Podcasts about stormen gudrun

Stormar, oväder och skyfall orsakar stora skador årligen - och problemen väntas bara bli värre. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Stormen Gudrun år 2005, värmeböljan sommaren 2018 och dödliga översvämningar i Tyskland år 2021.Stormar och extremväder har överraskat och överrumplat våra samhällen genom hela mänsklighetens historia, men på grund av klimatförändringarna väntas problemen bli allt värre.Hur förberedda är vi egentligen för olika slags extremväder? Och vad kan vi förvänta oss av framtidens stormar och oväder?P3 Dystopia reder ut riskerna med stormar och skyfall, blixtar och dunder - och undersöker varför lite mer regn i Sverige riskerar att få stora konsekvenser för inte bara natur och infrastruktur, utan också för hela landets ekonomi.

På senare år har vi haft flera kriser som påverkat de gröna näringarna mycket. Stormen Gudrun, de stora skogsbränderna och torkåret 2018 är svåra att glömma. Och vi är fortfarande i en pandemi. Så hur står det till med den svenska krisberedskapen? I det här avsnittet av Lantbrukspodden intervjuar Land Lantbruks reporter Kristina Hansén Camilla Eriksson, forskare i civilt försvar och krisberedskap vid Totalförsvarets forskningsinstitut medan Land Lantbruks reporter Marie Henningsson träffat samarbetsföreningen Maskinring Smålands verksamhetschef Peråke Nilsson för att prata om landsbygdens resurser. Har du synpunkter eller förslag på ämnen och gäster till podden? Mejla oss på lantbrukspodden@landlantbruk.se.

Polisutredningen kring Therese försvinnande möts av oförutsägbara motgångar. Stormen Gudrun, en av de kraftigaste stormar som uppmätts i Sverige, drar in och lamslår hela samhället. Och i förödelsen går eventuellt en mördare fri. Become a member at https://plus.acast.com/s/motiv. Our GDPR privacy policy was updated on August 8, 2022. Visit acast.com/privacy for more information.

De senaste århundradets tekniska utveckling har resulterat i landvinningar inom en mängd områden. Inte minst har den generella livskvaliteten ökat markant jämfört med människans tidigare historia. En konsekvens av detta har varit ett beroende av energi i olika former. Ett av de mest betydande inslagen i den moderna vardagen är elektricitetens ständiga närvaro, och det är nu svårt att tänka sig ett liv utan el. Det är få, om några, aspekter av livet och samhället som inte på något sätt är kopplade till elförbrukning. Det gör våra liv enklare och på många sätt säkrare, men det innebär också en sårbarhet. Det är något som vi har fått erfara i samband med tidigare avbrott i elförsörjningen. Stormen Gudrun är ett exempel på hur omfattande en sådan störning kan vara, men vi kan komma att behöva förbereda oss på avbrott med än mer långtgående konsekvenser. Att ha en beredskap för fredstida kriser som drabbar elförsörjningen är i sig viktigt, men till det kommer också risken att en antagonist medvetet angriper elförsörjningen i ett gråzonsläge eller i ett krig. Ett sådant angrepp skulle kunna genomföras helt och hållet inom cyberdomänen, och det vore i så fall inte första gången det sker. Med utgångspunkt i de cyberangrepp som skedde mot Ukrainas elförsörjning efter utbrottet av den väpnade konflikten i landet, undersöker vi i detta avsnitt av Folk och Försvar-podden hur elförsörjningen i Sverige kan bli en måltavla för liknande attacker, och vad det i så fall skulle innebära för det svenska samhället. Medverkar i podden gör David Lindahl, forskningsingenjör på Totalförsvarets forskningsinstitut, Mikael Toll, chef för enheten för trygg energiförsörjning på Energimyndigheten, och Erik Nordman, säkerhetsschef på Svenska Kraftnät. Podden är skapad och redigerad av Daniel Kjellén. Jingeln är producerad av Die Hard Productions.

De senaste århundradets tekniska utveckling har resulterat i landvinningar inom en mängd områden. Inte minst har den generella livskvaliteten ökat markant jämfört med människans tidigare historia. En konsekvens av detta har varit ett beroende av energi i olika former. Ett av de mest betydande inslagen i den moderna vardagen är elektricitetens ständiga närvaro, och det är nu svårt att tänka sig ett liv utan el. Det är få, om några, aspekter av livet och samhället som inte på något sätt är kopplade till elförbrukning. Det gör våra liv enklare och på många sätt säkrare, men det innebär också en sårbarhet. Det är något som vi har fått erfara i samband med tidigare avbrott i elförsörjningen. Stormen Gudrun är ett exempel på hur omfattande en sådan störning kan vara, men vi kan komma att behöva förbereda oss på avbrott med än mer långtgående konsekvenser. Att ha en beredskap för fredstida kriser som drabbar elförsörjningen är i sig viktigt, men till det kommer också risken att en antagonist medvetet angriper elförsörjningen i ett gråzonsläge eller i ett krig. Ett sådant angrepp skulle kunna genomföras helt och hållet inom cyberdomänen, och det vore i så fall inte första gången det sker. Med utgångspunkt i de cyberangrepp som skedde mot Ukrainas elförsörjning efter utbrottet av den väpnade konflikten i landet, undersöker vi i detta avsnitt av Folk och Försvar-podden hur elförsörjningen i Sverige kan bli en måltavla för liknande attacker, och vad det i så fall skulle innebära för det svenska samhället. Medverkar i podden gör David Lindahl, forskningsingenjör på Totalförsvarets forskningsinstitut, Mikael Toll, chef för enheten för trygg energiförsörjning på Energimyndigheten, och Erik Nordman, säkerhetsschef på Svenska Kraftnät. Podden är skapad och redigerad av Daniel Kjellén. Jingeln är producerad av Die Hard Productions.

I detta avsnitt pratar vi om svenska katastrofer. Ida berättar om diskotekbranden i Göteborg och Lucas berättar om Stormen Gudrun.Har ni tips på ämnen eller olika fall ni vill att vi tar upp får ni mer än gärna kontakta oss på paranormaltapessweden@gmail.com eller på Instagram via lucasternestal och utt3rclou. Glöm inte att prenumerera på podden så ni får notiser om när nya avsnitt läggs ut! See acast.com/privacy for privacy and opt-out information.

Från 2010. Södra Sverige kastas in i kaos när lika mycket skog som man avverkar i hela landet på ett år blåser omkull på bara några timmar. SMHI i Norrköping ser hur väderstationerna på kartan slocknar en efter en. Efter stormen börjar ett nytt drama. Elnätet i södra Sverige ligger söndertrasat under plockepinnet av stormfälld skog. Oförsäkrade skogsägare ser sina livsverk krossade. I städerna kommer elen tillbaka efter bara någon dag men på landsbygden får strömavbrottet episka proportioner när folk får vänta över en månad på el till sina bostäder. En dokumentär av: Erik Hedtjärn. Exekutiv producent: Amanda Rydman. År: 2010.

DOKUMENTÄR FRÅN 2010. Södra Sverige kastas in i kaos när lika mycket skog som man avverkar i hela landet på ett år blåser omkull på bara några timmar. SMHI i Norrköping ser hur väderstationerna på kartan slocknar en efter en. Efter stormen börjar ett nytt drama. Elnätet i södra Sverige ligger söndertrasat under plockepinnet av stormfälld skog. Oförsäkrade skogsägare ser sina livsverk krossade. I städerna kommer elen tillbaka efter bara någon dag men på landsbygden får strömavbrottet episka proportioner när folk får vänta över en månad på el till sina bostäder. En dokumentär av: Erik Hedtjärn. Exekutiv producent: Amanda Rydman. År: 2010.

Natten till den 9 januari 2005 hände något som för alltid ristat sig in i själen hos många skogsägare i södra Sverige. I veckans avsnitt får vi följa med Land Lantbruks mångåriga medarbetare Marie Henningsson och Anna Nilsson när de träffar drabbade smålänningar som berättar om stormen Gudrun och vad som egentligen har hänt under de 15 år som gått sedan stormen rasade. Har du tips eller synpunkter på det som tas upp? Kontakta oss gärna på lantbrukspodden@landlantbruk.se.

Året är 2005. Stormen Gudrun härjar i Östergötland. En barnfamilj är på promenad i skogen. De hittar en död kvinnokropp bland all omkringblåst bråte och löv. Polisen identifierar kvinnan som 19-åriga Cajsa Jonsson. Hon har anmälts som försvunnen sen hon inte kom hem kvällen innan. Efter intervjuer med vitten har polisen en huvudmisstänkt, men inga tekniska bevis. De väljer även att kartlägga Cajsas sista tid i livet. Hon har varit ute i Norrköping kvällen innan. De kan följa henne minut för minut tills spåren plötsligt försvinner. Vad hände där spåren slutade? Så kommer ett genombrott i utredningen. DNA-spår har säkrats på Cajsas kropp. Nu börjar en jakt på mördaren som tar fler vändningar. Är Cajsa mördarens enda offer? Hasse Aro har träffat Anders Selevik, chef för avdelningen grova brott vid polisen i Norrköping, som berättar om en utredning där DNA-spåren till slut förde dem till målet att få fast mördaren. Då händer det som inte får hända… Mail: fallen@ilikeradio.se

Den 8 januari 2005 slog stormen Gudrun till, den största naturkatastrof som drabbat Sverige i modern tid. Morgonen efter var världen inte längre sig lik. En serie vald och presenterad av Ola Hemström. "Stormen efter stormen  är stormen inne i människan". / dikt av Göran Ljungberg i boken "Stormen". I reporterns val tar Ola Hemström med oss tillbaka till 2005 och Stormen Gudrun. Tsunamikatastrofen hade just inträffat och bilderna av den katastrofen fyllde TV-sändningar och tidningarna när svenskarna släckte lampan kvällen den 7 januari2005.  Så, under natten, svepte stormen Gudrun in över Sverige och fällde 75 miljoner kubikmeter skog. På morgonen vaknade människor på landsbygden upp i en ny verklighet. Utan kontakt med omvärlden.  Denna dokumentärserie om stormen Gudrun sätter fokus på vad stormen satte för spår i de som var med om den. I detta avsnitt tar vi oss till byn Nässja där Mats Helge för första gången möter sin skog efter stormen. Och mitt i allt detta kommer kungen! Vi tar oss också till samhället Unnaryd i Hallands län där Rolf i Nickelsbo inte kan sluta tänka på det som höll på att hända den natten stormen kom. Del 2 - Kungen kommer! Lollo Collmar samtalar innan programmet med producenten Ola Hemström. ola.hemstrom@sr.se

Den 8 januari 2005 slog stormen Gudrun till, den största naturkatastrof som drabbat Sverige i modern tid. Morgonen efter var världen inte längre sig lik. Serien är vald och presenterad av Ola Hemström. "Stormen efter stormen  är stormen inne i människan". / dikt av Göran Ljungberg i boken "Stormen". I reporterns val tar Ola Hemström med oss tillbaka till 2005 och Stormen Gudrun i en vecka då vi även besöker Roslagen efter stormen Alfrida. Tsunamikatastrofen hade just inträffat och bilderna av den katastrofen fyllde TV-sändningar och tidningarna när svenskarna släckte lampan kvällen den 7 januari2005.  Så, under natten, svepte stormen Gudrun in över Sverige och fällde 75 miljoner kubikmeter skog. På morgonen vaknade människor på landsbygden upp i en ny verklighet. Utan kontakt med omvärlden.  Denna dokumentärserie om stormen Gudrun sätter fokus på vad stormen satte för spår i de som var med om den. I detta avsnitt tar vi oss till den lilla byn Lyngsåsa i Småland och familjen Lind, ensamma i mörkret som råder under strömlösheten. Deras tankar finns i skogen men ocksådet som hände deras dotter den natten. Del 1/2 - Saknad Lollo Collmar samtalar innan programmet med producenten Ola Hemström. ola.hemstrom@sr.se

Ett år efter stormen Gudrun återvänder Ola Hemström till byn Nässja där skogsbonden Mats Helges tårar förvandlats till helig vrede. En vrede som satt igång ett uppror för ett säkrare elnät åt alla.  Hör berättelsen om elupproret, en resa från byn Nässja i Småland till riksdagshuset i Stockholm där vi möter både Mats Helge och ledaren för elupproret, Sixten Svensson. Vi möter också Kerstin Nilsson, lantbrukare i Odensjö, som berättar hur arbetet efter stormen förändrade något, både för henne och för de som gick samman i arbetet. Producent Ola Hemström ola.hemstrom@sverigesradio.se

Den gamla skogen kring Michaela Lindfors hus i byn Bästena blev förstörd i stormen. Nu ser hon ett kalhygge från sitt fönster. Hur tänker barnen om stormen Gudrun och hur påverkas de av föräldrarna? Anna och Johan Wikells plommonträd i byn Klasentorp har fallit i stormen Gudrun. Det nya landskapet tar tid att vänja sig vid. Skrek träden när de föll? Ola Hemström besöker 2005 byarna Klasentorp och Bästena i Småland för att höra barnen berätta om hur de upplevde den största naturkatastrofen i Sverige i modern tid. Föräldrarna är oroliga men tänker barnen på samma sätt ? Michaela Lindfors, 7 år, bor i byn Bästena utanför Moheda i Småland. Skogen hon och hennes bror Marcus brukar leka i, har blivit farlig och fylld av rotvältor. Fast hennes bror Marcus tyckte stormnatten var spännande. Men var ska fåglarna bo nu? Producent Ola Hemström ola.hemstrom@sr.se

Familjen Svensson i Loshult driver den sista mjölkgården i Odensjö socken. De brukar 90 åkrar i åtta byar men det rekordlåga mjölkpriset hotar nu både gården och framtiden för det öppna landskapet.  Bo Svensson i Loshult är oroad över utvecklingen av de låga europeiska mjölkpriserna på sikt.Stormen Gudrun blåste i alla fall över men det här det är värre.De svenska mjölkbönderna är i djup ekonomisk kris på grund av vikande priser på världsmarknaden. Fyra till fem svenska mjölkbönder lägger ner varje vecka. Vissa går över till köttdjur men många lägger ner helt och med det blir också framtiden för det öppna åkerlandskapet allt mer oviss.  Just nu tar ingen av oss ut någon lön på grund av den låga ersättningen, berättar Bo.De svenska mjölkbönderna styrs av höga krav vad det gäller djurskydd och miljöhänsyn men det påverkar inte ersättningen för mjölken. Mejeriföretag som marknadsledande Arla verkar numera på en internationell marknad och följer världsmarknadspriserna på mjölk. Följ med till familjen Svenssons mjölkgård i Yttra Röshult i Småland, den sista gården i trakten. Familjen har 60 mjölkkor och 80 ungdjur och brukar mark i åtta byar.  Men vad händer när de inte längre orkar? Programmet är gjort av Ola Hemström och är det första programmet av två om Sveriges sista mjölkbönder. Vill du komma i kontakt med familjen Svensson eller med redaktionen, maila till ola.hemstrom@sverigesradio.se

Den 8 januari 2005 svepte stormen Gudrun med full kraft in över södra Sverige. Hon lämnade spår som för många kommer att vara kvar för alltid. I Lantbrukspodden möter vi skogsägarna och lantbrukarna som drabbades. Här berättar de om vad som hände och känslorna när förödelsen blev synlig. Dessutom berättar Magnus Johansson, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, om hur en storm som Gudrun kan påverka politikers beslut för samhället.

Fördjupningsreportage. Expressen Dokument ges ut varje vecka och är en inläst version av Expressen Dokuments serie "Dagarna som skakade Sverige" som finns två gånger i veckan i tidningen. Uppläsare är Sebastian Parkkila. For information regarding your data privacy, visit acast.com/privacy

Fredagen 7 januari 2005, dagen före stormen såg meteorologen Berndt Möller på SMHI ett lågtryck ute på Nordsjön alldeles utanför Aberdeen på Skottlands östkust. 36 timmar senare kastades hela södra Sverige in i ett kaos när en lika mycket skog som man avverkar i Sverige på ett år blåste omkull på bara några timmar. P3 Dokumentär om Stormen Gudrun återvänder till den lilla skogsvägen mellan Växjö och Alvesta där buss 145 hamnade när de sydsvenska skogarna välte. Ombord satt Sofie Lind - påväg till Växjö för att gå på bio. Tillsammans med chauffören Göran Axelsson och ett 30-tal passagerare satt hon fast där under stormnatten samtidigt som träden brakade ner framför, bakom och ovanpå bussen. Vi är i småländska Lammhult, lite längre norrut. Morgan Rohlin och Thom Lennartzon från deltidsbrandkåren kämpade under Gudrun med att göra vägen till Växjö farbar. På fyra timmar sågade de sig fram en dryg mil. Vid sista trädet, meter från deras mål knäckte en av de otaliga orkanbyarna en tall 20 meter in i skogen. Toppen slets av och vinden slungade den ut på vägen där den träffade Thom Lennartzons huvud. Vi går ner i arkivet hos SMHI i Norrköping där Berndt Möller ser hur väderstationerna slocknar när stormens kulmen rullade över Sverige. Efter stormen började ett nytt drama. Elnätet i södra Sverige låg söndertrasat under plockepinnet av stormfälld skog. Oförsäkrade skogsägare såg sina livsverk krossade. I städerna kom elen tillbaka efter bara någon dag men på landsbygden fick strömavbrottet episka proportioner. De sista som fick tillbaka elen fick vänta i 45 dagar. Ilskan mot elbolagen växte och i riksdagen klubbades en ny lag som ska garantera säkra elleveranser. Producent: Erik Hedtjärn Sändes första gången: 30 maj 2010 Tips: