Podcasts about beskedet

Israels premiärminister Benjamin Netanyahu har gett grönt ljus för hjälpsändningar att komma in i Gaza. Det här efter en blockad som stoppat all nödhjälp sen i mars. Beskedet kommer efter att Israel meddelat att de inleder en ny offensiv i Gaza. Men att hjälpsändningar återigen får komma in menar många experter är en skenmanöver för att Israel ska kunna fortsätta driva på sitt krig. Vad är egentligen Israels främsta mål? Gäst: Wolfgang Hansson, utrikespolitisk kommentator, Aftonbladet. Programledare/producent: Sally Sjöberg. Klipp från: BBC, DW News och Sveriges radio. Kontakt: podcast@aftonbladet.se

Beskedet kommer efter interna avgångskrav, enligt källa till Kvartal. Mamma och barn allvarligt skadade i nattens sprängdåd i Tumba. Så vill utredaren få bort våld och stök från svenska fotbollsarenor. Donald Trump gav oväntad skjuts till Kanadas liberala parti. Programledare: Jörgen Huitfeldt.

I det här avsnittet pratar Olof Lundh och Martin von Knorring om:Malmö värvar OlsenHur mår HBK?Blåvitt favorit i nya derbyt LyssnarfrågorSkicka in era tankar och funderingar till olof.lundh@tv4.se eller martin.vonknorring@tv4.se Hosted on Acast. See acast.com/privacy for more information.

Nyheter och fördjupning från Sverige och världen. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play.

I avsnitt 221 av Travpodden Gäst: Anders Malmrot ∙ Anders Malmrot gästar ∙ Så ser nya tjänsten ut ∙ Jobbet med Elitloppet 2025 ∙ Beskedet han väntar runt Idao ∙ Då startar Horsy Dream ∙ Få svenskar bland de mest betrodda ∙ USA-spåret? ∙ Den vill han se i Harpers. ∙ 2140 auto x 12 ∙ Solvallas premiär …och mycket mer! Missa inte sändningen på lördag kl 13.00, se den här! En podcast från gamblingcabin.se Besök gärna för mer trav och speltips! Gå med i vår Facebookgrupp för gott snack, speltips, tävlingar mm..

Nyheterna Radio 17.00

Japans centralbank kan lämna räntan oförändrad, rapporterar Reuters. Beskedet får den japanska yenen att backa, vilket även Tokyobörsen gör. Även USA-börserna stängde på röda siffror.

Joe Biden benådar sin egen son och många är förbannade. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. USA:s president Joe Biden har beslutat att benåda sin son Hunter Biden. Därmed frias sonen från de skatte- och vapenbrott han dömts för och kommer inte behöva avtjäna något fängelsestraff.Beskedet kommer trots att Joe Biden vid upprepande tillfällen sagt att han inte kommer att benåda sin son. Nu tvärvänder han och öppnar därmed upp för massiv kritik om nepotism och lögner.Donald Trump har meddelat att han tänker utse Kash Patel till chef för FBI. Patel är trogen följare till Trump och har sagt att han vill lägga ner FBI:s högkvarter och göra om det till ”ett museum över den djupa staten”.Vi pratar också om Kanadas premiärminister Justin Tureaus besök på Mar-A-Lago sedan Trump hotat med 25 procentiga tullar på alla varor från grannlandet.Medverkande: Ginna Lindberg, Sveriges Radios Washingtonkorrespondent och Fernando Arias, programledare för Konflikt i P1 och tidigare New York-korrespondent.Programledare: Sara StenholmProducent: Viktor MattssonTekniker: Heinz Wennin

Beskedet om att Sreten Kenic är ÖSK:s nye tränare hann knappt landa innan poddstudions dörr flög upp. Billy och Fredrik pratar igenom beskedet och vad detta nu kommer innebära.

Läs om veckans ämnen: • Beskedet från Coop Västs vd inför fusionen med krisföreningen: ”Vi är vana” • Dialect-butiker bryter sig loss – och bildar ny kedja • Klart: Plantagen får mer tid för att komma på fötter • Siffrorna avslöjar – här är kanalen som driver onlinelyftet: ”En balansgång”

Matilda Rånge på P3 Nyheter förklarar morgonens stora nyheter, alltid tillsammans med programledarna för Morgonpasset i P3: Linnéa Wikblad och David Druid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Idag pratar vi först om att den särskilde åklagaren begärt att två federala åtal mot Donald Trump ska läggas ned. Beskedet ses som en stor framgång för Trump och nu verkar han kunna pusta ut kring de juridiska processerna mot honom de närmaste fyra åren.Lite senare handlar det om att unga kineser tycker det är dyrt med kids och unnar sig en pälskling istället. Det oroar det styrande kommunistpartiet.

Hur deltar man i den mänskliga gemenskapen när man plötsligt finner sig tillhöra en annan art? Kåre Moberg får ett livsförändrande besked och känner igen sig i Solvej Balles septologi. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. ESSÄ: Detta är en text där skribenten reflekterar över ett ämne eller ett verk. Åsikter som uttrycks är skribentens egna.Nyligen fick jag motta ett besked som förändrade mitt liv. Beskedet fick mig att plötsligt känna främlingskap inför andra människor. Så till den grad att jag upplevde att jag tillhörde, inte bara en annan kategori av människa, utan rentav en annan art.Som statistiker och forskare borde jag kanske söka skälen till detta utanförskap i vetenskapliga rapporter om den obotliga sjukdom som jag har drabbats av: pankreascancer med metastaser.Men det är i stället i skönlitteraturen som jag hittar en resonans till det främlingskap jag plötsligt känner.I den danska författaren Solveig Balles septologi ”Om uträkning av omfång”, har tiden fastnat i en loop. Vi följer Tara som försöker hitta en väg ut ur det fastslagna och förutbestämda, när den 18 november upprepas dag efter dag.Den första boken är ett slags klaustrofobisk ubåtsroman, men senare öppnar sig berättelsen, när det visar sig att det finns många fler som också sitter fast i den 18 november.Hur ska denna nya kategori av människor förhålla sig till personer som inte är i deras situation? Hur ska deras deltagande se ut, i den mänskliga gemenskapen och i världen i stort? Det är svårt att förändra sin situation när dagen börjar om varje morgon.Dessa ”tidsloopare” söker en samhörighet med sin omgivning, men som läsare får man en tydlig känsla av att deras värld är uppdelad i ett ”vi och dom”, och att alla andra fungerar mer eller mindre som statister.Det uppstår problem kring hur man talar om tid. Hur beskriver man längre och kortare tidsperspektiv när man inte har en morgondag?Sedan jag fick min diagnos känner jag igen mig. Tidshorisonten är inte lika snäv som för Balles ”tidsloopare”, men även för en döende – förlåt, någon med radikalt kortare förväntad livslängd – händer något med den förväntan, planering och längtan som präglar våra inre liv.Jag har försökt att plita ned listor på saker som obotligt sjuka inte kan göra, men varje gång jag skrivit ned något i stil med ”byta karriär”, ”renovera köket”, ”lära sig ett nytt språk”, så kommer jag på att det säkert finns andra i en liknande situation som mig, som mycket väl skulle kunna tänka sig att göra just dessa saker.Det som gör att vi obotligt sjuka känner oss som främlingar handlar nog mer om det bemötande vi får. Det stela och tveksamma uttrycket och det försiktiga undrandet om vad som kan sägas och inte sägas. Det gör att jag undviker att hälsa på flyktiga bekanta. Den enkla frågan ”hur är läget?”, kan ju endast besvaras med en lögn om man inte vill skapa stel och deprimerande stämning.Även om det kan verka obetydligt, så styr det på vilket sätt jag deltar i gemenskapen med andra.För att människor ska kunna interagera som jämbördiga moraliska varelser, behöver vi känna en tillhörighet till den universella mänskliga gemenskapen, skriver filosofen Jürgen Habermas i sin studie ”Den mänskliga naturens framtid”.I boken problematiserar Habermas genteknologin utifrån vad den kan göra med människans självförståelse som artvarelse. Det centrala temat är vad vi ställs inför när distinktionen mellan det ”framvuxna” och det ”framställda” suddas ut, och det blir möjligt, för bland annat föräldrar, att fatta irreversibla beslut om sina barns genetiska uppsättning.På ett elegant sätt guidar Habermas sin läsare fram till tämligen radikala och oväntade frågor.Hur påverkas symmetrin i våra relationer människor emellan, om några av oss har haft medprogrammerare, som har ”lekt gud” genom att fatta beslut om våra livsöden redan under fosterstadiet? Uppstår rentav en ny artspecifik kategori? Gäller de universella mänskliga rättigheterna för denna nya människokategori?På samma sätt som Jürgen Habermas genetiskt modifierade cyborgar och Solveig Balles tidsloopare ofrivilligt har dömts till ett utanförskap, trots att de rör sig bland oss som vilka som helst, så upplever jag att vi obotligt sjuka går omkring bland andra människor som om vi vore en egen art.Det är i de små vardagliga interaktionerna som jag slås av det. Som när min röntgenläkare önskar mig god bättring, och hans svar på mitt ”vi får hoppas” blir, ”ja, det är ju själva tanken med det här stället”. Jag kan inte låta bli att tänka att ”det kanske gäller för andra, men inte för den som är obotligt sjuk”.Eller när jag köper byxor till min dotter, och de är lite långa och behöver rullas upp. ”Bra, då räcker de lite längre”, tänker jag. Men sen: ”Kommer jag att leva så pass länge att jag får uppleva att min dotter kommer behöva förlänga byxorna?”.Jag och min fru brukade glatt utbrista ”så kul vi kommer ha det” när vi såg ett äldre par gå hem från teatern, eller bara från ett enkelt restaurangbesök. Nu ser jag med avund på sjuttioplussare och önskar innerligt att jag ska få uppleva åtminstone ett decennium till.Den här önskan att få bli gammal gör en del i Balles romansvit särskilt smärtsam för mig. Efter att flera decennier passerat låter hon den åldrade Tara återvända till sin man.Som gammal kvinna besöker hon den som var hennes ungdomskärlek. För att undgå det oundvikliga främlingskap som de både skulle ha känt inför varandra, går hon till honom när han sover. Hon känner inte längre förtvivlan eller längtan, men snarare en känsla av ömhet.På samma sätt föreställer jag mig att min fru, när hon tänker tillbaka på mig och vår tid tillsammans, kommer besöka mig i sitt minne, som en äldre kvinna som besöker en man i 40-årsåldern. För en av oss har tiden kristalliserats, för den andre har den fortsatt med upplevelser, glädje, sorg, ålder, utveckling – liv.För att visa att något skaver i Taras besök hos sin man, låter Balle en fluga ta plats i scenen. Med sitt fräcka surr stör den friden och hotar att väcka maken. Trots att Tara har besökt hemmet otaliga gånger och väl känner till varje ljud och händelse som försiggår där den 18 november, så har hon lyckats missa denna fluga. Eller är det något som hon förträngt som nu kommer upp till ytan?Den fluga som jag föreställer mig kommer störa min frus minne är allt kring cancerbehandlingen som man gärna glömmer – cellgifter, sjukhusbesök, sprutor, dåliga nyheter och dystra prognoser.Men flugan kan också symbolisera ett slags hopp – det fanns trots allt något som inte var helt förutbestämt. Den 18 november var inte exakt så som Tara trodde sig veta.Jag känner ett starkt släktskap med Balles tidsloopare i deras sökande efter en väg ut, efter en morgondag som har förvägrats dem. Jag önskar att mitt sökande ska leda mig till en plats där kontrasten mellan det jag har varit, och det jag nu känner mig som, kommer minska, och att jag återigen kommer att känna en tillhörighet till den mänskliga gemenskapen. Här och nu, och förhoppningsvis under flera år framöver.Kåre Mobergutbildningsforskare och statistikerEssän producerades av Karin ArbsjöLitteraturSolvej Balle: Om uträkning av omfång. Översättare: Ninni Holmqvist. Wahlström & Widstrand, 2023–.

Babs Drougge på P3 Nyheter förklarar morgonens stora nyheter, alltid tillsammans med programledarna för Morgonpasset i P3: Linnéa Wikblad och David Druid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Varken Washington Post eller LA Times ledarsidor kommer att ställa sig bakom någon av kandidaterna till nästa veckas presidentval. Beskedet har lett till massuppsägningar av prenumerationer, och journalister har sagt upp sig i protest. Kritiker tolkar nämligen icke-ställningstagandet som att ägarna knäböjer inför Donald Trump.Sen pratar vi om en mamma som dragit igång ett upprop mot att lågstadiebarn i Växjö inte får ta med sig tvål och schampo till skolan. Enligt skolan kan barnen halka och slå sig, och dessutom är inte tvål så viktigt i den åldern, men mamma Tina håller inte med.

Babs Drougge på P3 Nyheter förklarar morgonens stora nyheter, alltid tillsammans med programledarna för Morgonpasset i P3: Linnéa Wikbland och David Druid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Batteritillverkaren Northvolt varslar 1 600 anställda. Beskedet kommer efter veckor av spekulationer om ett företag i kris, och innebär att 1 000 arbetstillfällen försvinner från Skellefteå. För vissa anställda kan ett förlorat jobb rent av innebära att man behöver lämna landet.Sen pratar vi om Janet Jacksons kritiserade uttalande om att Kamala Harris pappa är vit. Konspirationsteorin har tidigare spridits av bland andra Donald Trump, och det dröjde inte lång tid förrän popstjärnans manager gick ut med en ursäkt. Nu råder dock stor förvirring kring om den ursäkten faktiskt kommer från Jackson eller inte.

Babs Drougge på P3 Nyheter förklarar morgonens stora nyheter, alltid tillsammans med programledarna för Morgonpasset i P3: Linnéa Wikblad och David Druid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Flygbiljetterna ska bli billigare för att öka efterfrågan och stärka det svenska flygets konkurrenskraft. Beskedet om den slopade flygskatten har mötts av kritik från såväl Miljöpartiet som forskare, som menar att utsläppen kommer att öka.Sen pratar vi om en Tiktoktrend som skapat rowdy scener på mataffärer i Madrid. Enligt trenden ska man dyka upp ett visst klockslag på en viss mataffärskedja med en uppochnervänd ananas i kundvagnen, för att locka till sig andra sugna singlar.

Efter att Tim Bergling, Avicii, begick självmord 2018 riktades en våg av hat och hot mot hans tidigare manager, Arash Ash Pournouri. Vilket ansvar hade han som manager, och hur går man vidare? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Ash Pournouri är vad man kan kalla en serie-entreprenör, involverad i en mängd olika bolag. Han är också medgrundare till konferensen Brilliant Minds, som varje år lockar höjdare inom många olika områden och från hela världen till Stockholm.Men han är också tidigare manager i musikbranschen, där han är mest känd för att ha varit manager för Tim Bergling, Avicii, som begick självmord 2018. Duons samarbete upphörde 2016.Nu är Ash Pournouri tillbaka i både musikbransch och offentlighet, som ny jurymedlem i TV4:s Idol.Beskedet väckte på sociala medier liv i tidigare kritik mot Ash Pournouri, som de senaste sex åren fått utstå mycket hot och hat. ”Kommer aldrig få rättfärdighet”Orsaken till kritiken är dokumentärfilmen Avicii: True Stories från 2017. Där framträder bland annat bilden av en manager som pressar Tim Bergling till att genomföra spelningar, även i perioder när Tim mår fysiskt och/eller psykiskt dåligt.Ash Pournouri har hävdat att filmen är missvisande och klippts för att skapa en viss bild, men har tidigare bara gett ett fåtal intervjuer och svarat på få frågor.I den här Söndagsintervjun öppnar han upp om sin syn på samarbetet med Tim Bergling och om ansvaret som manager för Tims mående. Programledare: Martin WicklinProducent: Filip BohmKontakt: sondagsintervjun@sr.se

Hon åkte till Paris-OS som ett okänt namn utanför den inre kretsen.Hon kom hem som en stjärna.TV-intervjuerna och hyllningsceremonierna  har avlöst varandra för 18-åriga judokan Tara Babulfath..Men allt har inte varit rosenrött efter hemkomsten.Häromdagen nåddes Tara av beskedet att hon stängs av i tre månader sedan hon i OS-semifinalen ifrågasatt varför domarna inte gjorde en videoanalys av sista varningen.Beskedet om avstängningen kom någon dag efter det att Tara gästade Sportpodden. Därför låter hon i stället hälsa till er lyssnare här: ”Jag tar avstängningen hårt och på största allvar. Tack för allt stöd och den uppskattning ni visat mig värmer rakt in i hjärtat. Jag får inte träna judo på tre månader men kommer att köra mycket fys och ska gå stärkt ur det här", hälsar Tara Babulfath som i podden berättar att hon har svårt att greppa det enorma genomslag hon fått i det svenska folkhemmet.Podden produceras av Svenska Epoch Times. Ansvarig utgivare: Vasilios Zoupounidis Vill du läsa mer av Jonas Arnesen? För endast 1 krona får du nu tillgång till alla deras nya texter, varje vecka i Svenska Epoch Times. Klicka här: https://www.epochtimes.se/erbjudande

Vad händer nu? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. USA:s president Joe Biden meddelade på söndagen att han drar tillbaka sin kandidatur och därmed inte ställer upp i höstens presidentval.Allt sedan tv-debatten mot Donald Trump har kritiken mot Joe Biden vuxit inom hans eget parti och en rad profilerade demokrater har uppmanat honom att kliva åt sidan.Beskedet innebär att Demokraterna just nu står utan presidentkandidat och frågan är vem som kommer att utses på partikonventet som hålls i augusti. Joe Biden själv hoppas på Kamala Harris – men håller partiet med honom?Medverkande: Ginna Lindberg och Roger Wilson, Sveriges Radios USA-korrespondenter.Programledare: Sara StenholmProducent: Viktor MattssonTekniker: Mattias Strand

Beskedet slog ned som en bomb. Solvallas verkställande direktör Jörgen Forsberg och sportchef Anders Malmrot har sagt upp sig från sina tjänster. Här berättar de vad som lett fram till beslutet.   Vi pratar även om de fina hästarna i Margaretas Tidiga Unghästserie, vad man ska lyssna på i sommar, goda glassar och såklart luringar till V75 på Färjestadtravet.   Innehåll: 00.00 Därför slutar Jörgen och Anders på Solvalla 09.31 Konsten att dela rum med Anders 16.22 Personalen som aldrig vill ha semester 23.16 Årets sista lopp i Margaretas Tidiga Unghästserie 30.33 Sommarlyssning från Solvalla 34.22 Vad innehåller Gröna Hissen? 40.13 Lackes luringar till Färjestad 48.25 Så har Jörgen och Anders skött sig, enligt Lacke   Solvalla Podcast presenteras av Stall Courant   Gäst: Lacke   Programledare: Jörgen Forsberg, Anders Malmrot och Markus Myron.

Våren 2024 gör Melwin Lycke Holm allt han kan för att bli uttagen till EM och därmed ha chansen att nå OS. Han vill till Paris, exakt 20 år efter pappa Stefans guldbragd i Aten. Det är ont om tid och Melwin blir allt mer stressad. Han måste bli starkare och hoppa högre. Men när allt ska avgöras hamnar hans egen pappa på löpsedlarna i hela landet, misstänkt för misshandel av en elev. Mitt i stormen ska Melwins framtid avgöras. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Medverkande: Melwin Lycke Holm, höjdhoppare.Stefan Holm, Melwins tränare och pappa.Anna Lycke, Melwins mamma.Jonny Holm, Melwins farfar.En dokumentär av Alexander Lundholm, 2024. Slutmix: Hanna Melander.Arkivklipp: Sveriges Radio, SVT.

Babs Drougge på P3 Nyheter förklarar morgonens stora nyheter, alltid tillsammans med programledarna för Morgonpasset i P3: Linnéa Wikblad och David Druid. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Med bara timmar kvar till finalen diskades Nederländernas Eurovision-deltagare Joost Klein. Beskedet möttes med ilska från den nederländska delegationen, och burop från publiken. Så hur motiverar arrangören EBU beslutet?Sen pratar vi om att tiktokare uppmanar andra tiktokare att massblocka kändisar som inte tar ställning mot kriget i Gaza. Hashtagen #blockout har fått stor spridning efter Met-galan, och tanken är att ta ifrån de rika kändisarna deras inflytande genom att sluta ge dem uppmärksamhet.

Åsa har fått ett livsomvälvande besked: att hon har HIV och att hon burit på det i tio till 15 år. Nu tvingas hon ifrågasätta allt hon har gjort i vuxen ålder. Men kan det verkligen stämma? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Av: Jonna BurénProducent: Gustav AsplundSlutmix: Astrid AnkarcronaVerkligheten görs av produktionsbolaget Filt.

Miljöpartiets språkrör Märta Stenevi har avgått – efter en höst som kantats av interna konflikter. Beskedet kom som en överraskning, efter ett par veckors sjukskrivning för språkröret. Så, vem tar över nu? På en kvart får du veta vilka kandidater som toppar listan och varför en doldis ser ut att knipa posten som nytt språkrör. Med Henrik Torehammar

Beskedet kom natten till onsdag. Israel och Hamas har enats om fyra till fem dagars tillfällig vapenvila. Enligt avtalet ska Hamas släppa 50 personer ur gisslan och Israel ska i sin tur frige 150 palestinska fångar. Men Israels premiärminister Benjamin Netanyahu markerar samtidigt att det här inte innebär ett slut på kriget. Så vad kan vi vänta oss av avtalet och vad innebär den här stridspausen för den närmaste framtiden? Gäst: Wolfgang Hansson, utrikespolitisk kommentator, Aftonbladet. Programledare och producent: Olivia Svenson. Kontakt: podcast@aftonbladet.se

I veckans avsnitt möter jag tidigare frisören och småbarnsmamman Elin Rantatalo som under en resa med familjen på Gran Canaria insjuknade och drabbades av sepsis chock. De lyckades rädda hennes liv men inte hennes ben, som amputerats nedanför knäna och hennes 9 fingrar. Elin har nu skrivit en bok som heter ”Livet går vidare utan ben- infektionen tog delar av mig men inte mitt liv” Vi pratar om vad som hände när hon insjuknade, om rädslor, om vad hon kände när hon fick beskedet om att amputering var ett måste och hur hon valt att se livet, som hon idag lever, med andra förutsättningar. Elin har en enorm drivkraft och hon inspirerar så mycket i hur man kan hantera motgångar och utmaningar i livet. Missa inte veckans avsnitt!Producerat av @kaspersen_nyfikenpa @perfectdaymedia

Nobelpriset i kemi handlar om pyttesmå kvantprickar som används i en del TV-skärmar, led-lampor och medicinsk utrustning. Prickarna är så små att själva deras storlek avgör deras egenskaper. Beskedet skickades ut av misstag av Kungliga Vetenskapsakademien flera timmar innan det formella beslutet fattades. Först på förmiddagen stod det klart att det verkligen är Moungi Bawendi, Louis Brus och Alexei Ekimov som får dela årets kemipris.Kvantprickarna kan i framtiden komma att bidra också till bland annat flexibel elektronik och tunnare solceller.Vetenskapsradion sänder direkt från Kungliga Vetenskapsakademien. Medverkande: Bo Albinsson, professor i fysikalisk kemi, Chalmers.Programledare:Lena Nordlundlena.nordlund@sverigesradio.seBjörn Gunérbjorn.guner@sverigesradio.seProducent:Camilla Widebeckcamilla.widebeck@sverigesradio.se

Redan före det första larmsamtalet om skredet vid E6 hade det registrerats av seismologernas instrument, liksom sprängningar i området dessförinnan. Och satelliter har observerat rörelser i vägen under flera år. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Beskedet om skredet fick seismologen Björn Lund att genast ta sig in till jobbet en lördag, och han kunde då se att instrumenten upptäckt något vid tidpunkten. Och Tobias Edman gick in i sina satellitdata hos Rymdstyrelsen och kunde se att vägen rört sig de senaste åren. Avgörande för skredet anses så kallad kvicklera i marken under vägen vara - vi hör om hur den fungerar, och om beredskapen för skred och ras kunde bli bättre genom bättre samordning av data från olika håll.Medverkande: Björn Lund, seismolog vid Uppsala universitet och föreståndare för det svenska nationella seismiska nätet; Tobias Edman enhetschef för datavetenskap på Rise, tidigare anställd på Rymdstyrelsen; HannaSofie Pedersen, chef strategisk klimatanpassning Sveriges geotekniska institut, SGI.Programledare: Björn Gunérbjorn.guner@sr.seMattias Pleijelmattias.pleijel@sr.se

Beskedet om stridsflyg till Ukraina är en seger för president Zelenskyj och troligen det tyngsta Europa kan tänkas bidra med. Samtidigt kan skiftet till modernare flyg påskyndas i länderna som ger. Nederländerna, Danmark och Norge gav nyligen besked om att tillsammans skicka uppemot 60 amerikansktillverkade stridsflyg av typen F16 till Ukraina. Effekten på slagfältet dröjer till nästa år enligt bedömare, men i Ukraina knyts nu stora förhoppningar till stridsflygplanen. Hör om förbehållen, flaskhalsarna och förväntningarna som kommer med F16-beskedet. Därför kommer löftet om stridsflyg just nuFör de europeiska Nato-länderna finns flera incitament som kan ses ligga bakom att löftet om stridsflyg kommer just nu. Beskedet sammanfaller dels med ett större systemskifte för stridsflyg i Europa, där flera länder vill uppgradera till plan av typen F35, och dels med Finlands inträde i Nato. Försvarsalliansen kan nu tillräkna sig Finlands bestånd av F18-plan, vilket gör det lättare att frigöra F16 till Ukraina. För närvarande finns också pengar att söka via EU:s så kallade fredsfacilitet, vilket ytterligare kan bidra till förutsättningarna. Men vad händer sen, efter F16-leveranserna? Hör om vilken hjälp Ukraina behöver och vill ha på längre sikt och vad Europa kan bidra med när möjligheten att avvara tunga vapen nått sin bortre gräns. Medverkande: Lubna El-Shanti, Ukrainakorrespondent. Susanne Palme, EU-kommentator. Johan Huovinen, överstelöjtnant och lärare vid Försvarshögskolan i Stockholm. Programledare: Caroline SalzingerProducent: Therese Rosenvinge

Livsstilssjukdomar står för en stor del av samhällets sjukdomsbörda. Så hur får man patienter att ändra livsstil? För Mats Michaneck blev beskedet om diabetes typ 2 startskottet för hans nya liv. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Mats Michaneck var kraftigt överviktig när han fick beskedet om typ 2 diabetes. Han insåg att det bara finns en av honom, och den personen ville han vara snäll mot. Det innebar att han slutade vara en gottegris.På Högskolan i Skövde pågår forskning kring hur vården kan hjälpa individer att lättare ta rodret över sitt liv. Mia Berglund, biträdande professor i omvårdnad vid Högskolan i Skövde, berättar hur utmanande frågor och tankeväckande bilder kan göra att patienter lättare får möjlighet att styra över sina liv. Något som kan vara viktigt när de till exempel drabbats av en livsstilssjukdom som typ 2 diabetes.Pedaler för de som får dialysI Tyskland har ett forskningsprojekt genomförts där patienter som får dialys samtidigt ligger och cyklar med pedaler i sängen.- De tycker det är roligt och de får bättre blodcirkulation, konstaterar professor Martin Halle i München i Tyskland.Hans mål är att alla som kommer in på ett sjukhus ska fråga efter träningsverktyg.Hälften av hälsan beror på livsstilUngefär hälften av det som påverkar vår hälsa beror på vår livsstil, berättar Mats Börjesson, hjärtspecialist, professor i idrottsfysiologi och föreståndare för det nya Centrum för livsstilsintervention i Göteborg. Genomsnittligt beror bara 20 procent av hälsoläget för individen på genetiskt arv, 20 procent på miljön och 10 procent beror på tillgången på sjukvårdMedverkar gör Mats Michanek, som har typ 2 diabetes, Mia Berglund, biträdande professor i omvårdnad vid Högskolan i Skövde, Martin Halle, professor i kardiologi vid Münchens tekniska universitet, Mats Börjessonhjärtspecialist, professor i idrottsfysiologi och föreståndare för det nya Centrum för livsstilsintervention i GöteborgProgrammet sändes första gången 2 mars i år. Reporter Ylva Carlqvist WarnborgProducent Annika Östmanannika.ostman@sverigesradio.se

Sommarpodd! Per Bjurman och Jonathan Ekeliw strålar tillfälligt samman igen och kör ett avsnitt så här i augusti. Det blir snack om de hetaste övergångarna som skett sedan senaste inspelninge – bland annat Alex DeBrincat till Detroit och Vladimir Tarasenko till Ottawa. Beskedet att Patrice Bergeron slutar tas förstås upp också, och den fortsatta jakten på Erik Karlsson hamnar återigen i fokus. I slutet av podden: Bjurman och Ekeliw utser sin Stanley Cup-favorit just nu.

Det är något Wagnerskt över Valkyriornas ritt.... Putins bittra nederlag – Östersjön blir ”Natohav” | SvD "För Vladimir Putin är uppgörelsen om ett svenskt medlemskap i Nato ett bittert nederlag. Nato väntas nu dominera i Östersjön. Och ett starkt svenskt försvar bedöms skapa ett ”militärt dilemma” för Ryssland, enligt experter. Putins bittra nederlag – Östersjön blir ”Natohav” När Moskva på tisdagen reagerade på uppgörelsen i Vilnius var ordvalet påfallande milt. Kremls talesperson Dmitrij Peskov betonade att ett svenskt medlemskap vore negativt för Rysslands säkerhet och skulle få konsekvenser. Det var ungefär samma formulering som när Finland tidigare i år gick med i Nato och Moskva hotade med militära motåtgärder. Ännu mer återhållsam var Rysslands utrikesminister Sergej Lavrov som på tisdagen aviserade ”lämpliga motåtgärder”. – Beskedet var väntat, säger säkerhetsexperten och Rysslandkännaren Gerhard Mangott vid universitetet i Innsbruck. – Trots detta är det ett tungt bakslag för Vladimir Putin, säger han till SvD. Så sent som i december 2021 krävde Putin ett stopp för all utvidgning av Nato. – Nu får han i stället två nya Natomedlemmar som båda är militärt starka i ett för Ryssland känsligt område, säger Gerhardt Mangott. Tisdagens avmätta tongångar står i skarp kontrast till tidigare utspel från bland annat Rysslands ambassadör i Sverige Viktor Tatarintsev, som i en artikel mars i år hotade Sverige med vedergällning. – Var säkra på att nya medlemmar i det fientliga blocket kommer att bli legitima mål för vedergällning från Ryssland, varnade han. Mellan raderna kunde man läsa att både Skåne och Gotland ligger inom räckhåll för missiler från den ryska exklaven Kaliningrad vid Östersjön. Det är något som ÖB Micael Bydén tidigare varnat för. För att kontrollera Östersjön skulle Ryssland kunna ta Skåne, sa han i maj till Sydsvenska Dagbladet. Även Finland har tidigare konfronterats med skarpt formulerade attacker. Den förre presidenten och nuvarande ordföranden i det ryska säkerhetsrådet Dmitrij Medvedev sa förra året att Finland borde förbereda sig på att bo granne med hypersoniska missiler och fartyg med kärnvapen. Ryssland planerar nu att förstärka sina trupper vid gränsen mot Finland. Det skulle enligt experter som finska public service Yle har talat med innebära att antalet soldater i regionen fördubblades till 40 000. Men i praktiken verkar det än så länge inte ha skett mycket på den ryska sidan. Finland har en gräns mot Ryssland på mer än 1300 kilometer. Med Sverige som medlem skulle Nato dessutom förstärka sin position i Östersjön och samtidigt skapa en helt ny situation i norr med Norge, Finland och Sverige som medlemmar. För Ryssland är detta ett allvarligt militärt dilemma, konstaterade Litauens överbefälhavare Valdemaras Rupsys på tisdagen. – Det är något som Moskva måste lära sig att hantera. Inte med vapenskrammel utan i samtal med Nato, sa han till nyhetsbyrån dpa-AFX. Litauens försvarsminister Arvydas Anusauskas påpekade efter uppgörelsen i Vilnius att det rör sig om en grundläggande förändring av det geopolitiska läget i Östersjön där Nato nu dominerar. Den tyska tidningen Die Welt skrev på tisdagen att Sveriges medlemskap ökar säkerheten i Östersjön och därmed också Tysklands säkerhet. Kate Hansen Bundt vid den norska utrikes- och säkerhetspolitiska föreningen DNAK beskriver det hela som en ”gamechanger”. Med Sverige och Finland som Natomedlemmar blir Östersjön ett ”Natohav”, skrev hon förra året på den säkerhetspolitiska sajten IPG." De Fria är en folkrörelse som jobbar för demokrati genom en upplyst och medveten befolkning! Stöd oss: SWISH: 070 - 621 19 92 (mottagare Sofia S) PATREON: https://patreon.com/defria_se HEMSIDA: https://defria.se FACEBOOK: https://facebook.com/defria.se

Anna Sylvan och Malin Mighetto var mina allra första pod-gäster för 3 år sedan, och idag är det tredje gången gillt! Det blev ett härligt och skiftande samtal om skolsystemet, TikTok och småföretagande i kristider. Men kanske framför allt om "det där beskedet som ingen vill ha". Hur jobbar man vidare när en i duon, känner sig som en spillra av sig själv? Välkommen att sitta ned till ett 11-kaffe med lika delar skratt, allvar och tårar. Trevlig lyssning!

Livsstilssjukdomar står för en stor del av samhällets sjukdomsbörda. Så hur får man patienter att ändra livsstil? För Mats Michaneck blev beskedet om diabetes typ 2 startskottet för hans nya liv. Mats Michaneck var kraftigt överviktig när han fick beskedet om typ 2 diabetes. Han insåg att det bara finns en av honom, och den personen ville han vara snäll mot. Det innebar att han slutade vara en gottegris.På Högskolan i Skövde pågår forskning kring hur vården kan hjälpa individer att lättare ta rodret över sitt liv. Mia Berglund, biträdande professor i omvårdnad vid Högskolan i Skövde, berättar hur utmanande frågor och tankeväckande bilder kan göra att patienter lättare får möjlighet att styra över sina liv. Något som kan vara viktigt när de till exempel drabbats av en livsstilssjukdom som typ 2 diabetes.Pedaler för de som får dialysI Tyskland har ett forskningsprojekt genomförts där patienter som får dialys samtidigt ligger och cyklar med pedaler i sängen.- De tycker det är roligt och de får bättre blodcirkulation, konstaterar professor Martin Halle i München i Tyskland.Hans mål är att alla som kommer in på ett sjukhus ska fråga efter träningsverktyg.Hälften av hälsan beror på livsstilUngefär hälften av det som påverkar vår hälsa beror på vår livsstil, berättar Mats Börjesson, hjärtspecialist, professor i idrottsfysiologi och föreståndare för det nya Centrum för livsstilsintervention i Göteborg. Genomsnittligt beror bara 20 procent av hälsoläget för individen på genetiskt arv, 20 procent på miljön och 10 procent beror på tillgången på sjukvårdMedverkar gör Mats Michanek, som har typ 2 diabetes, Mia Berglund, biträdande professor i omvårdnad vid Högskolan i Skövde, Martin Halle, professor i kardiologi vid Münchens tekniska universitet, Mats Börjessonhjärtspecialist, professor i idrottsfysiologi och föreståndare för det nya Centrum för livsstilsintervention i Göteborg Reporter Ylva Carlqvist WarnborgProducent Annika Östmanannika.ostman@sverigesradio.se

Beskedet som har nått Linn är definitivt. Det finns ingen återvändo. Hon är avskild från polisyrket och hennes dröm sedan barndomen i spillror. Vad var det som hände? Av: Shang Imam. Producent: Gustav Asplund. Slutmix: Astrid Ankarcrona. Verkligheten i P3 görs av produktionsbolaget Filt.

Kan det ha varit 2022 års mest väntade nyhet? Att förre presidenten Donald Trump ställer upp som kandidat för republikanerna i presidentvalen 2024? Beskedet togs emot av jubel av fansen medan övriga knappt höjde på ögonbrynen. Men hur populär är han egentligen? Inte ens hans dotter, Ivanka Trump, stöttar honom i valet att ställa upp igen. Finns det en Trumptrötthet i USA? Samtidigt så har Floridas guvernör, Ron DeSantis seglat upp som den stora motkandidaten till Trump, efter sin stora vinst i mellanårsvalet. Men kan han stå emot när Trump väl drar igång maskineriet? Varför ställer Donald Trump egentligen upp igen? Har Floridas guvernör Ron DeSantis blivit hans värsta mardröm och kommer president Joe Biden ställa upp för omval? Gäst: Andreas Utterström, kommunikationskonsult. Programledare: Jenny Ågren. Kontakt: podcast@aftonbladet.se

Donald Trump ställer upp i presidentvalet 2024 men har han sitt parti med sig? USA:s tidigare president Donald Trump har tillkännagivit att han kandiderar till presidentposten 2024. Beskedet kommer kort efter mellanårsvalet där Trumplojala kandidater gått dåligt, något ex-presidenten fått hård kritik för.Demokraterna stod emot en röd vågDen republikanska mellanårssuccén uteblev och istället presterade många demokrater förvånansvärt bra. Vi tittar närmare på valresultatet och ställer oss frågan om Joe Biden verkligen är så dålig för partiet som många trott.Medverkande: Ginna Lindberg, USA-kommentator, Cecilia Khavar, USA-korrespondent och Roger Wilson, USA-korrespondent.Programledare: Sara StenholmProducent: Viktor MattssonTekniker: Alma Segeholm

Den här veckan kommer räntebesked från centralbankerna i Storbritannien, USA, Norge och Australien. Beskedet från amerikanska FED kommer få konsekvenser även här i Sverige. Programledare: Erika Mårtensson Medverkande: Pär Ivarsson, chef för Ekonomiekot och Kristian Åström, ekonomikommentator

Den här veckan kommer räntebesked från centralbankerna i Storbritannien, USA, Norge och Australien. Beskedet från amerikanska FED kommer få konsekvenser även här i Sverige. Programledare: Erika Mårtensson Medverkande: Pär Ivarsson, chef för Ekonomiekot och Kristian Åström, ekonomikommentator

På tisdagskvällen sade statsminister Magdalena Andersson att Sverige inte är under angrepp. Beskedet kom med anledning av gasläckorna i Östersjön, som tros bero på avsiktliga sprängningar av gasledningarna Nord Stream, som går mellan Ryssland och Tyskland. DN:s Mikael Holmström förklarar det säkerhetspolitiska läget, som nu alltså kräver att statsministern går ut och informerar om att Sverige inte är angripet. Vad är det som har hänt, och vem kan tänkas ligga bakom explosionerna i Östersjön? Programledare: Augustin Erba. Producent: Palmira Koukkari Mbenga. Ljudtekniker: Patrik Miesenberger. Teknik: Oliver Bergman, Bauer Media.

”Det finns anledning att vara orolig”, säger den före detta överstelöjtnanten Jörgen Elfving i dagens avsnitt. I sitt första tal till nationen, sedan den fullskaliga invasionen av Ukraina inleddes, beordrade den ryske presidenten Vladimir Putin en partiell mobilisering. Det ska röra sig om 300.000 reservister, enligt landets försvarsminister Sergej Sjojgu. Beskedet som lämnades igår morse har lett till en rusning efter flygbiljetter i Ryssland, och sökorden ”hur man lämnar Ryssland 2022” har toppat på Google. Strax innan kom även nyheten om att så kallade ”folkomröstningar” om att ansluta sig till Ryssland ska hållas i flera ockuperade regioner. Varför ska man genomföra dessa nu och vad kommer det att innebära? Vilka är reservisterna i Ryssland? Och vad säger beskeden om läget i kriget? 
Dagens gäst: Jörgen Elfving, före detta överstelöjtnant Programledare: Ronja de Boer Kontakt: podcast@aftonbladet.se

* SAS och piloternas fackförbund har inte kommit överens. Piloterna går ut i strejk. Aktien rasar efter beskedet. - Det här är riktigt, riktigt dåliga nyheter. Vi är förkrossade”, sammanfattar vd Anko van der Werff. * Beskedet om att SAS-piloterna går ut i strejk har mötts av skepsis från näringslivet. DI har ställt frågan vad flygbolaget betyder för svenskt näringsliv till ett flertal toppchefer. – Jag förstår det helt enkelt inte. Infrastruktur måste fungera, framförallt i sämre tider, säger Knut Rost, vd för Diös, till DI. * Flygbolaget SAS ägare Wallenberg Investments ger sitt stöd till bolaget för dess ansökan om konkursskydd enligt Chapter 11 i USA. Bolaget äger 3,4 procent av SAS. * SAS-strejken kan växa – 200 flygmekaniker planerar sympatistrejk Gravitationsriktningen för Wallenbergssfären ser ut som den gör... #CarlNorberg #DeFria De Fria är en folkrörelse som jobbar för demokrati genom en upplyst och medveten befolkning! Stöd oss: SWISH: 070 - 621 19 92 (mottagare Sofia S) PATREON: https://patreon.com/defria_se HEMSIDA: https://defria.se FACEBOOK: https://facebook.com/defria.se

Beskedet om var den subventionerade vindkraften till havs ska byggas ut kan försena flera projekt, menar branschen. Det blir först på 2030-talet som de omfattande planerna kommer bidra till den svenska elproduktionen om utbyggnaden blir av. Programledare: Claes Aronsson Gäster och röster i programmet: Lina Bertling Tjernberg, professor KTH Samuel Larsson, Danmarkskorrespondent, Ekot Lina Kinning, expert havsbaserad vindkraft, Svensk Vindenergi Niclas Erkenstål, projektledare Nordr Offshore Wind Daniel Gustafsson, avdelningschef, Svenska Kraftnät Jessica Rosencrantz, klimatpolitisk talesperson, ModeraternaProducent: Olof WijnbladhTekniker: Stina Fagerberg ekonomiekotextra@sverigesradio.se

En rysk krutdurk, bara 30 mil från Sverige och mitt i EU. Beskedet om att Litauen stoppar ryska varor från att fraktas på tågen till och från Kaliningrad har fått Ryssland att se rött. På en kvart får du veta hur en liten smörgås inklämd mellan Polen och Litauen kan va så känslig punkt för Ryssland, och hur lilla Litauen vågar vara så stor i käften mot Ryssland. Med SvD:s Brysselkorrespondent Teresa Küchler, och SvD:s tysklandskorrespondent Tomas Lundin.

Vad händer nu, Chelsea? Beskedet från de brittiska myndigheterna kom lika efterlängtat som plötsligt: hårda sanktioner som direkt drabbar Chelsea. Vi gottar oss i detta, problematiserar det och ser det i ett kort och långt perspektiv.

Vad händer nu, Chelsea? Beskedet från de brittiska myndigheterna kom lika efterlängtat som plötsligt: hårda sanktioner som direkt drabbar Chelsea. Vi gottar oss i detta, problematiserar det och ser det i ett kort och långt perspektiv.

Träningsprofilen Elin Kjos gästar Framgångspodden och delar med sig av ett av de värsta beskeden man kan få som människa. För ungefär ett år sen så sökte Elin vård för en hosta som irriterat henne länge. Det hon inte visste då var att hon skulle bli diagnostiserad med obotlig lungcancer – och få prognosen sex månader kvar att leva. Vi pratar om hur det är att få ett besked som totalt river sönder ens värld, och hur man fortsätter kämpa. Elin berättar hur hon har förändrat sitt liv sen beskedet, om kosten hon äter, alternativa mediciner och beslutet att sluta med cellgifter. Vi får också höra om drömmarna framåt, om målet att bli en del av en medicinsk studie och vad hon ska göra dagen då hon blir friskförklarad. Ett starkt avsnitt med tjejen som accepterat diagnosen – men inte prognosen! Tusen tack för att du lyssnar! Besök Framgångsakademin: www.framgangsakademin.se Beställ "Mitt Framgångsår": https://bit.ly/3jGuZyJ Alexander Pärleros Instagram: www.instagram.com/alexanderparleros Bästa tipsen från avsnittet i Nyhetsbrevet: www.framgangspodden.se See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Träningsprofilen Elin Kjos gästar Framgångspodden och delar med sig av ett av de värsta beskeden man kan få som människa. För ungefär ett år sen så sökte Elin vård för en hosta som irriterat henne länge. Det hon inte visste då var att hon skulle bli diagnostiserad med obotlig lungcancer – och få prognosen sex månader kvar att leva. Vi pratar om hur det är att få ett besked som totalt river sönder ens värld, och hur man fortsätter kämpa. Elin berättar hur hon har förändrat sitt liv sen beskedet, om kosten hon äter, alternativa mediciner och beslutet att sluta med cellgifter. Vi får också höra om drömmarna framåt, om målet att bli en del av en medicinsk studie och vad hon ska göra dagen då hon blir friskförklarad. Ett starkt avsnitt med tjejen som accepterat diagnosen – men inte prognosen! Tusen tack för att du lyssnar! Besök Framgångsakademin: www.framgangsakademin.se Beställ "Mitt Framgångsår": https://bit.ly/3jGuZyJ Alexander Pärleros Instagram: www.instagram.com/alexanderparleros Bästa tipsen från avsnittet i Nyhetsbrevet: www.framgangspodden.se See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Extrapodd. Presidenten och hans fru har testats positivt för corona. Det får enorma konsekvenser - men vilka? Medverkande: Ginna Lindberg, USA-kommentator på Ekot, Anders Ask, utrikesredaktör på Ekot, Fernando Arias, New York-korrespondent och Cecilia Khavar, Washingtonkorrespondent. Programledare: Sara Stenholm Producent: Viktor Mattsson Tekniker: Marie Persson USApodden usapodden@sverigesradio.se