Podcasts about spf seniorerna

Carin von Walden intervjuar Anna-Maria Yasdani från Tyresö kvinno- och tjejjour, Eva Pettersson från Tyresö fotoklubb och Eva Kardell från SPF Seniorerna. Ett av många program från Tyresöfestivalen då radion sände LIVE i femtimmar. Här finns alla intervjuer från Tyresöfestivalen 2023

I det här avsnittet informerar Lotta Mauritzson, brottsförebyggare på Polismyndigheten, om vad man ska tänka på för att skydda sig mot bedrägerier. Antalet anmälda bedrägerier riktade mot äldre personer ökade under förra året, samtidigt som övriga bedrägerier minskade. Hur många försök som görs för att lura till sig pengar från äldre är det ingen som vet. Där är troligen mörkertalet stort eftersom den som inte låter sig luras oftast inte anmäler bedrägeriförsöket till polisen.  – Under förra året ökade anmälningarna med 24 procent, säger Lotta. Hon konstaterar också att bedrägerier riktade mot äldre ofta är kopplade till den organiserade brottsligheten och har kopplingar till andra länder. Att många av bedrägeriförsöken är riktade mot just äldre har man även kunnat fastslå vid husrannsakningar. - Vi har vid husrannsakningar hittat sådana utskrivna listor, berättar Lotta. Det har också varit lätt för bedragarna att hitta sina offer eftersom många uppgifter om till exempel ålder och adress bara är några datorklick bort. Efter påtryckningar från bland annat SPF Seniorerna har några av de större sajterna tagit bort en del uppgifter som gör det svårare att spåra upp just var de äldsta invånarna bor. Ett sätt att stoppa bedrägeriförsöken, när man till exempel blir uppringd, är att ringa tillbaka till den som ringt. Genom olika telefonbedrägerier kom bedragarna under förra året över 340 miljoner kronor. Genom att oftare motringa skulle den siffran kunna vara betydligt lägre. – Du ska alltid motringa. Får du den minsta oroskänsla i magen då ska du avsluta det samtalet och motringa, säger Lotta.

Det här avsnittet handlar om konsumentfrågor och vad man bör tänka på om man vill undvika de fallgropar man kan hamna i. Antalet konsumentvägledare har under senare blivit allt färre.  Eftersom kommunerna inte är tvingade att ha den servicen saknar idag cirka 100 kommuner konsumentvägledare. Och i flera andra kommuner har man av besparingsskäl dragit ner på verksamheten. Det är ett kortsiktigt tänkande tycker Daniel Kjellberg, chefredaktör på tidningen Råd & Rön. – Ett generellt råd, nästan oavsett vad det gäller, är att handla på eget initiativ. Unna dig lite extra tid innan du bestämmer dig, säger Daniel Kjellberg. – Problem som till en början verkar små riskerar i förlängningen att bli väldigt dyra. Och det är ju ännu dyrare att behöva  hantera någon som hamnat i en skuldfälla säger han. SPF Seniorerna har tillsammans med Råd & Rön och Sveriges Konsumenter inlett ett samarbete där man som medlem kan få kostnadsfri konsumentvägledning.

I detta avsnitt av Seniorpodden utvecklar Fredrik von Platen, sakkunnig i bostadsfrågor på SPF Seniorerna, hur vi skulle kunna få en bostadspolitik som bättre anpassas till seniorers behov och hur man kan få igång en flyttkedja. De allra flesta av landets seniorer bor idag i eget ägt boende. Av de som är 65 år eller äldre, bor varannan i villa och var femte i bostadsrätt. Att flytta till ett nytt boende på äldre dar har också visat sig vara lättare sagt än gjort. Skattereglerna vid bostadsförsäljning är en anledning till att många väljer att bo kvar i en alldeles för stor bostad. Utformningen av till exempel ett seniorboende kan vara en annan. Att förlora sin snickarbod kan också vara en anledning till att man väljer att bo kvar och som hindrar att en flyttkedja startar. – Vi seniorer är verkligen jätteproppen Orvar i det avseendet, säger Fredrik von Platen. För att få en ändring på det krävs det såväl ändrade skatteregler som bättre planerade bostäder.

Det är många, inte minst bland landets seniorer, som går i författardrömmar. Ofta handlar det om att skriva ner sin egen livsberättelse, men det handlar nästan lika ofta om att skriva deckare, romaner och barnböcker. I slutet av förra året genomförde SPF Seniorerna sin första skrivarkurs. Marie-Louise Lindqvist och Jonas Abrahamsson var två av deltagarna på kursen. Deras planer med skrivandet var lite olika. Medan Jonas funderingar handlar om att fortsätta skriva reseberättelser, är Marie-Louises planer att skriva sin livsberättelse för sina barn. I det här avsnittet av Seniorpodden berättar de mer om sina skrivarplaner.

Att skriva och ge ut en alldeles egen bok är en dröm för många. Det märks inte minst på intresset att gå skrivarkurser. Och det gäller inte minst för seniorer. När SPF Seniorerna arrangerade sin första skrivarkurs kom det ett 40-tal skrivsugna som under tre dagar fick ta del av redan utgivna seniorers tankar och råd inför en eventuell författardebut. Men man fick framförallt träna sig på att skriva texter av olika slag. I Seniorpodden får vi träffa författaren Christina Gustavson, som höll i kursen. Debuten som deckarförfattare gjorde hon efter att ha gått i pension. – Många skriver för sig själv hemma i sin kammare men jag tror att många uppskattar att det man har skrivit och kämpat med också  blir läst och kanske omtyckt av någon annan, säger Christina, som i Seniorpodden berättar om sina tankar kring skrivandet.

Det byggs för få bostäder anpassade för äldre. I stället för att flytta till ett bättre boende väljer därför många äldre att bo kvar. Fredrik von Platen, arkitekt och sakkunnig i bostadsfrågor på SPF Seniorerna, menar att en av orsakerna till den här bristen på bostäder ligger hos landets kommuner. Trots att såväl kommunerna som den enskilde tjänar på att det byggds fler bostäder anpassade för äldre. – Skulle till exempel det allmännyttiga bostadsbolaget i kommunen se till att man gjorde bostäderna tillgängligare, skulle det bli lättnader för äldrenämnden, säger Fredrik von Platen. Dessutom gör själva byggprocessen det dyrare och det gäller framför allt nya bostadsrätter.  – Ofta är entreprenörer och byggherre samma person. I en bra process ska de vara antagonister och bevaka varandra. Och så bygger man så mycket som behövs för att kunna hålla uppe priset.   Ett sätt att bryta den här utvecklingen, och får bort de dyra mellanhänderna, är att starta en byggemenskap. I Seniorpodden berättar Fredrik von Platen mer om hur det fungerar och hur man kan sänka sina boendekostnader.

– Det finns ju många delar av pensionärernas vardag som inte kommer att bli bättre med den här budgeten.  Det säger Eva Eriksson, ordförande för SPF Seniorerna, efter att regeringens budget för 2020 presenterades och där landets medier i allmänhet utropade  pensionärerna som budgetens vinnare.  – Man har lappat och lagat en gång till, säger hon och tycker det är hög tid att se över och renovera hela pensionssystemet. I det här avsnittet av Seniorpodden utvecklar Eva Eriksson sin syn på det svenska välfärdssystemet och vad hon anser behöver göras. Inte minst när det gäller nuvarande, och blivande pensionärer. 

Den digitala utvecklingen innebär stora utmaningar för landets seniorer. Att inte hänga med i den tekniska utvecklingen ökar helt enkelt risken för ett utanförskap. I rapporten "Digitalisering handlar om människor" från SPF Seniorerna, har man undersökt hur landets seniorer ser på utvecklingen där allt fler tjänster i samhället digitaliseras. I rapporten betonas det att digitalisering innebär ett livslångt lärande. Rapporten visar också att det finns många äldre som är ointresserade att lära sig och ta del av digitala tjänster. Hur ska man då få fler äldre att ta del av, och utnyttja, den nya tekniken?– Jag tror att du ska fånga dom tidigt efter att dom har gått i pension. Det finns nog en större vilja att bibehålla den kunskap man har. Och framförallt den kunskap man får via en arbetsplats, säger Peter Sikström, generalsekreterare på SPF Seniorerna. – Som anställd så tvingas man lära sig nytt och hänga med. Det ingår i arbetets roll att förkovra sig, säger han och betonar att man måste acceptera att alla inte vill och att man därför måste behålla de traditionella och analoga lösningarna. Programledare för Seniorpodden är Anders Lundblad.  

– Att bli en kompetent patient är en nyckeluppgift för oss att driva, det säger Thony Björk som är sakkunnig i läkemedelsfrågor på SPF Seniorerna.  I det här avsnittet av Seniorpodden  berättar han mer om vad man som patient bör tänka på när det gäller användning av läkemedel.  – Vi vill stärka medlemmarna i att ställa de rätta frågorna och bli mer kritiska till läkemedelsanvändning.  Under de senaste 25 åren har användning av läkemedel ökat markant. Det gäller inte minst för äldre personer och ju fler läkemedel desto större är risken för biverkningar av olika slag. Att ha koll på sina läkemedel är särskilt viktigt för äldre eftersom kroppens funktioner förändras ju äldre vi blir.  – Det är  egentligen två problem som uppstår när man blir äldre vad gäller läkemedel. Det ena är förändringar i kroppen. Det andra att man har väldigt många läkemedel. Sju till tolv läkemedel är inte ovanligt när man är i 80-årsåldern, säger Thony Björk. – Den bästa läkemedelsbehandlingen blir när läkare och patient har en bra dialog. Då vet man varför man har satt in det här läkemedlet, hur man ska använda det och hur länge man ska använda det.

Seniorpodden handlar den här gången om EU och valet till Europaparlamentet. Valdeltagandet är en av frågorna som diskuteras i podden. Dessutom berörs hur man kan driva frågor på europeisk nivå. Den viktigaste valfrågan för SPF Seniorerna handlar om äldrediskriminering. Vår målsättning är att partierna och de kandidaterna som ställer upp ska jobba mot äldrediskriminering Att EU-medlemskapet betytt mycket för Sverige och landets seniorer är Martin Engman också övertygad om, inte minst gäller det förbättringar inom konsumentområdet.     

SPF Seniorerna har tillsammans med PRO och SKPF Pensionärerna tilldelats 2 miljoner kronor från regeringen för att minska ensamheten bland seniorer. I detta avsnitt berättar projektledarna Malin Wennberg och Guy Lööv om projektet.

Att det nuvarande pensionssystemet behöver förändras är en annan fråga som flera partier är överens om. Reavinstskatten vid försäljning av bostäder är en annan fråga som tas upp. Frågor om flyttskattens betydelse för att bland annat få en större rörlighet på bostadsmarknaden har också ställts till 4000 av SPF Seniorernas medlemmar. Och flyttskatten har betydelse för om ska att flytta. - 34000 flyttar per år blir inte av på grund av flyttskatten, säger Anna Eriksson, sakkunnig pensionsfrågor, på SPF Seniorerna. I valenkäten får riksdagspartierna också svara på frågor om hur det nuvarande pensionssystemet fungerar. - Det är ju intressant att alla partier mer eller mindre medger att pensionssystemet inte riktigt fungerar som det var tänkt. Men de är väldigt försiktiga att ge några konkreta besked på att till exempel på att vi ska driva en förändring på pensionssystemet utan det är ganska luddiga svar de ger, säger Anna Eriksson.

Mer välvilja än konkreta förslag när det gäller vård och omsorg. Så kan svaren på SPF Seniorernas valenkät till riksdagspartierna sammanfattas. - Alla svaren andas att dom vill göra något åt det här och det de säger låter vettigt. Men hur det här ska gå till saknas nästan alltid. Det säger Gösta Bucht, som är sakkunnig inom SPF Seniorerna när det gäller frågor inom vård och omsorg. - Vallöften i all ära, men om de inte är konkreta går de inte att följa opp och man vet inte vad som händer. Man borde bli bättre där och konkret tala om vad man vill, säger han. I det här avsnittet av Seniorpodden diskuteras svaren inom vård och omsorg i valenkäten.

Som ordförande i SPF Seniorerna argumenterade Christina Rogestam ofta om att det behövs fler seniorer i Sveriges riksdag. Samtidigt som medelåldern fortsätter att stiga har vi idag en rekordung riksdag. Inför höstens val till riksdagen står hennes namn på andra plats på centerpartiets riksdagslista i Fyrbodal, Västra Götaland. - Seniorerna är ju ändå 26 procent av väljarna, säger hon. Visserligen tror hon att de yngre riksdagsledamöterna kan besluta om frågor som rör seniorer, och pensionärers, liv. Men det finns en hake. - Seniorer har en helt annat livserfarenhet, man har varit med om mycket mer om man är senior. Och det behöver finnas representanter för alla åldersgrupper i riksdagen.

Programmet om blivande och nyblivna pensionärer, idag om pensionsfrågorna inför valet i höst. Vilka frågor kommer att lyftas? Och vilka saknas? Inför valet i höst diskuterar vi med Anna Eriksson från SPF Seniorerna och Jan Andersson, PRO om pensionerna, boende, trygghet, hälsofrågor och mycket annat som rör seniorer. Statistik från SCB visar att gruppen väljare över 65 år är rekordstor i årets val, drygt 27 procent av alla röstberättigade. Så, inför säsongsavslutningen, och inför valet till riksdag, kommun och landsting i höst, fokuserar vi på politiken. I studion tillsammans med programledaren Agneta Nordin finns Lotta Skoglund, som arbetat som journalist och som vid 69 fortfarande frilansar.   Producent: Lars Mogensen, Lokatt Media.

Beskedet om sänkta pensioner fick tidigare anställda i kommuner och landsting att ilskna till. Ett 20 år gammalt avtal där tjänstepension och den allmänna pensionen skulle samordnas var orsaken till att närmare 150 000 pensionärer skulle få sänkta pensioner under 2018. Så småningom kom också arbetsgivaren Sveriges kommuner och landsting, SKL, fram till att tolkningen av avtalet inte var rimlig och beslutade att återställa tjänstepensionen till 2017 års nivå. Både SKPF Pensionärerna och SPF Seniorerna engagerade sig i frågan.  I Seniorpodden får vi möta Berit Bölander, ordförande i SKPF Pensionärerna, som inte tror att SKL hade ändrat sig lika snabbt om inte SKPF pensionärerna tillsammans med SPF Seniorerna hade agerat.

- Jag jobbade väldigt tidigt med barn med funktionshinder. Också som politiker i riksdagen och som kommunalråd. De socialpolitiska frågorna legat mig nära, säger Eva Eriksson.   Hennes breda erfarenhet från hälsa- och sjukvården tror hon också kan komma hennes nya uppdrag tillgodo.   - Att må bra och ha en bra vardag också är kopplat till ekonomiskt politiska beslut. Det handlar om ett helt system som vi har i samhället och det gjorde mig trygg i att tacka ja till det här uppdraget, säger Eva Eriksson.   I det här avsnittet av Seniorpodden berättar hon mer om hur hon ser på sitt uppdrag som ordförande för SPF Seniorerna.

Bra vård och omsorg kan bli bättre - Tryggheten i vården måste bli bättre och då är samverkan viktig. Det säger Gösta Bucht, professor i geriatrik och expert i vård- och omsorgsfrågor inom SPF Seniorerna. I det här avsnittet av Seniorpoden handlar det om dessa frågor och det finns mycket att förbättra, även om han anser att vi har en bra äldreomsorg i Sverige. Men kompetensen inom äldreomsorgen måste bli bättre. - Allmän kompetens om åldrandet måste bli bättre, oavsett var man är i systemet, säger han. Att man betraktar äldre som ett kollektiv som kan behandlas som ett kollektiv är en annan uppfattning som han vill ändra på. - Det är ju egentligen precis tvärtom. Vi är ju väldigt olika varandra och har olika funktionsförmågor, säger Gösta Bucht och påpekar att om man ska skriva en lag kan man helt enkelt inte tala om en funktionell ålder.

- Medlemsregistret har varit någonting som hållit mig vaken många, många nätter det senaste halvåret. Det säger Peter Sikström, SPF Seniorernas generalsekreterare som inför den kommande kongressen förväntar sig frågor kring detta, men påpekar samtidigt att det idag ser mycket bättre ut. - Det är klart att det fortfarande finns en del mindre problem. När man rättar på ett område i ett så stort register så händer det saker i en annan del som vi har svårt att förutse, säger han och räknar även med en debatt kring den föreslagna höjningen av medlemsavgiften på 30 kronor. 99 motioner har delegaterna att besluta om och ett antal programpunkter om de kommande årens inriktning för SPF Seniorerna. Förutom vård- och omsorg och ett konsumentpolitiskt program ett om som handlar om seniorrespekt. - Vi måste sluta att se äldre som en börda i samhället. De är oerhörd tillgång. Idag är det ekonomiska frågor som styr, men det är det vi vill ändra på; synsättet hur vi ser på äldre, säger Peter Sikström

I det andra avsnittet av Seniorpodden möter vi Fredrik von Platen, arkitekt och tidigare biträdande generaldirektör på Boverket. Numer är Fredrik sakkunnig i bostadsfrågor på SPF Seniorerna. Att de idag så höga bostadskostnaderna gör det svårt för seniorer att finna en ny lämplig bostad, finns det flera orsaker till, anser han. Inte minst när det gäller nya bostadsrätter. Det finns en avart av bostadsrätter, och de är de som byggs mest av allt, det som jag kallar entreprenadbyggherrar. Dom är både entreprenörer och byggherrar som bygger någonting som de sedan säljer till tillexempel seniorer. De har en fri prissättning som inte går så mycket efter vad det kostar, utan vad man kan klämma åt oss på, säger han. För att hitta orsaken till den här utvecklingen får man gå tillbaka till 1990-talet då det inte byggdes så mycket. I samma takt som räntan har sjunkit har priserna på bostäder ökat, säger Fredrik von Platen, som också tar upp frågan om reavinstskattens betydelse för att öka rörligheten och få fler seniorer att lämna sina villor och radhus för en mindre bostad.  Det stora är förstås att man lägger om skattesystemet, men det gör man inte i en handvändning, säger Fredrik von Platen, som i Seniorpodden utvecklar sin syn på hur seniorer kan minska sina bostadskostnader och hur man kan öka rörligheten på bostadsmarknaden.

I det första avsnittet av Seniorpodden diskuteras den för pensionärerna kanske viktigaste frågan; ekonomin och varför det nuvarande pensionssystemet måste ses över. Och det behöver göras omgående. Christina Rogestam, ordförande för SPF Seniorerna, utvecklar också frågan om varför det är viktigt att få en jämnare åldersfördelning i riksdagen.      

De pensionärer som har det sämst ställt kan i dag få ett bostadstillägg för att klara hyran. Den första september höjdes maxbeloppet från 4990 kronor i månaden till 5090 kronor. Men nu riktas kritik mot regeringen för att höjningen är alltför låg. Plånboken har träffat Magda Hannegård, 81, som kallar höjningen för "löjlig".Plånbokens studio besöks av socialförsäkringsminister Annika Strandhäll (s) och Christina Rogestam, ordförande i SPF Seniorerna. Plånbokens studio besöks också av Elias Nordling, redaktör på tidskriften Mobil, som berättar vad vi kan förvänta oss av höstens nya mobiltelefoner och vi ställer oss frågan om det är rimligt att behöva köpa en ny. När vi kommer in i en butik så möts vi förr eller senare av ett butiksbiträde. Men det många kanske inte tänker på är att den person vi möter i butiken inte sällan gått utbildningar i hur hen ska bemöta oss för att vi på alla tänkbara sätt ska känna oss bekväma, och självfallet handla ännu mer. Det senaste i serviceväg är att låt