Podcasts about ekonomin

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app.

Ekonomin beskrivs ofta som V-formad, U-formad eller varför inte W-formad. Men nu är det stora modeordet bland ekonomer och journalister "K-formad". Vad menas? Nyhetsbrev: https://www.monopol.se

En historisk vecka med hotfulla utspel, toppmöten och stor oro går mot sitt slut. Den gamla världsordningen är söndersliten, säger makthavare på Världsekonomiskt forum i Davos. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Trump: På ett eller annat sätt ska vi få GrönlandÅrets möte i Davos kan sammanfattas med ”Trump, tullar och Grönland”, säger reporter Victor Jensen, efter en vecka som beskrivs som ett uppvaknande och en vändpunkt för många. Söndersliten världsordning”Världen är permanent förändrad”, sa till exempel EU-kommissionens ordförande, efter att Trump hotat länder som inte vill se ett amerikanskt övertag av Grönland med strafftullar. Kanadas premiärminister Mark Carney konstaterade att den gamla världsordningen ”har slitits isär” och uppmanade mindre stater att hålla ihop mot supermakter och mobbare.Hot och reträttI onsdags kväll meddelade Trump att han inte tänker använda våld för att ta över Grönland och att de nya strafftullarna inte kommer att införas.Men stor skada är redan skedd, och frågan är vad som väntar istället. ”Man har inte öppnat champagne-flaskorna än”, säger ekonomikommentator Knut Kainz Rognerud, apropå stämningen bland näringslivstopparna i Davos. ”En spik i kistan””Det är naturligtvis en väldigt lättnad att tullarna inte blir av, samtidigt är det här ytterligare ett tecken på en mer kaotisk värld”, säger Jan Larsson, vd för Business Sweden. Kenneth Rogoff, professor vid Harvard, kallar det som hänt för ”ytterligare en spik i kistan för den amerikanska dominansen”.Programledare och producent:Hanna MalmodinMedverkande och röster i programmet:Knut Kainz Rognerud, ekonomikommentator EkotVictor Jensen, reporter EkotUlf Kristersson, statsministerKenneth Rogoff, professor HarvardJacob Wallenberg, ordf Investor, Svenskt NäringslivJan Larsson, vd Business SwedenBörje Ekholm, vd EricssonDonald Trump, president USALars Lökke Rasmussen, utrikesminister DanmarkScott Bessent, finansminister USAUrsula von der Leyen, ordförande EU-kommissionenMark Carney, premiärminister Kanadaekonomiekotextra@sverigesradio.se

Den ekonomiska botten är sedan länge passerad och under det kommande året väntas den svenska ekonomin fortsätta att stärkas rejält. Samtidigt finns det mycket mörker. Det är det allvarligaste läget sedan andra världskriget. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. Konflikter och hotVenezuela, Iran, Grönland, Ukraina – nyheterna domineras av konflikter och krig. ”Vi behöver Grönland”, säger Donald Trump. Läget är farligt på flera vis, och världsordningen är hotad, säger statsminister Ulf Kristersson. ”För ett land som Sverige är det här särskilt allvarligt”. Ekonomin går bra – och kommer gå bättreÄndå pekar de ekonomiska pilarna tydligt uppåt, särskilt här i Sverige. ”Vi behöver hålla två tankar i huvudet”, säger Nordeas chefekonom Annika Winsth. För trots stora orosmoln är huvudscenariot att 2026 blir ett starkt år för svensk ekonomi. ”Det kan alltid hända grejer, men det ser ut att bli ett riktigt bra år tillväxtmässigt”, säger Viktor Munkhammar, kommentator på Dagens industri. Börserna fortsätter mot nya höjderBörserna har stigit hittills i år och de stora globala investerarna fortsätter att satsa stort på aktier, trots att flera rekord redan har passerats. ”Det signalerar en viss finansiell självbelåtenhet”, varnar Sveriges radios ekonomikommentator Knut Kainz Rognerud.Programledare och producentHanna MalmodinMedverkande och röster i programmetVictor Munkhammar, kommentator Dagens industriKnut Kainz Rognerud, ekonomikommentator EkotAnnika Winsth, chefekonom NordeaRobert Bergqvist, senior ekonom SEBUlf Kristersson (M), statsministerLars Løkke Rasmussen, utrikesminister DanmarkJerome Powell, centralbankschef USADonald Trump, president USAHelena Gissén, politikkommentator Ekotekonomiekotextra@sverigesradio.se

Ekonomin har länge varit Trumps trumfkort. Nu kan det vara på väg att ändras. Erik Lundkvist, CIO på investeringsorganisationen Coeli, diskuterar presidentens bråk med Fed-chefen, ett avgörande HD-beslut om tullarna och årets mellanårsval.

Vad är egentligen det viktigaste första steget för att få koll på sin ekonomi? Och hur tar man sig vidare när det känns rörigt, tungt eller till och med tröstlöst? I säsongens julspecial har vi samlat guldkornen från säsongen. Häng med när Moa reflekterar över samtalen som fastnat, tipsen som stannar kvar, tankarna som väcker nya vanor och samtalen som gör ekonomi lite mer mänskligt. Med våra fantastiska gäster, några av de allra främsta inspiratörerna och experterna, pratar vi om varför budgeten ofta är startpunkten, hur man kan göra ekonomi mer lustfyllt, varför man aldrig ska vara rädd för att ta hjälp – och hur små steg kan göra stor skillnad. Vi rör oss från vardagstips om sparande och buffert, till större frågor om konsumtion, jämförelsefällor och ungas syn på framtiden. Ett avsnitt för dig som vill känna mindre stress och mer kontroll inför det stundande nya året.  

Att Bohuslän ser ut som det gör hänger delvis ihop med sillen. Eva-Lotta Hultén berättar historien om människor som simmar med marknadens ström. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radios app. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.Det dova mullret från ett fartyg som passerar känns först som vibrationer i kroppen. När ljudet blir tydligt vet jag att jag snart också kommer kunna ana metallkolossen genom trädridån mellan mig och sundet. Det är en välbekant syn efter trettio år på denna plats. Kanske är också själva platsen van vid skeppen? Farleden utanför ön har sett fraktfartyg åtminstone sedan medeltiden, då timmer, insaltad sill, tran och kalk från de många skalbankarna fördes till England, Holland, Danmark och Norge.På sin båtresa genom Fräknefjorden, som platsen heter, klagade Carl von Linné år 1746 över att alla bergen ”vore skallote”, alltså kala, och han tyckte att trakten var förfärligt ful. Men smaken varierar förstås. Bara några år tidigare hade hans lärjunge Pehr Kalm rest genom Bohuslän och beskrivit de trädlösa trakterna som mycket vackra.De flesta förknippar nog ännu idag Bohuslän med kala klippor men länge fanns det gott om skog. Det landskap vi uppfattar som naturligt är på många platser resultatet av mänskligt överutnyttjande. Och sillen har ofta haft en fena med i spelet.Åtminstone sedan 900-talet har sillperioder inträffat på Västkusten. Runt hundra år av magra fångster har följts av fisk i massor. Salterier byggdes i omgångar överallt längs kusten och Bohusläns bönder blev temporärt fiskare. Träd fälldes för att bli till tunnor och bränsle i kokerierna, där man framställde tran som användes i oljelampor, skinnberedning, såptillverkning och matlagning, och till sist för att måla hus med. Fartygen tog insaltad fisk och tran till hela Europa. När sillen tog slut övergavs fabrikerna och samhällena och växtligheten fick på många håll chans att krypa tillbaka, med början i skrevorna. Så har sillperiodernas cykler gestaltat sig på landbacken.Kanske var den bohuslänska naturens utarmning som värst under 1700- och 1800-talen? På holmarna fanns fiskehyttor ännu kvar sedan den senaste sillperioden på 1600-talet, berättade Linnélärjungen Pehr Kalm i sin bok. Men träd var det ännu ont om. Där jag idag ser skogar av tall, ek, asp, rönn och bok växte bara ljung och ormbunkar. Naturen hade alltså inte hunnit återhämta sig när en ny stor sillperiod tog sin början bara några år efter Kalms resa.Snart fyllde hundratals salterier och trankokerier åter Bohuslän och havet tycktes som ett ymnighetshorn. 1700-talets sillperiod ledde till en enorm industri – och en enorm miljökatastrof, konstaterar Stefan Edman och Tomas Andersson i boken ”Sill”. Fiskrenset dumpades i havet där det dödade vegetationen i vattnet, grundade upp hamnarna och förvandlade bottnarna till en lös gröt där ankare inte fick fäste. Stanken låg tung. Men folk fick finna sig. Sillen gav ju goda intäkter till staten.Till sist började ändå lotsdirektionen och sjömilitären bekymra sig – kanske riskerade man sämre fiske på sikt? Trankokeriägarna beordrades att flytta produktionen längre in på land, där det fanns mark att gräva ner avfallet i. Industriägarna protesterade. De mätte djup i hamnarna, tog bottenprover och ansåg sig kunna bevisa att grumset inte var skadligt för fisket. Sveriges första miljökonsekvensbeskrivning. Men långt ifrån neutral förstås. Fabrikörerna fick ändå dispens, mot att de stängde av lämpliga vikar som ”grumsdammar” – och Bohuslän fortsatte stinka. Ekonomin kom först, då som nu.Jag undrar ibland, när jag känner de mullrande vibrationerna i mitt hus och min kropp, vad fartygen som passerar genom farleden nuförtiden för hit, eller bort; och vilka marker och hav som fått ge av sitt innehåll för att fylla containrarna ombord. Får de tid att återhämta sig någon gång?I spåren av den intensiva industrins uppgång på 1700-talet kom många gästarbetare och med dem bordeller och bråk, inte minst för att delar av lönen utbetalades i sprit. Men så försvann den silverglänsande fisken. De många fabrikerna slog igen och anläggningarna togs ner; människorna flyttade, eller började gneta sig fram på magra jordbruk. Drygt 60 år förflöt.1871 skrev Marstrands-Posten plötsligt att man kunde plocka sill med bara händerna inne i hamnen. Året efter gick sillen till också i norra delen av Bohuslän och i Strömstads tidning klagade man över att samhällets sysslolösa befolkning inte fiskade mer. De hade blivit slöa av att få så mycket inkomster från badgästturismen under sommaren menade man. Hur slöa badgästerna kunde anses vara, och om inte också de kunde fiska sill, kom nog inte upp till diskussion.När sillen blev kvar slog sig trots allt lokalborna samman och skaffade utrustning och året efter stod sillen ”tjock som en vägg” i fjordarna. Att åka ut och titta på stimmen blev en turistattraktion och folk gick man ur huse för att skörda ur haven. Samhällen blomstrade, telefonlinjer drogs ut till öarna, järnväg började diskuteras. Och fångsten verkade inte kunna minska. Vad skulle man göra med allt? Att lämna fisken i havet var tydligen inte ett alternativ. Den håvades upp för att omvandlas till gödsel. Produkten kallades för ”åkersnus” eftersom den var brun och pulveraktig.När denna vår senaste sillperiod runt år 1906 tog slut tolkades sillens försvinnande, enligt Claes Krantz i boken ”Vinterland”, av många i det gammaltestamentligt religiösa Bohuslän som Guds straff. Människorna hade missbrukat hans välsignelse genom att fiska på söndagarna. Det borde kanske ha legat närmare till hands att tänka att man roffat åt sig mer än vad Gud, eller naturen, velat ge?På många platser har vi i århundraden återkommande utarmat våra omgivningar. Inte minst i Bohuslän. All skog har huggits ner, all fisk tagits upp, all jordbruksmark utarmats. Tider av återhämtning har följts av nytt överutnyttjande. Bohuslän har omvandlats om och om igen, både ovan och under havsytan. För varje gång vi gör så riskerar vi att få allt mindre mångfald och allt sämre motståndskraft i naturen. Och skövlingen fortgår.I sin Sill-bok berättar Stefan Edman och Tomas Andersson hur de stora bestånden i Västerhavet nu skördas långt ute till havs, och aldrig längre får möjlighet att växa sig så stora att sillstimmen väller in mot kusten. Gigantiska trålare från Västkusten håvar också in all den östra kustens sill, strömmingen, för att den ska bli till foder i laxodlingar.De hastigt uppblossade och storskaliga exploateringarna under sillperioderna får mig att tänka på vår tids motsvarigheter; hur vi på kort tid byggde enorma mängder padelbanor i Sverige, eller lät städerna översvämmas av sparkcyklar. Vi var säkert många som förstod att det inte var hållbart i längden men här fanns begär som skulle kapitaliseras på medan storvinster fanns att hämta. Spåren finns kvar i form av sparkcyklar i våra stadsnära vatten och gigantiska idrottshallar som i många fall nu måste hitta andra funktioner. Också detta påverkar vår natur, även om vi slipper stanken.Eva-Lotta Hulténjournalist och författareLitteraturStefan Edman och Tomas Andersson: Sill – berättelsen om havets silver. Carlsson, 2024.Claes Krantz: Vinterland. Wahlström & Widstrand, 1957.

Att prata om pengar är svårt. Särskilt när det ekar tomt på kontot, och räkningarna hopar sig. Men det finns hjälp. I det här avsnittet av Pengapeppen möter vi Kristofer Krmpotic, budget- och skuldrådgivare med många års erfarenhet av att möta människor i ekonomisk kris. Han ser varje dag hur lätt det är att hamna snett genom arbetslöshet, sjukdom, separation, spelmissbruk eller bara en vardag med alldeles för små marginaler. Men han ser också något annat: människan bakom skulden, skammen, kampen, och vägen framåt. Kristofer berättar vad en budget- och skuldrådgivare egentligen gör, när man ska höra av sig (spoiler: mycket tidigare än du tror) och vad som händer om räkningarna går vidare till inkasso och Kronofogden. Vi reder också ut vad en betalningsanmärkning innebär, hur skuldsanering funkar i praktiken och varför snabblån nästan alltid är ett tecken på att problemen redan är stora. Vi pratar också om varför ekonomiska problem ofta hänger ihop med psykisk ohälsa, otrygga uppväxtvillkor och ett tuffare samhällsklimat. Välkommen till ett varmt, viktigt och hoppfullt avsnitt av Pengapeppen med Moa Tyborn och Kristofer Krmpotic.   Höjdpunkter: 04:30 – Vad gör en budget- och skuldrådgivare? Så fungerar hjälpen och när du ska kontakta kommunen. 07:55 – Tidiga tecken på ekonomiska problem. Signaler att reagera på – innan inkasso och Kronofogden. 10:20 – När räkningarna inte går att betala. Steg-för-steg: vad du ska göra direkt. 12:40 – Inkasso: hur fungerar det? Påminnelser, inkassokrav, delbetalningar och missförstånd. 14:55 – Kronofogden och betalningsanmärkning. Vad som händer när en skuld går vidare och hur “pricken” fungerar. 17:10 – Skuldfällan: snabblån och högkostnadskrediter. Varför snabblån tas, hur räntorna funkar och riskerna. 20:05 – Hur fungerar skuldsanering i praktiken? Krav, bedömning, hur länge den pågår och vad du får behålla. 23:30 – Hur du får koll: ta reda på dina skulder. Så får du överblick när breven är oöppnade och paniken är hög. 26:00 – Strukturella orsaker till överskuldsättning. Psykisk ohälsa, uppväxtmiljö, otrygghet och samhällsfaktorer. 29:40 – Kreditregister: varför saknas det i Sverige? Vad forskningen visar och hur Norge löste det. 32:00 – Hopp och vägar vidare. Det som faktiskt gör att människor lyckas ta sig ur skulder.

Vi kastar oss in i det litterära 1700-talets mitt. Vi följer Hedvig Charlotta Nordenflycht, den första svenska kvinnan som levde på sitt skrivande, genom hennes förälskelser, sorger och duster med profiler som Olof von Dalin och Rousseau. Hon stred för kvinnans rättigheter samtidigt som hon hade det monetära att fundera över, hyra, skrivbläck och frukostflingor skulle betalas.Få månatligt extraavsnitt och lyssna på avsnitten utan reklam genom att bli prenumerant, en av grimbergs utvaldahttps://historiepodden.supercast.com/ Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Räntesänkningar och finanspolitiska satsningar ska få fart på ekonomin, men kan de gå för långt? I dagens Börslunch gästas vi av Susanne Spector, chefsekonom på Danske Bank och Michael Livjin, chefsstrateg på Formue som diskuterar hur dessa stimulanser kan komma att påverka både samhällsekonomin och marknaderna.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Havanna, 2003. När en lokalfärja tas över av beväpnade kapare hamnar svenska Stina och Linn mitt i världsnyheternas centrum. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det är våren efter studenten när Linn och Stina landar på Kuba. De reser runt på landsbygden, dansar salsa och dricker rom. Överallt finns stora målningar av revolutionens hjältar: Che Guevara och Fidel Castro. Men under ytan bubblar missnöjet. Ekonomin är i kris och när 75 oppositionella kubaner grips börjar det som kommer att bli känt som ”Den svarta våren” på Kuba. En kväll ska Stina och Linn ta den lilla lokalfärjan över Havannabukten. Det kommer att bli starten på ett flera dagar långt gisslandrama. Gisslan på Kuba är en dokumentär från 2024 av Frida Olsson. Producent: Martin JönssonSlutmix: Jacob Gustavsson

Transferfönstret är numera öppet, Milan agerar och klubben agerar tack och lov snabbt med sportchef och tränare klara och nu senast Ricci. Om det är en rak ersättare till Reijnders återstår att se men verkar vara en bra deal för Milan. Det har varit mycket officiella nyheter vi går igenom och analyserar som på något sätt påverkar Milan. Helt plötsligt har vi kanske bara 1 anfallare i truppen om Camarda blir utlånad eftersom övriga anfallare har lämnat. Vi har en bra anfallare som sitter fast i en lånedeal som vi eller Como försöker lösa. Milan vill ha en ny Giroud, spelaren själv har rundat av sin karriär och är officiellt klar för ny klubb. Vem blir denna anfallare och vilka pengar ska vi lägga eftersom vi klart kommer spela 433 dvs 1 anfallare. Vi har redan lagt 400 miljoner kronor på en anfallare, märkligt rykte kring honom. Vi inventerar truppen och spelarna som kommit hem och va fan håller klubben på med gällande kanske världens bästa vänsterback och vice kapten Theo? Ekonomin tar vi upp med bokslut. Hit and shit FORZA MILAN 

„Kasdien priimame šimtus sprendimų – nuo smulkmenų, tokių kaip pusryčių ar drabužių derinio pasirinkimas, iki esminių apsisprendimų dėl karjeros, šeimos, investicijų ar būsto įsigijimo. Dažnai atrodo, kad mūsų sprendimai yra racionalūs, pagrįsti skaičiavimais ir logika. Tačiau ar tikrai?“ Ekonominė elgsena sulaukia vis daugiau dėmesio. Vilniaus universitete įkurta pirmoji Baltijos šalyse ekonominės elgsenos laboratorija.Artėjant diskusijų festivaliui „Būtent“ kalbėsimės, kiek svarbu verslui diskutuoti su visuomene, kiek Lietuvos verslas linkęs tai daryti. Kalbėsimės su verslo psichologu Dainiumi Baltrušaičiu.Ar netrukus turėsime vakciną ne tik nuo erkinio encefalito, bet ir Laimo ligos? Nustatyta, kad VLA15 pavadinta ir jau tiriama vakcina yra saugi, gerai toleruojama ir sukelianti stiprų imuninį atsaką žmonėms nuo penkerių iki šešiasdešimt penkerių amžiaus. Vaikų ir paauglių reakcija buvo daug stipresnė nei suaugusiųjų.

I det senaste avsnittet av Förmögenhetspodden får Michael Livijn besök av Carl Hammer, allokeringschef på SEB. Samtalet kretsar kring de nyligen uppskjutna tullarna mellan USA och Kina, och också kring de ekonomiska och marknadsmässiga förutsättningarna framöver. Är dollarns status som reservvaluta på väg att ta slut och flyr investerarna verkligen USA? Är Europa den nya centerpunkten i portföljen? Och hur mycket av rörelserna på marknaden är egentligen drivna av ett ”dramaqueen”-beteende?

Ekonomin var väljarnas viktigaste fråga i november och förtroendet för Trumps politik var starkt. Nu är läget ett annat. Gäst: Madeleine Lundberg, ekonomijournalist på Dagens Industri

Nyheterna Radio 10:00

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Ekot har en rättelse. I en tidigare version av inslaget uppgavs felaktigt att en fjärdedel av Portugals yta hade brunnit. Rätt är att 25 procent av den mark som brann i Europa under 2024 fanns i Portugal.

Nyheterna Radio 08:00

Efter en dramatisk vecka i världspolitiken väntas Europa rusta upp mer och snabbare än tidigare. Det gynnar försvarsbranschen, men den ökade osäkerheten riskerar också att lägga en våt filt över ekonomin. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programledare: Erika MårtenssonMedverkande och röster i programmet:Annika Winsth, chefsekonom, NordeaKarl Lallerstedt, analytiker, Totalförsvarets forskningsinstitutErik Thedéen, Riksbankschef Robert Limmergård, generalsekreterare, Försvars- och säkerhetsföretagenBjörn Fägersten, vd, Politea och senior forskare, Utrikespolitiska institutetJD Vance, vicepresident, USAChristoph Heusgen, ordförande säkerhetskonferensen i MünchenVolodomyr Zelenskyj, Ukrainas presidentUlf Kristersson, statsminister (M)Mette Fredriksen, statsminister (S), Danmark Producent: Olof Wijnbladhekonomiekotextra@sverigesradio.se

Tyskland går till val i helgen. Malin Rising som bevakar valet gästar studion. Microsoft satsar i Sverige och ska utbilda 250.000 personer inom AI. DiTV har träffat Mary Snapp, vice president för Strategic Initiatives på Microsoft.Programledare: Fredrik Lennander.

Ekonomiskt tillväxt är avgörande för kommunistpartiets legitimitet enligt Kinaanlytikern Kristina Sandklef. Nu vill Kina få fart på ekonomin och tänker satsa på mer stimulanser. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programledare:Erika MårtenssonMedverkande:Kristina Sandklef, oberoende KinaanalytikerPetra Bergman, ekonomireporter

Ekonomiskt tillväxt är avgörande för kommunistpartiets legitimitet enligt Kinaanlytikern Kristina Sandklef. Nu vill Kina få fart på ekonomin och tänker satsa på mer stimulanser. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programledare:Erika MårtenssonMedverkande:Kristina Sandklef, oberoende KinaanalytikerPetra Bergman, ekonomireporter

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Christopher Garplind är fortfarande inte imponerad över Kents återförening. Däremot är Hanna Hellquist det över Ronny & Ragge. Hur mår den amerikanska ekonomin? Vad tänker Donald Trump och Kamala Harris göra åt det? SVT:s reporter Sofia Yohannes berättar! Olof Lundh summerar gårdagens kaosderby mellan Hammarby och Djurgården (som spelades klart idag). Och svenska New York-bor, vi behöver er hjälp! Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programledare: Christopher Garplind och Hanna Hellquist.

Demokraternas partikonvent är igång och Kamala Harris ska formellt utses till presidentkandidat. Hon utlovar en ny väg framåt, inte minst när det gäller medelklassens plånböcker. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programledare: Erika MårtenssonMedverkande:Henrik von Sydow, omvärldsstrateg Carnegie InvestmentbankKristian Åström, ekonomikommentator

Gegužės pabaigoje Aplinkos ministerija ėmėsi skubos tvarka derinti Valstybinių miškų urėdijos (VMU) pertvarkymo į akcinę bendrovę projektą. Pasak Vyriausybės, keisti valstybės įmonės teisinę formą kaip „nepažangią“ rekomendavo Ekonominės plėtros ir bendradarbiavimo organizacija, ir tai – dalis didesnės pertvarkos, kuri jau paveikė keliasdešimt valstybės įmonių.Tuo metu visuomenininkai baiminasi, kad ši pertvarka kelia grėsmę viešajam interesui ir įtvirtins komercinę Lietuvos miškų naudojimo paskirtį, todėl ragina ją stabdyti. „Klausimų vis užduodame, bet dialogo su visuomene nebuvo“, – pabrėžia Aplinkosaugos koalicijos pirmininkė Lina Paškevičiūtė.„Tai nėra gamtinis klausimas“, – atsako šia pertvarka besirūpinantis aplinkos ministras Simonas Gentvilas. Jis primena, kad šie pokyčiai numatyti dar ankstesnės vyriausybės ir tikina, kad akcinės bendrovės statusas leistų miškų valdymą skaidrinti ir depolitizuoti. Jam antrina ir premjerės patarėjas Dalius Krinickas, raminantis, kad visi viešajam interesui užtikrinti būtini saugikliai bus numatyti naujajame Miškų įstatyme. Bet šis iki šiol nepasiekė Seimo ir minėtų saugiklių jame dar nėra.O Seime opozicija registravo rezoliucijos projektą „Dėl tvarios miškų politikos“, kur irgi siūlo Vyriausybei atsisakyti planų VMU paversti akcine bendrove. „Tai gali būti pražūtinga Lietuvos miškams“, – sako rezoliucijos iniciatorius Tomas Tomilinas.Laidoje stengiamės išgirsti abiejų pusių argumentus dėl stringančios šalies valstybinių miškų valdymo pertvarkos.Autorė Vaida Pilibaitytė

Igår gick Europa till val för att säga sitt om uppställningen i Europaparlamentet. Ytterhögerpartierna gick starkt framåt på vissa håll i EU-valet. Vad kan det innebära rent ekonomiskt? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programledare: Petra BergmanMedverkande: Andreas Hatzigeorgiou, vd Stockholms Handelskammare och Alexandra Stråberg, chefsekonom Länsförsäkringar

Igår gick Europa till val för att säga sitt om uppställningen i Europaparlamentet. Ytterhögerpartierna gick starkt framåt på vissa håll i EU-valet. Vad kan det innebära rent ekonomiskt? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programledare: Petra BergmanMedverkande: Andreas Hatzigeorgiou, vd Stockholms Handelskammare och Alexandra Stråberg, chefsekonom Länsförsäkringar

Världens snabbaste motorsport utspelar sig inte bara på banan. Regeltolkningar, motorbyggande och pr-maskineriet kan vara minst lika viktigt som vem som faktiskt kör bilen.

Rysk ekonomi växer samtidigt som väst försöker täppa till kryphålen i sanktionsnätet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det pratas om en allt mer stabil rubel och goda tillväxtsiffror för den ryska ekonomin. Är siffrorna som landet rapporterar tillförlitliga? Hur går det här till efter drygt två år av internationella sanktioner?Hör om hur sanktionsbrytare ska stoppas, smuggling och var Ryssland skulle kunna vara ekonomiskt idag, utan sanktioner mot landet.Torbjörn Becker, chef för Östekonomiska institutet vid Handelshögskolan i Stockholm. Maria Persson Löfgren Sveriges Radios Rysslandskorrespondent och Lubna El-Shanti, Ukrainakorrespondent.Manus: Programledare Fredrik Wadström & producent Marina Malmström.

Vad har en oxe, en kittel och ett spett gemensamt? Jo, de är alla exempel på standardvärden i en ekonomi som ännu inte hade pengar. Antikens Grekland tillhörde en värld med en fungerande handel, så hur kom det sig då att mynten gjorde sin debut? Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Ekonomin avgör val. Statsvetaren Oskar Örn förklarar varför och vad det innebär för presidentkandidaterna. 

28 mars. Redaktionen sammanfattar stilla veckan och ger sin syn på det senaste. Peter Wennblad har politiska och ekonomiska vårkänslor, Mattias Svensson är missnöjd med en utredning om alkohollagstiftningen och Paulina Neuding varnar för att engelskan tar över i akademin. Andreas Ericson leder samtalet.

Havanna, 2003. När en lokalfärja tas över av beväpnade kapare hamnar svenska Stina och Linn mitt i världsnyheternas centrum. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Det är våren efter studenten när Linn och Stina landar på Kuba. De reser runt på landsbygden, dansar salsa och dricker rom. Överallt finns stora målningar av revolutionens hjältar: Che Guevara och Fidel Castro. Men under ytan bubblar missnöjet. Ekonomin är i kris och när 75 oppositionella kubaner grips börjar det som kommer att bli känt som ”Den svarta våren” på Kuba. En kväll ska Stina och Linn ta den lilla lokalfärjan över Havannabukten. Det kommer att bli starten på ett flera dagar långt gisslandrama. Gisslan på Kuba är en dokumentär från 2024 av Frida Olsson. Producent: Martin JönssonSlutmix: Jacob Gustavsson

Ungern är i fokus när Sveriges Natoansökan behandlas. Hör om hur politik och ekonomi flätas samman i Ungern och styr besluten. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programledare: Erika MårtenssonMedverkande: Anamaria Dutceac Segesten, universitetslektor Europastudier, Lunds universitet och Erik Meyersson, chefsstrateg för tillväxtmarknader SEB

Ungern är i fokus när Sveriges Natoansökan behandlas. Hör om hur politik och ekonomi flätas samman i Ungern och styr besluten. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programledare: Erika MårtenssonMedverkande: Anamaria Dutceac Segesten, universitetslektor Europastudier, Lunds universitet och Erik Meyersson, chefsstrateg för tillväxtmarknader SEB

EU har som mål att bli klimatneutralt 2050 och Sverige vill bli det redan 2045. För att nå de målen vill man göra stålindustrin klimatneutral genom att tillverka fossilfritt stål, då stålindustrin står för 7–8 procent av allt utsläpp av koldioxid i världen. Därför görs stora satsningar i Norrland på att tillverka så kallat grönt stål där bolag som LKAB, SSAB, Vattenfall och H2 Green steel är involverade. Men satsningarna är mycket dyra och kräver enorma mängder el, el som vi inte har i dag. En del menar att projekten har dålig ekonomisk bärighet och kan få katastrofala följder på den svenska ekonomin och elmarknaden. Några som har tittat på de samhälleliga och bolagsmässiga konsekvenserna som projekten kan få är Magnus Henrekson, professor i nationalekonomi, och David Sundén, ekonomie doktor. Välkommen till veckans Hotspot där vi samtalar om Sveriges genom tidernas största industripolitiska satsning. Se programmet på Youtube: ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠https://www.youtube.com/@varldenidagplay⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠ Vill du hjälpa oss att göra fler program? Stöd gärna vårt arbete genom att swisha en gåva till: 123 396 94 17 Prova Världen idag en månad gratis: ⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠⁠https://prova.varldenidag.se⁠

Årets kärvaste månad är slut och nu har fler grupper i samhället svårt att betala alla hushållsutgifter. Samtidigt ökar varsel, konkurser och arbetslösheten. Men i veckan kom flera signaler om att det finns en ljusning vid horisonten centralbankschefer har börjat prata om räntesänkningar. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programledare:Erika MårtenssonMedverkande och röster i programmet:Robert Bergqvist, senior ekonom, SEBYlva Hedén Westerdahl, prognoschef, KonjunkturinstitutetDavor Vuleta, privatekonomisk talesperson, KronofogdenSara Farre, budget- och skuldrådgivare, Göteborgs kommunTherése Hedman, budget- och skuldrådgivare, Östersunds kommunTobias Brännemo, chefsekonom, UnionenErik Thedéen, Riksbankschef Jerome Powell, chef, Federal ReserveHans Sohlström, vd, Stora EnsoJohan Skoglund, vd, JM Jens Henriksson, vd, Swedbank Producent: Olof WijnbladhTekniker:Jakob Gustavsson ekonomiekotextra@sverigesradio.se

Inflationsspöket verkar vara på väg bort. Börsen går bra. Elpriset är stabilt. Sveriges BNP väntas stiga – liksom hushållens inkomster. Efter ett nattsvart ekonomiår 2023 tyder nu allt mer på att det värsta ligger bakom oss och att vi går mot ljusare tider under 2024. På en kvart får du veta vad det beror på – och vilka fallgropar du bör ha koll på. Med Johan Carlström, ekonomireporter på SvD. Programledare: Henning Eklund Producent: Elin Roumeliotou Redaktör: Stina Fischer Klipp från: Sveriges Radio, SVT och Danske Bank. Vi vill gärna ha feedback och önskemål. Kontakta oss på: dagensstory@svd.se

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Sveriges BNP minskade med 0,3 procent under tredje kvartalet. Det är andra kvartalet i rad som ekonomin krymper, vilket betyder att Sverige nu är i recession. Vad innebär det och är det allvarligt? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programledare: Erika MårtenssonMedverkande: Kerstin Hallsten, chefsekonom Industriarbetsgivarna och Kristian Åström, ekonomikommentator

Sveriges BNP minskade med 0,3 procent under tredje kvartalet. Det är andra kvartalet i rad som ekonomin krymper, vilket betyder att Sverige nu är i recession. Vad innebär det och är det allvarligt? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programledare: Erika MårtenssonMedverkande: Kerstin Hallsten, chefsekonom Industriarbetsgivarna och Kristian Åström, ekonomikommentator

Israel och Hamas befinner sig i fullskaligt krig och just nu finns inga tecken på lösning. Vad får kriget för ekonomiska konsekvenser, på kort och på lång sikt? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programledare: Erika MårtenssonMedverkande: Henrik von Sydow, omvärldsstrateg på Carnegie Investment Bank och Kristian Åström, ekonomikommentator

Israel och Hamas befinner sig i fullskaligt krig och just nu finns inga tecken på lösning. Vad får kriget för ekonomiska konsekvenser - på kort och på lång sikt? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programledare: Erika MårtenssonMedverkande: Henrik von Sydow, omvärldsstrateg på Carnegie Investment Bank och Kristian Åström, ekonomikommentator

Israel och Hamas befinner sig i fullskaligt krig och just nu finns inga tecken på lösning. Vad får kriget för ekonomiska konsekvenser, på kort och på lång sikt? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programledare: Erika MårtenssonMedverkande: Henrik von Sydow, omvärldsstrateg på Carnegie Investment Bank och Kristian Åström, ekonomikommentator

När E6:an rasade sönder i höjd med Stenungsund så var det en pulsåder som gick av. Vägen är en viktig transportväg för många företag i regionen och även för Norge. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programledare: Erika MårtenssonMedverkande: Johan Trouvé, vd Västsvenska Handelskammaren och Margareta Svensson, ekonomireporter

Ekonomin kommer vara svag länge, säger finansministern Nya varianter av covid-19 sprids Tre barn räddade Birgit från att drunkna Programledare Jenny Pejler. Reporter Ebba Fors.

När nazisterna tagit makten efter riksdagsbranden år 1933 och systematiskt krossat alla andra partier påbörjades arbetet med att omforma Tyskland efter den nazistiska ideologin.Allting nazisterna gör vid makten är en förberedelse inför det eftersträvade kriget för att skaffa sig lebensraum.Omvandlingen sker systematiskt. Skolorna nazifieras från småskolan till universiteten. Nazistiska organisationer ska matcha alla andra civila organisationer från fackföreningar och kyrkor till skytteföreningar. Ekonomin organiseras helt för att tjäna rustningsindustrin utan hänsyn till ekonomiska teorier eller sunt förnuft.I den nymixade reprisen av avsnitt 122 av podden Historia Nu samtalar programledaren Urban Lindstedt med Martin Hårdstedt, professor i historia vid Umeå universitet, om Tredje Riket. Det är del tre i en serie om Tredje riket som baserar sig på Richard J Evens triologi om Tredje riket.Hitler vänder sig också mot oppositionella i det egna leden. I samband med de långa knivarnas natt mördades ledande SA-män som Ernst Röhm, en av få försökt utmana Hitlers oinskränkta makt.Musik: Richard Wagner's opera Götterdämmerung: Siegfriedsbegravningsmarsch avthe UnitedStates Marine Corps Band, creative commons; Wiki Media. Läs: Richard J Evens – Third Reich at Power. Vill du stödja podden och samtidigt höra ännu mer av Historia Nu? Gå med i vårt gille genom att klicka här: https://plus.acast.com/s/historianu-med-urban-lindstedt. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Kvartals Henrik Höjer samtalar med Demoskops vd Karin Nelsson. Socialdemokraterna har toppsiffror, samtidigt som partiet anses ha bäst politik i många frågor. Dessutom har Magdalena Andersson en mycket stark position. Samtidigt fortsätter pessimismen att öka i landet. Detta analyseras i Opinionen just nu. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.