Podcasts about siffrorna

Som en present kommer podden en dag tidigt denna vecka!Glad skärtorsdag – vi diskuterar:• Kommun skickade räkning på 30 000 till lokalredaktion för allmänna handlingar och får JO-kritik för dålig kommunikation• På nästan tre år har 6 åtal om hedersförtryck väckts• Siffrorna om hemlig dataavläsning från Åklagarmyndigheten och SIN stämmer inte överens – Advokatsamfundets generalsekreterare tycker att det är Kafka-varning Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Att rekrytera rätt och en inblick i e-handelslandskapet just nu! Fedja & Jacob diskuterar detta i veckans avsnitt och mycket mer om kampanjer, visual styling och hur kan siffrorna för februari se ut som det gör just nu? Följ tankarna kring detta i Noll Till 100 med Fedja & Jacob. 1.30 min - Siffrorna för e-handeln just nu 11.40 min - Visual styling & fler klick21.00 min - Trafikkampanjer & annonsering 30.00 min - Porobic Group45.00 min - Rekrytera rättHär hittar du Fedja & Jacob:https://se.linkedin.com/in/porobic https://www.linkedin.com/in/jacobwibomwesterberg/ Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Liberalernas SD-linje fortsätter besvära. Kan ett riksmöte i Karlstad hjälpa partiet? Dessutom hetaste namnen i Centerpartiets partiledarjakt. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Liberalerna vill staka ut vägen framåt. Siffrorna är dystra, samtidigt som Johan Pehrson säger att partiet varit ängsligt när det kommer till Sverigedemokraterna och att SD står i ideologisk motsats till L. Men hur grundmurad är partiledarens SD-linje? Och kan nu en blinkning till det förflutna och Selma Lagerlöf hjälpa L att få styr på formkurvan? Samtidigt fortsätter spekulationerna om vem som kan bli Centerpartiets nästa partiledare. Vi ringar in de hetaste namnen just nu. Och så avslöjar vi vilka personliga egenskaper en riksdagspolitiker helst bör ha – om politikerna själva får välja.Medverkande: Helena Gissén och Fredrik Furtenbach, Ekots inrikespolitiska kommentatorer. Programledare: Parisa HöglundProducent: Therese Rosenvinge

Jonathan Fogelberg, delägare i Optimize Nutrition, gästar podden Framtidens E-Handel och pratar om hans personliga sida till hur han byggde upp sin karriär som bodybuilder och entreprenör. Vi får en inblick i företaget Optimize Nutrition, deras nuvarande siffror och hur de jobbar med influencers, sortiment och produktutveckling. 01:22 - Vem är Jonathan privat? 09:23 - Startskottet för bodybuilder-karriären – hur allt började13:38 - Vad gör Optimize Nutrition? 14:32 - Siffrorna idag – en snabb överblick över företagets prestation17:57 - Hur jobbar de med influencersammarbeten? 20:14 - Hur har de jobbat med sortimentet? 21:21 - Och hur ser produktutvecklingsprocessen ut? 23:31 - Hur hanterar man bäst före-datum? 26:16 - Hur jobbar de med marknadsföring? 27:51 - Contentstrategi – så skapar Optimize Nutrition engagerande innehåll47:10 - Hur jobbar de med community building? 48:46 - Framtidsvisioner – vad som väntar runt hörnet för Optimize Nutrition och Jonathan?Här hittar du Jonathan & Optimize Nutrition:https://www.instagram.com/jonathanfogelberg/ https://optimizenutrition.se/ https://www.youtube.com/channel/UCutXms3wtx0lR64N80XoAdQ https://www.jonathanfogelberg.com/ Sponsor:https://beyondretail.se/ Följ Björn på LinkedIn:https://www.linkedin.com/in/bjornspenger/ Följ Framtidens E-handel på LinkedIn:https://www.linkedin.com/company/framtidens-e-handel/ Besök vår hemsida, YouTube & Instagram:https://www.framtidensehandel.se/ https://www.instagram.com/framtidens.ehandel/ https://www.youtube.com/channel/UCEYywBFgOr34TN8NtXeL5HQPoddproducent och klippare Michaela Dorch & Videoproducent Fredrik Ankarsköld:https://www.linkedin.com/in/michaela-dorch/ https://www.linkedin.com/in/ankarskold/ Tusen tack för att du lyssnar!Support till showen http://supporter.acast.com/framtidens-e-handel. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Vilka fem har varit den gångna veckans bästa i FBK? Dessutom: Färjestads nyförvärv analyserar, målvaktskritikerna som fastnat i vinkelvolten, Wallins smarta förhandlingstaktik – och de är storlöftena att ha koll på. Det är något av det vi bjuder på i veckans avsnitt av podden där även Viktor Lodin gör ett gästspel. Dags att börja prenumerera på VF? Just nu får du de två första månaderna för endast 19 kronor – klicka här för att komma till erbjudandet! Vill du marknadsföra ditt företag i våra poddar? Kontakta oss på mediepartner@nwtmedia.se eller ring 054-19 90 00. Vem är din idrottshjälte? Klicka här för att nominera till "Värmländska Idrottshjärtan" 2025

Gäst: Ingrid Berndtson Det uppgraderade siffersystemet. Vi ser på ödesåret 2025Numerologi är i kontakt med den universella koden. Hur kan man få vägledning via numerologi? Hur kan siffrorna styra oss? Hur kan man använda sig av numerologi i vardagen? Är man endast en siffra eller influeras man av flera siffror? mm... Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Läs om veckans ämnen: • Beskedet från Coop Västs vd inför fusionen med krisföreningen: ”Vi är vana” • Dialect-butiker bryter sig loss – och bildar ny kedja • Klart: Plantagen får mer tid för att komma på fötter • Siffrorna avslöjar – här är kanalen som driver onlinelyftet: ”En balansgång”

Ska AIK:s superhöst göra att man klarar sig från kval? Linköping i fritt fall! Trelleborgs fiaskosäsong summeras, var nykomlingen för naiva eller beviset på en mörk trend i damallsvenskan? Uefa satsar miljarder på framtiden! Och Frida levererar en spaning efter ännu en skada. Med: Vendela Ögren och Frida Olsson

Ska AIK:s superhöst göra att man klarar sig från kval? Linköping i fritt fall! Trelleborgs fiaskosäsong summeras, var nykomlingen för naiva eller beviset på en mörk trend i damallsvenskan? Uefa satsar miljarder på framtiden! Och Frida levererar en spaning efter ännu en skada. Med: Vendela Ögren och Frida Olsson

I veckans avsnitt: Klas Balkow och Robert van Toor blir personliga. Jättekartläggning avslöjar sällanköpshandelns ras. Ica Maxis dominans borde gynna – Axfood.Läs om veckans ämnen här:● Försäljningen störtdök – här är färska nyckeltal för 734 bolag ● Klas Balkows avsked – efter tuffa åren: ”Ses som syndabockar” ● Därför slutar Robert van Toor: ”Det är viktigare än något annat” ● Siffrorna som visar babymarknadens nattsvarta utveckling ● Ica ökar – Apotek Hjärtat når ”all-time-high”

Avsnitt 189 av Travpodden sponsras av Team Joakim Elfving! Jan-Olov Persson gästar! ∙ De tror vi får de sista platserna till Elitloppet ∙ Vår seedning heaten, de möts redan i försöken ∙ Vi sätter helgens icke-tävling i ett perspektiv ∙ Gocciadoros hästar till Elitloppshelgen ∙ …men han får stanna hemma trots toppchans ∙ ATG gör inget. Siffrorna tydliga, nu kostar det ∙ Därför stannar visa utländska tränare hemma ∙ Jan-Olov Persson rankar sina sju(!) V75-hästar i V75-2 ∙ …och utesluter all form av stallkörning ∙ JOPs klaring nästa lördag …och mycket mer! En podcast från gamblingcabin.se Besök gärna för mer trav och speltips! Gå med i vår Facebookgrupp för gott snack, speltips, tävlingar mm..

I veckans avsnitt: Siffrorna som avslöjar Ica Supermarkets tuffa år. Så gör gubbdagiset succé på Tiktok. Och dubbelt lagertrubbel i Eskilstuna.Läs om veckans ämnen här: ● Ica Supermarkets svarta år – unik kartläggning butik för butik● Clas Ohlsons resa – från gubbdagis till Gen Z-favorit● Så hanterade Apoteket problemen i nya lagret● Butikerna drabbas – när leveranserna från Coops jättelager är sena

Brommapojkarnas analytiker Marcus Bring gästar Sportbladet Allsvenskan och berättar om sitt arbete med siffrorna bakom värvningarna som gjort omedelbar succé i klubben. Hur arbetar BP och Bring med data och vilka finns att se upp till i fotbollsvärlden? Med: Oskar Kiisk och Daniel 'Disco' Kristoffersson.

Vad gör det med oss när vi mäts hela tiden? Vi hör ett cykelbud berätta.Data är toppen. Data hjälper oss att få syn på helheter och detaljer och att hålla koll. Men ibland går kärleken till data överstyr. Det blir mätning för mätningens skull., eller ännu värre, att vi skapar ett modernt slavsystem.Livet som cykelbudVi bjöd in Anders Teglund, pianist, förläggare och författare, för att prata om hur det är att vara gig-arbetare och ständigt mätas in i minsta detalj. 2022 släpptes hans debutbok Cykelbudet som kom till när han under pandemin tog jobb som cykelbud.Anders upptäckte snabbt att mätningar och siffror var väldigt viktiga. Det mättes prestation och det rankades. Buden visste inte alltid vad som spelade roll av allt som mättes men det kändes oftast som att det mesta spelade roll. Beröm fick man sällan. Framförallt uppmärksammades det om saker och ting tog tid. Och i slutet av dagen kunde man se resultatet: hur många mil man cyklat och hur många leveranser man gjort.Beroendeframkallande mätningarAnders blev förvånad över hur fort han vande sig vid mätandet och nästan blev beroende av det. När företaget tog bort siffrorna på snitthastighet per dag blev många kollegor besvikna och ville ha tillbaka dem. Man kan säga att de bad om att bli kontrollerade lite extra.Utgångsläget för att bli mätt var däremot olika. Den som inte hade råd med en bra cykel hade förstås svårare att prestera.Att ständigt vara i leveranslägeSom gig-arbetare är man ständigt i leveransläge. En kontorsarbetare behöver också leverera resultat men har sällan deadlines hela tiden utan har också ett visst utrymme för att planera och reflektera. Gig-arbetaren, däremot, är aldrig bättre än sin senaste leverans. Perspektivet är alltid kortsiktigt.Siffrorna ger tydliga svar - men på vad?Varför vill vi mäta så mycket, undrar vi? Självmant? När ger mätandet oss själva koll och när betyder det snarare att vi låter oss kontrolleras av andra? Anders funderar på om det inte har att göra med vårt mänskliga behov av att höra till och få veta att vi duger. Vi behöver tydliga svar, och det får vi i apparna som berättar för oss om vi har tagit tillräckligt många steg idag, om vi sovit gott och om vi gjort det vi ska.Här finns ett klassperspektiv också. Sättet på vilket cykelbuden mäts in i minsta detalj liknar det tidiga nittonhundratalets taylorism, där arbetsledare klockade arbetarnas varje moment för att uppnå effektivitet. Ett koncept som i sin tur har rötter i hur man jobbade på amerikanska slavplantager århundradet innan.Så medan vi kontorsarbetare kan prata om saker som delaktighet och gott ledarskap på jobbet, kör gigarbetaren bara på, leverans för leverans.Den här diskussionen fick oss att tänka på vårt allra första avsnitt. Vår gäst där, Jon Persson, förvånade många med att säga att de inte mäter medarbetarnas prestation med siffror. Anledningen? "Den som pressas av att hela tiden följas upp på siffror blir bara jagad och stressad."---Den bästa hälsan är den som blir av. Det vet vår samarbetspartner Twitch Health. Det är så lätt att fastna framför datorn istället för att ta en promenad. Att tänka “jag ska bara” och så försvann den där stunden för att hämta andan.Twitch Health hjälper företag med träningspass, program för mental hälsa, individuella hälsoplaner. Till och med företagsgym om du vill. Men framför allt jobbar de med aktivering så att hälsan blir av.Läs mer på twitchhealth.se Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Författaren Pernilla Ericson gästar oss med sina bästa boktips just nu. Sifferdjur en faktabok, Tranorna flyger söder ut och Med bergens andetag romaner.

Tvångssyndrom kopplades redan av Freud ihop med religionsutövning. Men de återkommande ritualerna som frälser oss från ondo har hittat nya arenor i det moderna samhället, konstaterar Boel Gerell. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.Siffrorna i klockradion är röda och fyrkantiga och jag fixerar dem med blicken. Det är fantastiskt hur lång en minut är när man väntar på att den ska ta slut. Jag skulle kunna somna men får inte, inte förrän det röda ljuset på skärmen bildar en perfekt kavalkad tvåor. 22:22 och jag sluter ögonen och känner mig för ett ögonblick fullkomligt trygg.Det fanns ingen logik i mina försök att betvinga mörkerrädslan när jag var barn. Inget som sa att just denna tid tjugotvå minuter över tio om kvällen utgjorde en frizon för faror. Ändå fungerade radions siffror just så, som ett klartecken från något bortom förnuftet och en ritual som gjorde det möjligt för mig att ta kontrollen över min skräck. Mörkerrädslan var inte rimlig, utan var lite pinsam och nåt man gjorde bäst i att hålla tyst om. Och kanske var det just i tystnaden som skräcken bet sig fast och vägrade släppa taget. Hade jag levt i en annan tid hade det funnits ord för det jag upplevde, som maran som enligt folktron i det gamla bondesamhället var den som hemsökte de oroliga människorna om natten.Och mot maran fanns det åtskilliga konkreta åtgärder att ta till. Man kunde exempelvis lägga en gren från ett knotigt träd i sängen hos den som ville sova lugnt. Eller fläta håret i ”marlockar” på ena sidan huvudet. I boken ”Vänster hand och motsols – magiska riter från förr” beskriver folklivsforskaren Bengt af Klintberg hundra riter som användes för att slippa allsköns olycka.De flesta av katastroferna tidigare generationer bävade för känns avlägsna i dag. Det är inte längre missväxt och sjuka djur vi fruktar mest av allt, även om vi kanske borde göra det. Mycket av det onda som forna tiders kloka gummor försökte bota med mer eller mindre bisarra riter och kurer finns det beprövade medicinska behandlingar för i dag. Vi har vetenskap och vårdcentraler, vi har sociala skyddsnät och myndigheter. Och ändå dör vi. Ändå skadas vi, far illa och blir olyckliga. Och inte minst, blir väldigt rädda för allt det där som vi trots allt vi har och vet och kan inte förmår kontrollera.Kanske är det till och med så att rädslan är större i dag, just i kraft av all kunskap vi har om farorna vi står inför. I en värld med återkommande terrorhot uppmanas vi exempelvis att ”leva som vanligt” samtidigt som vi ska ”vara försiktiga”. Exakt vad det är vi ska akta oss för är oklart. Döden har inte alltid ett ansikte med ögon som väljer just mig, kan vara ett finger på en utlösare på en annan kontinent. Eller för den delen en släng av naturen själv som under trycket av klimatkatastrofen häver sig allt våldsammare för att kasta mänskligheten av sig.Slumpen avgör vem som drabbas och mot slumpen hjälper vare sig försiktighet eller vetenskapliga strategier. Där logiken tar slut tar hoppet om ett tecken från en högre makt vid, en längtan efter en symmetrisk rad siffror som skänker lugn för stunden. 22:22 i klockradions röda sken eller varför inte nio tryggt blinkande stjärnor utanför sovrummets fönster, som i Niklas Schiölers självbiografiska berättelse ”Kontrollöga”.”02.31. Nio blänk från stjärnor behöver jag, nio blänk tillbaka mot mig, det är vad jag vädjar om där jag ligger i korrekt kroppsställning. Alla nio måste synas ordentligt, i vart fall inte så pass vagt att ljuset skulle kunna vara en illusion. En gatlyktas återspegling i fönstret duger inte nu. I väntan på rätt sken kläms blicken i ett skruvstäd.”Ansträngningen är enorm och mycket står på spel. Inte bara för jaget utan också ”för de andra”. För barnen som sover i rummet intill och som måste skyddas mot allt ont. När tvångssyndromet är som värst lämnar det lite kraft över för livet självt. Ritualerna som till en början skänker en ram åt den alltför stora ovissheten hårdnar till en trång cell av plikter som till punkt och pricka måste utföras för att katastrofen ska undvikas. Som en byteshandel. Ritualens kontrollerade plåga mot befrielsen från ett mer oförutsägbart lidande.Som om det faktiskt går att välja. Det går ju inte. Ändå är just byteshandel genom frivilliga offer ett centralt begrepp inom många trosuppfattningar. De kloka gummorna i af Klintbergs forna Sverige gav silver och guld till älvorna för att få ett skrikigt barn att sova lugnt om natten. Mot missväxt och hungersnöd offrades såväl djur som människor och inom kristendomen utgörs själva navet i tron av försoningsläran och idén att Jesus genom att offra sig själv tog på sig våra synder och lät oss andra gå fria.Än i dag förväntas många troende ge upp presumtiva glädjeämnen som fri sex, att äta allt, att klä sig hur som helst och älska vem man vill i utbyte mot en annan och förment högre lycka. Bön varvas med ritualer och ett hopp om frälsning från det onda som för tanken till Niklas Schiölers vanmäktiga jag i ”Kontrollöga”. Så gjordes också en liknelse mellan religion och OCD redan av Sigmund Freud i skriften ”Tvångshandlingar och religionsutövning” 1907 där han jämställde utövandet av religiösa ceremonier med ett universellt tvångssyndrom. Inte så lite provokativt i en tid då tron fortfarande hade en starkt normbildande ställning i de flesta samfund. Att efterleva religionens regler och delta i dess ritualer var ett ideal för den rättänkande och sunda människan, medan Freud beskrev samma beteende som en sjukdom som behövde botas.På samma vis som religionen definierade den goda människan i Freuds samtid matas vi i dag i vårt sekulära samhälle med bilder av motion, skönhetsrutiner och städning som mål att sträva efter. Att röra på sig och hålla sig fräsch är detsamma som att leva rätt och riktigt. Och samtidigt kan samma ritualer vara förödande för den som plågas av OCD och ser sitt liv ätas upp av överdriven träning och följande kompulsiv tvätt av kropp och kläder. Gränsen mellan det friska och sjuka är flytande och det som i ena stunden tycks vara en trygg rutin kan i nästa nu bli ett tvång som begränsar livet. I sängkammarens dunkel, med blicken mot himlavalvet är Niklas Schiölers jag fullt medvetet om det besatta i sin jakt på svar från stjärnorna. Men måste ändå fortsätta räkna.För vad är alternativet? På en stödsida för OCD-drabbade läser jag om en kvinna som i åratal kämpat mot tvångstankar om eld. Innan hon kan lämna lägenheten måste hon gång på gång kolla spisen tills kontrollbehovet vuxit sig så starkt att hon överhuvudtaget inte går ut längre. Inte förrän hon en dag lägger sin stickning på spisplattan, vrider reglaget på max och slår igen dörren bakom sig. Värre än det hon fasar för är rädslan själv och även om scenen är hemsk kan jag känna igen mig i den.På ett liknande vis övervann jag min egen mörkerrädsla, en sen natt i en ensligt belägen skrivarstuga. Efter att i timmar ha lyssnat efter steg i den omgivande fruktträdgården, öppnade jag dörren på vid gavel mot mörkret. I mitt slutkörda tillstånd hade det varit en befrielse att äntligen se faran i vitögat. Men ingen kom och i stället klev jag själv ut i natten och blev stående utanför huset och såg in. Och jag minns friden som kom över mig, över att i stället för att fly mörkret gå det till mötes och låta det omfamna mig. Som en del av livet.Boel Gerellförfattare och kritikerLitteraturBengt af Klintberg: Vänster hand och motsols – magiska riter från förr (Ellerströms 2020)Niklas Schiöler: Kontrollöga (Fri Press 2018)Sigmund Freud: Tvångshandlingar och religionsutövning. I Samlade skrifter, volym 10. Natur och kultur, 2008.

Hockeylabbet med Simon Brändström och Henric Larsson är tillbaka!I veckans avsnitt:* Siffrorna som avgör Malmös och HV:s öde i kampen om att undvika SHL-kvalet.* Succétrion Liam Öhgren, Noah Östlund och Jonathan Lekkerimäki. Så bra är supertalangernas underliggande siffror!* Spelarna som lyst i ett uselt Oskarshamn. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

De allsvenska klubbarna fortsätter fylla på spelartrupperna. IFK Norrköping har värvat från Slovenien – och det blev bara sju månader för Rami Kaib i Djurgården. Juventus fick bottennapp och tappar mark i toppstriden medan Chelsea får andas ut ett litet tag. Samtidigt får vi siffror på att Viktor Gyökeres är bäst i världen? Med: Tova Strömberg

De allsvenska klubbarna fortsätter fylla på spelartrupperna. IFK Norrköping har värvat från Slovenien – och det blev bara sju månader för Rami Kaib i Djurgården. Juventus fick bottennapp och tappar mark i toppstriden medan Chelsea får andas ut ett litet tag. Samtidigt får vi siffror på att Viktor Gyökeres är bäst i världen? Med: Tova Strömberg

När den glada inledningsjingeln ljudit berättar Mats att han skaffat mustasch, vilket föranleder initierade samtal om mustascher i populär- och finkulturen, exempelvis Fröken Fleggmans och von Heidenstams, och diverse 90-talsminnen av Killinggänget (ja, även Edward har några obskyra sådana).Men dessförinnan delar Mats med sig av tips från sina måltider på grekiska restauranger, apropå familjen Bloms under året förestående resa till Kalamata, och med sina drömmar om allt gott han ska få äta i Singapore.Efter mustascherna går samtalet över till matbluffar, och hur illa det är när livsmedelsprodukter fuskigt säljs in som ”västerbottniska” när de tillverkas i Småland, som ”hembakat” när brödet är från industrin, som ”lakrits” när de inte innehåller lakrits, eller att det som kallas ”kalvfond” visar sig vara kycklingbuljong. Edward drömmer – som vanligt – om Sydtyskland och att ha en julstuga i för-Alperna.De tu gastronomerna har ytterst svårt att förstå hur någon kan klara av oxveckorna under januari med träning, avhållsamhet och annat asketiskt leverne; det är ju i januari behovet av rött vin kan vara som störst. Apropå en lyssnarfråga tipsar de om flera röda viner som passar till vardagsmåltider (se listan nedan).Edward reder ut varför det trots allt var en bra idé att bjuda in den franske presidenten till pytt-i-panna med bearnaisesås (det visade sig att den danska motsvarigheten biksemad ofta serveras just så) vid en studentsittning, och delar med sig av sina bästa karnevals- och fastlagstips.Viner som rekommenderas i detta avsnitt:• Château Haut-Moulin, Vieilles Vignes (5631001)• Ruppertsberger Pinot Noir (297401)• Perequita (257401)• Alta Cima (7158701)Siffrorna inom parentes syftar på artikelnumret hos Systembolaget. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I veckans avsnitt: Ekonomisk baksmälla i hemelektronikhandeln. Stadium trotsar höjda hyror – och Icas hemliga prisexperiment. Läs om veckans ämnen här: • Siffrorna som visar kraschen för hemelektronik och vitvaror – unik kartläggning av 204 bolag • Elgiganten fortsätter sin expansion: ”Ser vita fläckar” • Stadium fortsätter kampen mot skenande hyror • Här genomför Ica ett omfattande prisexperiment – för att tvätta bort dyrstämpeln

Situationen blir bara värre för varje dag som går i Gaza och dödssiffran fortsätter att stiga. Över 23 000 palestinier har dött sedan kriget inleddes enligt hälsodepartementet i Gaza. Men Israels militär har nu bestämt sig för att dra tillbaka en del marktrupper och göra färre flygattacker, skriver The New York Times. Men det är barnen som drabbas värst av kriget. Enligt FN så har barns liv inte varit i fara på samma sätt sedan andra världskriget. Man räknar att närmare 10 000 barn har dött de senaste månaderna. Vad har hänt den senaste tiden i kriget och finns det något som talar för en vapenvila den närmaste tiden? Gäst: Wolfgang Hansson, utrikespolitisk kommentator. Programledare och producent: Jenny Ågren. Klipp från: CBS Chicago, The Guardian.

Studio Allsvenskan finns även på Patreon, där du får ALLA våra avsnitt reklamfritt direkt efter inspelning. Dessutom får du tillgång till våra exklusiva poddserier där vi släpper avsnitt tisdag till fredag varje vecka. Bli medlem här!Statistikexperten Ola Lidmark Eriksson från Playmaker AI är tillbaka i studion för att grundligt bryta ned den allsvenska säsongen 2023 i siffror.Vilket lag skulle ha vunnit serien enligt de underliggande siffrorna? Vilka lag skulle ha åkt ur? Och vilka överpresterade mest gentemot statistiken? Ola kommer väl förberedd med svar på alla våra frågor och funderingar.Dessutom listar han, med hjälp av datan, topp 10 spelare i Allsvenskan.Håller ni med om listan?Missa inte när Ola Lidmark Eriksson gästar Studio Allsvenskan igen. Avsnittet finns ute överallt.Följ Studio Allsvenskan på sociala medier: Twitter!Facebook!Instagram!Youtube!TikTok! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Senaste veckan har vi fått in delikata inflationssiffror i både Sverige och USA som visade på att både headline inflation och kärninflationen fortsätter utvecklas åt rätt håll. Siffrorna kom in lägre än väntat vilket sänkt långräntor och skapat ett trevligt börshumör. Vi såg nog en och annan kortklämma och samtidigt fick vi välkomna in två nya bolag till börsen. Sist men inte minst ett nyhetssvep i vanlig ordning! Delikat lyssning på dig, Nicklas

Nu är det ett år kvar till presidentvalet i USA. Inget är klart ännu men allt lutar åt att det återigen är Joe Biden och Donald Trump som ska slåss om rollen som världsledare. Trots att Trump har besökt flera rättssalar under året, så visar de senaste mätningarna att president Biden ligger riktigt illa till. Siffrorna får nu det demokratiska partiet att oroa sig för framtiden. Vissa röster menar att det är åldern som ligger Biden i fatet och att han måste stiga åt sidan för att släppa fram yngre kandidater. Hinner demokraterna skaka fram en annan kandidat? Vilka finns ens i leden och vad händer om det återigen blir Trump mot Biden? Gäst: Andreas Utterström, kommunikationskonsult och USA-kännare. Programledare och producent: Jenny Ågren. Klipp från: ABC News, CBS Mornings, NBC News. Kontakt: podcast@aftonbladet.se.

Det dödliga relationsvåldet drabbar nästan uteslutande kvinnor. Men forskning visar också på ett stort mörkertal av våldsutsatta män som ofta lider i det tysta utan att varken anmäla eller söka vård. "Peter" levde i över 20 år med en kvinna som utsatte honom för både psykisk och fysisk misshandel. Men när han sökte hjälp erbjöd inte samhället det som han hade behövt. Nu pratar han ut om de traumatiska åren. Enligt ny forskning från Högskolan i Gävle lider våldsutsatta män av stress, ångest och depression. Ofta söker de varken hjälp eller berättar om relationsvåldet som de utsätts för. Forskaren själv beskriver problemet som en tyst epidemi.Siffrorna är annars tydliga både i Sverige och internationellt gällande det dödliga våldet. Och relationsvåldet drabbar också i betydligt större utsträckning kvinnor. Men forskning visar också att män sällan anmäler, pratar om eller söka vård för det de utsatts för.När män utsätts för relationsvåld visar siffror från BRÅ att de inte erbjuds hjälp i samma utsträckning som kvinnor. Och endast en tredjedel av alla skyddade boenden tar emot män.* Peter heter egentligen någonting annat och hans röst är utbytt

Hur det går för den svenska industrin kan avgöra din lön. Så hur går det för industrin? Programledare: Carl V AnderssonMedverkande: Anders Jelmin, arbetsmarknadsreporter, och Kristian Åström, ekonomikommentator

Hur det går för den svenska industrin kan avgöra din lön. Så hur går det för industrin? Programledare: Carl V AnderssonMedverkande: Anders Jelmin, arbetsmarknadsreporter, och Kristian Åström, ekonomikommentator

Enligt SCB ökade svensk industrin sin orderingång med 25,1 procent i december jämfört med november. Förklaringen finns i detaljerna. Hör också om Riksbankens räntebesked som kommer i morgon. Programledare: Erika MårtenssonMedverkande: Mats Kinnwall, chefekonom på Teknikföretagen och Kristian Åström, ekonomikommentator

Enligt SCB ökade svensk industrin sin orderingång med 25,1 procent i december jämfört med november. Förklaringen finns i detaljerna. Hör också om Riksbankens räntebesked som kommer i morgon. Programledare: Erika MårtenssonMedverkande: Mats Kinnwall, chefekonom på Teknikföretagen och Kristian Åström, ekonomikommentator

Den här veckan tar Lena och Anna tag i ett av våra mest angelägna samhällsproblem - skjutningarna och sprängningarna. Siffrorna för 2022 är dystrare än någonsin och frågan är omdebatterad. Hur ser det ut i övriga Europa, hur orolig behöver man vara som medborgare och vad vilka åtgärder kan vidtas för att vända trenden? Det och mycket annat avhandlas innan Anna pratar om olika olycksbådande företeelser, såsom toalettbesök.

Parentesen är ända sedan den först uppstod en oroande partisan. Den träder in i texten som en eftertanke, med ett tillägg som komplicerar och bjuder motstånd, säger litteraturvetaren Jesper Olsson. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Ursprungligen publicerad den 27 november 2018.Parentes livet slut parentes. Så slutar dikten First Person Shooter i Malte Perssons bok Till dikten. Bokstavligen. Raden rymmer inte några krökta tecken av välbekant slag, bara ord. Läsaren bjuds in att yttra något som egentligen hör till det skrivnas och outsagdas domän. Och vems röst är det som hörs inom parentesen: min egen, poetens, eller någon tredje? Frågan motiveras av diktens tema om poesins promiskuösa natur. Det vill säga, poetiska texters förmåga att framträda på och upplevas på en mängd olika sätt av en mängd olika läsare.Parenteser, precis som andra skiljetecken, hör till språkets stumma register. De fyller en funktion i texter de organiserar och rytmiserar vår läsning. Men de pockar inte på uppmärksamhet, och vill definitivt inte höras. Undantagen bekräftar som alltid regeln. Som i Carl Fredrik Reuterswärds konceptuella arbete Prix Nobel från 1966. I denna poesibok får vi ta del av de grafiska resterna av ett föregivet Nobelpristal. Orden har plockats bort, och allt som återstår är en armatur av skiljetecken som Reuterswärd själv, med sedvanlig ironi, läste in på grammofonskiva.I sin studie Digital Shift skriver litteraturvetaren Jeff Scheible att parenteser i en text alltid väcker tankar på dynamiken mellan skrivande och läsande och tystnad och tal. Vilket också begreppets långa historia vittnar om. Själva termen härrör från grekiskans parentesis, som betyder att foga in bredvid. Under antiken bildades ordet för att beskriva en retorisk operation ett inskott eller sidoreplik i ett anförande som gav extra energi och perspektiv på det som talaren hävdade. Intressant nog har begreppet alltså sina rötter i ett muntligt sammanhang.Det var först under medeltiden år 1399 hävdar en handbok som termen började hänvisa till ett skrivet tecken. Det var då som de klassiska bågarna (lunula, liten måne på latin) kom till bruk. Precis som andra skiljetecken bidrog parentesen till uppdelningen av en tidigare sömlös skrift. Vilket också indikerar en förskjutning i litteratur- och mediehistorien: en övergång från högläsning till tyst läsning från ett klingande ord som delas kollektivt till ljudlösa meningar, som möblerar en individs inre rum.parentesens stumhet är alltså, precis som fiskars, skenbar och bedräglig. Skiljetecken var på det sättet kopplade till det tysta läsandets utbredning en process som mediehistoriker förbinder med uppkomsten av ett modernt jag. Det subjekt som den franske filosofen Descartes skulle fira med sitt jag tänker alltså är jag. Men parentesen var ändå, från början, en oroande partisan. Den träder in i texten som en eftertanke, med ett tillägg som komplicerar och bjuder motstånd (också när den vill förklara och förtydliga). Som om ytterligare en stämma än den som tidigare talat ville göra sig hörd. Parentesen öppnar för både brus och polyfoni.Det är inte någon tillfällighet att estetiskt brokiga perioder i litteraturhistorien, som barock och romantik, uppvisar en ökning i bruket av parenteser medan frekvensen sjunker under 1700-talets upplysning och 1800-talets realism. Med det tidiga 1900-talets avantgarde blev tecknet delaktigt i den mediepoetik som då bedrevs där skrivandets mediala och materiella villkor gjordes till föremål för experiment av dadaister och andra. Talande är den tyske expressionisten Christian Morgensterns dikt Fisches Nachtgesang (Fiskens nattliga sång) från 1905, bestående av enbart stumma streck och omkullvälta parenteser.Men parentesens stumhet är alltså, precis som fiskars, skenbar och bedräglig. Dess rötter i retorik och vältalighet skulle även bekräftas av flera 1900-talsförfattare, som aktivt utforskade tecknet. En av dem var den rysk-amerikanske språkekvilibristen Vladimir Nabokov, vars roman Lolita (1955) rymmer hela 450 parenteser, vilket är en signal om verkets komplexitet, och som givetvis påverkar läsningarna av det.Nabokovs förtjusning i tecknet var inte något isolerat exempel under efterkrigstiden. Tvärtom blev perioden en framgång för det parentetiska. Särskilt inom filosofin och kulturteorin. Genom att skapa ett avbrott och en fördröjning i textens flöde blev parentesen en perfekt symbol för sextiotalets poststrukturalism. Tecknet förkroppsligade vad den franske filosofen Jacques Derrida kallade différance. Det var inte någon tillfällighet att Derridas egen tongivande essä och vidräkning med den amerikanske språkfilosofen John Searle, Signature événement contexte (1971), lyckades packa in hela 190 parenteser i en text på 21 sidor, enligt Jeff Scheible, som uppenbarligen känt sig kallad att räkna dem Siffrorna påminner också om att parentesens viktigaste operativa område vid sidan av det skrivna ordet är matematiken. Och under det senaste halvseklet har dess matematiska tillämpning framför andra varit i algoritmer och programspråk. Att hävda att parenteser haft en betydelse för hur samtida verkligheter utformas är, med andra ord, en underdrift. Det mest parentestäta av programspråk är sannolikt LISP, där staplandet av logiska nivåer kan bli svindlande. Något av detta illustreras hos en samtida svensk författare, som gärnautforskar skärningspunkter mellan poetiskt och digitalt. Så här låter det när rymdspelet ZAXXOR ska beskrivas i Pär Thörns roman Din vän datamaskinen (2008) med parentestecknen högt uttalade: För att rädda världen (det vill säga jorden med tillhörande kolonier (exempelvis Venus (vilket är en djungelplanet, liknande en blandning av det inre av Afrika och Amazonas Och så fortsätter texten att vecklas in till dess att fem slutparenteser i rad leder tillbaka till den nivå som beskrivningen startade på På så vis kan parentesen presenteras som det ekologiska och relationella tänkandets figur framför andra.Om algoritmer aktualiserar parentesen, gäller det också för samtidens brännande frågor kring klimat och miljö. En av 2000-talets mest inflytelserika tänkare, Bruno Latour, har diskuterat hela vår modernitet som en parentes ett perspektiv på historien som kommer ur den kolonialisering och exploatering av jorden som åtföljt modern vetenskap, kapitalism och industrialism och som placerat oss i en växande klimatkatastrof. Vad som krävs idag, bortom modernitetens parentes, är ett annat och ekologiskt tänkande.Och kanske skulle denna ambition hos Latour kunna förstärkas genom ett mer raffinerat skriftbruk av parenteser? Parentesen är ju en figur som i stället för att nagla fast något likt ett objekt att hantera och exploatera i stället lägger till ännu ett perspektiv. Parentesen i en text bygger en ny platå eller värld, varifrån saker kan upplevas annorlunda. Och nästa parentes gör detsamma. I princip finns inte någon gräns för detta alstrande av nya kopplingar, relationer och miljöer. På så vis kan parentesen presenteras som det ekologiska och relationella tänkandets figur framför andra.Detta gör i högsta grad parentesen till ett skiljetecken för samtiden för poeter, filosofer och miljöforskare och alla vi andra textbrukare. Och då har jag inte ens nämnt, att den är bärande byggsten i en alldeles vanlig smiley.Jesper Olsson, litteraturvetare och kritiker LitteraturCuddon, J. A. A Dictionary of Literary Terms (Wiley-Blackwell 2013)Derrida, Jacques, Marges de la philosophie (Les Éditions minuit 1972)Hörl, Erich (red.), General Ecology (Bloomsbury 2017)Nabokov, Vladimir, Lolita (Penguin 2011)Persson, Malte, Till dikten (Bonniers 2018)Reuterswärd, Carl Fredrik, Prix Nobel (Bonniers 1966)Scheible, Jeff, Digital Shift (University of Minnesota Press 2015)Thörn, Pär, Din vän datamaskinen (Modernista 2008)

Senast han gästade var han analytiker på C More – nu är Erik Wilderoth Färjestads hockeyanalytiker i kärnan av klubbens sportsliga verksamhet. I en stor intervju berättar han den osannolika historien när man hittade Remi Elie, Tomas Mitell oväntade önskemål inför slutspelet – och hur Färjestad använder siffrorna för att hitta nya guldkorn.  Beställ VF plus 12 veckor gratis – och sen halva priset i ett år!

I veckans Market Headlines: E-handel och löntagarfonder – därför känner sig dagligvaruhandeln som Kjell-Olof Feldt. Elpriserna tvingar butiker och köpcentrum att agera. Siffrorna bakom lågprisjättarnas framgångar. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

I flertalet mätningar inför valet har nu Sverigedemokraterna gått om Moderaterna. Siffrorna är deppig läsning för Moderaterna , som ser sina sämsta siffror på flera år. Nu måste Ulf Kristersson och hans parti jobba i rejäl motvind för att vända trenden. Sverigedemokraterna har länge kämpat för att bli största partiet på högersidan och nu ser man alltså ut att kunna lyckas. Socialdemokraterna och Moderaterna har som Sveriges två största partier ändå haft ett hyfsat gott samarbete genom åren - oavsett vem som suttit vid makten. Men vad händer om Sverigedemokraterna tar moderaternas plats som ständig tvåa? Hur skulle en regering se ut med SD som största parti men med Ulf Kristersson som statsminister? Vi försöker reda ut några av frågorna kring Moderaterna och Sverigedemokraterna i det här avsnittet. Gäst: Lena Mellin, inrikespolitisk kommentator Aftonbladet. Programledare: Jenny Ågren. Kontakt: podcast@aftonbladet.se

Sverigedemokraterna är näst största parti i de senaste mätningarna. Vad betyder det för M:s självbild och Ulf Kristerssons framtid som partiledare? Moderaterna backar i opinionen och enligt Ekot/Kantar Sifos sammanvägda mätning ligger de mer än tre procentenheter efter Sverigedemokraterna. Hur stora växlar kan vi dra på siffrorna? Och vad betyder det för dynamiken på högersidan av politiken om de står sig?Årets sämsta kampanjlåtPartier och dess ungdomsförbund är glada i att skapa kampanjmusik. Vi djupdyker i årets skörd av vallåtar och utser vinnare och förlorare.Medverkande: Fredrik Furtenbach, inrikespolitisk talesperson och Mari Forssblad, politikreporter på SVT.Programledare: Parisa HöglundProducent: Viktor MattssonTekniker: Lisa Abrahamsson

I veckans Market Headlines: Oväntade arvet förändrade allt för Johan Hellström. Siffrorna som visar Rizzos ras. Styrkan i kundmötet hos Happy Homes. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Det traditionsenliga avsnittet efter mellofinalen då vi kikar på alla röstningssiffror. Ekonomen i gruppen göttar sig lite extra kring alla statistik medan de andra två sitter som fågelholkar när det börjar räknas om procent.... Häng på, det blir kul!

Di:s Henrik Mitelman och Olof Sandström pratar om:Därför blev börsåret 2021 ett så starkt år - och så blir 2022.Inflationen överraskade alla.Centralbankernas framgångsrika fotbyte.Två aktier som får analysredaktionen att ta fram köpstämpeln.Siffrorna att hålla koll på i början av nästa år. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Två förluster följdes av en seger som var bra på många sätt för Färjestad. Vilka tar plats i "Veckans lag", varför började PP-spelet att fungera, vem är nyförvärvet som skulle passa in i laget – och här är siffrorna som svart på vitt berättar om Färjestads kraftiga uppryckning.

Nyheterna Radio 12.00

Daniel Teymur har fått lämna UFC. Oliver Enkamp går match 3 december i Bellator. Khamzat drar in siffrorna.

Det vi inte kan kommunicera kan vi inte heller dela. Smärta, till exempel, är en erfarenhet som språket är dåligt på att uttrycka. Kan vi ändra på det? frågar sig psykologen Celia Svedhem. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna. Essän publicerades första gången år 2021.Aj. Ont. Smärta. I början av min kroniska migrän, när jag försökte prata om smärtan och det jag gick igenom var det ungefär vad jag fick ur mig. Folk la huvudet lite på sned, såg på mig med såna där hundögon och suckade ett litet jobbigt. Sen var diskussionen över. För dem.För mig däremot var smärtan ständigt närvarande. Något jag hela tiden tvingades förhålla mig till. Den slafsade i sig av mitt tålamod, min ork, min fritid, min arbetskapacitet. Jag upplevde att den höll på att i grunden förändra vem jag var som människa. Men om allt det här kunde jag inte förmedla mig. En väldig stumhet bredde ut sig mellan mig och människorna omkring mig. Det blev ensamt.Karin Alvtegen har beskrivit sin ME-sjukdom som en ranglig båt ute på havet, där de nära och kära finns kvar på stranden. Ibland är båten nära kusten så att hon kan röra vid dem, ibland är hon långt ute till havs.Den amerikanska författaren Susan Sontag har skrivit om sjukdom som två medborgarskap; ett i de friskas land och ett i de sjukas, där de friska inte har tillträde till de sjukas. Både Sontag och Alvtegen verkar ha accepterat det faktum att de i sin sjukdom är ensamma, eller i vart fall att de har upplevelser som de inte kan nå fram med, eller dela med de friska. Men jag kunde bara inte acceptera det! Det gjorde mig frustrerad och arg. Arg på de som inte förstod mig.Men inte bara det - jag alienerades ifrån mig själv. Det var svårt att bearbeta det jag var med om och det jag kände. Och att hitta ett sätt att förhålla mig till det. Utan orden skapades ett vakuum också inom mig själv.I sin essä On being ill funderar Virginia Woolf över hur det kommer sig att så lite litteratur handlar om sjukdom, varför det tillståndet inte alls har fått samma utrymme som exempelvis kärlek och svartsjuka. Det är en intressant iakttagelse. Ta Siri Hustvedt till exempel, en av världens kanske främsta författare som skrivit fjorton böcker. Hon lider själv av kronisk migrän, men allt hon skrivit om det är kortessän Mitt konstiga huvud – anteckningar om migrän. Och de få sidorna ägnas till allra största delen åt synhallucinationerna hon får innan anfallen. Om själva huvudvärken är allt hon skriver att den är svår och plågsam.Smärtans språk är faktiskt löjligt begränsat.Längre fram i sin essä On being ill konstaterar Woolf att ”engelskan, som kan uttrycka både Hamlets tankar och Lears tragedi, har inga ord för darrningar och huvudvärk”. Och ja, så är det ju i svenskan med. Aj. Ont. Smärta. Vi använder samma ord när någon skämtsamt daskar till oss på armen som för det vi känner när vi föder barn, när en annan människa spränger sig ut genom vår kropp.Smärtans språk är faktiskt löjligt begränsat. Säkert är det också därför vi så gärna fyller ut med svordomar när vi gör illa oss. Jag fann trots allt en tröst i det. Kanske handlade det inte om en defekt hos mig eller mina vänner när vi inte kunde dela mina upplevelser. Utan om en språklig defekt och en mer allmänmänsklig erfarenhet.Det finns inga färdiga ord att ta till för att uttrycka sig om sjukdom, skriver Woolf, och, fortsätter hon, i engelskan kan man inte bara hitta på ord som helst. Istället sätter hon sitt hopp till Amerikanarna som hon menar förhåller sig annorlunda till språket och är så mycket mer för det där med nyord.En fördel vi har i svenskan är att man kan sätta ihop ord ganska fritt, så något borde ju också vi kunna bidra med. Jag har gjort ett par försök genom åren.- Vad för slags migrän är det du har, frågade en vän.- Eh... bajsmigrän.- Eh va? - Ja men det är vad det är, en jävla bajsmigrän, upprepade jag och kände den där bekanta frustrationen över att inte kunna dela mina upplevelser flamma upp i bröstet.- Jaha, den sorten skrattade han och verkade faktiskt förstå något av vad jag menade. (Men då har han också själv migrän och är en väldigt receptiv person. De allra flesta sammanhang kräver helt klart mer sofistikerade uttryck än så).Siffrorna blev något som gick att dela.När jag började med en ny generation förebyggande medicin skulle man som en del i utvärderingen av behandlingen varje dag skatta sin smärta mellan 1-10. I något skede tidigare hade jag blivit uppmanad att skatta smärtan mellan 1-3, men det här gav trots allt sju ytterligare nyanser. Siffrorna blev något som gick att dela.- Jag har ont, men det är ändå bara en femma idag, till skillnad från sjuan igår, kunde jag säga. Det var i alla fall något, om än inte tillräckligt.I litteraturen letade jag efter människor som beskrivit smärta och hittade Johanna Frids Nora eller Brinn Oslo brinn. Den handlar till stor del om den fysiska smärta som hon åsamkas av sin endometrios. Hon skriver:”Mensvärken var vågor som slog mot ett skär. Obevekliga, omöjliga att stoppa. Jag fick kallsupar med jämna mellanrum. Jag visste inte om jag var vågorna eller skäret, eller bara en torr gren som vaskades i bränningen”Och jag tycker verkligen när jag läser det där att hennes smärta når fram till mig, att jag känner med henne. Det hon hela tiden gör, konstaterade jag, är att använda sig av metaforer så fort hon skriver om smärtan. På samma sätt som otaliga författare genom tiderna förhållit sig till sex. Och kanske är det så, att både de värsta och de bästa sensationerna, både smärta och orgasm, är ordlösa. Och i brist på direkta ord får vi ta till omskrivningar. ”Kastas upp bland stjärnor” eller ”vaskas i bränningen”, ”omfamnas av Gud” eller ”få en kallsup”.Så jag började tafatt, kort och felstavat anteckna i mobilen under anfallen. Famlade efter ord och liknelser: Nubb. I hjässan. Spik. Stor jävla spik. Som någon hamrar på.När jag skrivit några rader i telefonens anteckningsapp var jag tvungen jag lägga ner mobilen mot överkastet, blunda och låta smärtan dunka av sig mot ögongloberna några minuter innan jag kunde fortsätta. När jag mådde bättre berättade jag om min nyfunna metafor för min man. Om nubben i hjässan som blir till en allt grövre spik, och som någon hamrar ner inåt i min hjärna med en allt häftigare frenesi.- Till slut blir det som en sådan här vad heter det? Som en vägarbetare har när de ska göra hål i gatan.- Hm… en bilningshammare?- Aa, exakt!- Åh fy fan, svarade han och något i hans blick berättade att jag nått fram. Förmedlat något som blivit relaterbart. Snart blev det en del av vårt gemensamma språk.Jag har en nubb i hjässan nu, kan jag säga.- Oj då, men gå och lägg dig och vila direkt då innan det blir en spik, kan han svara. Och jag känner mig lite mer i kontakt med både mig själv och med världen.Celia Svedhem, psykolog

Mattias Eriksson gästar veckans avsnitt av Are You Sirius? och går igenom siffrorna bakom Sirius säsong där man bland annat överpresterat vad gäller förväntade poäng. Det blir även snack om hur Sirius agerade mot "kvalhotet" och hur man bör tänka inför nästa säsong. Dessutom: Uppsalas fotbollshelg, akademins framtid samt om det inte är för mycket siffror i fotbollen ändå.

Det vi inte kan kommunicera kan vi inte heller dela. Smärta, till exempel, är en erfarenhet som språket är dåligt på att uttrycka. Kan vi ändra på det? frågar sig psykologen Celia Svedhem. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.Aj. Ont. Smärta. I början av min kroniska migrän, när jag försökte prata om smärtan och det jag gick igenom var det ungefär vad jag fick ur mig. Folk la huvudet lite på sned, såg på mig med såna där hundögon och suckade ett litet jobbigt. Sen var diskussionen över. För dem.För mig däremot var smärtan ständigt närvarande. Något jag hela tiden tvingades förhålla mig till. Den slafsade i sig av mitt tålamod, min ork, min fritid, min arbetskapacitet. Jag upplevde att den höll på att i grunden förändra vem jag var som människa. Men om allt det här kunde jag inte förmedla mig. En väldig stumhet bredde ut sig mellan mig och människorna omkring mig. Det blev ensamt.Karin Alvtegen har beskrivit sin ME-sjukdom som en ranglig båt ute på havet, där de nära och kära finns kvar på stranden. Ibland är båten nära kusten så att hon kan röra vid dem, ibland är hon långt ute till havs.Den amerikanska författaren Susan Sontag har skrivit om sjukdom som två medborgarskap; ett i de friskas land och ett i de sjukas, där de friska inte har tillträde till de sjukas. Både Sontag och Alvtegen verkar ha accepterat det faktum att de i sin sjukdom är ensamma, eller i vart fall att de har upplevelser som de inte kan nå fram med, eller dela med de friska. Men jag kunde bara inte acceptera det! Det gjorde mig frustrerad och arg. Arg på de som inte förstod mig.Men inte bara det - jag alienerades ifrån mig själv. Det var svårt att bearbeta det jag var med om och det jag kände. Och att hitta ett sätt att förhålla mig till det. Utan orden skapades ett vakuum också inom mig själv.I sin essä On being ill funderar Virginia Woolf över hur det kommer sig att så lite litteratur handlar om sjukdom, varför det tillståndet inte alls har fått samma utrymme som exempelvis kärlek och svartsjuka. Det är en intressant iakttagelse. Ta Siri Hustvedt till exempel, en av världens kanske främsta författare som skrivit fjorton böcker. Hon lider själv av kronisk migrän, men allt hon skrivit om det är kortessän Mitt konstiga huvud anteckningar om migrän. Och de få sidorna ägnas till allra största delen åt synhallucinationerna hon får innan anfallen. Om själva huvudvärken är allt hon skriver att den är svår och plågsam.Smärtans språk är faktiskt löjligt begränsat.Längre fram i sin essä On being ill konstaterar Woolf att engelskan, som kan uttrycka både  Hamlets tankar och Lears tragedi, har inga ord för darrningar och huvudvärk. Och ja, så är det ju i svenskan med. Aj. Ont. Smärta. Vi använder samma ord när någon skämtsamt daskar till oss på armen som för det vi känner när vi föder barn, när en annan människa spränger sig ut genom vår kropp.Smärtans språk är faktiskt löjligt begränsat. Säkert är det också därför vi så gärna fyller ut med svordomar när vi gör illa oss. Jag fann trots allt en tröst i det. Kanske handlade det inte om en defekt hos mig eller mina vänner när vi inte kunde dela mina upplevelser. Utan om en språklig defekt och en mer allmänmänsklig erfarenhet.Det finns inga färdiga ord att ta till för att uttrycka sig om sjukdom, skriver Woolf, och, fortsätter hon, i engelskan kan man inte bara hitta på ord som helst. Istället sätter hon sitt hopp till Amerikanarna som hon menar förhåller sig annorlunda till språket och är så mycket mer för det där med nyord.En fördel vi har i svenskan är att man kan sätta ihop ord ganska fritt, så något borde ju också vi kunna bidra med. Jag har gjort ett par försök genom åren.- Vad för slags migrän är det du har, frågade en vän. - Eh... bajsmigrän. - Eh va?  - Ja men det är vad det är, en jävla bajsmigrän, upprepade jag och kände den där bekanta frustrationen över att inte kunna dela mina upplevelser flamma upp i bröstet. - Jaha, den sorten skrattade han och verkade faktiskt förstå något av vad jag menade. (Men då har han också själv migrän och är en väldigt receptiv person. De allra flesta sammanhang kräver helt klart mer sofistikerade uttryck än så).Siffrorna blev något som gick att dela.När jag började med en ny generation förebyggande medicin skulle man som en del i utvärderingen av behandlingen varje dag skatta sin smärta mellan 1-10. I något skede tidigare hade jag blivit uppmanad att skatta smärtan mellan 1-3, men det här gav trots allt sju ytterligare nyanser. Siffrorna blev något som gick att dela. - Jag har ont, men det är ändå bara en femma idag, till skillnad från sjuan igår, kunde jag säga. Det var i alla fall något, om än inte tillräckligt.I litteraturen letade jag efter människor som beskrivit smärta och hittade Johanna Frids Nora eller Brinn Oslo brinn. Den handlar till stor del om den fysiska smärta som hon åsamkas av sin endometrios. Hon skriver:Mensvärken var vågor som slog mot ett skär. Obevekliga, omöjliga att stoppa. Jag fick kallsupar med jämna mellanrum. Jag visste inte om jag var vågorna eller skäret, eller bara en torr gren som vaskades i bränningenOch jag tycker verkligen när jag läser det där att hennes smärta når fram till mig, att jag känner med henne. Det hon hela tiden gör, konstaterade jag, är att använda sig av metaforer så fort hon skriver om smärtan. På samma sätt som otaliga författare genom tiderna förhållit sig till sex. Och kanske är det så, att både de värsta och de bästa sensationerna, både smärta och orgasm, är ordlösa. Och i brist på direkta ord får vi ta till omskrivningar. Kastas upp bland stjärnor eller vaskas i bränningen, omfamnas av Gud eller få en kallsup.Så jag började tafatt, kort och felstavat anteckna i mobilen under anfallen. Famlade efter ord och liknelser: Nubb. I hjässan. Spik. Stor jävla spik. Som någon hamrar på.När jag skrivit några rader i telefonens anteckningsapp var jag tvungen jag lägga ner mobilen mot överkastet, blunda och låta smärtan dunka av sig mot ögongloberna några minuter innan jag kunde fortsätta. När jag mådde bättre berättade jag om min nyfunna metafor för min man. Om nubben i hjässan som blir till en allt grövre spik, och som någon hamrar ner inåt i min hjärna med en allt häftigare frenesi.- Till slut blir det som en sådan här vad heter det? Som en vägarbetare har när de ska göra hål i gatan. - Hm en bilningshammare? - Aa, exakt! - Åh fy fan, svarade han och något i hans blick berättade att jag nått fram. Förmedlat något som blivit relaterbart. Snart blev det en del av vårt gemensamma språk.Jag har en nubb i hjässan nu, kan jag säga. - Oj då, men gå och lägg dig och vila direkt då innan det blir en spik, kan han svara. Och jag känner mig lite mer i kontakt med både mig själv och med världen.Celia Svedhem, psykolog

Presidenten faller i opinionen - är han numera ett sänke för sitt parti? Vi pratar också om kritiken mot komikern Dave Chappelle och två superviktiga guvernörsval. Medverkande: Ginna Lindberg, USA-kommentator på Ekot, Roger Wilson, New York-korrespondent och Kajsa Boglind, programledare P4 Världen.Programledare: Sara StenholmProducent: Viktor MattssonTekniker: Jesper TimanUSApodden usapodden@sverigesradio.se 

Nygammal politikpodd från Expressen! Viktor Barth-Kron, Helena Gissén och Tomas Nordenskiöld borrar i den komplicerade relationen mellan M och SD. Dessutom: Exklusiv Sifo-mätning om statsministerkandidaterna. Med mera.

Biden leder stort i opinionen men hur stabila är egentligen mätningarna? Vi pratar också om senatens utfrågning av HD-nominerade Amy Coney Barret och det senaste från kandidaternas rallies. Medverkande: Ginna Lindberg, USA-kommentator på Ekot, Kajsa Boglind, programledare P4 Världen, Cecilia Khavar, Washingtonkorrespondent och Fernando Arias, New York-korrespondent. Programledare: Sara Stenholm Producent: Viktor Mattsson Tekniker: Stina Fagerberg USApodden usapodden@sverigesradio.se

Calle Norlén: Siffrorna sviker. Katarina Barrling: Mänskligare teknik. Göran Everdahl: Bondskurkens olidliga lätthet. Spanarna siar om framtiden. Programledare är Ingvar Storm. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I programmet hör du varje vecka tre skarpsynta personligheter som försöker avläsa trender i vår vardag och ge oss sina framtidsvisioner. Till sin hjälp har de programledaren Ingvar Storm. spanarna@sverigesradio.se