Folk och Försvar-podden

Det finns delade meningar om vilka verktyg som effektivt stärker Sveriges försörjningsberedskap och hur vi ska förbereda oss för störningar i försörjningsflöden som gör att vi inte har tillgång till varor på samma sätt som vi har i vardagen. Under Kalla kriget hade Sverige beredskapslager med exempelvis olja, bensin, läkemedel och mat som skulle nyttjas om ett krig inträffade i Sverige eller i vårt närområde.När omvärldsläget förbättrades avvecklades stora delar av detta. I takt med att krigshotet blivit allt större diskuteras hur vi idag ska förbereda oss för en bristsituation. Är beredskapslagring rätt verktyg att använda eller behöver vi på andra sätt förbereda oss för att säkerställa att nödvändiga varor finns att tillgå vid en kris eller vid ett krig? I avsnittet djupdyker vi i frågan om beredskapslagring och diskuterar hur det fungerar inom tre olika verksamheter: livsmedel, drivmedel och läkemedel. Medverkande:Martin Allard, konsult PA Consulting och tidigare huvudsekreterare i utredningen om en ny livsmedelsberedskap (N 2022:02)David Sällh, Verkställande utskottschef Trygghet Drivkraft SverigeKlara Diskay, chef enheten för försörjningsberedskap SocialstyrelsenProgramledare Lotta Lundmark, programansvarig civilt försvar och krisberedskap, Folk och Försvar

Olof Skoog är en av Sveriges mest framstående diplomater och har sedan mars 2025 ett nytt jobb som biträdande generalsekreterare med ansvar för politiska frågor hos EU:s höga representant för utrikesfrågor och säkerhetspolitik Kaja Kallas. Innan dess var han EU:s särskilda representant för mänskliga rättigheter, vilket bland annat inkluderade att observera och arbeta mot krigsbrott i Ukraina. Han har en lång internationell karriär där han arbetat inom FN, EU och som svensk ambassadör. Han har jobbat med frågor om krig och konflikt i bland annat Irak, Syrien och Colombia.Folk och Försvar samtalar med Olof Skoog om hans syn på EU:s roll i världen, relationerna med Ukraina, Ryssland och USA och hur det är att navigera och stabilisera en orolig omvärld.

Hur genomför vi betalningar i kris och i värsta fall krig? I dagens ostabila säkerhetsläge med hybridattacker och störningar mot vår kritiska infrastruktur aktualiseras frågan om vårt högst digitala betalningssystem skulle klara en kris där energisystem eller internet slås ut. Är kontanter lösningen eller går det att skapa ett digitalt betalningssystem som fungerar offline?2023 överlämnades den så kallade Betalningsutredningen till regeringen med en rad förslag på hur framtidens betalsystem i Sverige skulle kunna se ut. Som en följd av det försämrade säkerhetsläget hade frågan om betalningssystemets robusthet ytterligare aktualiserats. Nu arbetar Riksbanken ihop med andra aktörer för att hantera dessa frågor.I avsnittet är tanken att diskutera de utmaningar och möjligheter som finns i att skapa ett digitalt betalningssystem som klarar kris och krig. Vilka är de stora knäckfrågorna för att skapa ett system för offlinebetalningar? Hur ser samarbetet ut mellan privata och offentliga aktörer i detta arbete?Gäster:Markus Morian, beredskapsspecialist, RiksbankenPhilip Konopik, Regional Managing Director för Skandinavien och Baltikum, VisaSeminariet leds av Simon Jernberg, programansvarig globala säkerhetstrender, Folk och Försvar

Med det försämrade säkerhetspolitiska landskapet och en allt tydligare koppling mellan ekonomiska relationer och säkerhet har frågan om utländska direktinvesteringar kommit att hamna i ljuset av den säkerhetspolitiska debatten. Varför behandlas frågan idag som just en fråga om säkerhet?I det här avsnittet vill vi skapa en förståelse för vad utländska direktinvesteringar är och varför det är en fråga om säkerhet som idag är en reglerad verksamhet som genomgår hård granskning. Vad är en utländsk direktinvestering (UDI)? Är all form av UDI ansedd som en säkerhetsrisk? Vilka sektorer är extra utsatta och känsliga?Medverkande:Lars-Göran Larsson, Inspektionen för strategiska produkter (ISP)Gunnar Karlson, tidigare chef militära underrättelse och säkerhetstjänsten och som idag bistår ISP i utvärderingen av granskningssystemetProgramledare: Simon Jernberg, programansvarig globala säkerhetstrender, Folk och FörsvarInspektionen för strategiska produkter (ISP) är myndigheten med granskningsuppdrag när det kommer till utländska direktinvesteringar. ISP har sedan mitten av 90-talet jobbat med exportkontroll av krigsmaterial och andra produkter som kan användas militärt , så kallad PDA. I Sverige måste man ha tillstånd för att tillverka krigsmaterial, detta söker man hos ISP. Syftet med exportkontrollen är att svenska produkter inte ska hamna i orätta händer som kan hota vår eller EU:s säkerhet. ISP jobbar också med att stötta svenskt näringsliv att följa de internationella sanktioner som Sverige skrivit under, t ex de sanktioner mot Ryssland som skärpts avsevärt sedan den fullskaliga invasionen av Ukraina. Slutligen har ISP uppdrag att samverka i kemvapenkonventionen, för att med andra länder göra världen fri från kemiska vapen.

I detta avsnitt av Folk och Försvar-podden diskuteras det hur man återuppbygger ett land. Vad innebär återuppbyggnad och kan det ske under krigsförhållanden och hur går det i så fall till?Samtidigt som kriget i Ukraina är inne på sitt tredje år och fredssamtal i någon form har börjat så lägger detta avsnitt fokus på vad som händer efter kriget. Återuppbyggnaden av Ukraina kommer att vara ett projekt som kommer att sträcka sig över generationer och kräva mer än bara Ukrainas styrka och arbete. Det kommer att bli ett centralt projekt i Europas framtid.Medverkande:Pasi Huikuri, programansvarig för säkerhetspolitik vid Folk och FörsvarCaroline Åberg, Deputy Director UNDP Nordic Representation OfficeUlrik Tideström, regeringens särskilda sändebud för Ukrainas uppbyggnad, näringsliv och utveckling

Anslagen för försvaret är högre än det varit på mycket länge och pengar ska nu omsättas till att skapa reell förmåga.Nyligen beslutade Sveriges riksdag om ett nytt totalförsvarsbeslut som kommer ligga till grund för det militära och civila försvaret kommande fem åren, från 2025 till 2030. Innehållet baseras på försvarsberedningens slutsatser, vilket är ett forum som består av representanter för alla de politiska partierna i riksdagen. Med detta som grund presenterade sedan regeringen en proposition som innehåller inriktning och styrning för totalförsvaret, samt tillhörande ekonomiska medel. Riksdagen röstade igenom beslutet strax innan jul och kort därefter har regeringen publicerat inriktning för det militära respektive civila försvaret som än tydligare redogör för vad regeringen vill att ansvariga myndigheter ska fokusera på.I avsnittet diskuterar vi övergripande vad beslutet innehåller, vad politiken väljer att prioritera respektive inte och hur beslutet kan omsättas i praktiken. Fokuserar vi på rätt saker i det allvarliga omvärldsläget som nu råder?Medverkande: Pär Eriksson, forskningsledare, Totalförsvarets forskningsinstitut FOI Oscar Jonsson, forskare i krigsvetenskap, Försvarshögskolan FHSProgramledare Lotta Lundmark, programansvarig civilt försvar och krisberedskap, Folk och Försvar

Den 1 november 2025 tillträdde Mikael Frisell som ny generaldirektör för Myndigheten för samhällsskydd och beredskap MSB. Samtidigt offentliggjorde regeringen att myndigheten kommer att byta namn till Myndigheten för civilt försvar MCF. Den civila beredskapen utvecklas på många håll och ett nyligen beslutat totalförsvarsbeslut ska nu omsätts till handling. Folk och Försvar träffar Mikael Frisell för att samtala om hans nya uppdrag, vägen framåt och hur Sveriges arbete med civilt försvar och krisberedskap ska stärkas.

I augusti 2023 genomför Kina och Ryssland en gemensam marinövning i Arktis, i juli 2024 genomför samma länder en gemensam övning med bombflyg nära Alaskas kust och i oktober samma år övar den kinesiska kustbevakningen tillsammans med sin ryska motsvarighet i Arktis. När isen smälter öppnar nya sjövägar upp sig som minskar transporttiden från Asien till Europa. I framtiden kan det innebära att regionen blir en mer levande region. På både gott och ont. Nya transportleder innebär också nya utmaningar. Både kopplat till säkerhet och miljö. I detta avsnitt av Folk och Försvar-podden samtalar Pasi Huikuri, programansvarig för säkerhetspolitik vid Folk och Försvar, om den säkerhetspolitiska utvecklingen i Arktis tillsammans med Niklas Granholm, forskningsledare vid Totalförsvarets forskningsinstitut och Patrik Andersson, analytiker vid Nationellt kunskapscentrum om Kina.

Att växa upp i en tid präglad av osäkerhet, både i omvärlden och i Sverige, påverkar unga och deras tro på en bättre framtid. Med en ökad uppgivenhet för samhällsutvecklingen och minskad framtidstro bland unga kan även tilliten till samhället minska – den tillit som lägger grunden för en fungerande demokrati. För att demokratin ska överleva och utvecklas måste unga känna sig inkluderade, både i demokratin som system och i samtalet om dess framtid. Samtidigt kan en positiv framtidstro vara avgörande för att inte hamna i ett utanförskap senare i livet. Men vad påverkar ungas tillit och framtidstro? Och är tilliten och framtidstron på tunn is? Detta och mycket mer kommer att diskuteras i det här avsnittet av Folk och Försvar-podden. Medverkande: Stephanie Plenty, Projektledare ICCS Skolverket Jonatan Lamy, Ordförande Sveriges elevkårer Programledare Linnéa Ljungar, programansvarig unga, fred och säkerhet på Folk och Försvar

Den 12 till 14 januari hålls Folk och Försvars årliga Rikskonferens på Högfjällshotellet i Sälen. 2024 var ett händelserikt år inom säkerhetspolitiken. Den 7 mars blev Sverige medlemmar av Nato. Mitt i sommaren presenterades den nya nationella säkerhetsstrategin. Under hösten presenterades en totalförsvarsproposition av regeringen. 211.5 miljarder tillförs det militära och civila försvaret fram till 2030. Både den tyska kanslern och franska premiärministern föll i vardera parlament. Donald Trump vann det amerikanska presidentvalet i november. Ryssland trappade upp kärnvapenretoriken och gjorde under andra halvan av 2024 de största framstegen på slagfältet på väldigt länge. Israel fortsatte strida mot Hamas och Hizbollah. Bashar al-Assad flydde Syrien och Sydkorea upplevde under några timmar krigslagar. Under 2024 bevittnade Sverige och allierade också flera misstänkta sabotage mot kablar i Östersjön. Slutligen så klubbade riksdagen i december totalförsvarspropositionen och tog beslut att bidra till Natos avskräckning och försvar under 2025 med bland annat markförband, örlogsfartyg och stridsflyg. Vad kommer deltagarna att få höra uppe i Sälen? Vad borde de få höra? I detta avsnitt av Folk och Försvar-podden så samtalar Pasi Huikuri med Ulrica Schenström, vd på tankesmedjan Fores, och Daniel Suhonen, verksamhetschef på tankesmedjan Katalys, om svensk säkerhetspolitik då, nu och framåt och vad som väntar i Sälen.

Regeringen styr riket. Riksdagen är folkets främsta företrädare. Vi har ett kommunalt självstyre och det är inte tillåtet med ministerstyre. Detta fastslås i Sveriges grundlag. I ljuset av stora och små kriser, så som covid-19 pandemin och snökaos på E22:an, uppstår ofta en diskussion om vem som egentligen leder Sverige genom krisen. Vem ansvarar för vad, och vem ser till att helheten håller ihop? Behöver regeringen mer makt för att för att leda Sverige genom nästa kris, och hur påverkas i så fall vår demokrati om vi börjar ändra i regeringsformen? Medverkande: Marika Ericson, Universitetslektor/Prefekt Försvarshögskolan Maja Fjaestad, expertkoordinator samhällspolitik och beredskap på Centrum för hälsokriser, Karolinska Institutet Programledare Lotta Lundmark, programansvarig krisberedskap och civilt försvar, Folk och Försvar

I det här avsnittet av Folk och Försvar podden kommer framtidens globala hälsohot att diskuteras. Vilka är de stora hoten globalt och hur kan de komma att påverka Sverige? I samtalet kommer dessa ämnen att beröras: Antibiotikaresistens Risken för en ny pandemi Hur klimatförändringar och konflikter driver på hälsohot Karin Tegmark Wisell, Sveriges ambassadör för Global Hälsa Johan von Schreeb, föreståndare för Centrum för hälsokriser, Karolinska Institutet Programledare: Simon Jernberg, programansvarig globala säkerhetstrender, Folk och Försvar Medverkande

I sju år var Stefan Löfven statsminister och högst ansvarig för Sveriges och svenskarnas säkerhet. Mellan 2014 och 2021 upplevde Sverige ett flertal kriser. Underrättelseoperation i skärgården 2014, migrationskrisen 2015, terrorattentatet 2017 och pandemin 2020 är några av de kriser vi i podden får höra Stefan Löfven resonera kring. Hur känns det att ha det högsta ansvaret? Vem ringer man och blev han någonsin rädd? I det här avsnittet av Folk och Försvar-podden dyker vi ner i dessa frågeställningar och lyssnarna får höra om hur det känns att leda Sverige i kris och hur man gör det.

I april 2019 inleddes en våg av massprotester för frihet och demokrati i Hongkong. Protesterna ägde rum till följd av ett nytt lagförslag som skulle utöka möjligheterna att lämna ut brottsmisstänkta från Hongkong till Kina. Under sommaren och hösten 2019 eskalerade protesterna och våldet, men vad hände sen i Hongkong? Och vad händer i Hongkong idag? Samtidigt är Hongkong bara ett av många fall av demokratisk tillbakagång i världen. Hur ser de globala demokratitrenderna ut? Kan vi se paralleller mellan Hongkongs situation och andra länder där demokratin är hotad? Detta och mycket mer kommer diskuteras i det här avsnittet av Folk och Försvar-podden. Medverkande: Staffan I. Lindberg, Professor och Director V-Dem Institute Perry Johansson Vig, Analytiker vid Nationellt kunskapscentrum om Kina (NKK)

I samband med klimattoppmötet COP29 släpps ett avsnitt av Folk och Försvar podden med fokus på kinesisk klimatpolitik och vilken roll klimatet spelar i Kinas världsordning. Kan man vara stormakt och utvecklingsland på samma gång? Kan man ha världens största utsläpp av växthusgaser och samtidigt vara ledande inom grön omställning? I debatten om Kinas klimatpolitik hamnar vi lätt i två läger, vissa säger att Kina är den stora boven och andra menar att Kina har nyckeln till en grön framtid. Var ligger egentligen sanningen? Lisa Zhang, analytiker vid Nationellt kunskapscentrum om Kina (NKK) Karl Hallding, chefsanalytiker på Vinnova och tidigare senior forskare vid Stockholm Environment Institute Programledare: Simon Jernberg, programansvarig globala säkerhetstrender, Folk och Försvar

Mellanöstern står på randen till ett regionalt storkrig med Israel och Iran som främsta aktörer. Israel är sedan ett år tillbaka i direkt konflikt med Hamas och senare även Hizbollah, två så kallade proxy-organisationer kopplade till Iran. Under året har Iran även direkt anfallit Israel vid två tillfällen något som Israel besvarade med en attack mot militära mål i Iran nyligen. Hur ska vi förstå Irans roll i Mellanöstern i stort och vad driver dem? Vad är landets säkerhetspolitiska ambitioner? Parallellt med detta bekräftade Säpo i början av oktober att det finns bevis på att Iran använder sig av kriminella gäng i Sverige för att utföra attacker här, bland annat mot israeliska mål och intressen. Sedan tidigare har Iran drivit en aktiv diapsorapolitik mot ex-iranier i Sverige. Vad har Sverige för roll i Irans geopolitiska ambitioner? Dessa och många fler frågor kommer att diskuteras i avsnittet. Medverkande: Erika Holmquist, förste forskare vid Totalförsvarets forskningsinstitut Rouzbeh Parsi, programchef för Mellanöstern- och Nordafrikaprogrammet vid Utrikespolitiska Institutet Programledare: Simon Jernberg, programansvarig globala säkerhetstrender, Folk och Försvar

Koreahalvön har varit en region med spänningar ända sedan det blodiga kriget på halvön 1950–1953. I januari i år deklarerade Nordkoreas ledare att Sydkorea var en fientlig stat och att återförening inte längre är möjligt. Sverige har länge haft en speciell roll på halvön då Sverige är en del av Neutrala nationernas övervakningskommission. Sverige agerar också skyddsmakt åt USA genom Sveriges ambassad i Pyongyang. Sveriges något unika roll på halvön och de återkommande förhöjda spänningarna gör situationen på halvön ständigt aktuell. Nordkorea testar återkommande Interkontinentala ballistiska robotar och retoriken mellan länderna är fortsatt hård. Med Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina och kriget mellan Israel och Hamas upplever världen två stora geopolitiska händelser spela ut sig. Orosmoln har länge funnits över utvecklingen på Koreahalvön och risken för en konflikt återkommer i diskussioner. Hur ska vi se på utvecklingen på Koreahalvön och den närliggande regionen? Vad spelar och vilken roll kan Sverige spela i regionen? Det och lite mer diskuteras i det här avsnittet av Folk och Försvar-podden. Deltagare: Mats Engman, chef för den svenska kontingenten vid Neutrala nationernas övervakningskommission (NNSC) mellan 2015 och 2017 och chef för Stockholm Korea Center vid Institute for Security and Development Policy. Jakob Hallgren, ambassadör i Seoul mellan 2018 och 2020, numera direktör för Utrikespolitiska Institutet Samtalet leds av Pasi Huikuri, programansvarig för säkerhetspolitik, Folk och Försvar.

I mars 2020 stängde världen tvärt ner för att förhindra spridningen av covid-19. Om det inledande läget präglades av kaos, handlade det därefter om att hålla i och hålla ut. Vi skulle minimera antalet fysiska kontakter för att minska smittspridningen och undvika att sjukvården kollapsade, samtidigt skulle vi upprätthålla en fungerande samhällsekonomi, psykiskt mående och fortsätta att leva så normalt vi kunde. Mitt i allt detta blev Anders Tegnell, Sveriges dåvarande statsepidemiolog, den som blev ansiktet utåt för hela pandemihanteringen. Vad innebar det att leda Sverige genom krisen och hur kan vi klara nästa kris lite bättre? Ett intervjuavsnitt med Anders Tegnell om hur det var att leda Sverige genom coronapandemin. Programledare är Lotta Lundmark, programansvarig civil beredskap, Folk och Försvar.

Hur beroende är vi av rymden? Rymden kan beskrivas som en säkerhetspolitisk arena som både rymmer enorma möjligheter för mänskligheten och potentiella hot mot vår säkerhet. Allteftersom intresset för och betydelsen av rymden ökar görs satsningar av fler och fler länder, men också av det privata näringslivet med enskilda individer i täten. Vilka länder opererar i rymden och hur ser det egentligen ut med samarbeten där ute? Vad innebär det när miljardärer ger sig in i en potentiell ny kapplöpning om rymden? Det ökade intresset för rymden och de satsningar som nu görs från flera håll utger en roll för Sveriges säkerhet. Vilka är hoten mot Sveriges säkerhet kopplat till rymden? Vilka förmågor har vi som rymdnation och vilka behöver vi eventuellt? Och hur mycket ska vi egentligen oroa oss för rymdskrot?

Sveriges totalförsvar omfattar hela försvaret av Sverige, det vill säga både det militära och det civila. Det militära försvaret ska försvara vårt lands gränser med vapen och våld om så krävs, medan det civila försvaret består av alla andra delar av samhället som ska fungera i krig, så som sjukvård, elförsörjning, livsmedelsförsörjning och skolor. Från politiskt håll pratar man ofta om ett motståndskraftigt samhälle, att krigets krav dimensionerar det civila försvaret och att hela samhället omfattas av Sveriges totalförsvar, men vad innebär detta egentligen? Vad är ett civilt försvar, vad är dess uppgift och vad är det egentligen som vårt civila försvar ska kunna göra? Medverkande: Anders Eriksson, chef för enheten planering av civil beredskap, MSB Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Jenny Ingemarsdotter, förste forskare, FOI Totalförsvarets forskningsinstitut Programledare Lotta Lundmark, programansvarig civil beredskap, Folk och Försvar

Kriser slår ofta hårt mot samhällen och en central del för dess aktörer är att värja oss, förebygga och hantera dessa. Men vad gör vi med de kriser som inte är lika uppenbara och smyger under radarn? Smygande kriser, såsom klimatförändringar, pandemier och antibiotikaresistens är hot som under en längre tid puttrar för att sedan explodera till en större samhällskris. Ofta känner vi till hoten men agerar inte förrän dess konsekvenser blir uppenbara. Varför blir det så? Tvingar smygande kriser oss att omvärdera vad som är en kris och hur samhället ska arbeta med krishantering? Medverkande: Magnus Ekengren, professor i statsvetenskap vid Försvarshögskolan William Sundelin, analytiker på enheten för strategisk analys och utvärdering vid MSB Avsnittet leds av Niki Scharp Brilly, utbildningsansvarig på Folk och Försvar. Vill du lära dig mer om Smygande kriser och projektet som nämns i podden finns mer information här: https://www.msb.se/sv/om-msb/forskning/den-smygande-krisen/ European Societal Security Research Group: https://www.societalsecurity.eu/wp/ 

Kriget som brutit ut i Gaza till följd av Hamas attack den 7 oktober och Israels gensvar har återigen satt ljuset på ett krig i Mellanöstern. Kriget har ökat de regionala spänningarna och omvärldens relationer och intressen i regionen. Samtidigt pågår krig och konflikter i Syrien och Jemen och konfliktlinjer mellan Israel och Iran aktualiseras på nytt. I det här poddavsnittet vill vi, genom att ta avstamp i det pågående kriget i Gaza, försöka förstå den regionala kontexten i Mellanöstern och var nycklarna för fred och stabilitet står att finna. Hur kan vi förstå det pågående kriget inom den mångåriga konflikten mellan Israel och Palestina? Hur påverkar de regionala relationerna och spänningarna konflikten? Och finns nycklarna till fred och stabilitet hos konfliktens aktörer, regionens storspelare eller hos stormakter och omvärlden? Medverkande:Karin Aggestam, Professor i statsvetenskap och föreståndare för Centrum för Mellanösternstudier, Lunds UniversitetAron Lund, Analytiker, Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) Samtalet leds av Simon Jernberg, programansvarig globala säkerhetstrender Folk och Försvar. Podden spelades in 23 maj.

I Sverige och svensk media var uppmärksamheten stor i samband med att svenska medborgare evakuerades ur landet men efter detta har det blivit tyst om ett av världens just nu blodigaste krig. När avsnittet släpps är det lite mer än ett år sedan kriget i Sudan bröt ut, ett krig som skördat tiotusentals offer, bland dessa tusentals civila. Rapporter om etnisk rensning, krigsbrott och risk för folkmord duggar tätt. Hur är situationen i ett redan innan kriget skört samhälle präglat av klimatförändringarnas effekter och politisk instabilitet? Varför är det så tyst om ett av världens just nu blodigaste krig? I det här avsnittet av Folk och Försvar-podden ska vi försöka förstå vad som händer i Sudan. Vad grundar sig kriget i och vilka är aktörerna? Vad strider man om? Hur är situationen för den civila befolkningen? Vad kan och gör omvärlden för att förhindra att utvecklingen förvärras? Medverkande:Karolina Lindén, biträdande analytiker vid Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI)Måns Molander, Nordic Director på Human Rights Watch Avsnittet leds av Simon Jernberg, programansvarig Globala säkerhetstrender

I den politiska debatten idag talas det mycket om att den organiserade brottsligheten är systemhotande och ett hot mot svensk säkerhet. Vad menas egentligen med att den är systemhotande? Och på vilket sätt kan den hota vår säkerhet? Rapporten Den sårbara staten av Carina Gunnarsson, pekar på att den organiserade brottsligheten hotar vårt system genom hot och våld, korruption och infiltration. Vad innebär detta och vilka konkreta exempel ser vi i Sverige idag? Rapporten lyfter framförallt kommuner som extra sårbara för den systemhotande brottsligheten. Vilka medel har kommuner och regioner att bemöta detta idag? Vilket stöd kan tex SKR ge i detta arbete? Vad saknas för att bygga motståndskraft? I det här avsnittet av Folk och Försvar podden diskuterar vi den organiserade brottsligheten och vilket hot den utgör mot våra samhällssystem och i längden vår säkerhet samt hur kommuner och andra aktörer kan bemöta detta. Medverkande:Carina Gunnarson, Forskare vid Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) och författare till rapporten Den sårbara statenChristina Kiernan, Samordnare på Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) Avsnittet leds av Tilde Andersson, utbildningsansvarig på Folk och Försvar

I en tid där globala säkerhetshot och geopolitiska spänningar intensifieras, har Sveriges och EU:s försvars- och säkerhetspolitiska landskap förändrats markant. Med en växande roll för försvarspolitiska samarbeten inom EU och det pågående arbetet för ett svenskt medlemskap i NATO, framstår det som allt viktigare att förstå de institutioner och mekanismer genom vilka EU stärker sin försvarskapacitet och främjar samarbete mellan medlemsstaterna. Europeiska försvarsbyrån (EDA) är en väsentlig del i dessa ansträngningar, vilket gör kunskap om dess verksamhet, mål och framtid viktig. EDA spelar en väsentlig roll i att koordinera försvarssamarbetet inom EU, främja investeringar i försvarsforskning och harmoniseringen av försvarsmateriel och kapaciteter mellan medlemsstaterna. I ljuset av de senaste årens säkerhetspolitiska utveckling, där hotbilder blivit alltmer komplexa och kräver snabba, samordnade svar, blir EDA:s arbete ännu mer relevant. Att lära sig mer om EDA är också viktigt för att förstå hur Sverige kan påverka och bidra till EU:s försvarsstrategiska beslut, särskilt i en tid då frågor om europeiskt självförsvar och strategisk autonomi får allt större uppmärksamhet. Med en svensk ordförande i EDA har Sverige en unik position att leda och forma diskussionen om Europas försvar i en tid av osäkerhet. Kunskap om EDA och dess arbete är därför en väsentlig pusselbit för att förstå både Sveriges och EU:s försvarspolitiska framtid, samt de utmaningar och möjligheter som ligger framför oss. Därför avser vi i denna podcast borra i dessa frågor, inte bara för de som är direkt involverade i försvars- och säkerhetspolitik, utan för alla medborgare som vill informera sig i vår gemensamma säkerhet och välfärd. Medverkande: David Bruhn, programansvarig för försvarspolitik Folk och Försvar Göran Mårtensson, generaldirektör för Försvarets materielverk (FMV)

I augusti 2023 konstaterades det första fallet av Afrikansk svinpest (ASP) i Sverige. Ett område på 1 000 kvm spärrades av kring Fagersta i Västmanland med omnejd. Det blev förbjudet för allmänheten att vistas i skog och mark, och en intensiv jakt inleddes för att hitta och avliva vildsvin i det smittade området. Nu, ett drygt halvår senare, har vissa restriktioner kunnat släppas och internationella medier lyfter den svenska hanteringen som ett framgångsexempel. Hur uppstod och hanterades utbrottet av afrikanska svinpest i Sverige, vad vet vi om sjukdomen och hur har samhället påverkats av krisen? Medverkande: Karl Ståhl, Statsepizootolog, Statens veterinärmedicinska anstalt SVA Nils Roos, Departementssekreterare, Landsbygds- och infrastrukturdepartementet Programledare Lotta Lundmark, programansvarig civil beredskap, Folk och Försvar

Efter Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina den 24 februari 2022 har EU och andra länder i världen valt att införa sanktioner mot Ryssland. EU beslutade nyligen om ett 13:e sanktionspaket. Vilka sanktioner har införts och hur har de påverkat Rysslands ekonomiska utveckling? Hur fungerar sanktionerna och vilka utmaningar finns framöver? I detta avsnitt av Folk och Försvar-podden så diskuterar Pasi Huikuri, programansvarig för säkerhetspolitik på Folk och Försvar, tillsammans med Michael Koch, chef för Enheten för internationell handelsutveckling vid Kommerskollegium och Torbjörn Becker, chef för Östekonomiska institutet vid Handelshögskolan i Stockholm om de sanktioner som införts.

Människor flyr eller flyttar från auktoritära stater på grund av förtryck, kontroll och förföljelse. Men blir de någonsin kvitt sina hemländer? I takt med att så kallad ”Mänsklig geopolitik” blivit en del av internationell politik har fler auktoritära stater, med olika metoder, valt att kontrollera, förfölja och i vissa fall förtrycka individer med mer eller mindre tydliga kopplingar till den staten på andra länders territorium. Motiven bakom detta kan variera, men målet är detsamma: att kontrollera de individer som de anser vara “sina medborgare” oavsett var i världen de befinner sig. I detta avsnitt av Folk och Försvar-podden kommer vi att diskutera begrepp som diasporapolitik och transnationellt förtryck för att förstå hur, med vilka medel, och varför auktoritära stater väljer att kontrollera, förfölja och förtrycka “sina medborgare” i andra länder. Flera rapporter pekar mot att auktoritära länder även utför denna typ av aktioner i Sverige. Trots detta har debatten kring detta varit begränsad. Hur vanligt är det att auktoritära stater försöker kontrollera individer som är bosatta i Sverige? Hur påverkar det dessa individers säkerhet? Och vilka säkerhetspolitiska utmaningar finns kopplat till att auktoritära stater genomför denna typ av aktion i Sverige? Medverkar i avsnittet gör: Frida Lindberg, analytiker, Nationellt kunskapscentrum om Kina (NKK) Ivar Ekman, Analytiker vid Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) Avsnittet leds av Simon Jernberg, programansvarig för globala säkerhetstrender.

Vad är Försvarsberedningen? Försvarsberedningen beskrivs på regeringens hemsida som följande: Försvarsberedningen utgör ett forum för konsultationer mellan regeringen och representanter för de politiska partierna i riksdagen. Försvarsberedningen består av ledamöter från de åtta riksdagspartierna, sakkunniga och experter samt ett sekretariat. Men varför kom Försvarsberedningen till från början och hur jobbar den? När beslutar man att tillsätta en försvarsberedning och vilka sitter i den? I denna podd samtalar Pasi Huikuri, programansvarig för säkerhetspolitik, med en tidigare ordförande och nuvarande huvudsekreterare om Försvarsberedningens historia och arbetssätt. Medverkar i avsnittet gör: Karin Enström (M), tidigare försvarsminister (2012-2014) och ordförande i försvarsberedningen (2008-2012) Tommy Åkesson, nuvarande huvudsekreterare i Försvarsberedningen Avsnittet leds av Pasi Huikuri, programansvarig för säkerhetspolitik

Skolan ska vara en trygg plats för lärande, men de senaste åren har vi i Sverige sett flera exempel där elever utfört planerade attacker mot sina lärare eller skolkamrater. Skolattacker har framför allt drabbat skolor i de västra och södra delarna av Sverige. Förutom skolattacker riskerar den grova organiserade brottsligheten att göra skolan till en mer utsatt plats för dödligt våld, då fler barn och unga rekryteras till kriminella gäng. Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, har tillsammans med Polisen och Center för våldsbejakande extremism tagit fram en vägledning för hur skolor kan förebygga våldshandlingar med stora konsekvenser. Den innehåller praktiska råd om hur skolrum kan inredas för att kunna barrikaderas inifrån och råd om alternativa uppsamlingsplatser. Den poängterar också vikten av återhämning och krisstöd efter en händelse. I avsnittet kommer vi att diskutera hur dödligt våld i skolan hanteras. Vad kan vi göra innan, under och efter en attack och vad kan det innebära i praktiken? Medverkar i avsnittet gör: Daniel Hedman, poliskommissarie, Nationella operativa avdelningen, Polismyndigheten. Ann-Charlotte Gavelin Rydman, Förbundsordförande, Sveriges skolledare. Djeno Mahic, tidigare rektor, Kronans grundskola i Trollhättan Samtalet leds av Lotta Lundmark, programansvarig för krisberedskap och civilt försvar hos Folk och Försvar.

I en komplex värld hotas människors säkerhet inte bara av krig och konflikt utan även andra parametrar såsom sjukdomar, fattigdom, brist på rättigheter och extremväder. Det har länge talats om att utveckling är centralt för att stärka människors motståndskraft och skapa säkra samhällen. Men vilka samband finns mellan utveckling och säkerhet? Är människors säkerhet i utvecklingsländer mer utsatt? På vilka sätt? Och vems säkerhet är det vi talar om? I detta avsnitt diskuteras hur vi kan förstå säkerhetsutmaningar för människor i utvecklingsländer, konfliktområden och post-konfliktsamhällen. Vidare berörs hur utvecklingsarbete och bistånd kan fungera som verktyg för att bygga fred och säkerhet. Vi står i en ny tid där vi på många sätt kan behöva omvärdera hur vi arbetar globalt med fredsbyggande och att skapa säkerhet. Dessa samband och frågor kommer att diskuteras när Simon Jernberg samtalar med Helena Vazquez Sohlström, Enhetschef på Folke Bernadotte Akademin och Anna Åkerlund, Verksföreträdare Fred och säkerhet på Sida.

Den pågående maktförskjutningen från den transatlantiska länken till Asien gör att Indiens aktörskap i världen stärks. Vilka är Indiens ambitioner i den nya världsordningen? Indien är sedan april i år det folkrikaste landet i världen med fler än 1,4 miljarder invånare. Landet har världens femte största ekonomi och brukar även kallas världens största demokrati, vilket är en alltmer omtvistad beskrivning. Med sina kärnvapen – och betydande förmåga inom missil- och rymdområdena samt en av världens största arméer – är Indien också en betydande militärmakt. Samtidigt möter Indien flera utmaningar med omfattande inhemska samhällsförändringar och det långsiktiga hotet från Kina. Detta avsnitt av Folk och Försvar-podden genomförs för att bidra till kunskap om och förståelse för hur Sverige och svensk säkerhet påverkas av utvecklingen i Indien. Vilken är Indiens roll i det nya multipolära systemet och världsordningen? Var finns EU och Sverige i det här stormaktsspelet? Dessa och andra frågor diskuteras när Linnéa Ljungar samtalar med Henrik Chetan Aspegren, analytiker och projektledare för ”Project for Nordic-India Relations” på Utrikespolitiska institutet.

Fler människor än någonsin är idag på flykt från sina hem i världen. De bakomliggande faktorerna till denna utveckling målar en komplex bild av konflikter, extremväder, ett förändrat klimat och politisk instabilitet. Och med ett ökande antal konflikter i världen och effekter av ett fortsatt förändrat klimat spås utvecklingen fortsätta i denna riktning så även i framtiden. Hur kan vi förstå denna utveckling? Och vad kommer att driva framtidens migrationsströmmar? Migration har under det senaste decenniet allt med sammanlänkats med säkerhetspolitiken. Vi har under de senaste åren sett hur migration kan användas som ett säkerhetspolitiskt maktmedel för att vinna politiska poäng samtidigt som migranters säkerhet sätts på spel vid farliga passager över hav och genom konflikter. Inom forskningen kring migration som säkerhetspolitisk fråga talas det om en spänning mellan att se migration som en strategisk säkerhetspolitisk fråga (alltså som ett strategiskt hot mot stater) och att se det som ett hot mot den individuella migrantens mänskliga säkerhet. Hur och varför blev migration en fråga om säkerhetspolitik och vems säkerhet är det vi talar om? I detta poddavsnitt medverkar: Elin Jakobsson, Forskare, Totalförsvarets Forskningsinstitut (FOI) Daniel Silberstein, Utredningssekreterare, Delegationen för Migrationsstudier (DELMI) Avsnittet leds och produceras av Simon Jernberg tillsammans med Redmeansgo. Jingeln är producerad av Die Hard Productions.

Turkiet har sedan Sverige sökte om medlemskap i Nato blivit ett alltmer närvarande land i den svenska politiska debatten och i mångas nyhetsflöden. Även om Turkiet spelar en väldigt stor roll i den svenska Natoprocessen har landet andra utmaningar och ambitioner som är värda att diskutera djupare. President Erdoğan blev omvald som president i Turkiet den 28 maj efter en lång valrörelse. Hur har Turkiet utvecklats under honom och vad är att vänta framåt? Vad är Turkiets självbild och ambitioner i sitt närområde och i utrikespolitiken? För att kunna svara på de frågorna vänder vi oss till en av Sveriges kunnigaste personer på turkisk politik, Bitte Hammargren som kommer berätta om hennes reflektioner om den turkiska valrörelsen och det politiska läget i landet. Avsnittet leds och produceras av Pasi Huikuri tillsammans med Redmeansgo. Jingeln är producerad av Die Hard Productions.

En katastrof inträffar ofta plötsligt, med förödande konsekvenser för de samhällen och människor som drabbas. Kris- och katastrofhjälp sker via mellanstatliga institutioner, som FN eller inom europeiska civilskyddsmekanismen. Det finns också många ideella och fristående aktörer som gör insatser både i Sverige och i andra länder. De är snabbt på plats för att ge drabbade sjukvård, mat och tak över huvudet. De kan också hjälpa till att stoppa en kris från att bli värre, vilket var fallet vid exempelvis ebolautbrottet i Västafrika 2014. Vad innebär det för människor och samhällen att drabbas av kris och katastrof och hur är det att arbeta med katastrofhantering? Vad behöver vi i Sverige göra för att öka vår fysiska och mentala beredskap? I detta poddavsnitt medverkar: Johan von Schreeb, kirurg och professor i global katastrofmedicin vid Karolinska institutet Ylva Jonsson Strömberg, krisberedskapschef Röda korset Avsnittet leds och produceras av Lotta Lundmark tillsammans med Redmeansgo. Jingeln är producerad av Die Hard Productions.

Försvarsmaktsövning pågår mellan 17 april och 11 maj. Övningen hålls för att stärka svensk försvarsförmåga. Med 26 000 soldater och deltagande av 14 länder under tre veckor är det den största övningen i modern tid där samtliga försvarsgrenar och stridskrafter deltar. Övningen hålls då riksdag och regering bestämt att svensk försvarsförmåga ska stärkas. Detta sker genom en rad åtgärder så som utbyggnad av antalet förband, investeringar i såväl materiel som personal men också genom att öva mer. Genom övning lär sig både individer och organisationen, man kan se vad som fungerar och inte fungerar och man hittar områden där man behöver åtgärda problem. Om detta och mycket mer får du höra i dagens podcast från Folk och Försvar. Dagens gäst är Philip Simon, Press- och kommunikationschef för Aurora 23 och programleder gör David Bruhn, försvarspolitisk programansvarig Folk och Försvar Avsnittet produceras av Redmeansgo. Jingeln är producerad av Die Hard Productions.

Det grova våldet inom kriminella miljöer blir allt påtagligare i Sverige. Brottslighet var en av de viktigaste frågorna inför valet 2022 och den nuvarande regeringen har presenterat flera åtgärder för att minska den organiserade brottsligheten. I så väl brottsstatistiken som i den mediala debatten är män överrepresenterade både som gärningsmän och som offer för det dödliga skjutvåldet. Samtidigt säger Kriminalvården att antalet kvinnliga intagna ökar och dess våldskapital är högre än förut. Polismyndigheten skriver i en rapport att att kvinnliga förövare ibland missas av polisen, då bilden av kvinnor som offer gör att de inte misstänks för brott. Var finns kvinnorna inom de grova kriminella miljöerna? Vilken roll har de och varför har vi inte sett dem förut? I detta poddavsnitt medverkar: Anna Ekström, Polismyndigheten Ulf Stenberg, Fryshuset Maria Andersson Vogel, forskare, Kriminologiska institutionen Stockholms universitet Avsnittet leds och produceras av Lotta Lundmark tillsammans med Redmeansgo. Jingeln är producerad av Die Hard Productions.

Kriget i Ukraina har skakat om Europas energimarknader och under det senaste året har energins koppling till säkerhetspolitik förstärkts. Sanktionerna mot rysk olja och gas har lett till ökad instabilitet på den europeiska gas- och elmarknaden. EU:s medlemsländer arbetar därför aktivt för att försöka minska de skenande energipriserna och skapa ett mer robust energisystem inför framtiden. Energimyndigheten anger i sin senaste lägesrapport att elförsörjningen i Sverige är stabil men ansträngd. Under vintermånaderna finns det risk för effektbrist och det svåra omvärldsläget kan också riskera att medföra begränsade importmöjligheter för Sverige. Utöver en volatil elmarknad i Sverige och Europa finns det betydande risker att energisektorn, i likhet med andra samhällsviktiga sektorer, drabbas av allvarliga dataintrång och attacker som kan hota Sveriges energisäkerhet. Vilka hot och störningar riktas mot vår energiförsörjning idag och hur ska svensk elberedskap stärkas framöver? I följande avsnitt av Folk och Försvar-podden kommer vi att diskutera hur vårt omvärldsläge präglar Sveriges och Europas energiförsörjning samt vilka utmaningar som väntar i framtiden med anledning av den pågående energiomställningen i kombination med allt fler komplexa säkerhetshot? Medverkande: Mikael Toll, senior rådgivare, Ramboll Anne Gynnerstedt, chefsjurist, Vattenfall Avsnittet är producerat av Hanna Waerland-Fager och Redmeansgo. Jingeln är producerad av Die Hard Productions.

Varje år sedan 1946 genomför Folk och Försvar Rikskonferensen – Sveriges främsta forum för diskussioner om säkerhetspolitik, försvar och samhällets krisberedskap. 2023 års upplaga av Rikskonferensen går av stapeln den 8-10 januari och EU och Nato kommer vara på agendan. Säkerhetsläget präglas idag av oförutsägbarhet och vi står inför allt fler komplexa säkerhetsutmaningar. Kriget i Ukraina och hoten mot vår liberala världsordning har lett till ett allt försämrat säkerhetsläge och många experter och politiker uttrycker att läget inte har varit lika allvarligt sedan andra världskriget. Då, mitt under ett brinnande världskrig, bildades Folk och Försvar för att öka kunskap om vad var och en i samhället kunde bidra med. Folkförankring och engagemang för vår fred, säkerhet och suveränitet ansågs viktigt för samhällets motståndskraft att möta ett militärt angrepp – lika viktigt då som nu. 2023 års Rikskonferens har temat ”EU och Nato i en ny säkerhetspolitik verklighet”. Ordförandeskapet i EU och den svenska Nato-ansökan kommer vara viktiga temaområden för konferensen, i kombination med paradigmskiftet för Sveriges totalförsvar, säkerhetsutmaningar i skuggan av kriget i Ukraina och ökad demokratisk beredskap i en tid av spänningar. I det här podcastsavsnittet diskuterar Anders Lindberg, politisk chefredaktör Aftonbladet, och Frida Wallnor, politisk redaktör Dagens industri, några av de sakfrågor som kommer att tas upp under Rikskonferens 2023. Samtalet leds av Maud Holma von Heijne, generalsekreterare Folk och Försvar. Avsnittet är producerat av Hanna Waerland-Fager, Maja Winberg och Redmeansgo. Jingeln är producerad av Die Hard Productions.

Svenskt totalförsvar ska stärkas. Arbetet pågår nu inom såväl militära som civila myndigheter. Som en del i detta arbete ska en krigsorganisation byggas och denna behöver bemannas. Under hösten har en ny lag trätt i kraft som påverkar detta arbete. Därför pågår också nu en diskussion bland såväl myndigheter, kommuner, regioner och företag om vem som kan och bör krigsplaceras. Var personalen bäst krigsplaceras och i vilken omfattning detta arbete ska göras. För att försöka räta ut några frågetecken har vi idag med oss Mathias Johansson, enhetschef vid enheten för bemanningsstöd vid Plikt och Prövningsverket, Jenny Harlin, kanslichef vid Reservofficerarnas fackförbund och Jacob Nordfors utredare vid Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Programledare: Karin Abborr-Svensson, stabschef vid Folk och Försvar. Klippning: David Bruhn, programansvarig Folk och Försvar Musik: Waiting Room, Ethan Sloane, Epidemic Sound Jingel: Dia Hard productions

Med kriget i Ukraina har vi sett hur storkriget har återvänt till den europeiska kontinenten. Det senaste året har vi sett exempel på den moderna krigföringen som innebär en kombination av såväl skyttegravar och stridsvagnar som precisionsvapen och cyberangrepp. Samtidigt som kriget fortgår finns det redan nu erfarenheter och observationer som kan omhändertas för arbetet att stärka det svenska totalförsvaret. Det gäller både det militära och civila försvaret. Det är extra angeläget att belysa dessa lärdomar i och med arbetet med nästa totalförsvarsbeslut nu påbörjas. Medverkande: Karlis Neretnieks, generalmajor och ledamot i Kungliga krigsvetenskapsakademien Pär Eriksson, forskningsledare Totalförsvarets forskningsinstitut. Avsnittet är producerat av Zebulon Carlander. Klippning och ljudbearbetning: Blue3. Jingeln är producerad av Die Hard Productions.

"Klimatkrisen handlar om säkerhet - både för mänskligt liv och för ekonomin". Det sade USA:s president Joe Biden under FN:s klimatkonferens COP27 som nu håller på att avrundas i staden Sharm el-Sheikh i Egypten. Stats- och regeringschefer samt klimatministrar från de 193 länder som undertecknat FN:s klimatkonvention har samlats för att följa upp sina klimatlöften och komma överens om nya internationella överenskommelser för att nå Parisavtalets mål om att begränsa den globala uppvärmningen. Klimatmötet sker under en tid som präglas av stora geopolitiska spänningar, inte minst med anledning av kriget i Ukraina och dess globala följdeffekter. Samtidigt blir klimatförändringarnas konsekvenser alltmer tydliga. Sommaren 2022 var den varmaste som någonsin uppmätts i Europa, miljontals människor lider av akut matbrist med anledning av svår torka och över 33 miljoner människor har drabbats av de kraftiga översvämningarna i Pakistan. EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen sa tidigare under COP27: ” Låt oss inte ta motorvägen till helvetet utan låt oss förtjäna en biljett till himlen”. Men vilka löften har länderna gjort under klimatkonferensen och vilka frågor är prioriterade under mötet? Hur har olika geopolitiska spänningar påverkat klimatförhandlingarna och vad kan vi vänta rörande åtgärder för att möta klimatförändringarnas konsekvenser? Medverkande: Åsa Persson, forskningschef och biträdande direktör vid Stockholm Environment Institute Henrik Carlsen, biträdande programchef för forskningsprogrammet Mistra Geopolitics och senior forskare vid Stockholm Environment Institute Avsnittet är producerat av Hanna Waerland-Fager och Redmeansgo. Jingeln är producerad av Die Hard Productions.

Folk och Försvar har träffat utredaren Britt Bohlin som presenterade utredningen Ett stärkt skydd för civilbefolkningen vid höjd beredskap den 7 november 2022. Tillsammans med Anders Forsberg från Svenska Röda Korset försöker vi nysta lite i vad utredningen föreslår, vilka implikationer det får och varför vi måste inta en Zelenskyattityd. Rysslands krig mot Ukraina har fått den säkerhetspolitiska ordningen att skaka i sina grundvalar. Detta har också avspeglats i den svenska säkerhetspolitiken och nu görs mycket både på den militära som den civila sidan. Under 2021 tillsatte dåvarande justitieministern utredningen Ett stärkt skydd för civilbefolkningen vid höjd beredskap för att se över vad som kan göras för att stärka skyddet för civila i kris och krig. Utredningens uppdrag var bland annat att se över det fysiska skyddet för civilbefolkningen, kartlägga ansvarsförhållanden för planering och genomförande av utrymning och inkvartering vid höjd beredskap samt att se över och lämna förslag på en stödorganisation som ska kunna arbeta i händelse av att skyddsrummen behöver tas i drift. För att få veta mer har vi bjudit in utredaren Britt Bohlin och Anders Forsberg, sakkunnig och tematisk rådgivare nationell krisberedskap, vid svenska Röda Korset. Programledare: David Bruhn Research: Karin Abbor-Svensson Musik: Cobby Costa, This is the end, Epidemic Sounds Jingel: Die Hard Productions

Den globala vattenanvändningen har ökat sexfaldigt under de senaste 100 åren och användningen ökar med cirka en procent varje år med anledning av jordens befolkningsökning, ekonomisk tillväxt och skriftande konsumtionsmönster. Enligt FN saknar två tredjedelar av världens flodområden internationella avtal om hur man kan säkerställa lika tillgång till gemensamma vattenresurser. Detta riskerar att skapa konflikter och säkerhetspolitiska spänningar över de gränsöverskridande resurser som är avgörande för länders vattensäkerhet. Samtidigt innebär klimatförändringarna att våra globala vattentillgångar utmanas genom extremväder, torka och större vattenvariationer och i framtiden kommer såväl tillgången som kvalitén på vatten att försämras. På vilka sätt kan vattenresurser vara en konfliktutlösare och hur används vattentillgångar som vapen i konflikter och som måltavla? Hur påverkas människors säkerhet av vattenbrist runt om i världen idag och vilka åtgärder uppmärksammas för att säkerställa att potentiella konflikter över gemensamma vattenresurser istället kan lösas genom internationellt samarbete? I det här avsnittet av Folk och Försvar-podden diskuterar vi hur de globala vattentillgångarna ser ut idag och hur klimatförändringarna kommer att påverka vår framtida vattenförsörjning. Samtalet berör också kopplingen mellan vattenbrist och konflikt där våra poddgäster lyfter fram konkreta exempel på vattenkonflikter mellan stater och åtgärder för ökat internationellt samarbete. Medverkande: Louise Chamberlain, UNDP Resident Representative i Kirgizistan Anders Jägerskog, Senior Water Resources Management Specialist vid Världsbanken Avsnittet är producerat av Hanna Waerland-Fager och Redmeansgo. Jingeln är producerad av Die Hard Productions.

Frågor om krig och fred hör till kärnan av säkerhetspolitiken och det finns få – om ens någon – i Sverige eller Norden som har samma långa erfarenhet och kunnande om dessa frågor som tidigare stats- och utrikesminister Carl Bildt. I det här specialavsnittet av Folk och Försvar-podden får vi höra honom resonera kring de här frågorna utifrån sin nya bok “Mina krig – Politik och diplomati i fredens tjänst”. Lever vi i den nya oredans tid? Hur kan vi bygga mer fred och säkerhet i världen? Det är sådana frågor som diskuteras i specialavsnittet. MEDVERKANDE Carl Bildt, tidigare stats- och utrikesminister Avsnittet är producerat av Zebulon Carlander. Jingeln är producerad av Die Hard Productions.

Det säkerhetspolitiska läget i omvärlden har kraftigt försämrats de senaste åren och den vedertagna prognosen är att vi har att vänja oss vid dessa stormaktsspänningar. Det är drivkraften bakom exempelvis initiativen att stärka EU:s muskler i det försvars- och säkerhetspolitiska området liksom Sveriges ansökan om medlemskap i försvarsalliansen Nato. Den här omvärldsutvecklingen har också lett till omprövningar av resursallokeringen till det försvars- och säkerhetspolitiska området. Regeringen och riksdagen har beslutet om historiska satsningar i storleksordningar vi inte har sett sedan det tidiga kalla kriget. Det var också en period av utdragen osäkerhet och konflikt i världspolitiken. När det talas om personal- och kompetensförsörjning är det ofta med Försvarsmakten i åtanke men det är en utmaning som gäller för hela försvars- och säkerhetsområdet. För att hantera de geopolitiska skiften vi ser i världen behövs det kompetens i alltifrån språk som kinesiska och ryska till tekniskt kunnande om kärnvapen och tillämpningen av ny teknik i en försvarskontext. Det inbegriper också att säkerställa att Sverige är strategiskt i att få svenskar utnämnda till internationella organisationer och samarbeten, såsom chefsjobb inom EU, IAEA eller FN-systemet. Den frågan kommer bli än mer aktuell om och när Sverige blir en Natomedlem och måste tillsätta såväl militärt som civilt anställda i olika staber och beslutsorgan. För att diskutera den här breda men angelägna frågeställningen har Folk och Försvar-podden ett samtal med Ulrika Funered, personalchef på Utrikesdepartementet, och Jakob Hallgren, direktör på Utrikespolitiska institutet. Tillsammans med dem diskuterar vi hur Sverige kan säkerställa en hållbar personal- och kompetensförsörjning under de kommande decennierna. Avsnittet är producerat av Zebulon Carlander. Jingeln är producerad av Die Hard Productions.

Mat är centralt för vår överlevnad och vårt välmående. När krisen slår till blir det därför ytterst viktigt att se till att livsmedelsförsörjningen fungerar – oavsett vad krisen handlar om. Det är dels en fråga för samhällets offentliga, privata och ideella aktörer, dels något som vi som individer behöver ha en beredskap för. 2022 års krisberedskapsvecka, som går av stapeln vecka 39, kommer att handla om just detta, och Folk och Försvar-podden laddar upp inför veckan med ett avsnitt om individens beredskap för kriser som påverkar tillgången på mat. Kriget i Ukraina, covid-19-pandemin och de senaste årens klimatrelaterade katastrofer visar hur kriser kan leda till omfattande störningar mot den internationella livsmedelsförsörjningen. Samtidigt har vi i Sverige än så länge varit relativt förskonade från större störningar, men vi kan inte utgå från att vi slipper liknande störningar i framtiden. Vi behöver därmed en god beredskap för att kunna hantera lägen när flödet av mat till butikerna sinar, och vi inte längre har det stora utbud att tillgå som vi har idag. Beredskapen behöver finnas på såväl samhällelig som individuell nivå. Vad innebär en god matberedskap? Hur ser man till att äta näringsriktigt även i kris? Hur påverkar klimatförändringarna möjligheterna till en fungerande beredskap för kriser som påverkar livsmedelsförsörjningen? Vad vill MSB få ut av att göra mat till tema för årets krisberedskapsvecka? I det här avsnittet tittar vi närmare på det här viktiga området. Tips! I maj släppte vi ett avsnitt av podden med ett liknande tema, men då med ett systemperspektiv och med en utblick mot global livsmedelsförsörjning med anledning av kriget i Ukraina. Du kan lyssna på det avsnittet här. MEDVERKANDE Christina Andersson, samordningsansvarig för Krisberedskapsveckan, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Elin Röös, universitetslektor, Sveriges lantbruksuniversitet Frode Slinde, dietist och prefekt vid Institutionen för kost- och idrottsvetenskap, Göteborgs universitet Avsnittet är producerat av Daniel Kjellén. Jingeln är producerad av Die Hard Productions. Bakgrundsmusiken är Weightless Moments av Mathilda Skonare Karlsson, och kommer från www.epidemicsound.com.

Våldsbejakande extremism och dödliga terrorattacker har på kort tid tagit ett allt hårdare grepp om flera länder i Västafrika. Konflikterna och instabiliteten i Sahel-regionen, framför allt i länderna Mali, Burkina Faso och Niger, sprider sig till grannländerna och många experter menar att regionen är terrorns nya tillväxtcentrum. Den negativa utvecklingen drabbar civilbefolkningen hårt och fattigdomen och bristen på utvecklingsmöjligheter ökar terrorgruppernas rekryteringsbas. Många regionala experter lyfter fram att flera strukturella faktorer har lett till ökade sårbarheter för människors säkerhet i Västafrika. En snabbt växande befolkning, ekonomisk ojämlikhet, klimatförändringar, illegala flöden av vapen och narkotika samt bristande politisk legitimitet är några av de faktorer som bidrar till ökad konfliktrisk. I det här avsnittet av Folk och Försvar-podden kommer vi att diskutera bakgrunden till instabiliteten i Västafrika, hur säkerhetsläget påverkar civilbefolkningen och vilka politiska, sociala och ekonomiska åtgärder som lyfts fram för att bryta utvecklingen. Medverkande: Jesper Bjarnesen, associate professor och senior forskare vid Nordiska Afrikainstitutet Camilla Bengtsson, programsstöd till regionalt samarbete i Sahel vid Afrikaavdelningen på Sida Avsnittet är producerat av Hanna Waerland-Fager och Redmeansgo. Jingeln är producerad av Die Hard Productions.

Ett podcastsavsnitt om antibiotikaresistens - framtidens stora hälsohot Världshälsoorganisation (WHO) klassar idag antibiotikaresistens som ett av de största hoten mot den globala hälsosäkerheten. Det växande hälsohotet brukar kallas för “den tysta pandemin”, en utveckling där fler resistenta bakterier mot antibiotika och andra antimikrobiella läkemedel kommer leda till att allt fler människor dör i enklare sjukdomar som lunginflammation, blodförgiftning eller blindtarmsinflammation. Redan idag beräknas omkring en miljon människor dö i världen till följd av resistenta bakterier och problemet väntas öka dramatiskt till följd av klimatförändringarna och en fortsatt överanvändning av antibiotika runt om i världen, både inom hälso- och sjukvården och inom djurhållningen. Vad behöver Sverige, tillsammans med andra länder, göra för att minska de katastrofala hälsorisker som följer med fler resistenta bakterier mot antibiotika? Hur arbetar EU mot antibiotikaresistens och vad innebär egentligen den nya EU-lagstiftningen där medlemsländerna ska minska omotiverad antibiotikaanvändning i djurhållningen? I avsnittet om antibiotikaresistens samtalar Folk och Försvar med Sveriges ambassadör för antimikrobiell resistens (AMR), Malin Grape, följt av ett panelsamtal med två svenska Europaparlamentariker som arbetar med frågan på EU-nivå, EU-parlamentarikerna Emma Wiesner (Centerpartiet) och Jessica Polfjärd (Moderaterna). Avsnittet är producerat av Hanna Waerland-Fager och Redmeansgo. Jingeln är producerad av Die Hard Productions.

Med anledning av kriget i Ukraina har svensk politik under våren präglats av flera säkerhetspolitiska utmaningar. Kriget har aktualiserat frågan om energisäkerhet och beroendet av rysk olja och gas. I Sverige har vi sett skenande el- och bränslepriser, liksom att priserna på mat har ökat. Kriget har lett till akut hungersnöd för miljontals människor runt om i världen, något som redan var kritiskt på grund av utbredd torka. Under våren har vi genom dagliga uppdateringar kunnat följa krigets utveckling och konsekvenserna för europeisk säkerhet. Att energi- och livsmedelssäkerhet samt kriget i Ukraina blivit högaktuella frågor och skapar engagemang är något som tydligt märks av i Almedalsprogrammet. Vi träffar tre framträdande ledare och experter för att prata mer om vårens säkerhetspolitiska trender och vad vi kan vänta till hösten? MEDVERKANDE Ulrika Modéer, assisterande generalsekreterare och chef för UNDP:s avdelning för externa relationer och påverkansarbete Robert Andrén, generaldirektör för Energimyndigheten Oscar Jonsson, Rysslandsexpert och forskare i krigsvetenskap vid Försvarshögskolan Avsnittet är producerat av Hanna Tuvelius, Maja Winberg och Hanna Waerland-Fager. Jingeln är producerad av Die Hard Productions. Bakgrundsmusiken är Solsken av Owen Meyers, och kommer från www.epidemicsound.com. Vill du veta mer? Plattform om Globala målen som drivs av UNDP Sverige med stöd från Sida UNDP Sveriges officiella hemsida Exempel på ett av UNDP:s pågående program kopplat till livsmedelsförsörjning i Yemen (Yemen Food Security Response and Resilience Project) Energimyndighetens officiella hemsida Folk och Försvars seminarium om säkerhetspolitiska utmaningar i klimatomställningens spår Kriget i Ukraina – konsekvenser för Sverige och möjligheterna att engagera sig

Det gått fyra år sedan Sverige drabbades av de svåra skogsbränderna 2018. Mycket har sedan dess hänt inom krisberedskapen kopplat till skogsbrandsbekämpning både nationellt men också inom den europeiska civilskyddsmekanismen. Vi kommer i detta avsnitt att fokusera på utformandet av den svenska skogsbrandsbekämpningsförmågan och se till vilka aktörer som är involverade och hur ansvarsfördelningen ser ut. Därefter kommer vi att fokusera på vad som händer när en insats skalas upp från en lokal eller regional insats till att bli nationell och slutligen internationell. Vidare kommer Sveriges roll i en Europisk kontext undersökas för att sedan fokusera på de övergripande policyfrågorna på EU nivå kopplat till skogsbrandsbekämpning och krisberedskapssystem. Under 2021 genomförde Sverige sin första internationella insats med flygande släckningsresurser inom ramen för det europeiska samarbetet resceEU, då man bistod Grekland med två skopande flygplan. Men samtidigt som vi bättrar på beredskapen nationellt och inom EU så står vi inför allt varmare somrar, med rekordhöga temperaturer både i Sverige och i Europa. Hur ser förutsättningarna ut för gemensamma EU resurser kopplat till skogsbrandsbekämpning när allt fler länder drabbas av allt svårare och mer långdragna skogsbränder? Med anledning av det kommande svenska ordförandeskapet i EU under våren 2023 kommer avsnittet att kolla närmare på vilken roll Sverige har haft historiskt när det kommer till den europiska skogsbrandsbekämpningen och hur Sverige kan påverka utvecklingen i framtiden? Medverkande Anna Henningsson, räddningschef, Räddningstjänsten Östra Blekinge Erik Flink, projektledare, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap Magnus Ekengren, professor, Försvarshögskolan Avsnittet är producerat av Hanna Tuvelius. Jingeln är producerad av Die Hard Productions. Avsnittet spelades in i mitten av maj och i början av juni 2022. Här kan du lära dig mer om svensk och europeisk skogsbrandsbekämpning: European Forest Fire Information System EFFIS – Current situation ERCC – Emergency Response Coordination Centre SMHI – Brandriskprognoser MSB – Ansvar och roller för bränder i skog och mark MSB – Förstärkningsresurser vid skogsbrand