränsningar av varor under pandemi eller krig. Men i det här programmet så kryper det fram att det är helt uppenbart att dessa inte ens har förståelse för VAD som faktiskt kommer begränsas i affärerna, och allt som krävdes för att sanningen skulle krypa fram, var att endast få köpa två av ett slags bröd.... Missa inte det här programmet!Varken hopp, eller ens normala steg tas mot att Verklighetschecken ska få en ny dator till inspelning/klippning/redigering. Framstegen sker på millimeternivå och man må vara envis, men frågan är hur länge till man pallar att trassla med denna dator för att få till programmen:Verklighetscheckens Swish: 073 846 37 64 (Johan Widén står på numret)Meddelande: GåvaFebruari lider mot sitt slut, den 22:a är här - Med dessa ämnen:* Ta bort förbudet mot att aga barn, för att förbudet "inte efterlevs" av den nya befolkningen.* Medborgarna har röstat sig till att alla vara misstänkta tjuvar.* Klarar du krisens RIKTIGA begränsningar?* Lärarinnan med alla palestinasjalarna.* Inkludera personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar i hets mot folkgrupp?* Osäkerheten som kan leda till ett lyckat självmord.MEDVERKANDE:Programledare: Lelle Johansson.Gäster: Elisabeth Engman & Johan WidénVI SÖKER NYA GÄSTER:VERKLIGHETSCHECKEN@GMAIL.COMFörra programmet:FOLK TROR INTE PÅ ÖREBRODÅDEThttps://www.spreaker.com/episode/folk-tror-inte-pa-orebrodadet--64388062Alla program: https://www.spreaker.com/show/verklighetscheckenNÄSTA NYA PROGRAM: Lördagen den 1 mars 2025 (Om datorn startar/om ett donationsmirakel sker)Du hittar även Verklighetschecken här:PODDTOPPEN:https://poddtoppen.se/podcast/1516623687/verklighetscheckenSPOTIFY:https://open.spotify.com/show/3Lvy0LS8zfffv7ad60LwqoRUMBLEhttps://rumble.com/c/c-2636134iTUNES:https://podcasts.apple.com/us/podcast/verklighetschecken/id1516623687?uo=4VECKANS TIPSLELLEImmin-ence - Death Shall Have No Dominionhttps://www.youtube.com/watch?v=DkMqZw_Rpys&ab_channel=ImminenceELISABETHLesley Gore - You Don't Own Mehttps://www.youtube.com/watch?v=JDUjeR01wnUJOHANVåldet i Sverige | Johan Widénhttps://www.youtube.com/watch?v=5OVvwwoSTtQ

Tre valrörelser och ständig debatt om hur medierna ska hantera Donald Trump. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Alla är väl eniga om att han är en mästare på att fånga uppmärksamhet – men ingen verkar riktigt nöjd med hur medier förhållit sig. Varken publiken eller inom professionen. Vad har hänt under dessa åtta år av Trumpbesatthet i medier?Reporter: Lasse TruedsonEn SVT-dokumentär har skapat bråk i UFO-sfärer. I dokumentären ”Aliens - striden om utomjordingarna” så målas en konflikt upp där föreningen UFO Sverige ställs mot nya, mer andliga ufo-rörelser. Förnuft ställs mot känsla, evidens mot tro. Vinkeln är att det finns grupper som strider om UFO-frågan och den som får klä skott för striden som någon form av herre på krigstäppan är den numera pensionerade journalisten och ordförande för föreningen UFO Sverige Clas Svahn. Han blir anklagad för att vara CIA-agent och monopolinnehavare på UFO-frågan i Sverige. Finns den här konflikten på riktigt eller är det i själva verket dokumentären själv som skapat stridslinjerna? Reporter: Martina PierrouI veckan var det dags för rond två i de juridiska efterskalven av SVT-dokumentären Vaccinkrigarna. För ett och ett halvt år sedan kom tingsrättsdomen som slog ner lite som en bomb i Mediesverige. Efter att ha blivit wallraffad och filmad med dold kamera så stämde en vaccinkritisk kvinna staten för vad hon menade var ett intrång i hennes integritet som strider mot Europakonventionen för mänskliga rättigheter. Till mångas förvåning fick hon rätt, iallafall på en punkt: Tingsrätten menade att hon inom det svenska juridiska och medieetiska systemet inte hade ordentlig möjlighet att söka upprättelse. Det finns helt enkelt ingen instans som prövade just det intergritietsintrång som smygfilmning och wallraff innebar. I veckan kom alltså Hovrättens dom och den river upp Tingsrättens bedömning.Reporter: Erik Petersson

Skulle våra politiker bli mindre slätstrukna om de kryddade sina tal med ordvitsar? Carl Magnus Juliusson berättar om hur ordlekarna använts historiskt och kan utgöra en nödvändig ventil. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.Det finns de som hatar ordvitsar. Det är något jag blev varse när jag läste Thomas de Quinceys självbiografiska ”En engelsk opieätares bekännelser” som första gången gavs ut anonymt 1821. 1856 publicerade De Quincy den på nytt i en reviderad utgåva. I denna utgåva har han bifogat en fotnot. Och i denna fotnot ber han om ursäkt för att en mening rymmer för många allitterationer. 8 av 36 ord börjar på bokstaven f, något som De Quincey hävdar är helt och hållet oavsiktligt.Varför han känner sig tvungen att be om ursäkt är, med hans ord, för att vissa människor ”blir irriterade, eller till och med inbillar sig själva vara förolämpade, av uppenbara allitterationer, som många blir av ordvitsar”.Förolämpade av allitterationer och ordvitsar? Allitterationen är ju en av den klassiska retorikens främsta stilfigurer! Den romerske talaren Cicero staplar allitterationer på varandra. Han gör det så ofta att det blivit ett kännetecken för hans stil – en stil som lyfts fram som den främsta inom latinsk formuleringskonst. Men även ordvitsar var ett vanligt inslag i förmodern litteratur – och det inte bara i humoristiska sammanhang. Det finns gott om ordvitsar även inom allvarliga ämnen som juridik, filosofi och till och med tragedi. Den franske antikhistorikern Jean-Pierre Vernant har lyft fram att det inte finns någon antik genre i vilken det förekommer så mycket ordvitsar som den grekiska tragedin. Flest har ”Kung Oidipus”. Syftet med ordvitsarna är dock inte att de ska vara roliga. De ska visa hur Oidipus jakt på kungens mördare hela tiden leder tillbaka till honom själv. En sådan tvetydighet finns redan i Oidipus namn. Namnet kommer av att han har en svullen fot, oidi-pous. Men också av att han vet – oida – svaret på fotens och sfinxens gåta. Att det är han själv som i själva verket är orsak till alltihop.Samma funktion har ordet homosporon. När Oidipus använder det om Iokasta vill han säga att han har gift sig med samma fru som den tidigare kungen. Men ordet kan också betyda, som när det tas i mun av siaren Tiresias, att de tillhör samma släkt. Ja oj oj.Cicero skriver mest utförligt om ordvitsar – eller ”dubbeltydiga yttranden” – i andra boken av ”Om talaren”. Där kan man läsa att de ”anses vara de allra fyndigaste”. De förekommer inte bara i skämt ”utan också i allvarliga sammanhang”. De kräver ett särskilt ”skarpsinne”. Och de framkallar ”sällan formliga gapskratt utan prisas snarare som uttryck för lärdom och elegans”.Lärdom och elegans alltså. Ordvitsen hade länge kvar sin plats inom filosofin, juridiken och inte minst tragedin. Hamlets första replik – i Shakespeares tragedi – är exempelvis en ordvits: ”A little more than kin, and less than kind”. Raden anspelar på ett talesätt – ”the nearer in kin, the less in kindness” – vars innebörd är att släkten är värst. Ordleken lyfter fram att Claudius som gift sig med Hamlets mor nu är mer släkt, ”kin”, med Hamlet än tidigare. Nu är han både farbror och styvfar. Men han är inte särskilt snäll, ”kind”, och inte av samma sort, ”kind” igen, som den avlidne fadern, utan korrupt och fördärvad.Men detta lekande med ords innebörder förändrades under 1600-talet. Förespråkare för den nya moderna vetenskapen menade att orden inte längre fungerade som de skulle för att förmedla kunskap. Att ord har flera betydelser förvanskar idéer och förvirrar tanken, snarare än att främja den. Mångtydighet lyftes därför fram som den främsta anledningen till missförstånd – något som till och med kunde orsaka krig.Filosofen John Locke yrkade på att matematik istället för vardagsspråk skulle användas för att beskriva världen. Matematiken kunde frigöra vetenskapsmannen från ordens bedräglighet, ”the Cheat of Words”, som han skriver. Och sedan dess kanske man kan säga att ordvitsen befunnit sig i ett visst nummerärt underläge. Talen fick ersatta, ja talet.Det här är något som slår igenom också i litteraturen. Det kan man se till exempel hos de brittiska romantikerna som, till skillnad från Shakespeares ordlekar, undviker tvetydigheter i ordval och syntax till förmån för ett tydligare, mindre konstlat och mer direkt tilltal.Och under 1800-talet kan man alltså till och med bli förolämpad av en ordvits.Men i en sådan värld, den värld vi fortfarande lever i, kan jag inte undgå att känna att något gått förlorat. Om allt ska uttryckas klart och tydligt, eller inte alls, om mångtydighet är något man föraktar eller suckar åt – vad händer då med allt som vi av olika anledningar inte kan, vill eller får uttrycka på ett entydigt vis?Förutom sina litterära poänger har ordvitsar historiskt inte sällan rört ämnen som det är svårt att tala om. Det kan handla om åsikter som man inte får säga rätt upp och ner, eftersom de är impopulära eller rentav olagliga, eller berör aktiviteter som det inte passar sig att tala om alltför naket och oblygt.Ett exempel från Cicero. Scenen är en rättegång. En åklagare lägger fram bevis för att Titus Annius Milo ska ha inväntat tidpunkten då Publius Clodius Pulcher lämnade sitt gods för att slå ihjäl honom.Cicero försvarar den anklagade mördaren. När man gång på gång frågar vid vilken tid Clodius ska ha blivit mördad svarar Cicero ”sero”.”Sero” betyder ”sent” på latin. Men det kan också betyda ”alltför sent”. Cicero svarar alltså att Clodius blev ihjälslagen sent på dagen. Men med hjälp av ordets mångtydighet kan han även ge uttryck åt en åsikt som kanske inte bör sägas rakt ut – att Clodius borde ha tagits av daga för länge sedan.Ja, Cicero är en dräpande försvarsadvokat. Nu menar jag så klart inte att det är bra att gå runt och önska livet ur folk. Men kanske finns det saker som man ändå måste kunna ventilera även om de är svåra att uttrycka utan omskrivning. Ordvitsen kan då utgöra en unik möjlighet att säga något utan att faktiskt säga det.I en tid där allt kan spelas in och spelas upp igen, verkar våra politiker – med vissa uppenbara undantag – bara bli mer och mer försiktiga med vad de säger. Tillsammans med sina pressekreterare printar de ner propra uttalanden som säger exakt så lite som de avser och som inte kan misstolkas av någon. Därefter viker de inte en tum från sitt manus. Klart och tydligt. Varken mer eller mindre. Men också intetsägande. Nej, i dag vimlar det kanske inte av politiker med Ciceros lärdom och elegans. Det är klart att man, mot en sådan fond, lätt kan vinna politiska framgångar med en motsatt mediestrategi för att – ursäkta – trump-eta ut sitt budskap.Humor och mångtydighet kan – också i allvarliga sammanhang – utgöra en nödvändig ventil. Hjälpa till att lätta på trycket. Och bli en politisk superkraft.Carl-Magnus Juliussonlitteraturvetare och kulturjournalist

Forskare har skapat en enormt stor släktforskning kring den ärftliga sjukdomen Skelleftesjukan. På så vis hoppas man förstå varför den drabbar vissa släkter mer eller mindre. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Sjukdomen heter egentligen transtyretin amyloidos, och kan drabba nerverna i händer och fötter, men också att de felveckade proteinerna kan slingra sig in i hjärtan, njurar och ögon.Torrlabb med släktforskning från 1600-taletMalin Olsson är forskningsingenjör vid Umeå universitetsjukhus och visar runt i det hon kallar torrlabbet, nämligen platsen vid datorn.Här har hon och hennes kollegor kartlagt 900 nuvarande patienter och spårat deras släktingar till 1600- och 1700-talet. På så vis hoppas man förstå varför vissa släkter verkar klara sig bra trots den genetiska förändring, medan andra släkter drabbas hårdare. Slår hål på myterna om portugisiska sjömänForskarna har också kunnat slå hål på mytbildningen kring varför sjukdomen drabbat främst norra Sverige och norra Portugal. Varken vikingar eller portugisiska sjömän tycks ha varit boven i dramat. Medverkar gör Malin Olsson, medicine doktor i amyloidos tillika forskningsingenjör vid Umeå universitetssjukhus. Programledare och producent: Annika Östmanannika.ostman@sverigesradio.se

Aurelie Boffé, Xavier en Chaima ergeren zich aan het wassen van het haar, de papieren rietjes en bladblazers. Maar gelukkig zijn er ook oplossingen om je haar minder te moeten wassen. En blijft men zoeken naar betere alternatieven dan de papieren rietjes, zolang het maar niet van plastiek is. En bladblazers hebben wel degelijk nut. Weten, dat is relativeren. En da's een WinWin.

Babs Drougge på P3 Nyheter förklarar morgonens stora nyheter, alltid tillsammans med programledarna för Morgonpasset i P3: Linnéa Wikblad och David Druid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Varken oppositionen eller den sittande presidenten erkänner resultatet i det georgiska valet, där det ryssvänliga regeringspartiet Georgisk dröm utropats som segrare. Enligt presidenten har landet utsatts för en rysk påverkansoperation, men varför är hon på samma sida som oppositionen?Sen pratar vi om kvällens guldmatch mellan MFF och IFK Göteborg. Arrangören MFF tar höjd för ett liknande scenario som vid förra helgens Stockholmsderby, som avbröts efter att bangers kastats in på plan. Enligt rykten på sociala medier finns planer från IFK-håll att försöka snuva MFF-fansen på ett eventuellt guldfirande.

Ellen Hemström predikar utifrån 1 Pet 5. Cecilia Mellberg m.fl. leder musiken. VANDRA OCH VÄXA MED VARANDRA - VILL DU VARA MED? Vandring och växande är två kompletterande bilder, väl förankrade i Bibeln, av vad lärjungaskap handlar om. Vandringen antyder att vi ständigt har nya saker att upptäcka på vår livslånga väg mot målet att bli mer och mer lika Jesus. Växandet indikerar i sin tur att vi behöver djupa rötter för att orka bära ett vidsträckt grenverk till glädje och nytta för världen. Under hösten vill vi börja med att bjuda in alla människor till vandringen tillsammans med Gud utifrån olika vandringstexter i det bibliska vittnesbördet. Efter denna inbjudan vill vi gräva djupare och rotas i den växtplats som Ordet utgör. I de båda Petrusbreven adresseras en församling som lever under omständigheter likt våra; som minoritet i en utmanande miljö. Därför kommer vi fördjupa oss i dessa brev. Varken vandrandet eller växandet kan reduceras till våra individuella projekt, utan sker bäst i den gemenskap vi kallar församling. Därför vill vi inte bara bjuda in till att vandra och växa. Vi vill bjuda in till att vandra och växa med varandra - vill du vara med?

Anton Fagerstedt predikar utifrån 1 Pet 3. VANDRA OCH VÄXA MED VARANDRA - VILL DU VARA MED? Vandring och växande är två kompletterande bilder, väl förankrade i Bibeln, av vad lärjungaskap handlar om. Vandringen antyder att vi ständigt har nya saker att upptäcka på vår livslånga väg mot målet att bli mer och mer lika Jesus. Växandet indikerar i sin tur att vi behöver djupa rötter för att orka bära ett vidsträckt grenverk till glädje och nytta för världen. Under hösten vill vi börja med att bjuda in alla människor till vandringen tillsammans med Gud utifrån olika vandringstexter i det bibliska vittnesbördet. Efter denna inbjudan vill vi gräva djupare och rotas i den växtplats som Ordet utgör. I de båda Petrusbreven adresseras en församling som lever under omständigheter likt våra; som minoritet i en utmanande miljö. Därför kommer vi fördjupa oss i dessa brev. Varken vandrandet eller växandet kan reduceras till våra individuella projekt, utan sker bäst i den gemenskap vi kallar församling. Därför vill vi inte bara bjuda in till att vandra och växa. Vi vill bjuda in till att vandra och växa med varandra - vill du vara med?

Adina Wenell predikar utifrån 1 Pet 2. VANDRA OCH VÄXA MED VARANDRA - VILL DU VARA MED? Vandring och växande är två kompletterande bilder, väl förankrade i Bibeln, av vad lärjungaskap handlar om. Vandringen antyder att vi ständigt har nya saker att upptäcka på vår livslånga väg mot målet att bli mer och mer lika Jesus. Växandet indikerar i sin tur att vi behöver djupa rötter för att orka bära ett vidsträckt grenverk till glädje och nytta för världen. Under hösten vill vi börja med att bjuda in alla människor till vandringen tillsammans med Gud utifrån olika vandringstexter i det bibliska vittnesbördet. Efter denna inbjudan vill vi gräva djupare och rotas i den växtplats som Ordet utgör. I de båda Petrusbreven adresseras en församling som lever under omständigheter likt våra; som minoritet i en utmanande miljö. Därför kommer vi fördjupa oss i dessa brev. Varken vandrandet eller växandet kan reduceras till våra individuella projekt, utan sker bäst i den gemenskap vi kallar församling. Därför vill vi inte bara bjuda in till att vandra och växa. Vi vill bjuda in till att vandra och växa med varandra - vill du vara med?

Mikael Tellbe predikar utifrån 1 Pet 1. VANDRA OCH VÄXA MED VARANDRA - VILL DU VARA MED? Vandring och växande är två kompletterande bilder, väl förankrade i Bibeln, av vad lärjungaskap handlar om. Vandringen antyder att vi ständigt har nya saker att upptäcka på vår livslånga väg mot målet att bli mer och mer lika Jesus. Växandet indikerar i sin tur att vi behöver djupa rötter för att orka bära ett vidsträckt grenverk till glädje och nytta för världen. Under hösten vill vi börja med att bjuda in alla människor till vandringen tillsammans med Gud utifrån olika vandringstexter i det bibliska vittnesbördet. Efter denna inbjudan vill vi gräva djupare och rotas i den växtplats som Ordet utgör. I de båda Petrusbreven adresseras en församling som lever under omständigheter likt våra; som minoritet i en utmanande miljö. Därför kommer vi fördjupa oss i dessa brev. Varken vandrandet eller växandet kan reduceras till våra individuella projekt, utan sker bäst i den gemenskap vi kallar församling. Därför vill vi inte bara bjuda in till att vandra och växa. Vi vill bjuda in till att vandra och växa med varandra - vill du vara med?

Avsnitt två inför säsongen 24/25. I dag pratar Adam, Uffe och Jonta om lagen som känns… mähä. Varken bu eller bä. Mellanmjölkslagen, helt enkelt.

Ellen Hemström och Anton Fagerstedt predikar. VANDRA OCH VÄXA MED VARANDRA - VILL DU VARA MED? Vandring och växande är två kompletterande bilder, väl förankrade i Bibeln, av vad lärjungaskap handlar om. Vandringen antyder att vi ständigt har nya saker att upptäcka på vår livslånga väg mot målet att bli mer och mer lika Jesus. Växandet indikerar i sin tur att vi behöver djupa rötter för att orka bära ett vidsträckt grenverk till glädje och nytta för världen. Under hösten vill vi börja med att bjuda in alla människor till vandringen tillsammans med Gud utifrån olika vandringstexter i det bibliska vittnesbördet. Efter denna inbjudan vill vi gräva djupare och rotas i den växtplats som Ordet utgör. I de båda Petrusbreven adresseras en församling som lever under omständigheter likt våra; som minoritet i en utmanande miljö. Därför kommer vi fördjupa oss i dessa brev. Varken vandrandet eller växandet kan reduceras till våra individuella projekt, utan sker bäst i den gemenskap vi kallar församling. Därför vill vi inte bara bjuda in till att vandra och växa. Vi vill bjuda in till att vandra och växa med varandra - vill du vara med?

Anton Fagerstedt predikar. VANDRA OCH VÄXA MED VARANDRA - VILL DU VARA MED? Vandring och växande är två kompletterande bilder, väl förankrade i Bibeln, av vad lärjungaskap handlar om. Vandringen antyder att vi ständigt har nya saker att upptäcka på vår livslånga väg mot målet att bli mer och mer lika Jesus. Växandet indikerar i sin tur att vi behöver djupa rötter för att orka bära ett vidsträckt grenverk till glädje och nytta för världen. Under hösten vill vi börja med att bjuda in alla människor till vandringen tillsammans med Gud utifrån olika vandringstexter i det bibliska vittnesbördet. Efter denna inbjudan vill vi gräva djupare och rotas i den växtplats som Ordet utgör. I de båda Petrusbreven adresseras en församling som lever under omständigheter likt våra; som minoritet i en utmanande miljö. Därför kommer vi fördjupa oss i dessa brev. Varken vandrandet eller växandet kan reduceras till våra individuella projekt, utan sker bäst i den gemenskap vi kallar församling. Därför vill vi inte bara bjuda in till att vandra och växa. Vi vill bjuda in till att vandra och växa med varandra - vill du vara med?

Ellen Hemström predikar. VANDRA OCH VÄXA MED VARANDRA - VILL DU VARA MED? Vandring och växande är två kompletterande bilder, väl förankrade i Bibeln, av vad lärjungaskap handlar om. Vandringen antyder att vi ständigt har nya saker att upptäcka på vår livslånga väg mot målet att bli mer och mer lika Jesus. Växandet indikerar i sin tur att vi behöver djupa rötter för att orka bära ett vidsträckt grenverk till glädje och nytta för världen. Under hösten vill vi börja med att bjuda in alla människor till vandringen tillsammans med Gud utifrån olika vandringstexter i det bibliska vittnesbördet. Efter denna inbjudan vill vi gräva djupare och rotas i den växtplats som Ordet utgör. I de båda Petrusbreven adresseras en församling som lever under omständigheter likt våra; som minoritet i en utmanande miljö. Därför kommer vi fördjupa oss i dessa brev. Varken vandrandet eller växandet kan reduceras till våra individuella projekt, utan sker bäst i den gemenskap vi kallar församling. Därför vill vi inte bara bjuda in till att vandra och växa. Vi vill bjuda in till att vandra och växa med varandra - vill du vara med?

Anton Fagerstedt predikar. VANDRA OCH VÄXA MED VARANDRA - VILL DU VARA MED? Vandring och växande är två kompletterande bilder, väl förankrade i Bibeln, av vad lärjungaskap handlar om. Vandringen antyder att vi ständigt har nya saker att upptäcka på vår livslånga väg mot målet att bli mer och mer lika Jesus. Växandet indikerar i sin tur att vi behöver djupa rötter för att orka bära ett vidsträckt grenverk till glädje och nytta för världen. Under hösten vill vi börja med att bjuda in alla människor till vandringen tillsammans med Gud utifrån olika vandringstexter i det bibliska vittnesbördet. Efter denna inbjudan vill vi gräva djupare och rotas i den växtplats som Ordet utgör. I de båda Petrusbreven adresseras en församling som lever under omständigheter likt våra; som minoritet i en utmanande miljö. Därför kommer vi fördjupa oss i dessa brev. Varken vandrandet eller växandet kan reduceras till våra individuella projekt, utan sker bäst i den gemenskap vi kallar församling. Därför vill vi inte bara bjuda in till att vandra och växa. Vi vill bjuda in till att vandra och växa med varandra - vill du vara med?

Ellen Hemström predikar. VANDRA OCH VÄXA MED VARANDRA - VILL DU VARA MED? Vandring och växande är två kompletterande bilder, väl förankrade i Bibeln, av vad lärjungaskap handlar om. Vandringen antyder att vi ständigt har nya saker att upptäcka på vår livslånga väg mot målet att bli mer och mer lika Jesus. Växandet indikerar i sin tur att vi behöver djupa rötter för att orka bära ett vidsträckt grenverk till glädje och nytta för världen. Under hösten vill vi börja med att bjuda in alla människor till vandringen tillsammans med Gud utifrån olika vandringstexter i det bibliska vittnesbördet. Efter denna inbjudan vill vi gräva djupare och rotas i den växtplats som Ordet utgör. I de båda Petrusbreven adresseras en församling som lever under omständigheter likt våra; som minoritet i en utmanande miljö. Därför kommer vi fördjupa oss i dessa brev. Varken vandrandet eller växandet kan reduceras till våra individuella projekt, utan sker bäst i den gemenskap vi kallar församling. Därför vill vi inte bara bjuda in till att vandra och växa. Vi vill bjuda in till att vandra och växa med varandra - vill du vara med?

Bödel heter ett nytt band som levererar d-takt och hardcorepunk. Varken mer eller mindre. Med debutsläppet "Välkommen till avrättningen" visar de vad som händer när man kombinerar veterankraft med ungdomlig ilska. 

Muallim Nâci, Eyüp Sabri Paşa'nın Mir'âtü'l-Harameyn'ine yazdığı takrize şu şiiri ve cümlesiyle başlar: Derler iki âlemde bize mahzen-i esrâr Erbâb-ı diliz mahrem-i râz-ı Haremeyn'iz Kevneyni geçerken ederiz garkâ-i envâr Biz kâfile-i “Nâci”yye-i cedd-i Hüseyn'iz  Haremeyn-i şerifeyn denildiği vakit, kulûb-ı münevvere i Muhammediyyûn bir şevk-ı bedi'-i rûhânî ile meşhûn olur ki bu hissi latif, lisân-ı rûhâniyân ile dahi kâbil-i tarif olmakdan münezzehdir.” Daha “denildiğinde” Muallim Nâci'nin imkânsızlık nitelemesiyle tarif ettiği bu hâl hakikat olduğuna göre, Haremeyn-i şerifeyn'i ‘aynel-yakîn olarak görenlerde meydana gelen ani lisan kaybını, suskunluğu, dağılmayı… hangi hâl ve hakikat içinde nasıl tarif edebiliriz? Yeni hacılarımızın çoğu evlerine döndüler. Hacı olan dost ve arkadaşımızı ziyaret edip ya da telefona arayıp tebrik ederek, onların Haremeyn-i şerifeyn'i gören gözlerindeki taze bakışlardan veya telbiyeyle terbiyelenmiş taze seslerden biz de bir hisse elde etmeye çalışıyoruz. Fakat bu ziyaretlerin çoğunda -biz ne kadar kaçınırsak kaçınalım- söz dönüp dolaşıp Haremeyn-i şerifeyn'in Babil kulelerine benzeyen binalarla kuşatılmasına, oralardan haremlere tepeden bakılmasına, Peygamberimiz Aleyhisselam'a, onun şerefli ehl-i beytine, sahabelerine ve geçmişte hizmetlerini üstlenmiş Müslüman iktidarlara… ait izleri, işaretleri, hatıraları yok etmeye azmetmiş olan Suudi yönetiminin haremlerin çevresini alışveriş merkezleriyle, kafe vb. keyif mekanlarıyla donatmasına… dayanıveriyor. Bunların hepsi gerçek ama Muallim Nâci'nin sözünde belirginleşen hâl ya da makamdan bakıldığında hac / umre ehlinin beytin ve mescidin sahipleriyle (Allah ve peygamber sevgisiyle) meşhûn (dopdolu) olmaları bakımından bu gerçeklerin fazla bir önemi bulunmuyor. Fakat bu yönelim ve beyan ilk bakışta bir hak gibi görünse de edeben doğru görünmüyor. Zira söz konusu söyleyiş “Ben gittiğimde Allah'ın Beyti'nden ve Peygamber Aleyhisselam'ın mescidinden başka bir şeyi görmem” demeye geliyor ki, velev ki doğru bile olsa bu evvela mezkur hususlardan şikayetçi olanların samimiyetlerini küçümsemeye çıkıyor. Öte yandan Yemen Müslümanlarını katleden, Gazze katliamları karşısında dilini yutan, Hac'da Gazze mücahitlerinin başarısı için dua edenleri tutuklatan ve bu nedenle bizim Suudi Arabistan yerine Suudi Amerika dememizi haklı çıkartan mevcut yönetimin zaten hiç bulunmayan meşruiyetini sorgulamayı ve dolayısıyla onca olumsuz şartlarda Haccın sıhhatini tartışmaya açmayı gerektirir ki, bu da Müslümanları aşan bir devlet krizine, ve evvela kendi içimizde bir fitneye sebep olabilir. Aslında konun gerçeği ayan beyan bellidir: Devlet fikir ve uygulamasının başladığı kadim zamanlardan beri, i-mparatorluk olmanın değil- en büyük imparatorluk olmanın moral şartı Mekke ve Kudüs'e (İslam ile rakabet tahtında Medine'ye) birlikte hakim olmaktır. Bunun yazılı tarihten bilinen ilk örneği Babil İmparatorluğu'dur. Özellikle II. Nebukadnezzar zamanında (MÖ 605–562) Kudüs'ün sadece fethi değil Yahudilerden temizlenmesi (MÖ 586) söz konusu maksada tabidir. Aynı devirde Mekke ise zaten Yemen ve Habeşistan güçlerine karşı Babil tarafından himaye edilmiştir.

Man kan som ung köpa att ens föräldrar, ens lärare och mor- och farföräldrar säger åt en vad man får och inte får säga. Som vuxen kan man köpa att ens chef säger åt en vad man får och inte får säga på jobbet, men man kan ta mig fan VARKEN som ung ELLER vuxen köpa när en så kallad statsvetare och "demokratiagent" stampar in från Etiopien och tror sig ha rätten att säga vad vi får och inte får säga! Missa INTE det här programmet!LÄS: Att hålla detta projekt rullande utan att man märker av uppskattning genom donationer från dig som lyssnar, blir allt för svårrullat. Din donation förvandlar marken under oss från lera till asfalt, och vi kan rulla betydligt mycket längre än den rödgröna politiska sörjan vill... och det låter väl inte så dumt? :)Swish: 073 846 37 64Meddelande: GåvaTack vare stöd från dig som lyssnar, så är vi tillbaka denna lördag den 6 juli 2024! Glada och tacksamma för stödet, återvänder vi för att språkas vid om detta:* Afrikansk "demokratiagent" bestämmer vad svenskar får säga.* Att vara modernt putti-nuttig mot allt och alla, eller låta naturen ha sin gång?* Är detta gången då man faktiskt inte ska vara ärlig mot polisen?* Den självutnämnda prinsessan som går emot jämställdheten.* Namnet som valdes med omsorg, är snart ett minne blott.MEDVERKANDE:Programledare: Lelle Johansson.Gäster: Carl Schiller & Elisabeth EngmanVI SÖKER NYA GÄSTER:VERKLIGHETSCHECKEN@GMAIL.COMFörra programmet:SJÄLVDESTRUKTIVA OCH SJÄLVMORDSBENÄGNA UNDER SKYHÖGT SKULDBERGhttps://www.spreaker.com/episode/sjalvdestruktiva-och-sjalvmordsbenagna-under-skyhogt-skuldberg--60545010Alla program:https://www.spreaker.com/show/verklighetscheckenNÄSTA NYA PROGRAM: Lördagen den 13 Juli 2024.Du hittar även Verklighetschecken här:PODDTOPPEN:https://poddtoppen.se/podcast/1516623687/verklighetscheckenSPOTIFY:https://open.spotify.com/show/3Lvy0LS8zfffv7ad60LwqoRUMBLEhttps://rumble.com/c/c-2636134iTUNES:https://podcasts.apple.com/us/podcast/verklighetschecken/id1516623687?uo=4VECKANS TIPSLELLEGROZA - Dysthymian Dreamshttps://www.youtube.com/watch?v=ndf3fTN0ZL0&ab_channel=AOPRecordsCALLETerrakottaarméns gåtahttps://www.imdb.com/title/tt32451344/ELISABETHAlpha Maleshttps://www.imdb.com/title/tt18482892/

I denna avsnitt av Hederspodden samtalar Amineh Kakabaveh med Rasool Awla doktorand vid Göteborgs universitet. Rasool Awla var länge varit aktiv i den akademiska världen men också som aktivist med egna erfarenheter från hederskulturen. Samtalet handlar om de hinder och ideologier som ligger bakom varför hedersnormer och hedersförtryck frodas i Sverige trots enorma satsningar på detta område oavsett regeringens färg. ”Hedersmord hör inte till någon specifik kultur, socialklass eller etnisk grupp. Det tillämpas av såväl muslimer som de som tillhör religiösa minoriteter i islamvärlden och delvis även utanför islamvärlden” Varken hora eller kuvad år en ideell organisation som kämpar mot hedersförtryck och hedersvåld samt för sekularism och alla barn och människors mänskliga rättigheter. Vi gör detta arbetet helt ideellt därför din gåva och din stöd betyder mycket i denna kamp. Vår Swish nummer: 123-399 05 53

Het houdt maar niet op met de waanzinnige gasten. Vandaag een heuse BAFTA-genomineerde: Haukje Heuff. Wij kennen haar als de editor van de film Paved Paradise, gemaakt door twee van de uw 3 podcasthosts. Haukje is onlangs over op de soja-yoghurt, en vrienden verwijten haar dat ze daarmee de ontbossing van de Amazone aanjaagt. Maar klopt dat wel? Hidde geeft een ode aan het ultieme recycledier het varken, terwijl Karsten zich afvraagt: bestaat groente eigenlijk wel? Het antwoord zal je verbazen.

Visslade en mening till din stad en förklenad promenad tre i rad gång i ordningen, jag tar det ej tillbaks Första sländan för i år kan man skönja i ditt hår en stående våg låt ditt leende ta död på denna vår Varken tidigt eller sent Ännu kallt, men solen sken Och det vet du att med mig av alla får du aldrig fel Söker kärlek söker sist söker bäst och visst en parhäst vill du ha kan du spå också nånstans i mina svar Jag har gått i karantän drev dig bort men ville väl klostersjäl blott ett ärligt odlat sävligt päronträd Svårt för dig att se nån charm i det svek som blev alarm smek min arm dina ögon kan man dö för, det är sant *** Jag vill bara att du ska va’ glad Att du vågar ställa krav På livet idag Men jag tror tyvärr det stämde det du sade *** Ska jag vara ärlig blir det svårt Du har rätt, på skådlig framtid kan det gå, men på sikt varken ditt eller mitt, finns nån lycka för oss att få *** Men är det verkligen så jävla fel Att jag grattar dig, idén var att det tar tid men du sa’ för du vet, att en dag kan vi åter bli nästan hel Du har rätt i dina ord om kärlek och världen och livet i stort Som du skrev, och du: jag gillar dig, jag gillar det jag ser Överröst i söta tal Sockrad sött i kar En puss som lockar och drar Torkar ögonlocken bakom sotat glas Överväldigad av kval Krönt till Natt och dag Var det något du vill ha? Nej, jag räckte aldrig, det blev aldrig jag *** Jag går i dina spår och minns din sjal En sagolik skandal, lika flyktig som en smak, ska vi slå vad om seden smal och veken slak Här är himlen blå men solen blek En skenbar väderlek isär Klostersjäl Allt för ofta du var borta när jag var här Vett att välja bort en gränd Ingen återvändo ständigt blott ett skelett allt jag säljer dig är känslan av ett hem Så beständigt som en brand Ränder lämnas kvar i sand Klosterhand Räcker dagen till att vandra arm i arm]]>

Visslade en mening till din stad en förklenad promenad tre i rad gång i ordningen, jag tar det ej tillbaks Första sländan för i år kan man skönja i ditt hår en stående våg låt ditt leende ta död på denna vår Varken tidigt eller sent Ännu kallt, men solen sken Och det vet du att med mig av alla får du aldrig fel Söker kärlek söker sist söker bäst och visst en parhäst vill du ha kan du spå också nånstans i mina svar Jag har gått i karantän drev dig bort men ville väl klostersjäl blott ett ärligt odlat sävligt päronträd Svårt för dig att se nån charm i det svek som blev alarm smek min arm dina ögon kan man dö för, det är sant *** Jag vill bara att du ska va’ glad Att du vågar ställa krav På livet idag Men jag tror tyvärr det stämde det du sade *** Ska jag vara ärlig blir det svårt Du har rätt, på skådlig framtid kan det gå, men på sikt varken ditt eller mitt, finns nån lycka för oss att få *** Men är det verkligen så jävla fel Att jag grattar dig, idén var att det tar tid men du sa’ för du vet, att en dag kan vi åter bli nästan hel Du har rätt i dina ord om kärlek och världen och livet i stort Som du skrev, och du: jag gillar dig, jag gillar det jag ser Överröst i söta tal Sockrad sött i kar En puss som lockar och drar Torkar ögonlocken bakom sotat glas Överväldigad av kval Krönt till Natt och dag Var det något du vill ha? Nej, jag räckte aldrig, det blev aldrig jag *** Jag går i dina spår och minns din sjal En sagolik skandal, lika flyktig som en smak, ska vi slå vad om seden smal och veken slak Här är himlen blå men solen blek En skenbar väderlek isär Klostersjäl Allt för ofta du var borta när jag var här Vett att välja bort en gränd Ingen återvändo ständigt blott ett skelett allt jag säljer dig är känslan av ett hem Så beständigt som en brand Ränder lämnas kvar i sand Klosterhand Räcker dagen till att vandra arm i arm]]>

Den fängslade ryske oppositionspolitikern Aleksej Navalnyj har försvunnit. Varken hans advokater eller medarbetare har fått någon information om var han är, vilket har väckt stor oro. Samtidigt lanserar Putin sin nya presidentkampanj i Ryssland. Vart kan han vara? Varför sker det här nu? Och vad kan det innebära för motståndsrörelsen i Ryssland? Gäst: Wolfgang Hansson, utrikespolitisk kommentator på Aftonbladet. Programledare och producent: Ellen Lundström. Klipp i avsnittet från MSNBC, CNN och BBC. Kontakt: podcast@aftonbladet.se

Finland föddes som självständig stat genom ett blodigt inbördeskrig 1918. Men redan på 1920-talet tillträdde en socialdemokratisk minoritetsregering, som representerade den förlorande sidan i inbördeskriget.Finlands utsatta läge som granne till ett aggressivt Sovjetunionen har tvingat fram en pragmatism som fortfarande präglar inrikespolitiken idag. När vinterkriget bröt ut 1939 var det början på en försoning i den unga nationen. Men i ett land av hjältegravar har sorgen präglat många familjer.I detta avsnitt av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med den främste finlandssvenske författaren Kjell Westö vars senaste roman Skymning 41 utspelar sig i Finland under andra världskriget. Hans tidigare roman Hägring 38 utspelar sig i tiden före andra världskriget där traumana från inbördeskriget aldrig läkt.Inbördeskriget och andra världskriget har lämnat spår i Finland fram till våra dagar. Varje kyrkogård har hjältegravar. Och männen som överlevde var för alltid märkta av sina krigsupplevelser. Trauman som de överförde på sina familjer.Författaren Kjell Westös farfar Erling stupade vid Summa under vinterkriget och hans morfar Gunnar dog vid Säntämä under fortsättningskriget. Varken farmor eller mormor gifte om sig och sorgen var alltid närvarande i familjen. I boken Hägring 38 har Westö skildrat efterdyningarna av inbördeskriget 1918 och föraningarna av storkriget som ska komma. Nu är han aktuell med Skymning 41 som detaljrikt skildrar hur människor påverkades av Andra världskriget.Under andra världskriget tvingades Finland att balansera mellan de två stora totalitära staterna Sovjetunionen och Nazityskland. Finland har valt att dela upp sitt andra världskrig i Vinterkriget 1939-40, Fortsättningskriget 1941-44 samt Lapplandskriget 1944-45. Finland slogs tappert för sin existens som självständig nation och 90 000 män stupade vid fronten samtidigt som civilbefolkningen i stort skonades kriget. Men efter kriget var krigsänkorna talrika och många soldater var traumatiserade av sina krigsupplevelser.De finska soldaterna visade stor tapperhet och uthållighet men kunde i längden inte stå emot det mäktiga Sovjetunionen. Vinterkriget slutade med Moskva-freden i mars 1940, en överenskommelse som kostade Finland stora territoriella förluster men tillät landet att behålla sin självständighetFortsättningskriget (1941-1944) inleddes av Finland, med stöd av Tyskland, för att försöka återta de territorier som förlorats under vinterkriget, men gick också bortom de gamla gränserna långt in i fjärrkarelen. Fortsättningskriget slutade med Moskva-freden 1944, vilket resulterade i stora territoriella förluster för Finland. Kriget lämnade landet ekonomiskt utarmat och politiskt isolerat.Lapplandskriget (1944-1945) var en konflikt mellan Finland och Tyskland som ägde rum i finska Lappland. Kriget bröt ut efter att Finland ingått vapenvila med Sovjetunionen, vilket krävde att alla tyska trupper skulle utvisas från finskt territorium.Fredsavtalet mellan Finland och Sovjetunionen, undertecknat 1947, krävde stora krigsskadestånd från Finland. Trots denna börda lyckades Finland återhämta sig ekonomiskt och politiskt under efterkrigstiden.Bild: Det tredje och sista (26–27 februari) av de sovjetiska storbombardemangen mot Helsingfors vintern 1944. Universitetets huvudbyggnad står i brand. SA-Kuva/E. Hedenström, CC BY 4.0Musik: Musik: Finlandia av Sibelius, 1922, framförd av VESSELLA'S ITALIAN BAND, Internet Archive, Public DomainLyssna också på De finska soldaternas krigstrauman under andra världskriget.Klippare: Emanuel Lehtonen Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Äntligen ska vi få prata dokumentärfilm på podcasten. Dagens gäst är regissören Maria Fredriksson, aktuell med hypade filmen Miraklet i Gullspång. En nyskapande dokumentärfilm med riktigt många twists and turns. Vi följer Marias resa från reklambranschen till filmutbildningar och dom tidiga filmerna som gav SVT idén att be syskonen som just trodde sig ha upplevt ett mirakel i Gullspång att kontakta Maria för att dela sig av sin historia. Varken dom eller regissören var beredda på var detta skulle leda dom. Mot slutet så castar vi en potentiell Hollywood remake av dokumentären med våra drömskådespelare. I Samarbete med Moviezine och Tellusstory - Home of Creators

I syfte att skrämma den israeliska befolkningen och sätta stopp för de allt fredligare relationerna mellan Israel och arabvärlden begick terrororganisationen Hamas den 7 oktober ett massmord på civila av ohyggliga proportioner. Ett par hundra personer har dessutom tagits som gisslan. Israel har svarat med bombningar av Hamasstyrda Gaza och förbereder en markoffensiv. Målet för en sådan är ännu oklart, men om Israel skulle bli framgångsrikt i att slå ut Hamas uppstår problemet vem som sedan ska ta över. Varken, Israel, Egypten eller den palestinska myndigheten på Västbanken är hågade. Alternativet skulle kunna vara en internationell fredsstyrka, men hur skulle den se ut? Det är en av frågorna som tas upp av statsvetaren och Mellanösternexperten Daniel Schatz, gästforskare vid Georgetown University i Washington, D.C. I samtal med programledaren PJ Anders Linder diskuterar han även Irans roll i konflikten, premiärminister Nethanyahus framtid och svensk Mellanösternpolitik.

Ett rättssystem som måste revideras... en praktisk nödvändighet. Egna experten sågar utredning om preventiva tvångsmedel Justitieminister Gunnar Strömmer (M) och den särskilda utredaren Inger Söderholm håller pressträff i samband med överlämnandet av ett betänkande med förslag på fler preventiva tvångsmedel. Sargon De Basso var Advokatsamfundets expert i utredningen. Advokatsamfundets expert i utredningen om preventiva tvångsmedel sågar utredningens förslag och förordar lagstiftaren att inte gå vidare med dessa. Det framgår av ett särskilt yttrande till betänkandet. ”Att staten ska ges möjlighet att bereda sig tillträde eller avlyssna människor i deras mest privata sfär, såsom i hem eller elektronisk utrustning, utan att det finns en konkret brottsmisstanke är ett så pass markant skifte från tidigare ordning att jag inte anser det vare sig motiverat eller proportionerligt”, skriver advokat Sargon De Basso. Under torsdagen lämnade regeringens utredare Inger Söderholm över slutbetänkandet från utredningen om preventiva tvångsmedel. Vid pressträffen i regeringskansliet redogjorde hon för de överväganden som gjorts och lade fram förslagen som bland annat innebär att hemlig rumsavlyssning och genomsökning på distans ska få användas i preventivt syfte, utan att det finns konkret brottsmisstanke. ”Varken motiverat eller proportionerligt” Brottmålsadvokaten Sargon De Basso, som varit Advokasamfundets expert i utredningen, är kritisk till de förslag som läggs fram i betänkandet. Han har skrivit ett särskilt yttrande som bifogats utredningen där han förordar att lagstiftaren inte går vidare med förslaget. De Basso framhåller att förslagen är ett så pass ”markant skifte från tidigare ordning” att det varken är motiverat eller proportionerligt att ge staten möjlighet att bereda sig tillträde eller avlyssna männsikor i deras mest privata sfär utan att det finns en konkret misstanke om brott. I synnerhet inte som det nyligen införts flera åtgärder med syftet att stävja gäng- och skjutvåldet. Sargon De Basso lyfter också fram att en upplevd känsla av statlig övervakning ”kan generera en känsla hos folk i allmänhet som i värsta fall resulterar i att vi som individer blir mer återhållsamma eller i vart fall osäkra på att nyttja våra grund- läggande fri- och rättigheter, såsom yttrandefrihet, mötesfrihet, åsikts- frihet med mera”. De Fria är en folkrörelse som jobbar för demokrati genom en upplyst och medveten befolkning! Stöd oss: SWISH: 070 - 621 19 92 (mottagare Sofia S) PATREON: https://patreon.com/defria_se HEMSIDA: https://defria.se FACEBOOK: https://facebook.com/defria.se

Markus Torgeby är mannen som en gång för många år sedan valde att lämna bruset och leva utan brevlåda i en kåta i skogen. Som åt havregrynsgröt och sprang sig genom dagarna. Men tiden går och sedan tiden i skogen har mycket hänt. Markus, som numera är trebarnspappa, har taggat ner med sin löpning och börjat styrketräna mer. Välkommen till ett innerligt samtal om livet, löpningen, att åldras, att se det fina i begränsningar – och det storslagna äventyr till havs som han planerar just nu. Tack för att du lyssnar!Följ Maratonpodden i sociala medier:Instagram: https://www.instagram.com/maratonpoddenFacebook: https://www.facebook.com/maratonpoddenFölj Petra:Instagram: https://www.instagram.com/maratonpetra Vill du lyssna reklamfritt? Då är du välkommen till Maratonpodden+. Det kostar 23 kronor i månaden plus moms (29 SEK ink moms) och du kan självklart avsluta din prenumeration när du vill. Läs mer här: https://plus.acast.com/s/maratonpodden. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Just när vi trodde covid var över blev det krig i Ukraina. Matpriserna steg och bolånen blev dyrare. Det är bränder och översvämningar i varje nyhetssändning. Nu också ett ökat terrorhot mot Sverige. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. "Man tror nästan att det är jordens undergång när man ser bilderna från Hawaii", säger Christina. Varken hon eller väninnan Lena känner oro för egen del, men tänker på barn och barnbarn.Psykologen och professorn Gerhard Andersson säger att det är viktigt att inte tappa hoppet och att förlita sig på att vi har ett samhälle som klarar av mycket. Idéhistorikern Anders Ekström berättar och kriser är sammankopplade och att varje generation har sina stora kriser. Reporter Cecilia OhlénProducent Lars BroströmLjudmix Elvira Björnfot

MÅNADENS DIKTARE (JULI) ÖVERSÄTTNING: Annika Bäckström UPPLÄSNING: Sofia Berg-Böhm Marina Tsvetajeva (1892-1941) debuterade i en värld och skrev en stor del av sina dikter i en helt annan. Född i Moskva som dotter till en professor i konsthistoria och en konsertpianist kunde hon studera och lära sig språk i Schweiz och Frankrike, och hon var bara 18 år när hennes första diktsamling ”Kvällsalbum” publicerades 1910. Den väckte genast uppmärksamhet. I en tid då det vimlade av olika litterära grupperingar, som symbolister, futurister och akmeister, var hennes poesi något alldeles för sig: djärv, kompromisslös, både högstämt romantisk och experimentell. ”Poeten har inget modersmål”, menade Tsvetajeva, och ”Det spelar ingen roll på vilket språk jag inte blir förstådd”.Hennes vuxna liv präglades av fattigdom och tragedier. Under stora umbäranden genomlevde hon ryska revolutionen i Moskva. Hennes treåriga dotter Irina dog av svält 1920. Efter närmare två decenniers exil i Europa återvände Tsvetajeva till Sovjetunionen 1939, där hennes dotter Ariadna skulle komma att arresteras och hennes make Sergej Efron avrättas. Själv begick hon självmord i Tatarstan 1941. På 60-talet började hennes författarskap återupptäckas och idag räknas hon till de största ryska modernisterna. För Joseph Brodsky var hon den allra främsta – det ryska 1900-talets mest passionerade röst.DIKT: "Hej! Varken pilspets..." av Marina Tsvetajeva (1922)DIKTSAMLING: Med gröna ögon (Akvilon, 2010)MUSIK: Lars-Erik Larsson: Siciliana ur En vintersagaEXEKUTÖR: Helsingborgs symfoniorkester, Hannu Lintu, dirigent

GLAD MIDSOMMAR ÄLSKADE VÄNNER!Vi firar in sommaren med att avsluta det otroligt spännande temat Pengar, Abundance & Money Mindset med en magisk gäst. Vi möter Palwasha Feizi som verkligen har gått på djupet i det här ämnet och idag jobbar som Money Mindset & Success Coach, inspiratör och driver Expect Miracles där hon bland annat håller kursen "Thinking Into Results" med rötterna i Bob Proctors läror.Vi Allt ändrades för Palwasha den dagen hon fattade beslutet att hoppa på Bob Proctors kurs för några år sedan. Och vikten av att fatta beslut är något vi pratar med henne om i detta avsnitt. Vi pratar om attraktionslagen och vibrationslagen. Om att gå från en bristmentalitet till en överflödsmentalitet. Om att hitta sitt syfte. Hur du bäst sätter mål och både rensar och programmerar om ditt undermedvetna för att attrahera in pengar och överflöd i livet. Hon delar med sig abc sin resa om flykten från Afghanistan till Sverige och dit hon är idag. Vi får en hel del bra tips och nycklar för att nå större lycka och framgång och såklart för att attrahera in mer överflöd och pengar i livet. För pengar är bara en energi. Varken bra eller dålig. Det är vad vi gör med den, intentionen bakom som ger energin. Du bestämmer och tänk vad mycket gott vi kan göra med medlet pengar som i dagens samhälle är det vi just nu använder för att överleva. Ett mustigt avsnitt med många bra insikter och otrolig inspiration!Vi hoppas ni ska gilla det. Palwasha hittar ni på www.expectmiracles.se och i facebookgruppen med samma namn. Följ henne på instagram på palwasha_feizi.We love you! Tack för att ni lyssnar och ha nu en ljuvlig midsommar!!Peace & LoveJosefina & Emma Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vilket är Socialdemokraternas ansvar om barn kommer hungriga till skolan? Och tycker den ekonomiskpolitiska talespersonen Mikael Damberg att de stora reformeras tid är förbi? Under de senaste månaderna har flera oppositionsföreträdare kritiserat regeringens politik genom att tala om föräldrar som inte har råd att ställa näringsrik mat på bordet och om barn kommer hungriga till skolan. Författaren Lena Andersson ifrågasatte nyligen politikernas argumentation i en omtalad krönika i SvD. Även fd finansminister Mikael Damberg har kritiserat regeringens politik med hänvisning till hungriga skolbarn. Men regeringen har bara styrt landet i sju månader, efter åtta år av socialdemokratiska regeringar. Om politiken har ett ansvar för hungriga barn, vilket ansvar faller då på det egna partiet? – Den ekonomiska krisen är inte orsakad av den här regeringen, den ekonomiska krisen är orsakad av ett krig i Europa, som har drivit upp inflationen och som skapat en matinflation på 20 procent i Sverige. Men det är regeringens ansvar att hantera krisen, där tycker jag att vi har en regering som är otroligt passiv och som gör fel prioriteringar, säger Mikael Damberg.Mer till kommuner och regionerSveriges kommuner och regioner, SKR, har flaggat för underskott på 24 miljarder nästa år och att staten behöver ge stora statsbidrag för att säkra välfärden. Varken regeringen eller Socialdemokraterna har ännu sagt hur mycket mer stöd staten ska ge. Socialdemokraterna har föreslagit tolv nya miljarder i generella statsbidrag i år, jämfört med regeringens sex miljarder. I Ekots lördagsintervju säger Mikael Damberg att det kommer att behövas betydligt mer än så nästa år.Kongressbeslut om höjd kapitalskattI partiets valanalys efterlyses politikutveckling för ökad jämlikhet. SSU kräver en mer offensiv reformpolitik för att stärka välfärden och stora investeringar i klimatomställningen. På Socialdemokraternas kongress 2021 beslutade partiet att verka för höjda kapitalskatter. I opposition behöver Socialdemokraterna inte anpassa sin politik efter samarbetspartier. Så varför kommer inte fler förslag? Är de stora reformernas tid förbi?Gäst: Mikael Damberg (S), ekonomiskpolitisk talespersonProgramledare: Johar BendjelloulKommentar: Tomas Nordenskiöld, politikreporter på Expressen Tekniker: Christer TjernellProducent: Maja LagercrantzIntervjun spelades in fredag den 26 maj.

Denna vecka är avsnittet som mellanbocken Bruse. Varken modig eller smart. Varken liten eller stor. Varken full av idéer eller handlingskraft. Nej, avsnittet är i princip ingenting alls. Men så blir det ibland. Och det är också okej.

Rekreation (substantiv): återfödelse, nyskapelse, vila, uppfriskning, förströelse, tidsfördriv: ofta konkretare. I Rekreation djupdyker vi i vår samtid, dåtid och framtid. I detta avsnittet pratar vi om boken Neither vertical nor horizontal av Rodrigo Nunes, och vad ett ekologiskt sätt att tänka kring organisation får för ens politiska förståelse och praktik. Följ oss på Twitter @producentkalle & @martingatos Följ gärna vår spellista […]

Under hela mitt vuxna liv har jag hört samma mantra: Vi måste bli bättre på att integrera dem som kommer hit. Men ordet “vi” har sällan syftat på dig och mig, utan snarare på staten, kommunerna eller någon myndighet. Ett faktum som inte går att trolla bort är att integration i första hand sker mellan människor snarare än i nykomlingarnas möten med överheten, skriver Jörgen Huitfeldt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Valpen drar i sitt rosa koppel, bort från löpsedlar, bort från TV och politik. Varken missiler, översvämningar eller finansiell depression biter på hennes päls, allt rinner av. Om Jesper Waldersten:Jesper Waldersten är konstnär, född i Stockholm 1969. Han är känd för sin snabba linje, den skarpa humorn och sin särskiljande råa men eleganta stil. Waldersten är verksam i ett flertal discipliner och rör sig fritt mellan måleri och teckning, text och fotografi. Han har släppt ett dussintal prisbelönta böcker och ställt ut sin konst utomlands och i Sverige. Utställningen Waldersten All Over på Fotografiska i Stockholm sågs sommaren 2019 av fler än 100.000 besökare. Nyligen illustrerade han nyversionen av Bröderna Lejonhjärta och de grafiska bladen från boken ställdes ut på Kulturhuset. Waldersten sommarpratade 2018 och han skriver just nu på sin andra diktsamling.Producent: Mette Göthberg tankar@sverigesradio.se

I dagens podd intervjuar jag Patrik Lundberg som skrivit boken Adoptionerna – ett granskande reportage (Natur & Kultur 2022) ihop med Alexander Mahmoud och Josefin Sköld. Det är något av det mest omskakande jag har läst. Därför är jag glad att få chansen att prata med en av författarna.Rapporter om missförhållanden, misstänkt barnhandel och korruption har funnits sedan den internationella adoptionen tog fart i och med Koreakriget på 1950-talet. Varken ansvariga svenska myndigheter eller adoptionsorganisationer har agerat, trots att Sverige är det land i världen som tagit emot flest adoptivbarn per capita. Det går inte att säga att man inte har vetat. Ändå har man fortsatt. Man har inte ens utrett frågan ordentligt. Hur är det möjligt? Det och mycket annat pratar vi om i dagens podd.Genom att bli betalande prenumerant gör man det möjligt för mig att fortsätta vara en självständig röst.I går publicerade jag en text som utgick från boken. Den kan man läsa här:Utgivaren ansvarar inte för kommentarsfältet. (Myndigheten för press, radio och tv (MPRT) vill att jag skriver ovanstående för att visa att det inte är jag, utan den som kommenterar, som ansvarar för innehållet i det som skrivs i kommentarsfältet.) This is a public episode. If you'd like to discuss this with other subscribers or get access to bonus episodes, visit ivararpi.substack.com/subscribe

Nu vankas det varken hackat eller malet! Vi har samlat ihop en riktigt mumsig gottepåse baserad på frågor och funderingar från lyssnarna. Kan det bli bättre? Ölets häxmästare tillika överstepräst Janko Svensson svarar och reder ut. Peter Axelsson förmedlar och leder framåt. Mycket nöje!

Dilan och Moa pratar PK!!!!! Hör om hur det både är PKs förtjänst och oförtjänst att Dilan och Moa fick göra sodom! Mer: ebba busch thors likheter med en urkuk hai! Samt: mer. kjamaj