Podcasts about skydda

Utvecklingen av artificiell intelligens märks i hela samhället, och AI väntas också spela en avgörande roll för naturen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programmet sändes första gången 7/1-2025.Redan nu finns det många projekt där biologer använder AI för att skydda och kartlägga biologisk mångfald. Förhoppningarna är stora om att den här tekniken ska bli ännu viktigare under de kommande åren.Biologen Tobias Andermann vid Uppsala universitet är en av dem som är med och utvecklar tekniken. Han menar att AI kommer att bli nödvändigt för att så effektivt som möjligt skydda den biologiska mångfalden och kunna förstå oss på de invecklade sambanden i naturen.Men allt börjar med att samla in spindelnät och jordprover.Programledare och producent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.seReporter: Sara Sällströmsara.sallstrom@sr.se

Vatten och livsmedel, it-system och det demokratiska samtalet alla behöver skydd i vår osäkra tid. Då blir Ukraina en samarbetspartner åt båda håll. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Totalförsvarets forskningsinstitut, FOI, drar nu igång ett kunskapscenter för livsmedelsberedskap. Där kommer man delvis att ta in kunskap från vad Ukraina drabbats av i kriget som hotar mat och vatten. Samtidigt har forskningsinstitutet Rise skickat experter till Ukraina för att hjälpa till med utveckling av myndigheternas arbete mitt i ett krig som bland annat handlar om information. Och även där finns erfarenheter att hämta för den svenska beredskapen.Medverkande: Camilla Eriksson, centrumledare på FOI. Emelie Salomonsson, mikrobiolog på FOI. Carl Heath, seniorforskare på forskningsinstitutet Rise. Johan Rosell, chef på centrum för cybersäkerhet på Rise.Programledare: Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sverigesradio.se

Här kan du lyssna på en AI-genererad uppläsning av följande artikel: Så vill ministern skydda svensk industri i handelskriget: ”Undanta viktiga insatsvaror”Foto: TT

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Vi utsätts ständigt för informationspåverkan, genom lögner, överdrifter och hat. Det är en konst att känna igen den, och svårt att skydda sig. Behöver vi införa censur? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Rysk desinformation riktas målmedvetet mot Väst och Sverige sedan flera år. Avsikten är att skapa splittring och polarisering för att störa de demokratiska processerna. Det berättar professor Charlotte Wagnsson vid försvarshögskolan som studerat rysk informationskrigföring.Metoden följer gamla sovjetiska mönster, en taktik som lärdes ut av KGB redan under mellankrigstiden. Det gäller att underblåsa motsättningar för att försvaga motståndaren genom desinformationskampanjer, säger Ingrid Carlberg, författare till en bok om rysk propagandateknik.Ett exempel på farliga påverkanskampanjer är utnyttjandet av koranbränningarna under 2023, som underblåstes av internationella internetplattformar så att de lede till allvarliga hot mot Sverige.Många svenskar anser att myndigheterna borde kunna censurera skadlig information på nätet för att skydda oss, visar forskning, men är det möjligt och rätt att begränsa yttrandefriheten? Åsikterna går isär.I programmet medverkar Charlotte Wagnsson och Magnus Ranstorp som är statsvetare vid Försvarshögskolan, Ola Svenonius, forskningsledare på FOI, Ingrid Carlberg, författare och journalist samt Linus Wahlberg som forskar vid Försvarshögskolan. Reporter: Tomas Lindbladvet@sr.seProducent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.se

Det är turbulenta tider på börsen så lars och Jacob undersöker olika möjligheter att hålla kapitalet intakt. Alternativa investeringar är en möjlig väg. För den som ändå vill hålla sig på börsen rekommenderar Jacob att leta efter bolag med djupa "vallgravar". Vi synar några av årets rekommendationer spaning efter dylika och veckans case är Biotage.

Hederspodden gästas av Barnombudsmannen Juno Blom. Hon berättar om de framgår  som  gjorts i arbetet mot utsatta barn för hedersförtryck. I samtalet med Amineh Kakabaveh, grundare för Varken hora eller kuvad beröras de även om de rådande hinder som dessvärre fortfarande finns för att hjälpa fullt ut barn och unga som är utsatta för hedersförtryck och hedersnormer.

Det har nu gått cirka en och en halv veckan sedan massakern på Risbergska skolan i Örebro, då Rickard Andersson mördade tio människor innan han tog sitt eget liv. Vad vet vi om gärningsmannen, hur agerade polisen och hur mycket kan skolorna och samhället i stort göra för att skydda sig mot den här typen av dåd? Gäst: Sven Granath, kriminolog vid Stockholms universitet Programledare: Jon Andersson

Utvecklingen av artificiell intelligens märks i hela samhället, och AI väntas också spela en avgörande roll för naturen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Redan nu finns det många projekt där biologer använder AI för att skydda och kartlägga biologisk mångfald. Förhoppningarna är stora om att den här tekniken ska bli ännu viktigare under de kommande åren.Biologen Tobias Andermann vid Uppsala universitet är en av dem som är med och utvecklar tekniken. Han menar att AI kommer att bli nödvändigt för att så effektivt som möjligt skydda den biologiska mångfalden och kunna förstå oss på de invecklade sambanden i naturen.Men allt börjar med att samla in spindelnät och jordprover.Programledare och producent: Lars Broströmlars.brostrom@sr.seReporter: Sara Sällströmsara.sallstrom@sr.se

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Livsledan podcast coachar på KOTS: https://open.spotify.com/episode/0T5grZCzpkF9k7lubkZHcY?si=w2Z7jOw0RpWhb2-TSCjsMg Livsledan podcast instagram: https://www.instagram.com/livsledanpodcast/ Rondvilan på sociala medier: Rondvilan YouTube Rondvilan Instagram Rondvilan TikTok   I takt med att MMA växer i Sverige så ställs utövare och alla omkring inför utmaningar som bl.a. är ekonomiska. Utövare som luras av promotorer och managers är inget nytt tyvärr.  Fighters är alltid i underläge vad det gäller ekonomiska skydd, om inte de själva har rätt kompetens eller vet var de ska vända sig för att få hjälp. I detta avsnittet har vi avsikt att komma underfund med de ekonomiska utmaningarna man kan ställas inför som fighter samt hur man kan skydda sig själv. Allt ifrån att ta emot pengar som sponsring eller lön, till managers som ser till fighterns egna intresse främst och promotorer som håller vad de lovar. Efter detta avsnittet är förhoppningen att vi vet mer om hur vi kan hantera betalningar med/utan risk, hur vi kan säkerställa att vi ens får betalt, hur vi kollar upp ekonomin bakom den som vill ge oss pengar eller betala för tjänster samt hur vi går vidare om vi inte får betalt.   Timestamps: (00:00) preview (02:10) Intro (04:36) Erfarenheter av skattejuridik (06:30) Erfarenheter av kampsport (07:00) Utmaningen med att MMA växer snabbt (08:30) Diaz-bröderna och Team Alpha Male (13:50) Foppa ligger i efter 20 år kring sporten (15:30) Hur Nick Diaz tolkade sina kontrakt (17:49) Kulturen av att sköta ekonomin i Svensk MMA MANAGERS (19:40) Vad gör en manager? (22:19) Vem behöver en manager? Vad kan förväntas av en manger? (26:40) Föreningslivet och dubbla stolar  (28:29) Vem behöver en manager? Hiphop och MMA (31:00) Vad tjänar en manager som inte får betalt? (32:25) Vilka risker kan vi ta med att ha en manager? SPONSRING (35:26) Hur hanterar man sponsorer/lön som fighter? (38:40) Skatteverket och ribban för att betala skatt är låg (41:00) Motprestationer som ska beskattas (43:00) Gåvor och bidrag som är löneliknande (45:50) Rondvilan försöker hustla systemet (46:21) Svårt att ge bort gåvor (46:54) Om sponsorn utreds faller det på fightern (49:40) Risker med svarta pengar (51:00) Sponsorer som riskerar att sätta fighters i problem LÖN (54:00) Eget ansvar hos utövarna (54:50) Hur kan atleter ta betalt? (56:40) Attrahera sponsorer som fighter (58:50) Dyrt med egenföretagande? (59:40) Hur man får hjälp som fighter     KONTRAKT/AVTAL (1:02:20) När vill man ha kontrakt? (1:03:39) Risker med att inte ha kontrakt (1:06:08) Om atleten inte får betalt? (1:07:50) Kolla upp en promotors ekonomi i förväg (1:09:31) Hur tolkar man kreditupplysningar? (1:11:45) Minsta att göra för att skydda sig själv som fighter (1:13:27) Hur kan man kräva sina pengar? (1:14:49) Vad räknas som kontrakt/avtal (1:16:29) Fördelar med att ha koll (1:17:43) Info som förväntas från en manager (1:18:43) Pengar är inte gratis (1:19:23) Hur atleter kan få hjälp med ekonomin (1:23:13) Sammanfattning (1:26:47) Överflödig info om man har en manager    Lyssnarfrågor (1:28:34) Hur skattefuskar man på bästa sättet som MMA-fighter? (1:29:26) Sponsorar swishar, kan det slå dåligt på deklarationen? (1:31:00) Hur funkar skatt på pengar från matcher utomlands? (1:32:42) Hustla systemet genom att använda Revolut? (1:34:00) Sponsor tar fakturan för tjänst, konsekvenser? (1:35:50) Störst förändringar och lärdomar senaste 20 åren? (1:38:50) Om Ali tagit emot pengar svart på kommentatorsgig/medieuppdrag (1:39:40) Vilka summor bör man oroa sig över? Starkt kaffe (1:41:40) Skatteverkets kriterier för skatt är lågt ställda (1:42:37) Läs skatteverkets sida

De senaste veckorna har flera personer som av allt att döma agerat i journalistiskt syfte utsatts för hot och våld av demonstranter. Nu senast Joakim Lamotte. Men från dem som annars talar om hot mot demokratin varje gång journalister hotas är det öronbedövande tyst. Jörgen Huitfeldt frågar sig varför. Inläsare: Jörgen Huitfeldt

Krisledningspodden möter Minou Sadeghpour, seniorkonsult på 4C Strategies för att prata om totalförsvar under Mötesplats Samhällssäkerhet. Lyssna in på ett samtal om att fatta svåra beslut, skapa handlingskraft och omhänderta erfarenheter. Mats och Minou djupdyker i vikten av att värna det demokratiska samtalet, om förändringsledning och mod. Och inte minst om att fokusera mindre på våra hot och mer på vad vi vill skydda – för att förena istället för att skapa splittring. 

Kalle Berg snackar om vårdstrejken som kan komma att utökas. Livsfarligt enligt regionerna, men nödvändigt enligt facket. Och sedan tar han också upp om den vitt spridda AI-bilden om ”All eyes on Rafah”. Vem ligger bakom och varför får den spridning nu?Ina Lundström i sin tur berättade om Tiktok-sekten som nu blir serie på Netflix. Det utlovas töntiga danser, influencerkollektiv och familjebråk.Sedan är det dags för ”Sakfrågan” igen inför Europaparlamentsvalet. GP:s politikreporter Alexandra Carlsson Tenitskaja reder ut hur mycket EU egentligen kan styra abortfrågan. Flera svenska partier går på val om att EU ska stärka aborträtten, men kan EU:s medlemsländer verkligen komma överens?Dessutom: Robert de Niro till macho-attack mot Donald Trump, klassiska chattverktyget går i graven till Kalles sorg, spårvagnshållplatserna som går i graven, ko död i knottattack och därför ökar pirat-tv i Sverige. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Det råder harmoni på börsen just nu med rekordnivåer och goda utsikter. Men efter en tid av stark börs kommer tider av oro som ett brev på posten. Hur länge ska börsen fortsätta uppåt? Det psykologiska spelet och rädslan för att förlora vårt intjänade kapital tar över efter ett tag. För det är ju svårt att tajma en eventuell rekyl nedåt och dessutom våga agera inför det. Men det finns åtgärder man kan ta till redan nu, för bästa förberedelse inför en stökigare marknad framöver. Idag pratar vi om indexoptioner och hur dessa instrument kan bli våra bästa vänner under mer turbulenta förhållanden på börsen. Strategier som kan rädda ditt kapital, så det är kunskaper du inte vill vara utan.

Vi måste skydda barnen. Från allt möjligt. Yxmördare. Trädgårdarbete. www.patreon.com/wanloo

Episod 60 - Diddy-mys med världseliten! Bror hoppar med framfötterna in i omvärldens nyheter och konspirationer. Skydda världens barn från galenskapen som sakta tar över.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Med över 1000 kilometer gräns mot Ryssland har finländarna inte tid med käbbel i utrikespolitiken. Det har Finlands nya president Alexander Stubb gjort klart. Han kommer inte att svara om Rysslands president Putin ringer. Men vad är det för hot Finland står inför? Programledare: Emma Lukins. Med DN:s korrespondent i Helsingfors Philip Teir. Producent: Linnéa Hjortstam

Det pratats om en krigspaus i Gaza, kanske till och med ett slut på kriget. Instagram vill sätta en stämpel på ai-bilder. Längdhopparen Ayla Hallberg Hossain intervjuade längdhoppsstjärnan Michel Tornéus för sju år sen, och idag har hon själv vunnit ett JEM-guld. Och så att det är hysteri efter svenskt godis i USA. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I veckans avsnitt möter jag Livvakten Carl Finnborg. Han har nyligen kommit ut med boken “Livvakten Carl - kampen mot mig själv”. Carl hade en rörig bakgrund som ung. När han hamnade på rätt spår gick han livvaktsutbildning och har idag arbetat med att skydda multinationella ledare runt om i världen. Vad han inte visste då var att han själv en dag skulle vara i behov av en livvakt. Carl blev skjuten i benen och fick frätande syra mitt på ljusa dagen i en lekpark utanför Stockholm. Vi pratar om hur hans uppväxt och tidigare vuxna år ledde honom in på yrket som livvakt. Hur det var att vara livvakt och vad det innebär. Men också om dagen då han själv blev överfallen. Och hur han hanterat kampen mot sig själv. Producerat av @kaspersen_nyfikenpa @perfectdaymedia.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

Om Shownotes ser konstiga ut (exempelvis om alla länkar saknas. Det ska finnas MASSOR med länkar) så finns de på webben här också: https://www.enlitenpoddomit.se    Avsnitt 441 spelades in den 27 december och därför så handlar dagens avsnitt om: INTRO: - Alla har haft en vecka... David har lekt tomte, fått lakrits, spelat bäst i test, åkt pulka och respekterat andras barn.  Björn har haft sönder en snöskyffel, varit sjuk, haft jul, "lagat" OBS på streaming datorn, tittat på bland annat "The Death of Stalin", förklarat att Tomten hinner inte komma till alla barn på dagen utan vissa får presenter medans de sover. Johan har klört bil i snöstorm, firat jul två gånger, lyssnat på en bok, med mera.  - BONUSLÄNK: https://www.imdb.com/title/tt4686844/  - BONUSLÄNK: NORAD Santa Tracker: https://www.noradsanta.org/en/map  - BONUSLÄNK: Sherlock TV serien: https://www.imdb.com/title/tt1475582/  - BONUSLÄÖNK: Becomming sherlock, https://www.storytel.com/se/series/becoming-sherlock-109632  ÅRET SOM GÅTT: - David: AI användes för att skapa en barnbok   https://www.buzzfeednews.com/article/chrisstokelwalker/tech-worker-ai-childrens-book-angers-illustrators  - Björn: ChatGPT gör så att AI blir allmän egendom. LLMs är nu här för att stanna   - Googles forskningsartikel ("Attention is all you need"):      https://blog.research.google/2017/08/transformer-novel-neural-network.html    - BONUSLÄNK: Ett fantasktiskt repo om ChatGPT      https://gist.github.com/joenandez/d420f679200547f1855b20afbda1b7b1  - Johan: Elon Musk och Twitter, Google som tappade bort en massa data, Lastpass  - David: "Vad ska man egentligen ha Copilot till??"     https://www.thurrott.com/cloud/281542/microsoft-365-copilot-is-coming-soon-to-onenote  - Björn Vi blev hybrida eftersom att vissa gick tillbaka till kontoerat och många av oss kunde jobba hemmifrån-    Eller Gjorde vi? Zoom tvingade tillbaka. IBM tvingade tillbaka. Meta hotade folk med sparken om de inte kom tillbaka.    - Spaning: Ett nytt ledarskap som kan leda och få ut det bästa av folk som är utspridda.  - Johan: Många uppsägningar under 2023.    - BONUSLÄMNK: https://simonsinek.com/books/the-infinite-game/    - BONSULÖNK: https://www.adlibris.com/se/bok/leaders-eat-last-9780670923175    - BONUSLÖNK: https://www.amazon.se/-/en/Adam-Grant/dp/1984878107  - David: året då vi fick The Mandalorian säsong 3   https://www.digitaltrends.com/movies/the-mandalorian-season-3-trailer/  - Björn: Cybersecurity Statistics:  ( https://www.cobalt.io/blog/cybersecurity-statistics-2024 )     - av 1200 personer på företag med mer än 500 anställda svarade 72% att deras organisation har påverkats av ransomeware attacker under 2023     https://www.statista.com/statistics/204457/businesses-ransomware-attack-rate/    - 47 % av tillfrågade företag har nu en policy att betala ransom     https://www.cfo.com/news/cybersecurity-attacks-generative-ai-security-ransom/692176/    - Bara 8% av företagen som betalar ransom får tillbaka all data     https://www.sophos.com/en-us/press/press-releases/2021/04/ransomware-recovery-cost-reaches-nearly-dollar-2-million-more-than-doubling-in-a-year    - 45% av de som betalat fick ändå sin data spridd ("still had their data exposed")     https://www.cfo.com/news/cybersecurity-attacks-generative-ai-security-ransom/692176/    - Priset för Cyberförsäkringar i USA äökade med 50% under    Microsoft Digital Defence Report 2023     99% av alla attacker hade stoppats HELT om man hade:     - MFA     - Zero Trust (verify på konton, devices. Least privilege access (INGA F*CKING ADMINS ÖVERALLT) och använd tiering. assume Breach =>     - Använd detection and response (XDR)     - patcha (Firmwares, OS och Applikationer) och ta bort gamla system     - Skydda din viktiga information (ex: genom att köra tiering och bryta ut det vikigaste i egna miljöer!)       https://www.microsoft.com/en-us/security/security-insider/microsoft-digital-defense-report-2023  - Johan: Pratar positivt om Apple - David: året då vi fick Leg i BankID - David: Året då vi fick eEacher säsong 2 PRYLLISTA Hur många saker fån pryllistan har du köpt: - David: Har köpt 12 saker av 36 som funnits på pryllistan. - Johan: har köpt 16 saker av 39 - Björn: Har köpt "en del" saker av 37 Bästa saken på pryllistan.  - David: lysande musmatta, AIAIAI TMA-2 Studio Wireless+ hörlurar.  - Björn: Sänksågen - Johan: Nytt hus   EGNA LÄNKAR - En Liten Podd Om IT på webben,      http://enlitenpoddomit.se/  - En Liten Podd Om IT på Facebook,      https://www.facebook.com/EnLitenPoddOmIt/  - En Liten Podd Om IT på Youtube,      https://www.youtube.com/enlitenpoddomit  - Ge oss gärna en recension    - https://podcasts.apple.com/se/podcast/en-liten-podd-om-it/id946204577?mt=2#see-all/reviews      - https://www.podchaser.com/podcasts/en-liten-podd-om-it-158069  LÄNKAR TILL VART MAN HITTAR PODDEN FÖR ATT LYSSNA: - Apple Podcaster (iTunes), https://itunes.apple.com/se/podcast/en-liten-podd-om-it/id946204577  - Overcast, https://overcast.fm/itunes946204577/en-liten-podd-om-it  - Acast, https://www.acast.com/enlitenpoddomit  - Spotify, https://open.spotify.com/show/2e8wX1O4FbD6M2ocJdXBW7?si=HFFErR8YRlKrELsUD--Ujg%20  - Stitcher, https://www.stitcher.com/podcast/the-nerd-herd/en-liten-podd-om-it  - YouTube, https://www.youtube.com/enlitenpoddomit  LÄNK TILL DISCORD DÄR MAN HITTAR LIVE STREAM + CHATT - http://discord.enlitenpoddomit.se  (Och glöm inte att maila bjorn@enlitenpoddomit.se  om du vill ha klistermärken, skicka med en postadress bara. :) 

Sabreen Alghoul i skånska Hasslarp pratade med sin mamma en sista gång i november. Två dygn senare dödas mamman och stora delar av hennes släkt i ett bombanfall i Gaza. De palestinska dödsoffren räknas i tiotusentals – och när striderna mellan Israel och terrorgruppen Hamas fortsätter blir situationen allt svårare för civilbefolkningen. Programledare: Emma Lukins. Gäster: Alexander Vickhoff, reporter på DN:s Skåneredaktion, och Nathan Shachar, DN:s korrespondent i Jerusalem. Producent: Sabina Marmullakaj.

Europa visar sitt orubbliga stöd för Ukraina, men blir tvungen att tampas med bråkstaken Viktor Orban från Ungern som gör allt för att sätta käppar i hjulen. I USA talar man däremot allt mer öppet om hur man är beredd att offra stödet till Ukraina för sina egna politiska målsättningar. Vart försvann västvärldens enighet, och raseras den för gott om Donald Trump kommer tillbaka som president i USA? Vad händer med Europa då? I Slaget efter tolv möts Svenska Yles USA-korrespondent Daniel Olin, Svenska Yles Europa-korrespondent Mette Nordström och USA-kännaren Andreas Elfving. Maria Nylund leder ordet. E-post: slaget@yle.fi

Det oroliga världsläget får svenska företag att vilja satsa mer på cybersäkerhet, men kunskapen är dålig om hur man kan skydda sig. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programledare: Erika MårtenssonMedverkande: Marcus Nohlberg, docent i cybersäkerhet Högskolan i Skövde och Fredrik Erfelt, biträdande näringspolitisk chef Stockholms Handelskammare

Det oroliga världsläget får svenska företag att vilja satsa mer på cybersäkerhet, men kunskapen är dålig om hur man kan skydda sig. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programledare: Erika MårtenssonMedverkande: Marcus Nohlberg, docent i cybersäkerhet Högskolan i Skövde och Fredrik Erfelt, biträdande näringspolitisk chef Stockholms Handelskammare

Respiratoriskt syncytievirus (RSV) är ett av våra vanligaste luftvägsvirus, och särskilt vanligt under höst och vinter. Det är ett mycket smittsamt virus som kan orsaka luftvägsinfektioner hos individer i alla åldrar, och den vanligaste orsaken till nedre luftvägsinfektioner hos barn i världen. Hos de flesta barn ger RSV symptom som vid en förkylning, men RSV kan ibland leda till svåra luftvägsinfektioner som tex lunginflammation. Av alla RSV-infekterade spädbarn i Sverige varje år behöver en till två procent sjukhusvårdas, ibland med intensivvård. Nu finns ett vaccin godkänt för att ges under den sista trimestern av graviditeten, med syfte att den gravida ska bilda antikroppar som förs över till fostret via moderkakan. Genom detta har det nyfödda barnet ett skydd mot RSV, som varar åtminstone 6 månader.I veckans avsnitt berättar vi om RSV, om vaccinet och forskningen bakom, om skyddseffekten och om fördelar/nackdelar. Allt för att ni ska få så uppdaterad info som möjligt för att kunna göra ett informerat val. Hoppas du lyssnar!Veckans avsnitt sponsras av MAM & NATURAL CYCLES Och du, med koden:BABYZ får du nu möjlighet att testa appen gratis i 7 dagar! Kika in på NATURAL CYCLESVaccin mot RS-virus under graviditet - för att skydda det nyfödda barnetTips: Lyssna även till vår systerpodd - AMNINGSPODDEN Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Tunga maskiner och djur gör lantbruket till en bransch som sticker ut när det gäller olyckor. Försäkringsrådgivare Thomas Roos ger tips om hur du kan göra för att undvika olyckor på din gård. Var är skaderisken som störst och hur kan man försäkra sig om en olycka skulle inträffa? Dessutom gör vi ett besök hos lantbrukaren Thomas Nilsson som driver både frukt- och spannmålsodling. Hur arbetar han med säkerheten för att skydda sina anställda? Länk till avsnitt 63 om vinterservice Länk till ägarskiftesträffarna Länk till vår Instagram

Varför ges fyraåringar könsförändrande behandling? Hur mycket kommer våldsspiralen att eskalera i Sverige? Och varför tycks Erdogan skydda Kurdiska räven? Det är frågor som diskuteras i det här avsnittet av Veckans nyheter. Sven Almkvist får även resonera kring ifall änglar finns. Filmtips: Jesus Revolution (Lionsgate) Stöd gärna vårt arbete genom att swisha en gåva till: 123 396 94 17 Har du önskemål på frågor som du vill att vi pratar om? Kontakta oss på veckansnyheter@varldenidag.se Prova Världen idag en månad gratis: https://prova.varldenidag.se

Efter flera misstänkta mord mot anhöriga till gängmedlemmar har spelreglerna ritats om i den undre världen. Det som förut var otänkbart - som att ge sig på någons mamma - är nu verklighet. Flera anhöriga flyr nu utomlands, rädda för att bli nästa måltavla. På en kvart får du veta vad våldsspiralen får för konsekvenser och varför polisen inte kan skydda dem som nu är rädda för att drabbas av våldet. Med Frida Svensson, granskande reporter på SvD Under sommaren repriserar Dagens story några av vårens mest lyssnade avsnitt. Vi är tillbaka igen som vanligt med nya avsnitt den 7 augusti.

Närmar vi oss Fahrenheit 451? I USA bannlyses böcker och skolbibliotek rensar ut litteratur som döms som olämplig för barn. I dagens Fontänbubbel diskuterar vi litteraturens kraft, betydelse och möjlighet att skapa förståelse i en svårbegriplig värld. När blir en bok farlig? Vem bestämmer det?  När ska föräldrar sätta gränser för

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen.

Efter veckor med strålande sol och värme tycker Thomas och Ylva att det är läge att prata om hur de bäst skyddar sig från solen. Gömma sig i en buske? Gräva ner sig? Stå bakom sin egen skugga? Är detta trick de använder? Svaren får ni i veckans avsnitt!

Sanam Gharaee är mamma till Tintin, som var åtta år när han mördades av sin pappa. Saram hade varnat myndigheter för att nåt kunde hända när sonen var hos pappan.

Varm sommar innebär högre risk för värmeåska. Hur skyddar man sig bäst mot blixten, vilka gamla sanningar gäller inte längre och hur stor är chansen att överleva egentligen om man blir träffad.

Hur ska du få bort skadedjuren som äter på dina jordgubbar? Jo, genom att tillsätta andra djur, så kallade nyttodjur. Med biologiska växtskyddsmedel kan du få stopp på både insekts- och svampangrepp och en annan massa sjukdomar som drabbar dina växter. Men hur går det till? Är det farligt? Och vad finns det för biologiska bekämpningsmedel idag och vad forskas det kring?Medverkande: Professor Johan Stenberg vid SLU:s centrum för biologisk bekämpning, Ulf Nilsson, doktor i växtskyddsbiologi och trädgårdsrådgivare på Fritidsodlingens riksorganisation, FOR, och Jonas Mattsson, chefredaktör för Forskning & Framsteg. Programledare: Sofie Pehrsson. . Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Skogen är utflykt, fågelsång och en förutsättning för den biologiska mångfalden. Men den är också kalavverkningar, arbetstillfällen och stora ekonomiska värden. Skogen ger råvaror till en rad produkter och energi i den gröna omställningen och ska hjälpa oss i klimatkrisen genom att binda mer koldioxid. HUR det bäst sker råder det dock delade meningar om mellan exempelvis miljöorganisationer och branschorganisationen Skogsindustrierna. Klotets reporter Daniel Värjös andra del i serien om skogen fokuserar just på vilken roll den kan spela för att bromsa klimatförändringarna. Men också ur ett bredare perspektiv: hur skogen kan göra bäst nytta – och för vilka. MEDVERKANDEErland Lindblad - biolog. Med i organisationen Skydda skogenJan Brenander - ordförande i Oskarshamnsbygdens fågelklubb. Med i organisationen Skydda skogen.Jeannette Eggers - forskare i skoglig planering vid SLUKelsey Perlman - miljöorganisationen FernMia Crawford - ansvarig för skogsfrågor inom EU på LRF skogsägarnaViveka Beckeman - VD för SkogsindustriernaMartin Unell - tf chef för naturavdelningen vid Länsstyrelsen i KalmarMartin Pigeon - på den Brysselbaserade miljöorganisationen FernPeter Kullgren - landsbygdsministerDaniel Värjö - reporterNiklas Zachrisson - programledareAnders Wennersten - producent

Veckans IPCC-rapport är den tyngsta hittills från FN-panelen men hur ser Martin Kinnunen (SD) på rapportens slutsatser? Och vad vill Sverigedemokraterna göra för att minska Sveriges utsläpp? En av regeringens stora utmaningar är att minska Sveriges koldioxidutsläpp för att nå såväl de nationella- som EU:s klimatmål. De innebär bland annat att Sveriges nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären ska vara noll senast 2045 och att utsläppen ska ha minskat med 63 procent jämfört med år 1990 redan år 2030.– Vi har starka och ambitiösa klimatmål, säger Sveriges klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L).Men Sverigedemokraterna, regeringens samarbetsparti, står inte bakom de svenska klimatmålen utan vill istället rikta fokus mot att få ned utsläppen i andra länder, inte minst i Kina och Indien.– Det viktigaste är att se hur vi från svensk sida kan påverka utsläppen på global nivå, säger Martin Kinnunen (SD), miljö- och klimatpolitisk talesperson.Ett annat klimatmål som Sverige skrivit under, som en del av Parisavtalet från 2016, är att begränsa den globala uppvärmningen till 1,5 grader - ett mål som forskare menar blir allt mer omöjligt att uppnå. Och Sverigedemokraternas Martin Kinnunen håller med:– Det ser fullständigt orealistiskt ut att nå just nu. Nu ligger vi snarare på en bana mot någonstans mellan 2-3 grader, säger han.Men är det inte ett problem att vi ser ut att missa målet?– Jag tror absolut att vi kommer ha bra möjligheter att komma närmare 2-gradersmålet men det hänger på teknisk utveckling och det hänger på om länderna verkligen kommer att göra det de har lovat.Hot om regeringskrisEtt av Sverigedemokraternas viktigaste vallöften till väljarna innan valet förra året var att sänka priset vid pump. Både bensin och diesel skulle bli billigare genom lägre moms, sänkt skatt och inte minst genom att reduktionsplikten, den andel biodrivmedel som måste blandas i bensin och diesel, skulle sänkas. Men priset på drivmedel har hittills inte sjunkit så mycket som Sverigedemokraterna lovade i valrörelsen.– Det är beklagligt att vi inte lyckats få till en större sänkning, konstaterar Kinnunen (SD).Hur hederligt var det att ge ett löfte till väljarna som ni inte kunde hålla?– Det är en avvägning där mellan att vara tydlig mot väljarna samtidigt som det är marknadskrafter och råvarupriser och så vidare som påverkar. Så det är komplext.Men förhandlingarna om vilken nivå som ska gälla för reduktionsplikten framöver, från och med 1 januari 2024, pågår fortfarande för fullt i regeringskansliet. Sverigedemokraterna hoppas att den ska sänkas ”till EU:s lägstanivå" men vad som egentligen är EU:s lägstanivå tolkas olika av de fyra Tidöpartierna. En siffra som brukar nämnas är sex procent för diesel, till skillnad från dagens 30,5 procent men enligt Sverigedemokraterna innebär EU:s lägstanivå istället noll procent, dvs att reduktionsplikten slopas helt, och nu hotar man med regeringskris om partierna inom Tidöavtalet inte kommer överens.– Vår utgångspunkt är att vi ska komma överens, men det är klart att det kan bli problem om vi inte gör det, säger Kinnunen (SD).Samtidigt konstaterar forskning att det är svårt att nå målen om minskade utsläpp utan mer biodrivmedel och att reduktionsplikten är avgörande för att nå Sveriges klimatmål.– Det pågår ett beredningsarbete i regeringskansliet där man försöker titta på de här frågorna men det är också svårt idag att veta konsekvenserna av att misslyckas med att uppnå kraven, säger Martin Kinnunen (SD).Skydda den svenska naturenFör Sverigedemokraterna är det viktigt att skydda den svenska naturen och miljön, det säger Martin Kinnunen (SD). Samtidigt har de röstat fram en budget som kraftigt skär ner på naturskötsel. Hur går det där ihop?– Det man ska komma ihåg är att miljöbudgeten de senaste 20 åren har svällt något otroligt och jag tror inte att det har resulterat i särskilt mycket bättre naturskydd. Vi kan inte bara fortsätta att öka skydd mer och mer, det kommer att påverka våra möjligheter till utveckling om vi fortsätter på den linjen så det är rimligt att börja dra ner här och det är rimligt att börja se över en hel del byråkrati och regleringar, säger Kinnuen (SD).RegeringssamarbetetDet har gått drygt fem månader sedan riksdagsvalet i september. Sverigedemokraterna ingår inte i regeringen men är genom Tidöavtalet högst delaktig i det politiska arbetet på regeringskansliet.– Vissa veckor är det lite sämre stämning och vissa veckor är det bättre stämning, så det går lite upp och ner, men generellt kan man säga att vi har kommit överens och att samarbetet går framåt, säger Kinnunen (SD).Och en fråga som varit omdebatterad inom regeringssamarbetet är huruvida Sverigedemokraterna kommer att delta i förhandlingarna om den nya klimathandlingsplan som regeringen ska ta fram under mandatperioden. Klimat- och miljöminister Romina Pourmokhtari (L) har inte velat ge ett tydligt besked om Sverigedemokraternas delaktighet men enligt Kinnunen (SD) är det självklart att partiet ska vara med i diskussionerna.– När departementet är färdiga, då lämnas arbetet vidare till samordningen och där kommer vi att vara delaktiga.Martin Kinnunen (SD) är också tydlig med att nuvarande samarbetsform inte är långsiktigt hållbar. Enligt honom kommer Sverigedemokraterna att ingå i regeringen framöver.– Så måste det bli. Det här var ett acceptabelt första steg men det är komplicerat att bedriva ett samarbete på det här sättet. Det är komplext att dels vara med i processerna i regeringskansliet och dels bedriva oppositionspolitik. Så det här är ett första steg men det är inte långsiktigt att organisera styret av Sverige på det här sättet, säger Martin Kinnunen (SD). Gäst: Martin Kinnunen (SD), miljö- och klimatpolitisk talesperson Programledare: Pontus Mattsson Kommentar: Annika Digréus, miljö- klimatreporter på EkotProducent: Felicia HassanTekniker: Maria StillbergIntervjun spelades in fredag den 3 mars kl 10.00.

Efter flera misstänkta mord mot anhöriga till gängmedlemmar har spelreglerna ritats om i den undre världen. Det som förut var otänkbart - som att ge sig på någons mamma - är nu verklighet. Flera anhöriga flyr nu utomlands, rädda för att bli nästa måltavla. På en kvart får du veta vad våldsspiralen får för konsekvenser och varför polisen inte kan skydda dem som nu är rädda för att drabbas av våldet. Med Frida Svensson, granskande reporter på SvD

Uppläsare: Peter Andersson Diktsamling: "Växelbruk" (1977)Musik: Pierre Menu: Andra satsen ur Sonatin för stråkkvartettEXEKUTÖR Parisii-kvartetten

Rymdsonden Dart kraschade natten till tisdag in i asteroidmånen Dimorphos, över en miljon mil från jorden. Den var ofarlig, och kraschen var ett planerat test, med det långsiktiga målet att bygga upp ett försvarssystem mot asteroider som kan hota jorden i framtiden. DN:s vetenskapsredaktör Maria Gunther om Dart, och ett eventuellt kommande asteriodförsvar för jorden. Programledare: Palmira Koukkari Mbenga. Ljudtekniker: Patrik Miesenberger. Teknik: Oliver Bergman, Bauer Media

Natten till tisdag 27 september ska en rymdfarkost för första gången någonsin pröva att knuffa en asteroid ur sin bana. Den här gången är det på försök, för att börja undersöka denna metod som kanske någon gång kommer att behöva användas i skarpt läge, mot en asteroid som kan komma att hota jorden. Programmet är en uppdaterad repris från november 2021 då sonden lämnade jorden.Efter 10 månaders färd genom rymden når nu den drygt diskmaskinsstora farkosten DART fram, för att knuffa till den ena bumlingen i en så kallad dubbelasteroid med namnet Didymos, så att den ändrar sin bana en aning. Det hela ska fotograferas och mätas vid själva krocken av en liten satellit som farkosten har med sig, och senare av ytterligare en rymdsond, Hera.Vi hör om utmaningar med projektet, om hur väl kartlagt hotet från rymdstenar är, och om vilken förödelse även mindre meteoritnedslag kan ställa till med. Som tur är så är det sällan större asteroider krockar med jorden, och om de faller ner är det sällan de träffar tättbebyggt område. Men det kan ändå vara bra för oss på jorden att ha en sorts livförsäkring i form av ett asteroidskydd, säger forskarna.Medverkande: Andy Cheng, forskningsledare DART-projektet, NASA; Amy Mainzer, professor University of Arizona, en av världens ledande forskare inom planetärt försvar och på objekt nära jorden; Ian Carnelli, forskare vid ESA, och Mikael Granvik, docent i rymdteknik vid Luleå tekniska universitet och Helsingfors universitet.Reporter: Julia VidegårdProducent: Björn Gunér bjorn.guner@sr.se

Elpriset slog rekord i veckan, men till vintern väntar än värre priser. Det kommer svida rejält för villaägare i södra Sverige även om staten vill satsa miljarder i kompensation. Sverige behöver förbereda sig på att spara el, menar experter. Programledare: Claes Aronsson Gäster och röster i programmet: Martin Johansson, enhetschef Energimyndigheten Christian Holtz, energimarknadsanalytiker, Merlin och Metis Magdalena Andersson, statsminister (S) John Hassler, professor nationalekonomi, Stockholms universitet Ulf Granholm, bageriägare, norra Öland Sara Sturesson lanthandlare, Småland Rebecka Thuresson, enhetschef Energimarknadsinspektionen Maria Danestig energistrateg, Norrköpings kommun Olof Carlius är fastighetschef, Helsingborgs kommun Kristina Westerdahl handläggare, EnergimyndighetenProducent: Olof WijnbladhTekniker: Martin Seipel ekonomiekotextra@sverigesradio.se

Under en extremt regnig sommar i Norge ser Ola Wong hopp i bilderna från James Webb-teleskopet och menar att det inte går att sälja en framtidsvision om klimatet som enbart går ut på försakelse. Our GDPR privacy policy was updated on August 8, 2022. Visit acast.com/privacy for more information.

Humankapitalet utifrån en privatpersons perspektiv kan enkelt beskrivas som den samling kompetens, kunskap, erfarenheter och färdigheter som vi har. Få av oss har kvantifierat humankapitalet i en summa pengar, ännu färre av oss tänker strukturerat kring sitt humankapital och nästan ingen tar hänsyn till fördelarna som humankapitalet ger i sin finansiella strategi. Något vi kanske borde med tanke på att en genomsnittlig svensk 25-åring har runt 10 miljoner kronor i humankapital. Dagens avsnitt är en fortsättning på vår serie "Just. Keep. Buying." utifrån Nick Magiullis bok med samma namn. Vi tar avstamp i ett av hans kapital, denna gången "Varför ska man spara?" och anpassar det till svenska förhållanden och försöker dyka ner på djupet. Det börjar med att Nick ställer sig frågan i boken: - Varför ska man spara överhuvudtaget? Till vilken det finns främst 3 svar: 1) Spara till sitt framtida jag (läs: pension) 2) Skydda sina pengar från inflationen 3) Över tid ersätta humankapitalet med finansiellt kapital I avsnittet berör vi de två första anledningarna lite kort och lägger fokus på humankapitalet. Jag misstänker att nämligen att de flesta av oss inte har funderat särskilt mycket kring vårt humankapital, än färre av oss tar medveten hänsyn till det i vårt sparande och investerande. Något som till och med professorn från Handelshögskolan tycker är ett direkt misstag. Vi går genom det i detalj i avsnittet, man i korthet kan man säga att ens humankapital är summan av all den kompetens, kunskap, erfarenhet och förmågor som man har i kombination med den tid man har kvar i arbetslivet samt ens löneinkomst. Det leder till att man kommer fram till en definition som gör det möjligt att se på sig själv som en "tillgång som i framtiden kommer ge upphov till ett antal kassaflöden (läs: löner) med relativt låg risk". En sådan tillgång kan man väldigt förenklat värdera genom att tänka: - Humankapitalet = nettomånadslön * 12 * år kvar till pension Ovan leder till att vi får en tydlig graf över hur humankapitalet minskar över tid. Förenklat kan man säga att när vi går i pension är det utifrån ett ekonomiskt perspektiv noll och vi måste leva på tidigare sparande pengar (=vårt finansiella kapital). Då kommer vi tillbaka till Nicks tredje mål - vår ekonomiska livsuppgift är att omvandla vår humankapital till finansiellt kapital medan tid finns. Det här resonemanget leder även till ett par tankspjärn: 1) Tar vi aktivt hänsyn till att utveckla, försäkra och planera för vårt humankapital? 2) Hur har vi tagit hänsyn till vårt humankapital i vår investeringsstrategi? 3) m.fl. Bläddra gärna genom artikeln där du får hela bildspelet Jan och Caroline Länkar: ==== Patreon: https://www.patreon.com/rikatillsammans Bildpsel + Artikel: https://rikatillsammans.se/humankapital Innehållsförteckning ==== 00:00:00 Intro 00:04:04 En plan för att öka ditt humankapital 00:09:16 Tre anledningar till att du ska spara 00:14:27 En framtida bild av dig själv 00:17:44 Du sparar till dig själv och ditt framtida jag 00:21:59 Inflation är som skatt 00:24:24 Investera för att skydda dig ifrån inflation 00:27:44 Vem är rikast? 00:30:44 Vad är humankapital? 00:34:58 Räkna ut ditt humankapital 00:38:38 Humankapitalet är summan av alla framtida inkomster 00:42:31 Omvandla humankapital till finansiellt kapital 00:45:39 Humankapitalet förändras när din lön ökar 00:51:45 Man borde klara sig hyfsat bra utan ett eget sparande 00:56:55 Du är en vandrande tillgång 01:03:38 Humankapitalet är värt att försäkra 01:11:00 The best investment you can make is always in yourself 01:16:09 Hur ser flödet mellan de olika typerna av kapital i ditt liv ut? 01:19:21 De flesta har inte en plan för sitt humankapital 01:23:06 Titta på ditt humankapital utifrån ett riskperspektiv 01:27:58 Humankapital bör ses som en tillgångsklass 01:32:27 Ta hänsyn till ditt humankapital i din investeringsstrategi 01:38:08 Högt humankapital gör att du kan ta en hög risk i ditt sparande

Recension av BOB av Helle helle, Boken Age of Cage om Nicolas Cage, Årets Slangbellan-pristagare, film byter titel i solidaritet med Ukraina och senaste siffrorna från American Song Contest.

Återigen tar coronasmittan fart på många äldreboenden runt om i landet. Hur kommer det sig när vi vet hur illa det gick i våras? Vilka brister är kvar och vilka har åtgärdats? Socialstyrelsen är den myndighet som ska stötta kommuner och regioner med kunskap för att minska effekterna av pandemin. Hur har det gått?Olivia Wigzell är generaldirektör på Socialstyrelsen och gäst i Ekots Lördagsintervju.Analys: Sveriges radios coronakommentator Ulrika Björkstén.  Sedan om relationen mellan staten och regionerna vems är ansvaret för att testningen fungerar och vem bestämmer?En djupdykning i hur vårt statsskick är uppbyggt och vad det har betytt i frågan om ansvarsfördelningen mellan stat och region under pandemin.Med SKR-juristen Pål Resare och demokratiprofessorn David Karlsson.Programledare: Monica Saarinen Producent: My Rohwedder