Podcasts about polismyndigheten

Den här veckan gästas vi av Markus Antonsson – före detta polis som idag föreläser och utbildar om våld i nära relationer.Markus var en av initiativtagarna till det uppmärksammade polisprojektet IGOR, som trots sina framgångar lades ner. I det här avsnittet berättar han varför – och hur den utvecklingen ledde till att han till slut valde att lämna Polismyndigheten.Vi pratar också om samhällets brister när det gäller att skydda kvinnor från våld, om skillnaderna mellan våld i unga och äldre relationer, och om en obehaglig men viktig insikt: att en våldsutövare kan vara vem som helst. Språket spelar roll – särskilt när vi talar om att kvinnor mördas där de borde vara som allra tryggast.I avsnittet hänvisar vi till en rapport från BRÅ: Risk för våld i partnerrrelation (2025).Och kom ihåg: Du är aldrig risken.Programledare: Ida Höckerstrand & Sofie Hallberg Klippning: Sofie Hallberg Instagram: @angestpodden @idahockerstrand @sofiehallbergFacebook: ÅngestpoddenTikTok: @therealangestpoddenHar du förslag på ämnen, ett dilemma eller gäster du skulle vilja höra i Ångestpodden?Mejla oss gärna: angestpodden@ingetfilter.seBehöver du prata med någon?https://hjalplinjen.semind.se spes.se suicidezero.se teamtilia.sebris.se Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Den generativa AI:n har gett de kriminella ett nytt verktyg. Din röst kan kapas och lura någon anhörig att skicka pengar, bara ett exempel av många. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Generativ AI har blivit en ny guldgruva för de kriminella.Hur ska du göra när du inte längre vet vem det är du talar med i telefon, till exempel?Och hur ska rättsväsendet förhålla sig till teknisk bevisning som till exempel foton och SMS-konversationer när det inte är så självklart att det är äkta?(programmet sändes första gången hösten 2024)”Först tror jag inte på SMS:n men när jag hör rösten, då svänger jag totalt! Jag blev så engagerad när jag hörde rösten.”Ann-Lis Hake, som trodde att det var dottern som ringde men det var det inte”Man tjänar normalt inte något på att misstänka andra men jag tror att behovet av att verifiera interaktion med någon kommer att öka jättemycket.”Lars-Olof Johansson, professor i psykologi vid Göteborgs universitet, som fördjupat sig i varför människor blir lurade.”Vi har fått in anmälningar om AI-genererade röster men vi har inte kunnat fastslå att det är så, men med tanke på den tekniken som finns är det ju inte otroligt att det skulle kunna vara så.”Lotta Mauritzson, brottsförebyggare på Polisens nationella bedrägericentrum i Stockholm.”Vi har nog i Sverige en av världens mest digitaliserade kriminella.”Charlotta Kronblad, doktor i digital transformation. Forskar om gränslandet mellan juridik och teknologi vid avdelningen för informatik vid Göteborgs Universitet Har jobbat som, jurist i flera år.”Kan man längre lita på den tekniska bevisningen, det som hittills varit fundamentet i bevisprövningen.”Henrik Olsson Lilja, försvarsadvokat”Allt har plötsligt ändrats i grunden, nu kan alla göra det här mot alla andra. Den tekniska utvecklingen har demokratiserat det här.”Stefan Axelsson, professor i digital forensik och cybersäkerhet vid Stockholms universitet”Om man allt oftare ifrågasätter äkthet då belastar man forensiska laboratorier med fel uppgifter, och det är i slutänden ett hot mot demokratin.”Lena Klasén, professor i digital forensik vid Linköpings universitet och direktör på nationella operativa avdelningen hos Polismyndigheten.

I podden Sveriges säkerhetschefer möter vi landets säkerhetschefer för att belysa yrkesrollen nu och framöver. Den här gången träffar vi Linda Escar – ”utmanaren” som är säkerhets- och säkerhetsskyddschef på Pensionsmyndigheten sedan ett år. Med mångårig erfarenhet från polisen och Säkerhetspolisen tog Linda Escar 2024 klivet ut från Polishuset på Kungsholmen till Pensionsmyndigheten på Södermalm, en lite mindre myndighet med 1600 medarbetare på åtta orter i landet. Myndighetens uppdrag är att informera om pensioner, betala ut allmän pension (det är den myndighet i landet som hanterar det största ekonomiska värdet) och analysera pensionssystemet. Linda, som ansvarar för en säkerhetsenhet med ungefär tio medarbetare inom civil beredskap, säkerhet och säkerhetsskydd, upplever att hennes arbetsgivare är en öppen och vänlig myndighet, där det är lätt att navigera. Hon har alltid brunnit för Sveriges säkerhet och hade tidigt siktet inställt på att bli polis, vilket hon också blev 22 år gammal. Efter fem år i yttre tjänst i Göteborg flyttade hon till Stockholm och blev livvakt på Säpo. Där blev hon kvar i olika roller i 16 år, innan hon 2020 gick över till Polismyndigheten för att bli biträdande avdelningschef och ställföreträdande säkerhetsskyddschef. Linda Escar tycker det är viktigt att säkerhetschefer kan skapa förtroende i verksamheten och vara modiga, för att våga fatta beslut när det inte finns ett facit. Hon tycker också att det är viktigt att ha stöd från verksamhetens ledning och att vara med i nätverk – man kan samarbeta oerhört långt utan att exponera säkerhetskänsliga delar – hjärtat – i verksamheten, menar hon. Och tycker du att namnet är bekant? Kanske var du en av de lojala TV-tittarna som alltid bänkade sig framför Gladiatorerna? Linda var en av utmanarna och vann säsong 3 som sändes 2001! Podden Sveriges säkerhetschefer produceras av Företagsuniversitetet i samarbete med Aktuell Säkerhet, Qnet och Secnet.

Vid en rad tillfällen har poliser valt att anmäla HVB-hem till Ivo efter upptäckter av bland annat knark, våld och olämplig personal. Vår granskning av 14 fall visar att det sällan lett till några omedelbara åtgärder från Ivo, att Ivo inte återkopplat till poliserna - och att hemmen kunnat fortsätta. Hör det granskande reportaget där Ekots Maria Ridderstedt och Mikael Grill Pettersson mött frustrerade poliser, arga anhöriga - och en tillsynsmyndighet som vill göra om sig själv. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. – Mitt första intryck är att det här är ett ganska nedgånget ställe, en sliten villa, berättar polisen Patrik.Där är en kall vinterdag i februari i år som Patrik och hans poliskollegor och skickas hit till det gamla röda huset på landet för att genomföra en husrannsakan. – En trött 90-säng, liksom inga sängkläder. Det är äckligt täcke, det är jätteskitigt på golvet.De letar efter en mobiltelefon och har fått instruktioner från åklagaren att söka igenom vartenda utrymme tills den hittas.– Vi är ju nere och kryper på golvet och kollar under sängar och i lådor och liksom alla tänkbara ställen.Det här är ett hem för vård och boende, ett så kallat HVB, dit unga kommer för att få vård. Det kan ske frivilligt eller med tvång men det är för sin egen skull man placeras här. – Men sen känner man ju liksom på reglar och på golv och så här att det är ju liksom... Det är ett fettlager som liksom... Här har någon aldrig dammsugit, dammat liksom. Det är äckligt på golvet. Det är äckligt på möblerna.  Patrik och hans kollegor hittar knivar i nästan alla rum och även flera tecken på att de unga använt droger.– Det äckligaste är ju att det är ju råttbajs i alla rum. Alltså överallt, inte litegrann, utan överallt. Det är ju liksom... Det är riktigt jävla äckligt i de här rummen. Till slut hittar poliserna mobiltelefonen som de letade efter. Men Patrik tar också med sig något annat från HVB-hemmet. – Ja, men det är ju en känsla som jag tar med mig när jag lämnar byggnaden. Och det är ju liksom att... Precis på samma sätt som när man har besökt dödsbon eller lägenheter med svår psykisk ohälsa där det aldrig städas. Det är att doften sätter sig i kläderna och i nässporren och i huden, i porerna. Alltså att man tar med sig den äckliga doften. Man vill hem och duscha, det är det jag minns.Väl tillbaka på polisstationen kan Patrik inte släppa tankarna på det han varit med om och han gör en anmälan till Inspektionen för vård och omsorg, Ivo.  – Det var det minsta jag kunde göra. Och det är väl just med tanke på att det bor barn där som är där av en anledning. Och att de ska på något sätt då få vård och kunna komma på fötter igen.  I slutet av sommaren publicerade polisen en rapport om att flera HVB-hem drivs av kriminella. Enligt uppgift till Ekot berodde det på en frustration inom Polismyndigheten över att inspektionsmyndigheten Ivo inte agerat tillräckligt.Men vad har egentligen hänt när Patrik och andra poliser som hört av sig till Ivo?Ivo får ta emot en stor mängd klagomål på HVB-hem (hem för vård och boende), det kan vara placerade barn eller föräldrar hör av sig för att de är missnöjda.Men vad händer när polisen vänder sig till Ivo.Det HVB-hem som polisen Patrik anmäler är inte det första han besökt. Han har många gånger gått in i bostäder där det bott missbrukare och människor som lever med psykisk ohälsa. Han har sett det mesta. I sin anmälan kallar han HVB-hemmet ett sanitärt ruckel:– Ja, en märklig miljö ändå för att liksom... Ungdomar som blir... Ska vara på den här platsen och få vård på något sätt.Ägaren till det här HVB-hemmet håller inte alls med om den här beskrivningen. Det beskrivs som en omsorgsfull och utvecklande miljö där ungdomar kan blomstra.Men vi kan se att Ivo tidigare tagit emot flera klagomål om just det här stället. Så här säger en av killarna som bott på en av de här hemmen:– Man hörde råttor på nätterna. Hygienen där...det var ju inget fint. Det var inget bra där. Det var farligt.Så här säger en mamma till en annan kille, som hade sin son här för flera år sedan. När hon kom dit reagerade hon på hur smutsigt det var där:– Va, ska det verkligen vara såhär? Det här känns inte någon bra. Jag fick bara en dålig känsla direkt.När hon kommer på ett oanmält besök och ska gå på killarnas gemensamma toalett blir hon chockad.– Shit alltså... Sen ser jag att fönstren är väldigt smutsiga. Och det är bajs på väggarna, avföring som bara hänger där och torkat fast. Sen också minns jag att det var väldigt kallt . De hade stängt av värmen. Barn ska inte vistas i sådana miljöer. Ingen ska vistas i sådana miljöer.Ivo har efter det här gjort flera inspektioner men inte anmärkt på boendemiljön.Polisens Patriks anmälan leder inte till någon omedelbar åtgärd från Ivo utan man meddelar Patrik att frågan ska tas upp i den årliga tillsynen– Och när jag läste det så blev jag ganska förvånad över att svaret var ganska tunt. Och också förvånad över att jag inte fick ett fyllare svar trots att jag hade varit ganska tydlig med anledningen till varför jag anmälde det, och bland annat då var det tydligt med att jag är polis.Den tillsynen har just inletts nu i höst, nästan sju månader efter att anmälan gjordes.På Ivo får vi träffa Peder Karlsson som är avdelningschef för tillsyn:– Den beskrivning du ger här och som finns, den är ju förskräcklig, och jag tycker att det här är naturligtvis inte vad man kan bedöma som kvalitet.Är det någon skillnad på om en polis slår larm om missförhållanden på ett ställe? Jämfört med om en förälder eller ungdom slår larm?– Vi värderar ju all information som kommer in. Det är ju lika viktigt när en ungdom eller kanske ibland viktigare när en ungdom själv tar kontakter. Men vi värderar ju all information vi får och tar ställning till den utifrån vårt uppdrag och vilka möjligheter vi har. Vi måste verifiera och få fram den typen av brister som behövs för att vi ska kunna agera utifrån myndighetens uppdrag.Peder Karlsson vill inte kommentera det enskilda fallet eftersom den årliga tillsynen för just det här hemmet inletts och då är ett pågående ärende.Han bekräftar att om uppgifterna i anmälan är tillräckligt allvarliga har Ivo möjlighet att fatta beslut och åka ut samma dag. Ivo har också stängt några HVB-hem utifrån uppgifter de fått från polisen.Men kan nu visa att under de senaste två åren har enskilda poliser – vid minst fjorton tillfällen anmält olika typer av missförhållanden på HVB-hem till Ivo. Vi har undersökt vad som hänt i just de här fallen, och trots polisernas anmälningar om allvarliga missförhållanden har alla kunnat fortsätta sin verksamhet.Polisen Therese berättar varför hon gjorde en anmälan:– Därför att det kom in flera olika händelser kring det här specifika HVB -hemmet, hur personalen verkade sakna utbildning när det gällde utåtagerande ungdomar. Dels bemötandet och sen att de verkade nästan som att de verkade straffa ungdomarna på något sätt genom att... Ja, men det var någon dörr... någon ungdom som inte hade möjlighet att stänga dörren om sig till sitt rum. Eller att den inte fick gå till skolan.Polisen Jonatan säger att han fick uppgifter om ett boende som han ansåg vara väldigt problematiska och oroväckande.– Det handlade bland annat om narkotikahantering och narkotikabruk bland de här ungdomarna på boendet. Men vissa andra missförhållanden som uppgifter om att det inte fanns tillräckligt med mat. Och det här kände jag självklart att jag inte kunde blunda för.Till ett boende har polisen skickats 24 gånger på ett år – alltså nästan varannan vecka. Polisen skriver i sin anmälan att HVB-hemmet inte verkar ha kapacitet eller kompetens att hantera personerna som bor där.På ett annat boende står mat framme, är 30 grader varmt och luktar förfärligt enligt anmälan. Polisen pekar också på att personal VET att ungdomarna tar droger och att känslan är att det är ungdomarna som styr.Vi har gått igenom vad som hänt i de fall där enskilda poliser gjort anmälningar de senaste två åren. Anmälningarna ledde oftast inte till någon omedelbar insats från Ivo, mer än att man skickade klagomålet vidare till företaget. I den årliga tillsynen tar Ivo upp kritiken och tycks ofta nöja sig med ägarens svar. I en handfull fall får verksamheten någon slags kritik och de flesta poliser har inte heller kontaktats för att myndigheten ska få mer information.Så här säger polisen Jonathan:– Jag har inte fått någon återkoppling, faktiskt.De hörde inte av sig alls?– Nej, inte som jag känner till. Jag har inte hört något i alla fall. Det gör mig såklart besviken att inte en oro tas på allvar.Inte heller Therese fick nån återkoppling från Ivo:– Vi sitter på olika uppgifter och jag tror att de kan vara behjälpta av oss och vi kan vara behjälpta av dem. Så att...samverkan.Men du fick aldrig någon följdfråga?– Nej fick ingen följdfråga.Peder Karlsson, tillsynschef på Ivo, igen:– Vi brukar i normalfallet inte återkoppla till alla som tipsar oss. Och det är inte så heller att alla ber om det.Men kan det inte vara värt att göra just det just om det är en polis som har rört av sig?– Återigen, vi hanterar all information som kommer till myndigheten på ett likartat sätt, som jag sa har vi väldigt stora mängder information in som vi hanterar och försöker värdera för att prioritera våra resurser och var vi ska inspektera.Men här är det ju poliser som har hört av sig med sina mobilnummer, mejladresser, kontaktuppgifter. Nästan ingen har blivit kontaktad av Ivo för mer information eller för samarbete på något sätt.– Jag har ingen riktigt bra förklaring till hur vi har jobbat i de ärendena men vad jag vet är att i dag utvecklar vi tillsynen så att vi ska ha ett bättre sätt att hantera all information.Ivos Peder Karlsson är självkritisk till Ivos hantering av polisernas anmälningar som vi gått igenom.– Vi håller på att förändra vårt sätt att bedriva tillsyn i de här verksamheterna och också naturligtvis värdera grunderna för hur man får ha tillstånd.Killen som hördes tidigare i reportaget kallar vi för Hugo. Han hamnade på ett av de här hemmen som poliserna anmält efter att han fastnat i drogmissbruk i ettan på gymnasiet och tagit en överdos. Han beskriver hur det var att bo här:– Alltså det var lortigt överallt.Hur kändes det att vara i det då?–Man blev lite äcklad. Liksom för hur det såg ut. Hur det var. Hur de kunde tillåta det. Liksom hur det kunde fortsätta. Utan att det blev någon ändring.Flera HVB-hem som anmälts har i svar till Ivo tillbakavisat polisernas kritik. Ägaren till det boende som Hugo bodde på uppger för oss att man tar all kritik om boendemiljön mycket allvarligt och undersöker och åtgärdar eventuella problem.Men det ska visa sig att städning inte är det enda problem som finns på det här stället. I nästa del hör du mer av Hugos berättelse.Hugo heter egentligen något annat. Den andra killens mamma gör också det. Hennes röst är utbytt.

Petra Lundh om gängens samarbete med främmande makt, om färre skjutningar och högre uppklaring, och om varför hon tycker att vi behöver ändra det tillitsbaserade samhället. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Petra Lundh efterträdde Anders Thornberg som rikspolischef i december i fjol. Hon har en bakgrund som domare, riksåklagare och hovrättspresident för Svea hovrätt. Hon har också varit regeringens utredare för en rad av de straffskärpningar som genomförts under senare tid.På frågan om hur mycket det har kliat i fingrarna på henne att förändra polisens arbete när hon betraktade det från domarhåll svarar hon: ”Ganska mycket, kan jag säga.” och hon nämner bland annat att polisen måste bli vassare på att hantera vardagsbrott som relationsbrott, bedrägerier och stölder.”Där har vi haft svårt att mäkta med det eftersom den grova brottsligheten har tagit kraft. Men nu har vi ju tagit ett rejält grepp om det där och försöker verkligen. För vi måste mäkta med två saker samtidigt, det kan inte bara vara de grova brotten utan även det här mellanskiktet, det handlar inte minst om samhällskontraktet och annat, tillit till myndigheter.”, säger Petra Lundh.Attentaten mot Israels ambassaderI veckan attackerades Israels ambassader – både i Stockholm och i Köpenhamn, och enligt åklagare finns en koppling mellan de två dåden. Enligt Säkerhetspolisen finns det också tecken på att det kan finnas kopplingar till Iran.Enligt uppgifter från den israeliska underrättelsetjänsten Mossad så ska attentaten ha utförts på uppdrag av Foxtrot-nätverkets ledare Rawa Majid som enligt Mossad nu är agent för Iran. Rikspolischef Petra Lundh betonar att ingenting är bekräftat än.”Så vi vet ju inte det än. Men skulle det vara så så visar ju det på allvarligheten som vi har i det här landet, nu är det inte bara gängkriminalitet och grov organiserad brottslighet utan nu kan det vara annat också som ligger bakom. Då är det klart att det är en oerhört allvarlig situation vi har”, säger Petra Lundh.Färre skjutningar och större uppklaringAntalet dödliga skjutningar ser ut att minska i år – efter rekordhöga nivåer under fler år. Enligt Polismyndighetens statistik har polisen också blivit bättre på att klara upp de grova gängbrotten. Enligt Petra Lundh har uppklaringen ökat från runt 20 till över 70-80 procent på kort tid.När Polismyndigheten nu talar om ökad uppklaring handlar det om andelen ärenden som redovisas till åklagare. Sedan är det inte säkert att ärendena leder till fällande domar, något som kan ta flera år. Så hur säker är rikspolischefen på att de höga uppklaringssiffrorna kommer att stå sig?”Nej, vi kan inte garantera, det är ju åklagare som driver det här. Och vi får säkert inte fällande domar i alla mål som drivs, men får vi det i de allra flesta, som vi får nu, så får vi vara nöjda. Men det här är ju för att kunna visa rent statistiskt att det går upp, för annars skulle vi få vänta i ytterligare ett par år.”, säger Petra Lundh. Gäst: Petra Lundh, rikspolischefProgramledare: Katarina von ArndtKommentar: Caroline Mellgren, biträdande professor i kriminologi och prefekt för institutionen för polisiärt arbete vid Malmö universitet. Producent: Maja LagercrantzTekniker: Stina FagerbergIntervjun spelades in på förmiddagen fredag den 4 oktober 2024.

3 oktober. Richard Jomshof var misstänkt för hets mot folkgrupp, men friades sedan. Men vad innebär egentligen det brottet? Hur ser lagen och praxis ut? Hans Gunnar Axberger, tidigare JO, och Hans-Olof Sandén, rättschef vid Polismyndigheten region väst, diskuterar med Andreas Ericson.

Den generativa AI:n har gett de kriminella ett användbart verktyg. Din röst kan kapas och lura någon anhörig att skicka pengar, bara ett exempel av många. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Den generativa AI:n har blivit en ny guldgruva för de kriminella, bedrägerierna ökar.Hur ska du göra när du inte längre vet vem det är du talar med i telefon, till exempel?Och hur ska rättsväsendet förhålla sig till teknisk bevisning som till exempel foton och SMS-konversationer när det inte är så självklart att det är äkta?”Först tror jag inte på SMS:n men när jag hör rösten, då svänger jag totalt! Jag blev så engagerad när jag hörde rösten.” Ann-Lis Hake, som trodde att det var dottern som ringde men det var det inte”Man tjänar normalt inte något på att misstänka andra men jag tror att behovet av att verifiera interaktion med någon kommer att öka jättemycket.” Lars-Olof Johansson, professor i psykologi vid Göteborgs universitet, som fördjupat sig i varför människor blir lurade.”Vi har fått in anmälningar om AI-genererade röster men vi har inte kunnat fastslå att det är så, men med tanke på den tekniken som finns är det ju inte otroligt att det skulle kunna vara så.” Lotta Mauritzson, brottsförebyggare på Polisens nationella bedrägericentrum i Stockholm.”Vi har nog i Sverige en av världens mest digitaliserade kriminella.” Charlotta Kronblad, doktor i digital transformation. Forskar om gränslandet mellan juridik och teknologi vid avdelningen för informatik vid Göteborgs Universitet Har jobbat som, jurist i flera år.”Kan man längre lita på den tekniska bevisningen, det som hittills varit fundamentet i bevisprövningen.” Henrik Olsson Lilja, försvarsadvokat”Allt har plötsligt ändrats i grunden, nu kan alla göra det här mot alla andra. Den tekniska utvecklingen har demokratiserat det här.” Stefan Axelsson, professor i digital forensik och cybersäkerhet vid Stockholms universitet”Om man allt oftare ifrågasätter äkthet då belastar man forensiska laboratorier med fel uppgifter, och det är i slutänden ett hot mot demokratin.” Lena Klasén, professor i digital forensik vid Linköpings universitet och direktör på nationella operativa avdelningen hos Polismyndigheten.Producent och reporter: Anders Diamantanders.diamant@sverigesradio.se

Häpnadsväckande, eller varför skriver han som han gör? "Mutor, riggade affärer, smutsiga offentliga upphandlingar. Men även förälskade poliser som läcker hemligheter till gängkriminella är en del av den växande svenska korruptionen. Vad är egentligen korruption? När detta missbruk av maktposition för egen vinning uppmärksammas, tenderar det att handla om människor med en moral mer elastisk än en gummisnodd och snabba cash i sikte. Men en utomordentlig journalistisk granskning som Dagens Nyheter har gjort handlar om någonting annat. Nämligen honungsfällor och polisläckor. Poliser och civilanställda utredare som förälskar sig i grovt kriminella män och börjar förse dem med sekretessbelagda uppgifter. För gangsters är givetvis upplysningar om allt från vad de är misstänkta för till var fiender eller vittnen kan tänka befinna sig fantastisk information. För polisen är det här hotet närmast att betrakta som en katastrof. En katastrof för tilliten mellan kollegor och för arbetsmoralen. På sikt är det någonting ännu värre, nämligen ett minskande och möjligen rent av förlorat förtroende för polisen och för staten. Det må låta alarmistiskt, men infiltration av det här slaget är farligt för demokratin. DN:s granskning visar att det har gjorts 514 anmälningar om misstänkta läckor sedan 2018 och att minst 30 polisanställda har sparkats eller sagt upp sig efter att ha konfronterats som säkerhetsrisker. Där finns den unga poliskvinnan som försåg sin grovt kriminelle pojkvän med information. En fiende blev grovt misshandlad, en annan är spårlöst försvunnen. Där finns kontrollanten vid gränspolisen som sålde hemliga uppgifter till kriminella gäng. Kort efter hennes slagningar på två män blev de mördade. Där finns den civilanställda kvinnliga utredaren som hade sexuella relationer med fyra gangsters och som avslöjades med att läcka. I några av fallen har de avslöjade fått jobb inom andra myndigheter där de fortsätter att handskas med sekretessbelagd information. Skäl att ta sig för pannan saknas sannerligen inte. Hur stort mörkertalet är vet vi av lätt insedda skäl inte, men att allt inte avslöjas råder det ingen tvekan om. Jag antar att det inte finns någon anledning att förvånas. Den grova brottsligheten bär inom sig viss kreativitet, den blir allt mer raffinerad, utvecklar sina arbetsmetoder, hittar nya vägar. Att snärja polisanställda känslomässigt, lura i dem att de har en framtid ihop, är bara en del i en komplex verksamhet. Till saken hör också att Sverige de senaste årtiondena har tenderat att bli mer som Europa och världen i övrigt. På gott och på ont. Den här sortens läckor har polisen i södra Europa haft problem med länge. Att Sverige inte längre är en idyll visar sig också i Transparency Internationals granskningar. Organisationen mäter varje år den upplevda utbredningen av korruption, denna brottslighet som förgiftar och som gröper ur tilltron i samhället. Den svenska utvecklingen är negativ. I år hamnade landet på en ny lägsta nivå och tappar i förhållande till de nordiska grannländerna. Faktum är att endast fyra andra länder i EU har en sämre utveckling. Visserligen sker tappet från en mycket hög position. Sverige rankas som det sjätte minst korrumperade landet i världen, men trenden är oroande. Då och då ser vi rubrikerna fladdra förbi: Verksamhetschefen på Akademiska sjukhuset i Uppsala som dömdes till fängelse för att ha tagit emot mutor från olika leverantörer, besiktningsmän som låter fordon passera mot betalning, fångar som försöker köpa information om anstalters larmsystem ... Ett uppmärksammat exempel på en annan slags korruption är den kvinnliga handläggren på en domstol som försåg sin kriminelle älskare med nyttiga hemligheter. En god nyhet är att Avdelningen för särskilda utredningar, en fristående organisation inom Polismyndigheten som utreder misstänkta brott av det här slaget, har utvecklat sin kompetens. Förmågan att bekämpa korruption, insiderverksamhet och infiltration har stärkts. Den mindre goda nyheten är att även den organiserade brottsligheten fortsätter att utveckla sina metoder." De Fria är en folkrörelse som jobbar för demokrati genom en upplyst och medveten befolkning! Stöd oss: SWISH: 070 - 621 19 92 (mottagare Sofia S) PATREON: https://patreon.com/defria_se HEMSIDA: https://defria.se FACEBOOK: https://facebook.com/defria.se

Babs Drougge på P3 Nyheter förklarar morgonens stora nyheter, alltid tillsammans med programledarna för Morgonpasset i P3: Linnéa Wikblad och David Druid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Gängkriminella lockar poliser att läcka hemliga uppgifter, antingen genom regelrätt utpressning – eller med kärlek och sex. Det framkommer av DN:s granskning av infiltratörer inom Polismyndigheten.Sen pratar vi om årets valborgsfirande som redan dragit igång i studentstäderna. Och nu vill Karlstad ta upp kampen mot både Uppsala och Lund om att bli den mesta valborgsstaden.

Linnea Rönnqvist förkunnar för oss att vårvärmen är här och stannar kvar i Göteborg, typ. Hon snackar också om det senaste i härvan mot skolan ISGR i Göteborg där skolan misstänks ha brutit mot en drös olika lagar.Kalle Berg pratar om hur gängkriminella infiltrerar Polismyndigheten, genom att förföra olika poliser. Han pratar också om den tragiska händelsen där en bil körde över bord i Norrtälje i helgen där två personer dog.Sedan gästas vi av Josephine Freje, en av två journalister som granskat varför tvåbarnspappan Gustav sköts ihjäl av insatsstyrkan. Enligt polisen var han psykiskt sjuk och attackerade polisen. Men är det verkligen sanningen? Ny dokumentär släppt på GP!Dessutom: Katt postades av misstag, nya fynd i historien om springnotan i Malmö, unika Legofyndet i England och så ska du tänka om du är sen med deklarationen! Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Den senaste tiden har sex kvinnor dödats och det är män i deras närhet som misstänks för morden, något som fått debatten om partnervåld att blossa upp igen. Hur ska vi få ett slut på att kvinnor dödas av sina män? Shilan Caman är forskare på KI och analytiker på Polismyndigheten med fokus på just dödligt partnervåld. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Programledare: David Druid och Linnea Wikblad

Jämställdhets- och biträdande arbetsmarknadsminister Paulina Brandberg besöker SNS i samband med en rapportlansering om riskfaktorer för och konsekvenser av mäns våld mot kvinnor. Medverkande Paulina Brandberg (L), jämställdhets- och biträdande arbetsmarknadsminister Arizo Karimi, docent i nationalekonomi, Uppsala universitet Andreas Lindman, enhetschef för Nexus resurscentrum inom socialförvaltningen på Uppsala kommun. Nexus är en stödverksamhet för personer som blir utsatta för hot eller våld av någon närstående eller för sexuell exploatering. Hanna Mühlrad, forskare i nationalekonomi, IFAU Cecilia Närfors, tillförordnad biträdande sektionschef på BIN-sektionen i polisområde Stockholm syd, Polismyndigheten Åsa Witkowski, sakkunnig kvinnofrid, Unizon Samtalet modereras av Ilinca Benson, vd på SNS.

Han har själv ett långt brottsregister men han ville inte vara delaktig i ett mord och tipsade polisen. En dödssynd, enligt kriminellas logik, och nu fruktar han för sitt liv. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Några dagar före julafton 2023 slår polisen till mot en lägenhet i Borlänge, flera personer grips. Tillslaget har varit möjligt tack vare att en av de gripna har tipsat polisen om vad som var på gång: att det planerades ett mord på en av gängledaren Ismail Abdos släktingar. Tipsaren är själv kriminell sedan länge, dömd för både narkotikabrott och våldsbrott. ”Jag är inte Guds bästa barn, jag är inte en bra människa men jag vill inte ha mord på mitt samvete”, säger mannen till P3 Krim. Mordet avstyrdes men samtidigt har han brutit mot den kriminella ”regeln”, att inte prata med polisen. Han har blivit en golare och i samband med åtal och rättegång blir hans namn, och det han har gjort, offentligt. ”Jag räknar timmar, sekunder, dagar. Det är är inte om det ska ske, utan när”, säger mannen som nu fruktar för sitt liv och har flytt landet. Han har fått visst skydd av polisen men säger att han inte känner sig trygg med det, och han är kritisk till hur polisen har hanterat hans fall. P3 Krim har sökt BOPS, polisens brottsoffer- och personsäkerhetsverksamhet, för att få svar på hur de ser på kritiken men endast fått svaret att de aldrig uttalar sig i specifika fall. Uppdatering 21 mars - skriftligt svar från Polismyndigheten: Det vi kan säga rent generellt är att skyddsåtgärderna som polisen beslutar om kan variera från ett säkerhetshöjande samtal till personskydd, och det kan även handla om åtgärder mot hotaktören. En avvägning mellan risker och livskvalitet görs också alltid. Skyddsåtgärder förutsätter dock att den som ska skyddas accepterar och medverkar till skyddsåtgärderna. De kan inte vidtas mot någons vilja. Polismyndigheten bedriver det här arbetet i nära samverkan med andra myndigheter och kommuner utifrån de behoven som uppstår. Ibland är det skillnad mellan upplevd och faktiskt hotbild där Polismyndighetens arbete med skydd hanterar faktisk hotbild. Att känna sig hotad, även om det inte finns en hotbild, medför ofta inskränkningar i individens leverne och för att komma till rätta med den upplevelsen krävs ibland stöd, istället för skydd. Det stödet ska tillgodoses av andra aktörer i samhället såsom kommunerna och den brottsofferstödjande verksamheten.Polismyndigheten kan dock inte gå in på detaljerade uppgifter rörande myndighetens arbete med brottsoffer och personsäkerhet, då det handlar om våra arbetsmetoder. Vi kan heller inte kommentera enskilda ärenden, då det är en del av skyddet. Det är av den anledningen vi avböjer medverkan i en intervju.Programledare: Linus Lindahl och Mariela Quintana MelinProducent: Jenny HellströmLjudtekniker: Johan HörnqvistKontakt: p3krim@sverigesradio.seTipstelefon: 0734-61 29 15 (samma på Signal)

"Krigsdelegationen, som kan ersätta riksdagen vid krig eller krigsfara, har genomfört en övning. Scenariot i övningen var ett väpnat angrepp och svåra samhällsstörningar. Krigsdelegationen som kan ersätta riksdagen ska regelbundet genomföra övningar med syfte att stärka förmågan att utöva det parlamentariska uppdraget även när Sverige är i krig och krigsfara. Scenariot i denna övning var ett väpnat angrepp och svåra samhällsstörningar. – Krigsdelegationen har övat på att upprätthålla den parlamentariska processen under svåra förhållanden. Övningen har gått bra och gett värdefull kunskap till krigsdelegationen, Riksdagsförvaltningen och övriga deltagare, säger Andreas Norlén, riksdagens talman och ordförande i krigsdelegationen i ett pressmeddelande. Övningen genomfördes i tillsammans med flera myndigheter, bland andra Regeringskansliet, Säkerhetspolisen, Polismyndigheten och Försvarsmakten. Krigsdelegationen träder inte automatiskt in Krigsdelegationen består av talmannen och 50 riksdagsledamöter. Ledamöterna väljs av riksdagen för varje mandatperiod. Krigsdelegationen träder inte automatiskt in i riksdagens ställe vid krig eller krigsfara. Det krävs ett aktivt beslut för att det ska ske och att förhållandena kräver att Krigsdelegationen ska träda in, alltså när riksdagen inte längre kan fungera. För ett beslut krävs att statsministern och sex av Utrikesnämndens ledamöter röstar för det." De Fria är en folkrörelse som jobbar för demokrati genom en upplyst och medveten befolkning! Stöd oss: SWISH: 070 - 621 19 92 (mottagare Sofia S) PATREON: https://patreon.com/defria_se HEMSIDA: https://defria.se FACEBOOK: https://facebook.com/defria.se

GW sågar gängrapport och JG sågar NATO-avtalet... Kriminologen Leif GW Persson menar att polisens rapport om antalet gängkriminella i Sverige inte stämmer. Han tror att polisen vill kompensera för tidigare siffror. – Ska man lösa sådana här räkneproblem ska man inte vända sig till polisen, säger GW Persson i TV4:s ”Nyhetsmorgon”. Det var i fredags som rikspolischef Petra Lundh tillsammans med justitieminister Gunnar Strömmer (M) presenterade en ny lägesbild. Den visade att 62 000 personer i Sverige är kopplade till gängkriminalitet. Av dem bedömdes 14 000 vara aktiva. Men Leif GW Persson tror inte att siffrorna stämmer. Han menar att siffran inte är i närheten av 62 000 personer. – Det tror jag inte ett ögonblick på. Ska man lösa sådana här räkneproblem ska man inte vända sig till polisen, säger Leif GW Persson i TV4:s Nyhetsmorgon. Han anser att polisen försöker kompensera för tidigare låga siffror – tidigare kopplade Polismyndigheten 30 000 personer i Sverige till gängkriminaliteten i landet. I stället för 62 000 personer så menar kriminologen att det rör sig om hälften så många. – Pratar vi personer i ledningsfunktioner talar vi om några hundratal. Talar vi om aktivt involverade i det man faktiskt gör talar vi i storleksordningen kanske ett 1 000-tal personer. Han erbjuder även sin hjälp till polisen med att göra en ny bedömning. – Om de erbjuder mig sitt underlag lovar jag att göra det helt gratis åt dem, så kan de åtminstone få en second opinion, säger han. Det tror vi det... De Fria är en folkrörelse som jobbar för demokrati genom en upplyst och medveten befolkning! Stöd oss: SWISH: 070 - 621 19 92 (mottagare Sofia S) PATREON: https://patreon.com/defria_se HEMSIDA: https://defria.se FACEBOOK: https://facebook.com/defria.se

Hur effektivt är det att sätta upp övervakningskameror? I vilken utsträckning påverkar polisens insatser brottsligheten? Och hur kan vi veta om det är värt att satsa resurser på dessa åtgärder eller om de skulle göra mer nytta på andra områden? Medverkande Torsten Elofsson (KD), rättspolitisk talesperson och ledamot i justitieutskottet Lena Klasén, direktör vid Polismyndigheten samt adjungerad professor vid Linköpings universitet Petter Löberg (S), ledamot i justitieutskottet Mikael Priks, professor i nationalekonomi, Stockholms universitet. Katharina von Sydow, Polisförbundets ordförande. Polisförbundet är ett fackligt yrkesförbund för poliser och 91 procent av alla yrkesaktiva poliser är medlemmar. Jonas Söderstrand, projektledare och verksamhetsansvarig drönarverksamhet, Avarn Security Samtalet leds av Emelie Lekebjer, senior projektledare på SNS.

Arkeologer är experter på att gräva fram skelett och att analysera mänskliga kvarlevor, vilket gör dem till utmärkta brottsplatsundersökare. Nu anställs de av den svenska polisen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. - Om man hittar en död kropp ute i naturen, så kallar man direkt på oss. Då ska vi försöka avgöra om det handlar om en olycka eller kanske ett mord.Det säger Zohra Linder Ben Salah, polis i Stockholm, men också utbildad arkeolog.Arkeologer har specialkunskaper som kräver många års erfarenhet och studier. Till exempel förmågan att artbestämma delar av skelett och analysera vad som hänt före och efter döden med en kropp. De har också fått en blick för förändringar i naturen, var någonstans någon har grävt, nyligen eller för många år sedan. Inom arkeologin lär man sig också att gräva fram föremål utan att någon information går förlorad, och att noggrant dokumentera alla fynd för eftervärlden.Det här är några av de kompetenser som gör att polisen i Sverige nu lanserar forensisk, alltså kriminalteknisk, arkeologi som en fast resurs med arkeologer anställda på Nationellt forensiskt centrum, NFC.I programmet kan man bland annat höra om hur arkeologer hittat nedgrävda mordoffer och identifierat förolyckade individer med hjälp av skelettrester.De forensiska arkeologerna Jesper Olsson, Clara Alfsdotter och Zohra Linder Ben Salah berättar om sina specialkunskaper, och vi hör kriminalinspektör Marie Jansdotter om hur hon har haft hjälp av arkeologer i sina utredningar. Medverkande: Zohra Linder Ben Salah, kriminaltekniker Polismyndigheten; Jesper Olsson och Clara Alfsdotter, forensiska arkeologer Nationellt forensiskt centrum Malmö; Marie Jansdotter, kriminalinspektör polisregion syd.Reporter: Tomas LindbladProducent: Björn Gunérbjorn.guner@sr.seProgrammet är en repris från den 21 november 2023.

Mia-Maria Magnusson var spanare på polisen men saknade action i samarbetet kring öppna drogscener. Att kombinera rollen som forskare på Malmö Universitet med arbete som analytiker på Polismyndigheten visade sig vara en bra kombo. Vad blev resultatet av den praktiknära forskningen och hur blir arbetet mot öppna drogscener beständigt? Hur har öppna drogscener förändrats över tid och plats och hur påverkas människor som lever nära dem? Lyssna på samtalet mellan Mia-Maria Magnusson och Jessica Vikberg i Narkopodden avsnitt 81. Programledare: Jessica Vikberg narkopodden@rns.se Speakerröst: Ulf Elfving Vinjettmusik: Magnus Rosén @magnusrosenofficial Klipp och mixning: Tjarls Metzmaa, Styrelsepost.se

I podden Sveriges säkerhetschefer möter vi landets säkerhetschefer för att belysa yrkesrollen nu och framöver. Den här gången möter vi Emir Gazibegovic, som för ett ungefär ett halvår sedan ”kapade det ena benet” och lämnade arbetet som operativ samordnare inom Polismyndigheten för att ta klivet ut i det civila och bli säkerhetschef i Södertälje kommun. Emir är säkerhetschef i Södertälje kommun sedan maj 2023 efter att i 17 år ha arbetat inom Polismyndigheten, företrädesvis med spaning och i några av de största insatserna mot grov organiserad brottslighet. Då var han polis 24-7, i dag lever han som säkerhetschef 24-7. Emir kom till Sverige som 11-åring, då hans familj flydde från kriget i Bosnien och han är uppvuxen i en förort som numera ses som socialt utsatt – det är en bakgrund som han känner att han hade nytta av i polisyrket men även som säkerhetschef i Södertälje. Södertälje kantas numera ofta av svarta rubriker men har ett anrikt förflutet som industri- och arbetarstad och - som med sina nästan 80.000 invånare - också huserar bland annat Scania och Astra Zeneca. Genom åren har ett flertal stora samverkansinsatser gjorts i staden och Emir känner att säkerhet står högt på agendan i alla led. Hans avdelning består av nio medarbetare och står på de två benen brottsförebyggande arbete/trygghet och totalförsvarsfrågor. Han är också säkerhetsskyddschef för förvaltningarna, är strategiskt placerad, direkt under stadsdelsdirektören, och ingår i ledningsgruppen. Det finns dessutom säkerhetssamordnare på varje förvaltning, som han har ett nära samarbete med för att skapa enhetlighet. Emir anser att brottsförebyggande arbete är fundamentalt, men inte ska ses som ett projekt, utan snarare som en gedigen samhällsinsats där det krävs uthållighet. Hans drivkraft är – och har alltid varit – att göra skillnad och han ser medarbetarna och teamet som det viktigaste verktyget – ”som ett lag når man målet”. Som säkerhetschef tycker han att det viktigaste är att identifiera den verksamhet man arbetar i och ta ut riktningen framåt. Podden Sveriges säkerhetschefer produceras i samarbete med Aktuell Säkerhet, Qnet och Secnet.

Arkeologer är experter på att gräva fram skelett och att analysera mänskliga kvarlevor, vilket gör dem till utmärkta brottsplatsundersökare. Nu anställs de av den svenska polisen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. - Om man hittar en död kropp ute i naturen, så kallar man direkt på oss. Då ska vi försöka avgöra om det handlar om en olycka eller kanske ett mord.Det säger Zohra Linder Ben Salah, polis i Stockholm, men också utbildad arkeolog.Arkeologer har specialkunskaper som kräver många års erfarenhet och studier. Till exempel förmågan att artbestämma delar av skelett och analysera vad som hänt före och efter döden med en kropp. De har också fått en blick för förändringar i naturen, var någonstans någon har grävt, nyligen eller för många år sedan. Inom arkeologin lär man sig också att gräva fram föremål utan att någon information går förlorad, och att noggrant dokumentera alla fynd för eftervärlden.Det här är några av de kompetenser som gör att polisen i Sverige nu lanserar forensisk, alltså kriminalteknisk, arkeologi som en fast resurs med arkeologer anställda på Nationellt forensiskt centrum, NFC.I programmet kan man bland annat höra om hur arkeologer hittat nedgrävda mordoffer och identifierat förolyckade individer med hjälp av skelettrester.De forensiska arkeologerna Jesper Olsson, Clara Alfsdotter och Zohra Linder Ben Salah berättar om sina specialkunskaper, och vi hör kriminalinspektör Marie Jansdotter om hur hon har haft hjälp av arkeologer i sina utredningar. Medverkande: Zohra Linder Ben Salah, kriminaltekniker Polismyndigheten; Jesper Olsson och Clara Alfsdotter, forensiska arkeologer Nationellt forensiskt centrum Malmö; Marie Jansdotter, kriminalinspektör polisregion syd.Reporter: Tomas LindbladProducent: Björn Gunérbjorn.guner@sr.se

Skolan ska vara en trygg plats för lärande, men de senaste åren har vi i Sverige sett flera exempel där elever utfört planerade attacker mot sina lärare eller skolkamrater. Skolattacker har framför allt drabbat skolor i de västra och södra delarna av Sverige. Förutom skolattacker riskerar den grova organiserade brottsligheten att göra skolan till en mer utsatt plats för dödligt våld, då fler barn och unga rekryteras till kriminella gäng. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, har tillsammans med Polisen och Center för våldsbejakande extremism tagit fram en vägledning för hur skolor kan förebygga våldshandlingar med stora konsekvenser. Den innehåller praktiska råd om hur skolrum kan inredas för att kunna barrikaderas inifrån och råd om alternativa uppsamlingsplatser. Den poängterar också vikten av återhämning och krisstöd efter en händelse. I avsnittet kommer vi att diskutera hur dödligt våld i skolan hanteras. Vad kan vi göra innan, under och efter en attack och vad kan det innebära i praktiken? Medverkar i avsnittet gör: Daniel Hedman, poliskommissarie, Nationella operativa avdelningen, Polismyndigheten. Ann-Charlotte Gavelin Rydman, Förbundsordförande, Sveriges skolledare. Djeno Mahic, tidigare rektor, Kronans grundskola i Trollhättan Samtalet leds av Lotta Lundmark, programansvarig för krisberedskap och civilt försvar hos Folk och Försvar.

Johan Olsson, chef för polisens nationella operativa avdelning, Noa, om att fler anhöriga till gängkriminella mördas, om Foxtrotnätverket och om hur polisen ska få slut på våldet. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Sedan början av september har en kraftig våldsvåg dragit fram över framför allt Stockholm och Uppsala med sprängningar och skjutningar nästan dagligen. Flera av dödsoffren är anhöriga till gängkriminella – personer som inte själva är inblandade i brottslighet. Johan Olsson säger att nätverk har passerat gränsen för att ge sig på anhöriga, precis som det blivit vanligare med yngre gärningsmän. Han säger att ett stort antal människor kan vara måltavlor för gängvåldet.”Det här är rörlig materia hela tiden. De kriminella konflikterna rör sig, nya nätverk och nya allianser uppstår. Nätverken klyvs, de rör sig hela tiden. Så fort ett våldsbrott begås, så är det någon som utfört och beordrat det, då dyker det upp nya människor, det är viktigt att ha bilden att det är väldigt rörlig materia. Men när det gäller antalet personer vi jobbar med utifrån att de kan utsättas för stora brott här och nu, så är det väldigt många. Det finns ingen lista, det vill jag understryka. Men det är väldigt många. Vi pratar om långt över tusen personer som vi måste jobba hela tiden med och bedöma. “Foxtrotnätverket och Rawa MajidEn stor del av den pågående våldsvågen handlar om interna konflikter i det så kallade Foxtrotnätverket. Den man som pekas ut som ledare för nätverket, Rawa Majid, är turkisk medborgare och har länge befunnit sig i Turkiet. Hur ser Johan Olsson på att svensk polis inte lyckats komma åt honom där?”Det är en stor frustration när vi har svårt att få tag i personer som vi vill ha hem till Sverige, men att den situationen vi ser här och nu skulle gå att hänföra till en person och ett land, det är inte min bild, det är mer komplicerat än så.”, säger Johan Olsson.”Förstår att allmänheten är oroad”Johan Olsson har varit chef för polisens nationella operativa avdelning sedan 2020. Han arbetade dessförinnan inom Säpo. De senaste åren har polisen fått stora ekonomiska tillskott och många nya poliser har anställts, ändå har man inte lyckats bryta utvecklingen med den grova gängbrottsligheten. Klarar polisen den grundläggande uppgiften att värna tryggheten i samhället?”Vi har all förståelse för att allmänheten är oroad över den här våldsvågen som ju bara kan beskrivas som brutal och väldigt våldsam. Vi vill ändå understryka att vi gör allt vi kan och vi gör alltmer. Vi har i år stoppat åtminstone 80 attentat och sedan den senaste våldsvågen som började den 7 september så har vi förhindrat 30 sådana här attentat. Så det är en kurva som går åt rätt håll.”, säger Johan Olsson.”Våldet sjunker undan när mer pengar och mer personer försvinner ur gängen än vad som kommer in”Johan Olsson tycker att polisen varit framgångsrik under det senaste året. Han framhåller att andelen dödsskjutningar som lett till åtal har ökat med 50 procent och att polisen har beslagtagit dubbelt så mycket pengar som förra året.”Vi gör väldigt mycket, allt ifrån att förhindra brott till att slå mot de övre delarna av strukturerna i nätverken. Ändå sjunker våldet inte undan, och då blir frågan: varför gör det inte det? Det enkla svaret på det är: därför att de här gängen är väldigt stora. Och de fyller snabbt på med nya personer och genererar väldigt stora brottsvinster. Det här våldet kommer att sjunka undan, när mer pengar och mer personer försvinner ur gängen än vad som kommer in.”, säger Johan Olsson.Trots att Sverige ligger på topp i EU när det gäller dödsskjutningar så är inte den organiserade brottsligheten starkare här än i andra europeiska länder enligt Noa-chefen, skillnaden är att de kriminella i Sverige är mer våldsamma:”Det som särskiljer Sverige är ju mer skjutvapenvåldet och sprängningar. Varför det är så det har ingen forskare kunnat ge oss något svar på, vi har inte heller något absolut svar. Men det förefaller att vara så att de svenska kriminella nätverken har en norm där de väldigt lätt tar till våld, vi ser också att även när de försvinner utomlands till andra länder, så tar de med sig det här beteendet”, säger Johan Olsson.Flera nya verktyg till polisenSedan 1 oktober har polisen möjlighet till det som kallas preventiv avlyssning – alltså att ta del av samtal och meddelanden utan att den avlyssnade är misstänkt för brott. Nu finns också förslag om att polisen ska få bugga och genomföra husrannsakan i preventivt syfte. De ska också få större tillgång till olika typer av kameraövervakning. Och i veckan meddelade regeringen man ska skynda på lagar om vistelseförbud och visitationszoner så att de träder i kraft till februari respektive mars nästa år. I januari fick Polismyndigheten i uppdrag av regeringen att säkerställa ökad operativ förmåga att utreda och klara upp grova brott med koppling till kriminella nätverk.Gäst: Johan Olsson, chef för Noa, polisens nationella operativa avdelningProgramledare: Johar Bendjelloul Kommentar: Simon Andrén, kriminalreporter på Ekot Tekniker: Linus SjöholmProducent: Maja LagercrantzIntervjun spelades in på förmiddagen fredag den 13 oktober.

1953 drabbades Isojoki i Finland av en händelse som kommit att bli ett av landets mest kända kriminalfall…Källor:Nordisk kriminalkrönika 1994OS 1952: Universums vackraste överglänste OS (hbl.fi)2 Disturbing Unsolved Cold Cases from Finland... - YouTubeThe unsolved Murder Case of Kyllikki Saari - YouTubePolisen i Sverige växer fram | PolismuseetDödligt våld | Polismyndigheten (polisen.se)Support till showen http://supporter.acast.com/historiska-brott. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Kattis Ahlström och Niklas Källner mot Viktor Adolphson och Oisin Cantwell! Vilken termin vi har haft! Säsongens sista avsnitt bjuder en underbar match i form av lag Kattis och Niklas mot lag Viktor och Oisin. TV bjuder på celebert besök i form av Kattis Ahlström och Niklas Källner. Polismyndigheten och Aftonbladet vill inte vara sämre och bjuder på de ljuvliga Viktor Adolphson och Oisin Cantwell.I veckans avsnitt blir det total partiledarbonanza! För veckan har bjudit på inte en utan TVÅ drabbningar mellan våra ledande politiker. Lantzkampen tar dig i handen och guidar dig igenom båda. Kunglig flärd får vi också i form av H.K.H Prins Daniel och H.K.H Kronprinsessan Victoria som båda gör bejublade gästspel."Men vänta det här har jag ju hört, men det är snarare så att jag drömt det." - Kattis Ahlström om partiledardebatten.Tack för den här säsongen! Ha en underbar sommar så hörs vi igen den 25 augusti.Programledare: Annika LantzDomare: Sara LövestamProducent: Rickard NerbeRedaktör: Anton Jordås Tekniker: Tobias Carlsson

Per Dackenberg är revisionsdirektör vid Riksrevisionen. I avsnittet diskuteras Riksrevisionens granskning av Polismyndigheten och arbetet med mängdbrott.

Hur hanterar EU brottslighet som blir alltmer välorganiserad och gränsöverskridande? Det diskuterar EU-kommissionär Ylva Johansson, chefen för Polisens nationella operativa avdelning Johan Olsson och Spaniens ambassadör i Sverige, Cristina Latorre Sancho på SNS. Medverkande Ylva Johansson, EU-kommissionär med ansvar för inrikes frågor som bland annat innefattar inre säkerhet och brottsbekämpning (deltar digitalt) Cristina Latorre Sancho, Spaniens ambassadör i Sverige (deltar på plats) Johan Olsson, chef för nationella operativa avdelningen (Noa), Polismyndigheten (deltar på plats) Samtalet leds av Annika Ström Melin, journalist och författare. Seminariet genomförs på engelska.

Efter att regionpolischef Mats Löfving hittats död i sitt hem för två månader sedan kritiserades rikspolischef Anders Thornberg för hur han hanterat skandalen inom polisledningen. Nu svarar Anders Thornberg på kritiken. I december 2022 publicerade tidningen Expressen en granskning om påstådda oegentligheter inom den högsta polisledningen. Det handlade bland annat om att regionpolischef Mats Löfving skulle ha haft en relation med underrättelsechef Linda Staaf och att han därför skulle varit jävig i beslut som rörde henne när han var hennes chef på NOA.Efter omfattande mediebevakning tillsatte rikspolischef Anders Thornberg en utredning där juristen Runar Viksten skulle gå till botten med uppgifterna. Den 22 februari 2023 presenterade Viksten sin utredning på en presskonferens, hans slutsats var bland annat att Mats Löfving hade varit jävig och att rikspolischefen borde överväga att skilja honom från hans anställning. Enligt Viksten hade rikspolischefen inte gjort några fel. Anders Thornberg höll samma dag en presskonferens där han sade att han skulle hålla ett arbetsrättsligt samtal med Mats Löfving. Samma kväll hittades Mats Löfving död i sitt hem.Anders Thornberg har i efterhand kritiserats för att han tillsatte en utredning, trots att en brottsutredning om delvis samma saker redan pågick, och för att han utsåg utredaren som även skulle utreda honom själv. Thornberg har också fått kritik för att utredningen, med integritetskänsliga uppgifter, presenterades på presskonferenser. I Ekots lördagsintervju svarar Anders Thornberg på kritiken.KORRIGERING I intervjun säger programledaren att redaktionen haft direktkontakt med Linda Staaf angående uppgiften om kommunikationen mellan henne och rikspolischefen. Korrekt är att uppgiften kommer från en källa till Ekot.Skenande gängkriminalitetSverige har mest dödligt skjutvapenvåld i Europa och är det enda landet som har en ökande trend av skjutningar. Förra året sköts 61 människor ihjäl i Sverige. Gärningsmännen blir yngre och yngre, sprängningarna ökar och det har blivit vanligare att gängen ger sig på anhöriga till sina fiender. Bara cirka en fjärdedel av de dödliga våldsbrotten i en kriminell miljö klaras upp. Kan Polisen vända utvecklingen med den grova brottsligheten? Låg uppklaringNyligen har Riksrevisionen granskat hur Polismyndigheten använder sig av särskilda händelser för att bekämpa grov kriminalitet. Insatserna kan göra mer skada än nytta om de pågår under en längre tid, är slutsatsen. Riksrevisionen har också kommit fram till att polisen blivit sämre på att klara upp så kallade mängdbrott, som stöld, skadegörelse, bedrägeri, misshandel.Mer pengar I årets statsbudget fick Polismyndigheten 37 miljarder kronor. Sedan 2018 har anslagen till polisen ökat med över 50 procent.Gäst: Anders Thornberg, rikspolischefProgramledare Cecilia Strömberg WallinKommentar: Simon Andrén, kriminalreporter, EkotTekniker: Tor SigdvardsonProducent: Maja LagercrantzIntervjun spelades in eftermiddagen den 20 april i radiohuset i Stockholm.

Det grova våldet inom kriminella miljöer blir allt påtagligare i Sverige. Brottslighet var en av de viktigaste frågorna inför valet 2022 och den nuvarande regeringen har presenterat flera åtgärder för att minska den organiserade brottsligheten. I så väl brottsstatistiken som i den mediala debatten är män överrepresenterade både som gärningsmän och som offer för det dödliga skjutvåldet. Samtidigt säger Kriminalvården att antalet kvinnliga intagna ökar och dess våldskapital är högre än förut. Polismyndigheten skriver i en rapport att att kvinnliga förövare ibland missas av polisen, då bilden av kvinnor som offer gör att de inte misstänks för brott. Var finns kvinnorna inom de grova kriminella miljöerna? Vilken roll har de och varför har vi inte sett dem förut? I detta poddavsnitt medverkar: Anna Ekström, Polismyndigheten Ulf Stenberg, Fryshuset Maria Andersson Vogel, forskare, Kriminologiska institutionen Stockholms universitet Avsnittet leds och produceras av Lotta Lundmark tillsammans med Redmeansgo. Jingeln är producerad av Die Hard Productions.

I veckans avsnitt av Axess TV:s Panelen samtalar Erik Hörstadius, Sakine Madon och Jacob Rudenstrand om regeringens ambitioner att få fler människor att återvandra, hur det kommer sig att Polismyndigheten befinner sig i ständig kris och om principen om ”armlängds avstånd” mellan politiker och kultur håller på att luckras upp. Programledare: Erik Thyselius. 0:00 Start 0:33 Återvandring 9:12 Poliskris 17:57 kampen om kulturen

De allra flesta svenskar skulle nog aldrig komma på tanken att bränna en koran. Många tycker säkert det är olämpligt. Men brännandet av koranen har blivit ett lackmustest, ett sätt att se om Sverige har kraft att sätta något bakom de fina orden om yttrandefrihet och sekulär lagstiftning.Provokatören Rasmus Paludan brände nyligen en koran utanför Turkiets ambassad, vilket fick turk- och arabvärlden att rasa. Muslimer runt om i världen, och yttrandefrihetsskeptiska krafter i Sverige, krävde att Sverige skulle införa blasfemilagar. Kanske är de nu halvt om halvt redan på plats?Den åttonde februari valde Polismyndigheten nämligen att avslå en ansökan om demonstrationstillstånd där det skulle brännas en koran. Man hänvisar till en dialog med Säkerhetspolisen, och talar om en “förändrad hotbild mot Sverige” och att en sådan – i sig helt laglig – sammankomst, “bedöms kunna orsaka allvarliga störningar av den nationella säkerheten”. Vad man än tycker om brännandet av böcker eller skändandet av religiösa symboler, så är Polismyndighetens beslut en stor skandal. Det handlar i det här läget inte om att “respektera religion” eller att skydda någons känslor, utan om att man viker sig för våld och hot orkestrerat av utlänningar och främmande makt. I Sverige har vi haft utställningar som “Piss Christ” av Andres Serrano där Jesus sänks ned i urin, och “Ecce Homo” av Elisabeth Olsson Wallin där han framställs som homosexuell. Båda dessa ledde till häftig kritik och sårade känslor inom kristenheten, och även ett antal mindre sabotage. Men aldrig var det tal från myndigheter och politiker om att stoppa dessa utställningar. Tvärtom ställdes Ecce Homo till och med ut i Sveriges riksdag. Något sådant skulle bara kunna motsvaras av att Muhammedkarikatyrer och brända koraner också visades upp i riksdagen, men det känns väl ganska långt borta.När Polismyndigheten nu ger vika för muslimers krav på särbehandling och ytterligare inskränkningar i svensk yttrandefrihet är det ett allvarligt steg mot pöbelvälde. Den signal som nu skickas till den muslimska världen är att om de bara använder tillräckligt med våld och hot så kommer Sverige göra som de önskar, en bokstavligen livsfarlig väg att vandra!Det fria Sverige har full förståelse för att människor blir ledsna när något de håller heligt behandlas på ett sätt som de tycker är fel. Men en stat kan inte ge vika för att en intressegrupp känner sig “kränkt” och hotar med våld, utan måste istället stå rakryggad och principfast för de idéer som staten säger sig vila på — i det här fallet yttrande-, mötes- och demonstrationsfriheten.En svensk stat måste alltid sätta svenskarna först, och aldrig anpassa sig till andra folks föreställningar, vare sig de bosatt sig inom vårt lands gränser eller bor kvar utanför dem. Det kan innebära att internationella relationer kärvar, och det kan tillfälligt öka hotbilden mot vårt land och vårt folk. Men alternativet är en principlös stat som låter sig hunsas av utlänningars nycker, och det är en dödsdans där vi aldrig är den som för.Det grundläggande problemet är det mångetniska, mångkulturella samhällsexperimentet som i sig kräver extremt hög tolerans grupper emellan, men vars inneboende dynamik på sikt gör toleransen omöjlig. Det är nämligen enkelt att tala om tolerans när du har en väldigt tydlig majoritet och en eller flera små minoriteter. Men när minoriteterna växer sig större kommer också kraven på anpassning efter deras världssyn och livsstil, vilket vi nu ser utspelas framför ögonen på oss genom de muslimer som kräver lagar anpassade efter Sharia.Sverige måste välja väg. Antingen anpassar vi oss efter islam och bereder oss på att gå ett liknande öde till mötes som Libanon och Kosovo. Eller så konstateras att Sverige är svenskarnas land, och då måste andra folk som lever inom våra gränser respektera vårt sätt att leva och respektera våra lagar, och aldrig någonsin kräva att vi anpassar oss efter dem.

Utan kriminaltekniska undersökningar går brottslingar som skjuter fria. Men på bara ett och ett halvt år har 7 av 15 anställda i den grupp som gör vapenundersökningar slutat vid Nationellt forensiskt center i Linköping. De vittnar om ett omfattande missnöje med ledningen och Polismyndigheten, som numera styr verksamheten, skriver Lars Åberg. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Frida Svensson är grävande journalist på Svenska Dagbladet. Under förra året har Frida skrivit flera reportage om konflikterna i Södertälje och inom Södertäljenätverkets olika grupperingarna. 2022 blev ett rekordår i antalet gängmord med över 370 bekräftade skjutningar och 63 skjutvapenmord.   Under hösten dödades tre individer under en och samma vecka och totalt sju personer har mördats bara i Södertälje under 2022. En stad som varit relativt lugnt sedan tidigt 2010-talet då polis och myndigheter lyckades bryta upp dåvarande Södertäljenätverket i det som ledde till en av Sveriges största gängrättegångar genom tiderna. Försvann Södertäljenätverket på riktigt? Varför har våldsdåden bubblat upp igen? Varför har det blivit så våldsamt? Kommer mordskjutningarna fortsätta? Frida har också granskat Polismyndigheten för deras oförmåga att lösa brott. En granskning som startade med att en poliskälla kontaktade Frida för att berätta om interna kritiken mot Polismyndighetens tystnadskultur, dåliga organisationsstruktur och ledarskap.   Allt om gängkonflikterna i Södertälje, den allvarliga våldspiralen, polismyndighetens skandaler och lite om Greta, Andrew Tate och Svenska Kyrkan.   Avsnittet spelades in den 3 januari 2023. Fridas granskning av Polismyndigheten: https://www.svd.se/a/y4BzLE/darfor-loser-polisen-inte-gangmorden Fridas reportage om Södertälje och Nätverken: https://www.svd.se/a/LlM78R/gangkonflikten-i-sodertalje-meddelandena-som-vackte-maktstriden Fridas artiklar på Svenska Dagbladet: https://www.svd.se/av/frida-svensson   Gillar du LoungePodden? Stötta gärna på Patreon: https://www.patreon.com/taimaz Swish: 0761 401 401 ❤️ Tack för ditt stöd! ❤️ Mer info på https://www.loungepodden.se Följ Taimaz Instagram: https://www.instagram.com/taimazghaffari/ Linkedin: https://se.linkedin.com/in/taimaz-ghaffari-22789b21 Youtube:  https://www.youtube.com/channel/UCLKiCeQSPOfRmhXA_1m9M2A

Vi sammanfattar turerna i skandalen inom Polismyndigheten. De djupare implikationerna av denna kommer vi att diskutera efter jul och nyår. Till alla våra lyssnare önskar vi en God Jul och ett Gott Nytt År!

Tobias vann år 2017 priset ”Årets GRC profil” för sitt kunnande och engagemang inom Governance Risk Compliance. Han är nu aktuell med handboken ”Informationssäkerhetskultur”. Jan-Olof Andersson "JOA" har med än 40 års erfarenhet inom säkerhetsområdet och har arbetat med allt ifrån fysiskt skydd till informationsskydd. Han håller populära utbildningar och har erfarenhet från bland annat ICA, Polismyndigheten, MSB, Läkemedelsverket och Riksbanken. I dagens avsnitt av IT-säkerhetspodden, som sker i samarbete med SIG Security diskuterar Mattias Jadesköld och Erik Zalitis med gästerna och kulturell förändring i en organisation och förändringsresan mot att implementera LIS och certifiera sig i ISO 27001.   Hur blir organisationen säkerhet på riktigt? Varför räcker inte bara ett LIS? Och hur får man vilja till förändring i en organisation? I samarbete med SIG Security.   Show notes: https://www.itsakerhetspodden.se/190-att-genomfora-forandring/

Veckopanelen under ledning av Staffan Dopping. Störningar i tågtrafiken väntas, regeringen sänder ut nya budskap om elsystemet, och Polismyndigheten skakas av känslomässiga interiörer som sätter förtroendet i fråga. I Tyskland har planer på ett statskuppförsök lett till en omfattande razzia, och Almedalsmördaren anses ha begått ett terroristbrott när han planerade att mörda centerledaren Annie Lööf. Däremot var mordet på psykiatrisamordnaren Ing-Marie Wieselgren inte ett terroristbrott. Med Leif Pagrotsky, Johan Wennström och Lisa Bjurwald. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Veckopanelen under ledning av Staffan Dopping. Störningar i tågtrafiken väntas, regeringen sänder ut nya budskap om elsystemet, och Polismyndigheten skakas av känslomässiga interiörer som sätter förtroendet i fråga. I Tyskland har planer på ett statskuppförsök lett till en omfattande razzia, och Almedalsmördaren anses ha begått ett terroristbrott när han planerade att mörda centerledaren Annie Lööf. Däremot var mordet på psykiatrisamordnaren Ing-Marie Wieselgren inte ett terroristbrott. Med Leif Pagrotsky, Johan Wennström och Lisa Bjurwald. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

En inblick i Sverige år 2035 där privatisering och rationalisering gått så långt att till och med de lättare kriminella förväntas vara ärliga och boka sina egna fängelsestraff själva på Polisens hemsida. Vi får följa bokningsperspektivet ur två scenario: Det första är att brottslingen fyller i en biktningsanmälan hos Polismyndigheten och bokar sin anstaltsvistelse på ett liknande sätt som man bokar en semesterresa till Thailand den andra är att brottslingen i sann SD anda får boka fängelsevistelse för förövare på en booking.com-liknande hemsida där bekvämlighetskonceptet är baklänges, man kan lägga till fler "obekvämlighets"-tillägg mot en extra summa. Parodiavsnittet publicerades usprungligen hösten 2020 när coronapandemin härjade som värst men det är inte förens nu som Spotify gjort sin videofunktion tillgänglig för svenska kreatörer. --- Send in a voice message: https://anchor.fm/autismpodden/message

Karl Vesterberg satte in en kontaktannons. Men vad var hans egentliga syfte med att träffa en kvinna?källor:Aftonbladet 9/10 2021Svenska dagbladet 10/11 2019Brottets Krönika I av Carl Olof BernhardssonRomansbedrägeri | Polismyndigheten (polisen.se)Support till showen http://supporter.acast.com/historiska-brott. Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Hur kan organisationer bli bättre på innovation som gör skillnad så att det inte blir projekt som rinner ut i sanden? Hur skapas en kultur som främjar nyskapande? Vilket ledarskap behövs? Och hur får man till samarbeten mellan organisationer? Lyssna på ett samtal mellan Micco Grönholm, innovations- och varumärkesexpert, tidigare Head of Future Helsingborgs stad, och Cassandra Marshall, Vinnova. Vi möter också Per Wadhed på Polismyndigheten. Samtalet leds av Daniel Holmberg, Vinnova.

Dagens Arenas nyhetsfördjupande podd Magasinet handlar den här veckan om det ökade gängvåldet i Sverige. En våldsspiral som bara verkar bli värre. Vad beror alla dödsskjutningar på och vad kan göras för att stävja det ökade gängvåldet? Gäst är Sven Granath, kriminolog verksam vid Polismyndigheten och Stockholms Universitet. Programledare: Jon Andersson

Nyheterna Radio 17.00

Transformationspodden gästas denna vecka av Erik Bakkman, polismästare i Östersund. Erik berättar om initiativ som görs inom Polisen, både strategiska och operativa, för att på sikt kunna bygga upp ett systematiskt innovationsarbete. Polismyndigheten har ett viktigt samhällsuppdrag som påverkas i hög grad av de trender och snabba förändringar som sker på nationell som global nivå, något som ständigt tvingar organisationen att tänka nytt. Men hur skapas systematik i förändringsarbetet och ett ledarskap som främjar innovation? Utifrån Eriks långa erfarenhet inom myndigheten pratar han och Johan Lager om vikten av våga sjösätta innovationsprojekt i mindre skala för att öka på förändringstakten i en stor organisation. Ladda ned vår guide till systematisk innovation: https://bit.ly/3sZSW9V Besök Hello Future: https://bit.ly/3yu2XwX

I detta avsnitt medverkar Åsa Wallinder som arbetar på nationella operativa avdelningen( NOA) inom Polismyndigheten. Hedersbrott är ofta svårt att utreda på grund av deras komplexitet. Det rör sig bland annat om olika typer av hot och olaga tvång, som tex barnäktenskap, Könsstympning, kränkning, fysisk och psykisk misshandel och hedersmord som ofta är välplanerade där det finnas både flera gärningsmän och där samtliga förövare är lojala mot varandra.

I det här avsnittet informerar Lotta Mauritzson, brottsförebyggare på Polismyndigheten, om vad man ska tänka på för att skydda sig mot bedrägerier. Antalet anmälda bedrägerier riktade mot äldre personer ökade under förra året, samtidigt som övriga bedrägerier minskade. Hur många försök som görs för att lura till sig pengar från äldre är det ingen som vet. Där är troligen mörkertalet stort eftersom den som inte låter sig luras oftast inte anmäler bedrägeriförsöket till polisen.  – Under förra året ökade anmälningarna med 24 procent, säger Lotta. Hon konstaterar också att bedrägerier riktade mot äldre ofta är kopplade till den organiserade brottsligheten och har kopplingar till andra länder. Att många av bedrägeriförsöken är riktade mot just äldre har man även kunnat fastslå vid husrannsakningar. - Vi har vid husrannsakningar hittat sådana utskrivna listor, berättar Lotta. Det har också varit lätt för bedragarna att hitta sina offer eftersom många uppgifter om till exempel ålder och adress bara är några datorklick bort. Efter påtryckningar från bland annat SPF Seniorerna har några av de större sajterna tagit bort en del uppgifter som gör det svårare att spåra upp just var de äldsta invånarna bor. Ett sätt att stoppa bedrägeriförsöken, när man till exempel blir uppringd, är att ringa tillbaka till den som ringt. Genom olika telefonbedrägerier kom bedragarna under förra året över 340 miljoner kronor. Genom att oftare motringa skulle den siffran kunna vara betydligt lägre. – Du ska alltid motringa. Får du den minsta oroskänsla i magen då ska du avsluta det samtalet och motringa, säger Lotta.

Den här veckan tar sig Anna och Lena an ett brottsfenomen som sker bland ettor och nollor och drabbar de allta mest sårbara - internetrelaterade sexualbrott mot barn. Vi intervjuar Louise, utredare i en ISÖB-grupp, som ger barnen en röst. Hur kan man lista ut var, när, hur och av vem övergrepp skett? Kan man verkligen ha kul på jobbet och hur känns det att rädda ett barn från fortsatta övergrepp? Det blir också telefonspegling, brottsplatsundersökning och barnförhör. På slutet tar Lena med er på spa som också gästas av fyra typer av rövhattar. I samarbete med Polismyndigheten!

Ola Slettenmark är enhetschef på Polismyndigheten och tidigare Samordningschef på Länsstyrelsen Stockholm. Följ med från upptäckterna på en övning i början av 2000-talet genom det envisa arbete som krävdes för att uppnå en strukturerad samverkan i Stockholms län och ett system som kom att omfatta hela länet.  Avsnitt #29 är ett samtal om insikterna att det tar tid och krävs mycket hårt jobb om man vill förändra, och att vi genom att lägga tid och kraft på samverkan kan skapa stort värde.  ”Ta del av Olas viktiga erfarenheter när det kommer till att bygga förmåga på systemnivå". Mats Bohman från Murphy leder samtalet.   

Hur ska man få stopp på skjutningarna och den organiserade brottsligheten? “Sluta skjut” är en metod som redan används i Malmö och som nu ska införas i Stockholm under namnet Group Violence Intervention.  Som ett samarbete mellan Brottsförebyggande rådet, Polismyndigheten och Kriminalvården ska man arbeta med att dels stoppa grovt våld och våld med skjutvapen, dels försöka se till att kriminella väljer en annan bana i livet.  Men hur har metoden fungerat i Malmö?  Varför har den inte kommit till Stockholm förrän nu? Kommer den att ha någon effekt där?   Och vilka är de största utmaningarna för polisen framåt? Det talar vi om i Aftonbladet Daily.  Gäst: Oisín Cantwell, nyhetskolumnist Aftonbladet.  Programledare: Olivia Svenson.   Kontakt: podcast@aftonbladet.se

I samarbete med Polismyndigheten! Förhandlaren Cissi berättar hur det är att vara mitt i stormens öga, hur man byter en cigarett mot tillit och varför en megafon kan ställa till det. Myter krossas, manschetter darrar och pizzor levereras. Anna jagar till sist en kärring ner för backen och bär på en ost- eller var det tvärtom?

Rune Engström har varit polis i över 35 år och har utbildat över 5000 poliser. Gabriel Cardona Cervantes är journalist. Tillsammans har de skrivit boken 25 skott - Dödsskjutningen av Eric Torell och polisens ansvar. I augusti 2018 sköts tjugoåriga Eric Torell med Downs syndrom ihjäl av polisen när han var ute och lekte med ett leksaksvapen. Eric sköts med 25 skott mitt i centrala Stockholm. Varav flera skott träffade i ryggen. Poliserna åtalades för tjänstefel och vållande till annans död, men friades från alla brottsmisstankar. Även om detta fall inte ledde till en dom, menar Rune och Gabriel att det finns ett tydligt mönster av bristfälliga och snabbt ökande dödsskjutningar av poliser sedan 90-talet. Rune och Gabriel granskar händelsen från början till slut och riktar hård kritik mot polismyndigheten. Författarna menar att domstolen endast har kunnat bedöma dödsskjutningen. Men att bristerna ligger i allt som har lett upp till händelsen. Däribland Polismyndighetens kultur, utbildning, förberedelser och ledningens oförmåga att ta ansvar. Rune och Gabriel gästar mig i loungen för att prata om boken och den starka kritiken mot Polismyndigheten med avstamp i händelserna vid Eric Torells dödsskjutning. Vad har lett ökningen? Har de varit nödvändiga? Vart ligger ansvaret? Har samhället svikit polisen? Ett intressant samtal om en av Sveriges största och viktigaste organisationer, som växer snabbt.   Gillar du LoungePodden? Stötta gärna på Patreon: https://www.patreon.com/taimaz Swish: 0761 401 401 ❤️ Tack för ditt stöd! ❤️ Mer info på https://www.loungepodden.se   Följ @loungepodden på alla sociala medier! YouTube: https://www.youtube.com/channel/UCLKiCeQSPOfRmhXA_1m9M2A Instagram: https://www.instagram.com/loungepodden Linkedin: https://www.linkedin.com/company/loungepodden Facebook: https://www.facebook.com/LoungePodden Följ Taimaz Instagram: https://www.instagram.com/taimazghaffari/ Linkedin: https://se.linkedin.com/in/taimaz-ghaffari-22789b21

Australien bygger sitt första interneringsläger. Regeringen vill ha avlyssning av andra än brottsmisstänkta. Coronakrisen ett hårt slag mot svenskarnas privatekonomi. Linux fyller 30 år. Utvisningsdömda afghaner evakuerades tillbaka till Sverige. Studie: Vaccin ger dåligt skydd mot deltavariant. Samsung satsar 205 miljarder dollar på chipptillverkning – och vaccinproduktion. Pandemiöverdrifterna är ett statistiskt faktum. Youtube: En miljon klipp om covid-19 raderade. Google betalar 130 miljarder för att vara Apples standardsökmotor – i ett år. Ansvarig utgivare: Markus Andersson. För att säkerställa att vi kan fortsätta med sändningarna - swisha gärna ett stöd till123 611 30 21. Tack för ditt bidrag!Podcastproduktion - www.skrpt.se

I dagens avsnitt bland annat: Fallande studieresultat och utebliven integration när Vivallaskolan stängs och elever sprids ut, Rasmus Paludan söker tillstånd för rita Muhammed-dag i Rosengårds centrum, Vladimir Putin matchhjälte i ishockeymatch i Sochi, Melinda och Bill Gates skilsmässoprocess inleddes när Epsteinkoppling avslöjades 2019 samt när vetenskap upphöjs till samhällsbärande auktoritet förvrängs den till scientistisk religion https://radio.bubb.la/onsdag-12-maj-2021/ Länkar som diskuterades i dagens sändning: Studie visar hur resultaten hos högstadieelever från Vivallaskolan i Örebro försämrades efter det att deras skola stängts och de flyttats till andra skolor med målet att förbättra deras betyg och deras integration i samhället, antalet som nådde gymnasiebehörighet sjönk från 59 procent till 42 procent, inte heller några tydliga tecken på att de flyttade elevernas integration ökat Rasmus Paludan ansöker om tillstånd hos Polismyndigheten för en rita Muhammed-dag den 20 maj klockan 19:00-21:00 i Rosengårds centrum, kallar sitt arrangemang ett pedagogiskt instrument för att lära muslimer om yttrandefrihet, anordnade evenemanget i tio danska städer förra året Vladimir Putin matchhjälte och åttamålsskytt i ishockeymatch i Sochi, tillsammans med OS-vinnaren Viacheslav Fetisov och försvarsminister Sergei Shoigu kunde Putins lag segra med 13-9, Putin matchens spelare Melinda och Bill Gates skilsmässoprocess inleddes när Epsteinkoppling avslöjades 2019 Matthew Crawford: När vetenskap upphöjs till samhällsbärande auktoritet förvrängs den till en scientistisk religion, storskalig manipuiation blir nödvändig för att forcera allmänna uppfattningar att konformera med påbjudna tolkningar av vetenskapliga rön, resultatet en instabil regim som provocerar fram allt starkare och mer rabiata motreaktioner

Den höga narkotikarelaterade dödligheten i Sverige ses av många som ett misslyckande. Och behovet att utvärdera den nuvarande narkotikapolitiken har framförts från flera olika håll under de senaste åren. Forskare, polis och riksdagsledamöter ger sin syn på Norges reformförslag på området. Medverkande Alf Butenschøn Skre, sekreterare i Rusreformutvalget (2018–2019) Johan Hultberg, ledamot (M) i riksdagens socialutskott Björn Johnson, fil. dr i statsvetenskap och professor i socialt arbete vid Malmö universitet Lennart Karlsson, kommissarie vid Polismyndigheten i Region Stockholm Karin Rågsjö, ledamot (V) i riksdagens socialutskott och hälsopolitisk talesperson Samtalet leds av Adrian Ekström, projektledare vid SNS.

Arba Kokalari om de nya Internetlagarna (Digital Services Act) I detta avsnitt gästar Arba Kokalari, Europaparlamentariker, podden. Arba har fått förtroendet av EU-parlamentets största partigrupp (EPP) att förhandla om de nya Internetlagarana (Digital Services Act) – EU:s lagar som ska sätta spelreglerna för de digitala plattformarna och innehåll på sociala medier. Arba är därmed den enda svenska EU-parlamentarikern i förhandlingarna. Vad handlar då dessa lagar om? De nya lagarna, som på engelska heter Digital Services Act, är en av EU:s viktigaste lagstiftningar i närtid. De kommer avgöra förutsättningarna för sociala mediers, internets, e-handelns och den digitala ekonomins framtid under en lång tid framöver. Enligt EU ska de nya lagarna bland annat bidra till större utbud och bättre priser för privatpersoner och företag, göra det lättare för leverantörer att starta och utöka sin verksamhet i Europa samt bidra till större demokratisk kontroll och överblick över systemviktiga plattformar. Vem är Arba Kokalari? Arba Kokalari är sedan 2019 Europaparlamentariker där hon representerar Moderaterna i EPP-gruppen. Hon fokuserar på hållbar handel och cirkulärekonomi, digitalisering, stoppa kvinnovåldet och promotar demokrati. Innan tiden som Europaparlamentariker har Arba bland annat jobbat med kommunikation på Resumé, frilansat som fotograf, varit rådgivare till Carl Bildt och varit PR-chef på både telekombolaget 3 och Electrolux. Arbas politiska engagemang går långt tillbaka då hon bland annat varit förtroendevald på flera olika positioner inom Stockholms Läns Landsting, Stockholms Stads Fullmäktige och Polismyndigheten.

Våldtäkter, trakasserier, tystnadskultur, parallella maktstrukturer, toxisk lojalitet, korruption, mobbing, hot, våld och maktmissbruk är ord som vi vanligtvis förknippar med gängkriminalitet. Detta är dock sättet som den f.d. polisen Kerstin Dejemyr beskriver Sveriges polismyndighet. År 2021. Kerstin Dejemyr är den före detta polisen som blev anmäld och fick säga upp sig som polis, efter nästan 30 år, för att visselblåsa om den tystnadskulturen som plågar organisationen. I sin nyutgivna bok, Gärningsmannen är Polis, beskriver Kerstin och medförfattande journalisten Lisa Bjurwald läget som ett direkt hot mot demokratin. Men hur illa är det? I boken skriver Kerstin om de hundratals vittnesmål som uppdagades 2017 till idag. Det rör sig om allt ifrån grova sexuella trakasserier till regelrätta våldtäkter. Inte bara av manliga poliser mot kvinnliga poliser. Där finns också många vittnesmål från civila kvinnor, i grovt utsatta lägen, som förväntat sig hjälp av polisen. Men i stället har blivit våldtagna i sina egna hem. Vem vänder man sig när gärningsmannen är polis? I samtalet berättar Kerstin djupgående om kulturen, granskningarna, vittnesmålen, bristande tilliten, responsen från högsta ledning och varför detta inte har blivit en större sak i media? Kerstin beskriver också egna absurda erfarenheter från sin långa karriär. Ett skakande avsnitt med personen som fick ge upp sin karriär för att arbeta emot en toxisk kultur på en av våra viktigaste myndigheter, Polismyndigheten. Det här borde ni inte missa. Sprid gärna avsnittet till alla ni tycker bör lyssna! Gillar du det vi gör? Bli Patreon och stötta LoungePodden med valfri summa: https://www.patreon.com/taimaz Mer info på https://www.loungepodden.se ❤️ Tack för ditt stöd! ❤️   Följ @loungepodden på alla sociala medier! YouTube: https://www.youtube.com/channel/UCLKiCeQSPOfRmhXA_1m9M2A Instagram: https://www.instagram.com/loungepodden Linkedin: https://www.linkedin.com/company/loungepodden Facebook: https://www.facebook.com/LoungePodden Följ Taimaz Instagram: https://www.instagram.com/taimazghaffari/ Linkedin: https://se.linkedin.com/in/taimaz-ghaffari-22789b21

Vi fortsätter på inslagen linje och pratar med Mattias Råbe om hans roll som DSO på Polismyndigheten. Vi pratar om de olika regelverken, hur polisen arbetar med dataskydd och såklart lite om Clearview-beslutet.

Om soldater och poliser som stormade Kapitolium och högerextrema komplotter i Tyskland. Vad händer om antidemokratiska ideologier sprider sig bland de som med vapen ska skydda demokratin? Medverkande: Sebastian Erb, grävreporter på tidningen Tageszeitung, Anetta Kahane stiftelsen Amadeo Antonio, Götz Kubitschek, högerradikal, Mikael Damberg, inrikesminister, John Hermiz, chefspsykolog Plikt- och prövningsverket, Anders Nordström, polisutbildningen Södertörns högskola, Jenny Madestam, statsvetare, Linda Escar, chef för sektionen för säkerhetsskydd vid Polismyndigheten, Jan Kinnander, chef för säkerhetskontoret på militära underrättelse- och säkerhetstjänsten Must, Peter Nilsson, Försvarsmaktens personalavdelning, Amanda Rogers, Hobart & William Smith Colleges Medarbetare: Ivar Ekman, Robin Olin, Caroline Salzinger, Marcus Hansson, Katja Magnusson Programledare: Robin Olin robin.olin@sverigesradio.se

Minst en av tio som dömts till utvisning efter avtjänat fängelsestraff blir aldrig utvisade. Dessutom kan en gärningsperson få straffet reducerat när utvisning ingår i domen även om den inte sker. Det står även i åklagarnas vägledning för utvisningar att praxis är att reducera fängelsetiden med 10-20 procent för utländska medborgare som har anknytning till Sverige vid utvisningsdom  oavsett misstanke om att utvisningen aldrig kommer att verkställas. Mellan åren 2012-2019 är det minst tio procent, eller över 600 utvisningsdömda vars ärende inte slutat med utvisning. Men ingen ansvarig myndighet har räknat hur många av dessa som är avskrivna, pågående, inlåsta eller ute på gatan. Och de som inte går att utvisa kan heller inte låsas in. Patrik Engström är nationell chef för gränspolissektionen i Sverige: Grunden för att vi ska kunna låsa in folk, det är vi gör bedömningen att det kommer att gå att verkställa beslutet. Då gynnas ju egentligen då de som ljuger för er? Ja. Så är det. Polismyndigheten har som uppdrag att göra hela Sverige tryggt och säkert, då är det så klart otroligt frustrerande när människor som begått väldigt grova brott och som ska utvisas inte kan utvisas, säger Patrik Engström. Det finns flera olika hinder för att någon inte ska bli utvisad trots att det beslutats i domstol. De personer inom Kriminalvården och Gränspolisen som I lagens namn har talat med berättar att flera gärningsmän misstänks ljuga om sin identitet. Andra försöker fysiskt förhindra sin utvisning genom att exempelvis spotta och slåss. Det går heller inte enligt internationella konventioner att utvisa någon till ett land där personen riskerar död eller tortyr. Det fjärde hindret är att flera länder inte släpper in sina medborgare om de inte frivilligt återvänder. Till många av de här länderna så kan man återvända om man gör det frivilligt. Våra 5 problemländer är Irak, Iran, Somalia, Libanon och Eritrea. Till dessa länder kan du återvända frivilligt, men om du väljer att inte göra det har vi väldigt begränsade möjligheter att verkställa det med tvång, säger Patrik Engström som är chef för nationella gränspolissektionen. Ett sådant fall rör en kvinna som blev våldtagen, misshandlad och förföljd av en man som dömdes till ett flerårigt fängelsestraff och tio års utvisning. Vid ett tillfälle försökte han strypa henne framför hennes barn som grät i bilen. Idag har han avtjänat sitt fängelsestraff men är kvar i Sverige på grund av att han inte vill återvända frivilligt till sitt hemland: Han blir ju inte utvisad, då har han inte sonat sitt brott! Jag känner mig helt jävla lurad av systemet, säger en kvinna vi kallar för Maria. Hon är idag rädd för att hon ska behöva flytta från sitt hem och skaffa skyddad identitet. Fältpolisen Peter Larsson i Göteborg har vid flera tillfällen stött på utvisningsdömda på gatan, som sedan direkt släpps ut igen då det ändå inte går att verkställa utvisningen. De fallen som jag varit med och gripit, då är det våldtäktsmän. Jag tänker ju på kvinnorna, hur de känner när de springer på den här individen ute på gatan. Jag vill inte ens tänka hur dom känner! Jag vet hur jag känner och det är en frustration och en ilska, säger han. Ett av de vanligaste tillfällena då Peter Larsson och hans kollegor stöter på utvisningsdömda är när de begår nya brott. Ja absolut, det skulle jag nog säga är den vanligaste delen då vi springer på de här. Det är när de begått ytterligare ett brott, sen kanske det inte är samma brott, säger polisen Peter Larsson. Det råder sekretess kring vilka personer som släppts ut på gatan men I lagens namn har med hjälp av hemliga källor inom Polisen, Migrationsverket och Kriminalvården fått fram 43 exempel på utvisningsdömda brottslingar som aldrig utvisas. I majoriteten av fallen har de begått fler brott än det som gav dem utvisning. Här är några exempel: En man från Iran har blivit dömd till utvisning vid flera tillfällen och har 18 punkter i sitt brottsregister. Trots det har han varit kvar i Sverige i 20 år, nu är han dömd för mord på en äldre kvinna som han försökt lura på pengar. En man från Somalia våldtar en 17-årig tjej och blir dömd till fängelse och utvisning. Men blir kvar. Han åker senare fast för rån och för att ha burit kniv på Avenyn i Göteborg. En man från Libanon skär halsen av en annan asylsökande med en tandad kökskniv, efter ett bråk om lampan skulle vara släckt eller tänd. Vid mordet fanns han redan under tre punkter i belastningsregistret. Men trots att han suttit av sitt straff och skulle utvisas på livstid är han kvar i Sverige. Fakta: Så många utvisas ej  Minst en av tio som dömts till utvisning i domstol blir aldrig utvisad. Mellan åren 2012-2019 fick gränspolisen in 6080 utvisningsärenden som skulle verkställas, det handlar då om över 600 fall där personen inte utvisats av en eller annan anledning. Siffrorna från NOA - polisens nationella administrativa avdelningen - räknar dock inte hur många som är pågående ärenden, inlåsta, ute på gatan eller avskrivna. Det enda man kan se i siffrorna är att mellan 11-15 procent inte resulterat i utvisning. Fakta: Så tycker partierna Fråga 1: Ska personer som ej är svenska medborgare och begår allvarliga brott i Sverige utvisas? a) Ja, fler än idag (utvisning ska vara huvudregeln när en utländsk medborgare blir dömd till ett allvarligt brott) 6 av 8 riksdagspartier: Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna, Kristdemokraterna, Moderaterna, Sverigedemokraterna. b) Nja, samma som idag (det fungerar relativt bra idag, de som går att utvisa utan verkställighetshinder utvisas) 2 av 8 riksdagspartier: Vänsterpartiet, Miljöpartiet. c) Nej, mindre än idag (personer med exempelvis anknytning borde i högre grad få stanna) 0 av 8 riksdagspartier. Fråga 2: Ska personer som ej kan utvisas - trots dom om utvisning - i högre grad hållas inlåsta (exempelvis på förvar eller vara kvar på anstalt)? a) Ja, mer än idag (det är inte rimligt att de släpps ut på grund av att de exempelvis vägrar samarbeta för att kunna verkställa utvisningen) 5 av 8 riksdagspartier: Centerpartiet, Liberalerna, Kristdemokraterna, Moderaterna, Sverigedemokraterna. b) Nja, samma som idag (några hålls inlåsta andra inte, man får avgöra från fall till fall beroende möjlighet till framtida utvisning och brott). 1 av 8 riksdagspartier: Socialdemokraterna. c) Nej, färre ska hållas inlåsta (man har redan avtjänat sitt straff och det är inte rimligt att någon ska hållas inlåst på obestämd tid grund av att det inte går att verkställa utvisningen) 2 av 8 riksdagspartier: Vänsterpartiet, Miljöpartiet. Reporter: Josephine Freje. Programledare: Martin Wicklin. Ljudtekniker: Johan Hörnqvist. Producent: Evalisa Wallin.

I dagens avsnitt bland annat: Boris Johnson vill erbjuda väg till brittiskt medborgarskap för tre miljoner Hongkongbor och USA:s Black Lives Matter-demonstrationer kommer till Sverige https://radio.bubb.la/fredag-5-juni-2020/ Länkar som diskuterades i dagens sändning: Närmare tre miljoner Hongkongbor ska erbjudas väg till brittiskt medborgarskap som svar på Kinas nya säkerhetslagar, enligt utspel från Boris Johnson Tusentals demonstrerar på Black Lives Matter-tema i Stockholm under onsdagskvällen, kravallpolis och ridande polis tvingas använda pepparsprej mot demonstranter vid slottet, situation där polisbil omringats och angripits i Vasastan lugnad av att poliskvinna knästående hållit upp plakat med texten “White silence is violence”, en gripen misstänkt för anstiftan till våldsamt upplopp 22-åriga polisaspiranten Lisa Simonsson som knäböjde med “white silence is violence”-skylt samt skanderade och grät med aktivisterna under Black Lives Matter-demonstration i Stockholm är nyexaminerad från Södertörns nya polisutbildning med fokus på genus, klass och etnicitet, Polismyndigheten avböjer att svara på frågor i ärendet då utredning pågår

Att följderna av coronaviruset är enormt omfattande står allt mer klart. I det här avsnittet tittar Trygghetspodden närmare på hur samhällsföljderna, i form av brottslighet, redan är och kan komma att bli. Bland annat om hur införseln av framför allt vapen och droger påverkas när många av världens länder har stängt sina gränser. Liksom om hur den minskade införseln av vapen sen i sin tur kan komma att påverka den undre världen. Medverkar gör: Lars Kristoffersson - chef för Tullverkets brottsbekämpande verksamhet Sven Granath - analytiker på Polismyndigheten, region Stockholm

I veckans avsnitt av Kompasspodden talar vi om vapenpolitik med Pia Clerté, flerfaldig svensk mästarinna i sportskytte. I en situation där såväl Polismyndigheten som landets politiker har verkliga problem – inklusive vapenbrottslighet – att hantera, lägger de imponerande mycket energi på att i stället göra livet surt för de laglydiga vapenägarna inom jakt och skytte. Vad är egentligen drivkraften, och finns det något Polismyndigheten och regeringen kan göra för att återupprätta svenska vapenägares förtroende? Turn on, tune in, freak out!

*** Det här en trailer för ett Patreon-exklusivt avsnitt, för att lyssna på hela avsnittet gå in på http://patreon.com/sinnessjukt ***I det hundrafemtiofjärde avsnittet av podden är det återigen dags för Sinnessjukt Dokument. Den här gången en granskning av Thomas Erikson, författaren bakom den pseudovetenskapliga boken ”Omgiven av idioter”, och de ovetenskapliga personlighetstester som han och andra konsulter säljer, inte minst till den offentliga sektorn. Thomas Erikson har tidigare granskats av Filter och utsågs till Årets förvillare 2019 av Vetenskap och Folkbildning. I granskningen kartläggs även hur DISC/DISA-metoden och andra liknande modeller där man delar in människor i olika färger har använts i den offentliga sektorn under de senaste åren. Det handlar om tiotals miljoner kronor av skattemedel som läggs på tester som forskare beskriver som lika tillförlitliga som horoskop, samtidigt som regioner och kommuner tvingas till stora budgetbesparingar. Försvarsmakten, Polismyndigheten, utbildningsväsendet och hälso- och sjukvården anlitar både Thomas Erikson själv och andra managementkonsulter som utbildar i DISC/DISA-modellen och andra liknande modeller – till exempel Insights Discovery som retorikexperten Elaine Eksvärd föreläst om för flera militära regementen i Sverige för hundratusentals kronor. Hälso- och sjukvården tycks lägga i särklass mest pengar på de ovetenskapliga färgtesterna. Fyra av landets tjugoen regioner – Östergötland, Halland, Västernorrland och Västra Götalandsregionen – har anlitat ett och samma managementbolag för DISC-baserade utbildningar under 2019. Bolaget heter Move Management och tillsammans har de fyra regionerna på knappt elva månader lagt över elva miljoner kronor på DISC-utbildningar för främst läkare, som dessutom har haft full lön under utbildningarna, vilket motsvarar kostnader på ett okänt antal miljoner ytterligare. Granskningen av Thomas Erikson bygger på en text ur föreningen Vetenskap och Folkbildnings tidskrift ”Folkvett”. Texten är skriven av Dan Katz som är föreningens sakkunnige på psykologi, och har med författarens och Vetenskap och Folkbildnings godkännande anpassats till poddformat. Dan Katz är legitimerad psykolog och psykoterapeut, och i texten går han själv igenom varför han och föreningen anser att Eriksons framgångar med boken ”Omgiven av idioter” är en av dom största pseudovetenskapliga skandalerna i Sverige dom senaste åren.I podden intervjuas även Magnus Lindwall, som är professor i psykologi på Göteborgs universitet, och Robin Fondberg, som är psykolog och doktorand på Karolinska institutet i Stockholm och har undervisat i personlighet på psykologprogrammet. De förklarar varför DISC, DISA, Everything DISC, Insights Discovery och andra liknande modeller saknar vetenskapligt stöd, och varför de anser att skattemedel som satsas på testerna är bortkastade.Källor till alla ljudklippen i avsnittet, samt alla fakturor och annan dokumentation som styrker uppgifterna i granskningen finns på: http://sinnessjukt.se/omgivenLjudeffekter och musik kommer från: https://www.zapsplat.com See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Trygghetsfrågorna är av naturliga skäl mycket viktiga för de flesta invånare. Polismyndigheten har länge hanterats på ett dåligt sätt. Det är inte deras fel att bl a grov brottslighet och utanförskapsproblemen ökat kraftigt. Det är politiska beslut eller frånvaro av beslut som bär ansvaret. Och när vi förhoppningsvis stärker polisens förmåga måste också hela rättssystemets förmåga stärkas. Och det tar tid. Ingen kedja är starkare än dess svagaste länk. Nedan hittar du mitt blogginlägg med en del intressanta resultat från några opinionsmätningar: http://stefanhanna.blogspot.com/2019/10/tryggare-kan-ingen-vara.html?m=1

Vi fick oss en sittning med Mats Jonsson - säkerhetsansvarig hos Djurgården.Vi pratar om villkorstrappan som varit ständigt aktuell under säsongen. Mats får bemöta och kommentera vissa uttalanden som Polismyndigheten gjort i olika sammanhang.Hur är det egentligen med sammarbetsviljan, dialogen och kommunikationen från polismyndigheten med arrangören?Vi pratar även en del om det danska inslaget i derbyt. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Hur kan styrningen av rättskedjan effektiviseras och de rättsvårdande myndigheterna bli bättre på att samarbeta? Går det att minska antalet flaskhalsar i systemet? Och hur kan ett helhetsperspektiv uppnås? För att minska brottsligheten och öka människors trygghet krävs bland annat en fungerande rättskedja. Riksrevisionen har granskat samordningen mellan polis, åklagare, domstolar och kriminalvård och gett förslag på hur den kan förbättras. Enligt Riksrevisionen är kedjeperspektivet inte tillräckligt framträdande i regeringens styrning till myndigheterna. Bland annat kan samordningen och kommunikationen mellan aktörerna i rättskedjan förbättras på flera sätt. Regeringen och myndigheterna är medvetna om behovet av ett helhetsperspektiv men tar ändå inte tillräckligt stor hänsyn till vilka konsekvenser olika beslut får för hela rättskedjan. Helena Fröberg, utredare, presenterar Riksrevisionens granskning och rekommendationer. Kommenterar gör Domstolsverkets generaldirektör Martin Holmgren, riksåklagare Petra Lundh, Eva Årestad Radner, Polismyndigheten samt Kriminalvårdens tillförordnade generaldirektör Stefan Strömberg.

Viktoria Saxby - har nyligen kommit ut med boken “Den nya mannen” om slutet på könskampen. Hon har arbetat med jämställdhetsfrågor och mänskliga rättigheter runt om i världen. Det har varit med allt från gängmedlemmar i Los Angeles till Malawi med Läkare utan gränser. Hon har jobbat med anti-trafficking-, freds- och demokratifrågor i flera andra länder och hon har också skapat globala kampanjer och utställningar om att engagera män och pojkar för jämställdhet som bland annat visats inom FN. I dag arbetar hon med utbildning och som konsult och har utbildat chefer inom Försvarsmakten och Polismyndigheten. Det här blir förstås ett samtal som handlar om hur vi kan se jämställdhet i ett bredare perspektiv. See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Amanda och Olle får besök av deras blivande chef, Anders Thornberg, som pratar om sin resa inom Polismyndigheten från när han började Polishögskolan till hur han blev rikspolischef. Anders delar med sig vilka egenskaper han tycker en polis ska ha, samt framtida satsningar inom polisyrket. Frågor? Maila dem till oss på polisutbildningspodden@gmail.com Ljudtekniker: Daphne Thörn. I samarbete med Södertörns Högskola.

Mirjam byggde under många år upp ett kunnande som hon kände bara släpptes av Polismyndigheten. Då sa hon upp sig.

I veckans avsnitt av Smedjanpodden träffar Smedjans redaktörer Lars Anders Johansson och Blanche Jarn den dynamiska sportskytten Pia Clerté. Clerté är flerfaldig svensk mästarinna i flera sportskyttegrenar och har i flera år engagerat sig i den offentliga debatten kring vapenlagstiftning och skytte. Trots att skytte är en stor folkrörelse i Sverige motarbetas det av såväl stat som kommuner. Skjutbanorna blir färre, trots att antalet skyttar ökar. Samtidigt vill utredarna gå ännu längre än vad EU:s nya vapendirektiv kräver för att skärpa reglerna kring legalt vapenägare. Dessutom obstruerar politiska aktivister på Polismyndigheten vid handläggningen av vapenlicenser. Trots att Sverige är ett av världens vapentätaste länder per capita är den offentliga debatten kring vapenägande av fördomar och känsloargument. Varför är det så och vad kan man göra åt det?

Hur kan statliga arbetsgivare utveckla arbetet med att tydliggöra sin identitet – sitt varumärke som attraktiv arbetsgivare – för att lättare kunna attrahera och behålla medarbetare med den kompetens som behövs? Gäster: Tomas Rosenberg (chef för kompetensområde chef- och medarbetarskap vid Polismyndigheten) och Ann Lindblad (projektledare för Arbetsgivarverkets satsning Jobba statligt). Samtalsledare: Sherlot Jonsson

I podden diskuteras bland annat synen på mångfald inom polisen och polisanställdas deltagande i prideparaden, historiskt och inför EuroPride 2018 i Stockholm 27 juli-5 augusti. –  För mig är det en stor manifestation för allas lika värde. En otrolig värme som man möts av under den här veckan i de olika evenemangen som är. Det är också ett tillfälle för oss att lyfta de operativa frågorna i perspektivet mångfald – hur Polismyndigheten kan spegla samhället på ett bättre sätt, säger regionpolischefen i Stockholm Ulf Johansson.   – Om vi inte respekterar varandra inom Polismyndigheten, då kommer vi inte respektera våra brottsoffer, de personer vi träffar, eller misstänkta. Så vi behöver ha kunskap om de här sakerna. Och sedan är det bra med mångfald för då får vi de sakerna gratis genom att ha mångfald på jobbet, säger Göran Stanton, utredare på demokrati- och hatbrottsgruppen i region Stockholm.Samtalet leds av Varg Gyllander, chef för polisens mediecenter i region Stockholm. 

I detta avsnitt möter vi Andreas Zehlander, chef på Polismyndigheten för brottsförebyggande-, utrednings- och ingripandeverksamhet i Medelpad. Vi pratar om Andreas succé på LinkedIn där han numera har fler följare än myndigheten han är anställd av. Genom en strategisk plan och den egenutvecklade publiceringsmetoden Sensum Capere når han ut över hela världen. Vi pratar även om digitalt ledarskap, praktiska tips på hur du som lyssnare kommer igång med LinkedIn, balansgången mellan det privata och det offentliga, varumärkesbyggande, kultur, stöttande chefer och förebilder.  

Det mesta av det som finns i samhället finns också i idrotten. Även de negativa delarna. idrott och politik pratar idag om idrottsrelaterad brottslighet med Lena Sahlin, som arbetar med idrott och kriminalitet på Riksidrottsförbundet och Mikael Berkesand, samordnare för idrottsfrågor på Polismyndigheten.

I det här specialavsnittet besöker vi IT-forensiska sektionen hos Polismyndigheten i Göteborg. Vi snackar lite med de båda forensikerna Jessica och Jonas kring det dagliga arbetet på avdelningen, hur arbetet på fältet ser ut och vad man använder för utrustning för att ta sig in i låsta mobiltelefoner, bland annat. Andra specialavsnitt i sommar En podd om Jezper En podd om Magnus En podd om Johan En podd om teknik Hemsida Skicka feedback En chatt om teknik Donera Köp snygga t-shirts med EPOT-tryck Om oss Social media En podd om teknik på Twitter En podd om teknik på Facebook Jezper på Twitter Johan på Twitter Magnus på Twitter Tommie på Twitter

Polisen nyanställer för att hantera migrationen och det förhöjda terrorhotet, som tidigare meddelats. Att fler anställs är något poliserna ute i verksamheten snart kommer att märka av. Det menar de båda regionpolischeferna i Bergslagen och Väst, Dan Persson och Klas Friberg. – Redan under senhösten och början av 2017 tror jag att poliser ute i verksamheten kommer att märka av den avlastning som den nyanställda civilpersonalen kan bidra med, säger Dan Persson. Fler ska anställas men det finns också ett antal poliser som valt att säga upp sig och lämna Polismyndigheten, vissa på grund av missnöje. En mångårig medarbetare vittnar om kollegor som sagt upp sig utan att ha ett nytt jobb att gå till. – Det är klart att det är allvarligt att poliser slutar på grund av missnöje, det är många frågor vi behöver hantera för att komma ifrån missnöje. Sen är ju inte alla anställda missnöjda inom polisen, säger Klas Friberg regionpolischef region Väst. Samtidigt syns en ny positiv trend. Poliser som slutat men som nu vill återvända till myndigheten. –Vi har väldigt många som vill komma tillbaka. Bara i region Väst har vi runt 15-20 personer som slutat som nu vill börja jobba hos oss igen, säger Klas Friberg. Musik i detta program: Titel: Outro Artist: boringXtreme  http://freepd.com/ Filip Annas Reporter och producent

När kan polisen ta hjälp av ordningsvakter på asylboenden? Och hur ska Polismyndigheten få medarbetare att vilja fortsätta jobba treskift? Klas Johansson, regionpolischef region Nord svarar på medarbetarnas frågor i senaste avsnittet av poddserien "Polisen frågar". Musik i detta program:   Title: Outro   Artist: boringXtreme   http://freepd.com/  Filip Annas Reporter och producent.

Micke och Stephan har i detta avsnitt bjudit in poliserna Martin Permén och Nina Gual som båda arbetar med att belysa, utveckla och ta hand om hedersfrågorna i den nya Polismyndigheten.  De pratar bland annat om fallet Fadime, könsstympning och hur samhället skulle kunna arbeta annorlunda för att upptäcka och förekomma den här typen av brottslighet.  Podden görs av poliserna Micke alias Doktorn, Maria, Martin och Stephan alias Sorken. OBS. Vi har tyvärr fortfarande en del problem med vår tekniska utrustning vilket påverkar ljudet. Vi jobbar på att få detta åtgärdat.  Musik i detta program  Title: Orderly  Artist: Kevin MacLeod   http://freepd.com/Electronic/Orderly

Bränn en stol försöker i det tionde avsnittet nå fram till Polismyndigheten, men vi möts dessvärre bara av deras telefonsvarare. Migrationsverket var en desto enklare myndighet att få kontakt med. De skickade, helt oprovocerat, en rekryteringsfilm till oss. Den får ni lyssna på. Ni får även lyssna på ett motivationsband för närkingar och Vem vet häst?, den nya frågesporten. Av och med Hannes Björkbacka, Robin Wohlin, Elisabeth Brånsgård, Olle Ohlsson, Anna Blomberg, Axel Jakobsson och Andreas Palm.

Polisforskaren Stefan Holgersson säger att Polisen använder sig av olika metoder för att försköna bilden av sin verksamhet, något som tillbakavisas av Polisen. Programmet är en repris från 10 november 2014. Romregistret, dödsskjutningen i Husby och helikopterrånet mot värdedepån i Västberga är exempel på uppmärksammade händelser där Polisens uttalanden har ifrågasatts i medierna. I den nya boken Polisen bakom kulisserna skriver Stefan Holgersson, polis och forskare vid Linköpings universitet, att Polisen använder sig av olika metoder för att parera kritik och bygga upp positiva bilder av verksamheten. Men Varg Gyllander som är presschef på Polismyndigheten i Stockholms län vänder sig mot Stefan Holgerssons beskrivningar. Han säger att det är oundvikligt att det ibland blir fel och missuppfattningar i en så stor organisation som Polisen, men att det handlar om enskilda fall och inte om några medvetna förvanskningar. Programledare är Urban Björstadius.

Om forskarkritik mot att Polisen på olika sätt försöker undvika negativ publicitet och i stället vill bygga positiva bilder av verksamheten. Med Urban Björstadius. Romregistret, dödsskjutningen i Husby och helikopterrånet mot värdedepån i Västberga är exempel på uppmärksammade händelser där Polisens uttalanden har ifrågasatts i medierna. I den nya boken Polisen bakom kulisserna skriver Stefan Holgersson, polis och forskare vid Linköpings universitet, att Polisen använder sig av olika metoder för att parera kritik och bygga upp positiva bilder av verksamheten. Men Varg Gyllander som är presschef på Polismyndigheten i Stockholms län vänder sig mot Stefan Holgerssons beskrivningar. Han säger att det är oundvikligt att det ibland blir fel och missuppfattningar i en så stor organisation som Polisen, men att det handlar om enskilda fall och inte om några medvetna förvanskningar. Programledare är Urban Björstadius.